Nr 2 ANDRA KAMMAREN 1962 (Riksdagens protokoll 1962:2)

RIKSDAGENS

Yr s- •

vEgMl

PROTOKOLL

Nr 2 ANDRA KAMMAREN 1962

12—17 januari

Debatter m. m.

Fredagen den 12 januari

Sid.

Interpellationer av:

herr Börjesson i Glömminge ang. fördelningen av poliskostnaderna

mellan staten och kommunerna .......................... 4

herr Larsson i Hedenäset ang. vissa spörsmål i samband med en
eventuell utbyggnad av vattenkraften i Torne och Kalix älvar . . 5

herr Börjesson i Falköping ang. förbättring av möjligheterna att i

Finland avlyssna Sveriges Radios sändningar................ 7

herr Gustafsson i Skellefteå ang. den successiva avvecklingen av

hyresregleringen........................................ 8

herr Hedin ang. förebyggande av drunkningsolyckor för lotspersonal
m. fl............................................... 9

Tisdagen den 16 januari

Interpellationer av:

herr Berglund ang. skoindustriens situation vid Sveriges eventuella

anslutning till EEC .................................... 18

fröken Wetterström ang. sändning av TV-program i repris under

dagtid................................................ 19

herr Lundberg ang. tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna
................................................ 19

fröken Karlsson ang. yrkesvägledningeninom den obligatoriska skolan 2 0
herr Holmberg ang. LKAB :s medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen.
............................................ 21

herr Waclitmeister ang. möjligheterna för krigsmaktens personal att

deltaga i viss upplysningsverksamhet ...................... 22

1—Andra kammarens protokoll 1962. Nr 2

Nr 2

Innehåll

Sid.

Onsdagen den 17 januari

Interpellationer av:

fru Nettelbrandt ang. deltidsarbete i statstjänst .............. 27

herr Eliasson i Moholm ang. den svenska jordbruksexportens läge

efter sexstaternas jordbruksöverenskommelse i Bryssel........ 28

herr Larsson i Luttra ang. hyresvillkoren för genom pastoratsregleringen
tvångsförflyttade befattningshavare.................. 28

Samtliga avgjorda ärenden

Fredagen den 12 januari

Val av talmanskonferens .................................... 3

» » kanslideputerade...................................... 3

» » suppleanter för kanslideputerade........................ 3

» » kanslitillsättare ...................................... 3

» » ekonomideputerade.................................... 3

Tisdagen den 16 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten ...................... 11

» » statsrevisorer med suppleanter.......................... 13

» » medlemmar i Nordiska rådet............................ 13

» » suppleanter i de ständiga utskotten...................... 14

» » suppleanter i Nordiska rådet............................ 16

Fredagen den 12 januari 1962

Nr 2

Fredagen den 12 januari

Kl. 10.00

§ 1

Företogs val av fyra ledamöter i
talmanskonferensen; och blev därtill
utsedda

herr Gustafsson i Stockholm,

» Heckscher,

» Hedlund och
» Ohlin,

envar med 69 röster.

§ 2

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
detta plenum ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

Petterson i Degerfors

von Friesen.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Petterson i Degerfors och von Friesen
utsedda till kanslideputerade.

§ 3

Verkställdes val av två suppleanter
för under nästföregående paragraf omförmälda
kanslideputerade.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Östrand

Hamrin i Jönköping.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Östrand och Hamrin i Jönköping
utsedda till suppleanter för kanslideputerade.

§ 4

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och herrar vice
talmän tillsätta befattningshavare hos
kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nilsson i Göteborg

Ekström i Björkvik

Hammar

Nilsson i Göingegården

Jacobsson i Sala

Wahlund.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 5

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckning -

4 Nr 2 Fredagen den 12 januari 1962

Interpellation ang. fördelningen av poliskostnaderna mellan staten och kommunerna -

en »Gemensam lista» upptog följande
namn:

Sandell, fröken

Gustafsson i Borås

von Seth

Vigelsbo.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 6

Ordet lämnades på begäran till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Ilerr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum tisdagen den
16 innevarande januari utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal
av 19 i konstitutionsutskottet och andra
lagutskottet, 28 i statsutskottet, 21 i
bevillningsutskottet och jordbruksutskottet,
18 i bankoutskottet, 21 i allmänna
beredningsutskottet samt 17 i
vart och ett av de övriga utskotten
utom i utrikesutskottet, där antalet
grundlagsenligt skall vara åtta.

Kammaren biföll denna hemställan.

§ 7

Interpellation ang. fördelningen av poliskostnaderna
mellan staten och kommunerna Ordet

lämnades på begäran till

Herr BÖRJESSON i Glömminge (ep),
som yttrade:

Herr talman! Vissa av kommunernas
kostnader för polisens normala
övervakning för ordning och säkerhet
har efter granskning av länsstyrelserna
ersatts av statsverket. Det gäller t. ex.
resekostnader och fotokostnader i utredningsärenden.
Denna kostnadsför -

delning har tillämpats sedan längre
tid tillbaka och har allmänt ansetts
riktig och motiverad, då polisens arbete
är en hela samhällets angelägenhet.
Ett sådant betraktelsesätt är speciellt
motiverat med hänsyn till områden,
som i särskilt hög grad är genomfartsområden
för resande från olika
delar av landet.

Enligt det förslag, som avgivits av
1957 års polisutredning, skall inte endast
sådana kostnader, som hittills betalats
av statsverket, utan även poliskostnaderna
i allmänhet bestridas av
statsverket.

Under oktober 1961 har emellertid
från riksrevisionsverket genom Byråmeddelanden
nr 5 delgivits länsstyrelserna
och polisdistrikten, att det åligger
polisdistrikten att svara för de
nämnda rese- och fotokostnaderna. Detta
har medfört, att länsstyrelsen t. ex.
i Kalmar län anmodat de kommunala
huvudmännen för polisorganisationen
att retroaktivt betala fotokostnaderna
för tiden fr. o. in. den 1 juli 1960. Enligt
det nämnda byråmeddelandet skulle
samma betalningsförfarande gälla
även resekostnaderna, men närmare
bestämmelser härutinnan har ännu
inte meddelats, i varje fall inte från
länsstyrelsen i Kalmar län.

Enligt den propositionsförteckning'',
som nu lämnats, skall förslag i år föreläggas
riksdagen angående polisväsendets
förstatligande. Om — såsom man
kan förutsätta — beslut fattas i enlighet
härmed, skall alltså kostnaderna
för polisorganisationen för framtiden
bestridas av statsverket. Inte minst
med hänsyn härtill synes det egendomligt,
att man nu från riksrevisionsverkets
sida i så att säga elfte timmen
vill öka kommunernas andel av poliskostnaderna
och i motsvarande grad
minska statens kostnader.

Med anledning av vad jag här har
anfört anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för

Fredagen den 12 januari 1962

Nr 2

Interpellation ang. vissa spörsmål i samband med en eventuell utbyggnad av vattenkraften
i Torne och Kalix älvar

inrikesdepartementet ställa följande
frågor:

Anser herr statsrådet, att överföring
av rese- och fotokostnader för polisväsendet
från staten till kommunerna
är lämplig med hänsyn till riksdagens
nära förestående behandling av frågan
om polisväsendets förstatligande?

Är herr statsrådet beredd vidtaga sådana
åtgärder, att den fördelning av
poliskostnaderna mellan staten och
kommunerna, som tillämpats före oktober
1961, bibehålies till dess att beslut
fattats och genomförts angående
polisväsendets förstatligande?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8

Interpellation ang. vissa spörsmål i
samband med en eventuell utbyggnad
av vattenkraften i Torne och Kalix
älvar

Ordet lämnades på begäran till

Herr LARSSON i Hednäset (ep), som
yttrade:

Herr talman! Den 9 december 1961
avgav Nordiska vattenkraftkommittén
till Sveriges, Finlands och Norges regeringar
sin slutrapport beträffande
möjligheterna att utnyttja vattenkraften
i Torne och Kalix älvar.

Den utredning som därmed redovisats
omfattar i det väsentliga en ekonomisk-teknisk
prövning i stora drag
av olika aktualiserade alternativ för
utnyttjande av Nordkalottens vattenkraftstillgångar.
Som slutresultat härav
kan noteras att det s. k. atlantprojektet
av olika skäl förordas bli avfört
från dagordningen. De fortsatta övervägandena
föreslås och får förutsättas
bli begränsade till de återstående två
alternativen, antingen en konventionell
exploatering av Torne och Kalix
älvar, eller en överledning av en väsentlig
del av Kalix älvs vatten till

Torne älv och utbyggnad av den senare.
Nordiska vattenkraftkommittén föreslår
sammanfattningsvis:

»På grund av vad som sålunda framkommit
under utredningen vill kommittén
rekommendera, att intresserade
parter i fortsättningen inriktar sig på
att närmare undersöka de praktiska
utbyggnadsmöjligheterna i anslutning
till alternativen A och B med de modifikationer,
som kunna befinnas lämpliga,
bl. a. med hänsyn till att behovet
av en utbyggnad bedöms komma tidigare
i Finland än i Sverige.

De rättsliga förhållandena vid en
utbyggnad enligt alternativ A eller B
synes lämpligen, så långt ske kan, böra
regleras i en allmän vattenrättslig konvention
mellan Finland och Sverige
såsom kommittén redan tidigare föreslagit.

Frågan om lämplig företagsform vid
en utbyggnad av vattenkraften i gränsälven
torde — liksom de skattespörsmål
och andra speciella frågor, som
uppkommer vid en sådan utbyggnad

— böra prövas närmare i samband
med att reella utbyggnadsplaner aktualiseras
och mot bakgrunden av en blivande
vattenrättskonvention mellan
Finland och Sverige.»

Det må konstateras att det här är
fråga om problemkomplex av en synnerligen
stor omfattning och att, vid
en eventuell utbyggnad, verkningarna

— såväl negativa som positiva sådana

— blir synnerligen ingripande, i första
hand för direkt berörda bygder. Det
rör sig om ett område motsvarande omkring
en åttondel av Sveriges landareal
samt dessutom om vissa markområden
i Finland tillhöriga svenska markägare.
Den berörda befolkningen skulle få
vidkännas ingrepp och förändringar i
sina utkomstmöjligheter. Skogsbruk,
jordbruk, fiske och renskötsel torde
sålunda drabbas av olika ingrepp och
ge minskade bidrag till befolkningens,
försörjning. Även om de inte blir lika

Nr 2

Fredagen den 12 januari 1962

Interpellation ang. vissa spörsmål i samband med en eventuell utbyggnad av vattenkraften
i Torne och Kalix älvar

omfattande som vid ett genomförande
av atlantprojektet torde även de återstående
två alternativen medföra betydande
och även förfulande ingrepp i
naturen.

Det måste — mot bakgrunden av de
förhållanden som här i sammandrag
anförts —- vara angeläget, att olika
konsekvenser som följer av en eventuell
vattenkraftsutbyggnad blir allsidigt
utredda och undersökta så att en
samtidig bedömning av olika inverkande
faktorer och förutsättningar kan
ske innan några beslut om ett realiserande
av utbyggnadsplanerna fattas.

Nordiska vattenkraftkommittén hade
en särskild juridisk subkommitté. Denna
har bl. a. förordat att överenskommelse
träffas om en allmän finsk-svensk
vattenrättslig konvention. Denna skulle
vara normgivande för reglerande av olika
mellanstatliga frågor. Därutöver skulle
olika detaljfrågor avgöras enligt respektive
länders lagar och på vederbörande
myndigheters förslag.

Det synes riktigt att, därest en utbyggnad
skall ske, en mellanstatlig
konvention kommer till stånd. Ävenså
framstår det som angeläget, att erforderliga
förarbeten för en sådan kan
bedrivas i sådan takt, att härom är
klart den gång ett eventuellt utbyggnadsbeslut
aktualiseras.

Ifrågasättas måste därutöver, om det
kommer att visa sig tillräckligt med
en mera allmänt hållen konvention och
i övrigt hänvisning till lagarna i respektive
länder. Påpekas må t. ex. att
det i gränsälvarna i vissa hänseenden
råder rätt unika äganderättsförhållanden,
vilka bör uppmärksammas. Sålunda
förekommer att betydande markarealer
belägna inom ett land realiter
tillhör fastigheter i det andra landet.
Holmarna i Hietanieselet är sålunda
mantalsförda till svenska fastigheter
och innehas med s. k. suveränitetsrätt,
ehuru de till större delen är belägna
inom Finland. Det rör sig om betydan -

de arealer holmängar och svenska fastighetsägare
i 4 socknar. Då det här
onekligen rör sig om svenska intressen,
är det angeläget, att skadeverkningar
som kan uppkomma — det gäller
främst erosionsproblem — bedömes enligt
svenska lagar och av svenska domstolar,
trots att det är fråga om markområden
till stor del belägna inom
Finland.

Den tillsatta subkommittén bär vidare
förutsatt, att vissa kommuner vid
en vattenkraftsutbyggnad kan komma
att gå miste om arbetstillfällen och
skatteinkomster, vilka de eljest kunnat
räkna med vid, utbyggnad av inom
kommunens område befintlig vattenkraft.
Den har därför ansett det rätt
och billigt, att till dessa kommuner
skulle erläggas särskilda kompensationsavgifter.
Dessa spörsmål kunde,
enligt subkommitténs mening lösas i
samband med de arrangemang, vilka
oberoende av vattenkraftsexploateringen
kommer att bli nödvändiga för att
reglera beskattningsfrågorna.

Det framstår som synnerligen angeläget
att de frågor som här berörts blir
ordentligt belysta och att klarhet i fråga
om hur det skall bli i dessa hänseenden
föreligger, innan några definitiva
utbyggnadsbeslut tillkommer.

I fråga om tillkomsten av arbetstillfällen
och skatteinkomster bör förhållandena
i gränsälvarna särskilt uppmärksammas.
Lokaliseringen av själva
kraftverken till den svenska eller finska
sidan av gränsen får beräknas bli
av särskild betydelse i dessa hänseenden.
I fråga om fördelningen av skatteinkomsterna
från kraftverksföretagen
kan måhända en mellanstatlig konvention
och eventuella lagbestämmelser i
anslutning härtill tänkas reglera förhållandena
mellan resp. länder. Beträffande
tillskotten av arbetstillfällen torde
däremot ej kunna undvikas att de blir
av större omfattning och betydelse på
den sida där kraftverket förlägges, ic -

Fredagen den 12 januari 1962

Nr 2

ke minst i fråga om positivt inflytande
på utvecklingen av olika servicenäringar.
En ingående prövning av vad
som kan tänkas ge ett skäligt och rättvist
beaktande av olika lokaliseringsintressen
framstår som nödvändigt.

Med det här anförda har fästs uppmärksamheten
på några av de problemavsnitt
där utredningar, överläggningar
och klarläggande beslut bör föregå eller
senast ske samtidigt med återstående
tekniska undersökningar och beslut
om en eventuell utbyggnad av vattenkraften
i Torne och Kalix älvar. Även
om det kan anföras synpunkter för att
betrakta dessa frågor huvudsakligen ur
deras betydelse för hela landets näringsliv
och mindre ur lokal synpunkt,
är det dock helt naturligt, att den berörda
bygdens svenska befolkning vill
se sina intressen bevakade, och det måste
förutsättas att statsmakterna ägnar
även dessa förhållanden vederbörlig
uppmärksamhet.

De frågor som här nämnts torde vara
av den arten, att de berör olika Kungl.
Maj:ts departement. Då jag emellertid
vågar utgå från att handläggningen av
desamma kommer att samordnas under
kommunikationsdepartementet, anhåller
jag om andra kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
få ställa följande
frågor:

Avser regeringen att föranstalta om
en snar utredning av olika juridiska,
skatterättsliga, organisatoriska och lokaliseringspolitiska
frågor som har samband
med en eventuell utbyggnad av
vattenkraften i Torne och Kalix älvar?

Avses i så fall detta utredningsarbete
bedrivas i sådan takt att antagande av
erforderliga mellanfolkliga konventioner
och beslut av lagstiftningskaraktär
kan föreligga färdiga eller tillkomma senast
i samband med eventuella utbyggnadsbeslut? Denna

anhållan bordlädes.

§ 9

Interpellation ang. förbättring av möjligheterna
att i Finland avlyssna Sveriges
Radios sändningar

Ordet lämnades på begäran till

Herr BÖRJESSON i Falköping (ep),
som yttrade:

Herr talman! Under de senaste månaderna
har vårt folk erinrats om Finlands
speciella och i vissa hänseenden
svåra läge. Den oro, varmed man överallt
i vårt land följde händelseutvecklingen
för vårt grannland under novemberkrisen
i fjol, gav uttryck åt de sedan
gammalt starka vänskapsbanden
mellan våra folk. Det var också med
stor lättnad Finlands alla vänner i Sverige
hälsade beskedet om, att Sovjetunionen
genom utgången av överläggningarna
i Novosibirsk visat respekt för
Finlands även av alla andra länder erkända
neutralitet. För svensken i gemen
skulle motsatta underrättelser onekligen
ha väckt den starkaste reaktion
och föranlett tvivel på hållfastheten i
vår alliansfria utrikespolitik. Vår egen
neutralitetslinje har ju för många dikterats
just av hänsyn till Finland.

Det är för både Finland och Sverige
ur många synpunkter angeläget att
de historiska och känslomässiga banden
mellan våra folk hålls levande och
stärks. Därför är det livliga finsk-svenska
samarbetet på många områden glädjande.
Man följer också i vida kretsar
både i Finland och Sverige uppmärksamt
utvecklingen i grannlandet, vars
erfarenheter på t. ex. de kulturella och
ekonomiska områdena många gånger
kan vara till gagn för det inhemska arbetet.
Ett viktigt led i kommunikationen
är radion. Jag har emellertid vid
besök i Finland och av andra svenskar,
som är väl initierade i finska förhållanden,
erfarit att man på många håll
i vårt grannland — det gäller naturligtvis
inte bara i orostider — klagar över
svårigheterna för närvarande att lyssna
till svensk radio. Det har t. ex. konstaterats,
att Sveriges Radios sändning -

Nr 2

Fredagen den 12 januari 1962

Interpellation ang. den successiva avvecklingen av hyresregleringen

ar uppfattas bra fram till någonstans
mitt emellan Ekenäs och Helsingfors,
medan i huvudstaden, där intresset kanske
är särskilt stort, möjligheterna således
är dåliga.

Då frågan synes angelägen mot bakgrund
av vad som nyss sagts om nyttan
och önskvärdheten av en livlig kontakt
mellan våra folk, vill jag till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
rikta följande fråga:

Är departementschefen beredd att
överväga åtgärder i syfte att ge Sveriges
Radio sådana sändningsmöjligheter,
att sändningarna utan svårighet kan
uppfattas av lyssnare inom ett större
område än för närvarande i Finland?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10

Interpellation ang. den successiva avvecklingen
av hyresregleringen

Ordet lämnades på begäran till

Herr GUSTAFSSON i Skellefteå (fp),
som yttrade:

Herr talman! Vid 1956 års riksdag
antogs en lag om regional avveckling
av hyresregleringen. I proposition 168
framhöll departementschefen bl. a. följande:
»Det är med hänsyn till vad som
framkommit visserligen uppenbart, att
hyresregleringen icke nu kan avvecklas
i sin helhet. Men det bör vara möjligt
att påbörja en successiv avveckling av
regleringen redan innevarande år.»

Det dröjde emellertid till den 28 maj
1959 innan Kungl. Maj:t fattade beslut
om sådan regional avveckling. Beslut
om ytterligare avveckling fattades den
4 november 1960 samt den 20 oktober
1961. De hittills fattade besluten innebär
att hyresregleringslagstiftningen
skall upphöra att gälla inom sammanlagt
170 kommuner och inom viss del av
fyra kommuner, beträffande lägenheter
som uthyres för annat ändamål än bostad
i 218 kommuner och beträffande
möblerade lägenheter i 277 kommuner.

Genom beslut den 20 oktober 1961 upphörde
vidare hyresregleringslagen att
äga tillämpning i fråga om garage.

Hyresregleringen har emellertid avvecklats
helt endast i 7 städer. Av dessa
har Trosa 1 313, Marstrand 1 190 och
Gränna 3 193 invånare. Avveckling är
beslutad för endast en stad med över
10 000 invånare, nämligen Ludvika.

Den uppfattning departementschefen
gav uttryck åt 1956, nämligen att hyresregleringen
inte kan avvecklas helt, är
enligt min mening på grund av bostadsbristen
i de största städerna fortfarande
bärande. Bostadsstyrelsen framhöll i
en rapport om hostadsmarknadsläget
våren 1960 att »de bostadssökande är
koncentrerade till de större städerna
och beträffande de bostadslösa familjerna
framför allt till Stor-Stockliolm».
Det är emellertid angeläget att hyresregleringen
inte bibehålies längre än
nödvändigt. Det bundna läget på bostadsmarknaden,
som inte medger ett
fritt konsumtionsval, kan medföra en
felaktig inriktning av bostadsproduktionen
beträffande hustyper och bostadsmiljö.
Det är nödvändigt att konsumenternas
önskemål på ett bättre sätt
får påverka produktionen. Intervjuundersökningar
kan i det avseendet inte
ersätta valmöjligheterna i en fri marknad.
Den kritik som under den senaste
tiden riktats mot bostadsförmedlingarnas
verksamhet, understryker också
önskvärdheten av att hyresregleringen
avvecklas så snart som möjligt.

För att erhålla klarhet om hur avvecklingen
av hyresregleringen verkar
om den vidtages trots en kvardröjande
bostadsbrist, är det nödvändigt att följa
hyresregleringskommittens rekommendation
att försöksvis i enstaka orter
upphäva regleringen något före den tid,
då balans kan väntas uppnådd mellan
tillgång och efterfrågan (SOU 1955: 35).
Kommittén framhöll att om avveckling
inte sker förrän balans uppnåtts, blir
man aldrig i tillfälle att konstatera huruvida
det inte varit möjligt att utan

Fredagen den 12 januari 1962

Nr 2

Interpellation ang. förebyggande av drunkningsolyckor för lotspersonal m. fl.

olägenheter slopa regleringen på ett tidigare
stadium. Av den anledningen
borde enligt min mening försök med
hyresregleringens avveckling göras
även i ett antal städer, icke oväsentligt
större än de som hittills kommit i fråga.

Risken för att dylika försök skulle
leda till väsentliga hyresstegringar får
anses obetydlig. Riksdagen antog 1956
en provisorisk lag om besittningsskydd,
som ger hyresgästerna en betydande
trygghet. Det framhölls också att om
avvecklingen skulle medföra stora hyresstegringar
bör hyresregleringen kunna
återinföras. Departementschefen anförde
i prop. 168 bl.a. följande:

»Frågan om vid vilken tidpunkt en
avveckling lämpligen kan genomföras
torde få bedömas från fall till fall under
beaktande av den sannolika framtida
utvecklingen på bostadsmarknaden i
orten. Det bör framhållas, att de regler,
som i det följande kommer att förordas
om besittningsskydd för hyresgäst,
bereder flertalet hyresgäster ett
värn, som är i viss mån likvärdigt med
uppsägningsskyddet enligt hyresregleringslagen.
Å andra sidan har bestämmelserna
inte till ändamål att reglera
hyresnivån i orten. De kan alltså inte
ersätta hyresregleringen i en påtaglig
bristsituation. Med hänsyn härtill bör
också, såsom hyresregleringskommittén
förordat, hyresregleringen kunna återinföras,
om det skulle visa sig att avvecklingen
för med sig stora hyresstegringar.
»

Av departementschefens uttalande
framgår, att han vid lagens genomförande
räknade med ett visst risktagande
vid dess tillämpning. Att nu fem år senare,
på försök, avveckla hyresregleringen
i ett antal medelstora städer där
bostadsbristen är måttlig, kan inte sägas
strida mot de linjer som drogs upp vid
lagens tillkomst.

Det skulle också vara av intresse att
få en redogörelse för de erfarenheter
som hittills gjorts beträffande hyresutvecklingen
på de orter där hyres -

regleringen avvecklats. Även om erfarenheterna
är mycket begränsade på
grund av att den regionala avvecklingen
dels påbörjades sent och dels
sedan fullföljts med försiktighet, kan de
ändå ge någon ledning för bedömandet
av denna fråga.

Mer stöd av ovanstående anhåller jag
om andra kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få ställa följande frågor:

1. Är herr statsrådet i tillfälle att lämna
riksdagen en redogörelse för de
erfarenheter som hittills gjorts beträffande
hyresutvecklingen på de orter,
där hyresregleringen avvecklats enligt
lagen om regional avveckling av hyresregleringen? 2.

Är herr statsrådet beredd att försöksvis
upphäva hyresregleringen i ett
antal medelstora städer med viss kvardröjande
bostadsbrist, av mindre omfattning,
för att därigenom vinna erfarenhet
av vilka verkningar som uppstår
om hyresregleringen avvecklas innan
full balans uppnåtts mellan tillgång och
efterfrågan på bostäder?

Denna anhållan bordlädes.

§ 11

Interpellation ang. förebyggande av

drunkningsolyckor för lotspersonal
m. fl.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HEDIN (h), som yttrade:

Under senhösten 1961 inträffade två
drunkningsolyckor för lotsar under
tjänsteutövning, dels i november utanför
Sandhamn, dels i december utanför
Oxelösund. Vid båda tillfällena skulle
troligen lotsarna ha kunnat räddas om
de varit utrustade med lämpliga flytvästar.

Liknande olyckor och olyckstillbud
har för övrigt även tidigare förekommit
för lotsar och annan personal med
motsvarande tjänst. Riskerna att falla i
vattnet är stora speciellt då personal

1* — Andra kammarens protokoll 1962. Nr 2

Nr 2

Fredagen den 12 januari 1962

Interpellation ang. förebyggande av drunkningsolyckor för lotspersonal m. fl.

går ombord i eller lämnar ett fartyg,
framför allt vid hög sjö och under vintertid.
Det borde därför i utrustningen
för lotspersonal m. fl. obligatoriskt ingå
flytväst. Jämväl andra åtgärder kan
tänkas för att minska här nämnda risker
t. ex. användande av säkerhetslina.

I anledning av vad jag här anfört
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få ställa följande
fråga:

Vilka åtgärder ämnar herr statsrådet
vidtaga för att förebygga drunkningsolyckor
för lotspersonal och annan personal
med liknande tjänst under deras
tjänsteutövning?

Denna anhållan bordlädes.

§ 12

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 11 innevarande januari på
rikssalen avlämnade

dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1961/62,

dels ock berättelse till 1962 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1961 av dem verkställda granskningen
av statsverket, riksbanken och
riksgäldskontoret;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 13

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1961/62,
nr 3, med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till lagen

den 18 april 1935 (nr 113) med vissa
bestämmelser om arbetsförmedling,
nr 4, angående försäljning av viss
kronoegendom,

nr 5, angående befrielse i visst fall
från betalningsskyldighet till kronan,
nr 9, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med
riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet, och

nr 11, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av hembiträdeslagen den 30
juni 1944 (nr 461).

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 14

Tillkännagavs, att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats följande
motioner:

nr 1, av herr Carlsson i Tibro m. fl.,
angående förordning om rätt till utjämning
av statlig inkomstskatt å merinkomst
i vissa fall, m. m.,

nr 2, av herr Gustafson i Göteborg
in. fl., om befrielse från arvsskatt beträffande
legat till internationell hjälpverksamhet,

nr 3, av herr Nordgren m. fl., om utredning
angående avskaffande av punktskatter,

nr 4, av herr Börjesson i Falköping,
om effektivare åtgärder mot ocker, och
nr 5, av herr Carlsson i Huskvarna
m. fl., angående rabatter för folkpensionärer
m. fl. vid resor på statens
järnvägars och postverkets busslinjer.

Dessa motioner bordlädes.

§ 15

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1962/
63, samt proposition nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1961/62, skulle uppföras sist

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

å föredragningslistan för kammarens Kammarens ledamöter åtskildes härnästkommande
sammanträde. efter kl. 10.22.

In fidem

§ Sune K. Johansson

Justerades protokollsutdrag.

Tisdagen den 16 januari

Kl. 16.00

§ 1

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg och ansökan:

Till Riksdagens andra kammare

Härmed intygas att riksdagsman Knut
Senander är fr. o. m. 12/1 1962 och tills
vidare förhindrad att utföra riksdagsarbetet.

Göteborg den 13 januari 1962

Kerstin örtegren
leg. läkare

Riksdagens andra kammare

Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden den
16—18 januari för att deltaga i sammanträde
med Europarådets rådgivande
församling.

Stockholm den 12 januari 1962

Gunnar Heckscher

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Senander tills vidare och
herr Heckscher under tiden den 16—
den 18 innevarande januari.

§ 3

Företogs val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskot -

tet, tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.

Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Sedan herr förste vice talmannen härefter
avlämnat för nu ifrågavarande val
avsedda tio listor, alla försedda med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
samt listorna blivit i ovan upptagen ordning
av herr talmannen upplästa och av
kammaren godkända, befanns följande
personer, vilkas namn i här angiven
ordning upptagits å respektive listor,
ha utsetts till ledamöter i

utrikesutskottet:

Bengtsson i Halmstad

Gustafsson i Stockholm

Ohlin

Heckscher

Renström-Ingenäs, fru

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Hedlund

Kärrlander

Svensson i Ljungskile

konstitutionsutskottet:

Spångberg

Andersson i Linköping
von Friesen
Magnusson i Tumhult
Adamsson
Larsson i Luttra
Bengtsson i Halmstad
Nilsson i Östersund
Hammar
Braconier

statsutskottet:

Petterson i Degersfors
Gustafsson i Stockholm
Ståhl
Staxäng

Karlsson i Olofström

Svensson i Stenkyrka

Blidfors

Almgren

Elmén, fröken

Nilsson i Göingegården

Andreasson

Eliasson i Sundborn

Mellqvist

Lewén-Eliasson, fru
Svensson i Ljungskile

bevillningsutskottet:
Brandt i Aspabruk
Allard

Gustafson i Göteborg
Nilsson i Svalöv
Kärrlander
Vigelsbo

Wiklund i Öjebyn
Engkvist

Christenson i Malmö
Magnusson i Borås

bankoutskottet:

Sköldin

Persson i Appuna

Boija

Regnéll

Renström-Ingenäs, fru

Hansson i önnarp
Hagnell

Carlsson i Tibro

första lagutskottet:

Landgren
Johansson, fru
Gärde Widemar, fru
Boman, fru
Östrand
Svensson i Va
Ekström i Björkvik
Gustafsson i Borås

andra lagutskottet:

Nilsson i Göteborg
Lundberg
Rimmerfors
Wetterström, fröken
Odhe
Wahlund
Ekendahl, fru
Anderson i Sundsvall

tredje lagutskottet:

Johansson i Torp

Levin

Nyberg

Munktell

Torbrink, fru

Jansson i Benestad

Andersson i Ryggestad

Johansson i öckerö

jordbruksutskottet:

Jonsson i Strömsund

Sköld

Antby

Hoeggblom

Lindström

Hansson i Skegrie

Lindskog, fru

Arweson

Nilsson i Lönsboda
Östlund

allmänna beredningsutskottet
Eriksson i Stockholm, fru
Jacobsson i Sala
Hamrin i Jönköping
Dickson

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

Jäderberg, fru
Johnsson i Skoglösa
Svensson i Kungälv
Thunvall, fru
Carlsson i Huskvarna
Nilsson i Bästekille
Lundmark
BjÖrkänge.

I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det likaledes
till dagens sammanträde utsatta
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till

kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.

§ 4

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.

För detta val avlämnade herr förste
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som bar partibeteckningen
»Gemensam lista» och hade
följande utseende:

Revisorer Suppleanter

Riksdagsman Petterson, K. G., Deger-fors	Riksdagsman Lundberg, J. I., Upp-sala
Riksdagsman Sköldin, P. A., Sundby-berg	Riksdagsman Johansson, C. E., Torp, Nösund
Riksdagsman Hammar, A. 0., Fol-kärna	Riksdagsman Christenson, C., Malmö
Riksdagsman Hseggblom, E. E., Kå-remo	Riksdagsman Nilsson, G. E., Göinge-gården, Varberg
Riksdagsman Brandt, E. R., Aspabruk	Riksdagsman Allard, K. Å. H., Örebro
Riksdagsman Wahlund, S. G. W., Uppsala	Riksdagsman Svensson, P. G. A., Stenkyrka

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades ha blivit
utsedda till statsrevisorer herrar
Petterson i Degerfors, Sköldin, Hammar,
Hseggblom, Brandt i Aspabruk och
Wahlund samt till suppleanter för dem
respektive herrar Lundberg, Johansson
i Torp, Christenson i Malmö, Nilsson i
Göingegården, Allard och Svensson i
Stenkyrka.

§ 5

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

För detta val avlämnade herr förste
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Jonsson i Strömsund
Ekendahl, fru
Ohlin
Cassel

Gustafsson i Stockholm
Eliasson i Sundborn
Thapper
Helén.

Efter det denna lista upplästs och av

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna ha blivit utsedda
till medlemmar i Nordiska rådet.

På framställning av herr talmannen
beslöts, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av medlemmar
i Nordiska rådet och om det
likaledes till dagens plenum utsatta valet
av suppleanter för dem samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag dels till förordnanden för
de valda, dels ock till skrivelse till
Konungen med anmälan om de förrättade
valen.

Svenungsson
Thunvall, fru
Wahlund

Andersson i Billingsfors

Lundkvist

Enskog

Hedin

Lindahl

Boo

Andersson i Storfors
Zetterberg
Westberg
Munktell

Johansson i Trollhättan
Larsson i Borrby
Heckscher

§ 6

Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
19 i konstitutionsutskottet, 28 i statsutskottet,
21 i bevillningsutskottet, 18 i
bankoutskottet, 17 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet, 17 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och 21
i allmänna beredningsutskottet.

Sedan herr förste vice talmannen härefter
avlämnat nu ifrågavarande tio
listor, alla med partibeteckningen »Gemensam
lista», och listorna blivit i ovan
upptagen ordning av herr talmannen
upplästa och av kammaren godkända,
befanns följande personer, vilkas namn
i här angiven ordning upptagits å respektive
listor, utsedda till suppleanter i

utrikesutskottet:

Andersson i Ryggestad

Alemyr

von Friesen

Cassel

Mellqvist

Wahlund

Allard

Wedén

konstitutionsutskottet:

Alemyr
Henningsson
Hamrin i Jönköping

statsutskottet:

Olsson, fröken

Arvidson

Wedén

Cassel

Lassinantti

Larsson i Hedenäset

Johansson i Norrköping

Carbell

Gustafsson i Skellefteå

Karlsson, fröken

Gustafsson i Uddevalla

Andersson i Knäred

Kellgren

Fagerlund

Helén

Bohman

Eskel

Holmberg, fru

Gustafsson i Kårby

Blomkvist

Löfroth

Källenius

Heidenberg

Berg

Antonsson

Nelander

Palm

Turesson

bevillningsutskottet:

Eriksson i Stockholm, fru

Asp

Rydén

Darlin

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

Andersson i Essvik
Eriksson i Bäckmora
Holraqvist, fru
Forsberg
Nettelbrandt, fru
Stiernstedt

Kristenson i Göteborg

Nilsson i Tvärålund

Carlsson i Västerås

Carlstein

Larsson i Umeå

von Sydow

Nyström

Skantz, fru

Fälldin

Enskog

Björkman

bankoutskottet:
Bengtsson i Landskrona
Ekström i Iggesund
Berglund

Bengtsson i Göteborg
Lindahl

Börjesson i Glömminge
Rask

Lindekvist, fru
Larsson i Umeå
Hamilton
Lindkvist
Brandt i Sätila
Hörnlund, fru
Fridolfsson
Gustafson i Göteborg
Nordgren

Börjesson i Falköping
Bohman

första lagutskottet:
Jacobsson i Sala
Löfqvist, fru
Keijer
Fröding

Bergegren, fröken

Johansson i Dockered

Sjövall, fru

Zetterberg

Källstad

Edlund

Haglund

Larsson i Norderön
Martinsson

Andersson i Strängnäs, fröken
Nettelbrandt, fru
Lidman-Frostenson, fru
Kristensson, fru

andra lagutskottet:

Bengtsson i Varberg
Sandell, fröken
Wiklund i Stockholm
Gunne, fru

Johansson i Södertälje

Wahrendorff

Fredriksson

Eriksson i Ängelholm, fru
Jönsson i Ingemarsgården
Björkman
Sundelin

Gustavsson i Alvesta
Svensson, fru
Svensson i Kungälv
Carlsson i Huskvarna
Hamilton

Carlsson i Göteborg

Gomér

Tobé

tredje lagutskottet:

Persson i Tandö
Svenning

Carlsson i Stockholm

Wachtmeister

Ekström i Iggesund

Grebäck

Sundelin

Anderson i Lerum, fröken

Hamrin i Kalmar

Bengtsson i Göteborg

Svanberg

Mattsson

Ekroth, fru

Hammarberg

Tobé

Bengtson i Solna
Turesson

jordbruksutskottet:

Jönsson i Gärds Köpinge
Johanson i Västervik
Svensson i Ljungskile
Eliasson i Moholm
Franzén
Brandt i Sätila

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Jäderberg, fru

Lundmark

Johansson i öckerö

Nilsson i Bästekille

Persson i Tandö

Elmwall

Trana

Eskilsson

Jönsson i Ingemarsgården
Stiernstedt
Persson i Appuna
Dahlgren

Hamrin i Kalmar
Hedin

allmänna beredningsutskottet:

Gustafsson i Uddevalla

Haglund

Keijer

Gunne, fru

Andersson i Billingsfors

Börjesson i Glömminge

Lundkvist

Rask

Berglund

Svenungsson

Anderson i Lerum, fröken

Larsson i Borrby

Svanberg

Hörnlund, fru

Källstad

Kristensson, fru
Nyström
Ekroth, fru

Magnusson i Nennesholm

Westberg

Edlund.

§ 7

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Ryggestad
Mellqvist

Gärde Widemar, fru

Braconier

Alemyr

Gustafsson i Kårby
Kellgren

Gustafsson i Skellefteå.

Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.

§ 8

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 3—7 omförmälda valen.

§ 9

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1962 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 10

Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till behandling av lagutskott propositionen
nr 3, med förslag till lag om
ändring av övergångsbestämmelserna
till lagen den 18 april 1935 (nr 113)
med vissa bestämmelser om arbetsförmedling;
samt

till jordbruksutskottet propositionerna: nr

4, angående försäljning av viss kronoegendom,
och

nr 5, angående befrielse i visst fall
från betalningsskyldighet till kronan.

§ 11

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 9, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj :t förordnat statsrådet Rune Hermansson
att under innevarande riksdag
utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet; och

skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbö -

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

rande utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 12

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts å bordet
vilande proposition nr 11, med förslag
till lag om fortsatt giltighet av hembiträdeslagen
den 30 juni 1944 (nr 461).

§ 13

Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till bevillningsutskottet motionerna nr
1—3; samt

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 4 och 5.

§ 14

Föredrogs var efter annan följande
av riksdagens revisorer avgivna berättelser;
och hänvisades därvid

till statsutskottet berättelsen över den
år 1961 av dem verkställda granskningen
av statsverket; samt

till bankoutskottet berättelserna om
den år 1961 av dem verkställda granskningen
av riksbanken och riksgäldskontoret.

§ 15

Föredrogs var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.

§ 16

Föredrogs den av herr Börjesson i
Glömminge vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för inrikesdepartementet angående fördelningen
av poliskostnaderna mellan
staten och kommunerna.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 17

Föredrogs den av herr Larsson i Hedenäset
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående vissa
spörsmål i samband med en eventuell
utbyggnad av vattenkraften i Torne och
Kalix älvar.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 18

Föredrogs den av herr Börjesson i
Falköping vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet angående
förbättring av möjligheterna att
i Finland avlyssna Sveriges Radios sändningar.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 19

Föredrogs den av herr Gustafsson i
Skellefteå vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
justitiedepartementet angående den successiva
avvecklingen av hyresregleringen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 20

Föredrogs den av herr Hedin vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
angående förebyggande av
drunkningsolyckor för lotspersonal
m. fl.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts propo -

18 Nr 2 Tisdagen den 16 januari 1962

Interpellation ang. skoindustriens situation vid Sveriges eventuella anslutning
till EEC

sitioner nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 22

Interpellation ang. skoindustriens situation
vid Sveriges eventuella anslutning
till EEC

Ordet lämnades på begäran till

Herr BERGLUND (fp), som yttrade:

Herr talman! De stora påfrestningar
svensk skoindustri utsatts för under
1950-talet är väl kända. Det stora bortfallet
av enheter bär synligt vittnesbörd
härom. På den svenska marknaden råder
stark konkurrens av utländska skor
från länder såväl väster som öster om
järnridån. Om man skall söka förklaringen
till detta finner man att det huvudsakligen
måste bero på att vårt land
är ett lågtulland och som sådant ett
tacksamt exportmål för låglöneländernas
industri i allmänhet sett. Detta har
intet att göra med den svenska skoindustriens
produktivitet, ty den är efter
europeiska förhållanden hög och våra
skor av god kvalitet.

Man har på en del håll i debatten om
svenskt näringsliv och dess framtida
struktur uppdelat detta i två grupper:
de expansiva och lönsamma branscherna
samt de stagnerande och mindre lönsamma.
De förra skulle bli de önskvärda
och de senare de icke önskvärda.
Så enkel är emellertid icke saken. Man
har nämligen då icke gjort sig möda
att närmare analysera bakgrunden till
det hela. Två viktiga omständigheter
har här säkerligen förbisetts, nämligen
dels den tulldiskriminering som drabbar
vissa svenska branscher, dels de
mer eller mindre tillfälliga konjunkturer,
under vilka olika branschindustrier
har att arbeta. Det kan ofta fordras
en mycket högre grad av effektivitet
för att överleva i en stagnerad
bransch än att expandera i en högkonjunkturbransch.
Detta gäller i hög grad

den svenska skoindustrien. Det är beundransvärt
att denna bransch ändå
lyckats bemästra förhållandena så väl
som den har gjort i betraktande av att
den icke på långt när erhållit det stöd
som andra länder givit.

Till belysning härav kan vi taga exempel
från Norden och se på deras verkningar.
Danmark har en bastull för skor
på 25 procent av värdet, dock minst
10 danska kronor. Därtill kommer en
importavgift om 5 procent, vars procentsats
icke avtrappas och som läggs
på värdet inklusive tull. Norge har en
bastull, som genomsnittligt motsvarar
30 procent på värdet. Sverige bär en
bastull på 14 procent.

I samband med att de europeiska integrationsplanerna
började ta fast form
sänkte Sverige tullsatsen till nuvarande
nivå. Ungefär samtidigt höjde Danmark
och Norge sina tullsatser till ovan
angivna, då man ville skaffa sina skoindustrier
ett bättre utgångsläge inför
den skärpta konkurrens man väntade.

På en skotyp som är föremål för stor
handel över gränserna är tullen vid import
från EFTA-länderna till Sverige 9,8
procent, till Norge 36,2 procent och till
Danmark 34 procent. Vid import från
övriga länder är tullen till Sverige 14
procent, Danmark 46,5 procent och Norge
51,6 procent.

Dessa siffror visar med all önskvärd
tydlighet att i Danmark och Norge tullar
upprätthålles som är i högsta grad
återhållande på all import även från
EFTA-länderna som t. ex. Sverige. Den
svenska marknaden ligger under tiden
relativt sett så gott som oskyddad för
import både från EFTA och EEC.

Man kan mot bakgrunden av detta
fråga sig vad anledningen kan vara till
att den svenska skoindustrien ställts i
ett så ogynnsamt läge. Man har därutöver
tydligen från svensk sida inte lagt
någon större energi i dagen, när det
gällt att se till att det inte i EFTA-sammanhang
blir tal om diskriminering av
svensk skoindustri på de marknader,

Tisdagen den IG januari 1962

Nr 2

Interpellation ang. sändning av TV-program i repris under dagtid — Interpellation
ang. tandsjukvården vid de odontologiska läroanstalterna

där vi främst borde ha en möjlighet
att finna ny avsättning för våra svenska
skor. De svenska förhandlarna har
sålunda gentemot Danmark godkänt en
orimlig extra 5-procentig avgift, nu reducerad
till 2 procent, uttagen på skopriset
plus tull. Detta är ägnat att förvåna,
och denna Danmarks åtgärd rimmar
dåligt med EFTA-avtalets bokstav
och andemening. Att Danmark ville
skaffa sig ett så gott utgångsläge som
möjligt vid överläggningarna med EFTAmedlemmarna
må vara. Man borde dock
ha lagt alla kort på bordet vid dessa
överläggningar.

Den svenska skoindustriens styrka
framstår mot denna bakgrund i mycket
bättre dager än vad som i allmänhet
framgår av den allmänna debatten. Det
svenska skofolket är icke motståndare
till lågtullprincipen, men man är förvånad
över den behandling man rönt.

Med hänvisning till vad jag anfört
anhåller jag om kammarens medgivande
att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få framställa följande
frågor:

1. Vill herr statsrådet närmare redogöra
för hur den danska åtgärden
med importavgifter kunnat vidtagas
inom EFTA-avtalets ram och accepteras
av våra svenska förhandlare?

2. Kan det tänkas att vid förhandlingarna
om anslutning till EEC skoindustriens
situation och ogynnsamma utgångsläge
bättre uppmärksammas genom
att en riktpunkt för förhandlingarna
blir största möjliga jämställdhet
mellan den svenska skotullen och de övriga
EEC-ländernas skotullar?

Denna anhållan bordlädes.

§ 23

Interpellation ang. sändning av TV-program
i repris under dagtid

Ordet lämnades på begäran till

Fröken VETTER STRÖM (h), som
yttrade:

Herr talman! Sveriges Radio-TV utsänder
TV-program huvudsakligast under
kvällstid. Ehuru det är uppenbart
att den största delen av TV-publiken endast
bär möjlighet att följa TV-programmen
under ordinarie sändningstid,
finns det dock grupper för vilka TVsändningar
under dagtid skulle vara av
stort värde. Detta gäller framför allt
sjuka och åldringar.

Man får emellertid förutsätta att kostnaderna
för utsändning av program under
dagtid skulle bli höga, om man producerade
nya program. Då det emellertid
i detta sammanhang gäller grupper,
vilka ofta saknar möjlighet att följa
kvällsprogrammen, kan man i stället
sända TV-program i repris. Kostnaderna
skulle därigenom minskas väsentligt
och bli förhållandevis låga.

Då det framstår som synnerligen angeläget
att vårt samhälle beaktar de sjukas
och åldringarnas problem, behov
och intressen anhåller jag, med åberopande
av det här anförda, om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet
få rikta följande fråga:

Vill herr statsrådet medverka till utökning
av sändningstiden inom TV till
att omfatta utsändning av program i repris
under dagtid, med syfte att bereda
sjuka och åldringar förströelse och information
i skilda frågor?

Denna anhållan bordlädes.

§ 24

Interpellation ang. tandsjukvården vid
de odontologiska läroanstalterna

Ordet lämnades på begäran till

Herr LUNDIIERG (s), som yttrade:

Herr talman! Det betänkande angående
tandsjukvården vid de odontologiska
läroanstalterna, som varit föremål
för remissbehandling under höstens
lopp, har blivit utsatt för en hård,
delvis mycket hård kritik från de flesta

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Interpellation ang. yrkesvägledningen inom den obligatoriska skolan

remissinstansers sida, exempelvis
Svenska landstingsförbundet, Västerbottens
läns landsting, Stockholms stad,
Göteborgs stad, medicinalstyrelsen, karolinska
sjukhusets direktion, lärarkollegierna
vid tandläkarhögskolorna, tandläkarorganisationerna,
som har praktiska
erfarenheter att bygga sitt ställningstagande
på.

Kritiken har bl. a. avsett det förhållandet
att kommittén •—• odontologiska
förhandlingssakkunniga — i sitt förslag
gått väsentligt utanför den fråga det
gällde att utreda, vilken först påtalats
av riksdagens revisorer och varom direktiv
sedan givits i ett uttalande av
statsutskottet. Det förhåller sig så att
en rad frågor, som tidigare ej alls berörts
av vare sig statsrevisorerna eller
statsutskottet och som man ej kan
återfinna i något slag av direktiv, har
upptagits till behandling och blivit föremål
för förslag. Detta gäller exempelvis
överförandet av huvudmannaskapet
för tandläkarhögskolornas patientvårdande
verksamhet till respektive
sjukvårdshuvudmän, förläggandet
av tandläkarhögskolorna till sjukhus
och ett helt nytt sätt för tillgodoseendet
av högskolornas patientbehov. Kritiken
över förslagen i dessa stycken har
också blivit så vägande att förslagen
väl får anses ha praktiskt taget avförts
från dagordningen, i vart fall i
den form vari de framförts.

Men mest anmärkningsvärt får anses
vara att betänkandet, som skulle
avse den s. k. tandsjukvårdande verksamheten
vid högskolorna och ej undervisningen
i egentlig mening, ändock
innefattar förslag till vissa, delvis ganska
genomgripande, omläggningar av
studieplanen och i samband därmed inrättandet
av en råd nya tjänster vid
högskolorna. Förslaget är härvidlag endast
rätt skissartat och synes ej ha utarbetats
under medverkan av de olika
ämnesrepresentanter, som berörs av
förslaget, ett minst sagt anmärkningsvärt
förhållande. Att ett flertal remiss -

instanser ej nämnvärt berört förslaget
till omläggning av studieplanen ligger i
sakens natur men får tydligen ej tolkas
som om detta förslag vore bra.
Från lärarhåll har bl. a. talats om en
fullständig snedvridning av ämnesfördelningen.
Från folktandvårdens huvudmän
kan man befara en kvalitativ
försämring av tandläkarutbildningen
och slöseri med både arbetskraft och
ekonomi.

I flera av remissvaren har framförts
krav på ytterligare utredning av här berörda
frågor, och med tanke på deras betydelse
samt angelägenheten av att inte
nu på grundval av en otillräcklig och
starkt kritiserad utredning fatta beslut,
som kommer att få verkningar under
en lång följd av år, synes de nämnda
kraven ej böra tillbakavisas. I en dylik
utredning bör från tandläkarhögskolorna
deltaga olika ämnesrepresentanter
i ledande ställning, på vilka ansvaret
för tandläkarundervisningen
kommer att vila under de närmaste
15 å 20 åren, men även representanter
för medicinalstyrelsen och — inte
minst — folktandvårdens huvudmän.
Utredningen bör ske mycket skyndsamt.

Under åberopande av det anförda
hemställer jag om andra kammarens
tillstånd att till herr statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet få
framställa följande fråga:

Är herr statsrådet beredd att medverka
till att en snabbutredning av
tandsjukvården vid de odontologiska
läroanstalterna, med beaktande av de
synpunkter och frågeställningar som
ovan och i remissvaren berörts, snarast
kommer till stånd?

Denna anhållan bordlädes.

§ 25

Interpellation ang. yrkesvägledningen
inom den obligatoriska skolan

Ordet lämnades på begäran till

Fröken KARLSSON (h), som yttrade:

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

Interpellation ang. LKAB:s medlemskap i Svenska arbetsgivareföreningen

Herr talman! Särskilda kommitterade
har på uppdrag av samarbctsnämnden
för yrkesutbildning och arbetsförmedling
i en utredning föreslagit att yrkesvägledningen
i den obligatoriska skolan
skall omorganiseras. Undervisningen
i samhällskunskap inklusive teoretisk
yrkesorientering skall enligt förslaget
organisatoriskt skiljas från yrkesvägledningen
i övrigt. Yrkesvägledningen
skall handhas av skolkonsulenter. Dessa
skulle verka som skolans speciella elevvårdare
och utöva yrkesvägledande,
lcurativ och skolpsykologisk verksamhet.
Sålunda skulle en icke pedagog
övertaga en del av de elevvårdande uppgifter
som även 1957 års skolberedning
anser vara en väsentlig del av skolans
fostrande gärning, sådan den handhas
i första hand av klassföreståndaren.

1957 års skolberedning har, under
hänvisning till ovan nämnda utredningsarbete,
icke tagit definitiv ställning
till yrkesvägledningens organisation
för den obligatoriska skolan. Beredningen
har dock uttalat att behov
föreligger av »en skolans specielle rådgivare».
Som sådan har hittills yrkesvalsläraren
fungerat.

Skolöverstyrelsen har i sin tioårsrapport
i fråga om yrkesvalslärareinstitutionen
framhållit att den fungerat
tillfredsställande. Med tanke på att
genomförandet av den praktiska yrkesorienteringen
och vägledningen förutsätter
en hög grad av integration med
den teoretiska yrkesorienteringen och
övrig samhällskunskap bör de båda
verksamheterna förenas hos cn och
samma person. Det synes hittills även
ha varit till fördel för såväl eleverna
som näringslivet att det varit en av
skolans lärare som haft hand om yrkesvägledningen.

Ett stort antal lärare har redan utbildat
sig för yrkesvägledande uppgifter,
och intresset för att skaffa sig sådan
utbildning är stort. Emellertid har
på grund av den nämnda utredningens
redovisade förslag uppstått ovisshet

om statsmakternas intentioner på detta
område. Denna ovisshet kan inte vara
till fördel för skolan.

Med hänvisning till vad jag anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få ställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet upplysa kammaren
om huruvida herr statsrådet för sin
del anser att yrkesvägledningen inom
den obligatoriska skolan i framtiden
liksom nu bör bedrivas inom skolans
ram och av dess personal?

Denna anhållan bordlädes.

§ 26

Interpellation ang. LKAB:s medlemskap
i Svenska arbetsgivareföreningen

Ordet lämnades på begäran till

Herr HOLMBERG (k), som yttrade:

Herr talman! Även sedan staten helt
övertagit den verksamhet som bedrivs
av LKAB är företaget medlem av Svenska
arbetsgivareföreningen. Detta är
enligt min mening förkastligt, därför
att Arbetsgivareföreningen är en kamporganisation
mot arbetarnas och andra
anställdas intressen.

Att staten i vissa fall påtagit sig rollen
som arbetsgivare är i och för sig
ingen garanti för att sådana företag
blir »allmännyttiga» eller skiljer sig
från privatkapitalistiska företag i sin
attityd till de anställda. Särskilt under
tider av starkt borgerligt inflytande på
statsförvaltningen är det vanligt att
även sådana företag utnyttjas för att
tillgodose privatkapitalistiska intressen.
Arbetarklassen och särskilt den
socialistiska rörelsen hävdar dock att
förstatligande och andra former av
samhällsingripanden i näringslivet bör
ha till syfte att befrämja demokrati
och efektivitet inom folkhushållningen.
Förstatligandet av LKAB motiverades
bl. a. med att man skulle tillföra hela
samhället stora ekonomiska värden som

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Interpellation ang. möjligheterna för krigsmaktens personal att deltaga i viss upplysningsverksamhet -

en liten grupp privatkapitalister dittills
tillgodogjort sig.

Denna avsikt har också kunnat förverkligas.
Redan nu har statens gruvpolitik
dessutom lett till förändringar
i fråga om industrilokaliseringen som
kan ge ännu bättre resultat. Denna inriktning
av den statliga verksamheten
är däremot oförenlig med de intressen
som Svenska arbetsgivareföreningen
kämpar för. Föreningens verksamhet
avser att strikt tillgodose privata intressen.
Den vidtar åtgärder av olika
slag mot strejker och tillgriper själv
lockouter. Under vissa förhållanden
kan en medlem av föreningen till och
med tvingas att medverka i en lockout
mot sin vilja. Arbetsgivareföreningen
försöker också genom rigorösa kontrollåtgärder
tillse att kollektivavtalen
inte upptar några eftergifter för kravet
om företagsdemokrati. Medlemmarna
förpliktas vidare att vid behov anställa
fackligt oorganiserade arbetare
samt att respektera svartprickning av
anställda som befinner sig i strid med
någon arbetsgivare.

För sin verksamhet tillföres föreningen
mycket stora peningsummor
i form av årsavgifter och ansvarighetsbelopp.
Det ligger i sakens natur att
privatkapitalisterna anser sig väl betjänta
av att upprätta sådana fonder
för kampen mot sina anställda. Men
LKAB:s bidrag därvidlag är i realiteten
statsmedel som enligt min mening
borde användas på helt annat sätt,
bl. a. för att tillgodose en del av gruvarbetarnas
krav på bättre arbetsvillkor.

Under hänvisning till vad jag sålunda
anfört hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för finansdepartementet få ställa
följande frågor:

1. Avser statsrådet att vidtaga åtgärder
så att statens representanter i
LKAB använder sitt inflytande för att
snarast uppsäga LKABrs medlemskap
i Svenska arbetsgivareföreningen?

2. Vill statsrådet i samband härmed
lämna kammaren uppgift om hur mycket
LKAB erlagt i form av årsavgifter
och garantibelopp till Svenska arbetsgivareföreningen
sedan staten helt
övertog gruvdriften?

Denna anhållan bordlädes.

§ 27

Interpellation ang. möjligheterna för
krigsmaktens personal att deltaga i viss
upplysningsverksamhet

Ordet lämnades på begäran till

Herr WACHTMEISTER (h), som yttrade: Herr

talman! Vårt psykologiska försvar
är avsett av träda i funktion först
vid krigsutbrott eller krigsfara. Erforderlig
upplysning om våra möjligheter
att försvara oss och om totalförsvarets
behov av medel härför måste ske redan
i fredstid.

Den främsta sakkunskapen, krigsmaktens
personal, är emellertid förhindrad
att engagera sig i denna så
viktiga upplysningsverksamhet på
grund av den utformning, som försvarsministern
givit tjänstereglementet för
krigsmakten. I berörda avseende heter
det där: »Upplysningsverksamheten bör
bedrivas så att den ej framstår som
inblandning i den politiska debatten.
Polemik bör därför undvikas i frågor,
där partiskiljande meningsskiljaktigheter
föreligga.»

Om försvarsministern härmed ej avsåg
att beröva den militära personalen
dess yttrandefrihet, har paragrafen på
grund av sin olyckliga utformning i
praktiken likväl fått denna effekt. Polemik
är ett vagt begrepp, enligt krigsarkivarien
Steckzén i Ny Militär Tidskrift
»en invändning, ett bemötande,
ett genmäle, en randanmärkning, en replik
—• allt kan rubriceras som polemik».

Jag får därför hemställa om andra

Tisdagen den 16 januari 1962 Nr 2

för krigsmaktens personal att deltaga i viss upp -

Interpellation ang. möjligheterna

lysningsverksamhet

kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet
framställa följande interpellation:

Är herr statsrådet beredd att med
anledning av de dåliga erfarenheterna
av ovannämnda paragraf i tjänstereglementet
för krigsmakten upphäva paragrafen
eller ge den en annan utformning,
som bättre överensstämmer med
tidens krav?

Denna anhållan bordlädes.

§ 28

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens andra kammare
samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta kammarens kanslipersonal,
den 12 januari 1962.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att kanslitjänstemännen
vid innevarande riksdag
skulle utgöras av en notarie, fyra
förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist, fem kanslister, därav
en tillika registrator och två kansliskrivare,
samt två reservstenografer.

Herrar deputerade antog till
notarie:

kanslirådet, jur. kand. Erland Kock;
förste stenografer:

ekonomidirektören, fil. kand. Hans
Heimbiirger,

sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,

jur. kand. Göte Fahlin och

redaktören Bertil Arborén;

stenografer:

e. o. förste byråsekreterare, jur. kand.
Gustaf Titz,
fru Signhild Elfner,

Knut Nilson,

Bengt Lundin,
fil. mag. Bertil Palmquist,
fil. kand. Hans Karlgren,
fil. stud. Gunnar Ljusterdal,
handelsläraren Göte Schenning,
redaktören Rune Söderström,
jur. kand. fru Majken Carlbom,
fil. lic. Rolf Lindborg,
sekreteraren Ingvar Olsson och
fröken Vera Jansson;

förste kanslist:
fru Ebba Ihrman;

kanslist, tillika registrator:
kanslisten Curt Berggrén;

kanslister:

byrådirektören, jur. kand. Hans Ehrén
och

sekreteraren, jur. kand. Bertil Björnsson; kanslister

(kansliskrivare):
fru Ingrid Nilsson och
fru Marianne Wannemark; samt

reservstenograf:

Arne Larsson.

Med tillsättandet av en stenografbefattning
och en reservsfenografbefattning
skulle anstå tills stenografprov anordnats.

Till ersättare att från och med denna
dag vid förfall för sekreteraren bestrida
sekreterargöromålen inom kammaren
m. m. utsågs bankokommissaren Åke
Gustafsson.

På särskild anmodan hade följande
tjänstemän redan tidigare inträtt i
tjänstgöring hos kammaren, nämligen
den 1 januari förste kanslisten fru Ihr -

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

man och kanslisten Berggrén, den 8
januari kansliskrivaren fru Wannemark,
den 9 januari kanslisten Ehrén och den
10 januari notarien Kock samt stenograferna
Titz och fru Elfner.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

In fidem

Sune K. Johansson
§ 29

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj :ts propositioner överlämnats till
kammaren:

nr 6, med förslag till förordning om
skattefrihet för belopp, som utgår på
grund av vissa s. k. riskgarantier,

nr 7, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Grekland för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet,
nr 8, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 27 oktober
1953 mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Danmark angående handräckning
i skatteärenden,

nr 13, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Republiken Sydafrika
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap,

nr 14, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
nr 15, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1961 vid dess fyrtiofemte
sammanträde fattade beslut,

nr 16, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen)
,

nr 17, angående fortsatt disposition av
vissa äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde,

nr 18, angående bemyndigande för
Kungl. Maj :t att besluta i fråga om vissa
postavgifter,

nr 20, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål, och

nr 21, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 30

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:

nr 6, av herr Lundberg, om ändrade
bestämmelser rörande riksdagsledamots
immunitet,

nr 7, av herr Lundberg, om täckande
av riksdagsledamöters kostnader i vissa
mål,

nr 8, av herr Björkman och fru Kristensson,
om förändring av laboratorbefattningen
i barntandvård vid tandläkarhögskolan
i Stockholm till professur
i ämnet,

nr 9, av herr Hedin m. fl., om folkhögskolans
framtida ställning och uppgifter,

nr 10, av herr Börjesson i Falköping,
om beredande av viss tid för avveckling
av skogskonto i dödsbo med en
delägare,

nr 11, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., om befrielse från allmän varuskatt
för begagnade traktorer,

nr 12, av herrar Enskog och Boija, om
installerande av tidsenliga voteringsapparater
i riksdagens kamrar,

nr 13, av herr Ekström i Iggesund
m. fl., om översyn av ärvdabalkens bestämmelser
rörande bouppteckning,
nr 14, av herr Wiklund i Stockholm,
om tidpunkten för avgivande av den årliga
redogörelsen för handläggningen av
riksdagens skrivelser till Kungl. Maj:t,
m. m.,

nr 15, av herr Wiklund i Stockholm,
om utformningen av polisens socialutredningar
i mål angående administrativa
frihetsberövanden,

Onsdagen den 17 januari 1962

Nr 2

nr 16, av herrar Börjesson i Falköping
och Larsson i Borrby, om auktorisering
av bilförsäljare,

nr 17, av herr Jansson i Benestad
m. fl., angående ändrade bestämmelser
om familjebidrag till värnpliktiga som
driver näring eller rörelse,

nr 18, av herrar Börjesson i Falköping
och Gustavsson i Alvesta, om införande
av interimistiska körkort,

nr 19, av herr Ekström i Iggesund
m. fl., om översyn av vägtrafikförordningens
bestämmelser rörande minderårigs
rätt att framföra traktor å allmän
väg,

nr 20, av herrar Gustavsson i Alvesta
och Eriksson i Bäckmora, om bestämmelser
angående högsta tillåtna spänningsvariationer
vid eldistribution,

nr 21, av herr Börjesson i Falköping,
om begränsning av ungdomens tobakskonsumtion,

nr 22, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om utredning rörande befolkningsfrågans
olika aspekter, och

nr 23, av fröken Karlsson m. fl., om
utvidgning av statens järnvägars rabatter
för folkpensionärer.

Dessa motioner bordlädes.

§ 31

Justerades protokoilsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.27.

In fidem

Sune K. Johansson

Onsdagen den 17 januari

Kl. 16.00.

i i

Justerades protokollet för den 11 innevarande
januari.

§ 2

Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid

till bevillningsutskottet propositionerna: nr

6, med förslag till förordning om
skattefrihet för belopp, som utgår på
grund av vissa s. k. riskgarantier,

Konungariket Danmark angående handräckning
i skatteärenden,

nr 13, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Republiken Sydafrika
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap,
och

nr 14, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370);

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

15, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1961 vid dess fyrtiofemte
sammanträde fattade beslut, och

nr 16, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen)
;

Nr 2

Onsdagen den 17 januari 1962

till statsutskottet propositionen nr 17,
angående fortsatt disposition av vissa
äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

till bevillningsutskottet propositionen
nr 18, angående bemyndigande för
Kungl. Maj :t att besluta i fråga om vissa
postavgifter;

till behandling av lagutskott propositionen
nr 20, med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål;
samt

till statsutskottet propositionen nr 21,
angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan.

§ 3

Föredrogs var för sig följande å
bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till konstitutionsutskottet motionen
nr 6;

till bankoutskottet motionen nr 7;

till statsutskottet motionerna nr 8
och 9;

till bevillningsutskottet motionerna nr
10 och 11;

till bankoutskottet motionen nr 12;

till behandling av lagutskott motionerna
nr 13—20; samt

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 21—23.

§ 4

Föredrogs den av herr Bergland vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
angående skoindustriens situation
vid Sveriges eventuella anslutning
till EEC.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5

Föredrogs den av fröken Wetterström
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående
sändning av TV-program i repris under
dagtid.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 6

Föredrogs den av herr Lundberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående tandsjukvården
vid de odontologiska läroanstalterna.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 7

Föredrogs den av fröken Karlsson
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående yrkesvägledningen
inom den obligatoriska skolan.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8

Föredrogs den av herr Holmberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående LKAB:s medlemskap
i Svenska arbetsgivareföreningen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 9

Föredrogs den av herr Wachlmeister
vid kammarens nästföregående samman -

Onsdagen den 17 januari 1962

Nr 2

Interpellation ang. deltidsarbete i statstjänst

träde gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
angående möjligheterna
för krigsmaktens personal att deltaga i
viss upplysningsverksamhet.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 10

Interpellation ang. deltidsarbete i statstjänst Ordet

lämnades på begäran till

Fru NETTELBRANDT (fp), som yttrade: Herr

talman! Intresset för deltidsarbete
har under senare år hos arbetsmarknadens
parter blivit ett i hög
grad ömesidigt intresse. Från de anställdas
sida har man varit angelägen
om att erhålla deltidsarbete för att
vid sidan om yrkesarbetet kunna t. ex.
sköta hem och barn eller fullfölja en
påbörjad vidareutbildning. Från arbetsgivarens
sida åter har det förefunnits
ett intresse att genom beredande av deltidsanställning
kunna behålla kunnig
arbetskraft och även i ett läge med
brist på arbetskraft kunna tillföra arbetsmarknaden
ett värdefullt tillskott.

Läget på arbetsmarknaden var också
motiveringen för det Kungl. Maj:ts cirkulär
till statsmyndigheterna angående
användning av deltidsarbete i statstjänst,
vilket utfärdades den 3 juni
1960. I cirkuläret pekades på de svårigheter
som föreligger att förvärva och
kvarhålla personal inom skilda yrkeskategorier
och betonades vikten av att
de statliga myndigheterna så långt möjligt
tar i anspråk »den arbetskraftsreserv
som utgöres av personer, vilka till
följd av arbete i hemmet eller dylikt
endast stå till arbetsmarknadens förfogande
för tjänstgöring under avkortad
arbetstid».

Erfarenheterna synes ha givit vid
handen, att användningen av deltidsar -

bete — trots all deklarerad positiv inställning
till detsamma — förekommit
endast i tämligen begränsad utsträckning.
Stundom har det visat sig, att en
fastlåsning i traditionellt tänkande om
hur arbetsuppgifter lämpligen bör lösas
omöjliggjort användande av deltidsanställd
arbetskraft. Stora arbetsområden
— statligt reglerade men liggande
utanför den egentliga statliga sektorn
-—■ saknar författningsenliga möjligheter
till deltidstjänster i egentlig mening.
Skolans område är ett område
med typisk brist på arbetskraft, där
användande av deltidstjänster skulle
kunna förväntas medföra ett reellt arbetskraftstillskott.

Det vore i dagens läge av stor betydelse
att få en kartläggning av huruvida
och i vilken utsträckning Kungl.
Maj:ts ovannämnda cirkulär medfört
någon förändrad politik hos de statliga
myndigheterna i fråga om deltidsarbete.
Bl. a. vore det också av intresse
att få redogörelse för i vilken utsträckning
och på vad sätt deltidstjänster
ordnats inom olika delar av den
offentliga förvaltningen, inkl. affärsverken.
Redogörelsen bör om möjligt
omfatta en jämförelse mellan användningen
av deltidsarbete före och efter
utfärdande av cirkuläret och så långt
möjligt också uppgifter om i vilken utsträckning
och av vilka orsaker önskemål
om deltidsarbete från den anställdes
sida icke kunnat tillgodoses.

Under hänvisning till det anförda
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för
civildepartementet få rikta följande frågor: 1)

Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för omfattningen
och erfarenheterna av deltidsarbete
i statstjänst efter utfärdandet av Kungl.
Maj:ts cirkulär av den 3 juni 1960?

2) Vilka åtgärder har vidtagits eller
planerats för att i konsekvens med innehållet
i ovannämnda cirkulär undanröja
eventuellt förefintliga hinder för

Nr 2

Onsdagen den 17 januari 1962

Interpellation ang. den svenska jordbruksexportens läge efter sexstaternas jordbruksöverenskommelse
i Bryssel — Interpellation ang. hyresvillkoren för genom
pastoratsregleringen tvångsförflyttade befattningshavare

användande av deltidstjänster på statligt
reglerade arbetsområden?

Denna anhållan bordlädes.

§ 11

Interpellation ang. den svenska jordbruksexportens
läge efter sexstaternas
jordbruksöverenskommelse i Bryssel

Ordet lämnades på begäran till

Herr ELIASSON i Moholm (h), som
yttrade:

Herr talman! Enligt reglerna i Romfördraget
skall den gemensamma marknaden
inom EEC omfatta även jordbruket
och handeln med jordbruksvaror.
Under en viss övergångstid skall därför
en gemensam jordbrukspolitik utformas.
Frågan om hur detta skall ske
har under de senaste åren varit föremål
för intensiva utredningar inom
unionens sekretariat, Kommissionen.
Enligt de förslag som tidigare presenterats
skulle under tiden fram till den
1 juli 1967 inom EEC successivt upprättas
en gemensam marknad för
spannmål, socker, nötkött, fläsk, fjäderfäkött,
ägg, mejeriprodukter, frukt och
grönsaker, d. v. s. 80—90 procent av
jordbruksproduktionen inom unionen.
Under övergångstiden skulle tullar, importrestriktioner
och exportsubventioner
ersättas med ett system av importavgifter.
Varje medlemsland skulle under
denna övergångstid ha importavgifter
både mot andra medlemsländer
och mot länder utanför EEC. Avgifterna
mot medlemsländerna skulle efter
hand avvecklas, samtidigt som avgifterna
mot utanför stående länder görs
lika.

Under de senaste veckorna har EEC:s
ministerråd vid en lång serie sammanträden
sökt träffa en överenskommelse
om den gemensamma jordbrukspolitiken
inom gemenskapen efter dessa huvudlinjer.
Efter ytterst segslitna för -

handlingar lyckades det sexstatsministrarna
att i söndags morse nå fram till
en uppgörelse om de komplicerade jordbruksproblemen.
Samtidigt beslöt ministerrådet
att i enlighet med artikel
8 av Rom-fördraget övergå till andra
etappen av övergångstiden för den gemensamma
marknadens upprättande.

Beslutet i Bryssel ställer den svenska
jordbrukspolitiken inför nya problem.
Under senare år har vår jordbruksexport
till EEC (inkl. Storbritannien)
uppgått till ungefär 300 milj. kr.
Denna export, som huvudsakligen går
till Västtyskland, blir nu utsatt för en
allt hårdare diskriminering. Några ersättningsmarknader
står knappast att
erhålla. Det anses nämligen helt orealistiskt
att hoppas på att vi som ersättning
för marknaden i Västeuropa
skulle kunna exportera våra jordbruksprodukter
till u-länderna och östblocket.
Med hänsyn till de svårigheter som
sålunda kommer att möta det svenska
jordbruket, anhåller jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet få rikta
följande fråga:

Är herr statsrådet beredd att lämna
kammaren en redogörelse för hur regeringen
ser på det läge som uppkommit
för den svenska jordbruksexporten
genom sexstaternas jordbruksöverenskommelse
i Bryssel och hur regeringen
ämnar möta de svårigheter som härigenom
kan väntas uppstå?

Denna anhållan bordlädes.

§ 12

Interpellation ang. hyresvillkoren för
genom pastoratsregleringen tvångsförflyttade
befattningshavare

Ordet lämnades på begäran till

Herr LARSSON i Luttra (ep), som
yttrade:

Herr talman! Enligt Kungl. Maj:ts

Onsdagen den 17 januari 1962 Nr 2

Interpellation ang. hyresvillkoren för genom pastoratsregleringen tvångsförflyttade
befattningshavare

kungörelse angående tjänstebostäder
in. m. nr 333/1961 tillämpas nya regler
för hyressättningen in. m. för tjänstebostad
från den 1 januari 1962. Bestämmelserna
gäller bl. a. prästernas tjänstebostäder
och har föranlett mycket
betydande höjningar av de tidigare hyresbeloppen.
Genom en särskild övergångsbestämmelse
stadgas bl. a. följande:
»För tjänsteman, som den 31 december
1961 innehar tjänstebostad,
skall under innehav därefter av samma
tjänstebostad övergångsvis gälla följande.
överstiger den i anslutning till kungörelsens
ikraftträdande bestämda
tjänstebostadshyran för månad med
mera än 25 % det hyresavdrag (bostadsavdrag)
som tjänstemannen fått
vidkännas för december 1961 skall under
år 1962 såsom månadshyra utgå det
belopp, som överstiger nyssnämnda avdrag
med angivna procenttal. Beträffande
därefter kvarstående del av angivna
hyresskillnad skall gälla följande.
Under varje särskilt år skall såsom
månadshyra utgå det belopp som med
25 % överstiger hyran för närmast föregående
år där ej den vid ingången
av visst år kvarstående hyresskilinaden
skulle utjämnas redan genom uttagande
av en lägre månadshyra.»

Av vad som ovan citerats ur kungörelsen
framgår alltså att en tjänsteman
som byter tjänstebostad vid årsskiftet
1961/1962 får betala full hyra
för sin tjänstebostad under det att den
som kvarbor i tjänstebostaden endast
behöver vidkännas en hyreshöjning
med högst 25 procent för första året.

Genom pastoratsregleringen har ett
stort antal präster utan eget förvållande
förflyttats till nya tjänstgöringsorter
och därmed inflyttat i tjänstebostad
på den nya orten. Till olägenheterna
med den påtvingade flyttningen
skulle dessa få vidkännas en högre —
i många fall mycket högre — hyreskostnad
under de första åren än som
skulle blivit fallet om de fått kvarbo

i sina tidigare bostäder. Detta är enligt
min mening en orimlig konsekvens
av att ikraftträdandet av bestämmelserna
angående tjänstebostadshyra och
pastoratsregleringen till tidpunkten
sammanfaller. Åtgärder som undanröjer
dessa konsekvenser bör därför övervägas
exempelvis genom att de genom
pastoratsregleringen tvångsförflyttade
tjänsteinnehavarna jämställes med
dem, som bor kvar i sina tjänstebostäder,
i fråga om hyresbeloppets maximering.

Med hänvisning till vad som anförts
hemställer jag om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för civildepartementet få framställa följande
interpellation:

Har statsrådet uppmärksammat de
konsekvenser som de nya bestämmelserna
angående tjänstebostadshyra kan
få för vissa befattningshavare som beröres
av pastoratsregleringen och är
statsrådet i så fall beredd att överväga
åtgärder som ger de genom pastoratsregleringen
tvångsförflyttade samma
hyresvillkor som gäller för dem som
bor kvar i sina tidigare tjänstebostäder? Denna

anhållan bordlädes.

§ 13

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 25, angående fortsatt disposition
av visst äldre reservationsanslag
inom handelsdepartementets verksamhetsområde,
överlämnats till kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 14

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:

nr 24, av herr Börjesson i Falköping,
om införande i svensk tryckfrihetslagstiftning
av den s. k. genmälesrätten,

Nr 2

Onsdagen den 17 januari 1962

nr 25, av lierr Hamrin i Jönköping
m. fl., om förfarandet vid omröstningar
i kamrarna,

nr 26, av herr Braconier in. fl., om inrättande
av särskilda studentprästbefattningar,

nr 27, av herr Helén, om de tekniska
läroverkens lärarförsörjning,

nr 28, av herr Helén m. fl., om statsbidrag
till kostnader för vissa disciplinfrämjande
åtgärder samt för organiserad
läxhjälp på försöksskolans högstadium,

nr 29, av herr Helén, angående delningstalet
för realskolans avslutningsklass,

nr 30, av herrar Johansson i Trollhättan
och Gustafsson i Uddevalla, om tillsynen
över sjuksköterskeskolorna,
nr 31, av fröken Karlsson m. fl., om
partiell tjänstledighet eller deltidstjänstgöring
för folk- och småskollärare,
nr 32, av herr Palm m. fl., om det
framtida skolbyggandet,

nr 33, av herr Ohlin in. fl., om åtgärder
för tillgodoseende av personalbehovet
inom de sociala och medicinska
vårdområdena,

nr 34, av herr Mattsson m. fl., om utredning
rörande behovet av natur- och
fritidsreservat, m. m.,

nr 35, av herr Christenson i Malmö,
om åtgärder i syfte att undvika höjningav
radiolicensavgifterna,
nr 36, av herr Elmwall, om iståndsättande
av vägen Mellösa—Fjällskäfte
över Harpsund,

nr 37, av herr Nilsson i Gävle in. fl.,
om slopande av dyrortsgrupperingen
beträffande löner,

nr 38, av herrar Palm och Braconier,
om sättet för vissa utbetalningar till
kommuner m. fl.,

nr 39, av herr Antonsson in. fl., om
stimulans av det personliga sparandet,
nr 40, av herr Elmwall m. fl., om
prövning i särskild ordning av frågan
om värdeminskningsavdrag för byggnad,

nr 41, av herr Hedlund in. fl., angående
omläggning av den allmänna varu -

skatten från detaljhandelsledet till partihandels-
eller fabrikationsledet, m. m.,
nr 42, av herr Hedlund m. fl., angående
förordning om rätt till utjämning av
statlig inkomstskatt å merinkomst i vissa
fall, m. m.,

nr 43, av herr Hedlund m. fl., om åtgärder
för stimulans av näringslivets utveckling
och differentiering i avfolkningsregioner,

nr 44, av herrar Larsson i Norderön
och Fälldin, om möjlighet att överföra
skogskonto på ny fastighetsägare i vissa
fall,

nr 45, av herr Westbcrg, om utvidgning
av avdragsrätten vid beskattningen
för vissa underhållsbidrag,

nr 46, av herrar Kristenson i Göteborg
och Martinsson, om bidrag till riksdagsledamöters
studieresor i utlandet,

nr 47, av herr Börjesson i Falköping,
om utredning angående formerna för
konkursförvaltning,

nr 48, av herr Hagberg in. fl., om utredning
för åstadkommande av en ny
aktiebolagslag,

nr 49, av herr Hagberg in. fl., om
skydd för anställda mot uppsägningar
och permitteringar,

nr 50, av herr Kållstad, om utvidgning
av vigselrätten vid kyrklig vigsel,
nr 51, av herr Martinsson, om viss
ändring av 6 kap. 7 § föräldrabalken,
nr 52, av herr Martinsson och fru
Holmberg, angående adoptants och
adoptivbarns rättsliga ställning,

nr 53, av herr Johansson i Norrköping
in. fl. om bestämmelser som tillåter tillsättande
av fluor till dricksvatten,
nr 54, av herr Ohlin m. fl., angående
likalönsprincipen,

nr 55, av herr Ohlin in. fl., angående
likalönsprincipens genomförande inom
statsförvaltningen,

nr 56, av herrar Svenning och Henningsson,
om bestämmelser rörande tillstånd
att förändra vattnets kemiska beskaffenhet
i allmän vattenledning,
nr 57, av herrar Börjesson i Falköping
och Larsson i Luttra, om upphävande
av skyldigheten att utfärda särskilda
lagfartsbevis m. m.,

Onsdagen den 17 januari 1962

Nr 2

nr 58, av herr Ekström i Iggesund
m. fl., angående översyn av bestämmelserna
om äganderättsanmälan beträffande
bil,

nr 59, av herr Levin, om fångst av
vildkanin med iller och nät,

nr 60, av herr Levin, om upphävande
av 23 § jaktlagen,

nr 61, av herrar Wahrendorff och
Larsson i Hedenäset, om översyn av lagstiftningen
beträffande avtal om köp av
skog på rot,

nr 62, av herr Svenning m. fl., angående
utredning om införande av obligatorisk
salmonellakontroll i större hönsoch
kycklingfarmer,

nr 63, av herr Bengtsson i Landskrona
m. fl., om tillsättande av expertgrupper
för åstadkommande av ökad trafiksäkerhet,

nr 64, av herr Gustafsson i Borås

m. fl., om åtgärder i syfte att beakta de
rörelsehindrades problem,

nr 65, av herr Hagberg m. fl., om utbyggnad
och effektivisering av industrihälsovården,

nr 66, av herr Helén, om utredning
rörande utbildningsfrågor inom teaterns,
filmens, radions och televisionens
områden, samt

nr 67, av herrar Nilsson i Gävle och
Holmberg, om undersökning av vissa
malmfyndigheter.

Dessa motioner bordlädes.

§ 15

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.08.

In fidem

Sune K. Johansson