Nr 31 FÖRSTA KAMMAREN 1963 (Riksdagens protokoll 1963:31)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 31 FÖRSTA KAMMAREN 1963

30 oktober—6 november

Debatter m. m.

Onsdagen den 30 oktober Sid.

Interpellation av herr Jonasson ang. markkompensation vid bolags
förvärv av vissa mindre jordbruksfastigheter............ 3

Torsdagen den 31 oktober

Svar på fråga av herr Andersson, Axel Johannes, ang. utsträckning
av den s. k. liggetiden vid postanstalterna för värdeförsändelser 5

Interpellationer:

av herr Åkerlund ang. tidpunkten för utbetalning av överskjutande
preliminär skatt .................................. 6

av herr Larsson, Thorsten, ang. meritvärdet av tjänstgöring som
underläkare vid odelat lasarett .......................... 7

Tisdagen den 5 november

Svar på fråga av herr Andersson, Axel Johannes, ang. delgivningen
av meddelanden om avvikelse från självdeklaration........ 8

Onsdagen den 6 november

Interpellation av herr Jonasson ang. vissa arbetskraftsproblem
inom skogsbruket ........................................ 10

1 Första kammarens protokoll 1963. Nr 31

Onsdagen den 30 oktober 1963

Nr 31

Onsdagen den 30 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 10.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
andre vice talmannen.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 183, angående godkännande av fördrag
om förbud mot kärnvapenprov i
atmosfären, i yttre rymden och under
vatten.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
184, angående markförvärv för nya förläggnings-
och övningsområden för
Svea livgarde och Svea ingenjörregemente.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 185, med förslag till lag
om ändring i utlänningslagen den 30
april 1954 (nr 193).

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
186, med förslag till lag angående ändrad
lydelse av 32 och 84 §§ lagen den
3 juni 1955 (nr 416) om sparbanker,
m. m.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts propositioner: nr

187, med förslag till förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475), m. m.; samt
nr 189, angående godkännande av
tilläggsavtal till avtalet den 24 december
1936 mellan Sverige och Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående
handräckning beträffande arvsskatt.

lf Första kammarens protokoll 1963. Nr

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 191, angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken m. m.,
hänvisades propositionen, såvitt den avsåge
förslaget till förordning om ändring
i förordningen den 25 oktober 1940
(nr 910) angående yrkesmässig automobiltrafik
m. m., till behandling av lagutskott
och i övrigt till statsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
fullmäktiges i riksgäldskontoret
skrivelse med överlämnande av betänkande
angående riksdagsledamöternas
bostadsfråga m. m.

Föredrogos och hänvisades
motionen nr 791 till statsutskottet,

motionen nr 792 till bevillningsut skottet,

motionen nr 793 till statsutskottet,

motionen nr 794 till bevillningsut skottet

och

motionen nr 795 till utrikesutskottet.

Interpellation ang. markkompensation
vid bolags förvärv av vissa mindre
jordbruksfastigheter

Herr JONASSON (ep) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! I stora delar av vårt
land har skogsbruket behov av en förbättrad
arrondering. Det är givetvis angeläget
att tillvarataga de möjligheter
till en effektivare skogsvård och över
huvud ett förbättrat ekonomiskt utbyte
av skogsbruket, som kan vinnas genom
en strukturrationalisering. Härvid är
det av betydelse att markbyten, som
kan främja detta syfte, kommer till
stånd mellan bondeskogsbruket och bolagsskogsbruket.
Genom lantbruks 31 -

Onsdagen den 30 oktober 1963

4 Nr 31

Interpellation ang. markkompensation vid bolags förvärv av vissa mindre
jordbruksfastigheter

nämndernas medverkan har en sådan
bytesverksamhet under senare år kunnat
äga rum i alltmer ökad utsträckning.
I stort sett torde bytesverksamheten
kunna sägas vara i god överensstämmelse
med bolagsförbudslagens huvudprincip,
att bolag inte skall få förvärva
mark från bondejordbruket utan
att kompensation lämnas i likvärdig
mark.

Bolagsförbudslagen lämnar emellertid
viss möjlighet öppen för bolag att förvärva
enklaver eller mark, som ligger
i anslutning till bolagets innehav, utan
att behöva lämna motsvarande mark i
kompensation till bondejordbruket. Den
ursprungliga avsikten synes härvid ha
varit att man skulle möjliggöra arronderingsförbättringar
av avsevärd betydelse
för skogsvården utan att bolagen
därigenom skulle få tillfälle att förvärva
jordbruksmark eller i nämnvärd utsträckning
utöka sitt markinnehav i
förhållande till bondeskogsbruket.

Under en följd av år tillämpades i
nämnda avseende en praxis som i stort
sett innebar att bolag lämnades tillstånd
till förvärv av sådan bolagets innehav
näraliggande mark utan krav på kompensation,
om arealen inte översteg 15
—20 ha produktiv mark. Under de senaste
åren har emellertid en gentemot
bolagen generösare tillämpning införts.
Det förekommer i allt större utsträckning
att bolag tillätes förvärva mindre
jordbruksfastigheter, som ligger i nära
anslutning till bolagets markinnehav,
utan att behöva lämna motsvarande
markkompensation.

Det är givetvis i varje speciellt fall
frågan om en relativt obetydlig areal.
Men sådana bolagsförvärv synes numera
ha ökat så, att sammanlagt avsevärda
arealer överföres från bondejordbruket
till bolagsskogsbruket. Vid olika
tillfällen har riksdagen understrukit, att
den gällande ägarfördelningen olika ka -

tegorier emellan bör bestå. De talrika
bolagsförvärven av mindre jordbruksfastigheter
synes emellertid i avsevärd
utsträckning rubba ägarbalansen inom
skogsbruket. En sådan utveckling kan
enligt min mening inte vara i god överensstämmelse
med bolagsförbudslagens
syfte att skydda den bondeägda marken
mot bolagens expansionssträvanden.
Naturligtvis är det ur arronderingssynpunkt
motiverat, att bolagen
kan få förvärva mindre markområden,
som ligger insprängda i bolags markinnehav.
Men villkoret bör då vara, att
bolaget avstår motsvarande kompensationsmark
till bondejordbruket.

Med anledning av vad jag här har anfört
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet ställa följande
frågor:

Har herr statsrådet uppmärksammat
att under senare tid mindre jordbruksfastigheter,
som ligger insprängda i eller
gränsar till bolags markinnehav, i
allt större utsträckning överförts i bolags
ägo utan att bondejordbruket erhållit
motsvarande markkompensation?

Är herr statsrådet i så fall beredd
vidtaga åtgärder i syfte att få till stånd
sådana bestämmelser, att bolagsförvärv
av nämnda slag förbindes med skyldighet
för bolagen att lämna motsvarande
markkompensation till bondejordbruket? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanr
träde avslutades kl. 10.07.

In fidem
Fritz af Petersens

Torsdagen den 31 oktober 1963

Nr 31

Torsdagen den 31 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 16.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bifogade läkarintyg får
jag härmed vördsamt anhålla om fortsatt
ledighet tills vidare från riksdagsarbetet.

Björsäter den 29 oktober 1963

Carl Eskilsson

Riksdagsmannen Carl Eskilsson, född
den 30/7 1906, boende Blidsäter, Björsäter,
ledamot av riksdagens första
kammare, är oförmögen att deltaga i
riksdagens arbete fortfarande från och
med den 30/10 1963 tills vidare på
grund av ryggåkomma.

Vilket härmed intygas.

Ortopediska kliniken, Centrallasarettet,
Linköping, den 23/10 1963

Ragnar Magnusson
Med. dr, överläkare

Den begärda ledigheten beviljades
för den tid, den i åberopade läkarintyget
omförmälda sjukdomen varade.

Ang. utsträckning av den s. k. liggetiden
vid postanstalterna för värdeförsändelser Jämlikt

§ 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Andersson, Axel Johannes,
till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet framställt
följande fråga: »Vill statsrådet
medverka till att den s. k. liggetiden
ökas för värdeförsändelser som beford -

ras med post, så att adressaten slipper
de olägenheter som nu uppstår bl. a.
under semester, nämligen att värdeförsändelserna
efter alltför kort tid returneras
till avsändaren?»

Herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
SKOGLUND,
som tillkännagivit, att han hade för avsikt
att vid detta sammanträde besvara
nämnda fråga, erhöll ordet och anförde: Herr

talman! Herr Andersson har frågat
mig om jag vill medverka till att den
s. k. liggetiden ökas för värdeförsändelser
som befordras med post, så att
adressaten slipper de olägenheter som
nu uppstår bl. a. under semester, nämligen
att värdeförsändelserna efter alltför
kort tid returneras till avsändaren.

Jag vill först framhålla, att avsändare
och adressater ofta har motstridiga
önskemål i fråga om liggetidens längd.
En förlängning, som av vissa kategorier
skulle uppfattas som en serviceförbättring,
kan av andra betraktas som en
försämring.

Liggetiden fastställs av generalpoststyrelsen
och är nu i allmänhet 15 dagar.
Avsändare kan begära förkortad
liggetid och denna möjlighet används
också i viss utsträckning.

Inom generalpoststyrelsen togs förra
året upp frågan om en förlängning av
den allmänna liggetiden bl. a. i anledning
av fyraveckorssemestern. Styrelsen
lät därvid inhämta yttranden i frågan
från ett antal myndigheter, organisationer
och företag. Meningarna om lämpligheten
att förlänga liggetiden var mycket
delade i remissvaren. Åtskilliga av
remissinstanserna framhöll, att man i
ökad omfattning skulle begära förkortad
liggetid, om den allmänna liggetiden
förlängdes.

Nr 31

Torsdagen den 31 oktober 1963

Interpellation ang. tidpunkten för utbetalning av överskjutande preliminär skatt

Bl. a. med hänsyn härtill prövar postverket
för närvarande förbättrade rutiner
för behandling av försändelser för
vilka förkortad liggetid begärts. Styrelsen
avser att ta ställning till frågan, huruvida
den allmänna liggetiden bör förlängas,
så snart erfarenheter av de nya
rutinerna vunnits. Avsikten är att frågan
skall avgöras före sommaren 1964.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern
för svaret och uttala
min tillfredsställelse över att någonting
tydligen ändå är på gång i denna
fråga.

Det är ju inte bara så som framhålles
i svaret, att vi kommer att få semestern
förlängd till fyra veckor, utan därtill
kommer att människorna nu använder
sin semester på ett helt annat sätt än
man gjorde tidigare. Då sökte man sig
i allmänhet till en badort, till vänner
och släktingar på landet; man hade över
huvud taget en ganska fast adress under
semestern och kunde få posten eftersänd.
Nu är det ju så att de flesta semesterfirare
reser omkring i bil på sådant
sätt att de inte gärna kan ha någon
fast adress under semestern. Andra ger
sig i väg till utlandet; och en del gör
som jag — besöker kommunikationsministerns
hemtrakt uppe i fjällvärlden.
Dessa semesterfirare befinner sig på sådant
avstånd från alla kommunikationsmedel,
att det är omöjligt att få kännedom
om att eu värdeförsändelse har
hamnat i brevlådan. Under sådana förhållanden
blir det alltmera önskvärt
att människor inte skall mötas av en
obehaglig överraskning vid hemkomsten
från semestern i form av en avi om
värdeförsändelse, vilken de inte har någon
möjlighet att avhämta, ibland kanske
med en stor förlust som följd.

Därför hoppas jag att den undersökning,
som generalpoststyrelsen håller på
med, skall ge ett sådant resultat, att styrelsen
anser det möjligt att förlänga liggetiden.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Interpellation ang. tidpunkten för

utbetalning av överskjutande preliminär
skatt

Herr ÅKERLUND (h) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Den svenska budgeten
kännetecknas av kraftiga säsongmässiga
svängningar mellan utgifts- och inkomstöverskott.
I allmänhet måste sålunda
varje budgetår en omfattande
statsupplåning ske under hösthalvåret.
Upplåningsbehovet brukar till allra
största delen finansieras genom kortfristiga
delvis i riksbanken upptagna
bankkrediter, vilka därefter under vårhalvåret
återbetalas. Säsongvariationerna
kan till viss del sägas bero på de
med källskattesystemet förknippade utbetalningarna
av överskjutande preliminär
skatt under de sista månaderna
av kalenderåret och å andra sidan på
uppbörden av kvarvarande skatt under
mars och maj månader jämte fyllnadsinbetalningarna
av preliminärskatt före
april månads utgång. Från såväl konjunkturpolitisk
som kreditpolitisk synpunkt
har dessa svängningar visat sig
olägliga och en utjämning bör i möjligaste
mån söka åvägabringas.

Den lämpligaste vägen att angripa
problemet synes mig vara att man på
något sätt söker erhålla allmänhetens
medverkan till en framflyttning av skatteåterbetalningarna.
Kan detta ske på
ett sådant sätt att det frivilliga sparandet
uppmuntras skulle också från samhällsekonomiska
synpunkter en vinst
uppstå.

Om några veckor är det aktuellt med
återbetalning av överskjutande skatt av
betydande storlek. Med anledning härav
och med tanke på kommande års
återbetalningar vill jag ifrågasätta, om
inte vid uträkning av ränta på överskjutande
skatt över 1 000 kronor även ett
alternativt räntebelopp skulle kunna an -

Nr 31

Torsdagen den 31 oktober 1963

Interpellation ang. meritvärdet av tjänstgöring som underläkare vid odelat lasarett

givas på debetsedeln. Detta skulle beräknas
efter 5 % ränta på hela överskjutande
beloppet för en tid av ett halvt
år och utbetalas under tiden 15 maj—
15 juni, om den överskjutande skatten
jämte räntan uttages under sistnämnda
period i stället för som nu under december—januari.

Åberopande det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för finansdepartementet
få ställa följande fråga:

Vill herr statsrådet överväga att för
riksdagen framlägga förslag till åtgärder
i avsikt att uppmuntra skattskyldig
med överskjutande preliminär skatt att
avstå från att ta ut beloppet omedelbart
efter det debetsedel å slutlig skatt kommit
honom till handa och i stället låta
det stå inne viss tid?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. meritvärdet av

tjänstgöring som underläkare vid
odelat lasarett

Ordet lämnades på begäran till herr
LARSSON, THORSTEN, (ep), som anförde: Herr

talman! En förutsättning för att
sjukhusvården skall kunna bedrivas på
tillfredsställande sätt är givetvis tillgång
till läkare. Vid de odelade lasaretten
uppstår ofta problem i detta avseende.
Svårigheterna att hålla underläkartjänsterna
besatta är nämligen betydande.
Enligt vad jag erfarit av olika läkare
synes anledningen främst vara, att
tjänstgöring vid odelat lasarett ges ett
förhållandevis lågt meritvärde vid sökande
av annan läkartjänst.

Vid några tillfällen har diskussion
förekommit om de odelade lasarettens
värde. Det står emellertid klart att de
för närvarande inte kan undvaras inom
sjukvårdsorganisationen. Man måste
också räkna med att de odelade lasaret -

ten eller i stort jämförliga sjukvårdsinrättningar
även i framtiden bör kunna
fylla en väsentlig funktion inom sjukvården.
Givetvis är det då också angeläget
att läkarrekryteringen underlättas.

Orsaken till att tjänstgöring vid odelat
lasarett tillmätes ett lågt meritvärde
synes vara den specialisering som gjort
sig gällande inom läkaryrket. Denna
specialisering torde dock inte ha minskat
det absoluta behovet av all roundkunniga
läkare. Tvärtom synes utvecklingen
i vissa avseenden ha ökat detta
behov.

Tjänstgöringen vid odelade lasarett
torde kunna tillmätas ett betydande värde
för blivande allmänpraktiker, provinsialläkare,
industriläkare m. fl. Om
nu emellertid denna tjänstgöring tillmätes
ett lågt meritvärde vid sökande
av annan tjänst, blir det givetvis en
menlig inverkan på läkarnas benägenhet
att söka sig till odelat lasarett. Det
kan rentav ifrågasättas, om inte dessa
omständigheter kommer att medföra en
utveckling inom sjukvårdsorganisationen
som i och för sig inte är önskvärd.
Enligt min mening finns det därför skäl
att överväga åtgärder för att underlätta
rekryteringen av läkare till de odelade
lasaretten.

Med hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framställa följande frågor: Vill

statsrådet redogöra för gällande
bestämmelser rörande meritvärdet av
underläkartjänstgöring vid odelat lasarett? Finns

det enligt statsrådets mening
möjlighet att genom ändringar i meritvärdesgrunderna
stimulera läkarna att
i större utsträckning söka tjänst vid
odelat lasarett?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Nr 31

Tisdagen den 5 november 1963

Anmäldes och bordlädes en av herr
Andersson, Torsten, under sammanträdet
till herr förste vice talmannen avlämnad,
av honom och herr Larsson,
Thorsten, undertecknad motion, nr
796, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 172, angående riktlinjer för

fortsatt utbyggnad av universitets- och
högskoleväsendet m. in.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 16.12.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Tisdagen den 5 november

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollen för den 29
nästlidne oktober.

Ang. delgivningen av meddelanden om
avvikelse från självdeklaration

Jämlikt § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Andersson, Axel Johannes,
till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet framställt följande
fråga: »Har statsrådet uppmärksammat,
att taxeringsnämndernas meddelanden
om avvikelser från självdeklaration
ofta delgives de skattskyldiga under
semestertid, vilket försvårar för
dem att överklaga meddelandena inom
stadgad tidsfrist, och vill statsrådet
medverka till att dessa olägenheter undanröjs,
eventuellt genom införande av
ökad tidsfrist för överklagande?»

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
STRÄNG, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid
detta sammanträde besvara nämnda
fråga, erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Herr Axel Johannes Andersson
har frågat mig om jag har
uppmärksammat att taxeringsnämndernas
underrättelser om avvikelser från
självdeklaration ofta delges de skattskyldiga
under semestertid. Herr An -

dersson anser att detta försvårar ett
överklagande av taxeringen i tid och
undrar om jag vill medverka till att olägenheterna
undanröjs, eventuellt genom
förlängning av tiden för överklagande.
Jag vill på det svara följande.

Det är angeläget att arbetet i prövningsnämnderna
kommer i gång så
snart som möjligt. Detta ligger inte
minst i de skattskyldigas intresse. Om
prövningsnämndens beslut hinner meddelas
senast den 20 november, kan
nämligen beslutet beaktas redan på debetsedeln
å slutlig skatt. Man slipper då
det omständliga förfarandet med utskrivning
av ny debetsedel och eventuell
jämkning av kvarstående skatt i
avbidan på denna debetsedel, särskilt
restitutionsbeslut när för mycket skatt
inbetalats o. s. v.

Jag är därför inte beredd att föranstalta
om någon ändring av gällande
tidsfrister. Detta så mycket mera som
några rättsförluster inte behöver uppkomma
på grund av semestrarna. För
den, som på grund av semesterresa eller
annan anledning inte fått del av
taxeringsnämndens underrättelse senast
den 15 juli, förlängs besvärstiden automatiskt.
Har man däremot mottagit underrättelsen
tidigare, är man visserligen
bunden av den ordinarie besvärstiden
den 15 augusti, men om man på
grund av semester har svårighet att i
detalj precisera sina besvärsyrkanden

Tisdagen den 5 november 1963

Nr 31

Ang. delgivningen av meddelanden om avvikelse från självdeklaration

räcker det med att anföra s. k. reservationsbesvär,
d. v. s. överklaga utan fixerade
yrkanden och utan närmare motivering.
Man kan då efter den 15 augusti
återkomma i saken, sedan man haft tillfälle
att göra den utredning i frågan,
som inte kunnat göras tidigare.

Med detta, herr talman, anser jag mig
ha besvarat herr Anderssons fråga.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka finansministern
för svaret. Det är inte
särskilt uppmuntrande.

Finansministern finner att han inte
kan tänka sig någon ändring av de gällande
tidsfristerna, därför att det enligt
hans mening skulle medföra komplikationer
för prövningsnämnderna. Man
kan fråga sig, om man inte får finna
sig i det för att tillgodose den service
som allmänheten kan ha rätt att kräva.

Sedan säger finansministern, att det
inte behöver bli några rättsförluster på
grund av semestrarna, därför att man
har möjlighet att anföra s. k. reservationsbesvär.
Nu undrar jag, om det är
någon större del av svenska folket som
känner till den möjligheten. Man borde
på något sätt underrättas om den. Nu
är det så att de allra flesta, som har
kommit i den här svårigheten på grund
av att de varit borta på semester, anser
att de förlorat möjligheten att klaga och
finner sig i att låta udda vara jämnt.

I förra veckan fick jag svar på en
fråga till kommunikationsministern,
vari han meddelade att generalpoststyrelsen
överväger möjligheten att förlänga
liggetiden för värdeförsändelser.
Jag hoppas att man åtminstone skall
kunna åstadkomma detta. Då skulle ju
en del av de här besvärligheterna försvinna.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 796.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

192, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Spanien för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet;

nr 193, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Spanien för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
skatter å kvarlåtenskap;

nr 194, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 december
1949 (nr 655) med särskilda bestämmelser
om utskrivning från sinnessjukhus;
och

nr 196, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 18 § förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) om
automobilskatt, m. m.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 797, av herr Edström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
172 angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad
av universitets- och högskoleväsendet
m. m.;

nr 798, av herr Hilding m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
172, angående riktlinjer för fortsatt utbyggnad
av universitets- och högskoleväsendet
m. in.;

nr 799, av fröken Ljungberg och herr
Kaijser, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 172, angående riktlinjer
för fortsatt utbyggnad av universitetsoch
högskoleväsendet m. m.;

nr 800, av herr Lundström m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 172, angående riktlinjer för fortsatt

10 Nr 31 Onsdagen den 6 november 1963

utbyggnad av universitets- och högskoleväsendet
m. m.; samt

nr 801, av herrar Åkesson och Hilding,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 172, angående riktlinjer för
fortsatt utbyggnad av universitets- och
högskoleväsendet m. m.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.08.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Onsdagen den 6 november

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 30
nästlidne oktober.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
proposition nr 194, med förslag till lag
angående fortsatt giltighet av lagen den
21 december 1949 (nr 655) med särskilda
bestämmelser om utskrivning från
sinnessjukhus.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 196, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av

18 § förordningen den 2 juni 1922 (nr
260) om automobilskatt, m. m., hänvisades
propositionen, såvitt den avsåge
ändring i vägtrafikförordningen, till behandling
av lagutskott och i övrigt till
bevillningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
motionerna nr 797—801.

Interpellation ang. vissa arbetskraftsproblem
inom skogsbruket

Herr JONASSON (ep) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Det är naturligtvis angeläget
att näringslivet rationaliseras
så långt det är möjligt. Genom mekanisering
av olika delar av näringslivet
kan förutsättningar skapas för ökad
produktion, Men härvid måste man se
till att arbetskraft, som friställes genom
mekaniseringsprocessen, inte förlorar
försörjningsmöjligheterna, och
samtidigt måste såvitt möjligt garanteras,
att nya sysselsättningsmöjligheter
öppnas för den friställda arbetskraften
inom den egna bygden. Det sistnämnda
gäller givetvis särskilt för glesbygdsregionernas
vidkommande.

Under den senaste tiden har uppmärksamheten
riktats särskilt på den
pågående mekaniseringsprocessen i

Onsdagen den 6 november 1963

Nr 31

Interpellation ang. vissa arbetskraftsproblem inom skogsbruket

skogsbruket. För närvarande kan man
räkna med att mellan 120 000 och
130 000 man är sysselsatta inom skogsbruket.
Enligt vad som nu framkommit
i pressen har arbetsmarknadsstyrelsens
prognosinstitut gjort en undersökning
som skulle visa, att trots en ökad avverkningsvolym
skulle i det närmaste
varannan skogsarbetare i norra Sverige
och var tredje i södra Sverige friställas
från sysselsättningen i skogsbruket under
åren fram till 1970. Samtidigt redovisar
emellertid kommittén för näringslivets
lokalisering i sitt nu avgivna betänkande
en annan prognos, enligt vilken
antalet årsarbetare inom skogsbruket
under perioden 1960—1975 skulle
minskas med 24 proc. De båda prognoserna
pekar sålunda på väsentligt olika
resultat.

Det är naturligt att särskilt arbetsmarknadsstyrelsens
bedömning av arbetskraftsutvecklingen
inom skogsbruket
skapat oro hos befolkningen i skogsbygderna.
Skulle skogsbrukets arbetskraft
friställas i den omfattning, som
arbetsmarknadsstyrelsen nu räknar
med, och de friställda inte i erforderlig
utsträckning kan beredas annan sysselsättning
i den egna bygden, måste
följden för stora områden bli en sådan
befolkningsuttunning, att den nödvändiga
allmänna servicen inte kan upprätthållas.
Många skogsarbetare, framför
allt äldre sådana, befarar också att
de kan bli ställda i en situation, där de
får stora svårigheter att klara sin försörjning.
Det synes mig därför angeläget
att från ansvarigt håll lämnas en
realistisk bedömning av den framtida
arbetskraftsutvecklingen inom skogsbruket
mot bakgrunden av de båda
nämnda prognoserna.

Under alla förhållanden måste man
räkna med att mekaniseringsprocessen
kommer att friställa ett stort antal
skogsarbetare under den närmaste 10-årsperioden. Målsättningen måste härvid,
såsom framhållits, vara att så långt
möjligt bereda den friställda arbetskraften
andra sysselsättningsmöjlighe -

ter inom den egna bygden. De insatser
av främst ekonomisk art, som kommittén
för näringslivets lokalisering föreslagit
för s. k. utvecklingsområden och
stödområden, bör härvid kunna bli av
stor betydelse. Skulle emellertid minskningen
av skogsbrukets arbetskraft ske
i takt med arbetsmarknadsstyrelsens bedömning,
d. v. s. väsentligt snabbare
än vad kommittén för näringslivets lokalisering
räknat med, kan det ifrågasättas
om inte därutöver särskilda åtgärder
kan befinnas nödvändiga för att
nya sysselsättningsmöjligheter skall
kunna skapas åt den friställda arbetskraften
så långt möjligt inom den egna
regionen. Det kan också bedömas som
erforderligt, att särskilda åtgärder vidtages
från det allmännas sida för upprätthållande
av nödvändiga serviceanordningar
i skogsbygderna.

Den friställda arbetskraften måste
naturligtvis beredas möjligheter till utbildning
för andra lämpliga yrken. För
många äldre skogsarbetare kan emellertid
en sådan omställning möta alltför
stora svårigheter. Om arbetare, som har
endast något eller några få år kvar till
pensionsåldern, friställes, kan de få
särskilda svårigheter att vinna nya anställningar.
I många fall torde det också
vara meningslöst att omskola sådan
äldre arbetskraft till nya yrkesuppgifter.
För sådana fall borde enligt min
mening övervägas att öppna möjligheter
till förtidspensionering.

Med anledning av vad jag här anfört
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
ställa följande frågor:

Vill herr statsrådet mot bakgrunden
av de prognoser, som redovisats av
kommittén för näringslivets lokalisering
och arbetsmarknadsstyrelsen, redogöra
för sin syn på skogsbrukets arbetskraftsutveckling
under den närmaste
10-årsperioden?

Avser herr statsrådet att vidtaga särskilda
åtgärder i syfte att främja nya
sysselsättningsmöjligheter i de områden,
där arbetskraft inom skogsbruket

Nr 31

Onsdagen den 6 november 1963

Interpellation ang. vissa arbetskraftsproblem inom skogsbruket

kan väntas bli friställd i stor omfattning? Vill

herr statsrådet efter samråd inom
regeringen redogöra för regeringens
syn på möjligheterna av förtidspensionering
av sådana äldre skogsarbetare,
som friställes från skogsbruket och
lämpligen inte kan omskolas till andra
yrkesuppgifter?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Petersson, Erik Filip, under sammanträdet
till herr talmannen avlämnad,
av honom in. fl. undertecknad motion,
nr 802, i anledning av Kungl. Majtts
proposition nr 191, angående riktlinjer
för den statliga trafikpolitiken m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.08.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1963. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

630020