Nr 6 ANDRA KAMMAREN 1965 (Riksdagens protokoll 1965:6)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

[mj

Nr 6 ANDRA KAMMAREN 1965

1—5 februari

Debatter m. m.

Tisdagen den 2 februari

Sid.

Interpellation av herr Hansson i Skegrie ang. verkningarna av föreslagna
ändringar i jord- och skogsförvärvslagarna, m.m........ 5

Meddelande om enkel fråga av herr Persson i Heden ang. innehav
av luftvapen............................................. 6

Fredagen den 5 februari

Interpellationer av:

herr Gustafsson i Uddevalla ang. färjetraflken mellan Sverige och

de nordiska grannländerna................................. 7

herr Wiklund ang. juridisk och annan expertis i barnavårdsnämndernas
verksamhet........................................ 8

herr Blidfors ang. vägtrafikbeskattningen...................... 9

herr Dickson ang. ATP-fonderna............................. 10

Meddelande om enkla frågor av:

herr Haglund ang. investeringsutvecklingen inom massa- och pappersindustrien.
............................................... 11

herr Börjesson i Falköping ang. verkan av utebliven sjukanmälan. 11

herr Ohlin ang. ett statligt värdefast obligationslån............. 11

herr Börjesson i Falköping ang. ersättningen för resekostnad vid läkarbesök
................................................. 11

1 — Andra kammarens protokoll 1965. Nr 6

>yiOTOji<?

*-. v

•:•■» s

/ r.i rj / n > Vs sr ii

r a\/.c t .t #»

Ö4?J

/ v /1/, rf a t na/.

A C“JL -

-ni .in ■>! UainU

X ..!■ tf!’»* £ i!-v; i:-''.. v.X i''

>: fT70{ l ■ i:’''?-;:!.’

■ ■ ^ V; -.;f. i;''.:!::'' .i’3 '' ’ . '' ;?’> ..i

....... ’ .fC .'' »i l,. .t ■ ■ •• ''

; ''!•(■»< i \''»j» i1 : , i .

................. ....... ■''!

it/Hi wfait f- r*»>b ttsjjivhfj’f''1

it. T •; ri.. i "i ''ii '')>;•!“) ini

i''>0 >vi ludioii; r .••••!.''. t : > t t ••»C.»

................i . ; ;>ii ''

■fjii:,- ■<>■. v t »ii. i/m »iHfUt-c -ir > .ininrutc V • ‘ lirtjtfW TU‘rf

..........................rj. rv/ii

..... ......i--\- i ,< t;, ir/ it; "olr

........>K.I —ria

:v''jo-jstVi! öi i ;<•>> i».i>ii.öi3l>ö«»<’.

i,!„;■■■ ..''il..'' rji>4gni!ö gtiuivfiiJ»; ;il iisd

......... ............................... npcJiubni

! I . rfiu-.r:i n.ltfts fsovilrtv+ti v c ■■-.•Ja-y: srtjk]oilb;'' i.

’ f ......... . /lÄlPiroiiii-iTiij--. i fly .^(Ul ailiiO nod

-i-f fri / tv i/ni... yj .fri m ■.. •tltrliuaist stniq<i 4!,yJ m.- •; >i • ;•{ v-jrf

ii - . ........................................fiiX-MflCjf

X V/. .iöHt i''.vvAoliyW| yWKWinri’ v-.hr.l

*i f

Måndagen den 1 februari 1965

Nr 6

Måndagen d

Kl.

§ 1

Justerades protokollen för den 22,
den 25 och den 26 nästlidne januari.

§ 2

Herr talmannen meddelade, att herr
Antonsson enligt till kammaren inkommet
läkarintyg vore sjukskriven under
tiden den 25 nästlidne januari—den 9
innevarande februari.

Herr Antonsson beviljades ledighet
från riksdagsgöromålen under angivna
tid.

§ 3

Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till utrikesutskottet motionen nr 319;

till konstitutionsutskottet motionen

nr 320;

till statsutskottet motionerna nr 321
—361;

till bevillningsutskottet motionerna
nr 362—376;

till bankoutskottet motionerna nr 377
och 378; samt

till lagutskott motionerna nr 379—
385.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 386, om fri etableringsrätt
för radio- och televisionsanläggningar,
hänvisades motionen, såvitt
avsåg lagstiftning, till lagutskott och
i övrigt till statsutskottet.

Vidare föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till lagutskott motionerna nr 387—
399; ocli

1* — Andni kammarens protokoll 1965. .

i 1 februari

6.00

till jordbruksutskottet motionerna nr
400—409.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 410, angående fria
resor för värnpliktiga, m. m., hänvisades
motionen, såvitt avsåg statens järnvägars
rabattresor, till allmänna beredningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 411—417;

till utrikesutskottet motionen nr 418;

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 419—428;

till statsutskottet motionerna nr 429
—448;

till lagutskott motionen nr 449;

till statsutskottet motionerna nr 450
—457;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 458;

till statsutskottet motionerna nr 459
—489;

till lagutskott motionen nr 490; och

till statsutskottet motionerna nr 491
—497.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 498, angående
riktlinjerna för den statliga lokaliseringspolitiken,
hänvisades motionen,
såvitt avsåg medelsanvisning, till statsutskottet
och i övrigt till bankoutskottet.

Vidare föredrogs var efter annan och
hänvisades till statsutskottet de å bordet
vilande motionerna nr 499—505.

Vid föredragning av den å bordet

Nr 6

Måndagen den 1 februari 1965

vilande motionen nr 506, angående den
statliga lokaliseringspolitiken, hänvisades
motionen, såvitt avsåg medelsanvisning,
till statsutskottet och i övrigt
till bankoutskottet.

Slutligen föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till statsutskottet motionerna nr 507
—559;

till bankoutskottet motionen nr 560;
till statsutskottet motionen nr 561;
till bankoutskottet motionen nr 562;
till bevillningsutskottet motionerna
nr 563—575;

till bankoutskottet motionen nr 576;
till bevillningsutskottet motionerna
nr 577—588;

till bankoutskottet motionerna nr 589
—600;

till lagutskott motionen nr 601;
till konstitutionsutskottet motionen
nr 602;

till lagutskott motionerna nr 603 och
604;

till konstitutionsutskottet motionen
nr 605;

till lagutskott motionerna nr 606—
631;

till statsutskottet motionen nr 632;
till lagutskott motionerna nr 633—
649;

till jordbruksutskottet motionerna nr
650—680;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 681—685;

till bankoutskottet motionen nr 686;
till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 687—690;

till bevillningsutskottet motionen nr
691;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 692 och 693,

till jordbruksutskottet motionen nr
694;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 695—-705;

till bankoutskottet motionen nr 706;
samt

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 707—715.

§ 4

Föredrogs den av herr Lorentzon
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående överlämnande
till republiken Island av i
Sverige förvarade isländska sagohandskrifter.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5

Tillkännagavs, att Kungl. Maj :ts skrivelse
nr 3, med redogörelse för behandlingen
hos Kungl. Maj:t av riksdagens
skrivelser, överlämnats till kammaren.

Denna skrivelse bordlädes.

§ 6

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.06.

In fidem

Sune K. Johansson

Tisdagen den 2 februari 1965

Nr 6

Tisdagen den 2 februari

Kl. 15.30

§ 1

Justerades protokollen för den 27
nästlidne januari.

§ 2

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts å bordet vilande skrivelse
nr 3, med redogörelse för behandlingen
hos Kungl. Maj :t av riksdagens
skrivelser.

§ 3

Interpellation ang. verkningarna av
föreslagna ändringar i jord- och skogsförvärvslagarna,
m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HANSSON i Skegrie (ep), som
yttrade:

Herr talman! Som framgår av förteckningen
över propositioner som avses
att föreläggas 1965 års riksdag tänker
jordbruksministern framlägga förslag
till ändrade bestämmelser i jordoch
skogsförvärvslagarna. Om denna
proposition skall skrivas med den PM
som underlag, som varit utsänd på remiss
under slutet av år 1964, finns anledning
till vissa påpekanden.

I denna PM är motiveringarna för lagändringsförslagen
mycket bristfälliga
och därtill saknas praktiskt taget varje
som helst utredning och klarläggande
av de sannolika konsekvenserna av de
framlagda förslagen.

De hänvisningar som göres till 1958
års jordlagsutredning kan inte godkännas
som underlag för promemorians
ändringsförslag, eftersom denna utredning
i sina förslag inte gick i den riktning
som den framlagda promemorian
gör. Den föreslog rätt till bolagsförvärv
endast i bygder där enskilda köpare inte

kunde påräknas uppträda och ställde
dessutom krav på att de företag, som
fick köpa jord och skog, skulle vara
bygdeanknutna. Därifrån till ett allmänt
frisläppande av bolagsförvärv är steget
långt. Denna utredning måste därför
underkännas såsom grundval för de nu
ställda ändringsförslagen.

Anmärkning kan riktas mot detta
bristfälligt motiverade lagförslag ur
många synpunkter. De föreslagna ändringarna
innebär ett väsentligt försvårande
av lokaliseringspolitiken framför
allt i skogsbygderna men även i jordbruksområdena.
Ingen som helst utredning
föreligger som kan bilda underlag
för ett riksdagsbeslut i enlighet med
promemorians förslag.

Lagförslagets konsekvenser för olika
delar av samhället är helt outredda. Undersökningar
av de sannolika prisstegringar
som kan bli följden har ej utförts.
Sådana kan befaras inte bara på
produktionsmedlen jord och skog utan
kan också komma att slå igenom i de
producerade varorna.

Följdverkningarna för lantbruksnämnderna
i deras rationaliseringsverksamhet
är ett annat område som hade
behövt klarläggas. Man räknar på många
håll med att detta arbete kan bli försvårat
och i vissa fall helt omöjliggjort.

Det måste också vara ett bestämt krav
att utredning göres om de verkningar
som en uppluckring av bolagsförbudslagen
kan få på möjligheten för utländskt
kapital att vid vår eventuella
anslutning till EEC lägga under sig
svenska skogstillgångar och därmed få
inflytande på disponerandet av vårt
lands viktigaste råvara för industriändamål.
Det är att hoppas att inte riksdagen
sättes i den situationen att den
tvingas fatta beslut i en fråga som berör
så viktiga problem utan att den har en

Nr 6

Tisdagen den 2 februari 1965

Interpellation ang. verkningarna av föreslagna ändringar i jord- och skogsförvärvslagarna,
m. m.

klarläggande utredning om följdverkningarna
att tillgå.

Innan proposition förelägges riksdagen
bör därför dessa och andra problem
i anledning av lagändringarna, som
inte erhållit tillfredsställande belysning,
göras till föremål för utredning. Skulle
regeringen underlåta att för riksdagen
göra nödvändiga utredningar och klarlägganden
är det ett maktmissbruk som
inte kan tolereras.

Jämte utredningar och klarlägganden
är det nödvändigt att de remissvar som
inkommit i sin helhet blir publicerade.
Om riksdagen, mot förmodan, skulle bli
försatt i den situationen att den tvingas
till beslut utan klarläggande utredningar
av alla de följdverkningar som kan beräknas
uppstå på sådana områden, såsom
t. ex. samhällsekonomi, näringsliv,
befolknings- och lokaliseringspolitik,
bör i varje fall de aspekter på lagändringarna
som de olika remissinstanserna
anlagt bli en viss, om än alldeles otillräcklig
handledning. Delgivandet av
dessa remissvar in extenso är ett krav
som under alla omständigheter måste
ställas av riksdagen.

Med hänvisning till ovanstående får
jag anhålla om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet få ställa följande
frågor:

1. Är herr statsrådet beredd att innan
proposition till riksdagen avlämnas låta
utreda de sannolika verkningarna på
samhällsviktiga områden av de föreslagna
ändringarna i jord- och skogsförvärvslagarna? 2.

Är herr statsrådet villig att låta
publicera de inkomna remissvaren i
deras helhet?

§ 4

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj :ts propositioner överlämnats till
kammaren:

nr 11, angående kostnader för deltagande
i FN:s fredsstyrka på Cypern,
och

nr 18, med förslag till lag om polisregister
m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 5

Anmäldes en till herr talmannen under
sammanträdet avlämnad motion nr
716, av herrar Kärrlander och Kristenson,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 14, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av
4 § 1 mom. och 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt, m. m.

Denna motion bordlädes.

§ 6

Meddelande om enkel fråga

Meddelades, att herr talmannen tillställts
en enkel fråga av herr Persson
i Heden till herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet angående innehav
av luftvapen.

§ 7

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 15.32.

In fidem

Sune K. Johansson

Denna anhållan bordlädes.

Fredagen den 5 februari 1965

Nr 6

Fredagen den 5 februari

Kl. 14.00.

Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr andre vice talmannen.

§ 1

Herr andre vice talmannen meddelade,
att herr Berg enligt till kammaren
inkommet läkarintyg vore sjukskriven
under tiden den 1—den 8 innevarande
februari.

Herr Berg beviljades ledighet från
riksdagsgöromålen under angivna tid.

§ 2

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts å bordet vilande
proposition nr 11, angående kostnader
för deltagande i FN:s fredsstyrka
på Cypern.

Vid föredragning av Kungl. Maj :ts
å bordet vilande proposition nr 18, med
förslag till lag om polisregister m. m.,
hänvisades propositionen, såvitt avsåg
ändring i lagen om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna handlingar,
till konstitutionsutskottet, såvitt
angick ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen,
till bevillningsutskottet
och i övrigt till lagutskott.

§ 3

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
den å bordet vilande motionen
nr 716.

§ 4

Föredrogs den av herr Hansson i
Skegrie vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående verk -

ningarna av föreslagna ändringar i
jord- och skogsförvärvslagarna, m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5

Interpellation ang. färjetrafiken mellan
Sverige och de nordiska grannländerna

Ordet lämnades på begäran till

Herr GUSTAFSSON i Uddevalla (s),
som yttrade:

Herr talman! I juni månad förra året
insattes en kombinerad bil- och passagerarfärja
i trafik på leden Strömstad—-Sandefjord i Norge. Denna förbindelse
kom till stånd efter fleråriga diskussioner
mellan Sandefjord kommune och
Strömstads stad. Genom förbindelsens
tillkomst underlättades såväl den s. k.
nyttotrafiken som turisttrafiken mellan
Sverige å ena sidan samt Syd- och Västnorge
å den andra sidan. Den omfattande
transporten av passagerare, bilar och
bussar med gods från olika företag i
Sverige och Norge utgör ett bevis härför.
Strömstads stad och Sandefjord
kommune har satsat ansenliga belopp
på färjelägen och terminalbyggnad.

Kalkylerna för leden baserades så
gott som uteslutande på biljettintäkter
från bil- och passagerartrafiken. Däremot
räknades icke med försäljning av
skattefri sprit och vin.

Denna nyttotrafik via färjan från och
till olika företag i Sverige och Norge
bildar icke tillräckligt ekonomiskt underlag
för färjetrafiken, i all synnerhet
som transportörerna ställer stora krav
på service från rederiets sida. Ett komplement
med annan resandetrafik, turistresor
o. d., bedömes som nödvändigt
för att kunna upprätthålla ifrågavarande
förbindelse.

8 Nr 6 Fredagen den 5 februari 1965

Interpellation ang. juridisk och annan expertis i barnavårdsnämndernas verksamhet

Sedan några månader tillbaka har två
lyxfartyg satts in på linjen Göteborg—
Sandefjord. Dessa bedriver ombord försäljning
av sprit och tobak samt tullfria
matvaror i avsevärd omfattning.
Enligt annonser erbjuder man resor för
passagerarna gratis eller till obetydliga
biljettkostnader. Finansieringen sker
genom den betydande försäljningen av
sprit, tobak och tullfria varor som förekommer.

Detta vållar givetvis i många fall betydande
sociala olägenheter. Följden
kan också bli att andra företag tvingas
att använda samma osunda metoder för
att kunna konkurrera. Beträffande trafikleden
Strömstad—Sandefjord kan
konsekvensen bli den, att företaget så
småningom tvingas att upphöra med
den nyttotrafik som bedrives, eftersom
man icke vare sig vill eller med hänsyn
till gällande bestämmelser kan bedriva
försäljning av sprit, tobak och
tullfria varor i den utsträckning som
fartygen på de längre linjerna kan göra.
Bestämmelserna om utförsel av varor
är nämligen mera restriktiva på kortare
linjer än på längre. Därigenom uppstår
en orimlig konkurrens från företag,
som grundar sin verksamhet på
osund handel med sprit och tobak.

Med anledning härav anhåller jag om
andra kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
få rikta följande fråga:

Avser herr statsrådet att vidtaga sådana
åtgärder, att verksamhet kan bedrivas
under konkurrens på lika villkor
efter sunda principer av rederiföretag
på linjer mellan Sverige och de
nordiska grannländerna?

Denna anhållan bordlädes.

§ 6

Interpellation ang. juridisk och annan
expertis i barnavårdsnämndernas verksamhet Ordet

lämnades på begäran till

Herr WIKLUNI) (fp), som yttrade:

Herr talman! I 10 § andra stycket
barnavårdslagen riktas barnavårdsnämndernas
uppmärksamhet på behovet
av medverkan av juridisk sakkunskap
i nämndernas arbete. Sålunda stadgas:
»Är behovet av juridisk sakkunskap
icke tillgodosett inom nämnden,
bör den anlita biträde av lagfaren person.
»

Bakgrunden till denna föreskrift är
debatten om dualismen mellan barnavårdsnämnder
och domstolar, då det
gäller åtgärder mot unga lagöverträdare
och andra socialt problematiska ungdomar.
Det gjordes gällande vid den nuvarande
barnavårdslagens tillkomst att
rättssäkerhetsgarantierna inte vore tillräckliga
i själva den process, som skulle
användas vid ingripande åtgärder
enligt denna lag mot t. ex. en lagöverträdare.

För att gå kritikerna till mötes tog socialdepartementet
1960 underhandskontakt
med Svenska socialvårdsförbundet,
vilket ledde till att detta förbund åtog
sig att medverka till ökat inslag av juridisk
sakkunskap i barnavårdsnämndernas
verksamhet med stöd av 10 §
barnavårdslagen. Det var fråga om att
organisera förmedling för dessa nämnders
räkning av medverkan av experter
över huvud taget, i första hand dock av
jurister men därutöver av läkare, psykologer
och socialutredare (prop. 10/
1960 och socialstyrelsens Råd och anvisningar
nr 133).

Från håll med speciellt intresse för
formaljuridiska spörsmål riktas emellertid
alltjämt då och då kritik mot
proceduren, när fråga är om åtgärder
enligt barnavårdslagen av allvarligare
natur mot barn och ungdom, varvid
man hänvisar till olika formella brister
och även låter förstå att domstolsförfarande
av en eller annan typ vore en
lämpligare och bättre handläggningsform.

Då dessa brister — förutsatt att de
är befogade — åtminstone till dels bor -

Fredagen den 5 februari 1965

Nr 6

de kunna avlägsnas med ökat juridiskt
biträde åt barnavårdsnämnder såsom
också förutsattes 1960, har man på olika
håll frågat sig hur åtgärderna för
att öka medverkan av juridisk expertis
och därigenom stärka rättssäkerheten
inom barnavårdsområdet utfallit. Socialvårdsförbundets
verksamhet har f. ö.
nyligen upphört, varvid denna delvis
övertagits av en för de båda primärkommunala
förbunden gemensam socialsektion,
medan Socialvårdsförbundets
länsorgan åtminstone t. v. fortsätter
sin verksamhet.

Enligt uppgift har även genom dessa
organ biträde av juridisk expertis
förmedlats till barnavårdsnämnderna.
Detta lär för övrigt ha skett i något
större omfattning än genom det centrala
socialvårdsförbundet. Förmedlingsverksamheten
lär enligt vad som
försports dock inte ha nått den omfattning
man från början räknade med.
Om denna verksamhet skall fortsätta
genom ovannämnda socialsektion synes
f. n. inte vara avgjort.

Med hänvisning till vad ovan anförts
får jag anhålla om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för socialdepartementet få rikta följande
frågor:

1) Är herr statsrådet villig att lämna
en redogörelse för omfattningen av den
förmedlingsverksamhet avseende medverkan
av olika slag av experter —
främst jurister — till barnavårdsnämnderna,
vilken sedan 1960 bedrivits av
Svenska socialvårdsförbundet och dess
länsorgan?

2) Anser herr statsrådet behov av
åtgärder för att stärka inslaget av medverkan
av juridisk och annan expertis
i barnavårdsnämndernas verksamhet
föreligga?

3) Om svaret på fråga 2) blir positivt,
är herr statsrådet villig att vidtaga åtgärder
för att tillgodose detta behov,
särskilt med tanke på rättssäkcrhetskravet
i barnavårdsnämndernas verksamhet? Denna

anhållan bordlädes.

§ 7

Interpellation ang. vägtrafikbeskattningen Ordet

lämnades på begäran till

Herr BLIDFORS (s), som yttrade:

Herr talman! I propositionen 1963:
191 angående riktlinjer för den statliga
trafikpolitiken föreslogs en nyorientering
för att skapa ett mer konkurrensfrämjande
system på transportmarknaden.
Där betonades, att varje
trafikgren i princip borde svara för de
kostnader den förorsakar det allmänna.
Förutsättningar borde även i övrigt
skapas för en konkurrens på lika villkor
för att nå en samhällsekonomiskt riktig
uppdelning av trafiken mellan de olika
trafikgrenarna.

1953 års trafikutredning, vars förslag
låg till grund för propositionen, konstaterade
att kostnadsansvarighetsprincipen
f. n. inte är genomförd. Bl. a.
framhölls att traktorer, vilka användes
som dragfordon i trafikarbete, enligt
gällande motorfordonsbeskattning inte
beskattas annat än till den obetydliga
del som sker via bensinbeskattningen.
Denna fråga har under årens lopp flera
gånger varit föremål för riksdagens
behandling. Senast 1963 uttalade bevillningsutskottet
(betänkande nr 24) i
anledning av väckt motion bl. a. att de
nuvarande förhållandena inte var tillfredsställande
vare sig med hänsyn till
rättvisekravet eller i fråga om väghållningskostnaderna.

Sedan departementschefen i proposition
1963:191 uttalat, att varje trafikgren
i princip själv bör svara för de
kostnader den förorsakar det allmänna,
konstaterade även han, att det f. n. föreligger
skillnader i detta avseende de
olika trafikgrenarna emellan, och framhöll,
att detta hl. a. borde beaktas i
samband med en revision av vägtrafikbeskattningen.

Med anledning av vad som ovan anförts
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet få ställa följande
fråga:

Nr 6

Fredagen den 5 februari 1965

Interpellation ang. ATP-fonderna

Vilka åtgärder överväger statsrådet
att vidtaga på vägtrafikbeskattningens
område för att förverkliga principen om
att varje trafikgren själv bör svara för
de kostnader den förorsakar det allmänna? Denna

anhållan bordlädes.

§ 8

Interpellation ang. ATP-fonderna

Ordet lämnades på begäran till

Herr DICKSON (h), som yttrade:

Herr talman! I samband med ATPreformens
ikraftträdande har inrättats
ett antal fonder, populärt kallade »ATPfonderna».
Det har sagts att dessa fonder
skulle vara nödvändiga som en garanti
för att de utlovade pensionerna
verkligen skall kunna utbetalas.

Det må i detta sammanhang lämnas
därhän om detta resonemang är riktigt
eller ej.

På senare tid har emellertid av somliga
uttolkare försäkrats att dessa fonder
skulle vara nödvändiga för att garantera
en tillräcklig kapitalförsörjning
för stat, kommuner och näringsliv nu
när det privata sparandet, måhända
som en följd av pågående inflation, sägs
vara för ringa.

Jag lämnar därhän om ens dessa påståenden
är riktiga eller icke.

Emellertid har denna sammanblandning
av till sin karaktär vitt skilda motiveringar
för fondernas nödvändighet
ute bland människorna förorsakat stor
begreppsförvirring och mycken undran
om vad som må vara sanning. Det
vore därför bra om ett klarläggande kom
till stånd genom att någorlunda preciserade
besked gåves på följande frågor: 1)

Behövs det över huvud taget fonder
för att ATP-systemet skall kunna
fungera?

2) Om emellertid fonder anses erforderliga,
hur stora behöver dessa till -

sammantagna vara för att pensionerna
skall betraktas som tryggade?

Därmed skulle pensionssidan av frågeställningen
kunna avfärdas; återstår
då spörsmålet om tvångssparandet, och
detta tarvar ett svar på en tredje fråga,
nämligen denna:

3) Därest fråga 1) besvaras med ja,
hur mycket utöver vad som må anses
nödvändigt för att garantera ATP-systemet
skulle behövas för en lämpligt
avpassad kapitalförsörjning för landets
behov?

Under alla förhållanden, och framför
allt sedan man kommit till rätta med
dessa frågor, borde fonderna uppdelas
i två kategorier med olika benämningar,
varvid ATP-fonderna kunde kallas
ATP-fonder men fonderna för tvångssparande
någonting annat. Även inom
politiken vore det önskvärt att börja
kalla saker och ting vid deras rätta
namn.

Jag hemställer nu om kammarens
medgivande att till statsrådet och chefen
för finansdepartementet få rikta
följande frågor:

1) Är en fondbildning nödvändig
för att ATP-systemet skall fungera?

2) Om så anses vara fallet, hur stor
anses denna fondbildning behöva vara?

3) Om den för ATP-systemet eventuellt
såsom nödvändig ansedda fondbildningen
ej är tillräcklig för att täcka
toppbelastningarna i fråga om landets
kapitalförsörjning, hur mycket skulle
därutöver behövas?

4) Anser inte herr statsrådet att fonderna
för dessa olika ändamål borde
både reellt och nomenklaturmässigt
hållas i sär?

5) Vilka benämningar skulle herr
statsrådet i så fall finna låge närmast
till hands?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9

Till bordläggning anmäldes

statsutskottets utlåtande nr 1, i an -

Fredagen den 5 februari 1965

Nr 6

ledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
utgifterna för budgetåret 1965/66
för kungl. hov- och slottsstaterna; samt
bankoutskottets memorial:
nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse,

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade
berättelse, och

nr 3, med överlämnande av kommitténs
för firande av representationsreformens
100-årsjubileum till fullmäktige
i riksgäldskontoret avgivna berättelse
över kommitténs verksamhet under år
1964.

§ 10

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 19, angående vissa frågor
rörande älgjakt m. m., överlämnats till
kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 11

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
andre vice talmannen:

nr 717, av herr Mundebo m. fl., i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 14, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 4 § 1 mom.
och 10 § 1 mom. förordningen den 26
juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt,
m. in., samt

nr 718, av herr Stiernstedt m. fl., likaledes
i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 14.

Dessa motioner bordlädes.

§ 12

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknad anhåller härmed om
ledighet från riksdagsarbetet under tiden
12—18 februari 1965 på grund av
utlandsresa.

Stockholm den 4 februari 1965

Tage Erlander

Kammaren biföll denna ansökan.

§ 13

Meddelande om enkla frågor

Meddelades, att herr talmannen tillställts
fyra enkla frågor, nämligen av:

herr Haglund, till herr statsrådet och
chefen för handelsdepartementet angående
investeringsutvecklingen inom
massa- och pappersindustrien,

herr Börjesson i Falköping, till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående verkan av utebliven
sjukanmälan,

herr Ohlin, till herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet angående
ett statligt värdefast obligationslån,
samt

herr Börjesson i Falköping, till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående ersättningen för resekostnad
vid läkarbesök.

§ 14

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.07.

In fidem

Sune K. Johansson