Nr 33 FÖRSTA KAMMAREN 1970
ProtokollRiksdagens protokoll 1970:33
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 33 FÖRSTA KAMMAREN 1970
22—27 oktober
Debatter in. in.
Torsdagen den 22 oktober Sid.
Svar på enkla frågor:
av herr Helén (fp) om stimulerande av privat sparande vid
årets skatteåterbäring .................................. 3
av herr Tistad (fp) om utredning angående hundskatten ____ 4
av herr Tistad (fp) om åtgärder mot förgiftning genom bly i
keramikglasyr ........................................ 4
Fredagen den 23 oktober
Meddelande ang. enkla frågor:
av herr Björk (s) ang. politisk information och propaganda
på arbetsplats ........................................ 9
av herr Björk (s) om upphävande av lagen om åtgärder vid
samhällsfarlig asocialitet................................ 9
av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) ang. priserna på livsmedel,
m. m................................................. 9
Tisdagen den 27 oktober
Meddelande ang. enkel fråga av herr Karlsson, Ove, (s) om vidgad
rätt till avdrag för förhöjda levnadsomkostnader för den
som arbetar i storstad men bor kvar i utflyttningsområde____ 11
X Första kammarens protokoll 1970. Nr 33
Torsdagen den 22 oktober 1970
Nr 33
3
Torsdagen den 22 oktober
Kammaren sammanträdde kl. 15.00.
Om stimulerande av privat sparande
vid årets skatteåterbäring
Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
STRÄNG erhöll ordet
för att besvara herr Heléns (fp)
fråga om stimulerande av privat sparande
vid årets skatteåterbäring, vilken
fråga intagits i kammarens protokoll
för den 16 oktober, och anförde:
Herr talman! Herr Helén har frågat
mig om jag har för avsikt att på något
sätt stimulera till ökat privat sparande
i samband med utbetalningen av årets
skatteåterbäring.
Som svar på frågan vill jag meddela
att jag ämnar föreslå Kungl. Maj:t att
lägga fram förslag om särskild premiering
i form av räntegottgörelse och
vinstutlottning på sådan överskjutande
skatt enligt årets taxering som fysiska
personer frivilligt låter innestå under
viss tid.
Herr HELÉN (fp):
Herr talman! Eftersom finansministerns
svar är helt positivt kunde det
kanske räcka med att tacka honom för
svaret.
Jag vill emellertid förklara att när
jag dagen före höstriksdagens början
väckte denna fråga var det därför att
jag var osäker om finansministerns inställning.
Vi hade under valrörelsen aldrig
fått någon kommentar från finansministern
till det förslag jag där förde
fram, nämligen att man borde minska
de risker för en inflationseffekt som
det innebär att åtskilligt över en miljard
kronor under slutet av året kommer ut
i ökad köpkraft. Jag fann det därför
lf Första kammarens protokoll 1970. Nr 33
naturligt att försöka få reda på finansministerns
syn på saken. Den kom redan
dagen därpå i proposition 156 och
bekräftas nu av detta svar.
Jag vill emellertid helt kort fråga
om finansministern är säker på att
”Strängaspelet” i dess gamla utformning
verkligen är det bästa sättet att
hos människor bryta den djupt rotade
misstänksamheten mot inflationens
verkningar i samband med sparande.
Jag förstår att det finns psykologiska
skäl som talar för att man sammankopplar
en sådan här premiering med
ett lotteri av mera traditionell typ, men
det vore synd om man inte också samtidigt
eller som ersättning för detta kunde
pröva en konstruktion som garanterar
värdebeständighet åt den summa
vederbörande får ut. Vi hinner inte inom
ramen för denna korta frågestund
gå in på fördelar och nackdelar med
ett värdefast sparande, men det vore
uppenbarligen synd om man inte i finansdepartementet
vid utformningen av
dessa premieringsåtgärder också tog
med i bilden möjligheten att, med förtur
för de personer som har inbetalt överskjutande
preliminär skatt, också ordna
former för ett värdefast sparande.
Herr statsrådet STRÄNG:
Herr talman! Interpellanten ställde en
direkt fråga till mig, men jag kan tyvärr
inte svara på den. Jag skall under
nästa vecka fundera över dessa frågor,
och resultatet av funderingarna kommer
att utan onödig tidsutdräkt presenteras
riksdagen i form av en proposition.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Torsdagen den 22 oktober 1970
Nr 33
Om åtgärder mot förgiftning genom bly i
Om utredning angående hundskatten
Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
STRÄNG erhöll ordet
för att besvara herr Tistads (fp)
fråga om utredning angående hundskatten,
vilken fråga intagits i kammarens
protokoll för den 16 oktober,
och yttrade:
Herr talman! Herr Tistad har frågat
mig när jag ämnar låta utföra den utredning
angående hundskatten som riksdagen
begärde förra hösten.
Den av herr Tistad åsyftade utredningen
kommer att påbörjas inom den
närmaste tiden.
Herr TISTAD (fp):
Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet Sträng för svaret på min
fråga.
När riksdagen förra året begärde denna
utredning var det två skäl som föranledde
detta. Det ena var att man ifrågasatte
hundskattens motivering över
huvud taget. Man frågade sig om den
var något annat än en registreringsavgift
och i så fall av vilken anledning
olika kommuner tar ut olika hög hundskatt.
Det andra skälet var, att även
om man skulle kunna tänka sig en
kommunal skatt av nuvarande konstruktion,
så hade frågan om hundskatten
kommit i ett förändrat läge genom den
kommunreform som håller på att genomföras.
Den nuvarande hundskattelagen
förbjuder nämligen en differentiering
av hundskatten i olika kommundelar.
Genom konununindelningsreformen
kommer man att sammanföra ett stort
antal kommuner av mycket olika struktur
och ”täthetsgrad”, där hundskatten
har varit olika och där detta varit helt
motiverat. Nu är alltså situationen den
att man i en hel rad av dessa sammanslagna
kommuner måste fastställa hundskatten
till ett enhetlig belopp, och då
blir det naturligtvis gärna centralortens
hundskatt som blir utslagsgivande. I de
keramikglasyr
glesbygdskommuner som ingår i en ny
storkommun kommer man i många fall
att få vidkännas en väsentlig höjning
av denna skatt. Jag kan som exempel
nämna den kommun som jag tillhör,
där två städer kommer att sammanslås
med fyra landsbygdskommuner, vilka
delvis är tämligen glesbefolkade. I dessa
kommuner, som nu skall sammanslås,
varierar hundskatten mellan 15 och 75
kronor. Det är mycken olust förenad
med en sådan här sammanläggning —
man ser ju alla nackdelar som följer
med den och bortser gärna från fördelarna
— och att man då i fråga om denna
i och för sig tämligen betydelselösa
skatt skall få en höjning med 60 kronor
i den där 15-kronorskommunen kan
tyckas litet onödigt.
Det var problem av denna art man
från riksdagens sida ville ha undersökta,
när man förra året begärde en utredning
bl. a. av frågan om det inte
skulle vara möjligt att åstadkomma en
differentiering av hundskatten inom en
kommun. När nu herr Sträng visserligen
lovar att sätta i gång en sådan utredning
snart — men ändock för sent
med hänsyn till de kommunsammanläggningar
som sker vid årsskiftet -—
har man nog känslan av att finansministern
i någon mån har missat poängen
i riksdagsbeslutet. Det är bara att beklaga
detta och hoppas att den utredning
som herr Sträng har lovat sätta i
gång skall bli färdig i varje fall till
1974, då nästa stora svep görs i fråga
om kommunsammanläggningar.
Överläggningen förklarades härmed
slutad.
Om åtgärder mot förgiftning genom bly
i keramikglasyr
Herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
ASPLING erhöll ordet
för att besvara herr Tistads (fp)
fråga om åtgärder mot förgiftning genom
bly i keramikglasyr, vilken fråga
Torsdagen den 22 oktober 1970
Nr 33
b
Om åtgärder mot förgiftning genom bly i keramikglasyr
inlagils i kammarens protokoll för den
10 oktober, och anförde:
Herr talman! Herr Tistad har frågat
vilka åtgärder jag ämnar vidta för att
skapa ett effektivare skydd mot förgiftningsrisker
på grund av hög blyhalt i
keramikglasyr.
Enligt 15 § livsmedelsstadgan får blyhalten
i kiirl, som används för beredning,
förvaring eller servering av livsmedel,
inte överstiga en viss angiven
gräns. Tillverkare och importörer är ansvariga
för att varor som de producerar
eller saluhåller uppfyller livsmedelsstadgans
bestämmelser. Straffet för brott
mot bestämmelsen om blyhalt är dagsböter.
Undersökningar som gjorts vid statens
institut för folkhälsan av glaserad
keramik har visat otillåtet höga blyhalter
i flera fall. Med anledning härav
har socialstyrelsen, veterinärstyrelsen
och statens institut för folkhälsan i ett
gemensamt meddelande i maj 1970 till
samtliga hälsovårdsnämnder, läns- och
stadsveterinärer m. fl. framhållit att det
är nödvändigt med en skärpt kontroll
av att dessa varor uppfyller fordringarna
enligt livsmedelsstadgan.
Frågan har således uppmärksammats
av de myndigheter som är ansvariga för
livsmedelsstadgans tillämpning.
Herr TISTAD (fp):
Herr talman! Jag ber att få framföra
ett tack till statsrådet Aspling för svaret
på min fråga. Den är, som statsrådet
har förstått, föranledd av de undersökningar
som folkhälsoinstitutet har
företagit och den diskussion som förekommit
omkring detta spörsmål.
Folkhälsoinstitutet gjorde sin första
undersökning 1968 och följde upp den
i år. Man kanske kan tycka att den kom
något sent eftersom den här frågan uppmärksammades
i tidskriftspressen redan
1966. Men det behövdes faktiskt ett rätt
otäckt förgiftningsfall, som inträffade
1967, för att man skulle börja intressera
sig närmare för problemet. Folkhälso
-
institutet gjorde som sagt en undersökning
1968, som gav rent av alarmerande
resultat. Jag kan såsom exempel
nämna att man vid stickprovsundersökningar
fann hushållskeramik, diir glasyren
innehöll 111 gånger den tillåtna
blyhalten. Man uppmanade då dem som
iir ansvariga enligt livsmedelsstadgan —-tillverkarna och importörerna — att
uppmärksamma detta problem. Så har
väl också skett i viss mån, vilket visas
av den kontrollundersökning som skedde
i våras. Den undersökningen omfattade
dock märkligt nog bara svensktillverkad
keramik och inte importerad
sådan. Jag tycker att det är underligt att
det gick till på det viset, eftersom det
var den importerade keramiken som
innehöll de verkligt alarmerande blyhalterna.
Vid denna kontrollundersökning fick
man ett relativt gott resultat i fråga om
den svensktillverkade keramiken. Antalet
tillverkare i Sverige är trots allt
begränsat, och dessa tillverkare är givetvis
mycket intresserade av att följa
livsmedelsstadgans bestämmelser och
mönstra ut produkter med för hög blyhalt.
När det gäller den importerade keramiken
vet man alltså ingenting om resultatet,
eftersom ingen uppföljning
skett. Tyvärr vågar man inte förutsätta
att resultatet är lika gott som för de
svenska produkterna. Det är naturligtvis
väsentligt svårare för en importör
att förmå sina leverantörer i utlandet
att iaktta de svenska bestämmelserna
än det är för en svensk tillverkare, som
själv kontrollerar sin produktion, att
iaktta dessa.
I vårt östra grannland har problemet
lösts på ett helt annat sätt. Man har nämligen
infört importförbud beträffande
porslin och keramik, som håller för hög
blyhalt i glasyren. På det viset erhålles
ett effektivt skydd. Med tanke på de
mycket stora hälsorisker som här föreligger
undrar jag om inte detta vore den
lösning som man borde försöka nå även
i Sverige. Det är säkerligen ganska svårt
6
Nr 33
Torsdagen den 22 oktober 1970
Om åtgärder mot förgiftning genom bly i keramikglasyr
för en importör att övervaka sina leverantörer.
Enligt vad jag läst mig till
kan man nämligen inte i förväg förutse
blyhalten i glasyren, utan man får kontrollera
sin produktion i efterhand. Ett
så uppbyggt system för kontroll av importvaror
måste verka mycket slumpmässigt.
Efter att ha studerat denna fråga har
jag kommit till det resultatet att det
enda riktiga vore att införa ett importförbud
på keramik och porslin med för
hög blyhalt. Jag vill fråga statsrådet om
han inte överväger en sådan lösning, när
han nu i samband med prövningen av
en ny livsmedelslagstiftning måste ta
ställning till denna fråga.
Herr statsrådet ASPLING:
Herr talman! Den undersökning som
herr Tistad här har omnämnt och som
genomfördes av statens institut för folkhälsan
skedde i etapper och avslutades
i våras. Den omfattade också varor med
utländskt ursprung. Undersökningarna
skedde nämligen stegvis. Jag vill understryka
att statens institut för folkhälsan
har gjort omfattande undersökningar av
blyhalten i ett stort antal kärl av detta
slag.
Såsom jag har sagt i mitt svar konstaterades
att blyhalten i vissa fall överskred
de tillåtna gränserna. Med anledning
härav har folkhälsoinstitutet underrättat
vederbörande tillverkare och
importörer om undersökningsresultatet
och begärt omedelbar rättelse. Kontrollen
kommer självfallet att följas upp av
folkhälsoinstitutet. Även hälsovårdsnämnderna
har fått instruktioner att
skärpa kontrollen. De ansvariga myndigheterna
arbetar alltså för att skärpa
kontrollen över tillverkning och import
av glaserad keramik.
Jag vill här göra ett tillägg. Ett par
typer av keramik är svårare att kontrollera.
Det gäller dels konsthantverksprodukter
som kanske främst är avsedda
att vara prydnadsföremål, dels
keramik som turister köper såsom sou
-
venirer från utlandet. Vill man förvara
mat i sådana kärl kan man vända sig
till något av hälsovårdsnämndernas laboratorier
eller till statens provningsanstalt
och få blyhalten kontrollerad.
Herr Tistad känner säkerligen till att
folkhälsoinstitutet i våras utfärdade ett
cirkulär med ingående informationer
till hälsovårdsnämnderna. Samtidigt
publicerade institutet resultaten av sina
undersökningar i tidskriften Vår föda.
I dagarna har folkhälsoinstitutet dessutom
i material som tillställts massmedia
lämnat information till allmänheten
beträffande dessa frågor.
Herr Tistad frågade i slutet av sitt inlägg
huruvida inte den här frågan kan
bli föremål för prövning i samband med
att vi griper oss an arbetet med att utforma
en ny livsmedelslagstiftning.
Självfallet kommer vi att pröva en rad
frågor som kan ha samband med risker
av olika slag. Det är ett mycket omfattande
och grundligt lagstiftningsarbete
som förestår på området.
Herr TISTAD (fp):
Herr talman! Statsrådet Aspling förbigick
i sitt inlägg den omständigheten
att folkhälsoinstitutets uppföljningsundersökning
i år omfattade bara de inhemska
fabrikaten. 1968 gjordes dock
eu undersökning, omfattande både
.svenska och utländska fabrikat, vilken
redovisas i två tabeller i Vår föda nr
5/1970, en för svenska och en för utländska
fabrikat. Enligt den undersökningen
fann man de högsta blyhalterna
hos utländska fabrikat. En produkt hade
111 gånger högre blyhalt än den tilllåtna,
nämligen 333 mg per liter vid
urkokning, under det att den tillåtna
blyhalten är 3 mg per liter.
I den undersökning som gjordes 1970,
vilken redovisas i tabell 4 i tidskriften,
ingick endast svenska fabrikat. Vad skälet
än kan vara till detta, så har jag inte
blivit lugnad beträffande de utländska
fabrikaten. Jag kan vitsorda att det har
vidtagits åtgärder — alla importörer
Torsdagen den 22 oktober 1970
Nr 33
7
Om åtgärder mot förgiftning genom bly i keramikglasyr
bär tillskrivits med framhållande av
angelägenheten av att bestämmelserna
efterlevs — men det har inte gjorts
någon kontroll av i vad mån dessa åtgärder
har burit frukt, och detta tycker
jag är en brist.
Det är väl klart att lagstiftningen
på det här området kommer att omprövas
i samband med införandet av en
ny livsmedelsstadga. De nuvarande bestämmelserna
står ju i livsmedelsstadgan,
men jag ifrågasätter om man inte
borde bryta ut den importerade keramiken
ur denna lagstiftning och i likhet
med vad som skett i Finland föreskriva
ett särskilt importförbud. Vi har dock
här i landet en institution, utrustad med
laboratorieresurser, som kan övervaka
ett sådant förbud och som har till uppgift
att hålla ett öga på importen, nämligen
tullverket. Givetvis behövs det
inte laboratorieundersökningar i alla
fall, utan man kan i åtskilliga fall nöja
sig med vederhäftiga intyg från tillverkaren.
Med hänsyn till de hälsorisker
det här gäller skulle jag vilja ifrågasätta
om inte även den linjen bör prövas,
när frågan nu skall tas upp i socialdepartementet.
Det är klart att man i ett sådant importförbud
inte kan fånga upp den import
som sker med resenärer, men det
finns ju något som heter ”den resandes
ensak”. Om en eller annan turist har
med sig någon enstaka pjäs blir det i
alla fall ingen sådan multiplikationseffekt
som när man importerar stora
mängder keramik och porslin till Sverige
och säljer den i handeln.
Herr statsrådet ASPLING:
Herr talman! Jag vill understryka vad
jag redan framhållit, nämligen att folkhälsoinstitutet
inte bara i hög grad har
observerat dessa ting och utfört kontroller
utan att man också kommer att
följa upp det arbete som har påbörjats.
Vid denna uppföljning kommer naturligtvis
även det utländska materialet att
bli föremål för granskning.
Överläggningen ansågs härmed slutad.
Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj :ts till kammaren överlämnade proposition
nr 153, med förslag till lag om
vissa kommunala befogenheter i fråga
om sysselsättning för handikappade.
Anmäldes och bordlädes en av herr
Skärman avlämnad motion, nr 1266,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 145, med förslag till lag om
införande av nya jordabalken, m. m.
Kammarens sammanträde avslutades
kl. 15.21.
In fidem
K.-G. Lindelöw
/Solveig Gemert
8
Nr 33
Fredagen den 23 oktober 1970
Fredagen den 23 oktober
Kammaren sammanträdde kl. 14.00.
Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:
Till riksdagens första kammare
Undertecknad anhåller härmed om
ledighet från riksdagsarbetet från och
med den 30 oktober 1970 tills vidare
för deltagande i FN:s generalförsamlings
tjugofemte ordinarie möte.
Stockholm den 22 oktober 1970
Alva Myrdal
Den begärda ledigheten beviljades
för den tid, som åtginge för uppdragets
fullgörande.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 153, med förslag till lag om
vissa kommunala befogenheter i fråga
om sysselsättning för handikappade.
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
motionen nr 1266.
Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj:ts till kammaren överlämnade proposition
nr 147, med förslag till lag
om ändring i lagen (1949:164) med
vissa bestämmelser om rättegången i
tryckfrihetsmål.
Anmäldes och bordlädes
bevillningsutskottets betänkande nr
54, med anledning av Nordiska rådets
svenska delegations skrivelse med överlämnande
av berättelse för rådets adertonde
session, såvitt skrivelsen hänvisats
till bevillningsutskottet; samt
första lagutskottets utlåtanden:
nr 50, i anledning av motioner rörande
medborgarskapslagstiftningen,
in. m.;
nr 51, i anledning av motion om
ökad muntlighet i förvaltningsförfarandet;
nr
52, i anledning av motion om vidgad
tillämpning av kontradiktoriskt
förfarande i förvaltningsärenden,
m. m.;
nr 53, i anledning av motion om
skyldighet för myndighet att motivera
beslut;
nr 54, i anledning av motioner om
åtgärder för att stärka det administrativa
rättsskyddet;
nr 58, i anledning av motioner om
straff för flygplanskapning;
nr 59, i anledning av motioner angående
olovlig värvning;
nr 60, i anledning av motioner om
översyn av steriliseringslagen; och
nr 61, i anledning av motion om
översyn av bestämmelserna angående
rätt till nödvärn.
Anmäldes och bordlädes följande
motioner:
nr 1267, av herr Gustafsson, NilsEric,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 145, med förslag till lag
om införande av nya jordabalken,
m. m.; och
nr 1268, av herr Jacobsson, Gösta,
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition nr 156, med förslag till
förordning om ändring i förordningen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
m. m.
Fredagen den 23 oktober 1970
Nr 33
9
Meddelande ang. enkla frågor
Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen
av herr Björk (s) till herr statsrådet
Lidbom: ”När ämnar regeringen företaga
den av 1969 års riksdag förordade
undersökningen under vilka förutsättningar
och i vilken omfattning politisk
informationsverksamhet och propaganda
förekommer på arbetsplatserna?”;
av
herr Björk (s) till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet:
”När framlägges förslag om upphävande
av lagen om åtgärder vid samhällsfarlig
asocialitet?”; samt
av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet:
”Är det i god överens
-
stämmelse med principerna för ett modernt
välfärdssamhälle att trots i övrigt
kraftigt stegrade levnadskostnader
genom beskattning ''avlyfta’ köpkraft
avseende inköp av enkla, till livets
nödtorft hörande livsmedel såsom matbröd,
potatis, mjölk, smör och margarin?
Är det i god överensstämmelse
med demokratiskt styrelsesätt att en
regering ensidigt fastställer priser för
varor för vilka redan av riksdagen efter
förhandlingar prisreglerande normer
fastställts?”
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.02.
In fidem
K.-G. Lindelöw
/Solveig Gemert
10
Nr 33
Tisdagen den 27 oktober 1970
Tisdagen den 27 oktober
Kammaren sammanträdde kl. 16.00.
Herrar Dahlén och Nyquist anmälde,
att de under gårdagen åter infunnit
sig vid riksdagen.
Justerades protokollen för den 16 och
den 17 innevarande månad.
Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:
Härmed intygas att riksdagsman Oscar
Carlsson från Säffle sedan den
23/10 1970 ligger inlagd på medicinska
avdelningen, Lasarettet, Säffle, för akut
hjärtsjukdom och beräknas vara helt
sjukskriven under en tid av minst två
månader.
Säffle den 27/10 1970
Acke Hallén
överläkare
Kammaren beviljade herr Carlsson,
Oscar, ledighet för den tid, varunder
han på grund av sjukdom vore oförmögen
att deltaga i riksdagsgöromålen.
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj ds proposition nr
147, med förslag till lag om ändring i
lagen (1949:164) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål.
Föredrogos och hänvisades
motionen nr 1267 till lagutskott och
motionen nr 1268 till bevillningsutskottet.
Föredrogos och bordlädes ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 54
samt första lagutskottets utlåtanden nr
50—54 och 58—61.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner:
nr
149, med förslag till lag om ändring
i strålskyddslagen (1958:110);
nr 152, med förslag till lag om ändring
i arbetarskyddslagen (1949:1);
och
nr 154, med förslag till lag om lokaliseringssamråd,
m. m.
Anmäldes och bordlädes skrivelse
från talmanskonferensen med överlämnande
av en från konstitutionsutskottet
inkommen skrivelse med förslag till
ny riksdagsstadga.
Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets
betänkanden:
nr 49, med anledning av motioner om
införande av tjänstemannataxering i
första instans;
nr 51, med anledning av motion beträffande
uppbördskontrollen; och
nr 53, med anledning av motioner
angående beskattningen av multinationella
företag m. m.
Anmäldes och bordlädes följande motioner:
nr
1269, av herr Bengtson m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 138, med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1922:
260) om automobilskatt;
nr 1270, av herr Jacobsson, Gösta,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds
proposition nr 138, med förslag till för
-
Tisdagen den 27 oktober 1970
Nr 33
1 1
ordning om ändring i förordningen
(1922:260) om automobilskatt;
nr 1271, av herr Pettersson, Karl, i
anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 138, med förslag till förordning om
ändring i förordningen (1922:260) om
automobilskatt;
nr 1272, av herr Bengtson in. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 141, med förslag till lag om
ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse;
nr
1273, av herr Helén in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition
nr 141, med förslag till lag om ändring
i lagen (1955: 183) om bankrörelse;
nr 1274, av herr Ottosson in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition
nr 141, med förslag till lag om ändring
i lagen (1955: 183) om bankrörelse;
nr 1275, av herr Annerås in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition
nr 142, med förslag till förmånsrättslag,
m. m.; samt
nr 1276, av herr Lindblad in. fl., i
anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 142, med förslag till förmånsrättslag,
m. m.;
nr 1277, av herr Bengtson,
nr 1278, av herr Brundin,
nr 1279, av fru Landberg och fru
Lundblad, Grethe,
nr 1280, av herrar \Vallmark och
Lidgard, samt
nr 1281, av herr Wirtén m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 143, angående reviderade timoch
kursplaner för de tvååriga ekonomiska,
sociala och tekniska linjerna
i gymnasieskolan;
nr 1282, av herrar Alexanderson och
Skärman, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition nr 146, med förslag till lag
om ändring i lagen (1907:36 s. 1) om
nyttjanderätt till fast egendom, m. m.;
ävensom
nr 1283, av herr Bengtson in. fl.,
nr 1284, av herr Bengtson in. fl.,
nr 1285, av herr Bohman in. fl.,
nr 1286, av herr Bohman in. fl.,
nr 1287, av herr Eskilsson m. fl.,
Meddelande ang. enkel fråga
nr 1288, av fru Florén-Winther,
nr 1289, av herr Helén in. fl.,
nr 1290, av herr Helén in. fl.,
nr 1291, av herr Jacobsson, Per, och
herr Sundin,
nr 1292, av herr Nilsson, Ferdinand,
nr 1293, av herr Pettersson, Karl,
nr 1294, av herr Pettersson, Karl,
och fröken Stenberg,
nr 1295, av herr Stadling in. fl.,
nr 1296, av fröken Stenberg och
herr Pettersson, Karl,
nr 1297, av herr Strandberg och
herr Pettersson, Karl,
nr 1298, av herr Svenungsson,
nr 1299, av herr Werner, samt
nr 1300, av herr Wirtén,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 156, med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1968:
419) om allmän arbetsgivaravgift,
in. m.
Meddelande ang. enkel fråga
Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av herr
Karlsson, Ove, (s) till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet:
”Är Statsrådet beredd pröva möjligheterna
att ändra beskattningsreglerna
så, att de som är bosatta i utflyttningsområden,
t. ex. inom vissa delar av
Kopparbergs län, men har sin arbetsplats
inom de storstadsregioner där
konjunkturens överhettning är särskilt
kännbar, ges vidgade möjligheter att
göra avdrag för fördyrade levnadsomkostnader
samt för resor till och från
arbetet?”
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.04.
In fidem
Bengt Lambe
/Solveig Gemert
KUNGL. BOKTK. STHLM 1970