Protokoll 2014/15:53 Torsdagen den 29 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 2014/15:53
§ 1 Statsministerns frågestund
Anf. 1 TALMANNEN:
Statsministerns frågestund
Jag hälsar statsministern välkommen.
Regeringens ekonomiska politik och jobben
Anf. 2 ANNA KINBERG BATRA (M):
Herr talman! Statsministern! Både statsministern och jag hade förmånen att delta i World Economic Forum under förra veckan, ett möte präglat av internationella diskussioner om hur inte minst de europeiska ländernas ekonomier behöver stärkas. Ser man ut över världsekonomin ser man att Internationella valutafonden också pekar på svagare tillväxtprognoser och att euroområdet är en av de regioner där tillväxten väntas bli som svagast.
Trots detta har den regering statsministern leder ett lägre reformtempo än någon nytillträdd svensk regering på 1990- eller 2000-talen, samtidigt som man i budgetpropositionen erkänner att skattehöjningarna slår mot just jobb och tillväxt. De få besked som regeringen hittills i år har lämnat handlar dessutom om att till varje pris höja skatten på arbete och att rulla ut människor ur arbetskraften igen i form av förändringar i sjukförsäkringsreformen.
Min fråga till statsministern är: Hur skapar dessa besked fler nya jobb?
Anf. 3 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är alldeles riktigt. Vi var på samma tillställning i Davos, Anna Kinberg Batra och jag.
En sak som jag kunde konstatera i Davos var att det finns en allt större samstämmighet om behovet av en politik som riktar in sig på jämlikhet. Nu säger man inte längre bara att ojämlikheten är ett problem. Nu är det allt fler, inklusive OECD, som säger att jämlikheten är en förutsättning för tillväxten och därmed för resultat i vår ekonomi.
Det var precis det som vår budget tog fasta på: Vi måste se till att öka de aktiva insatserna, inte minst för människor som står utanför arbetsmarknaden. Utbildning är en sådan insats. Utbildningsinsatser höjer jämlikheten och ger fler människor möjlighet till att vara attraktiva på arbetsmarknaden.
Mycket av våra utbildningssatsningar försvann dock, eftersom de fyra borgerliga partierna valde att fortsätta på gammalt spår, nämligen att sänka skatten. Det är inte framtidens lösning.
Anf. 4 ANNA KINBERG BATRA (M):
Herr talman! Sveriges riksdag fattade ett budgetbeslut i december, rätt budgetbeslut dessutom. Men nu tittar vi framåt, och nu står vi här.
När Christine Lagarde talade i Davos om jämlikhet talade hon om vikten av att ha ett jobb och att ha en stark och inkluderande ekonomi. Detta börjar ju med jobben.
Låt oss därför titta på listan över förslag som regeringen tänker lägga fram till riksdagen nu i vår, alltså den tid vi har framför oss.
Tittar vi på propositionslistan ser vi till exempel från Näringsdepartementet sex propositioner. Ingen av dem handlar om hur man stärker företagens villkor.
Statsministerns frågestund
Tittar vi på Finansdepartementet ser vi hela 16 propositioner och skrivelser på listan, men det enda av förslagen som har en positiv jobbeffekt slåss finansministern med näbbar och klor för att så snabbt som möjligt riva upp.
Statsministern har tidigare sagt att hela regeringen ska arbeta med jobben. Han ska kräva besked av varje statsråd om ett beslut innebär fler jobb eller inte.
Därför vill jag fråga statsministern som ledare för regeringen: Varför lägger inte näringsministern eller finansministern fram några jobbskapande förslag till Sveriges riksdag?
Anf. 5 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det känns lite som en déjà vu. Vi hade en liknande debatt för inte så länge sedan här i riksdagen. Då påminde jag om att bland annat Anna Kinberg Batra och hennes parti har varit med och röstat ned en budget som innehöll flera förslag med en tydlig strategi för fler jobb.
Att sänka skatter är inte den allena saliggörande lösningen, utan här handlar det om fler investeringar i vår infrastruktur. Järnvägsunderhållet måste bli bättre, vilket skulle ha gett fler jobb och stärkt Sverige. Det är också, precis som Anna Kinberg Batra nämner, näringspolitik som måste till, för någon måste ju efterfråga jobb.
Sedan är det, inte minst och återigen, och jag upprepar det, utbildning. Regeringen har precis nu på morgonen suttit och tittat på arbetslöshetssiffrorna. Vilka är det som har det svårast på arbetsmarknaden? Jo, det är de som inte har gymnasial utbildning. Vi hade en rejäl sådan satsning. Ni valde att rösta bort den. Jag tycker att det är oerhört tråkigt, för det ställer fortfarande massor av människor utanför arbetsmarknaden.
Vi tänker återkomma, för utbildning är nyckeln.
Anf. 6 MATTIAS KARLSSON (SD):
Herr talman! För ett antal år sedan var jag på besök i Santo Domingo i Dominikanska republiken och lät mig då bli inkastad på en restaurang. Jag gick in och satte mig ned. Jag blev lite förvånad när jag såg menyn, för det fanns bara två rätter att välja mellan: fisk och kyckling. Jag stannade kvar och valde fisken. Då fick jag beskedet från restaurangägaren att de tyvärr hade slutat att servera fisk.
Anledningen till att jag kommer att tänka på den här historien är Stefan Löfvens agerande i energifrågan. Å ena sidan bjuder man in till breda energisamtal om framtidens energipolitik. Å andra sidan aviserar man hårda straffbeskattningar på kärnkraften, och man har i praktiken nu återinfört tankeförbudet när det gäller förnyelse av kärnkraften. Vattenfalls planer och analyser för förnyelse och ersättningsreaktorer har stoppats.
Statsministerns frågestund
Kommer en förnyelse av kärnkraften att finnas med på menyn i de här energisamtalen, eller kommer vi i slutändan bara att kunna välja Miljöpartiets energipolitik?
Anf. 7 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! För det första var det ett faktafel: Det finns inte infört något tankeförbud. För det andra är energipolitiken så bred att det krävs en kommission. Vi måste ha till den nu för att vi ska ha en långsiktig lösning på energin. Jag har pratat om detta i åratal. Inte har de förslagen alltid blivit så positivt bemötta, men nu kommer vi att ha den på plats, och jag tycker att det är oerhört bra.
Detta kommer naturligtvis att kräva en diskussion, sist och slutligen, när vi har gjort analyserna, om vilka energislag och vilken mängd av olika energislag vi ska ha.
Vad regeringen har för ingångsvärde är känt. Det vet Mattias Karlsson om. Men det är också så att om man sätter sig i en energikommission är det i akt och mening att göra upp, och då får vi se vad slutresultatet av detta blir. Det går dock inte att hoppa förbi den första analyserande fasen: Hur ser det svenska energibehovet faktiskt ut, och vad har vi för energislag som kan bidra, just nu och i framtiden?
Anf. 8 MATTIAS KARLSSON (SD):
Herr talman! Ingångsvärdena hos regeringen är faktiskt inte kända hos mig, inte Stefan Löfvens i alla fall. Gång på gång under valrörelsen försökte den nuvarande oppositionen får svar från Stefan Löfven om var Socialdemokraterna står i frågan om förnyelse av kärnkraften. Gång på gång fick vi olika typer av floskler och undvikande svar.
Nu när man har börjat agera pekar dock allt i samma riktning. Man vill kraftigt höja beskattningen på kärnkraften. Man vill slå undan benen för verksamheten bakvägen. Samtidigt har man gett Vattenfall direktiv om att avbryta arbetet med analysen för att förbereda förnyelse av kärnkraften.
Mycket tydligare än så kan det inte bli. Frågan är varför Stefan Löfven i så fall inte är öppen med att man inte ser någon möjlighet att gå vidare med en förnyelse av kärnkraften och komma överens om de frågorna, i stället för att bjuda in till samtal och låtsas som att det här fortfarande finns på bordet.
Jag tycker att det är oroväckande också med tanke på Sveriges framtida tillväxt och sysselsättningen att man sänder ut de här signalerna. Man skapar oro inom industrin, och det kan hämma investeringar och tillväxt i Sverige. Detta tycker jag att statsministern borde ta ett större ansvar för.
Anf. 9 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Precis av omsorg om svenskt näringsliv och svensk industri, som behöver ha en långsiktig lösning, har vi baxat det här hit.
Nu är vi här. Det är enkelt för Mattias Karlsson att ta reda på vad Socialdemokraterna tycker i kärnkraftsfrågan. Jag har nämnt det flera gånger själv. Vi menar att kärnkraften på sikt ska avvecklas.
Däremot är jag fullt medveten om att kärnkraften kommer att spela en mycket viktig roll under lång tid i svensk energiförsörjning. Detta är ställt utom allt tvivel.
Statsministerns frågestund
När det gäller det förnybara kommer vi att satsa rejält på förnybara energikällor för att se till att vi inte ska behöva ha ett så starkt beroende av ett energislag.
Vi vet att andra partier har andra uppfattningar i denna fråga, och det är precis av det skälet som vi måste sätta oss ned. Men det är också av det skälet som vi inte ska börja diskutera hur många terawattimmar vi kan producera med det ena eller det andra energislaget, utan vi måste göra den riktiga analysens steg ett, och det är det som påbörjas snart.
Turordningsreglerna i LAS och integrationen
Anf. 10 ANNIE LÖÖF (C):
Herr talman! I dag har vi stora brister i vår integration. Vägen till det första jobbet är alldeles för lång, och för att nyanlända snabbare ska komma i arbete krävs både riktade åtgärder och generella reformer.
En sådan generell reform lyfte den socialdemokratiska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson fram för någon vecka sedan då hon öppnade upp för förändringar i turordningsreglerna i LAS.
Det är bra, eftersom dagens arbetsrätt ökar risken och därmed den förväntade kostnaden för att anställa. Dagens system missgynnar särskilt personer vilkas kompetens är svårbedömd, exempelvis nyanlända. Därför är turordningsreglerna i nuvarande utformning ett hinder för integration.
Kommer statsministern, likt sin arbetsmarknadsminister, att öppna för en förändring av turordningsreglerna i LAS så att fler nyanlända kan få ett jobb?
Anf. 11 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Arbetsmarknadsministern var väldigt tydlig med att om arbetsmarknadens parter kommer till regeringen med förslag och önskemål om förändring av arbetsrätten finns det all anledning för regeringen att diskutera detta. Men det bygger på att parterna vill dit.
Jag vill inte att vi ska börja en diskussion om huruvida människor får jobb eller inte med att fundera på hur man ska få sparken. Det måste rimligen vara bättre att vi funderar på hur man blir så anställbar som möjligt.
När vi ska fundera på hur människor som kommer hit, av engagemang och med kompetens i många fall, kommer in i det svenska samhället är det bättre att vi funderar på hur de kvinnorna eller de männen får den bästa språkutbildningen. Därför vill vi exempelvis se till att språkutbildningen kommer på plats redan under asylboendet. Språkutbildning ger bättre kontakt med arbetslivet.
Vi kommer att sätta oss tillsammans med parterna och fundera på vad parterna och samhället kan göra tillsammans för att fler ska komma ut på arbetsplatserna mycket snabbare. Det är det som ger jobb, inte hur de ska få sparken.
(Applåder)
Anf. 12 ANNIE LÖÖF (C):
Herr talman! Det var en elegant sågning av sin egen arbetsmarknadsminister. Det hon sa var att hon kan tänka sig att förändra turordningsreglerna i LAS om parterna går med på detta. Det är precis det som Centerpartiet har hävdat under många år.
Statsministerns frågestund
I Danmark införde Socialdemokraternas eget systerparti flexicurity: flexibilitet i turordning och en generösare a-kassa. Under några år har parterna här i Sverige diskuterat just detta. Vi har välkomnat det från alliansregeringens sida och från Centerpartiets sida, men där har Socialdemokraterna hårdnackat varit emot.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt att den nya regeringen först avskaffar integrationsministerposten och sedan inte lägger fram några konkreta förslag. Men det finns ett undantag, och det är just att Ylva Johansson öppnar för att förändra arbetsrätten. Jag tycker att det är positivt och bra.
Är det så, statsministern, att om förslaget kommer från arbetsmarknadens parter kan man tycka att det är bra, men om förslaget med samma innehåll kommer från Centerpartiet är det inte bra?
Anf. 13 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! På den sista frågan måste jag svara ja. Jag litar mer på arbetsmarknadens parter, om de kommer tillsammans och säger att de är överens om att de vill göra en förändring. Det finns en större bärighet i det. Jag är ledsen – med all respekt för Centerpartiet finns det en större bärighet i det, ja.
Vad gäller flexicurity är det lätt att ta fasta på den ena delen av det. Flexicurity byggde mycket på att man hade riktigt bra villkor också när man blev arbetslös. Under åtta år med den borgerliga regeringen försämrades arbetslöshetsersättningen radikalt. I dag är det 1 procent som får 80 procent av sin tidigare lön.
Om Centerpartiet menar allvar med det man föreslår skulle det vara bra att få höra hur människor som blir av med jobbet ska klara sig ekonomiskt och inte behöva gå till kommunens socialkontor för att få försörjningsstöd.
(Applåder)
Sveriges samförståndsavtal om militärt samarbete med Saudiarabien
Anf. 14 JONAS SJÖSTEDT (V):
Herr talman och statsminister Löfven! Saudiarabien är en hård politisk diktatur. Grundläggande fri- och rättigheter saknas. Kvinnoförtrycket är systematiskt – kvinnor får inte ens köra bil. En bloggare med försiktig regimkritik pryglas offentligt. Saudiska styrkor används både mot intern opposition och mot oppositionen i grannlandet Bahrain.
Sverige har ett mycket omfattande militärt samarbete med detta land och har en mycket stor vapenexport dit. Grunden för samarbetet är ett samförståndsavtal som slöts av den dåvarande socialdemokratiska regeringen 2005 och som har fått utstå mycket kritik de senaste åren.
I vår avgör regeringen om detta avtal ska förlängas. Alternativet är att aktivt säga upp det. Vänsterpartiet menar att det militära samarbetet med Saudiarabien bör avslutas.
Min fråga till statsministern är: Kommer samförståndsavtalet med Saudiarabien om militärt samarbete att sägas upp?
Anf. 15 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Regeringen har sagt att avtalet ska förhandlas om. När jag blev partiordförande tillhörde jag dem som i ett tidigt skede när detta började diskuteras sa att avtalet var för långtgående, inte minst i detaljeringsgrad. Därför är utgångspunkten när avtalet nu kommer upp att det ska omförhandlas och vara på en helt annan nivå, som andra avtal.
Statsministerns frågestund
Vi ska samtidigt komma ihåg att kontakter med andra länder är viktiga av många skäl. Även de länder som vi tycker har fel politik och inte står upp för mänskliga rättigheter är det bra om demokratiska länder har kontakt med, inte minst genom handel. Det finns också andra länder där vi inte har samma uppfattning när det gäller mänskliga rättigheter som vi ändå har en handel med. Jag menar nog att vi ska se till att behålla det.
Anf. 16 JONAS SJÖSTEDT (V):
Herr talman! Tack, statsministern!
Jag tycker att vi ska handla med Saudiarabien. Jag tycker att vi ska ha diplomatiska förbindelser med Saudiarabien. Men jag tycker inte att vi ska ha militära avtal med diktaturen Saudiarabien. Jag tycker inte att vi ska exportera vapen till Saudiarabien.
Detta avtal handlar om militärt samarbete, och ska man förhandla om det innebär det sannolikt att man ska fortsätta med någon annan form av militärt samarbete. Vänsterpartiet tycker att det är fel. Vi menar att det militära samarbetet med diktaturen Saudiarabien bör avslutas helt och hållet, liksom vapenexporten dit.
Det vore intressant att höra hur regeringen anser att avtalet ska omförhandlas.
Vapenexport till diktaturer åstadkommer mycket dåligt. En av de saker det åstadkommer är ibland att man inte kritiserar dessa länder. Vi kunde se hur den tidigare försvarsministern vägrade kalla Saudiarabien en diktatur, sannolikt av kommersiella skäl.
Kan denna regering tydligt säga att Saudiarabien är en diktatur?
Anf. 17 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är helt uppenbart att Saudiarabien inte har ett styrelseskick som vi tycker är demokratiskt, och det finns mycket att önska vad gäller mänskliga rättigheter. Därom är vi helt eniga.
Avtalet ska förhandlas om. Det finns också delar i det avtalet som vi mycket väl kan stå för. I vapenexport finns det både materiel för strid och materiel som inte räknas som stridsmateriel. Därför menar vi att det första steg som ska tas är att förhandla om avtalet och se till att det inte är så detaljerat och långtgående som det förra var, vilket ledde till de problem som vi uppenbarligen såg under den förra mandatperioden.
Vi ska ha ett annat avtal, och det arbetet pågår. Låt oss se vad vi kan komma fram till i de förhandlingarna.
Försörjningskrav för anhöriginvandring
Anf. 18 JAN BJÖRKLUND (FP):
Herr talman och statsministern! Det är 200 000 fler utrikes födda som har jobb i dag än 2006. Med tanke på den finanskris som har varit under tiden är det ett framsteg. Men vi måste ändå erkänna – och jag gör det gärna som ansvarig i regeringen under de åtta åren – att det är otillräckligt och att vi har stora utmaningar kvar.
Arbetslösheten bland utrikes födda är för hög, och det tar för lång tid för människor som kommer hit innan de får sysselsättning. Vi behöver göra mer saker. Arbetsrätten nämndes tidigare.
Statsministerns frågestund
En av de saker som verkligen skiljer Sverige från andra länder är det som kallas försörjningskrav för anhöriginvandring, det vill säga ett ökat incitament för nyanlända att skaffa sig ett jobb. Sannolikt skulle sysselsättningen öka och tiden kortas ned om även vi införde ett tydligare sådant försörjningskrav.
Min fråga till statsministern är: Är ni beredda att genomföra den typen av åtgärder för att minska utanförskapet, och är ni beredda att diskutera ett försörjningskrav för anhöriginvandring?
Anf. 19 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Först måste vi diskutera den här frågan utifrån en helhet, hur det faktiskt ser ut ute i världen. Där tror jag att vi är överens om att det finns en sällan skådad volym av människor som måste fly. De måste få ta vägen någonstans, och de måste få skydd.
Vad vi ska fundera på då är dels hur vi ger dessa människor det skyddet, dels hur de ska komma in på ett så bra sätt som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Vad är det för trygghet för en människa som har tvingats fly att veta att frun, sambon eller vad det kan vara finns i ett annat land, att inte veta vad som händer med henne eller honom? Är det bättre eller sämre att ha sina nära och kära runt sig när man ska anpassa sig till ett nytt samhälle och satsa på ett nytt liv? Jag tror att det är bättre att de nära och kära finns i närheten. Jag tycker att ni har fel utgångspunkt när ni bara diskuterar hur allting ska försvåras.
(Applåder)
Anf. 20 JAN BJÖRKLUND (FP):
Herr talman! När jag lyssnar på Stefan Löfven och även på Miljöpartiet hör jag problemet med den nya regeringens politik på det här området.
Vi är överens, allianspartierna och den rödgröna regeringen, om migrationsreglerna. Människor ska få komma hit och få skydd. Sverige är ett mycket generöst flyktingland. Vi är en humanitär stormakt – vi tar emot fler flyktingar än något annat jämförbart land i förhållande till vår storlek. Det ska vi fortsätta göra; vi är överens om det. Men nu diskuterar vi inte det. Nu diskuterar vi hur vi ska få in människor i det svenska samhället när de väl har kommit hit.
Det som bekymrar mig mycket är att ni är så ointresserade av att diskutera åtgärder för att öka integrationen. Ni har avskaffat integrationsministerposten. Det kanske man kan göra om någon annan sköter det, men ingen sköter det ju.
Detta att få jobb och sysselsättning är avgörande. Det är ju Socialdemokraternas huvudfråga sedan hundra år när det gäller den svenskfödda befolkningen. Och när det gäller vuxna människor som kommer hit är inte ytterligare insatser i skolan det centrala, utan det är att de hamnar i jobb och sysselsättning. Det är en viktig drivkraft i våra länder som fungerar rätt väl.
Anf. 21 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag tycker att det är ett misstag att säga att insatser i skolan inte har någon betydelse.
Statsministerns frågestund
(Jan Björklund (FP): Det sa jag inte.)
Det kommer många yngre människor som inte är i arbetsför ålder. För dem är det jättebra med en rejäl insats i skolan.
Vi har ingen integrationsminister eftersom vi inte tycker att det är en minister som ska jobba med frågan. Det får fler lov att göra. Därför har arbetsmarknadsministern i uppdrag att göra det. Därför har utbildningsministern i uppdrag att göra det. Flera ministrar jobbar precis just nu med den frågan.
Tidiga insatser är vi helt eniga om – det är det som behövs. Som jag sa i ett tidigare inlägg gäller det exempelvis språkutbildningen. Där kan vi göra mycket betydligt tidigare, redan i asylboendet. Där kan man påbörja språkutbildningen. I nästa skede, när man kanske kommer i fråga för att komma ut på en arbetsplats, vill vi ha det samtalet med parterna och fråga hur parterna kan bidra till att man kommer ut på en arbetsplats. Det finns ett stort intresse bland parterna. Hur kan vi bidra med en snabbare validering? Och när man är på arbetsplatsen är det kanske bättre att man får sin sfi-utbildning där än på ett särskilt ställe någon annanstans i kommunen.
Flera aktiva insatser är alltså på gång.
(Applåder)
Det samlade ansvaret för integrationsfrågor
Anf. 22 EMMA HENRIKSSON (KD):
Herr talman! Statsministern hade i sin långa regeringsförklaring i höstas inte med integration. Eller för att vara riktigt korrekt: Det fanns med, men bara i det stycke där statsministern meddelade att integrationsministerposten inte längre skulle finnas kvar.
Vi har misslyckats med integrationspolitiken. Det är viktigt att erkänna det. Men det är också viktigt att erkänna att det är en av våra viktigaste samhällsutmaningar. Och med avskaffandet av integrationsministerposten har det blivit tydligt att integrationsutmaningen har försvunnit från regeringens dagordning.
Någon måste ta det samlade ansvaret. Jag vill fråga statsministern om han är beredd att erkänna att det blev fel. Är han beredd att säga att det är dags att återigen ha en minister med samlat ansvar för integrationsområdet?
Anf. 23 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag hör från alla fyra borgerliga partier: Det blev inte så lyckat med vår integrationspolitik. Vi hade inte alla rätt.
Man hade kanske inte heller rätt om att någon ensam skulle ha ansvaret för integration. Så enkelt är det nämligen inte. Integration för dem som kommer från andra länder rör i grund och botten samma frågor som för oss som föds här i Sverige. De måste få rätt utbildning. Det ligger på utbildningsministern och Utbildningsdepartementet. De måste få ett arbete. Där har arbetsmarknadens funktionssätt stor betydelse. Först ska de självfallet komma in rätt i asylen, i asylboendet, den första stunden.
Statsministerns frågestund
Alla dessa frågor kräver insatser från flera olika departement. Det uppdraget är väldigt tydligt till de ministrarna. Det har de att jobba med tillsammans. Därför har vi också en statssekreterargrupp som sitter tillsammans. Det löses inte av att man delar in Regeringskansliet i olika departement. Det löses med riktiga åtgärder som gör skillnad för människor i verkligheten.
(Applåder)
Anf. 24 EMMA HENRIKSSON (KD):
Herr talman! Att Sverige i dag är ett land som människor väljer att komma till i stället för ett land som människor tvingas att fly från är i grunden något otroligt och enbart positivt.
Men att människor kommer till vårt land är inte tillräckligt för integration. Att komma in i vårt samhälle kräver också att man är delaktig i samhället.
När vi har en bristande integration påverkar det arbetslöshet, kriminalitet och otrygghet. Det uppstår problem i våra skolor. Det skapar dessutom en grogrund för politisk extremism.
Jag håller med statsministern när han säger att det här är ett ansvar som många statsråd måste vara inblandade i. Men vi ser också att det brister när inget statsråd har det huvudsakliga ansvaret.
Jag ställer frågan igen: Vore det inte bättre, för att visa på frågans tyngd och vikt för framtiden, att inrätta en särskild ministerpost för integration igen?
Anf. 25 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Nej, jag tänker hålla mig till det som är viktigt och gör skillnad för människor, och det är inte hur vi delar in Regeringskansliet eller vilka ministerposter vi får. Det är inte det som gör skillnaden.
Låt mig ta ett exempel, och det är utbildning. I vårt budgetförslag hade vi en rejäl satsning på utbildning för människor som inte har gymnasieutbildning. Flera av dem som kommer från andra länder har ingen gymnasieutbildning. Flera människor som är födda i Sverige har ingen gymnasieutbildning. De finns där ute på arbetsmarknaden, och det finns inget tydligare bevis på vad det betyder i form av svaghet på arbetsmarknaden än arbetslöshetssiffrorna för de människorna.
Om vi så har två eller tre integrationsministrar i regeringen är det inte det som gör skillnad. Det som gör skillnad är att satsa pengar på de människor som inte har gymnasieutbildning. Jag föredrar att ägna tiden åt det.
Det hade varit bra om vår budget hade gått igenom, för då hade flera tusen människor fått sin gymnasieutbildning. Nu får de tyvärr inte det, och det är bland annat KD skyldigt till.
(Applåder)
Statliga arbetstillfällen i hela landet
Anf. 26 KRISTINA NILSSON (S):
Herr talman! Jag tillhör dem som blev väldigt glada i höstas när statsministern läste upp sin regeringsförklaring. Särskilt positivt var det fokus som lades på jobben, särskilt på vikten av jobb i hela landet.
Statsministerns frågestund
Jag känner mig dock lite bekymrad när jag ser utvecklingen i vårt län, Västernorrland, när det gäller de statliga arbetstillfällena. De senaste 20 åren har nästan 5 000 arbetstillfällen försvunnit från vårt län.
Jag hade hoppats att den trenden skulle vända med en rödgrön regering, men det har tydligen gått någon sorts centraliseringshysteri bland generaldirektörerna på de statliga myndigheterna. Vi har till exempel utredningen av MSB i Kramfors, Lantmäteriets flytt från Sollefteå och Trafikverket i Ånge. Sådana exempel finns över hela landet.
Nu undrar jag: Vilka ambitioner har regeringen för att vända den här trenden och se till att vi får en utveckling av jobb i hela landet?
Anf. 27 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Det är viktigt att vi har just den ambitionen att hela landet ska kunna utvecklas och växa. För det behövs en bred palett av åtgärder. Det spelar ingen roll vad det gäller; i grunden måste det finnas ett näringsliv som kan utvecklas och ta fram nya produkter. Det krävs näringspolitik.
Det krävs också utbildning. Det är därför vi ska ha fler satsningar på högskolan runt om i landet.
Vi håller på att diskutera och arbeta med en strategi för skogsnäringen som jag tror är mycket bra för hela landet och en livsmedelsstrategi som ger förutsättningar för hela landet att leva.
Sedan har vi frågan om de statliga jobben och myndigheterna. Ska de också vara tillgängliga för hela landet? Min uppfattning är att de ska det. Det är klart att om vi menar att alla andra ska bidra i hela landet får också de statliga myndigheterna se till att göra det. Exakt hur det sköts på varje myndighet och vilka jobb som ska vara var kan jag självfallet inte svara på, men det är självklart så att också statliga myndigheter ska finnas runt om i Sverige.
Stöd till utsatta barn och unga
Anf. 28 JONAS ERIKSSON (MP):
Herr talman! Under en lång rad år har vi sett hur klyftorna i samhället har ökat. De som har det tufft och är mest utsatta har fått det tuffare och blivit än mer utsatta. Många är i behov av stöd, inte minst barn och unga. Samhällets skyddsnät brister.
Antalet orosanmälningar gällande barn och unga har ökat kraftigt. Socialtjänstpersonalen gör sitt yttersta men går på knäna. Det har lett till hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal och, än allvarligare, till att barns och ungas missförhållanden förvärras och att barn och unga lider skada.
Vad avser statsministern att göra för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga i Sverige?
Anf. 29 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Tack för frågan, Jonas Eriksson! Det här handlar om landets framtid, om våra barn.
Statsministerns frågestund
Det kändes oerhört bra för mig att som ende regeringschef vara i New York i november när 25-årsfirandet av barnkonventionen ägde rum.
Regeringen har varit tydlig med att vi kommer att se till att ta in barnkonventionen i svensk lagstiftning. Det arbetet pågår. Meningen är att alla får fundera på hur vi faktiskt ska se till att barnen far så väl som möjligt. Det kommer att ta lite tid. Under tiden hade vi förslag i vår budget, som tyvärr föll.
I vår budget fanns förslag om höjt underhållsstöd och att föräldrar kunde få medicin gratis. Man ska inte behöva välja mellan att köpa mat eller att köpa medicin till barnet. Alla barn ska ha bra medicin. Det fanns flera andra förslag som skulle ha underlättat för dem som har det allra svårast. Tyvärr föll budgetförslaget, men vi återkommer.
Utredning om ett svenskt Natomedlemskap
Anf. 30 HANS WALLMARK (M):
Herr talman! Nå, varför är inte ni med i Nato? Den frågan ställs ibland till mig och andra svenska politiker av väldigt kloka socialdemokrater. De är huvudsakligen placerade i de danska och norska parlamenten och inte i det svenska.
Vi är några stycken här i det svenska parlamentet som också har gett uttryck för ett önskemål om att vi åtminstone borde göra en Natoutredning. Jag har förstått att man från regeringens sida är väldigt tydlig med att man vill ha fortsatt allianslöshet, och man avvisar idén om att inhämta ny kunskap.
Jag har noterat några argument för att man inte skulle ha en sådan här Natoutredning. Det ena är att man hävdar att det skulle vara osäkerhetsskapande. Därmed lägger man alltså makt och myndighet för svenska beslut någon annanstans. Det andra är, som statsministern själv har sagt, att vi inte ska hamna i den ena eller andra alliansen. Ja, den ena alliansen ser jag vilken den är, men den andra har jag lite svårare att se.
Vilket av dessa i mitt tycke dåliga argument föredrar statsministern när han avvisar tanken på en Natoutredning?
Anf. 31 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Eftersom jag själv inte har några dåliga argument behöver jag inte prioritera bland dem. Vi har bra argument för att inte vara med i Nato, och dem tänker vi hålla i.
Wallmark började med ”nå”. Det lät som finska. Finnarna har samma uppfattning i Natofrågan, och vi har ett väldigt bra samarbete med Finland.
Det finns några viktiga utgångspunkter när det gäller varför vi inte ska vara med i Nato, och de håller än. Vi ska bidra till säkerhet i vårt närområde. Vi ska ha en hög beslutandeförmåga själva, och vi ska bidra till internationell säkerhet. De gäller lika mycket som någonsin.
Det här är inte en fråga om att vi ska utbildas att tro att det är annorlunda. Det är precis samma säkerhetspolitiska läge.
Dessutom är Moderaterna och Socialdemokraterna de som tydligast har stått upp för enighet om breda lösningar i denna fråga. Så hoppas jag att det kan vara också i fortsättningen.
Statsministerns frågestund
Vi är inte ensamma för att vi inte är med i Nato. Vi har ett väldigt bra samarbete med Nato.
FN:s barnkonvention som svensk lag
Anf. 32 AGNETA GILLE (S):
Herr talman! Som socialdemokrat var jag väldigt glad och nöjd när jag hörde regeringsförklaringen. Statsministern sa då: ”Sverige ska vara ett av de allra bästa länderna att växa upp i. Regeringen påbörjar arbetet med att göra FN:s barnkonvention till svensk lag.” Det gläder mig.
Det som är bekymmersamt är att vi i dag i Sverige inte lever efter denna barnkonvention. Vad som är värst är att det råder brist på kunskap hos myndigheter och kommuner om detta. Vi är i Sverige bundna och behöver inte följa barnkonventionen.
Jag anser att vi har en skyldighet att ändå följa den. Jag vill fråga statsministern: Hur säkerställer vi att Sverige redan nu lever upp till barnkonventionen när det gäller sådant som barns rätt till sina föräldrar? Och vad kan regeringen göra för att säkerställa att barns rätt tillgodoses här? Kan vi anstränga oss för att få med det i utredningar, förhandlingar och tillämpningen av lagar och författningar om barns behov?
Anf. 33 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Tack, Agneta Gille, för ännu en fråga om barn.
Detta är en av de viktigaste frågor vi sysslar med. Det handlar om vår framtid, som jag sa tidigare. Vi har sagt att barnkonventionen ska implementeras i svensk lagstiftning. När vi påbörjar det jobbet väntar vi inte tills allt har kommit på plats, utan i det uppdraget ingår att också berörda myndigheter och alla får se till att här och nu leva upp till barnkonventionen.
Man har alltså ingen fri tid och kan säga att man kan vänta innan man ska uppfylla den, utan det ska ske under tiden. Det ingår i uppdraget. Det har också framhållits. Självfallet ska man se till att uppfylla barnkonventionen redan under tiden som den implementeras i svensk lagstiftning.
Åtgärder för fortsatt gruvdrift i Pajala
Anf. 34 BIRGER LAHTI (V):
Herr talman! I min hemkommun Pajala går man en tuff kamp mot tiden. Ju längre det dröjer för konkursförvaltaren att hitta en köpare till Northlands gruva, desto sämre ser oddsen ut för att gruvan ska överleva.
Jag ser direkta kopplingar till det som LKAB stod inför 1982, när bolaget gick med underskott på i storleksordningen en halv miljard. Men som tur var hade vi då en regering som förstod att detta inte kommer att vara för evigt.
Min fråga till statsministern är: Ser inte statsministern några möjligheter för honom och regeringen att påverka aktörer som LKAB, som tillsammans med ytterligare någon och med statens hjälp skulle kunna hitta en lösning för denna enorma investering, som riskerar att slås sönder och bli ett minne blott för de 500–600 familjer vars vardag har slagits i spillror?
Anf. 35 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Statsministerns frågestund
Herr talman! Jag var själv uppe och besökte gruvan för några år sedan. Man blir väldigt glad när man ser hur stora investeringar som är gjorda där och vad de betydde för framtidstron i hela regionen. Det motsvarar ju tiotusentals jobb här i Stockholm.
Gruvnäringen i sig är viktig för Sverige. Det handlar om vår förmåga att ta hand om en av våra viktigaste råvaror och förädla den. Där är självfallet Pajalagruvan en del i pusslet.
Samtidigt är det privata aktörer som gör investeringar. Nu har gruvnäringen problem med priser. Det visar sig också i LKAB:s räkenskaper. Vilka prioriteringar LKAB kan göra måste LKAB:s styrelse och ledning fatta beslut om. I vilken mån däri ingår synergieffekter för andra, motsvarande näringar i landskapet måste de få svara för.
Anf. 36 TALMANNEN:
Då ber jag att få hälsa representanter för Sametinget välkomna till kammaren. Hjärtligt välkomna!
(Applåder)
Utredning av skogsbranden i Västmanland
Anf. 37 ÅSA COENRAADS (M):
Herr talman! Under sommaren 2014 inträffade en av de värsta bränderna i modern tid i Sverige. Den inträffade i mitt hemlän Västmanland. Efter denna mycket omfattande brand tillsatte alliansregeringen en särskild enmansutredning för att utreda omfattningen, både när det gäller arealen och de insatsstyrkor som har hjälpt till med att släcka branden.
Vid en så omfattande räddningsinsats som denna är det viktigt att man gör en utvärdering av det arbete som har gjorts på plats. Om en sådan katastrof skulle ske igen är det bra om samhället är förberett på ett bättre sätt än man var under den här branden.
Nu har regeringens inrikesminister talat en hel del om att den utredning som skulle pågå fram till den 1 september ska förkortas med nästan sex månader. Enmansutredaren ska heller inte få fortsätta, utan ansvaret för utredningen ska gå över till MSB. Stämmer detta?
Anf. 38 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Den slutsats som kan dras av branden i somras är att det inte är uteslutet att vi kommer att få se fler naturkatastrofer av den här arten, beroende på den miljöförstörelse vi ägnat oss åt under så många år.
Det föranleder oss att fundera vidare: Hur försvarar vi oss själva mot den här typen av katastrofer? Därför har vi nu samlat den här kompetensen, polis men också civilt skydd och beredskap, under inrikesministern. Och det civilministern nu gör är att se över vad som behöver göras för att vi ska stärka vår förmåga att stå emot detta. Men det absolut viktigaste vi gör är att se till att förebygga, och det är faktiskt ett miljöarbete som vi måste ge oss på.
Anf. 39 HANNAH BERGSTEDT (S):
Statsministerns frågestund
Herr talman! Det är hög arbetslöshet. Företag är i behov av rekrytering. Kommuner och landsting vill anställa. Arbetslösa är i behov av utbildning. Samtidigt minskar anslaget till yrkeshögskolorna i år. Runt om i landet växer nu en frustration över att fler får avslag på ansökningar om yrkeshögskola. 25 procent beviljas inte i dag.
Min fråga till statsministern är: Är det bara en brist på resurser, eller ser statsministern ett behov av att se över instruktionerna till Myndigheten för yrkeshögskolan för att möta det behov som finns?
Anf. 40 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Yrkeshögskolan är en oerhört viktig och framgångsrik del i vårt utbildningsväsen för att människor ska komma i arbete. Vi vet att ungefär nio av tio som går yrkeshögskolan också får ett jobb. Det var av precis det skälet som regeringen ville öka antalet platser på yrkeshögskolan med först 2 000 och sedan upp till 4 000 per år. Det skulle nämligen ge många fler människor möjlighet att komma i arbete.
Problemet består av två delar. Det ena är resurser, alltså volymen pengar, för att vi över huvud taget ska kunna ha de platser som vi vill ha. Det andra är långsiktigheten. Det handlar om att det ska bli mindre ryckigt, för ryckigheten har varit ett problem. Man vet inte från ett år till ett annat om en utbildning kommer att kunna behållas.
Det är det som ingår i regeringens jobb. Vi kommer att återkomma. Vi tror på yrkeshögskolan. Vi vill föra dit mer resurser. Vi vill också titta på möjligheten att vara mer långsiktig så att det blir förutsägbart.
Anf. 41 ERIK OTTOSON (M):
Herr talman! Den här regeringen har under sina inledande månader varit väldigt tydlig med att infrastrukturutveckling i Stockholmsregionen inte står överst på att-göra-listan. Man har försenat Förbifarten, och man har lagt en våt filt över Bromma, som påverkar inte bara Bromma flygplats utan också flygplatser runt om i hela landet. Det påverkar också utbyggnaden av tvärbanan till Kista, som försvåras eller kanske till och med omöjliggörs.
Låt mig i det sammanhanget fråga statsministern: Ligger den tunnelbaneöverenskommelse som alliansregeringen lämnade efter sig fast? Har statsministern och regeringen för avsikt att möjliggöra en fortsatt utbyggnad av den gula linjen, både söderut och norrut, för att möjligen knyta ihop det här länet, där mer än hälften av alla kollektivtrafikresor i Sverige görs, och också skapa bättre kopplingar över Saltsjö-Mälarsnittet?
Anf. 42 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Jag gläder mig åt Ottosons engagemang i kollektivtrafiken i Stockholm.
Ett av skälen till att vi ville titta på Förbifart Stockholm var att vi ville se om det går att tillföra mer kollektivtrafik. Det är oerhört viktigt att vi blandar den insats som Förbifarten i sig utgör med mer kollektivtrafik. Det vill vi titta på nu, och det är exakt det som tillförs i uppdraget. Vad går att göra med mer av kollektivtrafik av allehanda slag för att stärka hela projektet Förbifart Stockholm? Det jobbet är igång.
Statsministerns frågestund
Det är viktigt att hela Stockholm får bra transportlösningar. Det är samma sak med Bromma, som också nämndes. Där har vi stora möjligheter att se till att vi får en riktigt stor flygplats och att vi samtidigt kan bygga fler bostäder. Men det måste ske i samförstånd. Det är därför som regeringen tillsätter en samordningsperson för detta.
Statlig verksamhet i hela landet
Anf. 43 JASENKO OMANOVIC (S):
Herr talman! Vi har en professionell statsförvaltning. Vi kan vara stolta över den. Den är så professionell att den håller på med det den ska. De varor och tjänster som den behöver i övrigt för att kunna vara professionell upphandlar den.
Det innebär att staten upphandlar drygt 100 miljarder årligen av de företag som verkar på den svenska arbetsmarknaden, runt om i landet. Förutsättningen för att alla de företagen ska få vara med om de här 100 miljarderna är att också staten finns representerad i hela landet med sin verksamhet. Därför undrar jag om statsministern framgent kan titta på hur man kan reglera genom styrdokument och regleringsbrev att staten faktiskt finns representerad i hela landet.
Anf. 44 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S):
Herr talman! Den frågan var vi inne på lite tidigare också. Jag menar att den är viktig, för staten måste visa att hela landet är bra att vara i. Nu måste alla myndigheter var för sig, självfallet, hantera detta utifrån den situation de är i. Men jag tycker att det är viktigt att vi också från regeringen ger den tydliga signalen till myndigheter och andra statliga aktörer att hela landet är bra att vara i, inte minst utifrån det som Jasenko Omanovic tar upp om upphandling, men framför allt för att visa det grundläggande faktumet att vi tror på hela Sverige. När vi ska attrahera det privata näringslivet ska vi själva kunna visa: Jo, vi tror själva på det.
Jag delar den uppfattningen.
Anf. 45 TALMANNEN:
Då vill jag tacka statsministern och deltagande ledamöter i statsministerns frågestund. Därmed är frågestunden avslutad.
(Applåder)
§ 2 Anmälan om vice ordförande i utskott
Talmannen anmälde att Ulf Kristersson (M) valts till vice ordförande i finansutskottet från och med den 19 december 2014.
§ 3 Avsägelser
Talmannen meddelade att Göran Pettersson (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i utrikesutskottet och att Lotta Olsson (M) avsagt sig uppdraget som suppleant i försvarsutskottet.
Kammaren biföll dessa avsägelser.
§ 4 Anmälan om kompletteringsval
Talmannen meddelade att Moderaternas riksdagsgrupp anmält Göran Pettersson som ledamot i utrikesutskottet, Lotta Olsson som ledamot i försvarsutskottet, Sotiris Delis som suppleant i utrikesutskottet och Dag Klackenberg som suppleant i försvarsutskottet.
Talmannen förklarade valda till
ledamot i utrikesutskottet
Göran Pettersson (M)
ledamot i försvarsutskottet
Lotta Olsson (M)
suppleant i utrikesutskottet
Sotiris Delis (M)
som suppleant i försvarsutskottet
Dag Klackenberg (M)
§ 5 Ärende för hänvisning till utskott
Följande dokument hänvisades till utskott:
Motion
2014/15:3033 till skatteutskottet
§ 6 Anmälan om interpellationer
Följande interpellationer hade framställts:
den 28 januari
2014/15:227 Kritik mot långa häktningstider och omfattande restriktioner
av Linda Snecker (V)
till statsrådet Anders Ygeman (S)
2014/15:228 Arbetslöshetsmålet
av Hanif Bali (M)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2014/15:229 Fördelningen av yrkeshögskoleutbildningar
av Sara Karlsson (S)
till statsrådet Aida Hadzialic (S)
2014/15:230 Traineejobb
av Fredrik Schulte (M)
till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
2014/15:231 Regeringens vilja att låna till bidragshöjningar
av Fredrik Schulte (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2014/15:232 Regeringens åtgärder och jobb i privata sektorn
av Fredrik Schulte (M)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
§ 7 Anmälan om skriftliga svar på frågor
Skriftliga svar på följande frågor hade kommit in:
den 28 januari
2014/15:167 Utbildningsministerns möte med läromedelsföretagen
av Aron Modig (KD)
till utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
2014/15:172 Bedömning av LSS-insatser
av Roger Haddad (FP)
till statsrådet Åsa Regnér (S)
2014/15:169 Finansiering av danskt valfrihetssystem
av Christer Nylander (FP)
till statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
2014/15:174 Minskat strandskydd
av Sten Bergheden (M)
till statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
2014/15:171 Momsregler vid second hand-försäljning
av Aron Modig (KD)
till finansminister Magdalena Andersson (S)
2014/15:173 Upphandling av asylboende
av Mikael Cederbratt (M)
till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
§ 8 Kammaren åtskildes kl. 14.47.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Vid protokollet
ANNALENA HANELL
/Eva-Lena Ekman
Innehållsförteckning
§ 1 Statsministerns frågestund
Anf. 1 TALMANNEN
Regeringens ekonomiska politik och jobben
Anf. 2 ANNA KINBERG BATRA (M)
Anf. 3 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 4 ANNA KINBERG BATRA (M)
Anf. 5 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Förnyelse av kärnkraften
Anf. 6 MATTIAS KARLSSON (SD)
Anf. 7 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 8 MATTIAS KARLSSON (SD)
Anf. 9 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Turordningsreglerna i LAS och integrationen
Anf. 10 ANNIE LÖÖF (C)
Anf. 11 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 12 ANNIE LÖÖF (C)
Anf. 13 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Sveriges samförståndsavtal om militärt samarbete med Saudiarabien
Anf. 14 JONAS SJÖSTEDT (V)
Anf. 15 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 16 JONAS SJÖSTEDT (V)
Anf. 17 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Försörjningskrav för anhöriginvandring
Anf. 18 JAN BJÖRKLUND (FP)
Anf. 19 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 20 JAN BJÖRKLUND (FP)
Anf. 21 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Det samlade ansvaret för integrationsfrågor
Anf. 22 EMMA HENRIKSSON (KD)
Anf. 23 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 24 EMMA HENRIKSSON (KD)
Anf. 25 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Statliga arbetstillfällen i hela landet
Anf. 26 KRISTINA NILSSON (S)
Anf. 27 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Stöd till utsatta barn och unga
Anf. 28 JONAS ERIKSSON (MP)
Anf. 29 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Utredning om ett svenskt Natomedlemskap
Anf. 30 HANS WALLMARK (M)
Anf. 31 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
FN:s barnkonvention som svensk lag
Anf. 32 AGNETA GILLE (S)
Anf. 33 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Åtgärder för fortsatt gruvdrift i Pajala
Anf. 34 BIRGER LAHTI (V)
Anf. 35 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 36 TALMANNEN
Utredning av skogsbranden i Västmanland
Anf. 37 ÅSA COENRAADS (M)
Anf. 38 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anslaget till yrkeshögskolan
Anf. 39 HANNAH BERGSTEDT (S)
Anf. 40 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Utbyggnad av tunnelbanan
Anf. 41 ERIK OTTOSON (M)
Anf. 42 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Statlig verksamhet i hela landet
Anf. 43 JASENKO OMANOVIC (S)
Anf. 44 Statsminister STEFAN LÖFVEN (S)
Anf. 45 TALMANNEN
§ 2 Anmälan om vice ordförande i utskott
§ 3 Avsägelser
§ 4 Anmälan om kompletteringsval
§ 5 Ärende för hänvisning till utskott
§ 6 Anmälan om interpellationer
§ 7 Anmälan om skriftliga svar på frågor
§ 8 Kammaren åtskildes kl. 14.47.
Tryck: Elanders, Vällingby 2015