Måndagen den 16 oktober Sid (Riksdagens protokoll 1961:26)

RIKSDAGENS

* PROTOKOLL

Nr 26

FÖRSTA KAMMAREN

1961

16—18 oktober

Debatter m. m.

Måndagen den 16 oktober Sid.

Hälsningstal av talmannen ...................................... 3

Minnesord över herr Gezelius.................................... 3

Interpellationer:

av fru Svenson ang. åtgärder mot det ökade alkoholmissbruket .. 4
av herr Sveningsson om utredning angående verkningarna från
nykterhetssynpunkt av nuvarande fria tillgång till sprit, m. m... 5
av herr Lundström ang. behandlingen av ärenden rörande enskilds

skadeståndsanspråk mot kronan ............................6

Tisdagen den 17 oktober

Arbetsplan för höstsessionen, m. m............................... 7

Samtliga avgjorda ärenden

Måndagen den 16 oktober

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning...... 3

l Första kammarens protokoll 1961. Nr 26

XlOyfOTOJi3

r v lf

V / 4 : r r? fS i.» *t

1) ^ •*_ ''

....... , .......... ''i jt: / • •:i;.►; i;

. ...... ... ............. ..... •• >)■: ... . :..... :’1K

»• . !\ -Us. * <■ .}••!« ■;It,''.:i,:

nirjt rTVfcran: £''•*''*»> . ■ -tr-;. / r>;.:. •

fi ''. .ii; »Ii lUi- ‘It iii‘H v-L- ■ .. . ■■ i »i..:. oji//:- J.SJ: ^ ••; •

ft . ............... r,-■ i-".:: ■■

i • . ''.4 < t-.;,

.!!! ris! -jo• > ’ :.''J :''i''lA

■

- . j .. .

l‘f

i *Yir-,r

Måndagen den 16 oktober 1961

Nr 26

Måndagen den 16 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord:

När 1961 års riksdag i dag börjar sin
höstsession går våra tankar osökt tillbaka
till vissa händelser som inträffat
sedan vi skildes vid riksdagssessionens
slut i våras.

På det internationella området synes
läget ha försämrats på ett sätt som ger
också oss i vår hittills lugna vrå av världen
anledning att känna oss bekymrade
och oroliga inför framtiden.

Särskilt har händelserna i Kongo,
som bl. a. ledde till att generalsekreterare
Dag Hammarskjöld och några av
hans medarbetare fick offra sina liv i
Förenta Nationernas tjänst, djupt gripit
oss alla. Vi har genom vad som hänt
blivit påminda om hur världshändelserna
kan på ett mycket påtagligt sätt beröra
även oss. Angelägenheten för oss
att stödja allvarliga strävanden till
fredligt samarbete mellan folken framstår
mot denna bakgrund med ökad
styrka. Riksdagen kommer att under
den session som nu tar sin början få behandla
viktiga frågor av olika slag, även
sådana som berör mellanfolkligt samarbete.

Jag hälsar kammarens ledamöter välkomna
till årets höstsession och förklarar
densamma öppnad.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

Härefter yttrade herr TALMANNEN:

Den 6 sistlidne september avled ledamoten
av denna kammare advokaten
Birger Gezelius från Falun. Han tillhörde
riksdagens andra kammare under
åren 1937—1948 och åren 1953—
1959 samt var ledamot av denna kammare
från och med 1960. Han liar där -

jämte varit flitigt anlitad och gjort värdefulla
insatser i många andra offentliga
värv, bl. a. på det kommunala området.

Vi minns honom i riksdagen och här
i kammaren som en arbetsam, glad och
vänlig medarbetare och kamrat. Vi tackar
honom för hans insatser och lyser
frid över hans minne.

Jämväl detta anförande åhördes av
kammarens ledamöter stående.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet ankomna Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 12 oktober 1961.

Till justitiedepartementet hade den
21 september 1961 från länsstyrelsen i
Kopparbergs län inkommit fullmakt för
lantmästaren Birger Isacson, Fornby,
Horndal, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot av
riksdagens första kammare i stället för
avgången ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Det antecknades, att herr Isacson utsetts
att inträda såsom ledamot av kammaren
i stället för herr Gezelius, vilken
avlidit.

Herr Isacson infann sig nu och intog
sin plats i kammaren.

Nr 26

Måndagen den 16 oktober 1961

Interpellation ang. åtgärder mot det ökade alkoholmissbruket

Ledighet från riksdagsgöromålen för
fullgörande av uppdrag såsom ombud
vid Förenta Nationernas generalförsamling
i New York beviljades herrar Åman
och Undén för den tid, som åtginge för
uppdragets fullgörande, samt herr Palme
till och med den 22 innevarande månad.

Vidare beviljades herr Hanson, PerOlof,
ledighet från riksdagsgöromålen
för tiden den 17—den 21 i denna månad
för deltagande i sammanträde inom
Europarådet.

Ytterligare beviljades herr Andersson,
Torsten, och herr Nilsson, Hjalmar, ledighet
från riksdagsgöromålen till och
med den 19 oktober för deltagande i en
av Kommittén för näringslivets lokalisering
anordnad studieresa till Storbritannien
och Nederländerna.

Slutligen upplästes följande till kammaren
inkomna ansökning:

Till riksdagens första kammare

På grund av resa till England med
kommittén för näringslivets lokalisering
och deltagande i Norske Håndverks- og
Industribedrifters Förbunds konferens i
Oslo den 17 och 18 oktober ansökes härmed
vördsamt om ledighet från riksdagsarbetet
från höstsessionens början
till och med den 19 oktober.

Stockholm den 7 oktober 1961

Stig Stefanson

Även den av herr Stefanson sökta ledigheten
beviljades.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

171, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 17 juni 1948 (nr
433) om försäkringsrörelse;

nr 172, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 2 § lagen den 26 februari
1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring
m. in.;

nr 173, med förslag till förordning om
brandfarliga varor; och

nr 174, med förslag angående organi -

sationen för handläggning av frågor om
tekniskt bistånd till underutvecklade
länder.

Interpellation ang. åtgärder mot det
ökade alkoholmissbruket

Fru SVENSON (ep) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Motbokens avskaffande
visade sig inte medföra den förbättring
på nykterhetsfronten som man hade
hoppats på. Spritmissbruket har nått
allt yngre åldrar. Nykterhetsnämnderna,
polisen och de socialvårdande myndigheterna
har gjort den erfarenheten
att spritmissbruk inte är ovanligt ens
bland 14—15-åringar. Mest betänkligt
anser jag det vara att även flickor finns
bland dessa kategorier, över huvud taget
har seden att bruka alkohol, även
till övermått, tilltagit bland kvinnor.
Denna utveckling är oroande, och med
tillfredsställelse noterar jag de åtgärder
som redan vidtagits, bl. a. i form
av »Skaffa ej sprit till ungdom»-kampanjen.
Denna är emellertid långt ifrån
tillräcklig för att verkligen vända strömmen
och åstadkomma en avgjord förbättring
av nykterhetstillståndet i vårt
land. Här krävs verkliga krafttag och
en samlad insats av såväl samhället som
enskilda och ökat ansvar såväjj från
föräldrar som från myndigheter. Åtgärder
bör vidtagas både för en omedelbar
insats och med verkan på längre
sikt.

Servering av sprit på restaurang, där
alkohol är relativt lättåtkomlig för ungdom
med goda inkomster, bör enligt
min mening inte få ske till personer under
21 år. Då får man samma gräns för
utminutering av sprit och för utskänkning
av sprit.

Formerna för alkoholreklamen bör
tas upp till förnyad prövning. Det är
inkonsekvent att med dyrbara och omfattande
kampanjer söka motarbeta ett
alkoholbruk som man å andra sidan
stöder med braskande annonser.

Mera forskning behövs om alkoholens
verkningar. Vi vet t. ex. ännu föga om

Måndagen den 16 oktober 1961

Nr 26

Interpellation om utredning angående verkningarna från nykterhetssy npunkt

av nuvarande fria tillgång till sprit, m.
de faktorer som gör en person till alkoholist.
Vi har inte heller verkligt effektiva
botemedel. Enligt experter är
ungdom som hemfallit åt alkoholmissbruk
en särskilt svårbehandlad grupp.
Här behövs en utbyggnad av både medicinsk,
psykologisk och sociologisk
forskning.

Med hänvisning till ovanstående anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få framföra följande frågor.

1) Är herr statsrådet beredd medverka
till en ändring av gällande bestämmelser
för servering av sprit på restaurang,
så att alkohol inte får serveras till
personer under 21 år;

2) är herr statsrådet vidare beredd
medverka till att formerna för alkoholreklamen
tas upp till förnyad prövning;

3) vill herr statsrådet medverka till
en utbyggnad av den medicinska, psykologiska
och sociologiska forskningen
kring alkoholfrågor;

4) samt slutligen till att en snabbutredning
tillsätts med direktiv att allsidigt
undersöka hithörande spörsmål.

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation om utredning angående
verkningarna från nykterhetssynpunkt av
nuvarande fria tillgång till sprit, m. m.

Ordet lämnades på begäran till herr
SVENINGSSON (h), som anförde:

Herr talman! Spritkonsumtionen har
under årets första sex månader ökat på
ett oroväckande sätt. Den nedåtgående
tendens som under senare år kunnat
redovisas har därmed brutits. Även om
det är för tidigt att dra några säkra
slutsatser beträffande den kommande
utvecklingen i fråga om totalkonsumtioncn
av spritdrycker, är det dock vissa
omständigheter i sammanhanget som
måste ge anledning till verklig oro. Jag
tänker på den kraftigt ökade konsumtionen
och missbruket av spritdrycker

bland ungdomen. Under de första sex
månaderna i år har sålunda redovisats
en ökning av fylleriförseelserna bland
ungdomen under 21 år med inte mindre
än 33 procent.

Inom ungdomsorganisationerna i landet
har i höst igångsatts en kampanj
med mottot »Skaffa inte sprit till ungdom»
och en rikstävling anordnats kring
temat »Ungdom och alkohol». Även om
en dylik kampanj har sin betydelse, är
det inte tillräckligt för att komma till
rätta med spritmissbruket bland ungdomen.

I den diskussion som förts har ifrågasatts,
om inte en höjning av spritpriserna
skulle minska konsumtionen. Naturligtvis
kan man genom högre spritpriser
minska totalkonsumtionen och
därigenom få mera tilltalande siffror i
statistiken, men resultatet torde liksom
tidigare bli att de skötsamma måttlighetsförbrukarna
minskar sina inköp
medan en sådan åtgärd inte träffar missbruket
på ett effektivt sätt.

Enligt min mening var beslutet om
den fria spriten ett olyckligt beslut för
missbrukarna och alkoholisterna. Stöd
för denna uppfattning får man i statistiken
över alkoholistvården och fylleriförseelserna.
Hur motbjudande det än
är att införa nya restriktioner, vill jag
dock ifrågasätta om det inte är nödvändigt
att åter ta upp denna fråga till
prövning. Speciellt den langning av rusdrycker
som förekommer till ungdom
under inköpsåldern talar för att någon
form av kontroll vid spritförsäljning bör
införas.

I riksdagen har tidigare förslag framförts
om att resultatet av den fria spriten
i nykterhetspolitiskt avseende bör
bli föremål för utredning. Förslagen har
emellertid avvisats. Efter den senaste
tidens utveckling synes tiden mogen för
en samlad bedömning av det fria spritsystemets
verkningar och en omprövning
av denna viktiga fråga.

Åberopande det anförda får jag anhålla
om kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
få ställa följande frågor:

6 Nr 26 Måndagen den IG oktober 1961

Interpellation ang. behandlingen av ärenden rörande enskilds skadeståndsanspråk
mot kronan

1. Anser herr statsrådet resultatet av
den fria spriten vara ur nykterhetssynpunkt
sådant att denna fråga bör bli
föremål för ny och allsidig utredning?

2. Anser herr statsrådet försämringen
av nykterhetstillståndet vara så allvarligt
att några omedelbara och direkta
åtgärder i nykterhetsfrämjande syfte
bör vidtagas?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. behandlingen av ärenden
rörande enskilds skadeståndsanspråk
mot kronan

Herr LUNDSTRÖM (fp) fick nu ordet
och yttrade:

Herr talman! De nyligen inträffade
fallen, där frågan om enskildas skadeståndsanspråk
gentemot kronan behandlats
med sådan långsamhet att resultatet
blivit svåra ekonomiska och personliga
problem för de skadeståndsberättigade,
aktualiserar frågan vad som från
statsmakternas sida kan göras för att
åstadkomma en skyndsammare handläggning
av sådana ärenden. Många av
de skadeståndsfall det här är fråga om
är av komplicerad natur och kräver invecklade
och tidsödande utredningar.
Ett visst dröjsmål med beslut går därför
säkert inte att undvika. Ett problem
som här uppstår är när den skadelidande
drabbats så hårt, som t. ex. vid
den bekanta Vikboolyckan, att vederbörande
har svårigheter att klara den dagliga
försörjningen i avvaktan på att skademedlen
utbetalas. I fall av denna typ
bör det enligt min mening vara en självklar
sak, att staten genom förskottsutbetalningar
av rimlig omfattning förhindrar
att vederbörande försättes i ett
ekonomiskt ohållbart läge.

I andra fall tycks de långa dröjsmålen
med beslut uppenbarligen bero på
att remissutlåtanden och andra åtgärder
helt enkelt inte blir utförda inom
rimlig tid. I några uppmärksammade

fall tycks det vara svårt att finna att
arbetsuppgiftens art motiverat de dröjsmål
på ibland flera år som uppstått.
Detta tillstånd är mycket otillfredsställande
och särskilt allvarligt i de fall,
där den skadeståndslidande parten är
enskilda personer med ringa eller ingen
förmåga att ekonomiskt klara den
långa väntan på ersättning.

Med stöd av vad här anförts hemställer
jag om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få framställa följande
fråga:

Vilka åtgärder överväger herr statsrådet
att vidtaga i syfte att förhindra
den emellanåt förekommande alitför
långsamma behandlingen av ärenden rörande
enskildas skadeståndsanspråk
mot Kronan, vilken aktualiserats av nyligen
inträffade, mycket uppmärksammade
fall?

Även denna hemställan bifölls.

Herr TALMANNEN anförde:

Jag ber att få lämna ett par meddelanden.

Plenum hålles denna vecka i morgon
tisdag kl. 1G.00 — det är då sista dagen
för avlämnande av motioner i ärenden,
som uppskjutits från vår- till höstsessionen
—- samt på onsdag kl. 10.00 för
bordläggning och remisser till utskott.

En allmän debatt hålles onsdagen den
25 dennes med början kl. 10.00. Därest
så erfordras kommer debatten att fortsätta
torsdagen den 26 med början kl.
10.00.

Plan för första kammarens plena
höstsessionen 1961, upptagande dag och
tid för plena med angivande av plenums
art, kommer att — sedan talmanskonferens
hållits den 17/10 kl. 15.00 — snarast
utdelas till kammarens ledamöter.

Preliminär plan för behandling i
kamrarna av utskottsutlåtanden under
höstsessionen, angivande vilken dag
olika ärenden kan väntas föreligga till
behandling i kamrarna, kommer att

Tisdagen den 17 oktober 1961

Nr 26

framläggas för nämnda talmanskonfe- Kammarens sammanträde avslutades
rens och avses skola snarast därefter ut- kl. 14.20.

delas till kammarens ledamöter. ln fjtjern

K.-G. Lindelöw

Tisdagen den 17 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Arbetsplan för höstsessionen, m. m.

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag ber att få fästa uppmärksamheten
på att till kammarens ledamöter i stencil
utdelats dels en plan för första kammarens
plena under höstsessionen 1961
upptagande tidpunkter för kammarens
plena med angivande av plenums art,
dels ock en preliminär plan för behandling
i kamrarna av utskottsutlåtanden
under höstsessionen. Vid uppgörandet av
sistnämnda plan har hänsyn ej kunnat
tagas till samtliga under sessionen nytillkommande
propositioner; ytterligare
utskottsutlåtanden än de i planen upptagna
kan därför tillkomma. Planen för
kammarens plena upptar i stort sett
bordläggningsplena tisdagar kl. 16.00
och fredagar kl. 14.00 samt arbetsplena
onsdagar. Onsdagsplena har, med undantag
för den 18 och 25 oktober, beräknats
kunna hållas kl. 14.00 t. o. m. onsdagen
den 15 november. Därefter beräknas arbetsplena
hållas kl. 10.00 eller 14.00 den
22 och 29 november samt kl. 10.00 den
6 och 13 december. Slutligen har utsatts
ett arbetsplenum fredagen den 15 december
kl. 11.00. Det kan dock icke nu
med säkerhet sägas vilken dag höstsessionen
kommer att kunna avslutas. Detta
beror bl. a. på när utlåtande rörande
ny kommunindelning kan komma att föreligga.
I övrigt ber jag att få hänvisa
till de utdelade planerna.

Såvitt nu kan bedömas kommer något
kvällsplenum icke att hållas fredagar
under höstsessionen, eventuellt med undantag
för fredagen den 15 december.

Talmanskonferensen har i dag beslutat
medge Sveriges Radio-TV att lämna
redigerade referat från kammarens förhandlingar
onsdagen den 25 oktober.

Ledighet från riksdagsgöromålen för
fullgörande av uppdrag som delegerad
vid Förenta Nationernas generalförsamling
i New York beviljades herr Ewerlöf
från och med den 30 innevarande
månad för den tid, som åtginge för uppdragets
fullgörande.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Majt:s propositioner: nr

171, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 17 juni 1948 (nr
433) om försäkringsrörelse;

nr 172, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 2 § lagen den 26 februari 1960
(nr 22) om statlig krigsförsäkring m. m.;
och

nr 173, med förslag till förordning
om brandfarliga varor.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Majt:s proposition nr 174,
med förslag angående organisationen för
handläggning av frågor om tekniskt bistånd
till underutvecklade länder.

Upplästes och ladcs till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens första kammare
samt de kammarens ledamö -

Nr 26

Onsdagen den 18 oktober 1961

ter, som blivit utsedda att jämte dem
tillsätta befattningshavare hos kammaren,
den 16 oktober 1961.

Sedan herrar deputerade den 12 januari
1961 låtit anstå med tillsättande
av vikarie för kanslisten Arne Löfling,
vilken antagits till vikarie för stenograf,
samt den 15 mars 1961 beslutat att i
stället för vikarie för Löfling i dennes
egenskap av kanslist anställa tillfällig
skrivhjälp, så beslöto herrar deputerade
nu att fr. o. m. höstsessionens början
denna dag anställa vikarie å kanslisttjänsten
samt att såsom sådan antaga fru
Ingeborg Bock.

År och dag som ovan.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 682, av herr Nyström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
114, med förslag till förordning om
brännoljeskatt;

nr 683, av herr Jonasson m. fl., i an -

ledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
154, med förslag till lag om ändring i
vattenlagen m. m.;

nr 684, av herr Hansson, Nils, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
118, angående upprustning av forskningen
och den högre utbildningen på
skogsbrukets område;

nr 685, av herr Mattsson, Torsten, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 118, angående upprustning av forskningen
och den högre utbildningen på
skogsbrukets område;

nr 686, av herr Mattsson, Torsten, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 118, angående upprustning av forskningen
och den högre utbildningen på
skogsbrukets område; samt

nr 687, av herr Sundin, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 118, angående
upprustning av forskningen och
den högre utbildningen på skogsbrukets
område.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.05.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Onsdagen den 18 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 10.00.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Aspling för tiden från den
23 till och med den 27 i denna månad
för bevistande av en internationell kongress
i Rom.

Föredrogos och hänvisades
motionen nr 682 till bevillningsutskottet,

motionen nr 683 till behandling av
lagutskott och

motionerna nr 684—687 till jordbruksutskottet.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1961. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

611092