Nr 20 ANDRA KAMMAREN 1965 (Riksdagens protokoll 1965:20)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 20 ANDRA KAMMAREN 1965

29—30 april

Debatter m. in.

Torsdagen den 29 april

Sid.

Svar på interpellation av herr Lassinantti ang. mottagningsförhållan dena

för svenska TV-program inom Nordkalottområdet......... 3

Anslag till skolväsendet:

Länsskolnämnderna: Avlöningar............................... 6

Pedagogiskt utvecklingsarbete................................ 7

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m...... 14

Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets nordligaste

gränsorter m. m.......................................... 23

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar................. 24

Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor...................... 36

Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.............. 38

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor........................ 39

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. ... 43

Bidrag till driften av folkhögskolor........................... 45

Uppförande av vissa studentbostadshus ......................... 51

Interpellation av herr Hector ang. en svensk humanitär insats i Nord och

Sydvietnam............................................. 52

Meddelande om enkla frågor av:

herr Eriksson i Bäckmora ang. upprätthållande av ett livskraftigt

jordbruk i Norrland....................................... 53

herr Larsson i Borrby ang. kontrollen av importen av kreatursfoder 53

herr Persson i Heden ang. kärnvapenforskningen............... 53

herr Sjöholm ang. höjning av existensminimum................. 53

Samtliga avgjorda ärenden

Torsdagen den 29 april

Statsutskottets utlåtande nr 51, ang. allmän beredskapsstat, i vad avser
allmänna frågor och bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta

om arbeten inom viss kostnadsram........................... 5

1 —Andra kammarens protokoll 1965. Nr 20

Nr 20

Innehåll

Sid.

Statsutskottets utlåtande nr 52, ang. allmän beredskapsstat (justitie- 5

departementet).............................................

-— nr 53, ang. allmän beredskapsstat (försvarsdepartementet)....... 5

— nr 54, ang. allmän beredskapsstat (socialdepartementet)......... 5

— nr 55, ang. allmän beredskapsstat (kommunikationsdepartementet) 5

— nr 56, ang. allmän beredskapsstat (finansdepartementet)........ 5

■—• nr 57, ang. allmän beredskapsstat (ecklesiastikdepartementet)... 6

— nr 58, ang. allmän beredskapsstat (handelsdepartementet)....... 6

— nr 59, ang. allmän beredskapsstat (inrikesdepartementet)........ 6

— nr 60, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II (justitiedepartementet)
................................................... 6

— nr 61, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II (försvarsdepartementet)
...................................................

— nr 62, ang. ytterligare utgifter påtilläggsstat II (socialdepartementet)

-— nr 63, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II (kommunikationsdepartementet)
.............................................

— nr 64, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II (inrikesdepartementet)
...................................................

— nr 65, ang. godkännande av avtal med Stockholms stad rörande

vissa markbyten m. m.....................................

— nr 66, om anslag till skolväsendet............................

— nr 67, ang. anslag till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor m. m............................................ 51

-— nr 68, ang. fortsatt disposition av vissa äldre anslag inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde....................... 51

— nr 69, ang. ytterligare utgifter på tilläggsstat II (ecklesiastikdepartementet)
...................... 51

— nr 70, ang. fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag

inom socialdepartementets verksamhetsområde................ 52

— nr 71, ang. anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m.......... 52

05 05 05 05 05 05

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Torsdagen den 29 april

Kl. 14.00

Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr förste vice talmannen.

§ 1

Justerades protokollet för den 23 innevarande
april.

§ 2

Svar på interpellation ang. mottagningsförhållandena
för svenska TV-program
inom Nordkalottenområdet

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för kommunikationsdepartementet,
herr statsrådet SKOGLUND, som
yttrade:

Herr talman! Herr Lassinantti har
frågat mig, om jag är beredd att medverka
till åtgärder, som kan underlätta
mottagning av svenska TV-program inom
Nordkalottenområdet.

Enligt den gängse bestämningen av
Nordkalottenområdet innefattar detta i
stort sett de delar av Sverige, Norge och
Finland, som är belägna norr om polcirkeln.
Vad först angår möjligheterna
att mottaga svenska TV-program inom
den svenska delen av Nordkalottenområdet
siktar aktuella utbyggnadsplaner
till att ge så gott som hela befolkningen
■— ungefär 80 000 personer — möjlighet
därtill. Samtliga större sändarstationer
som avses för området har redan tagits
i bruk, nämligen Kiruna, Gällivare och
Pajala. Därjämte har elva mindre slavstationer
uppförts, varigenom sammanlagt
ungefär 96 procent av befolkningen
inom området i dagens läge har möjlighet
att mottaga de svenska sändningarna.
Ytterligare slavstationer —
främst inom Karesuando socken, som
särskilt nämns i interpellationen —
kommer att uppföras under de närmas -

te två åren. Vid utgången av budgetåret
1966/67 beräknas samtliga slavstationer
enligt de aktuella utbyggnadsplanerna
vara i drift.

I fråga om de finska och norska delarna
av Nordkalottenområdet begränsas
möjligheterna att mottaga svenska
TV-program av det förhållandet, att
dessa utsändes på ultrakortvåg, vilket
för god mottagning i stort sett förutsätter
optisk sikt mellan sändarstationens
antenn och mottagarantennen.
Detta ger för de större stationerna räckvidder
på 80—100 km, vilket innebär
att godtagbar mottagning i grannländerna
blir möjlig endast i vissa gränstrakter.
En relativ förbättring vore i
och för sig tänkbar genom att antingen
anlägga någon eller några ytterligare
större sändarstationer i själva gränsområdena
eller genom att öka sändningseffekten
hos de befintliga stationerna.
Möjligheter härtill saknas emellertid i
praktiken genom de nödvändiga begränsningar
i våglängdsutnyttjandet,
som regleras av internationella överenskommelser.

Beträffande de faktiska mottagningsförhållandena
i dagens läge kan konstateras,
att den del av Finland som
gränsar till Norrbotten är relativt väl
tillgodosedd genom sändningarna från
den större stationen i Pajala och slavstationerna
i Karesuando och Muodoslompolo.
Inom den norska delen av
Nordkalotten är det däremot av topografiska
och demografiska skäl endast
i ringa utsträckning möjligt att mottaga
svenska sändningar. Den enda tekniska
möjlighet, som i sådana fall i
praktiken föreligger att förbättra förhållandena,
torde vara att mottagarlandet
självt — då förutsättningar därtill
föreligger — upprättar slavstationer
för återutsändning av de svenska pro -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Svar på interpellation ang. mottagningsförhållandena för svenska TV-program
inom Nordkalottenområdet

grammen. Med hänsyn till sådana stationers
begränsade räckvidd måste de
då placeras i närheten av de orter, som
man vill tillgodose.

Jag vill i sammanhanget erinra om
de överläggningar, som på senaste tiden
ägt rum om överföring -—• via slavstationen
i Vassijaure och en omformare
på den norska sidan — av det
svenska TV-programmet till Narviksområdet.
Det gäller här ett provisoriskt
arrangemang i avvaktan på att det norska
televisionsnätet når fram till berörda
område, överföringen dit av svenska
program kan förväntas komma i gång
inom den allra närmaste framtiden.

Den positiva inställningen till lösningen
av detta aktuella problem är ett
uttryck för beredvilligheten från svensk
sida att i förekommande fall -— då förutsättningar
i övrigt föreligger — medverka
till åtgärder, som underlättar
mottagning av svenska TV-program inom
Nordkalottenområdet.

Vidare anförde

Herr LASSINANTTI (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet Skoglund för svaret på min
interpellation, ett svar som jag gärna
tolkar som positivt.

Bakgrunden till interpellationen var
i första hand de otillfredsställande mottagningsförhållandena
i Karesuandoområdet.
Det finns flera byar där uppe
som endast med stor svårighet kan ta
del av de svenska TV-programmen.

Det var alltså i första hand rent inhemska
skäl som kom till uttryck i interpellationen.
Vår radio har ju en monopolställning,
och därav följer en logisk
skyldighet att söka täcka hela vårt
lands territorium. Det är mycket viktigt
att folk som bor i perifera bygder
kan följa radio- och TV-programmen
för att hålla sig orienterade om den
allmänna debatten, ödemarkens människor
har fått på sin lott att vara vår

odlings utposter i bygder där man måste
ha folk.

När herr statsrådet talar om att en
slavsändare för TV skall anläggas i
Karesuandoområdet, så skulle jag vilja
vädja till statsrådet att se till att dess
räckvidd inte blir alltför snäv. Egentligen
borde vi få en kraftig sändare
just där uppe, dels för att med framgång
kunna betjäna hela vårt territorium
och dels för att praktisera nordism
på detta område.

Där uppe i norr är människorna vana
vid att umgås över gränserna, och jag
tycker att det skulle vara en gärd av
aktning för det nordiska samarbetet att
sörja för att våra TV-program kan ses
på andra sidan gränsen. I norra Finland
t. ex. har möjligheten att se svensk television
skapat ett stort och positivt intresse
för svenska språket, något som
ur samnordisk synpunkt är mycket
glädjande. Människorna i KaresuandoEnontekiö-Koutokeinoområdet
utgör sedan
gammalt en enhet. Där uppe existerar
riksgränserna mer på papperet
än i folkets medvetande, och väl är det.

Frågan om radio- och TV-samarbetet
i Norden behandlades utförligt vid Nordiska
rådets tolfte session i Stockholm
1964. Den kulturella niomannakommittén,
som beredde ärendet, var av den
meningen, att det fanns stora förutsättningar
att öka tillgången på grannländernas
inte bara radio- utan också TVprogram.
Det anförs ofta av myndigheterna
att våglängdsutnyttjandet regleras
av internationella överenskommelser,
som man inte kan göra någonting
åt. Nog tycker man att de faktiska förhållanden,
som kan redovisas om samarbetet
över gränserna där uppe i norr,
borde göra intryck även på dem som
fastställer dessa internationella överenskommelser.

Herr statsrådet redovisar det samarbete
i fråga om svenska TV-program
som inletts i Kiruna-Narviksområdet.
Det var ju en enskild man som monte -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Svar på interpellation ang. mottagningsförhållandena för svenska TV-program
inom Nordkalottenområdet

rade upp en omformare, vilken gjorde
det möjligt för Narvik med omnejd att
se svensk TV. Detta var visserligen olagligt,
men trycket från människorna blev
så starkt, att de norska myndigheterna
ordnade ett provisoriskt tillstånd för
vederbörande, och därför kan man i
Narvik i dag se svenska TV-program. I
en interpellationsdebatt i norska stortinget
för någon tid sedan blev det
klarlagt att det förelåg ett synnerligen
stort intresse även på regeringsplanet
för ett utökat samarbete på detta område.

Med hänsyn till den intima samverkan
på en mångfald olika områden inom
Nordkalotten vore det enligt min
mening olyckligt, om den praktiska politiken
toge sig sådana uttryck, att när
ett lands sändarnät byggts ut programmen
från grannländerna skulle strypas.
En sådan samverkan är t. ex. mellan
Sverige och Finland i hög grad nödvändig
redan av språkliga skäl. Det
finns folk i Sverige som under lång tid
betalat både radio- och TV-licens till
Sverige men som inte haft möjlighet
att följa med de svenska programmen
därför att de saknat språkliga förutsättningar
för detta.

Jag vill gärna vitsorda kommunikationsministerns
stora intresse för det
nordiska samarbetet — han var en av
dem som 1957 väckte medlemsförslaget
i Nordiska rådet om ökat samarbete
inom Nordkalotten, men jag kan ändå
inte underlåta att till tacket för svaret
på min interpellation foga en vördsam
hemställan till statsrådet att ta samarbetet
på radions och televisionens
områden i Norden så seriöst som det
över huvud taget är möjligt att göra.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 3

Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträ -

de gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:

herr Vigelsbo, till herr statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet i anledning
av prisutvecklingen beträffande
livsmedel, och

herr Lorentzon, till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet angående
åtgärder för att förlägga en ersättningsindustri
till Ådalsområdet.

Kammaren biföll dessa framställningar.

§ 4

Föredrogs vart efter annat statsutskottets
utlåtanden:

nr 51, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser allmänna frågor
och bemyndigande för Kungl. Maj:t att
besluta om arbeten inom viss kostnadsram,

nr 52, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser justitiedepartementets
verksamhetsområde,

nr 53, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser försvarsdepartementets
verksamhetsområde,

nr 54, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde,

nr 55, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde,
nr 56, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde,

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Länsskolnämnderna: Avlöningar

nr 57, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde,

nr 58, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde,

nr 59, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående allmän beredskapsstat
för budgetåret 1965/66, i vad
propositionen avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde,

nr 60, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser justitiedepartementets verksamhetsområde,

nr 61, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser försvarsdepartementets verksamhetsområde,
samt

nr 62, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser socialdepartementets verksamhetsområde.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa
utlåtanden hemställt.

§ 5

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr
63, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ytterligare utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Punkten 1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 2

Lades till handlingarna.

§ 6

Föredrogs vart efter annat statsutskottets
utlåtanden:

nr 64, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, i vad propositionen
avser inrikesdepartementets verksamhetsområde,
och

nr 65, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående godkännande av
avtal med Stockholms stad rörande vissa
markbyten m. m.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa
utlåtanden hemställt.

§ 7

Anslag till skolväsendet

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr
66, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1965/66
till skolväsendet jämte i ämnet väckta
motioner.

Punkterna 1—3

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 4

Länsskolnämnderna: Avlöningar

Sedan punkten föredragits yttrade:

Herr KEIJER (fp):

Herr talman! I ett motionspar har
riksdagsmän från Stockholms stad och
län hemställt om inrättande av ännu en
tjänst som skolinspektör vid skolnämnden
för Stockholms stad och län. Denna
hemställan bygger på ett starkt dokumenterat
behov.

Stockholms län har en följd av år visat
en expansion utan motsvarighet i riket.
År 1958, då länsskolnämnden tillkom,
var folkmängden i länet cirka

Torsdagen den 29 april 19G5

Nr 20

430 000. Sex år senare liade folkmängden
ökat till cirka 560 000, d. v. s. en
ökning med inte mindre än 30 procent.
Denna väldiga utveckling återspeglas
på skolväsendets område. Antalet klasser
i den obligatoriska skolan i Stockholms
län var för sex år sedan 2 136.
Nu är antalet klasser i grundskolan
2 938. Det innebär, att klassantalet i
länet ökat med nära 40 procent under
denna tid. Antalet gymnasieklasser har
fyrdubblats under samma period. Antalet
elever i skolor som står under insyn
av skolnämnden i Stockholms stad
och län uppgår till omkring 200 000,
och antalet där tjänstgörande lärare är
omkring 10 000.

Redan före den 1 juli 1964 var arbetsbördan
oproportionerligt stor för
skolinspektörerna vid nämnden. Sedan
arbetsområdet utvidgats, därigenom att
nämnden blivit mellaninstans också för
Stockholms stad, och sedan i övrigt en
mängd nya arbetsuppgifter tillkommit,
har det blivit allt svårare för skolinspektörerna
att hinna med de uppgifter
som enligt arbetsordningen åligger
dem.

Ett arbetsområde som blivit alltmer
omfattande är yrkesskolväsendet, som
under senare år vuxit enormt inom området.
Antalet heltidskurser i yrkesskolorna
i Stockholms stad och län uppgick
år 1963 till inte mindre än 1 098
och antalet deltidskurser till 2 238. Av
landets 71 statsunderstödda enskilda yrkesskolor,
som numera sorterar under
nämnderna, finns i Stockholms stad och
län 36, alltså mer än hälften.

För alla de arbetsuppgifter som åligger
nämnden finns en personal på 14
personer, därav tre skolinspektörer.
Den förstärkning som nu behövs, sedan
nämnden fått några nya tjänster för de
administrativa uppgifterna, är en skolinspektör.

Det är tacknämligt att pengar ställs
till förfogande för anlitande av experter,
men dessa har inte möjlighet att
följa upp ärendena på samma siilt som

Pedagogiskt utvecklingsarbete

en ordinarie skolinspektör. Jag har senast
i dag av en ledamot av skolnämnden
fått bekräftat hur verkligt besvärande
arbetsförhållandena är på inspektörssidan.

Jag tar utskottets skrivning som ett
löfte om att frågan om en förstärkning
skall tas upp och har därför inget yrkande.

Herr TURESSON (h):

Herr talman! Herr Keijers sista ord
i hans inlägg täcker fullständigt den
uppfattning som statsutskottet har på
denna punkt. Skolöverstyrelsen har inte
begärt ytterligare någon ny skolinspektörstjänst
för skolnämnden i Stockholms
stad och län och inte heller Kungl.
Maj:t har gjort det. Däremot föreslås i
propositionen, och det tillstyrker utskottet,
att de nu 14 befattningshavarna utökas
med 6 nya och att dessutom ett
ganska försvarligt belopp ställs till förfogande
för anlitande av extra arbetskraft
och experter. Slutligen säger utskottet
att man bör genom skolöverstyrelsen
få övervägt huruvida ytterligare
en ny inspektörstjänst framdeles bör
inrättas. Med den formuleringen tycker
jag att man bör kunna känna sig nöjd i
Stockholms stads och läns skolnämnd.

Efter härmed slutad överläggning biföll
kammaren utskottets hemställan.

Punkterna 5—10

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 11

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Kungl. Maj:t hade (bilaga 10, punkt
D 11, s. 209—216) föreslagit riksdagen
att till detta ändamål för budgetåret
1965/66 anvisa ett reservationsanslag av
3 010 000 kr.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Pedagogiskt utvecklingsarbete

herr Lundström m. fl. (I: 114) och den
andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m. fl. (II: 145) i vilka hemställts,
såvitt nu var i fråga, att riksdagen måtte
besluta, att anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete uppräknades med
500 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t föreslagit
och därför till pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 3 510 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Virgin m. fl. (1:174) och den andra
inom andra kammaren av herr Heckscher
m. fl. (II: 195), i vilka hemställts,
såvitt nu var i fråga, att riksdagen måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt skolöverstyrelsen
att till nästa års riksdag
utreda och framlägga förslag i syfte att
intensifiera utvecklingsarbetet på det
pedagogiska området;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Thorsten Larsson m. fl. (1:275)
och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Hedenäset m. fl.
(II: 330), i vilka hemställts att riksdagen
till Pedagogiskt utvecklingsarbete under
åttonde huvudtiteln för budgetåret
1965/66 måtte anvisa ett reservationsanslag
av 3 950 000 kr.;

dels och en inom andra kammaren av
herr Carlshamre väckt motion (II: 444),
i vilken hemställts att riksdagen måtte
besluta att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa ett
reservationsanslag av 3 410 000 kr.

Utskottet hemställde,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna 1:114 och 11:145,
1:275 och 11:330 samt 11:444, förstnämnda
två motioner såvitt nu var i fråga,
till Pedagogiskt utvecklingsarbete för
budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag
av 3 010 000 kr.;

II. att motionerna 1:174 och 11:195,
i vad de avsåge uppdrag att till nästa

års riksdag utreda och framlägga förslag
i syfte att intensifiera det pedagogiska
utvecklingsarbetet, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservationer hade avgivits

a) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Nelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett att utskottet under I. bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
I: 114 och II: 145 samt II: 444 ävensom
med bifall till motionerna I: 275 och
II: 330, förstnämnda två motioner såvitt
nu var i fråga, till Pedagogiskt utvecklingsarbete
för budgetåret 1965/66 anvisa
ett reservationsanslag av 3 950 000
kr.;

b) av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett att
utskottet under II. bort hemställa, att
riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 174 och II: 195, såvitt nu var
i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om utredning och förslag till nästa
års riksdag i syfte att intensifiera utvecklingsarbetet
på det pedagogiska
området.

Punkten föredrogs; och anförde därvid: Herr

LARSSON i Hedenäset (ep):

Herr talman! För pedagogiskt utvecklingsarbete
föreslår vi reservanter ett
högre anslag än vad utskottsmajoriteten
har stannat för. Utskottsmajoriteten har
—• och utskottets värderade försvarare
avser antagligen att göra detsamma — i
sin motivering för utskottsförslaget åberopat
den procentuella förhöjningen av
anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
de senaste åren.

Låt mig då inledningsvis påpeka hur
ofullständig en sådan motivering är.
Den kan inte tillmätas någon avgörande
betydelse med mindre det är klart att
medelsanvisningen det år man tar som
utgångspunkt svarar emot det verkliga

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

behovet, och detta därtill endast om
man samtidigt tar hänsyn till de behovsförändringar
som inträtt under
mellantiden.

Av väl så stort intresse i detta sammanhang
synes mig vara de uppgifter
som skolöverstyrelsen meddelat om anslaget
för pedagogiskt utvecklingsarbete
i relation till de samlade skolkostnaderna.
I industriella sammanhang synes det
enligt skolöverstyrelsen förhålla sig så
att belopp motsvarande 2—2,5 procent
av de totala driftkostnaderna vanligen
anslås till utvecklingsarbete.

De statliga forskningsutgifternas storlek
har i propositionen 69 år 1964 beräknats
till 2,1 procent av den samlade
statliga driftbudgeten. För skolväsendets
del kan samtidigt under utvecklingsanslaget
anvisade medel beräknas till endast
omkring 0,2 procent av de totala
driftanslagen för skolväsendet. För pedagogiskt
utvecklingsarbete är det således
ännu alltför små belopp som anvisas,
vilken procentuell förhöjning som
än må kunna framräknas för de senaste
åren.

Det pedagogiska utvecklingsarbetet
gäller i grund och botten förverkligandet
av de senaste årens olika skolreformer.
Det är fråga om forskningar och
försök som syftar till att ge skolan en
utformning som gör den skickad att förverkliga
den dubbla målsättningen att
fostra till såväl självständighet som gemenskap.
Samtidigt som gemenskapen
markeras genom bl. a. de sammanhållna
klasserna uppställes kravet på ett större
hänsynstagande till den enskilde elevens
förutsättningar, till hans begåvningsgrad,
begåvningsart, hemförhållanden
och till hans intressen och läggning.

Våra dagars föränderliga samhälle
ställer i och för sig nya krav och behov
i fråga om undervisning och skolarbete.
Härvid undergår även förutsättningarna
för arbetet fortgående förändringar. Det
iir därför nödvändigt att man genom
ständiga experiment och forskningar
verkar för att skolans utveckling sker i

Pedagogiskt utvecklingsarbete

takt med samhällets och så att den främjar
en god samhällsutveckling.

Det är mot bakgrunden av vad som
här har anförts som det har synts oss
att de olika utvecklings- och forskningsuppgifter
som skolöverstyrelsen i sin
framställning har presenterat och begärt
medel till är så angelägna att någon
nedprutning icke, enligt vårt sätt
att se, kan vara riktig från skolans och
samhällets synpunkt. Därför föreslår vi
också att riksdagen bifaller skolöverstyrelsens
framställning.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen
1 a vid föreliggande punkt.

Herr KÄLLSTAD (fp):

Herr talman! Vi befinner oss för närvarande
i ett skede av stora och betydelsefulla
skolreformer. Det gäller grundskolan,
gymnasiet och fackskolorna för
att ta några exempel. I ett sådant skolreformatoriskt
skede måste det vara ytterst
betydelsefullt att vi ägnar tillbörlig
uppmärksamhet åt det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Statsutskottet har också i sin skrivning
understrukit betydelsen av ett oavbrutet
utvecklingsarbete på det pedagogiska
och det psykologiska fältet och anser
att departementschefens förslag om
en höjning av anslaget med 900 000 kronor
till 3 010 000 kronor är helt tillfredsställande.

Herr talman! Detta måste ändå vara
en felsyn. Studerar man skolöverstyrelsens
uttalade önskemål finner man att
det förslag som lämnats av departementet
inte är mer än hälften av vad skolöverstyrelsen
har äskat. Skolöverstyrelsen
har begärt en höjning på i runt tal
1,8 miljoner och har t. ex. föreslagit ett
särskilt organ som skulle benämnas skolväsendets
provinstitut. Institutet skulle
arbeta med framställning av standardprov
in. in.

Ser man på vad som skulle vara önskvärt
och betydelsefullt för det allmänna
skolväsendet när det gäller det pedagogiska
utvecklingsarbetet är det fram -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Pedagogiskt utvecklingsarbete

för allt pedagogiska och psykologiska
undersökningar av olika slag —- t. ex.
undersökningar rörande lagundervisning.

På detta område har under det senaste
året, eller kanske man skall säga de senaste
åren, amerikanen dr Trumps metod
kommit i blickfältet, en metod med
storklasser och gruppundervisning samt
individuell undervisning enligt en speciell
metod. Här behövs onekligen experiment
och undersökningar. Vidare kan
nämnas undersökningar rörande undervisningens
individualisering. Särskilt
betydelsefullt nu måste undersökning
om utbildningsmetoder för handikappade
personer sägas vara. Vidare har vi
utvecklingsarbete då det galler test och
metoder för skolpsvkologisk verksamhet
samt för studie- och yrkesorientering.

Jag kan nämna vad skolöverstyrelsen
också framhåller, t. ex. framställning av
undervisningsfilm och av vissa undervisningshjälpmedel
samt produktion av
läroböcker i övnings- och yrkesämnen,
utarbetandet av vissa korrespondenskurser
och försöksverksamhet med
språklaboratorier.

Inte minst väsentligt anser jag det vara
att det sker en omläggning och modernisering
av fysikundervisningen, i
första hand vid de allmänna och tekniska
gymnasierna, men också en omläggning
och modernisering av biologiundervisningen
på det allmänna gymnasiet
och en modernisering av kemiundervisningen
på elementärstadiet.
Nämnas kan också viss verksamhet vid
statens blind- och dövskolor.

När det gäller yrkesskoleväsendet vill
jag endast nämna att det där krävs en
reformpedagogisk verksamhet vid vissa
fackskolor och avdelningar för yrkesundervisning
samt mycket annat.

Jag finner nu att eckleisiastikministern
delar skolöverstyrelsens uppfattning
på många av dessa punkter. Han
önskar i första hand få till stånd ökade
insatser i fråga om undervisning och

undersökningsverksamhet och för framställning
av vissa undervisningshjälpmedel.
Han understryker också vikten av
att försök göres med varierande klassstorlekar
och med lagundervisning. Men
han är inte beredd att tillstyrka det anslag
som skolöverstyrelsen har begärt,
utan nöjer sig med hälften av detta belopp.

Det är ytterst angeläget att eu kraftig
satsning äger rum på det pedagogiska
utvecklingsarbetets område. I statsverkspropositionen
har, såsom jag tidigare
nämnde, framlagts en del värdefulla
förslag, men det är onekligen motiverat
att gå ännu längre i fråga om
detta utvecklingsarbete. En intensiv
forskning och försöksverksamhet på pedagogikens
område måste sägas utgöra
en mycket viktig beståndsdel i strävandena
att höja skolväsendets allmänna
kvalitet och undervisningens effektivitet.
Jag erinrar i detta sammanhang på
nytt om den Trumpska metoden eller
någon modifierad form av denna metod.
Vidare måste det bedrivas en försöksverksamhet
med nya undervisningsmetoder
och hjälpmedel för handikappade
liksom även en utökad yrkespedagogisk
forskningsverksamhet.

Herr talman! Mot bakgrunden av allt
detta har vi reservanter inte ansett det
tillräckligt med ecklesiastikministerns
förslag om en anslagshöjning på 900 000
kronor, utan vi föreslår en höjning med
ytterligare 500 000 kronor. Vi sträcker
oss alltså inte upp till det belopp skolöverstyrelsen
önskat, men vårt förslag
innebär en sammanlagd höjning med
1,4 miljon kronor.

Jag yrkar bifall till reservation 1 a.

I detta anförande instämde herr 1 Yestberg
(fp).

Herr ARVIDSON (s):

Herr talman! Det förefaller råda fullkomlig
enighet om vikten av pedagogiskt
utvecklingsarbete och även om att
detta arbete måste intensifieras. Det är
glädjande att ett progressivt tänkande

Torsdagen den 29 april 1905

Nr 20

nu gör sig gällande härvidlag. Skolan
befinner sig i en explosiv utveckling,
och alla tycks vara tillfredsställda därmed
— t. o. in. högern synes glädja sig
åt den förändringens vind som blåser
genom det svenska undervisningsväsendet.

Vad vi hittills åstadkommit genom
våra riksdagsbeslut på skolans område
åt en yttre skolreform. Det är de yttre
anordningarna, organisationen, som har
stått i centrum för intresset. Men nu
har tiden kommit till den inre skolreformen,
och det finns utan tvivel
ofantligt mycket att göra i det avseendet.
Skolarbetet går ju alltjämt i stort
sett efter gamla mönster. Det är de
gamla nedärvda undervisningsmetoderna
som fortfarande dominerar. Lärarna
är ju utbildade för dessa äldre metoder;
det är i viss utsträckning fallet även
med de yngre lärarna, eftersom handledarna
ofta inte har hunnit med den
omställning som hade varit nödvändig.

Det förhållandet att det är fråga om
någonting helt nytt sammanhänger kanske
främst därmed att skolan har fått
en ny målsättning. I centrum står personlighetsfostran,
inklusive den fostran
till självständighet och gemenskap
som herr Larsson i Hedenäset här talat
om. Denna målsättning kräver nya
metoder. Den yttre situationen, med
sammanhållna klasser långt upp i skolåldern,
är en annan nyhet som kräver
en omställning. Den förutsätter framför
allt individualisering, som i sin tur
måste bygga på självverksamhet.

En omläggning är också på gång. Intresset
för denna omläggning är stort.
Det gäller lärarna själva och det gäller
skolmyndigheterna, både de centrala
och de lokala, liksom även Kungl.
Maj:t. Det gäller också de firmor som
framställer läroböcker och undervisningsmateriel
och det gäller forskarna
på området. I själva verket väller över
oss en störtflod av nya idéer, egna och
importerade, och det är nödvändigt att
denna flod ledes in i en fåra som garan -

Pedagogiskt utvecklingsarbete

terar ett lugnt lopp, utan forsar och
översvämningar.

Skolöverstyrelsen har för denna del
av reformarbetet framlagt ett ambitiöst
program, vilket bara är att med tillfredsställelse
notera. Men programmet
är så pass stort och omfattande att alla
projekten knappast kan igångsättas under
nästa budgetår. Ur denna synpunkt
måste Kungl. Maj:ts ansenliga höjning
av anslaget betraktas som tillräcklig
och realistisk. Vi bör även ha i minnet
att många av de uppgifter, som herr
Källstad talade om, är tillgodosedda inom
andra anslag på åttonde huvudtiteln.

Jag tror också att man bör vara en
smula försiktig. Jag vill påminna om
följande omständighet. Vi har haft en
tolvårig försöksverksamhet med nioårig
enhetsskola, en verksamhet där nytt
bröts mot gammalt. Den var inte av
särdeles systematisk karaktär. Vi har
under tiden fått en försöksskola i Linköping
med begränsade men systematiska
uppgifter. Innan vi skils åt för
den här sessionen kommer måhända
lärarutbildningssakkunnigas betänkande
att föreligga.

Skolkommissionen föreslog på sin tid
att till varje lärarhögskola skulle anknytas
en experiment- och demonstrationsskola.
Man skulle experimentera
fram de nya metoderna samtidigt som
man skulle visa hur de tillämpades, så
att de blivande lärarna verkligen fick
en konkret uppfattning om detta. Det
är möjligt att den utbyggnad, som vi
inte har åstadkommit under 50-talet,
blir nödvändig på grundval av förlaget
från lärarutbildningssakkunniga.
Då får riksdagen tillfälle att ta upp detta
pedagogiska utvecklingsproblem i en
mycket större skala.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

Herr TUKESSON (h):

Herr talman! Statsutskottet anser liksom
de föregående talarna att det är en

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Pedagogiskt utvecklingsarbete

angelägenhet av stor vikt att det pedagogiska
utvecklingsarbetet förs vidare
och i mån av möjligheter intensifieras.

I sina äskanden till denna riksdag
har skolöverstyrelsen velat fördubbla
anslaget för ändamålet, under det att
departementschefen har ansett att en
ökning av resurserna med ungefär 50
procent är tillräckligt. Det är ju inte så
särdeles ovanligt att det föreligger
skiljaktigheter mellan vad ämbetsverken
begär och vad Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att bevilja. Här liksom på så
många andra områden görs en avvägning
mellan olika angelägna behov.

Herr Larsson i Hedenäset gjorde en
jämförelse mellan den andel i procent
av de totala driftkostnaderna, som det
föreslagna anslaget till det pedagogiska
utvecklingsarbetet utgör, och den andel
av driftkostnaderna inom näringslivet
som där används för utvecklingsarbete.
Den jämförelsen utföll enligt herr Larssons
uppfattning inte särdeles förmånligt
för det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Jag vill i det sammanhanget bara
påpeka att det pedagogiska utvecklingsarbetet
ingalunda försiggår enbart i
skolöverstyrelsens regi. Vi bar pedagogiska
institutioner vid våra universitet
där sådant utvecklingsarbete självfallet
bedrivs i vetenskapliga former, och vi
bar också en dylik verksamhet vid lärarhögskolorna.

Det är klart att statsutskottet vid bedömning
av Kungl. Maj:ts förslag, med
hänsynstagande till de förhållanden
jag här har berört, har att ta ställning
till frågan om det föreslagna beloppet
är tillräckligt eller inte. På grundval av
det material som har stått till statsutskottets
förfogande har dess majoritet
ansett att den föreslagna höjningen av
anslaget är tillräckligt för nästkommande
budgetår.

Hur mycket detta utvecklingsarbete
kan intensifieras i framtiden och hur
stora behov av anslagshöjningar som
då kan förekomma bär vi svårt att be -

döma i dag. Det sammanhänger med att
vi här i riksdagen har fått en relativt
dålig för att inte säga helt bristfällig
redogörelse för hur stor personal, lämpad
för detta arbete, som skolöverstyrelsen
kan uppbringa. Om detta arbete
skall kunna bedrivas i tillräcklig omfattning
sammanhänger först och sist
med de personella resurserna och storleken
av det belopp som arbetet kommer
att kräva.

För att riksdagen skall kunna göra en
sådan bedömning i framtiden och avgöra
om skolöverstyrelsens äskanden
kontra departementschefens förslag är
rimliga, behöver riksdagen en redovisning
av dessa personella resurser. En
sådan redovisning måste då också kompletteras
med de förslag till utredningsuppgifter,
som man självfallet har till
grund för sitt arbete i skolöverstyrelsen.
Herr Källstad var inne på detta
och räknade upp en rad enligt hans
uppfattning — och jag tror jag kan instämma
på varje punkt — angelägna
uppgifter för utvecklingsarbetet. Jag vill
i det sammanhanget bara peka på att
i reservationen 1 b till detta utlåtande
krävs just en sådan utredning som jag
här har talat om och som syftar till att
ge riksdagen bättre möjligheter än vi
haft i år att bedöma dessa anslags storlek.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till utskottets hemställan utom beträffande
reservationen 1 b som jag ber
att få tillstyrka.

Herr ARVIDSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Situationen på den borgerliga
kanten är något egenartad. Herr
Larsson i Hedenäset och herr Källstad
har slutit upp omkring skolöverstyrelsens
program — som är mycket stort,
omfattande, detaljerat och planmässigt.
Men herr Turesson anser allt detta vara
otillräckligt och vill ha bättre upplysningar;
vi bör göra en särskild utredning
om saken.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Alla de problem som herr Källstad
tog upp har såvitt jag förstår hämtats
från skolöverstyrelsens petita, och herr
Larssons i Hedenäset synpunkter är
också hämtade där. Även allt det som
herr Turesson önskar finns med i skolöverstyrelsens
stora plan. Jag vill erinra
om att skolöverstyrelsen har en
särskild avdelning för utvecklingsarbete.
Det är helt onödigt med en utredning,
och jag tycker att herr Turesson
gick ut på krigsstigen litet i onödan.

Herr TURESSON (h) kort genmäle:

Herr talman! Jag var finkänslig nog
att inte nämna var mina företrädare här
i talarstolen hade tagit alla sina förslag
om utredningsuppgifter. Jag vet mycket
väl att skolöverstyrelsen har en förteckning.
Men vad vi saknar är en angelägenhetsgradering
av förslagen, en
tidtabell för deras genomförande och
— vad jag särskilt uppehöll mig vid —
en redovisning av de personella resurserna
för att kunna genomföra dem.

Herr LARSSON i Hedenäset (ep):

Herr talman! Herr Arvidson fann
uppträdandet på den borgerliga kanten
något egenartat. Tillåt mig säga, herr
Arvidson, att här företräder vi var och
en sitt parti. Och om herr Arvidson
trivs i det sällskap han fått, så skall
jag inte missunna honom den glädjen.

Här har skolöverstyrelsen presenterat
ett ambitiöst program, sade herr Arvidson,
men räcker resurserna?, frågade
han. Sedan spann herr Turesson vidare
på den tråden.

Det är alldeles riktigt att vi reservanter
har hämtat våra förslag från
skolöverstyrelsens framställning. Det
har vi inte stuckit under stol med, utan
vi har klart och tydligt deklarerat att
vi stöder den framställningen och de
yrkanden som däri göres. Om man ifrågasätter
huruvida resurserna räcker till
och huruvida skolöverstyrelsen har
gjort en realistisk bedömning av våra
forskningsresurser, så tycker jag det

Pedagogiskt utvecklingsarbete

hade varit klädsamt om detta hade ifrågasatts
redan under avdelningens arbete,
så att vi hade fått tillfälle att infordra
uppgifter från skolöverstyrelsen
på dessa punkter.

Slutligen ber jag att återigen få citera
en man som sysslar med dessa frågor
och kan dem, nämligen undervisningsrådet
Nils-Eric Svensson, som har sagt:
»Vänta inte underverk men ge oss chans
att göra dem!»

Herr WENNERFORS (h):

Herr talman! Med anledning av herr
Arvidsons lilla älskvärdhet i inledningen
av sitt anförande, när han talade om
det parti som jag representerar, ber jag
att få tala in följande i protokollet.

Herr Arvidson säger att även högern
nu har börjat inse att det blåser en förändringens
vind. Jag vill säga på precis
samma sätt, herr Arvidson. — Även socialdemokraterna
börjar förstå att man
måste satsa på kvalitet i skolväsendet.
Och ett sätt att göra det är att ge utrymme
för ett omfattande pedagogiskt
utvecklingsarbete.

Vi skall också erinra oss att det är
tack vare oppositionens påminnelser
om värdet av ett utvidgat pedagogiskt
utvecklingsarbete som dessa anslag har
höjts under de senaste två åren. Den
höjning som departementschefen föreslagit
i år anser jag vara väl avvägd
med tanke på de samhällsekonomiska
och personella resurser vi har.

Härmed var överläggningen slutad.

Mom. I

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
1 a); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Larsson i Hedenäset begärde emellertid
votering, i anledning varav efter given
varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Nr 20

Torsdagen den 29 april 19C5

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
11 :o) mom. I) i utskottets utlåtande nr
66, röstar

Ja;

Den, det ej vill röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
1 a) av herr Boman m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Larsson i Hedenäset
begärde emellertid rösträkning, varför
votering medelst omröstningsapparat
verkställdes. Därvid avgavs 138 ja
och 70 nej, varjämte 2 av kammarens
ledamöter förklarade sig avstå från att
rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. II

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
1 b); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Turesson begärde emellertid votering,
i anledning varav efter given varsel
följande voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
11 :o) mom. II) i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
1 b) av herr Wallmark m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom
uppresning. Herr förste vice talmannen
tillkännagav, att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Turesson begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 155 ja och 30 nej,
varjämte 26 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Punkterna 12 och 13

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten lrt

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften
av grundskolor m. m.

Kungl. Maj :t hade (punkt D 14, s. 222
—230) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att besluta om
grunderna för statens bidrag till driftkostnaderna
för Kristofferskolan, dels
till Grundskolor ni. m: Bidrag till driften
av grundskolor m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 430 000 000 kr.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 114) och den andra
inom andra kammaren av herr Ohlin
m.fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt
nu var i fråga, att riksdagen måtte I.
besluta att anslaget till skrivhjälp åt lärare
på grundskolans högstadium uppräknades
med 200 000 kr. utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit och därför till
Grundskolor m. m.: Bidrag till driften
av grundskolor in. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 430 200 000 kr., II. i skrivelse till

Torsdagen den 29 april 1905

Nr 20

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Kungl. Maj:t 1) anhålla, att skolöverstyrelsen
gåves i uppdrag att under läsåret
1965/66 göra kartläggning av grundskolans
läge i fråga om personal, lokaler,
läroböcker och andra hjälpmedel, angivande
i vilken utsträckning brister förelåge,
samt anhålla att Kungl. Maj :t i
1966 års statsverksproposition redovisade
denna kartläggning och framlade förslag
för ett planmässigt tillgodoseende
av föreliggande behov, 2) anhålla om att
Kungl. Maj :t på grundval av skolöverstyrelsens
förslag skyndsamt utarbetade
förslag till grunder för statligt bidrag
för pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring
i grundskolan samt att dessa förelädes
1965 års höstriksdag för beslut, 3)
ge till känna vad i motionerna anförts
angående studie- och yrkesvägledningen
samt begära en skyndsam utredning angående
studie- och yrkesvägledningens
utformning, omfattning och organisalion,
4) begära en utredning angående
utbildning av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Källgvist m.fl. (1:158) och den andra
inom andra kammaren av fru Xettelbrandt
m.fl. (II: 209);

I. besluta att delningstalet i klasserna
på grundskolans mellan- och högstadium
skulle vara 25, dock att tills vidare delningstalen
finge utgöra högst 30, II. i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att
Kungl. Maj:t vid bifall till yrkandet under
I. måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter företagen
utredning avge förslag till tidsplan
för sänkning av delningstalen, III. i övrigt
beakta vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av berr
Thorslen Larsson m. fl. (I: 383) och den

andra inom andra kammaren av herr
Westberg m.fl. (11:486), i vilka hemställts
att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t måtte begära eu skyndsam
utredning för granskning av motiven för
och konsekvenserna av den värderande
klassificeringen av skolans undervisningsämnen
som nu förekomme och i
övrigt klarlägga alla stadgetekniska, ekonomiska
och andra frågor som sammanhängde
med nuvarande indelning i ämnesgrupper
och dem som kunde aktualiseras
genom eventuell avveckling av
systemet;

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av fru Hamrin-Thorell (I: 602) och den
andra inom andra kammaren av fru
Nettelbrandt (11:333).

Utskottet hemställde,

I. att motionerna I: 114 och II: 145, i
vad de avsåge ökning av anslaget till
skrivhjälp åt lärare på grundskolans
högstadium, icke måtte bifallas av riksdagen
;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna 1: 114 och II: 145, såvitt nu
var i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta
om grunderna för statens bidrag till
driftkostnaderna för Kristofferskolan;

b) till Grundskolor m. in.: Bidrag till
driften av grundskolor in. in. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 1 430 000 000 kr.;

III. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge en kartläggning under
läsåret 1965/66 av grundskolans läge
i fråga om personal, lokaler, läroböcker
m. in., icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd;

IV. att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge förslag till grunder för
statsbidrag till pedagogisk bibliotekstjänstgöring
i grundskolan, icke måtte
bifallas av riksdagen;

V. att motionerna I: 114 och II: 145, i
vad de avsåge utredning angående utbildning
av för skolväsendets hjälpine -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m.

delsinstitutioner lämplig personal, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; VI.

att motionerna I: 114 och II: 145,
i vad de avsåge utredning angående studie-
och yrkesorienteringens utformning,
omfattning och organisation, icke
måtte bifallas av riksdagen;

VII. att motionerna I: 158 och II: 209
icke måtte bifallas av riksdagen;

VIII. att motionerna I: 174 och II: 195,
i vad de avsåge delningstal i klasserna
på grundskolans mellan- och högstadium,
icke måtte bifallas av riksdagen;

IX. att motionerna 1:383 och 11:486
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

X. att motionerna 1:602 och 11:333
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservationer hade avgivits

a) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Nelander, Mattsson och Källslad, vilka
ansett

dels att utskottet under I. bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
var i fråga, besluta att anslaget till skrivhjälp
åt lärare på grundskolans högstadium
skulle ökas med 200 000 kr.;

dels ock att utskottet under II. — under
förutsättning av bifall till yrkandet
beträffande I. — bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av
Kung], Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 114 och II: 145, såvitt
nu var i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta
om grunderna för statens bidrag till
driftkostnaderna för Ivristofferskolan;

b) till Grundskolor in. m.: Bidrag till
driften av grundskolor in. in. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
1 430 200 000 kr.;

b) av herrar Boman, Axel Andersson,
7''horsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,

Nelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett att utskottet under III. bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall
till motionerna I: 114 och II: 145, såvitt
nu var i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att skolöverstyrelsen
gåves i uppdrag att under läsåret 1965/66
göra en kartläggning av grundskolans
läge i fråga om personal, lokaler, läroböcker
och andra hjälpmedel, angivande
i vilken utsträckning brister förelåge,
samt anhålla att Kungl. Maj :t i 1966
års statsverksproposition redovisade
denna kartläggning och framlade förslag
för ett planmässigt tillgodoseende
av föreliggande behov;

c) av herrar Boman, Axel Andersson,
Nyman, Nihlfors, Nelander och Källstad,
vilka ansett att utskottet under IV. och
V. bort hemställa,

IV. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
var i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, att Kungl. Maj :t på grundval
av skolöverstyrelsens förslag skyndsamt
utarbetade förslag till grunder för statligt
bidrag till pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring
i grundskolan samt att
dessa förelädes 1965 års höstriksdag;

V. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
var i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa om utredning angående utbildning
av för skolväsendets hjälpmedelsinstitutioner
lämplig personal;

d) av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett att
utskottet under VIII. bort hemställa, att
riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 174 och II: 195, såvitt nu var i
fråga, besluta dels att delningstalet i
klasserna på grundskolans mellan- och
högstadium skulle vara 25, dock att tills
vidare delningstalen finge utgöra högst
30, dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga
åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter företagen utredning
avge förslag till tidsplan för sänkning
av delningstalen;

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Grundskolor m. m.:

e) av herr Thorsten Larsson, utan angivet
yrkande.

Punkten föredrogs; och anförde därvid: Herr

KÄLLSTAD (fp):

Herr talman! Statsutskottets majoritet
har avvisat förslaget om en uppräkning
av anslaget till skrivhjälp åt lärare
på grundskolans högstadium med hänvisning
till att anordningen har karaktär
av försöksverksamhet. Men detta
kan väl inte vara ett tillräckligt starkt
skäl för ett så kategoriskt avvisande —
även försöksverksamheten kan ju behöva
utvidgas och förstärkas.

Vi befinner oss i en situation då vi
måste komma till rätta med en så allvarlig
fråga som lärarrekryteringen;
bristen på utbildade pedagoger har tagit
mycket allvarliga proportioner. I det
läget försöker man på skolans fält få
fram ett arbetssätt som skall präglas av
elevens individuella arbete, och härför
krävs förbättrade hjälpmedel.

Denna aktiva pedagogik, som måste
vara målsättningen, får inte bli en sak
på papperet utan den skall kunna träda
i verklig tillämpning. En avlastning
från lärarna av rutinarbeten av olika
slag är nödvändig för att skapa större
möjligheter för dem att koncentrera
sig på de rent pedagogiska uppgifterna.
Om lärarna kunde avlastas arbete med
utskrivning av betygskataloger, arbetsordningar
och diverse förteckningar,
duplicering av skrivningar o. s. v.
skulle de få större möjlighet att använda
tiden att lära känna den enskilda
elevens förutsättningar psykiskt och fysiskt.
På så sätt skulle grundvalen skapas
för en om möjligt riktigare bedömning
av eleven och vidtagande av lämpliga
åtgärder i själva undervisningen.

Jag förmodar att inom näringslivet
och den statliga förvaltningen skulle
det anses uteslutet att misshushålla med
dyrbar arbetskraft genom att låta den
utföra arbete motsvarande utskrivning

Bidrag till driften av grundskolor m. m.

av prov o. d. som lärarna nu tvingas
syssla med på egen hand.

En mycket kraftig höjning av anslaget
till skrivhjälp åt lärarna är därför,
anser jag, synnerligen motiverad. Men
för att sådan hjälp skall kunna få den
effekt som erfordras behövs också en
kartläggning av det lokala behovet och
förslag till anslagsprinciper. Nu föreligger
inte någon sådan plan, och därför
har vi inskränkt oss till att i reservation
2 a begära att anslaget till skrivhjälp
åt lärare på grundskolans högstadium
skall ökas med 200 000 kronor
till totalt 500 000 kronor. Samma höjning
begär vi också i reservation 4 a
vid punkten 19, som kommer upp till
behandling något senare, för skrivhjälp
åt lärare vid statliga allmänna gymnasier.

Vidare behandlas under denna punkt
frågor som har samband med skolbiblioteken.
Skolans bibliotek är ett mycket
viktigt arbetsredskap i undervisningen,
och det är viktigt, att skolbiblioteken
utnyttjas så systematiskt som
möjligt. De senare årens snabba utveckling
av teknisk-pedagogiska hjälpmedel
har också lett till en ökad användning
av s. k. lärobokspaket.

Dessutom är det angeläget att man
försöker samla skolans olika hjälpmedel
till en enhet i form av en hjälpmedelscentral
eller ett s. k. mediatek.

På något kortare sikt blir det nödvändigt
att förbättra situationen när det
gäller de befintliga skolbibliotekens
personella resurser. Nuvarande möjligheter
till nedsättning av undervisningsskyldiglieten
för lärare som tjänstgör
som skolbibliotekarie är otillräckliga.
Vi finner därför det förslag, som skolöverstyrelsen
lagt fram om obligatorisk
pedagogisk skolbiblioteksverksamhet i
grundskolan, vara något ytterst värdefullt
och har också föreslagit att regeringen
skyndsamt skall utarbeta förslag
därtill, så att beslut kan fattas vid
1965 års höstriksdag.

Herr talman! Jag ber med stöd av

2 — Andra kammarens protokoll 1965. Nr 20

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m.

det anförda att få yrka bifall till reservationerna
2 a, b och c.

Herr LARSSON i Hedenäset (ep):

Herr talman! Utöver vad herr Källstad
redan anfört tillåter jag mig att
framföra några kompletterande synpunkter.
Från det förevarande anslaget
utgår, såsom har påpekats redan tidigare,
ett mindre belopp för försöksverksamhet
med skrivhjälp åt lärare.
Härmed avses att få kartlagt på vad
sätt och i vilken utsträckning det är
möjligt att avlasta lärarna olika rutinuppgifter,
så att de därigenom i större
utsträckning kan ägna sig åt sitt egentliga
arbete, nämligen pedagogiska arbetsuppgifter
av olika slag.

Skolöverstyrelsen bär i sin petltaskrivelse
hemställt att ytterligare
200 000 kronor måtte anvisas till denna
försöksverksamhet. Departementschefen
och utskottsmajoriteten har ställt
sig avvisande till denna blygsamma begäran.
För oss reservanter har det av
framför allt följande två skäl framstått
såsom uppenbart att skolöverstyrelsens
framställning är väl motiverad.

För det första är ett framträdande
problem i skolarbetet just nu den rådande
lärarbristen, och med hänsyn
härtill måste det även vara angeläget
att få pröva vad som kan göras för att
ändamålsenligt utnyttja den arbetskraft
som finns.

För det andra bör en försöksverksamhet
för att bli fullt belysande bedrivas
under olika förekommande betingelser.
Det är därför som en utveckling
av försöksverksamheten till nya
skolenheter med de variationer av förutsättningarna,
som därav följer, måste
vara angelägen för att få till stånd en
ordentlig belysning av frågan, hur och
på vad sätt man skall kunna bättre utnyttja
den arbetskraft som sysselsätts i
skolan.

Till denna punkt har fogats ytterligare
en reservation, i vilken det yrkas på
en samlad överblick över grundskolans

situation i fråga om personella och materiella
resurser. Låt mig beträffande
denna reservation endast anföra följande
motivering.

Det förelåg ett liknande yrkande i
fjol. Då ansåg jag mig inte kunna biträda
detsamma, eftersom det var fråga
om en arbetsuppgift som den nya skolöverstyrelsen
måste få svårt att klara
samtidigt med upporganiserandet av
det nya ämbetsverket. I dag är situationen
en annan. Samma behov av en
kartläggning föreligger, och skolöverstyrelsen
har nu större förutsättningar att
ta itu med arbetsuppgiften. Jag kan inte
förstå den uppfattning statsutskottets
majoritet givit till känna, nämligen att
en sådan kartläggning bör ske först efter
det att grundskolan är införd överallt
i landet. Denna kartläggning har
väl inte begärts på grund av något slags
historiskt intresse eller för att få efterhandskonstruktioner.
Nej, syftet med
en sådan situationsanalys är väl närmast
att därmed få belyst på vilka
punkter särskilda insatser kan behövas
för att det uppgjorda programmet skall
kunna förverkligas. Det framstår för
mig som uppenbart, att det vore av
stort värde att under grundskolans uppbyggnadsperiod
få till stånd en sådan
kartläggning och därmed få en inblick i
problemet på vilka områden särskilda
insatser behövs för grundskolereformens
förverkligande överallt ute i landet.

Herr talman! Jag ber med det anförda
att få yrka bifall till reservationerna
2 a och 2 b.

Herr WESTBERG (fp):

Herr talman! Vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag till
skolväsendet för budgetåret 1965/66
har statsutskottet även haft att behandla
en motion angående den värderande
klassificeringen av skolans undervisningsämnen.
Under hänvisning till väntat
betänkande från lärarutbildningssakkunniga
angående utbildningen av

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m.

lärare i gymnasiets och fackskolans
ämnen vill utskottet för närvarande ej
ta ställning till frågan och hemställer
därför att motionerna I: 383 och II: 486
ej skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Jag beklagar att utskottet ej velat förorda
en utredning i detta ärende i enlighet
med de förslag som lagts fram i
motionerna. Enligt min mening är det
angeläget att vi får en klarläggande utredning
om vad som kan kallas läraroch
ämnesbeteckningskomplexet.

Trots den strävan till modernisering
och eliminering av förlegade ting inom
undervisningsområdet som präglat och
präglar det pågående reformarbetet har
beteckningsfrågorna och klassificeringen
av ämnena förts åt sidan på ett
sätt som i dagens skolvärld inte kan
vara acceptabel. Vi har fått till stånd
en dynamisk utveckling i praktiskt taget
allt som har med undervisningsväsendet
att göra utom just beträffande
lärarbenämningarna och värderingen
av olika lärarfunktioner. På dessa områden
har gångna tiders tänkesätt och
värderingar fått vara kvar, och de har
förutsättningar att stanna lång tid
framöver, om vi inte på allvar griper
oss an dessa frågor och går in för en
ny giv.

Under hela den tid som den obligatoriska
skolan och de gymnasiala skolformerna
varit föremål för utredningsarbete
har här antydda benämningsfrågor
visserligen varit med i bilden,
men av olika skäl har man avstått från
så att säga gå i närkamp med de här
föreliggande problemen.

Redan 1946 års skolkommission tog
t. ex. upp frågan om de s. k. övningsämnena
kontra skolans övriga ämnen
och fann det omotiverat med någon
skarp gräns mellan ämnesarterna och
mellan dem som undervisar i dessa.
Skolkommissionen förordade vissa åtgärder,
men förslagen föranledde inget
positivt beslut.

1957 års skolberedning ägnade myc -

ken energi åt namnfrågorna, men lämnade
övningsämnena åt sitt öde i detta
sammanhang. Däremot ansåg man att
alla ämnen borde tillmätas samma värde,
bl. a. i betygshänseende. Men det
blev tyvärr mest bara en deklaration.
Ämnena placerades in i svära, för att
inte säga omöjliga valkombinationer,
och kastgränserna mellan lärarna fick
bestå.

1960 års gymnasieutredning framhöll
för sin del, att man så långt detta är
möjligt bör »motverka tillkomsten av
särbestämmelser för lärarpersonalen».
Fackskoleutredningen slutligen tog fasta
på detta och kom i sina överväganden
beträffande fackskolans lärare
också in på frågan om ämnesbeteckningarna.
Man konstaterade att det i
gällande bestämmelser för försöksverksamheten
förekom kategoriindelning i
dels läroämnen, dels övningsämnen och
dels ämnen som är varken det ena eller
det andra. Efter en analys av innehållet
i olika ämnen konstaterade utredningen,
att det »torde från undervisningens
synpunkt vara svårt att motivera klassificering
i olika grupper». Utredningen
fann det dock omöjligt att framlägga
konkreta förslag i denna fråga, då »ämnes-
och ämnesgruppbeteckningarna är
intimt förknippade med administrativa
och ekonomiska frågor, vilka samtliga
ligger utanför fackskoleutredningens
kompetensområde».

Detta fackskoleutredningens uttalande
åskådliggör vad saken ytterst gäller
och förklarar varför så lång tid av radikalt
reformarbete kunnat fortgå med
bibehållande av helt omoderna värderingsprinciper
inom skolsystemet. Tack
vare kategorisystemet kan samhället
köpa vissa lärarfunktioner till lägre
priser än man måste betala för andra
på motsvarande nivå.

Det är på tiden att en rättelse härvidlag
kommer till stånd, och jag är övertygad
om att vi inte kan åstadkomma
en radikal lösning av dessa frågor med
mindre än att en särskild utredning

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor in. m.

tillsätts för att analysera situationen
sadan den är och med uppgift att lägga
fram förslag om övergång till ett modernt
enhetligt benämningssystem inom
skolväsendet.

Samtidigt som jag ansluter mig till
de synpunkter, som herrar Källstad
och Larsson i Hedenäset tidigare framfört
och instämmer i deras yrkanden,
vill jag yrka bifall till de här nämnda
motionerna.

Herr TURESSON (li):

Herr talman! När ett stort och viktigt
område av samhällsverksamheten,
i detta fall skolan, är föremål för en
reformverksamhet av mycket stor omfattning,
så är det naturligt att man
tvingas pröva sig fram på en mängd
olika områden och bedriva försöksverksamhet.
Sådan försöksverksamhet bedrivs
— för att nu anknyta till de reservationer
som föreligger under denna
punkt och som det har pläderats för —
beträffande skrivhjälp till lärare, beträffande
uppföljning av grundskolans
läge och resurser i fråga om personal
o. d. och beträffande skolbibliotekstjänstgöringen.
Lärarutbildningssakkunniga
bedriver försöksverksamhet på en
rad andra områden.

Det är ganska naturligt att människor
som kommer i kontakt med skolan —
antingen de är lärare, elever, föräldrar
eller skoladministratörer — och som
inte inom det område av skolan som de
kommer i kontakt med kommer i beröring
med försöksverksamheten, tycker
att de går förlustiga de ökade resurser
som försöksverksamheten ger andra
skoldistrikt eller andra skolor. Det är
då mänskligt att man vill utvidga försöksverksamheten
redan på det stadium
då man ännu inte har kunnat dra
några allmängiltiga eller hållbara slutsatser
av verksamhetens effekt och
nytta.

Vad beträffar frågan om skrivhjälp
till lärare i grundskolan så är detta,
som jag har sagt, en verksamhet av ty -

pisk försöksverksamhetskaraktär. De
som har att ansvara för denna verksamhet
och som skall dra de slutsatser av
den som kan komma att föranleda förslag
till riksdagen så småningom, anser
att försöksverksamhetens nuvarande
omfattning är tillräcklig för att man
skall kunna bedöma effekten och kunna
dra slutsatser. Under sådana förhållanden
är det väl skäligt och riktigt att
man avvaktar erfarenheterna av denna
försöksverksamhet innan man ytterligare
bygger ut den, eftersom en sådan
utvidgning inte är behövlig för själva
försöksverksamhetens genomförande.

Vad beträffar frågan om en kartläggning
av grundskolans läge med hänsyn
till personal, lokaler, läroböcker m. in.,
så behandlades ju den frågan under
fjolåret. Statsutskottet uttalade då att
när grundskolan genomförts i sin helhet
skulle man göra en fullständig kartläggning.
Detta uttalande godtogs avriksdagens
båda kamrar. Statsutskottet
förutsatte i fjol och gör det även i år,
att skolöverstyrelsen till dess kontinuerligt
följer verksamheten och att det
resultat som denna kontinuerliga uppföljning
ger delges riksdagen. Det är ju
helt naturligt att så måste ske; i annat
fall har man ju ingen saklig grund när
det gäller att ta ställning till skolans behov
av anslag och personal.

Beträffande de förslag till grunder
för statsbidrag till pedagogisk skolbibliotekstjänstgöring
i grundskolan, som
man motionsledes har yrkat skall framläggas
till 1965 års höstriksdag, är det
även där så att en utredning pågår.
Skolöverstyrelsen har meddelat statsutskottet
att denna utredning är i det
närmaste färdig och att de förslag den
kan komma att föranleda är avsedda att
föreläggas 1966 års riksdag. Även i detta
fall har man alltså enligt statsutskottets
majoritets uppfattning och bedömning
all anledning att avvakta utredningen
innan man vidtar några ytterligare
åtgärder.

I motionerna 174 i första kammaren

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Grundskolor m. m.:

och 195 i andra kammaren tar man på
nytt upp frågan om en sänkning av
delningstalet i klasserna på grundskolans
mellan- och högstadium. Jag skall
inte animera till någon ny stor debatt i
denna fråga; det är ju inte mer än
några månader sedan vi hade en sådan
här i kammaren. Jag vill bara framhålla
att enligt motionärernas och reservanternas
uppfattning är detta en viktig
åtgärd. Delningstalet och klasstorlekarna
är enligt vår uppfattning av genomgripande
betydelse för att man skall
kunna förverkliga den individualiserade
undervisning som är en förutsättning
för grundskolan. Dessutom tror vi
att man därigenom skall ernå gynnsamma
följdverkningar både i fråga om
ett bättre samarbete skola—hem och en
förbättrad disciplinsituation.

Motionärerna och reservanterna är
fullt klara över att en omedelbar sänkning
av delningstalet inte är möjlig med
hänsyn till lärarsituationen. Men ett
principbeslut bedöms som angeläget,
och i reservationen begärs att Kungl.
Maj:t måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att avge förslag
till tidsplan för sänkning av delningstalen.

Jag ber, herr talman, att med det anförda
få yrka bifall till utskottets förslag
under punkten 14 med undantag för
den fråga som beröres i reservationen
2 d diir jag yrkar bifall till reservationen.

Fröken OLSSON (s):

Herr talman! Eftersom herr Turesson
redan har yrkat bifall till samtliga utskottets
förslag under punkt 14 med
undantag för mom. VIII, där han yrkat
bifall till reservationen, skall jag inskränka
mig till att något kommentera
vad utskottet därvidlag har föreslagit.
Det gäller den ständigt återkommande
frågan om delningstalen av klasserna.
Reservanterna vill nu ha ett principbeslut
på den punkten.

Även om vi tidigare kunnat nå enig -

Bidrag till driften av grundskolor m. ni.

het om principen för delningstalen, så
har denna fråga nu kommit i ett annat
läge när vi på allvar börjar tala om att
mjuka upp den gamla klassorganisationen
i skolan. Det är inte alls säkert att
principen för framtidens skola bör vara
att begränsa avdelningarna till 25
elever. Det kan kanske visa sig lämpligt
att på högre stadier samtidigt undervisa
50—100 elever; i andra fall kan det
visa sig lämpligt att begränsa antalet
elever i en undervisningsavdelning till
10 eller 15.

I den tidigare diskussionen har
Trump-systcmet nämnts, men man kan
också tänka sig andra metoder. I synnerhet
gäller dessa gymnasiestadiet,
som behandlas längre fram i utskottets
utlåtande. I det fallet är det väl utan
vidare givet, att vi så småningom kommer
att arbeta oss bort från det nuvarande
klassystemet.

När vi vet så litet om den framtida
utvecklingen på detta område, finns det
ingen som helst anledning att nu fatta
ett principbeslut i fråga om delningstalen
i klasserna, eftersom detta ändå
inte kan genomföras på många år.

Jag ber därför, herr talman, att även
beträffande mom. VIII få yrka bifall
till utskottets förslag.

Härmed var överläggningen slutad.

Mom. I

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
2 a) i motsvarande del; och
fann herr förste vice talmannen den
förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Herr Källstad begärde
emellertid votering, i anledning varav
efter given varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
14 :o) mom. 1) i utskottets utlåtande nr
66, röstar

Ja;

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m.

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
2 a) av herr Boman m. fl. i
motsvarande del.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av kammarens
ledamöter ha röstat för ja-propositionen.
Herr Källstad begärde emellertid
rösträkning, varför votering medelst
omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 141 ja och 71 nej, varjämte
1 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. II

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. III

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
2 b); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Källstad begärde emellertid votering, i
anledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
14 :o) mom. III) i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
2 b) av herr Boman m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropo -

sitionen blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av kammarens
ledamöter ha röstat för ja-propositionen.
Herr Källstad begärde emellertid
rösträkning, varför votering medelst
omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 140 ja och 72 nej, varjämte
1 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. IV

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
2 c) i motsvarande del; och
fann herr förste vice talmannen den
förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Herr Källstad begärde
emellertid votering, i anledning varav
efter given varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
14 :o) mom. IV) i utskottets utlåtande nr
66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
2 c) av herr Boman m. fl. i
motsvarande del.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av kammarens
ledamöter ha röstat för ja-propositionen.
Herr Källstad begärde emellertid
rösträkning, varför votering medelst
omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 166 ja och 43 nej, varjämte
4 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Torsdagen den 29 april 1965 Nr 20

Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen i rikets nordligaste gränsorter
m. m.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. V7

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
2 c) av herr Boman m. fl. i
motsvarande del; och biföll kammaren
utskottets hemställan.

Mom. VI och VII

Vad utskottet hemställt bifölls.

Mom. VIII

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
2 d); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr Turesson
begärde emellertid votering, i
anledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottet hemställan i punkten 14 :o)
mom. VIII) i utskottets utlåtande nr 66,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
2 d) av herr Wallmark m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av kammarens
ledamöter ha röstat för ja-propositionen.
Herr Turesson begärde emellertid
rösträkning, varför votering medelst
omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 170 ja och 33 nej, var -

jämte 9 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. IX

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till motionerna
1:383 och 11:486; och biföll
kammaren utskottets hemställan.

Mom. X

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 15

Grundskolor m. m.: Särskilt stöd åt undervisningen
i rikets nordligaste gränsorter
m. m.

Sedan punkten föredragits yttrade:

Herr LARSSON i Hedenäset (ep):

Herr talman! Jag har tillåtit mig att
under denna punkt foga en blank reservation
till utskottsutlåtandet, detta
närmast i avsikt att få knyta några
kommentarer till ärendets behandling
här i kammaren.

I statsverkspropositionen hade departementschefen
ifrågasatt, om det anslag
vi här behandlar, rubricerat Särskilt
stöd åt undervisningen i rikets
nordligaste gränsorter m. m., längre
skulle vara behövligt. Med tillfredsställelse
vill jag notera att utskottet, därest
en omdisponering av anslaget skall
göras, klart givit uttryck för att det bidragsöndamål,
varom här är fråga, alltfort
skall stödjas. Det anföres sålunda
i utskottsutlåtandet: »Härvid förutsätter
emellertid utskottet att vid övervägandena
beaktas att bedömning av hittillsvarande
och eventuellt nytillkommande
bidragsändamål bör kunna ske
med särskilt hänsynstagande till de
omständigheter, som föranlett nuvarande
speciella bidragsgivning.»

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

Jag vill, herr talman, med ett exempel
belysa det stödbehov som här föreligger.
Skolarbetet i de nordligaste
gränstrakterna av landet är ju, bl. a. till
följd av tvåspråkigheten, förenat med
särpräglade svårigheter. Detta har bl. a.
belysts genom en undersökning utförd
av pedagogisk-psykologiska institutionen
vid lärarhögskolan här i Stockholm.
Länsskolnämnden i Norrbottens
län har för en tid sedan tillsatt en särskild
utredningskommitté för att undersöka
vad som kan göras för att övervinna
de svårigheter för de unga som
har visat sig föreligga. Det är givetvis
ännu för tidigt att våga antyda vilka förslag
denna lokala utredning kan komma
till. Så mycket är i alla fall klart, att
det erfordras särskilda stödåtgärder i
någon form till undervisningen. Klart
är väl även att detta inte kommer att
bli möjligt utan att medföra ekonomiska
konsekvenser. Då det därtill rör sig om
särskilda kostnader för redan förut hårt
skattetyngda kommuner, är det klart att
ett behov av statsbidrag kommer att
uppstå.

Jag vill därför begagna tillfället att
mot bakgrund av utskottets utttalande
framföra en vädjan till departementschefen,
att syftemålet med det föreliggande
anslaget allt framgent hålles vid
makt, att särskilda åtgärder för undervisningens
främjande i rikets nordliga
gränsorter även i fortsättningen får
statsmakternas stöd i alla de fall där
motiverade framställningar kan inges.

Herr TURESSON (h):

Herr talman! Eftersom inget annat
yrkande framställts inskränker jag mig
till att under denna punkt yrka bifall
till utskottets hemställan.

Efter härmed slutad överläggning biföll
kammaren vad utskottet hemställt.

Punkterna 16—18

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 19

Statliga allmänna gymnasier m. in.: Avlöningar Kungl.

Maj:t hade (punkt D 29, s. 238
—251) föreslagit riksdagen att dels besluta
att statens koinpletteringsgymnasium
skulle upphöra med utgången av
juni 1965, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de statliga allmänna gymnasierna
in. in., som föranleddes av vad
departementschefen förordat, dels godkänna
av departementschefen angiven
avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna in. in., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1965/66, dels
ock till Statliga allmänna gymnasier
m. in.: Avlöningar för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av
244 145 060 kr.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalvdande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (I: 114) och den andra
inom andra kammaren av herr Ohlin
m.fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt
nu var i fråga, att anslaget till skrivhjälp
åt lärarna vid de statliga gymnasierna
uppräknades med 200 000 kr. utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit samt att anslaget
till försöksverksamheten med sekreterare
vid rektorsexpeditioner i Agl7 samt
ställföreträdande rektor uppräknades
med 526 000 kr. utöver vad Kungl. Maj :t
föreslagit och att därför till Statliga allmänna
gymnasier in. m.: Avlöningar för
budgetåret 1965/66 anvisades ett förslagsanslag
av 244 871 000 kr.;

dels två likalvdande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herrar
Bengt Gustavsson och Larfors
(1:153) samt den andra inom andra
kammaren av herr Lundkvist och fröken
Andersson i Strängnäs (11:206);

dels två likalvdande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Källqvist m.fl. (1:156) och den andra

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

inom andra kammaren av fru Xettelbrandtm.
fi.

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herrar
Lundström och Sundin (I: 162) och
den andra inom andra kammaren av
herrar Hedlund och Ohlin (11:196), i
vilka bl. a. hemställts, såvitt nu var i
fråga, att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kung], Maj :t hemställa om
tillsättande av en särskild utredning
med uppgift att skyndsamt göra en samlad
översyn av hela vuxenutbildningsområdet,
varvid särskild uppmärksamhet
borde ägnas de krav som nu och i
framtiden ställdes i fråga om vuxenutbildningens
organisation, kapacitet och
målsättning samt frågan om effektivt
studiesocialt stöd till de vuxenstuderande; dels

ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Virgin in. fl. (1:404) och den
andra inom andra kammaren av herr
Heckscher m.fl. (11:457), i vilka hemställts
att riksdagen måtte I. besluta att
delningstalet för elevantalet i klasserna
inom gymnasiet och fackskolan skulle
vara 25, dock att tills vidare delningstalet
finge utgöra högst 30; II. i skrivelse
till Kungl. Maj:t 1) hemställa att Kungl.
Maj:t vid bifall till yrkandet under I.
måtte uppdraga åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter företagen utredning
avge förslag till tidsplan för
sänkning av delningstalen; 2) hemställa
att Kungl. Maj:t måtte tillsätta en utredning
med uppgift att belysa för- och
nackdelar med en betygsättning på absolut
respektive relativ grundval inom
gymnasiet och fackskolan; 3) hemställa
om utredning och förslag angående kursinnehållet
i ämnet religionskunskap
inom gymnasiet och fackskolan.

Utskottet hemställde,

I. att motionerna I: 114 och II: 145, i
vad de avsågc uppräkning av anslaget
till skrivhjälp åt lärare vid de statliga
allmänna gymnasierna, icke måtte bifallas
av riksdagen;

II. att motionerna 1:114 och 11:145,
i vad de avsåge uppräkning av anslaget
til! försöksverksamhet med .sekreterare
och ställföreträdande rektor, icke måtte
av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 153 och II: 206,
i vad de avsåge kostnadsfri examensprövning
av privatister vid allmänt
gymnasium, icke måtte av riksdagen bifallas; IV.

att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 114 och II: 145
samt 1: 153 och II: 206, samtliga motioner
såvitt nu var i fråga,

a) besluta att statens kompletteringsgymnasium
skulle upphöra med utgången
av juni 1965;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra
personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna m. in. i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet föreslagits; c)

godkänna i utskottets hemställan
intagen avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna in. m., att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1965/66;

d) till Statliga allmänna gymnasier
in. in.: Avlöningar för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av
244 145 000 kr.;

V. att motionerna 1:156 och 11:210
icke måtte av riksdagen bifallas;

VI. att motionerna I: 162 och II: 196,
i vad de avsåge inrättande av ytterligare
tre gymnasier för vuxna, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd;

VII. att motionerna T: 162 och II: 196,
i vad de avsåge utredning för en samlad
översyn av hela vuxenutbildningsområdet,
icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd;

VIII. att motionerna I: 404 och II: 457,
i vad de avsåge delningstal i klasserna
inom gymnasiet och fackskolan, icke
måtte av riksdagen bifallas;

IX. alt motionerna 1:404 ocli 11:457,
i vad de avsåge utredning rörande den
absoluta och relativa betygsättningen i

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

gymnasiet och fackskolan, icke måtte
av riksdagen bifallas;

X. att motionerna I: 404 och II: 457, i
vad de avsåge utredning och förslag angående
kursinnehållet i ämnet religionskunskap
i gymnasiet och fackskolan,
icke måtte av riksdagen bifallas.

Reservationer hade avgivits

a) av herrar Boman, Axel Andersson,
T horsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman,
Larsson i Hedenäset, Turesson, Nihlfors,
Kelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett

dels att utskottet under I. och II. bort
hemställa,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
var i fråga, besluta att anslaget till skrivlijälp
åt lärare vid statliga allmänna
gymnasier skulle ökas med 200 000 kr.;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145, såvitt nu
var i fråga, besluta att anslaget till försöksverksamheten
med sekreterare i
Agl7 på rektorsexpeditionerna och
ställföreträdande rektor skulle ökas med
526 000 kr.;

dels ock att utskottet under IV. — under
förutsättning av bifall till yrkande
beträffande I. och II. — bort hemställa,

IV. att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till
motionerna I: 114 och II: 145 ävensom
med avslag å motionerna 1:153 och
II: 206, samtliga motioner såvitt nu var
i fråga,

a) besluta att statens kompletteringsgymnasium
skulle upphöra med utgången
av juni 1965;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att ändra
personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna in. m. i enlighet
med vad i statsrådsprotokollet föreslagits; c)

godkänna i reservationen intagen
avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. in., att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1965/66;

d) till Statliga allmänna gymnasier
iii.iii.: Avlöningar för budgetåret

1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
244 871 000 kr.;

b) av herrar Boman, Axel Andersson,
T horsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Larsson i Hedenäset, Nihlfors,
Kelander, Mattsson och Källstad, vilka
ansett att utskottet under VII. bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 162 och II: 196, såvitt nu
var i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om tillkallande av särskild utredning
i fråga om studiehjälpen vid
vuxenutbildning och för en samlad översyn
av hela vuxenutbildningsområdet;

c) av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett att
utskottet under VIII. bort hemställa, att
riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 404 och II: 457, såvitt nu var i
fråga, besluta att delningstalet för elevantalet
i klasserna inom gymnasiet och
fackskolan skulle vara 25, dock att tills
vidare delningstalet finge utgöra högst
30, samt i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte uppdraga
åt 1960 års lärarutbildningssakkunniga
att efter företagen utredning avge förslag
till tidsplan för sänkning av delningstalen; d)

av herrar Wallmark, Strandberg,
Bohman och Turesson, vilka ansett att
utskottet under IX. bort hemställa, att
riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 404 och II: 457, såvitt nu var i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att Kungl. Maj :t måtte tillsätta en
utredning med uppgift att belysa föroch
nackdelar med en betygsättning på
absolut respektive relativ grundval inom
gymnasiet och fackskolan;

e) av herrar Boman, Axel Andersson,
Thorsten Larsson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg, Bohman,
Larsson i Hedenäset, Turesson,
Nihlfors, Kelander, Mattsson och Källstad,
vilka ansett att utskottet under X.
bort hemställa, att riksdagen måtte, i anledning
av motionerna I: 404 och II: 457,

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

såvitt nu var i fråga, i skrivelse till
Kungl. Maj :t begära prövning av möjligheterna
till ytterligare förstärkning av
religionskunskapens ställning.

Punkten föredrogs; och anförde därvid: Herr

KÄLLSTAD (fp):

Herr talman! Statsutskottet har ansett
sig inte böra förorda någon utvidgning
av försöksverksamheten med skolsekreterare
och ställföreträdande rektor.
Detta säger man utan att anföra
någon som helst motivering för sitt
negativa ställningstagande.

Rektorernas arbetssituation är ju på
många håll mycket svår. Göromålen av
administrativ karaktär vid ledningen
av en skolenhet är många gånger så
omfattande, att rektorerna får mycket
begränsade möjligheter att ägna sig åt
pedagogiska uppgifter. Detta kan inte
sägas vara en särskilt tillfredsställande
situation.

Erfarenheterna av den försöksverksamhet
med skolsekreterare i Ag 17 och
ställföreträdande rektor som hittills bedrivits
har varit så pass goda, att man
bör fortsätta med den. En utvidgning av
verksamheten till att omfatta ytterligare
ett antal skolor, förslagsvis 20, i
enlighet med vad skolöverstyrelsen har
föreslagit synes mig också vara mycket
väl motiverad. Därför har vi yrkat på
en höjning av nu ifrågavarande anslag
med 526 000 kronor till totalt 865 209
kronor.

En annan fråga som behandlas under
denna punkt i utskottets utlåtande är
vuxenutbildningen och kravet på en
samlad översyn av denna undervisning.
Jag har i andra sammanhang haft
anledning att framföra en del synpunkter
på det förslag som har väckts om
fler vuxengymnasier än vi nu har. Det
finns för närvarande två sådana gymnasier,
ett i Norrköping och ett i Härnösand.
Dessutom finns det ett 35-tal
kvällsgymnasier. Båda dessa kategorier
behöver utökas. Vi i folkpartiet och cen -

terpartiet har, utan att ange några bestämda
orter, ansett att övre Norrland,
Bergslagen ocli Västsverige borde vara
lämpliga geografiska fält för ytterligare
vuxengymnasier.

På grund av att den fråga som nu behandlas
närmast gäller en samlad översyn
skall jag inte ta upp till diskussion
de många detaljer som hör samman
med vuxenutbildningen och dess problematik.
Jag skulle dock vilja nämna
att den ekonomiska situationen för
många, inte minst de korrespondensstuderande,
är synnerligen svår. Vi har
i motionen föreslagit att deras ekonomiska
belägenhet skall förbättras, t. ex.
genom att preparandundervisning m. m.
blir kostnadsfri. Vi anser att denna
fråga liksom studiefinansieringsfrågan
över huvud taget är utomordentligt angelägen.
Vidare anser vi att 40-årsgränsen
är oriktig och orimlig. Den bör omprövas
i samband med övriga frågor.

Nu är det emellertid närmast fråga
om kravet på en samlad översyn av
hela fältet. Vi har ju haft en hel del utredningar
kring vuxenutbildningen, och
en hel del frågor av vuxenutbildningskaraktär
är för närvarande eller har
varit föremål för behandling i gymnasieutredningen,
yrkesutbildningsberedningen,
personalutbildningsberedningen,
arbetsmarknadsutredningen och radioutredningen.
Men ingen av dessa utredningar
har haft till uppgift att verkställa
en samlad översyn av det väldiga
komplex som vuxenutbildningsfrågorna
onekligen utgör.

Därför bar vi framhållit behovet av
en sådan översyn. Det är nödvändigt
att en kartläggning av vuxenutbildningens
nuvarande former och resurser
kommer till stånd för att man skall
kunna bedöma de krav som nu och i
framtiden ställs på denna utbildnings
kapacitet, organisation och målsättning.
Det är också, som jag nyss antydde,
fråga om att försöka lösa den studiesociala
frågan för de vuxenstuderande,
så atl även dessa kan komma i åthju -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

tande av ett effektivt studiesocialt stöd.
1 detta syfte har vi i reservationen föreslagit
en särskild statlig utredning som
tar sikte på en samlad översyn av hela
vuxenutbildningsområdet.

En tredje fråga som jag vill beröra är
den som tagits upp i reservationen 4 e.
Den gäller kravet på en prövning av
möjligheterna till ytterligare förstärkning
av religionskunskapens utrymme
och innehåll i gymnasium och fackskola.
Denna fråga behandlade vi i
december månad i samband med gymnasiereformen.

Vi reservanter anser att detta ämne
är av stor betydelse. Vi uttalade i riksdagen
i samband med grundskolebeslutet
att kunskap om religionens och särskilt
kristendomens plats i individens
och samhällets liv är nödvändig, om vi
rätt skall förstå Västerlandets kultur
och samhällsliv både i gångna tider och
i nutiden. Vi har också vid flera tillfällen
poängterat att gymnasiets religionsundervisning
i första hand bör vara en
undervisning om kristendomen. Vi befinner
oss emellertid i en tid av internationell
karaktär. Den allmänna internationaliseringen
av undervisningsstoffet
bör också gälla detta ämne, religionsorienteringen,
och utrymme bör
därför i växande utsträckning ägnas åt
de icke kristna religionerna.

Reservanterna tilllskriver religionsorienteringen
i gymnasiet och fackskolan
en mycket stor vikt, och detta är
anledningen till att vi på nytt tagit upp
denna fråga för att poängtera vikten av
både innehållet och utrymmet för detta
ämne. Jag hyser personligen den uppfattningen
— och samma uppfattning
har även uttalats av folkpartiet — att
det måste vara en angelägen uppgift för
gymnasiet att klargöra hur kristendomen
fungerat historiskt, religiöst, kulturellt,
ekonomiskt, socialt och politiskt.
Därför har vi också vid ett par tillfällen
framhållit att det kyrkohistoriska
stoffet bör få tillräckligt utrymme i
läroplanen, och jag har personligen

hävdat att det framför allt är fråga om
den aktuella kyrkohistorien. Det gäller
1800-talets och 1900-talets kyrkohistoria.
Det gäller de religiösa folkrörelserna,
frikyrkornas utveckling, kristligt
sociala rörelser, religionsfrihetsfrågan,
missionen — som har stor aktualitet
inte minst i samband med u-ländernas
förhållanden — och den moderna ekumeniska
rörelsen för kyrkornas enande.
Dessa och liknande frågor, som hör
samman med en förstärkning av religionskunskapsämnet,
har vi reservanter
velat poängtera när vi reserverat oss
till förmån för en undersökning och
prövning av möjligheterna till ytterligare
förstärkning av religionskunskapens
utrymme och innehåll vid gymnasium
och fackskola.

Jag vill, herr talman, sluta med att
yrka bifall till reservationerna 4 a, 4 b
och 4 e.

Herr LARSSON i Hedenäset (ep):

Herr talman! Jag hade avsett att, samtidigt
som jag yrkade bifall till reservationen
4 a, som motivering endast
åberopa vad jag tidigare anfört under
punkten 14. Jag kan kanske därutöver
få göra den tilla kommentaren att jag
i denna fråga hälsar högerpartirepresentanterna
välkomna när de visat sig
intresserade av att vad beträffar gymnasierna
lätta arbetsbördan för lärarna.
Underligt nog var de inte intresserade
när det gällde grundskolan. Men det må
nu lämnas därhän.

»Satsa på vuxenutbildning» — detta
meddelades i en av gårdagens tidningar
höra till kraven på de banderoller under
vilka demonstrationstågen skall gå
fram om ett par dagar. Detta är ju gott
och väl, men då kunde det väl vara på
sin plats att börja med den satsningen
redan i dag.

På vuxenutbildningens område är
situationen den att ett flertal olika utredningar
i sitt utredningsarbete den
senaste tiden kommit eller inom den
närmaste framtiden beräknas komma

Torsdagen den 29 april 19G5

Nr 20

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

in på olika detaljer som ingår i det rätt
omfattande fält som vuxenutbildningens
problematik utgör. Detta irrationella
förhållande kommer förmodligen att
leda till att vissa frågeställningar tages
upp av två eller flera utredningar och
gång på gång kanske blir överlappade,
medan andra avsnitt lämnas helt obelysta.
Detta kan inte vara tillfredsställande.
Som särskilt otillfredsställande
framstår att frågan om studiestöd till de
vuxenstuderande är olöst och inte
kommer att penetreras av någon av de
sittande utredningarna. Gymnasieutredningen,
som väl eljest hade denna uppgift,
har meddelat att något förslag inte
är att vänta därifrån.

I den situationen har det synts oss
reservanter vara riktigt att en särskild
utredning tillkallas med en första arbetsuppgift
att så snabbt som möjligt
utreda frågan om studiestödet till de
vuxenstuderande. Utskottsmajoriteten
däremot låter sig nöja med att denna
fråga lär beredas inom ecklesiastikdepartementet.
Det må påpekas att den
problematik det här gäller inte är så
enkel att det endast är frågan om att
göra en teknisk räkneoperation. Här
gäller det fria studier under ganska
varierande betingelser: universitetsstudier,
studier vid de särskilda vuxenutbildningsanstalterna,
korrespondensstudier
och även radio- och TV-kurser,
för att nämna några exempel. Det gäller
olika kombinationer av dessa och andra
studievägar. Det gäller heltidsstudier i
en del fall, halvtidsstudier med avlönat
arbete vid sidan i andra fall, det är
fråga om studerande som i stor utsträckning
har familj och försörjningsförpliktelser.
Alla dessa omständigheter
gör att det inte kommer att vara så
enkelt att finna cn godtagbar utformning
av de vuxenstuderandes studiestöd.
Då det samtidigt är synnerligen
angeläget att få en bättre tingens ordning
till stånd på detta område, att
åstadkomma ett verkligt studiestöd åt
de vuxenstuderande, framstår det som

otillfredsställande att nöja sig med att
frågan endast beredes i departementet
i ett slutet rum. En offentlig utredning
borde därför snarast komma till stånd.

Det vill även synas som om en sådan
utredning måste, sedan den klarat den
första arbetsuppgiften, studiestödet, ta
itu med andra avsnitt av vuxenutbildningsområdet.
Alla är väl överens om
att här är det fråga om en verksamhet
som bör och kommer att expandera
kraftigt. Temporära insatser kan vara
väl motiverade i den situation av eftersläpning,
vari vi nu befinner oss. Angeläget
måste dock vara att även få en
samlad bild av hela fältet. Det måste
även vara önskvärt att så kan bli fallet
så snart som möjligt och att förberedelserna
kommer i gång så fort som möjligt,
gärna före den 1 maj.

I anslutning till ytterligare en reservation
under denna punkt vill jag endast
hänvisa till att det, då vi under
fjolåret behandlade gymnasiereformen,
vållade ganska mycket bekymmer, att
vi i trängseln olika ämnen emellan
inom ett begränsat antal timmar inte
kunde bereda önskvärt utrymme åt den
religionsorienterande undervisningen.
Vi hemställde då att Kungl. Maj:t skulle
få i uppdrag att följa utvecklingen och
ha sin uppmärksamhet riktad på varje
tillfälle till förstärkning av religionsundervisning
i de gymnasiala skolorna.
Det är i konsekvens med detta vårt
ställningstagande under fjolårets riksdag
som jag nu till sist ber att få yrka
bifall till reservationen 4 e under punkt
19.

Chefen för ecklesiastikdepartementet,
herr statsrådet EDENMAN:

Herr talman! Herr Larsson i Hedenäset
var älskvärd nog att göra en liten
särskild reklam för våra kommande
förstamajdemonstrationer, och det vill
jag tacka honom hjärtligt för. Jag hoppas
verkligen att man på de flesta platserna
på sina banderoller kommer att
ha just kravet på vuxenutbildning.

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

Jag har personligen flera gånger under
det senaste året sagt att en reform
av vuxenutbildningen tillhör de angelägnaste
rent allmänpolitiska uppgifterna
och att den vad beträffar utbildningsfrågorna
är nästa stora reform vi
har att vänta på. Jag skall inte här, herr
talman, ge mig in i ett längre anförande
om vuxenutbildningens betydelse och
vad som hör göras i fråga om denna
utbildning, utan jag vill bara bemöta
reservanterna i deras krav på en stor
samlande utredning, som det heter.

Det är, herr Larsson, därför att vi
redan har börjat att försöka förverkliga
en reform på detta område som vi vill
vänta och se, om det verkligen skall bli
nödvändigt med ytterligare en utredning
utöver alla andra utredningar,
vilken utredning skulle, föreställer jag
mig, bli en stor parlamentarisk, i åratal
arbetande utredning.

Läget är ju det, vilket också här antytts,
att den Eckerbergska utredningens,
arbetsmarknadsutredningens, betänkande
för närvarande är under remissbehandling.
Där har man tagit upp
de aspekter som har att göra med omskolning
eller, för att använda det
nya uttrycket, uppskolning av arbetskraft
och över huvud taget den formen
av vuxenutbildning med en mycket
stark anknytning till arbetsmarknadspolitiken.
I september kan vi vänta ett
förslag från gymnasieutredningen, där
man kommer att ta upp de institutionella
frågorna, kvällsgymnasier, kvällskurser,
vuxenläroverk och allt detta.
Dessutom kommer yrkesutbildningsberedningen
i september med en principskiss,
där man naturligtvis måste ta upp
hela fältet som har med vuxenutbildningen
att göra, alldenstund den är så
nära förknippad också med yrkesutbildningen
i vidare mening.

Den arbetsgrupp som nu arbetar
inom kanslihuset och där det finns representanter
för ecklesiastikdepartementet,
finansdepartementet, inrikesdepartementet
och andra departement

har till uppgift att på grundval av det
studiesociala stöd vi nu har, vilket ju
inte är en så bristfällig grundval, herr
Larsson i Hedenäset — det omfattar
ju studiehjälpen, studiemedlen, omskolningsbidragen
m. m. — försöka få en
allmän uppfattning om hur stora belopp
det här är fråga om. Det gäller ju inte
här en reform för vilken kostnaderna
skulle kunna räknas i hundratusentals
kronor, utan det är fråga om, föreställer
jag mig, hundratals miljoner. Regeringen
kommer följaktligen i höst att
ha allt det material som behövs för att
göra ett stort utspel i denna fråga.

Om det då trots allt, herr Larsson i
Hedenäset, skulle behövas en utredning,
skall jag självfallet medverka därtill.
Men denna utredning kommer att fördröja
ett aktivt handlande på området.

Herr LARSSON i Hedenäset (ep) kort
genmäle:

Herr talman! I anledning av det meddelande
som statsrådet här lämnat vill
jag endast göra den lilla kommentaren
att det stora utspelet tydligen inte kommer
att ske den 1 maj, utan först till
hösten. Det skall bli mycket intressant
att se vad det innehåller.

Chefen för ecklesiastikdepartementet,
herr statsrådet EDENMAN:

Herr talman! Jag vill bara erinra herr
Larsson i Hedenäset om att den 1 maj
är den dag då arbetarrörelsen ger sina
paroller och låter den politiska viljeinriktningen
komma till uttryck. Vi brukar
vid det tillfället inte stå och läsa
innantill i betänkanden.

Herr NORDSTRANDH (h):

Herr talman! Genom beslut av 1964
års riksdag fastställdes riktlinjerna för
den framtida gymnasiala skolans utformning.
I åtskilliga hänseenden framförde
vi inom högerpartiet då erinringar
och reservationer. Dessa äger
enligt vår uppfattning fortfarande sin
fulla giltighet, men det har givetvis inte

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

synts oss lämpligt att innan närmare
erfarenheter föreligger beträffande den
nya organisationen framföra förslag
om sådana ändringar av denna organisation
som skulle föranleda mer väsentliga
ingrepp. På ett par punkter har
vi emellertid velat fullfölja våra erinringar
och reservationer, och en av dessa
punkter är frågan om religionskunskapens
ställning på gymnasiet.

De yrkanden, som vi i en motion reste
beträffande utökat antal veckotimmar
för religionskunskapen, motiverade vi
med de krav som ställdes på att även
det kyrko- och religionshistoriska stoffet
skulle på ett betryggande sätt inrymmas
i religionsämnet. Kardinalpunkten
i vår inställning och motivering — och
den har enligt min åsikt ännu sin giltighet
— var därvid följande: »Talet om
att praktiskt taget allt historiskt stoff
kan uteslutas ur religionsundervisningen
och överföras på annat ämne är
orimligt. All framställning av kristendomen
blir missvisande, ja stundtals
falsk, om inte undervisningen behandlar
idéinnehåll och historiska former
samtidigt och i anknytning till varandra.
»

Våra yrkanden i detta hänseende avvisades
av särskilda utskottet utan någon
mer ingående motivering. Med hänsyn
till vikten av att religionsundervisningen
får en från olika synpunkter
mera godtagbar utformning, såsom vi
ser det, har det förefallit oss angeläget
att frågan om det historiska stoffets behandling
inom detta ämne göres till
föremål för ytterligare överväganden.
Samtidigt bör man överväga en utvidgning
av timantalet.

Detta är bakgrunden till vårt motionsyrkande
om att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t skulle begära prövning av
möjligheterna till ytterligare förstärkning
av religionskunskapens ställning
på det gymnasiala stadiet.

Jag vill sedan säga ett par ord om en
annan sak som faller under punkt 19.
Det gäller de åtgärder som i en motion

föreslagits i syfte att underlätta lärarnas
och rektorernas arbete. Jag vill
gärna understryka att lärarnas och rektorernas
arbetssituation inte minst på
gymnasiet är mycket beträngd. Man
skall egentligen inte tala om sina egna
erfarenheter, men eftersom jag under
många år varit lektor och sedan rektor
under några olyckliga terminer då jag
slet ut mig, så vill jag kraftigt betona
nödvändigheten av att allt göres som
inom ramen för tillgängliga resurser kan
göras för att minska arbetsbördan för
dessa lärarkategorier.

Herr Larsson i Hedenäset hälsade oss
på högerhåll välkomna till aktionen för
att förbättra lärarnas och rektorernas
arbetssituation på gymnasiet. Jag ber
att få tacka honom för detta och kvittera
med att hälsa herr Larsson i Hedenäset
och centerpartiet välkomna till
vår aktion för religionskunskapen. Det
gäller visserligen den här gången bara
en skrivelse, men jag har nu motiverat
vad som ligger bakom denna skrivning
och jag hoppas att herr Larsson i Hedenäset
fortfarande stöder oss. Inom särskilda
utskottet i höstas var det litet
magert med sådant stöd från centerpartiets
sida. För att använda en religiös
term — vilket kanske är lämpligt i
detta sammanhang — förefaller det att
nu ha skett en formlig omvändelse. Enligt
vad herr Larsson i Hedenäset själv
sade, hade han vissa bekymmer under
arbetet i särskilda utskottet, men nu har
han befriats från dessa bekymmer. Det
är just den riktiga karakteristiken av
en omvändelse.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationerna 4 a och 4 e av
herr Boman in. fl.

Herr LARSSON i Hedenäset (ep) kort
genmäle:

Herr talman! Om herr Nordstrandh
studerar särskilda utskottets utlåtande
i fråga om gymnasiereforinen och den
reservation som då avgavs av centerpartiet
och folkpartiet, skall han finna

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

att denna reservation till innehållet
överensstämmer med den reservation
som han själv nu talar för.

Det är följaktligen herr Nordstrandh
som sig omvänt har.

Herr NORDSTRANDH (h) kort genmäle: Herr

talman! Jag vill fråga herr Larsson
i Hedenäset, om det enligt denna
reservation i särskilda utskottet var
2,5, 3 eller 5 timmar som skulle vara
basen för den utvidgade religionsundervisningen.

Herr LARSSON i Hedenäset (ep) kort
genmäle:

Herr talman! Syftet var att få till
stånd en prövning av möjligheterna till
ytterligare förstärkning av religionskunskapens
utrymme och innehåll i
gymnasium och fackskola, som det
ordagrant står i den nu föreliggande
reservationen.

Herr ARVIDSON (s):

Herr talman! Efter detta gräl om försoning
mellan två bröder som ändå
tycks luta åt samma uppfattning skall
jag beträffande religionskunskapens
ställning på det gymnasiala stadiet be
att få fatta mig kort. Jag gör det genom
att hänvisa till herr Turessons anförande
tidigare i dag. Han pekade på
att vi har behandlat frågan för bara
några månader sedan och att en sakdiskussion
därför är onödig i dag. För
egen del förstår jag inte varför man så
snabbt har tagit upp frågan på nytt. Det
verkar som om det skett pliktskyldigast.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan i mom. X.

Lika kort kan jag fatta mig när det
gäller de problem som behandlas i reservationen
4 a rörande skrivhjälp åt
lärarna och rektorshjälp åt rektorer vid
gymnasieskolorna. Jag kan helt enkelt
be att få hänvisa till den motivering
som herr Turesson avgav för utskottets
ståndpunkt under punkt nr 14. Med

hänvisning härtill ber jag att få yrka
bifall till utskottets hemställan.

Herr TURESSON (h):

Herr talman! Det kunde vara ungefär
lika frestande för mig som det var för
ecklesiastikministern för en stund sedan
att här i dag ta upp frågan om
vuxenutbildningen och alla de problem
som sammanhänger med den. Det skulle
kunna gälla vuxenutbildningens innehåll
och målsättning, dess dimensionering,
organisation och lokalisering, och
det skulle naturligtvis också kunna avse
de studiesociala åtgärdernas anpassning
till vuxenutbildningen. Därvid
skulle man kanske framför allt vilja
uppehålla sig vid det förhållandet att
det ofta på grund av de studerandes
ålder och familjesituation kan röra sig
om helt andra behov än då det gäller
ungdomars utbildning. En sådan stor
översikt över vuxenutbildningens alla
problem och frågeställningar skulle
självfallet också inrymma ett resonemang
om inverkan på näringslivet och
produktionen av en väsentligt vidgad
vuxenutbildning.

Jag skall emellertid inte fresta kammarkamraternas
tålamod, utan jag skall
följa ecklesiastikministerns i detta fall
goda exempel och vara mycket kortfattad.
Det var en kamrat som när han
nyss gick förbi min bänk där uppe sade
att detta är mycket tråkigt. Jag vet inte
om det beror på att det är ett fåtal ledamöter
i kammaren som agerar, eller om
det beror på bristande intresse för de
kulturella frågorna eller om anledningen
är ett tåget hem till valborgsmässofirandet
snart väntar på Centralen.

Jag är helt övertygad om att det när
alla utredningar rörande vuxenutbildningens
olika aspekter är färdigställda
kan komma att behövas en samlande
utredning, och ecklesiastikministern har
ju förklarat att han, om så behövs, är
beredd att föranstalta om en sådan utredning,
men han hoppas att man skall

Torsdagen den 29 april 19G5

Nr 20

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

slippa, och det kan väl alla som är
intresserade av att få fram snabba resultat
instämma i.

Jag skulle sedan, utan att vilja göra
mig skyldig till att trötta genom upprepning
av argument, bara vilja nämna
att vi beträffande gymnasiet liksom
också rörande grundskolans högstadium
på nytt har aktualiserat kravet på
en sänkning av delningstalet i gymnasiet
och fackskolan och en utredning
om de konsekvenser detta får.

Herr talman! Med detta ber jag att
få yrka bifall till utskottets hemställan
i alla punkter utom dem om vilka reservationerna
4 a, 4 c, 4 d och 4 e handlar.

Fröken OLSSON (s):

Herr talman! Efter allt vad som tidigare
sagts i kammaren skall jag bara
yttra några ord om momenten VIII
och IX.

Beträffande moment VIII gäller i sak
detsamma som för grundskolan i fråga
om klassernas storlek. Här vill jag med
hänvisning till vad jag i det sammanhanget
sade yrka bifall till utskottets
hemställan.

I moment IX är det fråga om en utredning
med uppgift att belysa för- och
nackdelar med en betygsättning på
absolut respektive relativ grundval i
gymnasiet och fackskolan. Det är otvivelaktigt
så, att betygssystemet är något
mycket viktigt i vårt framtida skolväsen,
men det är ju inte länge sedan vi
beslöt att på alla skolstadier övergå till
den relativa betygsättningen. Det finns
ingen möjlighet att nu riva upp detta
beslut, och det förutsätter inte heller
reservanterna, utan de vill ha en utredning
om för- och nackdelar med betygssystemen.
En sådan utredning är väl
ändå tämligen meningslös innan vi har
någon erfarenhet av de nya betygssystemen.
Av denna anledning ber jag att
även på denna punkt få yrka bifall till
utskottets förslag.

3 -—Andra kammarens protokoll 1905. N.

Herr WENNERFOItS (h):

Herr talman! Som fröken Olsson sade
har vi helt nyligen haft en debatt om
betygsättningen, och jag hoppas att jag
inte med detta inlägg ger anledning till
en omfattande diskussion om den frågan
i dag. Jag fäster emellertid mycket
stort avseende vid principerna för betygsättningens
utformning, eftersom de
ju ändå hänger samman med kvaliteten
i våra olika skolformer, inte minst
gymnasiet.

Vid remissbehandlingen av och i debatten
om gymnasiefrågan rådde det
som bekant delade meningar och motstridiga
uppfattningar om principerna
för betygsättningen, och därför är det
välmotiverat med en grundlig översyn
av dem. Vilka är för- och nackdelarna
med absolut respektive relativ betygsiittning?
Därom vet vi trots allt för litet.

Herr talman! I motion 11:457 har
begärts en utredning om den saken, och
samma krav ställes i reservation 4 d,
till vilken jag ber att få yrka bifall.

Herr ARVIDSON (s):

Herr talman! När vi strax före jul
diskuterade frågan om relativ eller absolut
betygsättning, konstaterade jag att
högern inte visste vad relativ betygsättning
är. Nu säger herr Wennerfors direkt
ut att vi vet för litet, och det tror
jag är fallet.

Men vad vi behöver i detta fall är inte
en utredning om relativ eller absolut
betygsättnings för- och nackdelar utan
en sammanfattning på två sidor, som
man kanske kan utarbeta i departementet
och dela ut till högerns ledamöter
i riksdagen.

Herr WENNERFORS (h):

Herr talman! Herr Arvidson fortsätter
att säga älskvärdheter till mig och
det parti jag representerar. Jag vidhåller
att vi vet för litet. När herr Arvidson
iir så älskvärd att han föreslår att
det skall göras en PM på två sidor att
överlämnas till mig och några andra,
20

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

skall herr Arvidson också betänka att
det ar rätt inånga andra som då också
bör ha denna PM, eftersom de har samma
inställning som vi. Herr Arvidson
vet lika väl som jag att flera remissinstanser
framförde synpunkter som gick
ut på att vi ännu visste för litet om det
relativa betygsättningssystemet för att
vi skulle anta det.

Herr ARVIDSON (s):

Herr talman! Efter detta inlägg av
herr Wennerfors vill jag bara säga, att
jag inte har någonting emot att upplagan
görs litet större än jag från början
hade tänkt mig.

Härmed var överläggningen slutad.

Mom. I

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
4 a) i motsvarande del; och
fann herr förste vice talmannen den förra
propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Herr Källstad begärde
emellertid votering, i anledning varav
efter given varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
19:o) mom. I) i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
4 a) av herr Boman m. fl.
i motsvarande del.

emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 114 ja och 96 nej,
varjämte 1 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. 11

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
4 a) i motsvarande del; och
fann herr förste vice talmannen den
förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Herr Källstad begärde
emellertid votering, i anledning varav
efter given varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
19:o) mom. II) i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
4 a) av herr Boman m. fl.
i motsvarande del.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genomuppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Källstad begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 111 ja och 101
nej.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. Ill—VI

Vad utskottet hemställt bifölls.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar

Mom. VII

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets hemställan,
dels ock på bifall till reservationen
4 b); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Kiillstad begärde emellertid votering,
i anledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
19 :o) mom. VID i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja,

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
4 b) av herr Boman in. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Källstad begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 140 ja och 70 nej,
varjämte 1 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. Vin

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
4 c) av herr Wallmark in. fl.;
och biföll kammaren utskottets hemställan.

Mom. IX

Herr förste vice talmannen gav propo -

sitioner dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
4 d); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Nordstrandh begärde emellertid votering,
i anledning varav efter given varsel
följande voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
19:o) mom. IX) i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
4 d) av herr Wallmark
m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen
tillkännagav, att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Nordstrandh begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 173 ja och 32
nej, varjämte 7 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. X

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
4 e); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Nordstrandh begärde emellertid votering,
i anledning varav efter given varsel
följande voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor

statsutskottets hemställan i punkten
19:o) mom. X) i utskottets utlåtande
nr 66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
4 e) av herr Boman m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Nordstrandh begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 111 ja och 99
nej, varjämte 2 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Punkterna 20—24

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 25

Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor Kungl.

Maj:t hade (punkt D 35, s. 258
och 259) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 17 890 000
kr.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första
kammaren av herr LidgarcL (I: 386) och
den andra inom andra kammaren av
herr Turesson (11:483), i vilka hemställts
att riksdagen måtte 1) med avslag
å Kungl. Maj :ts förslag om anslag till
Privatskolor: Bidrag till vissa internat -

skolor in. m. besluta, att till Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor för
budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 18 005 000 kr.; 2) besluta att
följande skolor, nämligen Solbacka läroverk,
Sigtunaskolan, Restenässkolan,
Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan
från och med budgetåret 1965/66
skulle erhålla statsbidrag i enlighet med
Kungl. Maj :ts kungörelse den 23 april
1964 (SFS: 137) under sistnämnda anslag;
3) besluta att statsbidrag till Estniska
gymnasiet måtte utgå med 44 000
kr. under anslaget Privatskolor: Bidrag
till vissa privatskolor.

Utskottet hemställde,

I. att motionerna 1:386 och 11:483,
i vad de avsåge statsbidrag under detta
anslag till ytterligare skolor, icke måtte
av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu
var i fråga, till Privatskolor: Bidrag till
vissa privatskolor för budgetåret 1965/
66 anvisa ett förslagsanslag av 17 890 000
kr.

Reservation hade avgivits av herrar
Watlmark, Nyman, Strandberg, Bohman,
Turesson, Nihlfors och Neländer, vilka
ansett att utskottet bort hemställa,

I. att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 386 och II: 483, såvitt nu
var i fråga, besluta att från förevarande
anslag skulle utgå statsbidrag till Solbacka
läroverk, Sigtunaskolan, Restenässkolan,
Viggbyholmsskolan och Mariannelundsskolan
enligt kungörelsen den 23
april 1964 (SFS 1964: 137) samt till Estniska
gymnasiet med 44 000 kr.;

II. att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 386 och II: 483, såvitt
nu var i fråga, till Privatskolor: Bidrag
till vissa privatskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
18 005 000 kr.

Punkten föredrogs; och anförde därvid: -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Herr TURESSON (h):

Herr talman! De privatskolor och internatskolor
som vi har på olika håll
här i landet fyller utan tvivel — därom
torde vi vara ganska överens — viktiga
uppgifter. De är värdefulla komplement
till de övriga skolorna för vissa speciella
situationer — både för svenska familjers
barn och på senare tid i allt
större utsträckning för utländska ungdomar.

Nu föreligger det, av skäl som väl
delvis är historiskt betingade men som
inte är särskilt rationella, helt olika
regler för statsbidrag till olika skolor.
Dessa bidrag utgår ur de anslag som
behandlas under punkterna 25 och 27
i förevarandc utlåtande. Vi är ett antal
motionärer och reservanter som ansett
att denna olikhet i statsbidragsgivningen
inte är motiverad utan att en likformig
behandling är önskvärd och lämplig.
Utskottsmajoriteten har inte velat
biträda denna åsikt, under åberopande
av att det pågår en utredning rörande
skolgången för utlandssvenskars barn
och att resultatet av den utredningen
hör avvaktas.

Jag är väl medveten om att vi ofta —
även jag själv många gånger — åberopar
pågående utredningar som skäl för
uppskov med åtgärder. Men i detta fall
gäller det ju inte ett yrkande om införande
av nya principer, ntan det är
enbart fråga om att överflytta bidragsgivningen
till ett antal skolor från ett
anslag till ett annat.

Motionsvis har också yrkats att ett
par internatskolor, som inte har statsbidrag
från någotdcra anslaget, skall
komma i åtnjutande av sådant. Det
gäller den s. k. Grännaskolan och Ekebyholmsskolan.
Vad framför allt Grännaskolan
beträffar har vi anledning
erinra oss den utomordentligt positiva
behandling som kom motioner om statsbidrag
till denna skola till del vid fjolårets
riksdag, och i år har statsutskottsmajoritetcn
gjort ett uttalande som hör
inge Grännaskolans huvudmän de bästa

Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor

förhoppningar om en snar lösning av
statsbidragsfrågan för denna skola.

1 Ett fullföljande av det yrkande som
i framställts i motionerna 1:386 och

i II: 483 sker i reservation 5. Jag ber,
herr talman, att få yrka bifall till denna
reservation. Ett tekniskt fel har
dock insmugit sig i klämmen beträffande
beloppets storlek, och jag skall
be att få framföra ett beriktigande på
denna punkt.

[ I reservationen har i enlighet med
! yrkandet i motionerna I: 386 och II: 483
, hemställts om ett förslagsanslag av
18 005 000 kronor. Nämnda belopp bor,
de varit 1 850 000 kronor högre med
'' hänsyn till att anslaget till PrivatskoI
lor: Bidrag till vissa internatskolor

t in. in. i enlighet med yrkandet i nämnda
motioner icke skall uppföras på
riksstaten för nästa budgetår.

Jag yrkar därför att här förevarande
t anslag Privatskolor: Bidrag till vissa
. privatskolor, som visserligen är för:
slagsanslag och därför utan särskilt be i

slut av riksdagen kan merbelastas med
i angivna 1 850 000 kronor, uppföres med
det mera rättvisande beloppet 19 855 000
kronor.

Detta innebär att hemställan under
II. bör ha följande lydelse:

I II. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna I: 386 och II: 483,
såvitt nu är i fråga, till Privatskolor:
Bidrag till vissa privatskolor för bud•
getåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 19 855 000 kronor.

Herr ARVIDSON (s):

Herr talman! De privatskolor och
internatskolor som åtnjuter statsanslag
är indelade i två grupper, av vilka den
ena är bättre ställd än den andra i
statsbidragsavseende. Det finns inga
sakliga skäl för en sådan uppdelning
av skolorna i två olika grupper. Om
detta är vi allesammans ense.

Den utredning som tillsattes förra
året om bl. a. privatskolorna har detta

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.

problem under övervägande. Såväl departementschefen
som utskottsmajoriteten
hänvisar till att så är fallet. Även
jag vill för min del göra det, när jag
nu yrkar bifall till utskottets hemställan
under punkterna 25 och 27.

Härutöver bör det endast tilläggas i
anledning av vad herr Turesson avslutningsvis
anförde om de skolor, som
står utanför statsbidragssystemet, att
utskottsmajoriteten i detta avseende
gjort en utomordentligt positiv skrivning.
Det heter i denna skrivning: »I
avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete
beträffande internatskolorna,
omnämnt under punkten 25 i det
föregående, är utskottet emellertid icke
berett att nu förorda en utökning av
antalet internatskolor med statligt bidrag.
Utskottet förutsätter dock att
Kungl. Maj:t kommer att ha sin uppmärksamhet
riktad på berörda skolors
ekonomiska förhållanden och därest
det visar sig nödvändigt, innan utredningen
slutförts, överväger frågan om
statsbidrag till de skolor och den realskollinje,
som avses i motionerna.»

Jag antar att motionärerna knappast
drömt om att bli så fullständigt bönhörda.

Härmed var överläggningen slutad.

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
5) med den av herr Turesson
under överläggningen yrkade ändringen,
att utskottets hemställan under II.
skulle erhålla följande lydelse:

»II. att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 386 och II: 483, såvitt nu är i fråga,
till Privatskolor: Bidrag till vissa
privatskolor för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 19 855 000
kr.»;

och fann herr förste vice talmannen
den förra propositionen vara med
övervägande ja besvarad. Herr Turesson
begärde emellertid votering, i an -

ledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes och godkändes: Den,

som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
25:o) i utskottets utlåtande nr 66, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
5) av herr Wallmark m. fl.
med den av herr Turesson under överläggningen
yrkade ändringen.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Turesson begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 134 ja och 64 nej,
varjämte 7 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit vad utskottet
hemställt.

Punkten 2(1

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 27

Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor
m. m.

Sedan punkten föredragits anförde

Herr KEIJER (fp):

Herr talman! Frågor som rör punkten
27 har redan berörts i tidigare anföranden.
Jag vill endast understryka
att vad utskottet anfört visar vilken besvärlig
situation de privata internatskolorna
befinner sig i. Det är nödvändigt
att de utredningar angående dessas
framtida ställning som pågår blir
slutförda med det snaraste.

Torsdagen den 29 april 19155

Nr 20

Det blir för varje år allt svårare att
driva en skola med väsentligen privata
gåvor och elevavgifter. För de flesta av
de under denna punkt nämnda skolorna
gäller, liksom för Ekebyliolmsskolan,
vars behov vitsordats i en fyrpartimotion
— nr 200 i denna kammare -—
att det är ett livsvillkor att de får stöd
av det allmänna.

Inte minst internatskolorna fyller en
uppgift som är av mycket stor betydelse
i dagens samhälle. Med tillfredsställelse
noterar jag statsutskottets välvilliga
inställning till dessa skolor. Det
heter: »Utskottet har stor förståelse för
motionärernas uppfattning att statsbidrag
bör utgå till nyssnämnda skolor.»
Utskottet vill avvakta det pågående utredningsarbetets
resultat men uttalar:
»Utskottet förutsätter doek att Kungi.
Maj:t kommer att ha sin uppmärksamhet
riktad på berörda skolors ekonomiska
förhållanden och därest det visar
sig nödvändigt, innan utredningen slutförts,
överväger frågan om statsbidrag
till de skolor och den realskollinje, som
avses i motionerna.»

.lag hoppas, herr talman, att regeringen
visar sig förstående när skolorna
gör sig påminta i bidragsangelägenheter.

I detta anförande instämde herrar
Rimmerfors (fp), Stiernstedt (h), Nyström
(s), Lothigius (h), Löfgren (fp)
och Gustafsson i Borås (fp).

Vidare yttrades ej. Vad utskottet hemställt
bifölls.

Punkterna 28—H

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 45

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

Kungl. Maj:t hade (punkt D 55, s.
289—292) föreslagit riksdagen att dels
bemyndiga Kungl. Maj :t att i vissa av departementschefen
angivna fall meddela
siirskilt beslut om statsbidrag, dels ock

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett
förslagsanslag av 135 000 000 kr.

I detta sammanhang hade utskottet
till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
herr Boman in. fl. (I: 149) och den andra
inom andra kammaren av fru Holmquist
in. fl. (II: 198);

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
fru Olsson och herr Wikberg (I: 393)
samt den andra inom andra kammaren
av herrar Nilsson i Tvärålund och Larsson
i öskeviksby (II: 475);

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson in. fl. (I: 397) och den
andra inom andra kammaren av herr
Nordgren in. fl. (11:476), i vilka hemställts,
såvitt nu var i fråga, 1) att statsbidraget
till inbyggda skolor höjdes för
skolor inom industri och hantverk och
handelns område från 13 000 till 16 000
kr. och inom husligt arbete från 10 800
till 13 500 kr., 2) att anslaget till enskilda
företagsskolor inom industri och
hantverk höjdes från 14 500 kr. till
18 000 kr., 3) att till företagsskolor inom
husligt arbete och inom handelns områden
beviljades .statsbidrag med 16 000
kr. resp. 18 000 kr. per år och avdelning,
samt 4) att bidraget till driften
av lokala yrkesskolor uppräknades till
140 200 000 kr.

Utskottet hemställde,

I. att motionerna 1:149 och 11:198
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

II. att motionerna 1:397 och 11:476,
i vad de avsåge dels ändrade normer för
statsbidrag till inbyggda skolor samt till
enskilda företagsskolor inom industri
och hantverk, dels normer för och statsbidrag
till företagsskolor inom husligt
arbete och inom handelns områden,
icke måtte bifallas av riksdagen;

III. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj.ds förslag ävensom med av -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

slag å motionerna 1:397 och 11:476,
såvitt nu var i fråga,
ia) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de
i statsrådsprotokollet angivna fallen
meddela särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 135 000 000 kr.;

IV. att motionerna 1:393 och 11:475
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservation hade avgivits av herrar
Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg,
Johan Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset,
Turesson, Nihlfors, Nelander,
Mattsson och Källstad, vilka ansett
dels att utskottet under II. bort hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 397 och II: 476, såvitt nu var
i fråga, besluta om dels ändrade normer
för statsbidrag till inbyggda skolor
samt enskilda företagsskolor inom industri
och hantverk, dels normer för
och statsbidrag till företagsskolor inom
husligt arbete och handelns område i
enlighet med vad i motionerna föreslagits; dels

ock att utskottet under III. —
under förutsättning av bifall till yrkandet
beträffande II. — bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 397 och II: 476, såvitt nu var i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i de i
statsrådsprotokollet angivna fallen meddela
särskilt beslut om statsbidrag;

b) till Bidrag till driften av lokala yrkesskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 140 000 000 kr.

Punkten föredrogs; och anförde därvid: Herr

MATTSSON (ep):

Herr talman! Till denna punkt har
fogats en reservation, vari hemställes
att riksdagen måtte besluta om ändrade
normer för statsbidrag till inbyggda

skolor samt till enskilda företagsskolor
inom industri och hantverk liksom till
företagsskolor inom husligt arbete och
på handelns område. I anslutning härtill
hemställs även i reservationen att bidraget
till driften av lokala yrkesskolor
uppräknas till 140 miljoner kronor.
Dessa reservationsyrkanden överensstämmer
med överstyrelsens för yrkesutbildning
äskande och motiveras av
att lönerna har stigit avsevärt sedan
nuvarande statsbidragsbestämmelser
fastställts. Det var nämligen redan år
1958 som riksdagen fattade beslutet att
statsbidraget till inbyggda skolor skulle
utgå med 13 000 kronor per avdelning
om minst 8 elever, att statsbidraget till
enskilda företagsskolor inom industri
och hantverk skulle utgå med 14 500
kronor samt att statsbidraget till inbyggda
skolor inom husligt arbete skulle
utgå med 10 800 kronor per år och
avdelning.

I reservationen föreslås nu att statsbidraget
till inbyggda skolor inom industri
och hantverk samt på handelns
område höjes från 13 000 till 16 000
kronor och inom husligt arbete från
10 800 kronor till 13 500 kronor. För de
enskilda företagsskolorna inom industri
och hantverk föreslås en uppräkning
av anslaget från 14 500 kronor till
18 000 kronor.

Det skall villigt erkännas att det har
gjorts stora ansträngningar från samhällets
sida för att ordna yrkesutbildning
för ungdom. Men det finns ändå
inte möjligheter att vid samhällets yrkesskolor
ge utbildning för alla de ungdomar
som önskar sådan. Det är därför
som man med stor tillfredsställelse
konstaterar att näringslivet är villigt
att ställa sina resurser till förfogande
för att vid sidan av samhällets yrkesskolor
meddela yrkesutbildning. Detta
behövs, ty det är stor efterfrågan på
yrkesutbildat folk, och för såväl den
enskilde som för samhället är yrkesutbildningen
nödvändig.

Statsrådet Edenman har säkerligen

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

bedömt läget riktigt när lian i direktiven
till yrkesutbildningsberedningen
uttalat, att det sannolikt blir nödvändigt
att i större utsträckning än hittills
ta näringslivets resurser i anspråk för
yrkesutbildning. Under dessa förhållanden
tror jag att det är välbetänkt att
redan nu ge näringslivet kompensation
för de ökade kostnader man haft för
sina utbildningsanstalter.

För näringslivet medför det ofta stora
besvär att anordna yrkesundervisning.
Lärare skall anskaffas, och svårigheter
uppstår därigenom att eleverna
vid många tillfällen skall handskas
med dyrbara maskiner. En annan svårighet
uppkommer därigenom att dessa
elever inte kan hålla den normala arbetstakten,
eftersom de ju är ovana och
inte har tillräckliga kunskaper. Men
trots dessa svårigheter har näringslivet
visat sig vara berett att hjälpa till.

Ingen kan heller påstå att yrkesutbildningen
i inbyggda skolor, i företagsskolorna
eller hos hantverksmästarna
är av sämre kvalitet än i de samhälleliga
yrkesskolorna. De här ifrågavarande
skolorna är dessutom ekonomiskt
fördelaktiga för samhället. De
elever som utbildas i dessa skolor är
mycket eftersökta vilket är ett bevis så
gott som något på att utbildningen är
god.

Jag tror att ett bifall till reservationen
skulle innebära en stimulans till
ökade insatser hos näringslivet när det
gäller att medverka till yrkesutbildningen.
Huvudmännen för dessa skolor
måste fatta det som ett erkännande av
verksamheten, om samhället påtar sig
att bestrida den automatiska kostnadsökning
som inträffat sedan normerna
för statsbidragen senast fastställdes.

Utskottet hänvisar i sitt utlåtande till
yrkcsutbildningsutredningen och anser
att denna bör pröva behovet av anslag
för de ändamål det här är fråga om.
Enligt min mening är detta inte hållbart.
.lag vet väl att man anfört att vi
inte bör föregripa en utrednings för4
— Andra kammarens protokoll 1965. V

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

slag, men så har inte heller skett. Vad
som har äskats är att få kompensation
för de ökade kostnader som uppkommit
sedan 1958. Man kan inte, bara för
att en utredning arbetar, hålla sig till
det som var när utredningen började
sitt arbete. Jag kan förstå att man söker
undvika speciella nyheter, nya principer
och omorganisationer, men här
är det bara fråga om att täcka de ökade
kostnader som uppkommit för skolornas
målsmän.

Med det anförda, herr talman, ber
jag att få yrka bifall till reservation
nr 7 vid punkten 45 i statsutskottets utlåtande
nr 66.

Herr NORDGREN (h):

Herr talman! De löpande rapporterna
från arbetsmarknadsstyrelsen visar
att vårt land inom olika områden har
brist på kvalificerad arbetskraft. Det
har i dag bekräftats i detta hus av arbetsmarknadsstyrelsens
chef, generaldirektör
Bertil Olsson.

Trots utbyggnaden av våra lokala
yrkesskolor kan ett stort antal sökande
inte beredas utbildning vid dessa skolor.
I en sådan situation förefaller det
mig naturligt att man söker andra möjligheter
till yrkesutbildning. Ett med
yrkesskoleutbildningen fullt jämförbart
komplement är yrkesutbildningen inom
näringslivet, Den har t. o. m. vissa fördelar
därigenom att den har omedelbar
kontakt med det dagliga arbetet i företaget.
Den blir mera levande än den
ordinarie yrkesskoleutbildningen och
den är ständigt aktuell eftersom den
måste anpassas till utvecklingen inom
näringslivet. Den är dessutom ur ekonomisk
synpunkt avsevärt mycket fördelaktigare
såväl för det allmänna, stat
och kommun, som för de unga själva.

Jag har, herr talman, tidigare med
siffror och diagram påvisat detta förhållande
för kammarens ärade ledamöter,
och jag skall inte nu uppta tiden
med att på nytt anföra dessa siffror.
Tillåt mig bara erinra om att utbildr
20

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Bidrag till driften av lokala yrkesskolor

ningen vid yrkesskolorna är upp till
tio gånger så dyr som den utbildning
som sker inom näringslivet.

De möjligheter och fördelar som yrkesutbildning
inom näringslivet erbjuder
har statsrådet Edenman till vår
glädje uppmärksammat och i direktiven
till yrkesutbildningsberedningen
uttryckt sin uppskattning av. Ja, han
har t. o. in. rekommenderat beredningen
att undersöka möjligheterna att i
större utsträckning än vad hittills varit
fallet söka utnyttja de former av yrkesutbildning
som här kan erbjudas.

Inom näringslivet är vi beredda att
ta på oss en del av yrkesutbildningen,
men det synes oss då också rimligt att
åtminstone en del av kostnaderna
täcks. Detta är också fallet nu, men det
är fråga om ytterst blygsamma belopp
i förhållande till kostnaderna i yrkesskolorna.
Dessa belopp fastställdes för
vissa utbildningsformer år 1958 och för
några andra år 1960 och har sedan dess
inte förändrats. De löne- och kostnadsstegringar
som senare förekommit beräknade
dåvarande kungl. överstyrelsen
för yrkesutbildning till 25 procent
och begärde att bidragen skulle uppräknas
med denna procentsats. Departementschefen
avslog denna rimliga begäran.

I motionsparet I: 397 och II: 476 upprepas
kravet och i den till denna punkt
i utskottsutlåtandet fogade reservationen
nr 7 yrkas bifall till denna uppräkning
i vad den gäller inbyggda skolor
för industri, hantverk och handel
som svarar för en del av yrkesutbildningen
inom näringslivet.

Herr talman! Enbart lönestegringarna
från 1958 och 1960 uppgår till mer
än 25 procent. En uppräkning av denna
storleksordning har under de gångna
åren skett inom praktiskt taget alla
andra områden. När här ifrågavarande
utbildning bevisligen är ekonomiskt
fördelaktig synes det mig i hög grad
angeläget att denna form av utbildning
uppmuntras och stimuleras i stället för

att man, såsom departementschefens
förslag uppfattas, diskriminerar de
människor eller företag som ställer sig
till förfogande för dylik utbildning.

För denna utbildning behövs inga
statliga investeringar, inga nya lärarkrafter
— alla nödvändiga resurser
finns i stort sett tillgängliga inom näringslivet.
Då för närvarande hela yrkesskoleväsendet
är under omdaning
eller i varje fall under utredning och
då finansministern vid den i dag i
riksdagshuset pågående kommunkonferensen
i sitt inledningsanförande med
skärpa framhållit nödvändigheten av
att, som han uttryckte det, begränsa de
statliga och kommunala investeringarna,
synes det mig i ännu högre grad
angeläget att utnyttja de möjligheter
som här erbjudes inom näringslivet.

Herr talman! Jag ber med det anförda
att få yrka bifall till reservation nr
7 av herr Boman m. fl.

Fröken OLSSON (s):

Herr talman! Det kan naturligtvis,
som herr Mattsson säger, finnas skäl
att inte låta det förhållandet, att en utredning
pågår, alltför länge hindra en
uppräkning av ett anslag.

Men nu gäller det inte en utredning
som beräknas pågå i flera år framåt
utan en stor utredning som snart är
färdig. Därför vore det olämpligt att
nu vidta förändringar.

Vi hoppas att mycket snart få tillfälle
att ta ställning till yrkesutbildningen
i hela dess vidd. Vi får också ta
ställning till hur samarbetet mellan yrkesskolorna
och näringslivet skall ske
och hur kostnadsfördelningen skall göras.
Vi hoppas väl alla att detta skall
ske vid nästa års riksdag.

Med hänvisning till det anförda ber
jag att få yrka bifall till utskottets förslag
på denna punkt.

Härmed var överläggningen slutad.

Mom. I

Utskottets hemställan bifölls.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

Mom. II

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
7) i motsvarande del; och fann
herr förste vice talmannen den förra
propositionen vara med övervägande ja
besvarad. Herr Mattsson begärde emellertid
votering, i anledning varav efter
given varsel följande voteringspropoposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
45:o) mom. Il) i utskottets utlåtande nr
66, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
7) av herr Boman m. fl.
i motsvarande del.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Mattsson begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 109 ja och 100 nej,
varjämte 1 av kammarens ledamöter förklarade
sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Mom. III och IV

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkterna 4C—4#

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 49

Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m. m.

Kungl. Maj:t hade (punkt D 59, s.
294—296) föreslagit riksdagen att till

detta ändamål för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 3 344 000 kr.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Stefanson m. fl. (I: 397)
och den andra inom andra kammaren
av herr Nordgren in. fl. (II: 476), i vilka
hemställts, såvitt nu var i fråga, 1)
att statsbidraget för lärlingsutbildning
hos hantverksmästare i yrken med minst
tre års lärlingstid höjdes från 2 000 kr.
till 2 500 kr. (grundbidrag) för lärling
som icke tidigare erhållit undervisning
i yrket vid yrkesskola som stode under
inseende av skolöverstyrelsen, 2) att bidraget,
där lärlingstiden understege tre
men ej två år, höjdes från 1 500 kr. till
1 900 kr., 3) att kursbidraget för teoriundervisning
meddelad under ledighet
med bibehållen lön höjdes från 1 200
kr. till 1 500 kr., 4) att statsbidraget till
lärlingsutbildning inom muraryrket,
byggnadsträarbetaryrket in. m. höjdes
från 1 100 till 1 500 kr. samt att kurstilllägg
utginge enligt samma grunder som
för lärling hos hantverksmästare, samt
5) att anslaget för främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare
uppräknades med erforderligt belopp.

Utskottet hemställde, att riksdagen
måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 397
och 11:476, såvitt nu var i fråga, till
Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m. m. för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
3 344 000 kr.

Reservation hade avgivits av herrar
Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson,
Wallmark, Nyman, Strandberg,
Johan Olsson, Bohman, Larsson i Hedenäset,
Tnresson, Nihlfors, Nelander,
Mattsson och Källstad, vilka ansett att
utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 397 och II: 476,
såvitt nu var i fråga, till Främjande av
lärlingsutbildning hos hantverksmästa -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

re in. m. för budgetåret 1965/66 anvisa
ett förslagsanslag av 3 694 000 kr.

Punkten föredrogs; och anförde därvid
:

Herr MATTSSON (ep):

Herr talman! Under denna punkt,
som behandlar främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare, har
vi i en reservation framhållit dels lärlingsutbildningens
stora betydelse men
dels också att statens bidrag till denna
utbildning med hänsyn till de stegrade
kostnaderna sedan 1960 måste anses
vara för lågt.

Med anledning därav har vi hemställt
att riksdagen för främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare in. in.
för budgetåret 1965/66 måtte anvisa ett
förslagsanslag av 3 694 000 kronor.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen nr 8 vid punkten
49.

Herr NORDGREN (h):

Herr talman! Det vore frestande att
helt enkelt bara instämma i herr Mattssons
yrkande. Jag vill dock med några
få ord beröra denna punkt i utskottets
utlåtande, som avser en annan form av
utbildning i näringslivet, nämligen lärlingsutbildningen
hos hantverksmästare.
Från denna form av yrkesutbildning
har jag viss personlig erfarenhet som
gör att jag kan försäkra att den — rätt
skött — är minst lika fördelaktig som
utbildningen vid de s. k. inbyggda yrkesskolorna,
vilken jag i mitt tidigare
anförande berört. Den är ur ekonomisk
synpunkt ännu fördelaktigare för det
allmänna och är dessutom eftersökt av
ungdomen. Den borde alltså, av samma
skäl som jag anförde vid behandlingen
av punkt 45, utnyttjas och stimuleras i
vida större omfattning än vad som nu
in fallet.

År 1960 fastställdes statsbidraget för
utbildning hos hantverksmästare till
2 000 kronor i yrken med tre respektive
fyra års lärlingstid. Herr talman, var

och en som något litet känner till vilken
tid en effektiv yrkesutbildning tar
och vad kollektivavtalen föreskriver
beträffande lärlingar torde lätt inse att
ett belopp på 600 å 700 kronor per år
inte ens täcker mer än en liten del av
vad vi kontant utbetalar till lärlingen,
än mindre kostnaderna för själva utbildningen.
Överstyrelsen för yrkesutbildning
föreslog även här en sådan
uppräkning av anslaget som skulle motsvara
kostnadsstegringen. Departementschefen
har icke tillstyrkt detta
förslag och visar därmed enligt min
uppfattning inte alls i handling den
uppskattning av ifrågavarande utbildning
som statsrådet i ord ger uttryck
åt i direktiven till yrkesutbildningsberedningen.

Herr talman! Detta är en bra, eftersökt
och för staten ekonomiskt fördelaktig
utbildning. Jag sade »eftersökt».
Får jag, herr talman, lämna några dagsfärska
siffror som belyser detta.

Ärade kammarledamöter! Antalet bidragsrum
är för närvarande 1 900. KÖY
föreslår en höjning till 2 700. Kungl.
Maj:t förordar 2 200 för nästa budgetår.
För innevarande budgetår har 1 667 ansökningar
redan beviljats, 1 945 ansökningar
är ute på remiss. Det blir sammanlagt
3 612. Även om vi räknar med
att några ansökningar avslås, visar siffrorna
att antalet ansökningar vida överstiger
antalet bidragsrum, vilket betyder
att motsvarande antal ungdomar
inte kan beredas önskad yrkesutbildning.

Om vi för kommande budgetår förutsätter
att de ansökningar som nu remissbehandlas
kommer att bifallas,
skulle av 2 200 bidragsrum 1 712 tas i
anspråk redan vid budgetårets ingång.
Därutöver skulle således för samtliga
yrken, inbegripet byggnadsbransch^
endast 488 nya ansökningar kunna beviljas.

Detta förhållande aktualiserar ånyo
överstyrelsens mångåriga förslag att antalet
bidragsrum inte skall bestämmas

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

av riksdagen, utan att det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att bestämma detta.
Det i princip riktigaste förfarandet vore
givetvis att över huvud taget inte
maximera antalet bidragsrum utan låta
de lärlingar, som kan tillförsäkras en
av arbetsmarknadens parter godkänd
utbildning, få sådan utbildning med det
stöd från det allmänna som lärlingsbidragen
utgör. Det vore önskvärt att
Kungl. Maj:t i nästa års statsverksproposition
lade fram förslag härom.

Herr talman! Åberopande vad jag anfört
angående uppräkningen av berörda
anslag ber jag nu att få instämma i
herr Mattssons yrkande om bifall till
reservation 8.

Jag vill också med hänvisning till
vad jag avslutningsvis nämnde om bidragsrummen
vädja till statsrådet att
överväga andra principer för fastställande
av bidragsrummen i kommande
statsverksproposition.

Fröken OLSSON (s):

Herr talman! Av samma skäl som de
jag anfört vid behandlingen av punkt
45 ber jag att få yrka bifall till utskottets
hemställan.

Härmed var överläggningen slutad.

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
8); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Nordgren begärde emellertid votering,
i anledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i punkten
49:o) i utskottets utlåtande nr G6, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
8) av herr Boman in. fl.

Bidrag till driften av folkhögskolor

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av
kammarens ledamöter ha röstat för japropositionen.
Herr Nordgren begärde
emellertid rösträkning, varför votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgavs 104 ja och 97 nej,
varjämte 1 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

Punkterna 50 och 51

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 52

Bidrag till driften av folkhögskolor

Kungl. Maj :t hade (punkt D 62, s.
299—304) föreslagit riksdagen att till
detta ändamål för budgetåret 1965/66
anvisa ett förslagsanslag av 36 700 000
kr.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Lundström in. fl. (I: 114) och den andra
inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (II: 145), i vilka hemställts, såvitt
nu var i fråga, att riksdagen måtte besluta
att ytterligare en folkhögskola utöver
departementschefens förslag erhölle
statsbidrag och att anslag till bidrag
till folkhögskolor därvid uppräknades
med 151 000 kr. utöver vad Kungl.
Maj:t föreslagit och därför till Bidrag
till driften av folkhögskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 36 851 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av
fru Olsson (I: 391) och den andra inom
andra kammaren av herr Johansson i
Skärstad ni. fl. (11:459), i vilka hem -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Bidrag till driften av folkhögskolor

ställts att riksdagen måtte 1) besluta att
för budgetåret 1965/66 antalet folkhögskolor
som åtnjöte statsbidrag till driften
av sin verksamhet utökades med
två samt 2) vid sin behandling av Bidrag
till driften av folkhögskolor under
åttonde huvudtiteln för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
36 882 700 kr.;

dels eu inom andra kammaren av
herr Eskel in. fl. väckt motion (II: 448),
i vilken hemställts att riksdagen måtte
besluta att för budgetåret 1965/66 statsbidrag
skulle utgå till ytterligare två
folkhögskolor samt att till Bidrag till
driften av folkhögskolor för budgetåret
1965/66 anvisa ett förslagsanslag av
36 882 700 kr.;

dels ock en inom andra kammaren
av herr Keijer in. fl. väckt motion
(11:460), i vilken hemställts att riksdagen
beslutade att under budgetåret
1965/66 statsbidrag finge utgå till ytterligare
en folkhögskola utöver den av
Kungl. Maj :t föreslagna samt att riksdagen
under åttonde huvudtiteln punkt
I) 62 anvisade ytterligare medel för detta
behov.

Utskottet hemställde,

I. att motionerna I: 114 och II: 145,
I: 391 och II: 459, II: 448 samt II: 460, i
vad de avsåge statsbidrag till en folkhögskola
utöver Kungl. Maj:ts förslag, icke
måtte bifallas av riksdagen;

II. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag ävensom med avslag
å motionerna I: 114 och II: 145,
1:391 och 11:459, 11:448 samt 11:460,
samtliga motioner såvitt nu var i fråga,
till Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 36 700 000 kr.

Reservation hade avgivits av herrar
Boman, Axel Andersson, Nils-Eric Gustafsson,
Nyman, Johan Olsson, Larsson
i Hedenäset, Nihlfors, Nelander, Eskel,
Mattsson och Källstad, vilka ansett att
utskottet bort hemställa,

I. att riksdagen måtte, med bifall till

motionerna I: 114 och II: 145,1: 391 och
II: 459, II: 448 samt II: 460, såvitt nu var
i fråga, besluta att för budgetåret 1965/
66 medgiva statsbidrag till en folkhögskola
utöver Kungl. Maj:t förslag;

II. att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:391 och 11:459, II: 448 samt 11:460
ävensom med bifall till motionerna
I: 114 och II: 145, såvitt nu var i fråga,
till Bidrag till driften av folkhögskolor
för budgetåret 1965/66 anvisa ett förslagsanslag
av 36 851 000 kr.

Punkten föredrogs; och anförde därvid
:

Herr MATTSSON (ep):

Herr talman! Riksdagen, eller i varje
fall denna kammare, har i dag att fatta
beslut om huruvida det från och med
nästa budgetår skall vara 103 eller 104
folkhögskolor som skall få statsbidrag
till driften av sin verksamhet. Skolöverstyrelsen
har föreslagit 104, men
utskottsmajoriteten har biträtt statsverkspropositionen
och föreslagit 103,
vilket innebär en folkhögskola mera än
under innevarande budgetår.

I reservationen nr 9, som är fogad
till utlåtande nr 66, har hemställts att
riksdagen måtte besluta att medgiva
statsbidrag till en folkhögskola utöver
vad som har föreslagits i statsverkspropositionen.

Situationen är den, att vi nu har två
folkhögskolor vilka från samma år,
nämligen arbetsåret 1962/63, har fyllt
fordringarna för statsbidrag. Det är
Kaggehohns folkhögskola, Ekerö, Stockholms
län, som visserligen har arbetat
från och med läsåret 1942/43 men först
från arbetsåret 1962/63 anses ha fyllt
fordringarna för statsbidrag. Från samma
läsår har Klarälvdalens folkhögskola
varit i verksamhet och även den har
fyllt fordringarna för statsbidrag. Kaggeholmsskolans
målsinan är Filadelfiaförsamlingen
i Stockholm, och för
Klarälvdalens folkhögskola är Värmlands
läns landsting huvudman.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Riksdagen har visat folkhögskolan
stort förtroende under de senaste åren
och sålunda medgivit statsbidrag till
flera nya skolor och även höjt bidraget
till dessa skolor, och i år har departementschefen
föreslagit driftbidrag som
utskottet har godtagit i avvaktan på en
kompletterande utredning som aviserats.
Vi hoppas nu att vi får förslag om
nya bidragsregler för folkhögskolorna
till nästa års riksdag, vilket enligt departementschefen
bör vara möjligt.

När det nu finns två folkhögskolor
som samtidigt har blivit statsbidragsberättigade,
har vi reservanter ansett det
vara svårt att avgöra vilken skola som
skall få bidrag och vilken som skall bli
utan, och därför har vi föreslagit att
både Kaggeholms och Klarälvdalens
folkhögskolor skall erhålla statsbidrag
till driftkostnaderna från och med nästa
budgetår. Skolöverstyrelsen betonar att
båda skolorna har utformat sina planer
i samråd med den, och förberedelserna
har vidtagits innan förslaget om
fackskolor förelåg. Vidare har man
gjort betydande ekonomiska insatser.

Herr talman! Jag sade att riksdagen
har visat folkhögskolorna stort förtroende
under de senaste åren. Jag hoppas
att riksdagen skall visa dem samma
förtroende också i dag genom att bifalla
reservationen om att statsbidrag
skall beviljas till driften av ytterligare
eu folkhögskola utöver vad utskottsmajoriteten
föreslår.

Jag hemställer om bifall till reservationen
nr 9.

I detta anförande instämde herr Jonasson
(ep).

Herr KÄLLSTAD (fp):

Herr talman! Det finns ledande folkliögskoleansvariga
som hävdar, att det
inte i första hand är folkhögskolans
framtid som är prekär, utan folkhögskolans
nutid. Det är den aktuella situationen
som är svår, inte minst ur
ekonomisk synpunkt.

Det är väl detta som har gjort att

Bidrag till driften av folkhögskolor

skolöverstyrelsen har föreslagit en verklig
statsbidragsreform för våra folkhögskolor,
som skulle innebära att
statsbidrag skulle utgå med 126 procent
av avlöningskostnaderna som avlösning
av de nuvarande bidragsformerna.

Vidare har skolöverstyrelsen föreslagit
att två nya folkhögskolor skulle få
statsbidrag. Dessutom har skolöverstyrelsen
ett par mycket intressanta förslag.
Det ena innebär expertmedverkan
vid ungdomsledarutbildning samt studie-
och organisationsledarutbildning.
Det andra intressanta förslaget innebär
expertmedverkan vid undervisning på
postgymnasial nivå, d. v. s. man tänker
sig att undervisning som leder till kunskaper
ungefär motsvarande ett akademiskt
betyg bör kunna anordnas såsom
försöksverksamhet i form av särskilda
kurser vid vissa folkhögskolor.

Då skulle universitetslärare leda planeringen
och undervisningen och även
i lämplig utsträckning följa utvecklingen
samt hålla seminarieövningar och
vissa föreläsningar. Detta förslag om
undervisning på postgymnasial nivå vid
några folkhögskolor måste betecknas
som ytterst intressant.

Skolöverstyrelsen kommer fram till
en summa på drygt 41 miljoner kronor
för våra folkhögskolor, medan i statsverkspropositionen
endast upptagits
36,7 milj. kronor. Statsutskottet har alltså
följt departementschefens förslag och
det innebär, som herr Mattsson redan
påpekat, att endast en ny folkhögskola
skulle erhålla statsbidrag.

Kaggeholms skola, som är en av de
två folkhögskolor som uppfyller fordringarna
för .statsbidrag, har drivits av
pingströrelsen under mer än 20 år. Ända
sedan 1962/63 anses den ha uppfyllt
statsbidragsfordringarna. Den långa tid
som denna skola verkat borde betraktas
som ett plus i sammanhanget. Den andra
statsbidragsberättigade skolan är
Klarälvdalens folkhögskola, som Värmlands
läns landsting upprätthåller. Vidare
arbetar Valla folkhögskola visser -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 19G5

Bidrag till driften av folkhögskolor

ligen med statsbidrag som filialfolkhögskola,
men den vill nu bli självständig
folkhögskola. Dessutom planeras sedan
ganska lång tid tillbaka folkhögskolor
av metodistkyrkan och svenska scoutförbundet.

Beträffande departementschefens uttalanden
i statsverkspropositionen skulle
jag vilja sätta ett minustecken och
två plustecken i kanten. Minustecknet
gäller det faktum att han endast vill ge
statsbidrag till en ny folkhögskola. Vi
reservanter yrkar alltså att två bör
komma i fråga.

Det första plustecknet gäller att departementschefen
nu anser att förutsättningar
för en omprövning av bidragsvillkoren
för folkhögskolor föreligger.
Jag tycker detta är ett fint erkännande.
Även om departementschefen
menar att överstyrelsens förslag behöver
överses och kompletteras ger han
dock löfte om att förslag om ett ändrat
bidragssystem skall föreläggas 1966 års
riksdag. Detta uttalande inger en förhoppning
som vi hoppas skall infrias.

Det andra plustecknet gäller den förstärkning
av provisorisk art, uppgående
till 5 miljoner kronor, som folkhögskolorna
nu skall få. Detta är väl ett
minimum för att de över huvud taget
skall kunna klara den kris som folkhögskolorna
ekonomiskt sett för närvarande
genomgår i väntan på att det
nya bidragssystemet skall genomföras
och den statsbidragsreform beslutas
som skolöverstyrelsen sedan länge tänkt
sig.

En del representanter för vårt skolsamhälle
har uttryckt farhågor för att
denna skolform skulle få svårt att hävda
sig gentemot de reguljära gymnasiala
utbildningsmöjligheterna. Såvitt
jag kan förstå är de farhågorna överdrivna.
Man skulle möjligen kunna säga
att vissa delar av folkhögskolans nuvarande
yrkesförberedande kurser kan
komma att få minskad betydelse i framtiden,
men samtidigt föreligger ett mycket
stort utbildningsbehov för vuxna,

och här har folkhögskolorna en viktig
uppgift att fylla. Den undervisningsform
och den internatmiljö som de erbjuder
är också synnerligen värdefulla,
liksom det förhållandet att möjligheterna
till ungdomsledarutbildning i
högre grad också bör kunna förverkligas.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservation nr 9.

I detta anförande instämde herrar
''Selander, Wiklund, Gustafsson i Borås,
Silsson i Lönsboda, Westberg och Jonsson
(samtliga fp) samt herr Hector (k).

Herr KEIJER (fp):

Herr talman! Jag skulle ha kunnat
nöja mig med att instämma med herrar
Mattsson och Källstad i denna fråga. De
skäl som de har åberopat för att ytterligare
två folkhögskolor bör få statsbidrag
från och med instundande budgetår
är mycket bärande. Jag vill emellertid
påpeka att statsutskottet såvitt
jag förstår handlat på ett annat sätt i år
än 1963. Då förelåg en liknande situation
som nu. Även då hade framlagts
förslag från regeringen om att endast
en ny folkhögskola skulle få statsbidrag
under det kommande budgetåret. Två
folkhögskolor hade emellertid startat
sin verksamhet samma år. Statsutskottet
uttalade då att det vore svårt att avgöra
vilken av dessa båda som skulle
anses äga företräde och föreslog därför
statsbidrag för ytterligare två folkhögskolor,
vilket blev riksdagens beslut.

Jag hoppas att riksdagen skall handla
på samma sätt även i år, och jag ber
att få yrka bifall till reservation nr 9.

I detta anförande instämde herr Rimmerfors
(fp).

Herr FRIDOLFSSON i Stockholm

(h):

Herr talman! Jag begärde ordet av
den anledningen att jag undertecknat
motionen 460, som går ut på att riksdagen
måtte besluta om statsbidrag till

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

två nya folkhögskolor under budgetåret
1965/66 i stället för en som Kungl.
Maj:t har föreslagit.

Det var av två skäl som jag undertecknade
motionen. För det första anser
jag att folkhögskolorna har en stor
betydelse för ungdomens personlighetsutveckling
och medborgarfostran. Behandlingen
av denna fråga har i år i
stort sett varit densamma som behandlingen
av motsvarande fråga under fjolåret.
Skolöverstyrelsen har i år liksom
i fjol äskat statsbidrag till två nya folkhögskolor,
medan departementschefen
förordat statsbidrag till endast en. Den
väsentliga skillnaden har dock inträffat
vid utskottsbehandlingen. I fjol biträdde
majoriteten skolöverstyrelsens hemställan
om statsbidrag till två nya folkhögskolor,
vilket riksdagen också beslutade.
I år går däremot utskottsmajoriteten
på departementschefens linje.

Det andra skälet till att jag undertecknade
motionen är följande. I fjol
förbigicks som bekant Kaggeholms
folkhögskola vid tilldelning av statsbidrag.
Skolan har, som vi nyss har hört,
varit i verksamhet sedan 1942 och drivs
av pingströrelsen. Dess medlemmar har
satsat minst 3 miljoner kronor på skolans
drift. Det är väl ingen överdrift
att säga att det väckte berättigat uppseende,
när den av skolöverstyrelsen
förordade skolan, Kaggeholms folkhögskola,
inte fick statsbidrag i fjol.

I interpellationsdebatt i fjol höstas
förklarade statsrådet Edenman sina
mått och steg med att hänvisa till att
folkhögskolorna tilldelats statsbidrag i
den ordning som de godkänns av skolöverstyrelsen.
Det spelar med andra
ord ingen roll hur länge en rörelse har
drivit en folkhögskola, även om det
skett i decennier, utan det avgörande
är när skolöverstyrelsen godkänt skolan
och tillstyrker att den blir statsbidragsberättigad.
Om statsrådet Edenman
hade den uppfattningen i fjol, så
har, förmodar jag, statsrådet samma
uppfattning i år. 1 så fall ligger ju Kag -

Bidrag till driften av folkhögskolor

geholms folkhögskola vad beträffar erhållande
av statsbidrag inte så väl till.

En annan folkhögskola, nämligen
Klarälvdalens folkhögskola, befinner sig
sä att säga i samma årsklass som Kaggeholm
vad beträffar uppfyllda fordringsanspråk
på statsbidrag. Jag måste
villigt erkänna att jag tror att det
blir mycket svårt att förbigå Kaggeholms
folkhögskola i år, särskilt med
tanke på det pressuttalande statsrådet
Edenman gjorde i fjol höstas, då han
sade att Kaggeholms folkhögskola har
inteckning i nästa statsbidrag, men
möjligheterna därtill är lika stora i år
som i fjol, och för att inte fjolårets situation
åter igen skall bli aktuell och
ungefär samma sak upprepas, nämligen
att en tillämpning av anciennitetsprincipen
skulle medföra att den ena av de
båda enligt statsrådet Edenmans argumentering
jämspelta folkhögskolorna,
Kaggeholms och Klarälvdalens, skulle
bli utan statsbidrag yrkar jag bifall till
reservation 9 vid statsutskottets utlåtande
nr 66.

Herr TURESSON (h):

Herr talman! De föregående talarna
har redogjort för alla de sakliga omständigheter
som kan anföras i detta
ämne utom en. Ingen har nämnt att
riksdagen vid två tillfällen, nämligen
1962 och 1963 uttalat, att man bör iaktta
stor försiktighet vid inrättande av
nya folkhögskolor. Det har uppenbarligen
ecklesiastikministern tagit intryck
av, då han i år bara velat gå med på
att ytterligare en folkhögskola får statsbidrag.

Jag är medveten om att detta kan te
sig bekymmersamt, eftersom det är två
folkhögskolor som nu är utan statsbidrag,
men a andra sidan bör man ju,
när man startar nya skolor, med dessa
riksdagens uttalanden i bakgrunden,
väl veta vad man ger sig in på. Det kan
inte vara rimligt att man trots sådana
bestämda uttalanden av riksdagen tror
sig kunna iindra på den försiktiga tak -

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Bidrag till driften av folkhögskolor

tik som riksdagen med hänsyn till
ovissheten i fråga om folkhögskolans
ställning i skolväsendet så bestämt har
förordat.

Vad beträffar Kaggeholms folkhögskola
blev den utan statsbidrag förra
gången. Då ansågs det allmänt att nästa
gång ett nytt statsbidragsrum infördes,
så skulle det vara Kaggeholmsskolans
tur. Nu anser jag att man har rätt
att förutsätta, att om riksdagen i dag
beslutar inrättande av ytterligare ett
statsbidragsrum, så är det Kaggeholmsskolan
som står i tur att få det.

Jag ber, lierr talman, att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Chefen för ecklesiastikdepartementet,
herr statsrådet EDENMAN:

Herr talman! Jag har i denna kammare
ingående redovisat skälen till att
jag i fjol, när jag stod i den valsituationen
att jag skulle välja mellan att
ge statsbidrag till Landsorganisationens
skola på Runö eller till pingströrelsens
skola på Kaggeholm valde Runöskolan.
De skälen skall jag inte här upprepa.
Klarälvdalens folkhögskola var emellertid
inte med i den valsituationen, och
det är alldeles självfallet, att såsom
herr Turesson här säger det vore orimligt,
om jag i sommar, när beslut i fråga
om statsbidrag till folkhögskolor
skall fattas, skulle plocka fram Klarälvdalens
folkhögskola och göra en liknande
jämförelse mellan denna och
Kaggeholms folkhögskola. Det är mot
den bakgrunden som jag offentligt i valrörelsen
sade — och jag upprepar det
gärna här — att Kaggeholms folkhögskola
onekligen har en inteckning i att
få statsbidrag nästa gång.

Herr ESKEL (s):

Herr talman! Det skulle vara mycket
ytterligare att säga i denna fråga, men
kammaren håller mig säkert räkning
för att jag vid denna tidpunkt fattar
mig kort.

Såsom både herr statsrådet och ut -

skottet påpekat har riksdagen redan tidigare
gjort det uttalandet att försiktighet
bör iakttagas med inrättandet av
nya folkhögskolor. De båda folkhögskolor
som enligt skolöverstyrelsens bedömande
nu står i tur att erhålla statsanslag
hade emellertid inrättats innan
riksdagen första gången år 1961 gjorde
ett sådant uttalande. Den ena skolan
hade då länge varit i verksamhet, medan
byggnationen av den andra skolan
hade påbörjats. Därtill kommer att riksdagen
under de tre senaste åren har
beviljat bidrag till ytterligare två folkhögskolor.

Under sådana förhållanden finner jag
starka skäl tala för att riksdagen också
i år intar denna ståndpunkt, särskilt
som de två aktuella skolorna — av vilka
jag närmast känner till Klarälvdalens
folkhögskola —■ har uppbyggts under
intimt samarbete med skolöverstyrelsen
från den första planläggningen
och fram till det slutliga iordningställandet.

Jag ber därför att få yrka bifall till
reservationen av herr Boman m. fl.

I detta anförande instämde herr
Ståhl (fp) och fröken Sandell (s).

Härmed var överläggningen slutad.

Herr förste vice talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets
hemställan, dels ock på bifall till reservationen
9); och fann herr förste vice
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Mattsson begärde emellertid votering, i
anledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
Statsutskottets hemställan i punkten
52 ro) i utskottets utlåtande nr 66, röstar

Ja,

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit reservationen
9) av herr Boman m. fl.

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr förste vice talmannen tillkännagav,
att han funne tvekan kunna råda
angående omröstningens resultat, varför
votering medelst omröstningsapparat
verkställdes. Därvid avgavs 99 ja
och 89 nej, varjämte 5 av kammarens
ledamöter förklarade sig avstå från att
rösta.

Kammaren hade alltså bifallit vad utskottet
hemställt.

Punkterna 53—59

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 60

Lades till handlingarna.

§ 8

Föredrogs vart efter annat statsutskottets
utlåtanden:

nr 67, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående anslag för budgetåret
1965/66 till byggnadsarbeten vid
universiteten och vissa högskolor in. m.,
samt

nr 68, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag inom ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa
utlåtanden hemställt.

§ 9

Uppförande av vissa studentbostadshus Föredrogs

statsutskottets utlåtande nr
69, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ytterligare utgifter på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1964/65, i vad propositionen avser
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Punkterna 1 och 2

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 3

Uppförande av vissa studentbostadshus

Sedan punkten föredragits anförde

Herr TURESSON (h):

Herr talman! Tillåt mig bara göra
några kommentarer vid denna punkt. I
maj månad i fjol slogs det larm om att
studentbostadssituationen i Uppsala var
kritisk, och Kungl. Maj:t begärde genom
ecklesiastikministern att arbetsmarknadsstyrelsen
skulle låta uppföra
500 studentbostadsrum i provisoriska
byggnader för en beräknad kostnad av
5,5 miljoner kronor. Detta verkställdes
och pengar togs från arbetsmarknadsstyrelsens
anslag för sysselsättningsfrämjande
åtgärder.

Nu står husen där och tilläggsanslag
begärs med 5,5 miljoner kronor samtidigt
som man konstaterar att det inte
blev 500 studentbostadsrum. Det blev
bara 380. Det är klart att det är ett
ganska dåligt utfall, och detta har föranlett
oss att se litet närmare på denna
byggnadsverksamhet. Det förklaras
att kostnadsberäkningen var otillfredsställande.
Den gjordes av studentkårens
organ och godtogs utan vidare av departementet
och arbetsmarknadsstyrelsen.
Detta vittnar inte om den noggranna
prövning och förbehandling som ett
ärende av denna beskaffenhet och omfattning
borde underkastas.

Dessutom kan man diskutera — och
detta kanske är det allvarliga i denna
fråga — om anslag för sysselsättningspolitiska
åtgärder skall användas vid
byggenskap i staden Uppsala. Där torde
väl knappast några sysselsättningspolitiska
åtgärder vara aktuella. De hus
som dessa bostadsrum inrymdes i kom
från fyra olika fabriker för monteringsfärdiga
trähus, och såvitt man känner
till lär inte heller någon av dem ha
några sysselsättningsproblem, varför
inte heller anslaget av detta skäl bort
komma i fråga. Det riktiga hade naturligtvis
varit att en framställning gjorts
till riksdagen i maj i fjol.

Herr talman! Jag har självfallet inget

Nr 20

Torsdagen den 29 april 1965

Interpellation ang. en svensk humanitär insats i Nord- och Sydvietnam

yrkande, utan har bara velat göra detta
påpekande.

Vidare yttrades ej.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 10

Föredrogs vart efter annat statsutskottets
utlåtanden:

nr 70, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag
inom socialdepartementets verksamhetsområde,
och

nr 71, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret
1965/66 till vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. in.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa
utlåtanden hemställt.

Som tiden nu var långt framskriden
beslöt kammaren på förslag av herr
förste vice talmannen att uppskjuta behandlingen
av det återstående på föredragningslistan
upptagna ärendet till
kammarens sammanträde onsdagen den
5 nästkommande maj.

§ 11

Interpellation ang. en svensk humanitär
insats i Nord- och Sydvietnam

Ordet lämnades på begäran till

Herr HECTOR (k), som yttrade:

Herr talman! Kriget i Vietnam synes
utvidgas och förlängas alltmera. Samtidigt
blir det allt hänsynslösare och
grymmare. Klimat och geografiska förhållanden
gör tillståndet ännu mer
olidligt. Behovet av humanitära hjälpåtgärder
är omätligt.

Vårt land har vid flera tillfällen haft
förmånen att kunna göra sådana insatser
i internationella sammanhang. En
alltmer växande opinion efterlyser nu
liknande initiativ för Nord- och Sydvietnams
lidande folk.

Under hänvisning till det anförda an -

håller jag om kammarens tillstånd att
till hans excellens herr statsministern
få ställa följande fråga:

överväger regeringen möjligheterna
av en svensk humanitär insats, t. ex. genom
sjukhus, ambulans eller på annat
sätt, till Nord- och Sydvietnam?

Denna anhållan bordlädes.

§ 12

Till bordläggning anmäldes
statsutskottets utlåtanden:
nr 72, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående anslag för budgetåret
1965/66 till barnmorskeläroanstalterna
och statens sjuksköterskeskolor
m. m. jämte i ämnet väckta motioner,
nr 73, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bidrag till handelshamnar
och farleder för budgetåret
1965/66 m. m.,

nr 74, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till vissa kreditgarantier
åt svensk varvsindustri
m. m. jämte i ämnet väckta motioner,
nr 75, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående försäljning av vissa
allmänna arvsfonden tillfallna fastigheter,
och

nr 76, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående inköp av vissa
kulturföremål;

bevillningsutskottets betänkanden:
nr 25, i anledning av väckta motioner
angående förlustutjämning, progressionsutjämning
och allmän öppen resultatutjämning,
och

nr 27, i anledning av väckta motioner
om vidgad rätt till avsättning till investeringsfonder
för konjunkturutjämning,
m. m.;

andra lagutskottets utlåtande nr 43, i
anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändrad
lydelse av 3 § barnavårdslagen den 29
april 1960 (nr 97), dels ock i ämnet
väckta motioner; samt

allmänna beredningsutskottets utlåtande
nr 30, i anledning av väckta mo -

Torsdagen den 29 april 1965

Nr 20

tioner angående arbetsgivares uppgiftsoch
uppbördsskvldighet.

§ 13

Anmäldes och godkändes följande förslag
till riksdagens skrivelser till Konungen,
nämligen
från statsutskottet:

nr 173, i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag för budgetåret
1965/66 till frivilligt folkbildningsarbete,
ungdomsverksamhet in. in. jämte i
ämnet väckta motioner;

nr 174, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående förrådsbyggnad
vid Svenska institutet för konserveringsforskning;
och

nr 175, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående inrättande av ett
korrosionsinstitut;

från andra lagutskottet:
nr 199, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1964 vid dess fyrtioåttonde
sammanträde fattade beslut; samt
från tredje lagutskottet:
nr 198, i anledning av väckta motio -

ner angående rätten att utsätta fast fiskeredskap
i allmänt vatten.

§ 14

Meddelande om enkla frågor

Meddelades, att herr talmannen tillställts
fyra enkla frågor, nämligen av:

herr Eriksson i Bäckmora, till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående upprätthållande
av ett livskraftigt jordbruk i Norrland,
herr Larsson i Borrby, till herr statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet
angående kontrollen av importen
av kreatursfoder,

herr Persson i Heden, till hans excellens
herr statsministern angående kärnvapenforskningen,
och

herr Sjöholm, till herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet angående
höjning av existensminimum.

§ 15

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 18.16.

In fidem

Sune K. Johansson

Fredagen den 30 april

Kl. 14.00

Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr andre vice talmannen.

§ 1

Föredrogs, men bordlädes åter statsutskottets
utlåtanden nr 72—76, bevillningsutskottets
betänkandcn nr 25 och
27, andra lagutskottets utlåtande nr 43
samt allmänna beredningsutskottets utlåtande
nr 30.

§ 2

Föredrogs den av herr Hector vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till hans
excellens herr statsministern angående
en .svensk humanitär insats i Nord- och
Sydvietnam.

Kammaren biföll denna anhållan.

Nr 20

Fredagen den 30 april 1965

§ 3

Till bordläggning anmäldes bankoutskottets
utlåtanden och memorial:

nr 23, i anledning av väckta motioner
angående de mindre och medelstora
företagens finansieringsproblem,

nr 24, i anledning av väckta motioner
om främjande av de mindre företagens
exportmöjligheter,

nr 25, i anledning av väckta motioner
angående den enskilda handelns kreditförsörjning,

nr 26, i anledning av väckt motion angående
användningen av allmänna pensionsfondens
medel,

nr 27, i anledning av väckt motion angående
Aktiebolaget Företagskredits utlåningskapacitet,

nr 28, i anledning av väckta motioner
om inrättande av en statlig utlåningsfond
för tillgodoseende av kommunernas
investeringsbehov för vatten- och
avloppsanläggningar,

nr 29, i anledning av väckt motion om
anslag till utvidgning av verksamheten
hos Sällskapet riksdagsmän och forskare,

nr 30, i anledning av kamrarnas skiljaktiga
beslut i fråga om motionsvis
väckta förslag om utredning rörande
servicestöd till befolkningen i vissa glesbygder,
och

nr 31, med förslag till ändrad lydelse
av § 1 reglementet för Nordiska rådets
svenska delegation;

första lagutskottets utlåtanden:
nr 23, i anledning av väckt motion angående
utställande av check utan täckning,
och

nr 24, i anledning av dels Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till lag
angående ändring i lagen den 9 juni
1950 (nr 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt
att driva försäkringsrörelse
här i riket, m. m., dels ock i ämnet
väckta motioner;

tredje lagutskottets utlåtande nr 22,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till jordförvärvslag
in. m. jämte i ämnet väckta motioner;

jordbruksutskottets utlåtanden och
memorial:

nr 9, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående bemyndigande
att försälja viss staten tillhörig fast
egendom, m. in., jämte i ämnet väckta
motioner,

nr 10, angående departementsvis uppgjorda
förteckningar över försäljningar
av viss staten tillhörig fast egendom,
och

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1964/65, såvitt propositionen
avser jordbruksärenden; samt

allmänna beredningsutskottets utlåtanden: nr

29, med anledning av dels § 21 i
riksdagens revisorers berättelse över den
år 1964 av dem verkställda granskningen
av statsverket, dels väckta motioner
om översiktlig riksplanering av kusttrakterna,

nr 31, i anledning av väckta motioner
om åtgärder för att förbättra företagshälsovården,
angående företagshälsovård,
yrkeshygien och yrkesmedicin
samt om åtgärder mot yrkesskador och
yrkessjukdomar,

nr 32, i anledning av väckta motioner
angående Vindelälvens utbyggnad och
angående ifrågasatt reglering av Vindelälven,
och

nr 33, i anledning av väckta motioner
om en undsättningskår för hjälpinsatser
vid naturkatastrofer.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.01.

In fidem

Sune K. Johansson

ESSELTE AB, STHLM 65

514713