Onsdagen den 29 januari Sid
ProtokollRiksdagens protokoll 1964:5
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 5
FÖRSTA KAMMAREN
1964
24—29 januari
Debatter m. m.
Onsdagen den 29 januari Sid.
Svar på interpellationer:
av herr Möller ang. viss export till Sydafrika .............. 19
av herr Isacson ang. jordbruksproduktionens inriktning och
omfattning ............................................ 21
Svar på fråga av herr Schött ang. åtgärder för upplysning om
tobaksrökningens skadeverkningar ........................ 29
Interpellation av herr Nilsson, Ferdinand, ang. viss förtursrätt
till bostad, m. m......................................... 31
Meddelande ang. enkel fråga av herr Isacson ang. riksskattenämndens
anvisningar för 1964 års taxering .............. 34
1 Första kammarens protokoll 196b. Nr 5
f l
''i.
f i
loa0T< fii‘! f»«; >/ ;.-i;>/ ij?,a fii.
rrsiwiu K
v* -.inr v*ii''.5-4-^
/ M;5 ■ r.''-, • .
»rf >#..
- .»k
tf i-i i m V.r.vii n. f ii > ■ 5 j •-: ■ •: • | k virn^b | FK ••:''■• - - |
’ • ; tf*,'' V » 1'':V : . | '' rf! ■-: f* -4 | •v-''-''-* y ■ ■>-:!!:*,; W t * *, ‘! |
> . • '' ;; . |
| • ; Jis! '' ''-••!(! m : |
* f- Vi: •«*. /•■»>. |
| » 1 ''■‘''•■i'''' ■ f •. ‘ i.i* |
Fredagen den 24 januari 1964
Nr 6
3
Fredagen den 24 januari
Kammaren sammanträdde kl. 11.00.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 142 och 143 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 144—-162 till statsutskottet,
motionen nr 163 till bankoutskottet,
motionerna nr 164—173 till statsutskottet,
motionen nr 174 till allmänna beredningsutskottet,
motionerna nr 175—198 till statsutskottet,
motionerna nr 199—207 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 208 och 209 till bankoutskottet
samt
motionerna nr 210—222 till behandling
av lagutskott.
Vid föredragning av motionen nr 223
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
ändring i lagen om allmän försäkring,
till behandling av lagutskott och
i övrigt till allmänna beredningsutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 224—228 till behandling
av lagutskott,
motionerna nr 229—237 till jordbruksutskottet,
motionen nr 238 till allmänna beredningsutskottet,
motionen nr 239 till statsutskottet
och
motionerna nr 240—243 till allmänna
beredningsutskottet.
Vid föredragning av motionen nr 244
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
ändringar i riksdagsstadgan, till kon
■fl
Första kammarens protokoll 196t. Nr
stitutionsutskottet och i övrigt till bankoutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 245—248 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 249—258 till statsutskottet,
motionen nr 259 till jordbruksutskottet
och
motionen nr 260 till allmänna beredningsutskottet.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 261, av herr Hermansson, om rösträtt
vid 1964 års riksdagsval för vissa
utlandssvenskar;
nr 262, av herr Wanhainen m. fl., angående
ersättningen för kommunala
uppdrag;
nr 263, av fru Segerstedt Wiberg
m. fl., om inrättande vid Stockholms
universitet av en preceptur i internationell
politik, m. m.;
nr 264, av fru Segerstedt Wiberg
m. fl., om inrättande vid utrikespolitiska
institutet av en befattning som forskarassistent;
nr
265, av herr Svedberg, Lage, och
herr Rönnberg, om en successiv minskning
av försvarskostnaderna, m. m.;
nr 266, av herr Wallmark och herr
Andersson, Torsten, om utredning rörande
försvarets fabriksverks civila tillverkning;
nr
267, av herr Dahlén m. fl., om utredning
rörande lek- och förskolor;
nr 268, av herr Geijer, Arne, m. fl.,
om ökade anslag till folkhögskolorna;
nr 269, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
m. fl., om ökat studiesocialt stöd åt korrespondensstuderande
;
4
Nr 5
Fredagen den 24 januari 1964
nr 270, av herr Gustavsson, Bengt,
m. fl., om ökat statsbidrag till Sveriges
Elevers Centralorganisation (SECO);
nr 271, av fru Hamrin-Thorell och
herr Jacobsson, Gösta, om inrättande i
södra Sverige av ett seminarium för
huslig utbildning;
nr 272, av herr Källqvist, om skrivhjälp
till lärarna på grundskolans lågoch
mellanstadier;
nr 273, av herrar Källqvist och Billman,
om ökat stöd åt konstnärer;
nr 274, av herrar Källqvist och Billman,
om statliga åtgärder för att stimulera
kulturpolitiska insatser från kommunernas
sida;
nr 275, av herrar Källqvist och Billman,
om inrättande vid konsthögskolan
av en professur i stadsbyggnadskonst,
m. m.;
nr 276, av fröken Ljungberg och herr
Hubinette, om upprustning av de teologiska
fakulteterna;
nr 277, av herr Nilsson, Ferdinand,
om ökat anslag till Bidrag till svenska
diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet;
nr
278, av fru Olsson och herr Gustafsson,
Nils-Eric, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Bidrag
till ungdomens fritidsverksamhet;
nr 279, av herrar Palm och Wallmark,
angående gymnasieorganisationens utbyggnad;
nr
280, av herr Hellebladh, om utredning
rörande nykterhetsvården;
nr 281, av herr Hermansson m. fl.,
om statliga lån vid inköp av äldre egnahem;
nr
282, av herr Jansson, Erik, m. fl.,
om inrättande vid länsstyrelsen i Stockholms
län av en befattning för viss
planläggningsverksamhet;
nr 283, av herr Lundström m. fl., om
ökat stöd åt handikappade;
nr 284, av fru Olsson m. fl., angående
utformningen av bostadsmiljön;
nr 285, av herr Petersson, Per, och
herr Ohlsson, Ebbe, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Bidrag till hörapparater;
nr 286, av herr Carlsson, Eric, och
herr Jonasson, om avskaffande av bilradiolicensen;
nr
287, av herr Hermansson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till byggande
av enskilda vägar;
nr 288, av fru Hamrin-Thorell och
herr Hanson, Per-Olof, om inrättande
vid patent- och registreringsverket av
en särskild namnbyrå;
nr 289, av herr Mattsson m. fl., om
anslag till statistiska centralbyrån för
en sågverksinventering;
nr 290, av herr Risberg, om utökning
av personalen vid patent- och registreringsverket;
nr
291, av herr Carlsson, Eric, om
beskattningen av testamentslott till fosterbarn
och fostersyskon;
nr 292, av herr Mattsson m. fl., angående
avskrivningsreglerna för byggnad
som ingår i rörelse eller jordbruk;
nr 293, av herr Sveningsson m. fl., om
rätt till avdrag vid beskattningen för
nyanläggning genom skogsplantering;
nr 294, av herr Sveningsson m. fl., om
ersättning genom eget arbete för skada
genom brott;
nr 295, av herr Bengtson m. fl., om
utredning rörande verkskyddets finansiering;
nr
296, av herr Hellebladh, om ersättning
från den allmänna sjukförsäkringen
till alkoholmissbrukare;
nr 297, av herr Jacobsson, Per, om
förtidspensionering av vissa skogsarbetare;
nr
298, av herr Larfors, om halvt invaliditetstillägg
m. m.;
nr 299, av herr Lundström m. fl., om
ökat stöd åt handikappade;
nr 300, av herr Nilsson, Ferdinand,
och herr Bengtson, angående den allmänna
tjänstepensioneringen för lågavlönade
samt deltids- och korttidsanställda;
nr
301, av herr Alexanderson, om förenkling
av fastighetsböckerna;
nr 302, av herr Hermansson in. fl., angående
förarbevis vid passagerarbefordran
med motorbåt;
Fredagen den 24 januari 1964
Nr 5
5
nr 303, av herr Mattsson m. fl., om
ändrade bestämmelser rörande virkesmätning;
nr
304, av herr Skärman, om ett enhetligt
register för landets fastigheter;
nr 305, av herr Andersson, Torsten,
in. fl., om upplysning rörande allemansrätten
;
nr 306, av herrar Hedlund och Bengtson,
angående förläggningen av den
centrala maskinskolan för skogsbruket;
nr 307, av herr Hubinette och herr
Nilsson, Yngve, om statsbidrag till
forsknings- och försöksverksamhet för
bekämpning av flyghavre;
nr 308, av herr Hubinette m. fl., om
ökade resurser för lantmäteriet;
nr 309, av herr Larfors och herr Gustavsson,
Bengt, om vidgad rätt för lantbruksnämnderna
att förvärva mark för
fritidsändamål;
nr 310, av herr Nilsson, Ferdinand,
om arealtillägg för jordbruk med 10—
15 hektar odlad jord;
nr 311, av herr Sveningsson m. fl., angående
rådgivningsverksamheten inom
jordbruket;
nr 312, av herr Sveningsson m. fl.,
om ökning av antalet ekonomikonsulenter
vid hushållningssällskapen;
nr 313, av herr Dahlén m. fl., om ett
effektivare planeringsarbete för Storstockholm
;
nr 314, av fru Hultell m. fl., om utredning
angående arbetsvärdering inom
den statliga sektorn;
nr 315, av herr Larsson, Lars, och
herr Johansson, Tage, om inrättande av
ett statligt skolboksförlag;
nr 316, av herr Möller, om utredning
rörande filmcensuren;
nr 317, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Hedström, angående ansvarsförsäkring
för statlig verksamhet;
nr 318, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om utredning rörande jordförstöringen;
samt
nr 319, av herr Weibull och herr
Nilsson, Yngve, om forskning och försök
rörande kemiska växtskyddsmedel.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag.
På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren nu, kl. 11.21, att —
med hänsyn till att remissdebatten i
andra kammaren väntades fortgå hela
dagen och motioner alltså då kunde ingivas
intill kl. 17.00 — för att bereda
kammarens ledamöter motsvarande tillfälle
till motionsavlämning ajournera sina
förhandlingar till kl. 17.00, då desamma
återupptogos.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner:
nr
33, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.; och
nr 34, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 4 januari 1956 (nr
2) om socialhjälp, m. m.
Avlämnades till herr talmannen följande
motioner, vilka nu anmäldes och
lades på bordet:
nr 320, av herr Sundin, om sänkning
av rösträttsåldern;
nr 321, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
och herr Larsson, Thorsten, angående
meritvärdet av ungdomsledarskap;
nr 322, av herr Hilding, angående
idrottslärarbefattningar vid universiteten;
nr
323, av herr Karlsson, Göran,
m. fl., om inrättande vid tekniska högskolan
i Stockholm av en professur i
fastighetsstrukturens ekonomi;
nr 324, av herr Larfors och herr Gustavsson,
Bengt, angående den kommunala
musikundervisningen;
nr 325, av herr Larsson, Lars, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till vissa
kommunala gymnasier in. m.;
nr 326, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om ökat anslag till Bidrag till
förskolor och skolhem för döva barn;
nr 327, av fröken Ljungberg och herr
Bisberg, om ökat stöd åt konstnärer;
6
Nr 5
Fredagen den 24 januari 1964
nr 328, av herrar Lundström och Boman,
om statsbidrag till frivilliga organisationers
arbete för trafiknykterhet;
nr 329, av herr Lundström m. fl., om
ökade resurser för den tekniska forskningen;
nr
330, av herr Petersson, Per, om
inrättande av ett gymnasium för vuxna;
nr 331, av herr Bisberg, om inrättande
vid Göteborgs universitet av en juridisk
fakultet;
nr 332, av fröken Ljungberg och herr
Risberg, om redovisning under åttonde
huvudtiteln i statsverkspropositionen
rörande den kulturella verksamheten;
nr 333, av herr Wanhainen, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Folkundervisningens främjande
i rikets nordligaste gränsorter
m. m.;
nr 334, av herr Hansson, Nils, om
ökat anslag till Statens väginstitut: Utrustning;
nr
335, av herr Nilsson, Ferdinand,
och herr Andersson, Torsten, angående
kommunernas upplåning för vatten- och
avloppsanläggningar;
nr 336, av herr Wanhainen och herr
Svedberg, Lage, om utdelning av reflexanordningar
för skolbarn;
nr 337, av herr Andersson, Torsten,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Avsättning till fonden
för friluftslivets främjande;
nr 338, av herr Mattsson, och herr
Gustafsson, Nils-Eric, angående rätten
till statsbidrag för anläggande av semesterby;
nr
339, av herr Jacobsson, Gösta, och
herr Nilsson, Yngve, om viss ändring
i förordningen med bestämmelser om
begränsning av skatt i vissa fall;
nr 340, av fru Olsson, om allmän registrering
av spritinköp;
nr 341, av herrar Åkesson och Skärman,
om vissa lättnader för svensk lastbilstrafik
på utlandet;
nr 342, av herr Sundin, om sänkning
av myndighetsåldern;
nr 343, av herr Svanström m. fl., om
skydd för arbetstagare mot oberättigad
uppsägning;
nr 344, av herr Hanson, Per-Olof, angående
lagstiftningen om jordförvärv
m. m.;
nr 345, av herr Lundström m. fl., angående
högsta tillåtna axel- och boggietryck
för motorfordon;
nr 346, av herr Lundström m. fl., om
vissa föreskrifter för gångtrafikanter;
nr 347, av herr Lundström m. fl., angående
föreskrift att barn i grupp skall
gå på vägens högra sida;
nr 348, av herr Lundström m. fl., om
stopplikt vid järnvägsövergång;
nr 349, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
och herr Sundin, angående lokaliseringsort
för domänstyrelsen;
nr 350, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Bidrag till
driften av lantbrukets yrkesskolor
m. m.;
nr 351, av herr Hermansson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader;
nr 352, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om åtgärder för utrotning av vildmink;
nr 353, av herr Weibull och herr
Larsson, Thor sten, om inrättande vid
statens växtskyddsanstalt av en tjänst
som inspektörsassistent;
nr 354, av herr Weibull m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till lantbruksrepresentanter;
nr
355, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om åtgärder mot kriminaliteten;
och
nr 356, av herr Lundström m. fl., om
upprustning av alkoholforskningen.
Kammarens sammanträde avslutades
kl. 17.13.
In fidem
K.-G. Lindelöw
Lördagen den 25 januari 1964 fm.
Nr 5
7
Lördagen den 25 januari förmiddagen
Kammaren sammanträdde kl. 10.00.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 33, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 34, med förslag till lag
angående ändring i lagen den 4 januari
1956 (nr 2) om socialhjälp, m. in.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 261 och 262 till konstitutionsutskottet
samt
motionerna nr 263—282 till statsutskottet.
Vid föredragning av motionen nr 283
hänvisades densamma, i vad den avsåge
sjukresebestämmelserna, till behandling
av lagutskott samt i övrigt till statsutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 284—290 till statsutskottet,
motionerna nr 291—293 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 294—304 till behandling
av lagutskott,
motionerna nr 305—312 till jordbruksutskottet,
motionerna nr 313—319 till allmänna
beredningsutskottet,
motionen nr 320 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 321—334 till statsutskottet,
motionen nr 335 till bankoutskottet,
motionerna nr 336—338 till statsutskottet,
motionerna nr 339—341 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 342—348 till behandling
av lagutskott,
motionerna nr 349—354 till jordbruksutskottet
samt
motionerna nr 355 och 356 till allmänna
beredningsutskottet.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 357, av herr Dahlén, om en översyn
av fördelningen av ärenden mellan
departementen;
nr 358, av herr Lager, om avslag å
Kungl. Maj:ts proposition nr 28, angående
uppförande av en för Svenska turisttrafikförbundet
m. fl. institutioner
gemensam administrationsbyggnad (Sverigehuset)
på Blanchetomten i Stockholm;
nr
359, av herrar Lager och Adolfsson,
om ökade anslag till internationell
biståndsverksamhet;
nr 360, av herr Hanson, Per-Olof, om
inrättande vid Lunds universitet av en
docentur i religionsfilosofi;
nr 361, av herrar Lager och Adolfsson,
om ett statligt institut för fredsoch
avrustningsforskning;
nr 362, av fröken Ljungberg m. fl.,
om professurer i internationell rätt;
nr 363, av herr Wallmark, och herr
Nilsson, Ferdinand, om professurer i
rättssociologi;
nr 364, av herrar Adolfsson och Lager,
om en riksplan för bostadsproduktionen;
nr
365, av herr Lager, om avslag å
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
8
Nr 5
Lördagen den 25 januari 1964 fm.
till Statens utlänningskommission: Avlöningar;
nr
366, av herrar Lager och Adolfsson,
om statlig inlösen av egnahem och
bostadsrättslägenheter;
nr 367, av herr Sveningsson, om sänkning
av anslaget till Lånefonden för allmänna
samlingslokaler;
nr 368, av herrar Wallmark och Risberg,
om sänkning av anslaget till Omskolning
m. in.;
nr 369, av herrar Adolfsson och Lager,
om avslag å Kungl. Maj :ts proposition
nr 18, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr
370), m. in.;
nr 370, av fröken Andersson m. fl.,
om rätt till avdrag vid beskattningen av
gåvor till humanitära m. fl. ändamål;
nr 371, av herrar Hubinette och Sveningsson,
om ändrade regler för beskattningen
av naturaförmåner vid inkomst
av jordbruksfastighet;
nr 372, av herrar Lager och Adolfsson,
om avskaffande av tullar å varor
från utvecklingsländerna, m. m.;
nr 373, av fru Segerstedt Wiberg
och herr Hanson, Per-Olof, om rätt till
avdrag vid beskattningen för avgift till
annat trossamfund än svenska kyrkan;
nr 374, av herr Stefanson m. fl., om
översyn av arvsbeskattningen;
nr 375, av herr Adolfsson, om åtgärder
för fortsatt drift vid Oskarshamns
varv;
nr 376, av herr Adolfsson, om sänkning
av priserna på byggnadsmateriel;
nr 377, av herrar Adolfsson och Lager,
om riktlinjer för lokaliseringspolitiken
;
nr 378, av herr Hilding, om informationsmateriel
för studiebesök i riksdagen;
nr
379, av herrar Lager och Adolfsson,
angående utformningen av den
statliga ekonomiska företagsamheten;
nr 380, av herrar Lager och Adolfsson,
om utredning rörande försäkringsväsendet;
nr
381, av herrar Adolfsson och Lager,
om obligatorisk bostadsförmedling;
nr
382, av herrar Adolfsson och Lager,
om förköpsrätt för kommun till
tomtmark för bostadsbebyggelse;
nr 383, av herrar Hiibinette och Sveningsson,
angående begreppet tjänstevikt
i vägtrafikförordningen;
nr 384, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om ökat stöd åt fisket;
nr 385, av herr Hanson, Per-Olof, om
utredning rörande filmcensuren;
nr 386, av herrar Lager och Adolfsson,
om bättre förhållanden för kvinnlig
arbetskraft; samt
nr 387, av herrar Lager och Adolfsson,
angående deltidsarbete för kvinnor,
m. m.
Justerades protokollsutdrag för detta
sammanträde, varefter kammaren åtskildes
kl. 10.15.
In fidem
K.-G. Lindelöw
Lördagen den 25 januari 1964 cm.
Nr 5
9
Lördagen den 25 januari eftermiddagen
Kammaren sammanträdde kl. 16.00.
Avlämnades till herr talmannen följande
motioner, vilka nu anmäldes och
lades på bordet:
nr 388, av herr Kaijser, om rätt att
överklaga departementschefs beslut rörande
utbekommande av allmän handling;
nr
389, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Pettersson, Harald, om ändrade
regler för valbarhet till kommuns
styrelse och nämnder;
nr 390, av herr Virgin in. fl., om
kvinnlig tronföljd;
nr 391, av herr Virgin m. fl., om vissa
planeringsorgans konstitutionella ansvar;
nr
392, av herrar Adolfsson och Lager,
om ett svenskt neutralitetsförsvar,
m. m.;
nr 393, av herrar Adolfsson och Lager,
om sänkning av vissa anslag till
försvaret;
nr 394, av herrar Adolfsson och Lager,
om sänkning av förvaltnings- och
stabskostnaderna inom försvaret;
nr 395, av herr Pettersson, Harald,
och herr Larsson, Thorsten, om ökat anslag
till Frivilliga skytteväsendet;
nr 396, av herr Bengtson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Konstnärsbelöningar;
nr 397, av fru Hamrin-Thorell och
herr Widén, om lättnader i arbetsbördan
för rektorer och lärare vid de allmänna
gymnasierna;
nr 398, av herr Hilding och herr
Hansson, Nils, om en fast organisation
för idrott och fysisk fostran vid universitet
och högskolor;
nr 399, av herr Hilding och herr
Hanson, Per-Olof, om ökat anslag till
Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet;
nr 400, av herrar Holmberg och Kaijser,
angående den kriminologiska forskningen,
m. m.;
nr 401, av herr Hubinette m. fl., om
en upprustning av de limnologiska institutionerna;
nr
402, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., angående maximeringen av statsbidraget
till skolskjutsar;
nr 403, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., angående statsbidraget till skolskjutsar;
nr
404, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om ökat anslag till Bidrag till inackordering
av skolbarn i elevhem eller
enskilda hem;
nr 405, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om höjt statsbidrag till skolmåltider
för diabetessjuka;
nr 406, av fröken Ljungberg m. fl.,
om försöksverksamhet med kontinuerligt
tidningsstudium som undervisningsämne
på gymnasiet;
nr 407, av herr Lundström m. fl., angående
grundskolans resurser;
nr 408, av herr Lundström m. fl., om
inrättande av professurer i geriatrik;
nr 409, av herr Olsson, Erik, m. fl.,
om ändrade grunder för statsbidraget
till skolmåltider;
nr 410, av herr Sundin, om förbättrad
introduktion av svenskt musikliv i utlandet;
nr
411, av herrar Åkerlund och Sveningsson,
i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet;
nr 412, av herr Bengtson m. fl., om
en upplysningskampanj rörande alkoholbrukets
speciella risker för ungdom;
nr 413, av herr Bengtson m. fl., angående
bostadsstödet åt pensionärer;
nr 414, av herr Bengtson m. fl., angående
bostadsstödet åt pensionärer;
10
Nr 5
Lördagen den 25 januari 1964 em.
nr 415, av herr Johansson, Knut, och
herr Johansson, Tage, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Arbetsförmedlingen: Avlöningar;
nr 416, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till Ferieresor, m. m.;
nr 417, av herr Sveningsson, om sänkning
av anslaget till Bidrag till sjukförsäkringen;
nr
418, av herrar Sveningsson och
Virgin, om sänkning av anslaget till Allmänna
beredskapsarbeten m. m.;
nr 419, av herr Virgin m. fl., angående
bostadspolitiken;
nr 420, av herr Pettersson, Harald,
och herr Larsson, Thorsten, om ändrade
regler för bidrag till byggande av
enskilda vägar;
nr 421, av herr Sveningsson, om avskaffande
av bilradiolicensen;
nr 422, av herrar Sveningsson och
Virgin, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar om anslag till vägunderhåll
och vägbyggnader;
nr 423, av herr Wallmark m. fl., angående
behovet av vägar i Stockholms
län;
nr 424, av herr Svedberg, Erik, och
herr Olsson, Erik, om statsbidrag till
Sveriges Schackförbund;
nr 425, av herr Carlsson, Eric, m. fl.,
om undantagande av vissa folkpensionärer
från deklarationsplikt;
nr 426, av herr Nilsson, Ferdinand,
angående rätten till avdrag vid beskattningen
för folkpensionsavgift;
nr 427, av herr Virgin m. fl., angående
avdrag vid beskattningen för beräknad
framtida prisstegring å maskiner
och inventarier;
nr 428, av herr Virgin m. fl., om rätt
till viss skattefri avsättning för utjämning
av pensionskostnad;
nr 429, av herr Adolfsson, om förstatligande
av oljehandeln;
nr 430, av herrar Adolfsson och Lager,
om förstatligande av läkemedelsindustrien,
m. m.;
nr 431, av herr Holmberg m. fl., om
spridning av aktieägandet;
nr 432, av herr Bengtson m. fl., angående
översynen av den administrativa
rättsskipningen;
nr 433, av herr Hanson, Per-Olof, och
herr Hernelius, om erkännande av Europarådsdomstolens
behörighet;
nr 434, av herrar Holmberg och Kaijser,
angående skadestånd på grund av
brott;
nr 435, av herr Holmberg m. fl., angående
återlån från allmänna pensionsfonden;
nr
436, av herr Holmberg m. fl., om
skilda kanslier för allmänna pensionsfondens
delfonder;
nr 437, av herr Johansson, Knut, och
herr Geijer, Arne, angående placeringen
av allmänna pensionsfondens medel;
nr 438, av herr Lundström m. fl., angående
inkomstprövningen för hustrutiUägg
och kommunalt bostadstillägg inom
folkpensioneringen;
nr 439, av herr Lundström m. fl., om
årlig standardhöjning av folkpensionerna;
nr
440, av herr Sveningsson, om höjning
av karensbeloppet för rabatterade
läkemedel, m. m.;
nr 441, av herrar Schött och Virgin,
om lagstiftning rörande avgiftsbelagda
trafikanläggningar;
nr 442, av herr Virgin, angående
högsta tillåtna axel- och boggietryck för
motorfordon;
nr 443, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Pettersson, Harald, om ökat
anslag till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten
;
nr 444, av herr Olsson, Erik, m. fl.,
om ökat anslag till Rikets allmänna
kartverk: Kartarbeten m. in.;
nr 445, av herr Pettersson, Harald.
och herr Larsson, Thorsten, om ökat anslag
till Bidrag till återbetalning av lån
från jordbrukets maskinlånefond;
nr 446, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., om ökat anslag till jordbrukets
maskinlånefond;
nr 447, av herr Schött, om inrättande
av vissa ytterligare tjänster vid lantmäteriet;
-
Nr 5
11
Lördagen den 25 januari 1964 em.
nr 448, av fru Hamrin-Thorell och
herr Lundström, angående gifta kvinnors
förvärvsarbete;
nr 449, av herr Hilding m. fl., om utredning
rörande resebyråverksamheten;
nr
450, av herr Isacson, om ökad utbildning
för första hjälp vid trafikolyckor;
nr
451, av herr Lundström m. fl., angående
åldringsvården; samt
nr 452, av herr Pettersson, Harald,
och herr Larsson, Thorsten, om kompensation
till kommuner med fritidsbebyggelse.
Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.22.
In fidem
K.-G. Lindelöw
-j-2 Första kammarens protokoll 1964. Nr 5
12
Nr 5
Söndagen den 26 januari 1964
Söndagen den 26 januari
Kammaren sammanträdde kl. 19.30.
Föredrogos och hänvisades
motionen nr 357 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 358—368 till statsutskottet,
motionerna nr 369—374 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 375—380 till bankoutskottet,
motionerna nr 381—383 till behandling
av lagutskott,
motionen nr 384 till jordbruksutskottet,
motionerna nr 385—387 till allmänna
beredningsutskottet,
motionerna nr 388—391 till konstitutionsutskottet,
motionerna nr 392—424 till statsutskottet,
motionerna nr 425—428 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 429—431 till bankoutskottet,
motionen nr 432 till behandling av
lagutskott,
motionen nr 433 till utrikesutskottet,
motionerna nr 434—442 till behandling
av lagutskott,
motionerna nr 443—447 till jordbruksutskottet
och
motionerna nr 448—452 till allmänna
beredningsutskottet.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 453, av herr Bengtson m. fl., om
ökat rättsskydd i skattefrågor genom
förstärkning av JO-ämbetet, m. m.;
nr 454, av herr Bengtson m. fl., om
kontroll genom riksdagens justitieombudsman
över taxeringsmyndigheterna;
nr 455, av herr Holmberg, om sänkning
av rösträttsåldern;
nr 456, av herr Sundin m. fl., om ny
organisation för självstyrelsen på länsplanet;
nr
457, av herr Åkerlund, om sekretesskydd
för vissa läkarintyg;
nr 458, av herr Bengtson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Upplysningsverksamhet rörande
mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor, m. m.;
nr 459, av herr Bengtson, om viss expertis
för hjälpen till utvecklingsländerna;
nr
460, av herr Bengtson m. fl., om
femdagarsvecka inom försvaret;
nr 461, av herr Holmberg, om ökat
anslag till Frivilliga djursjukvården i
krig;
nr 462, av herr Jonasson och herr
Carlsson, Eric, om inställande av repetitionsövningarna
under budgetåret
1964/65;
nr 463, av herr Kristiansson, Axel,
och herr Svanström, om ett svenskt
forskningscentrum för familjeplanering,
m. m.;
nr 464, av herr Larsson, Thorsten,
om anordnande av skolmåltidsverksamhet
i utvecklingsländerna;
nr 465, av herr Lundström m. fl., angående
hjälpen till utvecklingsländerna;
nr
466, av herr Sundin, om höjning
av värnpliktigs daglön;
nr 467, av herrar Sundin och Jonasson,
angående hjälpen till utvecklingsländerna;
nr
468, av herr Svanström, om besparingar
inom försvaret;
nr 469, av herr Svanström, om överförande
av jordbrukare m. fl. till lokala
försvarsförband;
nr 470, av herr Virgin m. fl., angående
hjälpen till utvecklingsländerna;
Söndagen den 26 januari 1964
Nr 5
13
nr 471, av herr Adolfsson, om ökat
anslag till fortbildning av lärare, m. m.;
nr 472, av herr Adolfsson, om ökning
av konsthögskolans materielanslag,
in. m.;
nr 473, av herr Alexanderson och
herr Hanson, Per-Olof, angående den
framtida användningen av Bogesunds
slott;
nr 474, av herr Andersson, Torsten,
om utbildning och fortbildning av företagare;
nr
475, av herr Bengtson, om ökat anslag
till Konstnärlig utsmyckning av
statliga byggnader;
nr 476, av herr Bengtson m. fl., om
statsbidrag till fritidsverksamhet för
pensionärer;
nr 477, av herr Bengtson m. fl., om
mindre klasser inom grundskolan;
nr 478, av herr Bengtson m. fl., om
ändrade grunder för statsbidrag till
skolmåltider;
nr 479, av herr Bengtson m. fl., om
utbyggnad och effektivisering av forskningsorganisationen
;
nr 480, av herr Carlsson, Eric, och
herr Jonasson, om ökat anslag till Bidrag
till nykterhetsorganisationer
m. m.;
nr 481, av herr Dahlén, om ökad hjälp
åt rektor och lärare vid de allmänna
gymnasierna;
nr 482, av herr Hanson, Per-Olof,
m. fl., om statsbidrag till Viggbyholmsskolan
i vad avser realskolan;
nr 483, av herr Hilding, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Bidrag till studieförbund;
nr 484, av fru Hultell, om mindre
klasser vid undervisning i slöjd på
grundskolans låg- och mellanstadier;
nr 485, av fru Hultell och fröken
Ljungberg, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Grundskolor
m. m.: Bidrag till pedagogisk utrustning
m. m.;
nr 486, av fru Hultell och herr Kaijser,
om inrättande av vissa professurer
i språk;
nr 487, av herr Lager, om körkortsutbildning
i grundskolan;
nr 488, av herr Larsson, Lars, om
sänkning av åldersgränsen vid statsbidrag
till fritidsgrupp;
nr 489, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Svanström, om inrättande vid
lärarhögskolan i Stockholm av en personlig
professur i praktisk pedagogik
för docenten Ingvar Johannesson;
nr 490, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om stöd för ungdomsutbyte med
utlandet;
nr 491, av fröken Ljungberg och fru
Hultell, om ändrade grunder för ersättning
till författare vid utlåning av böcker
genom bibliotek;
nr 492, av herr Lundström m. fl., om
ytterligare två medicinska högskolor;
nr 493, av herr Lundström m. fl., om
ökade anslag till yrkesutbildning;
nr 494, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl., om fördelningen mellan stat och
kommun av kostnaderna för grundskolan;
nr
495, av herrar Nyman och Dahlén,
om ökat anslag till Tekniska gymnasier:
Materiel, böcker m. m.;
nr 496, av fru Olsson och herr Svanström,
om ökat anslag till Utbildning av
ungdomsledare;
nr 497, av fru Olsson och herr Kristiansson,
Axel, om ökat anslag till Bidrag
till driften av folkhögskolor;
nr 498, av herr Stefanson in. fl., om
ökade anslag till yrkesutbildning;
nr 499, av herr Svanström, om inrättande
av professur i samhällsplanering;
nr 500, av herr Svensson, Axel, m. fl.,
om statsbidrag till fritidsverksamhet för
pensionärer;
nr 501, av herrar Widén och Hilding,
om ökat anslag till Bidrag till anordnande
av skolmåltider;
nr 502, av herr Widén, angående fördelningen
mellan stat och kommun av
bidragen till inackorderingskostnader
för skolelever;
nr 503, av herr Virgin in. fl., angående
ämnesgrupperingen m. m. inom
grundskolan;
nr 504, av herr Åkerlund, om inrättande
vid de allmänna läroverken av
ytterligare åtta lektorstjänster;
14
Nr 5
Söndagen den 26 januari 1964
nr 505, av herr Åkerlund och fröken
Ljungberg, om ökat anslag till Stipendier
för främjande av högre vetenskapliga
studier;
nr 506, av herr Bengtson, om anslag
till Sveriges koloniträdgårdsförbund;
nr 507, av herr Bengtson, om ökat anslag
till Statens institut för folkhälsan:
Avlöningar;
nr 508, av herr Bengtson m. fl., angående
utnyttjandet i lokaliseringspolitiskt
syfte av medel för allmänna beredskapsarbeten
;
nr 509, av herr Bengtson m. fl., angående
lokaliseringen av egnahem;
nr 510, av herr Bengtson m. fl., angående
bostadspolitiken;
nr 511, av herr Bengtson m. fl., angående
produktionen av småhus;
nr 512, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
m. fl., om inrättande vid vissa länsarbetsnämnder
av särskilda befattningar
för lokaliseringsverksamheten;
nr 513, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
och herr Sundin, om anordnande av beredskapsarbeten
i Norrland;
nr 514, av fru Hamrin-Thorell och
herr Hilding, om inrättande vid karolinska
sjukhuset av en biträdande överläkartjänst
för handkirurgi;
nr 515, av fru Hamrin-Thorell och
herr Hilding, om utbildning av kuratorer
för föräldrautbildning och -rådgivning;
nr
516, av fru Hultell, angående hälsokontroll
beträffande cancer hos kvinnor;
nr
517, av herr Kristiansson, Axel,
och herr Larsson, Thorsten, angående
finansieringen av bostäder som friställts
i samband med jordbrukets yttre
rationalisering;
nr 518, av herrar Lager och Adolfsson,
om ökad utbildning av personal
inom hälso- och sjukvården, m. m.;
nr 519, av herr Lundström m. fl., om
ökad utbildning av personal inom hälso-
och sjukvården, m. m.;
nr 520, av herr Lundström m. fl., angående
bostadspolitiken;
nr 521, av herr Lundström m. fl., om
ökade anslag till länsstyrelsernas naturvårdsarbete;
nr
522, av herr Lundström m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Lånefonden för bostadsbyggande;
nr
523, av fru Olsson, om invaliditetsersättning
till handikappade barn;
nr 524, av fru Olsson och herr Svanström,
om undersökning rörande dold
arbetslöshet bland kvinnor;
nr 525, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., om utländsk arbetskraft till vissa
yrkesområden.
nr 526, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., angående fördelningen mellan
stat och kommun av kostnader för ålderdomshem;
nr
527, av herr Petersson, Per, m. fl.,
om anordningar för handikappade vid
allmänna samlingslokaler;
nr 528, av herr Sundin, om effektivare
insatser för kriminalvård och förebyggande
av brott;
nr 529, av herr Svanström m. fl., om
ökade anslag till anordnande och drift
av verkstäder för handikappade, m. m.;
nr 530, av herr Hermansson, i anledning
av Kungl. Majrts framställning om
anslag till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser;
nr 531, av herr Hermansson m. fl.,
om ökade anslag till vägunderhållet för
budgetåret 1965/66;
nr 532, av fru Olsson och herr Pettersson,
Harald, angående radioprogrammen
för ungdom;
nr 533, av herr Petterson, Bertil,
m. fl., angående en bro till Öland;
nr 534, av herrar Sveningsson och
Virgin, om en effektivare trafikövervakning;
nr
535, av herr Åkerlund, om minskning
av vissa anslag till statens affärsverksfonder
m. fl.;
nr 536, av herr Bengtson in. fl., om
avslag å Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Ersättning till städerna för
mistad tolag;
nr 537, av herr Bengtson m. fl., om
bättre kreditmöjligheter för den enskilda
handeln;
Nr 5
15
Söndagen den 26 januari 1964
nr 538, av herr Bengtson in. fl., angående
kapitalförsörjningen för de enskilda
företagen inom lastbilsbranschen;
nr
539, av herr Carlsson, Eric, om
viss översyn av den offentliga statistiken
;
nr 540, av herr Uahlén, om viss översyn
av det statliga kommittéväsendet;
nr 541, av herrar Hilding och Dahlén,
angående instruktörsverksamheten inom
idrottsrörelsen;
nr 542, av herrar Holmberg och Virgin,
om försäljning till allmänheten av
statens aktier i LKAB, m. m.;
nr 543, av herr Lundström m. fl., angående
semester- och fritidsfrågor;
nr 544, av herr Mattsson m. fl., om
ökat anslag till Bidrag till företagarföreningar
m. fl.: Administrationskostnader,
m. m.;
nr 545, av herr Mattsson m. fl., angående
mindre och medelstora företags
avsättning på den internationella marknaden;
nr
546, av herrar Sundin och Jonasson,
om avveckling av dyrortsgraderingen
av statsanställdas löner, m. m.;
nr 547, av herr Sveningsson, om begränsning
av verksamheten vid statens
pris- och kartellnämnd;
nr 548, av herr Andersson, Torsten,
om höjning av schablonavdraget vid beskattningen
av en- och tvåfamiljsvillor;
nr 549, av herr Andersson, Torsten,
in. fl., om vidgad rätt till avsättning till
investeringsfonder för konjunkturutjämning;
nr
550, av herr Bengtson m. fl., om
höjd skatt på cigarretter samt starksprit
och vin;
nr 551, av herr Bengtson in. fl., om
avslag å Kungl. Maj:ts förslag om slopande
av avdragsrätten för folkpensionsavgiften;
nr
552, av herr Hanson, Per-Olof, om
skattelättnader för bostadssparande;
nr 553, av herr Hanson, Per-Olof, och
herr Hilding, om rätt för tilltalad i
brottmål att kostnadsfritt erhålla ett exemplar
av domen;
nr 554, av herr Hanson, Per-Olof,
och herr Pettersson, Harald, om viss
premiering av sparande på särskilt
sparkonto;
nr 555, av herr Hermansson in. fl.,
om bättre avskrivningsmöjligheter för
växthus;
nr 556, av herr Hilding och herr
Hanson, Per-Olof, om rätt till avdrag
vid beskattningen för studiekostnader;
nr 557, av herrar Isacson och Sveningsson,
om höjning av den schablonmässiga
avskrivningsprocenten beträffande
jordbrukets byggnader;
nr 558, av herr Kristiansson, Axel,
m. fl., om rätt till avdrag vid beskattningen
för iståndsättande av ekonomibyggnad
å jordbruksfastighet;
nr 559, av herr Lundström m. fl., om
avslag å Kungl. Maj:ts förslag om slopande
av avdragsrätten för folkpensionsavgiften;
nr
560, av herr Lundström m. fl., angående
allmänna riktlinjer för skattepolitiken;
nr
561, av herr Lundström m. fl., om
höjd skatt på cigarretter;
nr 562, av herr Nilsson, Ferdinand,
angående den allmänna varuskatten;
nr 563, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl., om undantagande från den allmänna
varuskatten av mjölkprodukter,
m. m.;
nr 564, av fru Olsson och fru HamrinThorell,
om höjning av förvärvsavdragen
vid beskattningen;
nr 565, av herr Pettersson, Harald,
och herr Larsson, Thorsten, angående
principerna för nästa fastighetstaxering;
nr
566, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., om skatteavdrag för periodiskt
understöd åt studerande;
nr 567, av herr Sundin, om stimulans
av det personliga sparandet;
nr 568, av herr Sundin, angående rätten
till avdrag för kommunalskatt vid
statlig inkomstbeskattning;
nr 569, av herr Sundin, angående beskattning
som konjunkturpolitiskt instrument;
nr
570, av herr Virgin in. fl., om vissa
sparstimulerande åtgärder;
16 Nr 5 Söndagen den 26
nr 571, av herr Virgin m. fl., om
höjning av ortsavdragen vid beskattningen,
in. m.;
nr 572, av herr Virgin m. fl., om avslag
å Kungl. Maj :ts förslag om slopande
av avdragsrätten för folkpensionsavgiften;
nr
573, av herr Virgin m. fl., angående
värderingen av varulager vid beskattningen;
nr
574, av herr Virgin m. fl., om rätt
till avdrag vid beskattningen för avsättning
till självfinansieringsfond;
nr 575, av herr Virgin m. fl., om
ändrade regler för avskrivning å maskiner
i jordbruket;
nr 576, av herr Bengtson in. fl., om
åtgärder mot inflation;
nr 577, av herrar Dahlén och Hilding,
om främjande av svensk företagsamhet
i utlandet;
nr 578, av herr Hanson, Per-Olof, angående
riksdagens behov av service för
utlandskontakter;
nr 579, av herr Hilding in. fl., om
förstärkning av riksdagens upplysningstjänst,
m. in.;
nr 580, av herr Lager, om förstatligande
av de privata företagen för kollektiv
trafik i Storstockholm;
nr 581, av herr Pettersson, Harald,
och herr Larsson, Thorsten, om stöd åt
näringslivet i glesbygderna, m. m.;
nr 582, av herr Sundin, angående de
mindre och medelstora företagens arbetsvillkor;
nr
583, av herr Virgin m. fl., om förbättring
av näringslivets finansieringsmöjligheter,
in. in.;
nr 584, av herr Åkerlund, angående
anpassning av den svenska kredit- och
kapitalmarknaden till den internationella
utvecklingen;
nr 585, av herr Bengtson in. fl., om
rättshjälp i administrativa mål;
nr 586, av herr Bengtson m. fl., angående
ersättning av allmänna medel
för skada vid brott av rymling;
nr 587, av herr Bengtson m. fl., angående
statens skadeståndsansvar i
visst hänseende;
januari 1964
nr 588, av herr Holmberg, om sänkning
av myndighetsåldern;
nr 589, av herr Kaijser och fröken
Ljungberg, om översyn av abortlagstiftningen;
nr
590, av herr Lager, angående aktiebolags
redovisningsskyldighet;
nr 591, av herr Svanström, angående
statens skadeståndsansvar vid olyckor
inom försvaret, m. m.;
nr 592, av herrar Adolfsson och Lager,
angående förtida uttag av folkpension,
m. m.;
nr 593, av herrar Adolfsson och Lager,
om höjning av folkpensionerna för
löntagare som ej har pension från ATP;
nr 594, av herr Andersson, Axel Emanuel,
om höjning av den allmänna tjänstepensionen
för vissa åldersgrupper;
nr 595, av herr Bengtson, om utredning
rörande obligatorisk semester mellan
jul och nyår;
nr 596, av herr Bengtson m. fl., om
ett nytt system för arbetslöshetsförsäkring;
nr
597, av herr Bengtson m. fl., angående
återlån från allmänna pensionsfonden;
nr
598, av herr Bengtson m. fl., om
hjälptillägg och invaliditetstillägg inom
folkpensioneringen;
nr 599, av herr Bengtson m. fl., om
årlig standardhöjning av folkpensionerna,
m. m.;
nr 600, av herr Carlsson, Eric, om
ersättning för resor till tandläkare i
samband med den förebyggande mödravården;
nr
601, av herr Hilding m. fl., om
vidgad rätt till återlån från allmänna
pensionsfonden;
nr 602, av herr Lundström m. fl., om
höjning av folkpensionsavgiften;
nr 603, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., angående företagares och fria yrkesutövares
ställning inom den allmänna
försäkringen;
nr 604, av herr Svanström m. fl., om
ökad rätt till fri medicin;
nr 605, av herrar Isacson och Sveningsson,
angående grunderna för er
-
Söndagen den 26 januari 1964
Nr 5
17
sättning av statsmedel enligt strandlagen;
nr
606, av herr Lundström, angående
belysnings- och reflexanordningar på
cykel;
nr 607, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Åkerlund, angående minimimåtten
å fisk;
nr 608, av herr Sundin m. fl., angående
varnings- och säkerhetsanordningarna
vid järnvägsövergång, m. m.;
nr 609, av herr Bengtson in. fl., om
inkomstlikställigheten för jordbrukare;
nr 610, av herr Bengtson m. fl., angående
domänverkets medverkan vid
exploatering av mark för fritidsändamål;
nr
611, av herrar Hermansson och
Svanström, om förstärkning av den
byggnadstekniska personalen vid lantbruksnämnderna
;
nr 612, av herr Hubinette m. fl., om
ianspråktagande av domänverkets
markfond för främjande av naturvård
och naturskydd;
nr 613, av herrar Isacson och Sveningsson,
i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Bidrag till
produktionsfrämjande åtgärder i Norrland
m. m.;
nr 614, av herrar Isacson och Sveningsson,
angående jordbrukets rationalisering;
nr
615, av herr Jacobsson, Per, m. fl.,
om avslag å Kungl. Maj:ts förslag om
avveckling av arealtilläggen till nytillträdande
småbrukare;
nr 616, av herr Lundström m. fl., om
ökat anslag till Kostnader för vård och
förvaltning av naturvårdsobjekt;
nr 617, av herr Pettersson, Harald,
och fru Olsson, om ökat anslag till Bidrag
till byggnadsarbeten vid lantbrukets
yrkesskolor;
nr 618, av herr Svanström m. fl., angående
domänverkets medverkan i jordbrukets
rationalisering;
nr 619, av herrar Sveningsson och
Isacson, om ianspråktagande av domänverkets
markfond för natur- och fritidsverksamhet;
nr
620, av herrar Virgin och Jonas -
son, om inrättande av en befattning som
fiskerikonsulent för Vänern;
nr 621, av herr Andersson, Torsten,
om en näringsgeografisk utredning angående
kanalförbindelserna i Sverige;
nr 622, av herr Andersson, Torsten,
om viss utredning rörande uthyrning
av maskiner och redskap;
nr 623, av herr Bengtson m. fl., om
utarbetande av ett miljöpolitiskt handlingsprogram;
nr
624, av herr Bengtson m. fl., angående
familjepolitiken;
nr 625, av herr Bengtson in. fl., om
forskning rörande ungdomens situation
i dagens samhälle;
nr 626, av herr Bengtson in. fl., angående
eftervården av alkoholskadade
m. fl.;
nr 627, av fru Hamrin-Thorell m. fl.,
angående familjepolitiken;
nr 628, av herr Lager, om åtgärder
för att trygga sysselsättningen för de
mellansvenska gruvarbetarna;
nr 629, av herr Lager och Adolfsson,
om utbyggnad av industrihälsovården;
nr 630, av herr Larsson, T hor sten,
om stimulerande av gåvor till religiösa
m. fl. ändamål;
nr 631, av fröken Ljungberg, om tillvaratagande
av husmödrars sakkunskap
beträffande miljöfrågor m. in.;
nr 632, av herr Lundström m. fl., om
bättre utnyttjande av välutbildad arbetskraft,
in. m.;
nr 633, av fru Olsson, om en förbättrad
personalvård inom arbetslivet;
nr 634, av fru Olsson och herr Kristiansson,
Axel, om åtgärder mot bristen
på personal inom sjukvården;
nr 635, av herr Sundin, angående
buss- och flygresor för värnpliktiga;
nr 636, av herr Svanström m. fl., om
inrättande av ett statligt trafikinstitut;
nr 637, av herr Sveningsson, angående
statens järnvägars rabattresor för
pensionärer;
nr 638, av herr Virgin m. fl., angående
familjepolitiken;
nr 639, av herr Åkerlund, om utredning
rörande hembygdsvården;
nr 640, av herr Larsson, Lars, och
18
Nr 5
Söndagen den 26 januari 1964
herr Johansson, Tage, om ökade möjligheter
för skolungdom till praktikanttjänstgöring;
nr
641, av herr Bengtson m. fl., angående
barntillsyn;
nr 642, av herr Virgin m. fl., angående
driftsbidragen till daghem, fritidshem
och lekskolor;
nr 643, av herr Hanson, Per-Olof, angående
almanacksprivilegiet;
nr 644, av herr Svanström, om avskaffande
av städernas auktionsmonopol;
nr 645, av herr Virgin m. fl., angående
makes säkerhet vid förmånstagar
-
förordnande avseende kapitalförsäkring;
nr
646, av herr Virgin m. fl., om giftorätt
i pension, m. m.; och
nr 647, av herr Bengtson m. fl., om
förbud mot tobaksreklam.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 20.30.
In fidem
K.-G. Lindelöw
Onsdagen den 29 januari 1964
Nr 5
19
Onsdagen den 29 januari
Kammaren sammanträdde kl. 16.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
andre vice talmannen.
Herr Persson, Einar, anmälde, att han
under gårdagen åter infunnit sig vid
riksdagen.
Justerades protokollen för den 21, 22
och 23 innevarande månad.
Ang. viss export till Sydafrika
Herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet
LANGE, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid
detta sammanträde besvara herr Möllers
den 15 i denna månad framställda
interpellation angående viss export till
Sydafrika, erhöll ordet och anförde:
Herr talman! Herr Möller har i en
interpellation frågat utrikesministern
om i den svenska exporten till Sydafrika
ingår sådana produkter som kan användas
för att tillverka och underhålla
vapen och ammunition samt, om så
är fallet, vilka åtgärder regeringen ämnar
vidta för att efterkomma Förenta
Nationernas säkerhetsråds resolution av
den 4 december 1963.
Då interpellationen avser fråga, som
faller inom handelsdepartementets
verksamhetsområde har interpellationen
lämnats över till mig för besvarande.
Jag vill svara följande.
Sedan Förenta Nationernas säkerhetsråd
den 9 augusti 1963 uppmanat alla
stater att upphöra med utförsel av vapen,
ammunition av alla slag och militära
fordon till Sydafrika antog säkerhetsrådet
den 4 december 1963 en resolution
genom vilken alla stater uppmanas
att omedelbart avstå från utför
-
sel av utrustning och materiel som är
avsedd för tillverkning och underhåll
av vapen och ammunition i Sydafrika.
Såsom utrikesministern redan framhållit
i andra kammaren den 5 december
förra året i sitt svar på interpellation
angående det svenska deltagandet
i utställning i Johannesburg kommer
Sverige i enlighet med vår allmänna
inställning självfallet att efterleva säkerhetsrådets
uppmaning.
Jag vill erinra om att det i Sverige
sedan länge råder förbud mot utförsel
utan särskilt tillstånd, förutom av vapen
och ammunitionsmateriel, även av
materiel för eldledning, signalering
m. m. och övrig krigsmateriel. Detta
förbud gäller dessutom alla maskiner
och verktygsutrustningar som är särskilt
avsedda för framställning och underhåll
av sådan materiel. Tillstånd till
utförsel av här ifrågavarande materiel
till Sydafrika har sedan lång tid icke
medgivits.
Av det sagda framgår således att vi
från svensk sida redan sedan länge tilllämpar
en sådan ordning beträffande
exporten till Sydafrika som förordas
i rekommendationerna.
Jag kan i detta sammanhang nämna,
att vid den genomgång av gällande bestämmelser
rörande krigsmateriel, som
föranletts av rekommendationerna, en
ändring i förtydligande syfte nyligen
vidtagits. Ändringen, som sålunda
egentligen är av formell natur, innebär,
att även delar och tillbehör till maskiner
och verktygsutrustning för framställning
och underhåll av krigsmateriel
uttryckligen inbegripits under exportförbudet.
Mot bakgrunden av säkerhetsrådets
rekommendationer är det naturligt att
tullmyndigheterna särskilt noga prövar
att inte till Sydafrika utförs maskiner
20
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Ang. viss export till Sydafrika
och verktygsutrustningar eller delar och
tillbehör, som kan tänkas komma att
användas för framställning och underhåll
av krigsmateriel.
Generaltullstyrelsen har också i rundskrivelse
till samtliga tullmyndigheter
hänvisat till säkerhetsrådets rekommendation
i december 1963 samt erinrat
om gällande bestämmelser rörande förbud
mot utförsel av krigsmateriel. Styrelsen
har därvid framhållit att särskild
uppmärksamhet bör iakttagas vid ifrågasatt
utförsel av maskiner och verktygsutrustningar
avsedda för framställning
och underhåll av krigsmateriel. I
tveksamma fall bör samråd sökas med
krigsmaterielinspektören i handelsdepartementet.
Herr MÖLLER (s):
Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
för svaret. Tacket gäller både
snabbheten och innehållet. Bådadera är
tillfredsställande.
Interpellationen var inte föranledd av
tvivel på den svenska regeringens vilja
att efterkomma FN :s säkerhetsråds resolution
om Sydafrika. Långt innan rådet
antog sin tidigare resolution den
9 augusti i fjol -— den som manar medlemsstaterna
att inte sälja eller skeppa
vapen till Sydafrika — hade Sverige
tillämpat en sådan restriktiv exportpolitik
gentemot Sydafrika.
Min interpellation var en uppföljning
av säkerhetsrådets nya resolution av
den 4 december 1963. Denna innebär
en utvidgning av den tidigare resolutionen
och manar medlemsstaterna att
utvidga exportförbudet för vapen att
även omfatta alla övriga produkter som
kan användas för att tillverka och underhålla
vapen och ammunition.
Även om detta är en rekommendation,
som inte har tvingande verkan
för medlemsstaterna, framstår det som
självfallet att Sverige skulle effektivt
följa denna säkerhetsrådets maning. Att
regeringen varit inställd härpå bebådade
ju utrikesministern i ett uttalande
i andra kammaren redan den 5 december.
På denna punkt har handelsministern
nu givit ett klart och entydigt svar.
Jag noterar särskilt de två åtgärder
som vidtagits som följd av säkerhetsrådets
nya resolution för att säkerställa
dennas efterföljd. Dels förtydligas gällande
bestämmelser så att exportförbudet
uttryckligen skall inbegripa även
övriga sådana produkter som kan avses
i säkerhetsrådets resolution, dels har
generaltullstyrelsen i rundskrivelse till
tullmyndigheterna manat till särskild
uppmärksamhet vid ifrågasatt utförsel
av maskiner och verktygsutrustning
som kan användas för att tillverka och
underhålla krigsmateriel. Därmed bör
alla eventuella luckor vara täppta och
säkerhetsrådets maning kunna effektivt
efterkommas.
I tveksamma fall, påpekar handelsministern
vidare, skall samråd ske med
krigsmaterielinspektören i handelsdepartementet.
Sådana fall kan väl uppstå
vid tolkningen av vilka produkter
som faller under resolutionen. Gränsfall
kan tänkas då det är svårt att avgöra
om en vara skall omfattas av exportförbudet
eller lämnas utanför. Jag
vill därvid uttala förhoppningen att
myndigheterna i så fall tillämpar en
rigorös tolkning av bestämmelserna.
Ännu en gång ett tack till chefen för
handelsdepartementet för att han handlat
så raskt för att säkerställa efterföljden
av säkerhetsrådets nya resolution.
I övrigt finner jag inte anledning att i
detta sammanhang gå in på andra sidor
av Sveriges eller FN:s politik visavi
Sydafrika och dess raspolitik.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Onsdagen den 29 januari 1964
Nr 5
21
Ang. jordbruksproduktionens inriktning
och omfattning
Ordet lämnades härefter till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
HOLMQVIST, som meddelat,
att han ämnade vid detta sammanträde
besvara herr Isacsons den 15
januari framställda interpellation angående
jordbruksproduktionens inriktning
och omfattning, och nu yttrade:
Herr talman! Herr Isacson har frågat
mig hur jag ser på utvecklingen beträffande
konsumtion och produktion av
jordbruksprodukter inom landet och
på den internationella marknaden samt
vilka slutsatser för den framtida jordbruksproduktionens
inriktning och omfattning
man ur jordbrukspolitisk synpunkt
bör dra av denna utveckling.
Jag vill gärna ge interpellanten rätt
i att utvecklingen i Västeuropa under
1963 kännetecknats av en stigande efterfrågan
på jordbruksprodukter. Det har
därför varit möjligt för Sverige att öka
exporten av vissa produkter, framför
allt nötkött och levande nötkreatur, till
bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland och
Italien. Exporten av andra produkter,
t. ex. fläsk och smör, har däremot under
1963 uppgått till endast ungefär
hälften av de 1962 exporterade kvantiteterna.
De framtida exportmöjligheterna är
osäkra. Den fortgående marknadsregleringen
av jordbruksprodukter inom
EEG och produktionsökningen inom
området torde komma att begränsa
jordbruksexporten till den gemensamma
marknaden.
Jag är inte beredd att endast av exportutvecklingen
under 1963 dra några
slutsatser rörande den framtida
svenska jordbruksproduktionens inriktning
och omfattning. Bedömningen
av dessa spörsmål och den därmed
sammanhängande frågan om vår självförsörjningsgrad
övervägs av 1960 års
jordbruksutredning.
Med detta, herr talman, anser jag mig
ha besvarat interpellationen.
Herr ISACSON (h):
Herr talman! Jag ber först att få tacka
herr statsrådet för svaret och framför
allt för att det har kommit så snabbt.
Svaret är dock mycket kort, och jag
skulle väl också vilja säga att det är
knapert.
•lag tänkte att jag skulle kunna förmå
herr statsrådet till eu analys av situationen
just nu, ty jag trodde att det
skulle kunna vara nyttigt för debatten
på detta område om en sådan analys
här lämnades. Nu uppehåller sig herr
statsrådet uteslutande vid exporten från
Sverige. Han ger mig först rätt beträffande
den stigande efterfrågan på jordbruksprodukter
i Västeuropa, men han
säger sedan att exporten av andra produkter
såsom fläsk och smör har gått
ned till hälften av de år 1962 exporterade
kvantiteterna. Det kan hända att
man med den formuleringen skulle
kunna dra den slutsatsen att det har varit
svårt att exportera. Det är väl ändå
så att vi helt enkelt inte har haft någonting
i egentlig mening att exportera.
Vi har inte haft några svårigheter att
bli av med det lilla överskott som uppstått.
Jag tar upp denna fråga därför att
jag tror att den är väldigt viktig. Ofta
diskuterar vi just vår produktions framtida
inriktning och omfattning med utgångspunkt
från en liten och ofta mycket
liten exportvolym. Ibland har vi
haft svårigheter att avsätta, men ibland
har det gått betydligt lättare. Denna
exportvolym är emellertid till mycket
liten vägledning både för den framtida
jordbrukspolitiken på lång sikt och för
mera kortsiktiga bedömningar av det
enskilda jordbrukets produktionsinriktning.
Inte ens vissa aktuella exportpriser
ger någon ledning. Jag hade därför
hoppats att jordbruksministern skulle
velat analysera den statistik som för
närvarande finns beträffande utvecklingen
i Västeuropa och även rent internationellt
sett. Jag har en bestämd
känsla av att vi är inne i en utveckling
som endast ett fåtal — i varje fall
22
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Ang. jordbruksproduktionens inriktning och omfattning
i Sverige — ännu har bildat sig någon
uppfattning om.
Bilden kan verka förvirrad. Det talas
om och varnas för överproduktion när
vi bedömer framtidsutsikterna, och det
har under den senare tiden -— åtminstone
i början av förra året — från en
hel del konsumentpress sagts att jordbruket
med det snaraste måste skära
ned sin produktion, då vi har en produktion
som verkar skadlig för hela utvecklingen.
Det är alldeles klart att
jordbrukarna hyser en rädsla för överproduktion.
Det ligger i sakens natur.
Jordbrukarna vill över huvud taget inte
tänka sig en överproduktion, som blir
svår att avsätta på exportmarknaden,
men man kan ifrågasätta om det kan vara
i konsumenternas intresse att produktionen
nedskäres alltför starkt. Jag
skall visa detta med några siffror.
Produktionsutvecklingen i världen
i dag visar faktiskt att den totala internationella
produktionen håller på att
stagnera. Visserligen tillkommer här
vissa saker som gör att man för ögonblicket
kanske misstänker att denna
stagnation orsakas av tillfälligheter.
Sovjets situation i dag är ju dock den
att man hade räknat med att få en
spannmålsskörd på 160 miljoner ton,
medan man får nöja sig med 120 miljoner
ton. Sovjet är därför intresserat
av att köpa spannmål från USA, och
man har diskuterat att köpa 15 miljoner
ton från Nordamerika, d. v. s. Kanada
och USA. Även Kina uppträder på
importsidan och har under det senaste
året köpt ungefär 6 miljoner ton.
Exportkvantiteterna är i regel inte
stora från något av de jordbruksproducerande
länderna, men dessa bestämmer
ju i hög grad världsmarknadspriset.
Vad är det nu som sker också i Västeuropa?
Jo, vi kan se ett betydligt starkare
köpintresse. Varför? Går vi till ett
sådant land som Italien är det mycket
intressant att se på utvecklingen under
några av de senaste åren. För bara något
tiotal år sedan hade man där fak
-
tiskt inte råd att äta animalier, i varje
fall inte köpa sådana utifrån, men där
börjar man i dag att visa starkt intresse
för sådana dyrare livsmedel som gödkalvkött
och mellankalvkött. Den pågående
industrialiseringen i Italien har
alltså medfört att man där fått ett helt
annat intresse för högvärdiga livsmedel
än man hade tidigare.
Beträffande konsumtions- och produktionsutvecklingen
i Europa skulle
jag vilja återge några siffror ur en rapport
från EEC:s kommission. Det heter
i denna rapport: »Man har vid diskussionerna
på högsta nivå inom EEC
angående nötköttsförordningen betonat
den begynnande bristande jämvikten
mellan konsumtionens och produktionens
utveckling inom detta varuområde.
I Frankrike visar produktionen
stagnation, medan konsumtionen främst
i Italien ökar i oanad takt. Följden av
denna utveckling är att priserna på
nötkött stigit 6—10 procent inom EEC
mellan december 1962 och 1963. I Nederländerna
uppgår stigningen till 50
procent.» »Enligt beräkningar», fortsätter
man i rapporten, »gjorda inom
kommissionen skulle år 1970 Europa i
sämsta fall ha en brist på 560 000 ton
nötkött. Utvecklingen efter denna beräkning
har snarare visat eu ytterligare
försämring, och det är möjligt att
bristen kan komma att bli större. Det
är dessa beräkningar som ligger till
grund för förordningen och därest de
visar sig riktiga absolut garanterar
utanför EEC stående nötköttsexportörer
bibehållen marknadsandel.»
Nötköttssituationen är speciellt intressant,
ty den är inte lika lätt att
snabbt förändra i varje fall uppåt.
Fläskproduktionen liksom äggproduktionen
är det lättare att laborera med,
lättare att öka eller minska. Men även
när det gäller fläskproduktionen har vi
för närvarande brist i Europa, och det
har utövats en press uppåt på priserna.
För några av de viktigaste länderna
kan man konstatera en prisökning med
i runt tal 31 procent från tredje vec
-
Onsdagen den 29 januari 19(54
Nr 5
23
Ang. jordbruksproduktionens inriktning och omfattning
kan i november 19(52 till motsvarande
tidpunkt 19(53.
Detta siiger något om vilka problem
som faktiskt finns, vilka problem som
vi alltså enligt min uppfattning måste
ta upp till debatt för att själva veta
hur vi skall ordna vår produktionsinriktning
och därmed vår jordbrukspolitik.
Vi vet att produktionsutvecklingen
i Västeuropa från omedelbart före
kriget och till nu utvisar en ökning med
35 procent av den totala produktionen,
men samtidigt har en betydande folkökning
skett, och samtidigt är vi inne
i en situation där folk alltmer efterfrågar
de högvärdiga livsmedlen. Inom
EEC har man gjort en prognos som
visar att konsumtionen av vissa varuslag
skulle öka mycket starkt fram till
1970, däribland för nöt- och kalvkött
med 41 procent, ägg med 39 procent,
ost med 29 procent och fjäderfäkött
med 98 procent, medan konsumtionen
av vissa andra varuslag såsom konsumtionsmjölk
och vegetabilier skulle vara
oförändrad eller rent av minska.
Förskjutningarna i produktionen är
rätt väsentliga. Jag tittade nyligen på en
statistik som visar att koantalet i hela
världen under de två senaste åren minskat
med 2 procent. Mjölkproduktionen
har också minskat med 2 procent. I de
industrialiserade länderna är tendensen
klar. Man börjar slå ut mjölkkorna. De
medför en svår arbetsbelastning och
bundenhet. Man går i stället över till
mera lättmanövrerad produktion: ägg
och i viss mån fläsk. Även i Sverige har
vi successivt minskat mjölkkornas antal.
Vi har för närvarande 1 120 000
mjölkkor, men prognoserna tyder på att
vi om ett par år endast kommer att ha
1 000 000 mjölkkor. I den situationen
uppstår ett mycket allvarligt problem:
Hur skall vi få fram kalvar till en köttproduktion
som alltså får ökade möjligheter
att göra sig gällande både här i
landet och utomlands?
Det är sådana problem som jordbrukarna
brottas med och som även här
bör komma in i bilden, ty de borde in
-
tressera också konsumenterna och
jordbrukspolitikerna.
Tendensen även här i Sverige går ju
i den riktningen att vi slår ut mjölkkorna
för att det är ont om arbetskraft,
och arbetskraften är dyr. Det går lättare
att rationalisera, att med en liten
arbetskraft bedriva t. ex. en stor äggproduktion,
och därför har vi fått eu
ökad äggproduktion. Samma är tendensen
i Västtyskland. Där har man ökat
äggproduktionen mycket starkt, så att
man under de senaste åren minskat sin
import av ägg ned till ungefär hälften
mot för endast några år sedan.
Hur ter sig då framtiden med utgångspunkt
från dessa resonemang?
Ja, det är naturligtvis ett stort frågetecken.
Inom EEC kan man förvänta
produktionsökning både på industrisidan
och på jordbrukssidan. Det sägs att
Frankrike i dag har mycket stora latenta
möjligheter att öka sin jordbruksproduktion,
men är det så säkert att
länder som arbetar på att också öka sin
industriproduktion kommer att satsa
de resurser och den arbetskraft som
skulle behövas för att öka jordbruksproduktionen
i den utsträckning som
de borde ha förutsättningar att göra?
Då uppställer sig frågan: Hur blir det
för oss själva? Blir det möjligt för oss
att i varje fall upprätthålla självförsörjningsgraden
i samma omfattning som
nu? Vi vet att självförsörjningsgraden
i dag inte är hundraprocentig. Den ligger
väl närmare 95 procent, om vi skall
ta hänsyn till en viss import av fodermedel.
Skall vi upprätthålla denna
självförsörjningsgrad eller skall vi
minska den? Det är saker som jag inte
skall ge mig in på just nu, men utvecklingen
sedan 1940 ger en hel del intressanta
anvisningar.
Vi vet att arbetskraftsvolymen inom
jordbruket har minskat med i runt tal
55 procent sedan 1940. Vi har emellertid
sedan dess haft en total ökning av livsmedelsproduktionen
med 5 procent, men
samtidigt har befolkningen ökat med 18
procent. Här sker alltså en eftersläp
-
24 Nr 5 Onsdagen den
Ang. jordbruksproduktionens inriktning
ning. Vad som i dag är speciellt intressant
för en jordbrukare är att det håller
på att uppträda någonting av depressionstendenser
i fråga om avkastningen
från jordarna. Detta kan utläsas i
en statistik som man kan hämta direkt
från statistiska centralbyråns årsbok.
Därav framgår t. ex. att under tiden 1950
—1955 skördade vi i genomsnitt 2 440
skördeenheter i runt tal per hektar, men
under femårsperioden 1955—1960 bara
2 250 skördeenheter, en minskning med
8 procent. Gäller det spannmål var det
också en minskning — mellan 5 och 6
procent.
Varför skedde detta? Vi vet att vi
samtidigt ökade användningen av konstgödsel,
vi har i viss mån fått bättre
sorter och en bättre teknik. Minskningen
är nog i hög grad beroende på att
många jordbruk i dag brottas med arbetskraftsproblem.
De har fört in tyngre
maskiner, som inte bara sparar arbete
utan faktiskt också har vissa ganska
betydande skördenedsättande egenskaper,
speciellt på lerjordar. Väderleken
har också ingett bekymmer.
Det skulle vara intressant att analysera
vad som framkallat denna depression
i jordbruksproduktionen. Kan vi då
utöka produktionen i fortsättningen? Ja,
man har ju inom jordbruksutredningen
redovisat förutsättningarna härför och
kunnat visa att produktionen kan ökas
mellan 30 och 50 procent. Detta är en
teoretisk beräkning med utgångspunkt
från de möjliga skördarna och vid modern
teknik, men man har inte kunnat
ta hänsyn till vissa depressiva faktorer
som kommer in i bilden. Vad är det
som gör att vi inte kan hålla skördarna
på jordarna uppe i den utsträckning
som vi hade väntat och som förbättrad
teknik och nya gödselmedel borde ha
gett oss ökade förutsättningar för?
Herr talman! Jag har velat dra upp
dessa problem därför att jag tycker att
de är intressanta. Om man inte observerar
dem i tid och gör vad man kan för
att komma till rätta med dem, tror jag
att vi kommer i den situationen att det
29 januari 1964
och omfattning
blir brist på livsmedel i Sverige. Det
är inte min uppgift att säga någonting
om vilka resurser vi skall sätta in,
men jag ville peka på frågorna och
framföra till statsrådet, att jag tror att
de måste bli föremål för en analyserande
studie och att man måste sätta in
motåtgärder.
Jag tror också att man måste vara
på det klara med att vi skall vara mycket
försiktiga när det gäller att resonera
om framtidsutsikterna. Det resonemang
som under många år förts om att
skära ned produktionen, att ta bort
mark ur produktionen, är inte invändningsfritt.
Lantbruksstyrelsen har gjort
en undersökning som visar att vi kanske
bör plantera skog på 800 000 hektar
åkerjord. 400 000 hektar av denna jord
är väl redan ur produktionen, och kanske
400 000 hektar är föremål för rätt
extensiv produktion. Inte minst med
tanke på utvecklingen på nötkreaturssidan,
alltså köttsidan, skulle jag tro att
det skulle vara ytterst värdefullt om
man här kunde "få till stånd en viss
köttproduktion. Det må gälla biffdjur
eller får eller dylikt, bara man inte
utan vidare accepterar att åkerjorden
skall förvandlas till skog. Jag tror att
detta är på lång sikt ett gemensamt
producent- och konsumentintresse. Vi
behöver, tror jag, tillägna oss en ny syn
på dessa problem.
Med detta, herr talman, ber jag att
än en gång få tacka för svaret.
Herr KRISTIANSSON, AXEL, (ep):
Herr talman! Frågeställningarna i interpellationen
är intressanta både när
det gäller orsakssammanhangen bakom
den stabilisering och prisuppgång på
jordbruksprodukter som skett på den
internationella marknaden och när det
gäller de åtgärder vi kanske bör vidta
med anledning härav.
Man kan naturligtvis säga, såsom
jordbruksministern här har sagt, att det
är för tidigt att dra några långtgående
slutsatser. Frågan är, huruvida det är
Onsdagen den 29 januari 1904
Nr 5
25
Ang. jordbruksproduktionens inriktning och omfattning
en bestående prisuppgång och knapphet
på livsmedel eller om det blir en
tillbakagång igen. Jag har för min del
den uppfattningen att det sannolikt blir
en långvarig och bestående stabilisering.
Jag skulle vilja anföra en mycket
komprimerad motivering för detta påstående.
Jag vill fråga: Hur kommer det att se
ut om man applicerar jordbrukssituationen
i vårt land på ett närliggande område,
exempelvis EEC-länderna jämte
Storbritannien, Danmark och Norge?
Dessa länder har en sammanlagd folkmängd
på ungefär 240 miljoner människor.
Såvitt jag förstår finns det ingenting
som kan anföras emot att utvecklingen
i dessa länder, där det sker en
mycket stark ekonomisk expansion,
skulle bli likadan som utvecklingen i
vårt land, låt vara att den kommer
några år senare. En krympning av jordbruksproduktionen
och en ökning av
industrinäringarna är alltså någonting
som måste komma i dessa länder.
Tar man därtill in i bilden att man
i dessa länder räknar med att det under
1960-talet kommer att ske en konsumtionsökning
med cirka 20 procent, kan
man med ganska stor säkerhet dra den
slutsatsen att det här är fråga om en
utveckling som inte är tillfällig utan
kommer att bli bestående. Frågeställningen
är nu: Vilka slutsatser skall vi
dra härav för handlandet inom vårt eget
land? Det är klart att man kan göra
gällande att vi inte kan göra något, ty
vi har varit först med att banta ned
vårt jordbruk och får därför finna oss
i att i fortsättningen importera kompletterande
livsmedel till högre priser.
Jag kan inte underlåta att i detta sammanhang
ställa en konkret fråga till
jordbruksministern. Det förekommer i
dagens jordbrukspolitiska debatt — liksom
även i direktiven till jordbruksutredningen
— något som kallas produktionsmålsättning.
Enligt min mening är
nog begreppen i den jordbrukspolitiska
debatten något förvirrade. Det skulle
inte skada om man även i detta avse
-
ende i någon mån kunde göra en upprensning.
Jag skulle vilja ifrågasätta om
man helt enkelt — mot bakgrunden av
vad jag nu har anfört och av att vi sannolikt
inte i vårt land kommer att behöva
riskera överproduktion av livsmedel
— inte skulle kunna avföra detta
begrepp ur utredningsdirektiven. Man
kan möjligen hävda att därest vi inte
styr produktionen kan vi riskera vissa
överskott. Jag vill för mitt vidkommande
ha sagt att jag tror att det i så fall
blir fråga om tillfälliga överskott, som
vi får acceptera under en näraliggande
tid, för att kunna tillgodose självförsörjningen
någorlunda hyggligt i fortsättningen.
Jag går så långt att jag ifrågasätter
en annan innebörd av begreppet
produktionsmålsättning, innebärande att
man härmed menar en undre gräns för
livsmedelsförsörjningen som man till
varje pris måste stimulera till.
Herr statsrådet HOLMQVIST:
Herr talman! Det inträffar allt som
oftast i anslutning till interpellationssvar
på detta område, att diskussionen
breder ut sig och blir en stor jordbrukspolitisk
debatt. Det har väl inte
heller saknats tendenser härtill i de inlägg
som hittills förekommit.
Herr Isacson önskade att jag skulle
ha gett en utförligare redogörelse. Jag
skall gärna erkänna att jag tvekade om
hur jag skulle göra. Skulle jag remittera
interpellationen till alla tänkbara
instanser för att få en detaljbelysning
av dessa frågor, eller skulle jag försöka
ge ett ganska snabbt svar på interpellationen?
Jag stannade för det sista alternativet.
I herr Isacsons inlägg förekom några
ting, som jag skulle vilja vidareutveckla.
Till en början skulle jag vilja säga
att visst bör vi följa utvecklingen av
livsmedelsförsörjningen inom hela
världsmarknaden och diskutera den. Vi
bör emellertid inte tro att förändringar
med någon procent av produktionen av
livsmedel i världen har någon nämn
-
26
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Ang. jordbruksproduktionens inriktning och omfattning
värd betydelse för våra möjligheter att
finna avsättning för våra jordbruksprodukter.
Vi utgör ju en mycket liten
nation på jordbruksområdet, och situationen
blir, som sagt, för vårt vidkommande
inte nämnvärt förändrad av att
man kan notera vissa förändringar i totalbilden.
När jag vid besvarandet av interpellationen
valde att fatta mig kort, beroddet
det på att jag tyckte, att vi också
har alltför kort erfarenhet att bygga
på. Utvecklingen under några månader
kan knappast ge anledning att ompröva
de jordbrukspolitiska målsättningarna.
Det kan inte vara rimligt att handla
på det sättet. Jag har försökt belysa
med några enkla exempel, att det ingalunda
förhåller sig på det sättet att vår
exportsituation i stort skulle ha väsentligt
förbättrats. Om vi tar totalexporten
av kött och fläsk kan nämnas att
vi under år 1963 hade en export på
40 100 ton. År 1962 låg motsvarande
siffra vid 40 600.
Jag kan ge några ytterligare exempel.
Tar vi ett sådant område som exporten
av levande svin, finner vi att vi under
år 1962 alltjämt hade en export på 4 760
ton, men att vi under år 1963 inte hade
någon export alls. Vår export av ost har
ökat med 1 000 ton. När det gäller ägg
redovisas en ökning, som egentligen är
mycket betydande och som kanske skulle
ha framhållits i allra främsta rummet.
Exporten steg nämligen från 4 000
till 7 000 ton. Det skulle i och för sig
kunna anses vara särskilt glädjande,
men jag tror inte att de som känner till
detta område menar att situationen är
så ljus. Det är ju nämligen i dag det
svåraste området. Vi kan över huvud
taget inte bli av med några ägg för tillfället,
och priserna är ytterst pressade.
Sedan man inom EEC har lagt en extra
avgift på importen av ägg är vi praktiskt
taget utestängda från denna marknad.
Detta visar hur snabbt situationen
kan förändras.
Jag kan hålla med om att jag i interpellationssvaret
kanske gått förbi eu
sida av saken som bör observeras i detta
sammanhang, men jag gjorde det därför
att herr Isacson inte fäst särskilt avseende
därvid och inte frågat om detta.
När vi skall bedöma vår export med
hänsyn till vilket gagn den kan ha för
det svenska jordbruket, bör vi nämligen
samtidigt beakta vilka priser vi
kan uppnå för de exportprodukter som
avsättes. Det är mycket väsentligt att
man också tar med detta vid bedömningen.
Någon nämnvärd förbättring i
fråga om nötköttet har inte uppnåtts.
Alltjämt ligger exportpriset närmare 3
kronor per kilogram under det inhemska
partipriset. För smör, som exporterats
under 1963, har priset legat
mellan 1 krona och 2:50 under partipriset
här hemma. Även om världsmarknadspriserna
stigit på vissa varor -—
vilket naturligtvis är tillfredsställande
— har den förbättring som kommit
jordbruket till del väsentligen sin
grund i ökade priser på den inhemska
marknaden och en bättre balans mellan
produktion och konsumtion inom
landet. Från januari fram till december
1963 höjdes partipriserna för fläsk, nötkött
och smör med ungefär 1 krona per
kilogram på den svenska marknaden.
Den invägda mjölkmängden var 3
procent lägre under 1963 än 1962, och
smörtillverkningen — vilken, som vi
alla vet, ger en mycket svag kostnadstäckning
— var hela 7 procent lägre under
1963 än året dessförinnan. Samtidigt
kunde vi under 1963 konstatera en
icke obetydlig ökning av smörkonsumtionen
här hemma och även en liten ökning
av den direkta konsumtionen av
mjölk. Med de priser som har tillämpats
och en bättre balans mellan produktionsvolymen
och avsättningsförhållandena
här hemma, har jordbruket
kommit i en bättre situation i dag. Jag
vågar säga att förändringarna i fråga
om vår export på detta område inte
haft någon nämnvärd betydelse för prisutvecklingen
och för jordbrukarnas inkomstförhållanden.
Jag har ansett att det var angeläget
Onsdagen den 29 januari 1904
Nr 5
27
Ang. jordbruksproduktionens inriktning och omfattning
att anföra dessa siffror, när herr Isacson
i sitt inlägg visat sig -— vilket jag
beklagar — företräda en uppfattning
som jag tycker är alltför optimistisk då
det gäller att bedöma det svenska jordbrukets
utvecklingsmöjligheter och de
vägar vi skall söka oss fram på för att
åstadkomma bättre inkomstförhållanden
för våra jordbrukare. Jag tror för
min del att vi har anledning att fasthålla
vid de riktlinjer vi dragit upp för
den svenska jordbrukspolitiken. Ingenting
i den utvekling som förevarit under
de senaste månaderna kan ge anledning
till någon omprövning i detta
avseende. Ändå har, som sagt, herr Isacson
-— vilket förvånar mig — ifrågasatt
riktigheten av vår jordbrukspolitik
på grund av dessa enligt min mening
ganska svagt underbyggda påståenden
som han har gjort.
Herr Isacson och även herr Axel Kristiansson
borde ta del av det beslut som
vid årsskiftet fattades inom EEC och
som innebär att regleringen nu vidgas
till att omfatta även mejeriprodukter
och nötkött — d. v. s. de områden som
är av verklig betydelse för vår export.
När vi samtidigt i dag kan se verkningarna
av EEC:s beslut om reglering på
äggmarknaden — det var ju på detta
område man först var ute för att söka
åstadkomma en reglering som siktade
till att utestänga andra länder från
marknaderna i Tyskland, Frankrike
och över huvud taget inom hela sexstatsgruppen
— finns det anledning att
snarast hysa farhågor för framtiden för
det beslut som fattades i Bryssel vid
årsskiftet. Beslutet innebär ju att man
inom EEC går vidare och utestänger
oss från marknader som haft betydelse
för oss under de gångna åren.
Herr ISACSON (h):
Herr talman! Herr statsrådet tyckte
att jag kanske handskades vårdslöst
med dessa saker och var ute på farligt
område. Det är möjligt, men jag har
faktiskt bemödat mig om att studera
dessa siffror och att söka se det hela
på längre sikt. Jag är rädd för att man
inriktar jordbrukspolitiken efter variationerna
på eu mycket liten exportmarknad.
Herr statsrådet talade om att vi hade
exportförluster. Förvisso har vi det;
när det gäller exporten har de flesta
länder importavgifter som varierar. Det
finns inte något land över huvud taget
som vi gör affärer med som inte har
en importavgift som vi måste kompensera
genom prissänkning på våra exportprodukter.
Dessa länder bedriver
en jordbruksproduktion, som de skyddar
med hjälp av dessa importavgifter
eller med tullar. Endast öststaterna har
ett annat system, vilket vi här kan bortse
ifrån.
Om vi ser på livsmedelspriserna inom
en rad EEC-länder kan vi konstatera
att priserna för det sista året på mjölk,
nötkött, fläsk och ägg i medeltal var
nästa lika höga i dessa länder som i
Sverige. Vi hade i Sverige ungefär 3
procent högre priser, men vi hade samtidigt
arbetskostnader som var mellan
35 och 70 procent högre än i dessa
länder.
Jag ställde frågan i min interpellation
därför att synnerligen många jordbrukare
och konsumenter i dag har en
bestämd känsla av att det nu är fråga
om att göra det bästa för att till varje
pris söka minska jordbruksproduktionen
i Sverige, då det är genom en
krympning av produktionen vi skall
rädda vår ekonomi. Jag tror att på litet
längre sikt är detta ett ytterst farligt resonemang,
framför allt för konsumenterna.
Inte heller producenterna kan i
längden vara betjänta av en alltför liten
produktion inom landet. Jag pekar
på köttproduktionen som mycket väsentlig
i detta sammanhang. Med äggproduktionen
ligger det till på ett annat
sätt, har jag sagt, eftersom det är så
lött att utöka den och att ersätta mjölkoch
köttproduktion med äggproduktion.
I dagens läge när det gäller mjölkkoantalet
och kalvreserven dröjer det
28
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Ang. jordbruksproduktionens inriktning och omfattning
säkert inte länge förrän vi får börja
importera kött. Finns det då något att
köpa? Marginalerna på köttmarknaden
är i dag faktiskt rätt små.
Vi skall inte försöka att här beskylla
varandra för osaklighet, det tycker jag
är onödigt. Vi kan försöka diskutera
detta utan några sådana tillmålen.
Jag har velat ta upp frågan därför att
jag tycker den är intressant ur många
synpunkter. Man bortser så lätt från
framför allt långtidsperspektivet i detta
sammanhang. Jag tycker det ligger
bra mycket i det resonemang man har
fört inom FAO. På Romkonferensen
nyligen sades att man måste sträva efter
en ökad världsproduktion. Detta var
inte bara med tanke på u-länderna utan
också med tanke på industriländerna,
eftersom man på senare tid i praktiskt
taget alla industriländer kunnat förmärka
en stagnation i produktionsutvecklingen.
Därför är frågan av intresse för
oss.
Vilket svar vill alltså herr statsrådet
ge jordbrukarna i dag när det gäller
produktionens omfattning och inriktning?
Frågan står fortfarande obesvarad,
men den kan icke stå obesvarad
hur länge som helst. Jag tror den är
värd en reell belysning också från herr
statsrådet sida.
Herr KRISTIANSSON, AXEL, (ep):
Herr talman! När jag ifrågasatte huruvida
vi behövde en övre gräns för
den svenska jordbruksproduktionen hade
jag den utgångspunkten, att vi enligt
min bedömning inte för framtiden riskerar
någon svensk överproduktion av
livsmedel. Det skulle således inte vara
nödvändigt att över huvud taget föra
detta resonemang, som är mycket irriterande
i jordbrukarkretsar.
Jag ifrågasätter om det inte vore
långt riktigare att införa begreppet minimigräns
i den jordbrukspolitiska debatten,
innebärande att vi i varje situation
måste hålla i gång en produktion
av 90 eller 85 procent av konsumtionen
eller vad det nu skall vara. Skall vi över
huvud taget tala om att vi har självförsörjning,
måste vi stanna vid någon
sådan gräns.
Herr statsrådet HOLMQVIST:
Herr talman! Jag kan bara notera att
om de tongångar som kommit till uttryck
i inläggen här skulle vara representativa
för hur man tänker bland
jordbrukarna i dag, och om det t. o. m.
skulle vara så att man för en sådan
diskussion i 1960 års jordbruksutredning
när det gäller att dra upp riktlinjerna
för vår jordbrukspolitik i framtiden,
då är jag verkligen oroad. Då tror
jag inte att förutsättningarna för samförstånd
är särskilt stora. En förutsättning
för den jordbrukspolitik som vi
har haft och som har gjort att alla kunnat
sluta upp kring den är att konsumenterna
har fått den utfästelsen, att
de i princip inte skall bära några kostnader
för export. Just i det förhållandet
att man har kunnat begränsat produktionen
har vi orsaken till att jordbrukarna
har fått bättre inkomster. Man
har begränsat produktionen och kunnat
anpassa den till det svenska folkhushållet
och således inte varit beroende
av avsättning på världsmarknaden
till mycket låga priser.
Jag har en känsla av att sådana inlägg
som dessa, som nu har gjorts i
denna lilla debatt, lätt kan ge föreställningen
att vi nu skulle kunna spåra in
på helt nya vägar. Detta vore beklagligt,
då faktiskt andra länder börjar inse
fördelen i en jordbrukspolitik efter
svensk modell. Intresset för hur vi har
löst dessa frågor ökar alltmer i andra
länder. Därför tror jag att vi snarast
har all anledning att försöka slå vakt
om en sådan utveckling och inte äventyra
det samförstånd som vi har kunnat
nå i detta avseende.
Jag har inte mera att tillägga i anledning
av denna debatt.
Överläggningen förklarades härmed
slutad.
Onsdagen den 29 januari 1904
Nr 5
29
Ang. åtgärder för upplysning om tobaksrökningens
skadeverkningar
Herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
ASPLING, som förklarat
sig ämna vid detta sammanträde hesvara
herr Schötts fråga angående åtgärder
för upplysning om tobaksrökningens
skadeverkningar, vilken fråga intagits
i kammarens protokoll för den 21
innevarande månad, erhöll ordet och
anförde:
Herr talman! Ledamoten av denna
kammare herr Schött har frågat mig,
om jag vill lämna kammaren en redogörelse
för de åtgärder, som hittills vidtagits
i anledning av riksdagens beslut
att anvisa medel för upplysning om tobaksrökningens
skadeverkningar.
Med anledning härav får jag hänvisa
till vad jag anfört i frågan vid anmälan
av anslaget till Hälsovårdsupplysning i
årets statsverksproposition. Det kan tillläggas,
att medicinalstyrelsen utsett en
expertgrupp med uppgift att belysa
sambandet mellan tobaksrökning och
hälsotillståndet samt att utarbeta underlag
för utformning av en propagandakampanj
mot tobaksrökning.
Herr SCHÖTT (h):
Herr talman! Först ber jag att få tacka
herr statsrådet för svaret. Det var
ju ytterligt kort, men dess bättre vet
jag att svarets korthet inte är signifikativt
för statsrådets intresse för denna
fråga.
Jag vill emellertid erinra om bakgrunden,
om den mycket oroande situationen,
om tobaksmissbrukets våldsamma
utbredning främst bland kvinnor
och barn och om de upprepade framstötar
som gjorts här i riksdagen för
att få till stånd åtgärder mot detta
missbruk.
Onekligen har denna fråga inte tidigare
varit tillräckligt uppmärksammad.
Det var därför med glädje som man
hälsade fjolårets riksdagsbeslut, vilket
innebar att en halv miljon kronor skulle
anslås för propaganda mot tobaks
-
missbruket, främst bland ungdomen.
Säkerligen var det mycket betydelsefullt
att staten på detta sätt engagerade
sig i frågan.
För min del menar jag att det är angeläget
att det blir känt vad fjolårets
beslut har resulterat i för åtgärder. Det
är riktigt att det i statsverkspropositionen
återfinnes en redogörelse för en
del av vad som bär hänt, men onekligen
har det inträffat en hel del sedan den
skrevs. Här nämns bl. a. nu att det har
tillsatts en expertgrupp av medicinalstyrelsen.
Det hade också varit av intresse
att få veta vad som har skett exempelvis
på skolans område.
Kungl. Maj:ts beslut i november innebär
ett godkännande i huvudsak av
medicinalstyrelsens förslag om propagandaåtgärder.
Förslaget verkar bra, och
jag hoppas, att det kommer att realiseras.
Bland annat är det meningen att
en del av pengarna skall användas till
att engagera en särskild PR-man för att
få fram en slagkraftig propaganda.
Jag tillåter mig uttala den förhoppningen
att man i denna propaganda speciellt
skall inrikta sig på tobaksmissbruket
bland kvinnorna, därför att tobaksmissbruket
är mycket starkt utbrett
hos dem. Vi vet att om det är några
som har slutat röka så är det inte kvinnor
utan män. Det är värdefullt att propagandan
inriktas speciellt på kvinnorna,
inte minst också därför att de —
även i denna fråga — betyder ofantligt
mycket mer än männen när det gäller
att fostra barnen.
Det heter i statsrådets kommentar i
propositionen att det är angeläget att
den påbörjade informationen följs upp
under något eller några år så att de vidtagna
åtgärderna får åsyftad effekt. För
min del tror jag inte att det är realistiskt
med den uppfattningen att det
skulle räcka med något eller några års
fortsatt uppföljande av informationen.
Man måste säkert arbeta mera långsiktigt.
Det torde erfordras många års intensivt
arbete för att komma till rätta
med den svårartade situation i vilken
vi befinner oss.
30
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Ang. åtgärder för upplysning om tobaksrökningens skadeverkningar
Det talas också om de betydande kostnader
som riksdagen påtagit sig för den
aktuella propagandan. Det bör då erinras
om att stora värden står på spel.
Jag tror därför inte att man skall låta
sig på något sätt avskräcka av dessa
propagandakostnader.
Jag vill än en gång erinra om den
oro som allmänheten känner, inte minst
med tanke på de rapporter vi nyligen
fått från utlandet beträffande tobaksmissbrukets
verkningar. Denna oro har
också kommit till uttryck i flera motioner
till årets riksdag, i vilka det föreslås
ytterligare åtgärder.
I detta sammanhang vill jag uttala
den förhoppningen att den expertgrupp
som medicinalstyrelsen har tillsatt skall
arbeta snabbt och effektivt och likaså
att den nationalförening mot tobaken
som nu skall komma till stånd får en
verklig förankring hos folket och blir
ett effektivt organ i kampen mot tobaksmissbruket.
Jag förstår mycket väl att inte alla
genom propagandan kan lockas att sluta
röka; man får vara tacksam om
många genom den kan bringas att minska
sitt tobaksbruk.
Herr talman! Jag vill till slut endast
till statsrådet vädja att han ägnar allt
möjligt intresse åt denna stora och betydelsefulla
fråga, vilken enligt mångas
uppfattning icke tidigare ägnats tillräcklig
uppmärksamhet.
Herr statsrådet ASPLING:
Herr talman! Att mitt svar var kort
beror på att det var en enkel fråga som
herr Schött här har ställt till mig, och
riksdagens regler föreskriver också att
svaret skall vara kort på en dylik fråga.
Jag är enig med herr Schött på många
punkter. Jag tror att det är viktigt att
den kommande upplysningskampanjen
är väl förberedd, får en effektiv utformning
och att den icke minst inriktas på
framför allt ungdomen. Den expertgrupp
som nu är tillsatt, där medlemmarna
i hög grad representerar en stor
vetenskaplig kunskap och expertis på
en rad olika fält, tror jag också kommer
att arbeta med all den skyndsamhet
som herr Schött här önskade.
Det är givet att det är viktigt — jag
antar att herr Schött håller med mig
om detta — att de rapporter om olika
undersökningar som nu kommer fram
inte bara blir refererade i tidningspressen
utan även blir genomgångna av
forskare här hemma. Det är också
forskningsgruppens uppgift att genomgå
det material som föreligger på olika
håll i världen och därefter göra en sammanställning,
en dokumentation.
Jag säger detta därför att jag tror att
det är mycket viktigt med hänsyn till
propagandans och upplysningsverksamhetens
utformning i fortsättningen. Den
kommer säkert att vinna mycket på att
den grundar sig på de fakta som bl. a.
denna expertgrupp kan komma fram
till.
Herr SCHÖTT (h):
Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet för hans komplettering av
svaret, som tydligt vittnar om riktigheten
av mitt uttalande, att statsrådet
verkligen har intresse för denna betydelsefulla
fråga.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Vid föredragning av motionen nr 453
hänvisades densamma, i vad den avsåge
förstärkning av personalen hos
JO-ämbetet, till bankoutskottet och i övrigt
till bevillningsutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 454—457 till konstitutionsutskottet
och
motionerna nr 458—522 till statsutskottet.
Vid föredragning av motionen nr 523
hänvisades densamma, i vad den avsåge
Onsdagen den 29 januari 1904
Nr 5
31
Interpellation ang. viss förtursrätt till bostad, m. m.
storleken av invaliditetsersättningen,
till behandling av lagutskott och i övrigt
till statsutskottet.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 524—547 till statsutskottet,
motionerna nr 548—575 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 576—584 till bankoutskottet,
motionerna nr 585—608 till behandling
av lagutskott,
motionerna nr 609—620 till jordbruksutskottet,
motionerna nr 621-—639 till allmänna
beredningsutskottet,
motionerna nr 640—642 till statsutskottet
och
motionerna nr 643—647 till behandling
av lagutskott.
Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj:ts till kammaren överlämnade proposition
nr 24, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 4 och 18 §§
lagen den 31 maj 1957 (nr 281) om
kommunalförbund.
Interpellation ang. viss förtursrätt till
bostad, m. m.
Herr NILSSON, FERDINAND, (ep)
erhöll på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! Snedbelastningen mellan
efterfrågan på bostäder och önskan
om förbättrad bostadsstandard å ena sidan
samt bostadsproduktion och byggnadskostnadsproblem
å den andra har
skapat en mycket svårbemästrad sitution.
Man vet icke vad som kan bedömas
som mest orimligt, att lova både
höjda inkomster med ökade bostadsanspråk
och dessutom att lösa bostadsfrågan
eller att kritisera att inte sådana
löften kan infrias.
Faktum kvarstår att kommunerna
som regel icke på tillfredsställande sätt
kan klara uppgiften, att skaffa alla bostäder
i fråga om vilka behov anmäles.
Arbetsgivarna måste här gripa in eftersom
personalproblemet är brännande,
och så är vi framme vid tjänstebostadsproblemet
— ett naturligt problem när
det inte finns erforderlig bostadsmarknad.
Och var är det i sådant hänseende
bra ställt?
Det går inte att skylla ifrån sig arbetsmarknadens
delproblem på de s. k.
fria parterna, på fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.
De permanenta
löneglidningarna — och förresten också
det ringa intresset från medlemmarnas
sida att göra frivilligt arbete för organisationen
— talar sitt tydliga språk.
Och de så kallade delproblemen — bristen
på poliser, brandsoldater, militäranställda,
sjuksköterskor och annan
vårdpersonal o. s. v. — är bara återspeglingar
av en statligt dirigerad arbetsmarknad
med genom arbetstidsförkortningen
m. m. skapad brist på arbetskraft.
För att stanna vid landstingens personalproblem,
så löses det — i den mån
det nu kan lösas — i icke ringa grad
med att man lockar till sig sköterskor
m. m. från varandra. Sådant löser inga
problem, men hjälper somliga för stunden.
Nu återkommer vi från landstingspersonalens
bostadsproblem till frågan
om tjänstebostäderna och om de statliga
bostadslånen avseende hus med
tjänstebostäder. Enligt 10 § bostadslånekungörelsen
må bostadslån av statsmedel
avseende »hus, vari bostadslägenheter
förbehållas vissa kategorier»
beviljas endast under de förutsättningar
Kungl. Maj :t bestämmer.
I tillämpningsföreskrifter härom har
uttalats, att »i fråga om kategorihus,
där fortsatt nyttjanderätt till lägenhet
är beroende av att visst anställningsförhållande
ej upphör, må lån beviljas endast
om särskilda omständigheter föranleda,
att sådana villkor bör godtagas».
I anslutning härtill har bostadsstyrel -
32
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Interpellation ang. viss förtursrätt till bostad, m. m.
sen till ledning för länsbostadsnämnderna
gett följande direktiv:
»Särskilda förhållanden på eu ort
kan motivera att bostadslån beviljas för
hus, vari lägenheterna förbehållas anställda
vid viss industri eller yrkesgrupp,
som utövar samhällsviktig verksamhet,
såsom sjukhuspersonal, polisoch
brandskyddspersonal.
I fall som nu sagts må länsbostadsnämnden
godtaga att hyreskontrakt avseende
lägenhet innehåller föreskrift om
att nyttjanderätt till lägenheten skall vara
förverkad, om hyresgästens anställning
hos viss arbetsgivare upphör inom
en period av fem år, räknat från inflyttningsdagen.
»
Tillämpningen belyses av ett par fall,
dels berörande Uppsala läns landsting
och dess personalbehov i Uppsala, dels
också Skogssällskapet, som önskat förvärva
personalbostäder i Kungsängen,
likaledes inom Uppsala län. I samband
med det först nämnda fallet behandlas
även framställningar från tvenne industrier
i Uppsala.
I vartdera av de tre Uppsalafallen avsågs
förvärv av två lägenheter om två
rum och kök, samtliga nio lägenheter i
fastighet tillhörande en bostadsrättsförening.
Lägenheterna hade i framställningarna
avsetts att av köparna uthyras
som tjänstebostäder.
Länsbostadsnämnden biföll den 2
september 1963 bostadsrättsföreningens
framställning i ärendena, men endast
under förutsättning dels att uthyrningen
av lägenheterna icke gjordes beroende
av arbetsanställning hos bostadsrättshavaren
så alt hyresrätt förverkas
vid anställningens upphörande, och
dels att bostadsrätten till lägenheten
överlåtes på den boende, om denne bebott
lägenheten i minst fem år och har
intresse av att förvärva bostadsrätten
till densamma.
I skrivelse till landstinget — väl ock
de båda andra sökandena — inskärpte
bostadsrättsföreningen att »länsbostadsnämndens
beslut måste följas i alla de
-
lar, annars kan länsbostadsnämnden låta
säga upp föreningens statliga lån».
För landstingets förvaltningsutskott
kom ärendet som ett hårt bakslag. I förvaltningsutskottets
protokoll den 18 november
1963 underströks att »ärendet
vore av stor principiell betydelse för
landstingets fortsatta förvärv av bostadslägenheter
i syfte att tillgodose behovet
av personalbostäder för landstingets
verksamhet». I själva verket
måste det framstå som tämligen meningslöst
för landstinget att i denna
form medverka till främjande av bostadsproduktion,
om man icke kan räkna
med att få behålla bostaden på längre
sikt.
I det andra typfallet avsågs Skogssällskapets
förvärv av sju lägenheter i en
bostadsrättsförening i Kungsängen, fyra
kilometer från Stockholms stadsgräns
och 25 kilometer fågelvägen från
Norra Bantorget i Stockholm. Förvärvet
avsåg uthyrning till Skogssällskapets
arbetare och tjänstemän.
Länsbostadsnämnden i Uppsala län
biföll framställningen den 27 juni 1963,
men endast under förutsättning dels att
uthyrningen av lägenheten icke göres
beroende av anställning hos bostadsrättsinnehavaren,
så att hyresrätten förverkas
vid anställningens upphörande,
och dels att bostadsrätten till lägenheten
skall upplåtas på den boende, om
denne bebott lägenheten minst fem år
och har intresse av att förvärva densamma
med bostadsrätt.
Skogssällskapet överklagade beslutet
i bostadsstyrelsen och yrkade att det
först nämnda villkoret måtte utgå.
I yttrande den 2 september 1963 anförde
länsbostadsnämnden, under hänvisning
till Kungl. Maj:t anvisningar till
10 § bostadslånekungörelsen och bostadsstyrelsens
förslag till anvisningar
till tertiärlånekungörelsen, att nämnden,
då medgivande lämnats företag att
förvärva bostadsrätter till uthyrning
som tjänstebostäder, konsekvent gjort
förbehåll om att uthyrningen icke göres
Onsdagen den 29 januari 1904
Nr 5
.33
Interpellation ang. viss förtursrätt till bostad, m. m.
beroende av anställning hos bostadsrättshavaren.
Skogssällskapet anförde, att det uppställda
villkoret koinnie att försvåra anskaffandet
av arbetskraft, som är inställd
på att fortsättningsvis utföra
skogsarbete åt arbetsgivaren. Dessutom
medförde villkoret uppenbara risker
för anställning av arbetskraft, som redan
från början har som huvudmotiv
för ansökan om anställning, att därigenom
erhålla höstaden, för att sedan efter
kort tid söka sig arbete inom annan
bransch och hos annan arbetsgivare.
Länsbostadsnämnden i Uppsala förklarade
sig medveten om att klaganden
på grund av förhållandena på bostadsmarknaden
inom Storstockholmsområdet
kan ha vissa skäl för sina farhågor.
Dessa vore dock enligt nämnden icke av
den speciella karaktär, som kan förutsätta
tillåtande av en tjänstebostadsklausul.
Om emellertid bostadsstyrelsen
vid sin prövning funne att sådana särskilda
omständigheter förelåge, förklarade
sig länsbostadsnämnden »för sin
del intet ha att invända häremot».
I beslut den 19 september fann styrelsen
ej skäl till ändring av det överklagade
beslutet. Skogssällskapet anförde
ytterligare besvär hos Kungl. Maj:t,
som den 8 november 1963, efter inhämtande
av nytt yttrande från bostadsstyrelsen,
undanröjde besluten och återförvisade
ärendet till länsbostadsnämnden
för ny behandling. Genom beslut den 6
december 1963 biföll nu länsbostadsnämnden
Skogssällskapets framställning
i enlighet med av sällskapet i besviirsskrivelsen
framfört yrkande. Kvar
står emellertid villkoret, att den, som
bebott lägenheten som tjänstebostad i
minst fem år och har intresse av att
förvärva den med bostadsrätt, skulle få
lägenheten på sig överlåten.
Den principståndpunkt, som länsbostadsnämnden
i Uppsala län med stöd
av gällande bestämmelser ansett sig böra
intaga, kan befaras ha större räckvidd
än för detta län. Bostadsstyrelsen
har, såsom ovan berörts, gett stöd åt en
sådan uppfattning. Vad som ovan anförts
synes ge fog för den meningen att
det är på Kungl. Maj :t — »honom och
honom allena» —- som det ankommer
alt medge undantag från den angivna
regeln. Man kan betvivla att det skall
vara rimligt med ett så stelbent system.
Det är ofta lokala förhållanden som motiverar
det berörda, mera omfattande
utnyttjandet av tjänstebostadssystemet.
Det förefaller, som om det borde i första
hand ankomma på de lokala länsbostadsnämnderna,
med deras intimare
lokalkännedom, att avgöra när det kan
vara erforderligt.
I ett annat läge — ekonomiskt och socialt
— har en starkt berättigad kritik
anförts mot tjänstebostadssystem och
därmed sammanhängande »slavkontrakt».
Det nuvarande läget på den statligt
reglerade arbetsmarknaden ger åt
löntagarna ett starkt övertag. De risker
för att arbetstagaren skall för hårt knytas
till något »bostadsband» som finns
sammanhänger med den felslagna bostadsförsörjningspolitiken.
Skall de allmännyttiga
funktioner som exempelvis
ålagts landstingen kunna fyllas kräves
ofta speciella åtgärder för bostäder åt
de anställda som därför erfordras. Liknande
torde i dessa lokaliseringspolitikens
tider förhållandena vara i fråga
om vissa industrier. Vägande skäl torde
därför tala för ett nytt, odoktrinärt bedömande
av tjänstebostadsproblemen.
Därför får jag utbedja mig första kammarens
medgivande att till statsrådet
och chefen för socialdepartementet få
rikta följande frågor.
Anser statsrådet förhållandena erfordra
en uppmjukning av gällande bestämmelser
angående möjligheten att i
statsbelånade hus bereda tjänstebostäder
för anställda hos landsting och andra
ur samhällelig synpunkt lika betydelsefulla
verksamhetsområden?
Är statsrådet villig ompröva möjligheten
av en viss vidgad decentralisering
av beslutanderätten i sådana ovan
berörda frågor?
34
Nr 5
Onsdagen den 29 januari 1964
Meddelande ang. enkel fråga
På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr andre vice
talmannen avlämnade motioner:
nr 648, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 4, med förslag till lag om
kommunal beredskap m. m.; och
nr 649, av fröken Mattson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 10, med förslag till lag om införande
av brottsbalken m. m.
Meddelande ang. enkel fråga
Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av herr
Isacson (h) till herr statsrådet och che
-
fen för finansdepartementet: »Enligt
punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
äger skattskyldig rätt
att från intäkt av tjänst avdraga ''skälig
kostnad’ för resor till och från arbetsplatsen,
där denna varit belägen på sådant
avstånd från hans bostad, att han
behövt anlita och även anlitat särskilt
fortskaffningsmedel. Anser herr statsrådet
att riksskattenämndens anvisningar
för 1964 års taxering, som innebär en
ändring av tidigare anvisningar i fråga,
är i överensstämmelse med begreppet
''skälig kostnad’ enligt kommunalskattelagen?»
-
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 17.15.
In fidem
K.-G. Lindelöw
Stockholm 1964. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner
640020