Onsdagen den 15 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1964:2
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 2
ANDRA KAMMAREN
1964
15—17 januari
Debatter m. m.
Onsdagen den 15 januari
Sid.
Interpellationer av:
herr Rimmerfors ang. beslutad utredning av frågan om skadliga
förflyttningar av fosterbarn................................ 4
herr Fröding ang. förkortning av tiderna för sinnesundersökning i
brottmål................................................. 5
herr Ekström i Iggesund ang. statens intressekontors verksamhet. 5
herr Spångberg ang. persontrafiken på järnvägslinjen Arvika—
Bengtsfors...............................-......-i-...... 6
herr Börjesson i Glömminge ang. avvägningen mellan naturvårdssynpunkterna
och näringslivets intressen i fråga om det öländska
Alvaret............................................... 7
Meddelande om enkla frågor av:
herr Hamrin i Kalmar ang. åtgärder med anledning av jordlags
utredningens
betänkande.................................. 11
herr Braconier ang. forskningsberedningens verksamhet och betydelse
.................................................... 11
herr Braconier ang. det ekonomiska planeringsrådets verksamhet . 11
herr Holmberg ang. utredningen om Karlsborgsverkens utbyggnad 11
herr Holmberg ang. förberedelserna för Graddisvägen........... 11
Torsdagen den 16 januari
Interpellationer av:
herr Nordgren ang. åtgärder till förebyggande av våldsbrott..... 18
herr Nilsson i Gävle ang. åtgärder mot befolkningsutflyttningen
från de norrländska länen.................................. 19
Meddelande om enkel fråga av herr Dickson ang. det slutgiltiga ställningstagandet
i censurfrågor beträffande film................... 21
1—Andra kammarens protokoll 1964. Nr 2
2
Nr 2
Innehåll
Fredagen den 17 januari
Sid.
Svar på fråga av herr Hamrin i Kalmar ang. åtgärder med anledning
av j ordlagsutredningens betänkande............,.............. 21
Interpellation av herr Svenungsson ang. maximigränser för motorbuller
..................................................... 23
Meddelande om enkel fråga av herr Hermansson ang. åtgärder mot
prisstegringar....----...... ............................. 25
Samtliga avgjorda ärenden
Onsdagen den 15 januari
Val av talmanskonferens....................................... 3
» » kanslideputerade .................... 3
» » suppleanter för kanslideputerade......................... 3
» * kanslitillsättare ................................. 3
* » ekonomideputerade.................. 4
Torsdagen den 16 januari
Val av ledamöter i de ständiga utskotten................ 11
» » statsrevisorer med suppleanter........................... 13
» » medlemmar i Nordiska rådet............................. 13
* * suppleanter i de ständiga utskotten....................... 14
» » suppleanter i Nordiska rådet............................. 16
••‘•fitv''0 iiiij i Hi • i ? 1 • i V »• »* i ■ i ! i • .. I rs ! t .1 ’ tur f*
k i
f •
Onsdagen den 15 januari 1964
Nr 2
3
Onsdagen den 15 januari
Kl. 16.00
§ 1
Herr talmannen meddelade, att herr
Larsson i Norderön, som vid kammarens
sammanträde den 10 innevarande
januari beviljats ledighet tills vidare
från riksdagsgöromålen, denna dag åter
intagit sin plats i kammaren.
§ 2
Herr talmannen meddelade, att fru
Sjövall enligt till kammaren inkommet
läkarintyg vore sjukskriven under tiden
den 13—den 18 innevarande januari.
Fru Sjövall beviljades ledighet från
riksdagsgöromålen under angivna tid.
§ 3
Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blev därtill utsedda
herr
Gustafsson i Stockholm,
» Heckscher,
» Hedlund och
» Ohlin,
envar med 115 röster.
§ 4
Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
detta plenum ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.
Den av herr andre vice talmannen beträffande
detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:
Petterson i Degerfors
von Friesen.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Petterson i Degerfors och von Friesen
utsedda till kanslideputerade.
§ 5
Verkställdes val av två suppleanter
för under nästföregående paragraf omförmälda
kanslideputerade.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Östrand
Hamrin i Jönköping.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
östrand och Hamrin i Jönköping
utsedda till suppleanter för kanslideputerade.
§ 6
Företogs val av sex ledamöter att jämte
herr talmannen och herrar vice talmän
tillsätta befattningshavare hos kammaren.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
1*—Andra kammarens protokoll 196b. Nr 2
4
Nr 2
Onsdagen den 15 januari 1964
Nilsson i Göteborg
Ekström i Björkvik
Christenson i Malmö
Nilsson i Göingegården
Jacobsson i Sala
Wahlund.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.
§ 7
Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Sandell, fröken
Gustafsson i Borås
von Seth
Vigelsbo.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.
§ 8
Ordet lämnades på begäran till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum torsdagen den
16 innevarande januari utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal
av 21 i konstitutionsutskottet, bevillningsutskottet
och allmänna beredningsutskottet,
30 i statsutskottet, 18 i bankoutskottet,
19 i andra lagutskottet, 20 i
jordbruksutskottet samt 17 i vart och
ett av de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta.
Kammaren biföll denna hemställan.
§ 9
Interpellation ang. beslutad utredning
av frågan om skadliga förflyttningar av
fosterbarn
Ordet lämnades på begäran till
Herr RIMMERFORS (fp), som yttrade:
Herr
talman! Pressen har de senaste
dagarna uppmärksammat ett komplicerat
barnavårdsärende, som nu efter
flera års rättsliga tvister gått in i ett
akut skede, präglat av djup personlig
tragik. Ingenting ger vid handen att
de olika rättsliga instanserna förfarit
oriktigt. Ärendet synes vara av en sådan
karaktär att det med barnavårdslagens
nuvarande utformning förefaller
synnerligen svårlöst.
Det gäller, enligt pressuppgifterna, ett
fall där regeringsrätten fastställt att en
nioårig flicka skulle skiljas från sitt fosterhem
och överlämnas till sin biologiska
mor.
Den upprörande dragkampen har brutit
ned flickans nerver och gjort henne
till ett sjukhusfall. Enligt vissa tidningsuppgifter
har polis, läkare och barnavårdsnämnd
gjort förtvivlade försök att
mer eller mindre tvångsmässigt flytta
flickan från fosterhemmet. Både flickan,
fosterföräldrarna och den ensamma
modern tycks ha drivits till hysteri.
Omdömesgilla socialvårdare är inte
benägna att hårt döma någon av parterna
i målet. En så klok rådgivare som
kurator Lis Asklund konstaterar i ett
program i Sveriges radio att »myndigheterna
står inför en övermänsklig uppgift.
Det är barnet som är viktigast, inte
vad fosterföräldrarna eller den biologiska
modern vill. Men det är givetvis
synd om alla parter som drabbas känslomässigt
av konflikten. För att en förflyttning
av barnet skall kunna hindras
fordras enligt lagen att barnet kan väntas
lida avsevärd skada. Genom denna
gradering är det nästan omöjligt för
myndigheterna att lösa problemet. Det
enda glädjande är att polishandräckningen
inte fullföljdes. Man får hoppas
Onsdagen den 15 januari 1961
Nr 2
5
Interpellation ang. förkortning av tiderna för sinnesundersökning i brottmål —
Interpellation ang. statens intressekontors verksamhet
att lösningen blir den som är bäst för
barnet», slutar fru Asklund.
Problemet är alltså formuleringar i
50 § barnavårdslagen. Den har i sin
första del följande lydelse:
»Om det skulle vara till avsevärd
skada för ett fosterbarn att skiljas från
fosterhemmet, äger barnavårdsnämnden
i den kommun, där fosterhemmet finnes,
för viss tid eller tills vidare förbjuda
föräldrarna eller annan som har
vårdnaden om barnet att taga det från
fosterhemmet.»
Naturligtvis har denna relativt nya
bestämmelse tillkommit för att motverka
skadliga fosterbarnsflyttningar. Uttrycket
»avsevärd skada» har emellertid
lett till att man även där viss skada
kan påvisas skilt barnen från fosterhem.
Enligt uppgift i kommentarerna till
barnavårdslagen har Kungl. Maj:t uppdragit
åt lagberedningen att i samband
med översynen av utsökningslagen
upptaga frågan om skadliga förflyttningar
av fosterbarn till förnyat övervägande.
Om borttagandet av bestämningen
»avsevärd» skada skulle tillgodose
ett humanitärt krav borde ju en sådan
reform kunna genomföras. Då meningarna
emellertid är så delade beträffande
hela detta juridiska problem kan
det ifrågasättas om inte ärendet borde
göras till föremål för en snar omprövning,
byggd på en ny utredning av de
konsekvenser som den ena eller andra
lagbestämmelsen visat sig leda till. Frågan
om anlitande av polishandräckning
vid förflyttning av barn borde
göras till föremål för allvarliga överväganden.
Likaså borde det klarare
stadgas att sådana förflyttningar aldrig
får ske utan anlitande av barnpsykologisk
expertis. Det undandrar sig interpellantens
bedömning huruvida hela
detta frågekomplex kan tänkas ingå i
lagberedningens uppdrag.
Med hänvisning till vad ovan anförts
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
få ställa följande
fråga:
Vill statsrådet meddela kammaren huruvida
resultatet av det åt lagberedningen
lämnade uppdraget att utreda
frågan om skadliga förflyttningar av fosterbarn
kan väntas inom den närmaste
tiden?
Denna anhållan bordlädes.
§ 10
Interpellation ang. förkortning av tiderna
för sinnesundersökning i brottmål
Ordet lämnades på begäran till
Herr FRÖDING (h), som yttrade:
Herr talman! I sin till årets riksdag
avgivna ämbetsberättelse gör justitieombudsmannen
(å sid. 82 och följande)
vissa uttalanden rörande dröjsmål med
verkställande av sinnesundersökning i
brottmål.
Härav framgår bl. a. att trots vissa
företagna åtgärder till förekommande av
sådana dröjsmål kan den genomsnittliga
undersökningstiden fortfarande
uppskattas till omkring fyra månader.
Vad sålunda förekommit föranleder
mig att begära kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få framställa följande
fråga:
Är herr statsrådet beredd att låta
företaga ytterligare åtgärder för att
snabbt möjliggöra en förkortning av
undersökningstiderna?
Denna anhållan bordlädes.
§ 11
Interpellation ang. statens intressekontors
verksamhet
Ordet lämnades på begäran till
Herr EKSTRÖM i Iggesund (s), som
yttrade:
c
Nr 2
Onsdagen den 15 januari 1964
Interpellation ang. persontrafiken på järnvägslinjen Arvika—Bengtsfors
Herr talman! Statens intressekontor
tillkom i början av år 1934 som en särskild
avdelning inom postgirokontoret
med uppgift att till tjänst för statliga
befattningshavare eller pensionärer ombesörja
betalning av skatt samt, jämte
skatt, andra mera regelbundet förekommande
personliga utgifter. I intressekontoret
uppgick en sedan år 1926 vid
postgirokontoret existerande avdelning,
som förmedlade skattebetalning för löntagare
i allmänhet. År 1937 utsträcktes
intressekontorets hela service även till
icke-statstjänstemän. 1946 års uppbördsreform
berövade intressekontoret dess
största arbetsfält, och det övervägdes
då att nedlägga verksamheten. Så skedde
dock ej, men antalet kontoinnehavare,
som i ett slag sjönk från över
100 000 till knappt 20 000, har även senare
fortsatt att minska, varför det torde
föreligga skäl att frågan åter aktualiseras.
Intressekontoret verkar alltjämt som
en särskild postgiroavdelning. Dess inkomster
och utgifter ingår enligt vad
jag kunnat inhämta i bokslutet för postgirot,
och det är därför svårt att få en
överblick över rörelsens lönsamhet. Jag
förmodar likväl att vissa interna företagsekonomiska
beräkningar ligger till
grund för fastställandet av avgifterna,
vilka jämte räntor på innestående medel
och viss ersättning från postsparbanken
för förmedling av insättning på
sparkonton utgör intressekontorets intäkter.
Efter vad jag erfarit uppgick antalet
intressekonton vid årsskiftet 1962/1903
till 14 166 och det finns skäl räkna med
att antalet därefter ytterligare sjunkit.
Omkring två tredjedelar av kontona lär
innehavas av statsanställda. Under år
1962 utgjorde antalet inbetalningar
189 000 och antalet utbetalningar 327000,
och betalningsrörelsen balanserade under
året på 50,2 milj. kronor.
Med hänvisning till det ovan anförda
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få
ställa följande frågor:
År statsrådet i tillfälle lämna en redogörelse
över omfattningen och lönsamheten
av den verksamhet som statens
intressekontor bedrivit under år
1963?
Anser statsrådet tillräckliga skäl finnas
för ett bibehållande av intressekontoret?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 12
Interpellation ang. persontrafiken på
järnvägslinjen Arvika—Bengtsfors
Ordet lämnades på begäran till
Herr SPÅNGBERG (s), som yttrade:
Herr talman! Kommunala myndigheter
och enskilda trafikanter har i skrivelser
och uppvaktningar begärt att persontrafiken
på järnvägslinjen Arvika—
Bengtsfors må fortsätta, tågtiderna anpassas
till tåg på ansluten järnväg samt
att hållplatsernas väntrum hålles belysta
och uppvärmda under tågtider.
Järnvägsstyrelsen har i ett svar anfört
bl. a.: »Frågan om nedläggning av trafiken
på järnvägslinjen Bengtsfors—
Arvika är f. n. under Kungl. Maj:ts
prövning. I detta liksom i andra motsvarande
fall är det angeläget att på allt
sätt söka minska kostnaderna för driften
... Följande riktlinjer har varit vägledande
i denna fråga. Hållplats förses
inte med belysning, därest icke sådan
är anordnad på väg eller gata till hållplatsen
eller antalet påstigande i medeltal
per dag vid något tåg under den
mörka delen av dygnet uppgår till ca
10 st. Uppvärmning av tillslutet väntutrymme
anordnas som regel endast i
undantagsfall. Resefrekvensen bör uppgå
till minst 30 påstigande per dag.»
Järnskogs kommunalnämnd framhåller
att den ekonomiska betydelsen för
SJ av att släcka belysnigen på de be
-
Onsdagen den 15 januari 1904
Nr 2
7
rörda hållplatserna nog torde vara
mindre än det därigenom förorsakade
obehaget för resenärerna. Kommunalkontoret
har företagit eu undersökning
av kostnaderna vid tre hållplatser och
funnit att de sammanlagda kostnaderna
för belysning av tre hållplatser utgör
kr. 131:71. Alltså eu genomsnittlig
kostnad av kr. 43:90 per hållplats för
helt år. Kommunalnämnden framhåller
att kostnaderna är så blygsamma att
man även i en glesbygd tycker sig kunna
göra anspråk på den service det innebär
att under den mörka årstiden ha
nödtorftig belysning vid järnvägshållplatserna.
Tågtiderna synes ha bestämts utan
hänsyn till lämpliga förbindelser. Som
exempel kan nämnas att tåg avgår från
Arvika till Karlstad kl. 8.24. Tåget från
Årjäng kommer till Arvika 11 minuter
senare eller kl. 8.35. Därigenom har uppstått
betydande försämringar för besök
i residensstaden, som kan medföra antingen
övernattning eller bilskjuts.
Under debatten i andra kammaren
den 11 december 1963 om trafikpolitiken
tog jag upp dessa förhållanden
samt hemställde till kommunikationsministern
om närmare undersökning i
syfte att bättre tillgodose trafikanternas
berättigade anspråk.
Med hänvisning till vad här anförts
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få ställa följande
spörsmål:
Anser statsrådet att service vid SJ
bör kunna hållas efter generösare linjer
än som varit vägledande för järnvägsstyrelsen
enligt dess ovan åberopade
skrivelse?
Kan det väntas att statsrådet beaktar
trafikanternas berättigade krav och
medverkar till att persontrafiken på
järnvägslinjen Arvika—Bengtsfors bibehålies,
alt lämpliga tågtider utarbetas
samt att belysning och uppvärmning
sker efter generösare bestämmelser med
hänsyn till årstider, mörker och köld?
§ 13
Interpellation ang. avvägningen mellan
naturvårdssynpunkterna och näringslivets
intressen i fråga om det öländska
Alvaret
Ordet lämnades på begäran till
Herr BÖRJESSON i Glömininge (ep),
som yttrade:
Herr talman! I 1960 års naturvårdsutrednings
betänkande framhölls, att av
det öländska alvaret borde avsättas ett
eller helst flera reservat om tillsammans
åtminstone 100 km- för bevarande
av Europas förnämligaste och mest
extrema kalkhällsmark med talrika märkliga
växtarter. Om reservatets lämpligaste
läge angavs i betänkandet, att det
borde innefatta Vickleby karstalvar och
Möckelmossen samt en stor del av det
typiska hällmarks- och spricksträngalvaret
utanför Vickleby och Resmo.
Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté
har till Naturvårdsnämnden
lämnat förslag'' om avsättande av områden
på cirka 100 km5. Reservaten
skall enligt förslagen omfatta hela norra
delen av Stora alvaret innanför horvorna
från alvarets nordgräns till landsvägen
Resmo—Stenåsa, ett sydligare
område öster om Albrunna och Mörbylilla
byar samt ett eller flera områden
mellan de båda nämnda, varvid särskilt
området norr och söder om Penåsabäcken
i Hulterstads och Kastlösa
socknar samt området kring och väster
om Kritmossen och Torpmossen i Stenåsa
socken skulle komma i fråga. Enligt
naturskyddskommitténs förslag
skall dessa reservat helt undandragas
fårbete och i övrigt måttligt eller inte
alls betas. Det förutsättes, att de föreslagna
fredningarna skall vidtagas med
stor skyndsamhet, så att fårbetning
inom de berörda områdena förhindras
eller avbrytes snarast möjligt.
Det öländska alvarets säregna natur,
växtvärld och djurvärld representerar
en mycket stor tillgång främst
naturligtvis för Ölands befolkning men
Denna anhållan bordlädes.
= — Andra kammarens protokoll 196''f. AV 2
8
Nr 2
Onsdagen den 15 januari 1964
Interpellation ang. avvägningen mellan naturvårdssynpunkterna och näringslivets
intressen i fråga om det öländska Alvaret
i stort sett även för hela vårt folk. Det
torde råda enighet om att dessa stora
naturvärden så långt möjligt måste fredas
och bevaras.
Samtidigt bör det emellertid stå klart,
att onödigt intrång i det öländska näringslivet
måste undvikas. Det kan ifrågasättas,
om inte det föreliggande förslaget
till reservatavsättning och fredning
från fårbete är ett alltför långtgående
ingrepp mot näringslivets intressen.
Fåraveln är numera av stor
betydelse på Öland. För ett stort antal
familjer är den avgörande för försörjningen.
Ett genomförande av naturskyddskommitténs
förslag kan befaras
medföra minskade försörjningsmöjligheter
för den öländska befolkningen.
Det är självfallet angeläget, att eu
rimlig avvägning kan träffas mellan de
i detta fall särskilt viktiga naturvårdssynpunkterna
och näringslivets berättigade
intressen. Det synes mig vara skäl
för uppfattningen, att naturvårdsintresset
bör kunna tillgodoses på helt tillfredsställande
sätt med mindre reservat
och mindre långtgående ingrepp
mot näringslivet än vad som förordats
i naturskyddskommitténs förslag.
Med anledning av vad jag här har
anfört anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet ställa följande
frågor:
Anser herr statsrådet, att det föreliggande
förslaget från Vetenskapsakademiens
naturskyddskommitté till skydd
för de stora naturvärden, som det
öländska alvaret representerar, beaktar
även näringslivets berättigade intressen?
År
herr statsrådet beredd medverka
till en sådan avvägning, att näringslivets
intressen tillgodoses så långt det
är möjligt med hänsyn till naturvärdena?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 14
Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 11 innevarande januari på
rikssalen avlämnade
dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1964/65,
dels ock berättelse till 1964 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.
Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1963 av dem verkställda granskningen
av statsverket, riksbanken och
riksgäldskontoret;
justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt
militieombudsmannens ämbetsberättelse.
§ 15
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen
nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1963/64,
nr 5, med förslag till lag om krigshjälp,
nr 6, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 6 juni 1941 (nr 416) om
arvsskatt och gåvoskatt,
nr 7, om godkännande av avtal mellan
Sverige och Portugal rörande import
till Sverige av portugisiska jordbruksprodukter,
m. m.,
nr 8, angående ytterligare svensk kapitalinsats
i Internationella utvecklingsfonden
(IDA),
nr 9, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet,
nr 10, med förslag till lag om införande
av brottsbalken m. m.,
nr 11, med förslag till lag angående
vissa utfästelser rörande införsel och
Onsdagen den 15 januari 1964
Nr 2
9
utförsel av varor m. m. (krigshandelslag).
nr 12, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 11 § 1 och 2 mom.
förordningen den 22 juni 1934 (nr 320)
angående grunder för förvaltningen av
viss kronoegendom,
nr 13, med förslag till förordning
med vissa bestämmelser angående seminverksamhet
bland får,
nr 14, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde
sammanträde fattade beslut,
nr 15, angående försäljning av viss
kronan tillhörig mark, m. m.,
nr 16, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli
1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
nr 17, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § förordningen den
22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift,
nr 18, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
in. m.,
nr 19, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april
1949 (nr 114) om val av borgmästare
och rådman,
nr 20, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 5 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207),
nr 21, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde,
nr 22, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 23 mars 1939
mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande
inkomst- och andra skatter,
nr 23, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål
så ock angående ändring i samma lag,
nr 25, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
in. in., samt
nr 26, angående ersättning till Ruth
Maria Erneberg in. fl.
Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.
§ 16
Tillkännagavs, att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats följande
motioner:
nr 1, av herr Hermansson m. fl., om
en nordisk kärnvapenfri zon,
nr 2, av herrar Ohlin och Heckscher,
angående utlandssvenskarnas rösträtt,
nr 3, av herr Ohlin in. fl., om sänkning
av rösträttsåldern,
nr 4, av herr Hagberg m. fl., om ett
ställningstagande mot utrustning av det
svenska försvaret med atomvapen,
nr 5, av herr Nyberg, om inrättande
av en tjänst som konservator vid marinmuseet
i Karlskrona,
nr 6, av herr Rimmerfors in. fl., om
pension till förre vaktmästaren vid de
svenska institutionerna i Liitzen, förvaltaren
Hans Svensson,
nr 7, av herr Berglund m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Pedagogiska hjälmedelscentralen,
nr 8, av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl., om utbildning av idrottsledare,
m. in.,
nr 9, av herr Helén, om en samlad
översyn av den humanistiska forskningens
villkor och behov,
nr 10, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., om införande av en allmän förskoleundervisning,
nr 11, av herr Wiklund, om fria läroböcker
m. m. för lärare,
nr 12, av herr Larsson i Umeå, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till Sveriges elevers
centralorganisation,
nr 13, av herrar Holmberg och Hagberg,
om ekonomiskt stöd åt vissa samlingslokaler
i glesbygder,
10
Nr 2
Onsdagen den 15 januari 1964
nr 14, av herr Broberg m. fl., angående
prognoser för behovet av arbetskraft,
nr 15, av fru Boman in. fl., om flyttning
av LKAB:s huvudkontor,
nr 16, av herr Ekström i Iggesund
m. fl., om förenkling av det tekniska
avräkningsförfarandet mellan stat och
kommun,
nr 17, av herr Broberg in. fl., angående
beräkningen av avskrivningsvärdet
för maskiner vid beskattningen,
nr 18, av herr Christenson i Malmö
m. fl., angående tullen på vissa varor
från utvecklingsländerna,
nr 19, av fröken Elmén m. fl., om
ökat rättsskydd för den enskilde i skatteärenden,
nr 20, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., angående värdeminskningsavdraget
för täckdikningskostnader,
nr 21, av herr Gustafsson i Borås, om
skattefrihet för barntillägg, invaliditetstillägg
och invaliditetsersättning,
nr 22, av herr Gustafsson i Borås
in. fl., om befrielse från arvsskatt för
stiftelse och sammanslutning som är
befriad från gåvoskatt,
nr 23, av herr Hedin m. fl., angående
uppsägningstiden för medel å skogskonto,
nr 24, av herr Nilsson i Svalöv in. fl.,
angående resultatutjämning vid beskattningen,
nr 25, av herr Wiklund in. fl., om påföljd
för den som bjuder minderårig
på alkohol,
nr 26, av herr Wedén, angående utnyttjande
av automatisk databehandling
i riksdagsarbetet,
nr 27, av herrar Holmberg och Hagberg,
om utvidgad statlig gruvdrift i
Norrland,
nr 28, av herr Börjesson i Falköping
in. fl., om försäkringsskydd för anförtrodda
medel,
nr 29, av herrar Börjesson i Falköping
och Hamrin i Jönköping, om ersättning
ur dödsbo till husföreståndarinnor
m. fl.,
nr 30, av herr Eriksson i Bäckmora
in. fl., om arvsrätt för kommun i vissa
fall,
nr 31, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., angående ATP-fondernas förvaltning,
nr 32, av herrar Jönsson i Ingemarsgården
och Carlsson i Huskvarna, om
förbättring av folkpensionärernas ställning
i sjukförsäkringen,
nr 33, av herr Wiklund, angående service-
och vårdpersonalens arbetstidsförhållanden,
nr 34, av herr Jönsson i Ingemarsgården
in. fl., om domstolsprövning av
körkortsindragning,
nr 35, av herr Börjesson i Falköping
in. fl., angående stängselskyldigheten
för järnväg,
nr 36, av herr Gustafsson i Borås
in. fl., om viss skärpning av förbudet
mot användande av otillåtna jaktmetoder,
nr 37, av herr Carlsson i Huskvarna
in. fl., om utvidgade reserabatter för
folkpensionärer in. fl.,
nr 38, av herrar Enskog och Hamrin
i Kalmar, om vissa åtgärder för ökad
upplysning om Sverige i utlandet,
nr 39, av herr Gustafsson i Borås
in. fl., om åtgärder för att förebygga att
renar överköres av tåg,
nr 40, av lierr Gustavsson i Alvesta
in. fl., om åtgärder till förmån för rörelsehindrade,
nr 41, av herr Hamrin i Jönköping,
angående miljöförändringarnas inverkan
på kriminaliteten bland de lägsta
åldersgrupperna,
nr 42, av herr Hamrin i Kalmar, om
åtgärder mot diskriminering av raseller
minoritetsgrupper i Sverige, samt
nr 43, av herr Wiklund m. fl., om
effektivisering av samhällets rådgivnings-
och hjälpverksamhet för kvinnor
i abortsituation.
Dessa motioner bordlädes.
§ 17
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, angående statsverkets till
-
Torsdagen den 10 januari 1961
Nr 2
11
stånd och behov under budgetåret
1904/65, samt proposition nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1963/64, skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 18
Meddelande om enkla frågor
Meddelades, att herr talmannen tillställts
fem enkla frågor, nämligen av:
herr Hamrin i Kalmar, till herr statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet
angående åtgärder med anledning
av jordlagsutredningens betänkande,
herr Braconier, till hans excellens
herr statsministern angående forskningsberedningens
verksamhet och betydelse,
herr Braconier, till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet angående
det ekonomiska planeringsrådets
verksamhet,
herr Holmberg, till herr statsrådet
och chefen för handelsdepartementet
angående utredningen om Karlsborgsverkens
utbyggnad, och
herr Holmberg, till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående förberedelserna för
Graddisvägen.
§ 19
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.20.
In fidem
Sune K. Johansson
Torsdagen den 16 januari
Kl. 11.00
§ 1
Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.
§ 2
Företogs val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.
Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till
Herr ST AXÄNG (h), som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta ple
-
num ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å
så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.
Sedan herr Staxäng härefter avlämnat
för nu ifrågavarande val avsedda
tio listor, alla försedda med partibeteckningen
»Gemensam lista», samt listorna
blivit i ovan upptagen ordning av
herr talmannen upplästa och av kammaren
godkända, befanns följande personer,
vilkas namn i här angiven ordning
upptagits å respektive listor, ha
utsetts till ledamöter i
utrikesutskottet:
Bengtsson i Halmstad
Gustafsson i Stockholm
Ohlin
12
Nr 2
Torsdagen den 16 januari 1964
Heckscher
Renström-Ingenäs, fru
Hedlund
Kärrlander
von Friesen
konstitutionsutskottet:
Spångberg
Andersson i Linköping
von Friesen
Magnusson i Tumhult
Adamsson
Larsson i Luttra
Bengtsson i Halmstad
Nilsson i Östersund
Hamrin i Jönköping
Braconier
statsutskottet:
Petterson i Degerfors
Gustafsson i Stockholm
Ståhl
Staxäng
Karlsson i Olofström
Svensson i Stenkyrka
Blidfors
Almgren
Elmén, fröken
Nilsson i Göingegården
Andreasson
Eliasson i Sundborn
Mellqvist
Lewén-Eliasson, fru
Svensson i Ljungskile
bevillningsutskottet:
Brandt
Allard
Gustafson i Göteborg
Nilsson i Svalöv
Kärrlander
Vigelsbo
Engkvist
Asp 7 ’■
Christenson i Malmö
Magnusson i Borås
bankoutskottet:
Sköldin
Persson i Skänninge
Berglund
Regnéll
Renström-Ingenäs, fru
Hansson i önnarp
Hagnell
Larsson i Umeå
första lagutskottet:
Landgren
Johansson, fru
Gärde Widemar, fru
Boman, fru
östrand
Svensson i Vä
Ekström i Björkvik
Gustafsson i Borås
andra lagutskottet:
Lundberg
Odhe
Rimmerfors
Wetterström, fröken
Ekendahl, fru
Wahlund
Bengtsson i Varberg
Anderson i Sundsvall
tredje lagutskottet:
Johansson i Torp
Levin
Nyberg
Wachtmeister
Torbrink, fru
Grebäck
Andersson i Ryggestad
Johansson i öckerö
jordbruksutskottet:
Sköld
Lindström
Antby
östlund
Lindskog, fru
Hansson i Skegrie
Arweson
Johanson i Västervik
Nilsson i Lönsboda
Eliasson i Moholm
allmänna beredningsutskottet
Eriksson i Stockholm, fru
Jacobsson i Sala
Nr 2
13
Torsdagen den 10 januari 1964
Carlsson i Huskvarna
Dickson
Jäderberg, fru
Skoglösa
Svensson i Kungälv
Thunvall, fru
Hamrin i Kalinar
Nilsson i Bästekille
Lundmark
Björkänge.
I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det likaledes
till dagens sammanträde utsatta
Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades ha blivit
utsedda till statsrevisorer herrar
Lundberg, Johansson i Torp, Christenson
i Malmö, Nilsson i Göingegården,
Allard och Svensson i Stenkyrka samt
till suppleanter för dem respektive herrar
Levin, Odhe och von Friesen, fru
Boman, fru Johansson och herr Hansson
i Skegrie.
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.
§ 3
Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.
För detta val avlämnade herr Staxäng
en av de utav kammaren valda ledamöterna
av talmanskonferensen godkänd
lista, som bar partibeteckningen
»Gemensam lista» och hade följande
§ 4
Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.
För detta val avlämnade herr Staxäng
en av de utav kammaren valda ledamöterna
av talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen »Gemensam
lista» upptog följande namn:
utseende:
Revisorer Suppleanter
Riksdagsman Lundberg, J. I., Upp-sala | Riksdagsman Levin, H. S., Käm-pinge |
Riksdagsman Johansson, C. E., Torp, | Riksdagsman Odhe, N. S., Vinninga |
Riksdagsman Christenson, C., Malmö | Riksdagsman von Friesen, 0. B., |
Riksdagsman Nilsson, G. E., Göinge-gården, Varberg | Riksdagsledamot fru Boman, M. K., |
Riksdagsman Allard, K. Å. H., Örebro | Riksdagsledamot fru Johansson, V. |
Riksdagsman Svensson, P. G. A., | Riksdagsman Hansson, N. G., Skegrie |
14
Nr 2
Torsdagen den 16 januari 1964
Ekendahl, fru
Gustafsson i Stockholm
Ohlin
Cassel
Thapper
Gustafsson i Kårby
Lassinantti
Helén.
Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna ha blivit utsedda
till medlemmar i Nordiska rådet.
På framställning av herr talmannen
beslöts, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av medlemmar
i Nordiska rådet och om det
likaledes till dagens plenum utsatta valet
av suppleanter för dem samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag dels till förordnanden för
de valda, dels ock till skrivelse till
Konungen med anmälan om de förrättade
valen.
§ 5
Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
21 i konstitutionsutskottet, 30 i statsutskottet,
21 i bevillningsutskottet, 18 i
bankoutskottet, 17 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet, 17 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och 21
i allmänna beredningsutskottet.
Sedan herr Staxäng härefter avlämnat
nu ifrågavarande tio listor, alla med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
och listorna blivit i ovan upptagen ordning
av herr talmannen upplästa och
av kammaren godkända, befanns följande
personer, vilkas namn i här angiven
ordning upptagits å respektive
listor, utsedda till suppleanter i
utrikesutskottet:
Andersson i Ryggestad
Alemyr
Wedén
Cassel
Mellqvist
Wahlund
Allard
Gustafson i Göteborg
konstitutionsutskottet:
Alemyr
Henningsson
Westberg
Svenungsson
Thunvall, fru
Wahlund
Andersson i Billingsfors
Lundkvist
Keijer
Hedin
Lindahl
Boo
Andersson i Storfors
Zetterberg
Wedén
Anners
Johansson i Trollhättan
Larsson i Borrby
Ohlin
Heckscher
Hedlund
statsutskottet:
Olsson, fröken
Arvidson
Wedén
Cassel
Lassinantti
Larsson i Hedenäset
Johansson i Norrköping
Carbell
Gustafsson i Skellefteå
Karlsson, fröken
Gustafsson i Uddevalla
Andersson i Knäred
Kellgren
Fagerlund
Helén
Bohman
Eskel
Holmberg, fru
Gustafsson i Kårby
Blomkvist
Löfroth
Källenius
Heidenberg
Torsdagen den 1(5 januari 19G4
Nr 2
15
Berg
Antonsson
Bengtsson i Landskrona
Nelander
Palm
Källstad
Turesson
bevillningsutskottet:
Eriksson i Stockholm, fru
Andersson i Essvik
Nettelbrandt, fru
Darlin
Holmqvist, fru
Eriksson i Bäckmora
Forsberg
Kristenson i Göteborg
Larsson i Umeå
von Sydow
Carlsson i Västerås
Nilsson i Tvärålund
Carlstein
Nyström
Enskog
Björkman
Skantz, fru
Hammarsten
Fälldin
Broberg
Kristensson, fru
bankoulskottet:
Bengtsson i Landskrona
Ekström i Iggesund
Hyltander
Ringaby
Lindahl
Börjesson i Glömminge
Rask
Haglund
Jonsson
Nordgren
Lindkvist
Börjesson i Falköping
Hörnlund, fru
Fridolfsson
Gustafson i Göteborg
Bohman
Elmwall
Nordstrandh
första lagutskottet:
Jacobsson i Sala
Löfqvist, fru
Keijer
Fröding
Bergegren, fröken
Johansson i Dockered
Sjövall, fru
Zetterberg
Wiklund
Edlund
Lindekvist, fru
Larsson i Norderön
Martinsson
Andersson i Strängnäs, fröken
Forsling, fru
Kristensson, fru
Svenungsson
andra lagutskottet:
Sandell, fröken
Johansson i Södertälje
Wiklund
Gunne, fru
Fredriksson
Wahrendorff
Eriksson i Ängelholm, fru
Sundelin
Jönsson i Ingemarsgården
Björkman
Svensson, fru
Gustavsson i Alvesta
Svensson i Kungälv
Carlsson i Göteborg
Carlsson i Huskvarna
Ringaby
Nilsson i Göteborg
Gomér
Tobé
tredje lagutskottet:
Persson i Tandö
Svenning
Hamrin i Kalmar
Turesson
Ekström i Iggesund
Mattsson
Sundelin
Anderson i Lerum, fröken
Tobé
Bengtson i Solna
16
Nr 2
Torsdagen den 16 januari 1964
Svanberg
Jansson i Benestad
Ekroth, fru
Hammarberg
Nettelbrandt, fru
Wennerfors
Anners
jordbruksutskottet:
Franzén
Jäderberg, fru
Svensson i Ljungskile
Nilsson i Bästekille
Lundmark
Elmwall
Persson i Tandö
Trana
Johansson i öckerö
Stiernstedt
Eskilsson
Dahlgren
Johansson i Simrishamn
Edin, fru
Rimås
Hedin
Persson i Skänninge
Persson i Heden
Jönsson i Ingemarsgården
Hceggblom
allmänna beredningsutskottet:
Gustafsson i Uddevalla
Haglund
\Vestberg
Gunne, fru
Andersson i Billingsfors
Börjesson i Glömminge
Lundkvist
Rask
Rimås
Edlund
Anderson i Lerum, fröken
Larsson i Borrby
Svanberg
Hörnlund, fru
Hyltander
Bengtson i Solna
Nyström
Ekroth, fru
Magnusson i Nennesholm
Forsling, fru
Nordstrandh.
§ 6
Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.
Herr Staxäng avlämnade en av de
utav kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen
godkänd lista, som
under partibeteckningen »Gemensam
lista» upptog följande namn:
Mellqvist
Alemyr
Gustafsson i Skellefteå
Braconier
Kellgren
Nilsson i Tvärålund
Hammarberg
Edström.
Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.
§ 7
Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—6 omförmälda valen.
§ 8
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1964 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.
§ 9
Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till behandling av lagutskott propositionen
nr 5, med förslag till lag om
krigshjälp;
till bevillningsutskottet propositionen
nr 6, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 6 juni 1941 (nr 416) om
arvsskatt och gåvoskatt;
till utrikesutskottet propositionen nr
7, om godkännande av avtal mellan
Sverige och Portugal rörande import till
Torsdagen den IG januari 1964
Nr 2
17
Sverige av portugisiska jordbruksprodukter,
in. in.; samt
till statsutskottet propositionen nr 8,
angående ytterligare svensk kapitalinsats
i Internationella utvecklingsfonden
(IDA).
§ 10
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts skrivelse, nr 9, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Rune Hermansson
att under innevarande riksdag
utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;
och
skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.
§ 11
Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
10, med förslag till lag om införande
av brottsbalken m. m.,
nr 11, med förslag till lag angående
vissa utfästelser rörande införsel och
utförsel av varor m. m. (krigshandelslag),
och
nr 12, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 11 § 1 och 2 mom. förordningen
den 22 juni 1934 (nr 320)
angående grunder för förvaltning av
viss kronoegendom;
till jordbruksutskottet propositionen
nr 13, med förslag till förordning med
vissa bestämmelser angående seminverksamhet
bland får;
till behandling av lagutskott propositionen
nr 14, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde
sammanträde fattade beslut;
till jordbruksutskottet propositionen
nr 15, angående försäljning av viss kronan
tillhörig mark, m. m.;
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
16, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli
1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
och
nr 17, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § förordningen den
22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsa
vgift;
till bevillningsutskottet propositionen
nr 18, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m.;
till konstitutionsutskottet propositionen
nr 19, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april
1949 (nr 114) om val av borgmästare
och rådman;
till behandling av lagutskott propositionen
nr 20, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 5 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207);
till statsutskottet propositionen nr 21,
angående fortsatt disposition av vissa
äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;
till bevillningsutskottet propositionen
nr 22, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 23 mars 1939
mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande
inkomst- och andra skatter;
till behandling av lagutskott propositionen
nr 23, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den
21 mars 1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa
brottmål så ock angående ändring i
samma lag; samt
till statsutskottet propositionerna:
nr 25, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. in., och
18 Nr 2 Torsdagen den 16 januari 1964
Interpellation ang. åtgärder till förebyggande av våldsbrott
nr 26, angående ersättning till Ruth
Maria Erneberg in. fl.
§ 12
Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid
till utrikesutskottet motionen nr 1;
till konstitutionsutskottet motionerna
nr 2 och 3;
till statsutskottet motionerna nr 4—
16;
till bevillningsutskottet motionerna nr
17—25;
till bankoutskottet motionerna nr 26
och 27;
till behandling av lagutskott motionerna
nr 28—36; samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 37—43.
§ 13
Vid föredragning av riksdagens revisorers
å bordet vilande berättelse över
den år 1963 av dem verkställda granskningen
av statsverket hänvisades berättelsen,
såvitt avsåg §§ 21 och 22 till
bevillningsutskottet, i vad gällde §§ 15,
23, 30, 33 och 34 till behandling av lagutskott,
såvitt angick §§ 26—29 och 31
till jordbruksutskottet samt i övrigt till
statsutskottet.
§ 14
Föredrogs var efter annan och hänvisades
till bankoutskottet riksdagens
revisorers å bordet vilande berättelser
över den år 1963 av dem verkställda
granskningen av riksbanken och riksgäldskontoret.
§ 15
Föredrogs var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.
§ 16
Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:
herr Rimmerfors, till herr statsrådet
och chefen för socialdepartementet angående
beslutad utredning av frågan om
skadliga förflyttningar av fosterbarn,
herr Fröding, till herr statsrådet och
chefen för justitiedepartementet angående
förkortning av tiderna för sinnesundersökning
i brottmål,
herr Ekström i Iggesund, till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående statens intressekontors
verksamhet,
herr Spångberg, till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående persontrafiken på
järnvägslinjen Arvika—Bengtsfors, samt
herr Börjesson i Glömminge, till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående avvägningen mellan
naturvårdssynpunkterna och näringslivets
intressen i fråga om det
öländska Alvaret.
Kammaren biföll dessa framställningar.
§ 17
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 18
Interpellation ang. åtgärder till förebyggande
av våldsbrott
Ordet lämnades på begäran till
Herr NORDGREN (h), som yttrade:
Herr talman! Det stora antalet taximord
som begås i vårt land — inte
minst det i går förövade — har med
rätta upprört den svenska opinionen
Torsdagen den IG januari 1904
Nr 2
19
Interpellation ang. åtgärder mot befolkningsutflyttningen från de norrländska länen
och på nytt aktualiserat den viktiga
frågan om trygghet mot brott i vårt
samhälle.
Det borde äntligen på allvar övervägas
särskilda åtgärder för att vi skall
komma till rätta med den beklagliga utvecklingen
i riktning mot allt flera
svåra våldsbrott i vårt samhälle.
Med stöd av vad jag anfört hemställer
jag om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få ställa följande fråga:
Ämnar herr statsrådet snarast överväga
verksamma åtgärder för att stävja
den beklagliga utvecklingen mot allt flera
och svårare våldsbrott?
Denna anhållan bordlädes.
§ 19
Interpellation ang. åtgärder mot befolkningsutflyttningen
från de norrländska
länen
Ordet lämnades på begäran till
Herr NILSSON i Gävle (k), som yttrade
:
Herr talman! Befolkningsutflyttningen
från de norrländska länen fortgår i nära
nog oförminskad takt. Inför denna kris
förväntar befolkningen inom de berörda
länen kraftfulla och snabba ingripanden,
inte minst från statsmakternas
sida. Kommittén för näringslivets
lokalisering har i sina betänkanden föreslagit
ett betydande antal åtgärder, rekommendationer
och anvisningar för en
förbättrad industrilokalisering för att
skapa nya arbetstillfällen och hejda en
icke önskvärd befolkningsutflyttning.
Även om kort tid förflutit sedan kommittén
avlämnat sina betänkanden vantar
många att regeringen redan vid denna
riksdag skall redovisa några konkreta
förslag till åtgärder i överensstämmelse
med kommitténs förslag.
Med hänvisning till den aktualitet dessa
frågor har ber jag att till statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet få
ställa följande fråga:
Avser regeringen att redan vid denna
riksdag framlägga några förslag till åtgärder
för att bereda norrlandslänens
befolkning möjligheter att stanna kvar
i sin hembygd?
Denna anhållan bordlädes.
§ 20
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll:
Protokoll,
hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herr
andre vice talmannen i riksdagens
andra kammare samt de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda
att jämte talmännen tillsätta kammarens
kanslipersonal, den 15 januari
1964.
Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herr andre vice talmannen
de ledamöter av kammaren, som blivit
utsedda att jämte talmännen tillsätta
kammarens kanslipersonal.
Därvid beslöts till en början, att kanslitjänstemännen
vid innevarande riksdag
skulle utgöras av en notarie, fyra
lörste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist, fem kanslister, därav
en tillika registrator och två kansliskrivare,
samt två reservstenografer.
Herrar deputerade antog till
notarie:
kanslirådet, jur. kand. Erland Kock;
förste stenografer:
f. d. ekonomidirektören, fil. kand.
Hans Heimbiirger,
sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,
jur. kand. Göte Fahlin och
redaktören Bertil Arborén;
stenografer:
e. o. förste byråsekreteraren, jur.
kand. Gustaf Titz,
fru Signhild Elfner,
20
Nr 2
Torsdagen den 16 januari 1964
Knut Nilson,
Bengt Lundin,
fil. mag. Bertil Palmquist,
fil. kand. Hans Karlgren,
Gunnar Ljusterdal,
handelsläraren Göte Schenning,
redaktören Bune Söderström,
jur. kand., fru Majken Carlbom,
fil. lic. Bolf Lindborg,
sekreteraren Ingvar Olsson,
fröken Vera Jansson och
fil. stud. Stig Djurström;
förste kanslist:
uppbördsrevisorn Curt Berggrén;
kanslist, tillika registrator:
kanslisten Agne Christiansson;
kanslister:
sekreteraren, jur. kand. Bertil Björnsson
och
fru Marianne Wannemark;
kanslister (kansliskrivare):
fru Margareta Berglund och
fru Mailis Nahlin; samt
reservstenografer:
Arne Larsson och
fru Ingrid Nilsson.
Till ersättare att vid förfall för sekreteraren
bestrida sekreterargöromålen
inom kammaren m. m. utsågs bankokommissarien
Åke Gustafsson.
På särskild anmodan hade ovan angivna
tjänstemän redan tidigare inträtt
i tjänstgöring hos kammaren, nämligen
den 1 januari förste kanslisten Berggrén,
den 7 januari kansliskrivarna fru
Berglund och fru Nahlin, den 9 januari
kanslisten Björnsson, den 10 januari notarien
Kock, stengraferna Titz och fru
Elfner samt kanslisten Christiansson
ävensom den 13 januari övriga här avsedda
befattningshavare.
Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.
In fidem
Sune K. Johansson
§ 21
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:
nr 44, av herr Gomér m. fl., angående
statsbidrag till specialskolor för handikappade,
nr 45, av herr Holmberg m. fl., om
statsbidrag till kommun för hemvård åt
gamla,
nr 46, av herrar Johansson i Dockered
och Svensson i Vä, om avskaffande
av den särskilda sockerskatten,
nr 47, av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., angående fördelningen av beskattningsrätten
mellan produktionskommun
och huvudkontorskommun,
nr 48, av herrar Bengtsson i Landskrona
och Svenning, angående beräkningen
av semesterlön och semesterersättning
i vissa fall,
nr 49, av herrar Börjesson i Falköping
och Gustavsson i Alvesta, om förhöjning
av vissa livräntor i anledning av yrkesskada
m. m.,
nr 50, av herr Hermansson m. fl., om
ökad trygghet i anställning i vissa fall,
nr 51, av herr Holmberg m. fl., om
obligatorisk arbetslöshetsförsäkring,
nr 52, av herr Magnusson i Borås
in. fl., angående återlån från ATP-fonderna,
nr 53, av herr Svenning och fru
Skantz, angående märkningen av läkemedel,
nr 54, av herr Börjesson i Falköping
in. fl., om skärpta bestämmelser mot
nedskräpning i naturen,
nr 55, av herr Fridolfsson m. fl., om
upphävande av bestämmelserna om minimimått
på torsk,
nr 56, av fröken Karlsson och herr
Magnusson i Borås, om översyn av trafiklagstiftningen,
nr 57, av herr Svenning och fru
Skantz, angående märkningen av livsmedel,
nr 58, av herr Allard m. fl., om översyn
av det statliga kommittéväsendet,
nr 59, av fröken Karlsson och herr
Fredagen den 17 januari 1964
Nr 2
21
Magnusson i Borås, om inrättande av ett
statligt trafikinstitut,
nr 60, av herr Svenning m. fl., om
bättre ljudisolering av bostäder, samt
nr 61, av herr Westberg m. fl., angående
anpassningsproblemen i arbetslivet.
Dessa motioner bordlädes.
§ 22
Meddelande om enkel fråga
Meddelades, att herr talmannen tillställts
en enkel fråga av herr Dickson
till hans excellens herr .statsministern
angående det slutgiltiga ställningstagandet
i censurfrågor beträffande film.
§ 23
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.25.
In fidem
Sune K. Johansson
Fredagen den 17 januari
Kl. 14.00
i 1
Justerades protokollet för den 11 innevarande
januari.
§ 2
Herr talmannen meddelade, att herr
Björkänge enligt till kammaren inkommet
läkarintyg vore sjukskriven från
och med den 11 innevarande januari
tills vidare.
Herr Björkänge beviljades ledighet
från riksdagsgöromålen tills vidare.
§ 3
Svar på fråga ang. åtgärder med anledning
av jordlagsutredningens betänkande
Ordet lämnades på begäran till
Gliefen för jordbruksdepartementet,
herr statsrådet HOLMQVIST, som yttrade:
Herr
talman! Herr Hamrin i Kalmar
har frågat vilka åtgärder jag vidtagit
eller avser att vidta med anledning av
jordlagsutredningens år 1961 avlämnade
betänkande med förslag till jordförvärvslag
m. m.
I jordlagsutredningens betänkande
och vid remissbehandlingen av detta
har föreslagits ett flertal ändringar i
jordförvärvslagstiftningen. Med hänsyn
till det arbete av betydelse för frågan,
som pågår inom andra utredningar, har
jag hittills funnit att övervägande skäl
talat för anstånd med reformeringen
av denna lagstiftning. Giltighetstiden
för 1955 års jordförvärvslag har därför
på mitt förslag förlängts, senast till den
30 juni 1965.
Till följd av de betydande ändringar
inom jordbruket och skogsbruket, som
skett under de senaste åren, fyller enligt
min mening jordförvärvslagen ej
helt de krav som dagens läge inom
dessa näringar ställer. Ej heller är detta
fallet med 1925 års bolagsförbudslag.
Jag anser med hänsyn härtill att en
viss reformering av lagstiftningen på
området ej längre bör uppskjutas. Jag
avser därför att inom jordbruksdepartementet
låta verkställa den översyn av
lagstiftningen, som erfordras för att
1965 års riksdag skall kunna föreläggas
förslag i ämnet.
Med detta, herr talman, anser jag mig
ha besvarat herr Hamrins fråga.
Vidare anförde:
22
Nr 2
Fredagen den 17 januari 1961
Svar pa fråga ang. åtgärder med anledning av jordlagsutredningens betänkande
Herr HAMRIN i Kalmar (fp):
Herr talman! Jag tackar jordbruksministern
för det snabba svaret på min
fråga.
Nu gällande jordförvärvslag trädde i
kraft den 1 juli 1955 och gällde först
till 1962. Därefter förlängdes den till
1963 och från sistnämnda år till 1965,
alltså för två år. Det har hänt åtskilligt
inom jord- och skogsbruket sedan
lagens tillkomst 1955. Detta framgår
också redan av direktiven 1958 för en
översyn av lagen. I dessa direktiv påpekades
att åtskilligt hade hänt och att
lagen därför borde reformeras. Betänkande
med förslag till ny jordförvärvslag
in. in. framlades sedan så snabbt
som den 16 augusti 1961.
Vad har då hänt sedan dess? Ja, man
kunde kanske tycka att det är onödigt
att här uppta kammarens och jordbruksministerns
tid med den frågan, som jag
ju hade kunnat få svar på under hand.
Men det är faktiskt rätt inånga människor
som i likhet med mig frågar vad
som har hänt. Remissinstanserna hade
väl delade åsikter om betänkandet, men
jag tror inte att någon av dem ifrågasatte
att någonting måste göras.
Som jag nyss sade framhölls detta
också i direktiven 1958, i vilka departementschefen
anmodade utredningen
att beakta inte blott erfarenheterna av
gällande lagstiftning utan även, och kanske
främst, de betydande förändringar
som under senare år inträffat när det
gällde jordbrukets struktur och produktionsförhållanden.
Detta skäl för en
översyn av gällande lag kvarstår alltjämt
och har sedan dess snarare ökat
än minskat, därigenom att rationaliseringskraven
inom skogsbruket har blivit
allt starkare.
Även om utredningen radade upp ett
flertal motiv för en fortsatt jordförvärvslagstiftning,
skall jag här inte ingå
på själva sakfrågan — min fråga
gällde ju vad som kommer att ske med
betänkandet — men jag kan inte underlåta
att framhålla att utredningen har
pekat på det önskvärda för att inte
säga nödvändiga i att 1955 års lag omarbetas
för att på ett bättre sätt främja
rationaliseringsarbetet inom jordbruket
och skogsbruket.
Man har i detta sammanhang bl. a.
anfört det skälet att vi skulle avvakta
utformningen av den europeiska marknaden,
men det skälet tycker jag för
min del inte längre är bärande. Vi får
väl ändå rätta oss efter de rådande förhållandena
och se till att vi utformar
våra lagar efter dem. Tyvärr kan vi nog
inte avvakta den definitiva lösningen på
den europeiska marknadens problem.
Sedan kanske jag också får påminna
om att vi i det parti jag representerar
ansåg att den förlängning på två är
som riksdagen i fjol beslöt var onödigt
lång. Vi motionerade därför om en förlängning
på endast ett år. Vi ansåg att
det räckte med det och avsåg att en
översyn av lagen skulle ske under det
året.
Till sist bara en liten fundering. Under
första världskriget hade vi en jordförvärvslag
som tillkom under trycket
av den markspekulation som då rådde.
Den gällde under åren 1918—1920 och
upphävdes sedan. Efter andra världskriget
fick vi en motsvarande lagstiftning,
som infördes 1946 och som fortfarande
gäller, även om den i viss mån
liar ändrats. Jag vill nu ställa den frågan
till jordbruksministern: Har herr
statsrådet inte varit inne på tanken att
helt slopa jordförvärvslagen, eller förefaller
den tanken alldeles orimlig?
Mig förefaller den vara både rationaliseringsfrämjande
och principiellt
riktig.
Chefen för jordbruksdepartementet,
herr statsrådet HOLMQVIST:
Herr talman! Det är möjligt att man
kan säga, att det inte har inträffat så
stora förändringar under de senaste
åren. Men nog tycker jag att man i dag
kan skönja en mera allmänt positiv inställning
till jordbruksrationaliseringen.
Fredagen den 17 januari 1964
Nr 2
23
Interpellation ang. maximigränser för motorbuller
Jag uppfattar denna lagstiftning främst
som ett hjälpmedel för rationaliseringsverksamheten
inom jordbruket.
Det finns inte anledning att nu gå in
på någon diskussion om vilka ändringar
som kan vara motiverade. Jag
föreställer mig emellertid att vi vid de
överväganden som göres knappast kan
komma fram till ett förslag att helt slopa
lagen. Men jag noterar således att herr
Hamrin i Kalmar, som har frågat i
denna sak, är beredd att uppskatta
att vi nu i varje fall gör ett försök att
se över lagstiftningen — han ville ju
begränsa giltighetstiden för nuvarande
lag till bara ett år. Nu tror jag emellertid
att ett år skulle ha varit en ganska
kort tid. En del av de invändningar
som rests mot en forcering av lagreformen
kvarstår fortfarande, t. ex.
ovissheten inför vad de pågående förhandlingarna
om marknaden i Europa
kan leda till. I varje fall måste vi beakta
det läge som där föreligger, när
vi nu går att se över lagstiftningen.
Herr HAMRIN i Kalmar (fp):
Herr talman! Jag skall bara helt kort
bekräfta att jag uppskattar det arbete
som nu utföres, och jag kommer att med
stort intresse ta del av det resultat som
föreligger 1965.
Härmed var överläggningen slutad.
§ 4
Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid
till statsutskottet motionerna nr 44
och 45;
till bevillningsutskottet motionerna
nr 46 och 47;
till behandling av lagutskott motionerna
nr 48—57;
till statsutskottet motionen nr 58;
samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 59—61.
§ 5
Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:
herr Nordgren, till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
angående åtgärder till förebyggande av
våldsbrott, samt
herr Nilsson i Gävle, till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
angående åtgärder mot befolkningsutflyttningen
från de norrländska
länen.
Kammaren biföll dessa framställningar.
§ 6
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 7
Interpellation ang. maximigränser för
motorbuller
Ordet lämnades på begäran till
Herr SVENUNGSSON (h), som yttrade:
Herr
talman! Den kraftigt ökande
motortrafiken på gator och vägar medför
stora samhällsproblem. Stora investeringar
måste göras, ett stort antal
människor blir lemlästade eller mister
livet årligen och sanitära olägenheter
uppkommer på grund av buller och
avgaser. Den utbredda olägenheten av
höga ljudnivåer i våra bostäder på
grund av otillfredsställande ljudisolering
har medfört ökade krav på sådan
mellan bostäderna. Genom lätta ytterväggar
och stora fönsterytor tränger
ljud utifrån lättare in. Om ett verkligt
förbättrat resultat skall erhållas måste
låga ljudnivåer föreligga utomhus. Detta
betyder att avstånden till bullerkäl
-
24
Nr 2
Fredagen den 17 januari 1964
Interpellation ang. maximigränser för motorbuller
lorna måste ökas eller bullret vid källan
minskas. Vid planeringen av nya
trafikleder avsättes ett område på sammanlagt
300 m på båda sidorna av vägen
för att åstadkomma en ej alltför
hög ljudnivå. Där detta ej kan ske planeras
vägarna i tunnlar, nedskurna eller
försedda med höga vallar på sidorna.
På många ställen kan inget av ovan
angivna alternativ komma i fråga, och
olägenheterna av bullret är där särskilt
svåra. Företagna utredningar har visat
de svåra följder höga ljudnivåer har för
människan ur såväl medicinsk som
trötthetssynpunkt. Även buller av lägre
nivå har visat sig medföra trötthet och
irritation, över hela världen är man
inriktad på att på olika sätt söka sänka
förekommande ljudnivåer.
Statens institut för folkhälsan avgav
år 1961 en utredning som visade att
betydande åtgärder erfordrades för att
trafikbullret skulle nedbringas till rimlig
nivå. En betydande ökning av fordonsbeståndet
har sedan dess skett,
vilket givetvis medfört en ökning av
ljudintensiteten. Samtidigt har antalet
tyngre lastfordon också ökat; en sänkning
av ljudnivån hos dessa fordon var
särskilt motiverad enligt den angivna
utredningen. Statens institut för folkhälsan
uppställde också normer för en
sänkt ljudnivå för fordonstrafiken på
våra gator och vägar. De av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen utsedda experterna,
som deltog i utredningen, ansåg
åtgärderna rimliga och genomförbara
även om de givetvis kräver betydande
insatser. Sedan utredningen avlämnades
1961 har endast smärre detaljförändringar
i vägtrafikstadgan införts för
att hindra buller av direkt okynneskaraktär.
Med hänvisning till vad som ovan
anförts anhåller jag om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet
få framställa följande fråga:
Vill herr statsrådet för kammaren
redogöra för skälen till att några ytter
-
ligare förslag i anledning av den 1961
avgivna utredningen angående maximigränser
för motorbuller inte framlagts?
Denna anhållan bordlädes.
§ 8
Tillkännagavs, att Kung]. Maj:ts proposition
nr 4, med förslag till lag om
kommunal beredskap in. m., överlämnats
till kammaren.
Denna proposition bordlädes.
§ 9
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:
nr 62, av herr Lundberg, om åtgärder
till stärkande av det svenska folkstyret,
nr 63, av herr Gustafsson i Borås, om
åtgärder mot vapenstölder ur militära
förråd,
nr 64, av herr Nilsson i Gävle m. fl.,
om statliga räntefria lån till bostäder,
nr 65, av herr Nilsson i Gävle in. fl.,
angående räntebidragen till bostäder,
nr 66, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., om reducering av abonnemangsavgifterna
för elström till mindre förbrukare,
nr 67, av herr Rimås, om försök med
särskilda trafikövervakningsperioder,
nr 68, av herrar Svenungsson och
Edlund, om kostnadsfri utdelning av
reflexanordningar för skolbarn,
nr 69, av herr Wennerfors m. fl., om
saluförande av ett s. k. mellanöl,
nr 70, av herr Holmberg och fru Ryding,
angående maximeringen av kommunernas
bidrag till kostnaderna för
folkpensioneringen,
nr 71, av herrar Börjesson i Falköping
och Hamrin i Jönköping, om åtgärder
mot störande nöjeskörning i tätorter,
nr 72, av herr Börjesson i Falköping,
om djurägares ersättningsskyldighet för
skada å annans djur, samt
nr 73, av fru Ryding och herr Holm -
Fredagen den 17 januari 1964
Nr 2
25
bert/, om inrättande av ett statligt förlag
för skolböcker m. in.
Dessa motioner bordlädes.
§ 10
Ordet lämnades på begäran till
Herr HAMRIN i Jönköping (fp), som
yttrade:
Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att kammaren ville besluta att tiden
för avgivande av motioner i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
10, med förslag till lag om införande
av brottsbalken m. m., måtte med hänsyn
till ärendets omfattning utsträckas
till det sammanträde, som infaller näst
efter femton dagar från propositionens
avlämnande.
Kammaren biföll denna hemställan.
§ 11
Meddelande om enkel fråga
Meddelades, att herr talmannen tillställts
en enkel fråga av herr Hermansson
till herr statsrådet och chefen för
finansdepartementet angående åtgärder
mot prisstegringar.
§ 12
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.14.
In fidem
Sune K. Johansson