Nr 7 FÖRSTA KAMMAREN 1969 (Riksdagens protokoll 1969:7)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 7 FÖRSTA KAMMAREN 1969

18—21 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 18 februari Sid.

Interpellation av herr Sörenson (fp) ang. förläggningen av avslutningsdagar
för avgångsklasserna i gymnasierna .......... 3

Meddelande ang. enkel fråga av herr Sörenson (fp) ang. effektivare
information till handikappade om stödåtgärder m. m. .. 4

Onsdagen den 19 februari

Anslag till beredskapsarbeten ................................ 6

Om åtgärder till hjälp åt ensamstående ...................... 17

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Svanström (ep) ang. användande av s. k. cykeltolkning
i militära övningar vintertid ...................... 21

av herr Olsson, Johan, (ep) ang. utsträckning av tiden för beredskapsarbeten
i områden med stor arbetslöshet ........ 21

Torsdagen den 20 februari

Svar på enkel fråga av herr Lindblad (fp) ang. verkningarna av
varmvattenutsläpp från kärnkraftverk ...................... 22

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Ricliardson (fp) ang. medlemsvärvning till SECO m. fl.
skolföreningar bland elever på grundskolans låg- och mellanstadier
............................................ 23

av herr Tistad (fp) ang. vissa svenska medborgares försvinnande
i samband med en segelfärd mellan Hongkong och
Macao ................................................ 23

1 Första kammarens protokoll 1969. Nr 7

Nr 7

Innehåll

l ’/ Samtliga avgjorda ärenden • . v :

Onsdagen den 19 februari sid.

Statsutskottets utlåtande-nr 19, ang,: förslag till''stat för försvarets
fastighetsfo.nd ......,...,.,.............................. 6

— nr 20, ang. utgifter på tilläggsstat II: justitiedepartementet . . 6

— nr 21, ang. utgifter på tilläggsstat II: försvarsdepartementet . . 6

— nr 22, ang. utgifter på tilläggsstat II: socialdepartementet .... 6

— nr 23, ang. utgifter på tilläggsstat II: kommunikationsdepartementet
.................................................. 6

— nr 24, ang. utgifter på tilläggsstat II: finansdepartementet .... 6

— nr 25, ang. utgifter på tilläggsstat II: utbildningsdepartementet 6

— nr 26, ang. utgifter på tilläggsstat II: handelsdepartementet .. 6

— nr 27, ang. utgifter på tilläggsstat II: inrikesdepartementet .. 6

— nr 28, ang. utgifter på tilläggsstat II: civildepartementet .... 17

— nr 29, ang. utgifter på tilläggsstat II: industridepartementet . . 17

-“"nr 30, ang. livränta till-vissa personer-;.................... 17

Allmänna; beredningsutskottets utlåtande nr 1, om åtgärder, till
hjälp åt ensamstående ............/. „•. ..;..;,..,. 17

— nr 2, om högtidlighållande av femtioårsminnet av den kvinnliga
rösträttens införande ................................ 21

Tisdagen den 18 februari 1969

Nr 7

Tisdagen den 18 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 7 innevarande
månad.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 19—30 samt
allmänna beredningsutskottets utlåtanden
nr 1 och 2.

Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj ds till kammaren överlämnade proposition
nr 14, angående godkännande
av konvention mellan Sverige och Jugoslavien
rörande social trygghet.

Interpellation ang. förläggningen av avslutningsdagar
för avgångsklasserna
i gymnasier

Herr SÖRENSON (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Från de nya gymnasierna
avgår de första eleverna med fullständig
studiegång i juni månad detta år.
Skolöverstyrelsen har beräknat antalet
elever i gymnasiet, som utexamineras
våren 1969, till 33 000. Antalet elever i
Storstockholm beräknas till 5 900. Enligt
skolstadgan skall vårterminen avslutas
senast under juni månad. De elever,
som har att inställa sig till värnpliktstjänstgöring
kan få sluta 14 dagar tidigare
än de övriga. Centrala värnpliktsbyrån
räknar med att mellan 2 000—

3 000 elever har att inställa sig till värnpliktstjänstgöring
sommaren 1969. Majoriteten
inkallas till den 2 juni.

Definitiv avslutningsdag bestäms lokalt
av resp. skolstyrelse. Skolstyrelsen

fl Första kammarens protokoll 7969. Nr 7

i Stockholm har bestämt att avslutning
för de gymnasiala skolorna skall äga
rum fredagen den 13 juni.

Situationen synes bli dels att ett stort
antal elever slutar samma dag, dels att
ett visst antal manliga elever får sluta
tidigare än de övriga. Att märka är, att
betygen måste vara satta före den dag
de som »inkallas» slutar skolan.

Hur avslutningsklasserna i gymnasierna
kommer att fira examinationen
kan inte helt förutsägas. Men anledning
finns att förvänta, att tidigare studenttraditioner
i viss grad kommer att leva
vidare. I större områden måste då uppkomma
en stor trängsel dels på skolgårdar,
dels på gator och vägar. Härigenom
kommer elevernas och familjernas frihet
och glädje att dämpas. Det måste
ifrågasättas, om inte de ansvariga skolmyndigheterna
borde medverka till en
spridning i tiden av examinationen av
de aktuella avgångsklasserna. En sådan
spridning skulle också kunna minska
klyftan i tid mellan de elever som slutar
tidigt, därför att de har att inställa
sig till värnpliktstjänst, och övriga elever.
Denna krympning av tiden får anses
önskvärd.

Med anledning av vad som anförts
anhåller jag om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
utbildningsdepartementet få rikta följande
frågor:

1. Vill herr statsrådet lämna en översiktlig
redogörelse för hur avslutningen
för avgångsklasserna i gymnasierna innevarande
vårtermin ter sig tidsmässigt? 2.

Vill herr statsrådet medverka till
att den i interpellationen antydda spridningen
av tiden för avslutningsdagarna
gällande avgångsklasserna i gymnasierna
kominer till stånd?

Tisdagen den 18 februari 1969

4 Nr 7

Meddelande ang. enkel fråga

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål
finge framställas.

Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av herr
Sörenson (fp) till herr statsrådet och
chefen för socialdepartementet: »Vill
Herr Statsrådet ta några initiativ för

att effektivisera informationen till handikappade
om de skilda slag av stödåtgärder
och ekonomiska bidrag, som
tillkommer dem, t. ex. genom centrala
upplysningsbyråer?»

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.02.

In fidem
Torgny Asplund

/Solveig Gemert

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

Onsdagen den 19 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 11 innevarande
månad.

Till kammaren hade överlämnats
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 19, angående
förordnande av statsrådsledamöter
att uppläsa Kungl. Maj:ts öppna brev
till riksdagen angående vissa grundlagsfrågor.

Av nämnda kungl. skrivelse, som nu
föredrogs, inhämtades bland annat, att
Kungl. Maj :t förordnat herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
Kling att i första kammaren uppläsa
Kungl. Maj :ts ifrågavarande öppna
brev.

Med anledning härav lämnades ordet
till herr statsrådet Kling, som i enlighet
med det honom givna uppdraget
uppläste Kungl. Maj :ts öppna brev, nr
20, angående vissa grundlagsfrågor.

Uppläsningen av berörda öppna brev
åhördes av kammarens ledamöter stående.

På sedermera gjord proposition beslöts
att förevarande kungl. skrivelse
och öppna brev skulle läggas till handlingarna.

Herr TALMANNEN yttrade:

Med hänsyn till att Nordiska rådet
anhållit att vid sin förestående session
få begagna första kammarens plenisal
kommer plenum icke att hållas onsdagen
den 5 mars. I stället hålles arbetsplenum
torsdagen den 6 mars kl. 14.00
med eventuell fortsättning på kvällen
samma dag.

Om så erfordras kommer arbetsplenum
också att hållas fredagen den 7
mars.

Anmäldes och godkändes statsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1969/70 för kungl. hov- och
slottsstaterna;

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1969/70 inom civildepartementets
verksamhetsområde;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret
1969/70 till oförutsedda utgifter;

nr 58, i anledning av vissa i statsverkspropositionen
behandlade för flera
huvudtitlar gemensamma frågor;

nr 59, i anledning av Kungl. Maj ds
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret
1969/70 till avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster;

nr 60, i anledning av Kungl. Maj ds
i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret
1969/70; och

nr 61, i anledning av Kungl. Maj ds
i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående beredskapsstat för
försvarsväsendet för budgetåret 1969/
70.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 57, till styrelsen för riksdagsbiblioteket
angående verkställd granskning
av riksdagsbibliotekets styrelse
och förvaltning.

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Ang. anslag till beredskapsarbeten
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 14,
angående godkännande av konvention
mellan Sverige och Jugoslavien rörande
social trygghet.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

19, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framlagda förslag
till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1969/70;

nr 20, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
It till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 22, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på ti 11-läggsstat II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser socialdepartementets
verksamhetsområde; och
nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde,

varvid utlåtandena nr 21, 22 och 23
företogos punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 24, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser finansdepartementets
verksamhetsområde.

Punkterna 1 och 2

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 3

Lades till handlingarna.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden
:

nr 25, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser utbildningsdepartementets
verksamhetsområde;

och

nr 26, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser handelsdepartementets
verksamhetsområde,

varvid utlåtandet nr 25 företogs till
avgörande punktvis.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Ang. anslag till beredskapsarbeten

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 27, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1968/69, i vad avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde, jämte
motioner.

Kungl. Maj:t hade i propositionen
nr 2, bilaga 9, enligt punkterna 1 och 2
i utdrag av statsrådsprotokoll över inrikesärenden
för den 3 januari 1969,
föreslagit riksdagen att på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1969/70
anvisa

1. till Allmänna beredskapsarbeten
in. in. ett reservationsanslag av
75 000 000 kronor, därav förslagsvis
40 000 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen,

2. till Särskilda beredskapsarbeten
in. m. ett reservationsanslag av
75 000 000 kronor, därav förslagsvis
20 000 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

I gällande riksstat hade uppförts reservationsanslag a)

till Allmänna beredskapsarbeten
m. m. med 415 000 000 kronor, därav
förslagsvis 140 000 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen,

b) till Särskilda beredskapsarbeten
m. in. med 320 000 000 kronor, därav
förslagsvis 50 000 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang hade utskottet
behandlat

dels de likalydande motionerna I:
423, av herrar Bengtson och Dahlén,
samt II: 510, av herrar Wedén och Hedlund,
i vad avsåge hemställan att riksdagen
i skrivelse till regeringen måtte
uppmana denna att undersöka möjligheterna
att genomföra tidigareläggning
av försvarsbeställningar och försvarsarbeten
i av sysselsättningsminskning
drabbade län,

dels de likalydande motionerna I:
523, av herr Bengtson m. fl., och II: 637,
av herr Jönsson i Ingemarsgården m. fl.,
vari anhållits, att riksdagen under inrikesdepartementets
huvudtitel måtte
anvisa till anläggnings- och byggnadsarbeten
samt befästningsarbeten för försvaret
i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands
och Jämtlands län ett belopp
om sammanlagt 40 000 000 kronor
å tilläggsstat för innevarande budgetår,

dels de likalydande motionerna I:
526, av herr Bengtson m. fl., och II: 624,
av herr Hedlund in. fl., vari yrkats, att
riksdagen vid behandlingen av proposition
nr 2 skulle på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1968/69 under
Inrikesdepartementet

a) B 5 Allmänna beredskapsarbeten
m. m. anvisa ett reservationsanslag av
100 000 000 kronor, därav förslagsvis
50 000 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen,

b) B 6 Särskilda beredskapsarbeten
m. m. anvisa ett reservationsanslag av
100 000 000 kronor, därav förslagsvis
25 000 000 kronor att avräknas mot
automobilskattemedlen,

Ang. anslag till beredskapsarbeten

dels ock de likalydande motionerna
1: 532, av herr Dahlén m. fl., och II:
669, av herr Wedén m. fl., vari föreslagits,
att riksdagen vid sin behandling
av proposition nr 2 skulle till Allmänna
beredskapsarbeten m. m. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1968/
69 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 000 kronor.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt,

1. att riksdagen måtte med bifall till
Kungl. Maj ds förslag och med avslag å
motionerna 1:526 och 11:624, 1:523
och 11:637 samt 1:532 och 11:669, de
två förstnämnda såvitt nu vore i fråga,
till Allmänna beredskapsarbeten m. m.
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 000 kronor, därav förslagsvis
40 000 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen måtte med bifall till
Kungl. Maj ds förslag och med avslag
å motionerna 1:526 och 11:624, såvitt
nu vore i fråga, till Särskilda beredskapsarbeten
m. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 000
kronor, därav förslagsvis 20 000 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen,

3. att riksdagen måtte avslå motionerna
I: 423 och II: 510 såvitt nu vore
i fråga.

Reservationer hade avgivits

1., beträffande vägarbeten m. m. i
skogslänen, av herrar Axel Andersson
(fp), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp)
och Nils-Eric Gustafsson (ep), fru Elvy
Olsson (ep) samt herrar Eliasson i
Sundborn (ep), Enskog (fp), Nilsson
i Tvärålund (ep), Antonsson (ep) och
Mundebo (fp), vilka ansett, att utskottets
yttrande i viss angiven del bort hava
den lydelse, reservationen visade;

2., beträffande vissa försvarsarbeten,
av herrar Axel Andersson (fp), Virgin
(m), Per Jacobsson (fp), Nyman (fp),

t2 Första kammarens protokoll 1969. Nr 7

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Ang. anslag till beredskapsarbeten
Kaijser (m) och Nils-Eric Gustafsson
(ep), fru Elvy Olsson (ep), herrar Bohman
(m), Eliasson i Sundborn (ep),
Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund (ep)
och Antonsson (ep), fröken Ljungberg
(m) samt herr Mundebo (fp), vilka ansett,
att utskottets yttrande i viss del
bort erhålla den lydelse, som i reservationen
angivits;

3. beträffande anslaget till Allmänna
beredskapsarbeten m. m.

a. av herrar Axel Andersson (fp), Per
Jacobsson (fp), Nyman (fp) och NilsEric
Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson
(ep) samt herrar Eliasson i Sundborn
(ep), Enskog (fp), Nilsson i Tvärålund
(ep), Antonsson (ep) och Mundebo
(fp), vilka, vid bifall till såväl reservationen
1 som reservationen 2, ansett, att
utskottet bort under 1 hemställa, att
riksdagen måtte i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag och motionerna 1:526
och 11:624, 1:523 och 11:637 samt I:
532 och II: 669, de två förstnämnda såvitt
nu vore i fråga, till Allmänna beredskapsarbeten
m. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1968/69 anvisa
ett reservationsanslag av 140 000 000
kronor, därav förslagsvis 60 000 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen; b.

av herrar Virgin (m), Kaijser (m)
och Bohman (m) samt fröken Ljungberg
(in), vilka, vid bifall till reservationen
2 men ej till reservationen 1, ansett,
att utskottet bort under 1 hemställa,
att riksdagen måtte i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 523 och II: 637 och med avslag å
motionerna I: 532 och II: 669 samt I:
526 och 11:624, de två sistnämnda såvitt
nu vore i fråga, till Allmänna beredskapsarbeten
m. m. på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1968/
69 anvisa ett reservationsanslag av
115 000 000 kronor, därav förslagsvis
40 000 000 kronor att avräknas mot autobilskattemedlen; 4.

, beträffande anslaget till Särskilda
beredskapsarbeten m. m., av herr NilsEric
Gustafsson (ep), fru Elvy Olsson

(ep) samt herrar Eliasson i Sundborn
(ep), Nilsson i Tvärålund (ep) och Antonsson
(ep), vilka ansett, att utskottets
yttrande bort i viss del lyda så, som
denna reservation visade, samt att utskottet
bort under 2 hemställa, att riksdagen
måtte i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag och med bifall till motionerna
I: 526 och II: 624, såvitt nu vore
i fråga, till Särskilda beredskapsarbeten
m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1968/69 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 000 kronor, därav
förslagsvis 25 000 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Herr GUSTAFSSON, NILS-ERIC, (ep):

Herr talman! Anslagen till allmänna
beredskapsarbeten och särskilda beredskapsarbeten,
som tas upp i den föreliggande
propositionen nr 2, utgör ett
viktigt inslag i arbetsmarknadspolitiken
särskilt i de nordligaste länen.
Kungl. Maj:t har föreslagit 75 miljoner
kronor till allmänna beredskapsarbeten
och samma belopp till de särskilda beredskapsarbetena,
alltså sammanlagt 150
miljoner kronor. Arbetsmarknadsstyrelsen
har i sina bedömningar beträffande
behovet av medel för beredskapsarbeten
under innevarande budgetår kommit
fram till ett behov av 200 miljoner kronor
på tilläggsstaten.

Statsrådet har avvisat den framställningen
och hänvisat till möjligheterna
att i större utsträckning sikta på projekt
som är mer dagsverksbilliga och som
därmed skulle nedbringa medelsbehovet.
En sådan omläggning av beredskapsarbetsprojekt
lär emellertid inte
vara möjlig under pågående arbetssäsong
i någon större utsträckning. Därför
kommer väl den i förhållande till
arbetsmarknadsstyrelsens yrkande minskade
medelsramen att tvinga fram ganska
drastiska neddragningar av beredskapsarbetsvolymen.

Vi har från centern i motioner fäst
uppmärksamheten på detta. Vi har särskilt
understrukit att neddragningen av
de s. k. särskilda beredskapsarbetena

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

blir speciellt besvärande. Dessa arbeten
ger nämligen regelmässig sysselsättning
åt handikappade, de lokalt bundna och
många äldre arbetssökande, dvs. grupper
som kommer att få svårigheter att
få anställning i den öppna marknaden
även vid en markerad konjunkturuppgång.

Till dessa beredskapsarbeten som
kommer i farozonen vid en neddragning
av den totala volymen hör igångsatta
vägarbeten. I bygder där en upprustning
av vägarna ter sig som en av de
mest angelägna samhällsinvesteringarna
leder ju en sådan utveckling till ökade
bekymmer med sysselsättningen, och
det är därför mycket svårt att försvara
detta förslag från Kungl. Maj :t.

En omläggning från beredskapsarbeten
på vägar, där staten tar hela eller
huvudparten av kostnaden, till andra
objekt av statskommunal karaktär innebär
också att det sker en icke önskvärd
övervältring av kostnadsansvaret
för sysselsättningens upprätthållande
på kommunerna, vilket ju i och för sig
är ganska allvarligt. Kommuner, som
på grund av arbetslöshet bland befolkningen
redan har bekymmer med ekonomin,
tvingas i sådana här fall att ansvara
för en ökad del av kostnaderna
för beredskapsarbeten.

Enligt centerns uppfattning är arbetsmarknadsstyrelsens
bedömning av medelsbehovet
realistisk och svarar väl
mot den sysselsättningssituation som
råder och kan väntas råda under vintern
och våren.

Mot bakgrunden av den av Kungl.
Maj:t föreslagna neddragningen av anslagen
och vår uppfattning att det här
tvärtom krävs höjda anslag har vi i reservation
1 motiverat vår inställning.
I reservation 3 har vi följt upp motiveringen
med yrkande om höjt belopp.
Vi yrkar på ett reservationsanslag till
allmänna beredskapsarbeten m. m. om
totalt 140 miljoner kronor på tilläggsstat,
varav förslagsvis 60 miljoner kronor
att avräknas mot automobilskattemedel.

Ang. anslag till beredskapsarbeten

Beträffande anslaget till särskilda beredskapsarbeten
följer vi i reservation
4 upp vårt resonemang med ett yrkande
att anslaget till särskilda beredskapsarbeten
skall höjas med 25 miljoner
kronor till totalt 100 miljoner kronor.

Beträffande försvarsarbetena anför vi
i reservation 2 att en vidgning av den
sektor inom beredskapsarbetena som nu
utgörs av försvarsarbeten bör vara möjlig.
Arbeten kan komma i gång med
kort varsel — det har vi erfarenheter
av från den militära sektorn — och det
skulle kunna innebära att objekt som
har aktualitet och ligger inom områden
med hög arbetslöshet snarast kunde sättas
i gång. Dessa arbeten kan, tror vi, på
ett ändamålsenligt sätt fogas in i utvecklingsplanerna.
Med hänsyn till dessa
förhållanden har vi föreslagit, att anslaget
till Allmänna beredskapsarbeten
m. in. skall beräknas för att täcka arbetsmarknadsstyrelsens
kostnader intill
ytterligare 40 miljoner kronor för
byggnadsarbeten m. m. inom skogslänen
enligt medgivande som bör lämnas
fortifikationsförvaltningen i anledning
av motionerna.

Vi har följt upp detta vårt yrkande i
reservationen 3, som jag tidigare nämnt.

Utskottsmajoriteten har varit synnerligen
avvisande till de här framförda
motionsförslagen. I utskottets skrivning
framhålles att någon riksdagens bindning
av vissa anslagsbelopp för t. ex.
vägarbeten inte bör komma i fråga.
Man har också från utskottets sida gjort
ett annat uttalande som jag tycker är
ganska anmärkningsvärt. Mitt på sidan
13 i utskottets utlåtande anföres att »en
riksdagens bindning av medel för beredskapsarbeten
till vissa regioner är
olämplig». Jag vågar påstå att detta uttalande
— för att uttrycka mig mycket
försiktigt — knappast har täckning.

I nästa mening säger utskottet någonting
som egentligen tar udden av det
uttalande man gör strax före. Utskottet
erinrar där om att de geografiskt selektiva
åtgärder som vidtagits inom vissa
regioner ju ändå har en viss betydelse.

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Ang. anslag till beredskapsarbeten
Utskottet säger vidare att Kungl. Maj:ts
förslag tillgodoser ökade behov av medel
för särskilda beredskapsarbeten i
erforderlig omfattning.

Det är ett mycket kategoriskt påstående.
Herr Birger Andersson får förlåta
mig, men jag tror inte att utskottsmajoriteten
har möjlighet att bedöma
den saken — och för all del inte reservanterna
heller. Arbetsmarknadsstyrelsen
borde vara den instans som begriper
detta. Att tala om tillgodoseende
i erforderlig omfattning tycker jag är
ett djärvt påstående, särskilt mot bakgrund
av det äskande av arbetsmarknadsstyrelsen
som regeringen avslagit.

Som jag inledningsvis sade har beredskapsarbetena
en mycket stor betydelse,
speciellt i skogslänen. Enligt statistiken
är situationen där, arbetsmarknadsmässigt
sett, snarare sämre nu än
för ett år sedan. Det finns då enligt
vår mening all anledning att allvarligt
överväga om man inte förutom genom
andra åtgärder kan nå resultat genom
en ökad satsning på beredskapsarbeten.
Vi tror att det skulle vara möjligt. Vi
anser att det är en möjlighet som statsmakterna
borde ta till vara.

Jag ber med dessa ord, herr talman,
att få yrka bifall till reservationerna 1,
2, 3 a och 4 vid statsutskottets utlåtande
nr 27.

Herr JACOBSSON, PER, (fp):

Herr talman! Herr Gustafsson har ju
utvecklat de skäl som vi har velat anföra
för de gemensamma reservationerna
i detta sammanhang, och jag kan
därför uttrycka mig ganska kort.

I de reservationsvis framförda yrkanden
som jag biträder föreslås, som det
har framhållits, en höjning av anslagen
till Allmänna beredskapsarbeten in. in.
med sammanlagt 65 miljoner kronor,
alltså en höjning från av Kungl. Maj :t
föreslagna 75 miljoner till sammanlagt
140 miljoner.

Av den begärda höjningen föreslås att
25 miljoner kronor företrädesvis skall

användas till vägbyggnader i skogslänen
samt 40 miljoner till försvarsarbeten
inom områden med hög arbetslöshet enligt
medgivande som bör lämnas fortifikationsförvaltningen.
Arbeten av denna
art torde kunna tas fram med kort
varsel och komma i gång ganska snabbt
sedan riksdagen har fattat sitt beslut.

Förslaget i reservationerna tar hänsyn
till det aktuella sysselsättningsläget
i skogslänen, där det hittills, trots de
rätt omfattande beredskapsarbetena,
inte varit möjligt att bereda sysselsättning
åt all den friställda arbetskraften,
speciellt en kategori arbetskraft som
på grund av hög ålder, bristande yrkesutbildning
och av andra skäl är lokalt
bunden.

Om man då vill nå det dubbla syftet
att dels sysselsätta folk i angelägna arbeten
och dels nå den volym beträffande
antalet dagsverken som är erforderlig,
förefaller utskottets förslag, som
redan sagts, vara alldeles otillräckligt.

Herr talman! Vi har i vår reservation
utvecklat de huvudsakliga skälen
för vårt ställningstagande. Jag inskränker
mig därför till att med denna korta
redovisning yrka bifall till reservationerna
1, 2 och 3 a.

Herr KAIJSER (in):

Herr talman! Vi har i detta ärende
anslutit oss till reservation 2. I övrigt
tror vi att de av Kungl. Maj :t begärda
medlen tills vidare kan vara tillräckliga.
Vi vill alltså gärna vara med om att
sätta i gång försvarsarbeten upp till ett
anslagsbehov av 40 miljoner kronor i
syfte att därmed bidra till att underlätta
arbetsmarknadsförhållandena i
norrlandslänen.

Jag har ingen anledning att gå in på
frågan ytterligare utöver vad herr NilsEric
Gustafsson och herr Jacobsson anfört.
Jag vill bara peka på att med den
inställning vi har kommer anslagsfrågan
in i reservation 3 b, som gäller det
ytterligare anslag som behövs, om reservation
2 men inte reservation 1 blir bifallen.

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

Jag ber alltså, herr talman, att få yrka
bifall till reservationerna 2 och 3 b.

Herr ANDERSSON, BIRGER, (s):

Herr talman! Efter den trio av reservanter
som nu haft ordet, skall jag något
klarlägga hur majoriteten har sett
på detta anslag på tilläggsstat.

En beräkning av kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken
är alltid svår.
Särskilt svårt är det för myndighet som
avger sina petita nära ett år innan det
aktuella budgetåret börjar. Svårigheterna
beror inte bara på osäkerhet om
utvecklingen på arbetsmarknaden. I bedömningen
måste också ingå verkan av
åtgärder på den ekonomiska politikens
område. Vidare kan valet växla mellan
skilda arbetsmarknadspolitiska medel.
Det är därför naturligt att de förslag
som läggs fram ofta i ett senare skede,
då man har vunnit ytterligare erfarenheter
av utvecklingen, måste kompletteras
med anslagsäskanden på tilläggsstat.

Propositionen nr 2, bilaga 9, innehåller
förslag om medelsanvisning på tillläggsstat
för beredskapsarbeten med 150
miljoner kronor. Utskottets majoritet
har tillstyrkt förslagen i propositionen.
Reservationer har avgivits med krav
på ytterligare medelsanvisning. Denna
brist på enighet beträffande beloppen
bottnar i skiljaktiga uppfattningar i vissa
delfrågor. I och för sig har väl någon
invändning icke rests mot att medel
skall anvisas för att kunna erbjuda beredskapsarbeten
under detta budgetår
i ungefär samma omfattning som förra
året, dvs. cirka 4 miljoner dagsverken.

Majoriteten i utskottet konstaterar att
det i och med tilläggsstatsförslaget finns
425 miljoner kronor för allmänna och
315 miljoner kronor för särskilda beredskapsarbeten.
Räknar man schablonmässigt
med dagsverkskostnader som
är något högre än medelkostnaden för
föregående budgetår, eller med 250 respektive
125 kronor, räcker medlen för
1,7 miljon dagsverken i form av all -

Ang. anslag till beredskapsarbeten
männa beredskapsarbeten och 2,5 miljoner
dagsverken i form av särskilda
beredskapsarbeten. Detta ger sammanlagt
cirka 4,2 miljoner dagsverken. Det
stämmer med målsättningen i rimlig
grad samt ger även marginaler för kostnadssidan.

Folkpartiet och centerpartiet har motionerat
om att anslaget till beredskapsarbeten
skall höjas. Olika grunder har
åberopats. Ett förhållande är att man
utgått ifrån arbetsmarknadsstyrelsens
uppskattning i september 1968 att riksstatsanslagen
skulle räcka till cirka 2,8
miljoner dagsverken och att det därför
fattas pengar till 1,2 miljon dagsverken.
Det var, som utskottet noterat, en
uppskattning som arbetsmarknadsstyrelsen
nödgades göra tidigt i höstas.
Mitt föregående räkneexempel får utgöra
svar i det hänseendet.

Vidare har man som skäl för en höjning
åberopat arbetsmarknadsläget i
Norrland. Ingen har förringat vikten av
att lösa de norrländska frågorna, likaväl
som de andra. Tvärtom framstår de
förra som centrala, vilket även framgår
av utskottets yttrande. Målsättningen i
fråga om beredskapsarbeten är ett uttryck
för att utskottsmajoriteten har tagit
hänsyn till dessa behov, trots tecknen
på en ökande sysselsättning i andra
län än skogslänen. Det har inte förts
fram någon särskild beräkning som
skulle kunna ge belägg för motionsyrkandena
på denna punkt. Enligt min
mening är det snarare så att bedömningar
i andra frågor dikterat motionärernas
inställning.

Folkpartiet och centerpartiet har förenat
sig i en mening som utgår från
behovet av vägar i skogslänen. Med sig
har de adjungerat moderata samlingspartiet
då det gäller försvarsarbeten.

Formellt sett är både majoritet och
reservanter ense om principen att objekten
för beredskapsarbeten skall vara
angelägna och gå in i planeringen. Vi
är väl också alla på det klara med att
det finns ett tryck att ordna beredskapsarbeten
nära hemorterna, även när den

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Ang. anslag till beredskapsarbeten
lokala bindningen inte är alltför stark.
Det påverkar givetvis urvalet av arbetsobjekt.
Vidare vill man i balanserade
ekonomiska lägen få dagsverksbilliga
arbeten. Dessa principer kan ibland stå
mot varandra. Det ligger då nära till
hands att man som reservanterna lägger
fram synpunkter på vad som bör
vara eller anses vara angeläget att utföra.
Visst är också ett stort antal vägar
i skogslänen angelägna, men att
därav dra slutsatsen att anslaget för allmänna
beredskapsarbeten bör höjas
med 25 miljoner kronor på det sätt som
gjorts i reservation 1 innebär egentligen
endast att man vill låsa medelsanvändningen
genom riksdagsbeslut.

När herr Nils-Eric Gustafsson begabbade
oss litet för att vi inte vill ha en
låsning, vill jag bara svara att man alltid
bör undvika att låsa dessa pengar
till vissa bestämda delar eller orter och
i stället låta arbetsmarknadsstyrelsen,
för vilken av allt att döma herr Gustafsson
har stort förtroende, avgöra
var medlen skall användas, var arbetena
skall utföras. Denna avsikt framstår
som ännu klarare i fråga om försvarsarbetena.
För dessa vill man låsa
inte mindre än 40 miljoner kronor utanför
försvarsramarna. Försvarsramarna
är i sig ett uttryck för en total prioritering
som godkänts av riksdagen. Endast
en nödvändighet att förlägga arbeten
till vissa regioner i förening med
att det inte finns någonting mer angeläget
att göra skulle kunna tala för den
reservationen.

En intressant belysning av de förhållanden
jag talat om får man i de reservationer
som nu vägs mot varandra.
Utfallet i avvägningen mellan vägar och
försvar blir enligt folkpartiets uppfattning
till försvarets förmån med oddsen
40—25, om man nu skall tala travspråk.
Centerpartiet räknar för sin del avvägningen
något annorlunda, eftersom 5
miljoner av pengarna för särskilda arbeten
också avser vägar. Oddsen blir
då bara 40—30 till försvarets favör. Om
den avvägningen gjorts med tanke på

att försvarsarbetena är mycket kostnadsdryga
per dagsverke, över 400 kronor
per dag, är det ju en tröst för ett
tigerhjärta.

Herr talman! Jag yrkar bifall till
statsutskottets hemställan på samtliga
punkter.

Herr GUSTAFSSON, NILS-ERIC, (ep)
kort genmäle:

Herr talman! Herr Birger Andersson
var, förlåt att jag säger det, något mera
modest när det gällde att försvara
Kungl. Maj :ts förslag än vad han i
många andra sammanhang har varit.
Jag hoppas att just den formulering
med ordet modest som jag använde inte
kommer att vålla någon svårighet för
herr Birger Andersson.

Herr Birger Andersson tycker att allt
är bra, att anslagen räcker och att
man skall låta det hela verka på det sätt
som Kungl. Maj:t har föreslagit. Men
arbetsmarknadsstyrelsen har ju en annan
mening. Det finns ett petitum från
arbetsmarknadsstyrelsen. Det lyder på
200 miljoner kronor i stället för på 150
miljoner.

Herr Birger Andersson fastslog också
att majoritetsförslaget innehåller möjligheter
att göra ungefär samma insatser
som man gjorde under det förra
budgetåret. Jag vill då till herr Andersson
säga att arbetsmarknadssituationen,
speciellt i de fyra nordligaste länen, är
mycket mer prekär i år än vad den var
förra året. Arbetsmarknadsstyrelsen har
sagt att beloppet 150 milj. inte räcker.
Jag trodde att vi skulle bli ense om att
hålla med arbetsmarknadsstyrelsen om
det. Det har vi inte blivit. Tyvärr!

I fråga om beredskapsarbeten ligger
ju i själva ordet att man inte bara kan
ange ett belopp som till nöds räcker.
Skall man ha en god beredskap, måste
det finnas en rörelsemöjlighet inom en
viss ram för de myndigheter som har
att syssla med dessa frågor. Jag lägger
i varje fall in det i orden god beredskap.

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

Sedan sade statsutskottets vice ordförande
något om de 40 miljonerna till
försvarsbeställningar. Jag tänker inte
gå in i något hårt försvar av vår hållning,
men jag vill för herr Birger Andersson
ändå framhålla att det här inte
är fråga om något alldeles nytt. Kungl.
Maj:t har ju själv begärt 20 miljoner
för precis samma ändamål. Vallen är
sålunda redan genombruten.

Arbetsmarknadsstyrelsen är ett bra
verk som har haft betydande rörelsemöjlighet,
men jag konstaterar att arbetsmarknadsstyrelsen
i denna tillläggsproposition
inte har fått sina äskanden
bifallna. Och det kommer att betyda
bekymmer, inte bara för enskilda
människor, utan jämväl för många kommuner,
inte minst i mitt eget län. Därför
vidhåller jag, herr talman, mitt yrkande
om bifall till reservationerna.

Herr JACOBSSON, PER, (fp):

Herr talman! Det är framför allt tre
huvudinvändningar som utskottets talesman
riktar mot reservationsyrkandena.
Den första är att någon riksdagens
bindning för vissa anslagsbelopp till bestämda
ändamål inte bör komma i fråga.
Det är en gammal inställning. Den
andra huvudinvändningen är att medel
för beredskapsarbeten inte skall bindas
till vissa regioner. Den tredje invändningen
går ut på att man bör eftersträva
fortsatt inriktning mot dagsverksbilliga
projekt.

Beträffande den första invändningen
kan väl sägas att om man strävar efter
att finna angelägna arbetsprojekt —
det har också sagts att beredskapsarbetena
så långt möjligt skall vara angelägna
arbetsprojekt — är det svårt att
undvika sådana bindningar. Erfarenheten
säger oss att det speciellt inom
områden där arbetslösheten är särskilt
besvärande också är angeläget att satsa
exempelvis på vägarbeten.

Beträffande den andra invändningen,
att medel inte skall bindas till vissa regioner,
är det väl bara att konstatera

Ang. anslag till beredskapsarbeten
att medlen skall komma till användning
där de bäst behövs. Även i detta avseende
torde väl erfarenheten ge ganska bestämda
anvisningar.

Vad slutligen beträffar kravet på
dagsverksbilliga projekt förefaller det
mig som om det skulle vara svårt att
praktiskt tillmötesgå detta krav, om
man samtidigt har ambitionen att arbetena
skall tillgodose vad man brukar
kalla angelägna ändamål.

Vad beträffar behovet av beredskapsarbeten
har herr Birger Andersson inte
bestritt att det fortfarande föreligger
en stor och besvärande arbetslöshet
inom norrlandslänen och skogslänen
över huvud taget. Det är väl också känt
att framställningar om beredskapsarbeten
för olika projekt numera behandlas
synnerligen styvmoderligt av arbetsmarknadsstyrelsen
och att kommunerna
på grund därav ställs inför utsikten att
nödgas satsa stora summor av egna medel
för att kunna bereda så många som
möjligt inom sina områden sysselsättning.

Dessa omständigheter sammantagna
talar enligt min mening för de rekommendationer
som reservanterna gör
både beträffande medelsanvändningen
och anslagsbeloppen.

Herr ANDERSSON, BIRGER, (s):

Herr talman! Herr Nils-Eric Gustafsson
har en mycket säregen talekonst
och ett underligt sätt att använda den
humor han eventuellt förfogar över.
Han befarade här att jag, då han tyckte
att mitt anförande var modest, på något
sätt skulle råka illa ut av den anledningen.
Jag tror inte, herr Nils-Eric
Gustafsson, att detta på något sätt är
skadligt för mitt välbefinnande.

Om man nu inte alltför hårt går ut i
en debatt blir man anklagad för detta,
och går man ut alltför hårt är inte heller
det bra. Detta gör att det är bäst att
man själv väljer den väg man tycker
är riktig. Jag tyckte att det var riktigt
att ge en viss redovisning av vad det

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Ang. anslag till beredskapsarbeten
här gällde — det är ju närmast fråga
om ett anslag på 150 miljoner kronor
på tilläggsstat för bekämpande av arbetslösheten.
Det är också meningen att
vi med dessa medel skall få ungefär
samma dagsverksantal som budgetåret
dessförinnan, alltså något över 4 miljoner
dagsverken.

Vi vet vidare att läget på arbetsmarknaden
har lättat i stora delar av landet,
men att det släpar efter i skogslänen.
Vi har sagt att vi inte vill ha en
bindning av de åtgärder det här gäller
till vissa orter eller till vissa arbeten,
utan att arbetena skall utföras där det
är angeläget att de utförs. Är det angeläget
att arbetena utförs i skogslänen,
skall de utföras där. När nu talesmännen
för reservanterna också de anser
att arbetsmarknadsstyrelsen är att lita
på, kan vi väl lita på att de pengar
som riksdagen i dag är beredd att anslå
kommer att användas på ett vettigt och
rimligt sätt.

Herr GUSTAFSSON, NILS-ERIC, (ep)
kort genmäle:

Herr talman! Dagens fråga gäller inte
min tillgång till eller eventuell avsaknad
av humor — detta kan vi lämna
därhän. Däremot gäller det som behandlas
i föreliggande utlåtande väldigt
mycket för många enskilda människor,
och — jag upprepar det — rätt
mycket för många kommuner, inte
minst i norrlandslänen. Jag tycker att
detta borde vara fullgod anledning att
göra allt vad man orkar med när det
gäller att ställa medel till förfogande
för dessa ändamål.

Vidare har jag, herr Birger Andersson,
inte anklagat statsutskottets vice
ordförande för att han var modest.
Känsligheten tycks vara mycket, mycket
stor just i dag. Jag har verkligen
inte anklagat. Vad jag sade var ett uttryck
för vad jag trots allt hoppades
— att vi kanske ändå när detta till sist
skall klaras ut kanhända inte står så
förfärligt långt ifrån varandra.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Jag hade egentligen inte
tänkt att blanda mig i den här debatten.

Jag har anslutit mig till reservanterna
därför att jag har ansett att det
fanns en hel del att vinna, framför allt
naturligtvis för norrlandslänen, om reservanternas
förslag bifölls. När jag
lyssnat till debatten — framför allt till
vad herr Birger Andersson anförde —
kom jag dock underfund med att det
finns ofantligt mycket mer att vinna
än vad reservanterna föreslagit.

Herr Birger Andersson gjorde nämligen
något slags uträkning och fann att
oddsen för anslagen till vägar och anslagen
till försvarsändamål var 25—40.
Det betyder, herr Birger Andersson, att
om man sätter in 1 miljon på vägarbeten
och oddset blir 25, så vinner man 25
miljoner. Sätter man in 1 miljon på
försvarsberedskapsarbeten, så vinner
man 40 miljoner, om oddset är 40. Om
insatsen uppgår till 25 miljoner på vägarbetena
och 40 miljoner på försvarsberedskapsarbetena,
måste det ju bli rent
fantastiska vinster, men det var väl
inte det herr Birger Andersson avsåg.

Jag vore tacksam, om han ville förklara
för mig vad han menade med
odds.

Herr ANDERSSON, BIRGER, (s):

Herr talman! Att det alltid är farligt
med räkneexempel får lärarna ofta erfara
i skolorna. Jag har lärt mig det
här i dag. Eleverna är inte alltid mottagliga
för räkneexempel. Jag skall försöka
ge en förklaring till det räkneexempel
jag anförde nyss.

Om tillgängliga medel anses räcka
till 2,8 miljoner dagsverken och vi, som
hittills, utgår ifrån att allmänna arbeten
i genomsnitt är dubbelt så dyra per
dagsverke som särskilda arbeten, så
borde en sak vara klar. Den beräknade
dagsverkskostnaden skulle komma att
ligga på inte mindre än cirka 380 kronor
för allmänna och 190 kronor för

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

särskilda beredskapsarbeten i jämförelse
med nuvarande 250 respektive 125
kronor. En höjning med 200 miljoner
kronor enligt centerns förslag skulle,
bortsett från försvarspengarna, räcka
till cirka 800 000 och inte till 1,2 miljon
dagsverken.

Försvarspengarna skulle, med den
specifika kostnadsnivån för sådana arbeten,
ge knappa 100 000 dagsverken.
Konsekvensen av motiveringarna i övrigt
skulle bli att ännu mer pengar bort
begäras om nivån skall hållas. Då är att
märka att centern genom sin reservation
3 ensam fått bidra med cirka
130 000 kronor av de i reservationerna
med deras beräkningsgrund totalt erbjudna
cirka 300 000 dagsverkena.

Som jag nämnde i mitt tidigare anförande
är det alltid svårt att beräkna
arbetsmarknadsmedel. Det borde i alla
fall inte vara lika svårt att hålla sig till
ett enda räknesätt i taget och sedan
gärna diskutera de förutsättningar man
kan gå ut ifrån.

.lag vill understryka, i den mån det
kan behövas utöver vad jag tidigare
sagt, att majoriteten inte i något avseende
sett bort från eller förringat betydelsen
av utvecklingen i skogslänen. Tvärtom
är det klart att det är arbetslösheten
där som i dag är allra svårast att
bemästra. Det är också klart att de tecken
vi ser på annat håll på en fortsatt
uppgång av efterfrågan på arbetskraft
inte snabbt kan lösa skogslänens strukturella
arbetsmarknadssituation. Invånarna
i dessa län måste erbjudas inte
bara beredskapsarbeten utan även andra
arbetsmarknadspolitiska medel, andra
åtgärder därmed inte glömda. Men
ämnet för den här debatten är dock anslag
på tilläggsstat för beredskapsarbeten.

Herr ANDERSSON, AXEL, (fp):

Herr talman! Jag bad herr Birger
Andersson om en förklaring till vad
odds är för någonting. Han konstaterade
bara att det fanns en del obegåvade
elever som det inte var lätt att under -

Ang. anslag till beredskapsarbeten
visa. Men jag håller fortfarande fast
vid, herr Andersson, att odds är det antal
gånger som vinsten är större än insatsen,
och ingenting annat.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, yttrade herr talmannen, att med
anledning av vad därunder yrkats propositioner
komme att framställas först
särskilt såvitt avsåge utskottets yttrande
beträffande vägarbeten m. m, i skogslänen,
därefter särskilt i vad anginge
utskottets yttrande beträffande vissa
försvarsarbeten, därpå särskilt i vad
gällde varje punkt av utskottets i förevarande
utlåtande gjorda hemställan
samt slutligen särskilt rörande utskottets
yttrande i de delar, beträffande
vilka beslut icke tidigare fattats.

Med avseende å utskottets yttrande
beträffande vägarbeten in. m. i skogslänen,
fortsatte herr talmannen, hade yrkats
dels att detsamma skulle godkännas,
dels ock att det yttrande skulle
godkännas, som föreslagits i den av herr
Axel Andersson in. fl. vid utlåtandet avgivna,
med 1 betecknade reservationen.

Därefter gjorde herr talmannen propositioner
enligt dessa båda yrkanden
och förklarade sig finna propositionen
på godkännande av utskottets yttrande
i denna del vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Jacobsson, Per, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposifion: Den,

som godkänner vad statsutskottet
i sitt utlåtande nr 27 yttrat beträffande
vägarbeten in. m. i skogslänen,
röstar

Ja j

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, godkännes det yttrande,
som föreslagits i den av herr Axel Andersson
in. fl. vid utlåtandet avgivna,
med 1 betecknade reservationen.

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Ang. anslag till beredskapsarbeten

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Jacobsson, Per,
begärde rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja —92;

Nej — 40.

Därjämte hade 3 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Sedermera gjorde herr talmannen i
enlighet med de yrkanden, som framkommit
angående utskottets yttrande
beträffande vissa försvarsarbeten, propositioner,
först på godkännande av utskottets
förslag samt vidare därpå att
kammaren skulle godkänna det yttrande,
som föreslagits i den av herr Axel
Andersson m. fl. vid utlåtandet avgivna,
med 2 betecknade reservationen; och
förklarade herr talmannen, sedan han
upprepat propositionen på godkännande
av utskottets yttrande i förevarande
del, sig anse denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Kaijser begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en
omröstningsproposition av följande lydelse: Den,

som godkänner vad statsutskottet
i sitt utlåtande nr 27 yttrat beträffande
vissa försvarsarbeten, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, godkännes det yttrande,
som föreslagits i den av herr Axel Andersson
m. fl. vid utlåtandet avgivna,
med 2 betecknade reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en bör -

jan omröstning genom uppresning. Herr
talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Kaijser begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja—74;

Nej —61.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

På gjord proposition bifölls därpå utskottets
hemställan i punkten 1.

Vidkommande punkten 2 i utskottets
hemställan gjorde herr talmannen härefter
propositioner, först på bifall till
densamma samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den av
herr Nils-Eric Gustafsson m. fl. vid utlåtandet
avgivna reservationen; och förklarade
herr talmannen, efter att hava
upprepat propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Gustafsson, Nils-Eric, begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes och
godkändes en så lydande omröstningsproposition
:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 27 punkten
2, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Nils-Eric Gustafsson
m. fl. vid utlåtandet avgivna reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr
talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för ja-propositionen,

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

Då emellertid herr Gustafsson, NilsEric,
begärde rösträkning, verkställdes
nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja —108;

Nej— 23.

Därjämte hade 7 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Ytterligare bifölls på gjord proposition
utskottets hemställan i punkten 3.

Slutligen godkändes utskottets yttrande
i de delar, beträffande vilka beslut
icke tidigare fattats.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

28, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser civildepartementets
verksamhetsområde;

nr 29, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående utgifter på tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69 i vad avser industridepartementets
verksamhetsområde; och
nr 30, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående livränta till vissa
personer.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Om åtgärder till hjälp åt ensamstående

Föredrogs ånyo allmänna beredningsutskottets
utlåtande nr 1, i anledning
av motioner om åtgärder till hjälp åt
ensamstående.

Till allmänna beredningsutskottet hade
hänvisats de likalydande motionerna
I: 91, av herr Peterson, Eric, m. fl., och
II: 110, av fru Frsenkel m. fl., vari hemställts,
att riksdagen hos Kungl. Maj :t
måtte anhålla om en skyndsam, allsidig
översyn av de problem och svårigheter
som mötte olika kategorier ensamståen -

Om åtgärder till hjälp åt ensamstående
de i samhället, samt om framläggande
av förslag till effektiva åtgärder för att
avhjälpa och undanröja dessa problem
och svårigheter.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet på åberopade grunder
hemställt, att de likalydande motionerna
I: 91 och II: 110 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservation hade anförts av herrar
Eric Peterson (fp) och Kilsmo (fp)
fröken Stenberg (m) samt herrar Ernst
Olsson (ep), Svanström (ep), Blomquist
(m), Larsson i Borrby (ep), Rimås (fp),
Nilsson i Bästekille (m), Johansson i
Skärstad (ep) och Andersson i Örebro
(fp), vilka ansett, att utskottets yttrande
i viss angiven del bort erhålla den
lydelse, reservationen visade, samt att
utskottet bort hemställa, att riksdagen
med bifall till de likalydande motionerna
1:91 och 11:110 hos Kungl. Maj:t
måtte anhålla om en skyndsam, allsidig
översyn av de problem och svårigheter,
som mötte olika kategorier ensamstående
i samhället, samt om framläggande
av förslag till effektiva åtgärder
för att avhjälpa och undanröja dessa
problem och svårigheter.

Herr PETERSON, ERIC, (fp):

Herr talman! Sverige ligger långt
framme i förhållande till andra länder
när det gäller välfärd, socialvård och
serviceverksamhet. Trots detta finns det
grupper som inte kommer i åtnjutande
av dessa förmåner i lika hög grad som
andra. En sådan grupp är de ensamstående,
som vi ofta diskuterat i denna
kammare. Deras situation är ännu i dagens
samhälle ett stort problem.

Det faktum att frågan om de ensamstående
återkommit i riksdagen varje
år är ett tecken på att den inte lösts
på ett tillfredsställande sätt. Från oppositionshåll
har år efter år hävdats
att det fordras en generalinventering av
de ensamma — en kartläggning som
dels skulle visa vilka grupper det rör
sig om, dels klarlägga vilka problem

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Om åtgärder till hjälp åt ensamstående
dessa grupper har såväl var för sig
som gemensamt. En sådan inventering
skulle ge oss den kunskapsbank som sedan
kunde ligga till grund för åtgärder
för att genomföra förbättringar på detta
område.

Kravet på en samlad insats för grupperna
av ensamstående har emellertid
tillbakavisats varje år av den socialdemokratiska
majoriteten under motiveringen
att de ensamståendes problem
löses bäst genom att de prövas såsom
integrerade i motsvarande problem för
samtliga grupper i samhället. Någon
särbehandling vill socialdemokraterna
alltså inte vara med om. Vid ett sådant
ställningstagande bortser de emellertid
från att vissa av de ensamståendes problem
aldrig kan lösas samtidigt med
problem som är likartade för andra
folkgrupper, därför att en del av de
ensamståendes problem är speciella just
för dem. Det krävs därför, anser vi, en
utbrytning av dessa problem för att det
skall bli möjligt att börja bearbeta dem.

Ett exempel är de frånskilda männens
situation. Bostad saknas, de medmänskliga
relationerna förändras och
omständigheterna tvingar den frånskilde
mannen till ett kringflackande liv
mellan olika sovplatser och hos olika
människor. Den nya livsföringen påverkar
arbetsinsatsen negativt. Ofta följer
alkoholmissbruk i dessa spår. Eller
också blir försörjningsbördan så tung
att vederbörande inte själv har tillräckligt
för sin egen försörjning. Pengarna
räcker inte till egen bostad — om nu
en sådan över huvud taget står att få.
Dessa frånskilda mäns problem är inte
helt överensstämmande med andra
folkgruppers.

Åtskilligt finns att göra, bl. a. på skattesidan
— med t. ex. avdrag för försörjningsbidragen
upp till en nivå som i
varje fall lämnar kvar åt den enskilde
vad exempelvis en folkpensionär får att
leva av. Men detta problem måste benas
upp ordentligt för att slutlig ställning
skall kunna tas. Säkert är dock alt
många vinddrivna individer bakom sig

har en social eller ekonomisk krasch i
form av en skilsmässa.

En socialinspektör i nykterhetsnämnden
i Stockholm säger att samhället
måste göra mer för de frånskilda männen.
I en tidningsintervju som jag läste
förra veckan säger han: »Det borde
finnas kuratorer som ägnade sig uteslutande
åt de frånskildas problem.»

»Samhället borde ha större ansvar för
de här människorna. Ofta rör det sig
om från början socialt välanpassade
män med gedigen yrkesutbildning. Men
verkningarna av skilsmässan har brutit
ner dem.»

En annan grupp utan jämförelsemöjlighet
är de s. k. hemmadöttrarna, vilka
oftast arbetar med att sköta gamla föräldrar
eller andra anhöriga utan ersättning.
Trots att de genom sina insatser
besparar samhället åtskilliga utgifter,
eftersom vårdplatser inte tas i anspråk,
räknas inte dessa besparingar
dem till godo vid bedömningen av t. ex.
det nya stödet vid arbetslöshet.

Ett tredje problem gäller ensamma
mödrars möjligheter att ordna för sina
barn när dessa är sjuka. Här borde
prövas om inte sjukförsäkringen kunde
ge ersättning som om mamman själv
vore sjuk, i den mån barnet inte kan
tas om hand på annat sätt.

Ett fjärde problem slutligen är den
brist på kontaktmöjligheter som inte
minst drabbar de ensamma gamla när
de blir sjuka. Vi vet att några av dessa
ensamma har påträffats avlidna. De
nådde aldrig kontakt med samhällets
hjälporganisation. Ensamstående påtvingas
omotiverade offer för andra.

Inom den stora gruppen av ensamma
finns alltså särgrupper med speciella
problem. Den gemensamma nämnaren
— ensamheten -— gör det dock möjligt
att betrakta dem som en enda stor
grupp. Eftersom ensamheten i alla sammanhang
tycks vara diskriminerande
bör man kunna ta upp hela problematiken
till översyn på en gång.

Jag yrkar, herr talman, med det anförda
bifall till reservationen.

Onsdagen den 19 februari 1969

Nr 7

Herr MÖLLER (s):

Herr talman! Sådana likalydande motioner
som ligger till grund för utskottets
förevarande utlåtande har behandlats
av riksdagen varje år sedan 1965
— senast för drygt två månader sedan,
den 5 december.

Motionerna har fallit vid samtliga tillfällen.
Detta kan inte bero på likgiltighet
eller ointresse för de ensamståendes
problem från riksdagens sida. Problemen
är väl omvittnade, och vid varje
tillfälle frågan behandlats har i utskottsutlåtandet
gjorts en beskrivning av de
åtgärder som vidtagits sedan föregående
behandling av motionerna. Så gjordes
i december, alltså för ett par månader
sedan, och så sker nu. Det finns
alltså en uppräkning av reformer och
förbättringar som på olika sätt har
skett eller är under utredning när det
gäller skatter, bostäder, vård, pensionsförbättring
osv.

Vad som skiljer majoriteten i utskottet
från reservanterna är uppfattningen
om lämpligaste metodik när man skall
angripa dessa problem. Motionärerna
och reservanterna vill att man skall
bunta ihop 1,5 miljon människor och
behandla deras problem i en enda totalutredning.
Vi som företräder majoriteten
i utskottet menar, att dessa frågor
skall lösas i sina sammanhang oavsett
om det gäller ensamstående eller gifta.

Att behandla t. ex. bostadsfrågan uteslutande
för ensamstående är hart när
omöjligt. Att skattefrågan måste behandlas
i ett sammanhang för både ensamstående
och gifta är väl också uppenbart.
Så kan man gå vidare med de
olika delfrågorna.

Herr Peterson nämnde här och tog
särskilt sikte på de frånskilda. Hur läget
är med deras bostadsfråga relaterades
i debatten den 5 december 1968.
Det framgick av bostadsstyrelsens yttrande,
som omspände en tid av ungefär
20 år fram till 1965, att det senaste
året hade 71 procent av f. d. gifta män
egen lägenhet och 81 procent av f. d.
gifta kvinnor. Eftersom situationen sta -

Om åtgärder till hjälp åt ensamstående
digt förbättras, får man anta att det har
gått ytterligare framåt sedan 1965.

I sitt anförande nämnde herr Peterson
vidare det kontaktbehov som ensamstående
har. Detta är alldeles uppenbart
en central fråga. Så mycket angelägnare
är det att konstatera den kontaktförbättring
som sker genom den
utvidgade .sociala hemhjälpen. I fjol
höjdes den från 85 till 105 miljoner och
i årets statsverksproposition föreslås
den höjd till 135 miljoner.

I den senaste riksdagsdebatten erinrades
också om de möjligheter hemmadöttrarna
har att genom pensionsdelegationerna
i försäkringskassorna få förtidspension
och att de i regel kan räkna
på en förstående och generös bedömning.

.lag vill slå fast att majoriteten givetvis
inte är ointresserad av de ensamståendes
problem. Vi skiljer oss från
reservanterna endast vad beträffar den
utredningstekniska metodiken, där majoriteten
hävdar att det är en felaktig
och olämplig metod reservanterna föreslår.
Vi vill angripa problemen genom
delutredningar, där problemen
sätts in i sitt större sammanhang, oavsett
om det gäller ensamstående eller
gifta. Jag misstänker att en ny total utredning,
omspännande samtliga här berörda
frågor, endast skulle försena verkställigheten
av de åtgärder, som även
fortsättningsvis är angelägna.

Jag ber alltså att få yrka bifall till
utskottets förslag, herr talman!

Herr PETERSON, ERIC, (fp):

Herr talman! Det är alldeles riktigt
att denna fråga behandlades i december
förra året, men det ligger ett år
emellan avlämnandet av de motioner
som debatterna är grundade på. I januari
1968 lämnades den motion som
behandlades i december 1968, och i januari
1969 lämnades den motion som
behandlas i dag.

Givetvis beror detta på att vi i likhet
med majoriteten menar, att det inte

Nr 7

Onsdagen den 19 februari 1969

Om åtgärder till hjälp åt ensamstående

kommit fram något nytt som gör att vi
skall ändra vår inställning. Jag tror att
vi har samma uppfattning och samma
motivering på den punkten.

Jag vill också säga, att reaktionen på
dessa motioner är mycket stark. Minst
en gång i månaden kan man i pressen
läsa om ensamståendes problem som
dyker upp på platser och i områden,
där vi minst anar att sådana problem
finns. Detta bekräftar vår uppfattning
att man behöver göra en inventering
och en kartläggning för att lösa detta
problem snabbar än det skulle bli löst
med den metod som herr Möller skisserade.

Fröken STENBERG (in):

Herr talman! Det är värt att notera
att utskottet i sin skrivning framhållit,
att motionärerna pekar på väsentliga
problem som väntar på sin lösning.
Förslag till förbättringar har dess bättre
framlagts, som ju en talare redan framhållit.
I utskottets utlåtande signaleras
ju också andra åtgärder, som bl. a. avses
möjliggöra en mera rättvis bedömning
även av den s. k. ensamståendegruppens
allmänt ekonomiskt rätt besvärliga
situation.

Det är alltså en hel del på gång, och
kanske vågar man till och med tala om
ett nytänkande. Ensamståendekategorin
förekommer som begrepp nu oftare än
förr i den allmänna debatten, och det
i vissa fall med all rätt.

I detta sammanhang vill jag emellertid
ha sagt att så länge t. ex. 304 000
ensamstående kvinnor och 141 000 ensamstående
män — det gäller åldersgrupperna
från 50 år och uppåt, enligt
en uppgift som jag såg häromdagen —
efter avdrag av preliminär skatt har eu
inkomst under 10 000 kronor, så måste
det betyda att denna stora grupp lever
under knapphetens kalla stjärna. I
många fall kanske den rent av hör
hemma under begreppet »den ofärdiga
välfärden», varför den bör ägnas särskild
uppmärksamhet från statsmakternas
sida i vårt välfärdssamhälle.

Det är möjligt att vissa problem som
berör de ensamstående går att lösa genom
att integreras i likartade problem
för andra grupper. Men det synes mig
som om det ändå vore en både social
och sociologisk uppgift att genom en
allsidig översyn av ensamståendekategorins
situation i dagens samhälle komma
närmare orsakssammanhanget beträffande
just denna grupps i motionen
dokumenterade svårigheter på inkomst-,
skatte- och bostadsplanet i allmänhet
och serviceplanet i synnerhet.
Jag vet inte om något annat land låtit
genomföra en sådan undersökning; är
så inte fallet, blir ju den svenska undersökningen
banbrytande.

Med denna motivering, herr talman,
ber jag att få ansluta mig till det yrkande
som framställts om bifall till reservationen.

Iierr MÖLLER (s):

Herr talman! Fröken Stenbergs uttalande
berörde ett låginkomstproblem.
Hon drog fram en grupp som efter avdrag
för skatt har under 10 000 kronor
i inkomst. Det skulle gälla cirka 300 000
kvinnor och 150 000 män, alltså bortåt
en halv miljon personer. Hon efterlyste
en utredning.

Detta är i själva verket ett av de problem
som den pågåendet låginkomstutredningen
har till central uppgift att
behandla. Den är en av våra mest ambitiöst
upplagda utredningar och pågår
sedan något år. Den har i uppgift att
utreda låginkomstproblemen inte enbart
för ensamstående utan i samhället som
helhet. Det kan inte komma på tal att
riksdagen begär ytterligare en utredning
om låginkomstgrupperna när den
nämnda tillsattes häromåret på riksdagens
hemställan.

Fröken Stenbergs yttrande stärker
mig ytterligare i min uppfattning att
det är en ganska bakvänd metod då motionärerna
och reservanterna här staplar
utredningskrav utan hänsyn till realiteterna.

Onsdagen den 19 februari 1909

Nr 7

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjorde herr talmannen
jämlikt därunder förekomna yrkanden
propositioner, först på bifall till utskottets
hemställan samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades i den
vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen, sedan
han upprepat propositionen på bifall
till utskottets hemställan, sig anse denna
proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr Peterson, Eric, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad allmänna beredningsutskottet
hemställt i sitt utlåtande
nr 1, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Då emellertid herr Peterson, Eric,
begärde rösträkning, verkställdes nu
votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens slut
rösterna hava utfallit sålunda:

Ja —71;

Nej — 61.

Därjämte hade 1 ledamot tillkännagivit,
att han avstode från att rösta.

Meddelande ang. enkla frågor
Vid förnyad föredragning av allmänna
beredningsutskottets utlåtande nr 2,
i anledning av motioner om högtidlighållande
av femtioårsminnet av den
kvinnliga rösträttens införande, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj ds
till kammaren överlämnade proposition
nr 18, med förslag till förordning om
ändring i förordningen den 6 juni 1968
(nr 430) om mervärdeskatt.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen

av herr Svanström (ep) till herr statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet:
»Anser Herr Statsrådet det vara
ur hälsosynpunkt försvarligt att vintertid
låta s. k. cykeltolkning ingå i militära
övningar?»; samt

av herr Olsson, Johan, (ep) till herr
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet:
»Vill Statsrådet medverka till
att beredskapsarbeten i områden, där
stor arbetslöshet råder, exempelvis i
vissa delar av Gävleborgs län, kan fortsätta
även efter den tidpunkt för upphörande
som föreskrivits av Arbetsmarknadsstyrelsen?» -

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 15.26.

In fidem
Bengt Lambe

/Solveig Gemert

Nr 7

Torsdagen den 20 februari 1969

Torsdagen den 20 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 12 innevarande
månad.

Ang. verkningarna av varmvattenutsläpp
från kärnkraftverk

Herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
BENGTSSON erhöll
ordet för att besvara herr Lindblads
(fp) fråga angående verkningarna av
varmvattenutsläpp från kärnkraftverk,
vilken fråga intagits i kammarens protokoll
för den 11 februari, och anförde:

Herr talman! Herr Lindblad har frågat
om jag kan ange hur snart undersökningsresultat
kan väntas beträffande
marinbiologiska och andra verkningar
i rent respektive förorenat vatten
vid varmvattenutsläpp från kärnkraftverk.

Genom utländska undersökningar •—•
framför allt från USA — föreligger redan
vissa kunskaper om effekterna både
ur föroreningssynpunkt och för fisket
av varmvattenutsläpp från kärnkraftverk.
Resultat från svenska undersökningar
finns ännu inte, eftersom
några kärnkraftverk i Sverige inte tagits
i bruk. Vi har hittills fått bygga på
utländska erfarenheter.

Jag vill nämna att naturvårdsverket
har satt i gång omfattande undersökningar
för att söka utröna effekterna
av utsläppen från de kärnkraftverk som
är beslutade i Sverige. Undersökningarna
har avsett de förhållanden som nu
råder i de vatten där varmvattenutsläpp
kommer att ske. Vid Marviken beräknas
utsläppen påbörjas hösten 1969 och vid
Simpvarp ungefär ett år senare. Naturvårdsverket
kommer att ingående
studera effekterna av dessa utsläpp och
jämföra dem med de förhållanden som
rådde före utsläppen. Resultat från dessa
jämförande undersökningar kommer
att erhållas fortlöpande under de

närmaste åren efter det att anläggningarna
tagits i bruk.

Herr LINDBLAD (fp):

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet
för svaret.

Vi har ju haft en debatt om lokaliseringen
av svenska kärnkraftverk. Frågan
gäller om de skall ligga i redan exploaterade
industriområden eller ute på
hittills orörda delar av vår kust.

Argumenten för att lägga dem i redan
exploaterade områden ter sig mycket
starka. Man slipper då vägar, kraftledningar
och byggnader ute på kanske
känsliga friluftsområden. Man behöver
inte heller bekymra sig över vattenutsläppens
verkningar på ett friskt vatten.
Som argument för att lägga kärnkraftverken
i tätorter i redan industrialiserat
område kan också anföras att
vattnet kan användas för uppvärmning,
varigenom man gör ekonomiska vinster.
Miljömässigt slipper man också luftföroreningar
från en del av den konventionella
uppvärmning som vi har nu.

Vi har självklart en debatt om denna
sak även i Gävle, där ett kärnkraftverk
planeras. Från en del håll har det sagts
att de mycket stora mängder varmvatten
som släpps ut kan ha speciella effekter
i ett sådant område, där vattnet
redan är förorenat till en viss grad.

Vad innebär det biologiskt och kemiskt
att släppa ut varmvatten här?

Herr talman! Jag tillhör dem som
tror att argumenten för att förlägga
dessa verk i industrialiserade områden
är mycket starka. Det behövs alltså avsevärda
verkningar på föroreningen
för att de skall påverka besluten.

Men det olyckliga är att vi, när vi
fört debatten i Gävle — och jag förmodar
att detsamma är fallet på andra
platser som är aktuella i detta sammanhang
— ännu inte har haft någon erfarenhet
av detta. Fullmäktige och allmänhet
får ta ställning utan att riktigt

Torsdagen den 20 februari 1969

Nr 7

veta vad som händer, och det känner
vi som en brist.

Herr statsrådet BENGTSSON:

Herr talman! Det gäller en enkel fråga
om när man väntas få tillräckliga
erfarenheter av varmvattenutsläpp. Jag
skall inte ta upp en diskussion om hela
lokaliseringsfrågan för våra kärnkraftverk.
Jag vill bara säga att det naturligtvis
kan finnas risker om man lägger
kärnkraftverk i närheten av tätorter.
Det är naturligtvis inte helt riskfritt. Vad
jag vill framhålla är att vi har utländska
erfarenheter att bygga på. De vetenskapsmän
som varit inkopplade på frågan
utgår ifrån att inga katastrofrisker
vållas genom de varmvattenutsläpp som
har varit på tal i den allmänna debatten.
Det är klart att man kan riskera
vissa negativa verkningar, men de är av
mindre omfattning och måste ses i relation
till de fördelar av annat slag
som man vinner.

Som jag har sagt är det fråga om
tämligen små verk. Naturvårdsverket
skall följa denna fråga med skärpt
uppmärksamhet och vi kan alltså för
dagen inte definitivt veta effekten av
dessa utsläpp. Vi vågar dock utgå ifrån
att riskerna är utomordentligt minimala,
med ledning av den erfarenhet man
skaffat sig på annat håll.

Herr LINDBLAD (fp):

Herr talman! Jag är mycket tacksam
för att statsrådet törs ställa sig bakom
ett yttrande att riskerna ter sig minimala.
Frågan är nämligen om utsläpp
i redan rätt allvarligt förorenat vatten
skulle göra det totalt omöjligt för fiske
och annat. Statsrådet tror med stöd av
utländska erfarenheter att riskerna är
rått begränsade.

Herr talman! Under dessa förutsättningar
är det mycket som talar för att
kärnkraftverk i första hand skall placeras
i de redan exploaterade områdena.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Meddelande ang. enkla frågor
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 18, med förslag till förordning om
ändring i förordningen den 6 juni 1968
(nr 430) om mervärdeskatt.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj :ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 15, med anhållan om riksdagens yttrande
angående en av Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens
år 1968 vid dess femtioandra sammanträde
antagen rekommendation,
m. m.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen
av herr Richardson (fp) till herr
statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet:
»Med anledning av uppgifter
om att elever på grundskolans
låg- och mellanstadier kan upptagas som
medlemmar i SECO vill jag fråga, om
Statsrådet har för avsikt att pröva huruvida
särskilda garantier kan behövas för
att förhindra obehöriga förfaranden i
samband med medlemsvärvning bland
dessa elever eller i föreningsverksamheten
i övrigt i de fall sådana minderåriga
elever är medlemmar.»; samt

av herr T istad (fp) till hans excellens
herr ministern för utrikes ärendena:
»Kan Hans Excellens lämna några
upplysningar om vad som hänt med
de svenskar, som försvann under färd
med en segelbåt mellan Hongkong och
Macao?»

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.08.

In fidem
Bengt Lambe

/Solveig Gemert

Nr 7

Fredagen den 21 februari 1969

Fredagen den 21 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 13 innevarande
månad.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj ds proposition nr 15,
med anhållan om riksdagens yttrande
angående en av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år
1968 vid dess femtioandra sammanträde
antagen rekommendation, m. m.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj ds
till kammaren överlämnade proposition
nr 23, med förslag till lag om ändring
i jordförvärvslagen den 14 maj 1965 (nr
290), m. m.

Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 4, i anledning av motion om förbud
att tala från manuskript i riksdagen; nr

5, i anledning av motioner om
sänkning av rösträttsåldern;

nr 6, i anledning av motioner om
minsta antalet mandat i valkrets; samt
nr 7, i anledning av motion angående
undersökningar rörande fingerade
val enligt majoritetsvalmetod;

statsutskottets utlåtande nr 8, i anledning
av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1969/70 inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner;

första lagutskottets utlåtanden:
nr 2, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om änd -

ring i luftfartslagen den 6 juni 1957 (nr
297);

nr 3, i anledning av motioner om viss
översyn av medborgarskapslagstiftningen; nr

4, i anledning av motion angående
lönefordringars behandling i konkurs;
samt

nr 5, i anledning av motioner om utbyte
av beteckningen »övervakare» mot
»kontaktman»;

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om ändring
i civilförsvarslagen den 22 april
1960 (nr 74);

nr 2, i anledning av motioner om
sänkning av statsbidraget till de allmänna
försäkringskassorna;

nr 3, i anledning av motioner om förbättrat
stöd till barnfamiljer;

nr 4, i anledning av motion om slopande
av försäkringsnämnderna för
prövning av folkpensionsärenden;

nr 5, i anledning av motioner om frivillig
tilläggssjukpenning vid barnsbörd
i vissa fall; samt

nr 6, i anledning av väckta motioner
om socialförsäkringsskyddet för företagare
och fria yrkesutövare;

tredje lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av motioner om
styrkande av äganderätt till fastighet
genom utdrag ur taxeringslängd;

nr 2, i anledning av motioner om
översyn av lagstiftningen om enskilda
vägar;

nr 3, i anledning av motioner om
skyldighet att borttaga gammal taggtråd; nr

4, i anledning av motioner angående
reglerna för hyresgästs rätt till
skadestånd; samt

Fredagen den 21 februari 1969

Nr 7

nr 5, i anledning av motioner angående
belysning vid övergångsställen
för gående;

jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående utgifter på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69, såvitt propositionen avser
jordbruksörenden; samt

nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna på kapitalbudgeten
för budgetåret 1969/70 inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde;
ävensom

allmänna beredningsutskottets utlåtanden: nr

3, i anledning av motioner om åtgärder
för att stimulera gåvor till religiösa
m. fl. ändamål;

nr 4, i anledning av motioner om
förbud mot engångsglas, m. m.; samt
nr 5, i anledning av motion om ökad
information angående regeringens och
riksdagens arbete.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.04.

In fidem
Torgny Asplund

/Solveig Gemert

K.UNGL. BOKTR. STHLM IW?