Måndagen den 11 januari Sid (Riksdagens protokoll 1965:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 1

FÖRSTA KAMMAREN

1965

11—12 januari

Debatter m. m.

Måndagen den 11 januari Sid.

Hälsningstal av ålderspresidenten.............................. 3

Anförande av ålderspresidenten och talmannen efter talmansvalen 7
Meddelande ang. sammanträdestider, m. m..................... 7

Tisdagen den 12 januari

Anförande av talmannen å rikssalen .......................... 9

Samtliga avgjorda ärenden

Måndagen den 11 januari

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning____ 4

Upprop .................................................... 6

Val av talman och vice talmän .............................. 6

Val av sekreterare .......................................... 7

Första kammarens protokoll 1965. År 1

JbW,

.! lO^UTOJI*

r > Jt

’6 /A x

/ 3. H AF MA il /.Tr.HO!

•wiirtK! 21—Ii

in .m »Ujsdsll

Z .........................../[jlifjiu.vj tq/. /« iU&tutneJiii!

T r > )!''>-> fL>b!f; vn ''bi

'' ......, ...........:•» . H .<•>!<«:i.J lt: »i- ual ibb )b*

It n1)b

............... 0^|;.i‘S>j|it >; ii''vti‘i

n fWg''« jsjeiJjxna#

IX «“>)< tt*j|(i6''«K

. . . aninX»fu!<^W8:ufti: .tfs ruhl !sc-:’V

..............................................

. ...................... ■--■ni ii.-j rminlui -m !«7

........................................ Vf«ri9l9~.ijl’ n: l»T

ant. ■■■■.. ■''

Måndagen dep 11 januari 1965

Nr 1

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit här i huvudstaden måndagen den 11 januari 1965, sammanträdde
riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssal samma dag,

Måndagen den 11 januari

kl. 11.00.

Herr UNDÉN framträdde till talmansbordet
och yttrade:

När första kammarens ledamöter nu
samlats till en ny riksdagssession, har
det skett åtskilliga förändringar i kammarens
sammansättning. I egenskap av
ålderspresident i kammaren tillåter jag
mig att rikta en hjärtlig välkomsthälsning
såväl till de ledamöter, som återvänder
till riksdagsarbetet från en välbehövlig
julferie, som till de nyvalda
ledamöter som vi har förmånen att se
ibland oss.

Första kammarens fortsatta tillvaro är
som bekant ställd under debatt i samband
med utredningen om eu ny författning,
avsedd att ersätta 1809 års regeringsform
och 1866 års riksdagordning.

De meningsbrytningar som författningsrevisionen
framkallat kan inte sägas
ha präglats av politisk lidelse eller
hetsigt ståndpunktstagande. Vad som
utmärkt debatten om en ny grundlag
är snarare betänksamhet och tvekan.
Det kan förefalla egendomligt att uppgiften
att skapa en ny författning inte
i högre grad än som skett satt andarna
i rörelse, särskilt om man gör jämförelser
med inånga andra länder och andra
tiders författningsstrider. Men orsaken
till det något svala mottagande som
bl. a. förslaget om första kammarens
avskaffande liar rönt i vårt land får väl
sökas diiri, att striden inte står om författningens
demokratisering. Den omgestaltningen
skedde år 1918. För den
som aktivt varit med i striderna om

It Första kammarens protokoll 19Gb. Nr 1

den 40-gradiga kommunala rösträttsskaJans
revision ter sig onekligen dagens
debatt om första kammaren som eu stilla
västanfläkt.

Härmed vill jag ingalunda påstå att
den föreslagna omstöpningen skulle sakna
betydelse. Ett skickligt och omsorgsfullt
förberedande arbete har utförts länder
ledning av vår saknade kollega Rickard
Sapdler. Att förberedelserna tagit
en rundlig tid sammanhänger med det
förhållandet, att vår nuvarande författning
icke är i påfallande grad brjstfällig.
Något jäkt på grund av häftiga reformkrav
som hindras av första kammaren
har sålunda knappast varit påkallat.

När frågan en gång väckts om en ny
författning, är det dock naturligt att
man har funnit många ofullkomligheter
i den bestående. En sådan som faller
i ögonen är att gällande regeringsform
präglas av uppfattningen om den
personliga kungamaktens inflytande. Att
konstitutionell praxis härutinnan på ett
avgörande sätt ändrat den skrivna författningens
principer är visserligen uppenbart,
men det är lika klart att praxis
bör få sitt uttryck i regeringsformen.
Parlamentarismen har likaså haft sitt
genombrott i praxis, men den omfattar
principer som kräver omtanke och precision
vid omsättningen till konstitutionella
lagbud. Den inbördes balansen
mellan olika faktorer i statslivet kan
alltjämt vara föremål för skiljaktiga värderingar.
Ett nytt statsrättsligt begrepp
om än icke ett nytt problem har debat -

Nr 1

Måndagen den 11 januari 1965

ten skänkt oss med kravet på tillgodoseende
av det s. k. kommunala sambandet.

Utsikterna till ett positivt resultat av
det långvariga arbetet med författningsproblemet
synes på sista tiden ha ljusnat
betydligt. Tecknen tyder på att enighet
mellan partierna är inom räckhåll
såvitt angår de väsentliga spörsmålen.
Vi kan i så fall lyckönska oss till att
den långa förberedelsetiden inte har
varit förgäves.

Härmed förklarar jag kammarens
första plenum för året öppnat.

Sedan herr ordföranden därefter intagit
talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen
i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat f. d. byråsekreteraren
W. Stenwall att, till dess sekreterare
blivit utsedd, föra kammarens
protokoll, ävensom att herr ordföranden
för tillfället anställt övriga befattningshavare,
som ansetts erforderliga.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet inkomna Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 7 januari 1965.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets
riksdag sammanträdde; och infann sig
nu av fullmäktige i riksbanken herrar
Ahlkvist, Torsten Bengtson och Wedén
samt av fullmäktige i riksgäldskontoret
herrar Renlund, Strand och Waldemar
Svensson.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för 8 personer, som vid
val i oktober 1964 för Västernorrlands
läns och Jämtlands läns valkrets utsetts

till ledamöter av riksdagens första kammare
för en tid av åtta år, räknade från
och med den 1 januari 1965. Härjämte
hade — sedan Kungl. Maj :t upphävt ett
till första kammaren för samma tidsperiod
verkställt val beträffande Östergötlands
läns med Norrköpings stad
valkrets — inkommit fullmakter för de
vid nya val i december 1964 för valkretsen
utsedda 7 ledamöterna av kammaren.
Vidare hade inkommit fullmakt
för en person som — efter det att en
plats i första kammaren övergått till
Malmöhus läns med Malmö stad valkrets
från annan valkrets — vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd till ledamot
av kammaren för tiden från och med
den 1 januari 1965 till den 1 januari
1969. Slutligen hade till departementet
inkommit fullmakter för tio personer,
vilka vid nya röstsammanräkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av första
kammaren i stället för avgångna ledamöter
av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot desamma.

Protokoll över granskningen och förteckning
på de granskade fullmakterna
skulle jämte fullmakterna överlämnas
till första kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Den åberopade förteckningen lydde
sålunda:

Förteckning

på ledamöter av riksdagens första kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 7
januari 1965.

Stockholms stad

1 Direktören Bertil Lidgard
Östergötlands län med Norrköpings stad

2 Rektorn Bengt Blmgren i Norrköping 3

Typografen Lars Larsson i Lotorp

4 Trävaruhandlaren Erik Wärnberg
i Opphem

Måndagen den 11 januari 1965

Nr 1

5 Lantbrukaren Carl Eskilsson i Björsäter 6

Järnbruksarbetaren Gillis Augustsson
i Boxholm

7 Skolvaktmästaren Eric Peterson i
Linköping

8 Andre vice talmannen Ivar Johansson
i Mysinge, östra Husby

Malmöhus län med Malmö stad

9 Sekreteraren Arne Pettersson i
Malmö

10 Direktören Roland Lundberg i
Malmö

11 Pastorn Per Blomquist i Lund

Göteborgs stad

12 Arkitekten Torsten Bengt Gunnar
Hansson i Göteborg

13 Borgmästaren Gudmund Ernulf i
Borås

Värmlands lån

14 Lantbrukaren Sven Tågmark i Krakerud,
MoJkom

Örebro lån

15 Lantbrukaren C. Johan Ahlsten i
Hemse

16 Undervisningsrådet James Folkmarson
i Stockholm

Gävleborgs län

17 Fabrikör Johan Andreas Olsson

Västernorrlands län och Jämtlands län

18 F. d. kommunaldirektören Emil
Näsström i Bjästa

19 Lantbrukaren Sven Erik Sundin i
Nordingrå

20 F. redaktören Anselm Gillström i
Skönsberg

21 Folkskolläraren Erik Olsson i
Krokom

22 Landstingsmannen Axel Wikberg i
Gåxsjö

23 F. förmannen Hjalmar Nilsson i
Kramfors

24 Redaktören Axel Andersson i Örnsköldsvik 25

Ombudsmannen Otto Stadling i
Fränsta

Västerbottens län och Norrbottens län

26 Kaptenen Bertil Strandberg i Boden

Här skulle antecknas, att herrar Lidgard,
Torsten Hansson, Tågmark och
Strandberg utsetts att inträda såsom ledamöter
av kammaren i stället för respektive
fröken Ljungberg samt herrar
Bergman, Jonasson och Per Petersson,
vilka blivit valda till ledamöter av andra
kammaren från och med den 1 januari
1965, ävensom att herrar Lundberg,
Blomquist, Ernulf, Ahlsten, Folkmarson
och Johan Olsson blivit utsedda att inträda
såsom ledamöter av kammaren i
stället för respektive herr Gorthon, fru
Rosvall samt herrar Schmidt, Sundelin,
Kolare och Axel Emanuel Andersson,
vilka avsagt sig sina riksdagsmannabefattningar.

Vidare upplästes och lades till handlingarna
ett från justitiedepartementet
ankommet protokoll, så lydande:

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 11 januari 1965.

Till justitiedepartementet hade denna
dag från länsstyrelsen i Örebro län inkommit
fullmakt för sjukkasseexpeditören
Karl Pettersson, Hallsberg, vilken
vid ny röstsammanräkning den 9 januari
1965 blivit utsedd såsom ledamot av
riksdagens första kammare i stället för
avgången ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot densamma
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

K. G. Grönhagen

Det antecknades, att herr Pettersson,
Karl, blivit utsedd att inträda såsom ledamot
av kammaren i stället för herr
Folkmarson, vilken avsagt sig riksdagsmannabefattningen.

Nr 1

Måndagen (ten 11 januari 1965

Enligt § 2 i ördningsstadgan för kammäreii
anställdes nu upprop av kammarfens
ledamöter, varvid såsom frånvarande
afatecknådés:

herr Persson, Ragnar,

» Andersson, Torsten,

» Kaijser,

» Gillström,

» Gustafsson, Nils-Eric.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Härmed intygas att riksdagsman Ragnar
Persson, född den 24/10 1898, på
grund av sjukdom ej kan deltaga i riksdagsarbetet
under tiden den 25/12 1964
—den 31/1 1965.

Länslasarettet, Varberg, den 5/1 1965.

Lars Ysander
leg. läkare

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Persson, Ragnar, för den i
läkarintyget angivna tiden.

Följande inkomna telegram upplästes:

Talmannen i riksdagens första kamiiiäre,
Stockhölm

Hastigt insjuknad inför avresan till
riksdagen anhåller jag om en veckas ledighet
från riksdagsarbetet. Läkarintyg
följer.

Brämhult den 11/1 1965.

Torsten Andersson

Den begärda ledigheten beviljades.

Vidare upplästes följande till kammaren
ankomna ansökningar:

Till riksdagens första kammare

Härmed får jag vördsamt anhålla om
ledighet från riksdagsarbetet från och
med déii 10 till och med den 15 januari
1965 för utrikes studieresa.

Stockholm den 11 december 1964.

Rolf Kaijser

Till riksdagens första kammare

För utrikes resa i offentligt uppdrag
anhåller jag vördsamt om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden den 10—
den 18 januari.

Stockholm den 6 januari 1965.

A. Gillström

Även de av herrar Kaijser och Gillström
sökta ledighetferna beviljades.

Ytterligare Upplästes en till kammaren
inkommen ansökning, som jämte
därvid fogat läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare

Med stöd av bifogade läkarintyg får
jag härmed vördsamt anhålla om ledighet
från fullgörande av riksdagsgöromålen
under tiden den 11 januari 1965
och tills vidare.

Stockholm den 9 januari 1965.

Nils-Eric Gustafsson

Härmed intygas att riksdagsman NilsEric
Gustafsson, född den 30/12 1922,
hemmahörande i Byske, från och med
den 8/1 1965 tills vidare vårdas å medicinska
kliniken vid Karolinska sjukhuset
på grund av magsjukdom.

Stockholm dén 9/1 1965.

Sberker Höglund
leg. läkare

På gjord proposition bifölls ansökningen
för dén fid, déti i åberopade läkarintyget
omförmälda sjukdomen vakade.

Företogs val av talman; och utsågs därtill: herr

Boheman med 137 röster.

Anställdes val av förste vice talman;
och utsågs därtill:
herr Strand med 138 röster.

Måndagen den 11 januari 1965

Nr 1

Företogs val av ändre vice talman;
och utsågs därtill:

herr Johansson, Ivar, med 140 röster.

Herr UNDÉN, som nu lämnade talmansplatsen;
yttrade därvid till herr talmannen
:

Kammaren hälsar genom mig sin nyvalde
talman välkommen till hans ansvarsfyllda
och grannlaga värv.

Jag överlämnar nu talmansklubban
i Eder hand!

Herr TALMANNEN intog talmansplatsen
och anförde:

Å egna och förste och andre vice talmännens
vägnar ber jag att få framföra
ett varmt tack för det förtroende, som
kammarens ledamöter nu har visat oss.

För min egen del är jag djupt tacksam
för detta förtroende. Det är självklart
att jag till det yttersta av mina
krafter kommer att söka fullgöra det ansvarsfulla
värv, som anförtrotts mig, och
fullgöra det på ett sätt, som uppfyller
de förväntningar som första kammarens
ledamöter har rätt att ställa på sin talman.

De känslor av vänskap och kamratskap,
som jag känner för kammarens
ledamöter, hoppas jag kommer att motsvaras
av det överseende och den välvilja,
som en icke rutinerad person i
denna höga befattning i så hög grad är
i behov av.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren att nu företaga val av
sekreterare.

Valet företogs; och befanns efter valförrättningens
slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

hovrättsrådet K.-G. Lindelöw med 136
röster.

Hovrättsrådet Lindelöw fick nu företräde,
underrättades, att han blivit av
kammaren vald till sekreterare, och
övertog protokollsföringen.

In fidem
IV. Sten wall

Tillkännagavs; att Kungl. Maj :t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att tisdagen
den 12 innevarande månad kl.
11.00 infinna sig uti slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelningen av dessa biljetter proportionellt
i förhållande till ledamotsantalet
i varje valkrets finge ske genom
sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Härefter yttrade herr TALMANNEN:

Jag vill fästa uppmärksamheten på
att till kammarens ledamöter utdelats
en preliminär plan för kammarens plena
under vårsessionen.

Beträffande de olika detaljerna hänvisar
jag till planen men vill dock fästa
uppmärksamheten på att frågestunderna
fr. o. m. denna session hålles i första
kammaren tisdagar kl. 15 och i andra
kammaren samma dagar kl. 15.30. Då
tiden mellan kamrarnas frågestunder
minskats från en till en halv timme är
det av ökad vikt, att inläggen i överläggningen
rörande varje fråga göres
korta.

Vidare vill jag erinra om att remissdebatt,
såsom redan under höstsessionen
tillkännagavs, hålles med början
tisdagen den 19 dennes samt att
påskuppehållet förlagts till tiden den
10/4—20/4.

Vad gäller arbetsförhållandena i övrigt
vid plena hänvisar jag till ett i stencilerat
skick utdelat meddelande. Därav
framgår bl. a., att målsättningen under
vårsessionen är att — utom i sessionens
slutskede — onsdagsplena skall
kunna avslutas senast kl. 22.00 och fredagsplena
kl. 17.30.

Nr 1

Måndagen den 11 januari 1965

Slutligen vill jag fästa uppmärksamheten
på att genom kammarsekretariatets
försorg kostnadsfri skrivhjälp fr. o.
m. denna sessions början står till ledamöternas
förfogande. Även i denna fråga
har delats ett skriftligt meddelande,
vartill jag hänvisar.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 12.04.

In fidem
K.-G. Lindelöiv

Tisdagen den 12 januari 1965

Nr 1

Tisdagen den 12 januari

Kammaren sammanträdde kl. 10.30.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde onsdagen
den 13 innevarande månad företaga följande
val, nämligen

dels av fyra ledamöter i talmanskonferensen,

dels av två kanslideputerade samt av
två suppleanter för dessa,

dels av sex ledamöter att deltaga i
tillsättandet av vissa befattningshavare
bos kammaren,

dels ock av fyra ledamöter att handhava
vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Detta förslag antogs.

Herr talmannen anförde vidare, att
han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det
första kammaren ville besluta att vid
sammanträde, som komme att hållas
torsdagen den 14 i denna månad, företaga
val dels av ledamöter och suppleanter
i de ständiga utskotten, dels av
revisorer och revisorssuppleanter för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, dels ock av medlemmar
och suppleanter i Nordiska rådet.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit
bifölls.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren nu, kl. 10.33, att ajournera
sina förhandlingar till kl. 10.45.

Till åtlydnad av Kungl. Maj ds kallelse
avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av domprosten
och kyrkoherden i Göteborgs Gustavi
församling, teologie doktorn Conny
Edlund. Efter gudstjänstens slut begav
kammaren sig till rikssalen, i vilken
även andra kammaren infann sig.

Hans Maj d Konungen kom tillstädes
och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr TALMANNEN framträdde därpå
och yttrade:

Eders Majestät!

En viss tendens till avspänning mellan
de båda mäktigaste stormakterna gör
sig allt fortfarande gällande medan förhållandet
till Kina i vissa avseenden
skärpts. Risken för ytterligare spridning
av kärnvapen har snarast ökat och
åtgärder för att motverka denna tendens
ter sig mer än någonsin nödvändiga.
Även om faran för ett stort kärnvapenkrig
för närvarande ter sig mindre
hotande än tillförne under efterkrigstiden
finnes alltjämt många oroshärdar
i skilda delar av världen vilkas utbredning
kan medföra allvarliga konsekvenser.

Med stigande besvikelse har vi följt
den allvarliga finansiella, konstitutionella
och politiska kris som under månader
förlamat Förenta Nationernas
verksamhet och vars lösning ännu inte
är i sikte. Även om krisen på ett eller
annat sätt kan överbryggas måste befaras
att Förenta Nationernas fredsbevarande
insatser, i vilka Sverige under
allmän anslutning från alla partier helhjärtat
deltagit, i framtiden kommer att
försvåras.

Nr 1

Tisdagen den 12 januari 1965

Svenska strävanden för en ifriare handel
mellan nationerna över huvud, de
europeiska länderna sinsemellan och
mellan dem och Förenta staterna kan
säkerligen påräkna hela nationens stöd.

Det gångna året har för Sveriges de!
ur ekonomisk synpunkt uppvisat glädjande
framsteg. Ävgn 1965 ter sig i detta
hänseende såvitt nu kan överblickas
spjn fp.vaijde. De problem som de svenska
statsmakterna främst har att brottas
med torde vara avvägningen mellan tillgängliga
resursers användande till bostadsbyggande,
produktiva investeringar
och fortsatt reformarbete. Den fulla
sysselsättningen, som är en av förutsättningarna
för den svenska produktionsapparatens
fulla utnyttjande och därmed
för ett bibehållande av standardutvecklingen,
kräver fortsatt ständig vakthållning
mot ihållande inflationstendenser.

De förslag som bebådas om en viss
omläggning av skattesystemet kommer
att motses med största intresse och prövas
i positiv anda. Ett skattesystem som
befordrar arbetsinsatser och prodpktijon
konuner aft verka befordrande på
landets ekonomiska utveckling.

Att tillgängliga resurser tillåter höjda
folkpensioner och barnbidrag hälsas
iped tillfredsställelse liksom kommande
förslag om förbättrade utbildnipgsmöjligtieter.

Första kammaren kommer med landets
intressen för ögonen nu som städse
att med lugn oph saklighet behandla
de förslag SQip nu bebådats ellpr därutöver
kqmmpr att framläggas.

Vi gläder oss över att i dag få bevittna
Kronprins Carl Gustafs avläggande
av tro- och huldhetsed.

Med varmaste önskan om att lycka
och välgång må följa Eders Majestät
ppfy hela det kungliga huset betygar jag
Eders Majestät första kammarens vördnad,
trohpt och tillit.

Sedan andra kammarens talman därefter
i denna kammares namn till Hans
Maj:t Konungen framfört andra kammarens
undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga, av herr statsrådef
och chefen för finansdepartementet
Sträng, ett exemplar av Kungl. Maj :ts
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1965/66, samt av herr statsrådet och
chefen för justitiedepartementet Kldng
ett exemplar av Kungl. Maj :ts berättelse
till 1965 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit.

Härpå avlade Hans Kungl. Höghet
Sveriges Krppprins, Carl Gustaf Folke
Hupertus, Hertig av Jämtland, tro- och
huldhetsed till Hans Maj:t Konungen;
varefter ceremonien å rikssalen avslutades
och första kammaren enligt beslut,
fattat före avtågandet från samlingsrummet,
åtskildes vid utgången fpån
rikssalen kl. 12.32.

In fidpm
K.-G. Lindelöw

KUNGL. BOKTR. STHLM l%5