Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Onsdagen den 15 januari Sid

ProtokollRiksdagens protokoll 1964:2

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 2

FÖRSTA KAMMAREN

1964

15—17 januari

Debatter m. m.

Onsdagen den 15 januari Sid.

Interpellationer:

av herr Möller ang. viss export till Sydafrika................ 5

av fröken Ljungberg ang. tidpunkten för gymnasiereformens

ikraftträdande ........................................ C

av herr Holmberg ang. statsbidrag till uppförande av industribyggnader
som statskommunala beredskapsarbeten........ 7

av herr Isacson ang. jordbruksproduktionens inriktning och
omfattning ............................................ 7

Torsdagen den 16 januari

Interpellation av herr Adolfsson ang. bestämmelserna om skyddsverksamhet
på arbetsställe ................................ 17

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 15 januari

Val av talmanskonferens .................................... 3

Val av kanslideputerade .............

Val av suppleanter för kanslideputerade

Val av kanslitillsättare ...............

Val av ekonomideputerade .................................. 4

1 Första hammarens protokoll 196b. Nr 2

CO CO

2

Nr 2

Innehåll

Torsdagen den 16 januari

VaJ av ledamöter i de ständiga utskotten ...................... 10

Val av statsrevisorer jämte suppleanter ................. 11

Val av medlemmar i Nordiska rådet.......................... 12

Val av suppleanter i de ständiga utskotten.................... 12

Val av suppleanter i Nordiska rådet.......................... 14

m i

Onsdagen den 15 januari 1964

Nr 2

3

Onsdagen den 15 januari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar:

Till riksdagens första kammare
För deltagande i Europarådets rådgivande
församlings session i Strasbourg
anhålles härmed om ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden den 14—
den 17 januari 1964.

Stockholm den 11 januari 1964

Per-Olof Hanson

Till riksdagens första kammare
Härmed anhålles om ledighet från
riksdagsarbetet tills vidare i och för
fullgörande av särskilt, av FN:s generalsekreterare
lämnat uppdrag samt deltagande
i nedrustningskonferensens förhandlingar
i Geneve.

Stockholm den 12 januari 1964

Alva Myrdal

De begärda ledigheterna beviljades,
beträffande fru Myrdal för den tid, som
åtginge för berörda uppdrags fullgörande.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag ber att få hemställa
att första kammaren måtte besluta att
antalet suppleanter i de ständiga utskotten,
förutom utrikesutskottet, skall
vad denna kammare beträffar bestämmas
till: för konstitutionsutskottet 13,
för statsutskottet 27, för bevillningsutskottet
14, för bankoutskottet 11, för
första lagutskottet 12, för andra lagutskottet
14, för tredje lagutskottet 12, för
jordbruksutskottet 14 samt för allmänna
beredningsutskottet 17.

Denna hemställan bifölls.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och befunnos efter
valförrättningens slut därtill hava blivit
utsedda:

herr Andersson, Birger, med 78 röster,

» Bengtson........ » 78 » ,

» Lundström ...... » 78 » ,

» Virgin .......... » 78 » .

Då val av två kanslideputerade nu
skulle anställas, begärdes ordet av herr
FÖRSTE VICE TALMANNEN, som anförde: Herr

talman! För de återstående val
som skall förrättas vid detta plenum
ber jag att få avlämna gemensamma listor,
en för varje val. Listorna har godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen, och varje
lista upptar namn på så många personer
som det ifrågavarande valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
därefter fyra särskilda listor.

Den lista, som avsåg valet av kanslideputerade,
upptog under partibeteckningen
»Den gemensamma listan» följande
namn:

Wärnberg

fröken Andersson

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herr
Wärnberg och fröken Andersson hava
blivit utsedda till kanslideputerade.

Företogs val av två suppleanter för
kanslideputerade.

Den av herr förste vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Damström

Andersson, Torsten

■f Första kammarens protokoll 196b. Nr 2

4

Nr 2

Onsdagen den 15 januari 1964

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Damström och Torsten Andersson hava
blivit utsedda till suppleanter för kanslideputerade.

Anställdes val av sex ledamöter att
deltaga i tillsättandet av de i 30 § andra
stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare
hos kammaren.

Den av herr förste vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Bergman
Svedberg, Erik
Boman

Ohlsson, Ebbe

Mossberger

Elofsson

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Bergman, Erik Svedberg, Boman, Ebbe
Ohlsson, Mossberger och Elofsson hava
blivit utsedda till kanslitillsättare.

Företogs val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:

Andersson, Birger

Schmidt

Schött

Johansson, Ivar

Efter det denna lista upplästs och
av kammaren godkänts, förklarades
herrar Birger Andersson, Schmidt,
Schött och Ivar Johansson hava blivit
utsedda till ekonomideputerade.

Föredrogs och bordlädes Kungl.
Maj:ts den 11 innevarande månad på
rikssalen överlämnade berättelse till
1964 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts
den 11 i denna månad på rikssalen
överlämnade proposition nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1964/65, blev densamma
bordlagd.

Anmäldes och bordlädes

dels följande till kammaren överlämnade
kungl. propositioner:

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1963/64;

nr 5, med förslag till lag om krigshjälp; nr

6, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 6 juni 1941 (nr 416) om
arvsskatt och gåvoskatt;

nr 7, om godkännande av avtal mellan
Sverige och Portugal rörande import
till Sverige av portugisiska jordbruksprodukter,
m. m.;

nr 8, angående ytterligare svensk kapitalinsats
i Internationella utvecklingsfonden
(IDA);

nr 10, med förslag till lag om införande
av brottsbalken m. m.;

nr 11, med förslag till lag angående
vissa utfästelser rörande införsel och
utförsel av varor m. m. (krigshandels lag); nr

12, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 11 § 1 och 2 mom.
förordningen den 22 juni 1934 (nr 320)
angående grunder för förvaltningen av
viss kronoegendom;

nr 13, med förslag till förordning med
vissa bestämmelser angående seminverksamhet
bland får;

nr 14, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde
sammanträde fattade beslut;

nr 15, angående försäljning av viss
kronan tillhörig mark, m. m.;

nr 16, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli
1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;

Nr 2

5

Onsdagen den 15 januari 1964

Interpellation ang. viss export till Sydafrika

nr 17, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § förordningen den
22 april 1900 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift; nr

18, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m.;

nr 19, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april
1949 (nr 114) om val av borgmästare
och rådman;

nr 20, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 5 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207);

nr 21, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; nr

22, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 23 mars 1939
mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande
inkomst- och andra skatter;

nr 23, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål så
ock angående ändring i samma lag;

nr 25, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.; samt

nr 26, angående ersättning till Ruth
Maria Erneberg m. fl.;

dels ock Kungl. Maj:ts till kammaren
överlämnade skrivelse nr 9, om förordnande
av en statsrådsledamot att utöva
den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet.

Anmäldes och bordlädes
riksdagens revisorers berättelse över
den år 1963 av dem verkställda granskningen
av statsverket;

riksdagens revisorers berättelse över
den år 1963 av dem verkställda granskningen
av riksbanken;

riksdagens revisorers berättelse över
den år 1963 av dem verkställda granskningen
av riksgäldskontoret;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

Interpellation ang. viss export till
Sydafrika

Herr MÖLLER (s) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Förenta Nationernas säkerhetsråd
antog den 4 december 1963
en resolution om Sydafrika. Liksom i en
rad tidigare beslut och rekommendationer
av säkerhetsrådet eller generalförsamlingen
var syftet att påverka Sydafrika
att ändra sin raspolitik.

Beslutet var enhälligt och fattades
utan några nedlagda röster. Resolutionen
kan ses som en komplettering av
den resolution rådet antog i augusti i
fjol och vari rådet hemställde till FN:s
medlemsstater att inte leverera vapen
till Sydafrika.

Nu gick rådet ett steg vidare på denna
väg. Sålunda hemställer rådet att
medlemsstaterna omedelbart skall upphöra
att till Sydafrika sälja eller skeppa
utrustning och material som kan
användas att tillverka och underhålla
vapen och ammunition.

Resolutionen innehåller även andra
inslag av betydelse, men den citerade
paragrafen är vad som för medlemsstaterna
har direkt och omedelbar relevans.

Resolutionen fattades under kapitel
6 i FN:s stadga. Den utgör således en
rekommendation och har ingen tvingande
innebörd för medlemmarna. Ur
politisk — och låt mig även säga ur
moralisk — synvinkel får den dock anses
väga tungt för FN:s medlemsstater.
Därtill medverkar att samtliga elva stater
i säkerhetsrådet aktivt stödde resolutionen.

I den mån Sverige och svensk export

6 Nr 2 Onsdagen den 15 januari 1964

Interpellation ang. tidpunkten för gymnasiereformens ikraftträdande

berörs av denna nya resolution bör det
vara oss angeläget och i linje med den
hittills förda politiken visavi Sydafrika
och FN att även efterfölja denna säkerhetsrådets
rekommendation.

Jag har mig inte bekant i vad mån
svensk export inrymmer produkter som
kan avses i säkerhetsrådets resolution.
Jag kan väl förstå att bedömningen och
urvalet av sådana produkter kan vålla
tolkningssvårigheter i många fall. Det
är inte alltid lätt att avgöra vilka produkter
som kan användas för tillverkning
och underhåll av vapen och ammunition.

Dessa svårigheter bör dock inte hindra
en allvarlig strävan att försöka handla
i överensstämmelse med säkerhetsrådets
resolution.

Med stöd av det nu sagda ber jag få
rikta följande interpellation till hans
excellens utrikesministern:

1. Ingår i den svenska exporten till
Sydafrika sådana produkter som kan
användas för att tillverka och underhålla
vapen och ammunition?

2. Om så är fallet, vilka åtgärder ämnar
regeringen vidta för att efterkomma
FN :s säkerhetsråds resolution av
den 4 december 1963?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. tidpunkten för
gymnasiereformens ikraftträdande

Fröken LJUNGBERG (h) fick nu ordet
och anförde:

Herr talman! Gymnasieutredningen
har i sitt betänkande föreslagit att primärkommunen
skall vara huvudman för
det nya gymnasiet. Utredningen förutsätter
att gymnasiereformen skall genomföras
läsåret 1965/66 och omfatta
samtliga gymnasier oavsett om grundskolan
då är fullt utbyggd inom vederbörande
kommuner eller inte. Utredningen
föreslår mot bakgrund härav att

samtliga nuvarande statliga gymnasier i
sin helhet, dvs. samtliga årskurser på
en gång, kommunaliseras den 1 juli
1965.

Till den 1 juli 1965 återstår f. n. inte
fullt 1 1/2 år. I och med att gymnasiet
blir kommunalt skall kommunerna primärt
svara för alla kostnader för dess
drift. Inte minst med tanke på de svårigheter
som kan uppstå med avseende
på kommunernas budgetarbete bör tidpunkten
för huvudmannaskapets överflyttning
noga övervägas.

Den tid som kommer att förflyta
mellan riksdagens beslut i fråga om
gymnasiereformen och reformens
ikraftträdande — särskilt om detta beslutas
ske den 1 juli 1965 — blir ytterst
knapp. Denna tidknapphet har
flerstädes på kommunalt håll väckt starka
betänkligheter.

Under förutsättning att Kungl. Maj:ts
proposition och riksdagens beslut går i
den riktning gymnasieutredningen föreslagit,
nämligen kommunalt huvudmannaskap
för det nya gymnasiet, samt att
överflyttning av huvudmannaskapet för
de nu statliga gymnasierna skall ske
den 1 juli 1965, torde en rad åtgärder
behöva vidtagas från såväl statligt som
kommunalt håll redan före riksdagsbeslutet.
Det kan även ifrågasättas om inte
åtgärder i viss utsträckning redan nu
kan ha påbjudits.

I och för sig talar starka skäl för att
reformens genomförande framflyttas
till tidigast den 1 juli 1966. Önskemål
om en sådan framflyttning har redan
med kraft framförts från flera håll i
den av gymnasieutredningens betänkande
föranledda diskussionen.

Då det vore av värde, inte minst för
primärkommunerna, att så snart som
möjligt erhålla besked rörande de ansvariga
myndigheternas praktiska planering
av reformens ikraftträdande,
ävensom besked om huruvida statsmakterna
överväger möjligheten av ett uppskjutande
av reformens ikraftträdande,
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för eckle -

Onsdagen den 15 januari 1904 Nr 2 t

Interpellation ang. statsbidrag till uppförande av industribyggnader som statskom
munala beredskapsarbeten — Interpellation ang. jordbruksproduktionens inrikt riktning

och omfattning

siastikdepartementet få ställa följande
frågor:

1) Vill herr statsrådet upplysa kammaren
om huruvida inom ecklesiastikdepartementet
övervägts möjligheten av
att genomförandet av det nya gymnasiet
sker tidigast den 1 juli 1966?

2) Vill herr statsrådet upplysa kammaren
om arten och omfattningen av de
åtgärder som vidtagits eller inom den
närmaste framtiden kommer att vidtagas
för att förbereda gymnasiereformens
ikraftträdande den 1 juli 1965
med särskild hänsyn tagen till ett eventuellt
överförande av huvudmannaskapet
för det nya gymnasiet till primärkommunerna? Även

denna hemställan bifölls.

Interpellation ang. statsbidrag till uppförande
av industribyggnader som statskommunala
beredskapsarbeten

Ordet gavs härefter till herr HOLMBERG
(h), som yttrade:

Herr talman! I årets statsverksproposition
avseende inrikesdepartementet
meddelas att »arbetsmarknadsstyrelsen
i viss omfattning medgivit att industribyggnader
i lokaliseringspolitiskt syfte
må uppföras såsom statskommunala beredskapsarbeten»
under innevarande
budgetår. Samma summa begäres för
samma ändamål under budgetåret
1964/65. Verksamheten betecknas som
försöksverksamhet i avvaktan på att
mera generella riktlinjer för dylika åtgärder
fastlägges på grundval av det
förslag som kommittén för näringslivets
lokalisering lagt fram.

Enligt vad som i övrigt framgår av
propositionen och som bestyrkts av
uppgifter från arbetsmarknadsstyrelsen
har redan tidigare under innevarande
budgetår en betydande del av det nu
begärda beloppet förbrukats. Detta är
särskilt anmärkningsvärt som riksdagen

så sent som 1963 — under åberopande
av lokaliseringsutredningens arbete —
avstyrkt motionsledes framförda förslag
som principiellt motsvarar de åtgärder
som nu vidtagits.

Vad som skett synes sålunda vara
följande. Riksdagen avslår ett förslag
som syftar till ökade subventioner för
uppförande av industribyggnader i lokaliseringspolitiskt
syfte i avvaktan på
lokaliseringsutredningens betänkande.
Ungefär samtidigt bemyndigar regeringen
arbetsmarknadsstyrelsen att utgiva
dylika subventioner. I efterhand
begär nu regeringen att riksdagen skall
anslå medel för ifrågavarande ändamål.
Någon hänsyn till riksdagens beslut har
sålunda icke tagits.

Med hänvisning till vad ovan anförts
anhåller jag om första kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för inrikesdepartementet få framställa
följande fråga:

Vill herr statsrådet redovisa de skäl
som ansetts så starka att regeringen beslutat
frångå riksdagens under 1963 uttalade
mening om att man i avvaktan
på ett ställningstagande till lokaliseringsutredningens
arbete icke borde
lämna statsbidrag till uppförande av industribyggnader
som statskommunala
beredskapsarbeten.

På gjord proposition bifölls herr
Holmbergs berörda anhållan.

Interpellation ang. jordbruksproduktionens
inriktning och omfattning

Herr ISACSON (h) fick på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Alltsedan den jordbrukspolitiska
målsättningen fastställdes
av 1947 års riksdag har självförsörjning
med livsmedel inom landet varit
vägledande för jordbruksproduktionens
omfattning. Under senare år har emellertid
självförsörjningsgraden livligt

8

Nr 2

Onsdagen den 15 januari 1964

Interpellation ang. jordbruksproduktionens

diskuterats. En viss överskottsproduktion,
som måst avsättas på en oviss exportmarknad
har härvid förorsakat pessimistiska
framtidsbedömningar och
upprepade krav om en krympning av
den svenska jordbruksproduktionen. Så
sent som i våras cirkulerade uppgifter
i tidningspressen, att man inom 1960
års jordbruksutredning diskuterat en
avsevärt lägre självförsörjningsgrad än
vad som nu gäller.

F. n. torde export och import av jordbruksprodukter
uppväga varandra, medan
vår produktionsnivå till väsentlig
del är baserad på importerade produktionsmedel
såsom fosfat- och kaligödselmedel,
oljekraftfoder och drivmedel.

Utvecklingen såväl inom landet som
i hela Västeuropa kännetecknas dock
under år 1963 av en stigande efterfrågan
på jordbruksprodukter — speciellt
gäller detta kött, fläsk och mjölkprodukter.
En ökad industrialisering med
ökade arbetsinkomster som följd synes
i väsentlig mån ha ökat intresset för
högklassiga animala livsmedel, vilket
medfört en betydande stegring av partipriserna.

Av tillgänglig statistik framgår med
all önskvärd tydlighet att relationen
mellan tillgång och efterfrågan på animala
livsmedel under år 1963 undergått
en påtaglig förändring, vars fortsatta utveckling
måste i hög grad komma att
intressera såväl producenter som konsumenter.

Med ledning av det anförda får jag
anhålla om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
rikta följande frågor:

1. Hur ser herr statsrådet på den anförda
utvecklingen beträffande konsumtion
och produktion av jordbruksprodukter
inom landet och på den internationella
marknaden?

2. Vilka slutsatser för den framtida
jordbruksproduktionens inriktning och
omfattning anser herr statsrådet, att
man ur jordbrukspolitisk synpunkt bör
dra av denna utveckling?

inriktning och omfattning

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 1, av herrar Adolfsson och Lager,
om en nordisk kärnvapenfri zon;

nr 2, av herr Lundström m. fl., om
sänkning av rösträttsåldern;

nr 3, av herrar Virgin och Lundström,
angående utlandssvenskarnas rösträtt;

nr 4, av herrar Adolfsson och Lager,
om ett ställningstagande mot utrustning
av det svenska försvaret med atomvapen; nr

5, av herrar Edström och Nyman,
om en samlad översyn av den humanistiska
forskningens villkor och behov;

nr 6, av herr Jonasson m. fl., om utbildning
av idrottsledare, in. m.;

nr 7, av herrar Källqvist och Hilding,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till Sveriges
elevers centralorganisation;

nr 8, av herr Larsson, Thorsten, m. fl.,
om införande av en allmän förskoleundervisning; nr

9, av herr Nyman och herr Petersson,
Erik Filip, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till Pedagogiska
hjälpmedelscentraler;

nr 10, av herr Wärnberg m. fl., angående
statsbidrag till specialskolor för
handikappade barn;

nr 11, av herrar Adolfsson och Lager,
om ekonomiskt stöd åt vissa samlingslokaler
i glesbygder;

nr 12, av herr Nyman m. fl., angående
prognoser för behovet av arbetskraft;

nr 13, av herr Petersson, Per, m. fl.,
om flyttning av LKAB:s huvudkontor;

nr 14, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
m. fl., om befrielse från arvsskatt för
stiftelse och sammanslutning som är befriad
från gåvoskatt;

nr 15, av fru Hamrin-Thorell m. fl.,
om påföljd för den som bjuder minderårig
på alkohol;

Nr 2

9

Onsdagen den 15 januari 1964

nr 16, av lierr Holmberg m. fl., om
ökat rättsskydd för den enskilde i skatteärenden; nr

17, av herr Jacobsson, Per, angående
tullen på vissa varor från utvecklingsländerna; nr

18, av herr Jonasson m. fl., angående
värdeminskningsavdraget för täckdikningskostnader; nr

19, av herr Mattsson m. fl., angående
resultatutjämning vid beskattningen; nr

20, av herr Nyman och herr Carlsson,
Harry, angående beräkningen av
avskrivningsvärdet för maskiner vid
beskattningen;

nr 21, av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl.,
angående uppsägningstiden för medel å
skogskonto;

nr 22, av herrar Adolfsson och Lager,
om utvidgad statlig gruvdrift i Norrland; nr

23, av herr Nyman, angående utnyttjande
av automatisk databehandling
i riksdagsarbetet;

nr 24, av herr Jonasson, om försäkringsskydd
för anförtrodda medel i vissa
fall;

nr 25, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., om arvsrätt för kommun i vissa
fall;

nr 26, av herr Jonasson m. fl., angående
ATP-fondernas förvaltning;

nr 27, av herr Petersson, Erik Filip,
och herr Carlsson, Harry, om förbättring
av folkpensionärernas ställning i
sjukförsäkringen;

nr 28, av herr Andersson, Axel Ema -

nuel, angående stängselskyldigheten för
järnväg;

nr 29, av herr Lundström in. fl., om
domstolsprövning av körkortsindragning; nr

30, av herr Carlsson, Harry, och
herr Petersson, Erik Filip, om utvidgade
reserabatter för folkpensionärer
m. fl.;

nr 31, av fru Hamrin-Thorell m. fl.,
om effektivisering av samhällets rådgivnings-
och hjälpverksamhet för kvinnor
i abortsituation;

nr 32, av herr Petersson, Erik Filip,
m. fl., om åtgärder till förmån för rörelsehindrade; nr

33, av herr Petersson, Erik Filip,
och herr Carlsson, Eric, angående miljöförändringars
inverkan på kriminaliteten
bland de lägsta åldersgrupperna;
samt

nr 34, av fru Segerstedt Wiberg, om
åtgärder mot diskriminering av ras- eller
minoritetsgrupper i Sverige.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och 2 skulle uppföras sist på föredragningslistan
för morgondagens sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.42.

In fidem
K.-G. Lindelöw

10

Nr 2

Torsdagen den 16 januari 1964

Torsdagen den 16 januari

Kammaren sammanträdde kl. 11.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Herr ANDRE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall förrättas vid detta plenum
ber jag att få avlämna gemensamma listor.
Listorna har godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen,
och varje lista upptar
namn på så många personer som det
ifrågavarande valet avser.

Herr andre vice talmannen avlämnade
därefter ifrågavarande listor, tjugutre
till antalet.

Företogos val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta ledamöter i utrikesutskottet, tio
ledamöter i konstitutionsutskottet, femton
ledamöter i statsutskottet, tio ledamöter
i bevillningsutskottet, åtta ledamöter
i bankoutskottet, åtta ledamöter
i första lagutskottet, åtta ledamöter i
andra lagutskottet, åtta ledamöter i tredje
lagutskottet, tio ledamöter i jordbruksutskottet
och tolv ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.

Sedan de av herr andre vice talmannen
för dessa val avlämnade listorna,
alla försedda med partibeteckningen
»Den gemensamma listan», blivit i tur
och ordning av herr förste vice talmannen
upplästa och av kammaren godkända,
befanns, att följande personer,
vilkas namn i här angiven ordning upptagits
å respektive listor, utsetts till

ledamöter i utrikesutskottet:

herr Sandler

» Undén

» Lundström

herr Virgin
» Elmgren
» Ericsson, John
» Bengtson
» Boheman

ledamöter i konstitutionsutskottet:
herr Elmgren
» Damström
fru Segerstedt Wiberg
herr Sveningsson
» Pettersson, Georg

» Andersson, Torsten

» Olsén
» Olsson, Erik
» Dahlén
» Hernelius

ledamöter i statsutskottet:
herr Gillström
» Näsström
» Boman
fröken Andersson
herr Persson, Einar
» Andersson, Birger

» Johansson, Ivar

» Bergman

» Andersson, Axel Johannnes
» Virgin
» Persson, Fritz
» Svensson, Rikard
fru Wallentheim
herr Bengtson
» Jacobsson, Per

ledamöter i bevillningsutskottet:
herr Eriksson, Einar
fröken Ranmark
herr Stefanson
» Nilsson, Yngve
» Ericsson, John

» Carlsson, Oscar

» Elofsson
» Wärnberg
» Lundström
» Jacobsson, Gösta

Torsdagen den 16 januari 1964

Nr 2

11

ledamöter i bankoutskottet:
herr Geijer, Arne
» Ståhle
» Schmidt

» Hansson, Gustaf Henry

» Larsson, Åke

» Palm

» Larsson, Nils Theodor
» Gorthon

ledamöter i första lagutskottet:

ledamöter i jordbruksutskottet:
herr Svedberg, Lage
» Nilsson, Hjalmar
» Hansson, Nils
» Eskilsson
» Mossberger
» Hedström
» Hermansson
» Magnusson
» Pettersson, Gunnar
» Isacson

herr Ahlkvist
» Svedberg, Erik

» Hanson, Per-Olof

» Arvidson
fröken Mattson
herr Wikner
» Nilsson, Ferdinand
» Hilding

ledamöter i andra lagutskottet:
herr Svensson, Axel
fru Carlqvist
fru Hamrin-Thorell
herr Kaijser
» Strand
» Larsson, Lars

» Carlsson, Eric

ledamöter i allmänna beredningsut-skottet:

herr Anderson, Carl Albert
» Möller
» Widén
» Schött
» Sörlin
» Söderberg
» Gustafsson, Nils-Eric

» Hellebladh
» Peterson, Eric Gustaf
» Enarsson
» Johansson, Tage
» Svanström

» Edström

ledamöter i tredje lagutskottet:

herr Lindahl
» Karlsson, Göran
» Alexanderson

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksban-kens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning jämte sex supp-leanter för dessa revisorer.

» Ohlsson, Ebbe
» Kristiansson, Svante
» Johansson, Knut
» Jonasson
» Åkesson

Den av herr andre vice talmannen
för detta val avlämnade listan, som bar
partibeteckningen »Den gemensamma
listan» hade följande utseende:

Näsström, Emil E.
ledamot av första kammaren

Persson, V. Einar
ledamot av första kammaren

Gillström, Anselm K.
ledamot av första kammaren

Eriksson, J. Einar
ledamot av första kammaren

Andersson, M. Axel Johannes
ledamot av första kammaren

Hansson, Nils B.

ledamot av första kammaren

Eskilsson, Carl E.
ledamot av första kammaren

Ohlsson, 0. Ebbe
ledamot av första kammaren

Elmgren, Bengt F.
ledamot av första kammaren

Damström, Karl A.
ledamot av första kammaren

Fru Svenson, Gärda S.

f. d. ledamot av första kammaren

Hermansson, Herbert E.

ledamot av första kammaren

12

Nr 2

Torsdagen den 16 januari 1964

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer herrar
Näsström, Gillström, Axel Johannes Andersson,
Eskilsson och Elmgren samt
fru Svenson ävensom till suppleanter
för dem respektive herrar Einar Persson,
Einar Eriksson, Nils Hansson, Ebbe
Ohlsson, Damström och Hermansson.

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr andre vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
herr Andersson, Birger
» Gillström
» Lundström
fröken Andersson
herr Ahlkvist
» Pettersson, Georg
» Sundin
fru Gärde Widemar

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska rådet.

Anställdes val av suppleanter till förut
bestämt antal i de ständiga utskotten,
nämligen åtta suppleanter i utrikesutskottet,
tretton suppleanter i konstitutionsutskottet,
tjugusju suppleanter i
statsutskottet, fjorton suppleanter i bevillningsutskottet,
elva suppleanter i
bankoutskottet, tolv suppleanter i första
lagutskottet, fjorton suppleanter i andra
lagutskottet, tolv suppleanter i tredje
lagutskottet, fjorton suppleanter i jordbruksutskottet
och sjutton suppleanter i
allmänna beredningsutskottet.

Sedan de av herr andre vice talmannen
för dessa val avlämnade listorna,
alla försedda med partibeteckningen
»Den gemensamma listan», blivit i tur
och ordning av herr förste vice talman -

nen upplästa och av kammaren godkän
da, befanns, att följande personer, vil
kas namn i här angiven ordning uppta
gits å respektive listor, utsetts till

suppleanter i utrikesutskottet:
herr Andersson, Birger
» Pettersson, Georg
» Boman
» Hernelius
» Geijer, Arne
» Möller
» Johansson, Ivar
» Andersson, Axel Johannes

suppleanter i konstitutionsutskottet:
herr Anderson, Carl Albert
» Dahl
» Källqvist
fröken Stenberg
herr Sörlin

» Pettersson, Harald
» Dahlberg
» Karlsson, Göran
» Hilding
» Hiibinette
» Palm
» Svanström
» Strand

suppleanter i statsutskottet:
herr Söderberg
» Mårtensson
» Edström
» Kaijser
» Petersson, Bertil
» Gustavsson, Bengt
» Larsson, Nils Theodor

» Larsson, Herbert

» Källqvist
fröken Ljungberg
herr Persson, Ragnar
fru Myrdal
herr Hjorth
» Larsson, Thorsten
» Widén
» Holmberg
» Rönnberg
» Wååg

» Hanson, Per-Olof
» Peterson, Eric Gustaf
» Åkerlund
» Petersson, Per

Torsdagen den 16 januari 1964

Nr 2

13

herr Sundin
» Carlsson, Eric
» Carlsson, Harry
» Gustafsson, Nils-Eric
» Pettersson, Harald

suppleanter i bevillningsutskottet:
herr Möller
» Jansson, Erik
» Billman
» Enarsson
» Wirmark
» Jansson, Paul
» Sundin
» Johansson, Tage
» Petersson, Erik Filip
» Ottosson
» Hellebladh
» Wikner
» Skårman
» Mattsson

suppleanter i bankoutskottet:
herr Augustsson
» Rönnberg
» Stefanson
» Åkerlund
» Lundin
» Larfors
» Mattsson
» Olsson, Manne
» Boheman
» Risberg
» Sundin

suppleanter i första lagutskottet:
herr Hjorth
» Lundin

fru Segerstedt Wiberg
herr Jacobsson, Gösta
» Larfors
» Hedlund
» Svanström
» Karlsson, Helge
» Nyman
fröken Ljungberg
herr Palm
fru Olsson

suppleanter i andra lagutskottet:
fru Nilsson
herr Geijer, Lennart
» Nyman
» Hubinette

herr Dahlberg
» Wanliainen
» Larsson, Thorsten
» Magnusson
» Carlsson, Harry
» Petersson, Per
» Petersson, Erik Filip
fru Olsson
herr Kilsmo
» Kristiansson, Axel

suppleanter i tredje lagutskottet:
herr Jansson, Erik
» Larsson, Herbert

» Hansson, Nils

» Schött
» Wirmark
» Geijer, Lennart
» Hermansson
» Jansson, Paul
» Pettersson, Gunnar
» Holmberg
» Larsson, Åke
» Kristiansson, Axel

suppleanter i jordbruksutskottet:
herr Augustsson
fru Nilsson
herr Åkesson
» Weibull
» Olsson, Manne
» Wanhainen
» Jonasson
» Kristiansson, Svante
» Skårman
» Wallmark
» Svedberg, Erik
» Gustafsson, Nils-Eric
» Sveningsson
» Pettersson, Harald

suppleanter i allmänna beredningsutskottet: herr

Gustavsson, Bengt
» Mårtensson
fru Hamrin-Thorell
herr Wallmark
» Petersson, Bertil
fru Myrdal
» Olsson
herr Wååg
» Billman
fröken Stenberg

14

Nr 2

Torsdagen den 16 januari 1964

herr Hedlund
» Karlsson, Helge
» Kilsmo

» Kristiansson, Axel
» Jacobsson, Per
fru Hultell

herr Andersson, Torsten

I samband med valet av suppleanter
i utrikesutskottet beslöts, på framställning
av herr förste vice talmannen, att
riksdagens kanslideputerade genom utdrag
av protokollet skulle underrättas
om kammarens val av ledamöter och
suppleanter i utrikesutskottet samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag till den skrivelse i ämnet,
som borde till Konungen avlåtas.

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren valda medlemmarna i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
fröken Ranmark
herr Geijer, Arne
» Andersson, Axel Johannnes
» Hernelius
» Larsson, Lars
» Johansson, Tage
» Carlsson, Eric
fru Segerstedt Wiberg

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till suppleanter i Nordiska rådet.

På framställning av herr förste vice
talmannen beslöts, att riksdagens kanslideputerade
genom utdrag av protokollet
skulle underrättas om kammarens val
av medlemmar och suppleanter i Nordiska
rådet samt anmodas låta uppsätta
och till kammaren ingiva förslag dels
till förordnanden för de valda, dels ock
till skrivelse till Konungen med anmälan
om de förrättade valen.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
månad.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Majrts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1964 års riksdag om vad i
rikets styrelse sig tilldragit.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 5, med förslag till lag
om krigshjälp.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 6, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 6 juni 1941 (nr 416) om
arvsskatt och gåvoskatt.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
7, om godkännande av avtal mellan Sverige
och Portugal rörande import till
Sverige av portugisiska jordbruksprodukter,
m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 8,
angående ytterligare svensk kapitalinsats
i Internationella utvecklingsfonden
(IDA).

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9, med tillkännagivande,
att Kungl. Maj :t förordnat
statsrådet Rune Hermansson att under
innevarande riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt
§ 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll genom utdrag av
protokollet meddelas vederbörande utskott
samt riksdagens kanslideputerade.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
propositioner:

Torsdagen den 16 januari 1964

Nr 2

15

nr 10, med förslag till lag om införande
av brottsbalken m. in.;

nr 11, med förslag till lag angående
vissa utfästelser rörande införsel och
utförsel av varor m. m. (krigshandelslag);
samt

nr 12, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 11 § 1 och 2 mom.
förordningen den 22 juni 1934 (nr 320)
angående grunder för förvaltningen av
viss kronoegendom.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 13, med förslag till förordning
med vissa bestämmelser angående seminverksamhet
bland får.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 14, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1963 vid dess fyrtiosjunde
sammanträde fattade beslut.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 15, angående försäljning av viss
kronan tillhörig mark, m. m.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
propositioner:

nr 16, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli
1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;
och

nr 17, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § förordningen den
22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 18, med förslag till lag om ändrad lydelse
av 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
in. m.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 19, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 5 april
1949 (nr 114) om val av borgmästare
och rådman.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 20, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 5 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr
207).

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
21, angående fortsatt disposition av vissa
äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 22, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 23 mars 1939
mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande
inkomst- och andra skatter.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 23, med förslag till lag
angående fortsatt giltighet av lagen den
21 mars 1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa
brottmål så ock angående ändring i
samma lag.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 25, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.; och

nr 26, angående ersättning till Ruth
Maria Erneberg m. fl.

16

Nr 2

Torsdagen den 16 januari 1964

Föredrogos och hänvisades

motionen nr 1 till utrikesutskottet,

motionerna nr 2 och 3 till konstitutionsutskottet,

motionerna nr 4—13 till statsutskottet,

motionerna nr 14—21 till bevillningsutskottet,

motionerna nr 22 och 23 till bankoutskottet,

motionerna nr 24—29 till behandling
av lagutskott och

motionerna nr 30—34 till allmänna
beredningsutskottet.

Vid föredragning av riksdagens revisorers
berättelse över den år 1963 av
dem verkställda granskningen av statsverket,
hänvisades berättelsen, såvitt
den avsåge §§ 21 och 22 till bevillningsutskottet,
§§ 15, 23, 30, 33 och 34 till
behandling av lagutskott, §§ 26—29 och
31 till jordbruksutskottet samt i övrigt
till statsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelser dels

över den år 1963 av dem verkställda
granskningen av riksbanken,

dels ock över den år 1963 av dem
verkställda granskningen av riksgäldskontoret.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott

dels justitieombudsmannens till innevarande
riksdag avgivna ämbetsberättelse,

dels ock militieombudsmannens vid
innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och
herrar vice talmän i riksdagens
första kammare samt de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta befattningshavare
hos kammaren, den
15 januari 1964.

Till en början beslöto herrar deputerade,
att kanslitjänstemännen skulle tills
vidare utgöras av en notarie, tre förste
stenografer, tolv stenografer, en reservstenograf,
en förste kanslist samt fem
kanslister, därav en tillika registrator
och två kansliskrivare.

Herrar deputerade antogo för tjänstgöring
tills vidare såsom

notarie (stomnotarie):

Gemert, Solveig, fru;

förste stenografer:

Stäckig, Sven, redaktör,

Hedelius, Erik, f. d. kammarrättsråd,
och

Ekman, Ernst L., redaktör;

stenografer:

Julin, Gösta, redaktör,

Eriksson, Arnold, fil. kand.,

Grass, Nils, byrådirektör,

Lagerström, Lennart, biträdande direktör,

Nilsson, Lars, pol. mag.,

Elfner, Tord, e. o. förste byråsekreterare,

Wickberg, Sven, fil. mag.,

Gunnarson, Bengt, advokat,

Sköldvall, Johnny, t. f. byrådirektör,
Svahnström, Bertil, redaktör,
Holmberg, Bo, och
Löfling, Arne, fil. stud.;

förste kanslist:

Stenwall, Wilhelm, f. d. byråsekreterare; kanslist,

tillika registrator:
af Petersens, Fritz, byrådirektör;

Torsdagen den 16 januari 1964

Nr 2

17

bestämmelserna om skyddsverksamhet på arbetsställe

Interpellation ang.

kanslister:

von Krusenstjerna, Gunnar, e. o. förste
kanslisekreterare, och

Ovegård, Lars, byrådirektör;

kanslister (kansliskrivare):

Bock, Ingeborg, fru, och

Göransson, Gertie, fru;

reservstenograf:

Henningsson, Bengt.

Det skulle antecknas, att fru Gemert,
af Petersens, fru Bock och fru Göransson
redan den 1, Stenwall den 7, von
Krusenstjerna den 9, Ekman och Holmberg
den 10 samt de övriga kanslitjänstemännen
den 13 innevarande januari
på särskild anmodan inträtt i tjänstgöring
hos kammaren.

Det skulle åligga den sålunda antagna
personalen att vid behov och i den mån
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

På därom gjord ansökan beviljades
stenografen Lars Nilsson från och med
den 13 ds tills vidare tjänstledighet för
enskilda angelägenheter och förordnades
fru Ingrid Nilsson att nämnda tid i
Lars Nilssons ställe uppehålla nämnda
tjänst.

År och dag som ovan.

In fidem
K.-G. Lindclöw

Interpellation ang. bestämmelserna om
skyddsverksamhet på arbetsställe

Herr ADOLFSSON (k) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Bland annat de svåra
olyckor som vid upprepade tillfällen inträffat
under reparations- eller rengöringsarbeten
på oljetanker har ånyo
ställt frågan på sin spets om såväl
skärpta skyddsbestämmelser för sådana
arbeten som en förbättring av skyddsarbetets
övervakning i allmänhet. Detta
gäller inte minst för branscher med anknytning
till hamnarbete, sjöfart och
skeppsbyggnad.

Krönikan för sådana gasolyckor upptar
för de senaste två åren ett fall vid
Termes i Motala år 1962 med två dödsoffer
samt ett fall vid Lindholmens
varv i Göteborg år 1963 med fem dödsoffer
och flera brännskadade. I sistnämnda
fall hade svetsarbete beordrats
ovanpå en tank som innehöll gasalstrande
oljor. Innevarande januari månad
inträffade vidare en gasolycka vid
Kockums i Malmö, varvid en person dödades.

Jag har på förfrågan delgetts upplysningen
att de mer än två decennier
gamla skyddsföreskrifterna för arbeten
av nämnt slag inom den allra närmaste
tiden kommer att ersättas med skärptare
bestämmelser att provisoriskt tilllämpas
i avvaktan på likformiga nordiska
föreskrifter. Det finns anledning
att hälsa detta besked med glädje. Samtidigt
har man dock svårt att undertrycka
förvåning och harm över att nio
år fått förflyta utan praktiska åtgärder
efter att arbetarskyddsstyrelsen mottog
yrkesinspektionens utredning med
förslag till nya och skärpta bestämmelser.

Fastän man har anledning hoppas
och tro att de väntade skärpta åläggandena
i fråga om säkerhetsåtgärder vid
ifrågavarande arbeten kommer att förebygga
olyckor och spara människoliv
och materiella värden, står det klart att
maximal effekt i skyddsavseende likväl
inte kan uppnås med mindre än att
arbetarskyddet ges ökade möjligheter
att funktionera såväl vid arbeten av
denna art som vid allt arbete med säkerhetsrisker.

Beträffande den svåra gasolyckan vid
Lindholmens varv är det bekant att representanter
för arbetarna och deras
fackliga organisation inte erhållit möjlighet
att delta i utredningen om olyckans
orsaker. Detta måste anses betänkligt
ur flera synpunkter, däribland med
utgångspunkt från att de anställdas representanter
bör få full insyn beträffande
de omständigheter som medverkat
till att olyckan inträffat. Detta är

18

Nr 2

Torsdagen den 16 januari 1964

Interpellation ang. bestämmelserna om skyddsverksamhet på arbetsställe

en av förutsättningarna för ett effektivt
skyddsarbetes bedrivande. I detta fall
blev verkstadsklubben nödsakad att genomföra
en egen utredning, varvid
bristande skyddsåtgärder konstaterades.

En annan viktig omständighet i sammanhanget
är att skyddsombuden inte
kan erhålla lönekompenserad arbetsledig
tid för att övervaka skyddsbestämmelsernas
efterlevnad. De står själva i
arbete, vanligtvis i pressande ackordsjäkt,
och saknar möjlighet att ta viss
del av arbetstiden i anspråk för att
kontinuerligt och vid aktuella tillfällen
studera och kontrollera skyddsåtgärderna.
Med hänsyn tagen till kontrolluppgiftens
stora betydelse i skyddsarbetet
borde det enligt min uppfattning vara
en självklarhet att skyddsombuden tillförsäkras
såväl tillräcklig ledighet från
arbetet för att uppfylla denna funktion
som full kompensation för inkomstbortfallet.
Angelägenheten av en sådan effektivisering
av kontrollen av skyddsåtgärderna
är särskilt uppenbar i bl. a.
hamn-, sjöfarts- och varvsarbetet, men
frågeställningen är aktuell även inom
arbetslivet i allmänhet. Resultatet av nu
rådande förhållanden blir för övrigt
också att det faller på arbetsledningen
ensam att ge såväl arbets- som skyddsorder.
Detta är en orimlig och ur säkerhetssynpunkt
skadlig ordning.

Med stöd av det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för socialdepartementet
få framställa följande frågor:

1) Har statsrådet för avsikt att ta initiativ
till sådana bestämmelser beträffande
skyddsarbetet på arbetsplatserna
att skyddsombuden ges rätt att mot full
ersättning för inkomstbortfallet ta nödig
andel av arbetstiden i anspråk för
kontinuerlig övervakning av skyddsbestämmelsernas
efterlevnad?

2) överväger statsrådet åtgärder som
bereder representanter för arbetsplatsens
fackliga organisation odiskutabel
rätt att delta i utredningar i samband
med inträffade arbetsolyckor?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr förste vice
talmannen avlämnade motioner:

nr 35, av herr Andersson, Torsten,
och herr Gustafsson, Nils-Eric, angående
fördelningen av beskattningsrätten
mellan produktionskommun och huvudkontorskommun; nr

36, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl., om avskaffande av den särskilda
sockerskatten;

nr 37, av herr Adolfsson, om obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring;

nr 38, av fru Carlqvist m. fl., angående
märkningen av läkemedel;

nr 39, av herr Hansson, Gustaf Henry,
angående återlån från ATP-fonderna;

nr 40, av herrar Lager och Adolfsson,
om ökad trygghet i anställning i vissa
fall;

nr 41, av herr Nilsson, Ferdinand, om
förhöjning av vissa livräntor i anledning
av yrkesskada m. m.;

nr 42, av fru Carlqvist m. fl., angående
märkningen av livsmedel;

nr 43, av herr Carlsson, Eric, om
skärpta bestämmelser mot nedskräpning
i naturen;

nr 44, av herr Jacobsson, Gösta, och
herr Kaijser, om översyn av trafiklagstiftningen; nr

45, av herr Svensson, Rikard, in. fl.,
om upphävande av bestämmelserna om
minimimått på torsk;

nr 46, av fru Carlqvist och herr Mårtensson,
om bättre ljudisolering av bostäder; nr

47, av herr Jacobsson, Gösta, och
herr Kaijser, om inrättande av ett statligt
trafikinstitut;

nr 48, av herr Nyman, angående anpassningsproblemen
i arbetslivet; och
nr 49, av fru Wallentheim m. fl., om
översyn av det statliga kommittéväsendet.

Nr 2

19

Fredagen den 17 januari 1964

På framställning av herr förste vice
talmannen beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och 2 skulle sättas sist
på föredragningslistan för morgondagens
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.34.

In fidem
K.-G. Lindelöiv

Fredagen den 17 januari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 11 innevarande
månad.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare

Med hänvisning till bifogade intyg
anhåller jag om befrielse från riksdagsarbetet
från och med den 14 januari
och tills vidare.

Einar Persson

Att riksdagsman Einar Persson, Älvdalsåsen,
insjuknat i febersjukdom och
på grund härav icke kan deltaga i riksdagsarbetet
från och med den 14/1
1964 och tills vidare, intygas på heder
och samvete.

Älvdalen den 14/1 1964
R. MVelin

prov.-läkare

Den begärda ledigheten beviljades för
den tid, det i åberopade läkarintyg omförmälda
hindret varade.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 35 och 36 till bevillningsutskottet,

motionerna nr 37—15 till behandling
av lagutskott,

motionerna nr 46—48 till allmänna
beredningsutskottet och

motionen nr 49 till statsutskottet.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 4, med förslag till lag om kommunal
beredskap m. m.

Herr STEFANSON (fp) erhöll på begöran
ordet och anförde:

Herr talman! Med hänsyn till omfattningen
av det ärende, som avses i Kungl.
Maj:ts proposition nr 10, med förslag
till lag om införande av brottsbalken
in. in., hemställer jag, att kammaren
måtte medgiva, att tiden för avgivande
av motioner i anledning av nämnda
kungl. proposition utsträckes till det
sammanträde, som infaller näst efter
femton dagar från det propositionen
kom kammaren till handa.

Denna hemställan bifölls.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 50, av herrar Adolfsson och Lager,
om statliga räntefria lån till bostäder;

nr 51, av herrar Adolfsson och Lager,
angående räntebidragen till bostäder;

nr 52, av herr Peterson, Eric Gustaf,
om försök med särskilda trafikövervakningsperioder; -

20

Nr 2

Fredagen den 17 januari 1964

nr 53, av herr Sundin m. fl., om reducering
av abonnemangsavgifterna för
elström till mindre förbrukare;

nr 54, av herrar Schött och Åkerlund,
om saluförande av ett s. k. mellanöl;

nr 55, av herrar Adolfsson och Lager,
angående maximeringen av kommunernas
bidrag till kostnaderna för folkpensioneringen;
samt

nr 56, av herrar Adolfsson och Lager,
om inrättande av ett statligt förlag för
skolböcker m. m.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan
för kammarens nästa sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.07.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1964. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

640020

Tillbaka till dokumentetTill toppen