Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1972:44

Tisdagen den 21 mars

Kl. 16.00

Förhundlingurnu leddes uv herr förste vice tulmunnen.

§ 1 Justerades protokollet för den 10 innevurande månad.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. tillämpningen av lagen om anställningsskydd för äldre

§ 2 Meddelande ang. val av en ställföreträdare för riksdagens ombudsmän

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN yttrade: Vid början av morgondagens sammanträde anställes vul ställföreträdare för rUcsdugens ombudsmän.

UV en

§ 3 Ang. tillämpningen av lagen om anställningsskydd för äldre

Herr inrikesministern HOLMQVIST erhöll ordet för att besvaru herr Lorentzons (vpk) i kummurens protokoU för den 14 murs intugnu frågu, nr 124, och unförde:

Herr talman! Herr Lorentzon har frågut mig om jag har uppmärksam-mut förekomsten inom urbetslivet uv permittering fyru dugur vurje urbetsvecku, som reellt strider mot lugen om unställningsskydd för äldre, och om förhåUundet ger uniedning till något initiutiv från min sidu.

Frågor som rör tillämpningen uv lugen om unställningsskydd för vissu urbetstugure behundlus enligt huvudregeln uv urbetsdomstolen, om anställningen regleras av koUektivavtal, och i annat fall av allmän domstol.

Som framhölls när lagen infördes förra året är den att betrakta som provisorisk. Erfarenheterna hittiUs från lagens tillämpning är alldeles övervägande positiva. På enstaka punkter har man emellertid stött på problem. Dessa problem får lösus under det fortsuttu urbetet inom utredningen om ökud unstullningstrygghet m. m.

Herr LORENTZON (vpk);

Herr tulmun! Jug vill tucku inrikesministern för svuret på min frågu.

"Korttidsveckun är ett vunsinnigt slöseri med människor och ekonomisku resurser." Så uttulude sig tidningen Metullurbeturen för en tid sedun. Jug delar den uppfuttningen.

Det förhåller sig ju på så sätt i ett kapitalistiskt land som Sverige att då konjunkturerna går ned blir företagens jakt efter profit inte mindre än vad faUet har varit tidigare. Här gäller det dock metoderna. Det blir arbeturnu som får sittu emellun nu som tidigure. Genom utt de permitterus en eller två dugur i veckun spurur företugen pengar, och det

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. tillämpningen av lagen om anställningsskydd för äldre

blir arbetarnas arbetslöshetskassor som får träda till med understöd. En skicklig och kunnig arbetarstam har man kvar. Detta sker vid en hel rad större företag i landet. Företagen anser utt de har laglig rätt utt handla på detta sätt.

Men vud skaU mun då suga om företag som permitterur sinu arbetare fyru dugur i veckun, vUket hänt inom stenindustrin i Bohuslän och förunlett min fråga tUl inrikesministern? Genom ett dylikt uppträdande från företugens sidu görs lugen om unställningsskydd för äldre helt Ulusorisk. I de full det nu gäller är det frågu om medelålders och äldre urbeture, som skulle skyddas i sin anställning av denna speciellu lug.

Beslutet om en dugs urbetsvecku — och sedun låtu arbetslöshetskassan svara för understöden - är helt fattat av företagen. Arbetarna har inte fått vara med och bestämma. De har inte ens tillfrågats. Det harvarit att lyda order som förhåUandet är på det militära området.

Lagen om anstäUningsskydd för äldre säger att arbetare över 45 år inte får permitteras mer än 30 dagar sammanlagt under ett år eUer mer än 24 dagar i en föHd. Men företagarna inom stenindustrin i Bohuslän ansåg att genom att låta arbetarna vara i jobb endast varie måndag under tre veckor hade man inte våldfört sig på vad denna speciella lag stadgar.

Men det kunde ju inte vuru regeringens mening med denna "äldrelag" att företug skulle få uppträdu på sätt som nu skett och på sumhället och urbeturnu övervältra de ekonomiska kostnudernu. Dyliku metoder kun, om de får tUlämpus opåtult, verka inspirerande även på andra häll i lundet.

Borde det inte i stäUet för vud inrikesministern svurur mig här, utt problemen får lösas under det fortsatta arbetet inom utredningen om ökud unställningstrygghet, ske en snubb översyn uv dennu lug?

I söndugs uviserude sociulministem i ett tul i Kurlstad en ändring av lagen om förtidspensionering för äldre varaktigt arbetslösa. Här har det ju visat sig att äldre urbetare, trots att de fyller kraven som förutsattes i reformen, av sista instunsen - fönsäkringsdomstolen — vägruts förtidspension.

Vud som skett här tulur enligt min uppfuttning för utt lugen om unställningsskydd för äldre urbeture snubbt ändras i den meningen.

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr talmun! Eftersom det är domstol som skall pröva huruvida det fall som herr Lorentzon åberopar står i överensstämmelse med lugen, kun jug självfallet inte yttra mig om detta. Men det har, som herr Lorentzon själv unförde, vid lugens stiftunde utsugts utt om vederbörunde hur vurit permitterud mer än 30 dagar under ett kalenderår inträder en skyldighet för urbetsgivuren utt betulu den stipulerude ersättningen.

Det skull kunske betonas utt urbetstuguren för den tid hun är permitterud i regel har rätt till permitteringslön enhgt kollektivavtal under de första 14 kurensdugurnu och sedun också hur möjligheter till kussaersättning. Jug vill frumhållu dettu för utt klurgöru utt vederbörunde således inte är ställd utun skydd under dennu tid.

Det är nuturligtvis nödvändigt utt dessa frågor blir föremål för prövning i vederbörlig ordning av arbetsdomstolen, så att vi får kluru

regler utt gä efter. Jug vUl än en gång understryka utt det är frågu om en provisorisk lugstiftning som genomfördes mycket snubbt. Vi vur medvetnu om utt den led uv vissu svugheter, men vi vur ungelägnu om utt så snabbt som möjligt låtu lugen trädu i tillämpning. Vi hur möjlighet utt efter hund som vi får erfurenheter av lagen återkommu med åtgärder för utt förbättra skyddet för de anställda.

Herr LORENTZON (vpk):

Herr talmun! Det råder ju speciellu förhållunden inom stenindustrin. Jag har inte tid att redogöra för dessa nu.

Med anledning av inrikesministerns påpekande att de som permitteras på dettu sätt inte ställs utun skydd utun hur kussuersättning viU jug sägu, utt det är alldeles riktigt men att det är samhället och arbeturnu självu som får betulu dettu. Ärbetsgivurnu slipper ifrån det, och det är för utt skupu största möjliga vinster som de arbetar pä detta sätt. Närde handlar som de gör bör man resa frågan om inte arbetsgivarna också borde bidra till att betala för detta. Men sådant är läget inte i dug.

Jug finner det underligt utt företugen det här gäller sumtidigt som mun säger utt mun hur så litet utt göru, importerur urbetskraft frän Portugal. En tredjedel uv den urbetskruft som är unställd exempelvis hos Kullgrens Enku på Mulmön är portugiser. En del uv dem hur tugit hit sinu fumiHer. En del reser när hösten kommer tUl Portugul och kommer tillbuku när det vårus i Sverige. En del har för övrigt redan kommit hit. Vad skull de nu göru?

Det är mer än underligt när arbetsgivare uppträder på detta sätt. Det är självfallet riktigt, som det står i tidningarnu, utt ärbetsgivurnu unser utt de tolkut lugen rätt när de hundlur på dettu sätt. Men lugen verkur meru som en bumerang mot den äldre urbetskruften, ty det är nu den som får urbeta medun de som är under 45 år i stäUet får gå till urbetslöshetskussan och lyftu understöd.

Jag är litet förvänud över referatet i Dagens Nyheter uv inrikesministerns tul i Kurlstud, enligt vUket han var mycket nöjd med "äldrelagen". Det heter där bl. a.: "Från sumhällets sidu hur vi gjort åtskilligt för dennu gmpp," - det gäller den äldre urbetskruften — "bl u hur ju numeru uUu över 45 år långa uppsägningstider med full betulning och rätt tiU återunställning med förtur om företuget ökur sin personul. En 55-åring och äldre får 6 månuders betuld uppsägningstid."

Ja, så säger lugen utt det skull vuru, men därvidlug måtte inrikesministern inte hu huft stenindustrin i tunkurnu, ty där går det ju inte tUl på dettu sätt.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ång. tillämpningen av lagen om anställningsskydd för äldre

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr tulmun! Jug tycker inte utt herr Lorentzons urgumentering är särskUt tUlfredsställunde. Om mun skuUe konstuteru något enstuku fuU, där det tydligen brister, så är det ju inte på något sätt uttryck för hur lagen hur verkut i det storu helu. Om herr Lorentzon gjorde sig mödun utt fråga sig för på urbetsplutsernu — jug tror utt han har kontukter åt oliku håU — så skulle det nog inte vara svårt för honom att få fram exempel på vad lagen har betytt. Vid kontakter med löntagare och med representun-

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Om ökning av kvoten för bostadsbyggande utan statligt stöd

ter för de fackliga organisationerna har jag fått flera exempel på det värdefulla i utt dennu lug tillkom.

Det är uUdeles fel, när herr Lorentzon påstår utt lugen verkut i den riktningen att de äldres ställning har försvagats. Det vur väl ändå uv misstug herr Lorentzon argumenterude på det sättet.

Herr förste vice tulmunnen unmälde utt herr Lorentzon unhållit att till protokollet få antecknat att han inte ägde rätt tiU ytterligare anförande i denna debatt.

Överläggningen var härmed slutud.

§ 4 Om ökning av kvoten för bostadsbyggande utan statligt stöd

Herr inrikesministern HOLMQVIST erhöll ordet för utt besvuru herr Erikssons i Bäckmoru (c) i kummurens protokoU för den 15 murs intugnu frågu, nr 129, och unförde:

Herr tulmun! Herr Eriksson i Bäckmoru hur frågut mig om jug hur för uvsikt att i nuvarande läge på byggarbetsmurknuden öku kvoten för bostudsbyggunde utun stutligt stöd.

Arbetslösheten inom byggnadsbrunschen minskude från junuuri tUl murs med cu 1 500 personer och uppgår nu tUl cu 15 600 mot cu 17 900 i murs 1971. Minskningen torde tiU väsentlig del vuru en föHd uv de under doläret vidtugnu åtgärdernu för utt stödju sysselsättningen i branschen. Bl. u. släpptes det privutfinansierude småhusbyggandet helt fritt under sistu kvurtalet 1971, vilket medförde en väsentlig ökning uv dettu byggande. För bostudsbyggundet utun stutligu lån under innevarande år har en rum uv 7 000 lägenheter redun ställts till förfogunde. Frågun om utt vidgu dennu rum får prövus med hänsyn till den fortsättu SysselsättningsutveckHngen.

Herr ERIKSSON i Bäckmoru (c):

Herr tulmun! Jug ber utt fä tacka statsrådet för svuret pä min fräga.

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna hur varit ovunligt stor under dennu säsong, och uktiviteten inom byggnudssektorn har som bekant även stor betydelse för expansionen inom näringslivet i övrigt. Bl. u. hur kvoteringen uv bostudsbyggundet huft en återhållunde effekt på sysselsättningen. Det är möjligt utt en sådun begränsning kan vuru påkullud när det gäller bostudsbyggunde med stutligt finunsierude län, men det finns ju en sektor uv egnuhemsbyggunde utun stutligt stöd. Även där gäUer kvoteringen. Inom dennu sektor finns ett expunsionsutrymme, som icke tillvurutugits på grund uv att kvoten icke har medgivit detta men som kunnat ge jobb åt åtskUligt fler byggnadsarbetare än nu är fallet.

Jag känner inte förhållandet i alla delar av landet, utun jag bygger närmust min erfurenhet och min frågu på förhållanden i Gävleborgs län. Där motsvarar kvoten för de privatfinansierade egnahemmen buru en tredjedel av det anmälda behovet, enligt uppgifter som jug hur fått från länsurbetsnämnden. Ärbetskruften finns, muteriulet finns, och här finns

tydligen också pengurnu. Det är bara medgivande på papperet som fattus för utt åtskiUigt fler byggnudsurbeture skuUe kunnu beredus sysselsättning.

Fortfarande är arbetslösheten blund byggnadsarbetarnu gunska betydunde. Enburt inom regionernu Ljusdul, HudiksvuU, Bollnäs, Söderhumn och Gävle finns 1 200-1 300 urbetslösa byggnudsurbeture, och den just i dug redovisude urbetslöshetsstutistiken visur inte någon nedgång för dennu yrkesgmpp.

Stutsrådet säger i svuret utt frågan om att vidga denna ram får prövas med hänsyn till den fortsatta sysselsättningsutvecklingen. Jag tycker utt läget fuktiskt nu är sådunt utt det kunde vuru påkullat med en återgång till de förhållanden som gällde sistu kvurtulet 1971. Jug skulle med uniedning däruv viHa ställa en ytterligare fråga till statsrådet, nämligen om dennu prövning som eventuellt skuU görus kun kommu utt innefuttu även ett frisläppunde enligt de bestämmelser som gällde 1971 eller om det över huvud tuget ännu inte pågår någon prövning inom depurtementet.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Om ökning av kvoten för bostadsbyggande utan statligt stöd

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr talmun! Vi hur inom inrikesdepartementet intrycket utt det vid årsskiftet inte förelåg summu sturku efterfrågun när det gäller byggkvoter som tidigure år. Jug tror utt dettu hör summan med att vi lättade pä regleringen under senure delen uv förru året. Det är trots ullt inte mer än två tre månader sedan vem som helst som ville byggu ett privutfinunsierat hus hude möjlighet utt kommu i gång omedelburt. Det är inte troligt utt ett så stort behov skuUe hu uppkommit på dessa få veckon Det har funnits möjlighet att sätta i gång i december månad för den som gärnu ville kommu i gång med sitt bygge.

Vi kommer utt föHu utvecklingen med uppmärksumhet. Som herr Eriksson i Bäckmoru säger är förhållundenu något skiftunde. Jug tror utt det i herr Erikssons eget län getts extrukvoter för stutsfinunsierat byggande också, och det bör hu åstudkommit en viss förbättring. Om det funnits stor tillgång på urbetskruft bör väl en del uv den ha utnyttjuts i det summunhanget.

Jug tycker utt frågan om ökut byggande är litet för tidigt ställd. Vi får föHa utvecklingen, och om det ur konjunktursynpunkt kun vara ungeläget utt utöku byggundet får vi återkommu till det. Men det är för tidigt utt tu ställning så här i börian av året, ty såvitt jug kan se hur mun kunnat tUlgodose det byggbehov som nu har unmält sig.

Herr ERIKSSON i Bäckmora (c):

Herr talmun! När behovet uv det privutfinunsierude egnuhemsbyggun-det uppstod - i slutet av förru året eller just nu vet jag inte - men för dugen är i varie faU anmälningumu mångu. När jug tulude med länsurbetsnämnden sade man att dessu anmälningar kommit nu. Det är 150 som söker. Mun hur kunnut beviHu kvot för 50.

Jug tycker då utt det inte finns så sturka skäl att väntu och se längre. När människornu går utun jobb och det finns de som vill byggu och klurur det med sinu egnu pengur, anser jug utt en förskjutning i tiden inte kun varu särskilt motiverud. Då läget är som det är och vi hur dugens färska

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Om skärpt kontroU av automat- och roulettspel

siffror utt gå ut ifrån kun mun inte räknu med utt det så snurt skull bU mycket bättre. Jug tycker det är besvärunde utt sägu nej till människor som vill byggu sig ett eget hem och hur sturku motiv för att byggu det, om bara den formellu sidun kun ordnus. Därför är jug tacksam för beskedet utt mun är beredd utt omprövu dennu frågu.

Men jug skulle viHu vurnu för utt väntu för länge, ty de människor som nu står i kö och vill byggu eget hem - låt sägu att det är 100 som är anmälda — varför skulle de få väntu sä länge i uvvuktun på tillstånd?

Jug hemställer utt stutsrådet verkligen prövur dennu frågu så snurt som möjligt.

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr tulman! Vi föHer utvecklingen mycket nogu. Jug hur tätu kontakter med bostudsstyrelsen. En genomgång som vi hude för buru någru veckor sedan visade att behovet av ökud tUldelning uv kvoter vid statsfinunsierut byggande egentligen var mycket svugt i södru och meUerstu Sverige — utom kunske på enstuku håll. På en del orter hur mun också överskott på lägenheter.

Glädjunde nog kunde vi emellertid ge Norrlundslänen en mycket stor del UV de 2 500 lägenheter som hude innehåUits och som nu frisläpptes. Det berodde självfallet på att det inte fanns så mycket lediga lägenheter i NorrlundssumhäUenu men vur nuturligtvis också ett uttryck för utt det där funns ett intresse uv utt byggu.

Vi kommer självfallet att föHa upp dettu. Om det finns förutsättningur och behov och om det konjunkturmässigt är möjligt skull vi nuturligtvis kunna gå längre än vi nu hur gjort.

Överiäggningen vur härmed slutud.

§ 5 Om skärpt kontroll av automat- och roulettspel

Herr hundelsministern FELDT erhöll ordet för utt besvura herr Anderssons i Örebro (fp) i kammurens protokoU för den 9 mars intugnu fråga, nr 120, och anförde:

Herr talman! Herr Sven Andersson i Örebro har frågat om jag avser att förelägga vårriksdagen förslug om åtgärder för skärpt tUlsyn och kontroll över uutomut- och roulettspel.

Frågan om vUka åtgärder som behöver vidtas för att få bättre tUlsyn och kontroll uv automut- och roulettspel summunhänger med huruvidu särskUd beskattning skall införas beträffande dessa spel. Förslag om sådan beskattning kommer inom kort att läggas fram uv punktskutteutredning-en. Föreskrifter om tillsyn och kontroll kommer utt utarbetas i samband med behandlingen av detta förslag. Frågorna torde kunna underställas riksdugen först vid höstsessionen i år.

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr tulmun! Jug är verkHgen besviken på herr Feldts svur. Dennu frågu är inte ny i riksdugen - den hur vid upprepude tillfällen tugits upp

från 1969 frum till 1971, då ett enhäUigt näringsutskott tillstyrkte och en enhällig riksdug beslutude utt riksdugen skulle föreläggus förslug till en sådun lug som skuUe trädu i kruft den 1 juli 1972. Så blir inte fuUet enligt det svur som jug hur fått från stutsrådet.

Jag tycker det är mer än förvånansvärt utt mun år efter år skull behövu förhula en sådan frågu, med den utbredning som vi hur fått av uutomat-och roulettspel här i lundet och med de enorma sociala skadeverkningar som blir föHden. Och jag är förvånad över att den socialdemokratiska regeringen kan tillåta utländsku profitörer utt i den omfuttning som nu sker helt ohämmut idku den formen uv verksumhet. Den nuvurande lagen, lotteriförordningen, ger inte polis- och åklugurmyndighet någon som helst möjlighet utt ingripu.

De vittnesbörd som burs frum både till sociulu myndigheter och till polis ger en helt klur bild av förhållandena här i landet. Jug skull be, herr tulmun, utt till kummurens protokoll få läsu in någru ruder ur ett av de många brev som jug hur fått från länsstyrelsernas socialkonsulenter.

Vederbörunde, en kvinnu, skriver bl. u. utt problemet är munnen: "Hun hur kommit i kontukt med enarmat banditspel och det har blivit vårt fördärv. Han har buru skuldsutt sig så nu äger vi nog inget uv vud vi hur längre och det känns så bittert." Hustrun har försökt döHa förhållundena för burnen, men det hur tydligen berört henne så iUu utt hon inte orkar länge tiU. Hon fortsätter: "Det har fugit så hårt på mig både till kropp och själ, utt jag känner, att det brister snart för mig. Minu burn behöver mig det vet jug. SkUjus orkar jug inte för vi är så djupt fästude vid vurandra. Efter vurie 'full' har hun försökt tu sitt liv, vilket tur ner mig mer och mer också. Hun är själv väldigt förtvivlud för dettu, det är som en sjukdom men läkure kun inget göra. Han har talat med polis och andra om saken men ingen kan göra något."

Detta är ett av de många fall som jag har kommit i kontakt med. Det är alldeles tydligt att från regeringens sida avser man inte att göra någonting. Statsrådet är självfallet inte fri från ansvar för det här förhållandet i landet, när riksdagen har uttalat sig så enhälligt i frågan.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Om skärpt kontroU av automat- och roulettspel

Herr handelsministern FELDT:

Herr talman! Jug hur svårt utt förstå den oerhördu förvåning och djupgående besvikelse som herr Andersson i Örebro ger uttryck åt. Då riksdugens näringsutskottet utfärdude beställningen om skärpt kontroU över den här sortens spel borde utskottet hu vurit medvetet om utt det sutt en utredning med direktiv utt undersöku huruvidu en beskuttning kunde införus för vissu slug uv sådunt spel.

Min situution hur vurit den att vi med olika medel sett tUl att utredningen har påskyndat sitt arbete. Vi väntar oss ett betänkande inom de närmuste veckornu. Det hur över huvud taget inte vurit möjligt för oss i handelsdepartementet utt konstmeru kontroll- och tillsynsföreskrifter för de här spelformernu innun vi vet om en beskattning skall införus och i så full hur den kommer att se ut.

Det torde vuru så, herr Andersson, utt det säkruste sättet utt få både en dämpning av de här spelformernu och en effektiv kontroll över dem är utt införu beskuttning. Läget är ju det i dug att vi hur en lug som mer eller

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Om skärpt kontroU av automat- och roulettspel

mindre förbjuder de flestu former uv sådunt här spel som förekommer, i varie fall med uutomuter. Vi har kontrollföreskrifter. Problemet är bara att tiUämpa dem, och det har visat sig varu oöverstigligt för polismyndigheter och andru myndigheter. Det gör utt beskuttningsfrågun bUr gunsku uvgörunde både för möjligheternu utt införa en skärpt kontroll och tUlsyn och för hur dennu kontroll och tUlsyn skuU se ut.

De sociula förhållanden — eUer snarare missförhållanden - som vissa avarter av det här spelet skapat är jag lika väl medveten om som herr Andersson i Örebro. Men jag vill uppmana herr Andersson utt inte låtu sin indignution drivu honom till så obehärskude uttulunden som när hun påstår att regeringen inte uvser utt göru någonting, fastän jug står här i tulurstolen och säger utt tUl höstsessionen kommer riksdugen utt få ett lagförslag om kontroll och untugligen också om beskattning. Vad det gäller är om denna lag träder i kraft den 1 juli eller den 1 januari.

Jug vill ulltså be herr Andersson utt nyunsera sina uttalanden om regeringens viHu utt göru någonting på det hur området.

Herr ANDERSSON i Örebro (fp):

Herr tulmun! Då näringsutskottet tog sitt beslut hade utskottet den uppfuttningen att någonting omedelbart skulle göras. Det enkla faktum att en utredning sysslar med frågan om punktbeskattning pä området bör väl inte hindra att man genomför en lag som temporärt förbjuder den här formen av spel.

Nu vet vi hur utvecklingen har varit under de senaste fem åren och vilken utbredning automatspelet har fått. Därför hade man kunnat förvänta, efter alla de framstötar som har gjorts i riksdagen, att regeringen skulle ha vidtagit kraftåtgärder för att få slut på det här spelet. Åklagarmyndigheter och polis har ju under många år bett om en skärpning av lagen. Nägon omöjlighet skulle det självfallet inte ha varit att man tidigare hade fått en lagstiftning som förhindrat det här ohämmude spelet.

Herr hundelsministern FELDT:

Herr tulmun! Läget är ju det utt den lugstiftning vi hur är mycket sträng. Den tillåter unvändning uv frumför ullt speluutomuter buru ytterst begränsut och restriktivt. Vud som hur inträffut är utt lugen överträtts i en rud fall. Polismyndighetens svårighet är utt tillämpu lugen, utt uvgöru när den hur överträtts eller inte. Det lugförslug som jug fick från utredningen hude precis samma svaghet, nämligen svårigheterna att tillämpu lugen och se till att den efterföHs.

Vud vi nu är ute efter är utt, bl. u. med hjälp uv en beskattning, få bättre kontroll över den här murknuden. Därför hänger dessu frågor intimt sammun, och det hude såvitt jag förstår vurit helt poänglöst utt nu, nägru månuder i förväg, söku förändra en lag som mun i och för sig inte behöver ställu nägru större kruv på när det gäller strängheten, för de kraven uppfyller lagen bra. Problemet var att tillämpa den, och det är en helt annan sak.

Herr förste vice tulmunnen anmälde utt herr Andersson i Örebro

unhållit utt tiU protokoUet få untecknut att han inte ägde rätt tiU ytterligare unförunde i denna debatt.

Överläggningen var härmed slutud.

§ 6 Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Herr inrikesministern HOLMQVIST erhöU ordet för utt i ett summunhung besvuru dels fm Jonängs (c), dels herr Öhvalls (fp) den 16 febmuri framställda interpeUationer, nr 57 respektive 59, och anförde:

Herr tulmun! Fru Jonäng hur frågat om jag hur för uvsikt utt vidta några särskilda åtgärder i syfte dels utt motverku den högu ungdomsur-betslösheten, dels utt förhindru ytterligure urbetslöshet blund ungdom i sumbund med förestående militäru utryckningur.

Herr Öhvull hur frågut om det inom inrikesdepartementet och urbetsmurknudsverket förbereds särskildu åtgärder för utt beredu sysselsättning åt de värnpliktigu som rycker ut från förbunden under våren 1972 sumt om ytterligure åtgärder förbereds för att nedbringu den mycket högu ungdomsarbetslösheten.

Jag besvurur de bådu interpellutionernu i ett summunhang.

Antalet arbetslösa i åldrarna under 25 år har enligt arbetskraftsundersökningen i februari minskat med 3 000 från förru månuden. Ärbetslös-hetssiffrornu ligger emellertid fortfurunde väsentligt över siffrornu för motsvurunde tid år 197 1.

Arbetsmurknadsläget bland ungdomen hur förunlett omfuttunde åtgärder från sumhäUets sidu. Inom urbetsförmedlingen inriktus åtgärdernu i förstu hund på plutsunskaffning men de innefuttur också bl. a. kurtläggning UV ungdomsarbetslösheten och uppsökande verksamhet. Ungdomur med otillräcklig utbUdning hur svårast att erhålla arbete. Därför har utbildningsåtgärderna vidgats betydligt. Under andra halvåret 1971 börjude inom urbetsmurknadsutbildningen mer än 16 000 elever under 25 år. Det är näru 3 000 fler än under motsvurande tid är 1970. Därutöver har intagningen av elever inom den ordinurie gymnusiulu utbildningen ökat med ca 6 000. I beredskapsarbeten sysselsattes i januuri månud cu 5 000 personer under 25 år. Arbetsobjekten består uv lundskupsvård, byggnudsurbeten på fritidsgårdur, urbeten inom kontor, sjuk- och åldringsvård, ungdomsledureurbete och mycket unnut.

Vud gäller åtgärder för de utryckunde värnpliktigu vill jug nämnu utt urbetsmurknudsverket Hksom tidigure år kommer utt göru särskildu insatser i form av skriftlig information, kollektiv och enskild yrkesvägledning samt platsförmedling. Arbetsmurknudsstyrelsen bedömer situutionen för de utryckunde värnpliktigu i allmänhet som jämförelsevis god. Det är svårare för ungdomar att få ett fast arbete innan de har fuUgjort värnplikten.

Jag vill också framhålla utt ungdomsarbetslösheten inte kan ses isolerad från arbetsmarknaden i övrigt. De omfattande insatser som under de senaste månaderna har gjorts för att skapa sysselsättning kommer att successivt ge ökad effekt. Därmed kommer också ungdomurnas situution utt Husnu.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

2 Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ång. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Arbetsmarknadsläget kräver fortfurunde storu insutser uv det slug som jug här hur redovisut. En viss förbättring uv läget kun dock skönjus, och under säsonguppgången i vår beräknus pluceringsmöjligheternu för ungdom kommu utt öku. Ä undru sidan kommer tillströmningen av nyu urbetssökunde i samband med skoluvslutningurnu under försommaren att skupa en extru påfrestning. Dettu är emellertid inte något speciellt för innevurunde år utan utgör ett ständigt återkommande problem som vi måste försöka komma tUl rätta med. Det behövs över huvud taget ett bättre samspel mellan utbildning och arbetsmarknad. Även andru åtgärder kun behövu vidtus. En rud förslug till åtgärder för utt på längre sikt stubiliseru urbetsmurknudsförhällundenu för ungdomen har framförts tUl regeringen av Socialdemokratiska ungdomsförbundet. För att få en samlad överbUck uv hithörande frågor hur regeringen för uvsikt utt låta göra en översyn av ungdomens urbetsmurknud.

Fru JONÄNG (c):

Herr tulmun! Jug ber utt få tucku inrikesministern för svaret pä min interpellution.

Vi fick ju i går nyu siffror om urbetslösheten, och även om den visude en minskning, så vur det ändå i viss mån nedslående siffror, eftersom arbetslösheten minskut mindre än beräknut, trots ullu åtgärder som har vidtagits. Minskningen synes emellertid i stort ligga på just ungdomsarbetslösheten, och det är ju positivt i sig. Men vi har också, som inrikesministern säger, de stora skurornu uv ungdomur som under våren kommer ut på urbetsmurknuden. Det är 150 000 som lämnar skolor och regementen under april, maj, och juni, och man beräknar att ungefär hälften av dessa söker sig ut på urbetsmurknuden. Hämtöver hur vi dem som uvgår från grundskolun - 100 000 elever. Det är klart utt det övervägunde untulet av dessa gär vidare i utbildning, men man kan räkna med utt minst 10 000 uv dem söker sig ut på urbetsmurknaden.

Jug hur noterat de åtgärder som inrikesministern talar om i svaret, men trots utt en hel del åtgärder hur vidtagits befinner vi oss i en svår situution när det gäller ungdomen på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är speciellt oroande — den medför särskildu problem genom utt urbetet är en UV vägurnu utt uppnå och upprätthållu förunkring i sumhället. Utun ett arbete som mun upplever som meningsfullt ökur riskernu för ungdomurnu att hamnu utunför sumhällsgemenskupen med allt vud det innebär uv problem och svårigheter för dem självu och därmed problem för sumhället.

Som jug ser det finns det fyra huvudlinjer utt föHa för att komma till rättu med ungdomsurbetslösheten:

För det förstu: Dugens siffror understryker vud vi från centerpurtiet gång på gäng hur frumhållit, nämligen utt arbetsmarknadspolitiska åtgärder inte är tillräckliga för utt bekämpu urbetslösheten. Det krävs en näringspolitik som kun skupu konkurrenskruftigu företug och därigenom ge urbetstrygghet. Dettu mäste vuru självu utgångspunkten. Här har regeringen inte varit tillräckligt förutseende.

För det undra: De urbetsmurknadspolitiska åtgärdernu är viktiga när urbetslösheten är ett fuktum. Inrikesministern hur redogjort för olika

beredskupsurbeten, och jug ställer mig frågan hur det skall bli med dessu beredskupsurbeten frumöver. Vi hur t. ex. de ungdomsledure — 568 ungdomur för utt vuru exukt - som urbetar i ungdomsorganisationerna; deras verksumhet är begränsud till ytterligure nägon dryg månud frumåt. Givetvis är det ytterst ungeläget utt mun inte låser ungdomurnu i beredskupsurbete längre än vud som är nödvändigt, men frågun är om mun inte här bör övervägu ett fortsutt beredskupsurbete. Ungdomsorguni-sutionernu är också intresserude uv en fortsättning uv det urbete som initieruts på området.

För det tredje: Ungdomar med otillräcklig utbildning hur svårast att erhålla arbete. Det är vi väl överens om. Mot den bakgrunden framstår utbildningen som mycket viktig. Som jag ser det är det nödvändigt med ett intensivt och kontinuerligt samarbete mellan arbetsmurknuds- och skolmyndigheter, inte minst för utt lösu skolteknisku problem uv oliku slug. Den koncentrution vi nu får i muj och juni, när ungdomurna väller ut från skolorna till arbetsmarknaden skapar stora problem, och jag ifrågasätter om man inte bör överväga utt minsku den koncentrutionen och om möjligt åstudkommu en spridning.

Ansökningstiden för inträde vid gymnusieskolun utgår den 1 murs, och i stort sett innebär det utt de ungdomur som i dug är intresserude av att gå den vägen måste väntu till hösten 1973; det föreligger dock vissa möjligheter i sådana fall där det finns vakantu platser. Här måste man kräva att nyu kurser startas, där detta är nödvändigt.

För det fjärde: Bristerna i arbetsmiHön är på många håll påfallande. Utvecklingen av arbetsmUjön har inte skett i sammu takt som samhäUs-utvecklingen i övrigt. Dettu gör utt ungdomurnu blivit obenägnu utt söka sig till industrin. Enligt min uppfuttning spelur just förhållundenu på urbetsplutsen en mycket stor roll. Här krävs insutser för utt skupa urbetsplatser som svarar mot ungdomens krav.

Utöver det anförda hur jug också nägru speciellu önskemål. Det förstu är en sänkning av åldersgränsen för urbetsmarknudsutbildning från 20 tUl 18 år. Från den nuvarunde åldersgränsen 20 år kan ju undantag göras när SpecieUa skäl föreligger, t. ex. om dét gäller flyktingar eller hundikuppude, men det finns mångu ungdomar under 20 år som har bundit sig för kostnader uv oliku slug, och de bör hu summu möjligheter utt erhåUu utbildningsbidrug som undru.

Vud informutionssidun beträffur hur en del initiutiv tagits, och där vUl jag understryku nödvändigheten uv en kontinuerlig informution ut till uUu skolor och ungdomsorgunisutioner. Jug unser också utt det är ungeläget med sumurbete och fortlöpunde diskussioner med ungdomsorgunisa-tionerna, vUku säkert är bereddu utt hjälpu till och tu sin del uv unsvuret i det stycket.

En översyn av ungdomens urbetsmurknud är nödvändig. Det gläder mig utt inrikesministern och jug där hur summa uppfuttning, vilket frumgår uv det lämnude svuret. Jug hoppus buru utt den översynen blir så omfuttunde utt vi får med helu problemutiken och ullu de olika uppslag till lösningar både på kort och på lång sikt som kan framkomma för att uvhjälpu ungdomsurbetslösheten.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Herr ÖHVALL (fp):

Herr talman! Också jag viU tacka inrikesministern för svaret på min interpellation. Det förhållandet att två i det närmaste likalydande interpellationer har framställts samtidigt visar ju att ungdomens sysselsättning är en bekymmersam fråga på flera håU, speciellt i Norrland.

Under våren kommer ytterligare ungefär 35 000 ungdomar att stå till arbetsmarknadens förfogunde. Givetvis tänker jug då närmust på dem som har avslutat sin första mUitärtjänstgöring. Jug överdriver inte om jug säger utt dessa ungdomur är mycket bekymrude för sin situution. Den glädje de eventuellt känner över utt ha fullgjort sin militärtjänst gmmlas mångu gånger av att de inte vet vad de skaU göra sedan de ryckt ut.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens färska siffror är i dag 15 484 ungdomar under 25 år urbetslösa. Det är visseriigen en liten förbättring jämfört med siffrorna från februariräkningen — det vur då 148 fler som vur urbetslösu — men det är nära nog en katastrofal försämring om mun jämför med läget vid summu tidpunkt förru året. Det är drygt 6 000 fler ungdomur under 25 år som är arbetslösa i dag.

Dessa siffror nämner inte statsrådet i sitt svur. Hun nämner i stället stutistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning, som för februuri visade att arbetslösheten bland ungdomar under 25 år minskat med 3 000 från januari till febmari. Vad statsrådet inte nämner är utt det innebur en nedgång från 46 000 tiU 43 000 och utt motsvarande siffra i febmari förra året var 33 000. Enligt statistiska centralbyråns statistUc är det alltså en uppgång med 10 000 ungdomur.

Inom purentes sagt håller jug med dem som säger att arbetslöshetsstatistiken är förvirrande. Men den blir ju faktiskt inte bättre av att man läser den så ensidigt som statsrådet har gjort, när svaret på min interpellation utformades. Det allvarliga och oemotsägliga är att både arbetsmurknudsstyrelsens och statistiska centrulbyråns mätningur visar utt urbetsmurknudsläget för ungdomurnu är betydligt svårure dennu vinter och vår än det hur vurit på mycket länge.

Det är i och för sig riktigt som stutsrådet säger i sitt svur utt arbetslösheten bland ungdom inte kan ses isolerud från urbetsmurknudsläget i övrigt, men den svåru och djupu konjunkturnedgången måste nuturligtvis ungripus med omfuttunde ekonomisk-politisku åtgärder. Hela det senuste hulvärets diskussion i den här kummuren hur ju ocksä gällt dettu problem, och jag skull för min del inte nu upprepu den kritik som hur unförts vid tidigure tUlfällen.

Vad jug hur velut fästa uppmärksamheten på är det problem som för dagen är ett fuktum för ulltför mångu ungdomur och som tyvärr kun väntas bli ännu större, när dessu 35 000 ungdomur strömmur ut frän kusernernu i slutet av april. Arbetsmarknadsstyrelsen gör en hel del för dessa ungdomar i fråga om information om arbetsmarknadsläget och olika möjligheter till fortsutt utbildning eller omskolning. Men tjänstemännen på AMS kun ju inte informeru om mer än vud som verkligen existerur. När konjunkturläget nu är sådunt utt untulet ledigu plutser inte räcker till för utt plucera dem som rycker ut och som inte har kvur sitt gumlu urbete, då hur inte arbetsmarknudsmyndigheternu tiUräckligu

Vud kun mun göru åt dettu? Det är det min fråga gäller, och svuret kun inte med bastu viHa i världen sägas vara särskilt upplysande vare sig för mig eller för de arbetslösa ungdomarna som väntar på svar. Det vore mycket värdefuUt om statsrådet kunde utnytda det här tillfället tUl att kompletteru svuret på den punkten.

Herr OSKARSON (m):

Herr tulmun! Får jug i unslutning till det här interpellutionssvuret säga ett par suker. Stutsrådet säger i sitt svar bl. a. föHunde: "Det behövs över huvud tuget ett bättre sumspel mellun utbildning och urbetsmurknud." Det konstuterur jug med tillfredsställelse. I sistu meningen av svuret säger stutsrådet: "För utt få en samlad överblick uv hithörande frågor hur regeringen för uvsikt utt låtu göra en översyn av ungdomens urbetsmurknud." Det hälsar jag också med tUlfredsställelse.

Då förmodar jag utt mun i den översynen också kommer utt se över urbetsförmedlingurnus orgunisution. Låt mig sägu några ord om just den suken. Här hur tuluts om värnpliktiga som rycker ut, och det är ulldeles riktigt utt göru det i dettu summanhang. Mångu uv dem kommer direkt från skolbänken till värnpliktsdunstgöringen, och när värnpliktstjänstgöringen hur fullgjorts hur de fortfarunde inte någon yrkesutbildning. En hel del är ukudemiker, en del kommer efter gymnasiul utbUdning och en del efter gmndskolu. Det är ulltså ett mycket skiftande klientel.

För buru någru år sedun hude såduna ungdomar möjligheter att få jobb genom platsunnonser eller genom personligu kontukter. I det läge som råder nu, med den kärvu urbetsmurknud vi har för närvurunde, är ju situutionen helt förändrud.

Hur ter sig då urbetsförmedlingurnus möjligheter utt tu emot de här ungdomurnu och hjälpu dem till rättu? Vi vet utt urbetsförmedlingurnus kontor är indelude i expeditioner, vade expedition med inriktning på visst yrke eller yrkesgmpp. Likudunt är helt nuturligt dänstemännen inriktude vur och en på sin befuttning. De är experter skulle jag viHa påstå på sitt område, men de har ingen eller mycket ringa erfarenhet när det gäller att ta emot de här ungdomarna. Många av ungdomarna har en mycket god ullmän utbUdning, men de hur inte någon utbildning som gör utt de liksom helt nuturligt hänvisas till en viss sektor av arbetsmurknuden.

Det hur gjorts en hel del för dem — det skull erkännus. Bl. a. hur vud beträffur ukudemiker sexveckorskurserna ordnats, där man mycket noggrunt hur gått igenom vude kursdeltagare, hans förutsättningur, huns arbetsintresse, hans handlag och huns förmåga, och det hur i mångu full lyckuts utt efter de här kursernu plucera dem på rätt pluts. Men det är dock ett fåtul, och. det är dessutom ett exklusivt sätt och det går inte utt tu hand om allu på det sättet.

Vud mun skulle viHu - och det är det jag nu vill uttrycka önskemål om - är att man, när man gör den här översynen, inom arbetsförmedlingarna ordnade en avdelning med speciell inriktning att ta hand om de här ungdomarna. Det har i en motion tUl årets riksdag kallats en utrednings-och slussningscentral. Vad man kallar det spelar väl mindre roll. Men där skulle man ulltså efter en ordentlig utredning med hjälp uv fackpersonul.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

psykologer, yrkesvägledare osv. verkligen kunnu läggu upp en plunering för ungdomurnu, untingen utbUdningsmässigt eller också genom test kunnu kluru ut på vilket yrkesområde inom urbetsmurknuden mun skulle kunnu pluceru dem. Det hur sugts tidigure och jug vill än en gång påpeku att beredskapsarbetena för ungdomar inte är någonting eftersträvunsvärt. De är nödvändigu, det finns ingenting unnut utt göru. Men om mun kun begränsu untulet beredskupsurbetunde genom utt åstudkommu en bättre orgunisution inom urbetsförmedlingurnu, tror jug mun skulle vinnu mycket. Herr stutsråd, det är det önskemålet jug vUl uttulu inför den översyn som uviseruts.

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr tulmun! Jug vill gärnu sägu tUl herr Öhvull med uniedning uv utt hun untydde utt jug kunske hude vult stutistisku uppgifter som pussar mig själv utt dettu ubsolut inte har vurit uvsikten. Om jug i stället håller mig till urbetsförmedlingsstutistiken kun jug nämnu utt vi i går fick uppgiften utt det i murs vurit en fortsutt nedgång när det gäller urbetslösheten blund ungdom. Den hur gått ned med 1 200 från febmuri frum till murs, vilket ju är glädjunde. Eftersom den totulu nedgången ju buru låg vid 700—800 betyder det i verkligheten utt vi fuktiskt huft en ökning i urbetslösheten blund de äldre, medun det skett en påtaglig nedgång bland de yngre.

Det här rör sig emeUertid fortfarande om rätt små förändringar, men jag har velut visu utt även om vi håUer oss till urbetslöshetsregistreringen vid förmedlingurna finner vi uttryck för att det går åt rätt håll. Men jag vUl gärnu frumhållu utt ungdomsurbetslösheten kvurstår som ett problem och utt det även långsiktigt inte är tillfredsställande. Att vi även under högkonjunkturår inom gruppernu uv ungu skull behövu redovisu en urbetslöshet som är så stor som den vur under både 1969 och 1970 kan inte tolereras. Vi har ständigt haft mellan 20 000 och 25 000 arbetslösa i åldrar under 25 år. I dag är det visserligen så, att siffran är 15 000—20 000 högre, men problemet har funnits sedun lång tid tillbaka och vi måste därför som sugt långsiktigt se tUl utt det blir ett bättre samspel mellan bl. a. skolan och arbetslivet.

Fru Jonäng påpekade naturligtvis alldeles riktigt utt mun inte buru genom utt exempelvis orguniseru kurser kun kommu till rättu med problemet. Det är självfullet nödvändigt att det finns ett intresse inom näringslivet för utt unställu ungdomen, och det intresset kommer givetvis att manifesteras när konjunkturen svänger på ullvur. Här kun vi väl också se ett glädjunde tecken i de senuste uppgifternu, som visur en klur uppgång när det gäller efterfrågun på urbetskruft, totult i murs en ökning på 3 500. Glädjunde nog är den ökade efterfrågan fördelud på helu lundet. Ökningen gäller inte buru storstäder och orter här i Mellunsverige, även i Norrlandslänen kan man notera en ökud efterfrågun på arbetskruft. Vi får väl hoppus utt den utvecklingen blir bestående.

Jag kanske inte hur uniedning utt gå in på en redovisning för detuljernu i frågu om vud som har gjorts av arbetsmarknadsstyrelsen. Jag angav det mbrikmässigt i mitt svur, men eftersom bådu interpellanterna särskUt hur pekut på de värnpliktigu skull jug kunske i korthet erinru om vud som görs på det området. I bödun uv upril kommer urbetsmarknadsstyrelsen ut

med en särskUd tidning som heter AMS Special för värnpliktig ungdom. Den skickas ut till allu värnpliktigu. För att man skull få informution om ledigu platser erhåller också de värnpliktigu tre nummer av tidningen Arbetsmurknuden, där de således kun överbUcku helu urbetsmurknuden i lundet och söku efter urbeten som kan pussu dem. Dessutom har mun även tUlgång tUl de lokulu plutslistornu. Dessutom unordnus det vid förbanden information på olika sätt för de värnpliktiga.

Jug vUl emellertid gärnu unknytu tUl något som jug tror herr Oskurson var inne på. Det hur stäUts ullt större kruv på urbetsmarknudsverket och pä de mUitäru myndigheterna när det gäller utt ge informution om urbetsmurknuden därför att det är så mångu ungdomur i dug som inte hur hunnit skuffu sig en unställning innun de börjur sin militärtjänst, i vurje fall inte fått en så säker förunkring i urbetslivet utt de vet att de utan vidare kan kommu tiUbuku. Det har gjort att mun under de senure åren har ägnat mycket stort intresse åt de här frågornu även från mUitärt håll. Jag hude för en tid sedun nöjet utt medverka vid en kurs där fleru förbundschefer var närvurande. Det var påtugligt att det var ett mycket stort intresse just för de här problemen, och jag hur en stark känsla uv utt vi får lov att räkna med utt i frumtiden ge en god orientering och vägledning till ungdomen just när den går ut från militärdänsten.

Jag konstuterur också utt den här debatten visar betydelsen av att vi gör selektiva insutser när det gäUer utt kommu tUl rättu med urbetslösheten. De tre tulure som hur deltugit hur ju pekut just på behovet uv speciellt inriktude insatser, och jag är helt övertygad om att det är så vi måste fortsätta om vi skall kunna nå tillfredsställande resultat.

Herr Oskarson efterlyste besked om huruvida AMS har resurser för utt kunnu klura av de här sakernu. Han undrade också om inte den utlovade översynen skulle kunna innesluta även urbetsmurknudsstyrelsens orgunisution. Vi hur emellertid gunsku nyligen tugit ett beslut om vissa reformer av arbetsmarknadsverkets lokala organisation, och det tror jag kommer att ge oss ganska goda resurser framöver. Där kommer också utt finnus en ökad tiUgång till yrkesvägledare och förmedlare som just i detta sammanhang är av speciell betydelse.

Jag kun således inte lovu någon översyn av verkets organisation, och den behövs inte. Det har ju visat sig att urbetsmurknudsstyrelsen verkligen hur gjort mycket för utt speciellt ta upp ungdomsproblemen till behandling. Det har tUlsutts särskUdu kommittéer, och dessu urbetur för fuUt för att försöka finna nyu medel för att få in ungdomen i produktivt arbete.

Jag kan baru sägu att i den översyn som vi nu skaU göra skall vi försöka ta ett gunska okonventionellt grepp pä problemen. Det är inte min uvsikt utt det skuU bh en utredning som skull sittu och långrotu med de här frågornu. Det gäller utt få frum förslug som kun sättus ut i livet utun ulltför lång tidsutdräkt så utt vi verkligen kun nå effekten vid den tidpunkt då vi bör få en ändring till stånd.

Därför kan jug bara betyga - och det hoppas jag att mitt svar redan gett uttryck för - att vi i departementet är sturkt engagerade i denna fråga och vill både försöka föHu upp den och göru ullt som kun bidru tiU en förbättring. Där vill jug också som sugt ytterligure en gång understryka

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ång. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

utt de som urbetur inom AMS är i hög grad intresserude uv ungdomsfrå-gornu. Man hur bl. u. tugit initiutiv till uppsökunde verksumhet, som vi kunske inte tulut så mycket om här men som också är ytterst betydelsefull för att uUu ungdomur skull bli intresserude uv utt gå ut i urbetslivet, att så snubbt som möjligt kommu i den situutionen utt de kun klara ett arbete, försöda sig själva och över huvud taget inpassa sig i vårt sumhälle. Även där hur AMS gjort en värdefull insuts, och den fortsätter mun med även om det har varit svårt just nu utt skaffa fram arbetstillfällen.

Herr ÖHVALL (fp):

Herr talman! Herr inrikesministern påpekur utt jug inte unvänder mig UV summu siffror som han redovisude i sitt svur, och det är riktigt. Jag hur nämligen den uppfattningen utt siffrornu för motsvurunde månud föregående år blir meru rättvisunde. Mun kun nämligen inte kommu ifrån att säsongförhåUandena inverkar på siffrorna. Men nog om detta. Jug tycker fuktiskt utt det efter inrikesministerns senuste inlägg krävs en kommentur till de sistu meningurnu i inrikesministerns svur. Stutsrådet säger där utt en rad förslug till åtgärder för utt på längre sikt stubiliseru urbetsmurknudsläget för ungdomen hur frumförts till regeringen från SSU. Det kun väl vuru gott och väl, om SSU säger någonting som det sociuldemokratiska partiets regeringsmedlemmur tycker sig kunnu hänvisu till, men för min del måste jag faktiskt säga — och jug tror nog utt jug hur mångu arbetslösa ungdomur med mig därvidlag — att jag hade känt större tillförsikt inför frumtiden om stutsrådet i stället för utt hänvisa till vad SSU vUl göra på litet längre sikt hade i första hand och på kort sikt kunnat hänvisa tUl konkreta förslag från arbetsmarknadsmyndigheterna. Det är ju förhållandena i dagsläget som behöver avhjälpas.

Herr OSKARSON (m):

Herr talman! Bara mycket kort ett tillrättuläggunde eller kunske rättare ett förtydligande.

När jag talade om en översyn av orgunisutionen inriktude jug helu tiden min tunkegång på möjligheternu att förbättra urbetsförmedlingsexpeditio-nernus omhändertugunde av de arbetslösa ungdomarna genom att större resurser skapas på dennu nivå för testning och undersökning uv derus inriktning, önskemål och lämplighet. Därigenom kun mun lätture slussu dem vidure antingen, som jag sude tidigare, till fortsatt utbildning eller till en lämplig sektor inom urbetsmarknuden. Jag ville ulltså poängteru utt det är en översyn på den nivån som vore nödvändig, inte en sådun som gäller helu urbetsmarknudsverket.

Fru JONÄNG (c):

Herr tulman! Jag vet inte om inrikesministern hude missuppfuttut mig när hun frumhöll, utt jug hude sugt utt näringslivet inte hude något intresse uv att unstäUu ungdomur. Vad jug tulude om vur utt det finns brister i urbetsmiHön, och jug håller fust vid att utvecklingen där inte har gått så snabbt som man skulle önska.

Men vad jag i övrigt sade var att det är regeringen som inte har varit

tillräckligt förutseende när det gällt utt skupu konkurrenskruftigu företug, och det håller jug också fust vid. Jug menur utt det finns mångu exempel på dettu. Regeringen hur sutsut snett på oliku företugsformer. Den mindre företugsumheten hur fått svårigheter genom uvvägningen uv skuttepolitiska och penningpolitiska åtgärder. Jag menar att det måste tUl en uktiv näringspolitik. Det är det mest gmndläggande i hela den här problematiken, och därför uppehöll jag mig också vid det. Det är i huvudsak på den vägen vi kan skapu konkurrenskraftiga företug och därmed också urbetstrygghet för ungdomen och människornu över huvud taget i vårt samhälle.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ång. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Herr inrikesministern HOLMQVIST;

Herr talman! Herr Öhvall efterlyste en förklaring till den sista meningen i mitt svar, och en sådan ger jag gärna. Jag hade inte tänkt göra så stor sak av det här i riksdagen, men ett faktum är att SSU har visat ett mycket stort intresse för dessu frågor. Herr Öhvall kun ju ta kontukt med urbetsmurknudsverket och få del uv de förslug som hur inkommit från de oliku politiska ungdomsförbunden och andra ungdomsorgunisutioner. Då tror jug att herr Öhvall skall finna att SSU på ett mycket föredömhgt sätt bidragit tUl att ge uppslag om hur man skall komma till rätta med situationen. Jag hade gärna sett att det gjorts sådana framställningar också frän de övriga politiska ungdomsorganisationema och från undru ideellu organisationer som hur intresse uv utt engugeru sig i dessu frågor. SSU hur ulltså lugt fram ett ganska omfuttunde progrum mot ungdomsurbetslösheten, och jag har med dettu givit en kommentur till sistu meningen i mitt svur.

Omorgunisutionen uv den lokulu verksumheten inom AMS skedde för ungefär ett år sedun, herr Oskurson. Nu håller vi på utt göru kontoren större och meru välutrustude. Jug erkänner utt mun iblund kan förlora litet i fråga om kontakten med ullmänheten. En del uv enmunskontoren har försvunnit, men vi hur där försökt gå frum gunsku vursumt sumtidigt som vi nu inriktur resursemu pä att ge kontoren en aUsidig sammansättning av tjänstemän. Det behövs personul som kan kluru oHku förekommande uppgifter, personer som exempelvis är utbUdude för utt hjälpu ungdom men också personer som är inriktade på utt pluceru unnun urbetskruft.

Jug hur, fru Jonäng, ingenting emot utt tu med även de generellt verkunde medlen i debutten här. Det är uUdeles klurt utt vi måste få en förbättrud ullmän ekonomisk situation, om vi skall lösu de här frågornu. Emellertid är jug inte övertygud om utt vi kun kluru det mestu på hemmuplun och med de åtgärder som fru Jonäng rekommenderar. En rätt stor del uv vår industri är fuktiskt beroende uv yttervärlden. Vi måste eftersträvu utt uppehållu vår konkurrenskruft och få möjligheter utt exporteru våru produkter i ökud utsträckning. I uvvuktun på ännu klurure tecken på konjunktumppgången måste vi hu stor uppmärksumhet riktud på ungdomsurbetslösheten.

Jug tror också, som jug sude, utt vi frumöver måste ställu in oss på att ge ungdomen ett bättre handtag, när den skall plucerus in i urbetslivet, än vi hur gjort hittills.

2' Riksdagens protokoll 1972. Nr 43-46

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. åtgärder för att nedbringa ungdomsarbetslösheten

Herr ÖHVALL (fp):

Herr tulmun! Med uniedning uv inrikesministerns påpekunde om SSU:s insutser vill jug nämnu utt jug aldrig ifrågasatt SSU:s intresse för dessu frågor. Jug är övertygad om att det intresset är väl utvecklat och att det kanske kan utvecklas ännu mera. SSU är ju en ungdomsorganisation, så det skall vi hoppas.

För mig som frågar och för alla dem som undrar hur det står till med deras möjligheter att få jobb när de kommer ut från kusernernu kun emellertid knuppust SSU:s uktivitet hu något större intresse i dugsläget. Det kun vi väl ändå vura överens om. Det är väl ändå så utt det är regeringen som måste ge svar på den frågun.

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr tulman! Detta är väl en frågu om vUket värde mun tillmäter opinionsbildning uv oliku slug. Om en riksdugsman eller en orgunisution ger tUl kännu en mening och för frum förslug, tycker jug utt mun har lämnat ett konstruktivt bidrag. Det är ändå på det sättet vi arbetar. Det gäller att föra fram nya och friska tankegångar och initiativ som kan föra utvecklingen vidare. Jag är medveten om utt SSU inte driver någon vure sig industriell eUer annan kommersiell verksumhet som ger arbetstillfällen. Men det är inte sä mångu uv oss som sitter här i riksdugen och deltar i debutten som ur i den situationen att vi personligen kan göra sådana utfästelser. Vi hur ju utt bidru med förslag och tankar som kun föra oss framåt.

Fru JONÄNG (c):

Herr tulmun! Jug vUl buru sägu utt utlundsförhållundenu verkligen hur mycket litet att göra med hur vi skull utformu t. ex. investeringsfonder och urbetsgivaruvgifter för att skapa konkurrenskraftiga företag.

Herr ÖHVALL (fp):

Herr talman! Vi böriar tydligen bli överens, inrikesministern och jag, om att SSU inte kan hu unsvuret för de dugsuktuellu frågornus lösning. FöHukthgen måste vi stäUa våru propåer tUl regeringen. Vi kun önska SSU all lycka och framgång i dess strävanden och programskrivningar för framtiden, men i dag är det konkretu arbetstiUfällen det är frågu om, och då måste vi vändu oss till stutsråden.

Herr inrikesministern HOLMQVIST:

Herr tulman! Det är fullt i sin ordning, och det hur jug också uccepterut. Svuret till herr Öhvull inrymmer också en redogörelse för dessu positivu åtgärder som vidtagits för att också ge bättre möjligheter åt ungdom som rycker ut från militärtjänsten. Att vi skull inriktu oss på utt förstärku dessu insutser i frumtiden är vi tydligen också överens om.

Överläggningen vur härmed slutud.

§ 7 Ang. informationen om kemiska preparat i industriproduktionen

Herr socialministern ASPLING erhöll ordet för utt besvuru herr Bengtssons i Göteborg (c) den 2 murs frumställdu interpellution, nr 79, och unförde:

Herr tulmun! Herr Bengtsson i Göteborg har frågat mig om jag är beredd att vidtu åtgärder för utt få tUl stånd en tillfredsställunde deklurution av det kemisku innehållet i de preparat som används i industriproduktionen.

Problemet med yrkesrisker som har samband med utvecklingen på det kemiskt-tekniska området är av central betydelse i arbetsmiHödebatten i dag. Krav på förstärkt kontroll över användningen av material och ämnen som kan medföra hälsorisker för arbetstagarna har ställts bl. u. i det tiopunktsprogrum för bättre urbetsmiHö som det sociuldemokrutisku partiet och Landsorganisationen utarbetade för ett par år sedan. Två statliga utredningar arbetar för närvarande med frågor som har anknytning tUl det nämndu kruvet.

MiHökontrollutredningen har som en av sina huvuduppgifter utt utredu frågornu om en utvidgud kontroll över unvändningen uv kemisku prepurut och substunser sumt undru produkter som kun få miHöskudligu verkningur. En utgångspunkt för utredningens arbete är utt kontrollen över ämnen som kun vura skadligu från hälso- och mlHösynpunkt måste skapas bl. u. genom en förbättrud produktinformution. Utredningen hur bl. u. att pröva spörsmål om utvidgad uppgiftsskyldighet för importörer, tUlverk-ure m. fl. i fråga om produkter som kan misstänkas hu hälso- och miyöfarligu egenskuper eller som innehåller ämnen med ofuUständigt kändu effekter. Resultutet av utredningens arbete, som läggs fram inom den närmaste tiden, blir av betydelse inte bara när det gäller den yttre miHön utan också i hög grad för strävandenu utt begränsu riskernu i urbetsmiHön.

Bevukningen uv urbeturskyddsuspekterna i hithörande frågor är självfallet en vUctig uppgift för arbetsmidöutredningen. Inom ramen för denna utredning kommer utt prövus vud som kan göras med hjälp av arbeturskyddslugstiftningen för utt skyddu urbetstugure mot hälsofurligu ämnen i urbetslivet.

Äv vad jag här anfört frumgår utt ett omfuttunde, intensivt och målinriktut urbete pågår för utt på bästa sätt lösa de problem som finns på det område som berörs uv interpellutionen. Det är inte möjligt för mig utt i dug närmure tu ställning tUl vilku åtgärder som bör sättus in. Tvekun bör emellertid inte rådu om att en sutsning är på gång såväl lugstiftnings-mässigt som i organisatoriskt hänseende för utt nå frum tUl en ordning som innebär Ökud trygghet och förbättrad hälsu i urbetslivet.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. informationen om kemiska preparat i industriproduktionen

Herr BENGTSSON i Göteborg (c):

Herr talman! Jug vill tucka socialministern för det positiva svaret på
min interpellation. ,

Den fråga jag tugit upp omfattas med stort engagemang av stora gmpper såväl företugure som unställdu. Riskernu med oliku kemikalier i industriproduktionen är stora och hur på sinu håll lett till ukutu problem.

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

Ang. informationen om kemiska preparat i industriproduktionen

Inom centerpartiet diskuterus dennu och övrigu urbetsmiHö frågor mycket intensivt. Jug vill därför understryku vikten uv att man snabbust möjligt kommer frum med lugstiftningsförslug för utt kunnu undunröju för-giftningsriskernu på urbetsplutsernu.

Den otillfredsställunde informutionen om innehållet i och konsekvensernu UV kemiskt-teknisku prepurut gör att allvarligu föHdverkningur uppstår i form uv oliku förgiftningsfull, eksem, ullergier m. m. När jug ställde min interpellution vur jug väl medveten om utt problemkomplexet är under utredning. Icke desto mindre finner jag det vuru värdefullt utt här i kummuren få upp frågun till debutt i den positivu undu som stutsrådet unguv i sitt svur.

Som jag framhöll i min interpellation har olika företag uppenburu problem med utt få tillverkure uv kemiskt-teknisku prepurut utt deklureru innehållet i sinu vuror. Förhoppningsvis kun den helt klara och bestämda uppfuttningen från sumhällets sidu något förändra attityden i denna frågu redan innun lugstiftningen har skärpts.

MiHökontrollutredningen, som beräknur avsluta sitt urbete under innevurunde år, hur utt behundlu de frågor som jug tugit upp. Enligt sinu direktiv skull denna utredning läggu frum förslug för utt vidgu lugstiftningen inom detta område. Jag vill mycket starkt understryka vikten av att riksdagen snabbt får ta ställning i denna frågu. Det är inte buru en frågu om utt få deklurutioner om innehåll och konsekvenser, det är liku väsentligt utt få en möjlighet utt rensu bort en mängd skudligu ämnen ur industriproduktionen.

Den översyn av arbeturskyddslugstiftningen som pågår inom urbets-miHöutredningen ur även viktig i dessa sammanhang. Det gäller här bl. u. utt få frum föreskrifter om hur mun skuU handskas med de gifter som tyvärr måste finnas kvur i industriproduktionen.

Herr tulmun! Jug vill slutligen betonu utt kontrollen av de kemiskt-tekniska preparatens innehåll inte kan läggus på den enskilde företagaren som använder sig av dem utun utt det är tillverkuren uv ämnenu som skull åläggus skyldighet utt deklureru innehållet i sinu produkter. Därigenom blir det lätture både för företagaren och urbetstuguren utt undviku skudligu verkningar för den senure då preparatet unvändes i produktionen.

Jug vill än en gång tucku stutsrådet för det positivu svuret på min interpellution.

Överläggningen var härmed slutud.

§ 8 Föredrogs och hänvisudes Kungl. Muj:ts propositioner

nr 27 tUl sociulförsäkringsutskottet samt

nr 28, såvitt avsåg byggnadsarbeten för vissu kulturändumål, till kulturutskottet och i övrigt till utbildningsutskottet.

§ 9 Föredrogs och hänvisudes motionen nr 1506 till kulturutskottet.

§ 10 Föredrogs, men bordludes äter konstitutionsutskottets betänkunde nr 12, skatteutskottets betänkanden nr 11 och 12, lagutskottets betänkan-

de nr 2, försvarsutskottets betänkunden nr 8 och 9, sociulförsäkrings- Nr44

utskottets betänkunden nr 10, 13 och 14, sociulutskottets betänkunde nr Tisdagen den

5, utbildningsutskottets betänkunden nr 2 och 3 sumt civilutskottets 2) mars 1972

betänkunden nr 7 och 8. ---------------

§ II Herr förste vice tulmunnen meddelude utt på föredrugningsUstan för morgondagens summunträde skulle uppförus främst bland två gånger bordlagda ärenden socialutskottets betänkande nr 5, socialförsäkringsutskottets betänkanden nr 10, 13 och 14 samt skatteutskottets betänkanden nr 11 och 12.

§ 12 Interpellation nr 97 ang. åtgärder mot post- och bankrån

Ordet lämnades på begäran till

Herr HENMARK (fp), som yttrade:

Herr talman! Antalet bank- och postrån har ökat oroväckande under de senaste åren. Under treårsperioden 1964-1966 förövades 36 sådana rån, medan motsvurande untul under treårsperioden 1967—1969 vur 62. Åren 1970 och 1971 hur summunlugt 128 bunk-och postrån genomförts. Ökningen uv antalet rån är således särskilt markunt under de två senuste åren. Erfarenheterna hittUls från år 1972 tyder på utt ökningen fortsätter.

Det är självfullet utt dennu utveckling skupur stor oro blund de unställdu inom bunk- och postväsendet. Dettu gäller särskilt de stora städerna, och i dessa främst en- och tvåmansbetjänade kontor, vilka varit särskUt drabbade av bank- och postrån. I en gemensam skrivelse i bödan på febmari i år konstaterar Svenska bankmannaförbundet, Postdänste-männens förening och Stutsunställdus förbund: "De unställdu i post och bunk urbetur under ett ständigt stegrut hot mot sin säkerhet och under sturkt ökud psykisk press på urbetsplutsen. I dettu summanhung måste vi också uppmärksamma de ökade risker, som bankernas och postens kunder utsätts för, vilket understryks av de skador, som uppstått i samband med hittills inträffad skottlossning och annat våld."

Det är uppenbart att införandet uv kumerubevukning och lurmunord-ningur inte utgör tUlräckligu åtgärder för utt förebyggu och i undru hund kluru upp begångnu bunk- och posträn.

Det är särskilt viktigt utt åtgärder vidtus tUl skydd för de minstu kontoren i storstudsregionernu. Det finns cu 300 en- eller tvåmansbetjänade bankkontor i storstadsområdena och ca 150 enmansbedänade postkontor.

Ur brottsförebyggunde synpunkt är det ungeläget utt uppkluringsprocenten när bunk- och postrån förövus är hög. Tyvärr hur uppkluringsprocenten sjunkit kruftigt under de två senaste åren, vilket framför allt torde hängu summun med utt polisen hur sturkt begränsude resurser utt sättu in i omedelburu spuningur sedun brottet begåtts.

Det finns skäl utt untu ett sumbund mellun det minskade untulet
checkbrott och den sturku ökningen i untalet post- och bankrån,
förfalskningar av posthundlingur m. m. Genom ett effektivt ungrepp mot 45

Nr 44

Tisdagen den 21 mars 1972

checkbedrägerierna skuUe mun således i viss mån hu åstudkommit en förskjutning uv den orguniserude brottsligheten tUl ett unnut verksumhetsfält. Det är då nödvändigt att sumhället tur på sig ett unsvur för utt genomföru effektivu åtgärder, så utt inte de människor som urbetur inom det verksumhetsfält dit en ullt större del uv brottsligheten förlugts drabbas på det hårda sätt som nu sker.

I anledning av vud som unförts hemställer jag om kummurens tillstånd utt tUl herr justitieministern få stäUu föHunde frågu:

VUku åtgärder unser stutsrådet utt mun från sumhällets sidu kun vidtu för utt motverka den sturku ökningen uv untulet post- och bunkrån och minsku riskernu i sumbund med såduna rån för berörd personal och aUmänhet?

Dennu unhällun bordludes.

§13 InterpeUationnr98ang. ökat småhusbyggande i Värmland

Ordet lämnudes på begärun till

Herr GUSTAFSSON i Säffle (c), som yttrude:

Herr tulmun! De senuste rupporternu från länsurbetsnämnden i Värmlund visur utt untulet urbetslösa ökat med cu 150, och det uppgick vid senuste räkningen till närmure 5 000. Vid febmuriräkningen noterudes en minskning med närmare 500, men den trenden har alltså brutits i negativ riktning. Den ökude sysselsättningen på byggsidun som mun hopputs på hur helt uteblivit. Förutom blund byggnudsurbeturnu, uv vUku för närvarande 731 är urbetslösu, ökur urbetslösheten också inom bleck-och plåtslagerifucket, beroende på den uteblivnu byggverksumheten. Det finns emellertid intresse uv ett visst småhusbyggande, men här gäller kvoteringsbegränsningen. Ett sätt att öku urbetstillfällenu för bygg-brunschens folk vore därför utt släppu småhusbyggundet fritt i likhet med vud som skedde i slutet uv år 197 1.

Med hänvisning till det unfördu anhåller jug om kummurens tillstånd utt tUl herr inrikesministern få stäUu föHunde frågu;

Är inrikesministern beredd utt medverku till utt småhusbyggundet frisläpps någon eller någru månuder i Värmlund?

Denna unhållan bordludes.

§ 14 Anmäldes och bordludes Kungl. Muj :ts propositioner;

Nr 8 med förslug tUl permututionslug, m. m.

Nr 48 angående rymdverksamhet

Nr 50 angående vissa avtal med landstingskommunerna m.fl. om bidrag till psykiatrisk sjukvård, m. m.

Nr 51 ungående inrättunde av en nämnd för planering av flygtrufik-ledarskolun i Stump, m. m.

Nr 52 ungående medelstUlskott tUl AB Aseu-Atom

Nr 54 ungående orgunisutionen uv officiell provning och kontroll samt officiell metrologisk verksamhet m. m.

Nr 56 med förslag tUl lug om ändring i lugen (1932:55) om Nr 44
viktmärkning i vissu fuU uv gods som skull inlustus å furtyg Tisdagen den

Nr 58 med förslag tUl förordrung om skatt på annonser och reklam, j] rriars 1972
m. m. --------------

Nr 59 ungående anslug tiU produktionsbidrug och samdistributions-rabatt för dagstidningar

Nr 60 angående skattebortfaUsbidrag till kommuner m. fl. i anledning UV 1970 års skuttereform

Nr 63 med förslug tiU lug om tillverkning uv sUvermynt på tio kronor

Nr 75 angående försvurets fortsatta inriktning m. m.

§ 15 Anmäldes och bordludes motionen nr 1507 av herr Romanus m. fl. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 34 ungående inkomstprövningsreglerna för bostadstillägg för barnfamiHer.

§16 Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades utt föHunde enkla frågu denna dag framställts, nämligen uv

Nr 135 Herr Petersson i Röstångu (fp) till herr justitieministern ungående tendensen blund polismännen i Stockholm att söka sig till andra orter: Vilka åtgärder avser stutsrådet vidtaga i uniedning uv tendensen blund polismännen i Stockholm att söka sig till andra orter?

§ 17 Kammuren åtskildes kl. 17.27.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert