Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1961 (Riksdagens protokoll 1961:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

U“J

Nr 1 ANDRA KAMMAREN 1961

10—13 januari

Debatter m. m.

Tisdagen den 10 januari

Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal ............................... 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen ..................... 10

Onsdagen den 11 januari

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande.................. 12

Torsdagen den 12 januari

Interpellation av fru Johansson i anledning av företagen omläggning av
radioprogrammen........................................ 14

Fredagen den 13 januari

Interpellationer av:

herr Hedlund ang. principerna för export av krigsmateriel........ 22

herr Heckscher ang. det svenska försvarets målsättning.......... 23

Samtliga avgjorda ärenden

Tisdagen den 10 januari

Val av talman och vice talmän............................... 10

Val av sekreterare......................................... H

Torsdagen den 12 januari

Val av talmanskonferens.................................... 13

» » kanslideputerade..................................... 13

» » suppleanter för kanslideputerade........................ 13

» » kanslitillsättare...................................... 14

» » ekonomideputerade................................... 14

1 —Andra kammarens protokoll 1961. Nr 1

Nr 1

Innehåll

. ; Sid.

Fredagen den 13 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten....................... i6

» » statsrevisorer med suppleanter ................. '' jg

» » medlemmar i Nordiska rådet......................... 18

» » suppleanter i de ständiga utskotten...................[[[ 19

» » suppleanter i Nordiska rådet.......................... 21

I nO; f r t 5! # t/ tf > ''Jf i »i i j /

.ta .tu

tr»h n;t;

v» f ,j.;k .*•>-,öl vii ipiirfr.tn*

imjj 11! n»l> f

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.

Tisdagen den 10 januari

Kl. 11.00

§ 1.

Sammanträdet öppnades av representanten
för Malmöhus läns valkrets
herr SKÖLD såsom den ledamot, vilken
bevistat de flesta riksdagarna, med följande
ord:

Ärade kammarkamrater! Såsom den
till riksdagsåren äldste är det min förmån
att få hälsa Eder alla välkomna till
1961 års riksdag.

Många av förra årets ledamöter saknas.
Många nya har kommit i stället. Vi
som är kvar sen tidigare minns med
tacksamhet de avgångna och önskar nykomlingarna
hjärtligt välkomna hit till
— som vi hoppas — ett gott personligt
kamratskap och till ett arbete, som från
olika åsikters utgångspunkt har hela
folkets gemensamma väl för ögonen.

För mig personligen kan det väl vara
förlåtligt om samhällsutvecklingen under
de mer än fyra årtionden som jag
tillhört denna kammare i dag står fram
för mitt minne. Mitt huvudintryck är då
att för vårt folks del har ett starkt ökat
ekonomiskt och andligt oberoende blivit
medborgarnas största vinning. Från
att ha varit en förvissning hos enstaka
ropandes röster har tanken om det värdefulla
i frihet för varje individ blivit
gemensam egendom för alla dagens
svenskar. Oberoende är personlighetsdaningens
grogrund.

Alla kan inte rätt bruka friheten. Det
är väl sant. Men medlen häremot är icke
något principiellt problem. Det heter
uppfostran och upplysning. Men vi vet
alla hur svårt det är i praktiken att
inom olika områden bruka detta medel
med avsedd verkan. Kanske bör vi i

denna tid särskilt observera, att tillämpade
metoder lätt göres verkningslösa
genom förhållandenas allmänna utveckling.

Från dagens utgångspunkt ser jag ingenting
så viktigt för vårt folks framtid
som att alla människor göres delaktiga
av friheten och förmågan att rätt bruka
den. Genom naturens grymhet eller
en försummad uppfostran är många ur
stånd att av egen kraft gripa de möjligheter
till personligt oberoende som
samhället erbjuder. De måste ha hjälp
.— utan ökad byråkrati — av medmänniskor
som blivit andligen bättre lottade.

Detta problem gäller främst de unga.
För de något äldre kan det vara för sent
att nå resultat. Hur lösningen skall vinnas
kan det vara förmätet av en sjuttioåring
att ge anvisningar om. Hur
mycket vet väl jag om dagens ungdom?
Jag nöjer mig med att understryka: Ännu
har det svenska samhället inte nått
en tillfredsställande lösning av den enskilde
medborgarens frihetsproblem.

När man drömmer om en lyckosam
framtid för det egna folket, kan man
inte undgå att samtidigt känna ett kallt
vinddrag i sitt medvetande. Vi är ju inte
ensamma på jordklotet. Vårt väl beror
inte bara av oss själva utan i hög
grad av tillståndet i världen i övrigt. En
stor del av världens befolkning befinner
sig i revolutionär rörelse. Det gäller
de olika folkens frihet och jämställdhet
med andra folk. Vi måste behjärta
denna strävan. Ty folkens frihet är
grundvalen för individernas.

Det pågår en kamp om inflytande

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

över folk och individer. Den står mellan
olika system men också för bibehållande
eller förstärkning av egen
makt. Av denna kamps utgång beror
världens och vår egen framtid. Fördenskull
måste vi önska förändringar som
skapar förutsättning för en allmän utveckling
mot en human demokrati. Det
svenska folket kan inte stå ointresserat.
Det måste göra sin insats.

Vi har i nuet ett naturligt forum i
Förenta Nationerna, och vi har valt att
där vara en röst med egen tonklang. Vi
är rätt eniga om att fortsätta på denna
väg. Men kanske finns det flera än jag
som skulle vilja att vi blir något mera
av en ropandes röst. Detta synes mig
viktigare än insatser från vår sida till
lösning av enskilda problem. Dessa måste
nog ännu så länge i de flesta fall sökas
utefter linjer som är betydligt intressebetonade.
Men ju mera tanken om
folkens oberoende och individens frihet
anammas av världens folk, desto
naturligare blir också vår medverkan
till praktiska lösningar.

Visst är det förenat med svårigheter
att gentemot andra stater finna det rätta
röstläget. Samarbetet fordrar måttfullhet
i ord och åthävor. Det gäller att
bibehålla denna och ändå få fram vår
mening med den skärpa som får folk
att lyssna, än med tillfredsställelse och
än med irritation. Det är därigenom en
ropandes röst väcker andarna till liv.
Är detta möjligt för oss? Vad som härvidlag
ingivit mig förtröstan är den påminnelse
om Hjalmar Branting som vi
alla nyligen fått. Han var mot enskilda
personer den hänsynsfullaste. Men ändå
kunde ingen som hörde honom undgå
att aktiveras för eller emot av skärpan
i hans anklagelser mot det han ansåg
vrångt och orättfärdigt. Tar det
svenska folket honom till föredöme och
förmår vi såsom han att förena hänsyn
med skärpa, kan vi också väl fylla vår
uppgift att vara en ropandes röst i kampen
för en demokratisk och balanserad
värld.

Härmed förklarar jag detta sammanträde
öppnat.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att fora
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
av honom till erforderligt antal för tillfället
antagen; och blevo dessa åtgärder
på framställd proposition av kammaren
godkända.

§ 3.

Upplästets följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1961.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infunno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar Åsbrink,
Kollberg och Svärd samt av fullmäktige
i riksgäldskontoret herrar
Renlund, Strand och Hagberg.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter dels för de vid allmänna
valen under september 1960 utsedda
232 ledamöterna av riksdagens andra
kammare, däribland redaktören Torsten
Bengtson och folkskollärarinnan
Ragnhild Sandström, dels ock för två
personer, som — efter det Bengtson avsagt
sig ledamotsuppdraget och Ragnhild
Sandström avlidit — vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda att i
de avgångnas ställe inträda såsom ledamöter
av kammaren.

De för Bengtson och Ragnhild Sandström
utfärdade fullmakterna undantogos
från granskningen.

Vidare hade till departementet inkommit
fullmakt för hemmansägaren

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

Axel Sandström, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd till ledamot
av andra kammaren för tiden till
den 1 januari 1961 i stället för avgången
ledamot av kammaren. Enär den
tid, för vilken Axel Sandström blivit
vald, numera gått till ända, undantogs
jämväl denna fullmakt från granskningen.

Vid granskning av övriga fullmakter
framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 4
januari 1961.

Stockholms stad.

1 Statsministern Tage Erlander

2 Professorn Bertil Ohlin

3 Professorn Gunnar Heckscher

4 Statsrådet Torsten Nilsson

5 Fru Nancy Eriksson

6 Socialsekreteraren Einar Rimmer fors 7

Ombudsmannen Astrid Kristens son 8

Metallarbetaren Hans Gustafsson

9 Advokaten Ingrid Gärde Widemar

10 Ombudsmannen Sigrid Ekendahl

11 Redaktören Hilding Hagberg

12 Direktören Gösta Bohman

13 Civilekonomen Hans Hagnell

14 Direktören C. W. Carlsson

15 Sekreteraren Folke Björkman

16 Rektorn Stellan Arvidson

17 Byråchefen Erland Carbell

18 Direktören Gustaf Kollberg

19 t. f. kyrkoherden David Svenungs son 20

Pastor primarius Åke Zetterberg

21 Sekreteraren Nils Kellgren

22 F. redaktören Gustav Johansson

23 Förste byråinspektören Daniel

Wiklund

24 Direktören Sten Källenius

25 Ombudsmannen Oskar Lindkvist

Stockholms län.

26 Metallarbetaren Arthur Sköldin i

Sundbyberg

27 Folkskolläraren Gunnel Olsson i

österåker

28 Direktören Jarl Hjalmarson i Li dingö 29

Docenten Gunnar Helén i Saltsjö Duvnäs 30

Kommunalarbetaren Carl-Erik Jo hansson

i Södertälje

31 Godsägaren friherre Lennart

Stiernstedt i Knivsta

32 Ombudsmannen Cecilia Nettel brandt

i Solna

33 Fru Anna-Lisa Lewén-Eliasson i

Huddinge

34 Agronomen Erik Grebäck i Knut by 35

Försäkringstjänstemannen Essen

Lindahl i Lidingö

36 Fru Ulla Lidman-Frostenson i

Lovö

37 Småbrukaren Folke Trana i öst hammar 38

Förlagsredaktören Augustinus Kei jer

i Lidingö

39 Smidesmästaren Bror E. Nyström

i Norrtälje

Uppsala län.

40 Ombudsmannen John Lundberg i

Uppsala

41 Statsrådet Ragnar Edenman

42 överlantmätaren Erik Tobé i Uppsala 43

F. d. professorn Sten Wahlund i

Uppsala

44 Professorn Henrik Munktell i Upp sala Södermanlands

län.

45 Förste postiljonen Svante Lund kvist

i Eskilstuna

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

Lantbrukaren Ragnar Ekström i

Björkvik

Disponenten Sven Wedén i Eskilstuna översköterskan

Rosa Andersson i
Tosterö

Lantbrukaren Emil Elmwall i
Björkhult, Sparreholm

Hemmansägaren Carl Eric Hedin i
Kärrboda, Nyköping

Ombudsmannen Harry Berg i Nyköping Östergötlands

län.

Metallarbetaren Fridolf Thapper i
Finspång

Redaktören Ingemar Andersson i
Linköping

Kamreraren Karin Wetterström i
Linköping

Lantarbetaren Sven Persson i
Appuna

Lantbrukaren Einar Gustafsson i
Kårby, österstad

Ingenjören Gustav Boija i Norrköping Kontoristen

Astrid Bergegren i
Norrköping

Ombudsmannen Rune Johansson i
Norrköping

Disponenten Christian von Sydow
i Norrköping

Metallarbetaren Oscar Franzén i
Motala

Landstingsmannen David Gomér i
Rappestad, Vikingstad

Jönköpings län.

Metallarbetaren Harald Almgren i
Norrahammar

Hemmansägaren Gustaf Svensson
i Vä, Reftele

Ombudsmannen Anders Forsberg i
Nässjö

Chefredaktören Yngve Hamrin i
Jönköping

Ryttmästaren greve Torgil G. von
Seth å Bratteborg

Fabrikören Karl Rask i Bredaryd -

69 Ombudsmannen Arne Magnusson i

Jönköping

70 Charkuteriarbetaren Henning

Carlsson i Huskvarna

71 Affärsbiträdet Iris Ekroth i Hus kvarna Kronobergs

län.

72 Statsrådet Rune B. Johansson

73 Hemmansägaren Fridolf Jansson i

Benestad, Alvesta

74 Hemmansägaren Erik Magnusson i
Tumhult

75 Expeditören Bengt Fagerlund i
Kosta

76 Ombudsmannen Rune Gustavsson i

Alvesta

Kalmar lån.

77 Fru Tekla Torbrink i Kalmar

78 Hemmansägaren Fritz Börjesson i

Isgärde, Glömminge

79 Rektorn Stig Alemyr i Vimmerby

80 Agronomen Einar Haeggblom i

Kåremo

81 Typografen Eric W. Johanson i

Västervik

82 Hemmansägaren John Johansson i

Gränö, Järnforsen

83 Distriktslantmätaren Mac P. Ham rin

i Kalmar

Gotlands län.

84 Fiskaren Bengt Arweson i Got hem 85

Lantbrukaren Per Svensson i Sten kyrka 86

Landstingsmannen Hjalmar Hei denberg

i Visby

Blekinge lån.

87 Metallarbetaren Thure Andersson
i Ronneby

88 Rörmontören Eric Karlsson i Olof ström 89

Redaktören Olaus Nyberg i Karls krona 90

Godsägaren greve Hans Wacht meister

i Wambåsa, Ronneby

91 Barnavårdsmannen Thyra Löfqvist

i Mörrum

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

Kristianstads län.

92 Målarmästaren Gunnar Engkvist i

Bjärnum

93 Landstingsmannen Einar Larsson

i Larsbo, Borrby

94 Fruktodlaren Jöns Nilsson i Bäste kille,

Vitaby

95 F. d. lantarbetaren Karl Jönsson

i Gärds Köpinge

96 Sågverksarbetaren Arvid Nilsson i

Lönsboda

97 Barnavårdsmannen Etty Eriksson

i Ängelholm

98 Lantbrukaren Harald Johnsson i

Skoglösa, Göinge-Fridhem

99 Direktören Gösta Dårlin i Osby

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

100 Statsrådet Gösta Netzén

101 Redaktören Jean Braconier i Mal mö 102

Ombudsmannen Einar Hennings son

i Hälsingborg

103 Expeditören Erik Adamsson i

Malmö

104 Folkskolläraren Eva Karlsson i

Hälsingborg

105 Köpmannen Carl Christenson i

Malmö

106 Seminarieläraren Johannes Blid fors

i Lund

107 Redaktören Eric Svenning i

Malmö

108 Bankdirektören C. G. Regnéll i

Lund

109 Plåtslagaren Hugo Bengtsson i

Landskrona

110 Redaktören Sixten Palm i Malmö

Malmöhus läns valkrets.

111 Förutvarande statsrådet Per Ed vin

Sköld

112 Förutvarande statsrådet Nils G.

Hansson i Skegrie

113 Lantarbetaren Axel Landgren i

Bjäresjö

114 Agronomen Eric Nilsson i Svalöv

115 Fiskaren Hans Levin i Kämpinge

116 Lantbrukaren Stig F. Hansson i

önnarp, Skurup

117 Underinspektören Eric Nelander i

Trelleborg

118 Barnavårdsmannen Mary Holm qvist

i Svalöv

Hallands län.

119 Ombudsmannen Tore Bengtsson i

Halmstad

120 Lantbrukaren Johannes Antonsson

i Dahla, Heberg

121 Kontorsföreståndaren Ingemund

Bengtsson i Varberg

122 Godsägaren Gust. Nilsson i Göinge gården,

Lindberga

123 Lantbrukaren Alvar Andersson i

Björkered, Knäred

Göteborgs stad.

124 Leg. läkaren Elisabet Sjövall

125 Leg. läkaren Bertil von Friesen

126 Trafikinspektoren Olof Nilsson

127 Fru Stina Wallerius-Gunne

128 Bankkamreraren Sven Gustafson

129 Telearbetaren Olof Andreasson

130 F. d. tullöveruppsyningsmannen

Knut Senander

131 Socialinspektören Brita Elmén

132 Metallarbetaren Valter Kristenson

133 Direktören Bengt Bengtsson

134 Förbundssekreteraren Gunnar

Carlsson

135 Pastorn teol. lic. Tliorvald Käll stad Göteborgs

och Bohus läns
landstingsområde.

136 Lantbrukaren Carl E. Johansson

137 Riksgäldsfullmäktigen Waldemar

Svensson

138 Ombudsmannen Gunnar Gustafs son 139

Lantbrukaren Ernst V. Staxäng

140 Landstingsmannen Lennart Matts son 141

Fiskaren Olof Johansson

142 Socialvårdsombudsmannen Evert

Svensson

Älvsborgs lån,
norra valkretsen.

143 Fil. dr. Hilding Johansson i Troll hättan -

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

Lantbrukaren Sven Antby i Långared,
Anten

Pappersbruksarbetaren Sven Andersson
i Billingsfors
Lantbrukaren Robert Johansson i
Dockered, Olofstorp
Kammarherren James Dickson i
Vikaryd, Alingsås
Kassörskan Ruth Andersson i Lerum Älvsborgs

lån,
södra valkretsen.

Stadskassören Rune Carlstein i
Borås

Disponenten Tage Magnusson i
Borås

Fru Gördis Hörnlund i Borås
Rektorn Henry Brandt i Strömma,
Rävlanda

Pastorn Axel Gustafsson i Borås
Skaraborgs län.

Lantarbetaren Nils Odhe i Vinninga Lantbrukaren

Gunnar Larsson i
Luttra, Falköping
F. d. folkskolläraren Oscar Malmborg
i Skövde

Barnavårdsmannen Elisabet Johansson
i Skövde

Lantmästaren Rolf Eliasson i Moholm Kamreraren

Bengt Börjesson i Falköping Fabriksarbetaren

Arne Blomkvist
i Lidköping

Fabrikören Harry Carlsson i Tibro

Värmlands lån.

F. d. järnvägsmannen August
Spångberg i Charlottenberg
Lantbrukaren Arvid Andersson i
Ryggestad, Gunnarskog
Assistenten Viola Sandell i Karlstad Lantbrukaren

Leif Cassel i Gunnerud,
Alster

Redaktören Manne Ståhl i Karlstad
Hemmansägaren Harry Wahrendorff
i Höjen, Nor

168 Rörverksarbetaren Karl-Gustav

Andersson i Storfors

169 Länsarbetsdirektören Arvid Eskel

i Karlstad

170 Kommunalarbetaren Gunnar Es kilsson

i Likenäs, FinnskogaDalby Örebro

län.

171 Ombudsmannen Erik Brandt i

Aspabruk

172 Annonschefen Henry Allard i

Örebro

173 Direktören Ebbe Rydén i Örebro

174 Metallarbetaren Göran Petterson i

Degerfors

175 Hemmansägaren Karl Björkänge i

Örebro

176 Folkskolläraren Lena Renström Ingenäs

i Rumla

177 Förvaltaren friherre Fr. A. Hamil ton

i Hjortkvarn

178 Disponenten Matteus Berglund i

Askersund

Västmanlands län.

179 Expeditören Eric R. Carlsson i

Västerås

180 F. d. rådmannen Ernst Jacobsson i

Sala

181 Kontoristen Rosalie (Rosa) Svens son

iKungsör

182 Ingenjören C.-G. Enskog i Västerås

183 Lantbrukaren Sven Vigelsbo i

Sala

184 Ombudsmannen Sven Hammar berg

i Västerås

185 Majoren Dag R. Edlund i Västerås
Kopparbergs län.

186 Förste kontoristen Sven Axel Mell qvist

i Korsnäs

187 Fru Elsa Ingeborg Lindskog, född

Forsberg i Söderbärke

188 Förutvarande statsrådet Lars

Magnus Eliasson i Sundborn

189 Rektorn Anders Olof Hammar i

Folkärna

190 Järnbruksarbetaren Erik Leonard

östrand i Avesta

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

Nr 1

Gruvarbetaren Karl Torsten Fredriksson
i Grängesberg
Distriktslantraätaren Bo Turesson
i Mora

Skogsarbetaren Kvickers Olof
Persson i Lima

Kontrollassistenten Karl Gustaf
Harald Boo i By kyrkby

Gävleborgs län.

Statsrådet Per Sigurd Lindholm
Åkeriägaren Per Einar Asp i Kilafors Ombudsmannen

Folke Anders
Haglund i Gävle

Direktörsassistenten Nils Göran
Stenberg i Edsbyn
Ombudsmannen John Erik Eriksson
i Njutånger

Fru Gunbjörg Marie Thunvall i
Ramsjö

Ombudsmannen Henning Ferdinand
Nilsson i Gävle
Skräddarmästaren Hans Per Wilhelm
Nordgren i Söderhamn
Kommunalkamreraren Sven Erik
Axel Ekström i Iggesund

Västernorrlands län.
Ombudsmannen Harald Kärrlander
i Sollefteå

Fabriksarbetaren Alf Andersson i
Kvissleby

F. d. generaldirektören Gunnar
Hedlund i Mo, Rådom
Åkeriägaren Bernhard Sundelin i
Bredbyn

Folkskolläraren John R. Anderson
i Sundsvall

Advokaten Bo Martinsson i Sundsvall Häradshövdingen

Nils G. Fröding
i Sundsvall

Fru Elvira Holmberg i Prästmon
Lantbrukaren Thorbjörn Fälldin i
As, Ramvik

Jämtlands län.

Skogsarbetaren Sigfrid Jonsson i
Strömsund

Hemmansägaren Helge Lindström
i Lockne

Hemmansägaren Erik Larsson i
Norderön

Ombudsmannen Birger Nilsson i
Östersund

Hemmansägare Elias Jönsson i
Jämtlands-Sikås

Västerbottens län.

Statsrådet Gösta Skoglund
Fru Astrid Lindekvist i Skellefteå
Färghandlaren Sigvard Larsson i
Umeå

Hemmansägaren Jan-Ivan Nilsson
i Västerås, Tvärålund
Jordbruksinstruktören Gunnar
Lundmark i Lycksele
Hemmansägaren Carl östlund i
Myckle

Kommunalarbetaren Henning
Gustafsson i Skellefteå

Norrbottens län.

Sågverksarbetaren Olof W. Wiklund
i öjebyn

Förste kriminalassistenten R. Lassinantti
i Luleå

Redaktören Helmer Holmberg i
Luleå

Föreståndarinnan Annie Jäderberg
i Kiruna

Fru Märta Boman i Prästholm
Rektorn Ingvar Svanberg i Sangis
Skogsinspektoren Harald Larsson
i Hedenäset

Bokhållaren John G. Löfroth i
Luleå

§ 4

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos fröken Wetterström
samt herrar Johanson i Västervik,
Alemyr, Johansson i Gränö, Johansson
i öckerö, Cassel och Nilsson i
Tvärålund frånvarande.

Från fröken Wetterström och herr
Cassel hade till kammaren inkommit
läkarintyg, vilka nu upplästes.

Tisdagen den 10 januari 1961

214

215

216

217

218

219

220

221
222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

Herrar Johanson i Västervik, Alemyr
och Johansson i öckerö hade i likaledes
nu föredragna ansökningar anhållit
om ledighet från riksdagsgöromålen.

Herrar Johansson i Gränö och Nilsson
i Tvärålund hade genom telegram
respektive telefonsamtal till kammarens
kansli anmält sig vara av trafikförhållandena
hindrade att närvara vid
uppropet.

§ 5

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman blivit
utsedd herr Thapper med samtliga
avgivna eller 216 röster.

§ 6

Företogs val av förste vice talman.

Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 175 röster tillfallit herr
Malmborg och 3 herr von Seth; och
hade kammaren alltså till förste vice
talman utsett herr Malmborg.

§ 7

Anställdes val av andre vice talman.

Sedan valsedlarna öppnats och uppräknats
befunnos 160 röster hava tillfallit
herr von Seth och 2 herr Malmborg,
vadan kammaren till andre vice
talman utsett herr von Seth.

§ 8

Herr TALMANNEN yttrade:

Herr ålderspresident! Ärade kammarledamöter! Å

egna och vice talmännens vägnar
ber jag att få tacka för det stora förtroende
som har visats oss genom att
vi blivit utsedda till talmän. Vi försäkrar
att vår strävan alltid skall vara att
i möjligaste mån motsvara detta förtroende.

§ 9

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
under § 4 här ovan omförmäl -

da läkarintyg, ansökningar och telegram,
vilka voro så lydande:

Linköping den 7 januari 1961

Härmed intygas att riksdagsledamoten
Karin Wetterström, född den 27/3
1908, vårdats å Kvinnokliniken, Centrallasarettet,
Linköping, 1960 28/12—31/12
för Metrorrhagia. Opererad.

Fröken Wetterström är sjukskriven
och kan börja sitt arbete den 16/1 1961.

Linköping som ovan
O. G. A. Berggren
T. f. överläkare

Till Riksdagens andra kammare

På grund av enskild angelägenhets
ordnande anhålles vördsamt om ledighet
från riksdagsarbetet 10/1 1961.

Eric TF. Johanson

Till Riksdagens andra kammare

På grund av sammanträde med interneringsnämnden
hemställer undertecknad
om ledighet från kammarens sammanträde
den 10 januari.

Stockholm den 9 januari 1961

Stig Alemyr

Till Riksdagens andra kammare

På grund av trafikhinder är jag förhindrad
närvara vid riksdagens sammanträde
denna dag.

Gränö, Järnforsen, den 10 januari 1961
John Johansson

Till Riksdagens andra kammare

Jag får härmed för personliga angelägenheter
anhålla om ledighet från
riksdagsgöromålen fr. o. m. riksdagens
början t. o. m. den 21 januari 1961.

öckerö den 10 januari 1961

Olle Johansson

Riksdagsman Leif Cassel är på grund
av sjukdom (konvalescens efter operation
för magsår) oförmögen deltaga i
riksdagsarbetet fr. o. m. den 10 januari
t. o. m. 15 februari 1961, vilket härmed
intygas.

Karlstad den 9 januari 1961

Rolf Kaijser

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
fröken Wetterström under ti -

Nr 1

Tisdagen den 10 januari 1961

den den 10—14 januari, herrar Johanson
i Västervik, Alemyr, Johansson i
Gränö och Nilsson i Tvärålund innevarande
dag samt herrar Johansson i
öckerö och Cassel från och med denna
dag till och med den 21 januari respektive
den 15 februari 1961.

§ 10

Föredrogs åter det under § 3 här ovan
intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri
avsedda fullmakterna, lägga protokollet
till handlingarna.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräknande
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts sekreteraren Sune K. Johansson
med samtliga avgivna eller 145
röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst V. Staxäng Nancy Eriksson

§ 12

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att onsdagen
den 11 innevarande månad kl. 11
infinna sig i slottskapellet samt, efter
förrättad gudstjänst, enligt § 34 riksdagsordningen
begiva sig till rikssalen

för att där inhämta vad Kungl. Maj:t
hade att meddela riksdagen.

§ 13

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

§ 14

Herr talmannen meddelade, att herr
Nilsson i Tvärålund nu intagit sin plats
i kammaren.

§ 15

Herr TALMANNEN anförde:

Till kammarens ledamöter har utdelats
en stencilerad sammanställning
över sammanträdestiderna under innevarande
januari månad. Därav framgår
bl. a. att val av ledamöter och suppleanter
i de ständiga utskotten m. m. avses
skola äga rum vid sammanträdet på fredag
kl. 13.00 och att remissdebatten, såsom
tidigare preliminärt meddelats,
kommer att taga sin början tisdagen
den 24 januari kl. 10.00.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.16.

In fidem

Sune K. Johansson

Nr 1

Onsdagen den 11 januari 1961

Onsdagen den 11 januari

Kl. 10.30

§ 1

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum torsdagen
den 12 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade jämte
suppleanter, sex ledamöter att jämte talmannen
och vice talmännen tillsätta
befattningshavare hos kammaren samt
fyra ledamöter att handhava vården om
kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 2

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för jämväl
dessa val samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid
plenum fredagen den 13 i denna månad
företaga val av dels ledamöter och suppleanter
i de ständiga utskotten, dels
revisorer och revisorssuppleanter för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, dels ock medlemmar
och suppleanter i Nordiska rådet.

§ 3

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i Gällivare församling,
kontraktsprosten Gottfrid Nordlund. Efter
slutad gudstjänst begav sig kammaren
till rikssalen. Hans Maj:t Konungen
öppnade där riksdagen med ett tal. Sedan
första kammarens talman härefter
framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA KAMMARENS
TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

Vårt folk sluter alltjämt enigt upp
kring en utrikespolitik, som tar sikte på
att stärka strävandena till fred och samförstånd
i världen och medverka till att
motsättningarna mellan nationerna utjämnas.
Det är därför med oro vi iakttar
den ökade spänningen mellan öst
och väst. Vi beklagar det avbrott, som
skett i nedrustningskommitténs förhandlingar,
och att de internationella tvistefrågorna
icke synes ha kommit närmare
sin lösning. De rådande motsättningarna
har framträtt särskilt starkt i Kongokrisen
och de påfrestningar den medfört
för FN. Vårt lands insatser i det
humanitära hjälparbetet och för polisiär
vakttjänst i Kongo står i full överensstämmelse
med den fredssträvan som
kännetecknar svensk utrikespolitik. Detsamma
gäller deltagandet i den internationella
hjälpverksamheten, och det
är med glädje vi finner att förslag till
ökade insatser på detta område förelägges
riksdagen.

De goda konjunkturer, som under förra
året varit rådande i vårt land, är en
anledning till verklig tillfredsställelse.
Hög sysselsättning och prisstabilitet är
goda ting för ett lands ekonomi. Våra
strävanden att bibehålla detta gynnsamma
läge får icke eftersättas, allra
helst som konjunkturerna utomlands
kännetecknas av en viss osäkerhet. Det
är därför angeläget att en god beredskap
upprätthålles mot arbetslöshet och att
den ekonomiska politiken även i fortsättningen
präglas av återhållsamhet
och försiktighet för att förhindra en inflatorisk
utveckling.

En hög sysselsättning och en stigande
produktion skapar erforderliga förut -

Torsdagen den 12 januari 1961

Nr 1

sättningar för en önskvärd utbyggnad
av reformpolitiken. Med glädje och tillfredsställelse
hälsas Eders Majestäts
meddelande att förslag kommer att framläggas
om flera betydande reformer på
samhällslivets olika områden. Bland de
angelägna åtgärder som sålunda förebådas
ingår en ytterligare utbyggnad av
utbildningsväsendet, lättnader för de
studieskuldsatta, fortsatt utbyggnad av
mentalsjukvården och stödet åt de handikappade
samt ökade samhälleliga åtgärder
på ungdomsvårdens område. Jag
är förvissad om att andra kammaren i
positiv anda och med omsorg skall pröva
Eders Majestäts framställningar.

Andra kammaren betygar Eders Majestät
sin undersåtliga vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1961/62, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1961 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades; och
åtskildes kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.

In fidem

Sune K. Johansson

Torsdagen den 12 januari

Kl. 10.00

§ 1

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blevo därtill utsedda herr

Gustafsson i Stockholm,
herr Hedlund,
herr Hjalmarson och
herr Ohlin,

envar med 110 röster.

§ 2

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
detta plenum ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

Petterson i Degerfors

von Friesen.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Petterson i Degerfors och von Friesen
utsedda till kanslideputerade.

§ 3

Verkställdes val av två suppleanter
för under nästföregående paragraf omförmälda
kanslideputerade.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

östrand

Hamrin i Jönköping.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kam -

Nr 1

Torsdagen den 12 januari 1961

Interpellation i anledning av företagen omläggning av radioprogrammen

maren godkänd; och förklarades herrar
östrand och Hamrin i Jönköping
utsedda till suppleanter för kanslideputerade.

§ 4

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nilsson i Göteborg

Ekström i Björkvik

Hammar

Nilsson i Göingegården

Jacobsson i Sala

Wahlund.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 5

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Sandell, fröken
Gustafsson i Borås
von Seth
Vigelsbo.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 6

Ordet lämnades på begäran till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! Jag hemställer att kammaren
måtte vid plenum i morgon fredagen
den 13 innevarande januari utse
suppleanter i de ständiga utskotten till
ett antal av 19 i konstitutionsutskottet
och andra lagutskottet, 28 i statsutskottet,
20 i bevillningsutskottet och jordbruksutskottet,
18 i bankoutskottet, 21
i allmänna beredningsutskottet samt 17
i vart och ett av de övriga utskotten
utom i utrikesutskottet, där antalet
grundlagsenlig! skall vara åtta.

Kammaren biföll denna hemställan.

§ 7

Interpellation i anledning av företagen
omläggning av radioprogrammen

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Fru JOHANSSON (s), som yttrade:

Herr talman! Den 15 november 1960
anhöll jag om och erhöll kammarens
tillstånd att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet
få framställa en interpellation i anledning
av den omläggning av radioprogrammet
som genomfördes den 1 oktober
1960. Statsrådet hade inte möjlighet
att besvara interpellationen under höstriksdagen,
varför jag nu åter anhåller
att få framställa samma interpellation,
som lyder:

Från och med den 1 oktober 1960 har
en omläggning av radioprogrammen genomförts.
Härmed har säkerligen vissa
fördelar vunnits men samtidigt har en
icke oväsentlig försämring inträtt för
den del av radiolyssnarna som endast
har tillgång till program 1. Sålunda har
kvällsprogrammen i P1 förvandlats till
i stort sett lättare underhållning. Den
som vill lyssna till seriös musik, dra -

Torsdagen den 12 januari 1961

Nr 1

Interpellation i anledning av företagen omläggning av radioprogrammen

matik och andra kulturprogram, är hänvisad
till P2.

För dem som är innehavare av FMapparater
är frågan enkel att lösa. Men
den grupp av lyssnare — man torde
kunna räkna med omkring 35 procent
— som saknar möjlighet att ta in P2
har anledning att vara missnöjd med
den nya ordningen. Det gäller här i
största utsträckning personer med små
inkomster, pensionärer, sjuka och isolerade
människor, som ej anser sig ha råd
med den extra kostnad det innebär att
kunna avlyssna även P2. Enbart avgiften
för radiolicensen utgör för många
gamla och sjuka ett djupt grepp i kassan.

Omläggningen av programmen har
även väckt uppmärksamhet i de övriga
nordiska länderna. Sålunda har man
från norsk sida uttalat sin förvåning
och besvikelse över det program som
nu serveras genom Pl.

Under hänvisning till vad ovan anförts
får jag anhålla om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få
rikta följande frågor:

Anser herr statsrådet att omläggningen
av radioprogrammen fyller de anspråk
som den radiolyssnande allmänheten
har rätt att ställa enligt § 4 i
överenskommelse av den 15 maj 1959
mellan svenska staten och Sveriges
Radio Aktiebolag angående rundradions
programverksamhet? Om så icke är fallet:
Vill herr statsrådet medverka till
att här berörda synpunkter blir beaktade? Denna

anhållan bordlädes.

§ 8

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 11 innevarande januari på
rikssalen avlämnade

dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1961/62,

dels ock berättelse till 1961 års riks -

dag om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1960 av dem verkställda granskningen
av statsverket, riksbanken och
riksgäldskontoret;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 9

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1960/61,
nr 9, angående försäljning av vissa
kronoegendomar m. m.,

nr 10, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan,
och

nr 12, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 10

Tillkännagavs, att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats följande
motioner:

nr 1, av herr Gustafsson i Borås m. fl.,
om soldatshemsverksamheten m. m.,
nr 2, av herrar Senander och Hagberg,
om organiserande av ett neutralitetsförsvar,

nr 3, av herrar Rydén och Stenberg,
om viss förlängning av tiden för besvär
över beslut av taxeringsnämnd,

nr 4, av herr Björkänge, om en särskild
försäljningsskatt på pornografiska
tidskrifter m. fl. tryckalster,

nr 5, av herr Gustafsson i Stockholm

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

m. fl., om utredning angående införande
av högertrafik i Sverige,

nr 6, av herr Andersson i Linköping,
angående kvalifikationsreglerna för semester,

nr 7, av herr Gustafsson i Borås, om
förbättring av lägenhetsarrendatorernas
ställning,

nr 8, av herrar Wahrendorff och Elmwall,
angående användningen av benämningen
glass,

nr 9, av herrar Lundmark och Jonsson
i Strömsund, om ändrad ordning
för utbetalning av arealtillägg, m. m.,

nr 10, av herr Rimmerfors, om upptagande
av FN-dagen bland de allmänna
flaggdagarna,

nr 11, av herr Wiklund i Stockholm,
om stimulerande av förslagsverksamheten
inom den allmänna civilförvaltningen,

nr 12, av herr Holmberg m. fl., om
anordnande av hälsoundersökningar,
m. m., och

nr 13, av herr Holmberg m. fl., om
tandvårdens inordnande i sjukkasseverksamheten.

Dessa motioner bordlädes.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1961/62, samt proposition nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1960/61, skulle
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.

§ 12

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.20.

In fidem

Sune K. Johansson

Fredagen den 13 januari

Kl. 13.00

Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr förste vice talmannen.

§ 1

Företogos val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.

Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Sedan herr andre vice talmannen härefter
avlämnat för nu ifrågavarande val
avsedda tio listor, alla försedda med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
samt listorna blivit i ovan upptagen ordning
av herr förste vice talmannen upp -

Fredagen den 13 januari 1961

Nr 1

lästa och av kammaren godkända, be- Vigelsbo

funnos följande personer, vilkas namn Wiklund i Öjebyn

i här angiven ordning upptagits å re- Engkvist

spektive listor, hava utsetts till leda- Gustafson i Göteborg

möter i Magnusson i Borås

utrikesutskottet:
Bengtsson i Halmstad
Gustafsson i Stockholm
Ohlin

Hjalmarson
Renström-Ingenäs, fru
Hedlund
Kärrlander
Svensson i Ljungskile

konstitutionsutskottet:

Spångberg

Andersson i Linköping
von Friesen
Magnusson i Tumhult
Adamsson
Larsson i Luttra
Bengtsson i Halmstad
Nilsson i Östersund
Hammar
Braconier

statsutskottet:
Petterson i Degerfors
Gustafsson i Stockholm
Malmborg
Staxäng

Karlsson i Olofström

Svensson i Stenkyrka

Blidfors

Almgren

Ståhl

Nilsson i Göingegården
Andreasson
Eliasson i Sundborn
Mellqvist

Lewén-Eliasson, fru
Elmén, fröken

bevillningsutskottet:
Brandt i Aspabruk
Allard
Kollberg
Nilsson i Svalöv
Kärrlander

bankoutskottet:

Sköldin

Andersson i Ronneby

Boija

Regnéll

Persson i Appuna
Hansson i önnarp
Renström-Ingenäs, fru
Carlsson i Tibro

första lagutskottet:
Landgren
Johansson, fru
Gärde Widemar, fru
Boman, fru
östrand
Svensson i Vä
Ekström i Björkvik
Gustafsson i Borås

andra lagutskottet:
Nilsson i Göteborg
Lundberg
Rimmerfors
Wetterström, fröken
Odhe
Wahlund
Ekendahl, fru
Anderson i Sundsvall

tredje lagutskottet:
Johansson i Torp
Levin
Nyberg
Munktell
Torbrink, fru
Jansson i Benestad
Andersson i Ryggestad
Johansson i öckerö

jordbruksutskottet:
Jonsson i Strömsund
Sköld

Svensson i Ljungskile
Haeggblom

2 — Andra kammarens protokoll 1961. Nr 1

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

Lindström

Hansson i Skegrie

Lindskog, fru

Arweson

Antby

östlund

allmänna beredningsutskottet:
Eriksson i Stockholm, fru
Jacobsson i Sala
Hamrin i Jönköping
Dickson
Jäderberg, fru
Johnsson i Skoglösa
Svensson i Kungälv
Thunvall, fru
Carlsson i Huskvarna
Nilsson i Bästekille
Lundmark
Björkänge.

I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer herrar
Petterson i Degerfors, Sköldin, Antby,
Haeggblom, Brandt i Aspabruk och Wahlund
ävensom till suppleanter för dem
respektive herrar Lundberg, Johansson
i Torp, Hammar, Nilsson i Göingegården,
Allard och Svensson i Stenkyrka.

av herr förste vice talmannen, att riksdagens
kanslideputerade skulle genom
utdrag av protokollet underrättas om
kammarens val av ledamöter ävensom
om det likaledes till dagens sammanträde
utsatta valet av suppleanter i
nämnda utskott samt anmodas låta uppsätta
och till kamrarna ingiva förslag
till den skrivelse i ämnet, som borde till
Konungen avlåtas.

§ 2

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.

För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som bär partibeteckningen
»Gemensam lista» och hade
följande utseende:

§ 3

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna av talmanskonferensen
godkänd lista, som under par -

Bevisorer Suppleanter

Riksdagsman Petterson, K. G., Deger-fors	Riksdagsman Lundberg, J. I., Upp-sala
Riksdagsman Sköldin, P. A., Sund-byberg	Riksdagsman Johansson, C. E., Torp, Nösund
Riksdagsman Antby, S. 0., Anten	Riksdagsman Hammar, A. 0., Fol-kärna
Riksdagsman Hseggblom, E. E., Kå-remo	Riksdagsman Nilsson, G. E., Göinge-gården, Varberg
Riksdagsman Brandt, E. R., Aspa-bruk	Riksdagsman Allard, K. Å. H., Örebro
Riksdagsman Wahlund, S. G. \V., Uppsala	Riksdagsman Svensson, P. G. A., Sten-kyrka

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

tibeteckningen »Gemensam lista» upptog
följande namn:

Jonsson i Strömsund
Ericsson, John
Ohlin
Cassel

Ekendahl, fru
Eliasson i Sundborn
Gustafsson i Stockholm
Helén.

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska
rådet.

På framställning av herr förste vice
talmannen beslöts, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet
underrättas om kammarens val
av medlemmar i Nordiska rådet och
om det likaledes till dagens plenum utsatta
valet av suppleanter för dem samt
anmodas låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag dels till förordnanden för
de valda, dels ock till skrivelse till
Konungen med anmälan om de förrättade
valen.

utrikesutskottet:
Andersson i Ryggestad
Alemyr
von Friesen
Heckscher
Mellqvist
Wahlund
Allard
Wedén

konstitutionsutskottet:
Alemyr
Henningsson
Hamrin i Jönköping
Svenungsson
Thunvall, fru
Wahlund

Andersson i Billingsfors

Lundkvist

Berglund

Hedin

Lindahl

Boo

Andersson i Storfors
Zetterberg
Enskog
Heckscher

Johansson i Trollhättan
Larsson i Borrby
Munktell

§ 4

Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
19 i konstitutionsutskottet, 28 i statsutskottet,
20 i bevillningsutskottet, 18 i
bankoutskottet, 17 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet 17 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och 21
i allmänna beredningsutskottet.

Sedan herr andre vice talmannen härefter
avlämnat nu ifrågavarande tio
listor, alla med partibeteckningen »Gemensam
lista», och listorna blivit i ovan
upptagen ordning av herr förste vice
talmannen upplästa och av kammaren
godkända, befunnos följande personer,
vilkas namn i här angiven ordning upptagits
å respektive listor, utsedda till
suppleanter i

statsutskottet:
Olsson, fröken
Arvidson
Wedén
Cassel
Lassinantti
Larsson i Hedenäset
Johansson i Norrköping
Gustafsson i Uddevalla
Gustafsson i Skellefteå
Karlsson, fröken
Kellgren

Andersson i Knäred

Carbell

Fagerlund

Helén

Heckscher

Eskel

Holmberg, fru
Gustafsson i Kårby

2* — Andra kammarens protokoll 1961. Nr 1

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

Blomkvist

Löfroth

Bohman

Heidenberg

Berg

Antonsson

Nclander

Hjalmarson

Källenius

bevillningsutskottet:
Eriksson i Stockholm, fru
Asp

Christenson i Malmö
Dårlin

Andersson i Essvik
Eriksson i Bäckmora
Holmqvist, fru
Forsberg
Stenberg
Stiernstedt

Kristenson i Göteborg

Nilsson i Tvärålund

Carlsson i Västerås

Carlstein

Bydén

von Sydow

Nyström

Fälldin

Nettelbrandt, fru
Björkman

bankoutskottet:

Hagnell

Bengtsson i Landskrona
Stenberg

Bengtsson i Göteborg
Ekström i Iggesund
Börjesson i Glömminge
Lindahl
Rask

Larsson i Umeå
Hamilton
Lindekvist, fru
Brandt i Sätila
Lindkvist
Hörnlund, fru
Gustafson i Göteborg
Nordgren

Börjesson i Falköping
Bohman

första lagutskottet:
Jacobsson i Sala
Löfqvist, fru
Keijer
Fröding

Bergegren, fröken

Johansson i Dockered

Sjö vall, fru

Zetterberg

Källstad

Edlund

Haglund

Larsson i Norderön
Martinsson

Andersson i Strängnäs, fröken
Nettelbrandt, fru
Lidman-Frostenson, fru
Kristensson, fru

andra lagutskottet:
Bengtsson i Varberg
Sandell, fröken
Wiklund i Stockholm
Gunne, fru

Johansson i Södertälje

Wahrendorff

Fredriksson

Eriksson i Ängelholm, fru
Jönsson i Ingemarsgården
Björkman
Sundelin

Gustavsson i Alvesta
Svensson, fru
Svensson i Kungälv
Carlsson i Huskvarna
Hamilton

Carlsson i Göteborg

Gomér

Tobé

tredje lagutskottet:
Persson i Tandö
Svenning

Carlsson i Stockholm

Wachtmeister

Ekström i Iggesund

Grebäck

Sundelin

Andersson i Lerum, fröken
Hamrin i Kalmar
Bengtsson i Göteborg

Fredagen den 13 januari 1961

Nr 1

Svanberg

Mattsson

Ekroth, fru

Hammarberg

Tobé

Turesson

Palm

jordbruksutskottet:
Jönsson i Gärds Köpinge
Johanson i Västervik
Nilsson i Lönsboda
Eliasson i Moholm
Franzén
Brandt i Sätila
Jäderberg, fru
Lundmark
Johansson i öckerö
Nilsson i Bästekille
Persson i Tandö
Elmwall
Trana
Eskilsson

Jönsson i Ingemarsgården
Stiernstedt
Persson i Appuna
Johansson i Gränö
Hamrin i Kalmar
Hedin

allmänna beredningsutskottet:
Gustafsson i Uddevalla
Haglund
Keijer
Gunne, fru

Andersson i Billingsfors

Börjesson i Glömminge

Lundkvist

Rask

Berglund

Svenungsson

Andersson i Lerum, fröken

Larsson i Borrby

Svanberg

Hörnlund, fru

Enskog

Kristensson, fru
Nyström
Ekroth, fru

Magnusson i Jönköping

Källstad

Edlund.

§ 5

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Ryggestad

Thapper

Gärde Widemar, fru

Braconier

Mellqvist

Gustafsson i Kårby

Alemyr

Gustafsson i Skellefteå.

Efter det denna lista av herr förste
vice talmannen upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades de å listan
upptagna personerna utsedda till suppleanter
i Nordiska rådet.

§ 6

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—5 omförmälda valen.

§ 7

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1961 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 8

Föredrogs var efter annan och hänvisades
till jordbruksutskottet följande
Kungl. Maj:ts å bordet vilande propositioner
:

nr 9, angående försäljning av vissa
kronoegendomar m. m., och

nr 10, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan.

§ 9

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 12, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj :t förordnat statsrådet Rune Her -

22 Nr 1 Fredagen den 13 januari 1961

Interpellation ang. principerna för export av krigsmateriel

mansson att under innevarande riksdag
utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet; och

skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 10

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till statsutskottet motionerna nr 1
och 2;

till bevillningsutskottet motionerna nr
3 och 4;

till behandling av lagutskott motionerna
nr 5—8;

till jordbruksutskottet motionen nr 9;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 10 och 11;

till statsutskottet motionen nr 12;
samt

till behandling av lagutskott motionen
nr 13.

§ 11

Föredrogos var efter annan följande
av riksdagens revisorer avgivna berättelser;
och hänvisades därvid

till statsutskottet berättelsen över den
år 1960 av dem verkställda granskningen
av statsverket; samt

till bankoutskottet berättelserna om
den år 1960 av dem verkställda granskningen
av riksbanken och riksgäldskontoret.

§ 12

Föredrogos var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.

§ 13

Föredrogs den av fru Johansson vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
i anledning av företagen
omläggning av radioprogrammen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 14

På hemställan av herr förste vice talmannen
beslöt kammaren, att Kungl.
Maj :ts propositioner nr 1 och nr 2 skulle
uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande sammanträde.

§ 15

Interpellation ang. principerna för
export av krigsmateriel

Ordet lämnades på begäran till

Herr HEDLUND (ep), som anförde:

Herr talman! Enligt gällande bestämmelser
får krigsmateriel med visst begränsat
undantag, där medgivande kan
lämnas av handelsministern, icke exporteras
utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Såväl när det gäller försäljning från
enskilda tillverkare eller andra som av
materiel tillhörande svenska staten iakttas
enligt vad jag har mig bekant en
sträng prövning av omständigheterna i
varje särskilt fall då export sättes i
fråga. Med hänsyn till de ömtåliga förhållanden
som ofta föreligger är detta
givetvis ofrånkomligt.

Alltemellanåt förekommer uppgifter
i pressen rörande ärenden av detta slag.
Jag tror att det skulle vara till nytta,
om handelsministern något kunde redogöra
för de principer som tillämpas vid
bedömande av frågor om huruvida
krigsmateriel bör kunna exporteras.

Under åberopande av ovanstående
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för han -

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

Interpellation ang. det svenska försvarets målsättning

•delsdepartementet få ställa följande
fråga:

Är statsrådet i tillfälle redogöra något
för de principer som ligger till grund
för bedömningen av frågor om huruvida
krigsmateriel bör kunna exporteras från
vårt land?

Denna anhållan bordlädes.

§ 16

Interpellation ang. det svenska försvarets
målsättning

Herr förste vice talmannen lämnade
på begäran ordet till

Herr HECKSCHER (h), som yttrade:

Herr talman! Den enighet rörande
grunderna för vårt lands försvarspolitik,
vilken uppnåddes i 1960 års försvarskommitté,
utgick från att ingen
ändring skulle äga rum i den målsättning
för det militära försvaret, som angivits
genom beslut vid 1948 och 1958
års riksdagar. Kommittén anförde härom
(s. 34):

»Kommittén förutsätter alltså icke någon
ändring i målsättningen för det militära
försvaret sådan denna angivits genom
beslut vid 1948 och 1958 års riksdagar.
Likaså utgår kommittén från de
uppgifter för civilförsvaret som angivits
i samband med 1956 och 1959 års
principbeslut.»

De relevanta uttalandena 1948 och
1958 återfinnes i propositionerna nr
206/1948 och 110/1958, vilka i dessa hänseenden
vann riksdagens fulla bifall.
I 1948 års proposition, s. 117, heter det:

»Med angivna utgångspunkter är målsättningen
för försvaret redan utstakad.
Ett svenskt försvar måste vara i stånd
att ge uttryck åt folkets levande försvarsvilja.
Varje vapenför svensk, som
icke bindes av andra för riksförsvaret
viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att
i ena eller andra formen militärt deltaga
i kampen för landets självständighet.
Krigsmakten i dess helhet bör vara så
utbyggd, att den förmår ge största möj -

liga eftertryck åt vårt folks vilja att bevara
landets handlingsfrihet och avvisa
varje kränkning av dess integritet. Försvarskrafterna
böra, som försvarskommittén
framhållit, utformas så att en
angripare i det längsta hindras få fast
fot på svensk mark och att ingen del
av landet behöver uppgivas utan segt
motstånd i olika former. Vidare bör
krigsmakten vara skickad att möta överrumplingsförsök,
utförda med den moderna
invasionsteknikens resurser. Med
den här skisserade målsättningen måste
försvaret vara allsidigt sammansatt. I
stort sett torde därför det nu förestående
arbetet böra syfta till att på grundvalen
av nuvarande organisation och
med utnyttjande av alla möjligheter till
förenklingar och kostnadsbegränsningar
med ledning av världskrigets erfarenheter
och forskningens senaste rön göra
en översyn av försvarsanstalternas ändamålsenlighet
och hållfasthet mot ett
modernt krigs påfrestningar.»

Vid 1958 års ställningstagande gjordes
mera preciserade överväganden. Det
heter i detta års proposition nr 110, s. 22:

»Hur hög krigsmaktens kvalitet än är
måste den enligt studien ha en viss
kvantitativ omfattning därför att försvaret
måste täcka ett stort geografiskt
område. Detta innebär inte att vi inom
varje del av landet skall vid varje tidpunkt
ha tillräckligt starka stridskrafter
för att motstå varje angrepp. Inom
de delar av landet, som har väsentlig
betydelse för en angripare eller för vår
försvarsförmåga, måste försvaret ha sådan
styrka, att antingen angriparens
vinst inte står i rimlig proportion till
hans insats eller angreppet tar så lång
tid, att andra staters ingripande till vår
fördel hinner göra sig gällande. I övriga
delar av landet måste vi nöja oss
med att organisera bevakning och skydd
mot överrumpling och infiltration med
små styrkor samt skapa möjligheter för
att dit omgruppera större styrkor. Försvaret
måste även syfta till att skydda
medborgarnas liv och egendom.»

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

Interpellation ang. det svenska försvarets

Längre fram i samma proposition (s.
92) anförde departementschefen, i direkt
anslutning till vad som uttalats tio
år tidigare:

»Försvarsberedningen har understrukit
den principiella vikten, från såväl
militära som psykologiska synpunkter,
av den målsättning som 1948 års riksdag
uppställde för det svenska försvaret.
Det ifrågavarande uttalandet av
riksdagen utgör enligt min mening en
självklar allmän riktpunkt vid utformningen
av vår krigsmakt. Såsom beredningen
framhållit föreligger ett allmänt
samband mellan operativ målsättning
och försvarsresurser. Beredningen har
dock knutit en viss reservation till detta
konstaterande som synes mig befogad
och som grundar sig på att det alltid
kommer att vara svårt att säga exakt
var den gräns går där en viss minskning
i försvarsresurser måste ta sig uttryck
i en begränsning av den operativa
målsättningen. Det allmänna sambandet
mellan de bägge faktorerna är dock
ställt utom fråga. Detta samband måste
därför tillmätas en avgörande betydelse
vid bedömningen av försvarets utformning.
»

Dessa uttalanden, vilka präglas av
fasthet och precision, torde ha haft väsentlig
betydelse bland annat för att
inför utlandet klargöra allvaret i vår
försvarsvilja: varje del av landet skall
försvaras, ingen självuppgivelse får komma
i fråga. Icke blott 1960 års försvarskommitté
utan även 1960 års försvarsledningskommitté
har i sitt enhälliga,
strax före nyåret avgivna betänkande
anknutit till samma tankegångar (s. 12):

»Uppgifter, som den på detta sätt sammanfattade
politiken ställer krigsmakten
inför, är att i sin mån förhindra att
vi dragés in i krig, bevara vår handlingsfrihet
och avvisa varje kränkning
av vårt lands integritet. Om vi likväl
blir angripna, skall målen för krigsmaktens
verksamhet vara, att fienden i
det längsta hindras att få fast fot på
svensk mark, att ingen del av landet be -

målsättning

höver uppgivas utan segt motstånd i
olika former och att överrumplingsförsök
skall avvärjas.»

I årets statsverksproposition (bil. 6,
fjärde huvudtiteln, s. 24 f.) gör föredragande
departementschefen, efter att
ha erinrat om försvarskommitténs nyss
citerade förutsättning att ingen ändring
i målsättningen kan komma i fråga, för
egen del ett uttalande, som icke präglas
av samma klarhet som var fallet i 1948
och 1958 års propositioner. Hans formulering
är följande:

»För det militära försvaret bör målsättningen
alltjämt vara, att det skall
vara så sammansatt — inom given kostnadsram
—- samt kunna tillämpa en sådan
strategi och taktik att vi pressar
upp en angripares beräknade minsta insats
för att besätta svenskt territorium
till att bli så stor som möjligt. Härigenom
vinnes den starkaste avhållande
effekten på eventuellt förekommande
aggressiva planer gentemot vårt land.
Icke minst angeläget är härvid att beakta
tidsfaktorns betydelse. Vidare måste
vår krigsmakt kunna avvisa neutralitetskränkningar
i ett läge då i vår omvärld
pågår krig, i vilket vi icke indragits.»

Det framgår här icke fullt tydligt, huruvida
departementschefen för sin del
ansluter sig till det av försvarskommittén
gjorda uttalandet. Måhända beror
detta på ett redaktionellt förbiseende.
Med hänsyn bland annat till såväl den
svenska som den utländska opinionen
är det likväl av synnerlig vikt att icke
det ringaste missförstånd kan uppkomma,
när det gäller fastheten i vår försvarsvilja.
Jag anhåller därför om kammarens
tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet
få framställa följande spörsmål:

Fasthåller regeringen alltjämt vid den
ståndpunkt rörande det svenska försvarets
målsättning, vilken uttrycktes i
Kungl. Maj:ts propositioner nr 206/1948
och 110/1958?

Denna anhållan bordlädes.

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

§ 17

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens andra
kammare samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta kammarens kanslipersonal,
den 12 januari 1961.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens
kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist, fem kanslister,
därav en tillika registrator och två
kansliskrivare, samt två reservstenografer.

Herrar deputerade antogo till
förste stenografer:

byråchefen, fil. kand. Hans Heimbiirger,

sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,

jur. kand. Göte Fahlin och
redaktören Bertil Arborén;

stenografer:

e. o. förste byråsekreteraren, jur.
kand. Gustaf Titz,
fru Signliild Elfner,

Stig Ekermann,

Knut Nilson,

Bengt Lundin,
fil. mag. Bertil Palmquist,
fil. kand. Hans Karlgren,
fil. stud. Gunnar Ljusterdal,

Göte Schenning,
redaktören Rune Söderström,
jur. kand. fru Majken Carlbom,
fil. kand. Rolf Lindborg,
sekreteraren Ingvar Olsson och
fröken Vera Jansson;

förste kanslist:

fru Ebba Ihrman;

kanslist, tillika registrator:

kanslisten Curt Berggren;

kanslister:

förste revisorn, jur. kand. Hans Ehrén
och

sekreteraren, jur. kand. Bertil Björnsson;
samt

kanslister (kansliskrivare):

fru Ingrid Nilsson och

fru Marianne Wannemark.

Med tillsättandet av notariebefattningen
skulle anstå i avvaktan på att kanslideputerade
fattade beslut om den förutsatta
permanenta förstärkningen av deputerades
sekretariat; och förordnades
hovrättsarkivarien, jur. kand. Nils Liliequist
att tills vidare uppehålla notariebefattningen.

Behandlingen av frågan om tillsättande
av de två reservstenografbefattningarna
skulle uppskjutas tills stenografprov
anordnats.

Till ersättare att från och med denna
dag vid förfall för sekreteraren bestrida
sekreterargöromålen inom kammaren
m. m. utsågs bankokommissarien Åke
Gustafsson.

På särskild anmodan hade följande
tjänstemän redan tidigare inträtt i
tjänstgöring hos kammaren, nämligen
den 1 januari förste kanslisten fru Ihrman
och kanslisten Berggren, den 7 januari
kansliskrivaren fru Nilsson, den
10 januari notarien Liliequist, stenograferna
Arborén och Titz samt kanslisten
Ehrén, den 11 januari kansliskrivaren
fru Wannemark, och övriga här avsedda
befattningshavare den 12 januari.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

In fidem

Sune K. Johansson

Nr 1

Fredagen den 13 januari 1961

§ 18

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj:ts propositioner överlämnats till
kammaren, nämligen

nr 3, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 2 och 3 §§
förordningen den 15 maj 1959 (nr 168)
om särskilda investeringsfonder för förlorade
inventarier och lagertillgångar,
nr 4, med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 6 av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), och

nr 14, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 och 3 §§ lagen den 16 december
1949 (nr 680) om förbud mot
spridning av vissa kartor m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 19

Anmäldes följande till herr förste vice
talmannen under sammanträdet avlämnade
motioner:

nr 14, av herrar Hamrin i Jönköping
och Carlsson i Huskvarna, om nedsättning
av TV-licensavgiften för folkpensionärer,

nr 15, av herr Gustafsson i Skellefteå,
om översyn av reglerna för beskattning
av realisationsvinst vid försäljning av
egnahem,

nr 16, av herr B förhänge m. fl., om

undantagande från allmän varuskatt i
vissa fall av begagnade varor,

nr 17, av herrar Larsson i Borrby och
Nilsson i Bästekille, om höjning av tullsatsen
för tobak,

nr 18, av herr Gustafsson i Borås, om
förlängning av preskriptionstiden för
uttagande av premieobligationsvinster,
nr 19, av herrar Elmwall och Fälldin,
om avskaffande i fredstid av arreststraff,

nr 20, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om åtgärder med anledning av
att de nordiska ländernas straffskalor
icke överensstämma,

nr 21, av herr Levin, om ändrad lydelse
av 23 § jaktlagen,

nr 22, av herr Svenungsson och fru
Eriksson i Stockholm, om utredning av
frågan om luftföroreningarnas inverkan
på människan, och

nr 23, av herr Börjesson i Glömminge
m. fl., om taxenedsättningar för busstrafiken.

Dessa motioner bordlädes.

§ 20

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 13.29.

In fidem

Sune K. Johansson

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 61
000577