Nr 8 FÖRSTA KAMMAREN 1965 (Riksdagens protokoll 1965:8)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 8 FÖRSTA KAMMAREN 1965

16—19 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 16 februari Sid.

Interpellation av herr Lager om rätt för postverket att driva checklöneverksamhet,
m. m....................................... 3

Meddelande ang. enkel fråga av fru Hamrin-Thorell ang. abortlagstiftningen
................................................ 4

Onsdagen den 17 februari

Statschefens behörighetsålder ................................ 5

Interpellationer:

av herr Kilsmo ang. upplåtelse av kyrka för jordfästning...... 8

av herr Pettersson, Harald, ang. taxan för köttbesiktning vid

kontrollslakterier........................................ 9

av herr Isacson ang. beskattningen av inkomst av jordbruk .... 10

Samtliga avgjorda ärenden
Onsdagen den 17 februari

Konstitutionsutskottets memorial nr 1, ang. vissa vilande förslag

till ändringar i grundlagarna .............................. 5

— utlåtande nr 2, ang. antalet riksdagens ombudsmän och deras
ämbetstitlar .............................................. 8

1 Första kammarens protokoll 1965. Nr 8

Nr 8

Innehåll

Sid.

Statsutskottets utlåtande nr 16, ang. fråga om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan ................................ 8

— nr 17, ang. livränta till vissa personer ........................ 8

— nr 18, ang. frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till

kronan m. m............................................. 8

Bevillningsutskottets betänkande nr 1, ang. det promilletal, varmed
skogsvårdsavgiften för år 1965 skall utgå.................... 8

— nr 2, ang. skattefrihet för ersättning till offer för nationalsocialistisk
förföljelse........................................ 8

Bankoutskottets utlåtande nr 4, ang. granskning av riksdagsbibliotekets
styrelse och förvaltning.............................. 8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 2, ang. utgifter å tilläggsstat II:
jordbruksärenden ........................................ 8

— nr 3, ang. försäljning av viss kronan tillhörig mark m. m..... 8

Ji i: Vtj till»;?

Tisdagen den 16 februari 1965

Nr 8

Tisdagen den 16 februari

Kammaren sammanträdde kl. 15.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
andre vice talmannen.

Justerades protokollen för den 9 och
den 10 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes statsutskottets
förslag till riksdagens skrivelse, nr
1, till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande utgifterna för
budgetåret 1965/66 för kungl. hov- och
slottsstaterna.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
motionen nr 635.

Föredrogos och bordlädes ånyo konstitutionsutskottets
memorial nr 1 och
utlåtande nr 2, statsutskottets utlåtanden
nr 16—18, bevillningsutskottets betänkanden
nr 1 och 2, bankoutskottets
utlåtande nr 4 samt jordbruksutskottets
utlåtanden nr 2 och 3.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 23, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 12 och 13 §§ lagen
den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen.

Interpellation om rätt för postverket att
driva checklöneverksamhet, m. m.

Herr LAGER (k) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Under senaste Hd har
affärsbankerna, med undantag för den
statsägda Sveriges kreditbank, klagat
över att checklönerörelsen förorsakar
dem rätt avsevärda förluster. Genom

pressen har bankledningarna preciserat
förlusterna till 25 å 50 kronor per
år och konto. En bank som har, låt oss
säga 100 000 checklönekonton, skulle
alltså betungas med en årlig förlust på
dessa konton av 2,5 till 5 miljoner kronor.
För att råda bot mot detta har
bankledningarna förutskickat särskilda
avgifter, som dels skulle drabba inbetalarna
på dessa konton, dels kontoinnehavarna
vid utställandet av check.

Checklöneformen har snabbt vunnit
popularitet. För närvarande lär antalet
sådana konton uppgå till ca 500 000.
De hittills vunna erfarenheterna ger
vid handen att fördelarna med denna
utbetalningsform av löner överväger
nackdelarna för både lönebetalaren och
lönemottagaren. Man kan utgå från att
om affärsbankerna inför extra avgifter
på checklönekonton kommer dessa att
snabbt likvideras.

Det är fullt begripligt att affärsbankerna
inte vill förlora pengar på någon
del av sin verksamhet. Dessa banker
ser ju inte som sin främsta uppgift
att betjäna allmänheten utan att förtjäna
på den. Ett enkelt sätt att göra
sig kvitt den förlustbringande verksamheten
vore naturligtvis att upphöra
med den. Mig veterligt tvingar lagen
inte en affärsbank att tillhandahålla
checklönekonton.

Då emellertid bankerna tydligen inte
i första hand söker denna utväg vore
det på sin plats att statsmakterna räckte
dem en hjälpande hand. Två utvägar
kan tänkas. Den första är att Sveriges
Kreditbank finge ensamrätt att driva
checklönerörelse. Den andra är att
postverket crhölle rätt alt utvidga sin
giroverksamhet till att omfatta också
checklönerörelse. Den förra lösningen
har nackdelen att Kreditbanken förfogar
över ett relativt litet antal bankkontor.
Om postverket däremot får

Nr 8

Tisdagen den 16 februari 1965

Meddelande ang. enkel fråga
möjligheter till den nämnda utvidgningen
skulle allmänheten kunna ges
en väsentligt bättre service. Antalet
postkontor och poststationer uppgår
nu till ca 3 700, dvs. väsentligt fler än
alla bankers sammanlagda antal avdelningskontor.
Den flitigt diskuterade
olägenheten för lönechecksinnehavare
att bankerna har lördagsstängt under
sommaren skulle därmed också i stort
sett försvinna. Postkontor och -stationer
måste av flera skäl hur som helst
hålla öppet också på lördagarna.

Med vad här anförts anhåller jag om
kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få ställa följande frågor:

Har man inom regeringen övervägt
att ge Sveriges Kreditbank ensamrätt
till checklönerörelse; och

har statsrådet för avsikt att undersöka
möjligheterna att ge postverket rätt
att driva checklönerörelse?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr andre vice
talmannen avlämnade motioner:

nr 636, av herr Larsson, Nils Theodor,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 19, angående vissa frågor
rörande älgjakt m. m.;

nr 637, av herr Olsson, Erik, och herr
Lundin, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 19, angående vissa frågor
rörande älgjakt in. m.;

nr 638, av herr Wikberg och herr
Gustafsson, Nils-Eric, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 19, angående
vissa frågor rörande älgjakt m. m.;
samt

nr 639, av herrar Adolfsson och Lager,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 21, med förslag till lag om
kommunala renhållningsavgifter.

Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av fru
Hamrin-Thorell (fp) till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet:
»När ämnar Justitieministern tillsätta
den i första lagutskottets utlåtande
nr 48 år 1964 förordade utredningen
rörande arbortlagens tillämpning och
verkningar i skilda hänseenden samt i
samband därmed också av samhällets
rådgivnings- och hjälpverksamhet för
kvinnor i abortsituation, eller överväger
Justitieministern numera en allmän
översyn av abortlagstiftningen?»

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 15.07.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Onsdagen den 17 februari 1965

Nr 8

Onsdagen den 17 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 23, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 12 och 13 §§ lagen
den 26 november 1920 (nr 796) om
val till riksdagen.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 636—638 till jordbruksutskottet
och

motionen nr 639 till konstitutionsutskottet.

Ang. statschefens behörighetsålder

Föredrogs ånyo konstitutionsutskottets
memorial nr 1, med uppgift på vissa
vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

I detta memorial hade utskottet till
grundlagsenlig behandling för riksdagen
anmält sex i memorialet införda,
vid 1964 års riksdag jämlikt 64 § riksdagsordningen
som vilande antagna förslag
till ändringar i rikets grundlagar,
nämligen

1) förslag till ändrad lydelse av §§
39, 41 och 93 regeringsformen, §§53
och 67 riksdagsordningen samt § 2 successionsordningen; 2)

förslag till ändrad lydelse av § 81
regeringsformen;

3) förslag till ändrad lydelse av §§
96—102, 106 och 110 regeringsformen
samt §§42 och 68 riksdagsordningen;

4) förslag till ändrad lydelse av § 110
regeringsformen;

5) förslag till ändrad lydelse av § 33
regeringsformen; samt

6) förslag till ändrad lydelse av 7
kap. 3, 4, 6 och 8 §§ tryckfrihetsförordningen.

Med avseende på förslagen under 1)—

5) hade utskottet hänvisat till propositionen
nr 140 och konstitutionsutskottets
utlåtande nr 19 vid 1964 års riksdag,
med avseende på förslaget under

6) till propositionen nr 133 och konstitutionsutskottets
utlåtande nr 13 vid
samma riksdag.

Det under 1) införda förslaget innebar
bland annat, att statschefens behörighetsålder
skulle höjas från 21 till 25
år.

Herr SVENINGSSON (h):

Herr talman I Vid vårriksdagen 1964,
de sista dagarna i maj månad, när de
förslag som nu redovisas i konstitutionsutskottets
memorial nr 1 antogs av
riksdagen som vilande grundlagsändringar,
förekom det en reservation av
några ledamöter i konstitutionsutskottet
beträffande förslaget att statschefens
myndighetsålder skulle höjas från
21 till 25 år. Vi kunde inte finna detta
förslag till grundlagsändring tillräckligt
motiverat.

Jag för min del hörde förra året till
reservanterna, och jag ansåg att det
var andra motiv än att åldersgränsen
i detta fall var för låg som fanns bakom
detta förslag i Kungl. Maj :ts dåvarande
proposition nr 140.

Nu hör det inte till ordningen vid
behandlingen andra gången av ett
grundlagsförslag, att det då antecknas
reservation till utskottsmemorialet, utan
den form som härvidlag får användas
är att vid behandlingen i kammaren
anmäla sin mening och ställa yrkande.

Det finns ingen anledning att nu
återupprepa de uttalanden som gjor -

Nr 8

Onsdagen den 17 februari 1965

Ang. statschefens behörighetsålder
des och de argument som användes för
betydligt mindre än ett år sedan. Jag
vill bara vid detta tillfälle ha sagt, att
jag har kvar samma uppfattning som
jag gav uttryck för den 29 maj förra
året när grundlagspropositionen behandlades.
Jag hävdade då att det inte
finns någon anledning att i den situation,
vari vi befinner oss, höja statschefens
myndighetsålder.

Jag vill också ha sagt att behörighetsåldern
i många andra sammanhang
under de senaste årtiondena har
sänkts. Här skulle kunna räknas upp
många fall, där utvecklingen gått i rakt
motsatt riktning mot det förslag beträffande
statschefens myndighetsålder
som i dag slutgiltigt behandlats.

I dagarna har tillsatts en utredning,
som fått uppgiften att utreda och lägga
fram förslag om en ändrad myndighetsålder
i allmänhet. Säkerligen kommer
det i sinom tid ett förslag från denna
utredning om en sänkning av den
allmänna myndighetsåldern. Såsom jag
uttalade i den tidigare åberopade debatten
kan utvecklingen i tiden inte
sägas gå i riktning mot en höjd behörighetsålder.

Jag hemställer således, herr talman,
även denna gång om avslag på förslaget
om en ändring av statschefens myndighetsålder
från 21 till 25 år, vilket således
innebär avslag på det med 1 betecknade
förslaget i konstitutionsutskottets
memorial nr 1.

Herr RISBERG (h):

Herr talman! Som vi nyss hört av
herr Sveningsson har det av formella
skäl icke varit möjligt att reservera
sig i detta ärende, och av den anledningen
tillåter jag mig att redovisa
min uppfattning inför kammaren.

I ett flertal motioner förra året av
bl. a. herrar Mattsson, Thorsten Larsson
och Gösta Jacobsson i denna kammare
samt herrar Hamrin i Jönköping,
Gustafson i Göteborg, Boo och Larsson

i Borrby i andra kammaren hemställdes
att statschefens behörighetsålder
skulle vara oförändrad. Det kan vara
skäl att erinra sig att 1809 års regeringsform
i sin första lydelse inebar
att Konungens myndighetsålder skulle
vara 21 år. Under motivering att förmyndarregeringen
ej borde sitta längre
än nödvändigt gjordes år 1815 en
grundlagsändring varigenom Konungens
myndighetsålder sänktes till 18 år.
År 1949 höjdes gränsen åter till 21 år.

Man kan i detta sammanhang erinra
sig att det inte finns någon formell
myndighetsålder stadgad för statsråd,
varför det alltså åtminstone teoretiskt
skulle kunna inträffa att ordföranden i
en tillförordnad regering skulle vara
yngre än 25 år. Jag har inte heller kunnat
finna, att man nämnt någon minimiålder
för riksföreståndare i det nu
framlagda förslaget.

I likhet med förra årets reservanter
kan jag inte inse, att man nu, då Konungens
konstitutionella makt är reellt
så mycket mindre än tidigare, har
någon anledning att företa en ny höjning
av behörighetsåldern. Man bör
dessutom, som herr Sveningsson sade,
hålla i minnet att vad dagens diskussion
behandlar är sänkning av både
rösträtts- och myndighetsåldern.

Jag vill av dessa orsaker, herr talman,
ansluta mig till det av herr
Sveningsson framförda yrkandet.

Herr ELMGREN (s):

Herr talman! Herr Sveningsson yttrade
i sitt anförande, att han fann det
onödigt att upprepa den argumentering
som förebragts förra året och ta upp
samma debatt som då hölls. Med hänsyn
till denna återhållsamhet från herr
Sveningssons sida skall inte heller jag
gå in på någon debatt.

Herr talman! Jag ber att på samtliga
sex punkter i konstitutionsutskottets
memorial nr 1 få yrka bifall till de vilande
grundlagsförslagen.

Nr 8

Onsdagen den 17 februari 1965

Herr DAHLBERG (s):

Herr talman! Kammaren vet att det
också fanns en annan ståndpunkt vid
fjolårets behandling av förevarande
fråga, nämligen att tronföljarens behörighetsålder
skulle sättas till 30 år i
stället för 25 år.

Jag skall nu inte närmare motivera
denna inställning, men vill göra kammaren
uppmärksam på att i det aktuella
fallet, om man utgår från att den
nuvarande kronprinsen är född 1946,
och tar alla övriga medborgare som är
födda 1946, skulle denna årsklass kunna
påverka den politiska utvecklingen
i detta land första gången vid 1968 års
riksdagsmannaval. De som är födda
1946 får alltså rösträtt, men de är inte
behöriga att bli valbara till riksdagsmän.
Där är nämligen valbarhetsåldern
23 år. De kan alltså i det avseendet
ställa upp första gången vid 1972
års riksdagsmannaval.

Detta betyder att det förslag som nu
ligger på riksdagens bord de facto innebär,
att landet kan få en konung redan
1971, alltså ett år tidigare än motsvarande
årskull kan väljas in i den
lagstiftande församlingen. I det aktuella
fallet ligger det så till att 25 år är
för låg ålder med hänsyn till läget i
vårt kungahus.

Det är inte bara i detta fall som man
har olika beliörighetsålder. För nämndemän
är behörighetsåldern 25 år. Likadant
är det med domare. Den ålder
på 21 år för statschefen, som här har
yrkats av högern, är i alla fall en behörighetsålder,
som är långt under den
som är gängse i alla andra sammanhang
när det gäller inflytande på samhället.

Jag skall inte göra något yrkande i
detta fall, men jag vill i alla fall få antecknat
till riksdagens protokoll, att
jag vidhåller samma uppfattning som
jag gjorde mig till tolk för då frågan
behandlades vid föregående års riksdag,
nämligen att behörighetsåldern för
statschefen borde vara 30 år.

Ang. statschefens behörighetsålder

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, yttrade herr talmannen, att med
anledning av vad därunder yrkats de
sex som vilande antagna förslagen till
grundlagsändringar komme att upptagas
till avgörande var för sig i den ordning
de återfunnes i förevarande memorial.

I fråga om det under 1) i memorialet
införda vilande grundlagsändringsfårslaget
gjorde herr talmannen propositioner,
först på antagande av detsamma
samt vidare därpå att förslaget skulle
förkastas; och förklarade herr talmannen,
efter att hava upprepat propositionen
på förslagets antagande, sig finna
denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr Sveningsson begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition:

Den, som antager det i konstitutionsutskottets
memorial nr 1 under 1) införda
vilande förslaget till ändrad lydelse
av §§ 39, 41 och 93 regeringsformen,
§§53 och 67 riksdagsordningen
samt § 2 successionsordningen, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, förkastas nämnda grundlagsändringsförslag.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Sveningsson begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 86;

Nej — 22.

Nr 8

Onsdagen den 17 februari 1965

Interpellation ang. upplåtelse av kyrka för jordfästning

Därjämte hade 2 ledamöter tillkänna- Vid förnyad föredragning av bankogivit,
att de avstode från att rösta. utskottets utlåtande nr 4, angående

verkställd granskning av riksdagsbibPå
särskilda propositioner antogos liotekets styrelse och förvaltning, bi sedermera

de under 2) 6) i memoria- fölls vad utskottet i detta utlåtande

let införda vilande grundlagsändrings- hemställt.
förslagen. _

Vid förnyad föredragning av konstitutionsutskottets
utlåtande nr 2, i anledning
av motion angående antalet
riksdagens ombudsmän och deras ämbetstitlar,
bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden
:

nr 16, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fråga om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående livränta till vissa
personer; och

nr 18, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.,

varvid utlåtandena nr 17 och 18 företogos
punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets
betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition nr 1, såvitt propositionen
angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften
för år 1965 skall utgå; och
nr 2, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till förordning
om skattefrihet för ersättning till offer
för nationalsocialistisk förföljelse.

Vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt bifölls.

Föredrogos ånyo och företogos punktvis
till avgörande jordbruksutskottets
utlåtanden:

nr 2, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, såvitt propositionen avser jordbruksärenden;
och

nr 3, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående försäljning av viss
kronan tillhörig mark m. m.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Interpellation ang. upplåtelse av kyrka
för jordfästning

Herr KILSMO (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Alltjämt förekommer
det fall, då upplåtelse av statskyrka
vägras för jordfästning utan svenska
kyrkans ordning. Detta för ofta med
sig stora svårigheter och uppfattas som
ett utslag av intolerans och förföljelse
mot oliktänkande.

Med hänvisning till detta anhåller
jag om första kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få framställa följande
interpellation:

Är herr statsrådet beredd att föreslå
en sådan ändring av § 10 i lag om jordfästning,
att paragrafen i fråga utesluter
den godtycklighet, som nu kan förekomma
vid dess tillämpning?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Onsdagen den 17 februari 1965

Nr 8

Interpellation ang. taxan för köttbesiktning
vid kontrollslakterier

Ordet lämnades härefter till herr
PETTERSSON, HARALD, (ep), som yttrade: Herr

talman! I statsverkspropositionen
föreslås för budgetåret 1965/66
4 251 000 kronor till täckande av vissa
kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.
På driftbudgetens inkomstsida
beräknas avgifterna vid köttbesiktning
till 4 900 000 kr. Några statsfinansiella
skäl till ändring av köttbesiktningstaxan
under det kommande
budgetåret synes således ej föreligga.

Det finns emellertid anledning att
bringa klarhet i en del frågor angående
köttbesiktningstaxans principiella uppbyggnad.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt
riksdagen 1962 att förstatliga besiktningsveterinärorganisationen.
I den utredning
som föregick beslutet förordades,
att slakteriägarna skulle vara skyldiga
att ytterst bestrida kostnaderna
för avlönande av besiktningsveterinärerna.
Detta skulle ske genom särskilda
avgifter enligt en taxa. Denna skulle
utformas så att statens inkomster av
avgifterna i huvudsak skulle motsvara
kostnaderna. Representanter för de berörda
slakteriägarna hade inget att erinra
mot att taxan utformades i anslutning
till den faktiska kostnadsfördelningen.
Taxeutgifterna förutsattes bli
sådana att vissa grupper av slakterier
inte subventionerade andra. Taxeförslaget
utformades så att slutresultatet
blev en fördelning mellan ytterlighetsalternativen,
å ena sidan de på slakteriet
belöpande faktiska kostnaderna
och å andra sidan ett genomsnittligt
taxebelopp per slaktenhet. De av utredningen
angivna huvudprinciperna
för taxan godtogs av departementschefen.

På hösten 1962 fastställde Kungl.
Maj:t i skrivelse till veterinärstyrelsen
köttbesiktningstaxan innebärande en
grundavgift för varje kontrollslakteri

på 27 000 kronor och en s. k. enhetsavgift
med 1 krona för var och en av de
10 000 första slaktenheterna och 50 öre
för envar av därpå följande enheter.

Vid samma tillfälle uppdrog Kungl.
Maj:t åt veterinärstyrelsen att i samråd
med riksrevisionsverket årligen undersöka
huruvida, med hänsyn till utvecklingen
av statens kostnader för besiktningsveterinärorganisationen
samt
utfallet av gällande köttbesiktningstaxa,
avgifterna enligt taxan bör ändras för
bibehållande av kostnadstäckning i enlighet
med principerna i propositionen
1962.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30/6
1964 hemställde veterinärstyrelsen i
samråd med riksrevisionsverket om
höjning av grundavgiften till 29 700
kronor och av enhetsavgifterna till 1,10
kronor respektive 55 öre. Kungl. Maj:t
hav den 24/9 1964 beslutat att fr. o. m.
den 1/10 1964 enhetsavgifterna skall
utgöra 1,10 kronor resp. 60 öre. Grundavgiften
skall vara oförändrad.

Den beslutade ändringen innebär att
den procentuella höjningen blir stor
för slakterier där större delen av besiktningskostnaderna
härrör från de
på antalet slaktenheter beräknade kostnaderna,
d. v. s. där grundavgiften är
förhållandevis liten. De små slakterierna
har fått en mindre procentuell höjning.
Slakterier med mindre än 10 000
slaktenheter har fått en kostnadshöjning
på 2,8 procent medan slakterier
som har mer än 10 000 slaktenheter har
fått sina kostnader höjda med 11,6 procent.
De största slakterierna får sina
kostnader höjda med över 17 procent.

Taxeförändringen kan antagavs få en
negativ inverkan på rationaliseringen
av slaktcrinäringen mot effektivare och
ändamålsenligare företagsenheter. Den
strider också principiellt mot det avtrappningssystem
med lägre avgifter
för kvantiteter över en viss gräns och
det system av grundavgifter och enhetsavgifter
som fastställts.

Systemets rationaliscringspådrivande
effekt har försvagats genom änd -

Nr 8

Onsdagen den 17 februari 1965

Interpellation ang. beskattningen av inkomst av jordbruk

ringsbeslutet. Den önskade effekten
kunde ha åstadkommits genom att enbart
grundavgiften hade höjts.

Med hänvisning till det anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få ställa följande frågor:

1. Är herr statsrådet villig lämna
upplysningar om anledningen till att
Kungl. Maj:t frångått de huvudprinciper
för köttbesiktningstaxan som accepterades
i propositionen 157 1962?

2. Har herr statsrådet för avsikt att
föreslå en sådan ändring av den gällande
taxan att den ursprungliga kostnadsfördelningen
återställes?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. beskattningen av inkomst
av jordbruk

Herr ISACSON (h) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Det har vid otaliga tillfällen
under senare år gjorts gällande
att jordbrukets rationalisering måste
forceras. Även representanter för regeringen
har ofta hävdat dessa synpunkter.
Utan tvekan betyder en forcerad
rationalisering inom jordbruket ökade
möjligheter till förbättrad ekonomi,
vilket på sikt inte enbart är av intresse
för jordbrukarna själva.

Jordbrukets rationalisering är emellertid
beroende av en rad faktorer som
man ofta bortser från i den allmänna
debatten, där man tyvärr ofta kritiserar
jordbruket för en alltför försiktig
rationaliseringstakt. Två faktorer vill
jag här fästa uppmärksamheten på.

Rationaliseringen är i mycket hög
grad beroende av vilka finansieringsmöjligheter
som står till buds. Såväl
själva storleksrationaliseringen som de
investeringar som måste göras i byggnader,
markanläggningar och maskiner
binder stora kapitalbelopp, där man
även vid en långt driven specialisering

kan konstatera att kapitalinvesteringarna
i förhållande till omsättningens
storlek som regel är väsentligt större
i denna näring än i andra. Jag vill här
endast peka på de kalkyler som redovisas
inom en expertgrupp inom 1960
års jordbruksutredning (SOU 1963:66)
»Lantbrukets effektiviseringsvägar». Av
dessa beräkningar framgår att man bör
räkna med kapitalinvesteringar ofta
över en kvarts miljon pr årssysselsatt
inom jordbruket.

Själva finansieringsfrågan är sålunda
en av kärnfrågorna vid den framtida
jordbruksrationaliseringen. Då
emellertid 1960 års jordbruksutredning
i sina direktiv även fått i uppdrag att
lägga fram förslag om jordbrukets
framtida kapitalförsörjning bortser jag
från denna problematik just nu. Så
mycket viktigare är det emellertid att
jordbruksnäringen får en ändamålsenlig
och rationaliseringsbefrämjande
skattelagstiftning, där avskrivningsreglerna
för gjorda investeringar anpassas
till moderna krav.

I ett avseende har herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet framlagt
ett sådant förslag som antagits av
riksdagen. Jag syftar härvid på gällande
avskrivningsregler för täckdikning.
Man hade vågat hoppas på att denna
reform snabbt skulle följas av andra.

Våren 1963 avlämnade den särskilda
sektionen inom skattelagssakkunniga en
promemoria till herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet med
förslag till ändrade bestämmelser om
avdrag för värdeminskning å jordbrukets
driftbyggnader m. m. Förslaget som
omedelbart remissbeliandlades, varvid
flera värdefulla synpunkter på dessa
problem framkom, har emellertid ännu
inte gjorts till föremål för förslag
till riksdagen.

Såväl de sakkunniga som ett flertal
remissinstanser har fäst uppmärksamheten
på dels hur irrationella våra nuvarande
bestämmelser är på detta område
dels hur nödvändiga ändamålsenliga
regler är för att möjliggöra de

Onsdagen den 17 februari 1965

Nr 8

Interpellation ang. beskattningen av inkomst av jordbruk

kostnadskrävande investeringar som
måste ske om jordbrukets rationalisering
skall kunna möjliggöras.

Med stöd av det sagda får jag därför
anhålla om kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
ställa följande frågor.

1. Vilket samband vill herr statsrådet
sätta mellan rationaliseringstakt och
beskattningsregler?

2. När avser herr statsrådet att för
riksdagen framlägga förslag till ändamålsenliga
skatteregler för jordbruksnäringen? Kammaren

medgav, att ifrågavarande
spörsmål finge framställas.

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag ber att få meddela att arbetsplenum
nästa onsdag kommer att hållas
ki. 14. Förut har angivits kl. 10 eller
kl. 14.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.36.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Nr 8

Fredagen den 19 februari 1965

Fredagen den 19 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
andre vice talmannen.

Justerades protokollet för den 12 innevarande
månad.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

För deltagande i EFTA:s ministerråds
sammanträde i Geneve får jag härmed
anhålla om tjänstledighet från riksdagsarbetet
under tiden den 23/2—den
24/2 1965.

Stockholm den 18 februari 1965
Gunnar Lange

Den begärda ledigheten beviljades.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 51, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 1, såvitt propositionen
angår det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften
för år 1965 skall utgå; och
nr 52, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till förordning
om skattefrihet för ersättning till offer
för nationalsocialistisk förföljelse.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1965/66 inom finansdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner;

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för bud -

getåret 1965/66 inom civildepartementets
verksamhetsområde;

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1965/
66 till oförutsedda utgifter;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen behandlade
för flera huvudtitlar gemensamma frågor; nr

15, i anledning av väckta motioner
om ändrad ordning för vissa anslags
uppförande i statsbudgeten;

nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde; nr

20, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde; nr

21, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
;

nr 22, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser finansdepartements
verksamhetsområde;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; nr

24, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret

Fredagen den 19 februari 1965

Nr 8

1964/65, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde; nr

25, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde;
och

nr 26, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående fortsatt disposition
av visst äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; första

lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av verkställd
granskning av justitieombudsmannens
ämbetsförvaltning;

nr 2, i anledning av verkställd
granskning av militieombudsmannens
ämbetsförvaltning; och

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angåen -

de fortsatt giltighet av lagen den 16
februari 1934 (nr 19) om fullgörande i
vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet m. m.; samt

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;
och

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om fortsatt
giltighet av hembiträdeslagen den
30 juni 1944 (nr 461).

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.07.

In fidem

Fritz af Petersens

KUNGL. 80KTR, STHLM l«5