Nr 1 FÖRSTA KAMMAREN 1968 (Riksdagens protokoll 1968:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 1 FÖRSTA KAMMAREN 1968

10—16 januari

Debatter m. m.

Onsdagen den 10 januari Sid.

Hälsningstal av ålderspresidenten ......... 3

Anförande av ålderspresidenten och talmannen efter talmansvalen 5
Meddelande ang. sammanträdestider.............. 5

Torsdagen den 11 januari

Minnesord över herr Bergstrand.............................. 7

Anförande av talmannen å rikssalen.......................... 7

Fredagen den 12 januari

Interpellationer:

av herr Ahlmark (fp) ang. Sveriges samarbete med Portugal

inom EFTA, in. m..................................... 10

av fröken Mattson (s) ang. medborgarskapsrätten för barn i

vissa fall.............................................. 11

av herr Larsson, Thorsten, (ep) om inrättande av gymnasiefilialer,
m. m........................................... 12

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Eriksson, Karl-Erik, (fp) om avbrytande av försöksverksamheten
med friare försäljning av starköl .......... 14

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) om eftergivande av avgift för

vissa telefonabonnenter ................................ 14

av herr Lidgard (h) ang. hörande av kommunerna i vissa skolfrågor
................................................ 14

1 Första kammarens protokoll 1968. Nr 1

Nr 1

Innehåll

Tisdagen den 16 januari Sid.

Interpellationer:

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) ang. åtgärder till förhindrande
av gatukravaller och till bekämpande av brottsligheten,

m. m................................................. 23

av herr Brundin (h) ang. insyn i företag som beviljats industri garantilån

eller lokaliseringsstöd ........................ 25

av herr Brundin (h) om allmän arbetslöshetsförsäkring, m. in. 25

Meddelande ang. enkel fråga av herr Olsson, Johan, (ep) om åtgärder
mot arbetslöshet i västra Hälsingland ................ 27

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 10 januari

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning .. 3

Upprop ....................... ............................. 4

Val av talman och vice talmän................................ 5

Val av sekreterare .......................................... 5

Fredagen den 12 januari

Val av talmanskonferens .................................... 9

Val av kanslideputerade ...................... 9

Val av kanslitillsättare ...................................... 9

Tisdagen den 16 januari

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning .. 15

Val av ledamöter i de ständiga utskotten...................... 15

Val av statsrevisorer jämte suppleanter ...................... 17

Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens krigsdelegation .. 17

Val av medlemmar i Nordiska rådet.......................... 18

Val av ledamöter i riksdagens lönedelegation ....... 18

Val av suppleanter i de ständiga utskotten .................... 18

Val av suppleanter i Nordiska rådet.......................... 20

Val av suppleanter i riksdagens lönedelegation ................ 21

Onsdagen den 10 januari 1968

Nr 1

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit här i huvudstaden Onsdagen den 10 januari 1968, sammanträdde
riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssal samma dag,

Onsdagen den 10 januari,

kl. 11.00.

Herr NÄSSTRÖM framträdde till talmansbordet
och yttrade:

Ärade kammarledamöter! Enligt gällande
riksdagsordning ankommer det
på mig att öppna detta plenum. Jag
ber att få hälsa Er alla välkomna och
jag vänder mig alldeles särskilt till de
nya ledamöterna. Jag hoppas att Ni
kommer att trivas tillsammans med
oss!

1968 kommer alldeles säkert att bli
ett mycket betydelsefullt år i riksdagens
historia. Förutom många andra
viktiga frågor kommer vi att få behandla
frågan om enkammarriksdag
och reducerat antal ledamöter. Årets
riksdagsmannaval har alla utsikter att
bli en kraftmätning som kanske aldrig
tidigare. Hur än valutgången kommer
att bli bör vi kunna räkna med att
1969 års riksdag kommer att arbeta
med landets och invånarnas väl för
ögonen.

Den skärpta konkurrensen från andra
länder på grund av devalveringar
m. m. kommer säkert att ställa oss inför
nya problemställningar som kräver
sin lösning. Stor arbetslöshet bland såväl
arbetare som tjänstemän samt hot
om nya uppsägningar gör att vi alla
måste hjälpa våra arbetsmarknadsmyndigheter
att synnerligen aktivt bistå
dem som drabbas av arbetslösheten. Vi
hoppas på att lokaliseringsmedlen och
den nya investeringsbanken skall kunna
göra stora insatser.

Det ohyggliga kriget i Vietnam fortsätter
trots världsopinionens protester.
Enligt uppgift har 100 000 civilpersoner
dödats eller sårats under 1967. En ära

tl Första kammarens protokoll 1968. Nr 1

för vårt land är att Förenta Nationerna
utsett vår ambassadör Gunnar Jarring
till medlare i den till synes olösliga
konflikten mellan Israel och arabländerna.
Detta visar ett förtroende inte
bara för herr Jarring utan även för det
neutrala Sverige. Vi är också tacksamma
över det energiska fredsarbete som
statsrådet Alva Myrdal presterat såväl
i Geneve som i Förenta Nationerna.

Vi kommer säkert att få ett arbetsfyllt
riksdagsår, men vi hoppas kunna
göra ett effektivt arbete till fromma för
landets invånare.

Med detta förklarar jag dagens plenum
öppnat.

Sedan herr ordföranden därefter intagit
talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen
i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat stomnotarien
fru Solveig Gemert att, till dess
sekreterare blivit utsedd, föra kammarens
protokoll.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet
inkomna

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1968.

Till justitiedepartementet har inkommit
fullmakter för 17 personer som
vid val för vissa valkretsar i oktober
1967 utsetts till ledamöter av riksdagens
första kammare för en tid av åtta
år, räknade fr. o. m. den 1 januari 1968,

Nr 1

Onsdagen dén 10 januari 1968

och fullmakter för 4 personer som vid
nya röstsammanräkningar- utsetts till
ledamöter av första kammaren i stället
för avgångna ledamöter av kammaren.

Granskning av fullmakterna företas
inför departementschefen enligt § 32
riksdagsordningen.

Av fullmäktige i riksbanken är herrar
Åsbrink, Wärnberg och Holmberg
närvarande vid granskningen och av
fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Strand, Johansson och östman.

Någon anmärkning framställs ej mot
fullmakterna.

Protokoll över granskningen och förteckning
över de granskade fullmakterna
skall tillsammans med fullmakterna
överlämnas till första kammaren.

Enligt uppdrag:
Margit Hirén

Den åberopade förteckningen lydde
sålunda:

Förteckning

över ledamöter av riksdagens första
kammare enligt fullmakter som granskats
inför chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1968.

Södermanlands län och Västmanlands
län

1 Disponenten Erik Svensson i Väs terås Kalmar

läns norra och södra landstingsområden
samt Gotlands län

2 Riksdagsmannen Nils Larsson i
Hammarby, Högsby

3 Riksdagsmannen Georg Pettersson
i Visby

4 Riksdagsmannen Lars Schött i Kalmar 5

Riksdagsmannen Rertil Petersson
i Nybro

6 Riksdagsmannen Ivan Svanström i
Tröstad, Gamleby

7 Byrådirektören Sven-Otto Österdahl
i Visby

Blekinge län och Kristianstads län

8 Fru Anna-Lisa Nilsson i Hammar,
Hammarslund

9 Köpmannen Berthold Svensson i
Karlskrona

10 Lantbrukaren Ernst Wilhelm Olsson
i Listerby

Skaraborgs län

11 Riksdagsmannen Birger Andersson
i Tidaholm

12 Riksdagsmannen Harald Pettersson
i Kvänum

13 Riksdagsmannen G. Ivar Virgin i
Mariedal, Lundsbrunn

14 Förvaltaren Lennart Blom i Såtenäs 15

Riksdagsmannen Paul Jansson i
Moholm

Kopparbergs län

16 Personalintendenten Yngve Nyquist
i Grangärde

17 Riksdagsmannen Eric Carlsson i
Vikmanshyttan

18 Ombudsmannen Gösta Bergstrand
i Avesta

19 Optikermästaren Stig Stefanson i
Ludvika

20 Arbetsledaren Ove Karlsson i Malungsfors 21

Ingenjören Nils Nilsson i MoraNoret Här

skulle antecknas, att herr Svensson,
Erik, (s) och fru Nilsson (ep) utsetts
att inträda såsom ledamöter av
kammaren i stället för respektive herr
Söderberg (s) och herr Elofsson (ep),
vilka avsagt sig sina riksdagsmannabefattningar.
Vidare antecknades, att herr
Olsson, Ernst, (ep) blivit utsedd att inträda
såsom ledamot av kammaren i
stället för herr Svensson, Berthold,
(fp), vilken avgått från det ledamotskap
av kammaren, vartill han utsetts
efter herr Hansson, Nils, (fp), som avsagt
sig sin riksdagsmannabefattning.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren
anställdes nu upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande
antecknades:
herr Persson, Yngve,
herr Geijer, Arne.

Onsdagen den 10 januari 1968

Nr 1

Herr Persson, Yngve, hade låtit anmäla,
att han av familjeskäl vore hindrad
att infinna sig vid kammarens sammanträde
denna dag.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Undertecknad hemställer härmed om
ledighet från riksdagsarbetet till och
med den 13 januari 1968 för att deltaga
som Landsorganisationens representant
i ett internationellt fackligt möte i
Washington, USA.

Stockholm den 8 januari 1968

Arne Geijer

Den begärda ledigheten beviljades.

Företogs val av talman; och utsågs
därtill:

herr Boheman (fp) med 143 röster.

Anställdes val av förste vice talman;
och utsågs därtill:

herr Strand (s) med 144 röster.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därtill:

herr Johansson, Ivar, (ep) med 134
röster.

Herr NÄSSTRÖM, som nu lämnade
talmansplatsen, anförde därvid till herr
talmannen:

Herr talman! Jag ber att på kammarens
vägnar få lyckönska till valet. Vi
är glada över att klubban kommer att
ligga i samma säkra händer som under
de senaste åren. Vi gratulerar!

Herr TALMANNEN intog talmansplatsen
och yttrade:

Ärade kammarledamöter! Å mina
egna samt å förste och andre vice talmannens
vägnar ber jag att få framföra
ett djupt känt tack för det förnyade
förtroende som visats oss av
kammarens ledamöter och som vi skall,
liksom tillförne, försöka att göra oss
förtjänta av med det goda samarbete

som alltid ägt rum med kammarens ledamöter.
Jag her också, å mina egna
och deras vägnar,, att få hälsa de nio
nya ledamöterna av kammaren hjärtligt
välkomna. Jag är övertygad om att
deras insatser i kammarens arbete kommer
att bli av värde.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren att nu företaga val av
sekreterare.

Valet företogs; och befanns efter valförrättningens
slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

hovrättsrådet K.-G. Lindelöw med 128
röster.

Hovrättsrådet Lindelöw fick nu företräde,
underrättades, att han blivit av
kammaren vald till sekreterare, och
övertog protokollsföringen.

In fidem
Solveig Gemert

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att
torsdagen den 11 innevarande månad
kl. 11.00 infinna sig uti slottskapellet
samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till
rikssalen för att där inhämta vad
Kungl. Maj :t hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelningen av dessa biljetter proportionellt
i förhållande till ledamotsantalet
i varje valkrets finge ske genom
sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Härefter anförde herr TALMANNEN:
Jag vill fästa uppmärksamheten på
att till kammarens ledamöter utdelats
bland annat en preliminär plan för

Nr 1

Onsdagen den 10 januari 1968

kammarens plena under vårsessionen,
en PM angående plena m. m., en annan
PM angående avfattandet av hemställan
i motioner och ytterligare andra handlingar.
Beträffande de olika detaljerna
hänvisar jag till handlingarna. Såsom
framgår av dem är det min avsikt att
under vårsessionen som regel sluta
kvällsplena senast kl. 22.00 och att när
arbetsplena hålles på fredagar, vilket
blir aktuellt från och med slutet av
mars, om möjligt avsluta dessa utan
kvällsplenum senast kl. 17.30. Vad jag
nu sagt gäller dock icke remissdebatten
på torsdag och fredag —■ samt
eventuellt lördag — nästa vecka.

Under maj månad kommer arbetsplena
att hållas även torsdagar. Sessionen
beräknas pågå maj månad ut.

Jag vill uttala en förhoppning om att
arbetet i utskotten skall komma i gång

så fort som möjligt vid sessionens början.

Till dem som kommer att deltaga i
kammarens debatter under vårsessionen
vill jag gärna vädja att om möjligt
i förväg anmäla sig till talarlistan.
Detta underlättar nämligen att beräkna
tidpunkten för plenas slut.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 11.59.

In fidem
K.-G Lindelöiu

/Solveig Gemert

Torsdagen den 11 januari 1968

Nr 1

Torsdagen den 11 januari

Kammaren sammanträdde kl. 10.30

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag har den smärtsamma plikten att
tillkännagiva, att ledamoten av kammaren
Gösta Bergstrand i natt avlidit
på serafimerlasarettet, dit han i går
kväll införts efter att här i riksdagshuset
ha drabbats av en hjärnblödning
under sin första dag som riksdagsman.

Det är med djupt medkännande med
hans anhöriga som vi konstaterar, att
hans riksdagsmannaskap, just påbörjat,
blev så kort.

Före sitt inträde i riksdagsarbetet har
Bergstrand varit engagerad främst i det
fackliga arbetet. Jag är övertygad om
att många fäst förhoppningar vid hans
inträde i riksdagsarbetet.

Vi lysa frid över hans minne.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

Herr talmannen anförde, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren
ville besluta att vid sammanträde
fredagen den 12 innevarande månad
företaga följande val, nämligen

dels av fyra ledamöter i talmanskonferensen,

dels av två kanslideputerade,
dels ock av sex ledamöter att deltaga
i tillsättandet av vissa tjänstemän hos
kammaren.

Detta förslag antogs.

Vidare yttrade herr talmannen, att
han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det
första kammaren ville besluta att vid
sammanträde, som komme att hållas
tisdagen den 16 i denna månad, företaga
val dels av ledamöter och suppleanter
i de ständiga utskotten, dels av
revisorer och revisorssuppleanter för

-f2 Första kammarens protokoll 1968. Nr 1

granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, dels av ledamöter
och suppleanter i riksdagens krigsdelegation,
dels av medlemmar och suppleanter
i Nordiska rådet, dels ock av
två ledamöter i riksdagens lönedelegation.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit
bifölls.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren nu, kl. 10.33 att ajournera
sina förhandlingar till kl. 10.45.

Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts kal
lelse avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i Borås, Gustav Adolfs och
Brämhults församlingars pastorat, Egon
Allmän. Efter gudstjänstens slut begav
kammaren sig till rikssalen i vilken
även andra kammaren infann sig.

Hans Maj :t Konungen kom tillstädes
och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr TALMANNEN framträdde därpå
och anförde:

Eders Majestät!

Den allmänna utrikespolitiska situationen
präglas av fortsatt oro. Förhandlingar
om ett slut på det olyckliga vietnamkriget
har allt fortfarande icke
kommit till stånd. Kriget i Mellanöstern
har medfört en väsentligt förändrad
maktbalans i Medelhavet och någon lösning
av motsättningarna är ännu inte
skönjbar även om vissa förhoppningar
kanske kan knytas till Förenta Nationernas
medlingsverksamhet. De av Förenta
Nationerna påbjudna sanktionerna
mot Rhodesia har hittills icke medfört
några påtagliga resultat.

Nr 1

Torsdagen den 11 januari 1968

Kapprustningen mellan kärnvapenmakterna
har icke avstannat. Nedrustningsförhandlingarna
i Genéve kan
ännu icke uppvisa något påtagligt resultat
även om förhoppningen att uppnå
ett icke-spridningsavtal kvarstår.

De tecken till avspänning i Europa
som kan konstateras måste givetvis inregistreras
med tillfredsställelse, men
lösningen av de väsentliga problemen
har skjutits på framtiden.

Ett relativt starkt försvar synes alltjämt
vara en förutsättning för ett hävdande
av den svenska alliansfria politiken.

Den ekonomiska splittringen i Västeuropa
består. Alla strävanden att minska
denna splittring på vägen mot en
av de flesta eftersträvad integration
synes lovvärda.

Med tillfredsställelse hälsas Sveriges
stöd för ansträngningarna att förbättra
utvecklingsländernas ekonomiska villkor
liksom utlovad plan för ökat
svenskt utvecklingsbistånd.

Oron på valutamarknaden och det
därav föranledda höga ränteläget inger
vissa farhågor.

Ingen torde kunna förneka att inom
vida kretsar av vårt land en påtaglig
oro gör sig gällande med hänsyn till
den ekonomiska utvecklingen. Visserligen
ter sig de svenska arbetslöshetssiffrorna
ännu begränsade vid en internationell
jämförelse, men den fulla
sysselsättningen som varit målet för
svensk politik ter sig för framtiden
ingalunda säkrad. Särskilt utsatt känner
sig viss äldre arbetskraft samt de
stora årskullar som nu studerar vid
våra högre utbildningsanstalter.

Förtroendefull samverkan mellan
statsmakterna och näringslivet synes i
detta läge mer än någonsin påkallad
för att begränsa inflation och kostnadsstegringar
och för att åstadkomma
den internationella konkurrenskraft
och den lönsamhet varpå den svenska
välståndsutvecklingen beror.

En omläggning av den indirekta beskattningen
ter sig som ett led i strävandena
härför.

Att regeringen genom en i stort sett
återhållsam budget och genom prioritering
av insatser av hög angelägenhetsgrad
söker anpassa statsutgifterna
efter tillgängliga resurser är givetvis
erkännansvärt.

Att förslag till partiell grundlagsreform
med förändring av såväl kamrar
som valsystem kommer att föreläggas
riksdagen torde i vida kretsar hälsas
med tillfredsställelse även om den partikompromiss
som torde ligga till grund
för detta förslag synes behäftad med
åtskilliga olägenheter av skilda slag.

Första kammaren kommer nu som
tillförne att lugnt och sakligt pröva
de förslag som Eders Majestät må förelägga
riksdagen även om det måhända
icke kan undvikas att den kommande
valstriden kastar sin slagskugga över
debatterna.

Första kammaren liksom hela svenska
folket tillönskar Eders Majestät fortsatt
hälsa och goda krafter till fullgörandet
av Eders Majestäts höga värv och
betygar Eders Majestät sin vördnad,
sin trohet och sin tillit.

Sedan andra kammarens talman därefter
i denna kammares namn till Hans
Maj:t Konungen framfört andra kammarens
undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga, av herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet
Sträng, ett exemplar av Kungl.
Maj:ts proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1968/69, samt, av herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
Kling, ett exemplar av Kungl. Maj :ts
berättelse till 1968 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonin å rikssalen avslutades och
första kammaren enligt beslut, fattat
före avtågandet från samlingsrummet,
åtskildes vid utgången från rikssalen
kl. 12.25.

In fidem
K.-G Lindelöw

/Solveig Gemert

Fredagen den 12 januari 1968

Nr 1

Fredagen den 12 januari

Kammaren sammanträdde kl. 11.00.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
erhöll på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag ber att få hemställa
att första kammaren måtte besluta att
antalet suppleanter i de ständiga utskotten,
förutom utrikesutskottet, skall
vad denna kammare beträffar bestämmas
till: för konstitutionsutskottet 13,
för statsutskottet 27, för bevillningsutskottet
14, för bankoutskottet 11, för
första lagutskottet 12, för andra lagutskottet
13, för tredje lagutskottet 13, för
jordbruksutskottet 14 samt för allmänna
beredningsutskottet 17.

Denna hemställan bifölls.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och befunnos efter
valförrättningens slut därtill hava blivit
utsedda:

herr Andersson, Birger, (s) med 47 röster,

» Bengtson (ep) .... »47 » ,

» Dahlén (fp) ...... »47 » ,

» Holmberg (h) .... »47 » .

Då val av två kanslideputerade nu
skulle anställas, begärdes ordet av herr
FÖRSTE VICE TALMANNEN, som anförde: Herr

talman! För de återstående val
som skall förrättas vid detta plenum
ber jag att få avlämna gemensamma listor,
en för varje val. Listorna har godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen, och varje
lista upptar namn på så många personer
som det ifrågavarande valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
därefter två särskilda listor.

Den lista, som avsåg valet av kanslideputerade,
upptog under partibeteckningen
»Den gemensamma listan» följande
namn:

Augustsson (s)

Kaijser (h)

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Augustsson och Kaijser hava blivit utsedda
till kanslideputerade.

Företogs val av sex ledamöter att deltaga
i tillsättandet av de i 30 § mom. 2
riksdagsstadgan avsedda tjänstemän hos
kammaren.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
Svedberg, Erik, (s)

Mossberger (s)

Mårtensson (s)

Ohlsson, Ebbe, (h)

Andersson, Axel, (fp)

Larsson, Thorsten, (ep)

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Erik Svedberg, Mossberger, Mårtensson,
Ebbe Ohlsson, Axel Andersson
och Thorsten Larsson hava blivit utsedda
till kanslitillsättare.

Föredrogs och bordlädes Kungl.
Maj ds nästlidna dag på rikssalen överlämnade
berättelse till 1968 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj ds
under gårdagen på rikssalen överlämnade
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under bud -

Nr 1

Fredagen den 12 januari 1968

Interpellation ang. Sveriges samarbete med Portugal inom EFTA, m. m.

getåret 1968/69, blev densamma bordlagd.

Anmäldes att till kammaren överlämnats dels

Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 4, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål;
samt

nr 12, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom.
förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin, m. m.;

dels ock Kungl. Maj rts skrivelse nr 6,
om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med riksdagsärenden
som enligt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av
statsrådet.

De kungl. propositionerna och den
kungl. skrivelsen blevo nu var för sig
föredragna och lagda på bordet.

Anmäldes och bordlädes
justitieombudsmannens ämbetsberättelse; militieombudsmannens

ämbetsberättelse; riksdagens

revisorers berättelse över
den år 1967 av dem verkställda granskningen
av statsverket;

riksdagens revisorers berättelse över
den år 1967 av dem verkställda granskningen
av riksbanken; och

riksdagens revisorers berättelse över
den år 1967 av dem verkställda granskningen
av riksgäldskontoret.

Interpellation ang. Sveriges samarbete
med Portugal inom EFTA, m. m.

Herr AHLMARK (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Portugals kolonialkrig
i Angola, Mozambique och Portugisiska
Guinea fortsätter med troligen ökad in -

tensitet och brutalitet. Sverige och övriga
EFTA-länder fortsätter, med troligen
ökad effektivitet, att ekonomiskt
underlätta dessa krig genom snabbt
vidgad handel (och andra ekonomiska
förbindelser) med Portugal.

Att Portugal intar en särställning i
fråga om handelns tillväxt framgår allt
tydligare av tillgänglig statistik. Mellan
1959 och 1966 ökade Portugals export
till övriga EFTA-länder med 255 procent
— ökningen för de andra EFTAstaterna
låg alla under 200 procent.
Portugals export till Sverige under denna
period översteg genomsnittet, ökade
med 289 procent. Sveriges export till
EFTA steg totalt med 118 procent under
dessa år. Exporten till Portugal
ökade däremot med 252 procent. Till
detta kommer alla de privata investeringar
som f. n. görs i Portugal, bl. a.
för att detta land ingår i vår gemensamma
frihandelsorganisation.

Jag anser det uppenbart att denna
snabba handelsutveckling påtagligt bidrar
till att ge Portugal nya ekonomiska
resurser som i stor och sannolikt
vidgad utsträckning används för att bedriva
krig i tre områden i Afrika.
Många beräknar att 40 procent eller
mer av Portugals statsbudget nu går åt
för att finansiera landets kolonialkrig.

Detta samband debatterades i första
kammaren vid flera tillfällen under
vårriksdagen förra året. Flera skäl gör
det angeläget att också 1968 års vårriksdag
ges möjlighet att diskutera frågan.
Den handelsstatistik som nu föreligger
betonar ytterligare Portugals beroende
av handeln med EFTA. De portugisiska
krigens fortsättning gör det
viktigt för oss att ständigt söka finna
vägar att påverka och förkorta dem.
Uttalanden under hösten 1967 från
FRELIMO:s ledare Eduardo Mondlane
vid hans besök i Sverige har understrukit
att afrikanerna själva fäster stort
avseende vid Portugals medlemskap i
EFTA och är ytterst kritiska mot det.
Omdömen från det socialdemokratiska
partiets internationella sekreterare gör

Fredagen den 12 januari 1968

Nr 1

Interpellation ang. medborgarskapsrätten för barn i vissa fall

det befogat att fråga om regeringen
håller fast vid sin inställning från förra
våren. Portugal-frågans behandling
vid ministerrådets i EFTA möte i Lausanne
gör det angeläget att riksdagen
får en redogörelse för hur den svenska
regeringen ser på frågan inför nästa
sammanträde med ministerrådet.

Förra året ansåg handelsministern
att det inte fanns några möjligheter att
inom EFTA:s ram utöva påtryckningar
på Portugal. Sedan dess har den svenska
regeringen, med utgångspunkt från
ett initiativ taget vid EFTA:s rådgivande
kommitté i september, i ministerrådet
aktualiserat frågan om arbetskraftens
villkor i Portugal och dess påverkan
på konkurrensförhållandena
mellan EFTA-länderna. Enligt tidningsuppgifter
var denna aktion mindre
framgångsrik, bl. a. på grund av den
schweiziske ordförandens inställning.
I maj sammanträder EFTA:s ministerråd
i London under engelskt ordförandeskap.
Det vore av värde att få en
redogörelse för händelserna i Lausanne
och regeringens planering på denna
punkt inför London-mötet.

Under vårriksdagen 1967 ansåg handelsministern
att den snabba ekonomiska
expansionen i Portugal gynnade
en demokratisk utveckling och därmed
troligen en annan politik i Afrika. Om
regeringen vidhåller sin ståndpunkt bör
den rimligen glädjas åt den vidgade
handeln med Portugal och de ökade
investeringarna i landet. Det vore av
värde att få veta om detta är den svenska
regeringens inställning. Det vore
också intressant att veta om Sverige
håller fast vid sin uppfattning att söka
»få till stånd en förenad västeuropeisk
marknad i vilken alla EFTA-länder,
däribland Portugal, ingår» (statsrådet
Lange i första kammaren 30/3 1967).

Med hänvisning till vad som anförts
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få rikta följande sex frågor: 1.

Anser statsrådet fortfarande att

det är formellt omöjligt att inom
EFTA:s ram utöva påtryckning på Portugal? 2.

Vill statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för Portugal-frågans behandling
vid EFTA:s ministerrådsmöte
i Schweiz förra året?

3. Kommer statsrådet att söka fullfölja
detta försök vid ministerrådets
sammanträde i England i vår?

4. Är det den svenska regeringens
uppfattning att vi också i fortsättningen
bör söka underlätta Portugals handel
med andra länder trots krigen i
Angola, Mozambique och Portugisiska
Guinea?

5. Vad är statsrådets inställning till
svenska, privata investeringar i Portugal
medan kolonialkrigen i Afrika pågår? 6.

Avser den svenska regeringen att
också i fortsättningen, i mån av möjlighet,
söka underlätta Portugals inträde
i EEC?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. medborgarskapsrätten
för barn i vissa fall

Ordet lämnades härefter till fröken
MATTSON (s), som anförde:

Herr talman! Frågan om en översyn
av medborgarskapslagen, då den gäller
svenskt medborgarskap för barn, har
under senare år varit föremål för livlig
debatt. Anledningen till att den nu aktualiserats
är att allt flera utländska
medborgare invandrat till Sverige, att
äktenskapen mellan utlänningar och
svenskar till följd av detta blivit flera
samt att, med nuvarande lagstiftning,
därmed också allt fler barn föds i Sverige
utan att fördenskull erhålla svenskt
medborgarskap.

Lagen om svenskt medborgarskap,
som tillkom i nordiskt samarbete 1950,
stadgar att barn i äktenskap, som är

Nr 1

Fredagen den 12 januari 1968

Interpellation om inrättande av gymnasiefilialer, m. m.

fött i riket, vid födseln förvärvar
svenskt medborgarskap om fadern är
svensk medborgare. Moderns medborgarskap
har i fråga om barn i äktenskap
betydelse endast om fadern är
statslös eller inte kan överföra sitt
främmande medborgarskap på barnet.

Vid 1967 års riksdag krävdes i motioner
en översyn av lagstiftningen i
syfte att utreda möjligheterna att barn,
som fötts i riket och vars ena förälder
är svensk medborgare, blir svenskt oavsett
om föräldrarna ingår äktenskap
eller inte. Förslaget föll dock i riksdagsbehandlingen.

Liknande tankegångar fördes fram
redan vid tillkomsten av den nuvarande
lagstiftningen. Sålunda förordade
några remissinstanser att varje i Sverige
av svensk moder i äktenskap med
utländsk man fött barn skulle bli svensk
medborgare genom födseln. Dåvarande
departementschefen yttrade att detta
skulle leda till dubbelt medborgarskap
i utomordentligt stor omfattning, eftersom
flertalet stater upprätthåller principen
att faderns medborgarskap överförs
på barnet. Den föreslagna bestämmelsen
skulle med andra ord inte innebära
sådana fördelar, att betänkligheterna
mot dubbelt medborgarskap borde
få vika. Riksdagen fann de skäl, som
departementschefen anförde, övertygande.

Då frågan vid fjolårets riksdag aktualiserades
på nytt, uttalade riksdagen
att de uttalanden, som departementschefen
och första lagutskottet gjorde
vid lagens tillkomst, alltjämt äger sin
giltighet. Det upplystes även om att de
möjligheter till avsteg från de allmänna
naturalisationsvillkoren, som lagen
erbjuder, i praxis utnyttjas på ett smidigt
sätt, som tillmötesgår de barns intressen,
av vars föräldrar endast den
ena är svensk medborgare. Beträffande
barn i äktenskap, där modern är svensk
medborgare och fadern statslös, förutsattes
att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet
riktad på spörsmålet om
de erfarenheter som vunnits under tilllämpningen
av medborgarskapslagen.

Åberopande det sagda hemställer jag
om kammarens medgivande att få rikta
följande frågor till chefen för justitiedepartementet: 1.

Har några nya erfarenheter möjliggjort
för berörda myndigheter att,
inom den nuvarande medborgarskapslagens
ram, avhjälpa de olägenheter
som är förenade med rent automatiska
medborgarskap ?

2. Har regeringen för avsikt att i
Nordiska rådet, Europarådets ministerkommitté
eller FN söka befrämja en
enhetligare internationell lagstiftning i
syfte att på ett bättre sätt än för närvarande
tillvarata barns rättmätiga intressen
i medborgerligt hänseende?

Även denna hemställan bifölls.

Interpellation om inrättande av gymnasiefilialer,
m. m.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep)
fick därpå ordet och yttrade:

Herr talman! Riksdagens beslut 1964
angående nya riktlinjer för den gymnasiala
utbildningen håller f. n. på att
förverkligas. Härigenom kommer sådan
utbildning att erhållas av ett ökat antal
ungdomar. Antalet orter med gymnasial
skola torde emellertid inte öka i
någon nämnvärd utsträckning. Skäl
kan i och för sig anföras för att avsevärt
fler orter än de nuvarande ca 120
kunde erbjuda utbildning på gymnasienivå.
För många elever skulle detta innebära
minskade levnadsomkostnader
genom att de skulle kunna bo kvar i
föräldrahemmet eller genom att de som
nu har denna möjlighet skulle få sin
resväg avsevärt förkortad. Gymnasieutbildningen
skulle för här ifrågavarande
elever bli betydligt lättillgängligare.
Som det nu är torde ett inte oväsentligt
antal ungdomar avhålla sig
från gymnasiestudier av den anledningen,
att de anser avståndet till gymnasieorten
vara för stort. För alla likvärdiga
möjligheter till utbildning föreligger
sålunda inte.

Fredagen den 12 januari 1968

Nr 1

Interpellation

Att i nuvarande läge i större utsträckning
öka antalet fullständiga
gymnasieskolor torde dock vara alltför
kostnadskrävande. Däremot bör möjligheter
finnas att pröva ett system med
gymnasiefilialer. Vid dessa skulle undervisning
ges i de lägre klasserna.
Eleverna skulle sedan kunna fullborda
sin gymnasieutbildning genom att gå
t. ex. det sista läsåret vid en fullständig
gymnasieskola. Med hjälp av den ökning
i undervisningsindividualiseringen
som den moderna pedagogiska teknologin
möjliggör och genom ökad användning
av etermedia i undervisningen
skulle lärarbehovet vid gymnasiefilialerna
kunna nedbringas med förhållandevis
låga driftkostnader som
följd.

I ett av riksdagen godkänt utlåtande
anförde statsutskottet 1967 i anledning
av motioner med krav på utredning
och förslag om inrättande av gymnasiefilialer,
att en utredning pågick inom
skolöverstyrelsen av frågan om spridning
av de gymnasiala utbildningsmöjligheterna.
Det måste anses vara synnerligen
angeläget, att detta utredningsarbete
skyndsamt slutföres, så att
åtgärder snarast kan vidtagas för att
göra gymnasieutbildningen tillgänglig
för flera ungdomar.

Med hänvisning till vad som anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
få ställa följande
frågor:

Är statsrådet i tillfälle att redogöra
för resultatet av utredningen av frågan
om spridning av de gymnasiala utbildningsmöjligheterna? Är

statsrådet beredd medverka till att
gymnasiefilialer inrättas?

Kammaren medgav, att ifrågavarande
spörsmål finge framställas.

Anmäldes och bordlädes följande motioner: nr

1, av fröken Stenberg m. fl., om
inrättande av en professur i u-landsfrågor; -

om inrättande av gymnasiefilialer, m. m.
nr 2, av herr Sörenson m. fl., angående
utbildning av psykoterapeuter,
in. m.;

nr 3, av herr Stefanson, om anslag
till utbildning av företagareföreningarnas
personal;

nr 4, av herr Werner, angående barnstugeverksamheten,
m. m.;

nr 5, av herr Werner, om en översyn
av arkivarbetarnas anställnings- och
löneförhållanden;

nr 6, av herr Hubinette, om försäljning
till allmänheten av aktier i LKAB;

nr 7, av herr Hubinette, om försäljning
till allmänheten av aktier i statliga
företag;

nr 8, av herr Ottosson och herr Jacobsson,
Gösta, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Handelssekreterare; nr

9, av fru Segerstedt Wiberg och
fru Hamrin-Thorell, angående stödet till
boxningssporten;

nr 10, av herr Wanhainen m. fl., om
efterskänkande av rättegångskostnader
i visst mål, in. m.;

nr 11, av herr Werner, angående fördelningen
mellan stat och kommun av
vissa utgifter;

nr 12, av herr Schött m. fl., om rätt
till avdrag vid inkomstbeskattningen
för gåvor till utvecklingshjälpen m. fl.
ändamål;

nr 13, av herr Svenungsson, om rätt
till avdrag vid inkomstbeskattningen
för gåvor till religiösa m. fl. ändamål;

nr 14, av herrar Svenungsson och Sveningsson,
angående vissa sparstimulerande
åtgärder inom beskattningen;

nr 15, av herr Werner, om skärpta
regler för svenska företags utlandsinvesteringar,
m. in.;

nr 16, av herr Dahlberg m. fl., om
viss översyn av medborgarskapslagstiftningen; nr

17, av fru Segerstedt Wiberg och
fru Hamrin-Thorell, om förbud mot
professionell boxning;

nr 18, av herr Sörenson och herr Peterson,
Eric Gustaf, om allmän försäkring
vid våldsbrott;

Nr 1

Fredagen den 12 januari 1968

nr 19, av herr Palm och fröken Mattson,
om ersättning från försäkringskassa
åt donator av transplantat;

nr 20, av herr Tistad, om ersättning
från försäkringskassa åt donator av
transplantat;

nr 21, av herr Bengtson, angående
särskilda lagfartsbevis, in. in.;

nr 22, av herr Eriksson, Karl-Erik,
m. fl., angående slopande av obligatoriskt
läkarintyg för körkort;

nr 23, av herr Hedström, angående
placeringen av prästlönefondsmedel;

nr 24, av herr Larsson, Thorsten,
m. fl., om särskilda filer för långsam
trafik;

nr 25, av herr Lidgard och herr Ohlsson,
Ebbe, om upphävande av affärstidslagen; nr

26, av herr Olsson, Johan, och
herr Larsson, Thorsten, om viss översyn
av reglerna för hyresgästs rätt till
skadestånd;

nr 27, av herrar Svenungsson och
Sveningsson, angående övergångsställe
för gående;

nr 28, av herr Werner, om lagstiftning
rörande miljövård, in. in.;

nr 29, av herr Bengtson, angående
centraler för information till medborgare; nr

30, av herr Bengtson, angående
en statlig propagandakampanj för bättre
förebyggande hälsovård;

nr 31, av herr Holmberg m. fl., angående
svensk invandrings- och minoritetspolitik; nr

32, av herr Sveningsson in. fl., angående
kontroll av bilhandel och bilreparationer;
samt

nr 33, av herr Werner, angående en
omvärdering av kvinnans roll i samhället.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts proposition nr
1 skulle uppföras sist på föredragningslistan
för kammarens nästa sammanträde.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor framställts, nämligen

den 11 januari

av herr Eriksson, Karl-Erik, (fp) till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet:
»Ämnar Statsrådet, med
anledning av de alarmerande uppgifter
som lämnats om verkningarna av försöksverksamheten
med friare försäljning
av starköl i Värmlands län samt
Göteborgs och Bohus län, medverka till
att försöksverksamheten avbryts?»;
samt

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) till
herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet:
»Har Statsrådet
uppmärksammat de stora olägenheter
som fjolårets oktoberstormar förorsakade
ca 7 000 av televerkets abonnenter
i Enköpings- och Västeråstrakten?

Vill Statsrådet vidtaga åtgärder för
att underlätta för telefonabonnenter
som två till fyra veckor icke kunde erhålla
av dem abonnerad service viss
eftergift i fråga om abonnentavgift eftersom
verkets förpliktelser gentemot
dem icke kunnat fullgöras?»; ävensom

den 12 januari

av herr Lidgard (h) till herr statsrådet
och chefen för utbildningsdepartementet:
»Är Statsrådet i tillfälle att
redovisa vilka åtgärder som skolväsendets
statliga myndigheter vidtar för att
inhämta de kommunala huvudmännens
synpunkter på för dem kostnadskrävande
pedagogiska innovationer?»

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.19.

In fidem
K.-G Lindelöw

/Solveig Gemert

Tisdagen den 16 januari 1968

Nr 1

Tisdagen den 16 januari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet
ankomna

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 16 januari 1968.

Till justitiedepartementet har denna
dag från länsstyrelsen i Kopparbergs
län inkommit fullmakt för landstingsmannen
Ivar Andersson, Fredriksberg,
som vid ny röstsammanräkning utsetts
till ledamot av riksdagens första kammare
i stället för avgången ledamot av
kammaren.

Granskning av fullmakten företas inför
chefen för justitiedepartementet i
närvaro av vederbörande fullmäktige i
riksbanken och riksgäldskontoret.

Någon anmärkning framställs ej mot
fullmakten.

Detta protokoll och den granskade
fullmakten skall överlämnas till första
kammaren.

Enligt uppdrag:

Margit Hirén

Det antecknades, att herr Andersson,
Ivar, (s) utsetts att inträda såsom ledamot
av kammaren i stället för herr
Bergstrand, vilken avlidit.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
erhöll på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag hemställer att — sedan
kammaren den 12 dennes beslutat
att antalet suppleanter i konstitutionsutskottet
skall vara 13 — kammaren nu
måtte besluta att ytterligare en suppleant
i nämnda utskott skall väljas och

att antalet av de suppleanter som nu
skall utses sålunda måtte fastställas till
14.

Denna hemställan bifölls.

Ordet lämnades ånyo till herr FÖRSTE
VICE TALMANNEN, som nu anförde: Herr

talman! För vart och ett av de
val som skall förrättas vid detta plenum
ber jag att få avlämna gemensamma
listor. Listorna har godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen,
och varje lista upptar
namn på så många personer som
det ifrågavarande valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
därefter ifrågavarande listor, tjugusex
till antalet.

Företogos val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta ledamöter i utrikesutskottet,
tio ledamöter i konstitutionsutskottet,
femton ledamöter i statsutskottet, tio
ledamöter i bevillningsutskottet, åtta
ledamöter i bankoutskottet, åtta ledamöter
i första lagutskottet, åtta ledamöter
i andra lagutskottet, åtta ledamöter
i tredje lagutskottet, tio ledamöter i
jordbruksutskottet och tolv ledamöter
i allmänna beredningsutskottet.

Sedan de av herr förste vice talmannen
för dessa val avlämnade listorna,
alla försedda med partibeteckningen
»Den gemensamma listan», blivit i tur
och ordning av herr talmannen upplästa
och av kammaren godkända, befanns,
att följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits
å respektive listor, utsetts till

Nr 1

Tisdagen den 16 januari 1968

ledamöter i utrikesutskottet:

herr Andersson, Birger, (s)

» Pettersson, Georg, (s)

» Geijer, Arne, (s)

» Holmberg (h)

» Lundström (fp)

» Bengtson (ep)

» Möller (s)

» Dahlén (fp)

ledamöter i konstitutionsutskottet:

herr Pettersson, Georg, (s)

» Olsson, Erik, (s)

» Anderson, Carl Albert, (s)

» Sveningsson (h)
fru Segerstedt Wiberg (fp)
herr Andersson, Torsten, (ep)

» Dahl (s)

» Sörlin (s)

» Hernelius (h)

» Sörenson (fp)

ledamöter i statsutskottet:

herr Gillström (s)

» Näsström (s)

» Andersson, Birger (s)

» Virgin (h)

» Andersson, Axel, (fp)

» Johansson, Ivar, (ep)

» Persson, Fritz, (s)

» Svensson, Rikard, (s)
fru Wallentheim (s)
herr Kaijser (h)

» Nyman (fp)

» Mårtensson (s)

» Bengtson (ep)

» Petersson, Bertil, (s)

» Ottosson (h)

ledamöter i bevillningsutskottet:

herr Eriksson, Einar, (s)
fröken Ranmark (s)
herr Ericsson, John (s)

» Nilsson, Yngve, (h)

» Stefanson (fp)

» Sundin (ep)

» Wärnberg (s)

» Johansson, Tage, (s)

» Jacobsson, Gösta, (h)

» Lundström (fp)

ledamöter i bankoutskottet:
herr Ståhle (s)

» Larsson, Åke, (s)

» Palm (s)

» Åkerlund (h)

» Hilding (fp)

» Larsson, Nils Theodor, (ep)
» Lundin (s)

» Enarsson (h)

ledamöter i första lagutskottet:
herr Svedberg, Erik, (s)
fröken Mattson (s)
herr Hjorth (s)

» Arvidson (h)

» Ernulf (fp)

» Svanström (ep)
fru Lindström (s)
herr Schött (h)

ledamöter i andra lagutskottet:
fru Carlqvist (s)
herr Strand (s)

» Larsson, Lars, (s)

» Hiibinette (h)
fru Hamrin-Thorell (fp)
herr Carlsson, Eric, (ep)

» Dahlberg (s)

» Edström (fp)

ledamöter i tredje lagutskottet:
herr Karlsson, Göran, (s)

» Kristiansson, Svante, (s)

» Johansson, Knut, (s)

» Ohlsson, Ebbe, (h)

» Alexanderson (fp)

» Gustafsson, Nils-Eric, (ep)

» Jansson, Erik, (s)

» Åkesson (fp)

ledamöter i jordbruksutskottet:
herr Svedberg, Lage, (s)

» Mossberger (s)

» Hedström (s)

» Eskilsson (h)

» Skärman (fp)

» Hermansson (ep)

» Magnusson (s)

» Augustsson (s)

» Lundberg (h)

» Eriksson, Karl-Erik, (fp)

Tisdagen den 16 januari 1968

Nr 1

ledamöter i allmänna beredningsutskottet: herr

Möller (s)

» Carlsson, Oscar, (s)

» Hedlund (s)

» Wallmark (h)

» Peterson, Eric Gustaf, (fp)

» Kristiansson, Axel, (ep)

» Persson, Yngve, (s)

» Karlsson, Helge, (s)

» Pettersson, Karl, (s)
fru Hultell (h)

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer herr
Mossberger, fru Wallentheim samt herrar
Erik Jansson, Sveningsson, Axel
Gustafsson och Nils Theodor Larsson
ävensom till suppleanter för dem respektive
herrar Palm, Arne Pettersson,
Hjorth, Yngve Nilsson, Lundström och
Torsten Andersson.

herr Kilsmo (fp)

» Olsson, Ernst, (ep)

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning jämte sex suppleanter
för dessa revisorer.

Den av herr förste vice talmannen
för detta val avlämnade listan, som
bar partibeteckningen »Den gemensamma
listan», hade följande utseende:

Företogos val av tjugufem ledamöter
i riksdagens krigsdelegation jämte tjugufem
suppleanter för dessa ledamöter.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
bar partibeteckningen »Den gemensamma
listan» och hade följande utseende:

Mossberger, Eric G. V., (s)

Ledamot av första kammaren

Palm, N. Sture, (s)

Ledamot av första kammaren

Fru Wallentheim, Annie E. E., (s)
Ledamot av första kammaren

Pettersson, S. Arne, (s)

Ledamot av första kammaren

Jansson, A. Erik, (s)

Ledamot av första kammaren

Hjorth, Nils T., (s)

Ledamot av första kammaren

Sveningsson, N. Ragnar, (h)

Ledamot av första kammaren

Nilsson, N. Yngve, (h)

Ledamot av första kammaren

Gustafsson, J. Axel T., (fp)

Ledamot av andra kammaren

Lundström, N. Birger, (fp)

Ledamot av första kammaren

Larsson, Nils H. Theodor, (ep)
Ledamot av första kammaren

Andersson, Torsten, (ep)

Ledamot av första kammaren

Sträng (s)
Andersson, Sven, (s)
Strand (s)

Holmberg (h)
Boheman (fp)
Johansson, Ivar, (ep)
Ståhle (s)

Ericsson, John, (s)
Näsström (s)

Virgin (h)
Lundström (fp)

Lindström, fru, (s)
Lange (s)

Holmqvist (s)
Nilsson, Yngve, (h)
Jacobsson, Per, (fp)
Hermansson (ep)
Aspling (s)

Palme (s)

Kling (s)

Ohlsson, Ebbe, (h)
Alexanderson (fp)

Nr 1

Tisdagen den 16 januari 1968

Svedberg, Erik, (s)
Bengtson (ep)

Möller (s)

Andersson, Birger, (s)
Eskilsson (h)

Andersson, Axel, (fp)
Mossberger (s)

Pettersson, Georg, (s)
Andersson, Torsten, (ep)
Geijer, Arne, (s)

Hernelius (h)

Dahlén (fp)

Mattson, fröken, (s)
Hamrin-Thorell, fru, (fp)

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till ledamöter i riksdagens
krigsdelegation herrar Sträng,
Sven Andersson, Strand, Holmberg, Boheman,
Ivar Johansson, Ståhle, John
Ericsson, Näsström, Virgin, Lundström,
Erik Svedberg, Bengtson, Möller,
Birger Andersson, Eskilsson, Axel Andersson,
Mossberger, Georg Pettersson,
Torsten Andersson, Arne Geijer, Hernelius
och Dahlén, fröken Mattson samt
fru Hamrin-Thorell ävensom till suppleanter
för dem respektive fru Lindström,
herrar Lange, Holmqvist, Yngve
Nilsson, Per Jacobsson, Hermansson,
Aspling, Palme, Kling, Ebbe Ohlsson,
Alexanderson, Einar Eriksson, Sundin,
Björk, Fritz Persson och Sveningsson,
fru Segerstedt Wiberg, herrar Wickman,
Lars Larsson, Nils Theodor Larsson
och Palm, fröken Stenberg, herr
Hilding, fru Myrdal samt herr Ahlmark.

Anställdes val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr förste vice talmannen
för detta val avlämnade listan upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
fröken Ranmark (s)
herr Geijer, Arne, (s)

» Larsson, Lars, (s)

» Holmberg (h)

Eriksson, Einar, (s)

Sundin (ep)

Björk (s)

Persson, Fritz, (s)
Sveningsson (h)

Segerstedt Wiberg, fru, (fp)
Wickman (s)

Larsson, Lars, (s)

Larsson, Nils Theodor, (ep)
Palm (s)

Stenberg, fröken, (h)
Hilding (fp)

Myrdal, fru, (s)

Ahlmark (fp)

herr Lundström (fp)

» Sundin (ep)

» Johansson, Tage, (s)

» Björkman (h)

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska rådet.

Företogs val av två ledamöter i riksdagens
lönedelegation för återstående
delen av valperioden 1965—1968 efter
herrar Damström (s) och Söderberg
(s).

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som avsåg detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:

herr Jansson, Paul, (s)

» Karlsson, Helge, (s)

Efter det denna lista upplästs och
av kammaren godkänts, förklarades de
å listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i riksdagens
lönedelegation.

Anställdes val av suppleanter till förut
bestämt antal i de ständiga utskotten,
nämligen åtta suppleanter i utrikesutskottet,
fjorton suppleanter i konstitutionsutskottet,
tjugusju suppleanter
i statsutskottet, fjorton suppleanter i
bevillningsutskottet, elva suppleanter i

Tisdagen den 16 januari 1968

Nr 1

bankoutskottet, tolv suppleanter i första
lagutskottet, tretton suppleanter i
andra lagutskottet, tretton suppleanter
i tredje lagutskottet, fjorton suppleanter
i jordbruksutskottet och sjutton
suppleanter i allmänna beredningsutskottet.

suppleanter i utrikesutskottet:
herr Palm (s)
fröken Mattson (s)
herr Andersson, Sten, (s)

» Virgin (h)

» Andersson, Axel, (fp)

» Johansson, Ivar, (ep)

» Johansson, Tage, (s)

» Hernelius (h)

suppleanter i konstitutionsutskottet:
herr Dahlberg (s)

» Palm (s)

» Pettersson, Karl, (s)
fröken Stenberg (h)
herr Tistad (fp)

» Pettersson, Harald, (ep)

» Andersson, Sten, (s)

» Nyquist (s)

» Andersson, Ivar, (s)

» Svenungsson (h)

» Dahlén (fp)

» Olsson, Ernst, (ep)

» Lundström (fp)

» Holmberg (h)

suppleanter i statsutskottet:
herr Gustavsson, Bengt, (s)

» Larsson, Herbert, (s)

» Iljorth (s)

» Holmberg (h)

» Jacobsson, Per, (fp)

» Larsson, Nils Theodor, (ep)

» Rönnberg (s)

» Wååg (s)

» Persson, Yngve, (s)

herr Wallmark (h)

» Edström (fp)

» Björk (s)

» Larsson, Thorsten, (ep)

» Högström (s)
fru Ohlsson, Lilly, (s)
herr Åkerlund (h)

» Peterson, Eric Gustaf, (fp)

» Svensson, Erik, (s)

» Strandberg (h)

» Sun din (ep)

» Gustafsson, Nils-Eric, (ep)

» Schött (h)

» Dahlén (fp)

» Eriksson, Karl-Erik, (fp)
fru Olsson, Elvy, (ep)
herr Wirtén (fp)

» Olsson, Johan, (ep)

suppleanter i bevillningsutskottet:
herr Möller (s)

» Wirmark (s)

» Jansson, Paul, (s)

» Enarsson (h)

» Petersson, Erik Filip (fp)

» Mattsson (ep)

» Jansson, Erik, (s)

» Pettersson, Arne, (s)

» Stadling (s)

» Ottosson (h)

» Tistad (fp)

» Karlsson, Ove, (s)

» Fälldin (ep)

» Ahlmark (fp)

suppleanter i bankoutskottet:
herr Larfors (s)

» Rönnberg (s)

» Olsson, Manne, (s)

» Lundberg (h)

» Stefanson (fp)

» Mattsson (ep)

» Stadling (s)
fru Lundblad (s)
herr Brundin (h)

» Österdahl (fp)

» Wikberg (ep)

suppleanter i första lagutskottet:
herr Larfors (s)

» Hedlund (s)

» Karlsson, Helge, (s)

» Jacobsson, Gösta, (h)

Nr 1

Tisdagen den 16 januari 1968

fru Segerstedt Wiberg (fp)
herr Nilsson, Ferdinand, (ep)

» Carlsson, Oscar, (s)
fru Ohlsson, Lilly, (s)
herr Lundin (s)

» Lidgard (h)

» Hilding (fp)

» Nilsson, Nils, (ep)

suppleanter i andra lagutskottet:
herr Wanhainen (s)

» Magnusson (s)

» Högström (s)

» Blomquist (h)

» Petersson, Erik Filip, (fp)
» Larsson, Thorsten, (ep)

» Pettersson, Arne, (s)

» Andersson, Ivar, (s)

» Kaijser (h)

» Kilsmo (fp)
fru Olsson, Elvy, (ep)
herr Blom (fp)
fru Nilsson (ep)

suppleanter i tredje lagutskottet:
herr Larsson, Herbert, (s)

» Wirmark (s)

» Jansson, Paul, (s)

» Lidgard (h)

» Ernulf (fp)

» Fälldin (ep)

» Larsson, Åke, (s)

» Hansson (s)
fru Landberg (s)
herr Svenungsson (h)

» Skårman (fp)

» Nilsson, Nils, (ep)

» Österdahl (fp)

suppleanter i jordbruksutskottet:
herr Olsson, Manne, (s)

» Wanhainen (s)

» Kristiansson, Svante, (s)
fru Hultell (h)
herr Åkesson (fp)

» Pettersson, Harald, (ep)

» Svedberg, Erik (s)
fru Lundblad (s)
herr Lokander (s)

» Sveningsson (h)

» Jacobsson, Per, (fp)

» Wikberg (ep)

» Hubinette (h)

» Kristiansson, Axel, (ep)

suppleanter i allmänna beredningsutskottet:

herr Wååg (s)

» Hansson (s)
fru Landberg (s)

» Diesen (h)

» Hamrin-Thorell (fp)
herr Svanström (ep)

» Gustavsson, Bengt, (s)

» Nyquist (s)

» Svensson, Erik, (s)

» Blomquist (h)

» Sörenson (fp)

» Karlsson, Ove, (s)
fru Nilsson (ep)
fröken Stenberg (h)
herr Wirtén (fp)

» Olsson, Johan, (ep)

» Blom (fp)

I samband med valet av suppleanter
i utrikesutskottet beslöts, på framställning
av herr talmannen, att riksdagens
kanslideputerade genom utdrag av protokollet
skulle underrättas om kammarens
val av ledamöter och suppleanter
i utrikesutskottet samt anmodas låta
uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren valda medlemmarna i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
herr Palm (s)

» Jansson, Paul, (s)

» Wååg (s)

» Hernelius (h)
fru Segerstedt Wiberg (fp)
herr Carlsson, Eric, (ep)

» Hedlund (s)

» Andersson, Axel, (fp)

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till suppleanter i Nordiska rådet.

Tisdagen den 16 januari 1968

Nr 1

På framställning av herr talmannen
beslöts att riksdagens kanslideputerade
genom utdrag av protokollet skulle underrättas
om kammarens val av medlemmar
och suppleanter i Nordiska
rådet samt anmodas låta uppsätta och
till kamrarna ingiva förslag dels till
förordnanden för de valda, dels ock
till skrivelse till Konungen med anmälan
om de förrättade valen.

Anställdes val av två suppleanter i
riksdagens lönedelegation för återstående
delen av valperioden 1965—1968
efter herrar Paul Jansson (s) och Helge
Karlsson (s).

Den av herr förste vice talmannen
för detta val avlämnade listan upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
herr Petersson, Bertil, (s)
fru Landberg (s)

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till suppleanter i riksdagens lönedelegation.

Kammaren beslöt, på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
genom utdrag av protokollet
skulle underrättas om kammarens
val av ledamöter och suppleanter
i riksdagens lönedelegation samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag till skrivelse till Konungen
med anmälan om de förrättade valen.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1968 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 4,
med förslag till lag angående fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Majrts skrivelse nr 6, med
tillkännagivande att Kungl. Maj:t förordnat
statsrådet Lennart Geijer att under
innevarande riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt
§ 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll genom utdrag av
protokollet meddelas vederbörande utskott
samt riksdagens kanslideputerade.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 12, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 2 § 1 mom.
förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin, m. m.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 1—11 till statsutskottet,

motionerna nr 12—14 till bevillningsutskottet,

motionen nr 15 till bankoutskottet,
motionerna nr 16—23 till lagutskott,
motionen nr 24 till statsutskottet,
motionerna nr 25—28 till lagutskott
och

motionerna nr 29—33 till allmänna
beredningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till lagutskott: dels

justitieombudsmannens till innevarande
riksdag avgivna ämbetsberättelse,

dels ock militieombudsmannens vid
innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Vid föredragning av riksdagens revisorers
berättelse över den år 1967 av
dem verkställda granskningen av statsverket
hänvisades berättelsen, såvitt
avsåge §§ 12, 15, 16 och 17 till bevillningsutskottet,
§ 5 till lagutskott, §§29
och 30 till jordbruksutskottet samt i
övrigt till statsutskottet.

Nr 1

Tisdagen den 16 januari 1968

Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelser dels

över den år 1967 av dem verkställda
granskningen av riksbanken,
dels ock över den år 1967 av dem
verkställda granskningen av riksgäldskontoret.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

2, angående utgifter på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1967/
68;

nr 5, med förslag till förordning med
särskilda bestämmelser om insättning
på skogskonto;

nr 7, med förslag till narkotikastrafflag,
m. m.;

nr 8, angående livränta till vissa personer;
och

nr 9, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § förordningen den
22 april 1960 (nr 77) angående byggnadsforskningsavgift.

Anmäldes och bordlädes riksdagens
lönedelegations redogörelse för dess
verksamhet under år 1967.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och
herrar vice talmän i riksdagens
första kammare samt de ledamöter
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta tjänstemän hos kammaren,
samt kammarens sekreterare,
den i2 januari 196S.

§ 1

Antecknades att den under sessionsuppehållet
tjänstlediga stenografpersonalen
inkallats till tjänstgöring från och
med den 10 januari 1968, förste stenografen
Ernst L. Ekman dock från och
med den 8 januari.

§ 2

Anställdes som biträdande jurister
tills vidare under år 1968 revisionssekreteraren
Brit-Marie Ericsson från och
med den 9 januari och byrådirektören
Torgny Asplund från och med den 1
januari mot arvode om 2100 kronor
per månad.

§ 3

Anställdes som kontaktman riksdag—
skola från och med den 1 januari tills
vidare under år 1968 adjunkten HansOlof
Hanselid mot arvode tills vidare
intill den 1 mars 1968 av 2 100 kronor
per månad.

§ 4

Anställdes som reservstenografer/reservreferenter
från och med den 10 januari
tills vidare under år 1968 fru
Kerstin Eiderfors och fru Yvonne Junestrand;
och antecknades att expektansarvode
skulle utgå med 2 000 kronor
per år.

§ 5

Anställdes som maskinskrivare vid
snabbprotokollet från och med den 10
januari tills vidare under år 1968

fru M.-B. Backman
» K. Borg
» K. Gunnarson
» M. Holm
» I. Nordstrand
» G. Roos och
» G. Skoog.

Det antecknades, att till maskinskrivare
vid snabbprotokollet skulle utgå
dels expektansarvode med 250 kronor
för månad under vilken tjänstemannen
varit närvarande minst 75 % av den
tid han kallats till tjänstgöring, dels
timarvode med 14 kronor för tjänstgöring
före kl. 18.00, 17 kronor mellan
kl. 18—22 och 20 kronor efter kl. 22.00.

§ 6

Anställdes såsom biträde åt kontaktmannen
riksdag—skola förste vaktmästarna
Bertil Selfvin och Harry Eriksson
för tjänstgöring från och med den
1 januari tills vidare under år 1968 tre

Tisdagen den 16 januari 1968 Nr 1

Interpellation ang. åtgärder till förhindrande av gatukravaller och till bekämpande

av brottsligheten, m. m.

timmar per vecka. Ersättning skulle
utgå motsvarande ersättning för enkel
övertid.

§ 7

Beviljades fru Yvonne Junestrand ledighet
från tjänsten som reservstenograf
under vårsessionen 1968 för uppehållande
av vikariat som stenograf i
andra kammaren och förordnades som
vikarie för henne under nämnda tid
redaktören Anders Ghristensson som
reservreferent.

§ 8

Då jämlikt 30 § 4 mom. i riksdagsstadgan
herr talmannen äger besluta
om semester och annan ledighet för
tjänsteman beslöts nu att åt herr talmannen
uppdraga att vid beviljande
av ledighet för semester och sjukdom
ävensom vid annan anledning för tid
ej överstigande två månader jämväl förordna
om ersättare för den från tjänsten
ledige.

År och dag som ovan.

K.-G. Lindelöw

Interpellation ang. åtgärder till förhindrande
av gatukravaller och till bekämpande
av brottsligheten, m. m.

Herr NILSSON, FERDINAND, (ep) erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Rättsvårdens fortskridande
förfall belyses av att 1954 var
antalet för polisen kända strafflagsbrottsbalksbrott
201 000, år 1964 336 000
och i årets statsverksproposition anger
justitieministern motsvarande siffra för
1966 till omkring 410 000. Denna fruktansvärda
utveckling motsvaras av en
mycket låg uppklarningsprocent, år
1962 43 procent och få år därefter 30
procent. Tjuvnadsbrott klaras upp endast
i vart femte fall och förblir i de
fyra fallen straffria.

Med skärpa konstaterade justitieministern
— det var 1967 — en skräm -

mande utveckling mot allt flera våldsbrott,
alltmera ökad hänsynslöshet och
råhet. Eftersläpningen inom domstolar,
åklagarorganisation och beträffande
polisen innebär att många brott skjuts
åt sidan. Att spaningsresultat icke föreligger
beror ofta nog på att spaning och
utredning på grund av personalbrist
icke kommit till stånd eller måst göras
summariskt. Ett uttag av övertidsarbete
inom poliskåren på inemot 2,5 milj. arbetstimmar
per år vilar på en personalbrist
av ca 1 000 personer; och begränsningen
av polisens arbetstid från 45
timmar till 42,5 timmar i veckan motsvarar
ett personalbortfall av mellan
300 och 400 polistjänster. De blygsamma
förstärkningar som departementet trots
stränga budgetdirektiv lyckats genomföra
kan icke betyda resurser som kan
pressa den stigande brottsligheten tillbaka.

När jag för ett år sedan genom interpellation
krävde åtgärder för bättre
skydd åt polismän och enskilda var
det särskilt med tanke på sådana fall
som de rikspolischefen fäst uppmärksamheten
på. Från början av januari
1965 till slutet av oktober 1966 hade
945 polismän utsatts för misshandel.
Det motsvarar tre fall av misshandel
mot polismän på två dagar.

En avslöjad brottsling i Sverige har
ett ganska gott rättsskydd, men enskilda,
vilkas rätt kränkts, berövas rättsskydd
därför att polisen inte hinner med deras
ärenden, inte mäktar följa upp beivrandet
av mer än en ringa procent av
egendomsbrotten eller skydda människor
mot våldsverkare. Ensamboende —
och det är många, inte bara ute i bygderna
utan också i storstäderna — liksom
åldringar utsätts för ökade risker.
Många känner ökad otrygghet på vägar
och gator efter mörkrets inbrott. Kravet
på bättre rättsvårdande skydd, effektivare
domstol- och åklagarorganisation
och en poliskår stark nog att avhålla
våldsverkare och andra brottslingar
samt lösa spanings- och utred -

24 Nr 1 Tisdagen..den. 16. januari 1968

Interpellation ang. åtgärder till förhindrande av gatukravaller och till bekämpande
av brottsligheten, m. m.

ningsuppgifterna är en nödvändighet
för att förhindra att vår gamla rättskultur
undermineras och nedbrytes.

Härtill kommer nödvändigheten att
komma till rätta med de element som
i klart syfte att komma vår demokratiska
samhällsordning till livs systematiskt
söker strid med ordningsmakten.

I ett föredrag på Juridiska föreningen
i Uppsala berörde polismästare Liining
det förhållandet att gatukravaller, fönsterkrossning
och åverkan av annat slag
systematiskt organiseras, att »demonstranter»
mobiliseras exempelvis från
Uppsala till Stockholm och att det därvid
uppenbarligen är en huvuduppgift
för vederbörande ledare att misskreditera
och söka strid med ordningspolisen.

En offentlig utredning har pekat på
att vissa politiska kretsar öppet deklarerat
sig avse att med våld tillskansa
sig makten. Sådana pratrevolutionärer
är emellertid långt mindre farliga än
andra, vilkas grundåskådning man känner
men som utåt inte underlåter att
tala om sitt demokratiska sinnelag. Erfarenheter
från åtskilliga andra länder
visar på behovet av att samhället har
erforderliga resurser till sitt förfogande
för att trygga rättsordningen. De som
ser en huvuduppgift i att bekämpa och
misskreditera ordningsmakten, de som
gärna beflitar sig om att angripa dem
som har till uppgift att bekämpa främmande
spionerier, de visar också därmed
att de icke har sin andliga förankring
inom lagbunden svensk demokrati.
Det framstår med hänsyn till polisens
arbetsbelastning som önskvärt att åtgärder
vidtages för att få slut på de
mer eller mindre politiskt anknutna
ligabildningar som ligger bakom de allt
oftare förekommande gatukravallerna
och trotsandet av myndigheternas anvisningar
och beslut. Det är exempelvis
inte rimligt att avsevärda polisstyrkor
skall bindas därför att politiska gangster
envisas att angripa och störa utländska
ambassader i Stockholm. Dy -

likt trodde man hörde till ett helt annat
politiskt luftstreck än det demokratiska
Norden. Landshövdingen i
Stockholm har uttalat att det blir nödvändigt
att polisen skärper sin hållning.
Inom huvudstadens plikttrogna
poliskår, som under år 1967 presterat
344 000 övertidstimmar, har man nog
icke alltid haft känslan av att ha stöd
uppifrån. Förtroendeuttalandet för dem
som i ett kritiskt läge har att verkställa
regeringens självklara skyldighet att
upprätthålla lag och ordning bör inte
blandas med uttalanden av sympati för
kravallernas anstiftare.

Under hänvisning till min interpellation
i januari 1967 och de utfästelser
som i sammanhang därmed kom till
uttryck ber jag om kammarens medgivande
att till statsrådet och chefen för
justitiedepartementet få rikta följande
frågor:

1) När kan det förväntas att den i
utsikt ställda omarbetning av gällande
vapenförordning föreligger som kan
ge klarare besked och större möjlighet
för polisman och enskilda till erforderligt
självförsvar?

2) När kan det förväntas att anordningar
i erforderlig utsträckning kan
vara genomförda, som gör de spridda
militära vapenförråden inbrottssäkra
och förhindrar att grova brottslingar
därifrån skaffar sig utrustning?

3) När kan det förväntas att en upprustning
av polispersonalen med godtagbar
skyddsväst m. m. kan vara genomförd? 4)

När kan det förväntas att undersöknings-
och spaningsarbetet om de
organiserade gatukravallernas anstiftare
har framskridit så långt att en upprensning
kan genomföras beträffande
sådana med en lugn demokratisk samhällsordning
oförenliga företeelser och
polis frigöras från därav orsakad gatubevakning
för fyllande av andra mer
eftersläpande uppgifter?

5) Är statsrådet villig att medverka
till en utbyggnad av polisorganisatio -

Tisdagen den 16 januari 1968

Nr 1

Interpellation ang. insyn i företag som beviljats industrigarantilan eller lokaliseringsstöd
— Interpellation om allmän arbetslöshetsförsäkring, m. m.

nen som ej blott gör det möjligt att
liejda den år från år växande brottsligheten
utan även skapar den ökade effektivitet
och respekt för samhällets
maktresurser på området som är förutsättning
för ett förbättrat läge?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation ang. insyn i företag som
beviljats industrigarantilån eller lokaliseringsstöd Ordet

lämnades härefter till herr
BRUNDIN (h), som anförde:

Herr talman! I samband med att AB
Hägglund & Söner försålde delar av sin
rörelse och varslade om friställning av
750 anställda, sade inrikesministern enligt
Svenska Dagbladet den 21 juli 1967
att »informationen från företagets sida
till de anställda och till kommunen liksom
till oss har varit ganska så knapphändig».
Åtskilliga regeringsledamöter
har vid flera tillfällen, bl. a. vid debatterna
den 15 september i fjol mellan socialdemokraterna
och högerpartiet, gjort
uttalanden om att såväl regeringen som
myndigheterna i övrigt inte har tillräcklig
insyn i företag i vilka staten
har intressen att bevaka.

AB Hägglund & Söner har kommit
i åtnjutande av såväl industrigarantilån
som lokaliseringsstöd.

I kungörelsen om statligt kreditstöd
till hemslöjd, hantverk och småindustri,
SFS 1960 nr 372, stadgas i § 13 om industrigarantilån
följande:

»Den som ansöker om lånegaranti
skall utfästa sig att, i den mån kommerskollegium
eller företagareföreningen
så påfordrar, tillhandahålla upplysningar
samt handelsböcker och andra
affärshandlingar beträffande rörelsen
ävensom låta ombud för kollegium eller
föreningen besiktiga denna.»

I kungörelsen om statligt lokalise -

ringsstöd, SFS 1965 nr 101, föreskrives
i § 7 följande:

»I samband med beslut om lokaliseringsstöd
föreskrivas de särskilda villkor
som med hänsyn till ändamålet
med stödet och i övrigt behöves.»

Myndigheterna har således goda möjligheter
till insyn i företag i vilka staten
har ekonomiskt engagemang. Dessa
i lag angivna insynsmöjligheter står
i skarp kontrast mot inrikesministerns
ovan återgivna uttalande om knapphändig
information.

Åberopande det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
få ställa följande fråga:

Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redovisning för hur de i lag angivna
insynsmöjligheterna utnyttjats dels
i fråga om AB Hägglund & Söner, dels
i fråga om övriga företag, vilka beviljats
industrigarantilån eller lokaliseringsstöd? Även

denna anhållan bifölls.

Interpellation om allmän arbetslöshetsförsäkring,
m. m.

Herr BRUNDIN (h) fick ånyo ordet
och yttrade:

Herr talman! Läget på arbetsmarknaden
har på kort sikt radikalt försämrats.
Redan under hösten 1965 inträffade
en försämring av svensk ekonomi
med arbetslöshet som följd. Sedan dess
har försvagningen fortsatt.

Sammanlagt ungefär 100 000 människor
saknar nu enligt senast gjorda beräkningar
arbete. Då har medräknats
även alla som saknar varaktig sysselsättning
men i stället är föremål för
AMS omhändertagande i beredskapsarbete,
arkivarbete, omskolningskurser
etc.

Däremot har jag inte tagit hänsyn
till den omfattande dolda arbetslösheten
som man också bör räkna med, om

Nr 1

Tisdagen den 16 januari 1968

Interpellation om allmän arbetslöshetsförsäkring, m. m.

man vill ha en helt rättvisande bild av
arbetsmarknadsläget.

Dagens arbetsmarknadssituation präglas
av en del nya drag. Under tidigare
konjunkturdämpningar har tjänstemännen
i mera ringa utsträckning drabbats
av arbetslöshetens gissel. Men under senare
tid har även tjänstemannagrupperna
i tilltagande utsträckning friställts
från sina arbeten. Att bilden kan te sig
bekymmersammare för tjänstemannagrupperna
— och därmed skärpa kravet
på ökade trygghetsinsatser — beror
givetvis på att dessa grupper ofta inte
har sin trygghet utbyggd på samma
sätt som andra löntagarkategorier.

Ett annat bekymmersamt inslag är
den »dolda» ungdomsarbetslösheten.
Många ungdomar, som just nu slutat skolan
eller fullgjort sin värnpliktstjänstgöring,
kan inte få arbete. Det är många
som står arbetslösa med en dyrbar utbildning
bakom sig.

Arbetsmarknadsstyrelsens generaldirektör
varnade nyligen för »panikartade
politiska utspel» i fråga om arbetsmarknadsläget.
Det är naturligtvis riktigt
att man inte skall gripas av panik,
men det tycks också finnas anledning
att varna för att undervärdera situationen.

Det vore vårdslöst om man bagatelliserade
arbetslöshetsproblemet, som regeringen
tycks vilja göra, och förlitade
sig på att en snabb och varaktig
konjunkturuppgång skall ställa allting
till rätta.

Enligt min uppfattning vilar de i finansplanen
optimistiskt gjorda bedömningarna
på ett bräckligt underlag, inte
minst mot bakgrund av de händelser
som inträffat efter det att finansplanen
skrevs. I finansplanen har inte hänsyn
kunnat tas till den effekt på den europeiska
konjunkturen som åsyftas med
de åtgärder som president Johnson föreskrivit
i syfte att minska underskottet
i Förenta staternas betalningsbalans
mot Europa. Med stor sannolikhet
kommer dessa åtgärder att verka ytterligare
dämpande på svensk ekonomi

och fördröja den väntade konjunkturuppgången.

Därmed markeras enligt min mening
kravet på sysselsättningsbefrämjande
åtgärder.

Den alldeles avgörande förutsättningen
för att på längre sikt komma till
rätta med arbetslösheten och lägga
grunden till en fortsatt snabb välståndsstegring
i vårt samhälle är givetvis en
sådan omläggning av den ekonomiska
politiken att nya arbetsplatser kan skapas.
Detta sammanhänger emellertid
med bl. a. näringspolitikens utformning
och skall därför inte närmare behandlas
i detta sammanhang.

Vid sidan härav måste man emellertid
på kort sikt förstärka arbetsmarknadspolitiken
och dessutom mera varaktigt
bygga ut och fördjupa trygghetspolitiken.
Bl. a. aktualiseras frågan om
en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Hittills har emellertid regeringen intagit
en förvånansvärt passiv attityd till
frågan om att utsträcka det försäkringsmässiga
skyddet till att omfatta även
de grupper som nu står utanför.

Med stöd av det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att till Hans
Excellens statsministern få rikta följande
fråga:

Är regeringen nu beredd att dels vidtaga
sådana åtgärder att frågan om en
allmän arbetslöshetsförsäkring skyndsamt
kan föras till en positiv lösning
och därvid beakta även tjänstemännens
nya situation, dels vidta åtgärder i
syfte att minska arbetslösheten bland
ungdomen?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Anmäldes och bordlädes följande motioner: nr

34, av herrar Ahlmark och Fälldin,
om hearings i riksdagens utskott;

nr 35, av herr Holmberg m. fl., om
åtgärder för att fördjupa och stärka
det svenska folkstyret;

Tisdagen den 16 januari 1968

Nr 1

nr 36, av herrar Lundberg och Svenungsson,
angående användningen av
statliga anslag till utvecklingsbistånd;

nr 37, av herr Nyman m. fl., om ökad
utbildning och forskning inom datatekniken; nr

38, av herr Holmberg in. fl., om
avslag å Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till politiska partier; nr

39, av herr Peterson, Eric Gustaf,
angående kostnaderna för s. k. polititransporter; nr

40, av herr Enarsson och herr
Nilsson, Yngve, om ökad spårvidd på
statens järnvägar mellan Karlshamn
och Vislanda;

nr 41, av herr Olsson, Johan, m. fl.,
om byggande av enskilda vägar som
statskommunala beredskapsarbeten;

nr 42, av herr Petersson, Erik Filip,
m. fl., angående statens järnvägars planer
för bibehållande av stationer å affärsbanenätet; nr

43, av herr Holmberg m. fl., om
vissa sparstimulerande åtgärder;

nr 44, av herr Sörenson och herr
Peterson, Eric Gustaf, om boxnings
straffbarhet;

nr 45, av fru Wallentheim in. fl., om
förbud mot tillsats av bly i motorbensin; nr

46, av herr Holmberg m. fl., angående
straffet för nedskräpning;

nr 47, av herr Wikberg, angående besvärstiden
vid beslut om tomtindelning; nr

48, av herr Fålldin m. fl., om viss
uppräkning av det extra mjölkpristilllägget
i norra Sverige;

Meddelande ang. enkel fråga
nr 49, av herr Holmberg m. fl., angående
åtgärder för miljö- och naturvård,
m. m.;

nr 50, av herr Holmberg m. fl., om
åtgärder för att öka trafiksäkerheten;
och

nr 51, av herr Nyman m. fl., om inrättande
av en trafikteknisk försöksanstalt.

Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga denna dag framställts av herr
Olsson, Johan, (ep) till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet:
»Vilka åtgärder avser Statsrådet vidtaga
i anledning av aviserade friställningar
och nedläggningar vid Gefa- och
Hiab-Foco-företagen i Ljusdal samt den
i övrigt svåra sysselsättningssituationen
i västra Hälsingland?»

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan
för kammarens nästa
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för dennad
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.31.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

KUNGL. BOKTR. STHLM 1968