Protokoll 2015/16:100 Torsdagen den 28 april

ProtokollRiksdagens protokoll 2015/16:100

§ 1  Justering av protokoll

Protokollet för den 7 april justerades.

§ 2  Anmälan om fördröjt svar på interpellation

Följande skrivelse hade kommit in:

Interpellation 2015/16:562

Till riksdagen

Interpellation 2015/16:562 Erkännande av seyfo – folkmordet på armenierna

av Robert Hannah (L)

Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den 17 maj 2016.

Skälet till dröjsmålet är resor.

Stockholm den 26 april 2016

Utrikesdepartementet

Margot Wallström (S)

Enligt uppdrag

Håkan Åkesson

Expeditionschef

§ 3  Interparlamentariska unionen (IPU)

Interparlamentariska unionen (IPU)

Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU16

Interparlamentariska unionen (IPU) (redog. 2015/16:RS3)

föredrogs.

Anf.  1  KRISTER ÖRNFJÄDER (S):

Herr talman! I dag ska vi debattera den årliga skrivelsen för den svenska delegationen till Interparlamentariska unionen, IPU, som är organisationen för världens parlament.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget att lägga skrivelsen till handlingarna.

Som ordförande för den svenska delegationen till IPU ska jag informera lite översiktligt om arbetet som bedrivits under 2015 och ge några reflektioner inför framtiden. Efter mig kommer några av mina kollegor att göra djupare redovisningar.

Teman som IPU arbetat med under året har bland annat handlat om migration, terrorism och hållbarhetsmålen – från ord till handling. Vidare har IPU debatterat cyberterrorism som ett allvarligt hot mot fred och global säkerhet samt främjande av parlamentariska åtgärder för vattenförsörjning och sanitet. Andra IPU-teman har varit internationell lagstiftning i anslutning till nationell suveränitet och mänskliga rättigheter, icke-inblandning i staters interna angelägenheter, värnandet av kulturella arv och motverkandet av dess förstörelse samt demokrati i den digitala eran.

IPU har under 2015 fortsatt sitt arbete för demokratifrågor och framför allt jämställdhetsfrågor, som tar alltmer plats på organisationens agendor. IPU har under året verkat för de parlamentariska institutionernas utveckling och bidragit inför framtagandet av den nya utvecklingsagendan.

Interparlamentariska unionen (IPU)

Det svenska engagemanget i IPU är fortsatt starkt då de svenska IPU-ledamöterna är invalda och arbetar i ett flertal av IPU:s kommittéer och arbetsgrupper. Sverige ger ett fortsatt starkt stöd i form av engagemang och arbete men även ekonomiskt genom bidrag från Sida.

Under året har medlemmar i riksdagens IPU-delegation haft flera framträdande poster inom IPU. Anti Avsan från Moderaterna valdes till ordförande för IPU:s fjärde permanenta kommitté, FN-kommittén. Ulrika Karlsson, M, har under året varit viceordförande för den koordinerande kvinnokommittén. Den arbetar för att lyfta fram jämställdhetsfrågor och främjande av kvinnligt deltagande i politiken och i samhället i stort. Monica Green har varit viceordförande för Mellanösternkommittén som, som vi alla känner till, har väldigt mycket att göra.

Herr talman! Jag vill passa på att framhålla vikten av riksdagens engagemang inom organisationen. IPU är världens äldsta multilaterala organisation. IPU grundades 1889 med syftet att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 170 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagens IPU-delegation har haft ett aktivt år. Under 2015 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till stor del ägnats åt substansfrågor och förberedelser inför IPU:s två årliga församlingsmöten. Tre seminarier som berör IPU-aktuella frågor har under året anordnats i riksdagen av den svenska IPU-delegationen. Det första seminariet handlade om den globala narkotikaproblematiken, det andra handlade om kvinnligt ledarskap och det tredje handlade om terrorism och kvinnors roll i konflikter och fredsprocesser. Samtliga seminarier var välbesökta.

IPU möts vid två stora församlingar per år, vår och höst. Vid IPU:s vårförsamling i Hanoi deltog över 1 300 delegater, varav 678 var parlamentariker från 128 av IPU:s medlemsländer. Den svenska delegationen leddes av riksdagens talman, Urban Ahlin. Sverige var ett av tio länder som fick möjlighet att genomföra ett officiellt besök i samband med IPU-församlingen. Möten med bland annat Vietnams talman och premiärminister stod på vårt program.

Frågor som handel, högre utbildning, teknologi, hälsa och transport stod i fokus. Huvudtemat för IPU:s möte var Hållbarhetsmålen – från ord till handling, vilket utmynnade i slutdokumentet Hanoideklarationen.

Övriga frågor som stod i fokus i de permanenta kommittéerna var cyberterrorism, skapande av ett nytt system för vattenförsörjning och främjande av parlamentariska åtgärder för vatten och sanitet. Vi diskuterade internationell lagstiftning i anslutning till nationell suveränitet, mänskliga rättigheter och även icke-inblandning i staters interna angelägenheter.

En resolution om ett särskilt brådskande ämne antogs också i Hanoi. Resolutionen behandlade parlamentens roll i bekämpandet av terroristaktiviteter begångna av organisationer som Daish och Boko Haram mot oskyldiga civila, särskilt kvinnor och barn.

Interparlamentariska unionen (IPU)

Vår delegation höll ett antal bilaterala möten med delegationer från Kazakstan, Rwanda, Tyskland och Australien.

Herr talman! Den 133:e höstförsamlingen hölls i Genève. Huvudteman för debatterna var bland annat behovet av att förstärka globalt samarbete för att motverka terrorism. Andra huvudteman var demokrati i den digitala världen och värnandet av kulturella världsarv.

Generalförsamlingens huvudtema handlade om den moraliska och ekonomiska nödvändigheten av en rättvis och human situation för migranter runt om i världen. Jag hade förmånen att hålla huvudanförandet för delegationens räkning och belyste bland annat nödvändigheten av en mera rättvis och human migration. Jag talade bland annat om behovet av att söka europeiska och globala lösningar på utmaningarna med det stora antalet flyktingar som anlänt till bland annat Europa under hösten.

Den svenska IPU-delegationen höll ett flertal bilaterala möten i Genève för att diskutera angelägna frågor, med delegationer från Australien, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vietnam.

Herr talman! Under året har IPU arbetat vidare med att utveckla samarbetet med FN. Det fjärde globala talmansmötet hölls i New York hösten 2015. Talmansmöten anordnas av IPU vart femte år, i nära samarbete med FN. Riksdagens talman deltog med en delegation ledamöter. Slutdeklarationen handlade om demokrati som medel för att uppnå fred och hållbar utveckling, för att bygga den värld som människor önskar.

Herr talman! Jag har också förmånen att delta i styrgruppen för IPU:s geopolitiska grupp, som kallas 12 plus-gruppen. Den förbereder och samordnar frågor inför de två årliga IPU-församlingarna och möts två gånger per år.

Det finns även en parlamentarisk konferens om WTO-frågor som anordnas av IPU och EU-parlamentet i samarbete. Konferensen är en sammanslutning av parlamentariker som övervakar Världshandelsorganisationen, för att bland annat kunna utkräva ansvar utifrån medborgarperspektiv.

Konferensens arbete leds av IPU:s styrgrupp där representanter för 25 nationella parlament ingår och där jag och Anti Avsan är medlemmar. Dessutom hade jag 2014 den stora äran att bli utsedd till ordförande för styrgruppen. Styrgruppen möts två gånger per år i Bryssel.

Herr talman! Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna. Värdskapet för gruppens möten roterar, och under året stod den danska delegationen värd för två förberedande möten. Under 2016 tar Finland över värdskapet.

Jag vill avsluta med att säga att delegationen avser att även fortsättningsvis arbeta med att hålla en hög ambitionsnivå som inkluderar ett aktivt deltagande i framtagandet av resolutioner och arbete i kommittéer och arbetsgrupper.

Vi ser fram emot att få fortsätta att i den här kammaren återrapportera om och debattera vårt arbete. IPU-delegationen har som ambition att under mandatperioden på olika sätt arbeta aktivt med informationsspridning och väcka debatt.

Jag ber om ursäkt för att jag överskred min anmälda talartid, men vi får betrakta det som olycksfall i arbetet.

Anf.  2  ANTI AVSAN (M):

Interparlamentariska unionen (IPU)

Herr talman! Till att börja med yrkar också jag bifall till förslaget att skrivelsen läggs till handlingarna.

Som framgått av Krister Örnfjäders anförande bedriver Interparlamentariska unionen ett arbete på bred front inom väldigt många olika områden. Det finns ett antal ytterligare områden där det bedrivs ett omfattande arbete. Jag kan då särskilt nämna parlamentarikers mänskliga rättigheter där Interparlamentariska unionen håller på med ett unikt arbete. Det gäller brott, i många fall mord på parlamentariker i olika länder i världen. Man bedriver nu ett arbete för att klara upp vad som faktiskt har inträffat. För Interparlamentariska unionen gäller inga preskriptionstider, så man har löst fall som har varit väldigt gamla.

Herr talman! Jag har förmånen att vara ordförande i en av IPU:s fyra fasta kommittéer, nämligen Kommittén för FN-frågor. Arbetet i den kommittén har blivit mer och mer aktuellt med tanke på den utveckling som sker runt om i världen och inom ramen för FN. Det finns ett behov av ett samarbete med parlamentariker i olika länder. Om man ska nå framgång i frågor som drivs måste det också finnas ett brett stöd i parlamenten för att man ska kunna genomföra lagstiftning.

Jag kan nämna ett arbete som jag har drivit under många år, och det började jag med långt innan jag blev vald till ordförande för FN-kommittén, och det är parlamentens ansvar för den globala narkotikapolitiken. Ur Interparlamentariska unionens perspektiv är det ett problem i många länder att fattiga bönder odlar narkotika, människor svälter, men man odlar inte matgrödor som man i stället hade kunnat göra. Vinsten som dessa bönder gör är högst marginell när de odlar narkotika jämfört med matgrödor.

Detta underhålls ursprungligen av att det finns en efterfrågan på narkotika i många länder som inte har den här typen av problem. Det finns ett globalt ansvar på väldigt många olika sätt.

När vi tittar på traffickingvägarna ser vi att en hel del narkotika ”spills av” i Västafrika, som är en viktig traffickingväg. Där skapar det en mängd olika problem som man kanske inte ens har kapacitet att klara av. Det finns därför skäl att ta ett globalt grepp om detta. Här finns det också en koppling till FN:s narkotikakonferens som ägde rum i förra veckan i New York.

Det arbete som vi gjorde inom IPU ledde till att en av de årliga utfrågningarna i FN i början av februari i år var inriktad på just narkotikafrågan. Detta skedde i samarbete med generalförsamlingen och visade sig i efterhand vara ett väldigt lyckat evenemang. Konferensen har av olika personer som har deltagit i Ungassprocessens olika delar – Ungass är alltså den narkotikakonferens som jag tidigare relaterade till – kallats för Ungassprocessens kanske bästa konferens, och det är ett gott betyg. Där fördes intressanta och viktiga diskussioner.

Vad som är viktigt i det här sammanhanget, också ur ett svenskt perspektiv, är att vi värnar om vårt ansvar i världen men också om att vi ska ha en dräglig narkotikasituation i vårt land, precis som i andra länder. Då handlar det om att inte ställa olika ambitioner mot varandra. Viljan att begränsa mängden narkotika är nämligen fullt förenlig med en ambition att hjälpa människor som har hamnat i missbruk.

Interparlamentariska unionen (IPU)

Okontrollerade liberaliseringssträvanden som vi ser på många håll i världen på narkotikaområdet kan leda till kraftigt ökade mängder narkotika i samhällen och därmed ett ökat missbruk med såväl medicinska skador som ökad kriminalitet som följd. Så är det ingen som vill ha det. Här handlar det också mycket om kunskapsbildning för världens parlamentariker och om att man kan lösa problem på olika sätt.

Vad som nu är ett faktum är att FN:s narkotikakommissioner kommer att vara orörda. Men de utgör inte något som helst hinder mot att man på nationell nivå bedriver ett arbete för att hjälpa missbrukare att lämna sitt missbruk och också erbjuder medicinska insatser om så erfordras.

Den konferens som jag nu har talat ganska länge om ledde till ett 18 sidor långt dokument som blev världens parlamentarikers input till FN:s narkotikakonferens förra veckan. Detta är ett exempel på ett närmare samarbete mellan IPU och FN, och det kommer också att ske på flera andra områden framöver.

Någonting som är högst aktuellt är de nya hållbarhetsmålen. Där har vi ett särskilt hållbarhetsmål, nr 16, som omfattar parlamentarisk demokrati som en förutsättning för hållbar utveckling. Det är egentligen ganska enkelt att förstå. Med tanke på stabiliteten i olika länder i världen är det klart att man inte kan fatta lagstiftningsbeslut eller ha en ambition på klimatområdet eller miljöområdet över huvud taget, om man inte har en fungerande parlamentarisk demokrati.

Här bedriver Interparlamentariska unionen en omfattande teknisk biståndsverksamhet i världens parlament som kan fylla funktionen att bidra till att uppnå FN:s nya milleniemål nr 16, och det arbetet kommer att fortgå. Inom ramen för FN-kommittén kommer det att ske en uppföljning varje vår i fortsättningen. Det kommer att finnas ett antal parlament i världen som kommer att vara exempelparlament. De ska då kunna visa för parlament i de länder som inte har utvecklat den parlamentariska funktionen lika mycket som till exempel parlamenten i Västeuropa hur man arbetar med dessa frågor.

Andra frågor som har varit aktuella som jag kan nämna är en närmare granskning av FN:s Peacebuilding Commission och hur det arbetet har tagit sig ut.

Internationella domstolen har vi haft ett särskilt seminarium om för att olika länder ska kunna förstå vad Internationella domstolen kan ha för funktion vid olika konflikter i världen.

Processen med att utse en ny generalsekreterare diskuterades under vårmötet i Lusaka i mars i år. Där har man gått mot en ökad öppenhet som är önskvärd på många olika sätt.

Någonting som blir aktuellt framöver och som är en känslig fråga men som vi har fattat beslut om att ta upp i FN-kommittén är problemet med sexuella övergrepp från FN-personal. Detta har uppmärksammats på olika sätt också i internationella medier. Det finns graverande uppgifter om att det här är ett problem som ursprungligen uppmärksammades av svensken Anders Kompass. Det i sin tur gjorde att det blev en internationell uppmärksamhet.

Det här var några exempel på det arbete som bedrivs inom IPU. Jag är säker på att mina andra kollegor kan berätta om sina verksamhetsområden.

Anf.  3  MONICA GREEN (S):

Interparlamentariska unionen (IPU)

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera den här talarstolen. Det är väldigt bra att den går att sänka. Jag var nyligen, för en månad sedan, i FN:s generalförsamling, och där visade det sig att talarstolen bara går att höja – från en hög nivå till en ännu högre nivå. Jag blev lite chockad. Dagen efter frågade jag hur man gör när det kommer korta kvinnor, eller korta män för den delen. Talarstolen är avsedd för långa män. Om man säger till i förväg kan man få en pall, fick jag veta. Men här i Sverige har vi en sänkbar talarstol, och det uppskattar jag väldigt mycket.

Så är det i internationella sammanhang. Vi möter olika kulturer och människor med olika inställningar till saker och ting. Vi från Sverige lyfter fram jämställdhetsfrågorna i IPU och i många andra sammanhang. Jag känner mig stolt över att vi har kommit så långt med vårt jämställdhetsarbete, även om vi inte är ett jämställt land. Vi har väldigt långt kvar och måste alltid fokusera på jämställdhet för att inte drabbas av en backlash. Men det finns andra länder som ser Sverige som ett föregångsland, vilket är väldigt roligt.

Förra året hade vi i den svenska IPU-delegationen möjlighet att ta emot UN Womens högsta chef, Phumzile, på ett välbesökt möte i förstakammarsalen. Hon besökte Sverige i samband med den Heforshe-kampanj som UN Women genomför. Den handlar om att männen ska ställa upp för jämställdhet, eftersom alla tjänar på ett jämställt samhälle, vilket också männen ska inse. Ställer männen upp på Heforshe ställer de också upp för att arbeta för att kvinnor ska ha samma möjligheter att delta i samhällslivet och att vara beslutsfattare. Man jobbar också för att få bort våldet mot kvinnor. Det är viktigt att fler och fler ansluter sig till Heforshe-kampanjen, tycker jag. Jag är dessutom ordförande för UN Womens nationella kommitté här i Sverige, så det känns förstås extra angeläget att plädera för detta här i kammaren.

Något annat som jag vill kommentera är att Sverige hade ett särskilt tema om trafiksäkerhet när vi var i Hanoi förra året. Vi körde moped med mopedhjälmar och hade en särskild uppvaktning om hur viktigt det är att jobba för trafiksäkerhet. Vi pratade om nollvisionen, som vi arbetar med här i Sverige, om hur vi satte upp de här målen, hur man kan bygga smartare för att få ned olyckorna och att det också handlar om människors attityder och beteende i trafiken. Jag kunde även som ordförande i NTF i Sverige berätta om vårt trafiksäkerhetsarbete.

Jag har även arbetat mycket i Mellanösternkommittén, där jag också varit viceordförande. Där krävs det mycket tålamod och engagemang. Det behövs kvinnor, som jag var inne på tidigare, eftersom kvinnor är bra på att förhandla. Det behövs fler kvinnor i fredsförhandlingar. Kvinnor ska vara aktiva i fredsskapande arbete. Det är också därför vi från IPU ofta lyfter fram FN:s resolution 1325; fler kvinnor måste vara delaktiga i fredsförhandlingar.

I Mellanösternkommittén går det lite framåt, sedan bakåt, och så går det framåt igen, men så går det åter bakåt. Vi känner ofta ett hopp när vi har lyckats förmedla kontakter mellan Palestinas och Israels parlamentariker. De möts, och vi upptäcker att de har mycket gemensamt. Då känner vi stort hopp. Men bara någon vecka senare kan det hoppet slockna igen för att det inträffar saker som gör att de inte talar med varandra. Det känns oerhört dystert. Men det är tålamod och ett ständigt pågående engagemang som gäller. Till slut ska vi lyckas med fred även i Mellanöstern. Det är jag övertygad om.

Interparlamentariska unionen (IPU)

Slutligen vill jag kommentera hållbarhetsmålen, vilket också Anti Avsan gjorde. För min del lyfter jag fram hållbarhetsmål nr 5, som handlar om jämställdhet. Jämställdheten finns också ”mainstreamad” i 11 andra av de 16 målen, men det finns ett särskilt mål som innebär att länderna ska arbeta för mer jämställdhet i respektive land. Jag önskar att vi kan komma framåt mot det målet. Vi i IPU tvingar med våra stadgar fram att alla delegationer har både män och kvinnor med sig. Det är ett steg i rätt riktning. Då träffar vi både män och kvinnor från de 167 nationella parlamenten. Vi möts, samtalar och skapar kontakter, och det i sig skapar fred. Vi är övertygade om att en jämställd värld är möjlig, men också om att det är möjligt att skapa fred.

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr talman! Jag har förmånen att ingå som representant för Sveriges riksdag i IPU:s, Interparlamentariska unionens, svenska delegation. Vi är en väl fungerande delegation med hög arbetskapacitet och arbetsnivå.

Det finns 170 medlemsstater inom Interparlamentariska unionen. Sverige är ett av dessa medlemsländer. Det är fantastiskt att Sverige har en så god representation i olika utskott och styrelser inom Interparlamentariska unionen.

Interparlamentariska unionen startade 1887. Sverige firar nästa år 125-årigt medlemskap. Syftet med unionen är att skapa dialog mellan parlamentariker, att skapa fred och samarbete mellan människor och att stötta, stödja och etablera representativ demokrati. Det är stora mål.

Jag tänkte nämna något om min enskilda lilla pusselbit – mitt arbete i Interparlamentariska unionen och delegationen.

I november 2015 valdes jag att ingå i generalsekreterarens särskilda Advisory Group on HIV/AIDS and Maternal, Newborn and Child Health. Det handlar om arbete gällande mödradödlighet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt hiv och aids. Det är ett mycket intressant och viktigt arbete som direkt berör det tredje och det femte hållbarhetsmålet. Jag ser fram emot det arbete vi kommer att göra framöver.

Under hela 2015 var jag vicepresident för världens alla kvinnliga parlamentariker, men jag har avgått i år. År 2015 firade vi jubileet att kvinnor under 30 års tid har samlats under IPU:s regi och haft särskilda möten för att lyfta jämställdhetsfrågorna och för att lyfta det parlamentariska arbetet för kvinnor. Jag har suttit i denna kommitté i fyra år, under två års tid som vicepresident. Nu löpte min mandatperiod ut.

Jag har deltagit framför allt för att lyfta fram att vi ska starta mentorskap för att lyfta kvinnor, stötta att fler kvinnor blir valda som parlamentariker och stötta att kvinnor agerar inom olika frågor, inte bara sådana som direkt berör kvinnor och barn, vilket ofta brukar vara fallet, utan också frågor som att kvinnor ska kunna vara ordförande i finansutskott, försvarsutskott, trafikutskott och andra utskott. Kvinnor ska ha samma värde och lika stark röst i olika frågor.

Vi tar varje år fram en karta. Jag kommer att visa den här, herr talman, för den är viktig. Det är en karta över världen som visar kvinnor i politiken och valda kvinnor. Den här kartan är från 2014. Då fanns det i världen 21,8 procent kvinnor i världens parlament.

Interparlamentariska unionen (IPU)

År 2015 klev vi för första gången i historien över 22-procentsgränsen. Det finns i dag 22 procent valda kvinnor. Det är fantastiskt att vi har nått upp till 22 procent, men det är fruktansvärt att vi inte har kommit längre år 2016 än att vi har 22 procent valda kvinnor.

Det är en utmaning. Trots att jag inte längre är vicepresident är jag fortfarande engagerad, och jag vet att de övriga medlemmarna i den svenska delegationen är oerhört engagerade för att stötta kvinnor och öka andelen kvinnor inom politiken.

Den andra och tredje fråga som jag har arbetat med under 2015 gäller en kommitté. Jag ha varit en av två ledamöter som har representerat Europa i kommittén som ordagrant heter The Committee to Promote Respect for International Humitarian Law. Kommittén har haft ett viktigt arbete under året.

Vi har varit och granskat i regionen runt Syrien. Vi har träffat flyktingar. Vi har lämnat rapporter om situationen i Syrien och i grannländer. Vi har bland annat lyft fram frågorna om att allt fler flyktingar i regionen är utsatta för barnäktenskap, att det sker systematiska våldtäkter och att utsattheten särskilt för kvinnor och barn är väldigt stor.

Vi har talat om vikten av att ha tillgång till hälso- och sjukvård och säkerhet. Vi har lyft fram frågan om systematiska attacker på sjukvårdspersonal, sjukvårdsinrättningar och kidnappningar av ambulanser, och jag har själv tidigare hållit tal om det inför generalförsamlingen. Vi har också lyft fram frågan om biståndsarbetares utsatthet i regionen. Det är en problematisk situation i Syrien. Det vet vi alla om. Det är oerhört svårt att agera, men det måste man göra och lyfta fram de frågorna i alla olika sammanhang.

Vi har också under året släppt två handböcker som jag har varit delaktig i att ta fram inom Interparlamentariska unionen. Tillsammans med UNHCR har vi tagit fram en handbok för parlamentariker om medborgarskap och statslöshet som är oerhört viktig. Vi ser att statslösheten ökar och särskilt bland flyktingar. Det är en problematik som man måste belysa på yttersta allvar.

Den andra handbok för parlamentariker som vi från Interparlamentariska unionen tillsammans med FN har tagit fram under året och som jag varit delaktig i är en handbok för parlamentariker om migration, mänskliga rättigheter och statsstyre, governance. Det är en otroligt viktig bok, särskilt när vi ser hur migrationen ökar. Vi har i kommittén arrangerat flera seminarier på våra IPU-församlingar om just migrationsfrågan. Migrationsfrågan har under året varit i fokus och kommer också fortsättningsvis att vara i fokus.

Herr talman! Det var lite om min lilla pusselbit i denna aktiva delegation. Jag är stolt över att få representera Sveriges riksdag. Jag hoppas att vi kommer att fortsätta att göra samma goda jobb. Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

§ 4  Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Interparlamentariska unionen (IPU)

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medel-havet (PA-UfM)

Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU17

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA‑UfM) (redog. 2015/16:RS2)

föredrogs.

Anf.  5  OLLE THORELL (S):

Herr talman! Vi har i dag att debattera frågan om den hopplösa förkortningen PA-UfM, som är omöjlig att uttala och som man måste läsa isär. Det gäller skrivelsen från den svenska delegationen till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet. Säg det tre gånger efter varandra, om ni kan.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget att lägga skrivelsen till handlingarna. Som ordförande i den svenska delegationen till PA-UfM ska jag redovisa hur arbetet fortlöpt under 2015 och säga något om framtiden.

Under 2015 har arbetet i församlingen generellt ägt rum med en ganska låg intensitet. Fokus för den verksamhet som har förevarit har varit migration och terrorismfrågor liksom vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna och de tragedier som utspelar sig vid Medelhavets kust.

Med de utmaningar som den södra Medelhavsregionen står inför finns det ett väldigt stort behov av ett effektivt forum för dialog med EU-länderna. Det är därför att beklaga att inte mer görs för att komma till rätta med organisationens administrativa tillkortakommanden.

Därför kommer den svenska delegationen att under 2016 och framöver eftersträva att bidra till att förbättra organisationen och ha en ökad proaktivitet för PA-UfM genom intensifierade kontakter med sekretariatet och relevanta medlemsländer, inte minst våra nordiska grannar.

Herr talman! PA-UfM är sedan 2003 en mötesplats för parlamentariker från EU-länderna och de så kallade partnerländerna Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Palestinska myndigheten, Syrien, Tunisien och Turkiet. Sammanlagt ingår ett fyrtiotal länder i samarbetet.

Hela processen vilar på det initiativ från 90-talet som var den så kallade Barcelonadeklarationen med fyra huvudinriktningar: politik, ekonomi, kultur och migration. År 2008 döptes det om till Union för Medelhavet, och detta är den parlamentariska dimensionen av det. Det finns ett samarbete på regeringssidan och parlamentariskt.

Målet är att skapa ett område runt Medelhavet som präglas av fred, stabilitet, delat välstånd och förstärkt samarbete i sociala och kulturella frågor. Det är också ett av väldigt få forum i världen där Israel och delar av arabvärlden sätter sig kring samma bord.

Det arbete som bedrivs görs i fem permanenta fackutskott. Det finns ett politiskt utskott, ett ekonomiskt utskott, ett miljöutskott, ett kulturutskott och ett kvinnoutskott. I alla de utskotten har migration och flyktingkrisen förstås stått i fokus. Det handlar om kriget i Syrien och de effekter som det har haft i form av flyktingströmmar och mänskliga tragedier.

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medel-havet (PA-UfM)

Utskotten möts två till fyra gånger per år för att enas om rekommendationer inom sina respektive sakområden. Dessa antas sedan vid en årlig församlingssession som är organisationens högsta beslutande organ, och de vidarebefordras sedan till regeringssidan.

PA-UfM hade förra året sin elfte församlingssession den 11–12 maj i Lissabon under portugisiskt ordförandeskap, och där var migration huvudtemat. Där deltog den svenska delegationen. Församlingssessionen avslutades med att man lämnade över ordförandeskapet till sydsidan, vilket man gör vartannat år, och det gick till Marockos parlament. Där kommer årets församlingssession att äga rum i slutet av maj.

I Lissabon höll jag ett anförande för den svenska delegationens räkning, där jag huvudsakligen lyfte fram det gemensamma ansvar vi har på båda sidor om Medelhavet för de tragedier som utspelar sig på Medelhavets vatten där män, kvinnor och barn dör under hemska lidanden i sina försök att nå andra sidan av en kust. De lämnar elände och armod bakom sig och söker hopp om en bättre framtid, och de dör på vägen. Mitt anförande handlade om att vi måste ta ett gemensamt ansvar för det och hitta en lösning för att förhindra sådana tragedier.

I församlingssessionen ägde också ett toppmöte för talmän i länderna i PA-UfM rum. Där representerades Sverige av förste vice talman Tobias Billström.

Som nämndes inledningsvis finns det flera tillkortakommanden. Det är undermåligt organiserade möten och bristande framförhållning när det gäller dokumentation och information. Detta gör arbetet tungrott. Till skillnad från kollegorna i IPU, som har en ganska vältrimmad organisation, har vi ett ganska svårt arbete.

Den översyn av stadgarna som genomfördes 2014 och en etablering av ett mindre sekretariat i Bryssel tyder ändå på att det finns en insikt om att ta tag i problemen och komma vidare. Men det krävs förstås mer för att detta ska bli mer än ett diskussionsforum.

Hur det än är innebär ändå medlemskapet en plattform för oss som delegater och för Sveriges riksdag för att nätverka och skapa samarbete med aktörer internationellt men även i Sverige. Jag och mina kollegor har under året också sammanträffat med flera av regionens ambassadörer för att sätta oss in vilka frågor som är relevanta och titta på möjliga samarbeten.

Intresset för utvecklingen i Tunisien har varit särskilt stort. Tunisien är en blomma av hopp i en öken, som vi har stort intresse för. Vi har haft många möten med Tunisiens nuvarande ambassadör i Sverige, och detta kommer att fortsätta. Det skedde också ett statsbesök från Tunisien under hösten då talmannen stod värd för ett seminarium tillsammans med de fyra pristagarna av Nobels fredspris från Tunisien. Jag och viceordförande Ulrika Karlsson deltog.

Vi har gjort en studieresa till Bryssel, där vi har träffat sekretariatet och mött en mängd institutioner. Vi hade också möten i Europaparlamentet. Vi ordnade förra våren ett seminarium med titeln Nödvändigheten av Medelhavsintegration med intressanta talare, och vi har även haft gästtalare vid våra delegationsmöten.

I dag handlar det om återrapportering. Men, herr talman, det är naturligtvis framtiden och det pågående verksamhetsåret som vi nu har fokus på. Förberedelserna inför årets församlingssession, som äger rum i Tanger den 28–29 maj, är i full gång. I mars, för drygt en månad sedan, ordnade vi ett seminarium i riksdagen med temat Mellanöstern, Nordafrika och flyktingkrisen. Det var välbesökt, och vi hade talare från Utrikespolitiska institutet, Röda Korset och Migrationsverket som bidrog till att höja kunskapsnivån hos oss och dem som deltog. Vi planerar en studieresa i höst liksom nya seminarier och ett upprätthållande av ett aktivt besöksutbyte.

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medel-havet (PA-UfM)

Med dessa ord och en ursäkt för att jag har överskridit min anmälda talartid något yrkar jag återigen bifall till förslaget att lägga skrivelsen till handlingarna.

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M):

Herr talman! Den parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet, PA-UfM, är kort och gott Nordafrika, Mellanöstern och Medelhavet. Syftet med organisationen är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet.

Det är ett parlamentariskt organ som har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen. Sverige har tre mandat, och från Moderaterna är det jag själv och Amir Adan som ingår. Det är glädjande att jag har förmånen att representera Sverige och Sveriges riksdag även i detta sammanhang.

Min kollega Olle Thorell, som är ordförande, gick in på problembilden med PA-UfM, sekretariatet och den låga aktivitetsnivån. Detta är att beklaga, skulle jag vilja säga. Det här är en mycket viktig region. Precis som min kollega var inne på är migration, asyl och terrorism frågor som borde aktualiseras och stå mer i centrum inom denna parlamentariska församling i dagsläget.

Vi vet att FN:s flyktingorgan har beskrivit flyktingsituationen på grund av kriget i Syrien som den värsta humanitära krisen i modern tid. 12 miljoner människor är på flykt. Ett par miljoner har sökt sig till Europa. Vi vet att människor dör på Medelhavet. Det här borde vi engagera oss mer i, och detta är ett forum.

I den svenska delegationen sitter vi dock inte passiva för det, utan vi har varit aktiva med bilaterala möten. Min kollega Olle Thorell har träffat flera ambassadörer. Vi har tidigare initierat ett projekt för att stärka handelsutbytet i Nordafrika och för att stärka människor. Alltför få länder i Nordafrika samarbetar och handlar med varandra. I detta arbete försöker vi bidra.

Den svenska riksdagen har arbetat med Tunisien under en längre tid för att stärka landet i skapandet av en konstitution. Nu har man haft ett val. Vi har varit där tidigare, och vi har fortsatt det nära samarbetet med Tunisien. Tunisien är ett land som ligger mig varmt om hjärtat. Jag var själv inbjuden av presidenten att tala i parlamentet. Tyvärr blev det inställt på grund av terrorattentat, men det var ett seminarium om kvinnors roll och att stärka kvinnor. Det finns en god vilja inom Tunisien att stärka kvinnors roll såväl inom parlamentet som i samhället.

Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medel-havet (PA-UfM)

Vi samarbetar med ett projekt för att etablera yngre kvinnor att arbeta med svenska företag på detta sätt. Det handlar framför allt om den svenska spelindustrin.

Herr talman! I sammanhanget vill jag framhålla att för att vi som delegation ska kunna fungera behöver vi hjälp. Jag glömde att säga detta i det förra ärendet, så jag vill även hänvisa till det. Jag vill tacka riksdagens internationella kansli för de excellenta underlag vi får och för den hjälp vi får. Utan detta stöd skulle inte vi kunna agera och ha så mycket aktivitet som vi har. Stort tack till riksdagens internationella kansli!

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

Ajournering

Kammaren beslutade kl. 12.47 på förslag av andre vice talmannen att ajournera förhandlingarna till kl. 14.00 då frågestunden skulle börja.

Återupptagna förhandlingar

Förhandlingarna återupptogs kl. 14.00.

§ 5  Frågestund

Anf.  7  FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Gustav Fridolin, statsrådet Kristina Persson, statsrådet Anders Ygeman och statsrådet Gabriel Wikström.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning.

Utbildningsminister Gustav Fridolin besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Antalet poliser

Anf.  8  ULF BERG (M):

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Ygeman om polisens situation.

För inte så länge sedan hörde jag statsrådet tala i Stockholms stadshus till nyblivna kollegor inom polisen.

Vi kan konstatera att det är ett bekymmersamt läge att så många poliser slutar. Detta måste vi stoppa. År 2015 slutade över 800 poliser. 275 var under 60 år, och av dem var 154 mellan 40 och 60 år. Det är allvarligt.

Då räcker det inte att ta in 300 på polisskolan, vilket inte ens fyller utbildningsstolarna.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att stoppa flykten från poliskåren?

Anf.  9  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Frågestund

Herr talman! Jag vänder mig mot bilden av en flykt från poliskåren. Den senaste SOM-undersökningen visar att förtroendet för polisen är det högsta på över 20 år. Polisen har dessutom lägre personalomsättning än många andra myndigheter. Det är också naturligt vid en stor omorganisation att fler väljer att fundera över om de har sin framtid inom detta yrke eller inte.

Men det är viktigt att vi fortsätter att öka förtroendet för polisen. Det är därför polisen har beslutat att öka antagningen till Polishögskolan kraftigt. Det är också därför regeringen har valt att skjuta till mer medel till polisen.

Det är glädjande att polisen fortsätter att vara en attraktiv myndighet för de sökande. Antalet sökande till Polishögskolan ökade vid senaste intagningen med 50 procent.

Anf.  10  ULF BERG (M):

Herr talman! Till kursstarten i januari 2016 ansökte 4 589 personer. Av dessa uppfyllde bara 266 minimikraven och klarade testerna. Man hade 300 platser, men bara 257 kom in. Det stod alltså 43 platser tomma.

Problemet är att de som jobbar inom polisen inte har förtroende för myndigheten. Det är ju inte allmänhetens problem.

Vad gör man för att fylla utbildningsplatserna?

Vi vill ha 2 000 poliser till. Det kommer att bli svårt.

Anf.  11  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Därför är det glädjande att antalet sökande i intagningsomgången efter den Ulf Berg redovisar ökade med 50 procent och var över 6 000. Det är det högsta antalet på flera år. Ulf Berg kan alltså glädjas över att polisyrket är attraktivt. Vi kan också glädjas över att det kraftigt ökade intag som polisen har beslutat om ska ske från denna intagningsomgång.

Tillämpningen av diskrimineringslagstiftningen

Anf.  12  PAULA BIELER (SD):

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Jag noterade i förra veckan att Miljöpartiet och utbildningsministern har landat i slutsatsen att i Sverige ska män och kvinnor behandlas lika.

Jag har också sedan länge noterat att det är Miljöpartiet som innehar posten som demokratiminister.

Jag har även sedan länge noterat att vi har en myndighet i Sverige, Diskrimineringsombudsmannen, som ser över och driver just diskrimineringsfall. Denna myndighet har i handskakningsfall, som det rör sig om här, under flera års tid konsekvent tagit ställning för att det är diskriminering att behandla den som vägrar att skaka hand med en kvinna eller man på grund av kön på ett särskilt sätt. Det är alltså inte den som väljer att agera utifrån vilket kön den andra personer har som diskriminerar.

I min värld är det självklart att det är en aktiv handling som är diskriminerande, inte konsekvenserna av denna.

Frågestund

Vad har ministern för syn på detta? Avser man att förtydliga diskrimineringslagstiftningen?

Anf.  13  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Jag tackar Paula Bieler för frågan.

Jag får erkänna att jag inte har full insyn i Diskrimineringsombudsmannens juridiska utslag i de frågor Paula Bieler nämner.

Även om jag skulle ha full insyn i vilka juridiska överväganden som Diskrimineringsombudsmannen gjort i ett eller flera enskilda fall skulle jag vara kraftfullt förhindrad att uttala mig om dem. Paula Bieler hade nog inte dragit sig för att skicka mig till konstitutionsutskottet om jag gjorde det. Det är den uppdelning vi har mellan regering, lagstiftande makt och dömande makt, i detta fall en ombudsman som för talan i domstol.

Det förra veckans diskussion handlade om var hur man skulle se på en situation som uppstod inom Miljöpartiet. Här för vi en diskussion där det har blivit väldigt tydligt att det också i dessa frågor är självklart att behandla män och kvinnor lika.

Anf.  14  PAULA BIELER (SD):

Herr talman! Min avsikt var inte att be utbildningsministern att ta ställning i hur Diskrimineringsombudsmannen har agerat i enskilda fall.

För mig finns det en uppenbar tvetydighet i diskrimineringslagen i vad som händer när två till synes lika diskrimineringsfall krockar med varandra. Min åsikt är att den aktiva handlingen alltid bör vara den som ger utslaget diskriminering och inte eventuella konsekvenser av denna.

Vad avser man att göra? Vill man se över diskrimineringslagen för att förtydliga vad som gäller?

Anf.  15  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Det är just när olika principer krockar med varandra som vi ska ha stor tilltro till våra domstolar att göra denna avvägning. Det vore fel att efter en sådan avvägning som Paula Bieler inte uppskattar ta en politisk diskussion om att försöka förmå domstolen att göra andra avvägningar.

Jag litar på att våra domstolar har gjort goda avvägningar av den lagstiftning vi har. Om de inte har gjort det föreslår jag att Sverigedemokraterna väcker en motion i Sveriges riksdag som kan behandlas i vederbörligt utskott.

Polisens omorganisation

Anf.  16  ANDERS ÅKESSON (C):

Herr talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Anders Ygeman.

Svensk polisorganisation är satt under en stor omorganisation där man centraliserar strukturen.

För en månad sedan inträdde det som kallas nyläge 2, vilket skulle innebära en lokal polisområdesorganisation – något som det har ställts mycket stora förhoppningar till i landet. Vi skulle få lokalt närvarande poliser i en hygglig numerär. Dock visade det sig att det vid tid för start av nyläge 2 fattades massor av poliser att besätta vakanta tjänster med.

Frågestund

Risken och känslan finns att vi har skapat en pappersorganisation eller i värsta fall en papperspolis.

Vad avser ansvarigt statsråd att göra åt saken?

Anf.  17  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Jag tackar Anders Åkesson för frågan.

Jag avser att fortsätta att följa omorganisationen på nära håll. Samtliga partier i Sveriges riksdag är överens om denna omorganisation, och den ska ge just de konsekvenser som Anders Åkesson ger uttryck för: fler poliser närmare medborgarna.

På flera ställen runt om i Sverige har detta hänt. På andra ställen återstår det fortfarande arbete för att besätta de tjänster som ska besättas.

Då är det glädjande att vi nu har fler poliser i Sverige än vad vi har haft på 40 år och att det satsas mer resurser på polisen än vad det någonsin har gjorts.

Det finns alltså goda förutsättningar att besätta dessa tjänster.

Anf.  18  ANDERS ÅKESSON (C):

Herr talman! Tack för svaret, statsrådet Ygeman!

Dock kan det inte ha kommit som någon överraskning för statsrådet att nyläge 2 inföll den 1 april i år. En lång följd av beslut har fattats av både den nuvarande och den föregående regeringen i syfte att förbereda denna struktur. Det kan inte ha varit någon överraskning att det fanns stora vakanser i den organisation som skulle ha tillträtt den 1 april.

Bekymret, statsrådet, är att tilltron till omorganisationen nu börjar brista ute i landet. Vad avser statsrådet att göra åt det?

Anf.  19  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Det är nog för tidigt att dra de slutsatser som Anders Åkesson verkar göra. Skälet till att det blir vakanser är att folk byter arbetsplatser för att kunna säkerställa fler poliser närmare medborgarna.

I höst kommer Statskontoret med en första utvärdering av omorganisationen. Det verkar rimligt att dra slutsatser då om vilka ytterligare åtgärder som eventuellt behöver vidtas för att säkerställa det mål som både jag och Anders Åkesson är helt överens om: fler poliser närmare medborgarna.

Anslagen till specialpedagogisk kompetens i skolan

Anf.  20  ANNIKA ECLUND (KD):

Herr talman! Jag har en fråga som riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin.

I budgeten för 2016 lovade regeringen att lägga ½ miljard kronor på att öka den specialpedagogiska kompetensen i skolorna, men i vårändringsbudgeten som kom i förra veckan minskas anslaget med 100 miljoner.

De 100 miljonerna säger regeringen att man i stället satsar på skollokaler. Det presenterades i medierna som en stor satsning och gav stora rubriker. Det är bara det att regeringen först minskade årets anslag för att rusta upp skollokaler med 500 miljoner för att sedan satsa 100 miljoner. Det finansieras genom minskade anslag till specialpedagogik.

Frågestund

Min fråga till utbildningsministern blir: Tycker du inte att detta är ett lite tveksamt sätt att presentera satsningar på skolområdet?

Anf.  21  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Efter denna giftiga fråga får jag väl replikera att jag förstår att borgerliga partier driver att vi behöver fler matematiklektioner i skolan. Den som läser budgeten ser att vi inte har plockat bort några pengar men att vi däremot har flyttat om pengar för att säkerställa att de resurser som finns på skolans område också når fram till skolan.

Ett problem som har funnits under ganska lång tid och under olika regeringar är att vi gemensamt här eller i strid anslår riktade statsbidrag på olika sätt men att pengarna brinner inne när vi kommer till årets slut.

Med den situation som vi har i skolan nu, med många nya elever, är det viktigt att varenda krona vi kan anslå till skolan faktiskt når fram till lärare och elever. Därför har vi gjort en del omflyttningar. Ja, 100 miljoner har omflyttats på ett sådant sätt att vi kan få ut pengar till de kommuner som har tagit emot den största delen av elevökningen. Och ja, vi har flyttat pengar till renovering av skollokaler under åren framöver för att man ska hinna planera det ute i kommunerna.

Anf.  22  ANNIKA ECLUND (KD):

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret! Jag hörde inte den där syrliga kommentaren om mina mattekunskaper.

I en kommentar från Utbildningsdepartementet säger man att man inte gör några besparingar, vare sig när det gäller specialpedagogik, lågstadiet eller skollokaler, utan att det är senarelagda utbetalningar.

Jag skulle vilja ha ett svar, ja eller nej, på frågan: Tycker utbildningsministern att uteblivna satsningar på skolområdet under 2016 är en besparing eller inte?

Anf.  23  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Tack för frågan! Jag tackar också för att vi kan ha en både god och ibland kanske till och med rolig ton – det får andra bedöma.

Nej, vi gör inga besparingar på skolområdet. Däremot flyttar vi pengar över året för att säkerställa att det blir rätt planeringsförutsättningar.

Låt oss ta skolrenoveringarna. Vi vill gärna att eleverna är med i planeringen av dessa för att de ska göras på ett bra sätt, inte minst när vi nu tillför pengar för utemiljöer – skolgårdar, helt enkelt. Jag tror att det är bra att eleverna får vara med och planera sina skolgårdar, men det går inte i en handvändning. Det kräver att man har en process, och då kanske pengar inte kan utbetalas i år.

Lagförslag om restriktiv flyktingpolitik

Anf.  24  CHRISTINA ÖRNEBJÄR (L):

Herr talman! I mars sa statsrådet Gustav Fridolin i en intervju att man inte skickar ut något på remiss för skojs skull. Han kallade förslagen för kontraproduktiva och sa att de skulle få fruktansvärda konsekvenser för enskilda, exempelvis genom begränsningar i anhöriginvandringen. Nu har lagförslaget om en mer restriktiv politik för flyktingar kommit. Det är i stort sett samma innehåll som tidigare.

Frågestund

Min fråga är: Tror statsrådet verkligen att den lilla ventil som är resultatet av den massiva kritik som har framförts av såväl det egna partiet som remissinstanser och, inte minst, av statsrådet själv, kommer att leda till färre barn i gummibåtar?

Anf.  25  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Låt oss bara först se bakgrunden. Sverige tog och tar ett mycket stort ansvar för de människor som är på flykt. Under ett par dramatiska månader i höstas kom nästan var fjärde människa som tagit sig till Europeiska unionen till Sverige. Det gjorde de för att de vet att vi vill vara ett land som ställer upp när människor i nöd behöver hjälp.

Problemet var att till sist klarade vårt mottagningssystem inte av situationen. Vi klarade inte av att upprätthålla vare sig politisk bredd eller folklig acceptans i förhållande till det skydd som vi vill ge människor som kommer hit, genom ett gott system för människor på flykt. Av den anledningen tvingades vi vidta ett antal tidsbegränsade åtgärder som lägger oss på den nivå som EU-rätten stadgar.

Jag kan beklaga att målkonflikter uppstår. Som jag förklarade i de citat Christina Örnebjär nämnde skulle jag vilja att vi i stället har ett gemensamt ansvarstagande i EU. Men det uppstod inte, och då var det detta som skedde.

Anf.  26  CHRISTINA ÖRNEBJÄR (L):

Herr talman! Tack så mycket för svaret! Det var egentligen inte något svar.

Liberalerna kommer inte att stödja detta. I vår budget har vi i stället finansierat familjeåterförening med 2 miljarder.

Mina frågor kvarstår: Varför väljer man att splittra barnfamiljer? På vilket sätt främjar det integrationen att mammor och pappor inte får återförenas med sina barn? Vad är egentligen statsrådets syn på en human flyktingpolitik?

Anf.  27  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Detta är en av de absolut svåraste sakerna i den proposition som nu läggs fram för riksdagen. Den lägger oss på den nivå som EU-rätten stadgar, inom ramen för vad asylrätten kräver, men den gör inte det som Sverige egentligen vill, nämligen ge alla som kommer hit och som får stanna möjlighet att snabbt återförenas med sin familj.

Lagen är tillfällig. Det innebär att när den löper ut ska de gamla återföreningsreglerna gälla. Det finns två ventiler: en i lagstiftningen och ytterligare en.

Väntetiderna för cancervård

Anf.  28  KRISTINA NILSSON (S):

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till folkhälso- och sjukvårdsminister Wikström.

Jag är oerhört stolt över att vi i Sverige har en sjukvård av god kvalitet och med mycket kompetent personal. Men vi har många utmaningar.

Ett område där vi har stora utmaningar är cancervården. Väntetiderna för vård och behandling varierar stort, och tyvärr kan jag konstatera att mitt hemlän Västernorrland tillhör de län som ligger i botten i Socialstyrelsens rapport om väntetider och att läget dessutom förvärrats sedan den senaste mätningen.

Bilden målas upp av ett Sverige där cancerpatienters väntetider varierar oerhört mycket mellan landsting och regioner. Det är inte acceptabelt. Därför vill jag fråga statsrådet: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att minska ojämlikheten i cancervården?

Anf.  29  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Det är en angelägen fråga som Kristina Nilsson lyfter upp, eftersom vi, precis som hon påpekar, har stora skillnader i väntetider över landet när det gäller cancervård.

Regeringen satsar under mandatperioden 2 miljarder kronor på att minska väntetiderna därför att vi i stor utsträckning ser att de är onödiga. Med rätt kunskap, metoder och organisation skulle vi kraftigt kunna minska väntetiderna och definitivt minska skillnaderna över landet.

Vi har påbörjat detta arbete för 13 cancerdiagnoser. Totalt kommer de att vara 18 innan året är slut. Vi kommer sedan att gå vidare med resterande cancerdiagnoser de närmaste åren. Jag hoppas att vi när mandatperioden är slut kan börja se resultat av den stora satsning som regeringen nu gör.

Anf.  30  KRISTINA NILSSON (S):

Herr talman! Jag får tacka ministern så mycket för svaret.

En annan mer positiv utmaning som Cancerfondsrapporten belyser handlar om att fler faktiskt överlever sin cancerdiagnos och lever ett gott liv rätt länge med kronisk cancer. Jag undrar: Hur ska vi säkerställa en jämlik och god vård för denna grupp?

Anf.  31  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Det kommer att bli allt viktigare att vi kan klara eftervården och behandlingen av människor som lider av kronisk cancer. Därför är det oerhört viktigt att lyssna på cancerpatienter som lever med ett kroniskt tillstånd.

Vi tar nu in deras åsikter och erfarenheter i arbetet med att utforma vårdprogram och den efterbehandling som behövs. Jag hoppas att detta kommer att stärka vården.

Arbetet mot organiserad brottslighet

Anf.  32  MATS PERTOFT (MP):

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ygeman. Den handlar om arbetet mot organiserad brottslighet. Jag har själv en bakgrund bland annat som kommunalråd i Södertälje när vi påbörjade arbetet mot den organiserade brottsligheten. Det samarbetet mellan olika myndigheter hemma hos oss var mycket framgångsrikt.

Frågestund

Nu ser vi hur behovet har vuxit och finns på många platser i Sverige. Vi har sett en del ny lagstiftning som börjar komma på plats. Men jag vill fråga statsrådet: Hur ser arbetet ut nu? Jag har inte sett samma framgångsresultat i andra kommuner som jag har sett i Södertälje.

Anf.  33  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Det Mats Pertoft sa stämmer. Södertälje är ett ovanligt lyckat exempel, där man med polisiära verktyg har lyckats plocka ut de mest kriminella och sätta dem bakom lås och bom och samtidigt har jobbat över hela registret med utbredd lokal myndighetssamverkan.

Regeringen har därför tagit initiativ till ny lagstiftning för lokal samverkan, så att de myndigheter som samarbetar på riksnivå ska kunna samarbeta även på lokal nivå. Så sent som i dag fattade regeringen beslut om en ny, sekretessbrytande lagstiftning, så att huvudregeln ska vara att man ska dela med sig av sekretessbelagd information som kan bidra i brottsutredningar mot den organiserade brottsligheten.

Vi har också ett samlat program som jag och justitieministern har presenterat, med striktare lagar för vapen och handgranater, mot att bära västar eller andra symboler i domstolar, allt för att pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten.

Anf.  34  MATS PERTOFT (MP):

Herr talman! Jag har iakttagit att den organiserade brottsligheten under de senaste åren har utvecklat nya områden och gett sig in i offentlig service mycket mer och utnyttjat rättighetslagstiftning för brottslighet.

Min fråga är: Kommer den utvecklingen att kräva ny lagstiftning eller räcker den vi har, som ministern ser det nu?

Anf.  35  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Svaret blir tveklöst ja. Vi ser att alla de system som den tidigare borgerliga regeringen i all sin välvilja byggde upp lämnade dörren vidöppen för fuskare och dem som ville utnyttja systemet. Därför måste det till betydligt skarpare lagstiftning för att hindra missbruk av våra skattepengar. Uppdraget att utreda vilka lagstiftningsändringar som behövs har Lars-Erik Lövdén fått, så att vi kan sätta åt dem som fuskar med allmänna medel och bidrar till att finansiera organiserad brottslighet.

Kostnaderna för id-kontroller i Skåne

Anf.  36  BORIANA ÅBERG (M):

Herr talman! Den 8 april överlämnade Sydsvenska industri- och handelskammaren en rapport till ministern för nordiskt samarbete, Kristina Persson. Rapporten handlade om de kostnader som de felaktigt utformade id‑kontrollerna orsakade Skåne. Ministern uttryckte då tvivel om att gränskontrollerna skulle leda till en miljardförlust för Öresundsregionen, vilket naturligtvis väckte funderingar. Hur kunde man underkänna en rapport som man inte hade läst?

Frågestund

Mina frågor till ministern är: Har ministern läst rapporten? Har ministern ändrat sin uppfattning?

Anf.  37  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Tack för frågan! Det är givetvis en angelägen fråga att vi ska göra olägenheterna så små som möjligt för Öresundsregionen, som spelar en stor roll för Sverige och Danmark och det samarbete som pågår där.

Vi hade så sent som i förra veckan en diskussion i Nordiska ministerrådets samarbetsministergrupp om just den här frågan. Samma dag mottog jag den här rapporten och kunde också ögna igenom den inför sammanträdet med mina kollegor.

Jag har inte ifrågasatt om uppgiften är korrekt eller inte. Jag sa endast att siffran var hög.

Vi gav i uppdrag till generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet att göra en grundlig analys av beräkningarna och göra egna beräkningar av merkostnaderna och kostnaderna för samhället för den ökade tid som det tar att pendla.

Man ska notera att pendeltiden faktiskt har gått ned. Men vi ska i alla fall göra en grundlig analys.

Anf.  38  BORIANA ÅBERG (M):

Herr talman! En av slutsatserna i rapporten var att integrationen i Öresundsregionen riskerade att försämras inte bara på grund av de ökade pendlingstiderna.

Jag undrar: Vad tänker ministern själv och hennes stab göra, utöver det som Nordiska rådet har ålagts att göra, just för att integrationen inte ska försämras?

Anf.  39  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Vi har satt igång ett särskilt bilateralt samarbete med Danmark för att trappa upp våra ansträngningar för att eliminera gränshinder mellan oss, för att i någon mån kompensera för den olägenhet som gränskontrollerna innebär. Vi har på alla nivåer, mellan alla ministrar, ett tätt samarbete med Danmark och andra nordiska kollegor i just gränshinderfrågan.

Ordningsproblemen i skolan

Anf.  40  CHRISTER NYLANDER (L):

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Fridolin.

Vi har problem inte bara med sjunkande kunskapsresultat i svensk skola utan också med stora ordningsproblem och minskad studiero som får effekter på många håll. Det är inte bara svårt att lära nytt i ett klassrum som är stökigt, vilket särskilt drabbar dem som har störst behov i skolan, utan det är också svårt att rekrytera nya lärare till en arbetsmiljö som ser ut på det sättet, och det sänker generellt förtroendet för skolan och skolans status.

Frågestund

Jämfört med Alliansen, som genomförde en lång rad reformer för att öka tryggheten och studieron i skolan, är det nästan reformstopp också på detta område från regeringens sida. I en tid när det behövs ledarskap i utbildningspolitiken, inte minst för att få ordning i klassrummet men också för att få ökade kunskaper, är det tyst.

Min fråga till utbildningsministern är: Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta på detta område, om några?

Anf.  41  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Vi har vidtagit två åtgärder som kanske är de allra viktigaste för att säkerställa att ledarskapet från rektor och lärare är sådant att man kan skapa arbetsro och ordning i klassrummet och på sin skola. Det är inte sådana åtgärder som får de största rubrikerna, de är inte de enklaste, men det är sådana som gör skillnad.

Den ena är nationella skolutvecklingsprogram, alltså systematiskt kompetensutvecklingsarbete, där vi lär av de bästa i skolsystemet. Sanningen är ju att samtidigt som det på vissa skolor ser ut som Christer Nylander beskriver det har vi andra skolor som lyckas skapa ordentligt bra arbetsmiljö för både lärare och elever. De måste få lära sin kollegor. De måste få byta tekniker och lära av varandra. De möjligheterna skapas genom de nationella skolutvecklingsprogrammen.

Det andra är samverkan för bästa skola. Där går staten in och jobbar direkt med huvudmän om skolutveckling på de skolor som har de tuffaste förutsättningarna, till exempel utifrån ett arbetsroperspektiv, för att säkerställa att de insatser som vi vet gör skillnad för jämställdhet och för arbetsro implementeras där.

Anf.  42  CHRISTER NYLANDER (L):

Herr talman! Liberalerna och Alliansen genomförde en lång rad åtgärder för att ge rektor mer medel och ge lärare bättre verktyg. Vi inrättade Skolinspektionen. Liberalerna är beredda att göra mer. Vi föreslår i vår budgetmotion en kommission för minskad oro i skolan.

Statsrådet har väldigt lite i sin portfölj för att möta den situation som vi befinner oss i. Det är mycket trist. I ett läge där vi verkligen skulle behöva ett ledarskap från utbildningsministern måste jag ställa frågan: Är statsrådet nöjd med läget i skolan i dag? Är statsrådet nöjd med det han har genomfört hittills?

Anf.  43  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Nej, vi har mer att göra. Men verkligt ledarskap är att ställa sig bakom de hjältar som gör jobbet, rektorer och lärare, som faktiskt vet vad som fungerar och som ska få rätt förutsättningar för att göra det på sin skola och i sitt klassrum. Rätt ledarskap är inte att stå här och berätta för dem hur de skulle kunna göra det bättre utan att se till att man i skolan får lära av varandra – och det är det vi jobbar med.

Lite märkligt är det att Liberalerna, som har kritiserat regeringen för att vara handlingsförlamad, när vi tillsätter en skolkommission för de stora, strukturella frågorna, tror att just ordningsproblemen kan lösa sig genom ytterligare en kommission.

Asylsökandes möjlighet att bli arbetskraftsinvandrare

Anf.  44  ANNIKA QARLSSON (C):

Frågestund

Herr talman! Centerpartiet gjorde i alliansregeringen tillsammans med Miljöpartiet år 2008 en stor reform för att genomföra möjligheten till arbetskraftsinvandring. Vi satte den i sjön och har under resans gång fått göra vissa justeringar för att få den att fungera ännu bättre och se de delar som inte fungerar och där man behöver öppna upp mer.

En av de saker som vi har jobbat med är att göra det möjligt att byta spår från asylspåret till arbetskraftsinvandringsspåret. Vi kan se att det finns många olika skäl att se över detta i dagsläget, kopplat till att vi har stor belastning på asylspåret. Det kan finnas en möjlighet att öppna upp här.

Från vår sida skulle vi gärna se att det från dag ett finns möjlighet att göra detta byte och att det inte är några stängda fönster. Vi tycker också att den som har fått avslag ska ha möjlighet att göra detta spårbyte. Framför allt ska det vara möjligt att göra denna ansökan härifrån så att man inte behöver lämna Sverige för en osäker resa hem, om den ens går att göra, för att göra en ansökan där.

Är Gustav Fridolin i detta arbete beredd att se över denna reform?

Anf.  45  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Reformen ligger inte på mitt bord utan på justitieministerns bord, men jag svarar på de allmänpolitiska frågorna.

Det är viktigt att konstatera att vi i grunden har ett gott system för arbetskraftsinvandring. De internationella bedömarna ser det, har berömt Sverige för det och har pekat ut Sverige som ett föredöme i vissa delar. Men det finns ett antal grundläggande problem. Annika Qarlsson nämner några saker som kan få mycket märkliga konsekvenser för enskilda. Vi har också problemet med arbetstagare som faktiskt utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden. Ska man värna systemet måste man också komma åt utnyttjandet av systemet.

Utifrån dessa perspektiv och de internationella utvärderingarna följer regeringen givetvis systemet kontinuerligt och är beredd att föreslå de justeringar som vi ser som nödvändiga.

Anf.  46  ANNIKA QARLSSON (C):

Herr talman! Jag och Gustav Fridolin satt i en tvärpolitisk grupp under vår första mandatperiod här i riksdagen. Där arbetade man för en human asylpolitik.

I dagsläget har många som har befunnit sig väldigt länge i Sverige hört av sig till mig. De har fått avslag på sina asylansökningar, och de har under resans gång hunnit etablera sig i Sverige – startat företag, driver företag och äger fastigheter – men de får nu inte möjlighet att göra ett spårbyte.

Hur ser ministern på detta?

Anf.  47  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Frågestund

Herr talman! Vi behöver såklart de människor som kan jobba och får förutsättningar att bygga ett liv. Det är i grunden det som Sverige och inte minst hela Europa behöver inför den generationsutmaning som vi står inför och inför de ekonomiska utmaningar som vi står inför. Det är också det som har varit grunden för det svenska arbetskraftsinvandringssystemet.

Jag konstaterar att de migrationsförändringar som nyss diskuterades här innebär att spårbytet i ett skede stärks genom möjligheterna att få permanent uppehållstillstånd vid arbete.

Utredningen av brott begångna av unga

Anf.  48  ELLEN JUNTTI (M):

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Ygeman.

År 2010 genomförde alliansregeringen lagändringar när det gällde unga lagöverträdare. Ändringarna innebar att fler brott som begås av ungdomar under 15 år ska utredas och att alla grova brott ska utredas, alltså våldtäkter, grova rån, mord och dråp. Lagändringarna skulle visa att samhället ser mycket allvarligt på detta och leda till att man skulle försöka stoppa att unga fastnar i kriminalitet.

Brottsförebyggande rådet har utvärderat detta. Tyvärr har det inte gett önskat resultat. 25 procent av de grova brotten utreds inte, vilket strider mot lagen. Det tycker vi moderater är oacceptabelt.

Jag vill gärna veta vad statsrådet Ygeman tycker om detta. Är det acceptabelt att 25 procent av de grova brotten inte utreds? Om svaret är nej, vad tänker han göra åt det?

Anf.  49  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Svaret är enkelt: Nej, det är inte acceptabelt. Självklart måste lagen följas av de rättsvårdande myndigheterna. Nu känner jag inte till skälen till att den siffran är så hög som den är. Det måste vi naturligtvis titta närmare på och vid behov ge förtydligade uppdrag till myndigheterna.

Anf.  50  ELLEN JUNTTI (M):

Herr talman! Tack för svaret. Det är bra att statsrådet är villig att göra någonting åt det.

Då övergår jag till en annan fråga som är viktig för oss moderater, och det är att 18–21-åringar har straffrabatt. Många 18-åringar är redan yrkeskriminella. Vi tycker att myndiga personer ska dömas som vuxna. Till exempel en 18-årig yrkeskriminell som mördar någon får alltså 50 procents rabatt på straffet. Det tycker vi är orimligt. Vad anser Ygeman om detta?

Anf.  51  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Jag tror att mer behöver göras när det gäller denna grupp. Men jag tror inte att lösningen finns på straffsidan utan att lösningen finns på upptäcktsrisksidan.

Den moderatledda regeringen lämnade tyvärr ifrån sig ett dystert facit när det gäller uppklaring av brott. Alldeles för få brott klarades upp, och alldeles för få gärningsmän fick därmed sitt straff. Det gäller också bland ungdomar.

Frågestund

Jag tror att vi måste se på hela rättsprocessen så att fler kan få se konsekvenserna av sina lagbrott.

Insatser för nyanlända barns och ungas skolgång

Anf.  52  HÅKAN BERGMAN (S):

Herr talman! Sverige tog under förra året emot över 160 000 asylsökande. Bland de asylsökande finns det många barn och ungdomar som nu ska beredas plats i den svenska skolan. En del av dem har gått i skolan, en del har på grund av krig och flykt tvingats till långa uppehåll och en del har haft en sporadisk eller näst intill obefintlig skolgång.

Runt om i våra kommuner arbetas det nu för fullt och mycket seriöst med denna uppgift att bereda barn skolutbildning. Men det behövs också stöd.

Min fråga till utbildningsministern är: Vilka insatser görs nu från regeringens sida för att ge kommuner, skolor och lärare stöd för att de ska kunna ge nyanlända barn och ungdomar en god och en bra start i svensk skola?

Anf.  53  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Jag tackar för frågan. Vi diskuterar ofta svagheterna i det svenska skolsystemet. Men jag tror att vi alla också måste konstatera vilken styrka vi har bland lärare, rektorer och kommuner när de så snabbt lyckades ge barn som behövde en fristad en möjlighet att börja bygga sig ett nytt liv genom en plats i en skola i höstas och fram till nu. Det är en stor styrka, och jag är mycket imponerad över skolornas arbete med detta.

Skolorna ska få allt stöd. Det handlar om tre saker:

För det första handlar det om stöd i form av ekonomiska resurser och bättre förutsättningar att använda de lärare som finns, till exempel genom bättre förutsättningar att använda asylsökande lärare och fjärrundervisning.

För det andra handlar det om att säkerställa att alla är med och tar ansvar – att alla kommuner tar ansvar och att de skolor som har de bästa förutsättningarna också är med och möter nyanlända. Det är för få skolor som gör jobbet.

För det tredje handlar det om att vi lär inom skolsystemet, både genom generella kompetensutvecklingsinsatser och genom skräddarsytt statligt stöd till de huvudmän som behöver det när de tar på sig en ny mycket större uppgift än tidigare. 100 sådana avtal kommer att tecknas i år och nästa år.

Anf.  54  HÅKAN BERGMAN (S):

Herr talman! Jag sitter i utbildningsutskottet, och i utbildningsutskottet fick vi en mycket redig information från Skolverket som nu arbetar med regeringens stora satsning, Samverkan för bästa skola.

En del av denna satsning i detta program riktar sig till nyanlända elever. Där redovisar man ett generellt stöd till skolor över hela Sverige men också riktade insatser till kommuner som har tagit emot väldigt många nyanlända elever i sitt skolsystem.

Anf.  55  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Frågestund

Herr talman! Det är precis detta som behövs. Det handlar alltså om tillgång till generella insatser. Om man till exempel ser att man behöver veta mer om hur man undervisar i matematik för tvåspråkiga miljöer eller behöver veta hur man bygger upp kartläggningsmaterial på ett bra sätt ska det finnas att tillgå. Men det handlar också om skräddarsytt stöd för de kommuner som faktiskt ser en mycket större uppgift än de hade förväntat sig och som inte själva riktigt kan avgöra exakt vad det är de behöver. Då måste staten kunna hjälpa till och skriva ett avtal om vilket stöd som rektorer och lärare behöver. Ungefär 100 sådana avtal kommer att tecknas i år och nästa år.

Anslagen till skolan

Anf.  56  STEFAN JAKOBSSON (SD):

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Gustav Fridolin.

I regeringens senaste budget kan vi se en kraftig neddragning på skolväsendet. Man tar bort 303 miljoner för kvalitetshöjande högre utbildningar och 658 miljoner för tidiga satsningar i skolan samt förskjuter 500 miljoner i fråga om neddragning av reparationer av skolor och utemiljö.

De två första är dåliga förslag nog. Men statsrådet har inte arbetat speciellt länge i skolan, så han kanske inte förstår vad denna neddragning innebär. Det finns nämligen ett system där 1 betyder trasig och att det bör lagas, där 2 betyder att det bör lagas omgående och 3 betyder att man inte får använda redskapet över huvud taget. Förskjuter man 1:or så att de blir 2:or och 3:or blir det otroligt mycket dyrare än att i dagsläget laga 1:orna.

Jag vet inte om statsrådet sover gott om nätterna med tanke på det som han gör med det svenska skolväsendet i och med dessa neddragningar på drygt 900 miljoner som vi talar om.

Anf.  57  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Det är mycket som behöver lagas, bland annat den politiska debatten. Att påstå att vi gör nedskärningar i stödet till elever under de tidiga åren för att en del medel utbetalades i december i stället för i januari är helt enkelt så nära lögn man kan komma.

För föregående läsår kunde skolorna utkvittera 2 miljarder, och alla pengar utkvitterades för att anställa fler för elever under de tidiga åren.

För kommande läsår kommer skolorna att kunna utkvittera 2,8 miljarder för elever under de tidiga åren, inklusive fritidshemmen. 2,8 miljarder är i alla världar som jag känner till mer än 2 miljarder – 800 miljoner mer.

Man kommer att kunna anställa fler i skolan. Det är bra. Vi ser redan nu att regeringens politik gör skillnad. Det är 5 000 fler anställda i lågstadiet, 3 000 fler anställda i förskolan och 2 000 fler anställda i fritidshemmen – och det har skett på ett år.

Vi vänder nedskärningar till investeringar.

(Applåder)

Anf.  58  STEFAN JAKOBSSON (SD):

Frågestund

Herr talman! Det har varit mycket skandaler och interna påhopp inom Miljöpartiet den här veckan. Det har handlat om handskakningar och svenska värderingar och traditioner. Det har varit en minst sagt orolig vecka för Miljöpartiet.

Det är många saker som väcker många frågor.

Men det finns en fin västerländsk tradition. Det är att man inte sparkar på någon som redan ligger ned.

Herr talman! Av den anledningen, eftersom jag är en man av traditioner och väluppfostrad, väljer jag att inte ställa någon fråga om detta.

Anf.  59  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Då väljer jag att avstå från att ställa följdfrågor om Sverigedemokraternas inre liv just i dag.

It-kompetens i skolan

Anf.  60  MARIA STOCKHAUS (M):

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Fridolin.

I början av månaden presenterade Skolverket en kartläggning av både tillgången till it och it-kompetensen i skolan. Kartläggningen visade tydligt att det behövs mer fortbildning när det gäller it-användningen, både allmänt och som en integrerad del av undervisningen.

Samtidigt presenterade Skolverket ett förslag till it-strategi för skolan. Den kompletterades i dag med delar som berör gymnasiet och vuxenutbildningen. Strategin innehåller många intressanta delar, bland annat en del om fortbildning.

Fortbildning av lärare när det gäller användningen av it i undervisningen känns akut. Många kommuner har gjort stora investeringar i utrustning. Men lärarutbildningen har inte hängt med, trots att alliansregeringen införde examensmål för it.

Det är märkbart tyst från regeringen i frågan. Min fråga till utbildningsministern är: När får vi se konkreta förslag?

Anf.  61  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! En dag som denna, när vi först möts av uppgifter om att de nationella proven i engelska inte kommer att kunna rättas eftersom posten slarvat bort facit som varit på väg ut men när vi sedan upptäcker att de äntligen hittats, förstår man behovet av digitalisering i den svenska skolan.

Det här är en mycket bra fråga.

Jag delar såklart inte beskrivningen av att det inte händer någonting. Jag konstaterar att det på åtta år med en alliansregering inte blev någon nationell it-strategi, även om många – bland andra Maria Stockhaus – förtjänstfullt försökte driva på för att en sådan skulle komma på plats.

Nu har vi tagit första steget mot en nationell it-strategi. Skolverket har, tillsammans med experter, tagit fram en sådan. Den innehåller de delar som Maria Stockhaus redogör för. Vi kommer att gå vidare med det och se hur det kan implementeras på ett bra sätt. Vi kommer också att möta de experter som har olika synpunkter på den. Det är så man genomför politik.

Frågestund

Givetvis ska det finnas tillgång till fortbildning i digitalisering för svenska lärare.

Anf.  62  MARIA STOCKHAUS (M):

Herr talman! En majoritet i utbildningsutskottet beslutade i dag om ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om ett nationellt digitalt lärarlyft. Jag hoppas att det kan sätta fart på frågan, så att lärare i Sverige kan få den kompetens de behöver för att kunna utnyttja teknikens möjligheter fullt ut och så att fler elever får lära sig mer.

Jag var ute på SETT-mässan i början av veckan. Det är fantastiskt vad det bubblar av positiv energi och möjligheter. Alla lärare bör få kompetens att hantera de möjligheter som finns.

Anf.  63  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Jag instämmer verkligen i det. Här finns enorma möjligheter men också utmaningar ifall vi inte tar vara på möjligheterna. Alla kommer att behöva ha digital kompetens på framtidens arbetsmarknad, faktiskt på arbetsmarknaden redan i dag. Man behöver det också för att kunna fungera som demokratisk medborgare och för att kunna kommunicera och uttrycka sina åsikter.

Det får inte bero på vilken skola man går på eller vilken lärare man har om man ska få det med sig från skolan. Skolan ska överbrygga klyftor, inte vidga dem. Därför behövs digital kompetens i skolan.

Tack för engagemanget, Maria Stockhaus!

Konkurrensvillkoren i åkeribranschen

Anf.  64  PIA NILSSON (S):

Herr talman! Vi har i Sverige i dag en åkeribransch där oseriösa företag som struntar i sjysta villkor och säker arbetsmiljö konkurrerar på samma marknad som seriösa åkeriföretag, där goda villkor och säkerhetstänk är norm.

Regeringen har sedan den tillträdde 2014 gett polisen ökade befogenheter inom just yrkestrafikområdet. Möjligheter till klampning och införande av hög sanktionsavgift mot dem som bryter mot våra lagar och regler har införts och har haft effekt. Regeringen har också gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda frågan om ett skärpt beställaransvar. Det här är viktiga steg mot ordning och reda i åkeribranschen.

Mot den bakgrunden undrar jag om inrikesminister Ygeman anser att polisen i dag har de verktyg och de resurser som är nödvändiga för att kontrollera efterlevnaden av de nya lagarna.

Anf.  65  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Svaret är naturligtvis ja. Men det finns två viktiga aber. Det första är att vi har en åldrande trafikpoliskår. I takt med att de poliserna går i pension urvattnas polisen på viktig trafikkompetens, vilket försvårar kontrollarbetet.

Frågestund

Det andra är att polisen står inför en historiskt hög belastning. Det beror på tre saker. Vi har för första gången sedan 1994 gränskontroller i Sverige. Det slukar mycket resurser. Vi har ett förhöjt terrorhot, som har varit på den högsta nivån sedan skalan infördes. Och vi har det största antalet asylsökande sedan andra världskriget.

Det här sätter naturligtvis polisens organisation och förmåga på stora prov. Det kan också leda till att det ibland blir brister i det mycket viktiga trafikkontrollarbetet.

Anf.  66  PIA NILSSON (S):

Herr talman! Polisen står onekligen inför en rad olika utmaningar.

Att vara trafikpolis är inte den enklaste av uppgifter. Det är komplicerat. Det är krävande tjänster där man behöver bred ämneskunskap, som det kan ta flera år att arbeta upp. Precis som inrikesminister Anders Ygeman sa är det många som går i pension. Det är inte enkelt att rekrytera, enligt de signaler jag har fått.

Är Ygeman fortfarande lika trygg med att bevakningen kommer att ske effektivt?

Anf.  67  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Ja, det är jag.

Men vi behöver också vidta ytterligare åtgärder. Vi har ATK, alltså trafikkameror. Vi får nu permanenta alkobommar i våra hamnar. Det är mycket glädjande. Vi måste driva på i EU för bättre lagstiftning och enklare efterlevnad av den. Cabotagedirektivet och kombidirektivet står ibland nästan i konflikt med varandra som det är i dag.

Om vi gör de här sakerna rätt kommer vi att få bättre lagefterlevnad på våra vägar. Och då kommer de duktiga svenska åkarna att klara sig bättre.

Friskvårdsbidraget

Anf.  68  LOTTA FINSTORP (M):

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till folkhälsominister Wikström. Den handlar om friskvårdsavdraget.

I en tid då övervikt och psykisk ohälsa leder till betydande problem bland befolkningen bör vi skyndsamt finna åtgärder som kan motverka dessa folksjukdomar som ger upphov till ökade sjukskrivningar.

Det har sedan länge varit möjligt för arbetsgivare att bidra till personalens friskvård. Med dagens regelverk subventioneras till exempel styrketräning, fotboll och taiji, det vill säga allt från hård fysisk träning till mental avslappning.

Det finns dock ett antal sporter som faller utanför Skatteverkets definition av aktiviteter som klassas som skattefria motions- och eller friskvårdsförmåner, trots erkänt goda effekter för hälsan. Ridning är i allra högsta grad sådan friskvård. Men det ingår inte i de fysiska aktiviteterna i Skatteverkets regelverk.

Kommer statsrådet att initiera en översyn av de fysiska aktiviteter som i dag ingår i friskvårdsavdraget?

Anf.  69  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Frågestund

Herr talman! Utgångspunkten för regeringens politik är att så många människor som möjligt i vårt land ska kunna motionera och idrotta. Idrottsrörelsen kan spela stor roll för att möjliggöra detta. Det är också orsaken till att regeringen från och med i år har höjt de generella anslagen till idrottsrörelsen med 197 miljoner, för att skapa bättre förutsättningar, inte minst för barn och unga, att kunna motionera och utöva fysisk aktivitet.

Friskvårdsbidraget är en viktig insats. Det är många som utnyttjar det. Exakt vilka idrotter som ska ingå och hur det ska utformas i framtiden är fortfarande föremål för beredning inom Regeringskansliet. Det finns många aspekter att ta hänsyn till, inte minst beträffande jämlikhet och jämställdhet.

Anf.  70  LOTTA FINSTORP (M):

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Under Almedalsveckan 2014, det vill säga precis före valet, lovade de partier som i dag ingår i regeringen att ridning skulle bli ett av de friskvårdsalternativ som skulle godkännas i Skatteverkets regelverk.

Om ridning som personalförmån kopplas till en av Svenska Ridsportförbundets godkända ridskolor skulle man komma runt frågan om dyr utrustning. Vad anser statsrådet är problemet med att avdraget ska gälla även för ridning?

Anf.  71  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Jag anser att det jobb som ligger framför oss handlar om att ta ett helhetsgrepp kring den här frågan och inte göra som man har gjort tidigare och bara prata om enskilda idrotter separat.

Sedan kan jag inte låta bli att notera att Lotta Finstorp använder sig av oppositionens privilegium, det vill säga att anklaga sittande regering för att på ett och ett halvt år inte har gjort något som den förutvarande regeringen inte lyckades klara av på åtta år.

Brottsbekämpande myndigheters möjlighet till dataavläsning

Anf.  72  JESSICA POLFJÄRD (M):

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gustav Fridolin som i dag svarar på allmänpolitiska frågor.

Radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism utgör ett hot mot såväl människor som stater och ytterst mot värderingar som vårt samhälle vilar på. I dagsläget tyder inget på att de hot som finns kommer att försvinna eller att minska.

För bara några dagar sedan gick säkerhetspolisen in i stabsläge. Enligt medieuppgifter är orsaken att man har fått information om att IS-krigare har tagit sig till Sverige. Vi blir återigen påminda om vikten av att med kraft motverka terroristhotet.

Nödvändiga verktyg behöver komma på plats. De brottsbekämpande myndigheternas möjlighet till hemlig dataavläsning är ett sådant exempel. Det handlar om att ge Polisen och säkerhetspolisen bättre förutsättningar för att svara upp mot teknikutveckling och för möjligheten att läsa och kryptera datatrafik.

Frågestund

Min fråga till statsrådet Gustav Fridolin är därför: Är det angeläget att de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till hemlig dataavläsning i kampen mot terrorism?

Anf.  73  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Som gruppledaren Jessica Polfjärd vet svarar jag på allmänpolitiska frågor i stället för de ministrar som inte är närvarande. Inrikesminister Anders Ygeman är här, och jag håller helt med om det som han kommer att framföra.

Anf.  74  JESSICA POLFJÄRD (M):

Herr talman! Det framgår tydligt på regeringens hemsida att det är statsrådet Morgan Johansson som har hand om den typen av integritetsfrågor. Det var också därför som jag riktade min fråga till Gustav Fridolin.

Då ställer jag samma fråga till Anders Ygeman.

Anf.  75  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som är ansvarig för frågorna om hemlig datavläsning.

Ja, det är en angelägen reform. Ja, Moderaterna och de andra oppositionspartierna fick ett utkast till utredningens direktiv före helgen, och vi håller just nu på att komma överens med er om hur de ska utformas.

Åtgärder för att förhindra terrorkrigsresor

Anf.  76  ROGER HADDAD (L):

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman. Det behöver göras mer för att hindra att svenskar reser utomlands för att ansluta sig till Islamiska staten och andra terrorgrupper.

För två och en halv månader sedan gjorde riksdagen på Liberalernas initiativ ett tillkännagivande om att överväga hur rättsväsendet snabbare kan hindra terrorismresor från att verkställas genom att snabbare och enklare dra in eller tillfälligt återkalla dessa personers pass, om personen är misstänkt för terrorresa.

Min fråga är: När tänker regeringen utreda detta? Kommer regeringen att redovisa sina förslag?

Anf.  77  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Det är ju så enkelt som att den 15 april trädde den lagstiftning i kraft som den tidigare regeringen misslyckades med att få på plats, nämligen att det blir stopp för missbruk av svenska pass. Den 1 april trädde lagstiftningen om stopp för terrorkrigsresor i kraft. Med den lagstiftningen i kraft är det möjligt för åklagare att begära in ett pass. Om man inte omedelbart lämnar över sitt pass till polisen ska man omedelbart häktas. Så den lagstiftningen är, tack vare den nuvarande regeringen, redan införd.

Anf.  78  ROGER HADDAD (L):

Herr talman! Det var det dåvarande Folkpartiet i Alliansen som tillsatte utredningen om missbruk av pass, och det är det som vi nu har fått till riksdagen och fattat beslut om. Men det är vår förtjänst.

Frågestund

Jag har faktiskt kollat upp med riksdagens jurister, och de delar inte statsrådets tolkning. En misstänkt kan beläggas med reseförbud med villkor att lämna ifrån sig passet. Men om den misstänkte inte lyder medger inte lagen återkallelse av pass, herr inrikesminister.

När kommer regeringen att återkomma med ett förslag?

Anf.  79  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S):

Herr talman! Det är ju bra att Roger Haddad har frågat riksdagens jurister. Men det hade också varit bra om Roger Haddad hade lyssnat på statsrådets svar. Det är nämligen så att den som vägrar att lämna ifrån sig sitt pass ska omedelbart häktas. Den som sitter i häkte har väldigt svårt att resa utomlands.

(Applåder)

Implementeringen av Parisavtalet i Sverige

Anf.  80  MARIANNE PETTERSSON (S):

Herr talman! Min fråga går till framtidsminister Kristina Persson.

Vi har alla nåtts av nyheten att mars månad var den varmaste marsmånaden som någonsin registrerats. Den globala medeltemperaturen låg 1,22 grader över medeltemperaturen under de senaste hundra åren, enligt National Oceanic and Atmospheric Administration.

Vi har inte långt kvar till gränsen för farlig klimatpåverkan som FN:s klimatkommission och klimattoppmöte i Paris förra året drog vid 1,5 grader.

Den 18 mars presenterade Kristina Perssons analysgrupp en rapport för grön omställning och konkurrenskraft. Gruppens rapport innehåller policyförslag inom flera strategiska områden.

Min fråga är hur Kristina Persson och regeringen kommer att driva dessa idéer vidare för att de ska komma till användning nu när vi ska implementera Parisavtalet i Sverige?

Anf.  81  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Tack, Marianne Pettersson, för en angelägen fråga!

Nu är klimat- och miljöpolitik inte längre klimat- och miljöpolitik. Nu är det näringspolitik, ekonomisk politik, finanspolitik, utbildningspolitik och en massa andra politikområden.

Den analysgrupp som jag tillsatte för drygt ett år sedan har lagt fram en lång rad förslag som måste genomföras av många andra statsråd än miljöministern eller mig själv. Nu vidtar ett väldigt viktigt arbete att diskutera med Näringsdepartementet som äger många av de frågor som är berörda, till exempel transportsystemets omställning till fossilfritt eller att de tolv industrier som i dag släpper ut 70 procent av industrins koldioxidutsläpp ska ställa om och införa en ny teknik som innebär att också de på sikt kan bli fossilfria.

Det finns mycket annat som vi föreslår, men jag hinner inte gå närmare in på dem. Men det handlar också om hur våra konsumtionsmönster ska kunna förändras.

Anf.  82  MARIANNE PETTERSSON (S):

Frågestund

Herr talman! Tack för svaret.

Rapporten pekar också på hinder för omställningsarbetet. Därför undrar jag om ministern kan ge exempel på något av de hinder som finns för att driva på omställningsarbetet. Det handlar ju också om samspel mellan olika nivåer.

Anf.  83  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Det stämmer mycket bra. Det har visat sig att många kommuner ligger långt före den centrala nivån i omställningen och ett aktivt och progressivt klimatarbete.

Ibland är våra regelsystem, våra lagar och våra bestämmelser inte till hjälp i det lokala omställningsarbetet. Det är en av rekommendationerna från rapporten att man ska sätta i gång med en genomlysning i dialog med kommunerna.

Stora regioners effekter på sjukvårdens kvalitet

Anf.  84  JENNY PETERSSON (M):

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

Vår hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar framöver. Det är många ord från regeringen, men färre konkreta handlingar.

Statsrådet Wikström har vid flera olika tillfällen sagt att stora regioner är helt nödvändiga för att hälso- och sjukvården ska klara framtidens utmaningar. Jag är av den åsikten att fler landsting absolut bör bli regioner, men – precis som statsrådet säger – jag menar inte att stora regioner kommer att innebära goda vårdresultat. Små och medelstora landsting eller regioner som till exempel Halland, Kronoberg och Jönköping ligger bra till när det gäller kvalitet och vårdresultat.

Är det statsrådets ställningstagande att det finns ett samband mellan stora regioner och goda vårdresultat? Om lösningen nu är stora regioner, vilken forskning baseras detta på?

Anf.  85  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Precis som Jenny Petersson påpekar står svensk hälso- och sjukvård inför stora utmaningar. Vi har en åldrande befolkning som kommer att kräva alltmer av våra hälso- och sjukvårdstjänster. Vi behöver jobba betydligt mer förebyggande, och den medicinska utvecklingen gör dessutom att vi kan bota allt fler. Samtidigt innebär det nya utmaningar i form av att människor lever längre med till exempel kronisk cancer och därmed behöver konsumera mera vård.

För att kunna möta dessa utmaningar tror jag att dagens landsting är för små. Det behövs större enheter där man kan samla kunskap och erfarenhet, där man kan bygga starkare och mer robusta organisationer och inte minst få större ekonomier som kan hantera framtidens utmaningar.

Regeringen har därför inlett ett arbete för att kunna bilda större regioner. Mycket av analysen grundas naturligtvis på Ansvarskommitténs slutbetänkande som presenterades redan 2007.

Anf.  86  JENNY PETERSSON (M):

Frågestund

Herr talman! Det har hänt mycket sedan 2007. Små och medelstora landsting visar ofta högre kvalitet inom hälso- och sjukvården, som jag nämnde. Samarbete är ett annat sätt som man kan använda – vi i Halland sluter avtal med andra regioner.

Vilken forskning och utvärdering utöver utredningen ligger till grund för uppfattningen att stora regioner automatiskt medför goda vårdresultat?

Anf.  87  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Jag tror att den situation vi står inför är så pass komplex att det inte går att hänvisa till enskilda forskningsrapporter. Man måste lösa detta genom ett större kommittéarbete, och det var det som gjordes när Ansvarskommittén genomförde sitt arbete och sedermera presenterade sitt slutbetänkande.

Jenny Petersson säger att det har gått lång tid sedan 2007. Frågan om större men färre regioner har i själva verket diskuterats ända sedan början av 50-talet, så är det ingen ny fråga.

Regeringens syn på delningsekonomi

Anf.  88  MATHIAS SUNDIN (L):

Herr talman! Min fråga går till framtidsministern.

Jag hyr ett litet torp ihop med min fästmö. Vi har ett land där vi odlar våra potäter. Då kan det vara bra – om man är lat som jag och inte orkar gräva – att ha en jordfräs.

Men det känns ganska onödigt att köpa en jordfräs bara för att man ska fräsa en eller två gånger per år. Med delningsekonomin och digitaliseringen blir det dock så smidigt att jag lätt kan hitta någon i närheten som kan hyra ut sin jordfräs.

Delningsekonomin är mycket mer än jordfräsar. Jag tror att det miljömässigt och ekonomiskt är ett väldigt smart sätt att dela på bilar, bostäder och andra sorters prylar. Den utveckling som sker nu är väldigt positiv.

Då undrar jag varför det kommer så många negativa signaler från regeringen vad gäller delningsekonomin. Man pratar om att vissa företag ska förbjudas. Man pratar om hårda regleringar. Man pekar ut vissa tjänster och hävdar att de är att betrakta som till exempel svarttaxi.

Varför, framtidsministern, är ni så negativa till framtiden?

Anf.  89  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag tycker inte alls att vi är negativa, framför allt inte den analysgrupp som nyligen lade fram förslag om att vi måste satsa mycket mer på resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. De förslagen kommer nu att behandlas av ansvariga statsråd och diskuteras i Regeringskansliet.

Jag tror att vi kommer att kunna hitta lösningar på en del av de problem som man i dag finner. Det här bidrar till att göra ekonomin mindre resursslösande och naturligtvis också till att effektivisera användningen av ekonomiska resurser. Jag tror att det finns väldigt många fördelar med att vi från regeringens sida underlättar användningen av sådana här metoder.

Frågestund

När det gäller de människor som arbetar på digitala plattformar måste vi införa inkomstförsäkringssystem. Det måste finnas trygghet även för dem. Givetvis ska de också betala skatt. Så förs diskussionerna i dag.

Anf.  90  MATHIAS SUNDIN (L):

Herr talman! Det är naturligtvis jätteviktigt att man följer bestämmelser om skatt och annat, men jag tror att det är ganska lätt att hantera eftersom transaktionerna är digitala. Man sätter sig inte i baksätet på en bil och lämnar över en hundralapp. Det borde gå att hantera ganska lätt.

De signaler som nu kom från framtidsministern är mycket mer positiva än det som hörs från andra ministrar. Jag hoppas att den här arbetsgruppens arbete sprider sig till den övriga regeringen, för nu kommer det väldigt mycket negativa signaler om något som är väldigt bra.

Anf.  91  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Jag tror att det finns möjlighet att lösa åtminstone en del av de här problemen. Eftersom vi är angelägna om att ha en ekonomi där alla deltar och där alla kan försörja sig själva behöver vi bejaka framväxten av egenföretagande. Vi ser redan att en väldigt stor del av dem som arbetar är egenföretagare eller egenanställda. Därför måste vi också underlätta för den form av försörjning som det här innebär. Jag tror att det kommer att växa i framtiden.

Införandet av nya regler för märkning av snusförpackningar

Anf.  92  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Herr talman! Min fråga ställs till statsrådet Gabriel Wikström.

Förbudsivern förefaller ha trendat rejält på Socialdepartementet, inte minst i frågor gällande tobak, i det aktuella fallet snus. Om tre veckor, den 20 maj, måste alla snusförpackningar vara ommärkta för att få levereras till butik, fick vi ta del av i går. Det är en extremt kort omställningstid. Visst har förslaget diskuterats under en tid, men det har också förändrats med tiden, och liksom med många andra förslag som läggs fram är det svårt att i dagsläget veta vilket beslut som slutligen kommer.

Min enkla fråga är: Anser statsrådet att det är rimligt med en så extremt kort omställningstid som tre veckor?

Anf.  93  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Det vi pratar om är ett EU-direktiv som förhandlades fram under 2013 och antogs våren 2014. Därefter tillsatte den dåvarande borgerliga regeringen en utredning som tittade på hur detta skulle kunna implementeras. Utredningen blev klar i februari förra året, 2015. Både i utredningen och i direktivet stod det klart och tydligt att detta skulle vara genomfört den 20 maj i år.

Det som detta innebär är att produktionen av tobaksförpackningar måste ställas om senast den 20 maj 2016, medan produkter som har tillverkats före detta datum får fortsätta att säljas till och med den 20 maj 2017. Det här har varit väl kommunicerat. Tobaksindustrin har via sina företrädare varit med och diskuterat förslaget på olika sätt och vänt och vridit på argumentationen. Om snuset skulle ta slut i affärerna den 21 maj är det därmed tobaksindustrins ansvar.

Anf.  94  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M):

Frågestund

Herr talman! Så där enkelt är det ju inte. Vi har även haft en diskussion om innehållet och om hur smaksammansättningen och smakmärkningen ska se ut. Som bland annat Europaparlamentarikerna Carl Schlyter från Miljöpartiet och Christofer Fjellner väldigt tydligt har skrivit var det då fråga om en feluppfattning och en felskrivning från EU-håll. I det här fallet vill man förhindra snusarna att ta del av hur mycket nikotin det finns. Det är en förbudsiver att vilja införa det här. Tror ministern att EU skulle stämma Sverige om det skulle stå hur mycket nikotin snuset innehåller?

Anf.  95  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Att man inte ska få skriva ut nikotinhalten beror på att man inte ska kunna marknadsföra en tobaksprodukt som något mindre nikotinhaltig än andra och påstå att den därmed är hälsosammare. Christian Holm Barenfeld kallar detta för förbudsiver. I så fall är det en förbudsiver som den tidigare borgerliga regeringen förhandlade fram och som vi delar med övriga EU-stater.

Förändringen av naturbruksgymnasiernas utbildningar

Anf.  96  BETTY MALMBERG (M):

Herr talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin. Den gäller ett uppdrag som regeringen har gett till Skolverket om att se över naturbruksgymnasierna. För dem som inte känner till det kan jag säga att det är fråga om ett yrkesprogram på gymnasieskolan.

Man har kommit fram med ett förslag, och det här har väckt både frågor och osäkerhet bland lärare, anordnare, föräldrar och framför allt elever. Det allra värsta är att förslaget är planerat att sjösättas redan höstterminen 2016, trots att eleverna redan har sökt.

Då är min fråga till utbildningsministern: Anser ministern att det är rimligt att elever och anordnare i dag, den 28 april, fortfarande inte vet vad som gäller för den utbildning som eleverna är intresserade av och har för avsikt att börja i höst?

Anf.  97  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Jag tackar Betty Malmberg för frågan. Givetvis ska alla frågor beredas på ett sådant sätt att de berörda blir involverade. Just denna fråga sorterar, som Betty Malmberg vet, under gymnasieminister Aida Hadzialic. Jag kan därför inte ge några detaljerade svar på frågan, utan bara tydliggöra den princip vi arbetar utifrån. Principen är att berörda ska vara involverade på ett sådant sätt att man kan bedriva sin verksamhet utifrån de regelverk som vi har. Att det har pågått en sådan här översyn och att intressenter har fått vara med i översynen har dock varit känt under en längre tid.

Anf.  98  BETTY MALMBERG (M):

Frågestund

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det som jag ser som en anständighetsfråga att ta till sig för departementet är att vi i dag skriver den 28 april men att varken elever eller anordnare vet vad som gälla skall för denna utbildning.

Jag tycker nog det vore klädsamt av departementet att man går fram och tydliggör för eleverna vad som gäller. Jag hoppas att ministern tar detta med sig och också framför det till gymnasieministern.

Anf.  99  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Givetvis tar alla statsråd hand om de frågor som kommer upp på frågestunden likväl som andra frågor som kommer från riksdagsledamöter. I detta fall vet jag att det är en fråga som är väl känd för gymnasieministern.

Bakgrunden är att vi har sett ganska stora problem vad gäller ett antal olika yrkesutbildningar som inte fått den attraktivitet som de behöver. Därför har det varit välkommet att man gör olika översyner. Men de ska givetvis göras tillsammans med de berörda.

Uppföljningen av idrottsrörelsens integrationsarbete

Anf.  100  BENGT ELIASSON (L):

Herr talman! Min fråga går till idrottsminister Gabriel Wikström.

I årets budget anslår regeringen 64 miljoner kronor till idrottsrörelsen för arbete med integration av nyanlända, utan någon vidare specifikation eller regelverk. Idrottsrörelsen i dag innefattar ungefär 3 miljoner medlemmar och ungefär 600 000 ideella ledare.

Att nästan hälften av den svenska idrottsrörelsen i dag består av kvinnor medför nödvändigtvis inte att flickor och pojkar, kvinnor och män idrottar på samma sätt och under samma förutsättningar. Tvärtom har en relativt omfattande idrottsforskning visat att idrotten i sig och i vilka former den utförs alltjämt påverkas av ojämlika idéer om kvinnligt och manligt.

Min fråga till statsrådet gäller hur anslagsgivningen kopplat till jämlikhet och integration, som jag nämnde, följs upp av regeringen.

Anf.  101  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Det är mycket riktigt så att vi i år anslår 64 miljoner till idrottsrörelsen. Dessa pengar har redan kommit väl till pass. Idrottsrörelsen har gjort en fantastisk insats i att skapa bra aktiviteter för nyanlända som kan innebära ett första steg in i det svenska samhället. Det kan innebära att de får kontakt och börjar lära sig det svenska språket och absolut att de får en meningsfull sysselsättning.

Det har också inneburit att den svenska idrottsrörelsen utvecklats. Vi vet att på orter där fotbollslaget kanske annars hade tvingats lägga ned eller där man har haft svårt att få tag på deltagare och ledare har man nu en spirande verksamhet. Pengarna har som sagt redan börjat ge resultat.

Dessa pengar följs upp precis som övriga anslag som vi ger till idrottsrörelsen i form av formella dialoger som sker under året men också i form av mer informella rapporter och kontakter. Vi har en löpande och mycket god dialog tillsammans med svensk idrottsrörelse för att se hur dessa pengar kan användas ännu bättre.

Anf.  102  BENGT ELIASSON (L):

Frågestund

Herr talman! Tack, statsrådet! Vi vet att det finns stora skillnader i mer eller mindre slutna föreningsmiljöers hanterande och arbeten i dag. Det finns också så kallade riskmiljöer för radikalisering, särskiljande och också ojämlikhet och ojämställdhet, och det förstärker utanförskap. Min fråga kvarstår: Följer statsrådet upp i bidragsgivningen det som jag nämner?

Anf.  103  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S):

Herr talman! Precis som jag nyss nämnde i min inledning följer vi upp detta. Vi följer upp det i dialogform, och vi vänder och vrider på problemet tillsammans med svensk idrottsrörelse.

Vi vet att vi står inför många utmaningar på idrottens område. Men vi vet också att vi har en fantastiskt bra modell för att möta dessa, det vill säga den svenska folkrörelsemodellen. Jag är övertygad om att vi kommer att lösa många av de problem som Bengt Eliasson har tagit upp här i dag.

Det nordiska skatteavtalets konsekvenser för norska pensionärer

Anf.  104  ANNICKA ENGBLOM (M):

Herr talman! Vissa frågor äger aktualitet i medierna, andra äger en ständig aktualitet för individer. Jag ställer min fråga till framtidsminister Kristina Persson som också har ansvar för nordiska frågor.

Många pensionärer flyttade under 2000-talet från Norge till Sverige. Det var lägre skatt, och det var lägre priser. Därmed hade de kanske också möjlighet att få en liten guldkant på äldre dagar.

Den 1 januari 2009 trädde det nordiska skatteavtalet med nya regler om dubbelbeskattning i kraft med retroaktivitet. Det innebar att många av dessa norska pensionärer hamnade i kläm. De fick inte rätt information under den här tiden.

Under höstsessionen i Nordiska rådet här i Stockholm 2014 lovade statsrådet att ta initiativ genom att gå igenom ärendet på nytt. Min fråga är kort och gott: På vilket sätt har detta skett?

Anf.  105  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Det är väldigt beklagligt att det finns norska pensionärer, som är väldigt välkomna att slå sig ned i Sverige, som anser att de fick felaktig information. Vi har grundligt gått igenom frågan i flera omgångar. Detta hände för ganska länge sedan. Det var inte så där väldigt många personer som det var fråga om heller.

Skatteverket och Finansdepartementet har varit inkopplade i frågan vid flera tillfällen och funnit att de inte kan finna några som helst belägg för att det har begåtts något fel. I dag fungerar informationen. Det är tillräckligt väl känt. I dag uppstår inte några nya sådana här fall, i varje fall vad jag vet.

Frågorna borde vid det här laget kunna avskrivas. Det är vad jag vet i varje fall inte någon utestående fråga för Skatteverket i dagsläget.

Anf.  106  ANNICKA ENGBLOM (M):

Frågestund

Herr talman! Framtidsminister Kristina Persson lovade att lämna en redogörelse på vårsessionen i Köpenhamn 2015. Det var inte på dagordningen. Jag satt med även på höstsessionen på Island 2015, och då var den inte heller med. Nu under vårsessionen i Oslo för lite över en vecka sedan var den inte heller med.

Jo, framtidsministern, det förekommer nya fall av felinformation. Hur ämnar framtidsministern hjälpa de norska pensionärer som hamnat i kläm?

Anf.  107  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S):

Herr talman! Om det är nya fall betyder det att informationen inte fungerar. Det är i så fall en fråga för ansvariga myndigheter på både norsk och svensk sida att se till att den gör det. Eftersom frågan har varit känd så pass länge förvånar det mig att det inte har fungerat. Det är noggrant utrett. Om det finns de som anser sig förfördelade eller att de har fått felaktig information av myndigheten återstår egentligen ingenting annat för de personerna än att vidta rättsliga åtgärder mot myndigheten.

Stöd till ideella föreningar som erbjuder läxhjälp

Anf.  108  ERIK BENGTZBOE (M):

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Gustav Fridolin.

Läxhjälp fyller en enormt viktig funktion för många elevers möjlighet att tillgodogöra sig skolan och sin utbildning. Det är ett viktigt komplement som ger möjlighet till extra stöd, en annan anfallsvinkel eller bara en annan miljö att få sitta och traggla med de frågor eleverna själva behöver hjälp med.

Statsrådet annonserade häromveckan hur framtidens satsningar ska se ut när det gäller stödet till ideella föreningar som bedriver just läxhjälp runt om i Sverige. Det som ministern talade tyst om är det faktum att regeringen ämnar ändra så att det inte längre gäller gymnasieelever. De ska inte längre ha rätt till stöd när det gäller läxhjälp.

Dessa ideella organisationer gör en enormt viktig insats för svenska skolelever. Enligt oss i Alliansen är det en självklarhet att det även ska gälla äldre elever. Varför är enligt regeringen inte gymnasieelever längre lika viktiga som grundskoleelever när det gäller att få ta del av läxhjälp?

Anf.  109  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Jag instämmer helt i vad läxhjälp kan betyda. Elever får extra tid och möjlighet att läsa mer av ett ämne och få en mer individualiserad utbildning. Det har väldigt stor betydelse för att elever ska nå målen inte minst i steget mellan grundskola och gymnasiet. De sista åren i grundskolan är avgörande för att de ska nå målet till gymnasiet.

Av den anledningen har vi ökat medlen till läxhjälp. Vi har gjort förordningsförändringar för att säkerställa att medlen också kan nå ut till skolor. Det har varit en av förordningarna som har varit skriven på ett sådant sätt att många skolor som organiserat läxhjälp ändå inte känt att de kunnat ta del av medlen, vilket såklart är olyckligt, eftersom pengar brinner inne.

Frågestund

I detta gjordes också en förändring i förhållande till ideella föreningar som inneburit att föreningar som ordnar läxhjälp på gymnasieskolor inte längre kan ta del av medlen. Detta ser vi nu över. Det var inte avsikten med förändringarna.

Anf.  110  ERIK BENGTZBOE (M):

Herr talman! Tack så hemskt mycket för svaret, Gustav Fridolin.

De ideella föreningar som genomför storartade insatser fyller inte bara en enormt viktig funktion genom att agera som ett komplement för lärarna. Vi kan dessutom se utvärderingsmässigt att alla de satsningar som byggdes ut under allianstiden också leder till bättre skolresultat.

Det gläder mig något enormt att statsrådet inser misstaget och att man, som jag uppfattar svaret, ämnar korrigera misstaget och se till att även gymnasieelever i framtiden får ta del av stödet.

Anf.  111  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP):

Herr talman! Låt mig använda min talartid på 30 sekunder till att något beskriva hur oerhört uppenbar den bristande styrkedjan över det svenska skolsystemet blir när vi tvingas stå här och diskutera hur förordningar utformas. Vi anslår pengar från statlig nivå för att vi vill nå fram till skolorna. Men det är svårt att få det på ett sådant sätt att pengarna verkligen når fram.

Under den borgerliga regeringstiden – och det var säkerligen likadant under tidigare regeringar dessförinnan, och vi kommer säkerligen att ha samma problem med några av våra bidrag – brann pengar inne. Därför går vi igenom förordning för förordning för att få fram pengar. Det var också avsikten med dessa förordningsförändringar.

Anf.  112  FÖRSTE VICE TALMANNEN:

Detta avslutar dagens frågestund. Jag vill tacka statsråden och de ledamöter som har deltagit i frågestunden.

§ 6  Bordläggning

Följande dokument anmäldes och bordlades:

Propositioner

2015/16:167 Informationsutbyte vid samverkan mot organiserad brottslighet

2015/16:173 Fjärrundervisning och entreprenad – nya möjligheter för undervisning och studiehandledning på modersmål

2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

EU-dokument

JOIN(2016) 18 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet. Gemensam ram för att motverka hybridhot Europeiska unionens insatser

Motioner

med anledning av prop. 2015/16:160 Miljöbalken och EU:s kemikalielagstiftning

2015/16:3394 av Kristina Yngwe m.fl. (C)

2015/16:3395 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M)

§ 7  Anmälan om interpellationer

Följande interpellationer hade framställts:

den 27 april

2015/16:596 Samverkan för bästa skola

av Maria Stockhaus (M)

till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

2015/16:597 Digitala verktyg till nyanlända elever

av Maria Stockhaus (M)

till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

2015/16:598 Översyn av Samhall

av Christian Holm Barenfeld (M)

till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

§ 8  Anmälan om frågor för skriftliga svar

Följande frågor för skriftliga svar hade framställts:

den 27 april

2015/16:1148 Skolsystemets förutsättningar att möta flyktingkrisen

av Erik Ottoson (M)

till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

2015/16:1149 Reservhamn på Gotland

av Jesper Skalberg Karlsson (M)

till statsrådet Anna Johansson (S)

2015/16:1150 Svenska mjölkproducenters konkurrenskraft i EU

av Jesper Skalberg Karlsson (M)

till statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

2015/16:1151 Kostnader vid forskningsfinansiering

av Linda Snecker (V)

till statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

2015/16:1152 Naturbruksprogrammen

av Betty Malmberg (M)

till statsrådet Aida Hadzialic (S)

2015/16:1153 Utredning om lagen om stöd och service

av Sofia Fölster (M)

till statsrådet Åsa Regnér (S)

2015/16:1154 Tuberkulos

av Jenny Petersson (M)

till statsrådet Gabriel Wikström (S)

2015/16:1155 Elnätspris i tätort och glesbygd

av Lars Mejern Larsson (S)

till statsrådet Ibrahim Baylan (S)

2015/16:1156 Risker med LFV:s etablering i Norge

av Anders Åkesson (C)

till statsrådet Anna Johansson (S)

2015/16:1157 Kastrup som svenskt flygnav

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till statsrådet Anna Johansson (S)

2015/16:1158 Sveriges stöd till det jordbävningsdrabbade Ecuador

av Hans Linde (V)

till statsrådet Isabella Lövin (MP)

§ 9  Anmälan om skriftliga svar på frågor

Skriftliga svar på följande frågor hade kommit in:

den 27 april

2015/16:1112 Passhanteringen inom Polismyndigheten

av Anders Hansson (M)

till statsrådet Anders Ygeman (S)

2015/16:1116 Medlingsinstitutets lönestatistik

av Ali Esbati (V)

till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)

2015/16:1113 E18 sträckan Köping–Västjädra

av Åsa Coenraads (M)

till statsrådet Anna Johansson (S)

2015/16:1118 Stöd till organisationer och föreningar

av Roza Güclü Hedin (S)

till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

2015/16:1117 Handläggningstiderna för solcellsstöd

av Johan Hultberg (M)

till statsrådet Ibrahim Baylan (S)

2015/16:1119 Villkoren för solenergi

av Johan Hultberg (M)

till statsrådet Ibrahim Baylan (S)

2015/16:1124 Nationella kompetensteamets verksamhet

av Betty Malmberg (M)

till statsrådet Åsa Regnér (S)

2015/16:1123 Rymdstrategi för nytta och tillväxt

av Betty Malmberg (M)

till statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

2015/16:1121 Livsmedelsverkets arbete för export av svenska livsmedel

av Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

till statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

2015/16:1127 Moratorium för tillståndsärenden för småskaliga vattenverksamheter

av Kristina Yngwe (C)

till klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

2015/16:1125 Ungdomar som resurs inom äldreomsorgen

av Cecilia Widegren (M)

till statsrådet Åsa Regnér (S)

2015/16:1128 Lantmäteriets lokala närvaro

av Per Åsling (C)

till statsrådet Per Bolund (MP)

2015/16:1131 Lika konkurrens inom EU

av Tomas Eneroth (S)

till närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

2015/16:1130 Utredningsdirektiv

av Sofia Fölster (M)

till statsrådet Åsa Regnér (S)

2015/16:1132 Avhoppen från lärarprogrammet

av Betty Malmberg (M)

till statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

§ 10  Kammaren åtskildes kl. 15.20.

Förhandlingarna leddes

av andre vice talmannen från sammanträdets början till ajourneringen kl. 12.47 och

av förste vice talmannen därefter till sammanträdets slut.

Vid protokollet

ANNALENA HANELL

/Olof Pilo

Innehållsförteckning

§ 1  Justering av protokoll

§ 2  Anmälan om fördröjt svar på interpellation

§ 3  Interparlamentariska unionen (IPU)

Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU16

Anf.  1  KRISTER ÖRNFJÄDER (S)

Anf.  2  ANTI AVSAN (M)

Anf.  3  MONICA GREEN (S)

Anf.  4  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

§ 4  Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)

Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU17

Anf.  5  OLLE THORELL (S)

Anf.  6  ULRIKA KARLSSON i Uppsala (M)

(Beslut skulle fattas den 11 maj.)

Ajournering

Återupptagna förhandlingar

§ 5  Frågestund

Anf.  7  FÖRSTE VICE TALMANNEN

Antalet poliser

Anf.  8  ULF BERG (M)

Anf.  9  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf.  10  ULF BERG (M)

Anf.  11  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Tillämpningen av diskrimineringslagstiftningen

Anf.  12  PAULA BIELER (SD)

Anf.  13  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  14  PAULA BIELER (SD)

Anf.  15  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Polisens omorganisation

Anf.  16  ANDERS ÅKESSON (C)

Anf.  17  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf.  18  ANDERS ÅKESSON (C)

Anf.  19  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anslagen till specialpedagogisk kompetens i skolan

Anf.  20  ANNIKA ECLUND (KD)

Anf.  21  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  22  ANNIKA ECLUND (KD)

Anf.  23  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Lagförslag om restriktiv flyktingpolitik

Anf.  24  CHRISTINA ÖRNEBJÄR (L)

Anf.  25  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  26  CHRISTINA ÖRNEBJÄR (L)

Anf.  27  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Väntetiderna för cancervård

Anf.  28  KRISTINA NILSSON (S)

Anf.  29  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Anf.  30  KRISTINA NILSSON (S)

Anf.  31  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Arbetet mot organiserad brottslighet

Anf.  32  MATS PERTOFT (MP)

Anf.  33  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf.  34  MATS PERTOFT (MP)

Anf.  35  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Kostnaderna för id-kontroller i Skåne

Anf.  36  BORIANA ÅBERG (M)

Anf.  37  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Anf.  38  BORIANA ÅBERG (M)

Anf.  39  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Ordningsproblemen i skolan

Anf.  40  CHRISTER NYLANDER (L)

Anf.  41  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  42  CHRISTER NYLANDER (L)

Anf.  43  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Asylsökandes möjlighet att bli arbetskraftsinvandrare

Anf.  44  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  45  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  46  ANNIKA QARLSSON (C)

Anf.  47  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Utredningen av brott begångna av unga

Anf.  48  ELLEN JUNTTI (M)

Anf.  49  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf.  50  ELLEN JUNTTI (M)

Anf.  51  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Insatser för nyanlända barns och ungas skolgång

Anf.  52  HÅKAN BERGMAN (S)

Anf.  53  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  54  HÅKAN BERGMAN (S)

Anf.  55  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anslagen till skolan

Anf.  56  STEFAN JAKOBSSON (SD)

Anf.  57  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  58  STEFAN JAKOBSSON (SD)

Anf.  59  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

It-kompetens i skolan

Anf.  60  MARIA STOCKHAUS (M)

Anf.  61  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  62  MARIA STOCKHAUS (M)

Anf.  63  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Konkurrensvillkoren i åkeribranschen

Anf.  64  PIA NILSSON (S)

Anf.  65  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf.  66  PIA NILSSON (S)

Anf.  67  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Friskvårdsbidraget

Anf.  68  LOTTA FINSTORP (M)

Anf.  69  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Anf.  70  LOTTA FINSTORP (M)

Anf.  71  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Brottsbekämpande myndigheters möjlighet till dataavläsning

Anf.  72  JESSICA POLFJÄRD (M)

Anf.  73  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  74  JESSICA POLFJÄRD (M)

Anf.  75  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Åtgärder för att förhindra terrorkrigsresor

Anf.  76  ROGER HADDAD (L)

Anf.  77  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Anf.  78  ROGER HADDAD (L)

Anf.  79  Statsrådet ANDERS YGEMAN (S)

Implementeringen av Parisavtalet i Sverige

Anf.  80  MARIANNE PETTERSSON (S)

Anf.  81  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Anf.  82  MARIANNE PETTERSSON (S)

Anf.  83  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Stora regioners effekter på sjukvårdens kvalitet

Anf.  84  JENNY PETERSSON (M)

Anf.  85  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Anf.  86  JENNY PETERSSON (M)

Anf.  87  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Regeringens syn på delningsekonomi

Anf.  88  MATHIAS SUNDIN (L)

Anf.  89  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Anf.  90  MATHIAS SUNDIN (L)

Anf.  91  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Införandet av nya regler för märkning av snusförpackningar

Anf.  92  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  93  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Anf.  94  CHRISTIAN HOLM BARENFELD (M)

Anf.  95  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Förändringen av naturbruksgymnasiernas utbildningar

Anf.  96  BETTY MALMBERG (M)

Anf.  97  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  98  BETTY MALMBERG (M)

Anf.  99  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Uppföljningen av idrottsrörelsens integrationsarbete

Anf.  100  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  101  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Anf.  102  BENGT ELIASSON (L)

Anf.  103  Statsrådet GABRIEL WIKSTRÖM (S)

Det nordiska skatteavtalets konsekvenser för norska pensionärer

Anf.  104  ANNICKA ENGBLOM (M)

Anf.  105  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Anf.  106  ANNICKA ENGBLOM (M)

Anf.  107  Statsrådet KRISTINA PERSSON (S)

Stöd till ideella föreningar som erbjuder läxhjälp

Anf.  108  ERIK BENGTZBOE (M)

Anf.  109  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  110  ERIK BENGTZBOE (M)

Anf.  111  Utbildningsminister GUSTAV FRIDOLIN (MP)

Anf.  112  FÖRSTE VICE TALMANNEN

§ 6  Bordläggning

§ 7  Anmälan om interpellationer

§ 8  Anmälan om frågor för skriftliga svar

§ 9  Anmälan om skriftliga svar på frågor

§ 10  Kammaren åtskildes kl. 15.20.

Tryck: Elanders, Vällingby  2016