Protokoll 2024/25:6 Tisdagen den 17 september
ProtokollRiksdagens protokoll 2024/25:6
§ 1 Anmälan om nya riksdagsledamöter
Följande berättelse hade kommit in från Valprövningsnämnden:
Berättelse om granskning av bevis för nya ledamöter av riksdagen
Till Valprövningsnämnden har från Valmyndigheten inkommit bevis om att Malin Kristina Öst (V) och Adam Reuterskiöld (M) utsetts till nya ledamöter av riksdagen från och med den 9 september respektive 10 september 2024 sedan ledamöterna Linda Westerlund Snecker (V) och Tobias Billström (M) avsagt sig uppdraget och riksdagen godkänt detta (prot. 2023/24:139 § 4 och prot. 2024/25:1 § 7).
Valprövningsnämnden har enligt 14 kap. 30 § vallagen (2005:837) denna dag granskat bevisen för de nya ledamöterna och därvid funnit att de blivit utfärdade i enlighet med 14 kap. 28 §.
Stockholm den 13 september 2024
Svante O. Johansson
ordförande /Sara Dadnahal
sekreterare
§ 2 Avsägelser
Andre vice talmannen meddelade
att Noria Manouchi (M) avsagt sig uppdraget som ledamot i utbildningsutskottet och
att Erik Ottoson (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i EU-nämnden.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
§ 3 Anmälan om kompletteringsval
Andre vice talmannen meddelade att Moderaternas partigrupp anmält Noria Manouchi som ledamot i civilutskottet, Erik Ottoson som ledamot i EU-nämnden och Joanna Lewerentz som suppleant i EU-nämnden.
Andre vice talmannen förklarade valda till
ledamot i civilutskottet
Noria Manouchi (M)
ledamot i EU-nämnden
Erik Ottoson (M)
suppleant i EU-nämnden
Joanna Lewerentz (M)
§ 4 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
Följande skrivelser hade kommit in:
Interpellation 2024/25:4
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:4 CSN och handläggningstider
av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 1 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är möten med statsministern som inte går att flytta.
Stockholm den 12 september 2024
Utbildningsdepartementet
Johan Pehrson
Interpellation 2024/25:5
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:5 Förslag om förändringar av sjukförsäkringen
av Åsa Eriksson (S)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 17 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 12 september 2024
Socialdepartementet
Anna Tenje (M)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
Interpellation 2024/25:7
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:7 Befolkningens tillgång till bildning
av Linus Sköld (S)
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 1 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är viktiga möten med SM som inte går att flytta.
Stockholm den 13 september 2024
Utbildningsdepartementet
Johan Pehrson
Interpellation 2024/25:8
Till riksdagen
Interpellation 2024/25:8 Försäkringskassans förutsättningar att hantera sjukförsäkringen
av Arber Gashi (S)
Interpellationen kommer att besvaras torsdagen den 17 oktober 2024.
Skälet till dröjsmålet är sedan tidigare inbokade engagemang.
Stockholm den 16 september 2024
Socialdepartementet
Anna Tenje (M)
Enligt uppdrag
Johanna Mihaic
Rättschef
§ 5 Svar på interpellation 2023/24:847 om skärpta krav på energieffektivisering
Anf. 1 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD):
Fru talman! Vad trevligt att mötas här, även om det är under något mindre festliga former än de senaste gångerna då det varit riksmötets högtidliga öppnande och partiledardebatt.
Fredrik Olovsson har frågat mig vilken analys som gjordes av Sveriges möjligheter att uppfylla det omarbetade åtagandet i samband med att Sverige som ordförandeland drev igenom och skärpte energieffektiviseringsdirektivet. Fredrik Olovsson har också frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att genomföra återstående sparbeting.
För att de som lyssnar ska hänga med vill jag börja med att förtydliga de olika krav och nationella åtaganden som följer av det omarbetade direktivet om energieffektivitet.
Direktivet innehåller numera ett bindande mål på EU-nivå om att minska den slutliga energianvändningen med 11,7 procent fram till 2030 jämfört med EU:s referensscenario från 2020. För att uppnå målet på EU‑nivå ska medlemsländerna bidra med vägledande nationella bidrag. Dessa nationella bidrag är med andra ord inte bindande, vilket var en viktig förutsättning för de flesta medlemsländerna under förhandlingarna av direktivet.
Att bidraget blev vägledande, det vill säga inte bindande, var också viktigt för Sverige framför allt för att målet inte ska motverka den gröna omställningen i industrin, inklusive etablering av nya industrier. Direktivet innehåller även ett nationellt bindande krav som innebär att medlemsländerna ska uppnå årliga ackumulerade energibesparingar om genomsnittligt cirka 1,5 procent mellan 2021 och 2030.
Fru talman! Det årliga energisparkravet och det nationella vägledande bidraget till EU:s energieffektiviseringsmål är alltså två olika aspekter av direktivet.
För att återgå till Fredrik Olovssons frågor genomfördes analyser av det nationellt bindande årliga energisparkravet i samband med kommissionens förslag, som presentades i juli 2021. Analyserna visade redan då att Sverige skulle få svårt att uppfylla ett genomsnittligt årligt nationellt bindande energisparkrav om 1,5 procent genom att enbart räkna med energi- och koldioxidskatten, vilket är det styrmedel som Sverige hittills har redovisat för att uppnå det tidigare årliga energisparkravet.
Svar på interpellationer
I början av året gav regeringen därför Energimyndigheten i uppdrag att bland annat föreslå en eller flera metoder för att beräkna energibesparingar som följer av andra energieffektiviseringsåtgärder utöver energi- och koldioxidskatten. I uppdraget ingår även att lämna förslag på eventuellt kompletterande samhällsekonomiskt kostnadseffektiva åtgärder i det fall det årliga nationella energibesparingskravet inte uppnås. Regeringens inriktning är att direktivet ska genomföras på ett kostnadseffektivt sätt, och åtgärder ska därmed inte överstiga energisparkravets nivåer.
Avslutningsvis vill jag tillägga att effektiv energianvändning är en viktig pusselbit i arbetet med den pågående elektrifieringen och klimatomställningen. Det handlar både om att minska energianvändningen i stort och om att få ned effekttopparna och därmed underlätta för effektivt resursnyttjande i energisystemet.
Energieffektivisering kan dock inte ensamt lösa de utmaningar som energisystemet står inför. Vi kan inte titta på energieffektivisering som en separat fråga, utan man behöver se den större bilden där även behov för klimatomställning, konkurrenskraft och välfärd måste ingå.
Regeringen ser att Sveriges nuvarande mål för energieffektivisering inte är anpassat för industrins gröna omställning genom elektrifiering eller till mål om 100 procent fossilfri elproduktion till 2040. Av den anledningen aviserade regeringen i den energipolitiska långsiktiga inriktningen att målet bör ses över i syfte att tydligare främja en samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen.
Anf. 2 FREDRIK OLOVSSON (S):
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret på interpellationen. Vi får se vilken feststämning vi kan skapa här på eftermiddagen i dag. Det borde vara möjligt eftersom energieffektivisering är en sådan central del av energipolitiken och en sådan viktig åtgärd för att hålla tillbaka kostnader, bygga en effektivare ekonomi och inte minst se till att vi får en effektivare elanvändning som skulle ge oss möjlighet att skapa utrymme för nya användare utan att det behöver komma till några stora investeringar.
Om dagens verksamheter kan effektivisera sin användning sänks ju inte bara kostnaderna för dem, utan det skapar också möjligheter för andra att kliva in utan att man behöver ha samma typ av omfattande investeringar i ny produktion eller ny infrastruktur, som kan ta tid att få på plats. Effektivisering är helt enkelt ett sätt att snabba på elektrifieringen.
Potentialen för energieffektivisering är dessutom väldigt stor. Regeringens expertmyndighet, Energimyndigheten, pekar på att en effektivare elanvändning har en stor potential, och man uppskattar den till mellan 20 och 25 terawattimmar. Då ska man veta att den svenska användningen är ungefär 140 om året. Den absoluta merparten av denna potential ligger just i bostads- och servicesektorerna, med tonvikten på bostäder. Därför har vi socialdemokrater förslag om just sådana åtgärder: ett mer generöst rotavdrag för energieffektivisering och pengar för samma sak i flerbostadshus.
I min interpellation skriver jag att EU nu har skärpt kraven på energieffektivitet och effektivisering, och det ganska rejält. Ebba Busch var ordförande i rådet under den perioden och är statsråd nu och ska genomföra politiken. När regeringen presenterade sin uppdaterade klimatplan kunde man se att det fanns åtskilligt kvar till målen för 2030.
Svar på interpellationer
Enligt svaret från Ebba Busch tycks resultatet från den förhandling som hon genomförde som ordförande nu inte vara riktigt lika viktigt för statsrådet Ebba Busch. Oavsett om det handlar om de vägledande bidragen eller om de bindande kraven är beskedet av allt att döma ungefär detsamma: Regeringen tänker inte riktigt nå dem. Man kan med fog fråga sig vilken analys regeringen egentligen gjorde inför förhandlingarna när det uppenbarligen inte var meningen att Sverige ska nå dem.
Man kan undra vad regeringen tror händer om alla länder gör som Sverige, det vill säga avser att misslyckas eller inte ens anstränger sig för att göra sin del av arbetet med att nå de gemensamt beslutade målen. Det är ett märkligt sätt att sköta en viktig fråga i Europeiska unionen eller för den delen i ett land som Sverige.
Jag tycker att Ebba Busch är svaret skyldig om hur analysen såg ut. Var det verkligen ens meningen att målen skulle nås? Varför i så fall binda unionen till mål som vi själva inte tänker bidra till? Det är ändå en märklig strategi. Frågan är vilken plan regeringen har för att leverera på det som man kom överens om under Ebba Buschs ordförandeskap.
Anf. 3 LINUS LAKSO (MP):
Fru talman! Feststämning eller ej – det är en väldigt relevant fråga som Fredrik Olovsson har ställt till energi- och näringsminister Ebba Busch, speciellt mot bakgrund av hur Tidöpartierna tidigare har agerat kring energieffektivisering samt det faktum att regeringen fortfarande helt tycks sakna politik på området och en plan framåt.
Man har tidigare konsekvent motarbetat energieffektivisering. Redan år 2021 tog man bort stödet till energieffektivisering i flerbostadshus om 1,56 miljarder för budgetåret 2022. Den satsningen försvann när högeralternativet vann omröstningen 2021. När man kom i regeringsställning tog man snabbt som bara den bort Energisteget, ett effektivt och uppskattat stöd på 125 miljoner till industrin. Syftet med stödet var att industrin skulle minska sina energikostnader och bli mer konkurrenskraftig samt bidra till de nationella energi- och klimatmålen.
Men det mest bisarra agerandet från den här regeringen på området energieffektivisering måste ändå vara att man lade ned utredningen om ett långsiktigt marknadsbaserat system för energieffektivisering, så kallade vita elcertifikat, tre månader innan den skulle vara klar. Vi hade redan lagt ned skattepengar och resurser på utredningen. Man ville alltså inte ens veta vilka möjligheter som fanns att bli bättre på effektivisering.
Potentialen för energieffektivisering är betydande. Energimyndigheten har som nämnts kommit fram till att det finns en lönsam energieffektiviseringspotential på hela 25 terawattimmar el till år 2030. För att sätta det i perspektiv är det betydligt mer än de cirka 18 terawattimmar som regeringens mål om 2,5 gigawatt ny kärnkraft till 2035 skulle generera. Om det finns på plats till 2035 kan vi verkligen också fundera på.
Att realisera den här potentialen för energieffektivisering är lönsamt i sig, men framför allt möjliggör det många nya industrietableringar som i dag begränsas av tillgången till el. Miljöpartiet har föreslagit ett planeringsmål till 2030 för att tillgängliggöra 100 terawattimmar el där potentialen för energieffektivisering är inkluderad – precis den här helhetsbilden som Ebba Busch efterlyser i sitt svar. Vi har också en lång rad förslag i vår budget för att uppnå det här.
Svar på interpellationer
På frågan om pengar som läggs på energieffektivisering är väl satsade är svaret entydigt ja. I en studie från forskningsinstitutet Energiforsk och Fossilfritt Sverige har man beräknat att om vi effektiviserar elanvändningen med ungefär 10 procent minskar elpriset i södra Sverige med upp till 40 procent. Jag tror att Sveriges elkonsumenter hade uppskattat det betydligt mer än regeringens höjda elskatt.
Jag understryker verkligen att jag efterfrågar en plan. När får vi se en plan för att realisera vår potential för energieffektivisering, Ebba Busch?
Anf. 4 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD):
Fru talman! Det är klart att Sickan har en plan! Annars hade jag inte haft det här uppdraget.
Jag vill börja med Fredrik Olovssons uppföljningsfråga. Avser regeringen att misslyckas med de här målen? Är det så att vi förhandlar ihop en hel europeisk union till att sätta ett mål och berättar att vi är stolta över det men i hemlighet bara vill att det ska ”tanka” och gå helt åt pipsvängen? På den frågan är svaret nej.
Det är samma sak här som med diskussionen vi har haft om både våra egna nationella mål och våra EU-mål för minskade utsläpp till 2030. Där har vi mycket ärligt och rakt sagt: Prognosen för 2030 har blivit sämre, och vi kommer att återkomma med fler åtgärder som gör att vi minskar utsläppen till 2030 och kan nå våra mål inom ESR. Och voilà – nu har vi också presenterat fler åtgärder och en gyllene lösning som gör att vi når våra åtaganden inom ESR och inom EU för minskade utsläpp.
Jag vill drista mig till att läsa högt igen ur mitt skriftliga svar, även för dem som är på läktaren och dem som går därifrån nu – varmt välkomna till Sveriges riksdag! ”I början av året gav regeringen därför Energimyndigheten i uppdrag att bland annat föreslå en eller flera metoder för att beräkna energibesparingar som följer av andra energieffektiviseringsåtgärder utöver energi- och koldioxidskatten. I uppdraget ingår även att lämna förslag på eventuellt kompletterande samhällsekonomiskt kostnadseffektiva åtgärder i det fall det årliga nationella energibesparingskravet inte uppnås. Regeringens inriktning är att direktivet ska genomföras på ett kostnadseffektivt sätt, och åtgärder ska därmed inte överstiga energisparkravets nivåer.” Det är ett tydligt mål. Vi ska nå detta mål, och vi behöver ha fler åtgärder i verktygslådan för att kunna göra det.
Fru talman! Som sagt involverar det här målet på ett övergripande plan ett mål för EU som helhet med en bindande del och en icke-bindande del. Det har att göra med att vi nu lägger om Sveriges klimatpolitik från att den primärt ska bäras av enskilda familjers och hushålls val som den avgörande faktorn för att vi ska kunna nå våra högt uppsatta klimatmål till att det ges mer av grundläggande avgörande förutsättningar för att transportsektorn och vår tunga industri ska kunna elektrifieras och därmed få ned utsläppen.
Därmed kan vi fortsätta vara den här gyllene gröna omställningsledaren i världen som visar att det går att ha högt satta klimatmål och samtidigt driva ekonomisk tillväxt, skapa arbetstillfällen för sina medborgare och i förlängningen också trygga välfärden. Vi kan inte ha ett nationellt upplägg där vi säger: Tyvärr, vi satte ett så tufft energibesparingskrav på frivillig väg för oss själva att det inte blev någonting med den gröna omställning som kunde ha kapat flera procentenheter inom den tunga industrin!
Svar på interpellationer
Det är denna balansgång vi går. Jag försöker svara rakt här och nu, fru talman: Vi har fortfarande ambitionen att nå de här målen. Energimyndigheten kommer att föreslå fler åtgärder för oss. Tanken är att de ska återkomma med detta i december i år.
Anf. 5 FREDRIK OLOVSSON (S):
Fru talman! Att det går att göra väsentligt mycket mer för energieffektivisering än det som regeringen har gjort så här långt verkar vi vara alldeles överens om. Det är inte så konstigt, eftersom så mycket inte har hänt.
Som jag sa i mitt förra inlägg har vi socialdemokrater flera förslag på just det här området. Det handlar om att förstärka rotavdraget för energiinsatser i egnahem. Vi avsätter särskilda pengar för energieffektivisering i flerbostadshus – pengar som hade funnits om inte Ebba Busch och hennes parti hade röstat bort dem under förra mandatperioden. Detta innebär förstås lägre kostnader för de här hushållen, men det är förstås också någonting som är viktigt för hela systemet.
Det är dock inte bara den typen av åtgärder som vi vill se, utan vi anser också att det behövs ett nytt marknadsbaserat system för kvotplikt – det som Linus Lakso tog upp tidigare. Den frågan låg i en utredning som regeringen lade ned kort efter regeringsskiftet. Det här är någonting som Energimyndigheten, regeringens expertmyndighet, också vill se. Myndigheten lyfter till och med fram det som det enskilda förslag som bedöms ha störst effekt på kort sikt. De besparingar som kan uppnås genom kostnadseffektiva styrmedel som inte utgörs av skatte- eller kvotpliktssystem bedöms i myndighetens delrapport från april inte komma i närheten av att sluta det effektiviseringsgap som finns i förhållande till EU:s krav. Med tanke på att utredningen lades ned av Ebba Busch är frågan om hon delar myndighetens analys och därför är beredd att åter ta upp frågan om att få ett marknadsbaserat system på plats.
Enligt Energimyndigheten skulle merparten av besparingskravet om skatter och kvotpliktssystem inte ska ingå behöva uppnås via subventioner. Det blir väldigt dyrt. Det blir åtminstone dryga 10 miljarder kronor, och förstås ännu mer om inte ens kostnadseffektiva subventioner ska användas. Det borde Ebba Busch, med tanke på vad hon sa, inte vara intresserad av. Om gapet i stället kan slutas med en styrmedelsmix som omfattar även kvotplikt kan kostnaderna bli lägre. Samtidigt kan den potential för samhällsekonomiskt lönsam energieffektivisering som identifieras också realiseras.
När regeringen stängde dörren till kvotpliktssystemet, de vita certifikaten, öppnade man också för frågan om vad som ska komma i stället. Regeringen lovade för snart ett år sedan att en helt ny styrmedelsutredning skulle tillsättas under våren. Jag har i varje fall inte sett till den. Det är möjligt att den finns någonstans. Men jag har varken läst direktiv eller sett att utredare har presenterats. Ebba Busch får gärna upplysa mig om när den styrmedelsutredningen kan tänkas komma.
Det kokar ändå till sist ned till detta. Vad är egentligen planen? Finns det någon plan för hur regeringen ska nå målen och nå potentialen för Sverige att effektivisera mer?
Anf. 6 LINUS LAKSO (MP):
Svar på interpellationer
Fru talman! Jag vet inte om svaret väcker fler frågor än det ger svar. Det är först och främst ett väldigt märkligt sätt att agera inom den energi‑ och klimatpolitik som regeringen för.
Först tar man bort allting, och vi tappar två år vad gäller både energieffektivisering och klimatomställning. Sedan kommer man med några illa tänkta åtgärder, eller utreder en plan framåt. Vi tappar väldigt mycket tid i en fråga som är väldigt brådskande. Det är väldigt allvarligt.
Det mål vi har är anpassat efter energiintensitet, det vill säga det är kopplat till Sveriges bnp. Det är absolut inget hot mot omställningen. Precis tvärtom är det någonting som möjliggör omställningen.
Vi ska komma ihåg att den gröna omställningen inte nödvändigtvis ökar energianvändningen dramatiskt. Det går ut på att fasa ut de 110 terawattimmar fossil energi som vi använder i dag och ersätta det med el. Om det blir exakt på ett ut återstår att se. Men att regeringen kommer att nå ESR-målen är nog mer önsketänkande än realitet.
Faktum är att det blir precis tvärtom. När man sänker skatten och kostnaderna för fossila bränslen hamnar det på enskilda hushåll att slänga upp plånboken för att ha råd att köpa elbil. Det är precis i motsats till det som Miljöpartiet vill göra. Vi vill ha en massiv investeringsbudget för klimatomställningen och ser det som ett statligt ansvar, och vi vill inte som regeringen gör lägga det på individer.
Där har vi föreslagit ett statligt investeringsstöd på 60 procent till att börja med för att snabbt komma igång med effektiviseringsarbetet. Sedan vill vi också se ett långsiktigt, genomtänkt och marknadsbaserat system. Vi vill se ett energirot i stället för lyxrenoveringar. Det finns många fler förslag i vår budget.
Anf. 7 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD):
Fru talman! Vi har inte tappat i tid. Sverige har vunnit i konkurrenskraft och i förbättrade möjligheter att kunna nå nettonollutsläpp 2045. Det sker samtidigt som vi stärker vår ekonomi och tryggar välfärden på sikt. Svenska hushåll har fått en liten men avgörande lättnad i en tuff ekonomisk tid.
I stället för att ha rödgröna drivmedelspriser på 28 kronor litern ligger priserna nu på 17½–19 kronor, lite grann beroende på. I stället för att ha en politisk ledning i landet som aktivt driver upp kostnaderna för vanliga hushåll och för låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi möjligheten för dem att klara sina räkningar även i slutet av månaderna, samtidigt som vi förbättrar Sveriges möjligheter att nå klimatmålen 2045. Det är en vinst för Sverige och inte en förlust i tid.
Vi ska göra sådant som är effektivt. Vi talar om energieffektivisering, och då måste vi också tala om effektiviseringar i styrmedel. Vi ska då tala lite grann om de vita certifikaten, fru talman.
Statens energimyndighet har vid inte ett tillfälle, inte två tillfällen, utan vid tre tidigare tillfällen fått i uppdrag att utreda behovet av och konsekvenserna av olika sätt att utforma en typ av kvotpliktssystem för energibesparing. Myndigheten har kommit fram till att ett sådant system inte bör införas i Sverige, bland annat på grund av att styrmedel inte bedöms samhällsekonomiskt effektivt då det inte anses korrigera för något marknadsmisslyckande som inte andra styrmedel redan syftar till att korrigera.
Svar på interpellationer
I klartext betyder detta att en expertmyndighet flertalet gånger har kommit fram till att kvotpliktssystemet inte är det mest verkningsfulla styrmedlet för att se till att energieffektiviseringen ökar. För den som tycker att det politiska språket och myndighetssvenskan är lite krångliga: Experterna har vid tre tillfällen kommit fram till att det är ett urbota dumt förslag med de vita certifikaten. Därför har vi effektiviserat energieffektiviseringspolitiken och lämnat denna idé därhän.
Med det sagt brinner jag själv för energieffektivisering. Det är rätt för Sverige, och det är rätt för hushållen på sikt att kunna plocka ned sina kostnader. Det är anledningen till att vi var väldigt glada över att få till stånd direktivet. Det är också anledningen till att våra respektive samarbetspartier gång på gång sedan vi tillträdde har prioriterat det i våra budgetar. Det handlar om småhusbidraget, som bland annat togs fram under den djupa energikrisen vintern 2022-2023. Det handlar också om energi‑ och klimatrådgivning och energiplanering.
I budgetpropositionen lade regeringen fram ett förslag om ett nytt anslag som heter just Energiplanering. Det handlar om att brett kunna möjliggöra olika typer av insatser för att stärka energiplanering på alla nivåer. Där avsätter vi särskilda medel till energi- och klimatrådgivningen för att kunna stötta hushåll som i dag till exempel har en uppvärmning av huset som inte är särskilt energismart och som också driver kostnader. De ska kunna få stöd i hur de kan se över detta framöver.
Anf. 8 FREDRIK OLOVSSON (S):
Fru talman! Svensk tillväxt är numera i den europeiska bottenligan, och arbetslösheten är den högsta på tio år. Det är framför allt landets höginkomsttagare som har fått hjälp när regeringen har försökt att mildra effekterna av krig och inflation. Men interpellationen handlar inte främst om det, utan om energieffektivisering.
Den diskussionen har Ebba Busch och jag haft tidigare. Också då tog hon upp Energimyndighetens rapporter och sa att de visade att man inte ska tala om kvotplikt eller vita certifikat, för det är korkat. Men det är inte vad som står i den sista av de tre rapporterna. I den står precis tvärtom, nämligen att det finns anledning att ompröva de två tidigare rapporternas slutsatser eftersom förhållandena har ändrats.
Det var flera år sedan den kom. Sedan den tiden har förhållandena ändrats ytterligare genom de försämringar på området som de borgerliga partierna genomfört och nu också regeringen och Tidöpartierna genomför, eller genom saker som de väljer att inte genomföra. Det finns all anledning att åter lyssna på expertmyndigheten från 2015 eller från delrapporten för inte så länge sedan under våren. Man kan behöva titta igen på just den här typen av marknadsbaserade system.
Om nu Ebba Busch inte vill ha den typen av styrmedel får hon komma med andra. Det har hon fortfarande inte gjort. Den styrmedelsutredning som utlovades till våren finns ännu inte på plats. Tiden går, och vi kommer allt närmare datumet för målet. Men vad som är än värre är att vi inte tar vara på den potential som finns för att effektivisera för att spara pengar åt hushållen och företagen och se till att fler verksamheter kan komma in utan att vi ens behöver bygga ut vårt elsystem. Det är det smartaste och bästa sättet. Frågan är varför Ebba Busch inte har någon plan.
Anf. 9 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD):
Svar på interpellationer
Fru talman! Energimyndigheten skrev den 22 december 2022 följande: ”På Energiföretagen ser man det som ett positivt besked att utredningen om Vita certifikat har stoppats. Erik Thornström, som deltagit som expert i utredningen och är ansvarig för styrmedel, energianvändning och resurseffektivitet på Energiföretagen Sverige, kommenterar: Det är bra att regeringen valt att avsluta vita certifikat-utredningen i förtid då detta är ett mycket tungrott och administrativt krävande styrmedel för att uppnå ökad energieffektivitet.”
Fru talman! Jag har försökt svara rakt både i text, svart på vitt, och muntligen här i kammaren. Regeringen tycker att det är bra att vi under det svenska ordförandeskapet lyckades ro hem detta direktiv, som också syftar till energieffektivitet i hela EU. Vi ämnar nå målen, men inte på ett sätt som slår undan benen för den gröna konkurrenskraftiga omställningen i Sverige. Fler förslag på åtgärder kommer att presenteras och föreslås regeringen från Energimyndigheten i december, och jag återkommer gärna till kammaren för att redogöra för hur vi ämnar navigera i dessa förslag.
Det är dock inte så att Sverige nu ligger i bottenligan när det gäller tillväxt inom EU efter två år med Tidöpartierna. Sverige har tidigare inte haft något robust elsystem och ingen robust tillväxtpolitik, och det var detta som gjorde att Rysslands invasionskrig slog mycket tuffare mot Sverige än mot många andra länder ovanpå pandemin.
Detta lägger vi nu om med en historisk tillväxtbudget. Vi gör en historisk prioritering av infrastruktur som ingen annan regering hittills har gjort. Vi gör en historisk prioritering av innovation och forskning. Detta är avgörande för en grön omställning som leder till jobb, till tryggad välfärd och till en vettig finansiering av vårt gemensamma Sverige.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
§ 6 Svar på interpellation 2023/24:845 om tilläggsbidraget i bostadsbidraget
Anf. 10 Statsrådet ANNA TENJE (M):
Fru talman! Isabell Mixter har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att stärka bostadsbidraget permanent och när jag kommer att införa månadsavstämningar i bostadsbidraget i enlighet med BUMS-utredningens förslag.
Tilläggsbidraget som lämnas till barnfamiljer inom bostadsbidraget är ett stöd av extraordinär karaktär som lämnas under en begränsad tidsperiod. Den extraordinära situationen har dock pågått under en längre tid än vad som varit möjligt att förutse. När pandemin, som var den tid då man införde det tillfälliga bostadsbidraget, var avslutad tog inflationen vid. Det var omöjligt att förutse hur lång denna period skulle vara.
Vi ser nu att det svåra ekonomiska läget har mildrats, och framtidsutsikterna för hushållen ser betydligt ljusare ut. En konjunkturåterhämtning bedöms inledas mot slutet av 2024, och hushållens köpkraft förväntas stärkas. Det innebär även att behovet av ett extraordinärt stöd, som tilläggsbidraget är, minskar.
Svar på interpellationer
Bostadsbidraget är en förmån som är inkomstprövad, och det har därmed marginaleffekter. För grupper som har en svag förankring på arbetsmarknaden kan inkomstprövade bidrag i ett längre perspektiv minska drivkrafterna till egen försörjning. Det är betydelsefullt att fler personer kommer i arbete och klarar sin försörjning genom eget arbete. Personer som har ett arbete har också en betydligt lägre risk för låg ekonomisk standard. Regeringen vill sänka skatten på arbete för att öka drivkrafterna till arbete och stärka hushållens köpkraft.
Mot denna bakgrund får en förlängning av tilläggsbidraget för att fortsätta stödja ekonomiskt utsatta hushåll, samtidigt som det nu trappas ned från 40 till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget, anses vara en väl avvägd åtgärd.
Det är angeläget att öka träffsäkerheten i bostadsbidraget liksom att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. Utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd – minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet (BUMS) har i sitt betänkande Träffsäkert – Införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet (SOU 2021:101) lämnat förslag på ett nytt inkomstunderlag i bland annat bostadsbidraget som baseras på inkomstuppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationerna, som lämnas varje månad, hos Skatteverket. Regeringen har i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) aviserat att avsikten är att återkomma med ett sådant förslag. Försäkringskassan har tilldelats medel för att påbörja förberedelserna inför ett införande av individuppgifter från arbetsgivardeklarationen som inkomstunderlag, och regeringen för nu en dialog med myndigheten kring förberedelserna.
Anf. 11 ISABELL MIXTER (V):
Fru talman! Bostadsbidraget har under decennier urholkats, då nivåerna inte är indexerade. Varken inkomstgränser eller bidragsbelopp har följt med pris- och löneutveckling. Detta innebär att för varje år som går får allt färre personer ta del av bostadsbidraget, och en allt mindre del av hyran täcks.
Det tilläggsbidrag som infördes i bostadsbidraget under pandemin och som sedan har förlängts under den ekonomiska krisen har därför varit välkommet och nödvändigt för hushållen med minst marginaler. Att behålla den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget var också i princip den enda åtgärd som regeringen vidtog för att stötta svagare hushåll genom den ekonomiska krisen. Vänsterpartiet har länge efterfrågat fler och bredare åtgärder i den ekonomiska krisen. Vi har också lagt fram förslag på riksdagens bord om att permanent höja bostadsbidraget och ge fler rätt till bostadsbidrag.
Nu har regeringen aviserat att tilläggsbidraget ska trappas ned till 25 procent, jämfört med dagens 40 procent. Det kommer att innebära en inkomstsänkning för de personer som i dag uppbär bostadsbidrag med i genomsnitt runt 450 kronor. Ministern skriver i sitt svar på interpellationen att bakgrunden till regeringens sänkning av tilläggsbidraget är att det svåra ekonomiska läget har mildrats och att framtidsutsikterna för hushållen ser ljusare ut. Det går dock inte att äta sig mätt på ljusare framtidsutsikter, att betala hyran med ljusare framtidsutsikter eller att köpa fotbollsskor till barnen med ljusare framtidsutsikter.
Svar på interpellationer
Kronofogden rapporterar att vräkningar av barnfamiljer under 2023 ökade med 17 procent. Att inflationen går ned innebär inte heller att matkassen eller hyran blir billigare utan bara att priserna inte ökar lika snabbt som tidigare.
Ministerns bild av en ljusare framtid är troligtvis förbehållen den som har sparkapital i ISK eller en hög månadslön. Den ljusnande framtidsutsikten delas inte av den ensamstående mamman med bostadsbidrag. I en enkät som Sveriges Makalösa Föräldrar har gjort bland ensamstående föräldrar svarar 40 procent att de har behövt låna pengar till basala kostnader. I en undersökning av Rädda Barnen med flera uppger 54 procent av de ensamstående att de har svårt att betala fritidsaktiviteter för barnen.
Ensamstående föräldrar avstår från att äta sig mätta för att ha råd att mätta sina barn. Barn till ensamstående mammor har fem gånger högre fattigdomsrisk än barn som växer upp med sammanboende föräldrar. Många av dessa är i behov av bostadsbidrag, och nu drar regeringen ifrån dem en del av deras försörjning.
Det är tydligt för mig var den här regeringens prioriteringar ligger, även om det är ganska obegripligt. Man ska spara in på dem som knappt har pengar till mat och hyra och skicka dem till kronofogden för att få pengar över till enorma skattesänkningar för dem med höga månadslöner. Statsministern själv kan se fram emot en skattesänkning på 3 750 kronor per månad. Det är moderatbidrag framför bostadsbidrag.
Den osynliga hand som regeringen blint tror på, den nyliberala dogmen att om bara människor blir tillräckligt fattiga kommer de att ta ett jobb och sluta leva på bidrag, är sedan länge död och begraven. Verkligheten är att det enda som händer när människor straffas ut är att de blir just fattigare, att utsattheten och fattigdomen växer. Om ni i regeringen ska få människor i arbete måste ni faktiskt börja arbeta på att få igång Sverige.
Fru talman! Jag är bekymrad över regeringens prioriteringar vad gäller bostadsbidraget. Jag vill fråga ministern vad planen är framöver för bostadsbidraget. Är avsikten att helt avveckla tilläggsbidraget på sikt?
Anf. 12 Statsrådet ANNA TENJE (M):
Fru talman! Som jag var inne på tidigare har det tillfälliga tilläggsbidraget varit en tillfällig åtgärd under en extraordinär situation. Denna situation har pågått längre än vad som varit möjligt att förutse, givet att den pågick under hela pandemin och därefter under en följande period med hög inflation.
Det tillfälliga tilläggsbidraget har fyllt, och fyller, en funktion genom sitt syfte att tillfälligt stärka ekonomiskt utsatta hushåll. I takt med att ekonomin nu ljusnar och vi rör oss ur lågkonjunkturen är det dock hög tid att börja växla över från krishantering till satsning på att göra Sverige rikare och tryggare för alla.
Fru talman! Om två dagar lägger regeringen fram sin budgetproposition i riksdagen. Det är en tillväxtbudget som tryggar jobben och välfärden. I budgeten stärker vi Sveriges ekonomi, skola, vård och rättssystem här och nu, men vi gör också det som krävs för att stärka konkurrenskraften, jobben och välfärden i framtiden.
Reformutrymmet i budgeten för 2025 är 60 miljarder, vilket är en kraftig ökning från förra året. Vi använder resurserna just för att få fler i arbete och till åtgärder för högre tillväxt och högre produktivitet. Vi ska investera i infrastruktur, forskning och utbildning, och vi ska belöna strävsamhet.
Svar på interpellationer
Med det sagt är det också befogat att i orostider jobba med att stötta och hjälpa, exempelvis genom att höja det tillfälliga bostadsbidraget. Men över tid, och inför nästa kris, är det varken tillfälliga eller permanenta bidrag som bygger Sverige rikare, tryggare och friare. Det är arbete och egen försörjning.
Bland de hushåll som har bostadsbidrag är det 53 procent som har löneinkomster som huvudsaklig försörjning. Sänkt skatt, som vi nu går fram med, gör att fler av dem som i dag har det tillfälliga bostadsbidraget får behålla mer av lönen för det hårda arbete de utför varje dag. Varje person och hushåll som genom sänkt skatt får ökade incitament att exempelvis gå från deltid till heltid eller från bidrag till egen försörjning innebär en enorm vinst, framför allt för den enskilde men också för samhället i stort.
För att återkoppla till den andra frågan, om inkomstuppgifter på månadsbasis i bostadsbidraget, är det angeläget – jag delar interpellantens inställning till detta – att öka träffsäkerheten och minska risken för felaktiga utbetalningar. Det gäller även återkrav och skuldsättning, frågor som varit aktuella tidigare.
Arbete pågår, som sagt. Försäkringskassan tilldelades 6 miljoner kronor i budgeten för 2024, och vi för nu en dialog med Försäkringskassan kring nödvändiga förberedelser för att kunna få denna reform på plats.
Anf. 13 ISABELL MIXTER (V):
Fru talman! Jag tackar för svaret från ministern.
Jag skulle vilja påminna ministern om att det finns en gemensam målsättning för den ekonomiska familjepolitiken som riksdagen har slagit fast: att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, minskade skillnader i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn och ett jämställt föräldraskap. Att anta att den ensamstående mamman kommer att börja arbeta mer bara hon får tillräckligt mycket piska är inte en metod som mig veterligen har tillräckligt goda resultat för att uppnå det.
Anna Tenje var inne på att även den som arbetar och samtidigt har bostadsbidrag kommer att gynnas av regeringens sänkta skatter. Problemet är att för en låginkomsttagare kommer den sänkta skatten att innebära kanske 100 kronor mer i plånboken, medan man får sänkt bostadsbidrag med i genomsnitt 450 kronor. Det är en ekvation som gör att den ensamstående mamman som nu kämpar kommer att få det än värre.
Riksrevisionen kom i förra veckan med rapporten Bostadsbidragets måluppfyllelse – trångboddhet och absolut fattigdom. Rapporten visar att måluppfyllelsen för bostadsbidragets bostadspolitiska mål försämrats. Bland annat pekar rapporten på att trångboddheten bland bostadsbidragsmottagare har ökat, då bidraget inte följt med hyresutvecklingen och således tvingar in människor i billigare lägenheter.
I det ljuset är det för mig ganska märkligt att man från regeringens sida inte ser ett behov av att ta ett större grepp om bostadsbidraget. Vad ska det vara på sikt? Ska vi se till att människor kan bo i rimligt stora lägenheter och har råd med sitt boende även om de har en väldigt låg inkomst? Det är en fråga som jag väldigt gärna skulle vilja ha svar på. Hur ser regeringen på bostadsbidraget på sikt?
Svar på interpellationer
Om jag tolkar Anna Tenje rätt menar honom att det tillfälliga bidraget på sikt ska avvecklas helt och hållet. Tar man inte ett större grepp och reformerar bostadsbidraget i grunden så att det följer med pris- och löneutveckling kommer bostadsbidraget helt att tappa sitt syfte att lyfta människor ur fattigdom och se till att de har en dräglig levnadsnivå.
Regeringens sänkning av tilläggsbeloppet har varit ute på remiss, och flera av remissinstanserna är kritiska.
Hyresgästföreningen skriver i sitt remissvar: ”Den bättre ekonomin har inte, som regeringen påstår, lett till förbättringar i de mest utsatta hushållens ekonomi. Hyresgästföreningen anser att det tillfälliga bidraget fortsatt behövs till dess att permanenta förbättringar av bostadsbidraget har genomförts.” Det är en åsikt som jag och Vänsterpartiet delar.
Även LO motsätter sig en sänkning av det tillfälliga bidraget och vill se en övergripande reformering av bostadsbidraget.
SKR anser att regeringen bör göra en översyn av bostadsbidraget med syfte att genomföra en generell höjning och breddning för att bidraget ska komma fler till godo. De många tillfälliga höjningarna visar att bostadsbidraget inte motsvarar aktuella kostnadsnivåer.
Även Inspektionen för socialförsäkringen bedömer att det tillfälliga bidraget nu har funnits så länge att det sannolikt har blivit en inkomst som många ekonomiskt utsatta barnfamiljer har anpassat sin ekonomi till. Det gör att även en successiv nedtrappning kan komma att få stora ekonomiska konsekvenser för den här gruppen.
Det finns många som delar bilden att bostadsbidraget behöver höjas permanent, men regeringen väljer i stället neddragning.
Fru talman! Jag förstår att ministern tror väldigt starkt på att om människor inte får bidrag kommer de att arbeta mer. Med den logiken borde vi dock ha lägre arbetslöshet nu än exempelvis 2005 då 270 000 hushåll fick bostadsbidrag, att jämföra med dagens 170 000.
Fru talman! Jag vill återigen fråga ministern hur hon ser på bostadsbidraget på sikt. Kommer någon reformering att genomföras?
Anf. 14 Statsrådet ANNA TENJE (M):
Fru talman! Jag skulle först vilja uppehålla mig lite vid regeringens förslag om skattesänkningar. Jag anser ändå att interpellanten underskattar deras effekter. Trots allt är arbete och egen försörjning det som tar människor ut ur utanförskap och fattigdom. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra sin ekonomi. Här har vi en tydlig skiljelinje mellan regeringens arbetslinje å ena sidan och oppositionens bidragslinje å andra sidan.
Med regeringens skattesänkningar får hushållen längs hela inkomstskalan mer pengar i plånboken. I genomsnitt sänks skatten med 2 600 kronor per person och år, och totalt rör det sig om 11 miljarder varje år som människor som arbetar och gör rätt för sig får behålla för sitt eget arbete. Det är både bra och rättvist. Det är det som bygger Sverige tryggt och säkert.
Detta är särskilt viktigt när det gäller låg-och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget är nämligen utformat precis på det viset att de största skattelättnaderna och skattesänkningarna riktar in sig på dem. Det är också bland låginkomsttagarna som de flesta hushåll som erhåller bostadsbidrag återfinns.
Det leder också till att fler människor runt om i Sverige får fler kollegor på arbetsplatsen och att det blir fler i fikarummet då skattesänkningen förväntas öka antalet sysselsatta med 4 000 och antalet arbetade timmar med 9 000 helårsarbetskrafter. Oavsett om det handlar om fler händer i vården, fler vuxna i skolan eller fler medarbetare på fabriksgolvet bidrar alltså detta till att göra Sverige rikare och tryggare.
Svar på interpellationer
Men, fru talman, precis som jag var inne på tidigare finns här en tydlig ideologisk skiljelinje mellan regeringen och, i det här fallet, Vänsterpartiet. När Vänstern vill permanenta och betala ut eviga bidrag på 125, 140 eller varför inte 200 procent av dagens bostadsbidrag vill regeringen i stället satsa på arbetslinjen, på ökade incitament för att komma i arbete och på att så många som möjligt av de hushåll som i dag får det tillfälliga tilläggsbidraget till bostadsbidraget i nästa kris ska vara väl rustade för att klara sin bostadssituation och ekonomi. Det är så man lyfter människor, och det är så klassresor sker. Det är så man skapar egenmakt och frihet, och det är också så man bygger Sverige rikare och tryggare.
Anf. 15 ISABELL MIXTER (V):
Fru talman! Det är intressant vilken resa den här regeringen gör. Under den ekonomiska kris som vi nu delvis börjar komma ur har man verkligen lyft fram bostadsbidraget som en enormt träffsäker och viktig åtgärd för de svagaste hushållen. Nu låter det väldigt annorlunda. Nu säger man att man inte ska permanenta bidragen till människor och att vi måste ge dem mer piska för att de ska komma ut och arbeta.
Jag är helt med på att människor ska kunna ha en egen försörjning och trygghet och framför allt en högre levnadsstandard än många har i dag. Det är en fruktansvärt svår situation att ha en så låg inkomst att man kvalificerar sig för bostadsbidrag; den inkomsten är enormt låg.
Men med detta sagt innebär detta de facto att man trappar ned bostadsbidraget – att människor kommer att få mindre pengar i plånboken. Människor som exempelvis ensamstående föräldrar, som redan i dag får vända på varje krona för att ha råd med mat till sina barn, kommer nu att få se att deras bostadsbidrag sänks. Jag vill fråga hur Anna Tenje ser framför sig att man ska ha råd med mat och hyra när man nu helt plötsligt får mindre pengar i plånboken.
Jag skulle också väldigt gärna vilja veta varför regeringen inte kan fatta beslut om när månadsavstämningar i bostadsbidraget ska införas. Det verkar vara väldigt lätt för regeringen att genomföra olika typer av reformer, men just här verkar det sitta lite fast. Jag undrar varför regeringen inte kan fatta ett beslut om att detta ska genomföras. Det skulle underlätta för många människor som i dag blir skuldsatta och hamnar hos Kronofogden på grund av ett system som inte är till för människor.
Anf. 16 Statsrådet ANNA TENJE (M):
Fru talman! För att börja där interpellanten slutade för vi nu dialog med Försäkringskassan. För innevarande år är redan 6 miljoner avsatta för att förbereda för förändringar i form av månatliga avstämningar så att träffsäkerheten ökar och de felaktiga utbetalningarna minskar och framför allt så att vi kan förhindra att återkraven ökar och barnfamiljer skuldsätts – helt i onödan, skulle jag vilja påstå.
Jag uppskattar denna typ av debatter. Det är väldigt tydligt för åhörarna vilka skiljelinjer som finns inom svensk politik. Det är en viktig konsumentupplysning till svenska folket att vi har olika uppfattningar i olika frågor, inte minst när det gäller arbetslinjen respektive bidragslinjen. Jag vill göra mitt yttersta för att alla som under den här krisen var beroende av ett extra tillägg till bostadsbidraget för att klara den ekonomiska situationen när vi står inför nästa kris i Sverige – för den kommer – ska stå på egna ben, ha egen försörjning och klara sin ekonomi betydligt bättre, genom att fler kommer i arbete och fler också går från deltid till heltid.
Svar på interpellationer
Jag ser alltså fram emot fler av denna typ av upplysande interpellationsdebatter, och jag är helt säker på att de kommer.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
§ 7 Bordläggning
Följande dokument anmäldes och bordlades:
Propositioner
2024/25:3 Utgivningsbevis för periodiska skrifter
2024/25:5 En rätt för licenshavare att behandla uppgifter om lagöverträdelser
2024/25:8 Bolag och brott
2024/25:10 Tryggare hem för barn
2024/25:11 Ökad kontroll vid utbetalning från den statliga lönegarantin
2024/25:12 Ett starkt polissamarbete i Tornedalsregionen
Skrivelser
2024/25:4 Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering
2024/25:13 Anmälan av föreskrifter om tillfälligt skydd
§ 8 Anmälan om interpellationer
Följande interpellationer hade framställts:
den 13 september
2024/25:6 Åtgärder med anledning av den stigande arbetslösheten
av Teresa Carvalho (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
2024/25:7 Befolkningens tillgång till bildning
av Linus Sköld (S)
till utbildningsminister Johan Pehrson (L)
2024/25:8 Försäkringskassans förutsättningar att hantera sjukförsäkringen
av Arber Gashi (S)
till statsrådet Anna Tenje (M)
2024/25:9 Utredningen om sjukförsäkringen i förändring
av Märta Stenevi (MP)
till statsrådet Anna Tenje (M)
den 16 september
2024/25:10 Ett hållbart fiske
av Sanne Lennström (S)
till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
§ 9 Anmälan om frågor för skriftliga svar
Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:
den 13 september
2024/25:15 Efterföljning av cookielagen
av Linus Lakso (MP)
till statsrådet Erik Slottner (KD)
2024/25:16 Nattåg från Göteborg
av Linus Lakso (MP)
till statsrådet Andreas Carlson (KD)
2024/25:17 IVO:s verktyg för att bedriva effektiv tillsyn i skönhetsbranschen
av Karin Sundin (S)
till statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
2024/25:18 Den ökande arbetslösheten bland unga
av Jonathan Svensson (S)
till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L)
2024/25:19 Kapacitetsfaktorn för havsbaserad vindkraft
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:20 Beredskap inom svensk biståndspolitik om Project 2025 genomförs
av Linnéa Wickman (S)
till statsrådet Benjamin Dousa (M)
2024/25:21 Alternativ till kärnkraft
av Linus Lakso (MP)
till finansminister Elisabeth Svantesson (M)
2024/25:22 Kärnkraftssamordnarens uttalanden
av Linus Lakso (MP)
till energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
2024/25:23 Kostnader för PFAS-test
av Magnus Manhammar (S)
till socialminister Jakob Forssmed (KD)
2024/25:24 Avvecklingen av HKP14
av Björn Söder (SD)
till försvarsminister Pål Jonson (M)
den 16 september
2024/25:25 Naturreservat på områden med undersökningstillstånd för metaller och mineraler
av Tobias Andersson (SD)
till statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
§ 10 Kammaren åtskildes kl. 13.55.
Sammanträdet leddes av andre vice talmannen.
Vid protokollet
JUDIT FARAGO GONTIER
/Olof Pilo
Innehållsförteckning
§ 1 Anmälan om nya riksdagsledamöter
§ 2 Avsägelser
§ 3 Anmälan om kompletteringsval
§ 4 Anmälan om fördröjda svar på interpellationer
§ 5 Svar på interpellation 2023/24:847 om skärpta krav på energieffektivisering
Anf. 1 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD)
Anf. 2 FREDRIK OLOVSSON (S)
Anf. 3 LINUS LAKSO (MP)
Anf. 4 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD)
Anf. 5 FREDRIK OLOVSSON (S)
Anf. 6 LINUS LAKSO (MP)
Anf. 7 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD)
Anf. 8 FREDRIK OLOVSSON (S)
Anf. 9 Energi- och näringsminister EBBA BUSCH (KD)
§ 6 Svar på interpellation 2023/24:845 om tilläggsbidraget i bostadsbidraget
Anf. 10 Statsrådet ANNA TENJE (M)
Anf. 11 ISABELL MIXTER (V)
Anf. 12 Statsrådet ANNA TENJE (M)
Anf. 13 ISABELL MIXTER (V)
Anf. 14 Statsrådet ANNA TENJE (M)
Anf. 15 ISABELL MIXTER (V)
Anf. 16 Statsrådet ANNA TENJE (M)
§ 7 Bordläggning
§ 8 Anmälan om interpellationer
§ 9 Anmälan om frågor för skriftliga svar
§ 10 Kammaren åtskildes kl. 13.55.
Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2024