Nr 8 FÖRSTA KAMMAREN 1968 (Riksdagens protokoll 1968:8)

LS32KX1

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 8 FÖRSTA KAMMAREN 1968

20—23 februari

Debatter m. in.

Tisdagen den 20 februari Sid.

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Schött (h) om vissa förberedelser för årets taxerings arbete

................................................ 3

av herr Björk (s) ang. information till polispersonalen beträffande
reglerna för användning av skjutvapen ............ 3

Onsdagen den 21 februari

Formerna för anslutning till politiskt parti.................... 4

Om poströstning vid kriminalvårdsanstalter .................. 5

Titelskyddet för periodisk tidskrift .......................... 10

Uppgifterna för riksdagens krigsdelegation i fredstid .......... 12

Om statsbidrag till Religion spedagogiska institutet ............ 14

Interpellation av herr Högström (s) ang. kommunernas kompetens
såvitt avser lokalisering av enskilda företag ............ 17

Meddelande ang. enkel fråga av herr Peterson, Eric Gustaf, (fp)
om rabatter för sjuk- och invalidpensionärer vid resa på statens
järnvägar ............................................ Ig

Torsdagen den 22 februari

Svar på enkel fråga av herr Eriksson, Karl-Erik, (fp) om tidigare

tryckning och distribution av deklarationsblanketter m. m. .. 19

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Petersson, Erik Filip, (fp) ang. ungdomens situation

på arbetsmarknaden.................................... 20

av herr Dahlén (fp) om en vitbok om Vietnam ............ 20

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) ang. avtalsrätten för arbetsmarknadens
organisationer ............................ 20

1 Första kammarens protokoll 1968. Nr 8

Nr 8

Innehåll

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 21 februari Sid.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1, om upphävande av bestämmelsen
om pensionsavdrag från riksdagsarvode ............ 4

— nr 2, om ändrad konstruktion av grupplivförsäkringen för

riksdagens ledamöter .................................... 4

— nr 3, om stadgande i grundlag angående förvärv av medlemskap
i politiskt parti .................................... 4

— nr 4, om poströstning vid kriminalvårdsanstalter .......... 5

— nr 5, om åtgärder för att underlätta de handikappades valdeltagande
................................................ 10

— nr 6, ang. titelskyddet för periodisk tidskrift .............. 10

— nr 7, om ändrade bestämmelser i riksdagsstadgan om riksdagens
krigsdelegation...................................... 12

Statsutskottets utlåtande nr 32, ang. beredskapsstat för försvarsväsendet
................................................ H

— nr 33, om statsbidrag till Religionspedagogiska institutet---- 14

— nr 34, om viss religionssociologisk forskning .............. 16

Bevillningsutskottets betänkande nr 3, ang. särskilda bestämmelser
om insättning på skogskonto .......................... 16

Bankoutskottets utlåtande nr 4, ang. granskning av riksdagens lönedelegations
verksamhet under år 1967 .................. 16

— nr 5, ang. förflyttning av riksbankens sedeltryckeri till Tumba

in. .................................................... 16

— nr 6, ang. familjepension åt fru Carin Vänner.............. 16

— nr 7, om utredning rörande kommunernas investeringar och

lånebehov .............................................. 10

Första lagutskottets utlåtande nr 5, om arvode av kommunala medel
till överförmyndare .................................. 16

— nr 6, om registrering av ideell förening.................... 17

— nr 7, om iavskaffande av förmånsrätten för vissa skatter...... 17

— nr 8, om sänkning av den civilrättsliga myndighetsåldern---- 17

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2, ang. utgifter på tilläggsstat II:

jordbruksärenden ........................................ 17

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 1, om åtgärder mot
ocker vid försträckning .................................. 17

Tisdagen den 20 februari 1968

Nr 8

Tisdagen den 20 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 9 innevarande
månad.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

Härmed får jag anhålla om tjänstledighet
från riksdagsarbetet den 20 och
den 21 februari 1968 för deltagande i
Nordiska rådets möte i Oslo.

Stockholm den 15 februari 1968

Gunnar Lange

Den begärda ledigheten beviljades.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 69, till Konungen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, såvitt
propositionen angår det promilletal,
varmed skogsvårdsavgiften skall utgå
för år 1968.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 70, till styrelsen för riksdagsbiblioteket
angående verkställd granskning av
riksdagsbibliotekets styrelse och förvaltning.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 17,
med förslag till lag om ändrad lydelse
av 7 kap. 8 § och 54 kap. 9 § rättegångsbalken
m. in.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Majrts proposition nr
24, med förslag till lag angående ändrad
lydelse av § 6 lagen den 30 maj
1873 (nr 31) om rikets mynt.

Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets
utlåtanden nr 1—7,
statsutskottets utlåtanden nr 32—34, be -

villningsutskottets betänkande nr 3,
bankoutskottets utlåtanden nr 4—7,
första lagutskottets utlåtanden nr 5—8,
jordbruksutskottets utlåtande nr 2 och
allmänna beredningsutskottets utlåtande
nr 1.

Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj :ts till kammaren överlämnade skrivelse
nr 21, angående val av ombud
jämte suppleanter i Europarådets rådgivande
församling.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen

av herr Schött (h) till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet:
»Har sådana förberedelser för årets
taxeringsarbete gjorts som erfordras på
grund av att datareformen nödvändiggör
att årets taxeringsarbete igångsättes
betydligt tidigare än vad förut varit
brukligt, exempelvis för tillhandahållande
åt taxeringsnämnderna redan
denna månad av olika blanketter, såsom
för underrättelser till andra -taxeringsnämnder
och till skattskyldiga?»; samt

av herr Björk (s) till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet:
»Anser Statsrådet att det föreligger behov
av ytterligare åtgärder för att bland
polispersonalen sprida kännedom om
gällande regler för polismäns användning
av skjutvapen?»

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Onsdagen den 21 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr Lundström anmälde, att han åter
infunnit sig vid riksdagen.

Justerades protokollet för den 13 innevarande
månad.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

Undertecknad anhåller härmed om
ledighet från riksdagsarbetet under tiden
den 27/2—den 1/3 1968 i och för
utrikes resa.

Stockholm den 21 februari 1968

Gösta Jacobsson

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs Kungl. Maj :ts skrivelse nr
21, angående val av ombud jämte suppleanter
i Europrådets rådgivande församling.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, att första kammaren
ville besluta att vid sammanträde onsdagen
den 6 mars företaga val av tre
ombud i Europarådets rådgivande församling
jämte tre suppleanter för dem.

Detta förslag antogs.

Föredrogos ånyo konstitutionsutskottets
utlåtanden:

nr 1, i anledning av motioner om
upphävande av bestämmelsen om pensionsavdrag
från riksdagsarvode; och
nr 2, i anledning av motioner om
ändrad konstruktion av grupplivförsäkringen
för riksdagens ledamöter.

Vad utskottet i dessa utlåtanden
hemställt bifölls.

Ang. formerna för anslutning till politiskt
parti

Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets
utlåtande nr 3, i anledning av motion
om stadgande i grundlag angående
förvärv av medlemskap i politiskt parti.

Till behandling hade konstitutionsutskottet
förehaft motionen II: 2, av herrar
Sjöholm och Rubin, i vilken motion
hemställts, att riksdagen måtte besluta
att låta i kommande ny grundlag införa
stadgande av innebörd, att medlemskap
i politiskt parti kunde vinnas endast
genom medlemskapssökandes eget personliga
initiativ.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt,
att riksdagen måtte avslå motionen II: 2.

Reservation hade anmälts av herr
Sveningsson (h), fröken Stenberg (h)
och herr Werner (h), vilka likväl ej antytt
sin åsikt.

Herr SVENINGSSON (h):

Herr talman! Nu börjar de gamla bekantskaperna
i riksdagsarbetet komma
fram den ena efter den andra. Herr Sjöholms
motion om stadgande i grundlag
angående förvärv av medlemskap i politiskt
parti är en sådan bekantskap
från de senaste åren.

Till det föreliggande utskottsutlåtandet
har högerledamöterna fogat en
blank reservation. Vi har gjort det av
den orsaken att vi ganska långt delar
den uppfattning som framföres i motionen
och i dess motivering. Jag anser
också för min del att en ständigt växande
skara har den uppfattningen, att den

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

kollektivanslutning som genom fackföreningsbeslut
förekommer till socialdemokratiska
partiet är en odemokratisk
och olämplig ordning.

Här kan kanske inte anföras några
nya synpunkter på denna tvångsanslutning.
Men nog kan man tycka — och
jag känner det på det sättet —- att varje
gång som denna fråga om kollektivanslutningen
kommer upp till behandling
verkar vad som här förekommer alltmer
motbjudande. Det förefaller mig
oförklarligt att socialdemokratiska partiet
vill hålla fast vid uppfattningen att
det är rätt och riktigt att ha denna
form av anslutning till ett politiskt
parti. Den enda inställning som här kan
försvaras är att varje medborgare själv
bör fatta detta beslut efter egen uppfattning.
Anslutning till ett politiskt
parti är ju en personlig angelägenhet.
Inte kan det vara riktigt — som vi här
sagt förr — att tusentals och åter tusentals
personer anslutes till ett politiskt
parti utan att de kanske själva vet om
detta. Då brukar det genmälas, att de
som inte vill vara med om denna kollektivanslutning
kan avge reservation
och på så sätt få sitt utträde ur en partiorganisation
som de aldrig själva begärt
att få inträda i. Varför skall de,
som är medlemmar i en facklig organisation,
behöva begära utträde ur ett
parti som de anslutits till utan att själva
känna till det?

Vi har alla respekt för att ha kvar
den ordningen att valhemligheten skall
vara tryggad. Det förhållandet att någon
skall behöva skylta med att begära
utträde ur ett parti, som han mot sin
vilja har anslutits till, innebär väl ett
steg i riktning mot att valhemligheten
inte är tryggad — något som vi måste
reagera emot.

Inom högerpartiet har vi starka sympatier
för motiveringen i herr Sjöholms
motion och finner hans synpunkter vara
riktiga. Men yrkandet, att riksdagen
måtte besluta att låta i kommande ny
grundlag införa stadgande om medlem 1-f

Första kammarens protokoll 1968. Nr 8

poströstning vid kriminalvårdsanstalter
skap i politiskt parti, vill vi inte vara
med om vid denna tidpunkt.

Vi frågar oss om det verkligen skall
vara nödvändigt med en lagstiftning?
Inom högerpartiet lever vi alltjämt i
den tron att det socialdemokratiska partiet
skall bli övertygat om hur oriktigt
det är med denna kollektivanslutning
och att man på det sättet kan komma
till rätta med problemet. Som motionärerna
uttalar kan det enda riktiga i ett
demokratiskt samhälle vara att de som
ansluter sig till ett politiskt parti måste
få göra det av egen övertygelse och
självständigt ha tagit ställning och fattat
beslut. Något annat kan inte vara
en tillfredsställande ordning.

Jag har, herr talman, inget annat yrkande
än bifall till utskottets hemställan.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i förevarande utlåtande
hemställt.

Om poströstning vid kriminalvårdsanstalter Föredrogs

ånyo konstitutionsutskottets
utlåtande nr 4, i anledning av motioner
om poströstning vid kriminalvårdsanstalter.

I de likaly dande motionerna I: 207,
av herr Dahlén m. fl., och II: 270, av
herr Wedén in. fl., hade anhållits, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t begära förslag angående poströstning
vid fångvårdsanstalterna i valet
1968.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet på åberopade grunder
hemställt, att riksdagen måtte avslå motionerna
1:207 och 11:270.

Reservation hade avgivits av herr
Torsten Andersson (ep), fru Segerstedt
Wiberg (fp) samt herrar Sörenson (fp),
Wahlund (ep), Norrby (fp) och Jonsson
(fp), vilka av angivna orsaker an -

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Om poströstning vid kriminalvårdsanstalter

sett, att utskottet bort hemställa, att
riksdagen i anledning av motionerna
1:207 och 11:270 måtte anhålla hos
Kungl. Maj:t om åtgärder för att möjliggöra
poströstning vid kriminalvårdsanstalter
i valet 1968.

Herr ANDERSSON, TORSTEN, (ep):

Herr talman! Denna fråga var uppe
till behandling under riksdagens höstsession
förra året. Då var såväl utskottet
som kamrarna, vilka biföll utskottets
förslag, enhälliga i sin uppfattning
att de på fångvårdsanstalter intagna borde
beredas möjlighet att få utöva sin
rösträtt. Som vi kommer ihåg blev partiledarna
då föremål för tidningarnas
frågvishet, och partiledarna uttalade
sig för att frågan måste lösas.

Att det inte blev något resultat i höstas
berodde på att utskottet hänvisade
till det pågående utredningsarbetet. Utskottet
uttalade, att det ansluter sig till
önskemålet, att möjligheterna till valdeltagande
förbättras och att frågan
bör bli föremål för fortsatt uppmärksamhet.
Man framhöll vidare att något
initiativ från riksdagens sida inte var
erforderligt härför. Vallagstiftningen i
dess helhet är, sade utskottet, föremål
för översyn genom 1965 års valtekniska
utredning och genom att grundlagberedningen
hade frågan uppe som ett led
i arbetet på en total författningsreform.
Utskottet förutsatte att frågan om internernas
röstmöjligheter skulle prövas
in anslutning därtill.

Sedan dess har ingenting hänt. När
utskottet nu åter har fått en motion att
behandla i ärendet, har till utskottsutlåtande!,
som går ut på att man vidhåller
sin tidigare uppfattning, fogats en
reservation som kräver att »alla åtgärder
som är möjliga vidtas för att lösa
frågan om de på kriminalvårdsanstalter
intagnas valdeltagande». Vi som har
undertecknat reservationen anser att det
är angeläget att dessa åtgärder snabbt
vidtas så att poströstning möjliggöres
för de intagna redan vid valet år 1968.
Skall de utredande myndigheterna

skynda lika långsamt som hittills förutser
vi att det inte finns några som helst
möjligheter att frågan löses före valet
i år. Därför har vi fogat en reservation
till utskottets utlåtande med yrkande
att riksdagen sålunda skall anhålla hos
Kungl. Maj:t om åtgärder för att möjliggöra
poströstning vid kriminalvårdsanstalter
i valet 1968.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen. Jag gör det framför
allt mot bakgrunden av det faktum
att alla som över huvud taget har tillfrågats
och som har varit intresserade
av denna fråga har gett sin anslutning
till att den bör lösas snarast möjligt.
Jag erinrar också om att partiledarna
i en enkät har uttalat att frågan bör
lösas redan före 1968 års val.

Herr AHLMARK (fp):

Herr talman! Det är fyra fakta som
ligger till grund för denna debatt.

För det första har de intagna vid
fångvårdsanstalter rösträtt enligt den
svenska grundlagen. De berövas sin
rösträtt genom att myndigheterna inte
ger dem chans att utöva den. Frågan
gäller alltså om vi skall se till att en
grupp svenska medborgare får utöva
den rätt som de har enligt författningen.

För det andra har — som herr Torsten
Andersson påpekade — samtliga
partiledare uttalat sig för att interner
på fängelser skall få rösta. Det skedde
några dagar före kommunvalet 1966.
Jag citerade partiledarnas uttalanden i
den debatt vi hade i kammaren den 1
november förra året. Jag behöver inte
upprepa det. Klart är att partiledarna
rimligen bör ha bundit sina partier för
att se till att intagna på fångvårdsanstalter
får rösträtt vid 1968 års val.

För det tredje strider det nuvarande
tillståndet mot de uttalade principerna
för vår kriminalvård. Det gäller ju att
återanpassa internerna till normalt samhällsliv.
Då är det orimligt att utestänga
de intagna från den handling

Onsdagen den 21 februari 1968

Nr 8

som kanske mest av alla innebär och
symboliserar delaktighet i samhällets
angelägenheter, alltså valhandlingen.
Det har kriminalvårdsstyrelsen påpekat
många gånger. Men myndigheterna
har inte brytt sig om det.

För det fjärde kan man omöjligt skylla
på postverkets resurser, om man vill
förhala denna fråga vidare. Posten har
omkring 3 200 postanstalter öppna på
valdagen. Man sköter poströstningen på
omkring 400 sjukhus. Ingen kan väl på
fullt allvar göra gällande att man inte
med litet god vilja och hygglig planering
skulle kunna hålla poströstning på
ett 70-tal fångvårdsanstalter.

Nu är det, herr talman, möjligt att
man inte längre kommer att förhala
den här frågans lösning. Det finns väl
vissa förhoppningar om att det blir
poströstning vid fångvårdsanstalterna i
1968 års val. Men säkra kan vi ännu
inte vara. Ty det står i utskottets en
mening korta yttrande att det »kan förutsättas,
att de åtgärder som är möjliga
kommer att vidtas för att lösa frågan
...».

Jag vill då fråga herr Georg Pettersson,
ordförande i konstitutionsutskottet,
vad det betyder. Det finns ju bara två
handlingsvägar här.

Antingen är det så, att man menar att
internerna skall få rösta i 1968 års val.
— Men varför bifaller man i så fall inte
motionen? Och varför säger man inte
i utskottets yttrande att motionens krav
kommer att uppfyllas?

Eller också blir det så, att internerna
inte heller i år får chans att rösta. Då
borde man ha skrivit det och ärligt
medgett att man lämnat ett negativt besked.

Jag hoppas därför att konstitutionsutskottets
ordförande nu vill ge kammaren.
ett klart besked i frågan: Blir
det poströstning för internerna eller
blir det inte det?

Herr PETTERSSON, GEORG, (s):

Herr talman! Herr Ahlmark slår delvis
in öppna dörrar. När vi debatterade

poströstning vid kriminalvårdsanstalter
denna fråga i höstas, förelåg nämligen
ett utskottsutlåtande som innebar att
utskottet ställde sig bakom alla de åtgärder
som kunde vidtagas för att bereda
även nu ifrågavarande grupper
möjlighet att få avge sina röster —• det
gäller också de handikappade, som behandlas
i nästa ärende i dag.

När det gäller inrättandet av postanstalter
så är väl detta helt avhängigt
av de resurser som postverket kan ha.
Därför kan jag inte ge besked om det
kommer att bli poströstning överallt.
Utskottet förutsätter att alla de åtgärder
som är möjliga kommer att vidtas, och
vad som är möjligt är ju beroende av
de resurser som finns. Det får väl inte
bli på det sättet — vilket man kunde
befara när denna fråga diskuterades i
höstas — att postanstalter inrättas vid
fängelserna på bekostnad av postanstalter
som skulle inrättas vid sjukhus. Resurserna
får väl vara det avgörande.

För övrigt, herr talman, diskuterade
vi ju detta så ingående i höstas att det
inte finns mycket mer att tillägga. Jag
ber, herr talman, att få yrka bifall till
utskottets utlåtande.

Herr AHLMARK (fp):

Herr talman! Det här var värre än
jag hade tänkt mig.

Jag trodde att herr Georg Pettersson
skulle säga att utskottsutlåtandet var
litet suddigt skrivet, att det är litet
svårt att bifalla motionen etc. — men
att det ändå skulle betyda att internerna
får rösträtt 1968. Nu säger han i stället
att det beror på postens resurser och att
vi för närvarande inte kan säga något
om de resurserna.

I det läget tycker jag att det är dubbelt
så angeläget att riksdagen följer
reservationen, som ger Kungl. Maj :t i
uppdrag att se till att tillräckliga resurser
ställs till postverkets förfogande
så att det kan utvidga sin valservice
från de 3 200 postanstalter som är öppna
och de 400 sjukhus som har poströstning
till också de 70 fångvårdsanstalter
som det här gäller.

Onsdagen den 21 februari 1968

8 Nr 8

Om poströstning vid kriminalvårdsanstalter

kriminalvården inte skall ha någon

Jag finner det alltså mycket angeläget
att kammaren i dag följer reservationen.

Herr PETTERSSON, GEORG, (s):

Herr talman! Herr Ahlmark talar om
suddighet. Jag undrar om det inte är
han som är suddig i sin tankevärld.
Det måste väl stå klart för honom att
posten är ett affärsdrivande verk och
att vi här, i varje fall inte från utskottets
sida, kan bestämma att postens
verksamhet skall utvidgas på det sätt
som herr Ahlmark här utan vidare förutsätter
att va skall göra. Det affärsdrivande
verket måste självt få ange
vilka resurser det liar att ställa till förfogande.
Vi utgår från utskottets sida
från att alla åtgärder som är möjliga
skall vidtagas. Därmed tycker jag att
den suddighet som herr Ahlmark talade
om när det gäller utskottsutlåtandet helt
faller på hans egen tankevärld.

Herr SVENINGSSON (h):

Herr talman! När denna fråga nu
efter några månader har kommit igen
här i riksdagen verkar det som om det
vore en synnerligen stor brådska att
komma fram till en lösning. Jag tycker
för min del inte att det bör läggas några
hinder i vägen för dem som kriminalvården
har tagit hand om när det gäller
att få tillfälle att rösta.

När detta ärende sist behandlades
hävdade en högerledamot i andra kammaren
den uppfattningen, att de som
inte rättar sig efter vad lag och rätt
föreskriver inte skall ha någon rösträtt.
Det förhåller sig emellertid så,
som det redan har sagts, att de enligt
grundlagen har rösträtt. Frågan är
bara om de som är intagna i fångvårdsanstalt
skall få vidgade möjligheter att
utnyttja sin rösträtt. Därför kan man
inte med anledning av de motioner som
behandlas nu och som har behandlats
tidigare hävda den uppfattningen, att
de individer som är omhändertagna av

rösträtt.

Jag har inte för min del för avsikt
att ta avstånd från vad jag har varit
med om att biträda i konstitutionsutskottet.
När det gäller herr Ahlmarks
uttalande, att partierna borde vara
bundna av de uttalanden som partiledarna
har gjort, bör väl dock varje parti
få svara för sig om det verkligen är
den ordningen att partiledarna i alla
situationer binder partierna.

Det finns ändå skäl att hävda den
uppfattningen att en del av de intagna
i våra fängelser har visat så litet respekt
för sina medmänniskors liv och egendom
och så liten hänsyn till gällande
lag och rätt och som har begått så grova
brott att det faktiskt verkar stötande
och skandalartat att de skall ha möjlighet
att avlämna sin röst när det är val.
De som begått mycket grova brott borde
inte ha någon möjlighet att påverka
valresultatet.

Jag har inget annat yrkande än bifall
till utskottets förslag.

Herr AHLMARK (fp):

Herr talman! Om man skall beröva
vissa svenska medborgare deras rösträtt,
som herr Sveningsson här tycks
vilja för dem som begått särskilt grova
brott, måste man göra det i grundlagsenlig
ordning. De personer som herr
Sveningsson talade om har enligt den
svenska författningen rätt att rösta.
Men de ges inte de praktiska möjligheterna
att rösta, därför att postverket
ännu inte satt in poströstning på anstalterna.
Om herr Sveningsson däremot
vill beröva dem denna rösträtt
får han motionera om att man skall
ändra grundlagen på denna punkt —
det är den enda chansen.

Nu säger herr Pettersson att det
egentligen är postverket och dess resurser
som skall bestämma det här. Vi kan
inte veta vilka möjligheter postverket
har, det är ett affärsdrivande verk
o. s. v. Nej, herr Pettersson, om vi be -

Onsdagen den 21 februari 1968

Nr 8

finner oss i en situation då några tusen
svenska medborgare berövas sin grundlagsenliga
rätt att rösta så har riksdagen
rätt och möjlighet att säga ifrån att
så här får det inte vara. Det är inte
postverket som ensamt skall avgöra den
här saken.

Jag har bett riksdagens upplysningstjänst
ta reda på vad postverket självt
har sagt i ämnet. Jag fick i förrgår följande
svar: »Inom postverket har i avsaknad
av direktiv från Kungl. Maj:t
inga överväganden skett rörande utvidgning
av postens valservice på här
aktuellt sätt.» Postverket kan få de direktiven
genom att vi följer reservationen.

Herr SVENINGSSON (h) kort genmäle: Herr

talman! Jag vill säga till herr
Ahlmark att jag gjorde en antydan om
att just frågan om rösträtt eller inte
rösträtt kunde vi inte behandla i dag.
Det är alldeles riktigt att där måste det
göras en ändring i grundlagen. Men det
finns redan möjligheter för åtminstone
en del av de intagna att avlämna sina
röster genom t. ex. äktamakeförsändelser.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):

Herr talman! Det är uppenbart riktigt
som herr Ahlmark säger att ingen
människa kan berövas sin rösträtt utan
att det sker i laga ordning. Men lika
riktigt är att många människor på
grund av väderleksförhållanden, vägförbindelser
o. s. v. har mycket svårt att
utöva sin rösträtt. Detta har aldrig ansetts
grundlagsstridigt, men det har ansetts
beklagligt. I de fall som vi nu närmast
diskuterar är det närmast fråga
om människor som genom eget förvållande
har omhändertagits. Under sådana
förhållanden förstår jag inte hur
man kan göra ett grundlagsproblem av
detta. Om de låter bli att begå brott så
slipper de att sitta inne!

poströstning vid kriminalvårdsanstalter

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Det senaste anförandet
var synnerligen intressant. De människor
som t. ex. bor långt in i fjällbygderna
har givetvis svårigheter att komma
fram till en vallokal. Skillnaden är
dock att de själva har valt att bo där,
medan de som sitter inburade inte gör
det av eget val. Samhället har sörjt för
att de är internerade. Vilken anledning
samhället sedan har haft att på detta
sätt ta hand om dem är en helt annan
sak. De internerade har inte att kämpa
emot blötmyrar, väder och vind för att
komma till en vallokal, utan de har att
försöka ta sig igenom galler, vilket är
ännu svårare.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):

Herr talman! Jag förstår att herr Axel
Andersson inte menar att man för att
kunna utöva sin rösträtt skall behöva
ta sig igenom galler. I själva verket sitter
väl vederbörande där på grund av
eget förvållande, medan människor som
bor avlägset och har svårigheter att
kunna rösta inte på samma sätt har
vållat sin egen situation.

Jag är förvånad över att någon kan
åstadkomma en så stor entusiasm för
denna fråga. Internernas rösträtt är en
sak. Jag vidhåller dock, att de faktiskt
sitter där på grund av egna bedrifter
av sådant slag att samhället måste ta
hand om dem. Det kan inte hjälpas. Att
sedan demokratin skulle vinna eller
förlora så mycket på om internerna
kan rösta eller ej, tror jag inte. Blås inte
upp sådana här små saker och gör dem
inte till större saker än de är!

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Jag vet inte om jag är
okunnig eller om det är så att herr Ferdinand
Nilsson lever kvar i den gamla
uppfattningen: öga för öga och tand för
tand. Jag trodde att den kriminalvård
som vi sysslar med egentligen avser att
återinpassa dessa människor så snabbt

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Ang. titelskyddet för periodisk tidskrift
och säkert som möjligt i samhället. En
av de uppgifter man har i samhället är
att deltaga i de allmänna valen. Skulle
man förhindra de internerade att rösta,
förhindrade man ju också deras anpassning
till samhället.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep):
Herr talman! Vi är väl ändå överens
om, herr Axel Andersson, att de internerade
själva har vållat sin situation.
Det är inte vi som har gjort att de har
begått brott.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
därunder förekomna yrkanden propositioner,
först på bifall till utskottets
hemställan samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades i den
vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen, efter
att hava upprepat propositionen på bifall
till utskottets hemställan, sig finna
denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr Andersson, Torsten, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad konstitutionsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 4,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Andersson, Torsten,
begärde rösträkning, verkställdes

nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja —79;

Nej — 37.

Därjämte hade 7 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Vid förnyad föredragning av konstitutionsutskottets
utlåtande nr 5, i anledning
av motioner om åtgärder för
att underlätta de handikappades valdeltagande,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Ang. titelskyddet för periodisk tidskrift

Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets
utlåtande nr 6, i anledning av motioner
angående titelskyddet för periodisk
tidskrift.

I detta utlåtande hade konstitutionsutskottet
behandlat de vid 1967 års riksdag
väckta, likalydande motionerna
I: 3, av herr Björk och herr Johansson,
Tage, samt 11:5, av hem Martinsson
m. fl., i vilka motioner yrkats, att riksdagen
i skrivelse till Kung], Maj:t skulle
anhålla om förslag till sådan omarbetning
av paragraferna 5, 6 och 7 i
kap. 5 tryckfrihetsförordningen, att såväl
nuvarande som nytillkommande
ägares legitima intressen beträffande
titelskydd för periodiska skrifter tillgodosåges.

Utskottet hade i det nu föredragna
utlåtandet på anförda skäl hemställt, att
riksdagen måtte förklara motionerna
I: 3 och II: 5 från 1967 års riksdag besvarade
med vad utskottet i utlåtandet
anfört.

Herr BJÖRK (s):

Herr talman! För riksdagens ledamöter
brukar framhållas värdet av att
väcka motioner i början av den allmänna
motionstiden. Det sägs minska
besvären för olika berörda parter, och

Onsdagen den 21 februari 1968

Nr 8

motionärerna föreställer sig väl gärna
att en tidig motionsavlämning skall öka
sannolikheten för en tidig utskottsbehandling.
När det gäller de motioner
som behandlas i föreliggande utlåtande,
finner man att de bär numren I: 3
ocli II: 5, och de har också mycket riktigt
kommit upp till behandling redan
i februari månad. Det är förstås den
lilla haken att det inte är februari samma
år som motionerna väcktes utan
året därpå.

Men man skall väl inte klaga. Den
långa tid som konstitutionsutskottet har
tagit på sig för att behandla motionerna
vittnar kanske i själva verket om
den vikt utskottet tillmäter de frågor
som här behandlas och om den grundlighet
med vilken ärendet blivit prövat.
Jag borde kanske på motionärernas
vägnar tacka för den årslånga möda
som konstitutionsutskottet lagt ned på
den bär saken. Det kunde ju vara värre.
Om vi exempelvis haft offentliga utskottsförhör,
så hade motionerna kanske
inte kommit upp förrän i februari
nästa år.

Utgångspunkten för motionerna var
att en ansökan om att få ge ut ett organ
vid namn Socialistisk tidskrift avslogs
av justitiedepartementet på den grunden
att ägaren av ett redan nedlagt organ
med namnet Nationalsocialistisk
tidskrift motsatte sig denna utgivning.
När sådant kan hända, säger man sig
att det måste vara något egendomligt
antingen med gällande bestämmelser på
området eller med tillämpningen av
dessa bestämmelser. Om det enbart är
fråga om tillämpningen, frestas man att
tala om en formalism på gränsen till
omdömeslöshet.

Motionärerna har ansett att det borde
finnas skäl för en översyn av gällande
bestämmelser, vilka förefaller ge
ett överdrivet skydd åt innehavare av
vissa titlar för periodiska skrifter och
inte innebära tillräcklig generositet mot
nytillkommande utgivare. Utskottets utlåtande
följer i stor utsträckning motionärernas
argumentering. Utskottet säger

Ang. titelskyddet för periodisk tidskrift
att det är önskvärt att nytillkommande
utgivares legitima intressen tillgodoses
vid bedömningen av ansökningar om
nya titlar. Utskottet framhåller att den
naturliga utvecklingen på tidnings- och
tidskriftsmarknaden bör hindras så litet
som möjligt. Och utskottet säger i
utomordentligt diplomatiska ordalag att
inte endast den yttre likheten mellan
titlarna bör beaktas utan även de begrepp
som de aktuella orden representerar.
Enligt utskottets mening står det
då klart att exempelvis orden »socialistisk»
och »nationalsocialistisk» är så
särskilda från varandra att risk för förväxling
mellan dem inte föreligger. Ja,
det är ju ett obestridligt påpekande.

Utskottet ryggar bara tillbaka inför
själva kravet på en översyn av bestämmelserna,
men man får kanske säga att
dess uttalanden bör vara vägledande för
departementets fortsatta praxis på detta
område och att i så måtto motionärerna
åtminstone halvvägs fått sina önskemål
tillgodosedda.

Jag har bara en fråga att ställa till
företrädare för konstitutionsutskottet.

I motionerna tog vi upp det speciella
problemet att nuvarande bestämmelser
om att utgivningsbeviset kan bevaras,
om skriften utkommer på särskilda tider
med minst fyra nummer eller häften,
inte synes ge tillräckliga garantier
för att verklig utgivning och spridning
äger rum. Det torde alltså förekomma
att en ägare uppfyller bestämmelsen
genom att på vissa tider i ett fåtal
exemplar låta trycka ett litet blad med
den titel som anges i utgivningsbeviset.
På så sätt kan utgivningsrätten bevaras
många år efter det att organet fyllt en
reell funktion.

Jag skulle vara tacksam att få veta
om konstitutionsutskottet vid sina
grundliga studier av ärendet har observerat
förhållanden av det slag som här
omnämnes, om man har funnit exempelvis
att vissa stora förlag eller organisationer
ligger på titlar i många år
genom vissa enkla grepp som knappast
kan vara i linje med lagstiftarens av -

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Ang. uppgifterna för riksdagens krigsdelegation i fredstid

sikter. Om utskottet har observerat sådana
förhållanden, vilka reflexioner har
man i så fall knutit till dem?

Herr PETTERSSON, GEORG, (s):

Herr talman! Jag kan genast svara
herr Björk att vi har uppmärksammat
möjligheten att hålla liv i en titel på en
tidskrift genom att tidskriften ges ut på
det sätt som herr Björk nyss angav.
Men vi ansåg ändå inte att det fanns
anledning att nu begära någon särskild
utredning eller att vidta andra åtgärder.
Så mycket kan jag emellertid säga att
frågan för utskottets del fortfarande är
aktuell och att det kan finnas anledning
att återkomma om inte annat så i samband
med utskottets dechargearbete.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, bifölls vad utskottet i
det nu förevarande utlåtandet hemställt.

Ang. uppgifterna för riksdagens krigsdelegation
i fredstid

Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets
utlåtande nr 7, i anledning av motioner
om ändrade bestämmelser i riksdagsstadgan
om riksdagens krigsdelegation.

I de likalydande motionerna I: 508,
av herr Bengtson och herr Pettersson,
Arne, samt II: 645, av herrar Nihlfors
och Björkman, hade anhållits, att riksdagen
måtte besluta upphäva bestämmelserna
i 13 § riksdagsstadgan om
krigsdelegationens uppgifter i fredstid.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på åberopade grunder hemställt,
att riksdagen i anledning av motionerna
I: 508 och II: 645 måtte besluta
i utlåtandet angiven ändring av 13 §
riksdagsstadgan.

Herr PETTERSSON, GEORG, (s):

Herr talman! Det har med anledning
av förevarande utlåtande uppstått en
del missförstånd, och det har också

skett en viss sammankoppling med det
förslag till riksdagsstadga som är fogat
som bilaga till grundlagspropositionen.
Vissa av dessa synpunkter har kommit
mig till del så sent att utskottet inte har
blivit i tillfälle att få dem klarlagda.

Frågan om l-iksdagens krigsdelegation
— således en fråga som rör riksdagens
interna verksamhet ■— är av sådan
vikt att det är angeläget att försöka
få till stånd enighet, samma enighet
som har rått i utskottet när det gäller
dess utlåtande, även om utlåtandet kanske
kunde vara annorlunda.

Då någon ytterligare bordläggning nu
inte kan begäras vill jag, herr talman,
yrka att utlåtandet återremitteras till
utskottet.

Herr ANDERSSON, TORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag har litet svårt att
förstå konstitutionsutskottets ärade ordförande
beträffande denna begäran om
återremiss.

Jag kan inte finna att det råder några
oklarheter på denna punkt. Att det
har uppstått diskussion lämnar jag därhän.
Det förefaller mig vara ganska
klart att förvaltningskontoret med sin
kapacitet skall vara väl skickat att omhänderha
den fredsmässiga sidan av
krigsdelegationens arbete. Jag tror att
förvaltningskontoret har de personella
och andra resurser som gör det särdeles
lämpligt. Jag tror att det skulle vara
lugnt för riksdagens kamrar att veta
att de fredsmässiga uppgifterna är förankrade
där, såsom här har föreslagits.

Jag anser att vi gör klokt i att följa
motionärerna på denna punkt och sålunda
överföra det fredsmässiga inslaget
till förvaltningskontoret. Det är ändamålsenligt
och såvitt jag förstår sakligt
motiverat att förvaltningskontoret
klarar handläggningen av såväl beredskapsplanering
som uppskovsärenden
m. m. i fredstid.

Därför ber jag, herr talman, att få
hemställa att frågan avgörs i vanlig ordning,
och jag yrkar bifall till utskottets
förslag.

Onsdagen den 21 februari 19G8

Nr 8

Ang. uppgifterna för riksdagens krigsdelegation i fredstid

Herr förste vice talmannen STRAND
(s) :

Herr talman! Förslaget vore alldeles
säkert riktigt om det funnes några sådana
uppgifter under fredstid som det
vore naturligt att hänföra till förvaltningskontoret.
Men, vad vi känner till
om de beredskapsfrågor som förekommer
är det sådant som tillhör krigsdelegationen
eller riksdagen att handlägga.
Det är frågan om att upprätta de bestämmelser
— så långt det nu finns
möjlighet att bedöma dem — som skall
ligga till grund för krigsdelegationens
handlande, om den skulle behöva träda
i funktion. Såvitt jag förstår kan dessa
uppgifter icke överlämnas till förvaltningskontoret.
Men om det skulle förekomma
sådant som måste förberedas
i fråga om lokaler, transporter e. d.,
som inte ordnas på annat sätt, kan detta
naturligtvis av krigsdelegationens
presidium överlämnas till förvaltningskontoret
för handläggning och verkställighet.

Jag hemställer om bifall till återremissyrkandet.

Herr ANDERSSON, TORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag ber att ytterligare
få tillägga att när man första gången
diskuterade krigsdelegationens upprättande,
beklagade man att det inte fanns
något organ inom riksdagen, till vilket
man kunde överlåta dessa uppgifter.
Det sägs här i utlåtandet: »Det framstod
som angeläget att något organ uttryckligen
anförtroddes detta ansvar» — dvs.
ansvaret som riksdagens beredskapsorgan.
Jag kan inte finna annat, herr talman,
än att den organisation vi har
skulle vara synnerligen lämplig för detta.
Jag är inte övertygad om att vad
herr förste vice talmannen anfört skulle
vara ett särskilt skäl för att man
skulle återgå till det beslut som här fattats
tidigare.

I likhet med motionärerna finner jag
det vara naturligt, liksom också utskottet
säger i sitt utlåtande, att förvalt -

ningskontoret övertar ifrågavarande
uppgifter vilka, som utskottet säger,
»otvivelaktigt åtminstone till väsentligaste
del är att hänföra till riksdagens
förvaltningsärenden». Jag tror att det
ur alla synpunkter skulle vara lämpligt.
Det skulle dessutom innebära att
man en gång för alla löste ett problem
som jag är övertygad om kommer att
stå kvar •—- även om ärendet skulle
återremitteras i dagens situation —
med krav på att det löses på ett eller
annat sätt.

Jag ber således, herr talman, att få
vidhålla mitt yrkande.

Herr PETTERSSON, GEORG, (s) kort
genmäle:

Herr talman! Mitt återremissyrkande
baserades på att man skulle kunna få
tillfälle att inför kamrarna förklara en
hel del av det som nu diskuteras här.
Vi har funnit önskvärt att så blir fallet.
När vi ställde oss bakom utskottsutlåtandet
tyckte vi att utlåtandet i och för
sig inte skulle behöva föranleda några
missförstånd, men utlåtandet har kommit
att medföra missförstånd. Det är
för att förklara allt detta som vi vill ha
återremiss. Om jag därtill lägger att
andra kammaren redan bär fattat beslut
om att återremittera ärendet, skulle
kanske diskussionen i sak kunna anstå
till dess utskottet återkommer.

Herr SVENINGSSON (h):

Herr talman! Jag vill bara för min
del säga att det är en ganska ovanlig
händelse att en utskottsordförande hemställer
att ett enhälligt utlåtande från
hans utskott skall återremitteras. Jag
tycker att ett sådant yrkande bör respekteras.
Här har av allt att döma inträffat
saker som vi inte fått uppgift om vid
utskottsbehandlingen. Jag vill för min
del vädja till kammarens ledamöter att
följa det beslut som andra kammaren
har fattat.

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Om statsbidrag till Religionspedagogiska institutet

Överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr talmannen yttrade,
att därunder yrkats

dels, av herr Andersson, Torsten, att
utskottets hemställan skulle bifallas,

dels ock, av herr Pettersson, Georg,
att förevarande ärende skulle återförvisas
till utskottet.

Herr talmannen anförde vidare, att
propositioner till en början komme att
framställas beträffande yrkandet om
återremiss, varefter, om anledning därtill
gåves, herr Torsten Anderssons yrkande
komme att upptagas.

Därefter gjordes propositioner, först
på bifall till berörda återremissyrkande
samt vidare på avslag därå; och förklarades
den förra propositionen, som
upprepades, vara med övervägande ja
besvarad.

Vid förnyad föredragning av statsutskottets
utlåtande nr 32, i anledning av
Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående beredskapsstat
för försvarsväsendet för budgetåret
1968/69, bifölls vad utskottet i
detta utlåtande hemställt.

Om statsbidrag till Religionspedagogiska
institutet

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 33, i anledning av motioner
om statsbidrag till Religionspedagogiska
institutet.

I de likalydande motionerna 1:216,
av herr Blomquist in. fl., och II: 280, av
herr Nelander in. fl., hade anhållits, att
riksdagen för budgetåret 1968/69 måtte
bevilja Religionspedagogiska institutet
ett anslag på 25 000 kronor för att
främja religionspedagogisk forskning
samt för att bidraga till fortbildning
och vidareutbildning av undervisare i
kristendoms- och religionskunskap.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet av angivna orsaker hemställt,
att riksdagen måtte avslå motionerna
1:216 och 11:280.

Reservation hade anförts av herrar
Virgin (h), Kajiser (h), Nyman (fp),
Bengtson (ep), Ottosson (h), Thorsten
Larsson (ep), Wirtén (fp), Bohman (h),
Ståhl (fp), Eliasson i Sundborn (ep),
Nihlfors (fp), Turesson (h), Westberg
(fp) och Elmstedt (ep), vilka ansett, att
utskottets yttrande bort hava den lydelse,
som i reservationen angivits, samt att
utskottet bort hemställa, att riksdagen
med bifall till motionerna 1:216 och II:
280 till bidrag till Religionspedagogiska
institutet för budgetåret 1968/69 på driftbudgeten
under åttonde huvudtiteln
måtte anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Detta ärende, som gäller
ett anslag till Religionspedagogiska
institutet, är ju inte någon ny fråga för
kammaren. Tvärtom har vi haft anledning
att diskutera ärendet flera gånger
tidigare. Man kan naturligtvis då fråga
sig vad det finns för anledning för
motionärer och reservanter att så här
envist komma tillbaka med ett förslag
som riksdagens majoritet tidigare inte
har visat förståelse för. Förklaringen
härtill är väl helt enkelt den att behoven
kvarstår och att det alltså finns
anledning för intresserade att kräva
att dessa behov skall tillgodoses.

Religionspedagogiska institutet sysslar
ju med forskning. Men — och det
tycker jag i detta sammanhang är viktigare
—- institutet sysslar också med
fortbildning och vidareutbildning av
undervisare i kristendoms- och religionskunskap.
När vi nu vet att det råder
en allvarlig brist på lärare inom
detta område över hela landet, tycker
jag att vi borde vara tacksamma för att
detta institut är i verksamhet. Faktum
är att det över hela landet så när som
i Hallands län råder brist på lärare i

Onsdagen den 21 februari 1968 Nr 8 15

Om statsbidrag till Religionspedagogiska institutet

kristendomskunskap. I Halland har
man på grund av särskilda omständigheter
inte kommit så långt att detta
behov ännu blivit framträdande, men
även där kommer man säkerligen om
inte någon förändring sker att få en
brist framdeles.

Man bär kunnat klara denna undervisning
främst med hjälp av präster
som ställt sig till förfogande. De har
säkert gjort ett ambitiöst arbete i undervisningens
tjänst, men de har ju
ändå inte den pedagogiska utbildning
som behövs för att det skall bli ett fullgott
resultat av undervisningen.

Vi har alltså denna brist. Detta institut
lägger ner ett stort arbete på att
fortbilda och vidareutbilda lärare. Vi
borde då, som jag tidigare sagt, vara
tacksamma för att institutet utför denna
uppgift. Den pågående revisionen av
grundskolans läroplan beträffande kristendomsämnet
kommer säkerligen också
att medföra ett ökat behov av fortbildning
och vidareutbildning. Det arbete
som detta institut utför kommer
då att bli ännu värdefullare än det hittills
varit.

Det är enligt min uppfattning två saker
som gör att det borde vara rimligt
att riksdagen ger institutet detta stöd.
För det första har vi ett stort behov av
en vidareutbildning av lärare i kristendomsämnet,
och för det andra är den
ekonomiska situationen för detta institut
sådan att om man inte får denna
hjälp, så är det risk för att verksamheten
inte kan fortsätta. Det är heller
inte fråga om några stora pengar. Det
rör sig om 25 000 kronor, vilket i budgetsammanhang
för staten måste vara
en bagatell. För institutet är dessa
pengar däremot ett livsvillkor.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Med hänvisning till utskottets
skrivning ber jag att få yrka
bifall till utskottets hemställan.

Herr BLOMQUIST (h):

Herr talman! Vi är ju vana vid herr
Näsströms knapphändighet. Den avspeglar
sig också i utskottsutlåtandets
längd och i utskottets knapphändiga
motivering.

Jag vill helt instämma i vad herr
Axel Andersson uttalat som motivering
för reservationen. Det är litet beklagligt
med just denna knapphändighet
ifrån både utskottets vice ordförande
och utskottet självt, ty det tyder på att
man liksom inte tar saken på allvar. Jag
undrar, om inte vi motionärer, som tänker
komma tillbaka med denna fråga
envist — det kan jag utlova -— väntar
och hoppas på att de som nu fortfarande
är negativa i utskottet skall se till
saken så småningom.

Vad är saken? Jo, den är att vi här
i landet sedan länge har ett väl etablerat
och uppbyggt institut med uppgift
att vidareutbilda och fortbilda undervisare
i religionskunskap. Detta sker
bl. a. genom religionspedagogiska seminarier
och genom metodikseminarier
för träning av lärare med i sak kompetens,
men som saknar provår och liknande.
Det säger sig självt, att ett sådant
här institut tjänar vår skolas sak.
Sakkunnigt folk gör här frivilligt en insats
på pedagogikens område och kompletterar
på så sätt samhällets egna insatser.

Lärarna i religionskunskap lägger
allt större vikt vid Religionspedagogiska
institutet, och verksamheten har
därför svällt för varje år. Det gör att
man inte längre kan låta ledningen för
uppläggningen och administrationen av
denna verksamhet arbeta utan ersättning.

Jag vet att det ibland har talats om
att statsbidrag till denna verksamhet
strider mot en godtagen princip — en
princip som vi alla är överens om, nämligen
att det är samhällets skyldighet
att sörja för all fortbildning av lärare.
Det skulle nämligen strida mot denna
princip, om staten skulle stödja ett sådant
här frivilligt företag. Men nu har

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Om statsbidrag till Religionspedagogiska
ju ändå staten inte kommit dithän, att
den kan till fyllest sörja för all denna
fortbildning. Om man nu på ett område,
där det råder en bristsituation, nämligen
på religionspedagogikens område,
har en förnämlig verksamhet i gång,
som utföres av experter — är det då
inte litet kortsynt att inte stödja denna
verksamhet?

Jag tycker att allt talar för att vi verkligen
i dag för en gångs skull ser till
saken och stöder reservationen av herr
Virgin m. fl., som herr Axel Andersson
här har yrkat bifall till.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen i enlighet
med därunder framkomna yrkanden
propositioner, först på bifall till utskottets
hemställan samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades
i den vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen,
efter att hava upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan, sig
finna denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr Andersson, Axel, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 33, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Då emellertid herr Andersson, Axel,
begärde rösträkning, verkställdes nu

institutet

votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens slut
rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 63;

Nej —61.

Vid ånyo skedd föredragning av statsutskottets
utlåtande nr 34, i anledning
av motioner om viss religionssociologisk
forskning, bifölls vad utskottet i
detta utlåtande hemställt.

Vid förnyad föredragning av bevillningsutskottets
betänkande nr 3, med
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning med särskilda
bestämmelser om insättning på
skogskonto, bifölls vad utskottet i detta
betänkande hemställt.

Föredrogs ånyo och lädes till handlingarna
banikoutskottets utlåtande nr
4, angående verkställd granskning av
riksdagens lönedelegations verksamhet
under år 1967.

Föredrogos ånyo bankoutskottets utlåtanden: nr

5, i anledning av framställning
från fullmäktige i riksbanken om förflyttning
av riksbankens sedeltryckeri
till Tumba m. m.;

nr 6, i anledning av framställning
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
angående familjepension åt
fru Carin Vänner; samt

nr 7, i anledning av motioner om utredning
rörande kommunernas investeringar
och lånebehov.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogos ånyo första lagutskottets
utlåtanden:

nr 5, i anledning av motioner om arvode
av kommunala medel till överförmyndare; -

Onsdagen den 21 februari 1968 Nr 8

Interpellation ang. kommunernas kompetens såvitt avser lokalisering av enskilda

företag

nr 6, i anledning av motioner om registrering
av ideell förening;

nr 7, i anledning av motioner om avskaffande
av förmånsrätten för vissa
skatter; och

nr 8, i anledning av motion om sänkning
av den civilrättsliga myndighetsåldern.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning
av jordbruksutskottets utlåtande
nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1967/68, såvitt propositionen avser
jordbruksärenden, bifölls vad utskottet
i detta utlåtande hemställt.

Vid ånyo skedd föredragning av allmänna
beredningsutskottets utlåtande
nr 1, i anledning av motion om åtgärder
mot ocker vid försträckning, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Anmäldes bevillningsutskottets förslag
till riksdagens skrivelse, nr 71, till
Konungen i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till förordning
med särskilda bestämmelser om insättning
på skogskonto.

Skrivelseförslaget godkändes under
förutsättning att utskottets hemställan
i betänkande nr 3 bifölles även av
andra kammaren.

Interpellation ang. kommunernas kompetens
såvitt avser lokalisering av enskilda
företag

Herr HÖGSTRÖM (s) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! I den i och för sig vällovliga
avsikten att genom lokaliseringspolitiska
åtgärder öka sysselsättnings -

möjligheterna i kommuner med en vikande
arbetsmarknad, kan förmärkas
en tendens till dragkamp mellan kommuner
om olika industriföretag. Så har
t. ex. under senare tid ett mycket uppmärksammat
fall av detta slag inträffat
i Västernorrlands län.

En sådan tänkbar utveckling förutsågs
och behandlades i det betänkande,
som avgavs av Kommittén för näringslivets
lokalisering, och med anledning
därav anförde inrikesministern i Kungl.
Maj:ts proposition nr 185/1964 följande
i denna fråga:

»Av vad jag anfört i det föregående
framgår att kommunernas roll i en aktiv
lokaliseringspolitik främst skall vara
att sörja för en förutseende planering
och för att de samhälleliga investeringar
som faller inom ramen för den
kommunala kompetensen utbyggs och
dimensioneras på ett sätt som svarar
mot servicebehoven.

Däremot anser jag i likhet med kommittén
och en så gott som enhällig remissopinion,
att kommunala subventioner
som syftar till att påverka enskilda
företags lokalisering och utveckling bör
bestämt avvisas. De omfattande kommunala
initiativen under senare år i
form av erbjudanden av varjehanda
förmåner i syfte att förmå företag att
etablera sig på orter, som utifrån lokala
eller kommunalpolitiska bedömningar
ansetts behöva industriell förstärkning,
har i många fall lett till direkta felinvesteringar.
Dylika icke samordnade
aktioner låter sig långtifrån alltid förena
med en efter vidare samhällsekonomiska
bedömningar förd lokaliseringspolitik
och kan leda till att kommunernas
ekonomiska möjligheter och
villighet att erbjuda stöd blir avgörande
för företagens lokalisering. Som en
konsekvens av den statliga aktivitet som
enligt mitt förslag skall bedrivas i lokaliseringsfrågor,
varvid olika kommunala
intressen i möjligaste mån skall
beaktas, utgår jag ifrån att något utrymme
för kommunalt ekonomiskt en -

Nr 8

Onsdagen den 21 februari 1968

Meddelande ang. enkel fråga
gagemang på detta område icke längre
skall föreligga. Jag anser mig således
ha anledning räkna med att kommunalt
ekonomiskt stöd i syfte att påverka
enskilda företags lokalisering och utvidgning
inte skall förekomma i fortsättningen.
Beträffande gränserna för
kommunernas kompetens härvidlag ämnar
jag föreslå Kungl. Maj:t att föranstalta
om särskild utredning.»

Sedermera har kommun alr ättskommittén
fått i uppdrag att överse den
kommunala kompetensen på detta område.

Utan att här gå in på en prövning av
de närmare omständigheterna i redan
inträffade fall av ovan antytt slag kan
man konstatera att lokaliseringspolitiska
lösningar med sådana medel är helt
förkastliga. Ett accepterande av en sådan
utveckling leder snart fram till att
de ekonomiskt starkaste kommunerna
avgör företagens lokalisering. Det synes
därför vara synnerligen angeläget att
kommunalrättskommittén snarast redovisar
sitt förslag till lösning av kommunernas
kompetens på ifrågavarande
område.

Med hänvisning till det anförda får
jag till herr statsrådet och ''chefen
för kommunikationsdepartementet ställa
följande fråga:

När kan riksdagen förvänta ett förslag
till åtgärder som reglerar kommunernas
kompetens på hithörande område? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av herr Peterson,
Eric Gustaf, (fp) till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet:
»Är Herr Statsrådet beredd
vidta erforderliga åtgärder för att
sjuk- och invalidpensionärer skall erhålla
samma särskilda rabatter vid SJ
som folkpensionärer redan har?»

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 15.09.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

Torsdagen den 22 februari 1968

Nr 8

Torsdagen den 22 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 14 innevarande
månad.

Om tidigare tryckning och distribution
av deklarationsblanketter m. m.

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
STRÄNG erhöll ordet
för att besvara herr Kctrl-Erik Erikssons
(fp) fråga om tidigare tryckning
och distribution av deklarationsblanketter
in. in., vilken fråga intagits i kammarens
protokoll för den 15 februari,
och anförde:

Herr talman! Herr Karl-Erik Eriksson
har frågat mig om jag har uppmärksammat
det besvär, som den sena tryckningen
och distribueringen av deklarationsblanketter
och taxeringsmaterial
förorsakar allmänheten och taxeringsfunktionärer,
och om jag är beredd
medverka till att en förbättring sker ett
kommande år.

De vanligaste deklarationsblanketterna
började levereras från tryckeriet redan
förra året och första dagarna detta
år. Möjligen kan distributionen framstå
som något sen i jämförelse med i fjol,
då distributionen var exceptionellt tidig.
Något nämnvärt besvär för allmänheten
eller för taxeringsfunktionärerna
har såvitt jag har mig bekant inte förekommit.
Riksskattenämnden, som ansvarar
för deklarationsblanketterna, har
uppgett att man nästa år torde ha förutsättningar
att få till stånd distributionen
något tidigare än i år.

Herr ERIKSSON, KARL-ERIK, (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet Sträng för svaret.

Finansministern säger att det inte är

känt för honom att den sena tryckningen
och distributionen av blanketter och
material förorsakat några nämnvärda
besvär för allmänheten och taxeringsfunktionärerna.
Jag vill säga, herr finansminister,
att detta svar förvånar
mig något. Låt mig ta ett par konkreta
exempel!

Den blankett som avser ansökan om
särbeskattning kom till länsstyrelsen
den 14 februari. Allmänheten fick alltså
inte tillgång till denna blankett förrän
efter den 15 februari.

Det kan fullt riktigt invändas att man
har rätt att begära särbeskattning ända
fram till den 1 juli. Det är dock så att
en allt större del av deklaranterna för
varje år anlitar hjälp för upprättande
av sin självdeklaration, bl. a. beroende
på de återkommande ändringarna av
olika deklarationsblanketter. Om dessa
personer som anlitar hjälp på en deklarationsbyrå
eller dylikt vill utföra hela
sin deklaration på en gång, i ett sammanhang
och vid ett tillfälle, så har de
inte denna möjlighet för att en del av
blanketterna saknas till följd av en sen
distribuering.

Beträffande besväret för taxeringsfunktionärerna
kan jag peka på att dessa
i år fått särskilt besked från länsstyrelserna
att påbörja taxeringsarbetet tidigt
med anledning av att deklarationerna
skall databehandlas.

Vid en kontroll som jag gjort i dag
har jag fått bekräftat, att blanketter och
arbetsmaterial ännu inte kommit taxeringsfunktionärerna
till handa.

Jag tycker, herr statsråd, att detta är
ett par klara exempel på att den sena
tryckningen och distribueringen vållar
besvär.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Nr 8

Torsdagen den 22 februari 1968

Meddelande ang. enkla frågor

Anmäldes och bordlädes en av lierr
Olsson, Erik, m. fl. undertecknad motion,
nr 751, i anledning av Kungl.
Maj ;.ts proposition nr 22, angående vissa
anslag ur kyrkofonden, m. m.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen

av herr Petersson, Erik Filip, (fp)
till herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet:
»Avser Statsrådet
föranstalta om en skyndsam undersökning
angående ungdomens situation på
arbetsmarknaden och vidtaga därav
motiverade åtgärder?»;

av herr Dahlén (fp) till hans excellens
herr ministern för utrikes ärendena:
»Vad är anledningen till att den
av riksdagen för ett år sedan begärda
vitboken om Vietnam ännu inte publi -

cerats och när kan den väntas komma?»;
samt

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) till
herr statsrådet och chefen för civildepartementet:
»Har Statsrådet observerat
diskussionen i pressen berörande att
endast vissa av arbetsmarknadens större
riksomfattande organisationer inom
den statliga sektorn tillerkänts avtalsrätt
i arbets- och lönefrågor medan
andra organisationer anges ha placerats
i sämre läge?

Anser Statsrådet att sådana förhållanden
kan bedömas ligga inom området
för den statliga övervakningen av
konkurrensbegränsning, pris- och kostnadsfrågor?» -

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.04.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

Fredagen den 23 februari 1968

Nr 8

Fredagen den 23 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Justerades protokollet för den 15 innevarande
månad.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
motionen nr 751.

Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj :ts till kammaren överlämnade proposition
nr 33, angående anslag för
budgetåret 1968/69 till byggnadsarbeten
för vissa kulturändamål.

Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 8, i anledning av motioner om
vidgad rösträtt för utlandssvenskar;

nr 9, i anledning av motioner om lagändring
som hindrar att dubbelt medborgarskap
ger rösträtt i två länder;

nr 10, i anledning av motioner angående
rösträtt för vissa i Sverige bosatta
utländska medborgare;

nr 11, i anledning av motioner om åtgärder
för att fördjupa och stärka det
svenska folkstyret;

nr 12, i anledning av motioner om
kvinnlig tronföljd;

nr 13, i anledning av motion om lagfäst
rätt till beriktigande i press och
radio; samt

nr 14, i anledning av motion angående
statsbidraget till politiska partier;

statsutskottets utlåtanden:
nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1968/69 inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde jämte
motioner;

nr 35, i anledning av motioner om
anslag till marketenterikassan vid
svenska FN-förbandet på Cypern; samt
nr 36, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret
1968/69;

andra lagutskottets utlåtande nr 2, i
anledning av motioner om ökade möjligheter
att erhålla statliga studielån;

tredje lagutskottets utlåtanden:
nr 2, i anledning av väckta motioner
om utjämning genom kyrkofonden av
kostnad för lön till kyrkovaktmästare;

nr 3, i anledning av väckta motioner
angående placeringen av prästlönefondsmedel;
samt

nr 4, i anledning av väckta motioner
angående särskilda lagfartsbevis,
m. in.;

jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 4, i anledning av motioner om
ändrad ordning för vissa anslags uppförande
i statsbudgeten;

nr 5, i anledning av motioner om
statsbidrag till Jägarnas riksförbund;
samt

nr 6, i anledning av motioner angående
ett ränte- och amorteringsfritt lån
till djursjukhuset i Strömsholm; ävensom allmänna

beredningsutskottets utlåtanden
:

nr 2, i anledning av motioner angående
centraler för information till medborgare,
angående informationen om de
sociala förmånerna samt om förstärkning
av de statliga organens press- och
inf ormationstj änst;

nr 3, i anledning av motion om en
förbättrad upplysningsservice för värnpliktiga; -

Nr 8

Fredagen den 23 februari 1968

nr 4, i anledning av motioner angående
en omvärdering av kvinnans roll
i samhället; samt

nr 5, i anledning av motioner om arbetsgivares
uppgifts- och uppbördsskvldighet
in. m.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.05.

In fidem
Torgny Asplund

/Solveig Gemert

KUNGL. BOKTB. STHLM 1968