Onsdagen den 23 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1957:3
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1957
ANDRA KAMMAREN
Nr 3
23—30 januari
Debatter m. m.
Onsdagen den 23 januari
Sid.
Svar på frågor av:
fröken Vinge ang. skogsstatistikens organisation och förläggning.. 3
fröken Wetterström ang. passagerartrafiken på Göta kanal...... 3
herr Carlsson i Stockholm ang. lättnader i det s. k. söndagsförbudet
i början och slutet av vintersportlovsveckan ............ 5
Torsdagen den 24 januari
Interpellationer av:
herr Rimmerfors ang. de kvarvarande svenskättlingarna i Gam
mal-Svenskby
........................................ *1
herr östlund ang. angelägenhetsgradering av olösta norrlandsfrågor 12
Fredagen den 25 januari
Interpellation av herr Nihlfors ang. ljudisoleringen i den nybyggda
musikhögskolan i Stockholm ..............................
Onsdagen den 30 januari
Svar på frågor av:
fru Holmqvist ang. vidgad straffbarhet i sådana fall, då någon vid
aga tillfogar den agade fysisk eller psykisk skada............ 33
fröken Vinge ang. samarbete mellan statliga myndigheter och ortsrepresentanter
i samband med lokaliseringen av fångvårdens
OO
öppna anstalter ......................................
herr Nilsson i Bästekille i anledning av Kungl. Maj:ts avslag på
framställning om törlängt importstopp för utländsk frukt .... 39
Interpellationer av:
herr Nestrup i anledning av de försämrade resemöjligheterna från
och till Halland ...................................... 45
herr Wachtmeistcr om vissa lättnader i söndagskörförbudet .... 46
1—Andra kammarens protokoll 1957. Nr 3
Onsdagen den 23 januari 1957
Nr 3
3
Onsdagen den 23 januari
Kl. 10.00
§ 1
Justerades protokollet för den 17 innevarande
januari.
§ 2
Svar på fråga ang. skogsstatistikens
organisation och förläggning
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Chefen för jordbruksdepartementet,
herr statsrådet NORUP, som yttrade:
Herr talman! Fröken Vinge har frågat,
om jag har för avsikt att låta pröva
den under punkt 153 i nionde huvudtiteln
berörda frågan om skogsstatistikens
organisation och förläggning även
i samband med den pågående utredningen
om den officiella statistikens
omfång, utformning och grad av centralisering.
Med anledning härav kan jag anföra
följande. Enligt direktiven till nämnda
utredning bör denna förutsättningslöst
pröva den lämpligaste förläggningen
av olika myndigheters statistik,
alltså även skogsstatistiken. Med hänsyn
härtill torde därför på utredningens
nuvarande stadium icke någon åtgärd
från min sida vara påkallad.
Härpå anförde
Fröken VINGE (fp):
Herr talman! Jag ber att få tacka
jordbruksministern för det snabba och
lugnande svaret på min enkla fråga.
Vad som verkade oroande var ju,
att skogsvårdsutredningens förslag beträffande
virkesmätningen innebar en
partiell omorganisation av skogsstyrelsen,
diir statistiken hela tiden omnämndes
så att säga i en bisats och där man
tydligen utgick ifrån den tysta förutsättningen,
att den skulle ha samma
osjälvständiga ställning inom verket
som tidigare. Om skogsstatistiken skall
ligga kvar inom skogsstyrelsen — det
finns ju skäl både för och emot den
saken — förefaller det mig att statistikchefen
måste få självständig föredragning
inför verkschefen.
Tack vare departementschefens uttalande
kan man räkna med att departementet
inte binder sig för denna organisation,
innan statistikkommittén
har penetrerat för- och nackdelar med
en eventuell centralisering av skogsstatistiken.
En rationalisering som medför,
kortast uttryckt, att vi får bättre
och snabbare statistik till minsta möjliga
kostnad, är ju av väsentlig betydelse
för skogsfolk och skogsindustrier,
men också för alla dem — jag kanske
som riksdagsledamot får säga alla oss
— som har anledning att i olika sammanhang
bedöma skogsnäringens betydelse
för vårt folkhushåll.
Nu hoppas jag att vi kan räkna med
att departementet försöker komma överens
med statistikkommittén om en tidtabell,
så att de nödvändiga överväganden
som statistikkommittén måste göra
inte onödigtvis försenar ställningstagandet
till den säkerligen också mycket
viktiga frågan om virkesmätningens organisation.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 3
Svar på fråga ang. passagerartrafiken på
Göta kanal
Ordet lämnades på begäran till
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE, som yttrade:
4
Nr 3
Onsdagen den 23 januari 1957
Svar på fråga ang. passagerartrafiken på
Fröken Wetterström bär riktat en
enkel fråga till mig om jag ämnar medverka
till att säkerställa den ur turistoch
valutasynpunkt så viktiga passagerartrafiken
på Göta kanal.
Som framgått av uppgifter i dagspressen
har det bolag, som hittills drivit
passagerartrafiken på Göta kanal, den
9 januari på egen begäran försatts i
konkurs. I anslutning till dessa uppgifter
har nämnts, att på skilda håll diskussioner
pågår om möjligheterna att
i någon form fortsätta passagerartrafiken
på kanalen.
I avvaktan på närmare uppgifter om
utredningen av konkursboet och om
resultatet av strävandena att för framtiden
säkerställa passagerartrafik på
kanalen är jag icke beredd att uttala
mig om stöd från statens sida bör lämnas
till en sådan trafik.
Härefter anförde:
Fröken WETTERSTRÖM (h):
Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
för det svar som jag har fått.
Jag förstår på sätt och vis hans inställning,
att det i nuvarande situation,
då det ju ännu är ovisst hur affärerna
skall redas upp, inte är möjligt att erhålla
ett i den ena eller andra riktningen
bestämt svar. För mig har det
emellertid varit angeläget att föra denna
fråga på tal just nu, då det faktiskt
är hög tid för att man skall få något begrepp
om hur statsmakternas inställning
är till passagerartrafiken på Göta
kanal. Jag skulle anse det som en ren
olycka, om denna kanaltrafik kanske
till följd av en del inträffade olyckliga
omständigheter, som drabbat det nuvarande
bolaget, skulle komma att läggas
ned.
Jag är den förste att inse, att man
inte i varje penibel situation skall ropa
på statsunderstöd, och jag har därför
inte med min fråga närmast avsett att
staten omedelbart skall vara beredd
Göta kanal
att subventionera ett enskilt företag.
Däremot skulle man väl kunna tänka
sig, att staten vore villig att ställa någon
lånegaranti för det bolag, som vore
benäget att fullfölja denna traditionsrika
rörelse. Ett uttalande av herr
statsrådet i denna riktning vore, tycker
jag, ytterst värdefullt.
Det är som jag sade hög tid, även om
avvecklingen av det nuvarande bolaget
nyligen har påbörjats, med tanke på
den annalkande våren och sommaren.
De utländska resenärerna bokar ju sina
beställningar i god tid, och skjuter man
på frågan är vi inne i vårmånaderna,
och då är jag rädd för att det är för
sent.
Jag frågar herr statsrådet: Har Sverige
råd att frånhända sig en turistattraktion
av så stort värde som Göta
kanal är? Och rent ekonomiskt, har vi
råd att avvara den hårdvaluta, som de
amerikanska resenärerna i icke ringa
omfattning genom denna turistled tillför
vårt land?
FJnligt en uppgift häromdagen i pressen
var det totala passagerarantalet
10 000. Av dem utgjorde 70 procent
utländska resenärer. För sommaren
1958 har 800 amerikanska hyttbeställningar
gjorts.
Statens anslag till turistväsendet är
ju förhållandevis njugga, och jag vill
tillfoga att vår inställning till turismen
över hela fältet — det gäller både staten
och enskilda — är inte på långt
när vad man skulle önska. Det räcker
inte med aldrig så tilltalande affischer
över vårt vackra land. Vi måste liksom
visa ett annat sinnelag, en större gästfrihet
och generositet mot turismen.
Detta sista var en parentes, men kvar
står det faktum, att svenska staten bör
föregå med gott exempel i detta avseende.
Det har sagts mig att konkursboet utbjudit
samtliga båtar till försäljning i
klump med tanke på att någon skulle
överta kanaltrafiken. Det är enligt vad
jag tror ett ganska riskfyllt företag, och
5
Onsdagen den 23 januari 1957 Nr 3
Svar på fråga ang. lättnader i det s. k. söndagsförbudet i början och slutet av vintersport^
vsveckan
jag föreställer mig att om exempelvis
svenska staten vore villig att ställa en
lånegaranti i utsikt, skulle ett blivande
bolag lättare kunna bildas och ge sig
i kast med uppgiften. Uteblir statligt
stöd i någon form, riskerar vi att båtarna
kommer att säljas en för en, och
det betyder med andra ord att kanaltrafiken
kommer att upphöra.
Även om man inte kan säga att denna
trafik ur kommunikationssynpunkt är
oundgängligen nödvändig, får inte detta
bli det avgörande, då det gäller att
uppehålla trafiken på en farled, som
går genom trakter som är bland de allra
vackraste vi kan uppvisa i vårt land.
Det finns andra värden, som vi inte
får förbise utan som vi i stället bör
vara rädda om och bevara, och den
synpunkten måste nog bli avgörande
för det ställningstagande som kommer
att ske, allrahelst och icke minst som
ett fortsättande av passagerartrafiken
också medför ekonomiska fördelar för
vårt land.
.Tåg vädjar till herr statsrådet att även
på detta förberedande stadium nogsamt
följa utvecklingen och vara beredd att
ingripa för att i en eller annan form
bidra till att säkerställa trafiken på
kanalen.
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE:
Herr talman! Såsom framgick av mitt
svar på fröken Wetterströms fråga, befinner
vi oss knappast i en sådan situation
att vi nu kan ta ställning till
frågan om huruvida staten på något
sätt skall engagera sig för att säkerställa
trafiken på Göta kanal. Det gäller också,
fröken Wetterström, det senaste spörsmålet
som restes här i Ert anförande,
nämligen huruvida staten skulle vara
villig lämna lånegaranti för att möjliggöra
den fortsatta trafiken. Såvitt jag
har mig bekant har det icke saknats
mycket kapitalstarka intressen i detta
sammanhang. Bland fordringsägarna
lär återfinnas något av våra allra största
bankföretag. Jag är därför ingalunda
säker på att den av fröken Wetterström
antydda möjligheten kommer att ha någon
aktualitet.
Fröken WETTERSTRÖM (h):
Herr talman! Det är ju enbart glädjande,
om det finns så pass kapitalstarka
företag i bakgrunden, att man
kan ro det hela i land. Men om så icke
skulle vara förhållandet, hoppas jag
att statsrådet verkligen snabbt, om så
behövs, ingriper och ser vad som kan
göras från statens sida.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 4
Svar på fråga ang. lättnader i det s. k.
söndagsförbudet i början och slutet av
vintersportlovsveckan
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE, erhöll på begäran
ordet och yttrade:
Herr talman! Herr Carlsson i Stockholm
har frågat om jag vill medverka
till vissa lättnader i det s. k. söndagsförbudet.
I ett interpellationssvar under remissdebatten
har jag lämnat en redogörelse
för det nu rådande läget beträffande
oljeförsörjningen. Jag har därvid redovisat
min syn på de begränsningar i
bensinförbrukningen som befunnits
nödvändiga. Därutöver har jag intet att
tillägga.
Härpå anförde:
Herr CARLSSON i Stockholm (fp):
Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
för det snabba svaret på min
fråga. Jag är emellertid ledsen att behöva
säga, att jag inte är lika tacksam
för innehållet i detta svar.
Det är ju så att många familjer med
barn har tagit för vana att förlägga en
6 Nr 3 Onsdagen den 23 januari 1957
Svar på fråga ang. lättnader i det s. k. söndagsförbudet i början och slutet av vinter''
sportlovsveckan
veckas vintersemester till tiden för det
vintersportlov i skolorna som nu har
blivit tradition. Har man då bil, är det
naturligt att den underlättar och gör det
bekvämare att resa till lämplig ort.
Skall man i år utnyttja bilen för detta
ändamål, förlorar man ju två hela dagar
av den välbehövliga rekreationstiden,
ty som regel har man inte möjlighet
att starta förrän på måndag morgon
och måste vara tillbaka redan på lördag
kväll. Om man företager resan på detta
sätt, gör man ju ingen besparing av
drivmedel, utan det blir samma drivmedelsförbrukning
som om söndagsförbudet
inte funnits. Många tycker emellertid,
att det är för kort tid att vara borta
endast dessa dagar och inhiberar helt
enkelt denna välbehövliga rekreationsresa.
Särskilt för stora barnfamiljer kan
det vara för dyrt och besvärligt att använda
andra kommunikationsmedel.
Speciellt om man vant sig vid det bekväma
färdsätt som bilen möjliggör
kanske det leder till att man inhiberar
hela den tilltänkta resan. För vissa människor
är det dessutom så att bilen
kostar så pass mycket, att de inte har
råd att använda ytterligare av sin inkomst
för resor.
Jag skall inte här ta upp hela söndagsförbudet
till debatt. Som statsrådet
erinrade debatterades det under remissdebatten.
Men nog tycker jag att det
skulle vara möjligt att i detta avseende
göra vissa lättnader. Personligen tror
jag annars att vi är i den situationen,
att man kan överväga att upphäva hela
söndagsförbudet.
Statsrådet kanske gör den invändningen,
att det skulle föreligga svårigheter
att ordna undantag från förbudet
för just dessa resor i samband med vintersportlovet.
Om herr statsrådet inte
anser sig kunna släppa söndagsförbudet
helt för de söndagar det här gäller så
tror jag dock att polismyndigheten i
orten efter en enkel anmälan skulle
kunna lämna tillstånd för ifrågavarande
resor utan alltför omfattande administrativa
åtgärder.
Det kanske är riktigt att man inte
får hundraprocentig säkerhet för att
ändamålet blir just det som vederbörande
anger, men är det i ett sådant
fall alldeles tvunget att det skall vara
hundraprocentig säkerhet? Om någon
skulle göra sig skyldig till missbruk
skulle det ju inte betyda något nämnvärt
i detta sammanhang. Jag skulle
vilja vädja till herr statsrådet att ompröva
denna detalj och låta svenska folket
fortast möjligt få veta, om man kan
räkna med ett positivt resultat, ty om
det finns några som helst planer på
att tillmötesgå denna som jag tycker
enkla, riktiga och naturliga linje, är det
väsentligt att man i god tid får veta
det, så att vederbörande hinner ordna
med alla detaljer, som ändå måste föregå
när hela familjen skall ta en veckas
vintersemester på detta sätt.
Jag vädjar alltså ännu en gång till
herr statsrådet att ompröva saken och
låta oss få veta, om det finns några utsikter
till en lättnad i det av mig påtalade
syftet.
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE:
Herr talman! Att det är många olägenheter
förenade med söndagsförbudet,
har jag vid flerfaldiga tillfällen
understrukit här i kammaren. Jag tror
emellertid att det spörsmål herr Carlsson
i Stockholm framfört hör till de
mindre bekymren i detta sammanhang.
Jag vill understryka att ingen har någon
önskan att upprätthålla detta förbud
längre än läget kräver. Tvärtom
följs utvecklingen med uppmärksamhet
av myndigheterna, och varje möjlighet
till lättnad kommer att iakttagas. Det
kan emellertid inte i dag ges något
mera bestämt besked beträffande möjligheterna
att häva söndagsförbudet
eller att införa någon lättnad i detta
hänseende.
7
Onsdagen den 23 januari 1957 Nr 3
Svar på fråga ang. lättnader i det s. k. söndagsförbudet i början och slutet av vintersport^
vsveckan
Herr CARLSSON i Stockholm (fp):
Herr talman! Jag tar fasta på herr
statsrådets uttalande, att varje möjlighet
till lättnad kommer att omprövas.
Och jag hoppas att herr statsrådet då
även tar hänsyn till det av mig framförda
spörsmålet.
Härmed var överläggningen slutad.
§ 5
Föredrogos var för sig följande
Kungl. Maj:ts på bordet liggande propositioner
och skrivelse; och hänvisades
därvid
till bevillningsutskottet propositionen
nr 29, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.; samt
till statsutskottet:
skrivelsen nr 34, med redogörelse för
de åtgärder som vidtagits på grund av
riksdagens skrivelse den 2 mars, den
13 april, den 24 april, den 4 maj, den
9 maj och den 18 maj 1956, nr 2, nr 5,
nr 11, nr 6, nr 234 respektive nr 264, i
anledning av, såvitt nu är i fråga, riksdagens
år 1955 församlade revisorers
berättelse, och
propositionen nr 36, angående återbäring
av viss arvs- och kvarlåtenskapsskatt.
§ 6
Föredrogos var efter annan följande
å kammarens bord vilande motioner;
och remitterades därvid
till behandling av lagutskott motionen
nr 26, av fru Löfqvist m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 27, av herr Senander,
nr 28, av fru Thorsson m. fl.,
nr 29, av herr Ahlsten m. fl.,
nr 30, av herr Johnsson i Kastanjcgården,
nr 31, av fröken Höjer m. fl.,
nr 32 och 33, av fröken Liljedahl och
herr Rimmerfors, samt
nr 34, av herrar Kilsmo och Eliasson
i Stockholm;
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 35, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 36, av fröken Karlsson m. fl.,
nr 37, av herr Lundberg m. fl.,
nr 38, av herr Andreasson m. fl.,
nr 39, av herrar Ahlsten och Jansson
i Kalix,
nr 40, av herr von Friesen,
nr 41, av herrar Stenberg och von
Friesen,
nr 42, av herr Allard m. fl.,
nr 43, av fröken Karlsson,
nr 44, av herr Gustafsson i Bogla
m. fl.,
nr 45, av herr Svenungsson m. fl., och
nr 46, av herrar Larsson i Stockholm
och Arvidson;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 47, av herrar Börjesson och Svensson
i Stenkyrka,
nr 48, av herr Andersson i Björkäng
m. fl.,
nr 49, av herrar Jansson i Benestad
och Börjesson,
nr 50, av herr Carlsson i Tibro m. fl.,
nr 51, av herr Jansson i Aspeboda,
nr 52, av herr Magnusson i Borås
m. fl., och
nr 53, av herr Andersson i Långviksmon
m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
54, av herr von Friesen,
nr 55, av herr Senander m. fl.,
nr 56, av herr Svensson i Krokstorp,
nr 57, av fröken Liljedahl och fröken
Elmén, och
nr 58, av herr Lindström m. fl.;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 59, av herr Hansson m. fl.,
nr 60, av herrar Persson i Tandö och
Sundelin,
nr 61, av herr Svensson i Ljungskilc
m. fl.,
8
Nr 3
Onsdagen den 23 januari 1957
nr 62, av herr Severin m. fl., och
nr 63, av herr Persson i Svensköp
m. fl.; samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna:
nr
64, av fröken Karlsson m. fl.,
nr 65, av herr Senander m. fl.
§ 7
Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen
nr 66, av herrar Carlsson i Stockholm
och Dahlén, om åstadkommande av en
arbetsduglig administrativ enhet för det
s. k. Stor-Stockholmsområdet,
nr 67, av herr Jacobson i Vilhelmina,
om skyndsam översyn av gällande föreskrifter
angående pensionering av viss
arbetspersonal,
nr 68, av herr Lundberg, om viss
ändring av gällande bestämmelser om
värnpliktsavlöning m. m.,
nr 69, av herr Allard, om viss ändring
i gällande regler för återkrav i
vissa fall av beviljade statsbidrag för
uppförande eller inrättande av sjukvårdsanläggning,
nr 70, av fröken Vinge m. fl., angående
en central övningsskola för yrkeslärarutbildningen,
nr 71, av herr Andreasson m. fl., om
ökat anslag till bidrag till byggande och
underhåll av mindre hamnar och farleder,
nr 72, av herr Hallén m. fl., om inrättande
av en professur i ekonomisk
historia vid universitetet i Uppsala,
nr 73, av fröken Karlsson m. fl., om
översyn av gällande bestämmelser angående
statsbidrag till folktandvård,
nr 74, av herr Schmidt m. fl., om ett
engångsanslag till Göteborgs musikkonservatorium,
nr 75, av herr Nilsson i Göteborg,
om höjning av statsbidraget till Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens
främjande,
nr 76, av herr Ohlin m. fl., om förbättring
av kosten på de statliga sinnessjukhusen,
nr 77, av herr Ohlin in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar,
nr 78, av herr Bengtsson i Varberg
m. fl., angående utbildnings- och familjebidrag
till elever vid vanföreanstalterna,
nr 79, av herrar Hamrin i Jönköping
och Nelander, angående förnyad omprövning
av frågan om departementsindelningen
med beaktande av vissa
nykterhetspolitiska önskemål,
nr 80, av fru Sandström m. fl., om
överförande av vissa tjänster vid statens
biltrafiknämnd till ordinarie stat,
nr 81, av herr Alemyr m. fl., om
skyndsam översyn av och avvägning
mellan olika studiesociala åtgärder,
nr 82, av herr Hammar m. fl., om
ökat anslag till grundbidrag till nykterhetsorganisationer
m. fl.,
nr 83, av herrar Nilsson i Göteborg
och Staxäng, om återinförande av förrättningsavgifter
för kontrollbesiktning
av motorfordon,
nr 84, av herr Eliasson i Moholm m.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
angående löneplansrevision
m. m. för tjänstemän i statens tjänst
m. fl.,
nr 85, av herr Carlsson i Bakeröd m.
fl., om avsättning av vissa elskattemedel
till en fond för upprustning av eldistributionen
på landsbygden,
nr 86, av herr Hallen m. fl., angående
anslag till nybyggnad för Musikaliska
akademien med musikhögskolan,
m. in.,
nr 87, av herrar Lundqvist och Andreasson,
angående viss ersättning till
värnpliktige Bengt Ryding,
nr 88, av herr Svensson i Ljungskile,
om en allmän utredning rörande lokaliseringen
av statliga ämbetsverk,
nr 89, av herr Senander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
angående en löneplansrevision m. m.
för tjänstemän i statens tjänst m. fl.,
nr 90, av fru Torbrink m. fl., angående
indexreglering av de allmänna
barnbidragen m. m.,
Nr 3
9
Onsdagen den 23 januari 1957
nr 91, av herr Agerberg m. fl., om
skyndsam utredning rörande behovet
av och förutsättningarna för en snabbare
utbyggnad av inrikesflygets trafiknät
särskilt i Norrland,
nr 92, av herrar Carlsson i Stockholm
och Staxäng, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till avlöningar
vid statens bilinspektion,
nr 93, av fröken Höjer m. fl., om nyanställning
av personal vid statens sinnessjukhus,
nr 94, av fröken Höjer och fru Thorsson,
angående vidareutbildning av sjukvårdspersonalen
vid statens sinnessjukhus,
nr 95, av herr Gustafsson i Borås m.
fl., om ökat anslag till De blindas förenings
depåverksamhet,
nr 96, av herr Svensson i Stenkyrka
och Börjesson, om ökat anslag till bidrag
till byggande av fiskehamnar,
nr 97, av herr Jacobson i Vilhelmina
in. fl., om utredning av frågan om en
rättvis skatteutjämning mellan kommunerna,
nr 98, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
om viss utredning angående jordbrukets
kapitalförsörjning,
nr 99, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
om frikallelse för vissa rörelseidkare
från erläggande av investeringsavgift
för år 1957,
nr 100, av herr Östlund m. fl., med
förslag till lag angående ändring av
22 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370) jämte anvisningar,
nr 101, av herrar Svensson i Alingsås
och Sjölin, om pension åt korrekturläsaren
hos riksdagen Folke Danielsson,
nr 102, av herr Spångberg m. fl., angående
viss ändring av bestämmelserna
i sjukförsäkringslagen om resebidrag,
nr 103, av fru Thorsson in. fl., angående
vissa ändringar i familjcbidragsförfattningarna,
nr 104, av herr Spångberg m. fl., om
ändring av bestämmelserna i lagen om
allmän sjukförsäkring om bidrag för
resor till och från läkare och sjukvårdsinrättningar,
nr 105, av herr Persson i Tandö, angående
ändring av 7 § lagen om förvaltning
av bysamfälligheter och därmed
jämförliga samfällda ägor och rättigheter,
nr 106, av herrar Henningsson och
Nilsson i Göteborg, angående enhetliga
körriktningsvisare på bilar,
nr 107, av herrar Henningsson och
Nilsson i Göteborg, angående förbud
mot användandet av utskjutande dekoration
å bilarnas fronter,
nr 108, av fröken Höjer m. fl., angående
vissa ändringar i lagen om socialhjälp,
nr 109, av herr Andersson i Björkäng
in. fl., om ökat anslag till bidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter,
m. m.,
nr 110, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag om anslag till byggnadsarbeten
in. m. vid statens försöksgårdar,
nr 111, av herrar Jacobson i Vilhelmina
och östlund, i anledning av Kungl.
Maj :ts beslut om anslag till bidrag till
produktionsfrämjande åtgärder i Norrland
m. m.,
nr 112, av herrar Nelander och Hamrin
i Kalmar, om utredning angående
lantbruksnämndernas avskaffande,
nr 113, av herr Jansson i Benestad
m. fl., om ökat anslag till bidrag till
uppförande av frukt- och potatislagerhus
in. m.,
nr 114, av herr Arweson m. fl., angående
ökning av det belopp, intill vilket
utlåning från fiskerilånefonden må
utgå under budgetåret 1956/57,
nr 115, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om ökat anslag till Föreningen
för växtförädling av fruktträd,
nr 116, av herr Allard, angående viss
ändring i stadgan för lantbruksundervisningsanstalter,
nr 117, av herr Jacobson i Vilhelmina,
om rätt för ålderspensionär att årligen
få företaga en fri resa på statens
järnvägar till nära anhöriga,
nr 118, av herrar Börjesson och Gustafsson
i Mcm, om åtgärder mot husbockens
härjningar,
10
Nr 3
Torsdagen den 24 januari 1957
nr 119, av herr Nihlfors in. fl., om
ökat lagligt skydd för arbetstagarna mot
obefogade uppsägningar, och
nr 120, av fru Thorsson, om inrättandet
av ett förlag och en bokhandel för
det statliga, kommunala och internationella
trycket.
Dessa motioner bordlädes.
§ 8
Justerades protokollsutdrag.
Kamrarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.22.
In fidem
Gunnar Britth
Torsdagen den 24 januari
Kl. 10.00
§ 1
Föredrogos var för sig följande på
kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 66, av herrar Carlsson i Stockholm
och Dahlén;
till statsutskottet motionerna:
nr 67, av herr Jacobson i Vilhelmina,
nr 68, av herr Lundberg,
nr 69, av herr Allard,
nr 70, av fröken Vinge m. fl.,
nr 71, av herr Andreasson m. fl.,
nr 72, av herr Hallén m. fl.,
nr 73, av fröken Karlsson m. fl.,
nr 74, av herr Schmidt m. fl.,
nr 75, av herr Nilsson i Göteborg,
nr 76 och 77, av herr Ohlin m. fl.,
nr 78, av herr Bengtsson i Varberg
m. fl.,
nr 79, av herrar Hamrin i Jönköping
och Nelander,
nr 80, av fru Sandström m. fl.,
nr 81, av herr Alemgr m. fl.,
nr 82, av herr Hammar m. fl.,
nr 83, av herrar Nilsson i Göteborg
och Staxäng, samt
nr 84, av herr Eliasson i Moholm
in. fl.;
till jordbruksutskottet motionen nr 85,
av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 86, av herr Hallén m. fl., samt
nr 87, av herrar Lundqvist och Andreasson;
till
bankoutskottet motionen nr 88, av
herr Svensson i Ljungskile;
till statsutskottet motionerna:
nr 89, av herr Senander m. fl.,
nr 90, av fru Torbrink m. fl.,
nr 91, av herr Agerberg m. fl.,
nr 92, av herrar Carlsson i Stockholm
och Staxäng,
nr 93, av fröken Höjer m. fl.,
nr 94, av fröken Höjer och fru Thorsson,
nr 95, av herr Gustafsson i Borås
m. fl.,
nr 96, av herr Svensson i Stenkyrka
och Börjesson, samt
nr 97, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 98 och 99, av herr Nilsson i Svalöv
m. fl., samt
nr 100, av herr östlund m. fl.;
till bankoutskottet motionen nr 101,
av herrar Svensson i Alingsås och Sjölin;
till
behandling av lagutskott motionerna:
nr
102, av herr Spångberg m. fl.,
Torsdagen den 24 januari 1957
Nr 3
11
nr 103, av fru Thorsson in. fl.,
nr 104, av herr Spångberg in. fl.,
nr 105, av herr Persson i Tandö,
nr 106 och 107 av herrar Henningsson
och Nilsson i Göteborg, samt
nr 108, av fröken Höjer m. fl.;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 109, av herr Andersson i Björkäng
m. fl., och
nr 110, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl.
Vid härefter skedd föredragning av
motionen nr 111, av herrar Jacobson i
Vilhelmina och Östlund, i anledning av
Kungl. Maj ds förslag om anslag till bidrag
till produktionsfrämjande åtgärder
i Norrland m. m., lämnades på begäran
ordet till
Herr ÖSTLUND (h), som yttrade:
Herr talman! På mina och min medmotionärs
vägnar ber jag att få återkalla
motionen nr 111.
Kammaren biföll denna hemställan.
Vidare föredrogos var efter annan följande
motioner, och remitterades därvid
till
jordbruksutskottet motionerna:
nr 112, av herrar Nelander och Hamrin
i Kalmar,
nr 113, av herr Jansson i Benestad
m. fl.,
nr 114, av herr Arweson in. fl.,
nr 115, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., och
nr 116, av herr Allard;
till allmänna beredningsutskottet motionerna:
nr
117, av herr Jacobson i Vilhelmina,
och
nr 118, av herrar Börjesson och Gustafsson
i Mein;
till behandling av lagutskott motionen
nr 119, av herr Nihlfors in. fl.; samt
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 120, av fru Thorsson.
§ 2
Interpellation ang. de kvarvarande
svenskättlingarna i GammalSvenskby
Herr
talmannen lämnade på begäran
ordet till
Herr RIMMERFORS (fp), som anförde:
Herr
talman! Vid sidan om de relativt
stora svenska hjälpaktionerna till
förmån för de ungerska och andra flyktingar,
i syfte att bereda dem fristad
och arbetsmöjligheter i vårt land, pågår
sedan några år en aktion av mycket
begränsad omfattning, nämligen överföringen
av en kvarlevande grupp
svenskättlingar i den ukrainska orten
Gammal-Svenskby, numera Verbivka
(Pilträdsbyn).
Det lär gälla cirka 170 människor, de
flesta i sina bästa år. Några av dem
tillbringade en tid av sin allra tidigaste
barndom i Sverige i samband med den
stora överflyttningen från GammalSvenskby
till Sverige 1929. En del av
invandrarna återvände som bekant till
Ryssland, lockade av sovjetpropagandan.
Dessa tycks sedermera ha bortförts
och gått ovissa öden till mötes.
Några av barnen har emellertid levat
kvar i den gamla svenskbyn och med
dem åtskilliga anförvanter som tidigare
bott på Krim och andra ryska orter.
Nu har återigen en skara samlats i
den historiska byn vid Dnjepr. En del
lyckades i krigets förvirrade slutskede
komma till Sverige, där de funnit sig
väl till rätta. En känd svensk utlandsjournalist,
redaktören Herje Granberg,
fick den gången öppna väg för dem till
det gamla hemlandet.
Det är denne outtröttlige vän till gammalsvenskbyborna
som också nu förmedlat
kontakterna. Han har själv besökt
dessa människor, och han har genom
samarbete med de i Sverige redan bofasta
svenskbyborna upprättat en tillförlitlig
förteckning över de svenskättlingar,
som nu vill invandra.
Från rysk sida har stort tillmötesgå -
12
Nr 3
Torsdagen den 24 januari 1957
Interpellation ang. angelägenhetsgradering av olösta norrlandsfrågor
ende visats de gammalsvenskbybor, som
vill utvandra till Sverige. Enligt uppgift
kom redan den 25 juli 1956 en rysk
tjänsteman från Moskva till GammalSvenskby
och lät alla invånare i byn
som önskar resa till Sverige ifylla nödiga
ansökningshandlingar. Han lovade
att de skulle få avresa, så snart svenskt
inresevisum kunde företes. Till och med
sådana män, som tjänstgjort i Röda armén,
lär ha fått detta löfte. Samma besked
har enligt uppgift från GammalSvenskbv
lämnats bybor, som i detta
ärende senare vänt sig direkt till
Moskva. Därtill kommer att Svenska
röda korset erhållit meddelande från
Ryska röda korset, att man där är beredd
att medverka vid hemtransporten.
Enligt redaktör Granbergs mening
har Svenska röda korset och dess generalsekreterare
Henrik Reer gjort en
utomordentlig insats, när det gällt att
bana väg för denna hjälpaktion. Även
de svenska ämbetsverken har handlagt
ärendet i en positiv anda. Socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen och utlänningskommissionen
har tillstyrkt
överförandet och förklarat sig beredda
att göra vad på dem ankommer för
att aktionen skall kunna genomföras.
Vad man hittills väntat på är ett regeringsbeslut
i ärendet, som gör det
möjligt för dessa svenskättlingar att
komma hem. Man kan vara förvissad
om att ingen ohåga att hjälpa denna
folkspillra ligger bakom detta fördröjande.
Och likväl ligger det något upprörande
i denna långa väntan. Dessutom
kan man frukta att de gynnsamma
utresemöjligheter, som nu tycks vara
för handen, skulle kunna förändras.
Rreven från Gammal-Svenskby andas
också stor oro för utgången. Detsamma
gäller reaktionen bland de anhöriga i
Sverige. På Gotland och annorstädes
väntar man sedan några månader ivrigt
på ett svenskt regeringsingripande, som
skulle kunna återföra en grupp anhöriga
till en sedan mer än tjugu år splittrad
familjegemenskap. Barn väntar på
sina föräldrar, föräldrar på sina barn,
och syskon hoppas att få återse varandra.
Ekonomiskt sett torde överföringen
av denna begränsade grupp av svenskättlingar
heller inte betyda något större
problem. Enligt uppgift lär ett belopp
på cirka 130 000 kr. finnas kvar i den
s. k. svenskbyfonden, om nu dessa kan
befinnas disponibla för en utvidgad
gammalsvenskbyhjälp. Dessutom har veterligen
en av stockholmstidningarna,
Morgon-Bladet, redan igångsatt en insamling
för ändamålet.
Med hänvisning till vad här sagts anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till hans excellens statsministern
få rikta följande frågor:
1. Vill regeringen lämna kammaren
en redogörelse för vad som hittills åtgjorts
från statsmakternas sida för att
möjliggöra överförandet till Sverige av
de kvarvarande svenskättlingarna i
Gammal-Svenskby ?
2. Är det regeringens avsikt att vidtaga
några omedelbara åtgärder för att
påskynda genomförandet av denna av
ifrågavarande folkgrupp ivrigt åstundade
invandring?
Denna anhållan bordlädes.
§ 3
Interpellation ang. angelägenhetsgradering
av olösta norrlandsfrågor
Ordet lämnades på begäran till
Herr ÖSTLUND (h), som yttrade:
De stora avstånden och det nordliga
läget med de därav följande klimatiska
förhållandena å ena sidan och de stora
naturrikedomarna i skog, malm och
vattenkraft å den andra har medfört
att Norrlands och det norrländska näringslivets
problem i många avseenden
ter sig annorlunda än det övriga Sveriges.
Detta har också uppmärksammats
i olika sammanhang, och många norrlandsfrågor
har varit föremål för utredningar.
Torsdagen den 24 januari 1957
Nr 3
13
Interpellation ang. angelägenhetsgradering av olösta norrlandsfrågor
Problemkomplexen har emellertid
varit många, och det har framstått som
angeläget att få till stånd en samordning
och en angelägenhetsgradering för
att påskynda lösningen av de mest angelägna
frågorna. I detta syfte hemställde
riksdagen i skrivelse nr 375/1953
om sådana överväganden, utredningar,
förslag och andra åtgärder, att kvarstående
olösta norrlandsfrågor kommer
till sin rätt.
Riksdagens hemställan resulterade i
den pågående s. k. inventeringen av
olösta norrlandsfrågor. Med hänsyn till
frågans stora vikt samt mot bakgrunden
av den långa tid som förflutit sedan
inventeringsarbetet påbörjades är
det önskvärt att ett resultat snart kan
redovisas.
Med stöd av det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till hans excellens
statsministern få ställa följande
fråga:
Vill eders excellens lämna kammaren
en redogörelse för huruvida någon angelägenhetsgradering
av olösta norrlandsfrågor
hittills företagits samt för
de synpunkter i sak som kan ha anlagts
på de olika frågorna under inventeringsarbetet?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 4
Till bordläggning anmäldes bankoutskottets
memorial:
nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet avgivna
berättelse, och
nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade
berättelse.
§ 5
Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 38, angående vissa frågor rörande
åldringsvården, tillställts kammaren.
Denna proposition bordlädes.
§ 6
Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner:
nr 121, av herr Edlund in. fl., angående
föreskrifter om formell kompetens i
viss omfattning för kommunala revisorer,
nr 122, av fru Sandström m. fl., angående
tillskapande av en fond att användas
för kulturellt samarbete mellan Sverige
och Finland,
nr 123, av herrar Nelander och Carlsson
i Tibro, i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Upplysningsarbete
rörande samhällsekonomiska
frågor m. m.,
nr 124, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., om utredning av möjligheterna att
ersätta dyrortssystemet med andra former
av lönedifferentiering,
nr 125, av herrar Hammar och Bark, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till understöd åt folkhögskolor,
nr 126, av herr Gustafsson i Bogla
m. fl., om statsbidrag till Mariannelunds
praktiska skola,
nr 127, av herrar Larsson i Stockholm
och Jacobsson i Tobo, om förbättring
av villkoren för s. k. arkivarbetare och
musikerhjälpta,
nr 128, av herr Nihlfors m. fl., om
ökat investeringsanslag till statens lånefond
för universitetsstudier,
nr 129, av herr Munktell m. fl., om lån
åt Uppsala studentkår för uppförande
och inredande av en studentmatsal,
nr 130, av herrar Jansson i Kalix och
von Seth, om inrättande av professurer
i vägbyggnad vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola,
nr 131, av herr Braconier, om inrättande
av laboratorsbefattningar i farmakologi
vid tandläkarhögskolorna i
Stockholm och Malmö, in. m.,
nr 132, av herr Stiernstedt, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till hemvärnets avlöningar,
14
Nr 3
Torsdagen den 24 januari 1957
nr 133, av herr Nilsson i Göingegården
in. fl., om inrättande av två nya
tjänster vid den virologiska avdelningen
av hygienisk-bakteriologiska institutionen
vid Uppsala universitet,
nr 134, av herr Svensson i Kungälv
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till bidrag till anordnande
av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m.,
nr 135, av herr Munktell in. fl., om
statsbidrag till De vanföras riksförbund,
nr 136, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om ökat anslag till vägunderhållet,
nr 137, av herr Sehlstedt in. fl., angående
vissa anslag till upprustning av
ungdomsvårdsskolorna,
nr 138, av fru Jäderberg m. fl., i anledning
av riksdagens revisorers uttalanden
rörande socialhjälp och barnavård
till lappar,
nr 139, av fru Sjövall och herr Kristenson
i Göteborg, om vissa åtgärder till
främjande av alkoholistvården,
nr 140, av fru Sjövall och herr Kristenson
i Göteborg, angående inrättande
vid universitetssjukhusen i Uppsala,
Lund och Göteborg av kliniker för alkoholsjukdomar
samt institutioner för teoretisk
alkoholforskning,
nr 141, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl., om statsunderstöd till Riksorganisationernas
campingkommitté,
nr 142, av fröken Liljedahl m. fl., om
förhöjt anslag till utbildningskurser för
sjuksköterskor m. m.,
nr 143, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., angående vissa ändringar av bestämmelserna
om bidrag och lån för
anordnande av allmänna samlingslokaler,
m. m.,
nr 144, av herrar Kristenson i Göteborg
och Andreasson, om ökat statsbidrag
till Föreningen för arbetarskydd
och Göteborgs arbetarskyddsförening,
nr 145, av herr Johansson i öckerö
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag å driftbudgeten till
säkerhetsanstalter för sjöfarten,
nr 146, av herr Johansson i öckerö
m. fl., om ett investeringsanslag till säkerhetsanstalter
för sjöfarten,
nr 147, av herr Hedin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
ett investeringsanslag å tilläggsstat till
nybyggnad för konstfackskolan,
nr 148, av herrar Hamrin i Jönköping
och Swedberg, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till fonden
för idrottens främjande,
nr 149, av herr Levin, om ökade möjligheter
för kommuner och sammanslutningar
att utfå bidrag till anläggande
av campingplatser med parkeringsmöjligheter
för motorfordon,
nr 150, av herr Sehlstedt m. fl., om
inrättande av en förste läkartjänst vid
Lövsta ungdomsvårdsskola,
nr 151, av fröken Elmén m. fl., angående
inplaceringen i lönegrad av yrkeslärare
vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården,
nr 152, av fru Torbrink, om pension
åt städerskan vid länsstyrelsen i Kalmar
Kerstin Johansson,
nr 153, av herr Nestrup m. fl., om
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp,
nr 154, av herr Wiklund m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till säkerhetsanstalter för
sjöfarten,
nr 155, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Börjesson, om ökat anslag till bidrag
till anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp,
nr 156, av herr von Seth m. fl., angående
vissa önskemål rörande vårt
lands vägpolitik,
nr 157, av herr von Seth in. fl., angående
utredning om en fast vägförbindelse
över sjön Bolmen mellan
Bolmsö och Sunnaryd,
nr 158, av herrar Agerberg och Edlund,
om ändrade bestämmelser rörande
gäldandet av kostnader för hemtransport
av befattningshavare, som avlider
under tjänstgöring på annan ort,
nr 159, av herr Christenson i Malmö
m. fl., om förstärkning av anslagen till
de olika försvarsgrenarna för nyanskaffning
av madrasser och annan sängutrustning,
nr 160, av herr Fröding, i anledning
Torsdagen den 24 januari 1957
Nr 3
15
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Fångvårdsanstalterna: Avlö
ningar,
nr 161, av herr Fröcling, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om höjning av
dagarvodet till vattenrättsnämndeman,
nr 162, av herr Fröding, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag om anslag till
ljudupptagningsapparatur för domstolarna,
nr 163, av herr Regnéll m. fl., om förhöjt
anslag till stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier, in. in.,
nr 164, av herr Regnéll m. fl., om förhöjt
anslag till stipendier för främjande
av högre ekonomiska studier,
nr 165, av herr Regnéll m. fl., om förhöjda
anslag till stipendier vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök,
veterinärhögskolan och skogshögskolan,
nr 166, av fröken Liljedahl och herr
Xestrup, om inrättande av biträdande
husmoderstjänster vid Tomteboda blindinstitut
och skolinternaten för döva,
nr 167, av fröken Liljedahl och herr
Xestrup, om inrättande av ytterligare
skolskötersketjänster,
nr 168, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om anslag till den s. k. seriekommitténs
verksamhet för upplysningsarbete
om goda och underhållande böcker
och tidskrifter för barn och ungdom,
nr 169, av herr Holmberg m. fl., om
förhöjt anslag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet,
nr 170, av herr Lothigius m. fl., med
förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 5 § förordningen den 2 juni
1922 (nr 260) om automobilskatt,
nr 171, av herr Xordqvist, med förslag
till förordning angående ändring
av 3 § förordningen den 30 november
1951 (nr 763) angående beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,
nr 172, av herr Xilsson i Tvärålund
m. fl., om ändring av principerna för
beskattning av ersättningar för skog,
som tvångsvis försiiljes i samband med
upplåtande av nyttjanderätt till skogsmarken,
nr 173, av herr Munktell m. fl., om
rätt att vid taxering till statlig inkomstskatt
åtnjuta avdrag för penninggåva
till internationell hjälpverksamhet bland
flyktingar,
nr 174, av herrar Xordqvist och
Strandh, angående beskattningen av
orealiserad värdestegring å rörelseidkares
lager,
nr 175, av herrar Jansson i Benestad
och Börjesson, angående åtgärder i syfte
att göra i bank sparat kapital värdebeständigt,
nr 176, av fröken Elmén m. fl., om
lagändring i syfte att bidraga till en
vederhäftig konsumentupplysning m. m.,
nr 177, av herrar Antbg och Johnsson
i Kastanjegården, om upphävande av
den s. k. jordförvärvslagen,
nr 178, av fru Lindskog m. fl., om
översyn av reglerna för bestämmande
av den avdragsfria inkomsten för folkpensionärer,
nr 179, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., om ändrad lydelse av 14 och
15 §§ familjebidragsförordningen,
nr 180, av herr Jansson i Benestad,
angående viss ändring i villkoren för
erhållande av familjebostadsbidrag,
nr 181, av herr Eriksson i Bäckmora,
angående föreskrift om visst kungörande
av beslut om indragning av allmän
väg,
nr 182, av herrar Sundelin och Asp,
om ändring av 25 § 1 mom. förordningen
den 25 oktober 1940 angående yrkesmässig
automobiltrafik,
nr 183, av herr Johnsson i Kastanjegården
in. fl., angående täckande av
kostnader i samband med Sveriges export-
och importförenings för ägg prisstödjande
verksamhet,
nr 184, av herr Svensson i Ljungskile,
angående sänkning av anslaget till hästavelns
befrämjande,
nr 185, av herr Wuhrendorff in. fl.,
om inrättande av en husdjursbyrå vid
lantbruksstyrelsen,
nr 186, av herr Hseggblom in. fl., om
16
Nr 3
Fredagen den 25 januari 1957
sänkning av vissa av Kungl. Maj :t föreslagna
anslag under nionde huvudtiteln,
nr 187, av herr Börjesson m. fl., om
inrättande av ytterligare en jordbruksinstruktörsbefattning
på Öland,
nr 188, av herr Stiernstedt m. fl., om
utvidgning av de statliga åtgärderna till
bekämpande av husdjurens sjukdomar,
nr 189, av herr Wahrendorff m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om ökat anslag till åtgärder mot
tuberkulos hos nötkreatur,
nr 190, av herr Gustafsson i Mem
m. fl., om ökat anslag till bidrag till
befrämjande av landsbygdens elektrifiering,
nr 191, av herrar Åhman och Rimås,
om sänkning av den övre belåningsgränsen
för lånegaranti vid inköp av
egnahemsjordbruk,
nr 192, av herr Rimås m. fl., om avskaffande
av förmalningsavgiften vid
s. k. löneförmalning av brödsäd,
nr 193, av herr Jacobsson i Tobo
m. fl., om anslag för insamling av primärstatistik
över insjöfisket,
nr 194, av herr Hedin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
ökning av det belopp, som må disponeras
för lån från fiskerilånefonden,
nr 195, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds
framställning rörande statens skogsförbättringsanslag,
nr 196, av herrar Antbij och Andersson
i Hyssna, om ökat anslag till Jordbrukarungdomens
förbund,
nr 197, av herr Bengtsson i Göteborg,
om utredning angående ändring av villkoren
för vinnande av mätningsmannakompetens,
nr 198, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., om skärpta åtgärder mot bilstölder,
nr 199, av herrar Jacobsson i Tobo
och Persson i Svensköp, om åtgärder
till förhindrande av skadegörelse av
mink, samt
nr 200, av herr Eriksson i Bäckmora,
angående rätt för postabonnenter att
före beslut om indragning eller förändring
av posttur yttra sig i frågan.
Dessa motioner bordlädes.
§ 6
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.17.
In fidem
Gunnar Britth
Fredagen den 25 januari
Kl. 10.00
Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr andre vice talmannen.
§ 1
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds å bordet vilande
proposition, nr 38, angående vissa
frågor rörande åldringsvården.
§ 2
Föredrogos var för sig följande å
kammarens bord liggande motioner;
och remitterades därvid
till konstitutionsutskottet motionen
nr 121, av herr Edlund m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 122, av fru Sandström m. fl.,
nr 123, av herrar Helander och Carlsson
i Tibro,
Fredagen den 25 januari 1957
Nr 3
17
nr 124, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl.,
nr 125, av herrar Hammar och Bark,
nr 126, av herr Gustafsson i Bogla
m. fl.,
nr 127, av herrar Larsson i Stockholm
och Jacobsson i Tobo,
nr 128, av herr Nihlfors m. fl.,
nr 129, av herr Munktell m. fl.,
nr 130, av herrar Jansson i Kalix och
von Seth,
nr 131, av herr Braconier,
nr 132, av herr Stiernstedt,
nr 133, av herr Nilsson i Göingegården
m. fl.,
nr 134, av herr Svensson i Kungälv
m. fl.,
nr 135, av herr Munktell m. fl.,
nr 136, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
nr 137, av herr Sehlstedt m. fl.,
nr 138, av fru Jäderberg m. fl.,
nr 139 och 140, av fru Sjövall och
herr Kristenson i Göteborg,
nr 141, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl.,
nr 142, av fröken Liljedahl m. fl.,
nr 143, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl.,
nr 144, av herrar Kristenson i Göteborg
och Andreasson,
nr 145 och 146, av herr Johansson i
öckerö m. fl.,
nr 147, av herr Hedin m. fl.,
nr 148, av herrar Hamrin i Jönköping
och Swedberg,
nr 149, av herr Levin,
nr 150, av herr Sehlstedt m. fl.,
nr 151, av fröken Elmén m. fl.,
nr 152, av fru Torbrink,
nr 153, av herr Nestrup m. fl.,
nr 154, av herr Wiklund m. fl.,
nr 155, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Börjesson,
nr 156 och 157, av herr von Seth
m. fl.,
nr 158, av herrar Agerberg och Edlund,
nr 159, av herr Christenson i Malmö
m. fl.,
till jordbruksutskottet motionen nr
165, av herr Regnéll m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 166 och 167, av fröken Liljedahl
och herr Nestrup,
nr 168, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., samt
nr 169, av herr Holmberg m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 170, av herr Lothigius m. fl.,
nr 171, av herr Nordqvist,
nr 172, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl.,
nr 173, av herr Munktell m. fl., samt
nr 174, av herrar Nordqvist och
Strandh;
till bankoutskottet motionen nr 175,
av herrar Jansson i Benestad och Börjesson;
till
behandling av lagutskott motionerna:
nr
176, av fröken Elmén m. fl.,
nr 177, av herrar Antby och Johnsson
i Kastanjegården,
nr 178, av fru Lindskog m. fl., och
nr 179, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl.;
till statsutskottet motionen nr 180, av
herr Jansson i Benestad;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
181, av herr Eriksson i Bäckmora,
samt
nr 182, av herrar Sundelin och Asp;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 183, av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.,
nr 184, av herr Svensson i Ljungskile,
nr 185, av herr Wahrendorff in. fl.,
nr 186, av herr Hseggblom m. fl.,
nr 187, av herr Börjesson m. fl.,
nr 188, av herr Stiernstedt m. fl.,
nr 189, av herr Wahrendorff m. fl.,
nr 190, av herr Gustafsson i Mem
in. fl.,
nr 191, av herrar Åhman och Rimäs,
nr 192, av herr Rimäs in. fl.,
nr 193, av herr Jacobsson i Tobo
m. fl.,
nr 194, av herr Hedin in. fl.,
nr 160—162, av herr Fröding, samt
nr 163 och 164, av herr Regnéll in. fl.;
2 — Andra kammarens protokoll 1957. Nr 3
18 Nr 3 Fredagen den
Interpellation ang. ljudisoleringen i den
nr 195, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., samt
nr 196, av herrar Antby och Andersson
i Hyssna;
till behandling av lagutskott motionen
nr 197, av herr Bengtsson i Göteborg;
samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna:
nr
198, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl.,
nr 199, av herrar Jacobsson i Tobo
och Persson i Svensköp, samt
nr 200, av herr Eriksson i Bäckmora.
§ 3
Föredrogos, men bordlädes åter bankoutskottets
memorial nr 1 och 2.
§ 4
Föredrogs den av herr Rimmerfors
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till hans excellens herr statsministern
angående de kvarvarande svenskättlingarna
i Gammal-Svenskbv.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 5
Föredrogs den av herr östlund vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till hans
excellens herr statsministern angående
angelägenhetsgradering av olösta norrlandsfrågor.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 6
Interpellation ang. ljudisoleringen i den
nybyggda musikhögskolan i Stockholm
Ordet lämnades på begäran till
Herr NIHLFORS (fp), som anförde:
Herr talman! Det har visat sig att
ljudisoleringen mellan lektionssalarna
25 januari 1957
nybyggda musikhögskolan i Stockholm
och överspelningsrummen i den nybyggda
musikhögskolan i Stockholm
lämnar åtskilligt övrigt att önska. Man
skulle ha trott att åt just ljudisoleringen
i denna byggnad vid uppförandet
skulle ha ägnats ingående uppmärksamhet.
Fn dålig ljudisolering gör självfallet
byggnaden i viss utsträckning obrukbar.
Sedan bristerna upptäcktes i höstas
har enligt uppgift byggnadsstyrelsen
påbörjat undersökningar i syfte att förbättra
situationen, men fara är att det
blir ett pålappningsarbete, som inte kan
ge fullgott resultat utan mycket höga
extra kostnader.
Det vore mycket märkligt om Musikaliska
akademiens representanter icke
blivit satta i tillfälle att medverka vid
lösandet av problemen med ljudisoleringen.
Det har kanske även brustit i
kontakten mellan expertis av skilda
slag.
Med hänvisning till vad ovan anförts
får jag anhålla om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet rikta följande
frågor:
Av vilken anledning har ljudisoleringen
inom musikhögskolan blivit så
bristfällig, att undervisningen riskerar
att i viss utsträckning inte kunna genomföras?
Vem
bär ansvaret för att bristerna
uppstått, och vilka beräknas kostnaderna
bli för de extra arbeten som
måste utföras för att förbättra ljudisoleringen?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 7
Anmäldes att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
andre vice talmannen:
nr 201, av herrar Gezelius och Jansson
i Aspeboda, angående förstärkning
av Österbygdens vattendomstol,
nr 202, av herrar Edlund och östlund,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
Fredagen den 25 januari 1957
Nr 3
19
dels om inrättande av två sändebudstjänster,
dels om anslag till inventarier
för vissa beskickningar, delegationer
och konsulat,
nr 203, av herr Andersson i Ronneby
m. fl., om inställande av eller uppskov
med tidigare beslutad flyttning av hylsverkstaden
vid örlogsvarvet i Karlskrona,
nr 204, av herrar Börjesson och Carlsson
i Bakeröd, om anslag till Institutet
för konserveringsforskning för komplettering
av dess utrustning för framställning
av fruktjuicer, m. m.,
nr 205, av herr Johansson i Torp m.
fl., om förhöjt anslag till statliga farledsarbeten,
nr 206, av herr Hastad m. fl., om inrättande
vid Stockholms högskola av
en personlig forskningsprofessur i romanska
språk för professorn A. G. Tilander,
nr 207, av herr Stenberg m. fl., om
anslag till Sveriges schackförbund för
utvidgande av förbundets verksamhet
bland ungdomen,
nr 208, av herr andre vice talmannen
Malmborg, om förhöjt investeringsanslag
till allmänna studielånefonden,
nr 209, av herr Bengtsson i Göteborg
in. fl., om inrättande vid universitetet
i Göteborg av en professur i sociologi
och en tjänst som förste assistent i samma
ämne,
nr 210, av herrar Håstad och Sköld,
angående anvisande av medel för anställande
av arbetskraft för tolkning av
stenografiska rådsprotokoll från 1600-talet,
nr 211, av herr Bark, om anvisande
av medel till stifts- och landsbiblioteket
i Västerås för konservering av samlingar
av handskrifter och äldre tryck,
nr 212, av herr Nilsson i Bästekille,
angående anslag till nybyggnad av
konstfackskolan,
nr 213, av herr Gerhard Nilsson i
Gävle in. fl., angående förhöjt anslag
Iill främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare,
nr 214, av herr Nghnge och fröken
Karlsson, angående antalet icke-ordinarie
lärartjänster i folkskolan,
nr 215, av herr Heckscher och fru
Eriksson i Stockholm, om inrättande
vid högre allmänna läroverket för gossar
på Norrmalm i Stockholm av en personlig
skolkuratorstjänst för S. Bruce,
nr 216, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om viss ändring av bestämmelserna
angående lärarnas fördelning på läraravdelningar
vid folk- och småskolor
in. m.,
nr 217, av fröken Vinge m. fl., om
ändrade grunder för gruppindelning
vid undervisning i hemkunskap i högre
skolor och i slöjd vid folkskolan,
nr 218, av fröken Vinge, angående
bidrag till hemkonsulentverksamhet i
städerna,
nr 219, av herr Hansson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till fondering för framtida
folkpensionsändamål,
nr 220, av fröken Höjer, angående ytterligare
en instruktionssköterska vid
sjuksköterskeskolan i Göteborg,
nr 221, av herrar Östlund och Edlund,
om sänkning av vissa av Kungl.
Maj:t föreslagna anslag under elfte huvudtiteln,
nr 222, av herr Nilsson i Tvärålund,
angående utredning av frågan om kommunernas
andel av folkpensioneringskostnaderna,
nr 223, av herrar andre vice talmannen
Malmborg och Dahlén, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om anslag till
bidrag till driften av anstalter för halvöppen
barnavård,
nr 224, av herr Thapper m. fl., om
inrättande av den beslutade professuren
i barnpsykiatri vid Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus,
nr 225, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Olofson, om anvisande av medel
för en intensifierad upplysningsverksamhet
på hörselvårdens område,
nr 226, av herr Nelander in. fl., om
indragning av militärassistentbefattningarna
vid länsstyrelserna och överståt
hållarämbet et,
20
Nr 3
Fredagen den 25 januari 1957
nr 227, av herr Nelander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om anslag
till Försvarsstaben: Avlöningar,
nr 228, av herr Engkvist m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till bidrag till anskaffning
av inventarier för allmänna samlingslokaler
m. in.,
nr 229, av herr Lassinantti m. fl., om
införande av ett särskilt kallortstillägg
på allmänna barnbidrag och särskilda
barnbidrag,
nr 230, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl., om höjning av maximibeloppen
för bidragsförskotten och de
särskilda barnbidragen, in. in.,
nr 231, av fröken Elmén m. fl., om
anslag till en fortsättningskurs för hemkonsulenter
och andra hushållspedago
ger,
nr 232, av lierr Lassinantti in. fl., om
inrättande av en statlig rättshjälpsanstalt
till förmån för befolkningen i Norrbottens
läns lappmarker och s. k. inland,
nr 233, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Eriksson i Bäckmora, om ökat
anslag till undervisnings- och upplysningsverksamhet
på arbetarskyddets
område,
nr 234, av herr Svensson i Kungälv
och fru Johansson, om ökat anslag till
Svenska skyddsförbundet,
nr 235, av herr Andersson i Björkäng
m. fl., om ökat anslag till vägunderhållet
in. in.,
nr 236, av herrar Asp och Jansson i
Aspeboda, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag beträffande väg- och gatuväsendets
byggnadsanslag,
nr 237, av herr Andersson i Björkäng,
angående bidrag av bilskattemedel
till kommun för anordnande av väggbelysning,
nr 238, av herr Carlsson i Bakeröd
m. fl., angående upprättande och revision
av generalplan för vattenförsörjning
och avlopp,
nr 239, av herr Hamrin i Kalmar
m. fl., om en samordning och intensifiering
av forskning och försöksverk
-
samhet rörande den enstaka bebyggelsens
sanitetsproblem,
nr 240, av herr Karlsson i Stuvsta m.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om vissa investeringsanslag
under statens järnvägars fond,
nr 241, av herr Staxäng m. fl., angående
anslag till statens lånefond för den
mindre skeppsfarten,
nr 242, av herr Karlsson i Stuvsta
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
om investeringsanslag under statens
vattenfallsverks fond,
nr 243, av herr Johansson i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag om avsättning till fonden för
idrottens främjande, m. in.,
nr 244, av herrar Sjölin och Schmidt,
angående fullföljande av arbeten med
värmeverket Adam i Västerås,
nr 245, av fru Johansson och fru Löfqvist,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
om höjning av radiolicensavgiften,
nr 246, av herrar Åhman och Nilsson
i Bästekille, angående vissa spörsmål
beträffande löneöverenskommelserna
med statsavlönade befattningshavare,
nr 247, av herr Kärrlander, om pension
åt verkstadsarbetaren J. M. Strand
i Torpshammar,
nr 248, av herrar Anderson i Sundsvall
och Ståhl, angående lönetillägg till
vissa befattningshavare enligt kungörelsen
den 9 oktober 1953 i avvaktan på
en översyn av dyrortssystemet,
nr 249, av herr Carlsson i Tibro m.
fl., angående nedbringande av kostnaderna
för flygtillägg,
nr 250, av herr Carlsson i Tibro in.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
om höjning av arvodena till civilförsvarscheferna,
nr 251, av herr Nelander m. fl., om
höjning av maximiåldern för statliga
befattningshavare att ingå äktenskap
med rätt för efterlevande make att erhålla
familjepension eller familjelivränta,
nr 252, av herr Hagberg, om åtgärder
för Aktiebolaget Radiotjänsts förstatligande,
Fredagen den 25 januari 1957
Nr 3
21
nr 253, av herr Ohlin in. fl., om föreskrifter
till säkerställande av allmänhetens
obehindrade tillgång till myndigheters
offentliga handlingar,
nr 254, av herr Ohlin m. fl., om upphävande
av kvarlåtenskapsskatten,
nr 255, av herrar Sjölin och Helander,
om sänkning av fordonsskatten för
lastbil, släpvagn och omnibus,
nr 256, av herrar Magnusson i Borås
och Sjölin, angående viss ändring av
förordningen om investeringsavgift för
år 1957,
nr 257, av herrar Andersson i Långviksmon
och Åhman, angående viss ändring
av förordningen om investeringsavgift
för år 1957,
nr 258, av herrar Pettersson i Norregård
och Andersson i Björkäng, om införande
av visst slag av sparkonton hos
bank,
nr 259, av herr Nilsson i Tvärålund,
om tillgodoseende av vissa kommuners
behov av skatteintäkter vid avskaffande
av den allmänna fastighetsskatten,
nr 260, av herr Hedin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
24, angående ersättning åt ledamot av
allmänt kyrkomöte,
nr 261, av herrar Larsson i Hedenäset
och Svensson i Stenkyrka, angående utlämnande
av vissa lån utan hinder av
gällande kreditrestriktioner,
nr 262, av herr Hagberg m. fl., angående
lagstiftning om ökad insyn och
verklig medbestämmanderätt för de anställda
i företagen,
nr 263, av herr Magnusson i Borås
m. fl., angående åtgärder för en popularisering
och ökad spridning av aktieägandet,
nr 264, av herr Gustafsson i Borås
in. fl., angående tillämpningen av bestämmelserna
om beslag å och förverkande
av spritdrycker, m. in.,
nr 265, av herr Ohlin m. fl., angående
utredning av frågan om möjlighet till
domstolsmässig prövning av rättsfrågor
i förvaltningen,
nr 266, av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., om ändring i vissa hänseenden
av flottningslagstiftningen,
nr 267, av herr Hamrin i Kalmar
in. fl., om viss ändring av vattenlagens
bestämmelser rörande syneförrättning
för torrläggning av mark, m. m.,
nr 268, av herrar Svensson i Ljungskile
och Hamrin i Kalmar, om viss ändring
av vattenlagens bestämmelser rörande
torrläggning av mark jämte därtill
anslutande statsbidrags- och låneförfattningar,
nr 269, av herr Andersson i Björkäng,
om viss fartbegränsning för motorfordon,
nr 270, av fröken Wetterström och
herr Magnusson i Borås, om avveckling
av regleringen av upplåtelse och överlåtelse
av lägenheter, som innehavas
med bostadsrätt, samt
nr 271, av herr Östlund, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition, nr 22, angående
anslag för budgetåret 1957/58
till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet
samt Fiskeriintendenter,
m. in.,
nr 272, av herr Stiernstedt m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till byggnadsarbeten vid
lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök,
nr 273, av herr Lindström, angående
sänkning av anslaget till hästavelns befrämjande,
nr 274, av herrar Svensson i Ljungskile
och Hamrin i Kalmar, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag rörande statens
avdikningsanslag,
nr 275, av herr Hansson in. fl., angående
användningen av trädgårdsnäringens
bensinskattefond,
nr 276, av herr Levin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition, nr
22, angående anslag för budgetåret
1957/58 till Fiskeristyrelsen med statens
fiskeriförsök: Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet
samt Fiskeriintendenter,
m. m.,
nr 277, av herr Rimås in. fl., om viss
ändring i kungörelsen angående statligt
stöd lill trädgårdsnäringens rationalisering,
nr 278, av herr Andersson i Björkäng
22
Nr 3
Fredagen den 25 januari 1957
m. fl., om utökning av antalet elever vid
skogsmästare- och skogsskolor,
nr 279, av herr Hseggblom m. fl., om
vissa åtgärder till trädgårdsnäringens
främjande,
nr 280, av herrar Hseggblom och
Agerberg, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar om anslag dels till lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök,
dels ock till främjande av forskning
på jordbrukets område, m. m.,
nr 281, av herr Hseggblom m. fl., om
anställande av en assistent för den
praktiska undervisningen i pedagogik
vid lantbrukshögskolan,
nr 282, av herr Stiernstedt m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till Jordbrukare-Ungdomens
Förbund samt vissa andra anslag
under nionde huvudtiteln,
nr 283, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Wahrendorff, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till lindring
i mindre bemedlades kostnader för
djursjukvård,
nr 284, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 22, angående anslag för budgetåret
1957/58 till Fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök: Undersökningar
inom sötvattenslaboratoriet samt Fiskeriintendenter,
m. m.,
nr 285, av herr Wiklund m. fl., om
höjning av understödet till elever vid
vissa skogsbrukskurser,
nr 286, av herrar Eriksson i Sandby
och Lindström, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till bidrag
till vissa skogsbrukskurser, in. m.,
nr 287, av herr Wahrendorff, om åt
-
gärder för verkställighet av riksdagens
beslut om inrättandet av en försöksgård
för fasta jordbruksförsök och för inlandsjordbruket
i västra Sverige,
nr 288, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om en utbyggnad av lantmäteriets
skiftes- och distriktsorganisationer samt
om viss justering av lantmäteritaxan,
nr 289, av herr Carlsson i Bakeröd, i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till befrämjande av
fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
eller radiotelefonstation,
nr 290, av herr Carlsson i Bakeröd,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om ökning av det belopp, som må
disponeras för lån från fiskerilånefonden,
nr 291, av herrar Gustafson i Göteborg
och Königson, om ändring av bestämmelserna
rörande den yrkesmässiga
beställningstrafiken,
nr 292, av herrar Rimmerfors och
Hamrin i Jönköping, om skyndsam utredning
angående åtgärder mot spritmissbruk
i samband med jakt,
nr 293, av fru Johansson m. fl., om
en undersökning av fortutbildningsmöjliglieterna
för olika personalgrupper
inom sjukvårdens område.
Dessa motioner bordlädes.
§ 8
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.11.
In fidem
Gunnar Britth
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
Nr 3
23
Lördagen den 26 januari
Kl. 10.00
§ 1
Justerades protokollen för den 21 innevarande
januari.
§ 2
Föredrogos var för sig följande på
kammarens bord vilande motioner; och
hänvisades därvid
till statsutskottet motionerna:
nr 201, av herrar Gezelius och Jansson
i Aspeboda,
nr 202, av herrar Edlund och Östlund,
nr 203, av herr Andersson i Ronneby
m. fl.,
nr 204, av herrar Börjesson och Carlsson
i Bakeröd,
nr 205, av herr Johansson i Torp
m. fl.,
nr 206, av herr Håstad m. fl.,
nr 207, av herr Stenberg m. fl.,
nr 208, av herr andre vice talmannen
Malmborg,
nr 209, av herr Bengtsson i Göteborg
m. fl.,
nr 210, av herrar Håstad och Sköld,
nr 211, av herr Bark,
nr 212, av herr Nilsson i Bästekille,
nr 213, av herr Gerhard Nilsson i
Gävle m. fl.,
nr 214, av herr Nghage och fröken
Karlsson,
nr 215, av herr Heckscher och fru
Eriksson i Stockholm,
nr 216, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl.,
nr 217, av fröken Vinge m. fl.,
nr 218, av fröken Vinge,
nr 219, av herr Hansson m. fl.,
nr 220, av fröken Höjer, samt
nr 221, av herrar östlund och Edlund;
till behandling av lagutskott motionen
nr 222, av herr Nilsson i Tvärålund;
till statsutskottet motionerna:
nr 223, av herrar andre vice talmannen
Malmborg och Dahlén,
nr 224, av herr Thapper m. fl.,
nr 225, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Olof son,
nr 226 och 227, av herr Nelander
m. fl., samt
nr 228, av herr Engkvist m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
229, av herr Lassinantti m. fl., och
nr 230, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 231, av fröken Elmén m. fl.,
nr 232, av herr Lassinantti m. fl.,
nr 233, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Eriksson i Bäckmora,
nr 234, av herr Svensson i Kungälv
och fru Johansson,
nr 235, av herr Andersson i Björkäng
m. fl.,
nr 236, av herrar Asp och Jansson i
Aspeboda,
nr 237, av herr Andersson i Björkäng,
nr 238, av herr Carlsson i Bakeröd
m. fl.,
nr 239, av herr Hamrin i Kalmar
m. fl.,
nr 240, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl.,
nr 241, av herr Staxäng m. fl.,
nr 242, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl.,
nr 243, av herr Johansson i Stockholm
m. fl.,
nr 244, av herrar Sjölin och Schmidt,
nr 245, av fru Johansson och fru Löfqvist,
nr 246, av herrar Ahman och Nilsson
i Bästekille,
24
Nr 3
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
nr 247, av herr Kärrlander,
nr 248, av herrar Anderson i Sundsvall
och Ståhl,
nr 249 och 250, av herr Carlsson i
Tibro in. fl.,
nr 251, av herr Nelander m. fl., och
nr 252, av herr Hagberg;
till konstitutionsutskottet motionen
nr 253, av herr Ohlin m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 254, av herr Ohlin m. fl.,
nr 255, av herrar Sjölin och Nelander,
nr 256, av herrar Magnusson i Borås
och Sjölin,
nr 257, av herrar Andersson i Långviksmon
och Åhman,
nr 258, av herrar Pettersson i Norregård
och Andersson i Björkäng, samt
nr 259, av herr Nilsson i Tvärålund;
till bankoutskottet motionerna:
nr 260, av herr Hedin m. fl., samt
nr 261, av herrar Larsson i Hedenäset
och Svensson i Stenkyrka;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
262, av herr Hagberg m. fl.,
nr 263, av herr Magnusson i Borås
in. fl.,
nr 264, av herr Gustafsson i Borås
m. fl.,
nr 265, av herr Ohlin m. fl.,
nr 266, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl.,
nr 267, av herr Hamrin i Kalmar
m. fl.,
nr 268, av herrar Svensson i Ljungskile
och Hamrin i Kalmar,
nr 269, av herr Andersson i Björkäng,
samt
nr 270, av fröken Wetterström och
herr Magnusson i Borås;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 271, av herr östlund,
nr 272, av herr Stiernstedt m. fl.,
nr 273, av herr Lindström,
nr 274, av herrar Svensson i Ljungskile
och Hamrin i Kalmar,
nr 275, av herr Hansson in. fl.,
nr 276, av herr Levin m. fl.,
nr 277, av herr Rimås m. fl.,
nr 278, av herr Andersson i Björkäng
m. fl.,
nr 279, av herr Hseggblom in. fl.,
nr 280, av herrar Hseggblom och Agerberg,
nr 281, av herr Hseggblom m. fl.,
nr 282, av herr Stiernstedt m. fl.,
nr 283, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Wahrendorff,
nr 284, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
nr 285, av herr Wiklund in. fl.,
nr 286, av herrar Eriksson i Sandby
och Lindström,
nr 287, av herr Wahrendorff,
nr 288, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., samt
nr 289 och 290, av herr Carlsson i
Bakeröd;
till behandling av lagutskott motionen
nr 291, av herrar Gustafson i Göteborg
och Königson; samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna:
nr
292, av herrar Rimmerfors och
Hamrin i Jönköping, och
nr 293, av fru Johansson m. fl.
§ 3
Föredrogs den av herr Nihlfors vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående ljudisoleringen
i den nybyggda musikhögskolan i Stockholm.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 4
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen
nr
39, angående överlåtelse av vissa
kronan tillhöriga fastigheter,
nr 42, angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag, och
nr 43, angående ersättning från kyrkofonden
för övertalig personal vid domänverket.
Dessa propositioner bordlädes.
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
Nr 3
25
§ 5
Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner:
nr 294, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Gustafson i Göteborg, angående
ändrade grunder för fastställande av
landstingsvalkretsarnas storlek,
nr 295, av herrar Svensson i Ljungskile
och Rglander, angående uppmjukning
av stadgandet i § 28 regeringsformen
om svenskt medborgarskap såsom
villkor för erhållande av offentlig tjänst
i Sverige,
nr 296, av herr Carlsson i Stockholm,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 16, med förslag till kommunallag för
Stockholm,
nr 297, av herr Munktell m. fl., om
inrättande av nya forskardocenttjänster
vid försvarets forskningsanstalt,
nr 298, av herrar Boija och Wedén,
likaledes om inrättande av nya forskardocenttjänster
vid försvarets forskningsanstalt,
nr 299, av herrar Boija och Wedén,
om ytterligare anslag till fortsatt utbyggnad
och modernisering av flygbaser,
nr 300, av herr Cassel m. fl., om påskyndande
av pågående utredningsarbete
rörande försvarsfrågan,
nr 301, av herr Hseggblom m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag rörande
anskaffning av flygmateriel m. m.,
nr 302, av herr Johansson i öckerö
in. fl., om anslag till uppförande av en
riktad radiofyr på Marstrandsön,
nr 303, av herr Johansson i Stockholm,
om utredning rörande de s. k.
Guadeloupemedlen,
nr 304, av herr Hagnell och fru Ekendahl,
angående ändrad redovisning av
räntan på de s. k. Guadeloupemedlen,
nr 305, av herr Hagberg in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om
vissa anslag under fjärde huvudtiteln,
nr 306, av herrar Bengtsson i Göteborg
och Braconier, i anledning av
Kungl. Maj ds framställning om anslag
till bidrag till Svenska turisttrafikförbundet,
nr 307, av herr Svensson i Krokstorp,
om sänkning av eller avslag å vissa av
Kungl. Majd föreslagna anslag under
åttonde huvudtiteln,
nr 308, av fru Eriksson i Stockholm
m. fl., om statsbidrag till den akademiska
musikverksamheten vid Stockholms
högskolor,
nr 309, av fröken Höjer m. fl., om inrättande
vid karolinska institutet av en
personlig professur i tumörbiologi för
docenten Georg Klein,
nr 310, av herr Rimmerfors m. fl., om
statsbidrag till Sd Lukasstiftelsen,
nr 311, av fröken Liljedahl m. fl., om
viss ändring i grunderna för statsbidrag
till »övriga kostnader» vid yrkesskolor,
nr 312, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., om ökat understöd av lotterimedel
till teaterverksamhet i landsorten,
nr 313, av herr Håstad m. fl., om anslag
till förstärkning av Stockholms
högskolas personalorganisation,
nr 314, av fru Ewerlöf m. fl., om ökat
anslag till bidrag till musikhistoriska
museet,
nr 315, av fröken Elmén m. fl., om
ökat statsbidrag till Göteborgs skolköksseminarium,
nr 316, av fröken Elmén och herr
Nihlfors, angående viss personalförstärkning
inom skolöverstyrelsens sektion
för hemkunskap och skolmåltider,
nr 317, av fröken Wetterström och
herr Staxäng, i anledning av Kungl.
Maj ds framställning om anslag till bidrag
till kostnaderna för tillhandahållande
av fria läroböcker in. m. vid folkskolor,
nr 318, av herr Ohlin in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till naturastipendier åt studerande
vid universitet och högskolor,
nr 319, av herr Ohlin in. fl., angående
psykologutbildningens utformning samt
om inrättande av tre regionala skolpsykologtjänster,
nr 320, av herrar Bengtsson i Göteborg
och Lothigius, i anledning av
Kungl. Maj ds framställningar om anslag
dels till bidrag till anordnande av skol
-
26
Nr 3
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
måltider, dels ock till bidrag till anskaffande
av inventarier till skolmåltider,
nr 321, av herr Rubbeslad m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till konstnärlig utsmyckning
av statliga byggnader,
nr 322, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till nybyggnad
för konstfackskolan,
nr 323, av fru Ewerlöf in. fl., om inrättande
av en tjänst som antikvarie
vid riksantikvarieämbetet,
nr 324, av herr Boi ja m. fl., om inrättande
av en väg- och vattenbyggnadsteknisk
linje vid ett av de högre
tekniska läroverken,
nr 325, av herrar Rimmerfors och
Anderson i Sundsvall, om anvisande
av medel för tolkning av stenografiska
rådsprotokoll från åren 1660—1680,
nr 326, av herr Johanson i Västervik,
om höjning av anslaget till bidrag till
anordnande av skolmåltider vid folkskolorna,
nr 327, av herr Ohlin m. fl., med förslag
till förstärkning av folkskolans arbetsmöjligheter
under övergångstiden,
nr 328, av herr Ohlin m. fl., om utredning
angående gymnasiet, m. m.,
nr 329, av herr Arvidson m. fl., angående
gruppindelning i ämnet maskinskrivning
i folkskolan,
nr 330, av herr Ståhl, angående resestipendier
åt journalister,
nr 331, av fröken Vinge, angående
höjning av anslaget till bidrag till folkoch
skolbibliotek, m. m.,
nr 332, av herr Rylander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om ett investeringsanslag å kapitalbudgeten
till vissa byggnadsarbeten för
fångvården,
nr 333, av herrar Magnusson i Borås
och Munktell, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till inköp,
uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresentationen,
nr 334, av herr Rylander m. fl., om
anslag till arvode för utredning av
driftstatistik m. m.,
nr 335, av herr Hagberg m. fl. om bibehållande
av radiolicensavgiften vid
nuvarande höjd,
nr 336, av herr Rimmerfors m. fl.,
om viss ändring i grunderna för de
statliga garanti- och beläggningsbidragen
till erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare,
nr 337, av herr Hamrin i Jönköping
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning rörande det statliga anordningsbidraget
till enskilda vårdanstalter
för alkoholmissbrukare,
nr 338, av herr Rimmerfors m. fl.,
om viss ändring i grunderna för det
statliga anordningsbidraget till inackorderingshem
för alkoholmissbrukare,
nr 339, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om viss ändring i grunderna för
det statliga anordningsbidraget till inackorderingsliem
för alkoholmissbrukare,
nr 340, av herr Ohlin m. fl., angående
viss omfördelning inom ramen för anslaget
till bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m.,
nr 341, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Gustafson i Göteborg, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
rörande bidrag till kommunala nykterhetsnämnder,
nr 342, av herr Rimmerfors m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
rörande bidrag till kommunala
nykterhetsnämnder,
nr 343, av herr Cassel m. fl., angående
förslag för övergång till kreditgarantisystem
för bostadsbyggandets finansiering,
nr 344, av herr Magnusson i Borås,
om tillämpning av upphandlingskungörelsen
å alla s. k. allmännyttiga bostadsföretag,
nr 345, av fröken Elmén m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag rörande
bidrag till avlönande av hemvårdarinnor,
nr 346, av herrar Sjölin och Gustafsson
i Borås, i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag om överflyttning av tillsynen
över vissa understödsföreningar och
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
Nr 3
27
stiftelser från riksförsäkringsanstalten
till försiikringsinspektionen,
nr 347, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om sänkning av eller avslag å
vissa av Kungl. Maj :t föreslagna anslag
under femte huvudtiteln,
nr 348, av herr Larsson i Hedenäset,
om ökat anslag till bidrag till skattetyngda
kommuner,
nr 349, av herr Larsson i Hedenäset,
angående sänkning av kommunernas bidrag
till folkpensioneringen,
nr 350, av herr Larsson i Hedenäset,
angående en effektiv kommunal skatteutjämning,
nr 351, av herrar Sjölin och Neländer,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till engångsanskaffning
av materiel för civilförsvaret,
nr 352, av herr Larsson i Hedenäset,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om ändring av bestämmelserna
om statsbidrag för social hemhjälpsverksamhet,
nr 353, av fröken Wetterström m. fl.,
om anslag till bidrag till Sveriges
kvinnliga bilkårers riksförbund,
nr 354, av fru Ekendahl, om inrättande
i socialstyrelsen av en rådgivande
nämnd för ärenden rörande familjestödjande
åtgärder,
nr 355, av fru Ekendahl, angående
uppflyttning i högre lönegrad av viss
befattning på socialstyrelsens barnavårdsbyrå,
nr 356, av fru Ekendahl in. fl., angående
förhöjt anslag för mödrahjälp,
nr 357, av herr Ståhl, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till levnadskostnadsundersökning,
nr 358, av herr Johanson i Västervik
m. fl., om förbättring av kosthållet vid
statens sinnessjukhus,
nr 359, av herr Wachlmeister, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till länsstyrelsernas kostnader
för fångtransport,
nr 360, av herrar Huhhestad och
Hansson, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till allmänna
barnbidrag,
nr 361, av herrar Eubbestad och
Hansson, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 12, med förslag till lag
om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
nr 362, av herr Eliasson i Stockholm,
om utredning rörande anställande av
revisorsteknisk personal vid statens
kriminaltekniska anstalt eller inrättande
av annan statlig revisorsorganisation
att biträda vid visst förundersökningsarbete
i brottmål,
nr 363, av herr Nilsson i Bästekille,
om ianspråktagande av anslaget Byggande
av fiskehamnar för iståndsättande
av hamnen i Abbekås,
nr 364, av fru Sandström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag rörande
väginvesteringarna,
nr 365, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om viss ökning av antalet bilinspektörer
m. m.,
nr 366, av herr Lothigius m. fl., om
ökade anslag till statens trafiksäkerhetsråd
in. m. samt till kostnader för vetenskaplig
trafiksäkerhetsforskning,
nr 367, av herr Cassel m. fl., om försäljning
på öppna marknaden av vissa
av staten förvärvade stamaktier i LKAB,
nr 368, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1957/58,
nr 369, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag under sjätte
huvudtiteln till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga,
nr 370, av herr von Seth in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om vissa anslag till byggande av vägar,
nr 371, av herr Magnusson i Borås,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till televisionsverksamhetens
driftkostnader,
nr 372, av herr Swedberg m. fl., i anledning
av riksdagens revisorers uttalanden
rörande socialpolitiken,
nr 373, av herr Pettersson i Dahl in.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts fram
-
28
Nr 3
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
ställning angående en löneplansrevision
m. in. för tjänstemän i statens tjänst
m. fl.,
nr 374, av herr Håstad m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning
angående en löneplansrevision m. m.
för tjänstemän i statens tjänst m. fl.,
nr 375, av herr von Seth m. fl., likaledes
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
angående löneplansrevision
m. m. för tjänstemän i statens tjänst
m. fl.,
nr 376, av fröken Elmén m. fl., angående
likalönsprineipens genomförande
i statsförvaltningen,
nr 377, av herr Munktell, i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om vissa
anslag under sjunde huvudtiteln,
nr 378, av herrar Ståhl och Nelander,
angående tillämpningen av marknadslöneprincipen
som grund för lönesättningen
vid löneuppgörelser med statstjänstemännens
organisationer,
nr 379, av herr Engkvist m. fl., angående
ersättning till värnpliktige 776-6
-49 Ljunggren för skada, åsamkad under
militär fälttjänstövning,
nr 380, av herr Hedquist, angående
ytterligare understöd till Harry Karl
Bernhard Carlzén med anledning av invaliditet,
ådragen under militärtjänstgöring,
nr 381, av herr Strandh m. fl., angående
viss ändring av punkt 2 av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen,
nr 382, av fröken Elmén m. fl., om
ändring i bestämmelserna angående gift
kvinnas s. k. förvärvsavdrag,
nr 383, av herr Sjölin m. fl., om en
lindrigare beskattning av inkomsttagares
extrainkomster eller merinkomster,
nr 384, av herrar Hansson och Nilsson
i Bästekille, angående tullen å vissa
frukt- och bärmustkoneentrat,
nr 385, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl., angående tillverkning och försäljning
av ciderdrycker,
nr 386, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl., om upphävande av elskatteförordningen,
nr 387, av herr Cassel m. fl., om en
avveckling av dyrortsgrupperingen vid
inkomstbeskattningen av fysiska personer,
nr 388, av herr Wahrendorff, om en
översyn av normerna för värdering av
naturaförmåner vid deklaration för inkomstskatt,
nr 389, av herr Pettersson i Dahl m.
fl., om avskaffande av dyrortsgrupperingen
vid inkomstbeskattningen av fysiska
personer,
nr 390, av herr Cassel in. fl., med förslag
till förordning om bostadssparande,
in. in.,
nr 391, av herr Cassel m. fl., om en
lindring av företagsbeskattningen,
nr 392, av herr Ohlin m. fl., angående
en allsidig utredning av frågan om
ortsavdragen vid beskattningen,
nr 393, av herr Senander m. fl., om
en provisorisk förbättring av folkpensionerna,
nr 394, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl., angående indexreglering
av barnbidragen,
nr 395, av fröken Elmén m. fl., angående
höjning av maximibeloppet för bidragsförskott
till ensamstående mödrar,
nr 396, av herrar Johansson i Södertälje
och Sköldin, om en översyn av
folkpensioneringslagens bestämmelser
angående beräkningen av inkomst av
fastighet och kapital,
nr 397, av herrar Hamrin i Jönköping
och Svensson i Ljungskile, angående
en årlig redogörelse för nådeinstitutets
handhavande,
nr 398, av herrar Rimmerfors och
Keijer, om utredning rörande reglerna
för utbetalande av barnbidrag för
blinda och döva barn,
nr 399, av herr Ståhl, angående viss
ändring av § 16 sjukkasselagen,
nr 400, av herrar Eliasson i Stockholm
och Munktell, om utredning huruvida
ovillkorligt förbud bör gälla för
att med tjänst såsom domare förena
skiljemannauppdrag m. m.,
nr 401, av herr Eliasson i Stockholm,
om en översyn av åtalsreglerna,
nr 402, av herrar Wachtmeister och
Lördagen den 26 januari 1957 fm.
Nr 3
29
Östlund, angående fortsatt successiv avveckling
av hyresregleringen in. m.,
nr 403, av herr Magnusson i Borås,
om upphävande av byggnadsregleringen
m. m.,
nr 404, av herrar Gustafson i Göteborg
och Henriksson, angående lagändringar
i syfte att möjliggöra för banker
och andra kreditinstitut att vid framtida
övergång till fem dagars arbetsvecka
införa lördagsstängning,
nr 405, av herr Swedberg m. fl., om
utredning angående resningsinstitutet,
nr 406, av herr Cassel m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
12, med förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag,
nr 407, av herr Svensson i Ljungskile
m. fl., om lagstiftning angående användningen
av våld vid utsökningsförrättning,
nr 408, av herr Svensson i Ljungskile
in. fl., om inrättande av lekmannanämnder
i hovrätterna vid behandling av
brottmål in. in.,
nr 409, av herr Svensson i Ljungskile
m. fl., om vidgad rätt att vid brottmål
fullfölja talan till högsta domstolen
m. m.,
nr 410, av herr Magnusson i Borås
in. fl., om ändrade grunder för statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor,
nr 411, av herr Arvidson, angående
skydd för arbetstagare mot obefogade
uppsägningar,
nr 412, av herr Wahrendorff, om rätt
för kommun att erhålla ersättning för
kostnader vid släckning av brand på
statlig egendom,
nr 413, av fröken Elmén in. fl., om
upphävande av arbetarskyddslagens bestämmelser
rörande nattarbetsförbud
för kvinnor, som användas till hantverks-
eller industriellt arbete,
nr 414, av herr Hedin m. fl., om utredning
angående införande av en allmän
fiskevårdsavgift,
nr 415, av herr Hansson in. fl., om
anställande vid .statens växtskyddsanstalt
av ett tekniskt biträde för vissa
nematodundersökningar,
nr 416, av herr von Seth in. fl., om
vissa åtgärder till liästavelns befrämjande,
nr 417, av herrar Ahlsten och Hansson,
om höjning av riktpriset för hamphalm,
in. in.,
nr 418, av herr Staxäng in. fl., angående
en upprustning av landets liavsforskning
och fiskcriundersökningar,
nr 419, av herr Svensson i Krokstorp,
angående pensionsförmånerna för vissa
överlantmätare,
nr 420, av herr Wahrendorff, angående
statsbidrag till hushållningssällskapens
ekonomikonsulentverksamhet,
nr 421, av fröken Wetterströin m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Hushållningssällskapen:
Avlöningar,
nr 422, av herr Staxäng in. fl., om
anvisande av medel för befrämjande av
fiskefartygs förseende med räddningsflottar,
nr 423, av herr Staxäng, angående
höjning av anslaget till Fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök: Avlöningar,
nr 424, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl., om utredning angående den yrkesmässiga
fruktodlingens avsättningsoch
gränsskyddsfrågor på längre sikt,
nr 425, av herr Dahlén m. fl., om beredande
av lättnader i husmödrarnas
arbetsbörda genom samordning och intensifiering
av arbetet för en rationell
bostadsplanering,
nr 426, av herr Nyhage in. fl., om eu
utredning angående samordning av de
samhälleliga stödformer och åtgärder,
som syftar till en lösning av barna- och
ungdomsproblemen på längre sikt,
nr 427, av herr Nihlfors m. fl., om
klarläggande av vissa arbetsmarknadsoch
andra problem i samband med en
ökad automation inom industri och förvaltning
in. m.,
nr 428, av herr Pettersson i Norregård
in. fl., angående minskning av
kostnaderna för användning av elenergi
till hushållsmaskiner på landsbygden,
nr 429, av fröken Höjer m. fl., om be -
30
Nr 3
Lördagen den 26 januari 1957 em.
redande av ökade möjligheter till korttidsanställning
för kvinnor,
nr 430, av herr Nihlfors, angående
prövning av frågan om förbilligande,
modernisering och större spridning av
det statliga utredningstrycket,
nr 431, av herr Staxäng m. fl., om
viss utvidgning av 1956 års klientelundersökning
rörande ungdomsbrottslingar,
nr 432, av herr Spångberg, angående
indragning till statskassan av ordensavgifterna,
m. m.,
nr 433, av herr Spångberg, angående
viss ändring av allmänna läkarinstruk
-
tionen och visst tillägg till allmänna
tandläkarinstruktionen, samt
nr 434, av herr Hagnell, angående
innehavet av Generalstabens litografiska
anstalt.
Dessa motioner bordlädes.
§ 6
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.16.
In fidem
Gunnar Britth
Lördagen den 26 januari
Kl. 19.30
I anledning därav, att motionstiden
denna dag utgick, voro kammarens ledamöter
kallade att jämväl nu sammanträda.
§ 1
Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner, nämligen
nr 435, av herr Håstad, om införande
i riksdagsstadgan av bestämmelser rörande
proceduren i riksdagen vid begäran
av folkomröstning,
nr 436, av herr Boi ja m. fl., om anslag
för installation av oljeeldningsaggregat
och cisterner för vissa av försvarets
fasta värmeanläggningar,
nr 437, av herr Wachtmeister, angående
uppräkning av 1953 års plan för
anskaffning av tygmateriel,
nr 438, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag om avsättning till lotterimedelsfonden,
nr 439, av herr Wachtmeister m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställ
-
ning om anslag till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande,
nr 440, av herr Håstad m. fl., om lån
till Stockholms högskolas studentkår för
tillbyggnad av studentkårens kårhus,
nr 441, av herr Nihlfors, om inrättande
av en personlig intendenttjänst
vid naturhistoriska riksmuseet för e. o.
intendenten Herman Persson,
nr 442, av herr Onsjö, i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag om studiebidrag
och stipendier,
nr 443, av herr Onsjö, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om investeringsanslag
till allmänna studielånefonden,
nr 444, av fru Sandström och herr
Jacobsson i Tobo, om rätt för elever
vid de frivilliga påbyggnadsklasserna i
folkskolan till fria skolskjutsar och inackorderingsbidrag,
nr 445, av herr Helén in. fl., om ökade
anslag till det studentsociala stödet
samt om en översyn av detta och dess
effekt,
nr 446, av herrar Dahlén och Gustaf -
Lördagen den 26 januari 1957 em.
Nr 3
31
sou i Göteborg, i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag om inrättande av en ny
tjänst som ungdomskonsulent i socialstyrelsen,
nr 447, av herr Wachtmeister m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till bidrag till vissa
byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet,
nr 448, av herr von Friesen m. fl., i
anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till åtgärder i kariesförebyggande
syfte,
nr 449, av herrar Weclén och Gustafson
i Göteborg, om åtgärder för avhjälpande
av bostadsbristen för trångbodda
familjer med många barn,
nr 450, av herr Nihlfors, angående
stöd åt svenska grammofoninspelningar
av seriös musik genom restitution av
varuskatt på grammofonskivor, m. m.,
nr 451, av herr Svensson i Ljungskile,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp,
nr 452, av herr Håslad m. fl., om förhöjd
sjukpension åt förre ingenjören
vid vattenfallsstyrelsen C. I. Ivérus,
nr 453, av fru Ewerlöf, om pension
åt filosofie doktorn Sven Magnus Hjalmar
Rosén,
nr 454, av herr Ohlin in. fl., om avveckling
av omsättningsskatten å motorfordon,
m. m.,
nr 455, av herr Ohlin in. fl., om vissa
lättnader i beskattningen samt om en
plan för ett fortsatt reformarbete på
skatteväsendets område,
nr 456, av herr Ohlin m. fl., om vissa
lättnader i bolagsbeskattningen,
nr 457, av herr Onsjö, om rätt till
s. k. förvärvsavdrag för ogift kvinna
med ett eller flera barn,
nr 458, av herr Cassel in. fl., angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen om statlig inkomstskatt,
nr 459, av herr Kollberg m. fl., angående
vissa åtgärder för stimulerande
av frivilligt enskilt sparande,
nr 460, av herr Wachtmeister, angående
skogsvårdsavgiftens etappvisa avskaffande,
nr 461, av herrar Carlsson i Stockholm
och Königson, angående avskaffande
av omsättningsskatten på motorfordon,
nr 462, av herrar Sjölin och Nihlfors,
om befrielse för de enskilda järnvägarna
från skyldighet att erlägga investeringsavgift
för materiel för tågdriftens
säkerhetsanläggningar,
nr 463, av herrar Carlsson i Stockholm
och Wedén, om säsongutjämnande
åtgärder inom byggnadsfacken m. m.,
nr 464, av herrar Wedén och Gustafsson
i Skellefteå, angående vissa åtgärder
till befrämjande av ett bostadssparande,
nr 465, av herr Ohlin m. fl., angående
riktlinjerna för den ekonomiska politiken
samt om vissa sparfrämjande åtgärder,
nr 466, av herr Onsjö, angående ett
obligatoriskt ungdomssparande,
nr 467, av fru Sandström, om upphävande
av den i valutalagen för Kungl.
Maj :t givna fullmakten att medgiva öppnande
och granskning av brev och andra
försändelser för valutakontroll,
nr 468, av herr Cassel in. fl., om en
allsidig utredning av de problem för
näringslivet och arbetsmarknaden, som
en gemensam europeisk marknad kan
medföra,
nr 469, av herr Hagberg m. fl., angående
en omläggning av den ekonomiska
politiken,
nr 470, av herr Wedén, om folkomröstning
i pensionsfrågan,
nr 471, av herr Onsjö, om ändrade
bestämmelser rörande rätten att överklaga
ägodelningsrätts beslut angående
avstyckning för bostadsbebyggelse på
landsbygden,
nr 472, av fru Sandström och herr
Rglander, om nordiska medborgares
jämställande med svenska med avseende
å rätten till fiske,
nr 473, av herr Henning Nilsson i
Gävle in. fl., angående visst förtydligande
av semesterlagen,
nr 474, av herr Eliasson i Stockholm,
angående framställning till Kungl. Maj:t
32
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
om översyn av riksåklagarämbetets instruktion,
nr 475, av herr Heckscher m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947
(nr 529) om allmänna barnbidrag,
nr 476, av herr Dahlén, om höjning
av familjepenningbeloppen,
nr 477, av herr Dahlén, om ökade
anslag till familjebidrag vid armén, marinen
och flygvapnet,
nr 478, av herr Carlsson i Bakeröd,
om en mer enhetlig och mindre restriktiv
tillämpning av bestämmelserna rörande
bostadsbyggandet på landsbygden,
nr 479, av herr Hansson, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning rörande
statlig kreditgaranti för lån till trädgårdsnäringens
rationalisering m. m.,
nr 480, av herr Hansson m. fl., om
utredning rörande trädgårdsnäringens
problem,
nr 481, av fru Ewerlöf m. fl., angående
höjning av anslaget till understöd
åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa,
nr 482, av herrar Sjölin och Dahlén,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till bidrag till jordbrukets
rationalisering, samt
nr 483, av herr Håstad, angående
skyndsamma åtgärder i syfte att åstadkomma
klargörande normer för vad
offentliga tjänstemän har att iakttaga i
sina förbindelser i tjänsten och privat
med leverantörer och andra företag.
Dessa motioner bordlädes.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 19.36.
In fidem
Gunnar Britth
Onsdagen den 30 januari
Kl. 14.00
§ 1
Justerades protokollen för den 22,
den 23 och den 24 innevarande januari.
§ 2
Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg och ansökan:
Till riksdagens andra kammare
Stockholm
Med stöd av närslutna läkarintyg får
jag anhålla om befrielse från riksdagsarbetet
från den 29 januari till den 28
februari.
Stockholm den 29 januari 1957
Wald. Svensson
Att ledamoten av riksdagens andra
kammare Helge Lindström på grund av
pharyngit är förhindrad deltaga i riksdagens
arbete i omkring två veckor,
intygas härmed.
Östersund den 28 januari 1957
Axel Odelberg
lasarettsläkare
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Svensson i Ljungskile från
och med den 29 januari till den 28 instundande
februari samt herr Lindström
från och med den 28 januari tills
vidare.
Herr talmannen meddelade, att herr
Olsson, som vid kammarens sammanträde
den 10 januari med läkarintyg
styrkt sig tills vidare vara hindrad att
deltaga i riksdagsgöromålen, denna dag
intagit sin plats i kammaren.
Onsdagen den 30 januari 1957 Nr 3 33
straffbarhet i sådana fall, då någon vid aga tillfogar den
skada — Svar på fråga ang. samarbete mellan statliga
i samband med lokaliseringen av fångvår
-
Svar på fråga ang. vidgad
agade fysisk eller psykisk
myndigheter och ortsrepresentanter
dens öppna anstalter
§ 3
Svar på fråga ang. vidgad straffbarhet
i sådana fall, då någon vid aga tillfogar
den agade fysisk eller psykisk skada
Ordet lämnades på begäran till
Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet ZETTERBERG, som yttrade:
Herr talman! Ledamoten av denna
kammare fru Holmqvist har frågat mig,
om jag har för avsikt att överväga en
sådan ändring av 14 kap. 16 § strafflagen,
att straffbarheten vidgas i sådana
fall, då någon vid aga tillfogar
den agade fysisk eller psykisk skada.
Till svar härpå får jag anföra följande.
Den åsyftade bestämmelsen i strafflagen
innebär, att kroppsskada som tillfogas
barn under utövning av laga rättighet
att aga föranleder straff för misshandel
endast när svårare kroppsskada
uppkommit. Bestämmelsen står inte i
samklang med den uppfattning om
kroppsagan såsom uppfostringsmedel
som kommit till uttryck bl. a. i den nya
föräldrabalken, och lagstiftningen är
alltså föråldrad på denna punkt. En
ändring har emellertid redan förberetts.
1 det förslag till brottsbalk som framlagts
av straffrättskommittén har sålunda
inte upptagits någon motsvarighet
till 14 kap. 16 § strafflagen. Straffrättskommitténs
förslag, som avser betydande
ändringar i olika delar av strafflagstiftningen,
är under arbete i justitiedepartementet,
men på grund av dess
stora omfattning torde det inte kunna
framläggas för riksdagen inom den närmaste
tiden.
Då det emellertid under äganderättens
täckmantel synes förekomma upprörande
fall av barnmisshandel, mot
vilka åklagarmyndigheterna på grund
av strafflagens nuvarande innehåll inte
anser sig kunna ingripa, finner jag det
angeläget att lagstiftningen snarast
möjligt ändras i detta avseende. Det är
därför min avsikt att utbryta straffriittskommitténs
förslag i fråga om upphävande
av 14 kap. 16 § strafflagen till
särskild behandling och om möjligt
framlägga förslag i ämnet redan till
denna riksdag.
Härpå anförde
Fru HOLMQVIST (s):
Herr talman! Jag ber att till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
få framföra mitt tack för hans positiva
svar på min fråga. Särskilt ber
jag att få notera statsrådets löfte om att
till årets riksdag komma med förslag
till ändring i 14 kap. 16 § strafflagen.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 4
Svar på fråga ang. samarbete mellan
statliga myndigheter och ortsrepresentanter
i samband med lokaliseringen av
fångvårdens öppna anstalter
Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet ZETTERBERG, erhöll på begäran
ordet och yttrade:
Herr talman! Fröken Vinge har frågat
mig, om jag vill medverka till ett
bättre samarbete mellan statliga myndigheter
och ortsrepresentanter i samband
med lokaliseringen av fångvårdens
öppna anstalter.
Till svar på denna fråga vill jag säga,
att jag självfallet är angelägen att på
allt sätt främja ett sådant samarbete, så
snart detta är av betydelse för lokaliseringen
av fångvårdens anstalter. Det
uppkommer nämligen i allmänhet, när
en ny anstalt skall inrättas, en rad frågor
som bör lösas i samverkan med
kommunala myndigheter och andra lokala
organ. Det gäller främst sådana
3 — Andra kammarens protokoll 19,57. Nr 3
34
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Svar pa fråga ang. samarbete mellan statliga myndigheter och ortsrepresentanter i
samband med lokaliseringen av fångvårdens öppna anstalter
frågor som personalrekrytering i orten,
bostäder för personalen, vatten och
avlopp samt arbetsmöjligheter för de
intagna. Då en ny fångvårdsanstalt planeras,
vare sig en öppen anstalt, som
fröken Vinges fråga avser, eller en sluten
anstalt, brukar därför på ett tidigt
stadium av utredningsarbetet ett samarbete
komma till stånd med kommunala
myndigheter och länsmyndigheter
som handlägger dylika frågor.
Jag vill emellertid å andra sidan
framhålla, att det har visat sig stora
svårigheter att finna lämpliga fastigheter
för kolonier och andra öppna anläggningar.
Detta beror inte bara på de
krav som måste ställas på fastigheten,
för att denna skall ägna sig för en sådan
öppen anstalt, utan också på att
fångvårdens strävanden på många håll
motarbetas på grund av oriktiga föreställningar
om anläggningens karaktär
och ogrundade inbillningar om att denna
skulle medföra risk för de omkringboende.
Så snart en anläggning kommit
i gång brukar en sådan ortsopinion
försvinna. Dylika lokala opinionsyttringar
kan enligt min mening icke få
tillmätas någon avgörande betydelse, då
det gäller att lokalisera fångvårdens anstalter
eller anläggningar för kriminalvård
i frihet, vilka inrättas efter de
grundsatser som riksdagen har godkänt.
Härefter anförde:
Fröken VINGE (fp):
Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
för det snabba svaret på min
enkla fråga. Jag vill till en början säga
herr statsrådet, att jag har fullt klart
för mig att vi här i kammaren inte får
debattera enstaka förvaltningsåtgärder.
Min fråga var nu också allmänt hållen.
Den avser själva principerna för hur
man skall gå till väga vid handläggningen
av sådana ärenden som berörs
i min enkla fråga.
Min egen erfarenhet från statsförvaltningen
är den, att den tiden är längesedan
förbi, då myndigheterna brukade
intaga en attityd av Besserwisser gentemot
allmänheten. Den tiden borde vara
förbi då man trodde att alla relevanta
synpunkter i ett ärende fanns i den
digra dossiern på skrivbordet, och den
tiden borde också vara förbi då stockholmarnas
överlägsenhet mot den s. k.
landsorten upphörde. Om man i en viss
ort handlar utan att hålla kontakt med
ortsrepresentanterna uppträder man
inte bara osympatiskt — en del vill säga
odemokratiskt — utan också både
opraktiskt och opsykologiskt. Med ortens
representanter menar jag då dels
lokala myndigheter som drätselkammarens
presidium och den lokala polismyndigneten,
dels också ortens befolkning.
Man skall inte, som statsrådet
gjorde i sitt svar, utgå från att ortsrepresentanterna
är negativt inställda till
arbetet på en human fångvård och till
kriminalvård i frihet. Tvärtom torde
statsrådet inte minst under de senaste
dagarna ha fått belägg för att det finns
en mycket positiv inställning till saken,
även om det på sina håll uppstått gnissel
i samband med behandlingen av sådana
här ärenden. Statsrådet berör också
några fall då han haft kontakt med
de lokala myndigheterna, men jag har
en känsla av att statsrådet förbigått något
mycket väsentligt. I en så känslig
tråga som förläggningen av en öppen
anstalt bör man rådgöra med folk, som
känner till ortsförhållandena, så att man
finner den rätta miljön. Och detsamma
gäller också valet och köpet av lämplig
fastighet. Ja, frågan om vad som är en
lämplig miljö kan ju diskuteras. Strävar
man efter att placera internerna där
de får föra ett lugnt lantliv, eller vill
man placera dem i en storstadsmiljö? I
stadsmiljön försvinner vederbörande i
hopen men inte så i glesbebyggda trakter.
I det sammanhanget är ett villasamhälle
något varket hackat eller ma
-
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
35
Svar på fråga ang. samarbete mellan statliga myndigheter och ortsrepresentanter i
samband med lokaliseringen av fångvårdens öppna anstalter
let. Ingen plats finns på tomten där
internerna kan slippa känna sig iakttagna.
Det har ofta sagts att det är ett
allvarligt problem för en f. d. fånge att
efter strafftidens slut, när han vill försöka
arbeta som alla andra i samhället,
träffa personer, som känner honom till
namn och utseende och vet att han varit
straffad. I en storstadsmiljö är det
mindre risk för att en intern blir iakttagen
och igenkänd. Och i en glesbygd
träffar han väl inte så många, som han
riskerar att möta längre fram i livet.
Men just när han tillbringar en del av
sin anstaltstid på en ort, där man har
så nära kontakt med grannarna som i
ett villasamhälle, är risken stor.
Sedan finns det också alldeles speciella
synpunkter, som både de kommunala
myndigheterna och ortsbefolkningen
kan framföra vid muntliga överläggningar
med representanterna för de
statliga myndigheterna. En miljö är inte
alltid så idyllisk som den kan se ut,
när man kommer till en viss ort en
vacker förmiddag. Det kan t. ex. finnas
tendenser till ligabildning i ett ganska
närbeläget samhälle. Tuffa medlemmar
av sådana ligor får lätt för sig att lagöverträdelser
inte medför några kännbara
efterräkningar, när de betraktar
internerna på en öppen anstalt, och de
kan därför tro att alla blir lika milt
behandlade. Vi här i kammaren vet, att
det i detta fall är fråga om ett utvalt
klientel, som är föremål för särskild
behandling, men det vet inte alltid dessa
ungdomar. Orsaken till att de inte
vet det är bristande upplysning.
Vi behöver två saker, för det första
en ordentlig diskussion mellan representanter
för statliga och kommunala
myndigheter innan beslut fattas om en
anstalts förläggning, och för det andra
upplysning till allmänheten, vilken bör
sälta in samtidigt med att beslutet offentliggörs.
Redan efter ett par dagar kan
stämningen vara så upprörd att möjligheterna
att nå ett gott resultat av hem
-
mets verksamhet äventyras. Denna upplysning
bör först och främst omfatta innebörden
av den moderna, humana synen
på samhällets reaktion mot lagöverträdaren.
Bland mera upplysta människor
står det säkert klart, att vad samhället
i det fallet strävar efter är inte
vedergällning utan att återföra den felande
till ett normalt liv, men den uppfattningen
har säkert inte trängt ned
i de breda lagren.
Sedan bör också allmänheten, och speciellt
ortsbefolkningen och grannarna,
upplysas om förhållandena på hemmet,
t. ex. graden av frihetsberövande, vilka
rättigheter och skyldigheter internerna
har, hur pass fritt de får röra sig på
sin fritid o. s. v. Jag tror också det
skulle vara mycket värdefullt om allmänheten
fick besked om huruvida internerna
är skyldiga att hjälpa till med
olika sysslor i hemmet och ute på tomten
i samma utsträckning som en medlem
av en vanlig normal, hygglig familj
brukar få lära sig att göra. Om
grannarna, när de ser över staketet, ser
att internerna arbetar precis som de
själva gör, så kan detta säkerligen bidra
till en förbättrad kontakt mellan ortsbefolkningen
och de internerade, en
kontakt som kan vara av stort värde
och stor nytta för de intagna, när de
sedan skall anpassas i samhället.
Men, herr talman, det gäller här inte
bara hänsynen till internerna — man
har också skyldighet alt ta hänsyn till
den bofasta befolkningen. Befolkningen
har rätt att fordra ett direkt löfte att
inte sådana interner kommer dit, vilkas
överträdelser mindre har betingats av
olyckliga tillfälligheter eller miljöfaktorer
än av konstitutionella egenskaper,
där risken för återfall ju är större. Jag
skulle vilja hemställa till statsrådet att
han lämnar fullkomligt bindande garantier
för alt exempelvis sexualförbrytare
inte får komma på en anstalt som ligger
i clt samhälle, där barn växer upp.
Jag upprepar, herr talman, att vi har
36
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Svar pa fråga ang. samarbete mellan statliga myndigheter och ortsrepresentanter i
samband med lokaliseringen av fångvårdens öppna anstalter
skyldighet att ta hänsyn också till den
bofasta befolkningen.
Sedan frågar sig naturligtvis allmänheten
: Hur är det med möjligheterna
att få ersättning för skador, som interner
kan vålla? All denna upplysningsverksamhet
måste sättas in i tid — det
är meningslöst att kasta jästen efter
brödet in i ugnen. Har man på en ort
försummat att handlägga ett ärende av
detta slag på ett ur ortsbefolkningens
synpunkt riktigt sätt, bör åtminstone
tills vidare planerna på att förlägga en
anstalt dit uppskjutas. Annars riskerar
man att syftet med verksamheten blir
förfelat.
Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet ZETTERBERG:
Herr talman! Med glädje har jag förstått
av fröken Vinges anförande, att vi
i princip har alldeles samma inställning
till den viktiga, allvarliga och svåra
frågan om samhällets åtgärder för att
rehabilitera dem som överträtt dess lagar,
och därmed också motverka brottsligheten.
Men frågan om lokalisering av anstalter
är nog mera komplicerad än fröken
Vinge kanske varit i tillfälle att få
kännedom om. Vad fröken Vinge sade
om att ett villasamhälle inte skulle vara
lämpligt, utan att förläggningen av anstalterna
borde ske antingen på rena
landsbygden eller mitt i en stad, är i
hög grad diskutabelt. Anstalter på
landsbygden är i många avseenden utmärkta,
och Sverige är faktiskt i detta
avseende ett föregångsland, då här i
landet sedan flera decennier tillbaka
bedrivits en verksamhet, som gått ut på
att skapa s. k. kolonier — små fångvårdsförläggningar
ute på landet — och
placera pålitliga interner där. I detta
arbete har inte minst överdirektör
Göransson i fångvårdsstyrelsen tagit en
mycket verksam och framgångsrik del,
och den verksamheten bedrivs fortfa
-
rande. Men just därför att vi har bedrivit
den så länge, har det faktiskt
under de senaste åren, med svår överbeläggning
på de slutna anstalterna, inte
alltid varit möjligt att placera interner
på dessa lantliga kolonier. Detta beror
dels på att man väljer ut dem som skall
vårdas på öppen anstalt med stor omsorg,
och dels på att de flesta lagöverträdarna
är från storstäderna och kommer
att återvända dit, varför de bör
resocialiseras inte i lantarbete, som de
aldrig kommer att ägna sig åt, utan i
något sådant arbete, som bedrivs i städerna.
Det är därför man behöver ha hem
inom ramen för storstäderna, men det
är inte lämpligt att ha dessa liggande
mitt inne i en storstad med alla de frestelser
och svårigheter som där finns,
utan i kantområdena till en stor stad,
där internerna kan få arbete som lämpar
sig med tanke på deras framtid
men ändå inte behöver ha sin bostad
mitt i centrum med de möjligheter till
dåliga kontakter, som finns där. Det
finns alltså mycket goda skäl att också
försöka placera något litet hem för
öppen vård i kranssamhällena kring de
stora städerna. Men när en lämplig
fastighet skall anskaffas där, liksom
över huvud taget när det gäller att lokalisera
en fångvårdsanstalt, uppstår
mycket stora praktiska svårigheter —
det kan jag betyga.
Vi har sett hur många goda och lämpliga
projekt inte kunnat genomföras på
grund av att en okunnig och överdriven
ortsopinon blåst upp mot de planerade
anläggningarna. Det har till och
med hänt att man övat påtryckningar
på dem som avsett att sälja en lämplig
fastighet eller att man på andra sätt
fått företaget att stranda. Detta gäller
visst inte alla platser — på flera håll har
man kommit till en bättre insikt om
vad saken gäller och om de strävanden
det är fråga om. På många orter har
det emellertid, som jag underströk, blåst
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
37
Svar på fråga ang. samarbete mellan statliga myndigheter och ortsrepresentanter i
samband med lokaliseringen av fångvårdens öppna anstalter
upp en förbittrad lokal opinion, när
förslag framlagts rörande en fångvårdsanstalt,
och det har gjorts gällande, att
de närboende inte skulle gå säkra till
liv, lem och egendom. Jag har själv
ibland i sådana fall fått besök av bekymrade
ortsrepresentanter, men jag
har för min del aldrig fått något dylikt
besök sedan en anstalt har varit i gång
en tid. Det är faktiskt så att på de ställen,
där man placerat en öppen fångvårdsanstalt,
brukar det efter en tids
praktisk erfarenhet visa sig att en
ogynnsamt instämd ortsopinion slår om.
Jag finner det angeläget att i detta
sammanhang understryka vikten av de
uppgifter, som det här är fråga om att
tillgodose genom inrättande av olika
slags anstalter för modern fångvård.
Det behövs på många håll eu radikalt
ändrad inställning till dessa problem,
ifall samhällets ansträngningar att motverka
brottsligheten skall leda till resultat.
Som det nu är kan man konstatera
att den som frigivits från en
fångvårdsanstalt i många fall har ställts
inför så stora svårigheter, att resultatet
blir återfall i brottslighet. Och dessa
svårigheter gäller inte bara materiella
ling, såsom bostad, arbetsförhållanden
och ekonomi. Svårast att övervinna och
den svåraste belastningen för den, som
efter avtjänat straff skall söka skapa sig
en ny tillvaro, är oftast den misstänksamhet
och det misstroende, varmed han
bemötes av kringboende och av människor
både på och utom arbetsplatsen.
Sådana fördomar måste motverkas och
övervinnas, och jag är övertygad om att
fröken Vinge, med den varmhjärtade inställning
jag har förstått att hon har
till detta problem, iir ense med mig om
vikten av att alla goda krafter härvidlag
samverkar.
Jag vill slutligen just med hänsyn
härtill och på grund av den upprörda
diskussion, som har förts under de senaste
dagarna i detta ämne, för min del
deklarera att jag helt stöder de utta
-
landen, som enligt tidningspressen har
gjorts av eftervårdsutredningens ordförande,
generaldirektör Vahlberg, och
av fångvårdsstyrelsens chef, överdirektör
Göransson.
Fröken VINGE (fp):
Herr talman! Statsrådet använde större
delen av detta sitt inlägg till att tala
vackra ord om värdet av kriminalvård
i frihet, en fråga som vi är överens om,
men statsrådet gick i stort sett förbi det
som var kärnpunkten i min fråga.
Jag frågade om statsrådet ville verka
för ett bättre samarbete mellan statliga
myndigheter och ortsrepresentanter.
Statsrådet sade i sitt svar, att statsrådet
självfallet är angelägen om att på alla
sätt främja ett sådant samarbete. Ändå
verkar det som om statsrådet tycker
att det är bra som det är, vilket jag med
bestämdhet vågar hävda att det inte är.
Det är inte bra som det är. När det,
som statsrådet själv framhåller, blir ett
sådant häftigt motstånd när man vill
förlägga en anstalt till en viss ort, då
måste det ha brustit i upplysningsverksamhet.
Statsrådet talar om en »okunnig och
överdriven ortsopinion». Okunnigheten
och överdrifterna skulle man ha kunnat
förebygga genom en i tid insatt upplysningsverksamhet.
Allt som sagts i sådana
här fall har dock inte berott på
okunnighet eller varit överdrifter. Folk
ligger faktiskt sömnlösa om nätterna
och är fullkomligt förtvivlade över den
uppkomna situationen.
Det förvånar mig att statsrådet ställde
sig bakom ordföranden i eftervårdskommittén,
som vid ett möte liir ha
sagt att man fullt medvetet har underlåtit
att på förhand ta kontakt med de
lokala myndigheterna. Jag reagerar
mycket starkt mot detta, av skäl som
jag nämnde i mitt första anförande. Jag
vill diirför än en gång, herr talman,
vädja till statsrådet att sörja för en
bättre kontakt.
38
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Svar på fråga ang. samarbete mellan statliga myndigheter och ortsrepresentanter i
samband med lokaliseringen av fångvårdens öppna anstalter
Jag undrar också om det går att få
svar på frågan: Kan vi få bindande
garantier för att inte uppenbart olämpliga
element, som kan verka förledande
på ungdomen, placeras i dessa hem?
Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet ZETTERBERG:
Herr talman! Med anledning av vad
fröken Vinge nu anförde vill jag upprepa
— eftersom det kanske behövs
— vad jag sade i mitt första och huvudsakliga
svar på frågan: Jag är självfallet
angelägen om att på allt sätt främja
det samarbete, som kan och bör bedrivas
med lokala instanser när det gäller
att lokalisera en fångvårdsanstalt.
Jag vill emellertid ockå tala om —
något som väl även framgår av vad jag
tidigare sagt — att det tyvärr kan finnas
situationer, då det är mer eller
mindre ogörligt att i dylika fall få till
stånd ett resonemang på en vettig basis.
Detta har tyvärr visat sig flera gånger,
och då har man, som jag antytt, fått
lita till vad erfarenheten visar, nämligen
att farhågorna i orten icke besannas
och att oron där lägger sig så snart
man har sett, vilka människor det är
fråga om, och alltså inte längre bara
låter sig ledas av vanföreställningar.
Med anledning av fröken Vinges andra
fråga om klientelet vill jag betona,
att det i fråga om alla öppna anstalter,
som det nu är tal om, nörs ett noggrant
urval av dem som skickas dit. Jag kan
försäkra, att man just i ett fall, då det
gäller att placera frigångare nära en
storstad, från fångvårdsmyndigheternas
sida kommer att vara särskilt angelägen
att sorgfälligt utvälja klientelet, så att
ortsbefolkningens berättigade intressen
av att få ha lugn i sina hem skall kunna
tillgodoses.
Fröken VINGE (fp):
Herr talman! Det finns tydligen fortfarande
en klyfta mellan statsrådets och
min inställning. Herr statsrådet säger
sig vilja främja samarbetet, men jag har
frågat, om statsrådet vill verka för ett
bättre samarbete. I detta »bättre» ligger
givetvis en kritik mot vad som tidigare
förekommit.
Beträffande kontakten med de lokala
myndigheterna skall man inte inbilla
sig, att den enda möjligheten är att gå
till en kommun och fråga: »Vill ni ha
en öppen fångvårdsanstalt hos er?» Då
kanske de kommunala myndigheterna
säger: »Det vill vi helst slippa.» Man
kan också ta kontakt på ett annat sätt.
Man kan säga: »Vi skulle vilja lägga
en öppen anstalt hos er.» Man skulle
kunna redovisa, att man verkligen prövat
olika förläggningar, bl. a. inventerat
statens markinnehav inom området, och
därvid konstaterat att det inte fanns
någon lämplig mark. Så kan man fråga
de lokala myndigheterna: »Vi har nu
funnit den och den tomten. Vad anser
ni om den? Har ni någon bättre förläggningsort
inom er kommun att föreslå?»
Med en sådan handläggning skulle
man kanske för det första få ett bättre
resultat och för det andra i varje fall
undvika något av den bitterhet som
uppkommer, när folk ute på orten känner
sig behandlade såsom människor
som ingenting begriper.
Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet ZETTERBERG:
Herr talman! Både fröken Vinge och
jag försöker att gå så fint och nätt som
möjligt som katten kring den heta Nacka-gröten,
och jag skall inte fördärva
detta nu heller. I fråga om vad fröken
Vinge yttrade om att man skulle kunna
söka andra fastigheter som kunde vara
lämpligare, vill jag i alla fall betyga
att jag vet, att det gjorts oerhört stora
ansträngningar i den vägen och att det
visat sig vara synnerligen svårt att fylla
de krav som måste ställas. Detta har
spelat en väsentlig roll vid förfarandet.
Härmed var överläggningen slutad.
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
39
§ 5
Svar på fråga i anledning av Kungl.
Maj:ts avslag på framställning om förlängt
importstopp för utländsk frukt
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE, som yttrade:
Herr talman! Herr Nilsson i Bästekille
har i en fråga till chefen för jordbruksdepartementet
anhållit om upplysning
rörande de motiv, som ligger
till grund för Kungl. Maj :ts avslag på
den framställning, som gjorts från
fruktodlarhåll om förlängt importstopp
för utländsk frukt. Då jag såsom chef
för handelsdepartementet haft att handlägga
de besvär över jordbruksnämndens
beslut, som inkommit, och då herr
Gustaf Elofsson tidigare i första kammaren
riktat en fråga till mig i samma
ämne, har jordbruksministern överlämnat
herr Nilssons fråga till mig för
besvarande. Det svar, jag nyss lämnat
herr Elofsson i första kammaren, är av
följande lydelse.
Importen av äpplen och päron till
Sverige har alltsedan det allmänna importförbudet
infördes år 1947 varit föremål
för viss begränsning. Under senare
år har tillämpats ett system, som
innebär att importförbud rått under
viss tid av året — i stort sett under höstoch
vintermånaderna — medan importen
under resten av året varit i huvudsak
fri.
Efter överläggningar med representanter
för berörda parter, d. v. s. fruktodlarna
och frukthandeln, har statens
jordbruksnämnd årligen fastställt ett
första förtullningsdatum, från och med
vilket import medgivits. Vid de förhandlingar,
som ägde rum i oktober förra
året, var de båda parternas önskemål
vad gäller äpplen mera åtskilda än någon
gång tidigare. Från odlarnas sida
ansåg man sig icke kunna acceptera ett
tidigare datum än den 1 april 1957 som
första importdag. Frukthandelns representanter
önskade å sin sida eu omedel
-
bar frilistning av importen. Då enighet
icke kunde nås, beslöt jordbruksnämnden
att importen skulle frisläppas fr.
o. m. den 11 februari 1957. Detta beslut,
som var enhälligt inom nämnden,
innebar jämfört med tidigare år en förlängning
av den importförbjudna perioden
med G veckor.
Över nämndens beslut anfördes besvär
hos Kungl. Maj :t från båda de intresserade
parterna, som vidhöll sina
inför jordbruksnämnden framförda
krav. Vid de överväganden, som ägt
rum i anledning av besvären, har beaktats
å ena sidan det förhållandet att fjolårets
svenska äppelskörd var större än
något tidigare års, å andra sidan önskvärdheten
ur konsumentsynpunkt att
under hela året ha tillgång till äpplen
av hög kvalitet. Frågan får emellertid
också bedömas mot bakgrunden av det
tullskydd, som den svenska produktionen
åtnjuter, och de förändringar, som
i det hänseendet genomfördes 1955. I
syfte att tillmötesgå den svenska fruktodlingens
krav på bättre gränsskydd
höjdes då tullen på äpplen från 20 öre
till 25 öre per kg, varjämte den tid
under vilken tullen utgår utsträcktes att
omfatta — förutom perioden juli—januari
■— även februari månad. Tulländringen
föregicks av förhandlingar inom
GATT med de länder, mot vilka de tidigare
gällande tullarna bundits. För att
genomföra tullhöjningen måste från
svensk sida lämnas kompensation i
form av bindning och sänkning av andra
tullsatser. Åtgärden avsåg att skapa
förutsättningar för avveckling av de
kvantitativa importrestriktionerna. Då
systemet med temporärt importförbud
nu övergångsvis tillämpats under två
säsonger efter tullhöjningen, har fruktodlarnas
krav på ytterligare framflyttning
av tidpunkten i år för den fria
importen icke ansetts kunna tillmötesgås.
I betraktande av de olika omständigheter
som är relevanta i denna fråga,
har regeringen stannat för att jordbruksnämndens
beslut bör bestå oförändrat.
Besvären har därför i den se
-
40
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Svar på fråga i anledning av Kungl. Maj:ts avslag på framställning om förlängt
importstopp för utländsk frukt
naste konseljen avslagits. Jag vill tilllägga,
att prisbildningen på äpplen under
den närmaste tiden kommer att
nära följas av pris- och kartellnämnden.
Vidare anförde:
Herr NILSSON i Göingegården (h):
Herr talman! Då frågeställaren, herr
Nilsson i Bästekille, är förhindrad att
här i dag själv tacka försvaret, ber jag
med herr talmannens benägna tillåtelse
att i interpellantens ställe få framföra
hans tack till statsrådet för detta svar.
Med herr talmannens tillåtelse ber jag
också att med några ord få kommentera
det.
Som fruktodlare tycker jag själv, att
svaret är ganska magert. Statsrådet redovisar
där vissa synpunkter, framför
allt i vad det gäller den ena partens intressen,
som ju har kommit till synes
också i jordbruksnämndens uttalande i
denna fråga.
Vad först beträffar importörernas
påstående, att det gäller att tillhandahålla
de svenska konsumenterna äpplen
av hög kvalitet, så torde det inte
vara herr statsrådet obekant att årets
stora skörd av svenska äpplen, varav
det alltjämt finns en betydande
kvantitet i lager, har varit av mycket
hög kvalitet, som är väl jämförbar med
kvaliteten hos importerade äpplen.
I svaret säges vidare, att man från
statsmakternas sida sedan ett par år
tillbaka eftersträvat en fullständig frilistning
av importen av frukt och att
man i stället sökt stödja den svenska
fruktodlingen genom ett bättre gränsskvdd
och en höjd tull. Det måste väl
emellertid för var och en stå ganska
klart att den femöring per kilo, varmed
tullen på äpplen höjts, inte har haft
någon större betydelse med hänsyn till
den långa tidsperiod, varunder den
förutvarande tullen av 20 öre har gällt,
och de förändringar av penningvärdet
som bär skett.
Det är nog inte bara vi odlare av
svensk frukt som frågar oss, om det i
en situation, då man ligger med 15 å
20 miljoner kilogram svensk frukt i lager,
verkligen skall vara nödvändigt att
importera utländsk frukt, inte minst
med hänsyn till att vi för denna import
måste släppa till en valuta som är
oerhört svår att komma åt.
Över huvud taget är nog detta en betydligt
allvarligare fråga än vad herr
statsrådet velat medge i svaret, där
han liksom glider förbi problemet. Det
är dock ett mycket stort antal odlare,
i första hand mindre lantbrukare, som
drabbas av denna frisläppning av importen,
och man kan inte komma ifrån
att för många av dem kan det rent av
bli fråga om ekonomisk ruin, därest
de år efter år skall utsättas för oerhört
hård konkurrens från ett land, där förutsättningarna
för fruktodling på grund
av klimatet och de låga arbetskostnaderna
är helt andra och gynnsammare
än hos oss. Det är omöjligt för de
svenska fruktodlarna att i det långa
loppet hålla denna konkurrens stången.
Man frågar sig också, varför förhållandena
just skall vara sådana i vårt land.
I Norge, Finland, Danmark, Holland,
Belgien, Västtyskland och Schweiz är
tongångarna helt andra när det gäller
att skydda den inhemska fruktodlingen
på olika sätt, bland annat genom
restriktivitet i fråga om den tid då
import är tillåten.
Varför skall svensk fruktodling behöva
vara strykpojken vid våra handelspolitiska
överenskommelser? Man
kan inte komma ifrån att hänsynen till
konsumentintressena inte är det dominerande,
utan att fruktodlingen också
har blivit en bricka i spelet när det
gäller handelspolitiska överenskommelser.
Jag beklagar än en gång att herr
Nilsson i Bästekille varit absolut förhindrad
att närvara i dag, ty han representerar
ju det län där man mer
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
41
Svar p& fråga i anledning av Kungl. Maj
importstopp för utländsk frukt
än på något annat håll i vårt land är
beroende av inkomsterna från fruktodlingen.
Över liuvud taget har det ju
nedlagts mycket stora kapital i denna
odling, och man frågar sig om det verkligen
skall vara nödvändigt att slänga
ut goda svenska pengar på att importera
en utländsk vara, när vi själva
har stora lager av en svensk vara som
i fråga om kvaliteten är fullt jämförbar
med den importerade.
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE:
Herr talman! Yi får väl vara tacksamma
för att åtminstone herr Nilsson
i Göingegården här velat företräda den
frågandes uppfattning, när denne själv
varit förhindrad att göra det.
Herr Nilsson i Göingegården säger
att jag har i mitt svar endast redovisat
den ena ståndpunkten i denna fråga.
Nej, herr Nilsson i Göingegården, det
är oriktigt. Såsom framgår av mitt svar
har det i jordbruksnämnden träffats en
uppgörelse, som godtagits såväl av konsumentrepresentanterna
som av representanten
för jordbruksnäringen, nämligen
Lantbruksförbundet. Nämndens beslut
var enhälligt, och bakom detta låg
en kompromiss mellan å ena sidan
konsumenternas intresse att få tillgång
till utländsk frukt och få en fri marknad
vid tidigare tidpunkt samt å andra
sidan odlarnas intresse att särskilt med
hänsyn till den rikliga fruktskörden få
en skyddad marknad så länge som möjligt.
När regeringen nu inte bifallit
besvären, har regeringen således följt
den överenskommelse, som nåddes i
jordbruksnämnden.
Herr Nilsson i Göingegården framhåller,
att det finns svensk frukt av god
kvalitet på marknaden nu. .lag tror alt
detta är riktigt. Såvitt jag sett kan man
köpa goda svenska äpplen ännu i februari
i år. Under sådana omständigheter
borde ju också dessa äpplen väl kun
-
:ts avslag på framställning om förlängt
na hävda sig i konkurrensen med utlandets.
Det är inte fem öre som tullen
utgör. Fem öre är den senaste tullhöjningen.
Tullen är denna månad 25
öre. Denna tröskel har sålunda den utländska
frukten att kliva över. Därtill
kommer att fraktkostnaderna för den
utländska frukten måste vara mera betydande
än för den svenska. Den svenska
frukten borde sålunda ha vissa
möjligheter att hävda sig på den inhemska
marknaden.
Jag vill rent allmänt understryka, att
vårt land har allt intresse av att hindren
för världshandeln raseras. Yi har
helhjärtat stött strävandena både i
GATT och i OEEC att undanskaffa
kvantitativa restriktioner och att åstadkomma
tullsänkningar. Detta är för vår
ekonomi som helhet betraktad av mycket
stor betydelse. Trots detta har man
innevarande säsong inte nöjt sig med
att bara bibehålla ett kvantitativt skydd
för den svenska fruktodlingen utan
tillämpar detta under en och en halv
månad längre tid än tidigare år.
Det är kanske riktigt att den svenska
fruktodlingen för närvarande dras med
betydande ekonomiska svårigheter, men
detta sammanhänger knappast med utländsk
konkurrens — någon sådan har
inte funnits — utan med den osedvanligt
rika och goda skörden.
Våra möjligheter att tillämpa kvantitativa
restriktioner är, som herr Nilsson
i Göingegården borde känna till,
inte desamma som t. ex. i Finland,
Danmark eller Norge, som alla har betydligt
större valutasvårigheter. Vi kan
inte åberopa valutaskäl för bibehållande
av importregleringarna. Under sådana
omständigheter får vi finna oss i
att svensk fruktodling får ta upp eu
tävlan med utländska konkurrenter
inom ramen för det tullskydd som föreligger.
Vi har ju inte endast fruktodlarnas
intressen att ta hänsyn till utan
även de svenska konsumenternas. .lag
vill understryka än en gång, att det
42
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Svar på fråga i anledning av Kungl. Maj:ts avslag på framställning om förlängt
importstopp för utländsk frukt
nåddes en kompromiss inom jordbruksnämnden,
som både konsumentrepresentanter
och lantbruksrepresentanter
ansåg sig kunna biträda.
Herr NILSSON i Göingegården (h):
Herr talman! Herr statsrådet säger
att detta är en kompromiss, men det
måste man nog ta med en viss reservation.
De parter som ställt upp sina
krav hade ju ett helt annat datum som
de ville ha fastställt. Jag tycker att
detta inte är något utslag av rättvisa
att låsa fast ett datum som ligger mitt
emellan eller närmare importörernas
krav än odlarnas. Odlarna har ju med
hänvisning till en inventering redovisat
ett stort lager. Det finns väl heller
inte någonting som säger, att de svenska
konsumenterna är mer betjänta av att
det kommer in utländsk frukt då det
finns god vara i lager här i landet.
Herr statsrådet säger nu, att svårigheterna
för den svenska fruktodlingen
kommer av att årets skörd varit stor.
När det nu blivit en så stor skörd och
man har gått in för restriktioner när
det gäller importen hit, varför inte då
fortsätta med dessa restriktioner. Det
finns inte någon som helst anledning
att för närvarande gå ifrån dessa.
Herr statsrådet hänvisar sedan till
att tullen inte bara uppgår till fem öre
utan att den höjts med fem öre. Javisst,
det erkänner jag. Men de tjugo örena
var ju en gammal tull, och sedan dess
har penningvärdet sjunkit. Sedan har
dessa fem öre kommit till. Det är också
fullt riktigt att tullen utgår även under
februari månad, vilket den inte gjort
tidigare. Vi kan göra en jämförelse
med den norska tullen på detta område,
som är 50 öre per kilo. Om de
svenska odlarna hade ett sådant skydd
som de norska fruktodlarna — statsrådet
vet lika väl som jag att den norska
odlingen inte är obetydlig i förhållande
till den vi har här i landet — då
hade även våra odlare mycket väl
kunnat gå med på en frilistning.
Chefen för handelsdepartementet, herr
statsrådet LANGE:
Herr talman! Jag vill erinra herr
Nilsson i Göingegården om att när tullen
höjdes 1955 anfördes det i olika
sammanhang att detta var ett steg på
vägen mot att så småningom komma
ifrån de kvantitativa restriktionerna på
detta område.
Denna tull är inte heller särskilt låg
i förhållande till varans pris, herr Nilsson.
25 öre i förhållande till äppelpriset
är en tullsats, som väsentligt överstiger
de genomsnittliga tullsatserna på
många andra produkter.
Slutligen vill jag säga, att konsumenterna
har intresse av friast möjliga
konkurrensförhållanden i detta fall,
Dessutom har stor hänsyn tagits till de
speciella omständigheter som rått för
fruktodlarna under innevarande säsong.
Den tid under vilken importskyddet har
varit i kraft har ju utsträckts från den
1 januari till den 11 februari. Jag tror
därför inte att man kan göra gällande
att den kompromiss som slöts i jordbruksnämnden
kan sägas ligga närmare
frukthandelns och konsumenternas
intressen än odlarnas. Det gällde ju att
jämka ihop frukthandelns krav på att
inga importrestriktioner skulle tillämpas
över huvud taget samt fruktodlarnas
önskemål om att utsträcka tiden
till den 1 april.
Överläggningen var härmed slutad.
§ e
Föredrogos var för sig följande Kungl.
Majrts på bordet liggande propositioner;
och hänvisades därvid
till statsutskottet propositionerna:
nr 39, angående överlåtelse av vissa
kronan tillhöriga fastigheter, och
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
43
nr 42, angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag; samt
till behandling av lagutskott propositionen
nr 43, angående ersättning
från kyrkofonden för övertalig personal
vid domänverket.
§ 7
Föredrogos var efter annan följande
å kammarens bord vilande motioner;
och remitterades därvid
till konstitutionsutskottet motionerna:
nr
294, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Gustafson i Göteborg,
nr 295, av herrar Svensson i Ljungskile
och Rylander, samt
nr 296, av herr Carlsson i Stockholm;
till statsutskottet motionerna:
nr 297, av herr Munktell m. fl.,
nr 298 och 299, av herrar Rot ja och
Wedén,
nr 300, av herr Cassel m. fl.,
nr 301, av herr Hseggblom m. fl.,
nr 302, av herr Johansson i öckerö
in. fl.,
nr 303, av herr Johansson i Stockholm,
nr 304, av herr Haqnell och fru Ekendahl,
nr 305, av herr Hagberg in. fl.,
nr 306, av herrar Bengtsson i Göteborg
och Braconier,
nr 307, av herr Svensson i Krokstorp,
nr 308, av fru Eriksson i Stockholm
m. fl.,
nr 309, av fröken Höjer m. fl.,
nr 310, av herr Rimmerfors in. fl.,
nr 311, av fröken Liljedahl m. fl.,
nr 312, av herr Larsson i Hedenäset
in. fl.,
nr 313, av herr Håstad in. fl.,
nr 314, av fru Etverlöf in. fl.,
nr 315, av fröken Elmén in. fl.,
nr 316, av fröken Elmén och herr
Nihlfors,
nr 317, av fröken Wetterström och
herr Staxäng,
nr 318 och 319, av herr Ohlin in. fl.,
nr 320, av herrar Bengtsson i Göteborg
och Lothigius,
nr 321, av herr Rubbestad m. fl.,
nr 322, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl.,
nr 323, av fru Ewerlöf m. fl.,
nr 324, av herr Boi ja m. fl.,
nr 325, av herrar Rimmerfors och
Anderson i Sundsvall,
nr 326, av herr Johanson i Västervik,
nr 327 och 328, av herr Ohlin m. fl.,
nr 329, av herr Arvidson m. fl.,
nr 330, av herr Ståhl,
nr 331, av fröken Vinge,
nr 332, av herr Rylander m. fl.,
nr 333, av herrar Magnusson i Borås
och Munktell,
nr 334, av herr Rylander m. fl.,
nr 335, av herr Hagberg m. fl.,
nr 336, av herr Rimmerfors m. fl.,
nr 337, av herr Hamrin i Jönköping
m. fl.,
nr 338, av herr Rimmerfors m. fl.,
nr 339, av herr Gustafsson i Borås
m. fl.,
nr 340, av herr Ohlin m. fl.,
nr 341, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Gustafson i Göteborg,
nr 342, av herr Rimmerfors in. fl.,
nr 343, av herr Cassel m. fl.,
nr 344, av herr Magnusson i Borås,
nr 345, av fröken Elmén m. fl.,
nr 346, av herrar Sjölin och Gustafsson
i Borås,
nr 347, av herr Magnusson i Borås
in. fl.,
nr 348—350, av herr Larsson i Hedenäset,
nr 351, av herrar Sjölin och Nelander,
nr 352, av herr Larsson i Hedenäset,
nr 353, av fröken Wetterström m. fl.,
nr 354 och 355, av fru Ekendahl,
nr 356, av fru Ekendahl in. fl.,
nr 357, av herr Ståhl,
nr 358, av herr Johanson i Västervik
m. fl.,
nr 359, av herr Wachtmeister, samt
nr 360, av herrar Rubbeslad och
Hansson;
till behandling av lagutskott motionen
nr 361, av herrar Rubbestad och
Hansson;
44
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
till statsutskottet motionerna:
nr 362, av herr Eliasson i Stockholm,
nr 363, av herr Nilsson i Bästekille,
nr 364, av fru Sandström m. fl.,
nr 365, av herr Magnusson i Borås
m. fl.,
nr 366, av herr Lothigius m. fl.,
nr 367, av herr Cassel m. fl.,
nr 368 och 369, av herr Magnusson i
Tumhult m. fl.,
nr 370, av herr von Seth in. fl.,
nr 371, av herr Magnusson i Borås,
nr 372, av herr Swedberg m. fl.,
nr 373, av herr Pettersson i Dahl
m. fl.,
nr 374, av herr Håstad m. fl.,
nr 375, av herr von Seth m. fl.,
nr 376, av fröken Elmén m. fl.,
nr 377, av herr Munktell,
nr 378, av herrar Stähl och Nelander,
nr 379, av herr Engkvist m. fl., och
nr 380, av herr Hedquist;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 381, av herr Strandh m. fl.,
nr 382, av fröken Elmén m. fl.,
nr 383, av herr Sjölin m. fl.,
nr 384, av herrar Hansson och Nilsson
i Bästekille,
nr 385, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl.,
nr 386, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl.,
nr 387, av herr Cassel in. fl.,
nr 388, av herr Wahrendorff,
nr 389, av herr Pettersson i Dahl
in. fl.,
nr 390 och 391, av herr Cassel in. fl.,
samt
nr 392, av herr Ohlin m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
393, av herr Senander m. fl.,
nr 394, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl.,
nr 395, av fröken Elmén m. fl.,
nr 396, av herrar Johansson i Södertälje
och Sköldin,
nr 397, av herrar Hamrin i Jönköping
och Svensson i Ljungskile,
nr 398, av herrar Rimmerfors och
Keijer, samt
nr 399, av herr Stähl;
till statsutskottet motionen nr 400, av
herrar Eliasson i Stockholm och Munktell;
till
behandling av lagutskott motionerna:
nr
401, av herr Eliasson i Stockholm,
nr 402, av herrar Wachtmeister och
Östlund,
nr 403, av herr Magnusson i Borås,
nr 404, av herrar Gustafsson i Göteborg
och Henriksson,
nr 405, av herr Swedberg m. fl.,
nr 406, av herr Cassel m. fl.,
nr 407—409, av herr Svensson i
Ljungskile in. fl.,
nr 410, av herr Magnusson i Borås
in. fl.,
nr 411, av herr Arvidson,
nr 412, av herr Wahrendorff, och
nr 413, av fröken Elmén in. fl.;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 414, av herr Hedin m. fl.,
nr 415, av herr Hansson in. fl.,
nr 416, av herr von Seth in. fl.,
nr 417, av herrar Ahlsten och Hansson,
samt
nr 418, av herr Staxäng in. fl.;
till statsutskottet motionen nr 419, av
herr Svensson i Krokstorp;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 420, av herr Wahrendorff,
nr 421, av fröken Wetterslröm in. fl.,
nr 422, av herr Staxäng m. fl.,
nr 423, av herr Staxäng, och
nr 424, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl.;
till allmänna beredningsutskottet motionerna
:
nr 425, av herr Dahlén m. fl.,
nr 426, av herr Nyhage m. fl.,
nr 427, av herr Nihlfors m. fl.,
nr 428, av herr Pettersson i Norregård
m. fl.,
nr 429, av fröken Höjer in. fl.,
nr 430, av herr Nihlfors,
nr 431, av herr Staxäng m. fl.,
nr 432 och 433, av herr Spångberg,
samt
nr 434, av herr Hagnell;
45
Onsdagen den 30 januari 1957 Nr 3
Interpellation i anledning av de försämrade resemöjligheterna till och från Halland
till konstitutionsutskottet motionen
nr 435, av herr Håstad;
till statsutskottet motionerna:
nr 436, av herr Boija m. fl.,
nr 437, av herr Wachtmeister,
nr 438, av herr Johansson i Stockholm
m. fl.,
nr 439, av herr Wachtmeister m. fl.,
nr 440, av herr Håstad in. fl.,
nr 441, av herr Nihlfors,
nr 442 och 443, av herr Onsjö,
nr 444, av fru Sandström och herr
Jacobsson i Tobo,
nr 445, av herr Helén m. fl.,
nr 446, av herrar Dahlén och Gustafson
i Göteborg,
nr 447, av herr Wachtmeister m. fl.,
nr 448, av herr von Friesen m. fl.,
nr 449, av herrar Wedén och Gustafson
i Göteborg,
nr 450, av herr Nihlfors,
nr 451, av herr Svensson i Ljungskile,
nr 452, av herr Håstad in. fl., och
nr 453, av fru Ewerlöf;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 454—456, av herr Ohlin m. fl.,
nr 457, av herr Onsjö,
nr 458, av herr Cassel m. fl.,
nr 459, av herr Kollberg m. fl.,
nr 460, av herr Wachtmeister,
nr 461, av herrar Carlsson i Stockholm
och Königson, samt
nr 462, av herrar Sjölin och Nihlfors;
till bankoutskottet motionerna:
nr 463, av herrar Carlsson i Stockholm
och Wedén,
nr 464, av herrar Wedén och Gustafsson
i Skellefteå,
nr 465, av herr Ohlin in. fl.,
nr 466, av herr Onsjö,
nr 467, av fru Sandström,
nr 468, av herr Cassel in. fl., och
nr 469, av herr Hagberg in. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
470, av herr Wedén,
nr 471, av herr Onsjö,
nr 472, av fru Sandström och herr
Rglander,
nr 473, av herr Henning Nilsson i
Gävle in. fl.,
nr 474, av herr Eliasson i Stockholm,
nr 475, av herr Heckscher m. fl., och
nr 476, av herr Dahlén;
till statsutskottet motionerna:
nr 477, av herr Dahlén, och
nr 478, av herr Carlsson i Bakeröd;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 479, av herr Hansson,
nr 480, av herr Hansson m. fl.,
nr 481, av fru Ewerlöf in. fl., och
nr 482, av herrar Sjölin och Dahlén;
samt
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 483, av herr Håstad.
§ 8
Föredrogos och lades till handlingarna
bankoutskottets memorial:
nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och
nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
§ 9
Upplästes följande till kammaren inkomna
skrivelse:
Till riksdagen
Härmed får jag anhålla om entledigande
från uppdraget att vara fullmäktig
i riksbanken.
Umeå den 25 januari 1957
Filip Kristensson
Kammaren godkände för sin del denna
anhållan och beslöt att i anledning
därav val av en fullmäktig i riksbanken
efter herr Kristensson skulle i föreskriven
ordning anställas.
§ 10
Interpellation i anledning av de försämrade
resemöjligheterna till och från
Halland
Ordet lämnades på begäran till
46
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Interpellation om vissa lättnader i söndagskörförbudet
Herr NESTRUP (fp), som yttrade:
Herr talman! Fredagen den 18 maj
förra året biföll kammaren min anhållan
att få framställa några frågor om de
försämrade resemöjligheterna till och
från Halland till statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet. Genom
någon tillfällighet råkade min interpellation
icke bli besvarad, varför
jag ber att få upprepa min fråga.
När SJ kungjorde sommarens tidtabell,
kunde man i halmstadstidningarna
läsa därom under rubrikerna »SJ-nytt
på gott och ont för västkusten i sommar»
och »Tidtabellen försämrar trafiken
för Halmstad».
SJ har ändrat det nordgående nattsnälltågets
tidtabell så att det ej kommer
att stanna vid någon station inom
Halland. Därmed bryts sovvagnsförbindelse
med Oslo. Resande från Danmark
och kontinenten till Halland tvingas
härigenom ävenledes att lämna kontinentaltågets
genomgående vagnar i Hälsingborg
för att byta till ett nyinsatt
snabbgående sommarpersontåg, som
dock ej tycks vara avsett att stanna i
Laholm. På plussidan må antecknas att
detta tåg medför förbindelse med Falun
och Gävle, men tågbyte tycks skola
ske klockan halv fyra på morgonen i
Göteborg.
Åren 1953—1955 hade Halmstad en
mycket förnämlig förbindelse med huvudstaden.
Man kunde resa med expresståg
från Halmstad vid fyratiden
till Göteborg och där få förbindelse med
expresståget mot Stockholm, dit man
kom vid halvelvatiden på kvällen. Denna
förbindelse bröts sommaren 1955.
Om nu denna nyssnämnda förbindelse
mellan Halmstad och Stockholm
via Göteborg ej skulle kunna gå att ordna,
borde en snabb eftermiddagsförbindelse
med Stockholm kunna åstadkommas
över Veinge—Hässleholm. Tåg går
från Halmstad kl. 15.53 och kommer
till Hässleholm kl. 17.26. Expresståg
med ankomst till Stockholm ld. 23.15
avgår från Hässleholm kl. 17.28, men
förbindelse med tåget från Halmstad
finns icke.
Tidigare hade ett tåg från Jönköping,
Nässjö och Falköping med ankomst
klockan 10.23 till Halmstad anknytning
söderut. Denna har upphört.
Från Halmstad går ett tåg kl. 21.02
med sovvagnsförbindelse med Stockholm.
Detta tåg gick tidigare kl. 21.05
och hade då förbindelse med den s. k.
snabbvagnen från Nässjö, vilken kom
till Halmstad kl. 20.58. Härigenom kunde
resande från sträckan Värnamo—
Halmstad nå sovvagnen till Stockholm.
Denna förbindelse är bruten.
Som synes har SJ:s ändringar i tidtabellerna
för hallänningarnas del i stor
utsträckning varit baklängesreformer.
Missnöjet är också stort, och man måste
förstå, att allmänheten klagar och
reagerar när det blir sämre än det har
varit.
Med anledning av vad jag här har anfört
ber jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa
följande frågor:
Har herr statsrådet observerat de försämrade
resemöjligheterna från och till
Halland?
Ämnar herr statsrådet vidtaga åtgärder
för att få en rättelse till stånd?
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 11
Interpellation om vissa lättnader i söndagskörförbudet
Herr
WACHTMEISTER (h) erhöll på
begäran ordet och anförde:
Herr talman! Den 22 januari besvarade
handelsministern en interpellation
av herr Svensson i Stenkyrka angående
den aktuella bränslesituationen, och av
svaret framgick, att statsrådet hade
full förståelse för det nuvarande söndagskörförbudets
olägenheter, framför
allt för landsbygden, varför det icke
vore lämpligt att under en längre tid
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
47
Interpellation om vissa lättnader i söndagskörförbudet
bibehålla detsamma. Ingen kunde av
statsrådets svar få det intrycket, att
ytterligare inskränkningar i licensgivningcn
vore att förvänta.
Efter interpellationens besvarande
kom emellertid vederbörande skytteförbund
till handa en skrivelse från statens
handels- och industrikommission
av den 19 januari, varigenom tidigare
medgivande för länsstyrelserna att utfärda
söndagskörlicens i vad avsåge
färd till och från fältskjutning återkallades.
Som skäl anförde bränsleavdelningen,
att licensgivningen tagit en icke
avsedd omfattning samt vid jämförelse
med andra icke tillgodosedda körbehov
visat sig framstå såsom mindre motiverad.
Vilken omfattning man inom handels-
och industrikommissionen tänkt
sig, att söndagskörlicensgivningen skulle
få är mig obekant, men man synes
icke från början haft klart för sig, att
fältskjutningar landet runt varje söndag
samlar åtskilliga tusentals skyttar. Det
hör framhållas, att det här är fråga om
aktiva deltagare, icke om åskådare. När
från början skyttet undantogs från söndagskörförbudet,
blev det en hederssak
för ledarna att tillse, att detta myndigheternas
förtroende icke skulle svikas
och att därför i första hand ordinarie
förbindelser, i andra hand abonnerade
bussar eller trafikbilar skulle utnyttjas.
Skytteförbundens överstyrelse har låtit
verkställa en utredning beträffande
licensgivningen inom de olika länens
skytteförbund och därav framgår, att
något missbruk av licensgivningen icke
skett, tvärtom har man varit ytterligt
restriktiv, med undantag möjligen för
Gävleborgs län, där ett påfallande stort
antal körtillstånd beviljats. På grund
av bristande kännedom om de lokala
förhållandena därstädes kan jag dock
icke påstå, att man ens där varit för
generös. Den verkställda utredningen
ger icke heller underlag för någon sådan
bedömning i vad avser Västerbottens
län, där länsstyrelsen beviljat ett
flertal ansökningar utan skytteförbundets
hörande, icke heller för Jämtlands
län, där landsfiskalerna på länsstyrelsens
uppdrag handlagt licensärendena.
I förbigående må i detta sammanhang
ifrågasättas, om icke detta vore den
lämpligaste vägen att gå i hela riket,
enär landsfiskalerna givetvis hättre än
såväl länsstyrelse som handels- och industrikommission
har förutsättningar
att avgöra behovet.
De beviljade körtillstånden för fältskjutningar
utgör för hela riket med
undantag för ovannämnda tre län 709,
fördelade på omkring 100 fältskjutningar.
Till ovanstående siffra kommer då
Gävleborgs län med 371 körtillstånd
för 4 fältskjutningar samt de obekanta
siffrorna för Jämtlands och Västerbottens
län.
Från skytteförbunden här för tillstyrkan
krävts samköming, och enär ansökan
om tillstånd innehåller fullständig
uppgift på körväg och namn på medföljande
skyttar, har man från länsstyrelserna
lätt kunnat konstatera, att icke
något missbruk skett. Bilarna har som
regel varit fullsatta, och körning för
ensam skytt har blott i speciella undantagsfall
tillstyrkts.
Den verkställda skärpningen av licensgivningen
har verkat mycket ojämnt.
Fn del skytteförbund har varit förutseende
nog att begära licens för hela
fältskyttesäsongen, d. v. s. till in i maj
månad, och dessa redan beviljade tillstånd
beröres icke av det fortsatta förbudet.
Då landsbygdens kommunikationer
är avpassade med hänsyn till det stora
antalet privatbilar, är det för närvarande
otänkbart alt utnyttja de allmänna
samfärdsmedlen. Framför allt i de nordligare
norrlandslänen får körförbudet
ödeläggande konsekvenser för fältskytteverksamheten,
d. v. s. den viktigaste
grenen av skytterörelsen, den gren, vilken
statens anslag huvudsakligen är
avsedd att befordra. Det är dock icke
blott norrlandslänens kommunikatio
-
48
Nr 3
Onsdagen den 30 januari 1957
Interpellation om vissa lättnader i söndagskörförbudet
ner, som ej går att utnyttja för fältskjutningarna.
Malmöhus läns skytteförbunds
stridsskjutning i St. Köpinge, en
ort som lielt saknar kommunikationer,
torde sålunda få inställas. Inom Kristianstads
län måste en del skyttar, därest
tåg och bussar skall användas, anslå
två dagar för resa till och från den
kommande förbundsfältskjutningen på
Ravlundafältet. Av bebyggelse- och säkerhetsskäl
kan f. ö. fältskjutning på de
flesta håll icke läggas i närheten av
järnvägsstation.
Kort sagt, landsbygdens glesa bebyggelse
och därav föranledda indragningar
av bussturer försvårar till ytterlighet
lantbornas deltagande i fältskjutning,
om egen bil ej får användas. Det finnes
exempel på att trafikbil måst beställas
flera veckor före avsedd söndagskörning.
Besparingen av drivmedel blir,
när trafikbil måste användas, förbytt
i sin raka motsats, grovt slöseri, enär
en taxi givetvis icke har tillfälle att hela
dagen vänta på samlingsplatsen för en
fältskjutning utan under mellantiden
återvänder till sin stationsort, således
dubbel körsträcka.
Vad beträffar handels- och industrikommissionens
uttalande, att licensgivningen
för färd till fältskjutning visat
sig vid jämförelse med andra icke tillgodosedda
körbehov framstå såsom
mindre motiverad, torde det vara tillräckligt
med en hänvisning till den väsentliga
betydelse för vår försvarskraft,
som från ansvarigt håll tillmätts skytterörelsen,
främst dess fält- och stridsskjutningar.
Någon grundläggande artskillnad
mellan denna frivilliga försvarsverksamhet
och exempelvis hemvärnets
eller den frivilliga befälsutbildningens
övningar, vilka icke drabbats
av den vidtagna beskärningen av tillståndsgivningen,
föreligger icke. En
hänvisning till ett eventuellt lättande
tillståndstvång fram på vårkanten är
för fältskyttet av föga värde, enär då
inga sådana skjutningar bedrives. Fältskjutningarnas
betydelse för försvaret
understrykes ytterligare av chefens för
armén efter den senaste skärpningen
i skrivelse uttalade betänkligheter.
Med anledning av vad ovan anförts
får jag härmed anhålla om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för handelsdepartementet framställa
följande frågor:
1. Har vårt försörjningsläge beträffande
flytande drivmedel så katastrofalt
försämrats, att ovan påtalad skärpning
av söndagskörlicensgivningen blivit
nödvändig?
2. Hur kommer handelsministern att
ställa sig till tillfälliga körtillstånd för
deltagande i de svenska mästerskapen
och riksfältskjutningen på skidor i
Jämtland den 23 och 24 februari?
3. Avser handelsministern att med
anledning av arméchefens skrivelse underlätta
det frivilliga skyttets genomförande
av fastställt fältskytteprogram?
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 12
Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag
dels till riksdagens skrivelse till Konungen
nr
16, angående val av ombud och
suppleanter i Nordiska rådet;
dels ock till riksdagens förordnanden:
nr
17, för herr Rickard Sandler att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 18, för herr Birger Andersson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 19, för herr Sven Ohlon att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 20, för fru Anna Sjöström-Bengtsson
att vara ombud i Nordiska rådet;
nr 21, för herr Oscar Werner att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 22, för herr Axel Strand att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 23, för herr Bertil Ohlin att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 24, för herr Knut Ewerlöf att vara
ombud i Nordiska rådet;
Onsdagen den 30 januari 1957
Nr 3
49
nr 25, för herr Edgar Sjödahl att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 26, för herr Anselm Gillström att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 27, för herr Axel Andersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 28, för herr Emil Ahlkvist att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 29, för herr Olof Pålsson att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 30, för herr Georg Pettersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 31, för herr Torsten Bengtson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 32, för fröken Ebon Andersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 33, för herr Gösta Skoglund att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 34, för herr Olov Rylander att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 35, för herr Gösta Netzén att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 36, för herr Martin Skoglund att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 37, för herr Ossian Sehlstedt att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 38, för fru Ragnhild Sandström att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 39, för herr Sigfrid Jonsson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 40, för herr Anders Pettersson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 41, för fru Sigrid Ekendahl att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 42, för herr Gunnar Helén att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 43, för herr Arvid Andersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 44, för herr Jean Rraconier att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 45, för herr Fridolf Thapper att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 46, för herr Folke Nihlfors att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 47, för herr Sven Melh|vist att vara
suppleant i Nordiska rådet; och
nr 48, för herr Einar Gustafsson att
vara suppleant i Nordiska rådet.
§ 13
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren:
nr 37, angående godkännande av
överenskommelse mellan Sverige och
Tjeckoslovakien angående reglering av
vissa anspråk och fordringar, m. m.,
och
nr 40, angående anslag för budgetåret
1957/58 till bidrag till väg- och
flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild
ägo.
Dessa propositioner bordlädes.
§ 14
Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats en motion,
nr 484, av herr Hansson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 38, angående vissa frågor rörande
åldringsvården.
Denna motion bordlädes.
§ 15
Herr talmannen meddelade, att bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
anmält att till utskottet från fullmäktige
i riksbanken inkommit
dels framställning angående familjepension
till vissa änkor efter arbetare
vid Tumba bruk,
dels ock framställning om bemyndigande
för riksbanken att till Botkyrka
kommun försälja ett område av den
riksbanken tillhöriga fastigheten Tumba
l1.
Denna anmälan bordlädes.
§ 16
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 15.08.
In fidem
Gunnar Ftritlh
4 — Andra kammarens protokoll 1957. Nr .‘I