Remissdebatt rörande kungl. proposition ang. ändring i förordningen om pappersskatt m. m
ProtokollRiksdagens protokoll 1949:9
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1949
FÖRSTA KAMMAREN
Nr
5 mars—9 mars.
Debatter m. m.
Tisdagen den 8 mars.
Remissdebatt rörande kungl. proposition ang. ändring i förordningen
om pappersskatt m. m...............................
Onsdagen den 9 mars.
Svar på interpellation av herr Eskilsson ang. tilldelningen av kvävegödselmedel
m. m............................... ....... 8
Inrättande av en försöksgård i Värmland...................... 13
Proportionella val till hushållningssällskapens förvaltningsutskott 14
Samtliga avgjorda ärenden.
Onsdagen den 9 mars.
Val av ledamöter och suppleanter i kammarens tredje tillfälliga
utskott .................................................... 7
Val av valmän jämte suppleanter för utseende av riksdagens justitieombudsmans
ställföreträdare ............................ 8
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 3, ang. ny kyrkomötesförordning
.................................................. 12
— nr 4, ang. ändring av bestämmelserna om val av kyrkofullmäktige
...................................................... 12
Statsutskottets utlåtande nr 33, ang. upptagande å riksstaten av ett
underskott för luftfartsfonden 12
Bevillningsutskottets betänkande nr 9, ang. vidgad rätt att vid taxering
göra avdrag för i utlandet erlagda allmänna utskylder. 12
— nr 10, ang. rätt att vid taxering i vissa fall åtnjuta avdrag för
nybyggnad in. m.......................................... 12
1 Första kammarens protokoll 19i9. Nr 9.
2
Nr 9.
Innehåll.
Bankoutskottets utlåtande nr 5, ang. förhöjd pension åt t. f. hanbiträdet
M. Tengberg ...................................... 12
— nr 6, ang. ändrad lydelse av § 4 förordningen angående Sveriges
allmänna hypoteksbank, in. m......................... 12
Första lagutskottets utlåtande nr 8, ang. en interimistisk lagstiftning
om samma s. k. lagaståndstid för stad och land.......... 12
Andra lagutskottets utlåtande nr 5, ang. ändring i förordningen om
erkända sjukkassor ................................. 13
Jordbruksutskottets utlåtande nr 4, ang. inrättande av en försöksgård
i Sunne socken, Värmlands län........................ 13
— nr 5, ang. avskrivning av visst i flottledsfonden ingående belopp 14
■— nr 6, ang. befrielse i vissa fall från betalningsskyldighet till
kronan .................................................. 14
— nr 7, ang. avvecklingen av 1941 och 1942 års krislån......... 14
-— nr 8, ang. användning av proportionell valmetod vid landstingens
val av ledamöter och suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott.................................... 14
— nr 9, ang. viss utökning av fiskeristyrelsen med statens fiskeri
försök
.......................................... k;
Första tillfälliga utskottets memorial nr 2, ang. överlämnande av
motion till annat utskott .................................. 16
Lördagen den 5 mars 1949.
Nr 9.
3
Lördagen den 5 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.
Herr statsrådet Weijne avlämnade
Kungl. Maj :ts propositioner:
nr 72, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 11
juni 1948 (nr 283) om pappersskatt
samt om fortsatt giltighet av förordningen,
m. m.;
nr 78, angående anslag till bidrag till
vissa anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp;
nr 80, angående anslag för budgetåret
1949/50 till anskaffning av matematikmaskinutrustning
m. m.;
nr 82, med förslag till lag angående
reglering av förbrukningen av elektrisk
kraft;
nr 83, angående fortsatt disposition av
vissa äldre anslag å sjätte huvudtiteln
in. in.;
nr 85, angående anslag till skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården in.
m.; samt
nr 86, med förslag till lag angående
upphävande av 43 § 2 mom. barnavårdslagen
den 6 juni 1924 (nr 361).
Anmäldes och godkändes statsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:
nr 46, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående anslag för budgetåret
1949/50 under statens allmänna fastighetsfond,
i vad avser justitiedepartementets
verksamhetsområde, jämte i ämnet
väckt motion;
nr 47, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret
1949/50 till lån till anordnande av allmänna
samlingslokaler;
nr 48, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret
1949/50 till vissa byggnadsarbeten vid
tullverkets kust- och gränsbevakning m.
in.; samt
nr 49, i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen under trettonde
huvudtiteln gjorda framställningar om
anslag för budgetåret 1949/50 till allmänna
indragningsstaten.
Anmäldes och godkändes andra lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 50, till Konungen i anledning av
väckta motioner angående utredning av
möjligheterna att använda å ofri grund
belägna magasin och dylika byggnader
såsom kreditobjekt.
Anmäldes och godkändes första lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 51, till Konungen i anledning av
väckta motioner angående ändrade bestämmelser
om underhållsbidrag till
frånskild make.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 10, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den
14 juni 1929 (nr 131) om försäkring för
vissa yrkessjukdomar.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner:
nr
67, angående reglering av priserna
på fisk; och
4
Nr 9.
Lördagen den 5 mars 1949.
nr 68, angående åtgärder till stödjande
av oljeväxt- samt lin- och liampodlingen
m. in.
Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
69, angående godkännande av en mellan
Sverige och Danmark träffad överenskommelse
angående återbetalning av
vissa under åren 1945 och 1946 lämnade
svenska statskrediter till Danmark.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds propositioner:
nr 70, angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande
syfte igångsätta arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän
beredskapsstat för budgetåret
1946/47;
nr 71, med förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1949/
50;
nr 73, angående ändring i bestämmelserna
om disposition av krigsmaterielverkets
rörelsekapital;
nr 74, angående ordnande av lokaler
för statens rättsläkarstation i Lund,
m. m.;
nr 75, angående vissa anslag till barnmorskeläroanstalterna;
och
nr 76, angående anslag till landsfiskalerna
m. fl.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
den av herr Tjällgren
in. fl. väckta motionen, nr 236, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition angående
anslag till lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för budgetåret
1949/50 in. m.
Föredrogos och bordlädes Kungl.
Maj ds denna dag avlämnade propositioner
nr 72, 78, 80, 82, 83, 85 och 86.
Avgåvos och bordlädes nedannämnda
motioner:
nr 237, av herr Näsgård in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition
angående anslag till lindring i mindre
bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader;
nr 238, av herrar Osvald och Näsgård,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
angående anslag till lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för budgetåret
1949/50 m. in.; samt
nr 239, av herr Veländer in, fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition angående
anslag till lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för budgetåret
1949/50 m. in.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 3, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till förordning
angående allmänt kyrkomöte (kyrkomötesförordning);
samt
nr 4, i anledning av väckt motion angående
ändring av bestämmelserna om
val av kyrkofullmäktige;
statsutskottets utlåtande nr 33, i anledning
av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående
upptagande å riksstaten för budgetåret
1949/50 av ett underskott för
luftf artsfonden;
bevillningsutskottets betänkanden:
nr 9, i anledning av väckta motioner
angående vidgad rätt att vid taxering
göra avdrag för i utlandet erlagda allmänna
utskylder; samt
nr 10, i anledning av väckta motioner
om rätt att vid taxering i vissa fall åtnjuta
avdrag för nybyggnad m. ro.;
bankoutskottets utlåtanden:
nr 5, i anledning av väckta motioner
om förhöjd pension åt t. f. banbiträdet
M. Tengberg; samt
nr 6, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av § 4 förordningen
den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående
Sveriges allmänna hypoteksbank, m. m.;
första lagutskottets utlåtande nr 8, i
anledning av väckt motion angående en
interimistisk lagstiftning om samma s. k.
lagaståndstid för stad och land;
andra lagutskottets utlåtande nr 5, i
anledning av Kungl. Maj ds proposition
Tisdagen den 8 mars 1949.
Nr 9.
5
med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 26 juni 1931
(nr 280) om erkända sjukkassor;
jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 4, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående inrättande av en
försöksgård i Sunne socken, Värmlands
län;
nr 5, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående avskrivning av
visst i flottledsfonden ingående belopp;
nr 6, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;
nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående avvecklingen av 1941
och 1942 års krislån;
nr 8, i anledning av väckt motion om
användning av proportionell valmetod
vid landstingens val av ledamöter och
suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott; samt
nr 9, i anledning av väckt motion om
viss utökning av fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök; ävensom
första kammarens första tillfälliga utskotts
memorial nr 2, angående överlämnande
av motion till annat utskott.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.07 eftermiddagen.
In fidem
G. H. Berggren.
Tisdagen den 8 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.
Herr Sten anmälde, att han under gårdagen
infunnit sig vid riksdagen.
Justerades protokollen för den 1, 2 och
5 innevarande månad.
Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:
Riksdagens första kammare.
Under åberopande av bilagda läkarintyg
får jag vördsamt anhålla om fortsatt
ledighet från riksdagsarbetet t. o. m.
den 9 mars.
Jönköping den 7 mars 1949.
Olof Löthner.
Lagman Olof Löthner, som av mig
vårdas för skada i vänster knäled, är
förhindrad att deltaga i riksdagsarbetet
fr. o. in. den 7 mars t. o. in. den 9 mars
1949, intygas.
Jönköping den 7 mars 1949.
E. Hasselström,
Lasarettsläkare.
Den begärda ledigheten beviljades.
Anmäldes och godkändes bankoutskotlets
förslag till riksdagens skrivelse, nr
13, till Konungen i anledning av Kungl.
Maj ds i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande regleringen för
budgetåret 1949/50 av utgifterna under
riksstatens trettonde huvudtitel, innefattande
anslagen till pensionsväsendet,
utom i vad angår anslagen till allmänna
indragningsstaten, jämte en i ämnet
väckt motion.
6
Nr 9.
Tisdagen den 8 mars 1949.
Kungl. proposition ang. ändring i förordningen
om pappersskatt m. m.
Föredrogs Kungl. Maj:ts proposition
nr 72, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 11 juni
1948 (nr 283) om pappersskatt samt om
fortsatt giltighet av förordningen, m. m.
Herr NÄSGÅRD: Herr talman! Jag
vill uttala mitt beklagande över att
denna proposition inte delats förrän
vid plenum i dag, fastän den lämnades
i lördags. Jag bär därför inte hunnit läsa
den så noggrant, men jag har i alla fall
kommit så långt i läsningen, att jag har
märkt, att ett löfte som finansministern
gav i fjol inte har infriats. Det förelåg
då en reservation, som gick ut på att
det skulle undersökas, huruvida man
inte skulle kunna medgiva restitution av
skatt på bland annat tidskrifter av vetenskapligt
och kulturellt innehåll. Finansministern
uttalade den gången i debatten,
att vem som än kom att lämna
nästa års proposition och hur riksdagen
än beslöt, skulle säkert en grundlig undersökning
i frågan företagas. Jag kan
inte finna något som helst spår i propositionen
av att en dylik undersökning
verkligen har företagits.
Samtidigt vill jag passa på tillfället
att beklaga, att finansministern heller
inte har vidtagit sådana förändringar i
lagtexten, att alla politiska nyhetstidningar
kunna undantagas från pappersskatten.
Resultatet blir alltså, om riksdagen
skulle antaga propositionen, att
de stora dagliga tidningarna, som ha god
råd att betala skatten, komma undan,
medan mindre tidningar måste betala
skatt.
Efter härmed slutad överläggning hänvisades
ifrågavarande kungl. proposition
till bevillningsutskottet.
Till utskottet skulle jämväl överlämnas
det i anledning av propositionen inom
kammaren nu avgivna yttrandet.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds propositioner:
nr 78, angående anslag till bidrag till
vissa anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp; samt
nr 80, angående anslag för budgetåret
1949/50 till anskaffning av matematikmaskinutrustning
m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj ds proposition
nr 82, med förslag till lag angående
reglering av förbrukningen av elektrisk
kraft.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds propositioner:
nr 83, angående fortsatt disposition av
vissa äldre anslag å sjätte huvudtiteln
in. in.; samt
nr 85, angående anslag till skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården
in. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj ds proposition
nr 86, med förslag till lag angående
upphävande av 43 § 2 mom. barnavårdslagen
den 6 juni 1924 (nr 361).
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Näsgård in. fl. väckta
motionen, nr 237, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition angående anslag
till lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 238, av herrar Osvald och Näsgård,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
angående anslag till lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök för budgetåret
1949/50 in. m.; samt
nr 239, av lierr Velander in. fl., i samma
ämne.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Nr 9.
7
Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets
utlåtanden nr 3 och
4, statsutskottets utlåtande nr 33, bevillningsutskottets
betänkanden nr 9 och
10, bankoutskottets utlåtanden nr 5 och
6, första lagutskottets utlåtande nr 8,
andra lagutskottets utlåtande nr 5, jordbruksutskottets
utlåtanden nr 4—9 samt
första kammarens första tillfälliga utskotts
memorial nr 2.
Herr MANNERSKANTZ erhöll på begäran
ordet och anförde: Herr talman!
Med hänsyn till omfattningen av de i
proposition nr 72 framlagda förslagen
samt den omständigheten, att propositionen
kommit kammarens ledamöter till
handa först tre dagar efter avlämnandet,
får jag hemställa att motionstiden
i anledning av propositionen måtte utsträckas
till det sammanträde, som inträffar
näst efter 15 dagar efter propositionens
avlämnande.
Denna hemställan bifölls.
Herr Ohlon väckte en motion, nr 240,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående anslag för budgetåret 1949/50
till avlöningar vid de allmänna läroverken.
Motionen bordlädes.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.08 eftermiddagen.
In fidem
G. H. Berggren.
Onsdagen den 9 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.
Företogs val av åtta ledamöter i kammarens
tredje tillfälliga utskott, som
hade att behandla den i den inom kammaren
väckta motionen nr 235 avsedda
frågan om revision av kammarens ordningsstadga.
Därvid avlämnades 85
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:
herr Karlsson, Gottfrid,
» Hällgren,
» Larsson, Sven,
» Ewerlöf,
» Heiding,
» Elowsson, Nils,
» Holmbäck,
» Elmgren.
Dessa personer hade alltså utsetts til!
ledamöter i utskottet.
Anställdes val av åtta suppleanter i
kammarens tredje tillfälliga utskott.
Därvid avlämnades 78 godkända valsedlar,
alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen
på följande personer i denna ordning:
herr
Heiiman,
» Näsström,
» Sandberg,
» Herlitz,
» Persson, Ivar,
» Nilsson, Ernst Hjalmar, i Kramfors,
» Lindblom,
» Johannesson.
Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.
Sedan hovrättsrådet S. E. Romanus,
som den 3 mars 1948 utsetts till riksdagens
justitieombudsmans ställföreträdare,
avsagt sig detta förtroendeuppdrag,
företogs val av tjugufyra valmän för att
utse ny ställföreträdare för justitieombudsmannen.
Därvid avlämnades 71
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
8
Nr 9.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Ang. tilldelningen av kvävegödselmedel m. m.
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:
herr Schlyter,
» Åkerberg,
» Branting,
» Herlitz,
» Tjällgren,
» Anderberg,
» Lindblom,
» Strand,
» Boman,
» Velander,
» Elowsson, Nils,
» Lodenius,
» Elmgren,
» Krugel,
» Holmbäck,
» Grym,
» Björkman,
» Hallagård,
» Åman,
» Nerman,
» Nilsson, Bror,
» Mannerskantz,
» Wistrand,
» Löthner.
Dessa personer hade alltså utsetts till
valmän.
Anställdes val av sex suppleanter för
de valmän, som av kammaren fått i
uppdrag att utse riksdagens justitieombudsmans
ställföreträdare. Därvid avlämnades
52 godkända valsedlar, alla
med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen på följande
personer i denna ordning:
herr Ericson, Johan Eric,
» Hermansson,
» Arrhén,
» Nilzon, Ivar,
» Englund,
» Lundqvist.
Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter.
Herr statsrådet Sträng avlämnade
Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 77, angående pension åt vissa i statens
tjänst anställda personer;
nr 79, angående organisationen av
forskning, undervisning och försöksverksamhet
på mejerinäringens område
samt av trädgårdsundervisning och
trädgårdsförsök, m. m.;
nr 84, angående befrielse från tull för
vissa från Finland införda kreatur;
nr 87, angående bemyndigande att
försälja viss kronan tillhörig fast egendom,
m. m.;
nr 88, angående garnisonssjukhusets i
Sollefteå framtida ställning;
nr 89, angående anslag till nötboskapsavelns
befrämjande under budgetåret
1949/50;
nr 92, angående vissa anslag till tandläkarhögskolorna;
och
nr 93, med förslag till föräldrabalk,
in. m.
Herr statsrådet Qucnsel avlämnade
Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 91, angående förstärkning av tionde
huvudtitelns anslag till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga;
samt
nr 96, med förslag till förordning angående
fortsatt giltighet av förordningen
den 15 december 1944 (nr 779) om kristillägg
å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.
Ang. tilldelningen av kvävegödselmedel
m. m.
Herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
STRÄNG, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att
vid detta sammanträde besvara herr Eskilssons
interpellation angående tilldelningen
av kvävegödselmedel m. m., erhöll
ordet och anförde: Herr talman!
Med första kammarens tillstånd har
herr Eskilsson ställt två frågor till mig.
Den ena är om jag är villig att redogöra
för orsakerna till den minskade tilldelningen
av kvävegödsel under innevarande
gödselår. Den andra är, hur jag i anslutning
härtill bedömer möjligheterna
till en sådan ökning av landets jordbruksproduktion,
som beräknats i det
s. k. långtidsprogrammet.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Nr 9.
9
Ang. tilldelningen av kvävegödselmedel m. m.
När herr Eskilsson talar om en minskad
tilldelning av kvävegödsel innevarande
gödselår, grundar han detta på
livsmedelskommissionens bestämmelser
om ordinarie tilldelning av denna vara
under gödselåret 1948/49. Han anför
nämligen, att den allmänna tilldelningen
är endast 83 % av tilldelningen 1947/48
och tilldelningen till oljeväxtodlingen
150 kilogram per hektar mot 200 kg året
förut. Dessa siffror säga emellertid i och
för sig ingenting om försörjningsläget beträffande
kvävegödseln. Jag skall därför
be att något få belysa detta.
Förbrukningen av dessa gödselmedel
uppgick 1947/48 till omkring 242 000
ton (räknat i 15,5-procentig vara). Enligt
de beräkningar, som livsmedelskommissionen
nu gjort, uppskattas tillgången
under 1948/49 till 249 000 ton, alltså
7 000 ton mer än 1947/48.
Mitt uttalande i radio den 2 januari,
att man räknade med en mindre ökning
i förhållande till föregående år, har jag
alltså ingen anledning att ''ändra. Den
kvantitet på 249 000 ton, som man nu
räknar med, ligger också mycket nära
den siffra på drygt 250 000 ton som jag
då nämnde. Minskningen beror på att
strejken vid Norsk Hydro i höstas bland
annat medfört en eftersläpning av leveranserna.
En del av den kvantitet, som
bolaget skall leverera, kommer nämligen
inte in i så god tid, att den kan delas
ut till vårbruket 1949.
De förändringar i tilldelningen, som
herr Eskilsson påtalar, bero alltså inte
på att tillgången på kväve under innevarande
gödselår är mindre än föregående
år. Den viktigaste anledningen är i
stället, att själva tilldelningssystemet
lagts om något. Den allmänna tilldelningen
bar nämligen under hela den tid
ransoneringen varat baserats på förbrukningen
1940/41, d. v. s. det sista år då
förbrukningen var fri. Att ha en så gammal
basperiod medför naturligtvis en
hel del olägenheter. Framför allt underlättar
det inte en rationell konstgödselanvändning.
Det bar gjorts en rad framställningar,
bland annat från jordbrukare
och jordbrukarsammanslutningar, om
ändringar i tilldelningsgrunderna. Man
har härvid särskilt tryckt på att även
den jordbrukare, som tidigare haft ringa
eller ingen konstgödselförbrukning, borde
kunna få tilldelning, om detta var
sakligt motiverat. För att tillmötesgå dessa
önskemål har livsmedelskommissionen
detta år reserverat en ganska stor
del av den totala tillgängliga kvantiteten,
bortåt 20 000 ton. Denna del ställes direkt
till kristidsstyrelsernas förfogande
för att utdelas till sådana jordbrukare,
som äro missgynnade genom den allmänna
tilldelningsregeln. Det är ju klart,
att detta inte kan ske utan att man måste
minska den allmänna tilldelningen.
Men det är min övertygelse, att man på
detta sätt bättre än tidigare utnyttjar
de tillgängliga kvantiteterna.
Den andra huvudorsaken till de sänkningar,
som herr Eskilsson påtalat, är
att liela den av mig angivna kvantiteten,
249 000 ton, inte nu är tillgänglig. Den
omfattar nämligen tillverkning och import
till och med april och i viss utsträckning
även till och med maj. Härav
följer med nödvändighet att utdelningen
till vårbruket får begränsas till de kvantiteter
som nu äro tillgängliga.
Slutligen vill jag påpeka, att man också
måste ha en viss reserv innestående,
eftersom man inte på förband vet, hur
stor areal odlingen av sockerbetor och
oljeväxter kommer att omfatta. I den
mån egen produktion och import det
möjliggöra, komma emellertid de beräknade
kvantiteterna att ställas till jordbrukets
förfogande.
Jag anser mig alltså kunna konstatera
att, såvitt man nu kan bedöma, kommer
jordbruket som helhet att 1948/49 få mer
och inte mindre kvävegödselmedel än
närmast föregående år. Jag har under
sådana förhållanden ingen anledning att
göra något särskilt uttalande om kvävetilldelningens
inverkan på långtidsprogrammet.
Herr ESKILSSON: Herr talman! Jag
ber att få till statsrådet Sträng framföra
mitt tack för det svar jag fått på min interpellation.
Det kan, när man hört svaret,
förefalla som om frågorna varit obefogade,
eftersom statsrådet förklarar, att
10
Nr 9.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Ang. tilldelningen av kvävegödselmedel m.
tillgången på kvävegödselmedel under
innevarande gödslingsår icke kommer
att bli mindre än föregående år. Det
framgår dock av svaret, att hela den
beräknade kvantiteten, bland annat på
grund av strejken vid Norsk Hydro, icke
kommer att bli tillgänglig för vårbruket
i år. En undran angående orsaken till
den minskade tilldelningsprocenten är
också rätt naturlig, ty för jordbrukarna i
gemen ha de upplysningar om kvävegödselmedlens
fördelning, som nu lämnats,
icke tidigare stått till buds. Även om
det meddelats, att en extra kvantitet
ställts till kristidsstyrelsernas förfogande
för vissa ändamål, har dock storleken
av denna kvantitet, såvitt jag vet,
icke nämnts förut. När en så betydelsefull
omläggning av tilldelningsgrunderna
sker, som nu är fallet, bör detta
bringas till jordbrukarnas kännedom,
och det bör ske i så god tid, att de kunna
ta hänsyn härtill, när konstgödselanvändningen
för våren planlägges.
Även om alltså enligt statsrådets svar
kvävetilldelningen till jordbruket i sin
helhet är oförändrad eller något höjd i
jämförelse med föregående år, så kan
jag nog inte komma ifrån, att det i vår
blir eu minskning för ett mycket stort
antal jordbrukare, jag tror till och med
för de flesta. En jordbrukare, som i fjol
köpte, låt oss säga 100 säckar kvävegödsel,
får i år i tilldelning endast 83 säckar,
och det är ju utan tvekan en minskning.
Och denna tilldelningsgrund, som
reglerar den ordinarie tilldelningen, är
huvudregeln, som gäller för de flesta.
Utjämningen genom kristidsstyrelsernas
försorg kan endast komma ett mycket
begränsat antal jordbrukare till del. I
förhållande till hela den disponerade
kvantiteten, cirka 250 000 ton, utgör utjämningskvantiteten
20 000 ton endast
cirka 8 procent. När en jordbrukare får
besked från kristidsnämnden om sin ordinarie
tilldelning, är det därför inte
så underligt, om han frågar sig, hur
detta stämmer med gjorda utfästelser,
och denna undran har på olika sätt kommit
till uttryck, när helst jordbrukarna
samlats på senaste tiden.
Tanken att genom ett ändrat system
m.
söka utjämna tilldelningen mellan olika
jordbrukare anser jag emellertid vara
riktig. För såväl jordbrukare som alla,
som i olika befattningar inom krisorganisationen
sysslat med dessa frågor under
hela ransoneringstiden, har det
framstått som en uppenbar orättvisa, att
tilldelningen år efter år ytterst skulle
vila på förbrukningen 1940—1941. När
det gällde tilldelningen av kraftfoder,
kom man ganska snart fram till en rättvisare
fördelningsgrund, och de nya bestämmelserna
om kvävetilldelningen äro
väl ett försök i samma riktning. Men jag
är övertygad om att det kommer att ställa
kristidsstyrelsernas förmåga att verkställa
en rättvis fördelning på mycket
svåra prov, ty i förhållande till de önskade
kvantiteterna kommer förvisso inte
vad som står till buds att förslå så långt.
20 000 ton kan vara en stor kvantitet, när
man nämner summan på en gång, men
uppdelad på våra olika kristidsstyrelser
blir det inte så mycket på var och en.
När t. ex. kristidsstyrelsen i västra Östergötland,
ett av landets viktigaste jordbruksdistrikt,
skall dela upp några hundra
ton på de inkomna ansökningarna,
kommer det säkert att bereda vederbörande
tjänstemän många bekymmersamma
stunder.
Min andra fråga, om kvävetilldelningens
inverkan på långtidsprogrammet, anser
sig statsrådet sakna anledning att
besvara. Det förhåller sig dock så, att
även om jordbruket får några tusen ton
mera kvävegödsel i år än i fjol, så innebär
detta icke på något sätt, att tilldelningen
blir tillräcklig. Ett mycket
stort behov av ytterligare kvävegödsel
återstår alltjämt att fylla, innan jordbrukarna
ha använt denna billiga produktionsfaktor
i så stor utsträckning som de
själva önska.
För endast tre år sedan var förbrukningen
285 000 ton mot nu beräknade
249 000 ton, och i långtidsprogrammet
beräknades behovet till ungefär 300 000
ton årligen. Fortfarande saknas således •
en mycket viktig förutsättning för att
jordbruket skall kunna prestera den
produktionsökning, som långtidsprogrammet
förutser. Man kanske dock kan
Onsdagen den 9 mars 1949.
Nr 9.
11
Ang. tilldelningen av kvävegödselmedel m. m.
uttala den förhoppningen, att vår inhemska
produktion och de internationella
förhållandena inom en icke alltför
avlägsen framtid skola göra det möjligt
att lätta på de hinderliga restriktionerna
även när det gäller kvävegödselmedlen.
Herr MANNERSKANTZ: Herr talman!
Det är två önskemål jag skulle vilja
framföra, när denna fråga ändå är föremål
för debatt, och det ena gäller det
förhållandet att det för de jordbrukare,
som odla höstsådda oljeväxter, har varit
en brist att de inte på hösten kunnat få
ut lättlösligt kväve, alltså salpeterkväve,
för att då ge en mindre giva till höstrapsen.
Man har gjort den erfarenheten
att detta är en gödslingsmetod som är
önskvärd, i synnerhet om man är ute
litet sent med sådden, vilket ju är lätt
hänt med en växt, som måste sås så tidigt
som i synnerhet höstrapsen. Det har
inte varit möjligt att få tillräckligt med
kväve nu för detta ändamål, och jag
skulle vilja framföra det önskemålet att
den saken observerades.
Det andra önskemålet är, att om det
nu är så, att det har blivit förseningar
med vissa importleveranser på grund av
strejker och sådant, är det önskvärt att
man i så god tid som möjligt kan kalkylera
med när dessa gödningsämnen kunna
komma in, så att jordbrukarna i tid
på våren kunna med säkerhet räkna med
ett tillskott litet senare för att använda
till övergödsling, tv annars spara de av
sin övriga kvävetilldelning för att kunna
vara säkra på att ha kväve till övergödsling
för de växter, för vilka en övergödsling
är det bästa, och då blir det mindre
gödsling i samband med sådden och för
stor kvantitet för övergödsling, vilket
kan minska skörderesultatet i jämförelse
med om man hade kunnat få använda
medlet i samband med själva sådden.
Slutligen vill jag instämma i herr
Eskilssons önskan, att man skall kunna
komma upp till en så pass stor kväveproduktion,
att vi dels sluppc det nuvarande
ransoneringssystcmet beträffande
kvävegödslingen likaväl som vi sluppit
det när det gäller superfosfat, och dels
kunde snabbt få en ökning av skörden,
ty detta gödningsämne är ändock ett
medel som har omedelbar verkan samma
år det användes.
Medan jag är inne på denna sak, skulle
jag nog vilja säga, att jag tror att
man kan våga — även om det kan råda
litet tvekan om huruvida kvantiteterna
komma att räcka till — överlåta åt handeln
att fritt sköta saken, detta av det
skälet att priset på kvävegödselmedel
ligger så pass högt, att det finns en hel
del jordbrukare, som dock i rätt stor utsträckning
dra sig för att använda kvävegödsel,
under det att andra göra det.
Därför skulle kanske inte alla, som nu ta
ut detta gödselmedel bara därför att det
är en ransoneringstilldelning, som de anse
sig skyldiga att ta ut, göra det, och då
skulle kvantiteten räcka bättre för dem,
som inte bry sig om att priset är så
högt.
Jag hoppas därför att man vågar skrida
till en avveckling av ransoneringen
på detta område, även om det inte är
alldeles hundraprocentigt säkert att de
tillgängliga kvantiteterna äro tillräckliga
för en tilldelning åt alla.
Herr statsrådet STRÄNG: Jag är rädd
för att herr Eskilsson kanske i någon
män missuppfattat avslutningen i mitt
interpellationssvar. Jag säger där, att
jag för närvarande just med hänsyn till
de skäl, som lämnas i interpellationssvaret,
icke har någon anledning att
närmare ingå på frågan om detta problems
förhållande till långtidsprogrammet.
Man räknar i långtidsprogrammet
med en större förbrukning av kvävegödning,
men man har näppeligen räknat
med att denna större förbrukning skulle
sättas in redan det första året av de
fyra som långtidsprogrammet omfattar.
När vi nu ha att röra oss med så mycket
kvävegödning som vi vid långtidsprogrammets
uppgörande räknade med
att ha under det första året, så drog jag
den slutsatsen, att det inte förelåg någon
anledning att draga in frågan om
långtidsprogrammet i diskussionen om
det dagsaktuella läget.
12
Nr 9.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Ang. tilldelningen av kvävegödselmedel m. m.
Vad sedan gäller frågan om att förbättra
kväveförsörjningen, är ju den som
bekant anknuten till frågan om våra importmöjligheter.
Man har i långtidsprogrammet
diskonterat en bättre importsituation,
och bland annat har man räknat
med att kunna få en något större
kvantitet från Norge. Av vissa skäl, som
jag omnämnt, dröjer det, innan detta kan
realiseras. En ökning av den inhemska
produktionen förutsätter däremot, efter
vad jag kan förstå, en utbyggnad av våra
kväveindustrier, kanske rent av en
nyanläggning. Detta är ett investeringsprogram
på så pass många tiotal miljoner,
att man väl i dagens ansträngda läge
icke kan anse det realistiskt att ställa
det i utsikt.
Till herr Mannerskantz vill jag säga,
att vi naturligtvis följa utvecklingen på
konstgödningsransoneringens front liksom
på alla andra ransoneringsfronter
med allra största intresse, men beträffande
kvävegödningen äro vi nog av den
uppfattningen, att man har ett klart underskott
i förhållande till efterfrågan,
och om man överlämnar saken till den
fria handeln, då man icke är på det
klara med att kvantiteten räcker till, föreligger
det alltid risk för störningar,
som både ur produktionssynpunkt och
ur allmän prispolitisk synpunkt kunna
få ganska äventyrliga verkningar. Jag
vågar därför inte säga, att vi i dag skulle
vara beredda att släppa denna ransonering.
Jag tror att man i så fall skulle
konstatera, att vi hade släppt den litet
för tidigt, men naturligtvis komma herr
Mannerskantz’ erinringar att observeras.
Vi hålla alltid dessa frågor under noggrann
observation.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
herr Ohlons motion, nr 240, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag för budgetåret 1949/50
till avlöningar vid de allmänna läroverken.
Föredrogos ånyo konstitutionsutskottets
utlåtanden:
nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till förordning
angående allmänt kyrkomöte (kyrkomötesförordning);
och
nr 4, i anledning av väckt motion angående
ändring av bestämmelserna om
val av kyrkofullmäktige.
Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.
Vid förnyad föredragning av statsutskottets
utlåtande nr 33, i anledning av
Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående upptagande
å riksstaten för budgetåret 1949/
50 av ett underskott för luftfartsfonden,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.
Föredrogos ånyo bevillningsutskottets
betänkanden:
nr 9, i anledning av väckta motioner
angående vidgad rätt att vid taxering
göra avdrag för i utlandet erlagda allmänna
utskylder; och
nr 10, i anledning av väckta motioner
om rätt att vid taxering i vissa fall åtnjuta
avdrag för nybyggnad m. m.
Vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt bifölls.
Föredrogos ånyo bankoutskottets utlåtanden:
nr
5, i anledning av väckta motioner
om förhöjd pension åt t. f. banbiträdet
M. Tengberg; och
nr 6, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av § 4 förordningen
den 16 maj 1890 (nr 21 s. 1) angående
Sveriges allmänna hypoteksbank, m. m.
Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.
Vid förnyad föredragning av första
lagutskottets utlåtande nr 8, i anledning
av väckt motion angående en interimistisk
lagstiftning om samma s. k. lagaståndstid
för stad och land, bifölls vad
utskottet i detta utlåtande hemställt.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Nr 9.
13
Ang. inrättande av en försöksgård i Värmland.
Vid ånyo skedd föredragning av andra
lagutskottets utlåtande nr 5, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition med
förslag till förordning angående ändring
i förordningen den 36 juni 1931
(nr 280) om erkända sjukkassor, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.
Ang. inrättande av en försöksgård i
Värmland.
Föredrogs ånyo jordbruksutskottets
utlåtande nr 4, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående inrättande
av en försöksgård i Sunne socken,
Värmlands län.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts i
proposition nr 31 gjorda framställning
hade utskottet i förevarande utlåtande
hemställt, att riksdagen måtte godkänna,
att en försöksgård skulle inrättas å
det område å fastigheterna Sunne prästgård
1« och l5 samt Brårud l17 och 11S
i Sunne socken, Värmlands län, vilket
Sunne köping och Sunne kommun förklarat
sig beredda att som gåva överlämna
till staten.
Herr KARLSSON, GOTTFRID: Herr
talman! Jag har icke begärt ordet för att
yttra något om det förslag som föreligger
i den kungl. propositionen eller i
jordbruksutskottets utlåtande, utan jag
har begärt ordet därför att det i propositionen
liksom i utskottsutlåtandet redogöres
för de planer som en tidigare
utredning har gjort upp angående organisationen
av försöksgårdarna över hela
landet. Det talas där om att man i sydöstra
försöksdistriktet, som omfattar
Kronobergs, Jönköpings, Kalmar, Östergötlands
och Gotlands län, skulle förlägga
en försöksgård till Östergötland på
en gård som heter Köpetorp i närheten
av Linköping. Efter vad jag har mig bekant,
lär den emellertid knappast komma
att användas för detta ändamål.
Kungl. Maj:t lär ha tillsatt en ny utredning
för att undersöka, var dessa försöksgårdar
lämpligen böra förläggas,
och beträffande Östergötlands län, som
jag representerar, föreslås av eu förut
-
varande chef för kungl. lantbruksstyrelsen,
att en dylik statens försöksgård
skall förläggas till Vreta Klosters socken
på en gård som heter Klostergården
och som är församlingens prästgård.
Anledningen till att jag begärt ordet
är, att vi efter långa utredningar och
undersökningar inom Östergötlands läns
landsting år 1946 kommo fram till ett
beslut att bygga en efter tidens krav
anpassad lantmannaskola för lantbruksundervisningens
ordnande inom vårt län
och att förlägga den just till Vreta Klosters
socken på en gård som heter Berg.
Att vi valde den platsen för lantmannaskolans
förläggning, var i icke ringa grad
beroende på att, som jag nyss nämnde,
dåvarande chefen för kungl. lantbruksstyrelsen
rekommenderade detta och motiverade
det med att skolan där skulle
ligga utomordentligt väl till i anslutning
till den blivande statens försöksgård på
Klostergården. Jag behöver väl inte utveckla
betydelsen såväl för försöksgården
som för den blivande lantmannaskolan
av att de ligga i omedelbar närhet
till varandra. Det är cirka en mil
från gårdarna till Linköping, och även
detta är ju mycket fördelaktigt, då det
där finns en hel rad institutioner, som
båda dessa anläggningar skulle kunna
ha mycket stor nytta av.
Jag har, som sagt, endast velat begagna
tillfället för att fästa uppmärksamheten
vid detta förhållande och uttala
den önskan, att den utredning, som helt
naturligt är igångsatt, må beakta vad
jag här har talat om, särskilt att landstinget
har beslutat förlägga sin lantmannaskola
just till detta område i närheten
av en gård, som mycket varmt
rekommenderades av dåvarande chefen
för lantbruksstyrelsen såsom lämplig till
försöksgård. .lag hoppas också, att delta
skall medföra, att de utredningsmän,
som Kungl. Maj:t har tillsatt, skola noga
undersöka saken, och vi i Östergötland
hoppas också, att de skola komma till
det resultatet, att den blivande försöksgården
i Östergötland skall förläggas till
den av mig omnämnda platsen.
T delta anförande instämde herr Eskilsson.
14
Nr 9.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Om proportionella val till hushållningssällskapens förvaltningsutskott.
Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, bifölls vad utskottet i det nu föredragna
utlåtandet hemställt.
Föredrogos ånyo jordbruksutskottets
utlåtanden:
nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående avskrivning av
visst i flottledsfonden ingående belopp;
nr 6, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;
samt
nr 7, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående avvecklingen av
1941 och 1942 års krislån.
Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.
Om proportionella val till hushållningssällskapens
förvaltningsutskott.
Föredrogs ånyo jordbruksutskottets
utlåtande nr 8, i anledning av väckt motion
om användning av proportionell
valmetod vid landstingens val av ledamöter
och suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott.
I en inom första kammaren väckt, till
jordbruksutskottet hänvisad motion, nr
193, av herrar Hällgren och Näsgård,
hade hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning
och förslag till sådana bestämmelser,
att landstingens val av ledamöter
och suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott skulle kunna
förrättas enligt proportionell valmetod.
Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet yttrat:
»De nu gällande bestämmelserna om
hushållningssällskapens organisation
och verksamhet grunda sig på beslut av
1947 års riksdag i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition angående omorganisation
av hushållningssällskapen m. m.
(Särsk. utsk:s uti. nr 6.) Det i förevarande
motion upptagna spörsmålet om
förfaringssättet vid val av de ledamöter
i hushållningssällskapens förvaltningsutskott
som skola utses av landstingen
var vid 1947 års riksdagsbehandling föremål
för ingående prövning i anledning
av väckta motioner. Vad i den föreliggande
motionen anförts finner utskottet
icke vara av beskaffenhet att
böra föranleda ändring av riksdagens
tidigare intagna ståndpunkt i frågan.
Utskottet får sålunda hemställa, att
motionen I: 193 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.»
Reservation hade anmälts av herrar
Bror Nilsson och Norup, vilka likväl ej
antytt sin åsikt.
Herr HÄLLGREN: Herr talman! Det
ärende, som avses i den av mig tillsammans
med herr Näsgård väckta motionen,
är ju ingen stor fråga. Att vi ha
försökt aktualisera saken, beror på att
vi se den ur principiell och ur rättvisesynpunkt.
Hushållningssällskapens förvaltningsutskott
bestå efter 1947 års reform av
elva ledamöter, av vilka tre äro självskrivna,
fyra väljas av hushållningssällskapet
och fyra av landstinget. Beträffande
de ledamöter, som väljas av hushållningssällskapet,
är föreskrivet, att
om det begäres av ett tillräckligt antal
väljare, skall proportionellt val förrättas.
Däremot finnes inte samma föreskrift
rörande landstingets val av ledamöter
i hushållningssällskapets förvaltningsutskott.
Förslag om att införa en
sådan lades fram i motioner vid 1947
års riksdag. Det särskilda utskott, som
i sitt utlåtande nr 6 behandlade motionerna,
uttalade bland annat, »att utskottet
finner det angeläget att landstingen
vid val av ledamöter och suppleanter
i sällskapets förvaltningsutskott
skola söka tillse, att olika meningsriktningar
och intressegrupper bliva representerade».
Utskottet fortsatte; »Såsom
i propositionen framhållits synes man
emellertid kunna utgå ifrån att så kommer
att ske vid dessa val liksom vid
andra liknande val inom landstingen.»
Därför ansåg sig utskottet då inte kun
-
Onsdagen den 9 mars 1949.
Nr 9.
15
Om proportionella val till hushållningssällskapens förvaltningsutskott.
na tillstyrka motionernas yrkande om
proportionella val. Det förelåg en reservation
till förmån för detta yrkande,
och bland reservanterna återfinner jag
jordbruksutskottets nuvarande ordförande.
Jag bär icke undersökt, hur dessa val
förrättas i hela landet, och följaktligen
kan jag endast hålla mig till det landsting
som jag själv tillhör. Jag har i den
motion som här behandlas — nr 193 i
första kammaren — redogjort för hur i
detta landsting en gruppering av 18
landstingsman tillsatte tre ledamöter i
hushållningssällskapets förvaltningsutskott,
under det att en annan grupp på
16 ledamöter fick utse blott en ledamot.
Även om man kan säga, att olika meningsriktningar
fått representanter, kan
man inte anse, att de blivit representerade
i förhållande till sin styrka. Dessutom
tycker jag det var egendomligt, att
en för Blekinge län så betydande näring
som fiskerinäringen icke fick någon representant
i hushållningssällskapets förvaltningsutskott,
vare sig genom det val
som hushållningssällskapet förrättade
eller genom det som landstinget företog.
Nu har jordbruksutskottet yttrat sig
över motionen och sagt: »Vad i den föreliggande
motionen anförts finner utskottet
icke vara av beskaffenhet att böra
föranleda ändring av riksdagens tidigare
intagna ståndpunkt i frågan.» Vi
ha i motionen begärt en skrivelse till
Kungl. Maj:t med anhållan »om utredning
och förslag till sådana bestämmelser,
att landstingens val av ledamöter
och suppleanter i hushållningssällskapens
förvaltningsutskott må kunna förrättas
enligt proportionell valmetod».
Vi vilja inte ha någon föreskrift om att
det ovillkorligen skall vara proportionella
val, men vi anse, att möjlighet härtill
bör finnas. Jag har — liksom många
av denna kammares ledamöter — varit
med i landsting, i kommunala församlingar
och i valberedningar, även i
landstingets valberedningar, så mycket,
att jag vet, att det är lätt att komma
överens och jämka ihop meningsmotsättningar
och olika partigrupper, där
-
est möjlighet till proportionella val
finns. Föreligger inte denna möjlighet,
finns det alltid en benägenhet att åsidosätta
en eller annan grupps intressen,
och då är det inte så lätt att förhandlingsvägen
få fram lämpliga personer.
Motionen remitterade man först till
konstitutionsutskottet med tanke på att
det eventuellt skulle behövas någon ändring
i landstingslagen och att den utredning,
som sysslade med denna lag,
borde få titta på saken. Emellertid skickade
konstitutionsutskottet tillbaka motionen,
eftersom utskottet ansåg, att
denna fråga kunde regleras i den särskilda
författning som rör hushållningssällskapen
och det sålunda inte behövdes
någon ändring i landstingslagen. I
yrkandet i motionen utsäges inte vilken
författning som skall ändras — det blir
Kungl. Maj:ts sak att avgöra den frågan
vid prövning av ärendet — men vi ha
begärt utredning och förslag för att få
det av oss framställda önskemålet beaktat.
Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till motion nr 193 i denna kammare.
Herr NÄSLUND: Herr talman! Herr
Hällgren vitsordade i början av sitt anförande,
att detta inte var någon stor
fråga, och det kunna vi väl vara överens
om. Därtill kan man ju lägga, att
den är ett spörsmål, som riksdagen tog
ställning till så sent som 1947, och att
den författning, som motionärerna vilja
ändra, endast vid ett enda tillfälle har
kommit i tillämpning. .
Nu har herr Hällgren från sitt län anfört
ett exempel, där valordningen inte
var tillfredsställande. Jag skall inte inlåta
mig i någon diskussion om huruvida
det valet var proportionellt riktigt
eller inte, men jag kan lämna kammarens
ledamöter den upplysningen, att i
utskottets andra avdelning upplystes det,
att valet i Blekinge föregicks av en underhandling,
mot vilken ingen hade haft
någon erinran att göra. Alltså förefaller
det, som om andra skäl än den partimässiga
prestigesynpunkten hade varit
avgörande där. Jag tar för givet, att de
16
Nr 9.
Onsdagen den 9 mars 1949.
Om proportionella val till hushållningssällskapens förvaltningsutskott.
landstingsman, som skötte dessa förhandlingar,
inte på något sätt hade försummat
att beakta de olika synpunkter,
som borde läggas på valförberedelsen.
Jag kan också nämna, att det upplystes,
att inom olika landsting i andra län
hade man inte följt den proportionella
linjen till hundra procent, och detta uteslutande
för att få representationen så
lämplig som möjligt. Det korresponderar
ju med den ståndpunkt, som departementschefen
intog i propositionen till
1947 års riksdag i detta ämne. Han betonar
där, att landstingen, som äro vana
vid sådana här valuppgörelser, säkerligen
skulle beakta den proportionella
rättvisan, men att om man inte ålade
dem att verkställa valen proportionellt,
vore de mindre bundna och hade friare
händer att tillgodose behovet av yrkesrepresentanter
vid valet av ledamöter i
förvaltningsutskotten.
Då det sålunda inom avdelningen hade
bestyrkts, att den tankegång, som låg
till grund för prövningen vid 1947 års
riksdag av detta ärende, var riktig, fann
andra avdelningen det tillrådligt att tillstyrka
utskottet att föreslå avslag på motionen,
vilket utskottet också har gjort.
Herr talman! Med det nu anförda ber
jag att få yrka bifall till utskottets hemställån.
Herr HÄLLGREN: Herr talman! Till
den siste talaren ber jag endast att få
säga ett ord angående valet i Blekinge.
Då jag själv satt med i valberedningen,
men uppgifterna inom utskottet lämnats
av en person, som inte tillhörde landstinget,
måste jag väl ha större kännedom
om förberedelserna till detta val än utskottsavdelningen.
Situationen var den, att man vid valet
måste böja sig för maktspråk. Sedan
konferens hade förekommit med den
statssekreterare, som skrivit författningen
om hushållningssällskap, ett av de
nuvarande statsråden, som i sin tur
även resonerat med ett konsultativt statsråd,
blev det klart, att det inte fanns
någon möjlighet att med nuvarande bestämmelser
företa proportionellt val.
Man måste sålunda där nere böja sig
för maktspråket.
Efter härmed slutad överläggning
gjorde herr talmannen jämlikt därunder
förekomna yrkanden propositioner,
först på bifall till vad utskottet i det
nu ifrågavarande utlåtandet hemställt
samt vidare på bifall till den i ämnet
väckta motionen; och förklarade herr
talmannen, sedan han upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig anse denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.
Herr Hällgren begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en
omröstningsproposition av följande lydelse:
Den,
som bifaller vad jordbruksutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 8,
röstar
Ja,
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej bifalles den i ämnet väckta
motionen.
Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes omröstningen
genom uppresning; och befanns
därvid, att flertalet röstade för ja-propositionen.
Vid förnyad föredragning av jordbruksutskottets
utlåtande nr 9, i anledning
av väckt motion om viss utökning
av fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.
Vid ånyo skedd föredragning av första
kammarens första tillfälliga utskotts
memorial nr 2, angående överlämnande
av motion till annat utskott, bifölls vad
utskottet i detta memorial hemställt.
Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 58, till Konungen i anledning
av väckta motioner angående vidgad
Onsdagen den 9 niars 1949.
Nr 9.
17
rätt att vid taxering göra avdrag för i
utlandet crlagda allmänna utskylder.
Anmäldes och godkändes konstitutionsutskottets
förslag till riksdagens
skrivelse, nr 60, till Konungen i anledning
av Kungl. Maj ds proposition,
nr 17, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 20- juni 1924 (nr
349) om landsting.
Föredrogos och bordlädes Kungl.
Maj ds denna dag avlämnade propositioner
nr 77, 79, 84, 87—89, 91—93 och
96.
Avgåvos och bordlädes nedannämnda
motioner:
nr 241, av herrar Lundqvist och Ohlon,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
angående anslag till fria resor
för barn ni. in.;
nr 242, av herr Eskilsson, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition angående
statsförvärv av Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnvägar in. in.; och
nr 243, av herr Näsgård m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition
angående anslag till lindring i mindre
bemedlades kostnader för djursjukvård.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Strand för tiden den 10
innevarande månad—den 9 nästkommande
april.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 3.17 eftermiddagen.
In fidem
G. H. Berggren.
2 Första kammarens protokoll Nr 9.