Onsdagen den 6 februari (Riksdagens protokoll 1957:4)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1957

FÖRSTA KAMMAREN

Nr 4

6—13 februari

Debatter m. m.

Sid.

Onsdagen den 6 februari

Interpellation av herr Johansson, Anders, om utredning ang. förutsättningarna
för rening av spillolja 5

Tisdagen den 12 februari

Svar på fråga av herr Sundin ang. åtgärder till förhindrande av

industrispionage ............................................ ^

Interpellationer:

av herr Arrhén ang. restaureringsarbetena vid Uppsala domkyrka 10
av herr Lundström ang. utbetalning av sjukpenning vid utebliven
sjukanmälan ............................................ H

Onsdagen den 13 februari

Svar på fråga av herr Lindblom ang. tillkallandet av sakkunniga för
översyn av allmänna liyreslagen ............................ 12

Inrättande av ett frigångshem i Nacka 14

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 13 februari

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna under första huvudtiteln
(hov- och slottsstaterna)

— nr 13, ang. anslag till oförutsedda utgifter ....................

— nr 15, ang. utgifter å tilläggsstat II: justitiedepartementet
_ nr 17, ang. utgifter å tilläggsstat II: socialdepartementet

_ nr 20, ang. utgifter å tilläggsstat II: ecklesiastikdepartementet

— nr 22, ang. utgifter å tilläggsstat II: inrikesdepartementet

Första kammarens protokoll 1957. Nr 4

15
15
15

Nr 4

Innehåll

Bevillningsutskottets betänkande nr 1, godkännande av avtal med
Japan för undvikande av dubbelbeskattning m. m............. 15

— nr 2, ang. godkännande av avtal med Italien för undvikande av

dubbelbeskattning m. m............................... 15

nr 3, ang. godkännande av avtal med Italien för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap ........ 15

— nr 4, ang. ändrad lydelse av 5 § och 8 § 1 mom. tulltaxeförord ningen

m. m....................................... 15

Första lagutskottets utlåtande nr 1, ang. justitieombudsmannens ämbetsförvaltning
............................... 15

— nr 2, ang. militieombudsmannens ämbetsförvaltning .......... 15

Tredje lagutskottets utlåtande nr 2, ang. anslag ur kyrkofonden till
extra utgifter ...................................... 15

Onsdagen den 6 februari 1957

Nr 4

Onsdagen

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollen för den 25, 26
och 30 nästlidne januari.

Upplästes fyra till kammaren inkomna
ansökningar, vilka jämte därvid fogade
läkarintyg voro så lydande:

Till riksdagens första kammare

Under hänvisning till bifogade läkarintyg
får jag vördsamt anhålla om ledighet
från riksdagsgöromålen från den
28 januari till den 15 februari 1957.

Burträsk den 1 februari 1957

Lage Svedberg

Att ledamoten av riksdagens första
kammare Lage Svedberg, Åbyn, Burträsk,
på grund av diskdegeneration i
ländryggraden är oförmögen att deltaga
i riksdagsarbetet fr. o. m. den 28/1
minst t. o. m. den 15/2 1957 intygas.

Burträsk den 2/2 1957

I. Severinsson

Provinsialläkare

Till riksdagens första kammare

Under åberopande av närslutna läkarintyg
får jag härmed vördsamt anhålla
om ledighet från riksdagsarbetet fr. o. m.
den 30/1 t. o. in. den 7/2 1957.

Kvrktåsjö den 30 januari 1957

Carl U. Olsén

Att riksdagsmannen Carl U. Olsén på
grund av sjukdom —- furunkel i nacken
med feber — är oförmögen till arbete
fr. o. in. den 30/1 t. o. m. den 7/2 1957
intygas.

Hoting den 30/1 1957

Stig Almgren
Leg. läkare

den 6 februari

Till riksdagens första kammare

Med hänvisning till närslutna läkarintyg
får jag vördsamt anhålla om ytterligare
ledighet från riksdagsarbetet t.
o. m. den 12 februari 1957.

Munkedal den 30 januari 1957

Gustaf Karlsson

Riksdagsman Karl Gustaf Karlsson i
Munkedal, som genomgått operation för
blåskörtelförstoring, är oförmögen att
deltaga i riksdagsarbetet t. o. m. den 12
februari, som intygas.

Uddevalla den 25 januari 1957.

Björn Köhler
Med. dr

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bifogade läkarintyg får
jag anhålla om befrielse från riksdagsarbetet
under innevarande februari månad.

Göteborg den 4/2 1957

Anna Sjöström-Bengtsson

Att riksdagsmannen fru Anna Sjöström-Bengtsson
f. den 2/12 1889, Carnegiegatan
17, Göteborg, är på grund av
brott av den högra knäskålen tills vidare
och minst t. o. m. den 28/2 1957 förhindrad
att deltaga i riksdagsarbetet intygas.

Kirurgiska polikliniken I, Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborg den 4/2 1957

E. Norrman
Leg. läkare

De begärda ledigheterna beviljades.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
37, angående godkännande av överenskommelse
mellan Sverige och Tjeckoslovakien
angående reglering av vissa anspråk
och fordringar, in. m.

Nr 4

Onsdagen den 6 februari 1957

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 40, angående anslag för budgetåret
1957/58 till bidrag till väg- och flottledsbyggnader
m. m. å skogar i enskild ägo.

Föredrogos och lades till handlingarna
bankoutskottets jämlikt § 24 riksdagsstadgan
gjorda anmälningar, att
till utskottet från fullmäktige i riksbanken
inkommit framställningar

angående familjepension till vissa änkor
efter arbetare vid Tumba bruk; samt

om bemyndigande för riksbanken att
till Botkyrka kommun försälja ett område
av den riksbanken tillhöriga fastigheten
Tumba 1\

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
den av herr Larsson, Sigfrid, m.
fl. väckta motionen nr 388.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner
:

nr 41, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit m. m.;

nr 44, med förslag till lag angående
upphävande av lagen den 10 juli 1947
(nr 486) om dödande av vissa utanför
Sverige befintliga handlingar, m. m.;

nr 45, rörande ratifikation av skiljedomskonvention
mellan Sverige och
Grekland;

nr 46, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. in.;

nr 47, angående fortsatt bemyndigande
för Kungl. Maj :t att medgiva visst undantag
från gällande villkor för åtnjutande
av rätt till varvsindustrirestitution; nr

48, med förslag till förordning angående
rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift;

nr 51, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 292 § lagen den 17 juni 1948
(nr 433) om försäkringsrörelse m. m.;
och

nr 52, angående försäljning av vissa
under tullverkets förvaltning stående
fastigheter i Haparanda stad.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1957/58 under första
huvudtiteln, avseende anslagen till kungl.
hov- och slottsstaterna;

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag för budgetåret
1957/58 till oförutsedda utgifter;

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/
57, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/
57, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/
57, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;
samt

nr 22, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/
57, i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde;

bevillningsutskottets betänkanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Japan för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter; nr

2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Italien för undvikande
av dubbelbeskattning och för
reglering av vissa andra frågor beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet; nr

3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Italien för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap; samt

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts

Onsdagen den 6 februari 1957

Nr 4

Interpellation om utredning ang.
proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 5 § och 8 § 1 mom.
tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
(nr 316), m. m.;
första lagutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av verkställd granskning
av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning;
samt

nr 2, i anledning av verkställd granskning
av militieombudsmannens ämbetsförvaltning;
ävensom

tredje lagutskottets utlåtande nr 2, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående anslag ur kyrkofonden till extra
utgifter.

Interpellation om utredning ang. förutsättningarna
för rening av spillolja

Herr JOHANSSON, ANDERS, (fp) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Vid fjolårets riksdag
hemställde undertecknad i motion nr
1:157 — likalydande motion i andra
kammaren nr 207 av herr Sjölin in. fl.
— om en undersökning angående de tekniska
och ekonomiska möjligheterna att
rena s. k. spillolja i syfte att framställa
en användbar återvinningsprodukt. I
motiveringen anfördes ju bl. a. att förbrukningen
i vårt land av enbart smörjoljor
uppgår till omkring 50 000 ton årligen
och att nästan hela kvantiteten
måste importeras. Man kan dessutom
motse ett stegrat behov. Det är därför ett
betydande nationalekonomiskt intresse,
att denna olja utnyttjas till det yttersta.
Genom rening kan betydande kvantiteter
återvinnas. Renad olja motsvarar de
högsta fordringar på fullgod smörjning.

Av de remissyttranden, som inhämtades
av vederbörande utskott i ärendet, framgick
att frågan kunde anses löst i tekniskt
avseende men att det med hänsyn
till då rådande prisrelationer inte kunde
anses ekonomiskt lönande att rena
spilloljan. Utskottet •— allmänna beredningsutskottet,
utlåtande nr 7 —■ intog
samma ståndpunkt. Utskottet synes därvid
ha fäst särskilt avseende vid remissinstansernas
uttalanden om att procedu -

förutsättningarna för rening av spillolja
ren med rening av spillolja inte vore
lönsam i ett normalt försörjningsläge
med möjligheter till import av goda
smörjoljor till rimliga priser.

Till följd av det inträffade krisläget
i Mellersta Östern har förhållandena nu
i väsentlig mån förändrats. Även om
importsvårigheterna torde vara övergående
och de inträffade prishöjningarna
torde gå tillbaka något när försörjningsläget
åter normaliserats, torde man
å andra sidan få räkna med att prisläget
kommer att stabiliseras på en högre
nivå än tidigare. Mot bakgrunden härav
blir de kostnadsrelationer, som synes
ha varit avgörande för det här upptagna
spörsmålet vid fjolårets riksdag,
ändrade. Det vore önskvärt om möjligheterna
att framställa en användbar
återvinningsprodukt genom rening av
spillolja undersöktes från denna nya utgångspunkt.
Det är naturligt att intresset
i detta sammanhang i första hand
inriktas på möjligheterna att rena sådan
spillolja, som utfaller inom försvarsmakten,
statens järnvägar och andra offentliga
verksamhetsområden.

Med hänvisning till vad som ovan anförts
får jag anhålla om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
handelsdepartementet få framställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet mot bakgrunden
av de iindrade kostnadsförhållandena låta
utreda de ekonomiska förutsättningarna
att genom rening av spillolja återvinna
användbara produkter, främst
smörjoljor, inom försvarsmakten, statens
järnvägar och andra offentliga verksamhetsområden
eller institutioner, samt
— om rening av spillolja visar sig ekonomiskt
fördelaktig — vidtaga erforderliga
åtgärder i sådant syfte?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 389, av herrar Edström och Huss,
nr 390, av fröken Andersson,

Nr 4

Tisdagen den 12 februari 1957

nr 391, av herr O hlon, samt
nr 392, av herrar Sunne och Huss,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa frågor rörande
åldringsvården.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.14.

In fidem
G. H. Berggren

Tisdagen den 12 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Herr Olsén anmälde, att han åter infunnit
sig vid riksdagen.

Justerades protokollet för den 6 innevarande
månad.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:

Till riksdagens första kammare

På grund av deltagande i OEEC:s förestående
ministerrådsmöte i Paris och
Nordiska rådets session i Helsingfors
får jag härmed anhålla om tjänstledighet
från riksdagsuppdraget för tiden 11
—23 februari 1957.

Stockholm den 8 februari 1957

Gunnar Lange

Till riksdagens första kammare

Härmed får jag vördsamt anhålla om
ledighet från riksdagsarbetet för tiden
fr. o. m. den 13 t. o. m. den 19 dennes.
Under denna tid sammanträder nämligengen
Europarådets ekonomiska kommitté
i Paris.

Lesjöfors den 9 februari 1957

Gerard De Geer

De begärda ledigheterna beviljades.

Upplästes följande till herr talmannen
inkomna anmälan:

Till riksdagens talmän

Under hänvisning till § 70 mom. 2
riksdagsordningen får fullmäktige i

riksgäldskontoret härmed anmäla, att
statsrådet B. Näsgård, som den 29 mars
1955 valdes till fullmäktig för valperioden
1955—1958, i och med sin utnämning
till statsråd den 1 februari 1957
frånträtt uppdraget att vara fullmäktig
i riksgäldskontoret.

Stockholm den 7 februari 1957

Å fullmäktiges vägnar:

Axel Strand

Torsten Bjerlöw

På gjord proposition beslöt kammaren,
att i anledning härav val av en
fullmäktig i riksgäldskontoret efter statsrådet
Näsgård skulle i föreskriven ordning
anställas.

Vidare upplästes en till kammaren
inkommen skrivelse, så lydande:

Till riksdagens första kammare

På grund av övergång till annat verksamhetsområde
får jag härmed vördsamt
anhålla om entledigande från och med
den 20 februari 1957 från det mig meddelade
uppdraget att vara fullmäktig i
riksgäldskontoret.

Mölndal den 11 februari 1957

Gösta Andersson

På särskilda propositioner biföll kammaren
berörda anhållan och beslöt att
i anledning därav val av en fullmäktig
i riksgäldskontoret efter herr Gösta Andersson
skulle i föreskriven ordning anställas.

Tisdagen den 12 februari 1957

Nr 4

Ang. åtgärder till förhindrande av indu strispionage Jämlikt

§ 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Sundin till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
framställt följande fråga: »Vill herr
statsrådet ge kammaren en redogörelse,
i den mån hänsyn till erforderlig sekretess
så medger, för vilka åtgärder som
vidtagits eller planerats till förhindrande
av industrispionage, som kan medföra
synnerligt men för rikets säkerhet
och försvar, och särskilt till skärpning
av kontrollen av utländska medborgares
anställning i för försvar och folkförsörjning
betydelsefulla företag?»

Herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
HEDLUND, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att
vid detta sammanträde besvara nämnda
fråga, erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Ledamoten av denna kammare,
herr Sundin, har frågat mig, om jag
vill lämna en redogörelse för vilka åtgärder,
som vidtagits eller planerats till förhindrande
av industrispionage, som kan
medföra synnerligt men för rikets säkerhet
och försvar, och särskilt till
skärpning av kontrollen av utländska
medborgares anställning i för försvar
och folkförsörjning betydelsefulla företag.
Till svar härpå får jag anföra följande.

Vad först angår utlänningar vill jag
erinra om att enligt utlänningslagstiftningen
i regel fordras arbets- och uppehållstillstånd
för att andra utlänningar
än nordbor skall få arbeta här i riket.
Genom denna tillståndsprövning
skapas ett visst skydd mot att olämpliga
utlänningar vinner anställning. En
sådan prövning är — särskilt under
spända utrikespolitiska förhållanden —
dock icke tillräcklig för atl förhindra
alt opålitliga utlänningar anstiilles i företag,
som ur försvarspolitisk synpunkt
är särskilt betydelsefulla. 1 utlänningslagen
har därför intagits en bestämmelse
om att Kungl. Maj:t äger, då det av
hänsyn till rikets säkerhet finnes påkallat,
förordna att utlänning icke utan
tillstånd av Kungl. Maj:t eller den cent -

rala utlänningsmyndigheten må anställas
i visst företag eller i företag av viss
art. Vid bestämmelsens tillkomst uttalade
föredragande departementschefen
— utan erinran av riksdagen —- att det
låg i sakens natur, att stadgandet borde
komma till användning endast i mycket
begränsad omfattning. Att med stöd av
denna bestämmelse införa ytterligare
generella föreskrifter om tillståndsprövning
har ansetts böra ske först då ett
allvarligt utrikespolitiskt läge så påkallar.
Jag vill understryka, att föreskrifterna
för att nå avsedd effekt synes böra
omfatta ett stort antal industriföretag,
kraft- och trafikföretag m. m. Med det
stora antal utlänningar, som f. n. arbetar
i Sverige, skulle en sådan tillståndsprövning
medföra ett synnerligen omständligt
och omfattande administrativt
arbete. Kungl. Maj:t har därför icke f. n.
ansett sig böra införa en sådan ordning.
Jag kan emellertid upplysa om att inom
inrikesdepartementet har — såsom en
beredskapsåtgärd — utarbetats förslag
till kungörelse i ämnet. Enligt detta
förslag må icke utlänning utan tillstånd
av statens utlänningskommission anställas
vid statligt, kommunalt eller enskilt
företag av särskild betydelse för försvaret
eller folkförsörjningen.

Händelser på senare tid har dock visat,
att säkerhetsfrågorna inom vissa krigsviktiga
företag f. n. icke är tillfredsställande
lösta. Det torde därför vara nödvändigt
att även under fredliga förhållanden
vidtaga ytterligare åtgärder för
att förhindra att olämpliga personer får
möjlighet att inom krigsviktiga industrier
åtkomma hemliga handlingar m. in.
Dessa åtgärder bör rikta sig icke bara
mot utlänningar utan även mot svenska
medborgare. På grund härav har chefen
för försvarsdepartementet efter samråd
med mig i januari i år tillkallat en särskild
kommitté för översyn av sekretessskyddet
vid vissa industrier m. in. Kommittén
skall granska nu gällande säkerhetsbestämmelser
för industrier, byggnadsföretag
in. fl., som är sysselsatta
med arbeten för det militära försvaret
eller andra grenar av totalförsvaret,
och i samråd med fackmyndigheterna
framlägga förslag till nya el -

Nr 4

Tisdagen den 12 februari 1957

Ang. åtgärder till förhindrande av industrispionage

ler ändrade sådana bestämmelser. Kommittén
kommer självfallet att härvid till
prövning upptaga jämväl frågan om tillståndstvång
för utlänningar redan under
fredliga förhållanden. Kommittén har
vidare bl. a. att avge förslag till erforderlig
organisation för kontroll av bestämmelsernas
efterlevnad. Kommitténs arbete
skall bedrivas med största skyndsamhet
och resultatet av detta arbete synes
därför böra avvaktas, innan några
nya generella bestämmelser på detta område
utfärdas.

Slutligen vill jag erinra om den särskilda
polisverksamhet som bedrives för
att hindra och uppdaga spioneri m. m.,
vilken verksamhet ju avser även industrispionage.

Herr talman! Med det anförda anser
jag mig ha besvarat herr Sundins fråga.

Herr SUNDIN (bf):

Herr talman! Jag ber att till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
få framföra mitt tack för det svar
han lämnat på min enkla fråga.

Enligt vad som bl. a. framgår av svaret
är utlänningslagstiftningen så beskaffad,
att det behövs såväl arbets- som
uppehållstillstånd för att det skall ges
möjligheter för utlänning att arbeta här
i riket, och detta skall i enlighet med
lagstiftningen och det svar som här lämnats
utgöra ett visst skydd. När man är
medveten om de möjligheter, som finns
för en utlänning att här få såväl arbete
som uppehållstillstånd, kan man ifrågasätta
om detta skydd är av den art som
nödvändigt vore. Statsrådet här framhåller,
att det finns en bestämmelse, som
säger att när särskilda åtgärder så påkallar
har Kungl. Maj :t möjlighet att förordna
att utlänning för att få arbeta i
vissa företag skall ha särskilt tillstånd
därtill av Kungl. Maj:t eller av den
centrala utlänningsmyndigheten. Denna
bestämmelse är skriven på ett tänjbart
sätt, och vid dess tilkomst uttalade den
då föredragande departementschefen att
den skulle tillämpas mycket försiktigt.
Detta uttalande har enligt min åsikt fört
med sig att bestämmelsen inte kunnat
tillämpas i den utsträckning som nöd -

vändigt och önskvärt skulle ha varit. De
spioneriaffärer som under de senaste
åren förekommit — jag stannar alldeles
särskilt vid det nu senast aktuella spionaget
av den turkiske medborgaren Zaratarian
—• visar nödvändigheten av
att effektivare åtgärder bör vidtagas så
fort som möjligt.

Upprörande i detta sammanhang —-jag tänker då på den senaste spioneriaffären
— är den nonchalans och vårdslöshet
med hemliga handlingar, som enligt
den offentliga delen av rättegången
visat sig ha förekommit ifrån vissa tjänstemäns
sida. Det är utomordentligt viktigt
att de som har ansvaret för dylika
hemliga handlingar tar uppgiften på ett
för medborgarna tryggare sätt än vad
som här skett.

Jag vill i detta sammanhang fråga
statsrådet, om det inte är nödvändigt att
skärpa straffbestämmelserna i vad det
gäller missbruk av liandhavande av hemliga
handlingar samt i vad mån det är
möjligt att den del av statsmakten det
berör i skrivelse till vissa viktiga industrier
och företag framhålla nödvändigheten
av att handlingarna handhas
med det ansvar och den sekretess som
är en absolut nödvändighet.

Jag noterar med största tacksamhet
vad statsrådet här anfört i fråga om en
kommande ny kungörelse i beredskapssyfte
när det är fråga om att anställa
utlänningar i för försvaret och folkförsörjningen
viktiga företag.

Det är också med tillfredsställelse man
noterar statsrådets meddelande om det
samarbete som inletts med försvarsdepartementet,
vilket resulterat i tillsättande
av en kommitté med av statsrådet här
skisserade uppgifter.

Av de direktiv, som statsrådet här talat
om, framgår ju att man när det gäller
att anställa utlänningar bör iakttaga
större noggrannhet än hittills. Det sägs
emellertid också att samma noggrannhet
bör iakttagas även mot svenskar när de
anställs i vissa företag. Jag hälsar detta
med glädje, inte enbart med tanke på
vad jag här sagt om vissa tjänstemän
utan även och framför allt därför att
jag vet att det finns individer som av

Tisdagen den 12 februari 1957

Nr 4

Ang. åtgärder till förhindrande av industrispionage

födsel är medborgare i vårt samhälle,
som med andra ord är mantalsskrivna
som svenskar men som av för mig oförklarlig
anledning icke i sitt handlande
uppträder som sådana.

Jag hoppas att kommittén och den
kungörelse, som herr statsrådet här talat
om, skall komma snabbt, så att nya säkrare
bestämmelser för förhindrande av
spionage mot såväl försvar som folkförsörjning
i övrigt blir utfärdade.

För statsrådets i denna aktuella fråga
positiva svar med skisserade åtgärder
ber jag än en gång, herr talman, att få
framföra mitt tack.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 41,
angående fortsatt statsgaranti för exportkredit
m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 44, med förslag till lag angående
upphävande av lagen den 10 juli
1947 (nr 486) om dödande av vissa
utanför Sverige befintliga handlingar,
m. m.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
45, rörande ratifikation av skiljedomskonvention
mellan Sverige och Grekland.

F^öredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

46, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 47, angående fortsatt bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medgiva visst
undantag från gällande villkor för åtnjutande
av rätt till varvsindustrirestitution;
och

nr 48, med förslag till förordning angående
rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 51, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 292 § lagen den 17 juni
1948 (nr 433) om försäkringsrörelse
m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition, nr 52,
angående försäljning av vissa under tullverkets
förvaltning stående fastigheter i
Haparanda stad.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 389, av herrar Edström och Huss,
nr 390, av fröken Andersson,
nr 391, av herr O hlon,
nr 392, av herrar Sunne och Huss,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa frågor rörande
åldringsvården.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 1, 13, 15, 17, 20
och 22, bevillningsutskottets betänkanden
nr 1—4, första lagutskottets utlåtanden
nr 1 och 2 samt tredje lagutskottets
utlåtande nr 2.

Anmäldes och bordlädes

dels följande till kammaren överlämnade
kungl. propositioner:

nr 49, angående vattenvårdens organisation
m. m.;

nr 50, med förslag till lag om ändring
i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och
import av tobaksvaror, m. m.;

nr 53, med förslag till förordning angående
rätt för Konungen att förordna
om uttagande av antidumping- och utjämningstullar; nr

54, angående utbyggnad av televisionsnätet
m. m.;

nr 55, angående vissa ändringar i gällande
tulltaxa;

nr 57, angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande
syfte igångsätta arbeten,
för vilka anslag uppförts å all -

Nr 4

Tisdagen den 12 februari 1957

Interpellation ang. restaureringsarbetena

män beredskapsstat för budgetåret 1956/
57, m. m.;

nr 59, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 23
november 1956 (nr 554) om investeringsavgift
för år 1957;

nr 60, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit;
samt

nr 61, angående riktlinjer för förfarandet
vid tillsättning av vissa lärartjänster
m. in.;

dels ock Kungl. Maj :ts till kammaren
överlämnade skrivelse nr 56, angående
val av ombud jämte suppleanter i Europarådets
rådgivande församling.

Interpellation ang. restaureringsarbetena
vid Uppsala domkyrka

Ordet lämnades på begäran till herr
ARRHÉN (h), som yttrade:

Herr talman! Uppsala domkyrkas restaureringssakkunniga
avgav sitt betänkande
den 26 nov. 1955 (SOU 1956:3).
De sakkunniga har enats om, att »restaureringen
bör bygga på, att de nuvarande
tornspirorna bevaras, därför att de vunnit
hävd och även ger kyrkan dess dominans
i stadsbilden och i landskapet.
Vidare bör», enligt de sakkunnigas mening,
»de partier av medeltida murverk,
som kan skalas fram under det nuvarande
höljet, friläggas. Med beaktande av
dessa synpunkter bör kyrkan ges en samlad
arkitektonisk utformning». Byggnadsarbetet
bär av de sakkunniga begränsats,
vilket möjliggjort en nedpressning
av kostnaderna, nu beräknade till ca
5 1/2 milj. kronor, fördelade på en tid
av fem år, och förslagsvis utfört av byggnadsstyrelsen.

De sakkunniga ville i sitt betänkande
även »framhålla att restaureringen icke
kan anses fullföljd, förrän även interiören
blivit föremål för en grundlig översyn».
De åtgärder beträffande exteriören,
som de sakkunniga förordat, »föregriper
eller hindrar icke kommande åtgärder
i det inre», heter det i betänkan -

vid Uppsala domkyrka
det. Till sist påpekar de sakkunniga, att
»förutsättningar måste skapas och erforderliga
medel anslås för att regelbundna
besiktningar av domkyrkan skall
kunna äga rum och iakttagna skador utan
dröjsmål avhjälpas. Utan tillsyn och underhåll
förvandlas», säger de sakkunniga,
»även de förnämsta byggnadsverk
med tiden till ruiner».

Kyrkofullmäktige i Uppsala domkyrkoförsamling
har, efter yttrande från
kyrkorådet, besvarat en remisskrivelse
från Kungl. Maj:t av den 6 februari 1956
(Uppsala kyrkofullmäktiges tryck 1956,
ser. A nr 16) och därvid framhållit, »att
det framlagda förslaget kan erbjuda utgångspunkt
för det fortsatta arbetet med
den angelägna restaureringsfrågan». Man
säger sig förvänta »en slutlig bearbetning
av förslaget», och man understryker, att
»det för församlingen är ytterligt angeläget
att framhålla vikten av att restaureringsfrågan
utan onödigt dröjsmål
överföres från diskussionsstadiet, så att
domkyrkan snart kan framträda i ett
skick, som är densamma värdigt».

Det förefaller i dagens läge vara ytterst
önskvärt, att förberedelser träffades
i syfte att få restaureringen av exteriör
och interiör utförd samtidigt. Såväl
riksantikvarien som Vitterhetsakademien
har i november 1956, i likhet med de sakkunniga,
uttalat sig för behovet av en
översyn även av interiören. En plan för
denna del av restaureringsarbetet synes
böra uppgöras, på det att denna del av
arbetet ej må verka försenande.

Avsikten synes vara att år 1964 högtidlighålla
minnet av Uppsala ärkestifts
800-åriga tillvaro. Det förefaller därför
vara lämpligt, att restaureringsarbetet,
vad domkyrkans exteriör och interiör
angår, så planlades, att domkyrkan vid
den angivna tidpunkten framträdde i ett
värdigt skick.

Med anledning av vad sålunda anförts
hemställer jag om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet få framställa
följande fråga:

Är statsrådet beredd att inför kammaren
lämna en redogörelse för sin syn på
fortgången av restaureringsarbetena vid

Tisdagen den 12 februari 1957

Nr 4

Interpellation ang. utbetalning av sjukpenning vid utebliven sjukanmälan

Uppsala domkyrka vad både exteriör
och interiör angår?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. utbetalning av sjukpenning
vid utebliven sjukanmälan

Herr LUNDSTRÖM (fp) erhöll härefter
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Enligt lagen om allmän
sjukförsäkring gäller tre dagars karenstid
för utgivande av sjukpenning. För
tid innan anmälan om sjukdomsfallet
gjorts skall sjukpenning ej utges, där ej
hinder mött för sådan anmälan eller eljest
särskilda skäl föranleder att sjukpenning
bör utgå. Något absolut hinder
för utbetalande av sjukpenning på grund
av försummad sjukanmälan föreligger
alltså ej.

I pressen liar den senaste tiden lämnats
uppgifter om fall, där sjukkassa
vägrat utbetala sjukpenning för tid då
anmälan ej gjorts om sjukdom, men vederbörande
med läkarintyg kunnat styrka
sådan. Enligt tillgängliga uppgifter
skulle sjukpenning sålunda icke utbetalats
trots att vederbörande varit under
fortlöpande läkarbehandling. Detta synes
direkt obilligt. När en person blir
hastigt sjuk är han ofta ur stånd att göra
sjukanmälan. Men även om hinder
härför icke objektivt föreligger, kan det
dock lätt hända att vederbörande förbiser
kravet på sjukanmälan, då han lig -

ger under läkarvård. För prövning av
frågan om vederbörande skall vara berättigad
att erhålla sjukpenning eller ej
synes det väsentliga vara att sjukdomen
styrkes på tillförlitligt sätt. När detta
sker framstår det som onödigt formalistiskt
att vägra utgivande av sjukpenning
på grund av försummad eller försenad
sjukanmälan. Om de påtalade fallen ej
utgör enstaka undantag vilka rättas till,
när besvär anföres, utan är uttryck för
en utbildad praxis, synes det angeläget
att förhållandena ändras genom utfärdande
av erforderliga bestämmelser som
gör prövningen mer smidig och i bättre
överensstämmelse med vad som kan anses
skäligt.

Med stöd av det anförda anhåller jag
om första kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framställa följande interpellation: Är

herr statsrådet beredd medverka
till att erforderliga bestämmelser utfärdas
för undvikande av att sjukpenning vägras
någon, som tillfredsställande kunnat
styrka sjukdom, vilken enligt lagen om
allmän sjukförsäkring berättigar till erhållande
av sjukpenning?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.25.

In fidem

Fritz af Petersens

Nr 4

Onsdagen den 13 februari 1957

Onsdagen den 13 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

Undertecknade anhåller härmed vördsamt
om ledighet från riksdagsarbetet
under tiden den 14 till och med den 23
februari 1957 i och för bevistande av
Nordiska rådets möte i Helsingfors.
Stockholm den 12 februari 1957

Osa. Werner
Axel Strand Edgar Sjödahl

De begärda ledigheterna beviljades.

Ang. tillkallandet av sakkunniga för översyn
av allmänna hyreslagen

Med stöd av § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Lindblom till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
framställt följande frågor: »När
har herr statsrådet för avsikt att i enlighet
med sitt uttalande i propositionen
rörande bl. a. besittningsskyddslagen
(Kungl. Maj:ts proposition 168/1956 s.
71) tillkalla sakkunniga för att verkställa
översyn av allmänna hyreslagen och
har herr statsrådet för avsikt att ge denna
utredning en sådan sammansättning,
att parterna på hyresmarknaden bliva
företrädda?»

Herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
ZETTERBERG, som
meddelat, att han ämnade vid detta sammanträde
besvara herr Lindbloms berörda
frågor, erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Ledamoten av denna
kammare herr Lindblom har frågat mig,
när jag har för avsikt att tillkalla sakkunniga
för att verkställa översyn av
allmänna hyreslagen, och om jag har
för avsikt att ge denna utredning en

sådan sammansättning att parterna på
hyresmarknaden blir företrädda.

Till svar på frågorna får jag anföra
följande.

Arbetet med direktiv för denna utredning
pågår, och jag räknar med att
utredningen skall kunna tillkallas inom
en nära framtid. Beträffande utredningens
sammansättning finner jag inte anledning
att nu säga mera än att spörsmålet
hur utredningen på lämpligaste
sätt skall tillföras den speciella sakkunskap,
som finns företrädd inom hyresmarknadens
partsorganisationer, givetvis
uppmärksammas.

Herr LINDBLOM (fp):

Herr talman! Jag ber att få framföra
mitt tack till statsrådet och chefen för
justitiedepartementet för det lämnade
svaret. Jag vet inte riktigt, om jag skall
säga att jag är fullt nöjd med det —
något så när kanske. Jag tycker att herr
statsrådet hade kunna lyfta litet mer
på förlåten än han gjorde.

Det är två skäl som föranlett mig att
framställa min fråga. Det första är att
det sports en viss undran — kanske
också oro — hos de närmast berörda
parterna på hyresmarknaden, huruvida
den tilltänkta utredningen möjligen
skulle få samma form som den utredning,
som låg till grund för förslaget
om besittningsskydd, och alltså bli en
enmansutredning. Utredningen om besittningsskyddet
gav ju enligt remissinstansernas
yttranden över förslaget
inte så särskilt tillfredsställande resultat,
och man hade därför hoppats att
det exemplet inte nu skulle efterföljas.

Det andra skälet är att utredningar ju
ofta tar en avsevärd tid att utföra. Att
döma av hyresregleringskommitténs arbete
har dessa spörsmål så pass vittgående
konsekvenser att utredningen
sannolikt kommer att draga långt ut på
tiden. Om denna utredning skjuts allt -

Onsdagen den 13 februari 1957

Nr 4

Ang. tillkallandet av sakkunniga för översyn av allmänna hyreslagen

för långt på framtiden, kan man måhända
bli nödsakad att förlänga besittningsskyddslagen
i stället för att genomföra
den omarbetning av den allmänna
hyreslagen som har varit påtänkt.

Om man tolkar statsrådets svar riktigt
välvilligt, förefaller det som om beskedet
beträffande den första frågan
vore ganska tillfredsställande. »Inom en
nära framtid» är visserligen ett tänjbart
begrepp, men jag hoppas att det
innebär endast några veckor.

Men när det gäller den andra frågan,
den om utredningens sammansättning,
har statsrådet ännu inte fattat ståndpunkt.
Jag förstår mycket väl att det
inte är opportunt, att just nu medan
direktiven håller på att utarbetas, taga
ställning till personfrågorna. Vad som
är viktigast härvidlag är emellertid att
partsorganisationerna blir företrädda,
så att de personer, som har den största
praktiska erfarenheten och, jag tror jag
även vågar säga, den största kunnigheten
om hur en lagstiftning av detta slag
bör vara uppbyggd för att på bästa sätt
kunna tillämpas, får delta i utredningsarbetet.
Huvudsaken är att det icke blir
en enmansutredning, utan att det blir
en så sammansatt utredning, att hyresmarknadens
parter har möjlighet att redan
på det stadiet framföra sina erinringar.

Jag har inte anledning att mera fördjupa
mig i det här spörsmålet, utan
ber ännu en gång att få tacka för svaret.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde, som komme
att hållas onsdagen den 20 innevarande
månad, företaga följande val, nämligen dels

av ledamöter och suppleanter i
den nämnd, som iiger att döma, huruvida
högsta domstolens och regeringsrättens
ledamöter gjort sig förtjänta att i
deras viktiga kall bibehållas,

dels ock av valmän och suppleanter
för utseende av ej mindre fullmäktige
i riksbanken och i riksgäldskontoret än
även suppleanter för riksdagens fullmäktige
i nämnda bank och kontor.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit
bifölls.

Herr ANDRE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! I anslutning till det av
kammaren fattade beslutet får jag föreslå,
att kammaren måtte besluta, att antalet
suppleanter för de valmän, som
skall utse fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret jämte suppleanter för
dem, bestämmes till tio.

Härtill lämnade kammaren sitt bifall.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 49,
angående vattenvårdens organisation
m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, med förslag till lag om
ändring i lagen den 11 juni 1943 (nr
346) angående statsmonopol å tillverkning
och import av tobaksvaror, m. m.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 53, med förslag till förordning angående
rätt för Konungen att förordna
om uttagande av antidumping- och utjämningstullar.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds proposition nr
54, angående utbyggnad av televisonsnätet
in. m.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj ds proposition
in- 55, angående vissa ändringar i gällande
tulltaxa.

Föredrogs Kungl. Maj ds skrivelse nr
56, angående val av ombud jämte sup -

Nr 4

Onsdagen den 13 februari 1957

Ang. inrättandet av ett frigångshem i Nacka

pleanter i Europarådets rådgivande församling.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträdet onsdagen
den 20 februari företaga val av tre ombud
i Europarådets rådgivande församling
jämte tre suppleanter för dem.

Detta förslag antogs.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
57, angående fullmakt att i arbetslöshetsbekämpande
syfte igångsätta arbeten,
för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat
för budgetåret 1956/57,
m. m.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

59, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 23
november 1956 (nr 554) om investeringsavgift
för år 1957; samt

nr 60, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 5 § förordningen
den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild
skatt å bensin och motorsprit.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr 61,
angående riktlinjer för förfarandet vid
tillsättning av vissa lärartjänster m. m.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden
:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för
budgetåret 1957/58 under första huvudtiteln,
avseende anslagen till kungl. hovoch
slottsstaterna; samt

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1957/58
till oförutsedda utgifter.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57,
i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde.

Punkterna 1—3

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 4

Ang. inrättande av ett frigångshem i
Nacka

I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet
framlagda förslag hade utskottet i denna
punkt hemställt, att riksdagen måtte
till Fångvårdsanstalterna: Engångsan skaffning

av inventarier m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/
57 anvisa ett reservationsanslag av
695 000 kronor.

Herr BIRKE (h):

Herr talman! Under denna punkt förekommer
ett belopp till inventarieutrustning
bland annat för ett frigångshem
i Nacka. Det sätt, på vilket fångvårdsstyrelsen
handlagt denna fråga
genom att lägga hemmet mitt i villabebyggelsen,
har ju väckt en ganska stor
uppmärksamhet. Naturligtvis är jag fullt
medveten om att ett sådant frigångshem
måste någonstans placeras, men
man ställer sig frågande inför det förhållandet,
att de kommunala myndigheterna
enligt vad som under hand upplysts
icke liar varit i tillfälle att på något
sätt förhandla med fångvårdsstyrelsen,
när denna fråga blivit löst. Jag tror,
herr, talman, att det är en synnerligen
olycklig utveckling, att de kommunala
myndigheterna fullständigt kopplas
ifrån, vilket icke lämpligen i framtiden
bör ske.

Jag har, herr talman, velat påtala det
enligt min uppfattning felaktiga sätt, på
vilket detta ärende handlagts.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i förevarande punkt
hemställt.

Onsdagen den 13 februari 1957

Nr 4

Punkterna 5—8

Vad utskottet hemställt bifölls.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av statsutskottets utlåtande nr 17,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57, i
vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde, bifölls vad
utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956
/57, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde.

Punkten 1

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av statsutskottets utlåtande nr 22,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1956/57, i
vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde, bifölls vad
utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets
betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Japan för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande
inkomstskatter;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående godkännande av
avtal mellan Sverige och Italien för undvikande
av dubbelbeskattning och för
reglering av vissa andra frågor beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet; nr

3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Italien för und -

vikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap; samt

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 5 § och 8 § 1 mom.
tulltaxeförordningen den 4 oktober 1929
(nr 316), m. m.

Vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt bifölls.

Föredrogos ånyo och lades till handlingarna
första lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av verkställd granskning
av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning;
och

nr 2, i anledning av verkställd granskning
av militieombudsmannens ämbetsförvaltning.

Vid förnyad föredragning av tredje
lagutskottets utlåtande nr 2, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
anslag ur kyrkofonden till extra utgifter,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 64, angående fortsatt disposition av
vissa äldre reservationsanslag, avseende
justitiedepartementets verksamhetsområde.

Anmäldes statsutskottets förslag till
riksdagens skrivelse, nr 54, till Konungen
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1956/57, i vad
propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde.

Skrivelseförslaget godkändes under
förutsättning att andra kammaren i avseende
å statsutskottets utlåtande nr 17
fattade samma beslut som första kammaren.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.24.

In fidem

Fritz (tf Petersens