Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1970
ProtokollRiksdagens protokoll 1970:1
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1970
10—15 januari
Debatter m. in.
Lördagen den 10 januari Sid.
Ålderspresidentens hälsningsanförande........................... 3
Anföranden av ålderspresidenten och talmannen efter talmansvalen.. 5
Meddelande ang. sammanträdestider, m. m....................... 6
Tisdagen den 13 januari
Talmannens anförande vid riksdagens öppnande.................. 7
Onsdagen den 14 januari
Interpellationer av:
fru Marklund (vpk) ang. en förbättrad företagsdemokrati inom
LKAB................................................... 9
herr Wiklund i Stockholm (fp) ang. verkställigheten av påföljd av
brott begånget i annan europeisk stat........................ 10
herr Hansson i Skegrie (ep) ang. den bebådade ändrade kapitalbeskattningens
inverkan på näringspolitik och samhällsekonomi... 11
herr Blomkvist (s) ang. skolans undervisning om parterna på arbetsmarknaden
........................................... 13
herr Börjesson i Glömminge (ep) ang. förbättring av det ekonomiska
stödet åt fiskare..................................... 14
herr Wennerfors (m) ang. effektivisering av lagerhållning och distribution
inom den offentliga sektorn.......................... 14
herr Stridsman (ep) ang. återförande till tidigare fastighetsägare
av viss för militära ändamål disponerad skogsmark i Norrbottens
län...................................................... 15
herr Bergman (s) ang. reglerna för statsbidrag till kommunala bostadstillägg.
.............................................. 17
herr Johansson i Skärstad (ep) ang. informationen om den relativa
betygsskalans tillämpning.................................. 18
fru Kristensson (m) ang. de svenska insatserna för hjälp åt Biafras folk 18
herr Holmberg (m) ang. de s. k. paritetslånen för bostadsbyggande 19
t_Andra kammarens protokoll 1970. Nr 1
2
Nr 1
Innehåll
Sid.
Meddelande om enkla frågor av:
herr Josefson i Arrie (ep) ang. bestämmelserna om realisationsvinstbeskattning
vid tvångsförsäljning av fastighet................ 21
fru Marklund (vpk) ang. tidpunkten för de statliga företagens utträde
ur Svenska arbetsgivareföreningen..................... 21
herr Werner (m) ang. svenska insatser för återuppbyggnad och
humanitär hjälp i Biafra................................... 21
herr Svensson i Kungälv (s) ang. saltningen av gator och vägar.... 21
herr Eriksson i Arvika (fp) ang. beredskapen mot epidemier av
»Hongkongtyp»........................................... 21
herr Werner (m) ang. den kostnadsfria slutna vården av folkpensionärer
.................................................. 21
herr Thylén (m) ang. tidpunkten för framläggande av varvsutredningens
betänkande..................... 21
Torsdagen den 15 januari
Interpellationer av:
fru Gradin (s) ang. inrättande av professurer i socialpolitik....... 29
fru Ryding (vpk) ang. arbetsmedicinska institutets arbetsuppgifter 29
herr Svensson i Kungälv (s) ang. insatserna för hjälp åt Biafras folk 30
Meddelande om enkla frågor av:
herr Andersson i Storfors (s) ang. kommuns bidrag till indragnings
hotade
tågturer........................................... 33
herr Nordstrandh (m) ang. skolöverstyrelsens utredning om användningen
av betyg och test vid utbildning och anställning. ... 33
herr Clarkson (m) ang. förbättring av räddningstjänst och säkerhetsanordningar
vid flygplatser............................. 33
herr Andersson i Örebro (fp) ang. åtgärder för att förhindra s. k.
automatiska reklamsamtal över telefonnätet.................. 33
herr Eliasson i Sundborn (ep) ang. tidpunkten för tillsättande av
en utredning rörande skatteutjämningssystemet och kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun........................ 33
Samtliga avgjorda ärenden
Lördagen den 10 januari
Val av talman och vice talmän.................................. 5
» » sekreterare............................................. 6
Onsdagen den 14 januari
Val av talmanskonferens....................................... 8
» » kanslideputerade....................................... 8
» » kanslitillsättare......................................... 8
Torsdagen den 15 januari
Val av ledamöter i de ständiga utskotten......................... 22
» » statsrevisorer med suppleanter........................... 24
» » ledamöter i riksdagens krigsdelegation..................... 24
» » suppleanter i de ständiga utskotten....................... 25
Lördagen den 10 januari 1970
Nr 1
3
I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.
Lördagen den 10 januari
Kl. 11.00
§ 1
Hälsningsanförande
Sammanträdet öppnades av representanten
för Stockholms stad herr ERLANDER
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande ord:
Ärade kammarledamöter! Enligt
grundlagens bud hälsar jag er välkomna
till årets riksdagsarbete.
1970 års riksdag är tvåkammarsystemets
sista. Genom enkammarsystemets
införande förverkligas väsentliga delar
av den författningsreform, vars slutgiltiga
utformning alltjämt är föremål för
grundlagberedningens prövning.
Tidigare avgörande förändringar av
vår konstitution — 1809, 1865 och 1919
— föregicks av våldsamma meningsbrytningar
under årtionden. Å ena sidan
knöts stora förhoppningar, drömmar
och förväntningar till besluten; å andra
sidan fanns oro och ångest inför det nya
och dess risker.
Nuets författningsreform framstår inte
som en lösning av lidelsefullt tillspetsade
motsättningar. I lugn och ro har vi
diskuterat hur vi skall skapa så goda
och effektiva arbetsförhållanden som
möjligt för demokratin och hur vi skall
underlätta medborgarnas delaktighet
och medansvar vid utformningen av landets
politik.
Det vore värdefullt om tvåkammarsystemets
sista år användes till att
grundligt genomtänka på vilket sätt vi
kan bidra till att detta syfte vinnes. Det
är möjligt att de nya förhållandena med
det stora antalet ledamöter samlade i en
kammare kommer att framtvinga en
ökad självdisciplin och en förändrad debatteknik.
Det skulle vara av värde om
vi redan vid årets riksdag började träna
oss för de kommande förändringarna.
Ett nytt årtionde riktar våra tankar
mot framtiden. Däri ligger något värdefullt,
framför allt för oss riksdagsmän
som aldrig får glömma att våra beslut i
nuet ofta har verkningar lång tid framöver.
Vi bör grunda våra beslut på god
känndom om de framtida utvecklingstendenserna.
Men det är inte så att vi
skall passivt acceptera vad teknik och
forskning har att bjuda oss. Tvärtom
kan det vara vår uppgift att undersöka
huruvida utvecklingen kan innebära risker
för den enskilde individen. Om så
är fallet måst vi som samhällets representanter
söka skydda människan.
Ett område där dessa förhållanden
framstår med särskild vikt är den för
alla människor betydelsefulla frågan om
vår miljö. Här kan inaktivitet och underlåtenhet
från samhällets sida utgöra
ett ödesdigert hot mot de enskilda människorna.
Sverige har på detta område
ett alldeles särskilt ansvar. På svenskt
initiativ beslöt FN:s generalförsamling
1968 att under 1972 hålla en internatio
-
1* — Andra kammarens protokoll 1970. Nr 1
4
Nr 1
Lördagen den 10 januari 1970
Hälsningsanförande
nell konferens om den mänskliga miljön
för att bidra till en internationell samordning
och ett internationellt tänkande
i dessa globala frågor. Strax före jul
antogs också vår inbjudan att förlägga
konferensen till Sverige.
Frågan om vår miljö — ytterst frågan
om vår möjlighet att överleva — är ett
område där enskilda människor har
möjligheter att påverka utvecklingen.
Även ett litet land som Sverige kan här
påverka det internationella skeendet.
Vad som hänt på miljövårdens område
är ett tecken på ökat medinflytande och
öppnar möjligheter till mera direkta
kontakter mellan opinion och parlamentariker.
Inom miljöpolitiken framträder nödvändigheten
av ett nära samarbete mellan
individerna och samhället med särskild
styrka. Vi måste ha klart för oss
att här som på nästan alla de områden
vi behandlar gäller att vi har behov av
medborgarnas delaktighet och engagemang
vid politikens utformning. Ett sådant
medborgarengagemang är i längden
det enda hållbara svaret på talet
om de kriser som demokratin för närvarande
genomlever.
Med dessa ord, ärade kammarledamöter,
ber jag att än en gång få hälsa er
välkomna till årets riksdagsarbete.
Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.
§ 2
Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
av honom till erforderligt antal för tillfället
antagen; och blev dessa åtgärder
på framställd proposition av kammaren
godkända.
§ 3
Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
DEPARTEMENTSPROTOKOLL
8.
1.1970
Granskning av fullmakter för ledamöter
av riksdagens andra kammare
Till justitiedepartementet har från
länsstyrelsen i Stockholms län inkommit
fullmakter för redaktören Folke
Björkman och statssekreteraren SvenGöran
Olhede som vid nya röstsammanräkningar
utsetts till ledamöter av
riksdagens andra kammare i stället för
avgångna ledamöter av kammaren.
Kungl. Maj :t har den 19 december 1969
förordnat att granskning av fullmakterna
skall företas inför statsrådet Carl
Lidbom.
Granskning av fullmakterna företas
enligt § 32 riksdagsordningen.
Av fullmäktige i riksbanken är herrar
Wärnberg, Bengtson och Nilsson
närvarande vid granskningen och av
fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Östman, Fredriksson och Lindmark.
Någon anmärkning framställs ej mot
fullmakterna.
Protokoll över granskningen skall tillsammans
med fullmakterna överlämnas
till andra kammaren.
Enligt uppdrag
Margit Hirén
Vid detta protokoll var fogade de däri
omförmälda fullmakterna för herrar
Folke Björkman och Sven-Göran Olhede
att inträda såsom ledamöter av kammaren
för tiden till den 1 januari år
1971 efter herr Bohman respektive herr
Gustafsson i Stockholm.
§ 4
Företogs upprop av kammarens ledamöter.
Vid uppropet befanns herrar Ahlmark,
Zetterström, Dahlgren, Karlsson
i Olofström, Nilsson i Bästekille, Clarkson
och Dockered vara frånvarande.
Lördagen den 10 januari 1970
Nr 1
5
Herrar Ahlmark, Karlsson i Olofström,
Nilsson i Bästekille, Clarkson
och Dockered hade i till kammaren ingivna
ansökningar, som nu upplästes,
anhållit om ledighet från riksdagsgöromålen,
herr Dockered med åberopande
av läkarintyg.
Herrar Zetterström och Dahlgren hade
genom telefonsamtal till kammarens
kansli anmält att de på grund av sjukdom
icke kunde närvara vid uppropet.
§ 5
Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång till talman ha blivit
utsedd herr Allard med samtliga avgivna
eller 221 röster.
§ 6
Företogs val av förste vice talman.
Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 175 röster tillfallit herr von
Friesen och 2 herr Cassel.
Kammaren hade alltså till förste vice
talman utsett herr von Friesen.
§ 7
Anställdes val av andre vice talman.
Sedan valsedlarna öppnats och uppräknats
befanns 171 röster hava tillfallit
herr Cassel och 2 herr von Friesen.
Kammaren hade alltså till andre vice
talman utsett herr Cassel.
§ 8
Herr ERLANDER, som nu lämnade
talmansplatsen, yttrade därvid till herr
talmannen:
Jag ber att få överlämna talmansklubban
till herr talmannen.
Herr TALMANNEN intog talmansplatsen
och anförde:
Herr ålderspresident, ärade kammarledamöter!
Jag tackar å egna och herrar
vice talmäns vägnar för det förtroende
som talmansvalen innebär för oss.
§ 9
Upplästes ånyo och lades till handlingarna
under § 4 här ovan omförmälda
ansökningar.
Ansökningarna var så lydande:
Till Riksdagens andra kammare
Anhåller härmed om ledighet från
riksdagsarbetet till den 15 januari på
grund av studieresa i Israel.
Stockholm den 2 januari 1970
Per Ahlmark
Till Riksdagens andra kammare
På grund av utlandsresa anhålles härmed
vördsamt om ledighet från riksdagsarbetet
lördagen den 10 jan. 1970.
Olofström den 23 december 1969
Eric Karlsson
Till Riksdagens andra kammare
Härmed anhålles om ledighet från
riksdagsgöromålen under tiden 10/1—
12/1 1970 för enskilda angelägenheters
ordnande.
Bästekille den 5 januari 1969
Jöns Nilsson
Till Riksdagens andra kammare
På grund av utlandsvistelse får jag
härmed anhålla om ledighet lördagen
den 10 januari 1970.
Hälsingborg 27 november 1969
Rolf Clarkson
Till Riksdagens andra kammare
Med stöd av medsänt läkarintyg får
jag meddela att jag på grund av sjukdom
är förhindrad att infinna mig vid
uppropet den 10 januari 1970, samt anhåller
med stöd av samma intyg om ledighet
till den 16 januari detta år.
Järns Gård, 440 07 Sjövik den 8 januari
1970
Robert Dockered
Kammaren biföll dessa ansökningar.
I detta sammanhang beviljades herrar
Zetterström och Dahlgren ledighet
från riksdagsgöromålen innevarande
dag.
Lördagen den 10 januari 1970
6 Nr 1
Meddelande ang. sammanträdestider,
m. m.
Härefter upplästes följande till kammaren
inkomna ansökan:
Till Riksdagens andra kammare
Härmed anhåller jag om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden den 12 och
den 13 januari 1970 på grund av utlandsresa.
Stockholm den 10 januari 1970
Tage Erlander
Kammaren biföll denna ansökan.
§ 10
Föredrogs åter det under § 3 här
ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de däri avsedda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.
§ 11
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräknande
valet ha så utfallit, att till sekreterare
utsetts sekreteraren Sune K. Johansson
med samtliga avgivna eller 175 röster.
Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.
Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.
Nancy Eriksson Tage Magnusson
§ 12
Herr TALMANNEN yttrade:
Jag får tillkännagiva, att Kungl. Maj:t
låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att
tisdagen den 13 innevarande månad kl.
11.00 infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t har att meddela riksdagen.
§ 13
Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.
Detta förslag blev av kammaren bifallet.
§ 14
Meddelande ang. sammanträdestider,
m. m.
Herr TALMANNEN anförde:
Till kammarens ledamöter har utdelats
bl. a. en preliminär plan för sammanträdena
under vårsessionen 1970.
Därav framgår bl. a. att val av ledamöter
och suppleanter i utskott avses skola
äga rum vid sammanträdet torsdagen
den 15 januari kl. 10.00, att remissdebatten,
såsom tidigare preliminärt meddelats,
kommer att ta sin början onsdagen
den 21 januari kl. 10.00 och att en utrikes-
och handelspolitisk debatt hålles
onsdagen den 18 mars, då sammanträdet
likaledes börjar kl. 10.00.
Av planen framgår vidare att frågestunderna
i allmänhet förlägges till torsdagarna
och liksom hittills tar sin början
kl. 15.30 i andra kammaren. Första
kammarens frågestunder börjar kl. 15.00
eller en timme tidigare än förut. Den
första frågestunden kommer att äga rum
torsdagen den 22 januari kl. 10.00, d.v. s.
vid början av den andra remissdebattdagen.
I en stencilerad sammanställning har
lämnats vissa meddelanden angående
riksdagens arbete m. m. under vårsessionen.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.02.
In fidem
Sune K. Johansson
Tisdagen den 13 januari 1970
Nr 1
7
Tisdagen den 13 januari
Kl. 10.30
§ 1
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 14 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade samt
sex ledamöter att jämte talmannen och
vice talmännen tillsätta tjänstemän hos
kammaren.
§ 2
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för jämväl
dessa val samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid
plenum torsdagen den 15 i denna månad
företaga val av dels ledamöter och
suppleanter i de ständiga utskotten, dels
revisorer och revisorssuppleanter för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, dels ock ledamöter i
krigsdelegationen.
§ 3
Herr talmannen och kammarens ledamöter
begav sig kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i örgryte pastorat, prosten
Nils Oderstam. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Maj:t Konungen öppnade där riksdagen
med ett tal. Sedan första kammarens
talman härefter framfört första
kammarens vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:
Eders
Majestät!
Den vilja till minskning av spänning -
en mellan öst och väst som gjort sig
märkbar utgör en ljuspunkt i den utrikespolitiska
situationen, som för övrigt
kännetecknas av osäkerhet och konflikter.
Försämringen av krisläget i Mellersta
östern, det fortsatta kriget i Vietnam
och de tragiska förhållanden som
Nigeriakonflikten orsakat ger anledning
till allvarlig oro. Liksom tidigare bör
vårt land fortsätta att ge sitt fulla stöd
till och aktivt medverka i Förenta nationernas
arbete för fred och samförstånd
mellan länder och folk och för
en begränsning av den militära upprustningen.
Situationen i utvecklingsländerna och
då särskilt de krigsdrabbade områdena,
där nöden är skrämmande stor, talar
starkt för ökade biståndsinsatser
från vårt land för att bringa hjälp och
främja en fredlig utveckling.
Den ekonomiska utvecklingen i vårt
land, som visar ökad produktionskraft,
lugn prisutveckling och stark tillväxt av
våra samlade resurser, har skapat underlag
för väsentliga insatser för större
trygghet och ökad jämlikhet.
Förslaget om en skattereform som ger
de lägre inkomsttagarna en skattelättnad
hälsas med tillfredsställelse.
En fortsatt utbyggnad av den sociala
omvårdnaden är också av hög angelägenhetsgrad.
Höjningen av folkpensionärernas
standard och det ökade stödet
åt barnfamiljerna utgör betydande och
välkomna förbättringar. Utbyggnaden
av arbetsmarknadspolitiken med särskilda
insatser för de grupper som har
svårast att hävda sig på arbetsmarknaden
är betydelsefull liksom den föreslagna
lagstiftningen om 40 timmars arbetsvecka.
De ökade insatserna för kultur, Torsk -
8
Nr 1
Onsdagen den 14 januari 1970
ning och utbildning, speciellt vuxenutbildningen,
tillgodoser angelägna behov.
En fortsatt utbyggnad av det statliga
stödet till ungdomsorganisationernas
verksamhet och till idrottsrörelsen
är av stort värde såväl för nuet som för
framtiden.
I medvetande om sitt stora ansvar
kommer andra kammaren att i positiv
anda och med sedvanlig omsorg pröva
de förslag Eders Majestät förelägger
riksdagen.
Andra kammaren betygar Eders Majestät
sin stora aktning och vördnad.
Till envar av talmännen överlämnades
nu ett exemplar av dels Kungl. Maj:ts
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1970/71, dels ock Kungl. Maj:ts berättelse
till 1970 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit, varefter ceremonin
på rikssalen avslutades; och åtskildes
kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.
In fidem
Sune K. Johansson
Onsdagen den 14 januari
Kl. 11.00
§ 1
Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blev därtill utsedda
herr
Gustafson i Göteborg (fp),
herr Hedlund (ep),
herr Holmberg (m) och
herr Martinsson (s),
envar med 102 röster.
§ 2
Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
detta plenum ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.
Den av herr andre vice talmannen beträffande
detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:
Kristenson (s)
Hyltander (fp).
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Kristenson och Hyltander utsedda till
kanslideputerade.
§ 3
Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och herrar vice
talmän tillsätta tjänstemän hos kammaren.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Bengtsson i Landskrona (s)
Franzén i Motala (s)
Rask (s)
Wahlund (ep)
Nelander (fp)
Ringaby (m).
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
9
Interpellation ang. en förbättrad företagsdemokrati inom LKAB
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.
§ 4
Ordet lämnades på begäran till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum i morgon, torsdagen
den 15 januari, utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal
av 21 i konstitutionsutskottet, 36 i statsutskottet,
22 i bevillningsutskottet och
allmänna beredningsutskottet, 19 i bankoutskottet
och andra lagutskottet, 20 i
jordbruksutskottet samt 18 i vart och
ett av de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta.
Denna hemställan bifölls.
§ 5
Interpellation ang. en förbättrad företagsdemokrati
inom LKAB
Ordet lämnades på begäran till
Fru MARKLUND (vpk), som yttrade:
Herr talman! Under de senaste årens
debatt om de anställdas situation i de
statsägda företagen har ofta betonats
hur nödvändigt det är att dessa företag,
liksom de kommunalägda, går i spetsen
när det giiller att genomföra företagsdemokrati.
Detta är betydelsefullt inte
bara ur allmänt demokratisk synpunkt,
utan också därför att stats- och kommunalägda
företag som fungerar riktigt
i dessa avseenden är det bästa argumentet
mot de invändningar som brukar resas
mot statsdrift. Att företagsdemo
-
krati inte endast eller ens i första hand
är en teknisk fråga utan någonting som
gäller människovärde och social rättvisa
har tydligt framgått av konflikten
vid LKAB:s förvaltningar i Malmfälten.
Den 20 februari i fjol beskrev industriministern
i ett svar på enkla frågor,
som bl. a. föranletts av de 31 teser som
LKAB låtit amerikansk »expertis» utarbeta,
LKAB som ett av de svenska företag
som gjort mest när det gällt att engagera
de anställda i frågor som rör företaget.
Mot bakgrunden av den åberopade
konflikten, som till inte ringa del
föranletts just av att de arbetande saknar
inflytande över sin arbetsmiljö och
över företagets utveckling, framgår det
klart att vad som hittills gjorts är helt
otillräckligt, oavsett jämförelser med
andra företag.
När det gäller Malmfälten, som helt
domineras av LKAB, är situationen för
de anställda alldeles speciell. På orter
med en differentierad arbetsmarknad
har den enskilde ändå vissa möjligheter
att reagera mot otrivsel i arbetet -— vare
sig otrivseln förorsakas av en förnedrande
övervakning i arbetet, översitteri
från arbetsledningens sida, en fysiskt
ohälsosam arbetsmiljö eller andra omständigheter
—■ genom att byta anställning.
För den övervägande delen av
gruvarbetarna är denna möjlighet
stängd. Bl. a. på grund av dessa speciella
förhållanden har staten-arbetsgivaren
ett alldeles speciellt ansvar.
Oavsett om LKAB-ledningen hävdar
att man har ett långtgående och ambitiöst
program för att utveckla företagsdemokratin
kvarstår det faktum att 13
år efter det att LKAB blev helt statligt
har inte de anställda upptäckt att deras
situation på arbetsplatsen förbättrats.
För de flesta yrkeskategorierna har den
hårda rationaliseringen och produktivitetsökningen
inneburit en hårdare arbetspress
och större otrivsel. En ändring
av dessa förhållanden kräver omedelbara
åtgärder.
10 Nr 1 Onsdagen den 14 januari 1970
Interpellation ang. verkställigheten av påföljd av brott begånget i annan europeisk
stat
Med hänvisning till det anförda ber
jag att till statsrådet och chefen för industridepartementet
få ställa följande
fråga:
När avser statsrådet att vidta sådana
åtgärder att de anställdas mest elementära
krav på medbestämmande och inflytande
i LKAB tillgodoses — exempelvis
genom avskaffande av arbetsgivarens
ensidiga rätt att antaga och avskeda
arbetare, genom vetorätt för de anställda
vid tillsättande av arbetsledare
och så att omflyttningar inom företaget
inte leder till sänkt inkomst?
Denna anhållan bordlädes.
§ 6
Interpellation ang. verkställigheten av
påföljd av brott begånget i annan
europeisk stat
Ordet lämnades på begäran till
Herr WIKLUND i Stockholm (fp),
som yttrade:
Herr talman! De allt livligare kommunikationerna
mellan jordens länder
skapar en rad förut tämligen okända
problem. Ett av dessa är att personer,
som begår brott under utomlandsvistelse,
i vanliga fall ställs inför domstol och
att ådömd påföljd också verkställes i
det land, där brottet begåtts. En svensk
medborgare, som allvarligt bryter mot
kriminallag i t. ex. Turkiet kan komma
att ådömas påföljd, som sålunda sedan
verkställes i en turkisk fångvårdsanstalt,
där på grund av språksvårigheter
verbal kontakt mellan honom och personalen
oftast är utesluten och bl. a.
behovet av föda på grund av andra
kostvanor än de svenska kan vålla
mycket svåra problem. Antalet sådana
fall ökar i samma mån som det intereuropeiska
utbytet i form av t. ex. turism
växer.
Motsvarande svårigheter uppstår inom
vårt kriminalvårdssystem, då av svensk
domstol ådömd påföljd avseende t. ex.
en turkisk medborgare skall verkställas
här.
För de nordiska länderna finns sedan
1963 en överenskommelse om inbördes
samarbete angående verkställighet
av påföljd (med den s. k. nordiska
verkställighetslagen som konsekvens —
lagen den 22 maj 1963 om samarbete
med Danmark, Finland, Island och
Norge angående verkställighet av straff
m. m.). Särskilt stor betydelse har denna
överenskommelse för lagöverträdare
hemmahörande i Finland, vilka
ådömts påföljd i annan nordisk stat
t. ex. Sverige. Vanligen kan dessa lagöverträdare
inte tala svenska. Tillgången
till finsktalande kriminalvårdspersonal
är starkt begränsad. Med stöd av
den nämnda lagstiftningen kan den
dömde numera överföras till Finland
för påföljdens verkställande där.
En liknande överenskommelse avseende
de europeiska staterna (eller större
delen av dessa) måste av ovan antydda
skäl anses angelägen. En sådan
kan också — som erfarenheterna av
den nordiska verkställighetslagen visar
— få viss betydelse som en åtgärd att
minska belastningen på kriminalvårdens
anstalter i Sverige med en rad
problem sammanhängande med lagöverträdare
hemmahörande i andra
europeiska länder och kan sålunda innebära
en lättnad inte endast för den
dömde utan även för kriminalvården i
vårt land.
Med hänvisning till vad sålunda anförts
får jag anhålla om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för justitiedepartementet få ställa
följande frågor:
1. År herr statsrådet villig att lämna
kammaren en redogörelse för hur långt
planerna fortskridit på en överenskommelse
med syfte att bereda laglig möjlighet
för en medborgare — hemmahörande
i viss europeisk stat och ådömd
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
11
Interpellation ang. den bebadade ändrade kapitalbeskattningens inverkan på näringspolitik
och samhällsekonomi
påföljd i annan sådan stat —- att få påföljden
verkställd i hemlandet?
2. Hur bedömer herr statsrådet bredden
av andra europeiska staters stöd
för en sådan överenskommelse och tidsåtgången
för dennas ikraftträdande,
därest tillräckligt stöd kan uppnås?
3. Anses en överenskommelse av delta
slag erfordra svensk lagstiftning motsvarande
nordiska verkställighetslagen?
Denna anhållan bordlädes.
Interpellation ang. den bebådade ändrade
kapitalbeskattningens inverkan på
näringspolitik och samhällsekonomi
Ordet lämnades på begäran till
Herr HANSSON i Skegrie (ep), som
yttrade:
Herr talman! Det har i den offentliga
debatten förebådats, att en skärpning
av kapitalbeskattningen skall ingå i den
skattereform, som skall beslutas av
1970 års riksdag. Till grund härför avses
ligga det betänkande, som kapitalskatteberedningen
lade fram i slutet av
19(59. Det är enligt min mening väsentligt,
att arvs- och förmögenhetsbeskattningen
tillvaratas som fördelningspolitiskt
instrument. Men lika viktigt måste
det vara, att beskattningen får en sådan
utformning, att en god ekonomisk
tillväxt kan upprätthållas i näringslivet
till förmån för alla grupper. Den
avvägning som sålunda är nödvändig
måste baseras på ingående analyser av
kapitalbeskattningens samhällsekonomiska
och näringspolitiska verkningar.
Enligt min mening är det från dessa
utgångspunkter anmärkningsvärt, att
kapitalskatteberedningens majoritet föreslagit
en särskilt kraftig skatteskärpning
i de förmögenhetsskikt som främst
representerar familjeföretagen. En bård
skärpning föreslås särskilt för skiktet
2* — Andra kammarens protokoll 1970.
närmast över 500 000 kronor, trots att
det i betänkandet redovisats att förmögenhetsägare
i detta skikt redan vid nuvarande
förhållanden haft svårigheter
att behålla kapitalet till följd av beskattningen.
Bakom utredningsmajoritetens
förslag ligger inte några som helst ekonomiska
undersökningar och utredningar
om vilka konsekvenser förslaget
kan få i näringspolitiska och samhällsekonomiska
hänseenden. Ej heller har
man undersökt hur konkurrenssituationen
kan förändras för sådana delar av
näringslivet, som redan nu har svårigheter.
Exempelvis borde jordbrukets situation
inför Nordek ha klarlagts, särskilt
med hänsyn till att Danmark och
Norge nyligen beslutat om en gynnsammare
kapitalbeskattning.
Inom utredningen har, såsom framgår
av betänkandet, påyrkats analyser
angående exempelvis den förräntning,
som erfordras för att ett i familjeföretag
nedlagt kapital skall kunna bevaras
intakt. Utredningsmajoriteten har emellertid
förklarat, att man »inte funnit behövligt
att såsom föreslagits inom beredningen
göra mera ingående samhällsekonomiska
analyser av verkningarna
av kapitalbeskattning med olika höjd».
Anledningen skulle vara, att utredningsförslaget
väntades få »sin genomslagskraft
först vid så stora förmögenheter,
att de inte torde komma att få större
verkan från här behandlade utgångspunkter».
Utan något som helst siffermaterial
anser sig utredningsmajoriteten
kunna försäkra: »Vi är också av
den uppfattningen att de av oss föreslagna
kapitalskatterna inte kommer att
ogynnsamt påverka möjligheterna att
starta, bevara och utveckla sådana företag
som är beroende av att företagsledaren
och hans familj kan behålla
och förkovra sitt i företaget insatta kapital.
»
Man kan sålunda konstatera, att utredningsmajoriteten
dels framhållit, att
förmögenhetsägare som till mycket stor
Nr 1
12
Nr 1
Onsdagen den 14 januari 1970
Interpellation ang. den bebådade ändrade
ringspolitik och samhällsekonomi
del måste betecknas som familjeföretagare
redan vid nuvarande skatteförhållanden
haft svårigheter att behålla kapitalet,
dels ansett sig kunna förutsätta,
att en förhållandevis kraftig skatteskärpning
för familjeföretagen inte
skulle menligt inverka på deras förmåga
att behålla det i företaget arbetande
kapitalet. Härvid kan lämpligen erinras
om att experten inom utredningen
juris doktor Bertil af Klercker i sitt särskilda
yttrande ansett sig kunna göra
uttalandet att »huvudsakligast politiska
bedömningar synes ha legat bakom den
föreslagna utformningen av skatteskalorna
och spärreglerna».
Kapitalskatternas utformning är obestridligen
av mycket stor betydelse för
tillväxtmöjligheter och konkurrensförhållanden
i näringslivet. Enligt min mening
har man härvid anledning att sätta
familjeföretaget i centrum, eftersom
denna företagstyp måste anses ha stor
betydelse för vårt näringsliv. Det finns
exempel på att familjeföretag har fått
läggas ned eller säljas på grund av att
de inte kunnat uppfylla de förräntningskrav,
som kapitalbeskattningen
framtvingat. Det är en utveckling, som
dessutom leder till en inte önskvärd
maktkoncentration i näringslivet. En
skärpt kapitalbeskattning kan påskynda
denna utveckling genom ökade svårigheter
vid såväl nyetablering som
övertagande i samband med generationsskifte.
Detta gäller framför allt näringsgrenar,
där kapitalinvesteringarna
är stora i förhållande till den inkomst
som kan uppnås och där ett lösgörande
av kapital svårligen kan ske utan risk
för företagets fortsatta bestånd. En näringsgren
där speciella svårigheter av
dessa anledningar kan uppstå är jordbruket,
men liknande förhållanden kan
inträffa i familjeföretag inom industri,
handel, hantverk etc.
Kapitalskatteberedningens majoritet
har i sin motivering hävdat, att dess
förslag om skattesänkningar för mindre
kapitalbeskattningens inverkan på nä
förmögenheter
skulle t. ex. underlätta
konsolideringen inom rörelse och jordbruk.
Jag har redan framhållit min
uppfattning, att detta inte är i överensstämmelse
med verkligheten. Framför
allt synes utredningsmajoriteten ha förbisett
vad som skett på jordbrukets område
under senare år. De jordbruksföretag,
som skulle få nytta av utredningsmajoritetens
förslag till skattelättnader,
är inte av den storleken, att de godkännes
i den jordbrukspolitik, som den
socialdemokratiska regeringen genomdrev
vid 1967 års riksdag. Den av regeringen
1967 fastslagna målsättningen
för jordbrukets storleksrationalisering
kräver investeringar, som drabbas hårt
av de nu föreslagna kapitalskatterna.
Man kan sålunda konstatera önskvärdheten
av bättre korrespondens mellan
jordbrukspolitik och skattepolitik. Kapitalskatteberedningens
majoritet tycks
ha utgått från att kapital är lika skattekraftigt
hur det än är placerat. Så är
emellertid inte fallet. Knappast någon
näringsgren torde kräva så stora kapitalinvesteringar
i förhållande till inkomsten
som jordbruket. Vissa familjeföretag
inom andra branscher kan ha
liknande förhållanden.
Kapitalskatterna måste enligt min
mening vara en avvägning mellan eu
jämlikhetspolitisk strävan och nödvändigheten
av att ge näringslivet goda tillväxtmöjligheter.
Det är förvånande, att
kapitalskatteberedningen inte gjort en
sådan avvägning. Det har av materialet
framgått, att familjeföretagen, som
måste anses ha avgörande betydelse i
näringslivet, har stora svårigheter vid
nuvarande beskattningsförhållanden.
Dessa svårigheter måste givetvis ökas
med det förslag, som kapitalskatteberedningens
majoritet lagt fram. En sådan
politik måste allmänt sett motverka
en jämlikhetspolitisk strävan.
Innan förslag i anledning av kapitalskatteberedningens
betänkande förelägges
riksdagen bör ingående undersök
-
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
13
Interpellation ang. skolans undervisning om parterna på arbetsmarknaden
ningar göras av de näringspolitiska och
samhällsekonomiska verkningarna. Vad
beträffar jordbruket är det anledning
att inrikta sig på att få kapitalbeskattningen
i överensstämmelse med 1967
års riksdagsbeslut om riktlinjer för jordbrukspolitiken.
Med hänvisning till vad jag har anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet ställa följande frågor:
1.
Är herr statsrådet beredd att innan
förslag till ändrad kapitalbeskattning
förelägges riksdagen företa undersökningar
rörande det föreslagna systemets
inverkan i fråga om näringspolitik
och samhällsekonomi?
2. Har herr statsrådet observerat den
brist i samstämmighet som föreligger
mellan kapitalskatteberedningens förslag
och den jordbrukspolitik, som beslutades
av 1967 års riksdag?
3. Är herr statsrådet beredd medverka
till en sådan utformning av kapitalbeskattningen,
att den inte motverkar
de för näringslivet så väsentliga familjeföretagen?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 8
Interpellation ang. skolans undervisning
om parterna på arbetsmarknaden
Ordet lämnades på begäran till
Herr BLOMKVIST (s), som yttrade:
Herr talman! Enligt grundskolans läroplan
skall alla barn få en orientering
i samhällskunskap, som ger dem inblick
i det moderna samhällets funktionssätt.
Exempelvis förekommer inom högstadiet
orientering om lagar, avtal och
överenskommelser mellan parterna på
arbetsmarknaden. För att stimulera undervisningen
inom dessa viktiga ämnesområden
har Landsorganisationen under
en lång följd av år satsat både ekonomiska
och personella resurser på
skolinformation. Det sker dels genom
framställning av lämpligt studiematerial,
dels genom utbildning av skolinformatörer.
Vid utformningen av ett aktuellt studiematerial
— »Ett avtal kommer till»
— har Landsorganisationen i år sökt att
ägna särskild uppmärksamhet åt förhandlingsarbetet,
avtalsförhandlingarna
och den fackliga rörelsens organisatoriska
uppbyggnad. Skolinformatörernas
föreläsningar över dessa frågor har visat
sig vara ett mycket uppskattat inslag
i undervisningen. Genom deras
medverkan vid lektionerna har eleverna
fått verklighetsunderlag för diskussioner
om aktuella frågor på arbetsmarknaden.
Det är också glädjande att många
skolmyndigheter har lyckats åstadkomma
ett värdefullt samarbete mellan skolinformatörerna
och lärarna i samhällskunskap.
Men det finns fortfarande skolor
som avvisar tanken på ett sådant betydelsefullt
samarbete. Så har exempelvis
en facklig centralorganisation i
Västsverige, vilken sedan 1960, varje
år med två lektionstimmar, bedrivit information
till skolans elever om arbetsmarknadens
parter och deras betydelse
i samhället, under 1969 fått sin framställning
om fortsatt samarbete avvisad.
Skolstyrelsen har framhållit, att
informationen om arbetsmarknadens
parter skall ges eleverna genom lärarna
i samhällskunskap.
Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
få ställa följande
frågor:
Anser statsrådet det vara till båtnad
för skolans verksamhet att de fackliga
organisationerna utarbetar studiematerial
för skolinformation om arbetsmarknadens
parter?
Avser statsrådet medverka till en
ökad positiv inställning hos berörda
skolmyndigheter till Landsorganisationens
skolinformatörer och deras bidrag
14
Nr 1
Onsdagen den 14 januari 1970
Interpellation ang. förbättring av det ekonomiska stödet åt fiskare — Interpellation
ang. effektivisering av lagerhållning och distribution inom den offentliga sektorn
till undervisningen om arbetsmarknaden?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 9
Interpellation ang. förbättring av det
ekonomiska stödet åt fiskare
Ordet lämnades på begäran till
Herr BÖRJESSON i Glömminge (ep),
som yttrade:
Herr talman! De ekonomiska svårigheterna
för det svenska fisket har under
de senaste åren inte lättat utan tvärtom
ökat. För östersjöfisket tillkommer
ytterligare svårigheter genom den hårda
konkurrensen om fiskeplatserna
emellan fiskebåtar tillhörande olika
stater kring detta vatten. Denna konkurrens
sker med metoder vilka kan
diskuteras och vilka berördes i en av
mig år 1969 ställd interpellation till
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet.
Avräkningspriserna till de svenska
fiskarna har undan för undan sjunkit
under det att omkostnaderna för fiskets
bedrivande har stigit. De norska
och danska fiskarna har tydligen ett
bättre ekonomiskt klimat i sina respektive
länder än de svenska.
Att priser och omkostnader måste
stå i sund relation till varandra gäller
naturligtvis för fisket som för all annan
företagsamhet. Och om inkomsterna
blir för låga kan amorteringar och räntor
icke klaras och investeringsviljan
bland intresserade näringsutövare minskas
eller helt utebli.
Det är enligt min mening ett nationellt
intresse att det svenska fisket på
grund av ekonomiska svårigheter icke
avfolkas till det yttersta, vilket kan
komma att ske om lönsamheten förblir
dålig och oviss. Nyrekrytering av kåren
måste därvid befaras utebli.
En lösning av det svenska fiskets problem
i dag kan knappast åstadkommas
på annat sätt än genom ett effektivt stöd
från statsmakterna. Detta stöd bör taga
sikte på ett skäligt pris för fisken till
dem som bärgat den.
Med hänvisning till vad jag har anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få ställa följande
fråga:
Avser statsrådet att föreslå åtgärder
för att åstadkomma bättre ekonomisk
trygghet för det svenska fisket i Östersjön
och för vårt fiske i allmänhet?
Denna anhållan bordlädes.
§ 10
Interpellation ang. effektivisering av lagerhållning
och distribution inom den
offentliga sektorn
Ordet lämnades på begäran till
Herr WENNERFORS (m), som yttrade:
Herr
talman! Den samhälleliga verksamheten
har expanderat kraftigt under
de senare decennierna. Allt fler uppgifter
har tillkommit och av framträdande
socialdemokraters uttalanden framgår
att den offentliga sektorn bör svälla
ytterligare. Självfallet ser jag denna
utveckling med oro men skall inte här
behandla denna del av frågan.
Omfattningen av den samhälleliga
verksamheten kan belysas med uppgiften
att den statliga och statsunderstödda
verksamheten sysselsätter drygt
400 000 anställda. Härtill kommer de av
staten helt eller delvis ägda aktiebolagen
som sysselsätter ca 60 000 personer.
Verksamheten är således synnerligen
omfattande i jämförelse med
icke-statlig verksamhet i det svenska
samhället. Det är härvid av stort intresse
för den enskilde skattebetalaren
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
15
Interpellation ang. återförande till tidigare fastighetsägare av viss för militära än
damål disponerad skogsmark i Norrbottens län
att den statliga verksamheten bedrives
så effektivt och rationellt som möjligt.
Ständigt måste onödiga eller för höga
kostnader efterforskas och undvikas.
Ständigt måste kostnadsjakten pågå i
förbättrade och förnyade former.
Olika vägar i den statliga rationaliseringsverksamheten
har prövats och
prövas kontinuerligt. Jag tänker exempelvis
på den ökade mekaniseringen
och standardiseringen liksom datateknikens
utnyttjande. Nuvarande personella
resurser måste utnyttjas bättre
o. s. v. Emellertid är det ett område som
nu bör bli föremål för studium i rationaliseringssyfte.
De statliga myndigheterna, ämbetsverken,
affärsverken och bolagen konsumerar
årligen en stor mängd tämligen
standardiserade varor. Produktionen
av dessa är sedan länge industrimässigt
hårdrationaliserad. Konsumtionen
är reglerad av föreliggande behov
och anslagstilldelning. Mellan dessa
moment i varukedjan ligger det improduktiva
ledet: lagring och distribution.
Detta är ett område där stora kostnadsbesparingar
kan göras genom förändringar
i verksamheten och med utnyttjande
av datatekniken. Man kan här
dra paralleller med de enskilda mångfilialföretagens
sätt att arbeta. Många
av de lager- och distributionsproblem
som enskilda företag har att brottas
med föreligger även inom den statliga
sektorn. Således borde exempelvis frågan
om inrättandet av statliga lageroch
distributionscentraler prövas. Andra
lösningar kan säkerligen också tänkas
som syftar till lägre total lagerhållning,
högre omsättningshastighet,
lägre hanterings- och fraktkostnader,
bättre kontinuerlig kostnadsredovisning
och budgetkontroll, lägre inköpspriser,
bättre service samt minskat behov
av arbetskraft.
Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för in
-
dustridepartementet få framställa följande
frågor:
1. När avser herr statsrådet vidtaga
åtgärder för att effektivisera lagerhållning
och distribution inom den offentliga
sektorn?
2. Vilka åtgärder avser herr statsrådet
vidtaga?
Denna anhållan bordlädes.
§ 11
Interpellation ang. återförande till tidigare
fastighetsägare av viss för militära
ändamål disponerad skogsmark i Norrbottens
län
Ordet lämnades på begäran till
Herr STRIDSMAN (ep), som yttrade:
Herr talman! Norrbotten redovisar
en rekordartad utflyttning för år 1969.
Trots högt födelsetal blir följden rekord
i folkminskning med ca 3 000
personer. Folkuttunningen slår hårdast
i inlandet och Tornedalen. Den pågående
nedläggningen av jordbruk påskyndar
denna utveckling. Bland annat från
försvarssynpunkt är en sådan utveckling
mycket otillfredsställande. För att
god beredskap skall kunna upprätthållas
är det av avgörande betydelse
att självförsörjningsgraden inte minskas.
Ett levande jordbruk är därför en
utomordentligt viktig del av vår försvarsberedskap.
Det är tillsammans med
skogsbruket den främsta förutsättningen
för att behålla befolkningen spridd
över ytan, samtidigt som det är vår
bästa försörjningsberedskap. En åtgärd
som skulle ha stor betydelse för den
jord- och skogsbruksarbetande befolkningen
i den östra delen av länet vore
ett återförande till de tidigare fastighetsägarna
av mark eller avverkningsrätt,
som av 1942 års militära markersättningsnämnd
förvärvats eller arrenderats
inom Norrbottens län. De aktuella
markområdena omfattar samman
-
16
Nr 1
Onsdagen den 14 januari 1970
Interpellation ang. återförande till tidigare fastighetsägare av viss för militära ändamål
disponerad skogsmark i Norrbottens län
lagt 5 530 hektar, varav 3 145 hektar
förvärvats av kronan och 2 385 hektar
långtidsarrenderats. Markförvärven har
skett från 305 fastigheter till ett medelpris
av 270 kronor per hektar, medan
långtidsarrendena är från 575 fastigheter
och har ett medelpris av 219 kronor
per hektar för hela arrendetiden.
Vid 1956 års riksdag behandlades
denna fråga första gången. Därefter har
frågan återkommit några gånger genom
motioner eller interpellationer. I av
skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län
avlämnat remissyttrande över kronans
förvärv respektive nyttjanderätt av de
olika markområdena och skogsbestånden
anföres följande:
»Av beräkningarna framgår att virkesförrådet
per ha på de av Försvaret
ägda och disponerade skogsmarkerna
år 1950 var hela 26 % högre än medeltalet
i de berörda bygderna. Detta tyder
på, att befolkningen till Försvaret måst
avstå de bättre belägna delarna av sina
skogar.»
I vilken utsträckning de priser till
vilka förvärven skett stått i rimligt
förhållande till verkliga värdet må belysas
med några exempel från motionen
11:72 år 1956:
»Från fyra innehavare av mindre
jordbruksfastigheter inköptes år 1943
ett skogsområde om sammanlagt 36,99
hektar. Härför erlades ett pris av summa
9 500 kr. Å detsamma har sedermera
företagits en första utstämpling, vilken
försålts på rot till ett skogsbolag för ett
pris av 33 000 kronor.»
Kungl. Maj :t uppdrog den 8 mars
1957 åt chefen för försvarsdepartementet
att utreda den aktualiserade frågan.
Försvarsstaben framlade sedan den 29
december 1957 en utredning i frågan.
Av nämnda utredning må särskilt uppmärksammas
de särskilda och skärpta
bestämmelser som kronan tillämpade
i Övre Norrland. Härom anföres i försvarsstabens
utredning:
»Markanskaffningar för befästningar
och baracker för arméns räkning skedde
under beredskapsåren i regel med
nyttjanderätt. Därvid tillförsäkrades
Kronan i regel icke dispositionsrätten
till skogen på markområdena i vidare
mån än att träd, som stod i vägen för
anläggningar, kunde borttas. I övre
Norrland gjordes undantag från dessa
principer i två avseenden: dels förvärvades
betydande markområden med
äganderätt, dels anskaffades i ett stort
antal fall nyttjanderätt med full dispositionsrätt
för Kronan till de på områdena
befintliga skogsbestånden.»
Såsom härav framgår har andra och
skärpta bestämmelser tillämpats för
Kronans markanskaffningar i övre
Norrland. Till en betydande del är numera
ifrågavarande markområden i övre
Norrland av obefintlig eller så begränsad
aktualitet ur försvarssynpunkt,
att några större olägenheter ej skulle
följa av ett återställande av markområdena
eller avverkningsrätten å desamma.
Däremot är det av allra största
betydelse för försvaret att östra Norrbotten
kan behålla ett tillräckligt stort
befolkningsunderlag. Från militär synpunkt
bör det också vara önskvärt att
inom östra Norrbotten ha en befolkning
som inom området kan få sin utkomst.
Norrbotten har en hög arbetslöshet,
som skulle kunna motverkas med bland
annat regional jordbrukspolitik. Ett
återförande till de tidigare fastighetsägarna
av skogsmark eller avverkningsrätt
över skog, som förvärvats eller arrenderats
av kronan, skulle förbättra
utkomstmöjligheterna för de berörda
jordbruksfastighetsägarna. Därigenom
skulle även större förutsättningar skapas
för att hejda den inte minst från
försvarspolitisk synpunkt betänkliga utflyttningen
från gränsbygden.
Som av det anförda framgår föreligger
det starka skäl ur försvarspolitiska,
befolkningspolitiska och lokaliseringspolitiska
aspekter för att till den
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
17
Interpellation ang. reglerna
berörda befolkningen återföra de skogsniarkområden
som inköptes eller långtidsarrenderades
av försvarsmakten genom
1942 års militära markersättningsnämnd
respektive 1944 års markersättningsdelegerade.
Med stöd av det anförda hemställer
jag om andra kammarens medgivande
att till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
få ställa följande
fråga:
Är statsrådet beredd att utifrån försvarspolitiska,
befolkningspolitiska och
lokaliseringspolitiska synpunkter vidta
åtgärder syftande till återförande till
de tidigare fastighetsägarna av skogsmark
eller avverkningsrätt, som av
1942 års militära markersättningsnämnd
respektive 1944 års markersättningsdelegerade
förvärvats eller arrenderats
inom Norrbottens län?
Denna anhållan bordlädes.
§ 12
Interpellation ang. reglerna för statsbidrag
till kommunala bostadstillägg
Ordet lämnades på begäran till
Herr BERGMAN (s), som yttrade:
Herr talman! Jag ber om ursäkt för
att jag på nytt besvärar kammaren
med en interpellation som jag med
kammarens tillstånd framställde i slutet
av förra året. Jag borde då ha insett
att det var omöjligt för statsrådet
fru Odhnoff att före höstsessionens
slut besvara interpellationen.
De från och med år 1969 införda
statsbidragen till kommunala bostadstillägg
till barnfamiljer avsåg bl. a. att
stimulera kommunerna till att lämna
familjer med låga inkomster ett kompletterande
stöd som tog särskild hänsyn
till bostadskostnadens storlek.
Statsbidragets storlek anknöt därför inom
vissa gränser till bostadskostnaden.
Det uttalades att uppställda normer för
för statsbidrag till kommunala bostadstillägg
tilläggen avsåg endast statsbidraget och
att kommunerna var oförhindrade att
lämna tillägg utöver vad statsbidragsvillkoren
föreskrev.
Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunala
bostadstillägg till barnfamiljer innehåller
bl. a. i 1 § huvudregeln att
statsbidrag lämnas kommun om bostadstillägg
utgår i enlighet med 2—5
§§. I kungörelsens 5 § stadgas att kommun
vid beräkning av bostadskostnadernas
storlek skall följa de anvisningar
som bostadsstyrelsen meddelar. Bostadsstyrelsen
har — enligt i 10 § lämnat
bemyndigande — i augusti 1969 utfärdat
anvisningar av bl. a. följande innehåll:
»Som bostadskostnad i lägenhet
med hyres- eller bostadsrätt anses
den hyra eller årsavgift som gäller den
1 oktober året före det kalenderår som
bostadstillägget avser.» Undantag medges
vid nyinflyttning. Samtidigt har
ur tidigare gällande anvisningar från
augusti 1968 utmönstrats en regel som
gav kommunen »rätt att ompröva bostadskostnaden
för året» om väsentlig
ändring skett.
Bostadsstyrelsens anvisningar i denna
del har uppenbarligen sin grund i administrativa
överväganden för de beslutande
kommunernas räkning. Gransk--ningen från statsbidragssynpunkt sker
endast stickprovsvis. Anvisningarnas
formella anknytning till 5 och 1 §§
statsbidragskungörelsen har emellertid
i vissa fall tolkats så att kommun inte
kan påräkna statsbidrag för tillägget
eller kanske för en höjning av tillägget
i de fall där den tar hänsyn till hyreshöjningar
efter den 1 oktober och omprövar
bidragen. Det bör noteras att
de statliga bostadstilläggen, om t. ex.
rumsantalet ändras, skall prövas om
fr. o. m. månaden efter ändringen.
Staten har inte något intresse av att
påverka kommunerna i restriktiv riktning.
Enligt statsmakternas grundläggande
beslut bör kommun kunna ompröva
bidragen vid hyreshöjningar.
Den bör då också kunna påräkna stats
-
18
Nr 1
Onsdagen den 14 januari 1970
Interpellation ang. informationen om den relativa betygsskalans tillämpning — Interpellation
ang. de svenska insatserna för hjälp åt Biafras folk
bidrag även för ökade tillägg om detta
följer av de allmänna reglerna. Eventuellt
önskade kommunala administrativa
rekommendationer bör lämnas i
annan ordning.
Med åberopande av anförda förhållanden
anhåller jag om tillstånd att till
statsrådet fru Odhnoff få ställa följande
fråga:
Kan nu gällande regler anses medge
att statsbidrag beräknas för kommuns
kostnad för bostadstillägg även om den
hänför sig till en hyreshöjning som inträffat
efter den 1 oktober året före
bidragsåret?
Denna anhållan bordlädes.
§ 13
Interpellation ang. informationen om
den relativa betygsskalans tillämpning
Ordet lämnades på begäran till
Herr JOHANSSON i Skärstad (ep),
som yttrade:
Herr talman! Vid betygsättningen av
elevernas prestationer såväl i grundskolan
som i den gymnasiala skolan
används en relativ betygsskala. På ett
representativt urval skall betygen fördelas
enligt den s. k. normalfördelningskurvan.
Enligt denna skall 7 procent
av ett representativt antal elever
ha betyget 5 respektive 1, 24 procent
betyget 4 respektive 2 och 38 procent
betyget 3.
Riksdagen hade år 1967 att behandla
motioner, där frågan om tillämpningen
av det relativa betygssystemet togs upp.
I motionerna hade hävdats att på en
del håll normalfördelningen eftersträvades
i klasser som saknade representativitet.
I det av riksdagen godkända
utlåtandet av statsutskottet underströks,
att vid en sådan tillämpning intentionerna
i fråga om betygsättningen uppenbarligen
inte trängt igenom. Utskottet
ville därför understryka, att när
det i läroplanen som norm för betygsfördelningen
angavs vissa procentsiffror
— ett visst betyg borde normalt
kunna tilldelas en viss procent av eleverna
— skulle detta inte tilllämpas
slaviskt i varje klassenhet. Utskottet
liksom riksdagen förutsatte att en fortsatt
upplysningsverksamhet skulle reducera
eventuella tillämpningssvårigheter.
Det finns emellertid många belägg
för att det fortfarande förekommer stor
oklarhet i fråga om tillämpningen av
den relativa betygsskalan. Normalfördelningen
får på många håll gälla för
den enskilda klassenheten. I den debatt
angående betygsättningen som pågått
under senare år har samma missuppfattning
om intentionerna bakom
det gällande betygssystemet framkommit.
Detta tyder på att informationen
till lärare, lärarkandidater, föräldrar
och elever varit otillfredsställande. Det
är därför av stor betydelse att ansträngningarna
ökas när det gäller att sprida
upplysning i denna fråga.
Med hänvisning till vad som anförts
anhåller jag om kammarens medgivande
att till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
få ställa följande
frågor:
Anser statsrådet att informationen i
fråga om den relativa betygsskalans
tillämpning varit tillfredsställande?
År statsrådet beredd vidtaga åtgärder
i syfte att öka informationen om det gällande
betygssystemets funktion så att
en tillämpning i enlighet med intentionerna
möjliggöres?
Denna anhållan bordlädes.
§ 14
Interpellation ang. de svenska insatserna
för hjälp åt Biafras folk
Ordet lämnades på begäran till
Fru KRISTENSSON (m), som yttrade:
Herr talman! Sedan några år tillbaka
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
19
Interpellation ang. de s. k. paritetslånen för bostadsbyggande
utspelas en mänsklig tragedi värre än
de flesta i sitt slag under detta århundrade.
Den har redan medfört att miljoner
människor omkommit av svält,
sjukdomar eller krigshandlingar. Miljoner
andra har fått obotliga skador.
Även kommande generationers framtid
har allvarligt påverkats.
Här åsyftas kriget i Nigeria, till vilket
stormakter levererat vapen, medan
Förenta nationerna och den afrikanska
enhetsorganisationen stått i stort sett
passiva, främst beroende därpå att kriget
bedömts vara ett inbördeskrig.
Tragedin närmar sig nu sin fullbordan.
Stridshandlingarna är på väg att
avslutas, miljoner flyende är i dödsångest
på marsch mot okända mål, utan
föda, utan framtid.
En internationell hjälpverksamhet pågår.
Från olika håll vill man hjälpa.
Frågan är blott: Är hjälp möjlig? Hinner
den i så fall komma i tid för att
förebygga en katastrofens ännu ohyggligare
förlängning?
Självfallet måste Sverige i samarbete
med andra länder, främst då de nordiska,
sätta in alla krafter på omedelbar
hjälp. Denna hjälp måste vara humanitär
och politisk, det senare för att
få segrarna i kriget att tillåta och med-!
verka till att miljoner lidande människor
skyndsamt undsättes.
Åberopande det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till hans
excellens utrikesministern få framställa
följande fråga:
Vill herr utrikesministern lämna
kammaren en redogörelse för vad
svenska regeringen hittills gjort och vad
den avser att göra i fråga om hjälp åt
Biafras folk?
Denna anhållan bordlädes.
§ 15
Interpellation anR. de s. k. paritetslånen
för bostadsbyggande
Ordet lämnades på begäran till
Herr HOLMBERG (in), som yttrade:
Herr talman! Den statliga bostadslånegivningen
omlades 1968 efter beslut
vid 1967 års riksdag, varvid det s. k.
paritetslånesystemet infördes.
De samhällsekonomiska konsekvenserna
samt effekten från fastighetsförvaltningssynpunkt
är av stort allmänt
intresse. Många av de förutsättningar
som angavs i 1967 års proposition har
helt förändrats eller föreligger över
huvud taget inte längre. Bland annat
har betydande räntehöjningar skett
medan byggnadskostnaderna i förhållande
till tidigare i stort legat fast.
För olika kategorier byggherrar har
detta lett till mycket allvarliga ekonomiska
konsekvenser, vilka det måste
vara av stort allmänt intresse att få
redovisade.
Mot bakgrund av det anförda anhåller
jag att till statsrådet och chefen
för inrikesdepartementet få framställa
följande fråga:
Är herr statsrådet beredd att lämna
en ingående redogörelse för i vilken
omfattning statens fordran, sedan de
s. k. paritetslånen infördes, stigit i kapital,
ränta och ränta på ränta, på
allmännyttig, kooperativ respektive enskild
bostadsproduktion?
Denna anhållan bordlädes.
§ 16
Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 13 innevarande januari på
rikssalen avlämnade
dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1970/71,
dels ock berättelse till 1970 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.
Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens lönedelegations redogörelse
för dess verksamhet under år 1969;
justitieombudsmännens ämbetsberättelse;
och
riksdagens revisorers verksamhetsberättelse
för år 1969.
Onsdagen den 14 januari 1970
20 Nr 1 ,
§ 17
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen
nr 2, angående utgifter på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1969/70,
nr 5, med förslag till allmän arbetstidslag,
m. m.,
nr 6, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med
riksdagsärenden som enligt 46 § riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet,
nr 7, med förslag till förordning om
höjd mervärdeskatt på vissa varor,
nr 8, med förslag till förordning om
ändring i förordningen (1961:394) om
tobaksskatt, m. m., och
nr 9, med förslag till lag om ändring
i uppbördsförordningen (1953:272).
Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.
§ 18
Anmäldes följande motioner:
nr 1, av herr Hermansson m. fl., om
upprättande av diplomatiska förbindelser
med Republiken Sydvietnams provisoriska
revolutionära regering,
nr 2, av herr Sjöholm, om förbud för
riksdagsledamot att tala från manuskript,
nr 3, av herr Sjöholm, om stadgande i
grundlag beträffande medlemskap i politiskt
parti och religöst samfund,
nr 4, av herr Sjöholm m. fl., om ändring
av valbarhetsbestämmelserna för
ledamot av byggnads- och fastighetsnämnd,
nr 5, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Johansson i Skärstad, om viss
granskning av radio- och televisionsprogram
för utbildningsändamål,
nr 6, av herrar Bergman och Sörenson,
om ändrade grunder för beräkning
av låneunderlaget för bostadslån till
handikappade,
nr 7, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om åtgärder mot könsdiskriminering,
nr 8, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om ökade resurser till institutet
för arbetsmarknadsfrågor,
nr 9, av herr Blomkvist m. fl., om utsträckt
giltighet av det s. k. 67-kortet på
statens järnvägar,
nr 10, av herr Börjesson i Falköping
m. fl., om en för hela landet enhetlig
telefontaxa,
nr 11, av herrar Enar sson och Oskarson,
om en undersökning av samtliga
allmänna vägars tillstånd,
nr 12, av herrar Enarsson och Oskarson,
angående spridandet av salt på
vägarna,
nr 13, av herr Sjöholm, om åtgärder
för en säkrare motortrafik,
nr 14, av herr Westberg i Ljusdal, om
anskaffande av ytterligare en statsisbrytare,
nr 15, av herr Wiklund i Stockholm,
angående fortbildningen av körkortsinnehavare,
nr 16, av herrar Holmberg och Petersson
i Gäddvik, om förläggning av
LKAB:s huvudkontor till Norrbotten,
nr 17, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m.fl., om förläggning av LKAB:s
huvudkontor till Norrbotten,
nr 18, av herr Sjöholm m.fl., angående
stödet till boxningssporten,
nr 19, av herr Stridsman m. fl., om
förläggning av LKAB:s huvudkontor till
Norrbotten,
nr 20, av fru Holmquist, om lagstiftning
för att hindra missbruk av pensionsförsäkringsinstitutet
genom överlåtelse
av försäkring,
nr 21, av herr Johansson i Skärstad
m. fl., om slopande av beskattningen av
fritt bränsle från egen fastighet,
nr 22, av herrar Sjöholm och Andersson
i Örebro, om taxering genom
tjänstemän i stället för taxeringsnämnd,
nr 23, av herrar Sjöholm och Andersson
i Örebro, om skattefrihet för folkpension,
nr 24, av herr Bergman, om fördjupad
företagsdemokrati vid de statligt understödda
teatrarna,
Onsdagen den 14 januari 1970
Nr 1
21
nr 25, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om åtgärder för att främja företagsdemokratin,
nr 26, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, om upphovsmannaskydd
för audiovisuella verk,
nr 27, av fru Hörnlund m. fl., om avskaffande
av barnavårdsmannainstitutionen,
m. m.,
nr 28, av herr Sjöholm, om ändrade
regler för arbetsgivares redovisningsskyldighet
enligt införsellagen,
nr 29, av herrar Sjöholm och Andersson
i Örebro, angående handläggningen
av lagsökning och betalningsföreläggande,
nr 30, av herrar Sjöholm och Andersson
i Örebro, om ersättning av statsmedel
för skada på grund av brott,
nr 31, av herrar Sjöholm och Andersson
i Örebro, om bättre förmånsrätt i
konkurs för fordran på lön,
nr 32, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om åtgärder mot könsdiskriminering,
nr 33, av herr Hedlund m. fl., om
sänkning av den allmänna pensionsåldern
till 65 år, m. m.,
nr 34, av herr Hermansson m. fl.,
om sänkning av den allmänna pensionsåldern
till 65 år,
nr 35, av herr Hermansson m. fl., om
förbud mot bestämmelser av typen § 32
i SAF :s stadgar,
nr 36, av herr Jonasson m. fl., angående
avgifter och förmåner inom tillläggspensioneringen
för deltids- och
korttidsanställda samt låginkomsttagare,
nr 37, av fru Marklund in. fl., angående
bidragen för rehabilitering,
nr 38, av fru Nilsson och herr Josefson
i Arrie, om barnbidrag vid havandeskap,
nr 39, av herr Börjesson i Falköping
in. fl., angående kostnaderna för förrättning
i samband med överförande av
allmän väg till enskild väg,
nr 40, av herr Sjöholm, om bättre
djurskydd,
nr 41, av herrar Sjöholm och Ström -
berg, om vidgat straffansvar för djurplågeri,
nr 42, av herrar Sjöholm och Werner,
om förbud mot nöjesjakt,
nr 43, av herr Werner m. fl., om översyn
av bestämmelserna om straff för
djurplågeri,
nr 44, av herr Werner m. fl., angående
straffbarheten vid aga av djur,
nr 45, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., om statsbidrag till underhåll av
skogsvägar,
nr 46, av herrar Magnusson i Nennesholm
och Johansson i Skärstad, angående
skyddet för Smålands Taberg,
nr 47, av herrar Sjöholm och Werner,
angående viltvårdens organisation och
handhavande,
nr 48, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om åtgärder för att bereda de
äldre sysselsättning och trygghet,
nr 49, av herr Kållstad, om en ny
översättning av Gamla Testamentet,
samt
nr 50, av herr Wiklund i Stockholm,
om en ny översättning av Bibeln.
Dessa motioner bordlädes.
§ 19
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1970/
71, samt proposition nr 2, angående utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1969/70, skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 20
Meddelande om enkla frågor
Meddelades, att herr talmannen tillställts
sju enkla frågor, nämligen av:
herr Josefson i Arrie (ep), till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående bestämmelserna om
realisationsvinstbeskattning vid tvångsförsäljning
av fastighet,
22
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
fru Marklund (vpk), till herr statsrådet
och chefen för industridepartementet
angående tidpunkten för de statliga
företagens utträde ur Svenska arbetsgivareföreningen,
herr Werner (m), till hans excellens
herr ministern för utrikes ärendena angående
svenska insatser för återuppbyggnad
och humanitär hjälp i Biafra,
herr Svensson i Kungälv (s), till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående saltningen
av gator och vägar,
herr Eriksson i Arvika (fp), till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående beredskapen mot
epidemier av »Hongkongtyp»,
herr Werner (m), till herr statsrådet
och chefen för socialdepartementet angående
den kostnadsfria slutna vården
av folkpensionärer, samt
herr Thylén (m), till herr statsrådet
och chefen för industridepartementet
angående tidpunkten för framläggande
av varvsutredningens betänkande.
§ 21
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.24.
In fidem
Sune K. Johansson
Torsdagen den 15 januari
Kl. 10.00
§ 1
Företogs val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.
Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.
Sedan herr förste vice talmannen härefter
avlämnat för nu ifrågavarande val
avsedda tio listor, alla försedda med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
samt listorna blivit i ovan upptagen
ordning av herr talmannen upplästa och
av kammaren godkända, befanns följande
personer, vilkas namn i här angiven
ordning upptagits å respektive listor, ha
utsetts till ledamöter i
utrikesutskottet:
Alemyr (s)
Skoglund (s)
Mellqvist (s)
Hedlund (ep)
Gustafson i Göteborg (fp)
Holmberg (m)
Eriksson i Stockholm, fru (s)
Wahlund (ep)
konstitutionsutskottet:
Adamsson (s)
Nilsson i Östersund (s)
Torsdagen den 15 januari 1970
Nr 1
23
Henningsson (s)
Larsson i Luttra (ep)
Nelander (fp)
Björkman (m)
Thunvall, fru (s)
Johansson i Trollhättan (s)
Boo (ep)
Sterne (fp)
statsutskottet:
Karlsson i Olofström (s)
Almgren (s)
Mellqvist (s)
Eliasson i Sundborn (ep)
Gustafson i Göteborg (fp)
Nordstrandh (m)
Lewén-Eliasson, fru (s)
Bergman (s)
Lindholm (s)
Mattsson (ep)
Johansson i Norrköping (s)
Enskog (fp)
Ljungberg, fröken (m)
Alemyr (s)
Nilsson i Tvärålund (ep)
bevillningsutskottet:
Brandt (s)
Engkvist (s)
Holmqvist, fru (s)
Vigelsbo (ep)
Nettelbrandt, fru (fp)
Magnusson i Borås (m)
Kristenson (s)
Carlstein (s)
Nyström (s)
Eriksson i Bäckmora (ep)
bankoutskottet:
Hagnell (s)
Franzén i Motala (s)
Bengtsson i Landskrona (s)
Börjesson i Glömminge (ep)
Larsson i Umeå (fp)
Begnéll (m)
Kask (s)
Fälldin (ep)
första lagutskottet:
Löfqvist, fru (s)
Bergegren, fröken (s)
Martinsson (s)
Dockered (ep)
Wiklund i Stockholm (fp)
Kristensson, fru (m)
Jönsson i Malmö (s)
Börjesson i Falköping (ep)
andra lagutskottet:
Lundberg (s)
Odhe (s)
Sandell, fröken (s)
Gustavsson i Alvesta (ep)
Jönsson i Ingemarsgården (fp)
Wetterström, fröken (m)
Fredriksson (s)
Svensson i Kungälv (s)
tredje lagutskottet:
Svenning (s)
Ekström (s)
Sundelin (s)
Grebäck (ep)
Tobé (fp)
Hedin (m)
Anderson, fröken (s)
Franzén i Träkumla (ep)
jordbruksutskottet:
Arweson (s)
Johanson i Västervik (s)
Persson i Skänninge (s)
Hansson i Skegrie (ep)
Antby (fp)
Eliasson i Moholm (m)
Lundmark (s)
Trana (s)
Eskilsson (s)
Jonasson (ep)
allmänna beredningsutskottet:
Eriksson i Stockholm, fru (s)
Haglund (s)
Gustafsson i Uddevalla (s)
Larsson i Borrby (ep)
Kimås (fp)
Nilsson i Bästekille (m)
Hörnlund, fru (s)
Ekroth, fru (s)
Johansson i Simrishamn (s)
Johansson i Skärstad (ep)
Wiklund i Härnösand (s)
Andersson i Örebro (fp).
24
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det likaledes
till dagens sammanträde utsatta
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.
§ 2
Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.
För detta val avlämnade herr förste
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen
godkänd lista, som bar partibeteckningen
»Gemensam lista» och hade
följande utseende: (Se nedan)
Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades ha blivit
utsedda till statsrevisorer herrar
Odhe och Engkvist (båda s), fru Eriksson
i Stockholm (s), herrar Hansson i
Skegrie (ep) och von Friesen (fp) samt
fröken Wetterström (m) ävensom till
suppleanter för dem respektive herrar
Persson i Skänninge (s), Andersson i
Storfors (s), Bengtsson i Landskrona
(s), Larsson i Luttra (ep), Gustafson i
Göteborg (fp) och Nilsson i Bästekille
(m).
§ 3
Företogs val av tjugofem ledamöter i
riksdagens krigsdelegation.
Den av herr förste vice talmannen för
detta val avlämnade listan, som godkänts
av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen och bar
partibeteckningen »Gemensam lista»,
var av följande utseende:
Erlander (s)
Nilsson i Stockholm (s)
Johansson i Ljungby (s)
Hedlund (ep)
Ohlin (fp)
Holmberg (m)
Lundkvist (s)
Allard (s)
Palme (s)
Hansson i Skegrie (ep)
Bergegren, fröken (s)
Wedén (fp)
Cassel (m)
Eriksson i Stockholm, fru (s)
Carlsson i Tyresö (s)
Revisorer Suppleanter
Riksdagsman Odhe, N. S. (s), Vinninga | Riksdagsman Persson, S. G. F. (s), Skänninge |
Riksdagsman Engkvist, J. G. V. (s), | Riksdagsman Andersson, K.-G. (s), Storfors |
Riksdagsledamot fru Eriksson, N. M. | Riksdagsman Bengtsson, H. V. (s), Landskrona |
Riksdagsman Hansson, N. G. (ep), Skegrie | Riksdagsman Larsson, G. K. V. (ep), Luttra, Falköping |
Riksdagsman von Friesen, 0. B. (fp), Göteborg | Riksdagsman Gustafson, S. H. (fp), Göteborg |
Riksdagsledamot fröken Wetterström, K. H. (m), Linköping | Riksdagsman Nilsson, J. 0. (m), Bästekille, Vitaby |
Torsdagen den 15 januari 1970
Nr 1
25
Eliasson i Sundborn (ep)
Bengtsson i Varberg (s)
Martinsson (s)
Nettelbrandt, fru (fp)
Eliasson i Moholm (m)
Mellqvist (s)
Wahlund (ep)
Alemyr (s)
Gustafson i Göteborg (fp)
Wetterström, fröken (m).
Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till ledamöter i riksdagens
krigsdelegation.
§ 4
Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
21 i konstitutionsutskottet, 36 i statsutskottet,
22 i bevillningsutskottet, 19 i
bankoutskottet, 18 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet, 18 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och 22
i allmänna beredningsutskottet.
Sedan herr förste vice talmannen härefter
avlämnat nu ifrågavarande tio listor,
alla med partibeteckningen »Gemensam
lista», och listorna blivit i ovan
upptagen ordning av herr talmannen
upplästa och av kammaren godkända,
befanns följande personer, vilkas namn
i här angiven ordning upptagits å respektive
listor, utsedda till suppleanter i
utrikesutskottet:
Lewén-Eliasson, fru (s)
Martinsson (s)
Erlander (s)
Eliasson i Sundborn (ep)
Ohlin (fp)
Cassel (m)
Hellström (s)
Wedén (fp)
konstitutionsutskottet:
Andersson i Billingsfors (s)
Andersson i Storfors (s)
Mossberg (s)
Gustafsson i Stenkyrka (ep)
Ohlin (fp)
Werner (m)
Henrikson (s)
Zetterström (s)
Nygren (s)
Magnusson i Nennesholm (ep)
Gustafsson i Barkarby (s)
Jonsson i Mora (fp)
Carlshamre (m)
Hjelm-Wallén, fru (s)
Häll (s)
Glimnér (ep)
Bergqvist (s)
Anér, fru (fp)
Mogård, fru (m)
Wahlund (ep)
Strömberg (fp)
statsutskottet:
Gustafsson i Uddevalla (s)
Lindahl (s)
Fagerlund (s)
Antonsson (ep)
Källstad (fp)
Cassel (m)
Eskel (s)
Holmberg, fru (s)
Blomkvist (s)
Andersson i Knäred (ep)
Svanberg (s)
Tobé (fp)
Petersson i Gäddvik (m)
Lindkvist (s)
Jönsson i Arlöv (s)
Dahlgren (ep)
Nilsson i Kristianstad (s)
Gustavsson i Ängelholm (s)
Mundebo (fp)
Sundberg, fru (m)
Ludvigsson, fru (s)
Sjönell (ep)
Zachrisson (s)
Ericson i Örebro (s)
Westberg i Ljusdal (fp)
Gradin, fru (s)
Lothigius (m)
Pettersson i Lund (s)
Elmstedt (ep)
östrand (s)
26
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
Lindberg (s)
Ullsten (fp)
Sundman (ep)
Wennerfors (m)
Eriksson i Arvika (fp)
Clarkson (m)
bevillningsutskottet:
Hammarsten (s)
Wikner (s)
Josefsson i Halmstad (s)
Andersson i Knäred (ep)
Larsson i Umeå (fp)
Enarsson (m)
Wiklund i Härnösand (s)
Andersson i Södertälje (s)
Berglund, fru (s)
Sundkvist (ep)
Leander (s)
Ahlmark (fp)
Lothigius (m)
Marcusson (s)
Bergman, fru (s)
Josefson i Arrie (ep)
Green (s)
Westberg i Hofors (s)
Ericsson i Åtvidaberg (fp)
Hovhammar (m)
Gustavsson i Nässjö (s)
Börjesson i Falköping (ep)
bankoutskottet:
Haglund (s)
Hörnlund, fru (s)
Fridolfsson i Bödeby (s)
Sjönell (ep)
Löfgren (fp)
Enarsson (m)
Lindberg, fru (s)
Nordberg (s)
Marcusson (s)
Stridsman (ep)
Svensson i Eskilstuna (s)
Hyltander (fp)
Ringaby (m)
Brännström (s)
Dahl, fru (s)
Åsling (ep)
Hellström (s)
Ericsson i Åtvidaberg (fp)
Björck i Nässjö (m)
första lagutskottet:
Björk i Påarp (s)
Hansson i Piteå (s)
Zetterström (s)
Johansson i Växjö (ep)
Sjöholm (fp)
Oskarson (m)
Henrikson (s)
Mossberg (s)
Bergander, fru (s)
Polstam (ep)
Rosqvist (s)
Anér, fru (fp)
Fridolfsson i Stockholm (m)
Åsbrink, fröken (s)
Jadestig (s)
Jonäng, fru (ep)
Hyltander (fp)
Thylén (m)
andra lagutskottet:
Skantz, fru (s)
Göransson (s)
Nordberg (s)
Larsson i öskevik (ep)
Jonsson i Mora (fp)
Ringaby (m)
Nilsson i Kalmar (s)
Sigurdsen, fru (s)
Gadd (s)
Nilsson, fru (ep)
Aldén (s)
Frsenkel, fru (fp)
Åkerlind (m)
Håvik, fru (s)
Olsson i Mölndal (s)
Johansson i Skärstad (ep)
Johansson i Ljungby (s)
Romanus (fp)
Carlshamre (m)
tredje lagutskottet:
Ekroth, fru (s)
Hammarberg (s)
Sundström, fru (s)
Elmstedt (ep)
Åberg (fp)
Wachtmeister (m)
Hugosson (s)
Josefsson i Halmstad (s)
Johnsson i Blentarp (s)
Torsdagen den 15 januari 1970
Nr 1
27
Fälldin (ep)
Ekvall (s)
Jönsson i Ingemarsgården (fp)
Krönmark (m)
Olsson i Timrå (s)
Sörenson (s)
Josefson i Arrie (ep)
Sellgren (fp)
Burenstam Linder (m)
jordbruksutskottet:
Johansson i Simrishamn (s)
Lindberg, fru (s)
Björk i Påarp (s)
Persson i Heden (ep)
Nilsson i Lönsboda (fp)
Sundberg, fru (m)
Fridolfsson i Rödeby (s)
Wikner (s)
Sundström, fru (s)
Dahlgren (ep)
Nygren (s)
Berndtsson (fp)
Hedin (m)
Dahl, fru (s)
Brännström (s)
Sundkvist (ep)
Andersson i Södertälje (s)
Åberg (fp)
Krönmark (m)
Stridsman (ep)
allmänna beredningsutskottet:
Hansson i Piteå (s)
Hugosson (s)
Andersson i Billingsfors (s)
Gustafsson i Stenkyrka (ep)
Frsenkel, fru (fp)
Nilsson i Agnäs (m)
Göransson (s)
Åsbrink, fröken (s)
Green (s)
Johansson i Växjö (ep)
Häll (s)
Nilsson 1 Lönsboda (fp)
Tliylén (m)
Gadd (s)
Aldén (s)
Nilsson, fru (ep)
Rosqvist (s)
Bergqvist (s)
Strömberg (fp)
Björck i Nässjö (m)
Jonäng, fru (ep)
Sellgren (fp).
§ 5
Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—4 omförmälda valen.
§ 6
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade,
å bordet vilande berättelse till 1970 års
riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit.
§ 7
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts å bordet vilande
proposition nr 5, med förslag till allmän
arbetstidslag, m. m.
§ 8
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts å bordet vilande skrivelse,
nr 6, med tillkännagivande, att
Kungl. Maj:t förordnat statsrådet Carl
Lidbom att under innevarande riksdag
utöva den befattning med riksdagsärenden
som enligt 46 § riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;
och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.
§ 9
Föredrogs var efter annan och hänvisades
till bevillningsutskottet Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner:
nr 7, med förslag till förordning om
höjd mervärdeskatt på vissa varor,
nr 8, med förslag till förordning om
ändring i förordningen (1961:394) om
tobaksskatt, m. m., och
nr 9, med förslag till lag om ändring i
uppbördsförordningen (1953: 272).
§ 10
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens lönedelegations å
28
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
bordet vilande redogörelse för dess
verksamhet under år 1969.
§ 11
Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid
till utrikesutskottet motionen nr 1;
till konstitutionsutskottet motionerna
nr 2—4;
till statsutskottet motionerna nr 5 och
C.
Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 7, om åtgärder mot
könsdiskriminering, hänvisades motionen,
såvitt avsåg punkterna 3 och 4 i
motionens hemställan, till allmänna beredningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid
till statsutskottet motionerna nr 8—
19;
till bevillningsutskottet motionerna
nr 20—23;
till bankoutskottet motionerna nr 24
och 25;
till lagutskott motionerna nr 26—31.
Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 32, om åtgärder
mot könsdiskriminering, hänvisades
motionen, såvitt avsåg inkomstprövningen
inom studiemedelssystemet, till
lagutskott och i övrigt till allmänna beredningsutskottet.
Slutligen föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid
till lagutskott motionerna nr 33—44;
till jordbruksutskottet motionerna nr
45—47; samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 48—50.
§ 12
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
justitieombudsmännens till innevarande
riksdag avgivna, å bordet vilande
ämbetsberättelse.
§ 13
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
riksdagens revisorers å
bordet vilande verksamhetsberättelse
för år 1969.
§ 14
Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:
fru Marklund (vpk), till herr statsrådet
och chefen för industridepartementet
angående en förbättrad företagsdemokrati
inom LKAB,
herr Wiklund i Stockholm (fp), till
herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående verkställigheten
av påföljd av brott begånget i annan
europeisk stat,
herr Hansson i Skegrie (ep), till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående den bebådade ändrade
kapitalbeskattningens inverkan på
näringspolitik och samhällsekonomi,
herr Blomkvist (s), till herr statsrådet
och chefen för utbildningsdepartementet
angående skolans undervisning
om parterna på arbetsmarknaden,
herr Börjesson i Glömminge (ep), till
herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående förbättring
av det ekonomiska stödet åt fiskare,
herr Wennerjors (m), till herr statsrådet
och chefen för industridepartementet
angående effektivisering av lagerhållning
och distribution inom den
offentliga sektorn,
herr Stridsman (ep), till herr statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet
angående återförande till tidigare
fastighetsägare av viss för militära
ändamål disponerad skogsmark i Norrbottens
län,
herr Bergman (s), till statsrådet fru
Odhnoff angående reglerna för statsbidrag
till kommunala bostadstillägg,
herr Johansson i Skärstad (ep), till
herr statsrådet och chefen för utbild
-
Torsdagen den 15 januari 1970
Nr 1
29
Interpellation ang. inrättande av professurer i socialpolitik
ningsdepartementet angående informationen
om den relativa betvgsskalans
tillämpning,
fru Kristensson (m), till hans excellens
herr ministern för utrikes ärendena
angående de svenska insatserna för
hjälp åt Biafras folk, samt
herr Holmberg (m), till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
angående de s. k. paritetslånen för bostadsbyggande.
Kammaren biföll dessa framställ.-ningar.
§ 15
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 16
Interpellation ang. inrättande av
professurer i socialpolitik
Ordet lämnades på begäran till
Fru GRADIN (s), som yttrade:
Herr talman! Behovet av en planmässig
och samordnad social forskning är
betydande och väl dokumenterat. Dagens
samhälle med snabba och genomgripande
förändringar ställer inte minst
forskningen och den högre utbildningen
inför nya problem. Frågan om den
sociala forskningen är därför av stor
angelägenhetsgrad såväl för den yrkesverksamma
kåren av socialarbetare och
samhällsadministratörer som för socialhögskolorna
från deras utbildningssynpunkt.
Detta understryks också av föredragande
statsrådet i årets statsverksproposition.
Där framhålls behovet av
forskning och utvecklingsarbete inom
det sociala området. Föredraganden
konstaterar vidare att det förekommer
forskning rörande socialpolitiska problem
i stor omfattning, eftersom forsk
-
ning inom bl. a. beteendevetenskapliga,
ekonomiska, juridiska, medicinska och
statsvetenskapliga ämnen ofta berör socialpolitiska
problem. Föredraganden
finner det därför angeläget att en fortlöpande
samverkan mellan forskarna
och de för socialpolitiken ansvariga administratörerna
och fältarbetarna kommer
till stånd. Åtgärder i detta syfte har
vidtagits bl. a. genom den samarbetskommitté
för social forskning som knutits
till socialdepartementet.
Den sociala forskningen är emellertid
oumbärlig för en fortsatt god kvalitativ
utbildning vid socialhögskolorna.
Vid olika tillfällen har därför krävts att
professurer med inriktning bl. a. på socialpolitik
skulle inrättas vid socialhögskolorna.
I fjolårets statsverksproposition
ansåg sig föredraganden inte beredd
att inrätta professurer i socialpolitik
innan vissa problem utretts ytterligare.
Begreppet socialpolitik spänner
över ett utomordentligt brett forskningsfält.
Det var därför nödvändigt med en
precisering av vilka delar av det socialpolitiska
området som borde prioriteras
i fråga om forskningsresurser.
Med anledning av detta uttalande tillsattes
en arbetsgrupp, som presenterat
den önskade prioriteringen och underlaget
för en fortsatt handläggning av
frågan. Ett genomarbetat förslag till en
inledande forskningsverksamhet vid socialhögskolorna
har utbildningsdepartementet
därför haft tillgång till i samband
med årets budgetarbete.
Föredraganden finner också att en
professur inom det socialpolitiska området
bör inrättas. Men något konkret
förslag följer inte. Även i år anser sig
föredraganden behöva klarlägga vissa
frågor ytterligare. Först sedan dessa
frågor klarlagts avser föredraganden att
återkomma till Kungl. Maj:t med förslag
rörande tidpunkt för inrättande av
ifrågavarande professur.
Med hänvisning till det anförda anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för utbild
-
30
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
Interpellation ang. arbetsmedicinska institutets arbetsuppgifter
ningsdepartementet få ställa följande
frågor:
1. Vilka frågor behöver ytterligare
klarläggas innan ställning kan tas beträffande
professurer i socialpolitik?
2. Är dessa ännu outredda frågor av
så okomplicerad natur att man kan
vänta sig ett konkret förslag till årets
riksdag?
Denna anhållan bordlädes.
§ 17
Interpellation ang. arbetsmedicinska
institutets arbetsuppgifter
Ordet lämnades på begäran till
Fru RYDING (vpk), som yttrade:
Herr talman! Arbetsmedicinska institutet
tillkom 1966 med uppgift att bedriva
forskning och göra undersökningar
om bl. a. arbetsmiljöns påverkan på
människor, yrkessjukdomsrisker och yrkeshygien,
föreslå åtgärder för att undanröja
hälsorisker, vara informationsorgan
i yrkeshygieniska och arbetsfysiologiska
frågor, ta initiativ till utvecklings-
och forskningsarbete samt utbilda
tekniker, läkare och annan personal
inom sitt arbetsområde.
Inte minst från fackligt håll har
ställts stora förväntningar på detta institut.
Med hänsyn till dess mycket angelägna
och brådskande uppgifter är
det nödvändigt att institutet kan arbeta
effektivt och verka i de anställdas intressen
och inte ens får misstänkas vara
lierat med arbetsgivarintressen. Läget
i fråga om arbetarmiljöskydd i dag visar,
att arbetsgivarna väger de anställdas
hälsa mot kostnaderna, varvid de
senare prioriteras av rent vinstintresse.
Under sådana förhållanden måste miljöskyddet
skiljas från SAF, och i stället
bör det vara de anställda som blir huvudagerande.
Tyvärr har det nu visat sig, att arbetsmedicinska
institutet inte arbetar i
nivå med sina uppgifter. Dess knytning
till SAF är uppenbar bl. a. genom att
överdirektören tidigare varit anställd
där och en annan tongivande chefstjänsteman
t. o. m. år 1969 varit knuten
både till SAF och till institutet. Tillståndet
på arbetsmedicinska institutet
kan i dag betecknas som närmast skandalöst.
Som framgår av en JO-anmälan
har en omfattande silikosutredning inte
bearbetats. En utredning av ambitiösa
tjänstemän har stoppats och överlämnats
till ett privat bolag utan anbudsförfarande.
Antalet vakanser för viktiga
tjänster har ökat. En rad tjänstemän
på viktiga poster har begärt tjänstledighet,
därför att de inte ansett sig kunna
arbeta inom institutet, bland dem under
de senaste dagarna den administrative
direktören.
Detta har gjort att institutet långtifrån
kunnat fylla de uppgifter som det
ålagts. Uppenbart är att knytningen till
SAF och det intima samarbetet med
det av SAF styrda PA-rådet bär en
mycket stor del av ansvaret för denna
utveckling.
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen
tilldelas i årets budget ökade
ekonomiska resurser för sin verksamhet.
För att kunna tillgodogöra sig
dessa ökade resurser på bästa möjliga
sätt hade det givetvis varit lyckligt om
arbetsmedicinska institutet i dag efter
sina tre års verksamhet på ett tillfredsställande
sätt hade kunnat fullgöra sina
uppgifter enligt de omfattande instruktioner
som utfärdades vid dess tillkomst.
Så är emellertid alls inte fallet,
varför det måste anses synnerligen angeläget
att åtgärder omedelbart vidtages
från statsmakternas sida; dessa
måste få insyn i institutets arbete på ett
helt annat sätt än vad man nu har. En
redovisning för dessa åtgärder vore av
stort värde, inte minst för att i möjligaste
mån eliminera den misstro som
med fullt fog för närvarande finns när
det gäller arbetsmedicinska institutets
verksamhet.
Torsdagen den 15 januari 1970
Nr 1
31
Interpellation
Med stöd av vad jag anfört anhåller
jag om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för socialdepartementet
få ställa följande fråga:
Vilka omedelbara åtgärder ämnar
statsrådet vidtaga med sikte på att göra
arbetsmedicinska institutet till ett effektivt
organ för de anställdas intressen
så att det därmed kan fylla de uppgifter
som finns i dess instruktion från
Kungl. Maj:t?
Denna anhållan bordlädes.
§ 18
Interpellation ang. insatserna för hjälp
åt Biafras folk
Ordet lämnades på begäran till
Herr SVENSSON i Kungälv (s), som
yttrade:
Herr talman! Sedan kriget i Nigeria
nu äntligen tagit slut borde hjälpen till
de drabbade och nödlidande människorna
kunna sättas in omedelbart och
med full styrka. För att katastrof skall
kunna undvikas är detta också nödvändigt.
Enligt en uppgift av president
Julius Nyerere i Tanzania är förlusten
av människoliv tre gånger så stor i Nigeriakonflikten
som i Vietnam. Det säger
något om dess hittillsvarande omfattning.
Risk finns nu, när de politiska
hindren borde vara borta, att katastrofen
inte hejdas utan att läget förvärras.
Allt behöver därför göras för att
förhindra detta. Det kan endast ske i
samarbete mellan de förenade tillgängliga
krafterna från länder världen över.
Den svenska regeringen har också handlat
med berömvärd snabbhet. Det vore
emellertid önskvärt att få såväl en redogörelse
i riksdagen för de vidtagna åtgärderna
som en diskussion i anslutning
till denna redovisning.
Med hänvisning till det sagda får jag
anhålla om kammarens tillstånd att till
hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena få ställa följande fråga:
ang. insatserna för hjälp åt Biafras folk
År Ers excellens villig att lämna riksdagen
en redogörelse för
1. de försök som gjorts från den
svenska regeringen för att få i gång
transporterna från den förenade kyrkohjälpen,
Röda korset och eventuellt andra
hjälporganisationer till de nödlidande,
2. de diskussioner som skett med de
nordiska länderna och andra länder
för en samordning av insatserna,
3. den eventuella planering som diskuterats
för långsiktigt bistånd och
4. de hänvändelser som skett till regeringen
i Lagos för att underlätta
hjälpverksamheten?
Denna anhållan bordlädes.
§ 19
Tillkännagavs, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 11, angående Islands anslutning
till EFTA-konventionen, m. m.,
överlämnats till kammaren.
Denna proposition bordlädes.
§ 20
Anmäldes följande motioner:
nr 51, av herr Lundberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition 1969:128,
med förslag till fastighetsbildningslag,
nr 52, av herr Petersson i Gäddvik
m. fl., om en översyn av de värnpliktigas
ekonomiska och sociala förmåner,
nr 53, av herr Ericsson i Åtvidaberg,
om åtgärder för att tillgodose näringslivets
behov av yrkesutbildad arbetskraft,
nr 54, av fröken Åsbrink och herr
Blomkvist, om åtgärder för att underlätta
invandrarnas inordnande i det
svenska samhället,
nr 55, av herr Bergman m. fl., angående
det kommunala bostadstillägget,
m. in.,
nr 56, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., om en effektivare arbetsförmedlingsverksamhet,
nr 57, av herr Gustafson i Göteborg
32
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
m. fl., om statligt stöd åt Norrland,
nr 58, av fru Marklund m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Arbetsmarknadsutbildning
m. m.,
nr 59, av herr Westberg i Ljusdal
m. fl., om förstärkning av prognosverksamheten
på arbetsmarknadens område,
nr 60, av herrar Johansson i Skärstad
och Polstam, om inrättande av omkörningsfiler,
nr 61, av herrar Petersson i Gäddvik
och Nilsson i Agnäs, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Ersättning till trafikföretag för drift
av icke lönsamma busslinjer,
nr 62, av herr Westberg i Ljusdal
m. fl., angående trafikpolitiken,
nr 63, av herr Dahlgren m. fl., om utredning
angående de statliga skogarnas
lönsamhet m. m.,
nr 64, av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl., om löneavdrag för statstjänsteman
vid tjänstledighet för riksdagsmannauppdrag,
nr 65, av herr Ericsson i Åtvidaberg,
om rätt till skattefri avsättning till omskolnings-
och utbildningsfonder,
nr 66, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om statligt stöd åt Norrland,
nr 67, av herr Petersson i Gäddvik
in. fl., angående statens vattenfallsverks
redovisning för kommunal beskattning
av inkomst från kraftverk,
nr 68, av herr Petersson i Gäddvik
m. fl., angående taxeringsvärdena för
statens vattenfallsverks vattenkraftsanläggningar,
nr 69, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om statligt stöd åt Norrland,
nr 70, av herr Petersson i Gäddvik
m. fl., om automatisk överföring av
medel från postlönekonto till annan
bank,
nr 71, av herr Andersson i Storfors
m. fl., om en översyn av bestämmelserna
angående tillsyn av stiftelser, m. m.,
nr 72, av herrar Ericson i Örebro
och Göransson, angående olovlig värvning,
nr 73, av herr Wahlund, om straff
för flygplanskapning,
nr 74, av herr Hermansson m. fl., om
upphävande i statstjänstemannalagen
av motsvarigheten till § 32 i SAF :s
stadgar,
nr 75, av herr Hermansson m. fl., om
förstärkning av personalrepresentationen
i nämnder och styrelser inom den
offentliga sektorn,
nr 76, av herr Jonsson i Mora m. fl.,
om rätt för person med partiell förtidspension
att tillgodoräkna sig ATPpoäng,
nr 77, av herr Lundberg, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition 1969:128,
med förslag till fastighetsbildningslag,
nr 78, av herr Romanus m. fl., om
upphävande av affärstidslagen,
nr 79, av fru Sundberg m. fl., om kontroll
av bilhandel och bilreparationer,
samt
nr 80, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om statligt stöd åt Norrland.
Dessa motioner bordlädes.
§ 21
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll:
Protokoll,
hållet vid sammanträde
med herr talmannen och de
kammarens ledamöter, som blivit
utsedda att jämte talmännen tillsätta
kammarens kanslipersonal,
den 14 januari 1970.
1 §
Sedan herr talmannen anmält, att
han utsett bankdirektören, jur. kand.
Åke Gustafsson och kronofogden, jur.
kand. Bertil Björnsson till ersättare att
från och med den 10 januari 1970 vid
förfall för sekreteraren bestrida sekreterargöromålen
inom kammaren m. m.,
beslöt herrar deputerade att arvode
till Gustafsson skulle utgå med 700 kronor
per månad och till Björnsson med
300 kronor per månad.
Torsdagen den 15 januari 1970
Nr 1
33
2 §
Herrar deputerade beslöt utse:
kanslirådet, jur. kand. Erland Kock
till stomnotarie från och med den 10
januari 1970 mot ett arvode av 3 094
kronor per månad jämte personlig lönefyllnad
med 300 kronor per månad;
kronofogden, jur. kand. Bertil Björnsson
till biträdande jurist från och med
den 1 januari 1970 mot ett arvode av
2 244 kronor per månad; samt
fögderisekreteraren Curt Berggrén
till förste kanslist från och med den 1
januari 1970 mot ett arvode av 2 983
kronor per månad jämte personlig lönefyllnad
med 200 kronor per månad.
3 §
Herr talmannen anmälde dels att de
hos kammaren arvodesanställda förste
stenograferna herr Bertil Arborén, fru
Signhild Elfner och herr Hans Heimbiirger
ävensom stenograferna fröken
Anita Hallberg, herr Bengt Henningsson,
fru Ingrid Nilsson samt herrar
Lars Nilsson, Göte Schenning, Bune
Söderström och Gustaf Titz inträtt i
tjänstgöring hos kammaren från och
med den 10 januari 1970, dels ock att
den likaledes arvodesanställde förste
stenografen herr Anders Norrman, som
på särskild anmodan handhaft förberedelserna
för och anordnandet av prov
med stenografer och referenter, inträtt
i tjänstgöring från och med den 8 januari
1970.
4 §
Herrar deputerade beslöt utse fru
Barbro Lyssarides och fröken Lisbeth
Mattsson till reservstenografer från och
med den 10 januari 1970.
5 §
Herrar deputerade beslöt vidare utse
fru Ingegerd Carlsén, fru Ingrid Eldin,
fru Gunvor Elg, fru Ulla Fernroth, herr
Vincent Landén, fru Lillemor Miskar,
fru Kerstin Mörk och fru Kjerstin Sohlberg
till maskinskrivare vid snabbpro
-
tokollet från och med den 10 januari
1970. Fru Eldin och fru Solilberg skulle
dock med halvtidsjänstgöring tillsammans
uppehålla en tjänst som maskinskrivare.
6 §
Herrar deputerade beslöt ytterligare
förordna förste stenografen herr Anders
Norrman att från och med den 8 januari
1970 mot ett upp dragstillägg beräknat
efter 78 kronor per månad vara föredragande
i samtliga ärenden rörande
kammarens stenografkår och maskinskrivare
vid snabbprotokollet samt att
under kammarens sekreterare självständigt
avgöra frågor rörande organisationen
av stenografkårens arbete.
7 §
I skrivelse den 10 januari 1970 hade
maskinskrivarna vid snabbprotokollet
fru Ingegerd Carlsén och fru Gunvor
Elg anhållit om tjänstledighet för enskilda
angelägenheter från och med den
10 januari 1970 tills vidare.
Herrar deputerade beslöt i anledning
härav dels bevilja fru Carlsén och fru
Elg begärda ledigheter, dels förordna
fru Birgit Lokrantz att under fru Carlséns
ledighet uppehålla hennes tjänst
som maskinskrivare, dels ock att med
förordnande å fru Elgs tjänst skulle
tills vidare anstå.
8 §
Herrar deputerade beslöt slutligen
bemyndiga herr talmannen att i samråd
med sekreteraren förordna om vikarie
vid kortare ledigheter för kammarens
tjänstemän.
In fidem
Sune K. Johansson
§ 22
Meddelande om enkla frågor
Meddelades, att herr talmannen tillställts
fem enkla frågor, nämligen av:
34
Nr 1
Torsdagen den 15 januari 1970
herr Andersson i Storfors (s), till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående kommuns
bidrag till indragningshotade tågturer,
herr Nordstrandh (m), till herr statsrådet
och chefen för utbildningsdepartementet
angående skolöverstyrelsens
utredning om användningen av betyg
och test vid utbildning och anställning,
herr Clarkson (m), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående förbättring av
räddningstjänst och säkerhetsanordningar
vid flygplatser,
herr Andersson i Örebro (fp), till
herr statsrådet och chefen för justitie
-
departementet angående åtgärder för att
förhindra s. k. automatiska reklamsamtal
över telefonnätet, samt
herr Eliasson i Sundborn (ep), till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående tidpunkten för
tillsättande av en utredning rörande
skatteutjämningssystemet och kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun.
§ 23
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.28.
In fidem
Sune K. Johansson
ESSELTE TRYCK. STHLN 70
014007