Nr 13 FÖRSTA KAMMAREN (Riksdagens protokoll 1963:13)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 13 FÖRSTA KAMMAREN

29 mars—2 april

Debatter m. m.

Fredagen den 29 mars

Svar på fråga av herr Nordenson ang. utseende av representant för
näringslivet i utredningen rörande en anpassning av skolornas

arbetsvecka till de förändringar, som sker på arbetsmarknaden 3
Vissa anslag under åttonde huvudtiteln:

Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen .... 5

Om undersökningar av fornlämningar inom Lödöse kommun i

Älvsborgs län ............................................ g

Bidrag till folkbibliotek ............................ jl

Det statliga stödet till ungdomsverksamhet .................. 14

Utbildning av ungdomsledare .............................. 21

Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet .................... 24

Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer 25

Föreningen Nordens allmänna verksamhet .................. 28

Bidrag till svenska ekumeniska nämnden .................... 30

Om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter .............. 31

Om upphävande av tiondebeskattningen av laxfiske i Torne älv . . 34

Ersättning från moderskapsförsäkringen för resor i samband med

tandvård ...................................... 35

Om åtgärder mot falskskyltning av motorfordon ............ 37

Tisdagen den 2 april

Svar på fråga av herr Jacobsson, Per, ang. ersättning för skada som

_ adragits under militärtjänstgöring ........................

Svar på interpellation av herr Svanström om ersättning av statliga
medel för skada till följd av militära övningar
Interpellation av lierr Larsson, Thorsten, ang. överenskommelser
på arbetsmarknaden om spärr mot nyanställning av äldre arbetskraft
................

1963

1 Första kammarens protokoll 1963. Nr 13

Nr 13

Innehåll

Samtliga avgjorda ärenden

Fredagen den 29 mars

Sid.

Statsutskottets utlåtande nr 39, ang. anslag till allmänna kulturoch
bildningsändamål samt kyrkliga ändamål ................

Bevillningsutskottets betänkande nr 18, om ändrad lagstiftning angående
stämpelavgifter . ................ ............

__nr 21, om upphävande av tiondebeskattningen av laxfiske i

Torne älv ................................................

Andra lagutskottets utlåtande nr 22, ang. ersättning från moderskapsförsäkringen
för resor i samband med tandvård . .......

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12, om tillämpning
av upphandlingskungörelsen å kommuner och allmännyttiga

bostadsföretag ............................................

— nr 13, om åtgärder mot falskskyltning av motorfordon ..... ...

_ nr 14, om mikrofilmningens användning inom svenskt arkiv och

biblioteksväsen ......................................

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Fredagen den 29 mars

Kammaren sammanträdde kl. 11.00.

Justerades protokollet för den 22 innevarande
månad.

Upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bifogade läkarintyg anhåller
jag om förlängd ledighet från
riksdagsarbetet för tiden den 30 mars
till den 30 april 1963.

Västerås den 27 mars 1963.

Sten Söderberg

Härmed intygas, att ledamoten av riksdagens
första kammare, riksdagsman
Sten Söderberg, född 06 12 14, Västerås,
på grund av sjukdom, för vilken han
vårdas härstädes, är oförmögen att deltaga
i riksdagens arbete under tiden
den 1/4—den 30/4 1963.

Medicinska kliniken, Centrallasarettet,
Västerås, den 25/3 1963.

L. Meurman
t. f. överläkare

Den begärda ledigheten beviljades.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 117, i anledning av väckta motioner
om det statliga stödet åt barnfamiljer; nr

118, i anledning av väckta motioner
angående bidragsförskott till ensamstående
mödrar samt utfyllnad av vissa
underhållsbidrag; ävensom

nr 119, i anledning av väckta motioner
om undantagande av skrivbyråernas
serviceverksamhet från arbetsförmedlingslagens
tillämpningsområde.

Ang. utseende av representant för näringslivet
i utredningen rörande en anpassning
av skolornas arbetsvecka till de
förändringar, som sker på arbetsmarknaden Jämlikt

§ 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Nordenson till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
framställt följande fråga:
»Är herr statsrådet villig att medverka
till att näringslivet erhåller en representant
i den nyligen tillsatta utredningen
rörande en anpassning av skolornas arbetsvecka
till de förändringar, som sker
på arbetsmarknaden?»

Herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
EDENMAN, som
tillkännagivit, att han hade för avsikt att
vid detta sammanträde besvara nämnda
fråga, erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Herr Nordenson har frågat,
om jag är villig att medverka till att
näringslivet får en representant i den
nyligen tillsatta utredningen rörande en
anpassning av skolornas arbetsvecka till
de förändringar, som sker på arbetsmarknaden.

Som en grundläggande utgångspunkt
för utredningen om fem dagars arbetsvecka
i skolan m. m. har jag i direktiven
angivit att, i den mån och i den
omfattning som arbetsmarknaden i stort
mera allmänt övergår till femdagarsvecka,
så bör skolan anpassa sig efter
de ändrade förhållandena så långt detta
från skilda synpunkter är möjligt. I
första hand har utredningen därför att
ta ställning till en rad spörsmål, som huvudsakligen
gäller interna skolproblem
av pedagogisk och organisatorisk natur
eller som eljest gäller skolmässigt relevanta
synpunkter. Självfallet har den
aktuella frågan emellertid också allmänt
sociala, samhällsekonomiska och arbetsmarknadsmässiga
aspekter. Genom utredningen
måste sålunda införskaffas ett

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang utseende av representant för näringslivet i utredningen rörande en anpassning
av skolornas arbetsvecka till de förändringar, som sker på arbetsmarknaden

underlag för de slutliga bedömningarna
även från dessa synpunkter. Jag har i
detta avseende förutsatt bl. a. att utredningen
genom ett aktivt bistånd från arbetsmarknadsstyrelsen
och arbetsmarknadens
parter i övrigt skall kunna redovisa
en tillförlitlig överblick iiver femdagarsveckans
aktuella och väntade tilllämpning
på arbetsmarknaden.

De av mig för denna utredning tillkallade
sakkunniga kan sägas representera
bl. a. pedagogiska och skolorganisatoriska
intressen, föräldrasynpunkter,
skolsociala och medicinska aspekter
samt de intressen, som kommunerna har
såsom huvudmän för den alldeles övervägande
delen av skolväsendet. Det har
vidare ansetts rimligt att de skilda kategorierna
av anställda inom skolväsendet
redan från början genom experter

från sina personalorganisationer får följa
utredningsarbetet och fortlöpande stå
till de sakkunnigas förfogande för överläggningar
och samråd.

Jag föreställer mig emellertid, att utredningen,
när den närmare planerar
sitt arbete, kan finna behov av ytterligare
expertis, exempelvis från näringslivet,
av bl. a. det skälet att — såsom
framhålles i direktiven — yrkesutbildningens
nära anknytning till näringslivet
kan föranleda ett starkt beroende för
skolans del av hur arbetstiderna är ordnade
inom speciella områden av näringslivet.
Jag kan försäkra herr Nordenson
att jag, om utredningen så begär,
skall medverka till att sådan expertis
ställes till förfogande.

Herr NORDENSON (h):

Herr talman! Jag ber att till statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet
få framföra mitt tack för det
snabba svaret på min fråga och samtidigt
uttrycka min tillfredsställelse med
det i allt väsentligt positiva svar som
statsrådet givit.

Jag vill försäkra att jag mte tillhör
dem som önskar belasta utredningsapparaten
med krav på att i alla sammanhang
representanter för alla tänkbara in -

tressegrupper och sakkunniga instanser
skall deltaga i utredningsarbetet, men i
det här fallet har jag funnit att starka
skäl föreligger för att expertis från näringslivet
blir kontinuerligt representerad
i utredningsarbetet.

Även om jag till att börja med accepterar
att utredningsarbetet väsentligen
skall gälla pedagogiska och skolorganisatoriska
problem, så vill jag gä: na
framhålla att näringslivet eller rättare
sagt företagen ju är huvudmän för en
visserligen inte dominerande men i alla
fall beaktansvärd del av de skolor som
är berörda av utredningen —• de inbyggda
yrkesskolorna och företagsskolorna,
som för närvarande har cirka 15 000 elever.
De anpassningsproblem som här
uppkommer är särpräglade och återspeglar
på ett särskilt intimt sätt samspelet
mellan arbetslivets och skolans
arbetstidsförhållanden.

Men såsom framhållits både i direktiven
och i herr statsrådets svar maste utredningsarbetet
inte bara avse skolorganisatoriska
och pedagogiska problem,
utan även ta sikte på de sociala, samhällsekonomiska
och arbetsmarknadsmässiga
verkningarna. Jag tror för min
del att dessa aspekter kommer att spela
en mycket stor roll vid försöken att finna
en konkret lösning på de problem
som utredningen skall behandla. Visserligen
har statsrådet både i direktiven
förutsatt och i svaret upprepat, att samråd
skall förekomma med exempelvis
arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadens
parter. Ett mera kontinuerligt
samråd är dock enligt min mening
här erforderligt. Utan att vilja överbetona
det förhållandet att man knappast
kan undgå att i utredningsarbetet komma
in på frågor som berör partsintressena
på arbetsmarknaden vill jag påpeka
att det här gäller inte bara en anpassning
av skolan till arbetslivet, utan konkreta
lösningar kommer sannolikt att
kräva även en viss anpassning av arbetslivet
till skolans krav. Därvid har då
näringslivet inte bara berättigade intressen
att bevaka utan också en väsentlig
sakkunskap att ge.

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang. bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen

Jag vill gärna betona, att de svenska
arbetsgivarorganisationerna under de
senaste åren visat ett alltmer ökat intresse
för skolans frågor och därvid
också för de pedagogiska synpunkterna.
Representanter för dessa organisationer
kan lämna betydelsefulla bidrag till ett
utredningsarbete av den art som det här
är fråga om.

Det är, herr talman, min förhoppning,
att den tillsatta utredningen av bl. a. de
skäl som jag här antytt, skall finna det
önskvärt och lämpligt att till herr statsrådet
inkomma med en begäran om att
till sig permanent få knyta expertis från
näringslivet och därigenom ge statsrådet
tillfälle att infria det löfte som innefattas
i det nyss lämnade svaret, för vilket
jag ber att få tacka ännu en gång.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 117,
angående överlåtelse av kronan tillhörig
mark m. m.

Föredrogos och hänvisades
motionen nr 645 till statsutskottet,
motionen nr 646 till behandling av lagutskott
samt

motionerna nr 647 och 648 till statsutskottet.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis
till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 39, i anledning av Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1963/64
till allmänna kultur- och bildningsändamål
samt kyrkliga ändamål jämte i ämnet
väckta motioner.

Punkterna 1—27

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 28

Ang. bidrag til! avlöningar inom landsantikvarieorganisationen Kungl.

Maj :t hade föreslagit riksdagen
att till Vitterhets-, historie- och antikvi -

tetsakademien: Bidrag till avlöningar inom
landsantikvarieorganisationen för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 921 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Svanström in. fl. (I: 127) och den andra
inom andra kammaren av herr Alemyr
m. fl. (11:121), i vilka hemställts, att
riksdagen måtte besluta att företaga sådan
höjning av medelsanvisningen för
landsantikvarieorganisationen, att det i
Kalmar län kunde anställas ytterligare
en antikvarie,

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Yngve Nilsson m. fl. (I: 215) och
den andra inom andra kammaren av
herr Lassinantti m. fl. (11:253), i vilka
anhållits, att riksdagen i samband med
behandlingen av frågan om avlöningar
inom landsantikvarieorganisationen måtte
uttala, att statsbidraget borde bestämmas
till 90 % för såväl landsantikvariernas
som amanuensernas avlöningar.

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten på anförda skäl hemställt,

I. att motionerna 1:127 och 11:121
icke måtte av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:215 och 11:253
icke måtte av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen måtte till Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien: Bidrag
till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 921 000
kronor.

Reservation hade avgivits av herrar
Axel Johannes Andersson, Källqvist,
Thorsten Larsson, Widén, Nils-Eric Gustafsson,
Stähl, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset
och Nelander, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort i viss angiven del
hava den lydelse, reservationen visade,
samt att utskottet bort under II hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen

motionerna 1:215 och 11:253, besluta,
att statsbidrag skulle utgå med 90 % av
såväl landsantikvariernas som amanuensernas
avlöningar.

Herr KÄLLQVIST (fp):

Herr talman! Denna punkt i statsutskottets
utlåtande har ägnats ett mycket
stort intresse från riksdagsledamöternas
sida både i denna kammare och i medkammaren.
Jag tror att detta vittnar om
en mycket stark förankring i det arbete,
som ledes från landsantikvarieorganisationen,
där landsantikvarien är chefstjänsteman.

Landsantikvariens uppgift kan väl i
stort sett sägas vara en kulturvårdande
uppgift. Dessutom är den ofta förenad
med chefskapet för museet, som i regel
är förlagt till länsstaden. Vi som har
haft möjlighet att följa detta arbete har
alltid haft bekymmer när det gällt att
klara den ekonomiska sidan av verksamheten.
Jag nämnde nyss att landsantikvarien
är chefstjänsteman, och om han
är ensam tjänsteman har staten bidragit
till hans lön med 90 procent. Nu inträffar
emellertid någonting ganska märkligt.
Om arbetet skulle kräva ökad personal
och en amanuens skulle behöva anställas,
vilket det finns möjlighet att göra,
lämnar staten även statsbidrag till
amanuensens lön, men detta bidrag utgår
endast med 50 procent. Till detta
kan läggas att man då omedelbart sänker
statsbidraget till landsantikvarien. Om
landsantikvarien är ensam tjänsteman
utgår alltså bidraget med 90 procent,
men om arbetsvolymen ökar, så att amanuens
måste anställas, sänks bidraget till
66 2/3 procent. Dess bättre kan vi konstatera
att statsbidragsgivningen i regel
inte konstrueras så, att statsbidraget
minskar när arbetsvolymen ökar och ytterligare
personal måste anställas.

Intresset från riksdagens sida har tagit
sig uttryck i ett par motioner. Vi motionärer
anser att det förhållandet som
jag nu har beskrivit är orimligt, och vi
önskar att få denna fråga tillrättalagd.
När budgeten skall göras upp för denna
verksamhet har man i regel att vända
sig till landstingen och den stad där mu -

seet är stationerat för att få de medel
som behövs utöver statsbidraget, men ofta
har dessa kommuner andra uppgifter
och andra ekonomiska åtaganden, varför
det är ganska besvärligt att kunna få
den ökning av anslaget som arbetet och
lönestegringarna kräver. Jag kan försäkra
kammarens ledamöter att man ofta
får leta med ljus och lykta för att få
medel att avlöna tjänstemännen. Det inträffar
till och med att listor får skickas
ut till kommunerna för att man skall
kunna klara dessa uppgifter.

Under motionerna står inte mindre än
tolv av de båda kamrarnas ledamöter,
och de representerar vårt land från norr
till söder och från öster till vänster. Till
vår gemensamma glädje representeras
också alla partier i motionerna.

Jag tror att detta är ett mycket lämpligt
tillfälle för riksdagen att visa kulturintresse,
ett kulturintresse som ökar,
inte minst tack vare de signaler vi har
fått från ecklesiastikdepartementet och
som vi är mycket glada över. Vi hoppas
därför att kunna vinna förståelse även
för de synpunkter som har framförts beträffande
statsbidraget till landsantikvariernas
och amanuensernas löner. Jag
tror att kammaren här skulle kunna visa
sitt kulturintresse, och jag tror inte att
det skulle dra med sig några mera betydande
ekonomiska konsekvenser.

Jag ber, herr talman, att med detta få
yrka bifall till den reservation, som gäller
punkten 28 i det nu föreliggande utlåtandet
hr 39 från statsutskottet.

Herr NILSSON, YNGVE (h):

Herr talman! Som den föregående talaren
nämnde utgår till landsantikvariens
lön ett statsbidrag med 90 procent
av gällande löneplan och löneklass. Om
emellertid huvudmannen också vill anställa
en amanuens som biträde till
landsantikvarien, så erhåller huvudmannen
för amanuensen ett bidrag till hans
lön med endast 50 procent, och samtidigt
sjunker bidraget till landsantikvarien
ned till 66 2/3 procent. Denna konstruktion
är varken rationell eller rättvis.
Den innebär nämligen att den hu -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang. bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen

vudman, som vill främja de växande arbetsuppgifterna
på kulturminnesvårdens
område genom att anställa en amanuens
till landsantikvariens hjälp, försättes i
en betydligt sämre ekonomisk situation
än den huvudman som endast anser sig
behöva ha en tjänsteman anställd inom
denna verksamhetsgren.

Om den föreliggande propositionen bifalles,
innebär det att den huvudman,
som har anställt amanuens, erhåller ett
statsbidrag som, om man räknar med de
olika ortsgrupperna, endast är 2 100—
2 780 kronor högre än bidraget till den
huvudman, som inte anställer amanuens.
Huvudmannens egna utgifter för amanuensens
lön varierar sålunda mellan
21 500 och 22 700 kronor. Det kan inte
vara rimligt att belasta huvudmännen
med sådana lönekostnader, som utgår för
arbetsuppgifter, i de flesta fall av rent
statlig natur. Härtill kommer att huvudmännen
har fått påtaga sig stora kostnader
till följd av den svällande arbetsvolymen,
den växande allmänna kostnadsstegringen
samt de ökade sociala förmåner,
som utgår till tjänstemännen inom
organisationen. Huvudmannen är i sin
tur beroende av anslag framför allt från
landstingen men också från städer, vilka
på sina håll lämnar stora anslag. Viss
tvekan råder emellertid inför de ständigt
ökade kraven, och därför är det nödvändigt
att en omvärdering sker av de
gällande statsbidragsbeloppen. ''

Vi motionärer anser att någon reduktion
av bidragsbeloppet till landsantikvarieorganisationen
inte bör ske då
amanuens anställes samt att jämväl bidraget
till avlöning av amanuensen bör
utgå med 90 procent.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen.

Herr SVANSTRÖM (ep):

Herr talman! Först några ord om den
motion nr I: 127 som är att betrakta såsom
dels en länsmotion, dels en fyrpartimotion.
I denna motion hemställes att
riksdagen måtte besluta sådan höjning
av medelsanvisningen för landsantikvarieorganisationen
att det i Kalmar län

kan anställas ytterligare en antikvarie.
Mot detta säger utskottet att goda skäl
kan åberopas för att förstärka landsantikvarieorganisationen
även inom andra
län. Detta uttalande kan vid ett flyktigt
betraktande förefalla i sak obestridligt,
och det är möjligt att utskottet har rätt.
Jag vill emellertid, herr talman, passa på
tillfället att framhålla några synpunkter
av den innebörden att Kalmar län kan
komma att framstå som en parallell till
de bägge län där man redan har två antikvarier,
nämligen Älvsborgs och Gotlands
län.

Det har ganska väl gått in i hela
svenska folkets medvetande att den stora
ön Gotland är ett relikskrin i detta hänseende
och gömmer i det närmaste
oskattbara tillgångar som bör bevaras åt
framtiden. Därför är det endast rimligt
och skäligt att Gotlands län fått en förstärkning
av den organisation vi nu behandlar.
1 fråga om Älvsborgs län är
det uppenbarligen länets struktur, med
de stora avstånden från norr till söder,
som varit det avgörande när man i Borås
fått den särskilda landsantikvarien.

Kalmar län har i Öland en viss parallell
till Gotland. Även Öland bjuder
på alldeles speciella förhållanden när
det gäller här ifrågavarande kulturella
arbete. Det är allmänt känt att där finns
talrika fornlämningar och mycket annat
värdefullt att ta vara på.

Vad beträffar avstånden så vet jag
från tidigare debatter här i huset att det
inte är så lätt att övertyga de ledamöter,
som inte gjort personliga besök i Kalmar
län, om att detta län är så långsträckt
och har så skiftande förhållanden
i norr och söder som man finner vid
besök på ort och ställe. Härtill kommer
att norra delen av Kalmar län, den s. k.
Tjustbygden, har en så speciell anhopning
av fornminnesmärken att det, enligt
uppgifter som jag fått i mitt hembygdsvårdande
arbete, skulle vara väl
befogat med en förstärkning av landsantikvarieorganisationen
i Kalmar län,
vilken i första hand kunde sättas in på
att katalogisera, konservera och för
framtiden bevara fornlämningar i Tjustbygden.

Fredagen den 29 mars 1963

8 Nr 13

Ang. bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen

Med dessa ord, herr talman, ber jag
att få yrka bifall till motionerna 1:127
och II: 121.

När det sedan gäller motionerna nr
1:215 och 11:253 samt den reservation
som är fogad till denna punkt i utlåtandet,
ber jag att få instämma i de synpunkter
som redan har anförts av herr
Källqvist och herr Yngve Nilsson.

I remissdebatten tillät jag mig anföra
några synpunkter på denna verksamhet
över huvud taget. Enligt min uppfattning
förtjänar den verksamhet, som bedrives
av riksantikvarieämbetet med alla
dess underavdelningar och av landsantikvarierna,
ett väsentligt större stöd än
som nu lämnas. Det är uppenbart att den
bör ha så stark lokal förankring som
möjligt, men det är också klart att statsmakterna
här måste träda in och lämna
bidrag på ett annat sätt än som nu är
fallet. Därför skulle jag finna det synnerligen
tacknämligt, om riksdagen i
dag kunde bifalla den föreliggande reservationen
och därigenom göra det lättare
för de lokala intressenterna att bedriva
och även utöka denna kulturella
verksamhet.

Jag ber alltså, herr talman, att få yrka
bifall även till den vid punkt 28 fogade
reservationen.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Då detta utlåtande gäller
ett första avsnitt av åttonde huvudtiteln,
er det kanske lämpligt att man
från början säger några allmänna ord,
dels för att vi skall slippa upprepningar
och dels därför att helhetsbilden på det
sättet kanske blir en något annan än vi
nyss har hört.

Vid sidan av den stora anslagsuppräkning
på åttonde huvudtiteln, som departementschefen
kunnat få och som jag
utgår från att vi alla är mycket glada
över, har en rad önskemål framkommit
från universitetskanslern, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning
och många andra. Skulle samtliga dessa
önskemål bifallas, bleve resultatet ytterligare
ökningar med betydligt över 600
miljoner kronor utöver vad departementschefen
kunnat åstadkomma.

Inom statsutskottets andra avdelning
trodde vi efter departementschefens
uppräkning att det i år skulle bli ett s. k.
sabbatsår i vad det gäller antalet motioner,
d. v. s. att det skulle bli ett ringa
antal, men vi misstog oss fullständigt.
Vi har fått fler motioner än någonsin.
Vi har över 300 motioner att behandla i
denna avdelning. De flesta för att inte
säga alla av dessa motioner är mycket
väl underbyggda, och hade vi obegränsade
tillgångar tror jag att avdelningen
skulle ha varit fullständigt enig på praktiskt
taget alla punkter. Men vi vet att
några obegränsade tillgångar tyvärr inte
förekommer, vilket har gjort att såväl
departementschefen som statsutskottet
även i år har måst vidtaga avvägningar,
och den saken är ju väl bekant även från
tidigare år.

Vi är nog allesammans glada över den
storartade utveckling som under de senaste
åren har skett på det område vi nu
resonerar om. Vi skall därför önska att
våra ekonomiska tillgångar kommer att
tillåta oss att behålla denna takt i upprustningen
av vårt kulturliv. Alla motionärer
har framhållit att det är mycket
önskvärt att just deras önskemål måtte
tillfredsställas. Vi förstår också detta
mycket väl. Är en person starkt intresserad
av en sak, är det ju ganska naturligt
att han också förfäktar sin uppfattning.
Men jag tror ändå. att kammarens ledamöter
är fullt överens med oss, d. v. s.
med majoriteten inom utskottet, när vi
säger att vi även i år och troligen allt
framgent måste göra denna avvägning.
Vi får alltså ta det mest nödvändiga undan
för undan. Det förefaller kanske som
om vårt utlåtande är mycket trasigt, men
i verkligheten är det nog inte så. Dess
bättre har vi inom andra avdelningen i
regel förmånen av att vara eniga, men
det förekommer naturligtvis vissa punkter
där det kan råda olika meningar.

Jag blev litet förvånad över vad herr
Källqvist yttrade nyss, nämligen att
kammarens ärade ledamöter i samband
med punkten 28 har ett tillfälle att visa
sitt kulturintresse. Jag har väldigt svårt
att förstå att ledamöternas uppträdande
just på denna punkt skulle vara avgöran -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Om anslag till undersökningar av fornlämningar inom Lödöse kommun i Älvsborgs

län

de för deras kulturintresse över huvud
taget. Jag tror inte detta är fallet. Vi har
många andra punkter som är av större
betydelse än denna.

I vårt utlåtande har vi framhållit, liksom
herr Svanström nyss yttrade, att goda
skäl kan åberopas för en förstärkning
av landsantikvarieorganisationen även
inom andra län än Kalmar län. I alla våra
utskott måste vi ju betrakta landet
som en helhet, även om utskottsleaamöterna
var för sig kan ha lokala intressen.
Allt detta har gjort att vi på denna punkt
liksom på andra har ansett att departementschefen
har gjort en riktig avvägning,
så vitt vi kan förstå. Detta får inte
tolkas så, att vi på något sätt skulle vilja
vara med om att avhända riksdagsledamöterna
deras rättigheter att väcka
motioner eller ha en annan mening än
Kungl. Maj :t, men sedan vi undan för
undan har trängt in i de olika problemen
och har fått sakskäl för eller emot har
vi, d. v. s. utskottsmajoriteten, stannat
för detta vårt yttrande.

Jag tror, herr talman, att man, sett ur
landets hela intresse, på bästa sätt gagnar
denna utveckling om man bifaller
statsutskottets förslag på denna punkt,
och jag ber därför att få yrka bifall till
detsamma.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, yttrade herr talmannen, att med
anledning av vad därunder yrkats propositioner
komme att framställas särskilt
beträffande varje moment av utskottets
i förevarande punkt gjorda hemställan.

Därefter gjordes i enlighet med de beträffande
mom. I förekomna yrkandena
propositioner, först på bifall till utskottets
hemställan samt vidare på bifall till
motionerna 1:127 och 11:121; och förklarades
den förra propositionen, som
upprepades, vara med övervägande ja
besvarad.

I fråga om mom. II, fortsatte herr talmannen,
hade yrkats dels att utskottets
hemställan skulle bifallas, dels ock att
det förslag skulle antagas, som innefat -

tades i den vid punkten avgivna reservationen.

Sedermera gjorde herr talmannen propositioner
enligt dessa båda yrkanden
och förklarade sig finna propositionen
på bifall till utskottets hemställan vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Källqvist begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes eu
så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
28 mom. II, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Källqvist begärde
rösträkning, verkställdes nu votering medelst
omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 68;

Nej — 52.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

På gjord proposition bifölls härefter
vad utskottet i mom. III hemställt.

Punkten 29

Utskottets hemställan bifölls.

Punkten 30

Om anslag till undersökningar av fornlämningar
inom Lödöse kommun i Älvsborgs
län

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts i
ämnet framlagda förslag hade utskottet

Fredagen den 29 mars 1963

10 Nr 13

Om anslag till undersökningar av fornlämningar inom Lödöse kommun i Älvsborgs

län

i denna punkt hemställt, att riksdagen
måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna
1:401, av herr Andersson, Torsten, och
herr Enarsson, och II: 485, av herr Johansson
i Trollhättan m. fl., till Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård och
underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1963/
64 anvisa ett reservationsanslag av
325 000 kronor.

I de likalydande motionerna 1:401
och 11:485 hade hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att till Vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll
av fornlämningar och byggnadsminnesmärken
för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 375 000 kronor.

Reservation hade anförts av herr
Larsson, Herbert, vilken ansett, att utskottets
yttrande bort i viss del erhålla
den lydelse, som i reservationen angivits,
samt att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:401 och 11:485, till
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet: Vård

och underhåll av fornlämningar och
byggnadsminnesmärken för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
375 000 kronor.

Herr LARSSON, HERBERT, (s):

Herr talman! Till punkten 30 i statsutskottets
utlåtande nr 39 har fogats en
reservation som ansluter sig till motionerna
nr I: 401 och II: 485. I dessa motioner
yrkas en anslagsökning med
50 000 kronor utöver vad Kungl. Maj :t
begär för vård och underhåll av fornlämningar
och byggnadsminnesmärken.
Anslagsökningen är avsedd för ytterligare
utgrävningar av gamla Lödöse inom
Lödöse kommun i Älvsborgs län.

Hittills gjorda utgrävningar har varit
av stort historiskt och kulturellt värde.
De gjorda fynden betecknas av experter
på området som sensationella. Utgräv -

ningarna har dock i avsaknad av medel
icke kunnat utföras i den takt och omfattning
som varit önskvärda. Detta har
också understrukits i flera sammanhang,
inte minst av landsantikvarie Hallbäck
i Älvsborgs län. Från den kraftigt expanderande
Lödöse kommun finns det ett
starkt önskemål om att kommunens utbyggnadsplaner
icke skall försenas. Å
andra sidan är kommunen väl medveten
om utgrävningarnas historiska värde,
och kommunen har också gjort förtjänstfulla
insatser i det utgrävningsarbete
som redan är utfört.

För att utgrävningarna skall kunna genomföras
i en snabbare takt är det angeläget
att staten också lämnar sin ekonomiska
medverkan. Bostadsbyggandet
liksom den kommunala planeringen bör
ej hindras av att områden, där lämningarna
av den gamla staden är väl bevarade,
först måste utgrävas för att rädda de
stora kulturhistoriska värden som finns.
En snabbare takt i utgrävningarna främjar
därför ej endast forskningen utan
jämväl den kommunala expansionen,
som är särskilt betydelsefull inom detta
område av göteborgsräjongen.

Frivilliga insamlingar och kommunala
engagemang har varit av betydelse för
genomförandet av gjorda utgrävningar
men är otillräckliga när det gäller de
belopp som en fortsatt utgrävning betingar.
Landstinget i Älvsborgs län har
anslagit medel, men staten har hitintills
icke bidragit med några anslag, frånsett
ett mindre sådant om 3 500 kronor, men
det beloppet har praktiskt taget helt
återtagits i form av ersättningar för konserveringsarbeten.

Lödöse var den första staden i västra
Sverige. När den anlades vet man ej bestämt,
men samband finnes mellan
Kungahällas tillbakagång efter 1135 och
Lödöses snabba framväxt under 1100-talet.
Visserligen är Lödöses äldsta bevarade
omnämnande från år 1152, men ej
mindre än tre 1100-talskyrkor har kunnat
påvisas inom stadsområdet, vilket på
sitt sätt markerar stadens livaktighet under
detta århundrade. Lödöse var det
medeltida Sveriges enda hamnstad mot

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

väster och spelar soin sådan en icke obetydlig
roll i utvecklingen under 1200-talet.
Sin storhetstid upplevde staden under
1300-talet för att sedan på 1450-talet bli
en pjäs i det militära maktspelet. År 1473
slutligen beslutades om Lödöses förflyttning
till Säveåns mynning, där Nya
Lödöse — numera Göteborg — anlades.
Utgrävningarna nu syftar bl. a. till att
kartlägga hur det enkla folket levde och
bodde under denna epok.

Med detta har jag i korthet önskat ange
några av de motiv som gjort, att jag
avlämnat reservationen vid denna punkt.
Jag ber med dessa ord, herr talman, att
få yrka bifall till reservationen.

I detta anförande instämde fröken
Mattson (s), herr Kronstrand (fp) och
fru Segerstedt Wiberg (fp).

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Vi tvivlar inte på att det
kan vara av stort intresse att få utgrävningar
och undersökningar i Lödöse
kommun utförda, men vi utgår från att
det åligger riksantikvarieämbetet att göra
en sådan uppdelning av sitt arbete
och sina anslag, att det mest eftertraktade
kan komma i fråga först, så att de
orter som anses vara av det största intresset
kan få sin beskärda del av det
totala anslaget. Då riksantikvarieämbetet
inte gjort någon framställning på denna
punkt, har vi inom utskottet inte ansett
oss kunna vara med om att biträda
denna motion.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets förslag.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjorde herr talmannen
jämlikt därunder förekomna yrkanden
propositioner, först på bifall till vad utskottet
i den nu föredragna punkten
hemställt samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den vid
punkten avgivna reservationen; och förklarade
herr talmannen, sedan han upprepat
propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig anse denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.

Ang. bidrag till folkbibliotek

Herr Larsson, Herbert, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
30, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna
reservationen.

Då emellertid herr Larsson, Herbert,
begärde rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 86;

Nej — 29.

Därjämte hade 7 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkterna 31—49

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 50

Ang. bidrag till folkbibliotek

Kungl. Maj :t hade föreslagit riksdagen
att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 7 611 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av fröken
Andersson m. fl. (1:44) och den andra
inom andra kammaren av fröken Olsson
m. fl. (II: 51),

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. bidrag til! folkbibliotek

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Berg och herr Pettersson, Georg, (I: 65)
samt den andra inom andra kammaren
av herr Keijer m. fl. (II: 133),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Söderberg in. fl. (I: 75) och den andra
inom andra kammaren av herr Hammarberg
m. fl. (II: 81),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Berg m. fl. (I: 105) och den andra inom
andra kammaren av herr Alemyr
m. fl. (II: 122),

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Nils-Eric Gustafsson m. fl. (I:
201) och den andra inom andra kammaren
av herr Larsson i Luttra in. fl.
(II: 252).

I motionerna 1:44 och 11:51 hade
hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att det årliga anslaget till Sigtunastiftelsens
bibliotek från och med budgetåret
1963/64 skulle höjas från 6 500 kronor
till 10 000 kronor, och sålunda till Bidrag
till folkbibliotek för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
7 614 500 kronor.

I motionerna 1:65 och 11:133 hade
anhållits, att riksdagen måtte från nästa
budgetår höja det till tidskriften Biblioteksbladet
utgående anslaget från nuvarande
5 500 kronor till 15 000 kronor.

I motionerna 1:105 och II: 122 hade
föreslagits, att riksdagen skulle i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om
snabbutredning och förslag till riksdagen
rörande ändrade grunder för de statliga
bidragen till folkbiblioteksväsendet.

Utskottet hade i den nu ifrågavarande
punkten på åberopade grunder hemställt,
att riksdagen måtte

I. med avslag å motionerna I: 44 och
11:51 besluta att icke för budgetåret
1963/64 höja bidraget till Sigtunastiftelsens
bibliotek;

II. med avslag å motionerna I: 65 och
11:133 besluta att icke för budgetåret
1963/64 höja bidraget till tidskriften Biblioteksbladet; III.

med avslag å motionerna I: 201
och II: 252, såvitt nu vore i fråga, besluta
att icke för budgetåret 1963/64 höja
bidraget till tidskriften Biblioteksbladet;

IV. med avslag å motionerna I: 75 och
II: 81 besluta att icke för budgetåret
1963/64 höja bidraget till vandringsbiblioteksverksamhet
m. in. vid stifts- och
landsbiblioteken;

V. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag''
samt med avslag å motionerna I: 44 och
11:51 samt 1:201 och 11:252, samtliga
motioner såvitt nu vore i fråga, till Bidrag
till folkbibliotek för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
7 611 000 kronor;

VI. i anledning av motionerna 1:105
och II: 122 samt 1:201 och 11:252, sistnämnda
två motioner såvitt nu vore i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning rörande grunderna för statsbidragsgivningen
för folkbiblioteken.

Fröken ANDERSSON (h):

Herr talman! Som vi nyss hörde gäller
det en höjning av anslaget till Sigtunastiftelsens
bibliotek från 6 500 till
10 000 kronor. Denna höjning yrkas i
fyrpartimotioner i båda kamrarna.

Egentligen skall jag erkänna, att jag''
borde ha reserverat mig i statsutskottet,
men det förelåg ett enhälligt avdelningsutlåtande.
Då jag vet att det finns personer
i avdelningen som är mycket intresserade
av denna sak, antog jag att
utlåtandet byggde på verkligt sakliga
grunder. Sedermera förstod jag att orsaken
till att det inte fanns någon avvikande
mening var att det begärts en
utredning om grunderna för statsbidrag
till folkbibliotek. Nu är det som bekant
så att stiftelsens bibliotek också fungerar
som stadsbibliotek, och det är mot den
bakgrunden man får se det hela. Jag
måste emellertid beklaga, att inte bara
pågående utredningar utan också begär -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

1.3

da sådana skall utgöra hinder för positivt
beslut i en sådan här fråga, där förutsättningarna
för beslut enligt min uppfattning
är ganska klara.

.lag skall självfallet inte gå närmare in
på själva sakfrågan. Jag kan bara nämna
i förbigående, att statsbidraget inte
höjts sedan 1954.

Vid behandlingen av liknande motioner
föregående år skrev statsutskottet,
att utskottet »förutsätter att Kungl. Maj:t
framdeles vid avvägningen av bidragen
till olika ändamål under förevarande
anslag jämväl kommer att beakta behovet
av att höja detta bidrag, varvid
hänsyn även synes böra tagas till i vad
mån kommunala medel i skälig omfattning
utgår till bibliotekets verksamhet».

Sedan dess har Sigtuna stad höjt sitt
anslag från 5 000 till 10 000 kronor, alltså
en fördubbling. Jag trodde därför att
frågan i år låg särskilt väl till här i
riksdagen. Trots denna min uppfattning,
herr talman, kommer jag inte att framställa
något yrkande, utan ser fram emot
en snabb utredning, så att anslaget kan
bli reglerat nästa år. Om inte utredningen
in spe hinner med detta, hoppas jag
att ecklesiastikministern senast nästa år
tar ett sådant där djärvt steg och föreslår
en höjning med den anspråkslösa
summa som det här rör sig om, hela
3 500 kronor.

Herr BERG (s):

Herr talman! Jag har begärt ordet med
anledning av utskottets ställningstagande
till ett par motioner som jag har undertecknat.
Den första är motionen nr I:
105, där det yrkas ändrade grunder för
statsbidrag till folkbibliotek. Bär har
statsutskottet varit vänligt nog att inta
en mycket positiv hållning. Utskottet rekommenderar
en utredning, som skulle
kunna lägga fram förslag till åtgärder i
motionens syfte. Jag är självfallet mycket
glad över att utskottet intagit denna
hållning och ber att få tacka för det.

Men jag måste också, herr talman, ge
uttryck åt besvikelse över att utskottet,
när det gäller behandlingen av motionen
I: 65, har intagit en så negativ hållning.

Ang. bidrag till folkbibliotek
När samma yrkande om en mycket blygsam
höjning av anslaget till tidskriften
Biblioteksbladet framställdes i fjol, fann
utskottet uppenbarligen starka skäl tala
för bifall till motionen. Utskottet skrev
i sitt utlåtande, att det hyste förhoppningen
att Kungl. Maj :t nästa budgetår
skulle finna det möjligt att beräkna medel
för höjning av nämnda bidrag. Det
var såsom jag tolkade det då och såsom
man väl måste tolka det en beställning
hos ecklesiastikministern att räkna upp
anslaget till det budgetår som vi nu behandlar,
men när departementschefen
trots detta inte finner anledning att göra
en uppräkning av anslaget, nöjer sig
utskottet denna gång med att knyta en
ny förhoppning till den utredning som
utskottet självt föreslår beträffande den
tidigare nämnda motionen. Utskottet säger
att eftersom det finns ett »visst samband»
mellan anslaget till Biblioteksbladet
och utredningen om ändrade grunder
för statsanslag till folkbiblioteken,
nöjer man sig med att yrka avslag på
denna blygsamma höjning till Biblioteksbladet
även i år.

Jag skall inte ta upp en utförlig diskussion
med utskottet i denna fråga, ty
det är väl ganska meningslöst, men jag
vill göra det stillsamma påpekandet för
utskottet, att något samband mellan en
blygsam höjning av anslaget till Biblioteksbladet
och en utredning om ändrade
grunder för statsbidrag till folkbiblioteken
kan man omöjligen spåra, för så vitt
inte utskottet tänker på att ordet »bibliotek»
ingår i båda fallen, men det är
väl ändå inte något samband som kan
vara någon anledning till att ytterligare
ett år skjuta upp frågan om denna — jag
upprepar det på nytt —• blygsamma höjning
av anslaget till Biblioteksbladet.

Jag skall, herr talman, inte framställa
något yrkande, men jag har velat göra
denna kommentar till utskottets behandling
av denna motion.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Vid behandlingen av
detta ärende har utskottet kommit till
den uppfattningen, att den utredning

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. det statliga stödet till ungdomsverksamhet

som påkallas här också bör behandla
just den fråga som herr Berg fört fram.
Jag tycker inte det är något egendomligt
att det finns ett samband mellan dessa
två saker. Vi får väl se, när utredningen
kommer med sitt förslag, om den
inte kunnat hitta på utvägar att lösa
även detta problem.

Jag vill gärna erkänna att jag i sak
har samma uppfattning som herr Berg
på denna punkt. Jag ber emellertid, herr
talman, att få yrka bifall till utskottets
förslag.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i den under behandling
varande punkten hemställt.

Punkten 51

Ang. det statliga stödet till ungdomsverksamhet Kungl.

Maj:t hade föreslagit riksdagen
att till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1963/64 anvisa
samma anslagsbelopp som för innevarande
budgetår eller 300 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Isacson (1:204) och den andra inom
andra kammaren av herr Hedin m. fl.
(11:248), i vilka hemställts, såvitt nu vore
i fråga, att riksdagen måtte besluta,
att anslaget till Bidrag till verksamheten
vid hemgårdar skulle utökas med 75 000
kronor till 375 000 kronor,

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m.fl. (1:483) och
den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 586), i vilka anhållits,
att riksdagen —- utöver vad Kungl.
Maj :t föreslagit — måtte under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel anvisa ytterligare
5 816 000 kronor till främjande
av de fria och frivilliga ungdomsorganisationernas
ungdomsfostrande arbete
och fritidsverksamhet bland ungdom,
varav 75 000 kronor enligt i motionerna
närmare redovisad specificering avsåges

för Bidrag till verksamheten vid hemgårdar.

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten av angivna orsaker hemställt,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och med avslag å motionerna
I: 204 och II: 248 samt I: 483 och
II: 586, samtliga motioner såvitt nu vore
i fråga, till Bidrag till verksamheten vid
hemgårdar för budgetåret 1963/64 anvisa
ett anslag av 300 000 kronor.

Vid punkten hade reservation avgivits
av fröken Andersson samt herrar Axel
Johannes Andersson, Virgin, Källqvist,
Thorsten Larsson, Widén, Nils-Eric Gustafsson,
Staxäng, Nilsson i Göingegården,
Eliasson i Sundborn, Svensson i Ljungskile,
Larsson i Hedenäset, Löfroth och
Nelander, vilka ansett, att utskottets yttrande
bort erhålla den lydelse, reservationen
visade, samt att utskottet bort
hemställa, att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag ävensom
motionerna I: 204 och II: 248 samt med
bifall till motionerna 1:483 och 11:586,
samtliga motioner såvitt nu vore i fråga,
till Bidrag till verksamheten vid hemgårdar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag
av 375 000 kronor.

Herr talmannen yttrade, att under
överläggningen vid denna punkt finge
beröras jämväl punkterna 52—54 i förevarande
utlåtande.

Fröken ANDERSSON (h):

Herr talman! Jag skall först be att få
säga några ord beträffande punkterna 52
och 54. Högerpartiets representanter i
utskottet har reserverat sig mot att anslag
skall utgå till utbildning av ungdomsledare
hos politiska organisationer.
Samma uppfattning har vi om den instruktörsverksamhet,
som beröres under
punkten 54. Reservationerna bygger på
motionerna I: 320 och II: 380.

Det är av principiella skäl, som vi
motsätter oss statsanslag till politiska organisationer.
Vi anser att ett stöd av detta
slag i ett demokratiskt land, där partierna
intar en fri ställning, är minst
sagt olämpligt. Även om anslagen moti -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang.

veras av behovet av ideellt arbete bland
ungdomen, är det i alla fall svårt att förstå
det lämpliga i att politiska organisationer
skall få använda anslagen för sina
syften, låt vara att jag inte ett ögonblick
vill sätta i fråga att dessa syften i
och för sig är mycket lovvärda. Denna
verksamhet bör enligt vår mening inte
stödjas från statligt håll. Jag hoppas att
det finns så mycken idealitet bland ungdomen
att den kan kämpa för demokratiska
idéer utan hjälp av statsbidrag.
Nu kan ju någon, som vill vara elak •—
och det underlåter man ju sällan att
vara — fråga varför vi, om vi så starkt
motsätter oss anslagen, själva tar emot
bidrag från dessa statsanslag. Det kan
man fråga sig, och man kan också diskutera
det lämpliga häri, men vi anser
att så länge anslagen finns är det förklarligt
att vi utnyttjar dem. Vi vill dock,
som sagt, ha dem avskaffade.

Jag vill påminna om att det var först
i slutet av 1950-talet som det bestämdes
att anslagen också skulle kunna utgå till
politiska organisationer. Jag tror inte att
ungdomen tidigare arbetade mindre
friskt och frejdigt för de idéer, som de
ansåg vara riktiga och värda att kämpa
för.

Förra året tillkallades särskilda sakkunniga
för att utreda frågor rörande
ungdomsverksamheten. Jag vill starkt
betona vikten av att de synpunkter, som
vi har framfört i motionerna och reservationerna,
tas upp till allvarlig prövning
av dessa sakkunniga.

Jag kommer, herr talman, att senare
ställa yrkanden under de olika punkterna.

Om jag, som redan nämnts, av principiella
skäl måste ta avstånd från anslag
till politiska organisationer, är det däremot
mig en verklig glädje att kunna stödja
reservationen under punkt 51. Det
gäller anslaget till verksamheten vid
hemgårdar. Jag kan göra det så mycket
mer som jag från min ungdom själv
känner till denna verksamhet. Jag vet
vilken oerhörd betydelse dessa hemgårdar
har inte bara för våra ungdomar
utan också för människor i praktiskt taget
alla åldrar •— t. o. in. för barn. Jag

det statliga stödet till ungdomsverksamhet
glömmer t. ex. aldrig från min egen ungdom,
som nu ligger betydligt långt tillbaka,
de insatser, som gjordes vid Nordgården
i Göteborg under arbetslöshetskrisen
omkring 1920. Enligt vad jag har
hört blev det utbyte av kurser och övrig
verksamhet, som de arbetslösa fick under
sin vistelse i denna gård, ofta av
livsavgörande betydelse.

Verksamheten vid hemgårdarna har
som bekant sedan dess vuxit väsentligt.
Nu hoppas jag emellertid att de, som deltagit
i handläggningen av frågan i andra
avdelningen, kommer att gå mycket djupare
in i denna fråga, och jag nöjer mig
därför med att tills vidare endast yrka
bifall till reservationen under punkt 51.

Herr KÄLLQVIST (fp):

Herr talman! Jag skall gärna tillmötesgå
fröken Anderssons önskan och nämna
någonting om de synpunkter vi har på
verksamheten vid hemgårdarna, men
jag skall inte gå för mycket på djupet
■— jag tror dessvärre inte att det lönar
sig att göra det i dag.

Denna verksamhet avser — som fröken
Andersson sade ■— att ta hand särskilt
om de ungdomar som bor i tätorterna
och som inte har föräldrahem eller
någon annan möjlighet att finna någon
tillflykt. Det är ett klientel som vållar
samhället mycket besvär, och det är
många personliga tragedier som har utspelats
bakom dessa fall. Jag vet också
liksom fröken Andersson av egen erfarenhet
att denna verksamhet är mycket
uppskattad, och jag vågar säga att det
klientel som finns på dessa gårdar inte
minst uppskattar den tillflykt de får
genom verksamheten. Men även samhället
har naturligtvis all anledning att understödja
verksamheten, och detta kan
man göra också ur andra synpunkter.
Man driver här en frivillig verksamhet,
till vilken det frivilligt satsas stora summor.
Det står en uppgift i förevarande
motioner, att det är 4 miljoner kronor
som anslås till verksamheten. Staten bidrar
med 300 000 kronor.

I de motioner som här väckts begäres
en något ökad medelstilldelning, och

Nr 13

Fredagen den 29 mars 18C3

Ana'', det statliga stödet till ungdomsverksamhet

dessa medel skulle framför allt användas
för administrationen. I motionerna
har man nöjt sig med att begära eu ökning
på 75 000 kronor. Även om jag är
fullt medveten om att de synpunkter
som avdelningens ordförande nyss framförde
kan gälla på denna punkt, är det
så att jag önskar att riksdagen någon
gång har en annan mening än majoriteten
i andra avdelningen.

Herr talman! Jag skali be att på denna
punkt få yrka bifall till reservationen,
som innebär en ökning av bidraget
till verksamheten vid hemgårdar med
75 000 kronor.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Under punkt 51, som behandlas
här, och en rad punkter därefter
har vi stödet till ungdomsverksamheten
och dess föreningsliv. Detta är betydelsefullt
för ungdomens positiva utveckling.
Det har ju alltför många gånger omtalats
för att man här egentligen skulle
behöva ägna frågan någon större utläggning.
Jag vill emellertid ändå komma
med några funderingar i detta avseende.

Under tonåren kommer numera de
flesta ungdomar att tillhöra någon ungdomsorganisation.
Vi vet att det just är
under dessa år som ungdomens livsstyrande
ideal tar form och innehåll. De
idébärande organisationerna spelar därför
en mycket stor roll i ungdomens
framtida beteendemönster. Den fostrande
uppgiften är uppenbarligen av mycket
stor betydelse. I många fall blir det frågan
om huruvida en ungdomsförening
med dess fritidssysselsättningar skall bli
den som tar hand om ungdomarna eller
om det blir gänget i gathörnet eller på
kaféet.

Under sina mest mottagliga år har
tiotusentals ungdomar varje år kommit i
kontakt med aktiviserande sysselsättning
inom de frivilliga ungdomssammanslutningarna.
Enligt skolöverstyrelsens rapport
och beräkningar torde dessa sammanslutningar
nå SO procent av ungdomen
i åldern 12—24 år. Häri inbegripes,
förmodar jag, idrottens organisationer.
Jag vill när jag nämner idrottens sam -

manslutningar påpeka att av det anslag
som går till ungdomsinstruktörerna går
också en mycket stor del til! idrottens
föreningar.

Statens stöd till fritidssysselsättning
åt ungdomen utgår efter i stort sett de
linjer, som fastställdes av 1954 års riksdag.
Sedan dess har givetvis en uppjustering
av anslaget skett, men uppslutningen
av ungdomarna i verksamheten
har faktiskt tagit en lavinartad fart, och
det måste betecknas som mycket glädjande.
Men ungdomsorganisationernas
möjligheter att klara finanserna har inte
ökat i motsvarande grad. Jag tror att
man kan konstatera att den goda uppslutningen
har stimulerat ungdomsorganisationerna
till betydande motprestationer
för att ge sina medlemmar ett så
gott utbyte som möjligt. Dessa prestationer
har också uppmärksammats, och
man får väl se tillsättandet både av 1960
års utredning och fjolårets utredning
som ett uttryck för en uppskattning av
denna verksamhet. Med hänvisning just
till dessa utredningar har dock departementschefen
kunnat avstyrka den reella
förstärkningen till ungdomens fritidsverksamhet
och till ungdomsledarutbildningen.

I de vid punkten 52 avgivna reservationerna
har vi menat att det föreligger
behov av ytterligare medel åt exempelvis
ungdomsledare, varför vi i reservationen
föreslagit att dessa anslag skall
höjas med ytterligare 800 000 kronor för
budgetåret 1963/64. Ungdomsorganisationerna
vitsordar själva betydelsen av den
roll som statsanslaget till deras ledarutbildning
och till annan verksamhet innebär.

Som jag antydde i början av mitt anförande
har givetvis omhändertagandet
av ungdomen genom deras egna ledare
en stor och positivt verkande effekt. Frågan
är egentligen: Ges tillräckliga möjligheter
att utbilda dessa ledare? De går ju
inte att »plocka på träden» utan måste
utbildas. Omsättningen är givetvis mycket
stor; en ledare verkar en relativt
kort tid inom ungdomsorganisationerna,
och denna ledarutbildning måste därför
nästan ständigt vara i gång, och det kos -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang.

tar mycket pengar. Men, herr talman, vi
menar att detta är väl använda pengar.
Hellre må samhället lägga litet pengar
på detta än att se medlen gå till att reparera
den förstörelse som vissa ungdomsgäng
åstadkommer — för att inte tala
om vad en av dessa, som kommit litet på
sned i det här påfrestande och mångfrestande
livet, kostar när samhället måste
ingripa med sitt direkta omhändertagande.
Jag får kanske även påpeka att de
ungdomar som på detta sätt får en felaktig
inställning till samhälle, utbildning
och arbetet för sin egen framtid många
gånger är förlorade i den allmänna produktionsinsatsen.
Däremot kan den numera
alltmer ökade fritiden ges ett innehåll
för dessa ungdomar som de har
glädje av om denna fritid ges en riktig
sysselsättning.

Jag tar mig friheten att när det gäller
möjligheterna att ta hand om ungdomar
citera vad skolöverstyrelsen skriver om
sina undersökningar härvidlag. Skolöverstyrelsen
skriver: »De fritidspedagogiska
problemen har överstyrelsen sedan
1954 som huvudman för statsbidragsgivningen
till ungdomens föreningsliv och
fritidsverksamhet i samverkan med ungdomsorganisationerna
ägnat fortgående
uppmärksamhet. Under senaste arbetsåret
har överstyrelsen i visst samarbete
med lärarhögskolan i Stockholm och
några ungdomssammanslutningar anordnat
ett seminarium i ungdomsarbetets
metodik, vilket arbetar under ledning
av docenten Ingvar Johannesson.

Erfarenheterna från detta ger vid handen,
att pedagogiska metoder och resultat
från den reguljära skolverksamheten
endast i ringa utsträckning kan överföras
till fritidspedagogisk verksamhet. En
av orsakerna härtill synes vara, att förskoleverksamhet,
den obligatoriska skolans
arbete liksom den frivilliga reguljära
skolverksamhetens pedagogik präglas
av att skolarbetet är obligatoriskt för
dem som av föräldrarna eller författningsenligt
placerats i skolan. I motsats
härtill präglas ungdomsarbetet av att arbetet
är frivilligt inom barn- och ungdomsorganisationerna.
»

Detta visar att det görs en hel del för
2 Första kammarens protokoll 1983. Nr 13

det statliga stödet till ungdomsverksamhet
att komma till rätta med dessa problem.
Just detta att det frivilliga ungdomsarbetet
lockar mera eller är av en speciell
särart när det gäller att nå ungdomen
tycker jag rätt tydligt pekar på att den
väg vi har slagit in på är den rätta. Givetvis
har även utskottsmajoriteten skrivit
ganska välvilligt, och jag måste säga
att vi på en punkt i detta yrkande är så
nära varandra, att det skall en fingranskning
till för att läsa ut skillnaden. I det
ena fallet står det »med bifall till motionen»
och i det andra »med anledning av
motionen». Motiveringarna skiljer sig något.
Reservationen har föranletts av en
önskan att vi åtminstone till nästa budgetår
skall kunna påräkna en höjning av
anslaget, även om utredningen inte blir
färdig i tid.

Beträffande ungdomsinstruktörer, vill
jag endast mycket kort påpeka att vi har
47 sådana. Till innevarande år har enligt
vad skolöverstyrelsen omtalat i sitt förslag
framställningar kommit från inte
mindre än 51 sammanslutningar med begäran
om 115 instruktörer. Yi föreslår en
uppräkning av instruktörsbidragen med
180 000 kronor, vilket innebär 15 nya instruktörstjänster.
Även detta krav är
mycket angeläget. Ungdomskullarna är
störst nu, och man kan därför inte vänta
på utredningens resultat. Det finns ett
omedelbart behov av ett högre anslag.

Jag vill till slut, herr talman, be att
få yrka bifall till reservationen vid punkt

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! När andra avdelningens
ärade ordförande höll sitt första anförande
här uttalade han sin glädje över
det ökade penningtillflödet till åttonde
huvudtiteln, och jag tror att vi alla kan
instämma i denna glädjeyttring, även
om tyvärr större delen av ökningen beror
på rena automatiken, varför det i
själva verket inte händer särskilt mycket
genom det ökade anslaget. Jag kan
också första att avdelningens ordförande
uttalade vissa bekymmer över de
många motioner som har kommit andra

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

stödet till ungdomsverksamhet

mer upprörande sak kunde man läsa i

Ang. det statliga
avdelningen till del, över 300 st. Detta
tynger givetvis arbetet inom avdelningen
och måste vara särskilt besvärande
för en ordförande som skall se till att
avdelningen blir färdig i tid med sitt
arbete, men å andra sidan vittnar väl ae
många motioner som har hamnat i andra
avdelningen om ett synnerligen stort
intresse ibland riksdagens ledamöter för
de uppgifter som andra avdelningen
skall svara för. Jag tycker att det bör
vara en anledning till glädje.

Ordföranden hade hoppats på ett
sabbatsår. Han blev besviken. Men om
han närmare tänker på saken tror jag
nog att han delar min uppfattning, att
det är glädjande att det finns så stort
intresse.

Avdelningen måste ju, liksom alla
andra avdelningar och utskott, gå ganska
hårdhänt fram bland motionerna.
När denna riksdag är slut och vi kan ta
del av resultatet, tror jag vi skall finna
att ytterst få av dessa över 300 motioner
har bifallits och att ganska få har lett
till reservationer. Det måste, som sagt,
vara en mycket hård mangling, men det
måste väl också vara självklart att i
mängden av motioner finner de som
granskar dem en del av stort värde och
intresse. Dessa motioner får gå före de
andra och leder till reservationer.

Detta gäller också för detta utlåtande,
nr 39. Herr Thorsten Larsson har redan
talat om ungdomsverksamheten, och jag
kan helt instämma med de synpunkter
han har anfört.

Ungdomsproblemen blir, som vi alla
vet, alltmera besvärande. Det går inte
en enda dag utan att man stöter på dessa
problem när man öppnar tidningen. Just
nu är vi väl rätt allmänt upprörda över
vad som hände i Trollhättan, då några
raggare, som de kallas, tvingade in eu
flicka mellan två bilar och släpade henne
hundratals meter med risk att hon
skulle allvarligt skadas. När då några
andra ungdomar försökte komma till
flickans hjälp, tvingades de att välja mellan
att bli misshandlade eller att lämna
ifrån sig kontanter.

Det är rätt skrämmande, men det är
ju ingenting ovanligt. En nästan ännu

tidningarna i dag, nämligen om den vandalisering
som har förekommit i ett studenthem
i Göteborg. Man tycker att man
av ungdomar i den ställningen skulle ha
rätt att kräva det vett och den hyfsning
som gjorde sådana saker omöjliga. Men
det är väl så att de vanor, som man har
fått, jag höll på att säga från barnsben,
de sitter gärna i, var man sedan än hamnar.
Om de ungdomar, som gjorde sig
skyldiga till denna förstörelse, hade
kommit med i ungdomsverksamheten
och varit med i ungdomsrörelsen, är jag
säker på att de hade fått en helt annan
känsla av ansvar än vad de nu har visat.

Herr talman, jag tänker närmast säga
några ord om instruktörsverksamheten.
Herr Thorsten Larsson talade också om
den. Från organisationernas sida anses
att bidragen är för små. Det är en väldig
konkurrens på arbetsmarknaden, och
med det statsbidrag som utgår till instruktörerna
är det ofta mycket svårt
för organisationerna att få lämpliga personer
att åta sig denna uppgift. Det
skulle därför ha varit mycket angeläget
att höja bidragens storlek. Men man kan
ju inte få allt, som jag tidigare nämnde,
och vi har fått vara mycket hårda i vår
granskning. När det gäller instruktörsverksamheten
har vi reservanter därför
stannat vid att hellre gå på det andra
kravet ifrån organisationernas sida,
nämligen kravet på ett större antal instruktörer.

Det är, som herr Larsson påpekade,
bidrag till inte mindre än 115 tjänster
som organisationerna begär, medan det
nu finns utrymme för bara 47, alltså
mindre än hälften av det behov som bär
anmälts. I den situation vi har befunnit
oss i har vi ansett det vara mera nödvändigt
att få fram ett ökat antal instruktörer.
Vi hoppas att organisationerna
på annat sätt skall kunna skaffa de
pengar som är nödvändiga för att anställa
kvalificerade krafter i instruktörsverksamheten.
Det är rätt viktigt att instruktörerna
är kvalificerade. De intar så
att säga en nyckelposition. De skali vara
vägledarna, och därför är det nödvändigt
att få rätt man på rätt plats. Från

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang.

organisationernas sida har man alltså
trott sig kunna få fram kvalificerat folk,
och i den situationen tycker vi reservanter
att det är absolut ofrånkomligt,
att de också får den här hjälpen.

Jag ber, herr talman, att i likhet med
herr Thorsten Larsson få ansluta mig
till reservationen vid punkten 51.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber först att få säga
några ord om punkt 51.

Det finns väl inga delade meningar om
vårt intresse för hemgårdarna, men i
riksdagens båda kamrar brukar vi ju alltid
ta hänsyn till om det pågår en utredning
på ett visst område eller inte.
Jag vill erinra om vad utskottsmajoriteten
här skriver: »Frågan om det statliga
stödet till ungdomsverksamheten prövas
för närvarande av särskilt tillkallade
sakkunniga. Till de problem som därvid
måste bli föremål för överväganden hör
frågan om statens bidrag till den av Riksförbundet
Sveriges ungdoms- och hemgårdar
bedrivna verksamheten. På grund
härav anser sig utskottet icke böra biträda
de i motionerna gjorda yrkandena.
» Det är väl också en regel som vi brukar
tillämpa här. Det är inte heller så
lätt att utan vidare säga vad som är den
riktiga vägen när det gäller den verksamhet
som det här är fråga om. Jag ber
därför, herr talman, att i fråga om punkt
51 få yrka bifall till statsutskottets utlåtande.

Vad sedan gäller punkt 52 ber jag att
få särskilt vända mig till fröken Andersson.

Vi har behandlat en motion från högern
om att bidrag icke skall utgå till de
politiska ungdomsorganisationerna som
en följetong under en lång följd av år. Jag
försäkrar fröken Andersson att jag inte
på något sätt vill vara elak när jag säger
följande: Jag förvånar mig inte alls över
att högerns ungdomsförbund tar emot
bidrag, ty när dessa bidrag nu finns är
det ju ganska naturligt att man tar emot
dem. Vad som gör mig litet ledsen är
emellertid att genom denna motion blir
ju våra politiska ungdomsorganisationer

det statliga stödet till ungdomsverksamhet
diskriminerade i förhållande till andra
ungdomsorganisationer. Alldeles oavsett
vilket partis ungdomsförbund det gäller
gör dessa organisationer samma goda insats
i ungdomsarbetet som vad de andra
organisationerna här gör. Vi har nu haft
denna motion till behandling så många
gånger att vi i år inte remitterat den. Om
fröken Andersson skulle önska att vi gör
det t. ex. nästa år, ifall motionen då
kommer igen, vilket jag utgår ifrån att
den gör, skall vi gärna remittera den till
högerns ungdomsförbund. Jag är inte
alls säker på att man där har samma
uppfattning som fröken Andersson på
denna punkt.

Vad jag vill fastslå är att vi anser att
de politiska ungdomsorganisationerna
är ett mycket värdefullt element i samhällslivet.
Jag har mycket svårt att tro
att de ungdomar som deltar i arbetet inom
dessa organisationer skulle tillhöra
de gäng som herr Andersson nyss talade
om. Jag är övertygad om att medlemmarna
av de politiska ungdomsorganisationerna
ger varandra en fostran som är
av stor betydelse för framtiden. Denna
politiska skolning och fostran har om
något stor framtida betydelse för vårt
land.

Vad sedan gäller övriga delar av punkt
52, som handlar om ungdomsledarna,
vill jag bara erinra om vad utskottet
skrivit. Det skulle kanske te sig egendomligt
om vad som här sagts i debatten
inte bemöts närmare. Därför ber jag
att få läsa upp litet av utskottets skriv^
ning. Utskottet anför:

»Departementschefen uttalade i 1962
års statsverksproposition att de av 1960
års folkbildningsutredning framlagda
förslagen rörande det statliga stödet till
ungdomsverksamheten icke borde läggas
till grund för förslag till riksdagen utan
att en speciell utredning av de med ungdomsverksamheten
sammanhängande
problemen borde göras. Utskottet framhöll
för sin del i utlåtandet 1962:8
(punkt 9, s. 6) med anledning av departementschefens
uttalande sitt stora intresse
för att frågorna rörande utformningen
av det statliga stödet till bl. a. det
fria och frivilliga ungdomsarbetet snart

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. det statliga stödet till ungdomsverksamhet

kunde bringas till en lösning, som vore
ägnad att främja verksamhetens vidare
utveckling och anpassning till de ändrade
samhällsförhållandena. Under här förevarande
punkt har departementschefen
nu anmält, att särskilda sakkunniga
på sensommaren 1962 tillkallats för ändamålet.

Utskottet vill, med anledning av yrkandet
i motionerna I: 334 och II: 384
om åtgärder för utredningsarbetets
skyndsamma bedrivande, erinra om sitt
nyssnämnda uttalande. Utskottet förväntar,
att ovannämnda utredning så snabbt
som möjligt framlägger ett resultat av
sina överväganden och att riksdagen sedan
utan tidsutdräkt får ta ställning till
på grundval av dessa överväganden
framlagda förslag. Utskottet förordar, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver
till känna vad utskottet sålunda anfört.
»

Vad utskottet här skrivit torde visa
statsutskottets stora intresse just för denna
sak. Det skulle också förvåna mig
mycket om inte Kungl. Maj :t skulle ta
all möjlig hänsyn till den riksdagsskrivelse
som här kommer.

Vi kan vara överens om att det under
punkt 52 finns många svårlösta frågor.
Riksdagens båda kamrar har säkert mycket
stort intresse just för dessa problem.
Därför är det nödvändigt att vi får fram
detaljerade förslag som grundar sig på
en grundlig utredning av dessa frågor.
Jag är, herr talman, övertygad om att om
vi går den vägen kommer vi att åstadkomma
den lyckligaste lösningen av dessa
problem.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets förslag.

Fröken ANDERSSON (h) kort genmäle: Herr

talman! Jag är ledsen att herr
Näsström ansåg sig behöva ta upp min
principiella syn på statliga bidrag till
politiska organisationer.

Jag kan inte hjälpa att jag tycker det
är en rätt allvarlig utveckling att staten
skall ge anslag också till dessa organisationer.
Jag vill dock understryka vad jag

sade i mitt första anförande om vikten
av arbetet inom dessa organisationer.
Det finns exempel från utlandet som visar
att man nog kan ta det här med en
nypa salt.

Att frågan har varit uppe många
gånger förändrar väl inte riktigheten av
vårt principiella resonemang.

Herr Näsström tycker att man bör fråga
högerns ungdomsförbund. Det är en
sak som inte alls hör hit. Finns anslagen,
är det klart att högerns ungdomsförbund
vill ha en del liksom de andra, men felet
är ju att anslagen till dessa organisationer
över huvud taget finns. Jag vill
tillägga att här har pläderats — med full
rätt; jag har själv gjort det i visst sammanhang
— för ökade anslag till ungdomsverksamhet
av olika slag, men om
man nu ger bidrag också till de politiska
organisationerna, så blir det mindre över
av anslagen till annan ungdomsverksamhet,
som är minst lika viktig.

Jag tycker nog man bör lägga mer
principiellt betonade synpunkter nå denna,
såsom jag tycker, rätt allvarliga fråga
än vad herr Näsström här gör, men
jag förstår att det inte lönar sig att diskutera
den vidare. Nu pågår ju en utredning,
om jag inte fattat fel, och min vädjan
gick bl. a. ut på att denna utredning
verkligen skulle ta upp frågan till en
djup och allvarlig diskussion.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Herr Näsström hänvisade
till att utskottets majoritet har skrivit
att den utredning som tillsattes på
hösten 1962 bör bedriva sitt arbete
skyndsamt och att utskottet, såsom det
så ofta heter, förväntar att man så snart
som möjligt skall framlägga resultatet
av utredningen.

Det är kanske banalt att erinra om det
gamla ordspråket som säger att medan
gräset växer dör kon, men jag tror att
man med verkligt fog kan åberopa det
ordspråket i detta sammanhang. Det är
ju just nu vi har den mest besvärliga perioden.
De stora ungdomskullarna befinner
sig nu i tonåren, då det är som allra

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

mest kritiskt för dem. Herr Näsström
sade själv att utredningen skulle få brottas
med många och svåra problem, och
vi kan alltså inte räkna med att det blir
någon snabbutredning, och även om utredningen
bedrivs skyndsamt så går
åren, och de stora ungdomskullarna får
inte den hjälp och det stöd de behöver.

Vad det här gäller är ju egentligen
ganska blygsamma krav beträffande ungdomsledare
och instruktörer. Hur utredningen
än arbetar och vilket resultat
den än kommer till så kommer den aldrig
förbi att det är nödvändigt också i
fortsättningen att ha ungdomsledare och
instruktörer. Därför menar jag att ett
bifall till reservationerna inte på något
sätt kan föregripa utredningens resultat.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Om jag får vända mig
till fröken Andersson, vill jag erinra om
att när jag talade om en remittering till
högerns ungdomsförbund, så gällde inte
frågan huruvida förbundet skulle ta
emot ett anslag som redan var beslutat,
utan frågan gällde huruvida det för
framtiden ville vara med om att det utdelades
anslag till politiska ungdomsförbund.

I övrigt måste jag säga att jag har all
respekt för personliga åsikter på den
här punkten lika väl som på andra, men
jag tillåter mig än en gång upprepa att
jag inte tror att högerns ungdomsförbund
har samma uppfattning som fröken
Andersson har på denna punkt.

Överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr talmannen enligt de därunder
framkomna yrkandena gjorde propositioner,
först på bifall till vad utskottet
i den nu ifrågavarande punkten hemställt
samt vidare på antagande av det
förslag, som innefattades i den vid punkten
avgivna reservationen; och förklarade
herr talmannen, sedan han upprepat
propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig finna denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Källqvist begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given

Anslag till utbildning av ungdomsledare
varsel upplästes och godkändes en så
lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
51, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna reservationen.

Då emellertid herr Källqvist begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 66;

Nej — 57.

Därjämte hade 1 ledamot tillkännagivit,
att han avstode från att rösta.

Punkten 52

Anslag till utbildning av ungdomsledare Kungl.

Maj :t hade föreslagit riksdagen
att till Utbildning av ungdomsledare för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 700 000 kronor.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Nyström m. fl. (1:123) och den andra
inom andra kammaren av herr Lindahl
m. fl. (11:139), i vilka hemställts, att
riksdagen för budgetåret 1963/64 måtte
anvisa 2 miljoner kronor under anslagsrubriken
Utbildning av ungdomsledare,

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av fröken
Andersson m. fl. (1:320) samt den

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Anslag till utbildning av ungdomsledare
andra inom andra kammaren av fru
Kristensson och fröken Karlsson (II:
380), i vilka anhållits, såvitt nu vore i
fråga, att riksdagen måtte dels besluta,
att statsbidrag icke skulle utgå för utbildning
av ungdomsledare för politiska
organisationer, dels till Utbildning av
ungdomsledare för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 1 520 000
kronor,

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ernst Olsson m.fl. (I: 334) och den andra
inom andra kammaren av herr Mattsson
m.fl. (11:384), i vilka föreslagits,
såvitt nu vore i fråga, att riksdagen måtte
dels besluta att till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor, dels hos Kungl. Maj:t hemställa,
att pågående utredning rörande stödet
åt ungdomsverksamheten måtte bedrivas
så skyndsamt, att förslag på grundval av
dess betänkande kunde föreläggas 1964
års riksdag,

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren av
herr Lundström m.fl. (1:483) och den
andra inom andra kammaren av herr
Ohlin m.fl. (11:586), i vilka yrkats, att
riksdagen — utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
— skulle under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel anvisa ytterligare
5 816 000 kronor till främjande av de
fria och frivilliga ungdomsorganisationernas
ungdomsfostrande arbete och fritidsverksamhet
bland ungdom, varav
1 000 000 kronor enligt i motionerna närmare
redovisad specificering avsåges för
Utbildning till ungdomsledare och
3 525 000 kronor för ett nytt anslag till
ungdomsorganisationernas administrationskostnader.

. Utskottet hade i den nu förevarande
punkten på anförda skäl hemställt,

I. att motionerna I: 320 och II: 380, i
vad de avsåge ändring av statsbidragsbestämmelserna
för ungdomsledarkurser,
icke måtte av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:483 och 11:586, i
vad de avsåge bidrag till ungdomsorgani -

sationernas administrationskostnader,
icke måtte av riksdagen bifallas;

III. att riksdagen måtte, i anledning av
motionerna I: 334 och II: 384, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
i punkten anfört rörande utredningsarbetets
bedrivande;

IV. att riksdagen måtte, med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å
motionerna 1:123 och II: 139, I: 320 och
II: 380, I: 334 och II: 384 samt I: 483 och
II: 586, sistnämnda sex motioner såvitt
nu vore i fråga, till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 1 700 000
kronor.

Reservationer hade avgivits

a) av fröken Andersson samt herrar
Virgin, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka ansett, att utskottet bort under
I hemställa, att riksdagen måtte med
bifall till motionerna I: 320 och II: 380,
såvitt nu vore i fråga, besluta, att statsbidrag
icke skulle utgå för utbildning av
ungdomsledare för politiska organisationer; b)

av herrar Axel Johannes Andersson,
Källqvist, Thorsten Larsson, Widén,
Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i
Hedenäset, Löfroth och Nelander, vilka
ansett, att utskottets yttrande bort i viss
angiven del hava den lydelse, reservationen
visade, samt att utskottet bort under
III hemställa, att riksdagen måtte, med
bifall till motionerna I: 334 och II: 384, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad reservanterna anfört rörande utredningsarbetets
bedrivande;

c) av herrar Axel Johannes Andersson,
Källqvist, Thorsten Larsson, Widén,
Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i
Hedenäset, Löfroth och Nelander, vilka
ansett, att utskottets yttrande bort i viss
del erhålla den avfattning, som i reservationen
angivits, samt att utskottet bort
under IV hemställa, att riksdagen måtte,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 123 och II: 139 samt I: 483
och II: 586 ävensom med bifall till mo -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

tionerna I: 334 och II: 384 samt med avslag
å motionerna I: 320 och II: 380, sistnämnda
sex motioner såvitt nu vore i
fråga, till Utbildning av ungdomsledare
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 2 500 000 kronor;

d) av fröken Andersson samt herrar
Virgin, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka under förutsättning av bifall
till den med a) betecknade reservationen
ansett, att utskottet bort under IV hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 320 och II: 380, såvitt
nu vore i fråga, ävensom med avslag å
motionerna I: 123 och II: 139, I: 334 och
II: 384 samt I: 483 och II: 586, sistnämnda
fyra motioner såvitt nu vore i fråga,
till Utbildning av ungdomsledare för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 520 000 kronor.

Fröken ANDERSSON, (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservation a.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna
b och c.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till samtliga moment i statsutskottets
förslag.

I fråga om mom. I, fortsatte herr talmannen,
hade yrkats dels att utskottets
hemställan skulle bifallas, dels ock att
kammaren skulle godkänna den av fröken
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med a betecknade reservationen.

Därefter gjorde herr talmannen propositioner
enligt dessa båda yrkanden

Anslag till utbildning av ungdomsledare

och förklarade sig finna propositionen
på bifall till utskottets hemställan vara
med övervägande ja besvarad.

Fröken Andersson begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en
omröstningsproposition av följande lydelse: Den,

som bifaller var statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
52 mom. I, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, godkännes den av fröken
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med a betecknade reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringsproposifionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid fröken Andersson begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja —- 99;

Nej — 18.

Därjämte hade 5 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Herr Widén anmälde, att han av misstag
röstat för nej-propositionen.

På gjord proposition bifölls härpå vad
utskottet i mom. II hemställt.

Sedermera gjorde lierr talmannen i enlighet
med de rörande mom. III framkomna
yrkandena propositioner, först
på bifall till vad utskottet hemställt samt
vidare på antagande av det förslag, som
innefattades i den av herr Axel Johannes
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med b betecknade reservationen;
och förklarade herr talmannen, efter att
hava upprepat propositionen på bifall
till utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja
besvarad.

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. bidrag till ungdomens fritidsverksamhet

Herr Andersson, Axel Johannes, begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes
och godkändes en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
52 mom. III, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Axel Johannes
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med b betecknade reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr
talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Andersson, Axel
Johannes, begärde rösträkning, verkställdes
nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda: Ja

— 80;

Nej — 39.

Därjämte hade 5 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Vidkommande mom. IV gjorde herr
talmannen propositioner, först på bifall
till utskottets hemställan samt vidare
därpå att kammaren skulle antaga det
förslag, som innehölles i den av herr
Axel Johannes Andersson m. fl. vid
punkten avgivna, med c betecknade reservationen;
och förklarade herr talmannen,
sedan han upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan,
sig anse denna proposition vara med
övervägande ja besvarad.

Herr Andersson, Axel Johannes, begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes
och godkändes en omröstningsproposition
av följande lydelse.

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
52 mom. IV, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Axel Johannes
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med c betecknade reservationen.

Sedan denna voteringsproposition
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Andersson, Axel
Johannes, begärde rösträkning, verkställdes
nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 78;

Nej — 38.

Därjämte hade 8 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkten 53

Ang. bidrag till ungdomens fritidsverksamhet Kungl.

Maj :t hade föreslagit riksdagen
att till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 6 200 000
kronor.

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Nyström m. fl. (1:122) och den andra
inom andra kammaren av fru Jäderberg
m. fl. (II: 130),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Isacson (1:204) och den andra inom
andra kammaren av herr Hedin m. fl.
(11:248),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ernst Olsson m. fl. (1:334) och den
andra inom andra kammaren av herr
Mattsson m. fl. (II: 384),

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang. bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (1:483) och
den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 586).

I motionerna 1:334 och 11:384 hade
hemställts, såvitt nu vore i fråga, att
riksdagen måtte anhålla hos Kungl.
Maj:t, att pågående utredning rörande
stödet åt ungdomsverksamheten måtte
bedrivas så skyndsamt, att förslag på
grundval av dess betänkande kunde föreläggas
1964 års riksdag eller — därest
så icke befunnes möjligt — att förslag
om höjning av anslagsgrunderna för bidrag
till ungdomens fritidsverksamhet
från och med budgetåret 1964/65 dock
förelädes nästa års riksdag, antingen efter
delförslag från den pågående utredningen
eller efter särskild prövning.

Utskottet hade i den nu ifrågavarande
punkten av angivna orsaker hemställt,
r I. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj.ds förslag samt med avslag
å motionerna 1:122 och 11:130, 1:204
och II: 248 samt I: 483 och II: 586, sistnämnda
fyra motioner såvitt nu vore i
fråga till Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 6 200 000 kronor;

II. att motionerna 1:334 och 11:384,
såvitt nu vore i fråga, icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.

Vid punkten hade reservation avgivits
av herrar Axel Johannes Andersson,
Källqvist, Thorsten Larsson, Widén,
Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i
Hedenäset, Löfroth och Nelander, vilka
ansett, att utskottet bort under II hemställa,
att riksdagen måtte med bifall
till motionerna I: 334 och II: 384, såvitt
nu vore i fråga, i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa, att om förslag på grundval
av pågående utredning rörande stö -

den pågående utredningen eller efter
särskild prövning.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES
(fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, yttrade herr talmannen,
att i anledning av vad därunder yrkats
propositioner komme att framställas särskilt
beträffande vartdera momentet av
utskottets i förevarande punkt gjorda
hemställan.

På gjord proposition bifölls vad utskottet
i inom. I hemställt.

Sedermera gjordes enligt de rörande
inom. II förekomna yrkandena propositioner,
först på bifall till utskottets hemställan
samt vidare på antagande av det
förslag, som innefattades i den vid punkten
avgivna reservationen; och förklarades
den förra propositionen, vilken
förnyades, vara med övervägande ia besvarad.

Punkten 54

Ang. bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer

Kungl. Maj :t hade föreslagit riksdagen
att till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av
771 000 kronor.

det åt ungdomsverksamheten icke i sin
helhet kunde förelägges 1964 års riksdag
förslag om höjning av anslagsgrunderna
för bidrag till ungdomens fritidsverksamhet
från och med budgetåret
1964/65 dock måtte föreläggas nästa års
riksdag, antingen efter delförslag från

I detta sammanhang hade utskottet till
behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Schött och herr Larsson, Åke, (1:27)
samt den andra inom andra kammaren
av herr Allard m. fl. (II: 32),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Nyström m. fl. (1:121) och den andra
inom andra kammaren av herr Svanberc/
m. fl. (II; 147),

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Källqvist m. fl. (1:212) och den andra
inom andra kammaren av herr Lindkvist
m. fl. (II: 255),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av fröken
Andersson m. fl. (1:320) samt den
andra inom andra kammaren av fru
Kristensson och fröken Karlsson (II:
380),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ernst Olsson m. fl. (I: 334) och den andra
inom andra kammaren av herr Mattsson
in. fl. (II: 384),

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Per-Olof Hanson (1:404) och den andra
inom andra kammaren av herr Björkman
(11:480),

dels ock två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Lundström m. fl. (1:483) och
den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (11:580).

I motionerna 1: 320 och II: 380 hade
hemställts, såvitt nu vore i fråga, att
riksdagen måtte a) besluta, att statsbidrag
icke skulle utgå till instruktörsverksamhet
till politiska organisationer,
b) till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 689 000
kronor.

I motionerna 1:334 och 11:384 hade
anhållits, såvitt nu vore i fråga, att riksdagen
måtte uppräkna Kungl. Maj :ts förslag
till anslag till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer
med 180 000 kronor att disponeras
för ytterligare 15 instruktörstjänster
samt med 28 200 kronor att disponeras
för höjning av instruktörernas rese- och
traktamentsersättningar från 4 400 kronor
till 5 000 kronor.

I motionerna 1:483 och 11:586 hade
yrkats, såvitt nu vore i fråga, att riksdagen
—- utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit
—• skulle under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel anvisa ytterligare
5 816 000 kronor till främjande av de

fria och frivilliga ungdomsorganisationernas
ungdomsfostrande arbete och fritidsverksamhet
bland ungdom, varav
489 000 kronor enligt i motionerna närmare
redovisad specificering avsåges för
Bidrag till instruktörsverksamhet inom
ungdomsorganisationer.

Utskottet hade i den nu föredragna
punkten på åberopade grunder hemställt,

I. att motionerna I: 27 och II: 32 samt
1:483 och 11:586, i vad de avsåge ändring
av bestämmelserna om statsbidrag
till instruktör inom ungdomsorganisationer,
icke måtte av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:27 och 11:32,
I: 334 och II: 384 samt I: 483 och II: 586,
i vad de avsåge statsbidrag till instruktörs
rese- och traktamentskostnader, icke
måtte av riksdagen bifallas;

III. att motionerna 1:334 och 11:384
samt 1:483 och 11:586, i vad de avsåge
ökat antal instruktörsbidrag, icke måtte
av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna I: 121 och II: 147,
i vad de avsåge instruktörsbidragen till
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd,
Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund,
Sveriges fältbiologiska
ungdomsförening och Sveriges elevers
centralorganisation, icke måtte av
riksdagen bifallas;

V. att motionerna 1:483 och 11:586 i
vad de avsåge instruktörsbidragen till
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd,
Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund,
Sveriges fältbiologiska
ungdomsförening och Sveriges elevers
centralorganisation, icke måtte av riksdagen
bifallas;

VI. att motionerna 1:404 och 11:480
icke måtte av riksdagen bifallas;

VII. att motionerna I: 212 och II: 255,
i vad de avsåge instruktörsbidraget till
Sveriges elevers centralorganisation, icke
måtte av riksdagen bifallas;

VIII. att motionerna I: 320 och II: 380,
i vad de avsåge ändring av statsbidragsbestämmelserna,
icke måtte av riksdagen
bifallas;

IX. att riksdagen måtte, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang. bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer

motionerna 1:27 och 11:32, 1:121 och
II: 147, I: 212 och II: 255, I: 320 och II:
380, 1:334 och 11:384 samt 1:483 och
II: 586, samtliga motioner såvitt nu vore
i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer för
budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
771 000 kronor.

Reservationer hade anförts

a) av herrar Axel Johannes Andersson,
Källqvist, Thorsten Larsson, Widén,
Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i
Hedenäset, Löfroth och Kelander, vilka
ansett, att utskottet på anförda skäl bort
under III hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till motionerna 1:334 och
11:384 samt 1:483 och 11:586, samtliga
motioner såvitt nu vore i fråga, besluta
att inrätta ytterligare 15 instruktörsbidrag; b)

av fröken Andersson samt herrar
Virgin, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka ansett, att utskottet bort
under VIII hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till motionerna I: 320 och
11:380, såvitt nu vore i fråga, besluta,
att statsbidrag icke skulle utgå till instruktörsverksamhet
vid politiska organisationer; c)

av herrar Axel Johannes Andersson,
Källqvist, Thorsten Larsson, Widén,
Nils-Eric Gustafsson, Eliasson i Sundborn,
Svensson i Ljungskile, Larsson i
Hedenäset, Löfroth och Nelander, vilka
under förutsättning av bifall till den
med a) betecknade reservationen ansett,
att utskottet bort under IX hemställa, att
riksdagen måtte, i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag och motionerna 1: 334 och
11:384 samt 1:483 och 11:586 ävensom
med avslag å motionerna I: 27 och II: 32,
1:121 och II: 147,1: 212 och II: 255 samt
I: 320 och II: 380, samtliga motioner såvitt
nu vore i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer
för budgetåret 1963/64 anvisa
ett anslag av 1 017 000 kronor;

d) av fröken Andersson samt herrar
Virgin, Staxäng och Nilsson i Göingegården,
vilka under förutsättning av bifall

till den med b) betecknade reservationen
ansett att utskottet bort under IX
hemställa, att riksdagen måtte, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag samt med
bifall till motionerna 1:320 och 11:380
ävensom med avslag å motionerna I: 27
och II: 32, I: 121 och II: 147, I: 212 och
11:255, 1:334 och 11:384 samt 1:483
och II: 586, samtliga motioner såvitt nu
vore i fråga, till Bidrag till instruktörsverksamhet
inom ungdomsorganisationer
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag
av 689 000 kronor.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationerna a och c.

Fröken ANDERSSON (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservation b.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan i dess helhet.

Överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr talmannen yttrade, att med
anledning av vad därunder yrkats propositioner
beträffande utskottets i förevarande
punkt gjorda hemställan komme
att framställas först särskilt beträffande
mom. I och II, därefter särskilt angående
mom. III, vidare särskilt rörande
mom. IV—VII samt slutligen särskilt i
fråga om vartdera av mom. VIII och IX.

På gjord proposition bifölls till en
början vad utskottet i mom. I och II
hemställt.

Därefter gjorde herr talmannen i enlighet
med de rörande mom. III framkomna
yrkandena propositioner, först på
bifall till utskottets hemställan samt vidare
på antagande av det förslag, som
innefattades i den av herr Axel Johannes
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med a betecknade reservationen; och
förklarade herr talmannen, sedan han
upprepat propositionen på bifall till ut -

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Anslag till Föreningen Nordens allmänna
skottets hemställan, sig finna denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Andersson, Axel Johannes, begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes
och godkändes en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
54 mom. III, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Axel Johannes
Andersson m. fl. vid punkten avgivna,
med a betecknade reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en
början omröstning genom uppresning.
Herr talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för japropositionen.

Då emellertid herr Andersson, Axel
Johannes, begärde rösträkning, verkställdes
nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda: Ja

— 80;

Nej — 38.

Därjämte hade 6 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Sedermera bifölls på gjord proposition
vad utskottet i mom. IV—VII hemställt.

I vad gällde mom. VIII, anförde nu
herr talmannen, hade yrkats dels att utskottets
hemställan skulle bifallas, dels
ock att kammaren skulle godkänna den
av fröken Andersson m. fl. vid punkten
avgivna, med b betecknade reservationen.

Härpå gjordes propositioner enligt
dessa båda yrkanden och förklarades
propositionen på bifall till utskottets
hemställan vara med övervägande ja besvarad.

verksamhet

Slutligen bifölls på gjord proposition
vad utskottet i mom. IX hemställt.

Punkterna 55—67

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 68

Anslag till Föreningen Nordens allmänna
verksamhet

Kungl. Maj :t hade föreslagit riksdagen
att till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 700 000 kronor.

I detta hade utskottet till behandling
förehaft

dels två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Arne Geijer m.fl. (I: 325) och den andra
inom andra kammaren av herr Ohlin
m.fl. (11:389),

dels ock en inom andra kammaren av
herr Braconier m.fl. väckt motion (II:
234).

I motionerna I: 325 och II: 389 hade
hemställts, att riksdagen för budgetåret
1963/64 måtte besluta om sådan höjning
av anslaget till nordiskt-kulturellt samarbete,
att bidrag med 150 000 kronor till
Föreningen Nordens allmänna verksamhet
och skötsel kunde lämnas.

Utskottet hade i den nu ifrågavarande
punkten på anförda skäl hemställt,

I. att motionen II: 234 icke måtte av
riksdagen bifallas;

II. att riksdagen måtte, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till
motionerna I: 325 och II: 389, till Främjande
av nordiskt-kulturellt samarbete
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 770 000 kronor.

Vid punkten hade reservation avgivits
av herrar Näsström, Einar Persson, Fritz
Persson och Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Mårtensson, Hjorth,
Karlsson i Olofström och Mellqvist samt
fröken Olsson, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort i viss angiven del hava den
lydelse, reservationen visade, samt att utskottet
bort under II hemställa, att riks -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Anslag till

dagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts
förslag samt med avslag å motionerna
I: 325 och II: 389, till Främjande av nordiskt-kulturellt
samarbete för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
700 000 kronor.

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! På denna punkt bär vi
tyvärr inte kunnat ena oss. Som jag
nämnde i mitt lilla inledningsanförande
har vi till behandling haft många väl
motiverade motioner, till vilka torde höra
de motioner som är aktuella under
denna punkt. Vid den allmänna avvägningen
har dock departementschefen
inte ansett sig kunna anslå större belopp
på denna punkt än vad han gjort. Vi
reservanter har också anslutit oss till
detta. Vi anser att det för detta år har
varit tillräckligt med de förslag som
regeringen har lämnat för ändamålet. Vi
är alla mycket intresserade av det samarbete
som det här talas om, och vi hoppas
att det skall utvecklas undan för undan.
Men med hänsyn till det läge som
vi nu befinner oss i måste jag tyvärr säga,
herr talman, att denna punkt, som
jag ser det, inte är den mest angelägna
punkt där vi bör uppräkna kungens förslag
eller komma med nya förslag.

I anledning av detta, herr talman, ber
jag att få yrka bifall till den vid punkten
68 avgivna reservationen av mig
m. fl.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Jag skall inte diskutera
med herr Näsström om det här är den
mest angelägna av de punkter där utskottet
har föreslagit avvikelse från
Kungl. Maj ds förslag. Jag vill bara påstå
att det är en mycket angelägen punkt.

Vi är ju alla intresserade av det nordiska
samarbetet, och därom vittnar inte
minst den anslutning som motionerna på
den här punkten har fått från alla partier.
Den som har haft något att göra med
Föreningen Nordens arbete och som inser
hur betydelsefullt detta är, han är
också angelägen om att ge Föreningen
Norden bättre möjligheter att göra sin

Föreningen Nordens allmänna verksamhet
insats. Nu är Föreningen Norden för sitt
arbete beroende av gåvor. Föreningen
ordnar ett rikslotteri, och vi som är med
om att sälja lotterna vet att det blir allt
svårare och svårare att få avsättning för
dem. Det kan alltså inte nu längre komma
in några stora pengar den vägen.
Enda möjligheten för Föreningen Norden
att fortsätta och utveckla sitt arbete
är därför att föreningen får ett ökat
stöd. Det har ju också reservanterna insett,
då de säger att de »finner goda
skäl tala för att av anslagshöjningen förstärkning
i viss utsträckning kan ske av
bidraget till Föreningen Nordens allmänna
verksamhet».

Jag ber, herr talman, att allvarligt få
understryka vikten av att i det nordiska
samarbetets namn Föreningen Norden
får den hjälp som den så väl behöver,
och med det ber jag att få yrka bifall
till utskottets förslag.

Häri instämde herr Dahl (s).

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, yttrade herr talmannen, att med
anledning av vad därunder yrkats propositioner
komme att framställas särskilt
beträffande vartdera momentet av
utskottets i förevarande punkt gjorda
hemställan.

På gjord proposition bifölls vad utskottet
i mom. I hemställt.

Därefter gjorde herr talmannen enligt
de rörande mom. II förekomna yrkandena
propositioner, först på bifall till vad
utskottet hemställt samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades
i den vid punkten avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen, efter
att hava upprepat propositionen på
bifall till utskottets hemställan, sig finna
denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr Näsström begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en omröstningsproposition
av följande lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
68 mom. II, röstar

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. Bidrag till svenska ekumeniska nämnden

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna reservationen.

Då emellertid herr Nåsström begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 67;

Nej — 50.

Därjämte hade 5 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkterna 69—80

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 81

Ang. Bidrag till svenska ekumeniska
nämnden

I förevarande punkt hade utskottet
hemställt, att riksdagen måtte, med bifall
till Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag
samt med avslag å motionerna I: 67,
av herr Kronstrand m. fl., och II: 84, av
herr Keijer m. fl., till Bidrag till svenska
ekumeniska nämnden för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 27 000 kronor.

I de likalydande motionerna I: 67 och
II: 84 hade hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att anslaget till svenska ekumeniska
nämnden till gäldande av den
svenska andelen i årsavgiften till Kyrkornas
världsråd skulle uppräknas med
13 000 kronor till 40 000 kronor.

Reservation hade anförts av fröken
Andersson samt herrar Axel Johannes
Andersson, Virgin, Källqvist, Thorsten
Larsson, Widén, Nils-Eric Gustafsson,
Staxäng, Nilsson i Göingegården, Elias -

son i Sundborn, Svensson i Ljungskile,
Larsson i Hedenäset och Nelander, vilka
ansett, att utskottets yttrande bort erhålla
den lydelse, reservationen visade,
samt att utskottet bort hemställa, att
riksdagen måtte, i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag samt med bifall till motionerna
1:67 och 11:84, till Bidrag till
svenka ekumeniska nämnden för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 40 000
kronor.

Herr ANDERSSON, AXEL JOHANNES,
(fp):

Herr talman! Den här frågan är redan
väl bekant för kammarens ledamöter,
och därför kanske jag inte behöver
säga så många ord.

Utskottsmajoriteten och tidigare riksdagsmajoriteten
har uttalat att en höjning
av bidraget till svenska ekumeniska
nämnden skulle följa höjningen av kyrkofondsanslaget
till Lutherska världsförbundets
svenska sektion. Men nu är
det på det sättet, att svenska ekumeniska
nämnden inte bara har att betala denna
årsavgift till Kyrkornas världsråd, utan
därmed sammanhänger också ett mycket
stort bidrag som går till rådets internationella
hjälpverksamhet. Till årsavgiften
på cirka 78 000 kronor kommer
alltså bidraget till hjälpverksamheten
med 141 000 kronor, sammanlagt ungefär
220 000 kronor.

Detta motiverar — anser jag och övriga
reservanter — en höjning av bidraget
till ekumeniska nämnden. Det skulle
vara en höjning från 27 000 till 40 000
kronor. Den summa som det här rör sig
om är alltså 13 000 kronor, och jag tycker
nog att kammaren skulle kunna orka
med att godta den ökningen, trots det
allmänna resonemanget att om man tar
en slant här och en slant där blir det en
hel del pengar, när man lägger ihop
beloppen. För ekumeniska nämnden
däremot har beloppet, även om det inte
är så stort, en verklig betydelse.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen.

I detta anförande instämde herr
Kronstrand (fp).

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter

Herr NÄSSTRÖM (s):

Herr talman! Med hänsyn till vad utskottet
skrev 1961 på den här punkten
kan jag fatta mig mycket kort. Jag vill
bara erinra om att vi då framhöll, att vi
förutsatte att eventuella framställningar
till Kungl. Maj :t om höjningar av de till
svenska ekumeniska nämnden och Lutherska
världsförbundets svenska sektion
utgående bidragen till årsavgifter
till Kyrkornas världsråd respektive
Lutherska världsförbundet i fortsättningen
i görligaste mån prövades enligt
likformiga grunder. Med hänvisning till
detta uttalande avstyrkte utskottet de
motioner i denna fråga som förelåg vid
1962 års riksdag. Även i år åberopar
utskottet detta uttalande.

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjorde herr talmannen
jämlikt därunder förekomna yrkanden
propositioner, först på bifall till vad utskottet
i den nu föredragna punkten
hemställt samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den vid
punkten avgiva reservationen; och förklarade
herr talmannen, sedan han upprepat
propositionen på bifall till utskottets
hemställan, sig anse denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Andersson, Axel Johannes, begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes
och godkändes en så lydande omröstningsproposition: Den,

som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 39 punkten
81, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid punkten avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr tal -

mannen förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Andersson, Axel
Johannes, begärde rösträkning, verkställdes
nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 62;

Nej — 58.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Punkten 82

Lades till handlingarna.

Om ändrad lagstiftning angående
stämpelavgifter

Föredrogs ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 18, i anledning av väckta
motioner om ändrad lagstiftning angående
stämpelavgifter.

Till bevillningsutskottet hade hänvisats
följande inom riksdagen väckta, av
utskottet till behandling i ett sammanhang
upptagna motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:519,
av herr Lundström m. fl., och 11:631,
av herr Ohlin m. fl.,

2) motionen II: 11, av herr Ekström
i Iggesund m. fl.

I motionerna 1:519 och 11:631 hade
hemställts, att riksdagen måtte — med
erinran om 1945 och 1952 års riksdagars
beslut — i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,
att den av stämpelutredningen i
betänkande SOU 1961: 37 föreslagna nya
lagstiftningen på stämpelområdet, innebärande
teknisk samordning och förenkling
samt anpassning av avgifterna
efter det ändrade penningvärdet, måtte
föreläggas innevarande års riksdag med
de justeringar i enskilda punkter, som
remissbehandlingen kunde motivera.

Utskottet hade i det nu föreliggande
betänkandet av angivna orsaker hemställt,
att följande motioner, nämligen

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Om ändrad lagstiftning angående stämpelavgifter

1) de likalydande motionerna 1:519,
av herr Lundström m. fl., och II: 631,
av herr Ohlin m. fl., om ändrad lagstiftning
angående stämpelavgifter, ävensom

2) motionen II: 11, av herr Ekström
i Iggesund m. fl., om befrielse från stämpelavgift
vid överlåtelse av fast egendom
i samband med sammanslagning av
kommunala bostadsföretag,

icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservation hade avgivits av herrar
Stefanson, Lundström, Gustafson i Göteborg
och Christenson i Malmö, vilka, under
åberopande av innehållet i de likalydande
motionerna 1:519 och 11:631,
ansett, att utskottet bort under 1 hemställa,
att riksdagen, med bifall till
nämnda motioner, måtte — med erinran
om 1945 och 1952 års riksdagars beslut
— i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att den av stämpelutredningen i betänkande
SOU 1961:37 föreslagna nya lagstiftningen
på stämpelområdet, innebärande
teknisk samordning och förenkling
samt anpassning av avgifterna efter
det ändrade penningvärdet, måtte föreläggas
innevarande års riksdag med de
justeringar i enskilda punkter, som remissbehandlingen
kunde motivera.

Herr LUNDSTRÖM (fp):

Herr talman! För två år sedan avlämnades
en utredning om en ny stämpelförordning,
bl. a. innebärande viss
teknisk samordning, förenkling och anpassning
av avgifterna efter det förändrade
penningvärdet. Om den nya förordningen
genomförs beräknas statens
inkomster öka med 16 miljoner kronor
om året.

Då staten behöver inkomster föreslog
vi från folkpartiets sida redan i fjol
att man skulle begagna denna inkomstkälla
utan dröjsmål. Det finns säkerligen
andra skatter och avgifter som det är
långt mindre befogat att ta ut än de som
det här är fråga om. I fjol ansågs emellertid
att remisserna på utredningen inte
var färdigbehandlade, och därför
kunde förslaget inte genomföras förrän
i år. Men i år kom det inte heller något

förslag från regeringen. Skälet är, säger
finansministern, att postutredningen
nu kommit fram med ett förslag om att
stämpelväsendet skall flyttas från posten
till kontrollstyrelsen, och den frågan
är inte färdigbehandlad ännu, varför
man måste dröja med antagandet av de
nya stämpelavgifterna minst ett år till.

Folkpartiet tycker att det är en bräcklig
motivering som man här anför. Bör
man Inte kunna genomföra en taxeändring
oavsett att den nuvarande uppbördsmyndigheten
kanske om något år
skall lämna ifrån sig sin uppgift till någon
annan?

Jag vill påpeka att detta är en mycket
gammal fråga. Redan 1945 skrev riksdagen
till regeringen och begärde en utredning
om en ny stämpelförordning.
Det är 18 år sedan dess. Det blev ingenting
av då. År 1952 gjorde riksdagens revisorer
anmärkning på att det var orimligt
att fortsätta med den stämpelförordning
och de taxor som gällt dittills. Man
skrev på nytt från riksdagen till regeringen,
och då kom alltså utredningen
till stånd. Det är att observera att de
nuvarande avgifterna i vissa avseenden
är oförändrade sedan 1920-talet, i några
fall äldre. Vi tycker att det är rimligt
att staten efter denna långa tid utan
dröjsmål sätter den nya lagstiftningen
i kraft och tillgodogör sig de inkomster
som den kan ge.

Herr talman, jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr ERIKSSON, EINAR, (s):

Herr talman! Personligen är jag självfallet
mera intresserad av förslag i denna
riktning än av de förslag, som herr
Lundström i regel brukar vara talesman
för i denna kammare — hans nu framställda
förslag syftar ju ändå till att tillföra
statsverket större inkomster.

Utskottet har likväl inte fallit för den
frestelse förslaget innebär. Utskottet anser
att frågan i sak redan är utredd, och
förmodligen kommer det att göras en
del justeringar i det förslag som en gång
kommer. Eftersom man nu är i färd med
att göra en omorganisation, finner ut -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Om andrad lagstiftning angående stämpelavgifter

skottets stora majoritet — även om herr för en stund övertagit ledningen av kamLundström
anser att dess motivering är marens förhandlingar, yttrade, att med
bräcklig — att man bör tåla sig och av- anledning av vad under överläggningvakta
genomförandet av omorganisatio- en yrkats propositioner komme attlframnen
och i anslutning därtill kommande ställas särskilt beträffande vardera punkforslag
om revision av stämpelavgiften, ten av utskottets i förevarande betänJag
ber, herr talman, att få yrka bifall kande gjorda hemställan,
till utskottets hemställan.

Herr LUNDSTRÖM (fp):

Herr talman! Jag förstår mycket väl
att såväl herr Eriksson och utskottet som
finansministern är intresserade av att
staten skall få större inkomster. Jag beklagar
emellertid, att man i detta liksom
i så många andra fall låter utredningar,
som pågår och som beställes i en
ständig ström, förhindrar genomförandet
av rimliga förslag. Det händer säkert
även den mest intresserade, att han kan
bli förvirrad av detta utredningsmaskineri
och de olika förslag som detta frambringar.

Det är väl vad som här har skett. Jag
anser dock att detta är ett sådant fall
där man borde ha kunnat genomföra den
föreslagna höjningen av stämpelavgifterna
oavsett den ifrågasatta förändringen i
uppbördsväsendet beträffande vem som
skall ha hand om stämplarna.

Herr ERIKSSON, EINAR, (s):

Herr talman! Jag kan väl instämma i
herr Lundströms värdering på en punkt,
nämligen att det är åtskilligt som utredes
och på det sättet förberedes för
beslut.

Emellertid är det väl en överdrift att
påstå, att det till följd härav inte blir
utfört någonting av det som rimligen
borde genomföras. Vi är ju här i riksdagen
i full färd med att genomföra en
hel rad reformer, som just har framkommit
efter förslag av utredningar. Jag
förmodar att även herr Lundström anser
att de flesta av dessa reformer kan
vara rimliga. Den reform som herr
Lundström nu förordar behöver väl ändå
inte ges någon prioritetsställning.

Överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr förste vice talmannen, som

3 Första kammarens protokoll 1963. Nr 13

I fråga om punkten 1, fortsatte herr
förste vice talmannen, hade yrkats dels
att utskottets hemställan skulle bifallas,
dels ock att det förslag skulle antagas,
som innefattades i den vid betänkandet
avgivna reservationen.

Därefter gjorde herr förste vice talmannen
propositioner enligt dessa båda
yrkanden och förklarade sig finna propositionen
på bifall till utskottets hemställan
vara med övervägande ja besvarad.

Herr Lundström begärde votering, i
anledning varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en
omröstningsproposition av följande lydelse: Den,

som bifaller vad bevillningsutskottet
hemställt i sitt betänkande nr 18
punkten 1, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid betänkandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr
förste vice talmannen förklarade, att enligt
hans uppfattning flertalet röstat för
ja-propositionen.

Då emellertid herr Lundström begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 93;

Nej — 25.

Därjämte hade 3 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Fredagen den 29 mars 1963

34 Nr 13

Om upphävande av tiondebeskattningen av laxfiske i Torne älv

På gjord proposition bifölls sedermera
vad utskottet i punkten 2 hemställt.

Om upphävande av tiondebeskattningen
av laxfiske i Torne älv

Föredrogs ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 21, i anledning av väckt
motion av upphävande av tiondebeskattningen
av laxfiske i Torne älv.

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, II: 187,
av herr Larsson i Hedenäset, hade hemställts,
att riksdagen måtte besluta

dels om upphävande av tiondebeskattningen
av laxfiske i Torne älv,

dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om snar utredning och förslag syftande
till retroaktiv återbetalning av till
statsverket inredovisade tiondelaxmedel
från Torne älv, enligt vad i motionen anförts.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
betänkandet på åberopade grunder hemställt,
alt motionen II: 187, av herr Larsson
i Hedenäset, om upphävande av tiondebeskattningen
av laxfisket i Torne älv,
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservation hade anförts av herrar
Gustaf Elofsson och Vigelsbo, vilka ansett,
att utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte i anledning av motionen
11:187 i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om

1) förslag till innevarande års höstriksdag
rörande upphävande av tiondebeskattningen
av laxfisket i Torne älv,
samt

2) utredning och förslag till innevarande
års höstriksdag rörande retroaktiv
återbetalning av till statsverket inredovisade
laxtiondemedel i enlighet med vad i
motionen anförts.

Herr ELOFSSON, GUSTAF, (ep):

Herr talman! Det är här fråga om en
mycket gammal beskattningsform, som

egentligen för länge sedan borde ha varit
undanröjd. Den tiondebeskattning
som vi haft på andra håll i vårt land har
upphört men gäller fortfarande beträffande
laxfisket i Torne älv. Från finsk
sida har man för länge sedan avvecklat
denna beskattningsform och t. o. m. återbetalat
pengarna till strandägarna på
den andra sidan älven.

Nu har ju denna fråga varit uppe vid
flera tillfällen. Utskottet hänvisar till att
en svensk-finsk kommission sysslar med
gemensamma frågor på detta område.

Jag tycker att det inte finns något fog
för att behålla denna beskattning, helst
som vi ju kan se av den redovisning som
gjorts att det inte rör sig om några större
summor — det högsta beloppet har
varit 9 119 kronor ett år och sedan har
det varit mindre belopp ned till 131 kronor
år 1940. Då kan det vara skäl till
att fortast möjligt avskaffa denna gamla
s. k. förmån för prästerskapet.

Jag yrkar, herr talman, bifall till den
reservation, som avgivits av mig och
herr Vigelsbo och som innebär att ärendet
skall avgöras vid innevarande års
höstriksdag.

Herr ERIKSSON, EINAR, (s):

Herr talman! Utskottet delar ju helt
både motionärernas och reservanternas
uppfattning — det är ingen tvekan om
att det här gäller en övergiven beskattningsform
— en gammal kvarleva. För
att göra sig underrättat om hur det förhöll
sig med saken remitterade bevillningsutskottet
ärendet till länsstyrelsen
i Norrbottens län. Bara detta, att bevillningsutskottet
remitterar ett ärende, är
en unik företeelse, men så pass allvarligt
tog vi på denna uppgift att vi hörde
länsstyrelsen i berörda område.

Eftersom länsstyrelsen i sitt remissyttrande
meddelar, att denna fråga praktiskt
taget redan är löst, anser vi att det
vore att slå in öppna dörrar om utskottet
skulle — som nu föreslås — skriva
till Kungl. Maj :t och hemställa om upphävande
av denna beskattning. Det framgår
nämligen av remissyttrandet att den
svensk-finska kommissionen behandlar
bl. a. dessa frågor och kommer att före -

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Ang. ersättning från moderskapsförsäkringen för resor i samband med tandvård

slå att denna beskattningsform skall
upphöra. Därmed är saken, herr talman,
avgjord.

Det är däremot inte fallet beträffande
den andra delen av reservanternas yrkande,
vari föreslås utredning och förslag
rörande retroaktiv återbetalning av
vad som tidigare inbetalats till statsverket
genom denna skatt. Detta förslag anser
sig utskottet inte kunna acceptera.

Jag hemställer om bifall till utskottets
hemställan, herr talman!

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjordes enligt därunder förekomna
yrkanden propositioner, först på bifall
till vad utskottet i det nu föredragna
betänkandet hemställt samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades
i den vid betänkandet avgivna reservationen;
och förklarades den förra propositionen,
som upprepades, vara med
övervägande ja besvarad.

Ang. ersättning från moderskapsförsäkringen
för resor i samband med tandvård

Föredrogs ånyo andra lagutskottets utlåtande
nr 22, i anledning av väckta motioner
angående ersättning från moderskapsförsäkringen
för resor i samband
med tandvård.

Andra lagutskottet hade till behandling
förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr
278 i första kammaren av herr Carlsson,
Eric, in. fl. samt nr 325 i andra kammaren
av herr Gustavsson i Alvesta m. fl.

I motionerna, vilka voro likalydande,
hade hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i ersättning för utgifter för tandläkarvård
i samband med havandeskap
och nedkomst skulle ingå ersättning för
kostnader för resor enligt de grunder,
som gällde för sådan ersättning vid besök
hos läkare.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt, att
förevarande motioner, I: 278 och II: 325,
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Vid utlåtandet hade reservation avgivits,
utom av annan, av fröken Nordström
samt herrar Eric Carlsson, Gustavsson
i Alvesta och Carlsson i Huskvarna,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort i viss angiven del hava den lydelse,
reservationen visade, samt att utskottet
bort hemställa, att riksdagen med bifall
till förevarande motioner, I: 278 och
II: 325, måtte för sin del antaga i reservationen
införda förslag, nämligen

1. förslag till lag angående ändrad lydelse
av 2 kap. 5 § lagen den 25 maj 1962
(nr 381) om allmän försäkring; och

2. förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § förordningen den 25 maj
1962 (nr 385) angående ersättning för
sjukresor enligt lagen om allmän försäkring
(sjukreseförordning).

Herr CARLSSON, ERIC, (ep) :

Herr talman! Det finns till detta utskotts
utlåtande fogad en reservation av
fröken Nordström m. fl. Den reservationen
grundar sig på motionerna nr 278 i
denna kammare och 325 i medkammaren,
undertecknade av inte mindre än
16 ledamöter från samtliga de fyra demokratiska
partierna, vari hemställes
om en bättre lösning av denna fråga än
den riksdagen i fjol kom till.

Det är tydligt att denna fråga angående
reseersättning i samband med
mödratandvård av en del kan betraktas
som en liten fråga. Det är ju inte många
som är berörda av den saken. Men å
andra sidan är det en ganska stor fråga
för dem som denna sak gäller. Det är
här fråga om en liten grupp människor,
men deras krav på rättvisa och likställighet
med övriga, som erhåller ersättning
för tandvårdskostnader, är inte
mindre starka för det. Vi har ansett att
när man nu genomfört en förbättrad
tandvård för blivande och nyblivna
mödrar, bör de också få ersättning för
resekostnader i samband med sådan
tandvård på samma sätt som vid läkarbesök.

Utskottet har visserligen sagt, att det
pågår en utredning om att lägga in tandvården
under sjukkassan, och det är ju

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

Ang. ersättning från moderskapsförsäkringen för resor i samband med tandvård

riktigt. Utskottet säger vidare att man i
avvaktan på den utredningen skall låta
det vara med resebestämmelserna. Jag
skulle för min del vilja säga •— och jag
tror vi motionärer är ense på den punkten
— att det ju här inte är fråga om ersättning
för tandvård eller inte. Den saken
är redan löst. Här är det fråga om
likställighet mellan dem som har resekostnader
och dem som inte har det. Vi
menar att det är viktigt att man får möjligheter
till vård för samma kostnad oavsett
var man bor, att alltså glesbygdens
människor inte skall ha extra kostnader
för att de har större avstånd till tandvården.

Med den motiveringen skall jag be att
få yrka bifall till den reservation, som
här finns antecknad till utskottets utlåtande.

I detta anförande instämde herr Svanström
(ep) och herr Pettersson, Harald,
(ep).

Herr SVENSSON, AXEL, (s):

Herr talman! Det krav som reservanterna
här framfört avser en liten detalj
i det stora sammanhanget när det gäller
tandvården. Utskottet har erinrat om
vad som hände under föregående år, när
vi fattade beslut i samband med proposition
nr 90 om att blivande mödrar skulle
få tandvårdersättning. Att resorna
inte kom med den gången berodde på att
såväl socialpolitiska kommittén som departementschefen
ansåg, att den frågan
borde utredas närmare. Det är detta som
sker inom sjukförsäkringsutredningen,
som behandlar en hel rad detaljfrågor
som berör sjukförsäkringen. Vi tycker
att motionärerna och reservanterna hade
kunnat ge sig till tåls tills den utredningen
ligger på bordet, så att det blir
klart att heller ingen orättvisa sker mot
andra grupper än blivande mödrar i
fråga om dessa fria resor.

Vi anser inom utskottet att reformen
av i fjol för blivande mödrar var så stor
och värdefull, att man inte kan göra så
stor sak av en sådan detalj som om det
finns statsbidrag till resan eller ej när
man skall till tandläkaren.

Jag ber att få yrka bifall till utskottets
hemställan.

Herr CARLSSON, ERIC, (ep):

Herr talman! Jag erkänner att reformen
i fjol var värdefull, men jag vill
också erinra om att man bör ha samma
möjligheter till denna tandvård oavsett
var man bor. Det är på den punkten vi
vill ha rättvisa och likställighet.

Herr Svensson må argumentera hur
han vill, men han kan inte komma förbi
det faktum, att den som har långt till sin
tandläkare får resekostnader som den
inte har som bor på orten där det finns
tandläkare. Vi menar att det på den
punkten vore motiverat att alla hade
samma möjligheter.

Det har sagts tidigare i denna kammare
i dag, att det är tur att det finns utredningar
att hänga upp ett avslagsyrkande
på, så att intet behöver ske. Jag
anser dock, herr talman, att denna sak
är så pass klar att den inte behöver bli
föremål för ytterligare utredning. Här
finns det anledning att följa reservationen,
och jag tror att man kan göra det
utan att det är förenat med några som
helst risker. Det lär inte bli någon samhällsomstörtning
för att man följer reservationen.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjorde herr förste vice
talmannen jämlikt därunder föreliggande
yrkanden propositioner, först på bifall
till vad utskottet i det nu ifrågavarande
utlåtandet hemställt samt vidare
på antagande av det förslag, som innefattades
i den av fröken Nordström in. fl.
vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr förste vice talmannen,
sedan han upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan, sig
anse denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr Carlsson, Eric, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes en
så lydande omröstningsproposition:

Den, som bifaller var andra lagutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 22, röstar

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

Om åtgärder mot falskskyltning av motorfordon

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av fröken Nordström
m. fl. vid utlåtandet avgivna reservationen.

Då emellertid herr Carlsson, Eric, begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 77;

Nej — 37.

Därjämte hade 6 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Vid förnyad föredragning av allmänna
beredningsutskottets utlåtande nr 12,
i anledning av väckta motioner om tilllämpning
av upphandlingskungörelsen
å kommuner och allmännyttiga bostadsföretag,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Om åtgärder mot falskskyltning av
motorfordon

Föredrogs ånyo allmänna beredningsutskottets
utlåtande nr 13, i anledning av
väckt motion om åtgärder mot falskskyltning
av motorfordon.

I en inom andra kammaren väckt och
till allmänna beredningsutskottet hänvisad
motion II: 472, av herr Wiklund, hade
hemställts, att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj :t anhålla om förslag — efter
vederbörlig utredning — till åtgärder
ägnade att på ett bättre sätt än för närvarande
vore möjligt hindra falskskyltning
av motorfordon.

Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet
hemställt, att riksdagen i anledning
av motionen 11:472 i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte giva till känna
vad utskottet i utlåtandet anfört.

I sitt yttrande över motionen hade utskottet
bland annat anfört, att det, enligt
vad utskottet inhämtat, inom kommunikationsdepartementet
övervägdes en
utredning om registreringsförfarandet
och därmed sammanhängande bestämmelser,
och att det syntes utskottet lämpligt,
om därvid även frågan om åtgärder
mot falskskyltning uppmärksammades.

Reservation hade anmälts av herr Sörlin,
som dock ej antytt sin mening.

Herr SÖRLIN (s):

Herr talman! Anledningen till att jag
vid detta utskottsutlåtande anmält reservation
är att utskottet enligt min mening
icke bort hemställa om riksdagsskrivelse
i detta ärende. Utskottet skriver att en
utredning överväges inom kommunikationsdepartementet
angående registreringsförfarandet
och därmed sammanhängande
bestämmelser beträffande motorfordon.
Enligt utskottet bör därvid
även fråga om åtgärder mot falskskyltning
uppmärksammas.

Eftersom vederbörande departement
redan har sin uppmärksamhet på den
fråga det gäller och riksdagen icke utan
vägande skäl bör giva till känna sin mening
har jag ansett att motionen icke
bort föranleda någon riksdagens åtgärd.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i förevarande utlåtande
hemställt.

Vid förnyad föredragning av allmänna
beredningsutskottets utlåtande nr 14,
i anledning av väckt motion om utredning
rörande mikrofilmningens användning
inom svenskt arkiv- och biblioteksväsen
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: -

Nr 13

Fredagen den 29 mars 1963

nr 96, med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 1 av anvisningarna till
20 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 99, med förslag till vissa organisationsändringar
inom överståthållarämbetets
skatteavdelning, m. in.;

nr 115, med förslag till lag med särskilda
bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning, m. m.;

nr 118, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 30 april 1948 (nr
218) om sambruksföreningar, m. in.;
och

nr 119, angående fackrepresentationen
i skolstyrelserna.

Anmäldes och bordlädes

utrikesutskottets utlåtande nr 3, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående
godkännande av överenskommelse
mellan Sverige och Jugoslavien
angående reglering av vissa finansiella
fordringar;

konstitutionsutskottets utlåtande nr 5,
i anledning av väckta motioner om införande
i svensk tryckfrihetslagstiftning
av den s. k. genmälesrätten;

statsutskottets utlåtanden och memorial: nr

5, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1963/64 inom socialdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner;

nr 42, i anledning av Kungl. Maj ds
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående anslag för budgetåret
1963/64 till främjande av bostadsförsörjningen
m. m. jämte i ämnet väckta
motioner;

nr 43, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret
1963/64 till bostadsrabatter jämte i ämnet
väckta motioner;

nr 44, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående medelsbehovet under
anslaget Marinförvaltningen: Avlöningar
för budgetåret 1963/64;

nr 45, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående medelsbehovet
under anslaget Flygförvaltningen: Avlöningar
för budgetåret 1963/64;

nr 46, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition angående överlåtelse av viss
kronan tillhörig mark;

nr 47, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställning
angående beredskapsstat för
försvarsväsendet för budgetåret 1963/
64;

nr 48, i anledning av väckta motioner
om statens övertagande av kommunernas
kostnader för förtidspensioneringen;
samt

nr 49, i anledning av kamrarnas skiljaktiga
beslut i fråga om anslag för budgetåret
1963/64 till Försvarets personalvård:
Avlöningar;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 15, i anledning av väckta motioner
om sänkning av fordonsskatten för
bussar och av brännoljeskatten;

nr 17, i anledning av väckta motioner
om rätt till avdrag vid beskattningen för
studiekostnader m. m.;

nr 19, i anledning av väckta motioner
om avdrag vid inkomsttaxeringen för
kostnader för reparation och underhåll
av byggnad;

nr 22, i anledning av väckta motioner
om ändring av reglerna för beskattning
av realisationsvinst vid försäljning av
egnahem;

nr 23, i anledning av väckt motion angående
rörelseidkares rätt till avdrag
vid beskattningen för underskott å fastighet; nr

24, i anledning av väckta motioner
om den allmänna varuskatten m. m.;
samt

nr 30, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den
24 maj 1957 (nr 209) om skatt på sprit
och vin, m. m., jämte i ämnet väckta motioner; bankoutskottets

utlåtande nr 12, i anledning
av väckta motioner om den samhälleliga
lokaliseringspolitiken;

Fredagen den 29 mars 1963

Nr 13

första lagutskottets utlåtanden:
nr 12, i anledning av dels väckta motioner
om skärpning av vapenförordningens
bestämmelser om rätt att inneha
luftvapen, dels väckta motioner angående
stadgande i vapenförordningen om
särskilt tillstånd för innehav av luftvapen
m. m.;

nr 13, i anledning av väckta motioner
angående tillstånd för juridiska personer
att inneha skjutvapen; samt

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till lag i anledning
av Sveriges anslutning till de internationella
fördragen angående godsbefordran
å järnväg samt angående befordran
å järnväg av resande och resgods; andra

lagutskottets utlåtanden:
nr 23, i anledning av väckta motioner
om utredning rörande ökat skydd för
arbetstagare mot obefogade uppsägningar
samt om lagstadgad ersättning till
korttidspermitterade;

nr 24, i anledning av väckta motioner
om överförande på staten av kommunernas
kostnader för förtidspensionering
m. m.;

nr 25, i anledning av väckta motioner
om skyldighet för företag att underrätta
kommun om ändring i driften m. in.;

nr 26, i anledning av väckta motioner
om helt kostnadsfri sjukvård, m. in.;

nr 27, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 14
oktober 1939 (nr 727) om förbud mot
arbetstagares avskedande med anledning
av värnpliktstjänstgöring m. in.;

nr 31, i anledning av väckt motion om
ökat skydd för den enskilde vid försäkring
för olycksfall eller yrkesskada;
samt

nr 35, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om ändring
i lagen den 20 juni 1918 (nr 460)
angående åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar, m. m.;

tredje lagutskottets utlåtande nr 12,
i anledning av väckta motioner dels om

lagstiftning angående förbud mot hållande
av bandhundar, dels ock om lagstiftning
rörande storlek och inredning
av hundkojor, m. in.; ävensom

allmänna beredningsutskottets utlåtanden: nr

15, i anledning av väckt motion om
tillgodoseende av allmänhetens och penninginstitutens
behov av legitimationshandlingar;
samt

nr 16, i anledning av väckta motioner
om utredning rörande samhällets
PR-verksamhet.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 649, av herr Elofsson, Gustaf, och
herr Nilsson, Ferdinand, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 91, angående
säkerhetsinspektion av motorfordon,
m. in.; samt

nr 650, av fru Segerstedt Wiberg m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 100, med förslag till lag angående ändrad
lydelse av 1 och 4 §§ lagen den 17 juni
1938 (nr 318) om avbrytande av havandeskap.

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag ber få meddela beträffande plena
i fortsättningen att det uppenbarligen
blir erforderligt att hålla kvällsplenum
onsdagen den 3 april. Såsom förut meddelats
hålles fredagen den 5 april ej
kvällsplenum. Vid första plenum efter
påsk, onsdagen den 17 april, kommer
gemensam votering att äga rum, och vidare
kommer att behandlas statsutskottets
utlåtande i anledning av Kungl.
Maj:ts framställningar under tionde huvudtiteln.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.06.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Nr 13

Tisdagen den 2 april 1963

Tisdagen den 2 april

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollen för den 26 och
den 27 nästlidne mars.

Anmäldes och godkändes statsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:

nr 3, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1963/64 inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet väckta
motioner;

nr 102, i anledning av vissa av Kungl.
Majd i statsverkspropositionen gjorda
framställningar rörande anslag för budgetåret
1963/64 till internationell biståndsverksamhet;
samt

nr 103, i anledning av Kungl. Maj ds i
statsverkspropositionen gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1963/64
till allmänna kultur- och bildningsändamål
samt kyrkliga ändamål jämte i ämnet
väckta motioner.

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 96, till Konungen i anledning av
Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen
gjorda framställning rörande fiskerilånefonden,
m. m., jämte i ämnena väckta
motioner.

Anmäldes och godkändes första lagutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 120, till Konungen i anledning av
Kungl. Maj ds proposition med förslag
till lag angående fortsatt giltighet av
atomansvarighetslagen den 3 juni 1960
(nr 246) samt lag om ersättning för skada
i följd av atomfartygs drift.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 121, i anledning av väckta motioner
om upphävande eller omläggning av viss
indirekt beskattning; och

nr 122, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 2 av anvisningarna
till 30 § kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370).

Anmäldes och godkändes bankoutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 123, till Konungen i anledning av
Kungl. Maj ds proposition med förslag
til lag om kreditaktiebolag, m. m.

Ang. ersättning för skada som ådragits
under militärtjänstgöring

Jämlikt § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Jacobsson, Per, till
herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
framställt följande fråga:
»Anser herr statsrådet att gällande grunder
och praxis för utdömande av ersättning
för skada, som ådragits under militärtjänst,
motsvarar de krav på skälighet
och omtanke om den skadelidande,
som kan finnas anledning att ställa?»

Herr statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
ANDERSSON, som
tillkännagivit, att han hade för avsikt
att vid detta sammanträde besvara
nämnda fråga, erhöll ordet och anförde: Herr

talman! I en till statsrådet och
chefen för justitiedepartementet ställd
fråga, som överlämnats till mig för besvarande,
har herr Per Jacobsson frågat,
om gällande grunder och praxis för
utdömande av ersättning för skada, som
ådragits under militärtjänstgöring, motsvarar
de krav på skälighet och omtanke
om den skadelidande som det kan
finnas anledning uppställa.

Den som skadas under militärtjänstgöring
erhåller ersättning enligt den av

Tisdagen den 2 april 1963

Nr 13

Ang. ersättning för skada som ådragits under militärtjänstgöring
riksdagen antagna militärersättningsför- om arbetsgivares ansvar för skada som
ordningen. Sådan ersättning utgår enligt vållas av anställda, jämväl torde komma
ungefärligen samma grunder som yrkes- in på frågan om kronans skadeståndsanskadeersattmngen.
Forutom vårdkostna- svar för skador som de värnpliktiga vål?ef’
?J^.res0r °‘ d'' ersfUes förlorad ar- lar varandra. Det är min avsikt att när
betsfortjanst genom sjukpenning. Blir dessa utredningar slutförts positivt pröden
skadades arbetsförmåga varaktigt va möjligheterna att förbättra de skadanedsatt
erhåller han livränta, och vid des ställning,
dödsfall till följd av skadan utgår be -

gravningshjälp och livräntor till efterlevande.
Vidare kan den skadade i vissa
fall erhålla kompletterande ersättning av
kronan i form av skadestånd. För att
kronan skall bli skadeståndsskyldig förutsättes
enligt gällande skadeståndsrätt
i princip, att befälsperson eller arbetsledare
gjort sig skyldig till vårdslöshet
eller försummelse, d. v. s. varit vållande
till skadan. Under vissa förhållanden kan
kronan sannolikt även göras ansvarig för
skada som vållats av en menig, nämligen
om vederbörande anförtrotts en från
risksynpunkt särskilt ansvarsfull uppgift.
Beträffande motorfordons- och flygolyckor
gäller vidare skärpta regler för
kronans skadeståndsansvar. Även om
man i praxis sträckt sig ganska långt,
när det är fråga om kronans ansvar för
skador på grund av militär verksamhet,
förekommer fall där kronan icke blir
skadeståndsskyldig. Så är exempelvis ofta
fallet, när skada vållas av värnpliktig
utan befälsställning.

De ersättningsregler för vilka jag nu
redogjort tillgodoser enligt min mening
icke alltid berättigade krav på skälig ersättning
för skada, som ådragits under
militärtjänstgöring. 1961 års riksdag har
i anledning av väckta motioner uttalat,
att skäl föreligger att överväga en ändring
av rådande rättstillstånd i syfte att
vidga området för kronans skadeståndsansvar
gentemot värnpliktig men att det
av olika skäl synes lämpligast att förbättringar
av ersättningarna genomföres
genom ändring av militärersättningsförordningens
bestämmelser. Riksdagens
skrivelse har överlämnats till yrkesskadeutredningen
att beaktas vid dess översyn
av denna förordning. Jag har vidare
erfarit, att den år 1959 tillsatta utredningen
angående vissa skadeståndsrättsliga
frågor, som bl. a. behandlar frågan

Herr JACOBSSON, PER, (fp) ;

Herr talman! Jag ber att få tacka försvarsministern
för att han velat besvara
min fråga. Jag ställde min fråga till justitieministern
och anledningen var närmast
ett uppmärksammat rättsfall som
samtidigt refererades under stora rubriker
i hela den svenska pressen och som
även omnämndes i Sveriges Radio. Det
rättsfall som jag åsyftar gällde den s. k.
köldmarschen mellan Östersund och Stugun
i februari månad 1958. Vid detta tillfälle
blev åtskilliga av dem som deltog
i övningen köldskadade, och en av de
värnpliktiga drabbades särskilt hårt och
kan numera inte vistas ute i lägre temperatur
än 10 grader på grund av de skador
som han ådrog sig.

Vederbörande värnpliktige stämde
kronan med yrkande om skadestånd och
ersättning för sveda och värk. Han förlorade
målet i underrätten. Målet fullföljdes
sedan i hovrätten, men resultatet
blev detsamma.

Enligt referaten skulle ett av motiven
till det negativa resultatet vara, att kronan
kan göras ansvarig endast under förutsättning
att en befälsperson bevisligen
felat, vilket i det aktuella fallet ej ansågs
vara förhållandet.

Samtidigt med hovrättens utslag meddelades
att riksförsäkringsverket beviljat
den värnpliktige livränta med 832 kronor
om året tills vidare. Denna reglering
av skadan skedde alltså fem år efter skadetillf
ället. Det kan i sammanhanget
kanske erinras om att rättegångskostnaderna,
som den värnpliktige ådömdes att
utge till underrätten och hovrätten, uppgick
till 2 646 kronor, och det är då lätt
att räkna ut att han behöver använda
ungefär tre års livränta för att betala
de rättegångskostnader han åsamkats för

Nr 13

Tisdagen den 2 april 1963

Om ersättning av statliga medel för skada
att få reda på att han inte var berättigad
till någon ersättning.

Jag vill naturligtvis inte på något sätt
rikta någon kritik mot ifrågavarande
domslut. De har säkerligen tillkommit
alldeles riktigt från de utgångspunkter
domstolarna haft för bedömningen. Å
andra sidan förefaller mig den omständigheten
att den värnpliktige i alla fall
har tillerkänts en livränta innebära att
det förelegat en objektiv grund för skadeståndsanspråken.

Av herr statsrådets svar finner jag att
statsrådet också medger att de ersättningsregler,
som nu gäller, kanske inte
i alla avseenden fyller berättigade krav
på skälig ersättning för skador som i
vissa fall ådrages vid militärtjänstgöring.
Jag finner också av svaret, att statsrådet
har en positiv inställning till den här
frågan och vill medverka till att det på
det här området utarbetas bestämmelser
som ger större trygghet och tillförsäkrar
den värnpliktige ökad rättssäkerhet.

Med detta ber jag att få uttala min tillfredsställelse
för svaret och tacka för
detsamma.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Om ersättning av statliga medel för

skada till följd av militära övningar

Ordet lämnades ånyo till herr statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet
ANDERSSON, som meddelat, att
han ämnade vid detta sammanträde besvara
även herr Svanströms interpellation
om ersättning av statliga medel för
skada till följd av militära övningar, och
nu yttrade:

Herr talman! Herr Svanström har i anledning
av en olycka inom hemvärnet
frågat mig, om jag är beredd att förorda
omedelbara utanordningar av skadestånd
av statliga medel i fall, där olyckor drabbar
tredje man i samband med övningar.

Av det svar jag nyss lämnade herr Per
Jacobsson framgår, att kronan under vissa
förutsättningar är ersättningsskyldig
för skador på grund av militär verksam -

till följd av militära övningar
het. Skadeståndsskyldighet för kronan
föreligger bl. a. i princip när någon i befälsställning
vållat skadan. Sådan befälsperson
behöver icke ha haft direkt med
olyckan att göra. Det kan exempelvis
tänkas att en olycka inträffat vid en övning,
därför att säkerhetsinstruktionerna
för övningen varit bristfälliga. Den befäisperson
som närmast var ansvarig för
övningen kan då bli frikänd och mot honom
förd skadeståndstalan kan bli ogillad,
men kronan kan ändock bli skadeståndsskyldig,
därför att högre befäl kan
ha gjort sig skyldig till försummelse beträffande
instruktionernas utformning.

Frågan om kronans skadeståndsskyldighet
och om ersättningsbeloppens storlek
måste helt naturligt prövas från fall
till fafl. Denna prövning ombesörjes i
första hand av försvarets civilförvaltning'',
som till sitt förfogande har ett rådgivande
organ, försvarets skaderegleringsnämnd.
Finner civilförvaltningen efter sin och
skaderegleringsnämndens prövning att
kronan är skadeståndsskyldig, betalar
civilförvaltningen ut skadeståndsbeloppen
eller gör framställning till Kung!.
Maj :t om att få göra detta.

Erfarenheten har visat att detta system
fungerar effektivt och utan onödigt dröjsmål.
Framför allt kan härigenom onödiga
rättegångar undvikas. Det finns emellertid
anledning framhålla, att en förutsättning
är att skadeståndsanspråk framställes
mot kronan, vilket inte skett i det fall
interpellanten åsyftar. Då, som jag sade
nyss, frågan om kronans skadeståndsansvar
alltid måste prövas i varje särskilt
fall, göres i allmänhet inte omedelbara
utanordningar till skadelidande. Civilförvaltningen
har dock möjlighet att göra
a conto-utbetalningar, innan ersättningens
storlek slutgiltigt fastställes. Det bör
också i detta sammanhang framhållas att
den allmänna sjukförsäkringen, folkpensioneringen
och allmänna tilläggspensioneringen
numera ger ett sådant ekonomiskt
skydd åt den skadelidande eller
hans efterlevande att ett ekonomiskt nödläge
knappast skall behöva uppkomma
till följd av olyckshändelser, som drabbar
den enskilde.

Tisdagen den 2 april 1963

Nr 13

Om ersättning av statliga medel för skada till följd av militära övningar

Herr SVANSTRÖM (ep):

Herr talman! Jag ber att få tacka försvarsministern
för svaret på min interpellation.
Den beklagliga händelse, som
åsyftas i min interpellation och som
medförde en olycka med dödlig utgång,
inträffade i en grannkommun till min
egen i samband med hemvärnsövning innefattande
bl. a. fältskjutning. Den omkomne
var på tillfälligt besök vid sin
sommarstuga. Frågan om betryggande
säkerhetsföreskrifter finns och har blivit
följda eller om fältskjutning utanför militära
skjutfält över huvud taget bör förekomma
ligger utanför ramen för min interpellation.

Det kan konstateras att en svår och
beklaglig olycka inträffade, att den skedde
i samband med militär övning och
att frågan om statens skadeståndsskyldighet
i sammanhanget inte prövats, därför
att skadeståndsanspråk ej framförts
mot kronan. Enligt min mening borde
det vara självklart, att skada som vållats
i samband med militära övningar omedelbart
och utan särskilt framförda skadeståndskrav
kunde tas upp till skyndsam
prövning, och att i allvarliga fall,
t. ex. där liv och hälsa hotas, möjligheten
till a conto-utbetalningar regelmässigt
begagnades. Den hänvisning som
statsrådet gör till skadelidandes eller efterlevandes
ekonomiska skydd av sjukförsäkring,
folkpensionering och tilläggspensionering
är ingalunda vad som kan
tillfredsställa den allmänna opinionen i
det här sammanhanget. Den kräver med
all rätt att försvarsmakten och kronan
känner sitt ansvar på ett helt annat sätt
i sådana fall.

Allmänheten anser ingalunda att det
nuvarande systemet fungerar effektivt
och utan dröjsmål. Jag behöver bara utöver
Ukna-olyckan påminna om den i
åratal utdragna frågan om ersättning till
efterlevande i samband med den beklagliga
störtningen av ett herrelöst stridsflygplan
i Västmanland häromåret. I
samband med Ukna-fallet bär ifrågasatts
en insamling på initiativ av hemvärnet.
Även om detta i och för sig är lovvärt,
kan det inte hjälpas att det känns beklämmande
om svenska folket får den

uppfattningen att kronan inte självklart
ikläder sig ansvar för olyckor i samband
med militärövningar.

Då det torde vara ostridigt att här påtalade
förhållanden inte är ägnade att
stärka försvarsviljan, och då jag tror mig
veta att landets försvarsminister är beredd
att ge mesta möjliga utrymme åt
mänskliga synpunkter och bedömanden
även i militära sammanhang, vill jag
samtidigt som jag än en gång tackar för
svaret uttala den förhoppningen att den
nuvarande ordningen blir föremål för
omprövning.

Herr statsrådet ANDERSSON:

Herr talman! Den omprövning som här
efterlystes pågår, och det kan inte dröja
så länge förrän båda de utredningar,
som här är tillsatta och inkopplade, skall
vara färdiga. En kommer att bli färdig i
år och den andra nästa år.

Med anledning av vad herr Svanström
sade nyss vill jag bara upplysa, att försvarets
civilförvaltning har uppmanat
dödsboet att inkomma med skadeståndsanspråk,
men förvaltningen har i varje
fall inte ännu fått någon framställning.
Dödsboet anlitar en advokat, som sedan
målet i häradsrätten förlorades har överklagat
domen i hovrätten. Men man borde
ju begära skadestånd hos försvarets
civilförvaltning. Då kunde också a contoutbetalningar
förekomma, vilket skedde
praktiskt taget omedelbart vid den olycka
i Västmanland, som här också har påtalats.
I detta fall dröjde det sedan mycket
länge innan man i alla instanser slutgiltigt
fastställt livräntor och skadeståndsbelopp,
som skulle utgå, men under
tiden utbetalades alltså a conto-belopp,
vilket försvarets civilförvaltning
har rätt att göra.

Herr SVANSTRÖM (ep):

Herr talman! Jag är synnerligen tacksam
mot försvarsministern för hans senaste
inlägg och hans löfte att medverka
till att den omprövning, som nu pågår,
kommer att fullföljas. Jag beklagar givetvis
att en direkt framställning från

Nr 13

Tisdagen den 2 april 1963

Om ersättning av statliga medel för skada

dödsboet inte skett. Jag är också klart
medveten om att det var tacknämligt att
a conto-belopp utbetalades i Västmanlands-fallet.

Jag tror att det kan vara anledning
att påräkna ett klart positivt intresse i
hithörande ting från den nuvarande försvarsministern
och jag ber, herr talman,
med de orden att än en gång få tacka för
det positiva svaret.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 96, med förslag till lag om ändrad lydelse
av punkt 1 av anvisningarna till
20 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.

Vid föredragning av Kungl. Maj :ts
proposition nr 99, med förslag till vissa
organisationsändringar inom överståthållarämbetets
skatteavdelning, m. m.,
hänvisades propositionen, såvitt den avsåge
förslag till förordning om ändring i
taxeringsförordningen, till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
115, med förslag till lag med särskilda
bestämmelser rörande riksbankens sedelutgivning,
m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts
proposition nr 118, med förslag till lag
angående ändring i lagen den 30 april
1948 (nr 218) om sambruksföreningar,
m. m.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 119, angående fackrepresentationen
i skolstyrelserna.

Vid föredragning av motionen nr 649
hänvisades densamma, i vad den avsåge
punkten 1 i propositionens hemställan,
till behandling av lagutskott och i övrigt
till statsutskottet.

till följd av militära övningar

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 650.

Föredrogos och bordlädes ånyo utrikesutskottets
utlåtande nr 3, konstitutionsutskottets
utlåtande nr 5, statsutskottets
utlåtanden nr 5 och 42—48 samt
memorial nr 49, bevillningsutskottets betänkanden
nr 15, 17, 19, 22—24 och 30,
bankoutskottets utlåtande nr 12, första
lagutskottets utlåtanden nr 12—14, andra
lagutskottets utlåtanden nr 23—27 samt
31 och 35, tredje lagutskottets utlåtande
nr 12 ävensom allmänna beredningsutskottets
utlåtanden nr 15 och 16.

På framställning av herr talmannen
beslöts att å föredragningslistan för morgondagens
sammanträde bevillningsutskottets
betänkande nr 30 samt statsutskottets
utlåtanden nr 42, 43 och 5 skulle
i nu angiven ordning uppföras främst
bland två gånger bordlagda ärenden,
ävensom att statsutskottets utlåtande nr
48 skulle sättas näst efter andra lagutskottets
utlåtande nr 24 på samma lista.

Anmäldes och bordlädes

dels följande till kammaren överlämnade
kungl. propositioner:

nr 25, angående anslag till stöd åt Aktiebolaget
Statsgruvor;

nr 121, med förslag till förordning om
ändring i förordningen den 19 november
1914 (nr 383) angående stämpelavgiften; nr

122, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § 17 :o) lagen den
26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt;

nr 124, med förslag till lag om igångsättningstillstånd
för byggnadsarbete;
samt

nr 129, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen
den 27 maj 1960 (nr 253) om
tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker, in. m.;

dels ock Kungl. Maj:ts till kammaren
överlämnade skrivelse nr 94, med över -

Tisdagen den 2 april 1963

Nr l;

interpellation ang. överenskommelser på arbetsmarknaden om spärr mot nyanställning
av äldre arbetskraft

lämnande av redogörelse från Nordiska
rådets svenska delegation.

Anmäldes och bordlädes

konstitutionsutskottets utlåtande nr 6,
i anledning av väckt motion om ändring
av 21 § riksdagsstadgan;

statsutskottets utlåtande nr 6, i anledning
av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande
utgifterna å driftbudgeten för budgetåret
1963/64 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner;

första lagutskottets utlåtande nr 15, i
anledning av väckt motion om en översyn
av lagstiftningen rörande barn utom
äktenskap; samt

jordbruksutskottets utlåtanden och
memorial

nr 6, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående reglering av priserna
på fisk under budgetåret 1963/64, m. m.;

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående bemyndigande att försälja
viss kronan tillhörig fast egendom,
m. m.; och

nr 8, angående departementsvis uppgjorda
förteckningar över försäljningar
av viss kronan tillhörig fast egendom.

Interpellation ang. överenskommelser på
arbetsmarknaden om spärr mot nyanställning
av äldre arbetskraft

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Inom vårt näringsliv pågår
en betydande strukturell omvandling.
Denna karakteriseras bl. a. av mekaniserings-
och automationsåtgärder, av att
arbetsuppgifter i olika hänseenden överflyttas
från mänsklig arbetskraft till maskiner
o. s. v. Med denna omvandling följer
också att behovet av arbetskraft minskar
inom en del näringar och sysselsättningsområden
medan behovet ökar inom
andra. Ett i stort sett genomgående drag
härvid är att arbetskraftsbehovet och

sysselsättningsmöjligheterna inom de
s. k. kroppsarbetaryrkena sjunker medan
efterfrågan och sysselsättningsmöjligheterna
stiger inom de s. k. tjänstemannaoch
serviceyrkena och på områden där
förhållandevis kvalificerad utbildning
krävs.

Denna omvandling får ses som ett led
i en ekonomisk utveckling, som på det
hela taget måste anses medföra ökad effektivitet
och kapacitet inom näringslivet.
Den skapar emellertid omfattande
problem på arbetsmarknaden, både när
det gäller att tillgodose den enskildes enligt
min mening självklara rätt till arbete
och när det gäller att täcka uppkommande
behov av arbetskraft av skilda slag.
Arbetsmarknadsmyndigheterna har därför
givits betydande resurser. Det kan
nämnas att t. ex. utbildningsverksamheten
och den geografiska omflyttningen nu
har en betydande omfattning. Även om
man inom ramen för denna sysselsättningspolitik
alltjämt saknar en aktiv lokaliseringspolitik,
måste det konstateras
att samhället måste göra betydande sysselsättningspolitiska
insatser om de problem
som följer med omvandlingen inom
näringslivet skall kunna bemästras.

Det är givetvis av vikt att inte vissa
branscher omgärdas med hinder av sådant
slag som kan försvåra eller omöjliggöra
den smidiga anpassning som
krävs. Det är därför med beklagande man
konstaterar att den s. k. 45-årsregel, om
vilken överenskommelse träffats mellan
huvudparterna inom byggnadsbransch^,
alltjämt tillämpas. Överenskommelsen,
som har formen av en protokollsanteckning
gällande grovarbetarfacket, har i
det aktuella avsnittet följande lydelse:

»Anställning av arbetare, som fyllt 45
år och tidigare varit endast tillfälligt sysselsatt
med byggnadsarbete, må endast
ske, sedan arbetsgivaren genom hänvändelse
till vederbörande arbetsförmedling
konstaterat, att annan lämplig arbetskraft
ej finns tillgänglig på orten.» Undantag
har — av lättförståeliga skäl — gjorts för
beredskapsarbeten.

Denna regel, som sålunda innebär att
personer som uppnått 45 års ålder ställs

Nr 13

Tisdagen den 2 april 1963

Interpellation ang. överenskommelser på arbetsmarknaden om spärr mot nyanställ -

ning av äldre arbetskraft
i sista hand, inte på grund av kompetensskäl
utan på grund av ålder, kan givetvis
försvåra de ovannämnda sysselsättningspolitiska
strävandena. För de enskilda
kan den i många fall te sig stötande
och orättmätig. Från rent principiella
utgångspunkter i fråga om rätten
till arbete och rätten att fritt söka sysselsättning
måste den enligt min mening
också ge anledning till kritiska erinringar.

Detta konstaterande utgör inget förnekande
av de speciella problem som råder
inom byggnadsbranschen och inte heller
någon nedvärdering av de insatser
som gjorts av samhället och huvudparterna
inom branschen i fråga om t. ex.
säsongutjämning och utbildning.

Med anledning av en interpellation i
denna fråga vid 1959 års riksdag framhöll
dåvarande socialministern, att sådana
överenskommelser som här avses
kan försvåra en lösning av den äldre
arbetskraftens problem. Han framhöll
också att man borde kunna förvänta att
nyrekryteringsspärren för äldre arbetare
i en nära framtid kommer att försvinna
ur avtalet, enär båda parter i kommentarer
till överenskommelsen fastslagit
att denna skulle betraktas som temporär.

Såsom nämnts är emellertid överenskommelsen
alltjämt giltig och någon avsikt
att upphäva densamma har inte yppats.

Med hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framställa följande frågor:

Anser statsrådet att överenskommelser
av ovan nämnd art, som i fråga om nyrekrytering
innebär en spärr för äldre
arbetskraft inom viss bransch, står i god
överensstämmelse med den i vårt land
vedertagna rätten till arbete och att fritt
välja sysselsättning?

Anser statsrådet att dylika överenskommelser
kan försvåra lösningen av
omställningsproblemen på arbetsmarknaden? Anser

statsrådet att samhället bör tilllåta
dylika överenskommelser?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 651, av herr Kaijser, i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition nr 62, angående
stöd till barnstugor m. m.;

nr 652, av herr Larsson, Thorsten, i
anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 62, angående stöd till barnstugor
m. m.;

nr 653, av fru Segerstedt Wiberg och
fru Hamrin-Thorell, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 62, angående
stöd till barnstugor m. m.;

nr 654, av herr Svanström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
62, angående stöd till barnstugor m. in.;

nr 655, av herr Kaijser, i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition nr 75, angående
utrikesförvaltningens organisation
och personalbehov m. m.;

nr 656, av herr Carlsson, Eric, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 81,
angående vissa anslag för budgetåret
1963/64 till statens järnvägar m. m.;

nr 657, av herr Kronstrand, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 81,
angående vissa anslag för budgetåret
1963/64 till statens järnvägar m. m.;

nr 658, av herr Sundin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 81,
angående vissa anslag för budgetåret
1963/64 till statens järnvägar m. m.;

nr 659, av herrar Sveningsson och
Enarsson, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 81, angående vissa anslag
för budgetåret 1963/64 till statens järnvägar
m. m.;

nr 660, av herr Bengtson m. fl, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr 82,
med förslag till förordning om ändring

i rusdrycksförsäljningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521), m. m.;

nr 661, av herr Bengtson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
82, med förslag till förordning om ändring
i rusdrycksförsäljningsförordningen

den 26 maj 1954 (nr 521), m.m.;

.fiäjäii

Tisdagen den 2 april 1963

Nr 13

nr 662, av herr Hanson, Per-Olof, och
herr Gustafsson, Nils-Eric, i anledning
av Kung], Maj:ts proposition nr 82, med
förslag till förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26
maj 1954 (nr 521), m. m.;

nr 663, av herrar Kaijser och Sveningsson,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 82, med förslag till förordning
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521),
in. m,;

nr 664, av herr Kronstrand, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 82,
med förslag till förordning om ändring i
rusdrycksförsäljningsförordningen den
26 maj 1954 (nr 521), m. in.;

nr 665, av herr Nilsson, Yngve, m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 82, med förslag till förordning om
ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521), m. m.;

nr 666, av herr Ohlsson, Ebbe, m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 82, med förslag till förordning om
ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521), m. m.;

nr 667, av herr Petersson, Erik Filip,
och herr Nyman, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 82, med förslag till
förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954
(nr 521), m. in.;

nr 668, av herr Sundin, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 82, med
förslag till förordning om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26
maj 1954 (nr 521), m.m.;

nr 669, av herr Svedberg, Erik, m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 82, med förslag till förordning om
ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521), m.m.;

nr 670, av herr Svensson, Rikard,
m.fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 82, med förslag till förordning
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521),
in. m.;

nr 671, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 86, angående vissa anslag till
civilförsvaret m.m.;

nr 672, av herr Edström och herr Jacobsson,
Per, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 88, angående utbyggnad
av utbildnings- och forskningsorganisationen
i Umeå;

nr 673, av herrar Lundström och Edström,
i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 91, angående säkerhetsinspektion
av motorfordon, m.m.;

nr 674, av herrar Palm och Augustsson,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 91, angående säkerhetsinspektion
av motorfordon, m.m.;

nr 675, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 91,
angående säkerhetsinspektion av motorfordon,
m. m.;

nr 676, av fröken Mattson, i anledning
av Kungl. Majrts proposition nr 92, angående
nya grunder för den statliga personalpensioneringen
av vissa icke-statliga
grupper in. m.;

nr 677, av herr Olsson, Ernst, m. fl., i
anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 95, angående vissa anslag ur kyrkofonden
m.m.;

nr 678, av herr Nyman, i anledning av
Kungl. Majrts proposition nr 97, angående
statsbidrag till kvällsgymnasier för
vuxna;

nr 679, av herr Olsson, Ernst, i anledning
av Kungl. Majrts proposition nr
97, angående statsbidrag till kvällsgymnasier
för vuxna;

nr 680, av herr Kaijser och fröken
Stenberg, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 98 angående vissa frågor
rörande fackskolor;

nr 681, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl, i anledning av Kungl. Maj rts proposition
nr 98, angående vissa frågor rörande
fackskolor;

nr 682, av herr Kaijser, i anledning
av Kungl. Majrts proposition nr 100,
med förslag till lag angående ändrad lydelse
av 1 och 4 §§ lagen den 17 juni
1938 (nr 318) om avbrytande av havandeskap; nr

683, av fröken Ljungberg m. fl, i
anledning av Kungl. Maj rts proposition
nr 100, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 och 4 §§ lagen den

48 Nr 13 Tisdagen den

17 juni 1938 (nr 318) om avbrytande av
havandeskap;

nr 684, av herrar Adolfsson och Lager,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 101, med förslag till förordning angående
upphävande av förordningen
den 21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt,
m. m.;

nr 685, av herr Källqvist, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr 101,
med förslag till förordning angående
upphävande av förordningen den 21 december
1945 (nr 823) om nöjesskatt,
in. in.;

nr 686, av herrar Bengtson och Sundin,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 103, angående vissa anslag
för budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig
verksamhet m. m.;

nr 687, av herr Källqvist och herr
Hanson, Per-Olof, i anledning av Kungl.
Maj ds proposition nr 103, angående vissa
anslag för budgetåret 1963/64 till stöd
åt konstnärlig verksamhet m. m.;

nr 688, av herrar Lager och Adolfsson,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 103, angående vissa anslag för
budgetåret 1963/64 till stöd åt konstnärlig
verksamhet m. m.;

nr 689, av herr Kaijser, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 106, med
förslag till grunder för krigssjukvårdsutbildning
av läkare och lag om ändring
i lagen den 27 november 1953 (nr 688)
om hälso- och sjukvård vid krig och

2 april 1963

andra utomordentliga förhållanden,
(krigssjukvårdslag);

nr 690, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 108, angående vissa anslagsfrågor
m. m. rörande det militära försvaret
under budgetåret 1963/64;

nr 691, av herr Källqvist och herr Petersson,
Erik Filip, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 112, angående
förbättring av arbetssituationen för
rektorerna vid statliga gymnasier m. m.;

nr 692, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 114, angående samordning
av underhållet av krigsmaktens telemateriel
m. m.;

nr 693, av herr Hanson, Per-Olof,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 114, angående samordning av
underhållet av krigsmaktens telemateriel
m. m.; och

nr 694, av herr Siindin, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 114, angående
samordning av underhållet av
krigsmaktens telemateriel m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.41.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1963. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

630020