Onsdagen den 29 januari Sid
ProtokollRiksdagens protokoll 1958:3
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1958
FÖRSTA KAMMAREN
Nr 3
24—29 januari
Debatter m. m.
Onsdagen den 29 januari Sid.
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och Svenska bostadskreditkassan ............ 17
Interpellation av herr Kaijser ang. värnpliktstjänstgöringen för utländska
läkare med svenskt medborgarskap .................... 22
Samtliga avgjorda ärenden
Onsdagen don 29 januari
Bankoutskottets memorial nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken berättelse .................................... 17
— nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskonloret berättelse
.................................................. 17
— utlåtande nr 3, ang. ändring i förordningen om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
m. m..................................................... 17
1 Forsla kammarens protokoll 1058. Nr 3
Fredagen den 24 januari 1958
Nr 3
3
Fredagen den 24 januari
Kammaren sammanträdde kl. 10.00.
Justerades protokollet för den 17 innevarande
månad.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 33, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
motionen nr 42, av herr
Wärnberg.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 43, av herr Grym m. fl.;
nr 44, av herr Larsson, Lars, m. fl.;
nr 45, av herr Petersson, Bertil, m.
fl.;
nr 46, av herrar Åkesson och Franzén;
nr
47, av herr Persson, Johan, och
herr Sundelin;
nr 48, av herr Edström m. fl.;
nr 49, av herr Boman m. fl.;
nr 50, av herr Andersson, Axel Johannes,
och herr Sumlin;
nr 51, av herr Åkesson;
nr 52, av herr Hermansson m. fl.;
nr 53, av herr Edström och fru Hamrin-Thorell;
nr
54, av herr Boo; samt
nr 55, av fru Nilsson och herr Johansson,
Robert.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 56, av herr Franzén m. fl.;
nr 57, av herr Hermansson m. fl.;
nr 58, av herrar Lindahl och Lindgren;
nr
59, av herr Nilsson, Hjalmar, m.
fl.; samt
nr 60, av herr Lundström och fru
Gärde Widemar.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:
nr 61, av herr Lundström och fru
Gärde Widemar;
nr 62, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.;
nr 63, av herr Lindblom m. fl.;
nr 64, av herr Åkesson m. fl.;
nr 65, av herr Åkesson; samt
nr 66, av herrar Kronstrand och Danmans.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
motionen nr 67, av herr Nilsson,
Hjalmar, m. fl.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 68, av herr Åkesson m. fl.;
nr 69, av herr Sundelin m. fl.;
nr 70, av herr Jansson, Axel, in. fl.; och
nr 71, av herr Persson, Einar.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 72, av herr
Persson, Einar.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 73, av
herrar Jacobsson och Gustafsson.
Föredrogos och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet nedannämnda
motioner:
nr 74, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Damström;
nr 75, av herr Andersson, Axel Emanuel,
m. fl.; och
nr 76, av herr Karlsson, Göran.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 77, av herr
Lundström och fru Gärde Widemar.
4
Nr 3
Fredagen den 24 januari 1958
Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 78, av herr Anderson, Carl Albert,
m. fl.; och
nr 79, av herr Dahl m. fl.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 80, av herr öhman m. fl.;
nr 81, av herr Franzén;
nr 82, av herr Persson, Helmer, och
herr Norling;
nr 83, av herr Spetz m. fl.;
nr 84, av herr Sveningsson;
nr 85, av herr Andersson, Axel Johannes;
nr
86, av herrar Danmans och Krons
I rand;
nr 87, av herr Kristiansson och herr
Nilsson, Hjalmar;
nr 88, av herr Bengtson in. fl.;
nr 89, av herr Bengtson m. fl.;
nr 90, av herr Pälsson och herr Olsson,
Erik; samt
nr 91, av herr Berg, Gunnar.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 92, av herr Johansson, Robert, och
herr Jonasson;
nr 93, av herr Persson, Johan, m. fl.;
och
nr 94, av herr öhman m. fl.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 95, av herr Andersson, Birger; och
nr 96, av herr öhman m. fl.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:
nr 97, av herrar Gustafsson och
Bengtson;
nr 98, av herr Nilsson, Hjalmar,
m. fl.; och
nr 99, av herr Svedberg, Lage, m. fl.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 100, av herr Osvald m. fl.; och
nr 101, av herr Nord m. fl.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 102, av herr Nord
och herr Persson, Johan.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 103, av herr Persson, Johan, och
herr Nord;
nr 104, av herr Nord m. fl.; och
nr 105, av herr Berg, Gunnar, m. fl.
Föredrogos och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet nedannämnda
motioner:
nr 106, av herr Petersson, Bertil; och
nr 107, av herr Franzén.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner:
nr
32, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 98 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623),
m. m.; och
nr 35, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 maj 1944 (nr 219)
om djurskydd.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 108, av herr Boman, angående översyn
av bestämmelserna om val av kyrkomötets
lekmannaombud;
nr 109, av herr öhman m. fl., angående
Sveriges ombildning till republik;
nr 110, av herr Ohlon m. fl., om utredning
angående justitiekanslersämbetets
arbetsuppgifter och organisation;
nr 111, av herr Bengtson och herr
Larsson, Nils Theodor, om utredning
angående viss omläggning av det statliga
skattesystemet;
nr 112, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Nilsson, Yngve, med förslag till
förordning angående ändring av 3 § 2
mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt;
nr
113, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om viss ändring av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen;
Fredagen den 24 januari 1958
Nr 3
5
nr 114, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om vidgad möjlighet till anstånd med
inbetalning av skatt för skattskyldig,
som anfört besvär rörande sin taxering;
nr 115, av herr Bergman m. fl., om
höjning av den s. k. artistskatten för utländska
medborgare;
nr 116, av herr Elofsson, Gustaf,
m. fl., om befrielse för Föreningen Kristianstadfrukt
från erläggande av viss
investeringsskatt;
nr 117, av herr Eskilsson och fru
Gärde Widemar, om åtgärder för firandet
av 150-årsminnet av 1809 års regeringsforms
tillkomst;
nr 118, av herr Olsson, Erik, m. fl.,
om utredning och förslag i frågan om
full sysselsättning och trygghet i anställningen;
nr
119, av fru Gärde Widemar, om
antagande av ny ärvdabalk;
nr 120, av herr Eskilsson m. fl., om
vissa ändringar i jordförvärvslagen samt
om utredning rörande lagens upphävande;
nr
121, av herrar Kaijser och Arrhén,
om obligatorisk vägbelysning längs vissa
trafikleder;
nr 122, av herr Persson, Helmer, och
herr Norling, om Sveriges ratificering av
1951 års internationella konvention angående
likalönsprincipen;
nr 123, av herr Bergman, om utvidgning
av arbetarskyddslagens tillämpningsområde;
nr
124, av herrar Norling och öhman,
om viss ändring av 59 § arbetarskyddslagen;
125,
av herrar öhman och Norling, om
upphävande av den s. k. kvoteringen vid
sjukhusbyggen;
nr 126, av fru Sjöström-Bengtsson och
herr Nyström, angående viss ändring av
105 § lagen om allmän sjukförsäkring;
nr 127, av fröken Andersson, angående
viss ändring i lagen om ersättning till
polisman;
nr 128, av herr Mannerskantz, angående
upphävande av lagen om utfyllnad av
vissa underhållsbidrag;
nr 129, av herr Jonasson och herr Andersson,
Axel Emanuel, om skyddsbestämmelser
för omogna lingon;
nr 130, av herr Wolgast, om förbud
mot plockning av vissa växtarter för avsalu
;
nr 131, av herrar Mannerskantz och
Eskilsson, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag om inrättande av en ny liusdjursbyrå
i lantbruksstyrelsen;
nr 132, av herr Wolgast, om ändring
av grunderna för fördelningen av hushållningssällskapens
omkostnadsanslag;
nr 133, av herr Franzén och herr
Larsson, Nils Theodor, om viss ändring
i villkoren för lånegaranti för jordbrukets
inre rationalisering;
nr 134, av herrar Åkesson och Danmans,
angående utredning av frågan om
rådgivningsverksamheten för fruktodlingen;
nr
135, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om vidgad möjlighet för trädgårdsföretagare
att erhålla lånegaranti för rationalisering;
nr
136, av herr Jonasson, om viss
ändring i villkoren för lånegaranti och
statsbidrag för täckdikning;
nr 137, av herr Franzén och herr Ivarsson,
Nils Theodor, angående stöd åt fårskötseln
på Gotland och Öland;
nr 138, av fru Nilsson, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid statens växtskyddsanstalt;
nr
139, av herr Jonsson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök;
nr 140, av herrar Osvald och Jonsson,
om anslag till provisorisk tilläggsundervisning
i pedagogik vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök;
nr 141, av fru Svenson m. fl., om ökat
anslag till bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter;
nr
142, av herrar Osvald och Anderberg,
om framläggande av förslag angående
grunderna för beräkning av statsanslagen
till växtförädlingsanstaltcrna
m. m.;
nr 143, av herr Osvald m. fl., om framläggande
av förslag angående statsunderstödet
till växtförädlingsverksamheten
vid institutionen Balsgård;
nr 144, av herr Domö m. fl., om inriit -
6
Nr 3
Fredagen den 24 januari 1958
tande av en virologisk avdelning vid statens
veterinärmedicinska anstalt;
nr 145, av herr Jonasson, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar;
nr 146, av herr Eliasson m. fl., om bättre
tillgodoseende av fiskerinäringens
kreditbehov;
nr 147, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.,
om bättre tillgodoseende av fiskerinäringens
kreditbehov;
nr 148, av herr Wolgast, om ökat statsbidrag
till Samfundet för hembygdsvård
;
nr 149, av herr Jonasson och herr
Andersson, Axel Emanuel, om utvidgad
väderlekstjänst till förmån för jordbruket;
nr
150, av herr Strandler m. fl., om
uttagande av särskilda avgifter vid exploatering
av grus- och stentäkter;
nr 151, av fru Gärde Widemar och
fru Hamrin-Thorell, om utredning rörande
prostitutionsproblemet;
nr 152, av herr Berg, Gunnar, och
herr Andersson, Birger, om minskning
av kostnaderna för det statliga trycket
genom tryckeribeställningars spridning
till landsortstryckerier;
nr 153, av herr Jonasson och herr
Andersson, Axel Emanuel, om lindring i
elskatten för s. k. detaljabonnenter;
nr 154, av herr Lundström, om ett
förenklat förfarande vid permutation av
donationsvillkoren för s. k. frisängsfonder
vid vissa sjukvårdsinrättningar;
nr 155, av herr Bergman, om viss
ändring av nuvarande tillämpning av
sjukkassetaxan;
nr 156, av herr Wolgast, angående
avgiften å sinnessjukhus för där intagna
folkpensionärer;
nr 157, av herr Arrhén och herr Nilsson,
Yngve, angående befolkningsfrågan;
nr
158, av herr Alexanderson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till avlöningar vid vattendomstolarna;
nr
159, av herr Eskilsson och herr
Nilsson, Yngve, i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag angående överfältveterinärens
lönegradsplacering m. m.;
nr ICO, av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till kostnader
för överflyttning av arbetskraft;
nr 161, av herrar Sundelin och Källqvist,
om höjning av räntan å statens
bosättningslån;
nr 162, av herr Elof sson, Gustaf, m. fl.,
angående avvecklingen av de generella
subventionerna till bostadsproduktionen;
nr
163, av herr Lundström m. fl., om
ändrade bestämmelser angående ferieresor
för barn och husmödrar;
nr 164, av herr Sunne in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till ombyggnads- och reparationskostnader
vid Kuröns vårdanstalt
m. m.;
nr 165, av herr Lindblom m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag angående
ombyggnad av gamla landsstatshuset
i Falun;
nr 166, av herr Jonasson och herr
Andersson, Axel Emanuel, om höjning
av statsbidraget till underhåll av enskilda
vägar m. m.;
nr 167, av herr Nyström m. fl., om
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;
ur 168, av herrar Boo och Sveningsson,
om utbyggnad av televisionsnätet
i Boråsområdet och Trollhätte-Vänersborgsområdet;
nr
169, av herr Eliasson m. fl., angående
omorganisation av statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström
in. m.;
nr 170, av herr Danmans, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till anskaffning av viss materiel
vid tullverket;
nr 171, av herrar Kronslrand och
Danmans, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag angående statsgaranti för lån
till hantverks- och småindustriföretag;
nr 172, av herrar Domö och Arrhén, i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående
statsgaranti för lån till liantverksocli
småindustriföretag;
nr 173, av herr Arrhén, angående främjande
av lärlingsutbildning hos hantverksmästare;
nr
174, av herr Nilsson, Hjalmar, och
Nr 3
7
Fredagen den 24 januari 1958
herr Strandler, om disposition av medel
på beredskapsstat till byggande av allmänna
samlingslokaler å vissa orter;
nr 175, av herr Norling m. fl., om
ökat anslag till avsättning till fonden för
idrottens främjande;
nr 176, av herr Jacobsson m. fl., om
besparingar å vissa anslag under elfte
huvudtiteln;
nr 177, av herr Siinne m. fl., angående
inrättandet av en tjänst såsom förste taxeringsinspektör
vid överståtliållarämbetets
skatteavdelning;
nr 178, av herr Bengtson och herr
Ohlsson, Ebbe, angående omorganisation
av befattningen som föreståndare för
musikhistoriska museet;
nr 179, av herr Bergman m. fl., om
anslag till Göteborgs musikkonservatorium;
nr
180, av herrar Kaijser och Arrhén,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställningar
om vissa reseersättningar till medicine
kandidater;
nr 181, av herrar Kaijser och Arrhén,
om inrättande av en professur i virologi
vid universitetet i Uppsala;
nr 182, av herr Bergman m. fl., om inrättande
av en professur i sociologi vid
universitetet i Göteborg m. m.;
nr 183, av herrar Boman och Pålsson,
om inrättande av professurer i vägbyggnad
vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola;
nr 184, av herr Holmqvist och herr
Svensson, Rikard, om utökning av arkitektutbildningen
vid Chalmers tekniska
högskola m. m.;
nr 185, av herr Arrhén, om beredande
av möjlighet för lärare på skolans lågstadium
att få sin utbildning förlagd till
lärarhögskolan;
nr 186, av herr Persson, Ivar, m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till bidrag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet;
nr 187, av herr Wolgast, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om inrättande
av nya folkhögskolor;
nr 188, av herr Hedström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till försökskostnadsbidrag vid
folkskolor;
nr 189, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Hedström, om förstärkt stöd till
ungdomens föreningsliv och fritidsverksamhet;
samt
nr 190, av herr Bengtson m. fl., om
ökade anslag till nykterhetsorganisationer
samt till nykterhetsfrämjande verksamhet
bland barn och ungdom.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.12.
In fidem
G. H. Berggren
8
Nr 3
Lördagen den 25 januari 1958
Lördagen den 25 januari
Kammaren sammanträdde kl. 12.00.
Föredrogs Kungl. Maj :ts proposition
nr 32, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 98 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623),
m. m.
Propositionen hänvisades, såvitt angick
förslaget till lag angående tillägg
till lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, till behandling
av lagutskott och i övrigt till
bevillningsutskottet.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 35, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 maj 1944 (nr 219)
om djurskydd.
Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 108, av herr Boman; och
nr 109, av herr öhman m. fl.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 110, av
herr Ohlon m. fl.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 111, av herr Bengtson och herr
Larsson, Nils Theodor;
nr 112, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Nilsson, Yngve;
nr 113, av herr Nilsson, Yngve, in.
fl.;
nr 114, av herr Nilsson, Yngve, in.
fl.;
nr 115, av herr Bergman m. fl.; och
nr 116, av herr Elofsson, Gustaf, m.
fl.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 117, av herr Eskilsson och fru
Gärde Widemdr; samt
nr 118, av herr Olsson, Erik, m. fl.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner:
nr
119, av fru Gärde Widemar;
nr 120, av herr Eskilsson m. fl.;
nr 121, av herrar Kaijser och .1
rhén;
nr 122, av herr Persson, Helmer, och
herr Norling;
nr 123, av herr Bergman;
nr 124, av herrar Norling och öhman;
nr
125, av herrar Öhman och Norling;
nr
126, av fru Sjöström-Bengtsson och
herr Nyström;
nr 127, av fröken Andersson;
nr 128, av herr Mannerskantz;
nr 129, av herr Jonasson och herr
Andersson, Axel Emanuel; samt
nr 130, av herr Wolgast.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 131, av herrar Mannerskantz och
Eskilsson;
nr 132, av herr Wolgast;
nr 133, av herr Franzén och herr
Larsson, Nils Theodor;
nr 134, av herrar Åkesson och Danmans;
nr
135, av herr Nilsson, Yngve, m. fj.;
nr 136, av herr Jonasson;
nr 137, av herr Franzén och herr
Larsson, Nils Theodor;
nr 138, av fru Nilsson;
nr 139, av herr Jonsson;
nr 140, av herrar Osvald och Jonsson;
nr
141, av fru Svenson m. fl.;
nr 142, av herrar Osvald och Anderberg;
-
Lördagen den 25 januari 1958
Nr 3
9
nr 143, av herr Osvald m. fl.;
nr 144, av herr Domö ni. fl.;
nr 145, av herr Jonasson;
nr 146, av herr Eliasson in. fl.;
nr 147, av herr Nilsson, Yngve, m. fl.;
och
nr 148, av herr Wolgast.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 149, av herr Jonasson
och herr Andersson, Axel Emanuel.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 150, av
herr Strandler m. fl.
Föredrogos och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet nedannämnda
motioner:
nr 151, av fru Gärde Widemar och fru
Hamrin-Thorell; samt
nr 152, av herr Berg, Gunnar, och
herr Andersson, Birger.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 153, av herr
Jonasson och herr Andersson, Axel Emanuel.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet motionen nr 154,
av herr Lundström.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 155, av
herr Bergman.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 156, av herr Wolgast;
nr 157, av herr Arrhén och herr
Nilsson, Yngve;
nr 158, av herr Alexanderson;
nr 159, av herr Eskilsson och herr
Nilsson, Yngve;
nr 160, av fru Sjöström-Bengtsson
m. fl.;
nr 161, av herrar Sundelin och Källqvist;
nr
162, av herr Elof sson, Gustaf, m. fl.;
nr 163, av herr Lundström m. fl.;
nr 164 av herr Sunne m. fl.;
nr 165, av herr Lindblom m. fl.;
nr 166, av herr Jonasson och herr
Andersson, Axel Emanuel;
nr 167, av herr Nyström in. fl.; samt
nr 168, av herrar Boo och Sveningsson.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet motionen nr 169,
av herr Eliasson m. fl.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 170, av herr Danmans;
nr 171, av herrar Kronstrand och
Danmans;
nr 172, av herrar Domö och Arrhén;
nr 173, av herr Arrhén;
nr 174, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Strandler;
nr 175, av herr Norling in. fl.;
nr 176, av herr Jacobsson m. fl.;
nr 177, av herr Sunne m. fl.;
nr 178, av herr Bengtson och herr
Ohlsson, Ebbe;
nr 179, av herr Bergman m. fl.;
nr 180, av herrar Kaijser och Arrhén;
nr
181, av herrar Kaijser och Arrhén;
nr
182, av herr Bergman m. fl.;
nr 183, av herrar Boman och Pulsson;
nr
184, av herr Holmquist och herr
Svensson, Rikard;
nr 185, av herr Arrhén;
nr 186, av herr Persson, Ivar, in. fl.;
nr 187, av herr Wolgast;
nr 188, av herr Hedström in. fl.;
nr 189, av herr Nilsson, Hjalmar, och
herr Hedström; samt
nr 190, av herr Bengtson m. fl.
Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 39, angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter
i Linköping.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 191, av herr öhman, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition med förslag
10
Nr 3
Lördagen den 25 januari 1958
till lag med vissa bestämmelser om kommunalval
för perioden 1959—1962 m.
in.;
nr 192, av herrar Wahlund och Eliasson,
angående ortsgrupperingen inom
skattesystemet;
nr 193, av herr Ewerlöf m. fl., angående
ortsgrupperingen inom skattesystemet;
nr
194, av herr Ewerlöf in. fl., angående
ändring av lagen med särskilda bestämmelser
om kommuns, landstingskommuns
och annan samfälligliets utdebitering
av skatt för åren 1958—-1965;
nr 195, av fru Gärde Widemar, om
ändrade beskattningsregler beträffande
s. k. ofullständiga familjer;
nr 196, av herr Aastrup, angående översyn
av bestämmelserna om avdrag för
nedsatt skatteförmåga vid existensminimum
m. m.;
nr 197, av herr Sveningsson, om vissa
lindringar i motorfordons- och drivmedelsbeskattningen;
nr
198, av herr Domö in. fl., om utredning
angående småföretagens och jordbrukets
kapitalproblem;
nr 199, av herrar Eliasson och Sundin,
om skärpta straffbestämmelser för vissa
våldsbrott;
nr 200, av herr Aastrup och fru Gärde
Widemar, om utredning rörande
lämpliga företagsformer för affärsmässig
statlig och kommunal verksamhet;
nr 201, av herrar Sveningsson och
Mannerskantz, om avskaffande av byggnadsregleringen;
nr
202, av herr Sveningsson, angående
dispens från gällande bestämmelser om
axel- och boggitryck på landets vägar;
nr 203, av herr Sundin m. fl., angående
vissa ändringar i flottningslagstiftningen;
nr
204, av herrar Norling och öhman,
om åtgärder för säkerställande av ersättning
i vissa fall åt ensamstående familjeförsörjare
vid deras barns sjukdom;
nr 205, av fru Hamrin-Thorell och fru
Gärde Widemar, angående utredning av
frågan om stöd åt ensamstående familjeförsörjare
vid deras barns eller andra
anhörigas sjukdom;
nr 206, av herr Sveningsson, om förbud
mot roulettspel på restaurang;
nr 207, av herrar Hermansson och
Wahlund, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till gottgörelse
till trädgårdsnäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt;
nr 208, av herrar Hermansson och
Wahlund, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till täckande av
förluster på grund av statlig kreditgaranti;
nr
209, av herrar Mannerskantz och
Sveningsson, i anledning av vissa av
Kungl. Maj:t gjorda framställningar om
anslag till lantbruksnämnderna och till
bidrag till jordbrukets rationalisering;
nr 210, av herr Alexanderson och fru
Gärde Widemar, om förstärkning av häradsrätternas
och hovrätternas personalorganisation
m. m.;
nr 211, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av vissa av Kungl. Maj:t gjorda
framställningar om anslag under fjärde
huvudtiteln;
nr 212, av herr öhman, om inställande
av repetitionsövningarna budgetåret
1958/59;
nr 213, av herr Söderquist och fru
Sjöström-Bengtsson, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till en statlig vårdanstalt å Brotorp för
alkoholmissbrukare;
nr 214, av herrar öhman och Norling,
om ökat anslag till den halvöppna barnavården;
nr
215, av herrar Norling och öhman,
om höjning av stipendierna för underlättande
av husmoderssemester;
nr 216, av herrar öhman och Norling.
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till ferieresor för husmödrar;
nr
217, av fru Gärde Widemar och fru
Hamrin-Thorell, om utökning av hemvårdarinne
verksamheten;
nr 218, av herr Sveningsson, om ändring
av reglerna för utbetalning av daghjälpsbidrag
från de erkända arbetslöshetskassorna
m. m.;
nr 219, av fru Hamrin-Thorell och
herr Ollén, om förbättring av lönevillkoren
för s. k. arkivarbetare och musikcrlijälpta;
nr
220, av herrar Lundström och Edström,
i anledning av Kungl. Maj:ts för
-
Lördagen den 25 januari 1958
Nr 3
11
slag till viss omorganisation av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå m. in.;
nr 221, av herr Mannerskantz, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag till viss
omorganisation av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägbyrå m. in.;
nr 222, av herr Eliasson in. fl., om en
successiv och planmässig ökning av vägbyggandet;
nr
223, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj ds framställningar
om anslag till statens bilinspektion m.
in.;
nr 224, av herr Jansson, Axel, om inrättande
av en TV-sändare i Örebro;
nr 225, av herr Lindblom och fru
Gärcle Widemar, i anledning av Kungl.
Maj ds framställning om anslag till ekonomisk
information;
nr 226, av herr Ewerlöf m. fl., om försäljning
till privatpersoner dels av aktier
i AB Statens skogsindustrier, dels
ock av statens stamaktier i LKAB;
nr 227, av herr Mannerskantz, i anledning
av vissa av Kungl. Majd gjorda
framställningar om anslag under åttonde
huvudtiteln;
nr 228, av herr Sandler m. fl., om ett
investeringsanslag till nybyggnad för
Musikaliska akademien med musikhögskolan
in. m.;
nr 229, av herr Osvald, angående upprättandet
av en fältstation för terrestrisk
ekologisk forskning på Öland;
nr 230, av herr Wahlund, om inrättande
av en särskild arkivchefsbefattning
vid Svenska ortnamnsarkivet;
nr 231, av herrar Åman och Edström,
om inrättande av en professur i klinisk
epidemiologi vid karolinska institutet;
nr 232, av fru Wallentheim m. fl., om
inrättande av en professur i kriminologi
vid Stockholms högskola;
nr 233, av fru Wallentheim in. fl., om
anvisande av medel till eu professur i
kriminologi vid Stockholms högskola;
nr 234, av herr Osvald, om ändrad lönegradsplacering
av en intendenttjänst
vid naturhistoriska riksmuseets paleobotaniska
avdelning;
nr 235, av herr Åman, om ersättning
åt översättare för utlåning av deras verk
genom bibliotek;
nr 236, av herr Osvald in. fl., om lån åt
Uppsala studentkår för uppförande och
inredande av en studentmatsal;
nr 237, av herr Lundström och herr
Johansson, Anders, om inrättande av en
konsulenttjänst inom skolöverstyrelsen
för trafikundervisningen;
nr 238, av fru Hamrin-Thorell, om inrättande
av en konsulenttjänst inom skolöverstyrelsen
för skolmåltidsverksamheten;
nr
239, av herrar Aastrup och Ohlon,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till bidrag till anordnande
av skolmåltider;
nr 240, av herrar Aastrup och Ohlon,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till bidrag till anordnande
av skolskjutsar för skolpliktiga barn
m. m.;
nr 241, av fru Sjöström-Bengtsson och
fröken Ranmark, om statsbidrag till stiftelsen
Kristofferskolan;
nr 242, av fru Hamrin-Thorell, om anslag
till studiestipendier för lärarinnor
på det husliga området;
nr 243, av herr Lindblom och herr Andersson,
Axel Johannes, i anledning avvissa
av Kungl. Majd gjorda framställningar
om anslag under tionde huvudtiteln;
nr
244, av herr Mannerskantz, i anledning
av Kungl. Maj ds framställningar
om vissa anslag till statens pris- och kartellnämnd
samt statens handelslicensnämnd;
nr
245, av herrar Wahlund och Eliasson,
i anledning av Kungl. Maj ds framställningar
om vissa anslag till AB Atomenergi;
nr
246, av herr Edström och fru Hamrin-Thorell,
angående utökning av sjukvårdspersonalen
vid sinnessjukhusen;
nr 247, av herrar Sveningsson och
Mannerskantz, om tillämpning av upphandlingskungörelsen
å alla s. k. allmännyttiga
bostadsföretag;
nr 248, av herr Wahlund, om utredning
rörande eu bättre balans mellan de
olika politiska partiernas ekonomiska resurser
i valrörelserna;
nr 249, av herrar Åman och Boo, om
utredning rörande hjälpbehovet hos vissa
eftersatta grupper av medborgare;
12
Nr 3
Söndagen den 26 januari 1958
nr 250, av herr Sundin, angående utredning
av frågan om avståndskostnadernas
inverkan på levnads- och produktionskostnaderna
i Norrland;
nr 251, av herrar Mannerskantz och
Sveningsson, om höjning av avgifterna
för registrering i bilregistret; samt
nr 252, av herr Mannerskantz, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag om överfö
-
ring till statsverket av ökad andel av insatserna
vid totalisatorspel.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.09.
In fidem
G. It. Berggren
Söndagen den 26 januari
Kammaren sammanträdde kl. 19.30;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 39,
angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter
i Linköping.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
motionen nr 191, av herr
Öhman.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 192, av herrar Wahlund och Eliasson;
nr
193, av herr Eiverlöf m. fl.;
nr 194, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 195, av fru Gärde Widemar;
nr 196, av herr Aastrup; och
nr 197, av herr Sveningsson.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
motionen nr 198, av herr Domö
m. fl.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner:
nr
199, av herrar Eliasson och Sundin;
nr
200, av herr Aastrup och fru Gärde
Widemar;
nr 201, av herrar Sveningsson och
Mannerskantz;
nr 202, av herr Sveningsson;
nr 203, av herr Sundin m. fl.;
nr 204, av herrar Norling och öhman;
nr 205, av fru Hamrin-Thorell och fru
Gärde Widemar; samt
nr 206, av herr Sveningsson.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 207, av herrar Hermansson och
Wahlund;
nr 208, av herrar Hermansson och
Wahlund; samt
nr 209, av herrar Mannerskantz och
Sveningsson.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 210, av herr Alexanderson och fru
Gärde Widemar;
nr 211, av herr Aastrup m. fl.;
nr 212, av herr öhman;
nr 213, av herr Söderquist och fru
Sjöström-Benglsson;
nr 214, av herrar öhman och Norling;
nr
215, av herrar Norling och Öhman
;
nr 216, av herrar öhman och Norling;
samt
nr 217, av fru Gärde Widemar och
fru Hamrin-Thorell.
Söndagen den 26 januari 1958
Nr 3
13
Föredrogs och hänvisades till behand- Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 218, av ling av lagutskott motionen nr 251, av
herr Sveningsson. herrar Mannerskcintz och Sveningsson.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 219, av fru Hamrin-Thorell och
herr Ollén;
nr 220, av herrar Lundström och Edström;
nr
221, av herr Mannerskantz;
nr 222, av herr Eliasson in. fl.;
nr 223, av herr Sveningsson;
nr 224, av herr Jansson, Axel;
nr 225, av herr Lindblom och fru
Gärde Widemar;
nr 226, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 227, av herr Mannerskantz;
nr 228, av herr Sandler m. fl.;
nr 229, av herr Osvald;
nr 230, av herr Wahlund;
nr 231, av herrar Åman och Edström;
nr 232, av fru Wallentheim m. fl.;
nr 233, av fru Wallentheim m. fl.;
nr 234, av herr Osvald;
nr 235, av herr Åman;
nr 236, av herr Osvald m. fl.;
nr 237, av herr Lundström och herr
Johansson, Anders;
nr 238, av fru Hamrin-Thorell;
nr 239, av herrar Aastrup och Ohlon;
nr 240, av herrar Aastrup och Ohlon;
nr 241, av fru Sjöström-Bengtsson
och fröken Ranmark;
nr 242, av fru Hamrin-Thorell;
nr 243, av herr Lindblom och herr
Andersson, Axel Johannes;
nr 244, av herr Mannerskantz;
nr 245, av herrar Wahlund och Eliasson;
nr
246, av herr Edström och fru
Hamrin-Thorell;
nr 247, av herrar Sveningsson och
Mannerskantz; samt
nr 248, av herr Wahlund.
Föredrogos och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet nedannämnda
motioner:
nr 249, av herrar Åman och Boo;
samt
nr 250, av herr Sundin.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 252, av herr
Mannerskantz.
Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:
nr 253, av herr Bengtson m. fl., om beredande
av möjlighet för politiska partier
att vid allmänna val utlägga valsedlar
i vallokalerna;
nr 254, av herr Ohlon m. fl., angående
vissa skattepolitiska frågor;
nr 255, av herr Ohlon m. fl., angående
viss reformering av avskrivningsreglerna
i fråga om byggnad, som ingår i rörelse;
nr 256, av herr Aastrup m. fl., om
sänkning av bolagsskatten;
nr 257, av herr Hagberg m. fl., om
sänkning av bolagsskatten;
nr 258, av herr Ewerlöf m. fl., om
vissa lättnader i beskattningen av fysiska
personer;
nr 259, av herr Andersson, Torsten,
om restitution av skatt på bensin, som
användes vid drift av truckar och traktorer
i sågverksdriftens brädgårdar;
nr 260, av herr Jansson, Axel, angående
den skattefria försäljningen av skattebelagda
varor i öresundstrafiken;
nr 261, av herr Svärd, angående förening
av uppdrag såsom ordförande i
taxeringsnämnd med tjänsteinnehav såsom
domare, åklagare eller polisman,
nr 262, av herrar Hermansson och
Dahl, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
om inrättande av vissa kontoristtjänster
vid lantbruksnämnderna,
nr 263, av herr Franzén, angående ve
terinärdistriktsorganisationcn
på Gotland;
. , .
nr 264, av herr Lindblom, i anledning
av Kungl. Maj ds framställning rörande
statens avdikningsanslag;
nr 265, av herrar Jonasson och Franzén,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
rörande bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m.;
14
Nr 3
Söndagen den 26 januari 1958
nr 266, av herr Franzén, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning rörande
bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond;
nr 267, av herr Franzén och herr Andersson,
Torsten, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning angående avskrivning
av stödlån till jordbrukare m. fl.;
nr 268, av herr Ewerlöf m. fl., angående
vissa ändringar i bestämmelserna
om allmänna barnbidrag m. m.;
nr 269, av herr Ewerlöf m. fl., om vissa
åtgärder för begränsning av statens
utgifter för den allmänna sjukförsäkringen;
nr
270, av herr Lundström m. fl., om
upphävande av jordförvärvslagen;
nr 271, av herr Hermansson, om införande
på försök av viss hastighetsgräns
för motorfordon;
nr 272, av herr Svärd, angående utredning
av frågan om handhavande av
kommunal verksamhet i särskilda associationsformer;
nr
273, av herr Mannerskantz, om införande
av ett rättsinstitut innebärande
enskild äganderätt till lägenheter;
nr 274, av herr Mannerskantz m. fl.,
om överförande i enskild ägo av bostadshus,
som innehavas av kommuner
och kommunala bostadsföretag;
nr 275, av herr Ewerlöf in. fl., om åtgärder
i syfte att begränsa de offentliga
utgifterna och deras stegringstendens;
nr 276, av herr Eliasson m. fl., om åtgärder
i syfte att begränsa statens utgifter
;
r,r 277, av herr Hagberg m. fl., om vissa
åtgärder i syfte att minska kommunernas
utgifter;
nr 278, av fru Gärde Widemar, om inrättande
av vissa nya tjänster inom fångvården;
nr
279, av herrar Mannerskantz och
Birke, i anledning av vissa av Kungl.
Maj:t gjorda framställningar om anslag
under femte huvudtiteln;
nr 280, av herrar Lindblom och Aastrup,
i anledning av vissa av Kungl.
Maj:t gjorda framställningar om anslag
under femte huvudtiteln;
nr 281, av herr Eliasson m. fl., om en
allmän översyn av socialpolitiken;
nr 282, av fröken Andersson in. fl
om utredning angående den framtida socialpolitiken;
nr
283, av herr Ewerlöf m. fl., om ersättande
av långivningen till flerfamiljshus
och egnahem med ett kreditgarantisystem
;
nr 284, av herr Andersson, Torsten,
om främjande av småhusbyggandet;
nr 285, av herrar Svärd och Ewerlöf,
angående den koncessionerade inrikes
lufttrafiken i Sverige;
nr 286, av herr Franzén, om fraktlindringsbidrag
för transport av motorfordon
mellan Gotland och fastlandet;
nr 287, av herr Mannerskantz in. fl.,
angående televisionsverksamheten;
nr 288, av herr Aastrup, om avveckling
av vattenfallsstyrelsens rederirörelse;
nr
289, av herr Andersson, Torsten,
om fastställande av en ram för investeringarna
inom stockholmsregionen;
nr 290, av herr Andersson, Torsten,
och herr Andersson, Alvar, angående den
framtida järnvägsdriften;
nr 291, av herr Mannerskantz in. fl.,
om ändrad ordning för vissa anslags
uppförande i statsbudgeten;
nr 292, av herr Sveningsson, angående
beräkningen av stipendier vid studiebidragsberättigade
läroanstalter;
nr 293, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning rörande
bidrag till anordnande av skolmåltider;
nr
294, av herr Mannerskantz, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till bidrag till driften av folkskolor
m. m.;
nr 295, av herrar Mannerskantz och
Sveningsson, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till bidrag
till vissa byggnadsarbeten inom
det allmänna skolväsendet;
nr 296, av fröken Andersson och herr
Hagberg, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning angående ersättning åt författare
för utlåning av deras verk genom
bibliotek;
nr 297, av herr Aastrup, om inrättande
av en väg- och vaftenbyggnadsteknisk
linje vid ett av de tekniska läroverken;
nr 298, av herr Aastrup, i anlednin«
av Kungl. Maj:ts framställning om an
-
Söndagen den 26 januari 1958
Nr 3
15
slag till atomenergiverksamhet inom AB
Atomenergi;
nr 299, av herr Andersson, Torsten,
och herr Franzén, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställningar om anslag till bidrag
till företagareföreningar m. fl. samt
till täckande av förluster i anledning av
statlig garanti för lån till hantverks- och
småindustriföretag m. m.;
nr 300, av herr Andersson, Torsten,
och herr Franzén, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om ett investeringsanslag
till fonden för lån till företagareföreningar
m. fl.;
nr 301, av herr Franzén, angående utbyggnad
av hamnarna på Gotland;
nr 302, av herr Svärd, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställningar om vissa
anslag till statens bakteriologiska laboratorium;
nr
303, av herr Andersson, Torsten,
angående omarbetning av gällande bestämmelser
beträffande tjänste- och familjepensionsförmåner
för tjänstemän,
som avgått ur statens tjänst;
nr 304, av herr Lundström m. fl., angående
kostnadsfritt tillhandahållande
åt politiska partier av s. k. äkta-makekuvert
vid vissa allmänna val;
nr 305, av herr Lundström m. fl., angående
lagändringar i syfte att möjliggöra
kostnadsfritt tillhandahållande åt.
politiska partier av s. k. äkta-make-kuvert
vid vissa allmänna val;
nr 306, av herr Andersson, Torsten,
angående hotellnäringens kreditproblem;
nr
307, av herr Andersson, Torsten,
och herr Hermansson, angående småföretagsamhetens
lokalfrågor;
nr 308, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., angående den framtida utformningen
av närings- och bebyggelsestrukturen
i landet;
nr 309, av herr Ohlon m. fl., angående
landsbygdens näringsliv och övriga vitala
problem;
nr 310, av herr Ohlon m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till byggande av länsvägar
samt till vissa vägbyggnadsarbeten;
nr 311, av herr Ohlon m. fl., om åtgärder
för att främja sparande och kapitalbildning;
nr
312, av herr Franzén, angående
jordbrukets behov av långfristiga krediter;
samt
nr 313, av herrar Svärd och Ewerlöf,
angående sjukgymnastverksamheten.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 19.40.
In fidem
G. H. Berggren
16
Nr 3
Onsdagen den 29 januari 1958
Onsdagen den 29 januari
Kammaren sammanträdde kl. 14.00.
Justerades protokollen för den 21 och
den 22 innevarande månad.
Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat läkarintyg
var så lydande:
Till riksdagens första kammare
Med stöd av bifogade läkarintyg får
jag härmed anhålla om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden 28 januari
—26 februari 1958.
Säter den 25 januari 1958
Gustaf Snygg
Riksdagsman Gustaf Snygg är på
grund av sjukdom förhindrad att deltaga
i riksdagsarbetet under tiden 28 januari
—26 februari 1958, vilket härmed intygas.
Hedemora den 25 januari 1958
Ragnar Thune
Leg. läkare
Den begärda ledigheten beviljades.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
motionen nr 253, av
herr Bengtson m. fl.
Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 254, av herr O hlon m. fl.;
nr 255, av herr Ohlon m. fl.;
nr 256, av herr Aastrup m. fl.;
nr 257, av herr Hagberg m. fl.;
nr 258, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 259, av herr Andersson, Torsten;
nr 260, av herr Jansson, Axel; och
nr 261, av herr Svärd.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 262, av herrar Hermansson
och Dahl.
Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:
nr 263, av herr Franzén;
nr 264, av herr Lindblom;
nr 265, av herrar Jonasson och Franzén;
nr
266, av herr Franzén; samt
nr 267, av herr Franzén och herr Andersson,
Torsten.
Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner:
nr
268, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 269, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 270, av herr Lundström m. fl.;
nr 271, av herr Hermansson;
nr 272, av herr Svärd; och
nr 273, av herr Mannerskantz.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet motionen nr 274,
av herr Mannerskantz m. fl.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 275, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 276, av herr Eliasson m. fl.;
nr 277, av herr Hagberg m. fl.;
nr 278, av fru Gärde Widemar;
nr 279, av herrar Mannerskantz och
Birke;
nr 280, av herrar Lindblom och
Aastrup;
nr 281, av herr Eliasson m. fl.;
nr 282, av fröken Andersson m. fl.;
nr 283, av herr Ewerlöf m. fl.;
nr 284, av herr Andersson, Torsten;
nr 285, av herrar Svärd och Ewerlöf;
nr 286, av herr Franzén;
nr 287, av herr Mannerskantz m. fl.;
nr 288, av herr Aastrup;
nr 289, av herr Andersson, Torsten;
samt
nr 290, av herr Andersson, Torsten,
och herr Andersson, Alvar.
Onsdagen den 29 januari 1958
Nr 3
17
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
Svenska bostadskreditkassan
Vid föredragning av den av lierr Mannerskantz
in. fl. väckta motionen, nr
291, om ändrad ordning för vissa anslags
uppförande i statsbudgeten, hänvisades
motionen, såvitt angick jordbruksärenden
till jordbruksutskottet och
i övrigt till statsutskottet.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 292, av herr Sveningsson;
nr 293, av herr Sveningsson;
nr 294, av herr Mannerskantz;
nr 295, av herrar Mannerskantz och
Sveningsson;
nr 296, av fröken Andersson och herr
Hagberg;
nr 297, av herr Aastrup;
nr 298, av herr Aastrup;
nr 299, av herr Andersson, Torsten,
och herr Franzén;
nr 300, av herr Andersson, Torsten,
och herr Franzén;
nr 301, av herr Franzén;
nr 302, av herr Svärd;
nr 303, av herr Andersson, Torsten;
och
nr 304, av herr Lundström m. fl.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
motionen nr 305, av
herr Lundström m. fl.
F''öredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 306, av herr Andersson, Torsten;
nr 307, av herr Andersson, Torsten,
och herr Hermansson;
nr 308, av herr Andersson, Torsten,
m. fl.; och
nr 309, av herr Ohlon m. fl.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 310, av herr Ohlon
m. fl.
Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
nedannämnda motioner:
nr 311, av herr Ohlon m. fl.; och
nr 312, av herr Franzén.
Föredrogs och hänvisades till allmänna
beredningsutskottet motionen nr 313,
av herrar Svärd och Ewerlöf.
Föredrogos ånyo och lades till handlingarna
bankoutskottets memorial:
nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet avgivna
berättelse; och
nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade
berättelse.
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
och Svenska bostadskreditkassan
Föredrogs ånyo bankoutskottets utlåtande
nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 27 mars 1953 (nr 95) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar,
in. m.
I en den 20 december 1957 dagtecknad
proposition, nr 28, som hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning,
hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att
dels antaga vid propositionen fogade
förslag till
1) förordning om ändrad lydelse av 2
och 5 §§ förordningen den 27 mars 1953
(nr 95) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar;
samt
2) förordning om ändrad lydelse av
2 § förordningen den 27 mars 1953 (nr
97) om Svenska bostadskreditkassan och
om bostadskreditföreningar;
dels ock besluta
1) att staten skulle, för ökning av Konungariket
Sveriges stadshypotekskassas
grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskontoret
ställa till förfogande .svenska
statens tre och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sidu, till ett nominellt belopp av
2 Första kammarens protokoll 1958. Nr 3
18
Nr 3
Onsdagen den 29 januari 1958
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
Svenska bostadskreditkassan
etthundratjugofem miljoner kronor med
rätt för kassan att i enlighet med de i
förordningen om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
givna bestämmelserna taga
obligationerna i anspråk; samt
2) att staten skulle, för ökning av
Svenska bostadskreditkassans grundfond,
genom fullmäktige i riksgäldskontoret
ställa till förfogande svenska statens fyra
och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida, till
ett nominellt belopp av trettio miljoner
kronor med rätt för kassan att taga obligationerna
i anspråk i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om Svenska
bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.
Vartdera av ovannämnda förordningsförslag
innehöll en ikraftträdandebestämmelse
av följande lydelse: »Denna
förordning träder i kraft den 1 juli
1958.»
Utskottet hade i det nu förevarande
utlåtandet på anförda skäl hemställt,
att riksdagen måtte
dels antaga det genom propositionen
framlagda förslaget till
1) förordning om ändrad lydelse av 2
och 5 §§ förordningen den 27 mars
1953 (nr 95) om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
med den ändringen att
förordningen skall träda i kraft dagen
efter den, då förordningen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket
i Svensk författningssamling; samt
2) förordning om ändrad lydelse av 2
§ förordningen den 27 mars 1953 (nr
97) om Svenska bostadskreditkassan och
om bostadskreditföreningar med den
ändringen att förordningen skall träda
i kraft dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling;
dels
ock besluta
1) att staten skulle för ökning av Konungariket
Sveriges stadshypotekskas
-
sas grundfond, genom fullmäktige i riksgäldskontoret
ställa till förfogande svenska
statens tre och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens
sida, till ett nominellt belopp av
etthundratjugofem miljoner kronor med
rätt för kassan att i enlighet med de i
förordningen om Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar
givna bestämmelserna taga
obligationerna i anspråk; samt
2) att staten skulle, för ökning av
Svenska bostadskreditkassans grundfond,
genom fullmäktige i riksgäldskontoret
ställa till förfogande svenska statens
fyra och en halv procent obligationer,
ouppsägbara från innehavarens sida,
till ett nominellt belopp av trettio
miljoner kronor med rätt för kassan att
taga obligationerna i anspråk i enlighet
med bestämmelserna i förordningen om
Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.
Vid utlåtandet hade fogats ett särskilt
yttrande av herrar Eliasson och Svensson
i Stenkyrka, vilka anfört följande:
»Vi har icke ansett oss böra motsätta
oss bifall till förevarande proposition,
som endast innebär att formella möjligheter
skapas för ifrågavarande kassors
upplåning för bostadsändamål. När och i
vilken omfattning obligationslån får upptagas
avgöres enligt nuvarande ordning
av riksbanken. Med hänsyn till näringslivets
behov av långfristiga krediter, vilket
framträder ej minst genom de växande
svårigheterna för hypoteksföreningarna
att tillgodose sina lånesökande, vill vi
framhålla vikten av att näringslivets kreditbehov
bättre tillgodoses.»
Herr EWERLÖF (h):
Herr talman! Som framgår av utlåtandet
har utskottet tillstyrkt Kungl. Maj:ts
proposition i detta ärende. Det är endast
den skillnaden, att Kungl. Maj:t
hade föreslagit, att de nya bestämmelserna
skulle gälla från och med den 1
juli 1958, under det att utskottet har
föreslagit att de skall träda i kraft så
snart som möjligt, d. v. s. dagen efter
Onsdagen den 29 januari 1958
Nr 3
19
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
Svenska bostadskreditkassan
den, då författningarna utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.
Denna skillnad beror på att vi vid
utskottsbehandlingen hade anledning att
utgå ifrån att dessa ändringar erfordrades
för att kunna fullfölja de emissioner
av obligationer för dels stadshypotekskassan
och dels bostadskreditkassan
som pågått under januari månad. Sedan
teckningarna för stadsliypotekskassans
obligationer avbrutits vid ett belopp av
151 miljoner och teckningarna för bostadskreditkassans
obligationer reducerats
från 82 till 75 miljoner, har man
kommit precis jämnt efter gränsen —
det skiljer bara på några hundratusen
kronor — enligt de gamla bestämmelserna.
De ändringar, som utskottet föreslår,
har på det viset inte blivit erforderliga
för att möjliggöra emissioner till
de belopp som jag nyss omnämnt. Detta
hindrar dock inte att önskemålet att få
dessa författningsändringar i kraft så
fort som möjligt alltjämt kvarstår, eftersom
man nu ligger vid den medgivna
gränsen och det är svårt att bedöma,
huruvida man inte kan behöva överskrida
denna gräns före den 1 juli i år. Utskottets
förslag om denna ändring beträffande
ikraftträdandet står alltså oförändrat
kvar.
Jag ber, herr talman, att med dessa
ord få yrka bifall till utskottets hemställan.
Herr ELIASSON (ep):
Herr talman! Jag har begärt ordet för
att kortfattat klargöra motiven för det
särskilda yttrande av herr Svensson i
Stenkyrka och mig som är fogat till utskottets
utlåtande.
Vi vill inle motsätta oss bifall till propositionen,
som innebär att formella
möjligheter skapas för stadshypotekskassan
och bostadskreditkassan att öka
sin upplåning för bostadsändamål. Det
gäller här som sagt att skapa de formella
förutsättningarna härför, eftersom
det är riksbanken som enligt nuvarande
ordning avgör, när och i vilken omfatt
-
ning dessa emissioner får göras på marknaden.
Vad vi närmast velat framhålla är,
att näringslivets behov av krediter icke
får eftersättas. Det är ju i sista hand
produktionen som skall ge oss möjlighet
till fortsatt standardstegring på olika områden.
Vi måste så långt möjligt är tillgodose
näringslivets behov av investeringar,
om vårt näringsliv skall kunna
bibehålla sin konkurrenskraft på världsmarknaden.
Detta är nödvändigt icke
minst i nuvarande läge, då man ju på
allvar diskuterar planer på ett europeiskt
ekonomiskt samarbete i form av ett frihandelsområde.
Jag har givetvis ingenting emot om
bostadsbyggandet här i landet kan ökas,
även om jag personligen inte är övertygad
om klokheten i att i så stor utsträckning
bygga flerfamiljshus i storstäderna
och deras närmaste omgivningar.
Jag tror att bilismen och standardstegringen
kan komma att korrigera den
nuvarande inställningen och att vi kanske
så småningom kommer att finna att
den nuvarande koncentrationen av bostadsbyggandet
till flerfamiljshus i storstäderna
är i hög grad en felinvestering.
Men det är en fråga som vi inte behöver
diskutera i dag utan det problemet får
vi väl ta upp, när bostadspropositionen
skall behandlas här i kammaren.
Principiellt har jag som sagt ingenting
emot att bostadsbyggandet ökas, men
som jag tidigare framhållit, känner jag
mig inte övertygad om klokheten i att
i den utsträckning som nu sker ge prioritetsrätt
åt bostadskrediterna. Vi har
här i landet en knapp kapitalmarknad.
Som alla vet, finns det fler angelägna
kreditbehov som gör sig gällande, och
det är inte bara bostadsbyggandet som
behöver pengar.
Som exempel på vad det nuvarande
systemet leder till vill jag peka på att
hypoteksbanken av riksbanken har fått
lov att sälja obligationer för endast 40
miljoner kronor per år under åren 195G
och 1957. Detta har skett samtidigt med
att man har medgivit att bostadskreditkassan
och stadshypotekskassan har fått
20
Nr 3
Onsdagen den 29 januari 1958
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
Svenska bostadskreditkassan
ta upp obligationslån för sammanlagt
flera hundra miljoner kronor om året.
Detta har medfört att lånekön vid hypoteksföreningarna
ökar och ökar. Under
de senaste två åren har summan av låneansökningar,
för vilka man inte har
haft några medel, ökat från 22 till 70
miljoner kronor.
Detta innebär inte endast att åtskilliga
lånesökande ställs utan möjlighet att
ordna sina lån och att exempelvis fastighetsöverlåtelser
som är angelägna både
från den enskildes och samhällets synpunkt
inte kan komma till stånd, utan
det innebär självfallet också att många
lånesökande tvingas att ta kortfristiga
lån i stället för de mera långfristiga som
hypoteksföreningarna skulle kunna ge,
varvid man måste betala en i motsvarande
mån högre ränta. Man får även
komma ihåg att det här ofta rör sig om
människor som har mycket begränsade
inkomster att röra sig med.
Det är mot denna bakgrund, herr talman,
som yttrandet får ses. En annan
avvägning av krediternas angelägenlietsgrad
är enligt vår mening motiverad.
Herr talman! Jag har intet yrkande.
Herr BOO (s):
Herr talman! Det vid utskottsutlåtandet
fogade särskilda yttrandet är ganska
märkligt —• det har kanske de ledamöter,
som har tagit del av detsamma, observerat.
Det märkliga ligger inte i själva
skrivningen, utan snarare i vad som inte
står där. Nu har herr Eliasson i sitt anförande
kanske fyllt ut denna brist i en
del avseenden. Men det kvarstår ändå
en viss oklarhet.
Läget är ju det, att vi från alla partiers
sida har varit med om att tillstyrka ett
bostadsbyggande av en större omfattning
än vi tidigare rådde med. I valrörelsen
år 1956 var regeringsbudet ett minimiprogram
på 57 000 lägenheter, och från
de olika partiernas sida gavs det överhud
på 60 000 och 65 000 lägenheter. Sedan
vi nu har sett en preliminär redovisning
för år 1957 — alltså det år som
avsågs i valrörelsen år 1956 — kan vi
konstatera att man har lyckats över för
-
väntan. Man räknar med att bostadsproduktionen
under föregående år skall ha
uppgått till 63 000 lägenheter, och vi
har utfäst oss att försöka hålla bostadsbyggandet
vid denna nivå även i år.
Vi vet att den stora svårigheten även
på det här området är kapitalförsörjningen.
Det föreligger en våldsam eftersläpning
i avlyftandet av byggnadskreditiven.
Det har visserligen funnits svårigheter
att ordna byggnadskreditiven också,
men de verkligt stora svårigheterna
har uppstått, när det har gällt att lyfta
över dessa kreditiv på den långa lånemarknaden.
Av riksbanksfullmäktiges berättelse
för fjolåret kan vi se att man vid mitten
av 1957 hade en eftersläpning på över
2 miljarder kronor och att av detta belopp
800 miljoner kronor utgjordes av
byggnadskreditiv för färdigställda hus.
Det är ju detta som har varit anledningen
till att riksbanken vid sin bedömning
har givit prioritet åt dessa institutioner
som i första hand betjänar den
långsiktiga belåningen till bostadsbyggandet.
Efter de uttalanden som vi har
gjort i riksdagen, som varit enhälliga,
kan väl ingen anmärka på att riksbanken
förfarit på detta sätt. Riksbanken har ju
följt riksdagens intentioner i detta avseende.
Sedan kan man givetvis ha önskemål
om att andra kreditbehov skall bli till
godosedda vid sidan härom, men det
stannar vid ett önsketänkande, så länge
vi har den brist på kapital, totalt sett,
som nu råder. Man får här välja antingen
det ena eller det andra, och vad som
var oklart i herr Eliassons framställning
var ju ändå, vad de ledamöter av bankoutskottet,
som står för detta särskilda
yttrande, väljer. Säger man att bostadsbyggandet
i fortsättningen skall få inskränka
sin del av kapitaltillgångarna,
så innebär ju detta en minskad bostadsproduktion
till förmån för andra näringsgrenar.
Men detta bör i så fall sägas
klart ut, så att vi får besked om vad
som avses. Vad som här är redovisat och
den nyteckning som skett senast för någon
vecka sedan till stadshypotekskassan
Onsdagen den 29 januari 1958
Nr 3
21
Ang. höjning av grundfonderna för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
Svenska bostadskreditkassan
och bostadskreditkassan får vi acceptera.
Riksbanken tillser endast därmed
att det blir kapital till bostadsbyggandet
på grund av de växlar som riksdagen
själv ställt ut i detta avseende.
Jag ber, herr talman, att med dessa
ord få yrka bifall till utskottets hemställan.
Herr ELIASSON (ep):
Herr talman! Jag vill säga till herr
Boo, att jag har litet svårt att förstå att
det efter mitt anförande skulle råda någon
oklarhet om varthän vi syftar, även
om jag för min del ansåg att man närmare
skulle få diskutera denna fråga,
när bostadspropositionen behandlas i
denna kammare.
Herr Boo säger att det ändå kvarstår
en viss oklarhet; vi har ju alla varit ense
om att man skulle öka bostadsbyggandet.
Ja, det är riktigt, och den uppfattningen
bär även jag givit uttryck åt,
men, herr Boo, det är inte så, att alla
har varit ense om att bostadskrediterna
skulle ha denna prioritering. Om herr
Boo är vänlig och studerar den reservation,
som av vårt partis representanter
fogades till statsutskottets utlåtande i
fjol rörande bostadspolitiken, så skall
herr Boo få se, att det ingalunda är någon
ny ståndpunkt som vi nu företräder.
Man intog då den ståndpunkten, att man
i framtiden icke skulle ha en sådan här
prioritet. Att sedan riksbanken följer
riksdagsmajoritetens intentioner är ju en
sak för sig, men, herr Boo, det finns väl
inte många andra vägar för oss att markera
vår principiella uppfattning på denna
punkt än att avge ett särskilt yttrande,
som närmast syftar på framtiden och
hur man tänker sig att man skall ordna
lånekön på obligationsmarknaden.
•lag skulle inom parentes vilja säga
till herr Boo att det finns människor
med mycket begränsade inkomster, som
för närvarande får betala ytterst kännbara
räntor, därför att de inte kan ordna
lån i hypoteksföreningarna. Några kan
inte ens förverkliga sin avsikt att förvärva
en gård, sedan de kanske i flera
månader förgäves sökt ordna lån, utan
de får låta hela saken falla — allt medan
människor med kanske 25 000,
30 000, ja, ända upp till 70 000 och 80 000
kronors årsinkomst flyttar in i nya hus
med prioriterad ränta och prioriterade
krediter. Det är klart att man kan diskutera
rättvisan i en sådan ordning.
Om herr Boo är intresserad för min
principiella uppfattning, så kan jag tala
om för honom att den går ut på att vi
bör fortsätta på den väg vi beträtt under
de senare åren, nämligen att avveckla
de generella bostadssubventionerna och
hjälpa de människor som verkligen behöver
hjälp, inte minst de barnrika familjerna.
Någon ny princip är det inte
fråga om. Vad det gäller är, om man
skall bibehålla den nuvarande prioriteringen,
när det också finns andra angelägna
behov, angelägna inte minst ur social
synpunkt.
Herr BOO (s):
Herr talman! Herr Eliasson anförde
att det finns åtskilliga, som nu befinner
sig i det läget, att de måste betala höga
räntor på lån, därför att de inte kan få
långfristiga krediter till lägre ränta. Ja,
det är riktigt. Men här möter ju det allmänt
samhälleliga problem som sammanhänger
med den kapitalbrist som råder
för närvarande. Verkan därav slår ju igenom
på olika områden. På bostadsområdet
tar den sig ju det uttrycket, att när
hyresgästerna flyttar in i de nybyggda
husen, får de bo där kvartal efter kvartal
och betala hyror, vilkas höjd är beroende
av kortfristiga lån till höga räntor.
Problemet är precis detsamma där,
och dess storlek är ingalunda mindre när
det gäller bostadsbyggandet än i fråga
om andra jämförliga områden.
I inledningen av sitt senaste anförande
sade herr Eliasson att han ingenting
hade emot att bostadsbyggandet ökar.
Vad han hade vänt sig emot var att bostadsbyggandet
skulle prioriteras när det
gäller krediterna. Det var just på den
punkten jag menade att oklarheten låg
i herr Eliassons ställningstagande. Ty del
22 Nr 3 Onsdagen den 29 januari 1958
Interpellation ang. värnpliktstjänstgöringen för utländska läkare med svenskt medborgarskap -
ligger ju ett önsketänkande bakom resonemanget,
alt bostadsbyggandet skall
fortsätta att öka fastän samhället avstår
från att medverka till att ordna krediter
till verksamheten genom en långfristig
kapitalförsörjning. Det går inte ihop.
Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i det nu föredragna utlåtandet
hemställt.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner:
nr
40, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr 361)
om samhällets barnavård och ungdomsskydd
(barnavårdslag); samt
nr 41, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.
Anmäldes bankoutskottets förslag till
riksdagens skrivelse, nr 49, till Konungen
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
(nr 28) med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 och 5 § § förordningen
den 27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
och om stadsliypoteksföreningar, m. m.
Skrivelseförslaget godkändes under
förutsättning att utskottets hemställan i
utlåtande nr 3 bifölles även av andra
kammaren.
Interpellation ang. värnpliktstjänstgöringen
för utländska läkare med svenskt
medborgarskap
Herr K AI J SER (h) erhöll på begäran
ordet och anförde:
Herr talman! Värnpliktstjänstgöringen
för de blivande svenska läkarna förefaller
i det stora hela mycket vettigt ordnad.
De genomgår först under tre somrar
soldatutbildning, förberedande befälsutbildning
och plutonchefsskola vid
trängtrupperna. Härvid får de en viss
uppfattning om de krav som ställes även
på andra värnpliktiga under deras ut
-
bildning, och de utbildas i sjukvårdstjänst.
De är sålunda, innan deras medicinska
studier avancerat så långt, användbara
som sjukvårdare i olika befattningar
för den händelse att deras
tjänst skulle behövas. Sedan de genomgått
de grundläggande kliniska tjänstgöringarna
efter medicine kandidatexamen
genomgår de en militär fackutbildningskurs,
och därefter fullgör de en
tre månaders assistenttjänstgöring vid en
kirurgisk lasarettsavdelning. Denna kirurgtjänstgöring,
som ligger utanför den
ordinarie kirurgitjänstgöringen under de
medicinska studierna, är säkert bra,
framför allt för dem som senare icke
ägnar sig åt kirurgi. Därefter följer
tjänstgöring i olika repriser vid truppförband
eller vid fälttjänstövningar. Att
man på medicinarhåll icke alltid ansett
dessa tjänstgöringar ge det utbyte, som
man skulle önska, hör i detta sammanhang
inte hit, inte heller att viss omläggning
av tjänstgöringen nu är under
debatt. Här må bara erinras om att den
ökade tillgången på värnpliktiga läkare
gjort att arméöverläkaren ansett sig kunna
ställa värnpliktiga läkare under 240
tjänstgöringsmånader till förfogande för
frivillig tjänstgöring vid svårbesatta provinsialläkardistrikt
i Norrland. Tillvägagångssättet
är måhända diskutabelt,
men det innebär onekligen en rationell
användning av ett antal värnpliktiga läkare
som icke kan ges lämplig sysselsättning
i den vanliga värnpliktstjänstgöringen.
På senare år har det tillkommit en ny
kategori av värnpliktiga läkare, nämligen
utländska läkare som erhållit svenskt
medborgarskap. Även för en del av dessa
är utbildningen bra. De som är över 35
år har en i någon mån avkortad tjänstetid.
De gör fackutbildning, kirurgassistenttjänstgöring
och sedan facktjänstgöring.
För de utländska läkare, som icke
har någon utbildning i kirurgi utöver
de ordinarie kirurgistudierna för examen,
är kirurgassistenttjänstgöringen naturligtvis
både nyttig och bra. Men varför
de, som redan är välutbildade kirurger,
skall tvingas att göra denna kirurg
-
23
Onsdagen den 29 januari 1953 Nr 3
Interpellation ang. värnpliktstjänstgöringen för utländska läkare med svenskt medborgarskap -
assistenttjänstgöring, det är svårt att förstå.
Här måste det vara möjligt att göra
en smidig anpassning av deras militära
tjänstgöring efter deras utbildning.
Värre är det för dem som är under
35 år. De får börja från början med sin
militära tjänstgöring. Första sommaren
soldatutbildning med viss sjukvårdstjänst.
Det finns exempel på att en läkare
med ca 3 års tjänst som läkare i
olika befattningar och 2 år efter sin medicine
licentiatexamen, som avlagts helt
efter svenska förhållanden, efter 88 dagars
soldatutbildning avancerat därhän
att han kan användas som sjukvårdare
1 sjukvårdstjänst, och sak samma gäller
en annan läkare med ca 6 års tjänst, det
mesta på kirurgisk avdelning, och därav
2 år på kirurgisk universitetsklinik. Nog
måste han anses ha god civil utbildning
för att kunna betraktas som användbar
som sjukvårdare i det militära. Understundom
undrar man vad han skall sysselsättas
med när han om ca 3 år skall
göra sin militära kirurgassistenttjänstgöring.
Även i dessa fall, och alldeles särskilt
i dessa fall, synes en smidig anpassning
av militärtjänsten efter veder
-
börandes medicinska utbildning vara
önskvärd.
Under åberopande av det som här anförts
får jag anhålla om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
försvarsdepartementet få framställa följande
interpellation.
Har herr statsrådet observerat huru
värnpliktstjänstgöringen ordnats för de
utländska läkare, som erhållit svenskt
medborgarskap, och är herr statsrådet
beredd ta initiativ till en omläggning av
deras tjänstgöring så att den smidigt kan
anpassa sig till vederbörandes utbildning
och möjliggör ett rationellt utnyttjande
av deras medicinska utbildning?
På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.29.
In fidem
G. H. Berggren