Nr 7 FÖRSTA KAMMAREN 1963 (Riksdagens protokoll 1963:7)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 7 FÖRSTA KAMMAREN 1963

19—20 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 19 februari Sid.

Interpellationer:

av herr Jacobsson, Gösta, om förlängning av tidsfristen för ianspråktagande
av företags investeringsfonder för byggnadsarbeten
.................................................. 3

av fröken Nordström ang. biblioteksverksamheten vid de statliga

sjukhusen .............................................. 4

av herr Åkesson ang. samarbetet mellan statliga myndigheter och
ortsbefolkningen vid nedläggning av järnväg, m. m........... 5

Onsdagen den 20 februari

Anslag under första huvudtiteln:

Kungl. Maj:ts hovhållning .................................. 7

Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 10

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland .................... 10

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten 11

Interpellation av herr Lager ang. Aktiebolaget Statsgruvors brytning
i Norberg.................................................. 15

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 20 februari

Statsutskottets utlåtande nr 1, ang. utgifterna för kungl. hov- och

slottsstaterna .............................................. 7

— nr 14, ang. för flera huvudtitlar gemensamma frågor.......... 11

1 Första kammarens protokoll 1963. Nr 7

Nr 7

Innehåll

Sid.

Statsutskottets utlåtande nr 15, om ändrad ordning för vissa anslags

uppförande i statsbudgeten.................................... 11

— nr 16, ang. utgifter å tilläggsstat II: justitiedepartementet...... 13

— nr 17, ang. utgifter å tilläggsstat II: utrikesdepartementet...... 13

— nr 18, ang. utgifter å tilläggsstat II: försvarsdepartementet---- 13

— nr 19, ang. utgifter å tilläggsstat II: socialdepartementet........ 13

— nr 20, ang. utgifter å tilläggsstat II: finansdepartementet...... 13

— nr 21, ang. utgifter å tilläggsstat II: ecklesiastikdepartementet .. 13

— nr 22, ang. utgifer å tilläggsstat II: handelsdepartementet...... 13

— nr 23, ang. utgifter å tilläggsstat II: inrikesdepartementet ...... 13

— nr 24, ang. frågor om befrielse från ersättningsskyldighet till kronan
m. .................................................. 14

— nr 25, ang. ersättning till Maj-Britt Nyström m. fl............. 14

— nr 26, ang. försäljning av viss allmänna arvsfonden tillfallen fast

egendom .................................................. 14

Bevillningsutskottets betänkande nr 1, ang. det promilletal, varmed
skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå .................... 14

— nr 2, ang. ändrad lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen,

m. ...................................................... 14

Andra lagutskottets utlåtande nr 1, ang. förordning med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga .. 14

Tredje lagutskottets utlåtande nr 1, ang. fortsatt giltighet av lagen
om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen),
m. in....................................... 14

— nr 2, ang. ändring i folkbokföringsförordningen......... 14

Tisdagen den 19 februari 1963

Nr 7

Tisdagen den 19 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Herr Gustafsson, Nils-Eric, anmälde,
att han åter infunnit sig vid riksdagen.

Justerades protokollen för den 12 och
den 13 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 53, till Konungen i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition angående godkännande
av avtal mellan Sverige och
Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 32,
angående riktlinjer för organisationen
av folkbokförings- och uppbördsväsendet,
m. m.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 1 och 14—26, bevillningsutskottets
betänkanden nr 1 och
2, andra lagutskottets utlåtande nr 1 samt
tredje lagutskottets utlåtanden nr 1 och
2.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

36, angående ökat stöd till föreläsnings-
och studiecirkelverksamhet m. m.;
samt

nr 37, med förslag till namnlag m. m.

Interpellation om förlängning av tidsfristen
för ianspråktagande av företags investeringsfonder
för byggnadsarbeten

Herr JACOBSSON, GÖSTA, (h) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! För att uppmuntra investeringsverksamheten
inom det enskilda

näringslivet frisläpptes med stöd av 9 §
1 mom. i förordningen den 27 maj 1955
(nr 236) om investeringsfonder för konjunkturutjämning
under senare delen av
år 1962 investeringsfonder för byggnader
inom ett stort antal företag. Detta
innebar, att vederbörande företag medgavs
att taga i anspråk av företaget avsatta
medel till investeringsfond för rörelse
och dessutom ägde att utfå motsvarande
medelsandel från resp. företags
konto för investering i riksbanken. Med
anlitande av investeringsfonderna igångsattes
därefter byggnadsarbeten inom näringslivet
till ett beräknat sammanlagt
belopp av inemot 1 miljard kronor. För
enbart Malmöhus län rör sig hithörande
investeringar om ca 120 miljoner kronor.
I kungl. arbetsmarknadsstyrelsens
rambeslut den 11 maj 1962 föreskrevs, att
fonderna skulle få tagas i anspråk för
kostnader, nedlagda högst under tiden
fram t. o. m. den 30 april 1963, varjämte
arbetena skulle utföras i enlighet med
uppgjord tidsplan. Nämnda villkor har
jämväl intagits i de individuella tillståndsbesluten.

Till följd av den osedvanligt stränga
vintern, vilken satte in redan under senare
delen av nästlidne december månad,
har emellertid ifrågavarande byggnadsarbeten
icke kunnat fullföljas enligt
de uppgjorda tidsplanerna. Byggnadsverksamheten
har i betydande utsträckning
kommit att ligga helt nere över hela
landet. Förseningen till följd av vintern
torde i många fall komma att uppgå till
närmare två månader.

I detta läge har arbetsmarknadsstyrelsen
fått emottaga ett stort antal förfrågningar
om möjligheterna för vederbörande
företag att erhålla förlängning av tidsperioden
för färdigställande av de arbeten,
för vilka investeringsfonderna må
tagas i anspråk. Genom beslut den 25
januari 1963 har arbetsmarknadsstyrelsen
emellertid uttalat, att ämbetsverket
ej funne de uppkomna svårigheterna ut -

Nr 7

Tisdagen den 19 februari 1963

Interpellation ang. biblioteksverksamheten vid de statliga sjukhusen

göra skäl för en förlängning av fondbesluten.
Som motivering härför har angivits,
att avsikten med tidsbegränsningen
var att stimulera högsta möjliga sysselsättning
under vintersäsongen men
samtidigt också undvika en för stark belastning
av byggnadsarbetsmarknaden
under säsongen till våren och sommaren.

Ifrågavarande ställningstagande från
arbetsmarknadsstyrelsens sida kommer
att få besvärande konsekvenser för de
berörda företagen. Ställningstagandet är
märkligt sett mot bakgrunden därav att
företagsamheten över praktiskt taget hela
linjen visat en god beredskap och i
enlighet med statsmakternas önskemål
utan tidsutdräkt satt i gång med omfattande
byggnadsarbeten, därmed bidragande
till att hålla sysselsättningen uppe.
Den givna förutsättningen har dock
varit, att kostnaderna för arbetena i fråga
skulle bestridas med anlitande av företagens
investeringsfonder. Att arbetena
icke kunnat fullföljas i enlighet med det
uppgjorda tidsprogrammet beror på omständigheter,
över vilka företagen icke
råder. Den stränga vintern måste i denna
del närmast betraktas som force majeure.
Företagen måste emellertid, så
snart väderleken det medger, i regel fullfölja
de igångsatta arbetena, om inte
merkostnader och förluster skall uppstå.
Oavsett tidsbegränsningen för investeringsfonderna
kommer alltså arbetskraft
att tagas i anspråk även efter den
30 april. Kostnaderna för arbetena kvarstår
därjämte. Arbetsmarknadsstyrelsens
negativa beslut innebär ur företagens
synpunkt i första hand, att förutsättningarna
för dessas finansiella dispositioner
rubbas och att företagen berövas möjlighet
att anlita de egna investeringsfonderna
och i stället måste söka sig andra
finansieringsvägar. Därtill kommer att
outnyttjade fondmedel kan komma att
återföras till beskattning. Andra påföljder
inträder jämväl. Förutom att dessa
omständigheter för de enskilda företagen
kan medföra svårigheter i fråga om
finansieringen av de konkreta byggnadsföretagen,
måste det minska företagens
intresse för att i fortsättningen avsätta
medel till investeringsfonder.

Under åberopande av vad sålunda anförts
hemställer jag om första kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för socialdepartementet framställa
frågan, huruvida statsrådet med hänsyn
till den av vintern vållade förseningen
inom byggnadsverksamheten är beredd
att vidtaga åtgärder för åstadkommande
av en skälig förlängning av den utsatta
tidsfristen för investeringsfondernas ianspråktagande.

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. biblioteksverksamheten
vid de statliga sjukhusen

Ordet lämnades på begäran till fröken
NORDSTRÖM (fp), som yttrade:

Herr talman! För många patienter på
sjukhus och andra vårdinstitutioner
känns vistelsen ytterligare betungande
därför att de inte har tillräckligt att sysselsätta
sig med. Som ett led i en ändamålsenlig
behandling är därför åtgärder
som syftar till att möjliggöra fysisk
och psykisk aktivitet viktiga.

En av de enklaste, värdefullaste och
samtidigt billigaste metoderna att bereda
patienterna den önskvärda sysselsättningen
är att ge dem möjligheter till
boklån. Sådana möjligheter finns i regel
också vid de kommunala sjukhusen, ej
minst på grund av det förtjänstfulla arbete
som bibliotekskonsulenterna utfört.
Efter hand har bokservicen blivit allt
bättre och kan numera i allmänhet sägas
vara tillfredsställande anordnad. Tyvärr
finns inte alltid en motsvarande bokservice
vid de statliga sjukhusen i brist
på anslag och för biblioteksverksamheten
utbildad personal. Samarbete mellan
kommunerna, som är huvudmän för biblioteken,
och staten, som är huvudman
för vederbörande sjukhus, synes i allmänhet
icke förekomma.

Den bristande bokservicen har på senare
tid föranlett Stockholms stads kulturrotel
att ta initiativ för att förse karolinska
sjukhusets patienter med böcker

Tisdagen den 19 februari 1963

Nr 7

Interpellation ang. samarbetet mellan statliga myndigheter och ortsbefolkningen vid

nedläggning av järnväg, m. m.

för läsning. Det borde emellertid åligga
staten att alltid svara för kostnaderna
för bokservice, liksom staten svarar för
andra kostnader vid de statliga sjukhusen.
Denna princip måste upprätthållas
om det skall bli möjligt att ge sådan
service åt patienter vid sjukhus, som ligger
i kommuner, vilka inte har resurser
att själva ta på sig en uppgift, som ej
ingår bland deras skyldigheter. Samma
statliga åtgärder synes påkallade för att
åstadkomma en tillräckligt god biblioteksverksamhet
vid de statliga mentalsjukhusen.

Medicinalstyrelsen föreslog i sina petita
för budgetåret 1963/64 att 200 000
kronor årligen skulle ställas till förfogande
för upprustning av de statliga sjukhusbiblioteken.
I årets statsverksproposition,
på s. 345 under femte huvudtiteln,
meddelar departementschefen att
han inte är beredd att tillstyrka medelsanvisning,
eftersom förslag om sjukhusbibliotekens
framtida handhavande först
måste avvaktas. Vissa åtgärder bör enligt
min uppfattning omedelbart kunna företagas,
t. ex. samordning av sjukhusens
bokservice med den kommunala biblioteksverksamheten,
vilket inte torde behöva
föranleda särskild medelsanvisning.

Under åberopande av ovan anförd
motivering hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för socialdepartementet ställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet medverka till att
förhandlingar upptages med vederbörande
kommunala huvudmän och till andra
åtgärder i syfte att snarast möjligt förstärka
biblioteksverksamheten vid de
statliga sjukhusen?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. samarbetet mellan
statliga myndigheter och ortsbefolkningen
vid nedläggning av järnväg, m. m.

Herr ÅKESSON (fp) fick nu ordet och
anförde:

Herr talman! Den utveckling som under
senaste decennium skett på trafik -

området i vårt land har medfört att de
kollektiva trafikmedlen har fått ekonomiska
svårigheter. Nedläggningar av
järnvägslinjer har framtvingats och tågoch
busslägenheter indragits, vilket lett
till en försämrad trafikservice för berörda
bygder.

För närvarande pågår och har pågått
trafikundersökningar på trafiksvaga handelar.
Dessa resulterar i regel i att persontrafiken
på bandelen i fråga överföres
till landsvägsbuss och att, i vissa fall,
fraktgodstrafiken överföres till lastbil. I
samband härmed nedlägges järnvägsdriften,
och hela trafikapparaten fungerar
sämre än tidigare i servicehänseende för
den berörda bygden.

Ingen torde bestrida att trafikomläggningar
är ofrånkomliga ur ekonomisk
synvinkel. Det är å andra sidan givet
att man inte generellt kan slopa trafiken
på ekonomiskt svaga bansträckor. Det
finns försvarspolitiska, ekonomiska eller
sociala skäl för att en järnväg bör bibehållas.
Likaledes kan investeringar vara
motiverade i sådana bandelar som trots
att de för närvarande ej är ekonomiskt
bäriga dock måste utgöra grundstommen
i det kollektiva trafiknätet. Det borde
vara ett självklart allmänt intresse att
trafikomläggningar, vilka berör befolkningen
i en viss bygd, diskuteras i nära
kontakt med företrädare för befolkningen
och att då diskussionen inte endast
begränsas till den handel, vars nedläggande
har aktualiserats, utan utsträckes
att omfatta trafikförsörjningen inom ett
större område. I vissa fall kan det vara
befogat att se frågan om en nedläggning
av en viss handel mot bakgrunden av
den kollektiva trafikförsörjningen i hela
länet.

Kontakter med företrädare för den
lokala befolkningen tas visserligen redan
nu, men den redovisning som då
förekommer från trafikmyndigheters
sida, i allmänhet vederbörande distriktschef,
begränsas i alltför hög grad till den
aktuella bandelen, och något fylligt material
för diskussion rörande den kollektiva
trafikförsörjningen inom ett större
område tillhandahålles i allmänhet inte.
Ofta har man nog dessutom den känslan,

Nr 7

Tisdagen den 19 februari 1963

Interpellation ang. samarbetet mellan statliga myndigheter och ortsbefolkningen vid
nedläggning av järnväg, m. m.

att de kontaktkonferenser som ordnas
med företrädare för den lokala befolkningen
i hög grad blir en ren pro formasak.

Den successiva omläggning av det kollektiva
trafiknätet som för närvarande
pågår borde således innefatta mera omsorgsfulla
och ingående kontakter med
den lokala befolkningen. Kontaktkonferenser
borde förberedas och uppläggas
så att en givande diskussion inte bara
begränsas till att omfatta en viss lokal
del utan avser ett större sammanhängande
trafikområde. Sådana större trafikförsörjningsplaner
bör också redovisas
för berörda lokala myndigheter, vilka
bör få tillfälle att inkomma med förslag
till ändringar och synpunkter innan slutgiltigt
beslut fattas av trafikmyndigheten
om indragningar och trafikomläggningar.

Med hänvisning till det anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet medverka till att
kontakterna och samarbetet mellan statliga
trafikmyndigheter och den lokala
befolkningen inför planerade eller aktualiserade
järnvägsnedläggningar eller andra
omläggningar av kollektiv statlig trafik
förstärkes enligt ovan föreslagna riktlinjer? Även

denna anhållan bifölls.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 572, av herr Bengtson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
5, med förslag till lag om avveckling av
fideikommiss m. m.;

nr 573, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 5, med förslag till lag om avveckling
av fideikommiss m. m.;

nr 574, av herr Schött in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr 5,
med förslag till lag om avveckling av
fideikommiss m. in.;

nr 575, av herr Hanson, Per-Olof, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 5, med förslag till lag om avveckling
av fideikommiss in. m. och nr 26, med
förslag till förordning om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m. m.;

nr 576, av herrar Kaijser och Sveningsson,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 5, med förslag till lag om avveckling
av fideikommiss m. m. och nr
26, med förslag till förordning om inkomstbeskattning
av fideikommissbo,
m. m.;

nr 577, av fröken Ljungberg in. fl., i
anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 5, med förslag till lag om avveckling
av fideikommiss m. m. och nr 26, med
förslag till förordning om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m. m.;

nr 578, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Nilsson, Yngve, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 5, med förslag
till lag om avveckling av fideikommiss
m. m. och nr 26, med förslag till
förordning om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m. m.; samt

nr 579, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Enarsson, i anledning av Kungl.
Maj ds proposition nr 26, med förslag
till förordning om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.19.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Onsdagen den 20 februari 1963

Nr 7

Onsdagen den 20 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN yttrade:

Efter samråd med andra kammarens
talman ber jag att få meddela att arbetsplenum
nästa onsdag, den 27 februari,
kommer att taga sin början kl. 14.00.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds proposition nr 36,
angående ökat stöd till föreläsnings- och
studiecirkelverksamhet m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj ds proposition
nr 37, med förslag till namnlag m. m.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott motionerna nr 572—
574.

Vid föredragning av motionerna nr
575—578 hänvisades desamma, såvitt de
avsåge propositionen nr 5, till behandling
av lagutskott och, i vad de gällde
propositionen nr 26, till bevillningsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 579.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1963/64 för kungl. hov- och slottsstaterna
jämte i ämnet väckta motioner.

De av Kungl. Majd för budgetåret
1963/64 föreslagna anslagen under första
huvudtiteln hade upptagits till ett sammanlagt
belopp av 5 499 000 kronor, vil

ket innebar en ökning i jämförelse med
det för innevarande budgetår under huvudtiteln
anvisade beloppet med 582 000
kronor.

Punkten 1

Anslag till Kungl. Maj ds hovhållning

Kungl. Maj d hade föreslagit riksdagen
att till Kungl. Maj ds hovhållning för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av
2 575 000 kronor.

I förevarande sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr
Söderberg väckt motion (1:103),

dels ock en inom andra kammaren av
herr Nilsson i Gävle m. fl. väckt motion
(11:227).

I motionen I: 103 hade, såvitt nu var
i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
för budgetåret 1963/64 anvisa till Kungl.
Maj ds hovhållning ett anslag av 2 300 000
kronor.

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten på anförda skäl hemställt, att
riksdagen måtte, med bifall till Kungl.
Maj ds förslag samt med avslag å motionerna
I: 103 och II: 227, såvitt nu vore

1 fråga, till Kungl. Maj ds hovhållning för
budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av

2 575 000 kronor.

Herr talmannen anförde, att överläggningen
vid förevarande punkt finge beröra
jämväl övriga punkter i utlåtandet.

Herr SÖDERBERG (s):

Herr talman! I detta ärende har jag i
en motion yrkat avslag på Kungl. Maj ds
förslag om ökat anslag till Hans Majestät
Konungens hovhållning, och jag gör
mig kanske därmed skyldig till dubbelt
majestätsbrott med alla risker det kan
innebära. Än är det väl ingen som blivit
fälld för någon sådan förbrytelse här i

Nr 7

Onsdagen den 20 februari 1963

Anslag till Kungl. Maj:ts hovhållning
landet, åtminstone inte på länge, och
därför tar jag den risken.

Först måste jag emellertid konstatera
att jag är något tveksam om var de 5,5
miljonerna kommer att hamna. I rubriken
till punkt 1 står det »Kungl. Maj:ts
hovhållning». Med Kungl. Maj:t brukar i
vedertaget språkbruk avses regeringen.
För att stå på säker mark har jag slagit
upp Nordisk familjebok, varur jag ber
att få citera följande: »Kunglig majestät
betecknar i svensk rätt de statens högsta
organ, som besluta i konungens namn,
vare sig med eller utan konungens personliga
medverkan. Man skiljer mellan
K. M:t i statsrådet, i kommandokonselj, i
Högsta domstolen, i Regeringsrätten, i
ordenskapitlet o. s. v.»

Därför måste jag, herr talman, fråga:
Nöjer sig inte herr statsministern med
Harpsund, utan ämnar han även ta de
kungliga slotten i besittning för sig och
sina regeringskolleger?

Inte mig emot. Vi västmanlänningar
ser gärna att exempelvis Strömsholms
slott slipper stå öde och tomt och åter
kommer till användning. Vi undrar bara:
Blir det hans excellens utrikesministern
eller finansministern som kommer att
göra oss den äran? Eftersom högerns ledamöter
i första avdelningen och statsutskottet
med sedvanlig entusiasm ställt
sig bakom den kraftiga anslagsökningen
på första huvudtiteln, utgår jag emellertid
ifrån att den alltfort gäller Hans
Majestät personligen och inte hans regering.

År anslagsökningen för den skull befogad?
Som motiv anföres de anställdas
ökade löner. En del av personalen har
fackligt organiserat sig i Landsorganisationen
och tillhör numera Statstjänarkartellen.
Ingen bestrider personalens
rätt till rimliga löner. Enligt tidningen
»Statsanställd» är den kollektivavtalsanställda
slottspersonalens antal 76. Hur
många hovfunktionärer det i övrigt finns
får vi kanske småningom besked om när
de organiserar sig i TCO och SACO. För
närvarande kommer antalet inte riksdagen
vid, och det ingår inte i det informationsmaterial
som ställts till utskottets
förfogande. Antalet anställda är veder -

börandes ensak. Riksdagen har bara att
attestera räkningen. När nu civildepartementet
kopplats in på löneförhandlingar
även på detta område, borde det vara
naturligt att man får inflytande också på
personalstaternas utseende.

Omkring en enda familj rör sig alltså
en tjänstestab om 76 kollektivanställda
plus en för riksdagen oräknelig mängd
högre hovfunktionärer.

År det någon som betvivlar att det
finns lysande möjligheter att genom rationaliseringar
bringa lönestaten i balans
utan tillmötesgående av kravet på
anslagshöjning? Sakkunskap kommer
snart att stå till förfogande inom slottsförvaltningen.
Från Domnarfvets jernverk
hämtas direktör Wohlfahrt till befattningen
som ståthållare. Han bör känna
till en hel del om rationaliseringsverksamhet.
Räcker inte den sakkunskapen
till, är jag övertygad om att dr Wallenberg
än en gång uppträder som räddande
ängel och ställer Aseadirektören
Curt Nicolin till förfogande.

Jag ber att få fästa kammarens uppmärksamhet
på att statsutskottets skrivning
innebär att en ny princip spikas
i fråga om dessa anslag. Ett indexsystem
konstrueras, knutet till löne- och pensionskostnader
jämte förskjutningar i
den allmänna prisnivån. Såvitt jag förstår
måste detta innebära — om riksdagen
godtar utskottsutlåtande! — att vi
varje år får vara beredda på en uppskrivning
av första huvudtiteln. Någon
hänsyn till kungahusets privilegierade
ställning i skattehänseende tar man inte,
varför en nära 12-procentig förhöjning
utan vidare accepteras.

Är nu, herr talman, den halva miljon
det här är fråga om något att spilla ord
på? Vad spelar den för roll i den stora
miljardbudgeten?

Under kommande dagar måste vi arbetsplenum
efter arbetsplenum — många
gånger under starkt beklagande — avslå
mycket välmotiverade framställningar
om ökade eller nya anslag av olika slag
av det skälet att våra ekonomiska resurser
inte räcker till. Våra kulturarbetare
får i många fall leva på svältgränsen.
Våra forskare måste arbeta med otill -

Onsdagen den 20 februari 1063

Nr 7

räckliga resurser. På det sociala fältet
finns det många hål som behöver stoppas
till, men där man bl. a. av ekonomiska
skäl måste hålla igen. På dessa
och många andra områden skulle den
halva miljon det i dag är fråga om fylla
en långt bättre uppgift. Att satsa pengarna
på en otidsenlig institution, som
sakta men säkert håller på att vittra sönder
inifrån, måste jag anse vara oklokt
och meningslöst.

Därför, herr talman, kommer jag att
yrka bifall till min motion nr 103 i denna
kammare, vilket innebär avslag på
Kungl. Maj:ts yrkande om anslagshöjning
och bibehållande av samtliga anslag
under första huvudtiteln på samma nivå
som under innevarande budgetår.

Häri instämde herr Lager (k).

Herr andre vice talmannen IVAR JOHANSSON
(ep):

Herr talman! Jag tänker inte ta upp
någon debatt i denna fråga. Jag vij.1 endast
konstatera att årets statsverksproposition
som vanligt företer ökningar på de
olika huvudtitlarnas anslag. Främst är
väl detta beroende på de automatiska utgiftsökningar
som är ofrånkomliga och i
stegrad grad påverkar löne- och pensionskostnader
samt prisstegringar.

Helt naturligt kan inte heller första
huvudtiteln undgå att röna inflytande
av detta förhållande. Men det är dock den
skillnaden att det särskilt i de tre första
punkterna i detta utlåtande inte skett någon
stegring — vad det gäller första punkten
sedan 1960/61 samt vad det gäller
andra och tredje punkterna sedan 1957/
58. Det är därför som utskottet bl. a.
framhåller att man vid granskningen av
föreliggande huvudtitel funnit de föreslagna
anslagen stå, såväl principiellt
som beräkningsmässigt, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad statsmakterna
beslutat för statsförvaltningen i allmänhet,
då det gällt kompensation till de
anställda för löne-, pensions- och prisstegringar.

Helt naturligt —■ och det har ju ingen
bestritt — bör den personal som är anställd
vid hovet också komma i åtnju -

Anslag till Kungl. Maj:ts hovhållning
tande av den allmänna standardstegring
som andra i statsförvaltningen anställda
kommer i åtnjutande av.

För övrigt är vårt kungahus’ medlemmar
inga privatpersoner. De varken kan
eller får leva privatmannens rofjdlda liv.
De har stora representativa uppgifter,
som inte går att komma ifrån, och helt
naturligt måste dessa uppgifter med den
ställning de kungliga har bli kostsamma.
Det är ofrånkomligt. Jag tror, att vi
alla kan vara överens om att de repressentativa
plikter som vårt kungahus’ olika
medlemmar sköter, handhas på ett
sådant sätt att det skapar sympati och
aktning i alla folkgrupper. Detta har också
säkerligen givit vårt land en värdefull
goodwill i många avseenden både inåt
och utåt. Jag tror inte att vi i något avseende
är oense på denna synpunkt.

Detta utlåtande innefattar inte bara
punkterna 1, 2 och 3. Här finns ju också
andra punkter, såsom underhåll och vård
av möbler samt andra staten tillhöriga
inventarier i de kungliga slotten. Staten
har stora och ytterst värdefulla samlingar
och fastigheter. Och helt naturligt
måste man därför anslå tillräckliga medel
så att de kan vårdas och överlämnas
till framtiden i samma skick som den
nuvarande generationen har sett dem i.
Så måste ju också punkten om polis-,
lys- och renhållning samt brandväsendet
in. m. få sitt så att det hela kan fungera
tillfredsställande.

Med detta, herr talman, vill jag bara
säga att statsutskottet inte har funnit
något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag
i ärendet. Jag kommer därför, herr
talman, att hemställa om bifall till alla
punkter i föreliggande utlåtande.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
därunder förekomna yrkanden propositioner,
först på bifall till vad utskottet i
den nu ifrågavarande punkten hemställt
samt vidare på bifall till motionen I: 103,
såvitt nu vore i fråga; och förklarade
herr talmannen, efter att hava upprepat
propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig finna denna proposition,
vara med övervägande ja besvarad.

Nr 7

Onsdagen den 20 februari 1963

Anslag till Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten
Anslag till Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland

Herr Söderberg begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en så
lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 1 punkten 1,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, bifalles motionen 1:103,
såvitt nu är i fråga.

Sedan kammarens ledamöter intagit
.sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Söderberg begärde
rösträkning, verkställdes nu votering medelst
omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava utfallit
sålunda:

Ja — 104;

Nej —10.

Därjämte hade 8 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Herr andre vice talmannen Ivar Johansson
anmälde, att han vid den nu företagna
voteringen avsett att rösta ja
men av misstag nedtryckt båda voteringsknapparna.

Punkten 2

Anslag till Hennes Kungi. Höghet Hertiginnan
av Västerbotten

I denna punkt hade utskottet hemställt,
att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag
samt med avslag å motionerna I: 103,
av herr Söderberg, och II: 227, av herr
Nilsson i Gävle m. fl., såvitt nu vore i
fråga, till Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan
av Västerbotten för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 190 000 kronor.

I motionen 1:103 hade, såvitt nu vore
i fråga, hemställts, att riksdagen måtte
för budgetåret 1963/64 anvisa till Hennes
Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten
ett anslag av 150 000 kronor.

Herr SÖDERBERG (s):

Herr talman! Jag hemställer om bifall
till motion nr 1:103.

Herr andre vice talmannen IVAR JOHANSSON
(ep):

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjordes enligt därunder
förekomna yrkanden propositioner, först
på bifall till vad utskottet i den nu föredragna
punkten hemställt samt vidare
på bifall till motionen 1:103, såvitt nu
vore i fråga; och förklarades den förra
propositionen, som upprepades, vara
med övervägande ja besvarad.

Punkten 3

Anslag till Hans Kungl. Höghet Hertigen
av Halland

I förevarande punkt hade utskottet
hemställt, att riksdagen måtte, med bifall
till Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda
förslag samt med avslag å motionerna
1:103, av herr Söderberg, och 11:227,
av herr Nilsson i Gävle m. fl., såvitt nu
vore i fråga, till Hans Kungl. Höghet
Hertigen av Halland för budgetåret 1963/
64 anvisa ett anslag av 125 000 kronor.

I motionen I: 103 hade, såvitt nu vore
i fråga, anhållits, att riksdagen måtte för
budgetåret 1963/64 anvisa till Hans
Kungl. Höghet Hertigen av Halland eti
anslag av 100 000 kronor.

Herr SÖDERBERG (s):

Hem talman! Jag hemställer om bifall
till motion nr 1:103.

Herr andre vice talmannen IVAR JOHANSSON
(ep):

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

Onsdagen den 20 februari 1963

Nr 7

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten

Överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter i enlighet med därunder framkomna
yrkanden gjordes propositioner,
först på bifall till utskottets hemställan
samt vidare på bifall till motionen I: 103,
såvitt nu vore i fråga; och förklarades
den förra propositionen, vilken förnyades,
vara med övervägande ja besvarad.

Punkterna 4—6

Vad utskottet hemställt bifölls.

Vid förnyad föredragning av statsutskottets
utlåtande nr 14, i anledning
av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
behandlade för flera huvudtitlar gemensamma
frågor jämte en i ämnet
väckt motion, bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande
i statsbudgeten

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 15, i anledning av väckta motioner
om ändrad ordning för vissa anslags
uppförande i statsbudgeten.

I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Sveningsson
(1:509) samt den andra inom
andra kammaren av herrar Magnusson i
Borås och Nordgren (II: 616), hade hemställts,
dels att riksdagen måtte med avslag
på Kungl. Maj:ts proposition nr 1,
såvitt här vore i fråga, ur budgeten avföra
samtliga de anslagsposter, som funnes
upptagna i en vid motionerna fogad
bilaga 1; dels att riksdagen måtte, med
ändring av Kungl. Maj :ts proposition nr
1, såvitt här vore i fråga, besluta, att
samtliga de anslag som funnes upptagna
i en vid motionerna fogad bilaga 2 skulle
vara obetecknade samt minskas med
vartdera en tiondedel av det föreslagna
anslagsbeloppet; dels att anslag till Omkostnader
hos diverse myndigheter måtte
beräknas till vissa angivna belopp
under andra, tredje, femte—åttonde och
tionde—tolfte huvudtitlarna; dels att reservationsanslag
till Diverse utgifter
måtte beräknas till vissa angivna belopp
under andra, tredje, femte—åttonde och

tionde—tolfte huvudtitlarna; dels att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
måtte anhålla, att under de avförda anslagen
föreliggande medelsbehov måtte
i mån av medelstillgång tillgodoses inom
ramen för varje huvudtitels här ifrågavarande
anslag; dels att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om
sådan ändring av de administrativa reglerna
beträffande omkostnadsanslag, att
dessa såsom maximerade totalbelopp
utan bindande specificering ställdes till
vederbörande myndigheters förfogande;
dels ock att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla, att vid varje budgetårs
slut till riksdagen måtte lämnas en redovisning
för användningen under förflutna
budgetår av anslagen till Diverse utgifter
och till Omkostnader hos diverse
myndigheter.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på åberopade grunder hemställt,
att motionerna 1:509 och 11:616
icke måtte av riksdagen bifallas.

Reservation hade avgivits av fröken
Andersson, herrar Åkerlund och Nilsson
i Göingegården samt fröken Karlsson,
vilka ansett, att utskottets yttrande bort
i viss angiven del erhålla den lydelse,
reservationen visade, samt att utskottet
bort hemställa, att riksdagen måtte, i anledning
av motionerna I: 509 och II: 616,

1) godkänna i motionerna förordad
överflyttning av medel från sak- och bidragsanslag
till anslag till Diverse utgifter
respektive Omkostnader hos diverse
myndigheter, vilken överflyttning beräknades
medgiva en total minskning av
medelsbehovet med omkring 10 procent;

2) godkänna i motionerna förordad
ändring beträffande vissa angivna större
omkostnadsanslag, vilken ändring beräknades
medgiva en total minskning av
medelsbehovet med omkring 10 procent;

3) hos Kungl. Maj:t hemställa, att efter
utgången av varje budgetår måtte
till riksdagen lämnas en redovisning för
användningen under budgetåret av de i
motionerna föreslagna anslagen till Diverse
utgifter respektive Omkostnader
hos diverse myndigheter.

Nr 7

Onsdagen den 20 februari 1963

Om ändrad ordning för vissa anslags uppförande i statsbudgeten

Herr SVENINGSSON (la):

Herr talman! Till statsutskottets utlåtande
nr 15 med redovisning av en
motion med förslag till annan ordning
för vissa anslags beviljande under olika
huvudtitlar finns fogad en reservation
av högerns representanter i utskottet.
Det förhåller sig så att båda reservanterna
från denna kammare tyvärr är förhindrade
att deltaga i dagens sammanträde.
Fröken Andersson är delegat vid
Nordiska rådets sammanträde i Oslo,
och herr Åkerlund är av annan orsak
förhindrad. Då jag avgivit förevarande
motion i denna kammare, vill jag därför
med några ord yrka bifall till reservanternas
förslag.

Om den fråga som behandlas i detta
utskottsutlåtande kan sägas, liksom i så
många andra sammanhang här i kammaren,
att den är en gammal bekant. Jag
måste erkänna att jag för min del inte
har någon möjlighet att tillfoga några
nya synpunkter till vad som redan har
anförts i denna fråga under årens lopp.
De synpunkter som tidigare framlagts
från högerhåll är emellertid inte av detta
skäl mindre värdefulla eller av mindre
betydelse.

Redan år 1958 lades för första gången
fram detta högerpartiets förslag om att
man borde sammanföra vissa mindre anslag
till ett större. Det skulle, som reservanterna
framhåller, vara rationellt, och
härigenom skulle det samtidigt också
kunna bli möjligt att göra en inte alltför
obetydlig besparing. I föreliggande motioner
har framhållits, vilket måste vara
riktigt, dels att anslagsposterna ökat väsentligt,
dels att det för de olika budgetutskotten
blivit allt svårare att bedöma
och väga de olika utgiftsbehoven
mot varandra. Vidare har det framhållits
att det blivit allt svårare att bedöma
i vad mån olika utgiftsbeslut medför
automatiska utgiftsstegringar. Vi kan väl
vara överens om att riksdagen vid åtskilliga
tillfällen fattat beslut utan att ledamöterna
riktigt har kunnat bedöma konsekvenserna
av beslutet för framtiden.

Jag är väl medveten om att jag aldrig
har tillhört något budgetbehandlande utskott
här i riksdagen. Även om jag så -

ledes fullständigt är lekman på detta
område, vill jag hävda att det måste vara
ytterst svårt för statsutskottet och jordbruksutskottet
att få ett riktigt grepp om
dessa många små anslag och göra en riktig
avvägning de olika intressena emellan.
Det måste vara riktigt, som här har
avsetts, att ställa ett större anslag till förfogande
för Kungl. Maj:t och ämbetsverken,
som har det verkliga ansvaret för
användningen av pengarna.

Att budgetbehandlingen här i riksdagen
inte är som den borde vara och att
det är svårt att få en enhetlig överblick
över budgetarbetet har riksdagen vid
andra tillfällen och i andra sammanhang
varit enig om. Här kan bara erinras om
det ärende om en mer enhetlig budgetbehandling,
som avgjordes vid den senaste
höstriksdagen efter förslag från
konstitutionsutskottet. Vid det tillfället
var man i riksdagen mycket enig i sin
uppfattning. Meningsskiljaktigheten var
endast den att majoriteten ansåg att vi
borde vänta med att göra någon förändring
till dess författningsutredningens
förslag föreligger. Av allt att döma torde
det inte dröja så länge förrän vi blir
i tillfälle att ta del av denna utrednings
förslag.

Det bör kanske upprepas att vår mening
inte alls är att riksdagen skall avhända
sig sin rätt att fatta beslut, utan
det hela gäller bara en praktisk och rationell
åtgärd.

Nu har statsutskottet för sin del gjort
ett mycket kort uttalande och bara hänvisat
till de avslagsbeslut som fattats tidigare
år samt till att inga nya skäl har
anförts till stöd för de framförda yrkandena.
Av denna orsak vill jag, utöver
vad jag här har sagt, hänvisa till de
föreliggande motionerna och även till de
uttalanden som gjorts i debatten i detta
ärende under tidigare år. Jag vill också
stryka under att detta är en betydelsefull
fråga och att som reservanterna här
har anfört det är goda skäl som talar för
den omläggning av driftbudgeten som
här föreslås.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen av fröken Andersson
m. fl.

Onsdagen den 20 februari 1903

Nr 7

Om ändrad ordning för

Herr BOMAN (fp):

Herr talman! Denna fråga har varit föremål
för behandling vid såväl 1960, 1961
som 1962 års riksdagar. Inga nya skäl
har framförts i de motioner som nu föreligger
till behandling. Därför hänvisar
utskottet till riksdagens tidigare ställningstagande.
De föreliggande motionerna
skulle innebära en ändring av statsverkspropositionen
beträffande flera huvudtitlar
i förening med ändrad ordning
för vissa anslags uppförande i statsbudgeten,
och i samband härmed föreslås
minskning av de för vissa ändamål av
Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppen.

Herr Sveningsson nämnde att vi snart
får ett utlåtande från författningsutredningen.
Det är ytterligare ett skäl till att
jag ber att få yrka bifall till utskottets
hemställan.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjordes enligt därunder förekomna
yrkanden propositioner, först på bifall
till vad utskottet i det nu ifrågavarande
utlåtandet hemställt samt vidare
på antagande av det förslag, som innefattades
i den vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarades den förra
propositionen, som upprepades, vara
med övervägande ja besvarad.

Föredrogos ånyo och företogos punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtanden: nr

16, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 17, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
It till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde;

nr 18, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde; och
nr 19, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/

vissa anslags uppförande i statsbudgeten
63, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 20, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63,
i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

Punkten 3

Utskottets hemställan bifölls.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 21, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63,
i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

Vid förnyad föredragning av statsutskottets
utlåtande nr 22, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1962/63, i vad propositionen
avser handelsdepartementets verksamhetsområde,
bifölls vad utskottet i detta
utlåtande hemställt.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 23, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63,
i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde.

Nr 7

Onsdagen den 20 februari 1963

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.
Punkten 2

Lades till handlingarna.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

24, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.;

nr 25, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående ersättning till MajBritt
Nyström m. fl.; och

nr 26, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående försäljning av viss
allmänna arvsfonden tillfallen fast egendom,

varvid utlåtandena nr 24 och 25 företogos
punktvis till avgörande.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets
betänkanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 1, såvitt propositionen angår
det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften
för år 1963 skall utgå; och

nr 2, i anledning av Kungl. Maj ds proposition
med förslag till lag om ändrad
lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m.

Vad utskottet i dessa betänkanden
hemställt bifölls.

Vid förnyad föredragning av andra
lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition angående
förslag till förordning med provisoriska
bestämmelser rörande utbildningstiden
för vissa värnpliktiga, bifölls vad utskottet
i detta utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo tredje lagutskottets
utlåtanden:

nr 1, i anledning av dels Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag angående

fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen)
jämte i anledning av propositionen
väckta motioner, dels ock
motioner om åtgärder till befrämjande
av jordbrukets rationalisering; samt

nr 2, i anledning av Kungl. Maj ds proposition
med förslag till förordning om
ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469).

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Anmäldes statsutskottets förslag till
riksdagens skrivelser till Konungen:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1963/64 för kungl. hov- och slottsstaterna; nr

14, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen behandlade för
flera huvudtitlar gemensamma frågor
jämte en i ämnet väckt motion;

nr 56, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde;

nr 57, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde;

nr 58, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 59, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

nr 60, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde;

nr 61, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/

Onsdagen den 20 februari 1963

Nr 7

Interpellation ang. Aktiebolaget Statsgruvors brytning i Norberg

63, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde;

nr 62, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 63, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/
63, i vad propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde;

nr 64, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.;

nr 65, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående ersättning till MajBritt
Nyström m. fi.; och

nr 66, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående försäljning av viss
allmänna arvsfonden tillfallen fast egendom.

Skrivelseförslagen godkändes under
förutsättning beträffande vart och ett av
dem, att andra kammaren i avseende å
motsvarande utskottsutlåtande fattade
samma beslut som första kammaren.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj :ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 39, med förslag till lag om allmänt
kriminalregister m. m.

Anmäldes och bordlädes en av bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet från fullmäktige
i riksbanken inkommit framställning
angående Tumba pappersbruks
framtida ställning.

Interpellation ang. Aktiebolaget Statsgruvors
brytning i Norberg

Herr LAGER (k) erhöll på begäran ordet
och anförde:

Herr talman! Under föregående år vidtogs
omfattande permitteringar vid Norbergsgruvan,
tillhörande det helstatliga
företaget AB Statsgruvor. Nu cirkulerar
rykten om att företaget står i begrepp
att helt upphöra med brytning i gruvan.
Anledningen därtill anges vara att malmen
i gruvan till största delen inte är
brytvärd. Huruvida detta är riktigt eller
inte kan jag inte bedöma.

De ledande inom AB Statsgruvor tycks
ha varit mycket villrådiga. År 1957 anmodade
företagsledningen de kommunala
myndigheterna i Norberg att intensifiera
bostadsbygget därför att AB Statsgruvor
avsåg att utvidga driften. De
kommunala myndigheterna följde uppmaningen
så långt det stod i deras förmåga.
Nu — bara några år senare — går
utvecklingen i den motsatta riktningen.
Av gruvans personal återstår endast 39
gruvarbetare. Det dubbla antalet har
permitterats. Antalet tjänstemän har däremot
hållits konstant.

Vid permitteringarna har ingen ersättning
lämnats från bolagets sida för den
karensvecka som gäller innan arbetslöshetsförsäkringen
träder till. Över huvud
taget förefaller det som om företagsledningen
inte tar nödig hänsyn till arbetarna.
Sålunda företogs strax före jul
1962 en endagspermittering, utan att ersättning
för den förlorade arbetsinkomsten
utgick.

Enligt uppgifter som jag erhållit har
ett mycket dyrbart experimenterande
med en ny anrikningsmetod förekommit
vid Norbergsgruvan. Metoden visade sig
vara olämplig. Detta upptäcktes emellertid
först sedan uppskattningsvis 75 000
ton malm anrikats enligt den nya metoden,
en kvantitet som överstiger ett års
produktion i gruvan. Det förefaller som
om metodens användbarhet skulle ha
kunnat bedömas på ett tidigare stadium.

Med stöd av vad jag sålunda anfört
anhåller jag att till statsrådet och chefen
för handelsdepartementet få ställa följande
fråga:

År det statsrådet bekant om AB Statsgruvor
har några planer för Norbergs -

Nr 7

Onsdagen den 20 februari 1963

Interpellation ang. Aktiebolaget Statsgruvors brytning i Norberg

gruvans framtid och om sådana planer
finns vari består de?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.54.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1963. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

630020