Måndagen den 11 januari. Sid (Riksdagens protokoll 1954:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1954

ANDRA KAMMAREN

Nr 1

11—15 januari.

Debatter m. m.

Måndagen den 11 januari. Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal .............................. 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen.................... 5

Tisdagen den 12 januari.

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande ................ 7

Onsdagen den 13 januari.

Interpellationer av:

herr Vigelsbo i anledning av stormskador å skogar i Västmanland ..
herr Lundberg ang. vissa spörsmål rörande arbetares färdande vid

resor till och från arbetsplats............................

herr Wedén ang. åtgärder i syfte att göra den statliga bostadspolitiken
mera ägnad att stimulera särskilt effektiv och kostnadsbespa rande

byggnadsverksamhet m. m.........................

fröken Sandell i anledning av apotekens indragning av returrätten

för apoteksglas........................................

herr Utbult ang. den ogynnsamma inkomstutvecklingen på fiskets

område..............................................

herr von Seth i anledning av de svårigheter, som drabbat ägare av
stormskadad skog ....................................

Torsdagen den 14 januari.

Interpellationer av:

herr Jonsson i Skedsbygd ang. viss utjämning av skadeersättningarna
för olycksfall i arbete................................ 24

herr Nestrup ang. tidpunkten för ledigförklarande av vid läroverk
m. fl. läroanstalter nyinrättade befattningar i lönegraden Ce 27 .. 25

Fredagen den 15 januari.

Interpellation av herr Jansson i Benestad med anledning av de höjda

priserna på kaffe........................................

1—Andra kammarens protokoll 195b. Nr 1.

Nr 1.

Innehåll.

Samtliga avgjorda ärenden.

Måndagen den 11 januari. sid

Protokoll ang. fullmaktsgranskning .......................... 4

Val av talman och vice talmän .............................. 5

Val av sekreterare ...................................... g

Onsdagen den 13 januari.

Val av talmanskonferens.................................... g

» » kanslideputerade.................................... g

» » kanslitillsättare .................................... 9

» » ekonomideputerade.................................. 9

Torsdagen den 14 januari.

Val av ledamöter i utskotten................................ Ig

Val av statsrevisorer med suppleanter ........................ 21

Val av ombud i Nordiska rådet.............................. 21

Kungl. Maj:ts berättelse till 1954 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit............................................ 22

Fredagen den 15 januari.

Val av suppleanter i utskotten och i Nordiska rådet.............. 27

Måndagen den 11 januari 1954.

Nr 1.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingslokalen.

Måndagen den 11 januari.

Kl. 11.00.

§ I Sammanträdet

öppnades av representanten
för Värmlands län herr HALLÉN
såsom den ledamot, vilken bevistat de
flesta riksdagarna, med följande ord:

Ärade kammarledamöter! Återkomna
från hemmet och hembygden med dess
högtider och fester hälsar vi varandra
vid detta nya riksmöte.

Sedan flera år tillbaka samlas vi under
samma ovissa och osäkra förhållanden.
Spänningen emellan maktgrupperna
i världen är oförminskad. Människorna
lyssnar med påtaglig skepsis till
statsmännens ord om rustningsminskningar
och återvändande samförstånd.
Få är väl också de, som vågar fästa
några större förhoppningar vid de viktiga
internationella rådslag, som nu står
för dörren. I snart ett halvsekel har det
arma Europa släpats från konferens till
konferens utan några väsentliga resultat,
om man inte dit skall räkna de
tvenne världskrigen.

För egen del kan vi glädja oss åt
en växande stabilisering. Den fulla sysselsättningen
eftersträvas av alla och
samhället står i dag med god beredskap,
om en försämrad konjunktur med arbetslöshet
skulle nalkas.

Fjolårets riksdag var de stora socialreformernas.
I deras följe kommer
emellertid — jämte automatiska utgiftsökningar
— stegrade pålagor, och nu
måste vi alla konstatera, att skatterna
nått en höjd, som icke kan överskridas

utan besvärande återverkningar av både
ekonomisk och politisk art. Är det,
ärade kammarledamöter, naivt att kräva,
att anslagsyrkanden, av en viss storlek,
de må komma från Kungl. Maj:t
eller motionerande riksdagsmän, skall
följas av anvisningar om varifrån medlen
skall tas? Liksom också, att förslag
om skattelättnader skall ha sin täckning
i utgiftsminskningar eller klart
styrkta inkomstökningar på andra områden.

Att stärka vår demokratis arbetsduglighet
är angeläget. Lyckligtvis är vi
förskonade från det mångpartisystem
som på andra håll frestar till partiegoism
och gör demokratien hart när
arbetsoduglig. Men för oss gäller närmast
att göra riksdagens arbetssätt så
rationellt som möjligt. Vi fäster stora
förhoppningar vid Kungl. Maj :ts löfte
om bidrag därtill, även om den fulla
verkan därav ej kan komma till sin rätt
på ännu ett år. Men även riksdagen kan
här göra mycket. En aktivare samverkan
mellan utskotten och talmanskonferensen
har länge efterlysts.

Helt nyss förekom en liten pressdebatt
om möjligheten för särmeningar
inom respektive riksdagsgrupper. Fast
ingen vill skryta med frondörer märktes,
att man gärna redovisade tillgången
på dylika särmeningar. Är det inte ett
hälsotecken? Alla har vi vår fasta samhällssyn,
men samtidigt ser vi gärna,
hur doktrinära och partibundna tankegångar
genombrytes av det rent mänsk -

Nr 1.

Måndagen den 11 januari 1954.

liga och omedelbara till fromma för
ärendenas allsidiga belysning. Kan sedan
vår svenska stelhet och omständlighet
få vika för lite mer av gemyt och
omedelbarhet i debatterna, starkes folkets
intresse för icke blott debatterna
utan även för vårt viktiga värv.

I förhoppning alltså, att vår demokratiska
ordning i riksdagens gestalt skall
allt bättre utbyggas till vårt lands fromma
förklarar jag detta vårt första sammanträde
öppnat.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
till erforderligt antal av honom för
tillfället antagen; och blevo på framställd
proposition dessa åtgärder av
kammaren godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1954.

1 anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infunno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar M.
Lemne, D. Hall och A. Andersson samt
av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
H. Kling, A. Strand och S. Lindholm.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakt för lantbrukaren Erik
Berggren, V:a Sund, Nora, som vid ny
röstsammanräkning blivit utsedd såsom
ledamot av riksdagens andra kammare

i stället för avgången ledamot av samma
kammare.

Vid granskning av fullmakten framställdes
icke någon anmärkning mot
densamma.

Protokoll över granskningen jämte
den granskade fullmakten skulle överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 9 januari 1954.

Till justitiedepartementet hade den
5 januari 1954 från länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län inkommit fullmakt
för överläraren Einar Dahl, Uddevalla,
vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot av riksdagens
andra kammare i stället för avgången
ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade
fullmakten överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 11 januari 1954.

Till justitiedepartementet hade den 9
januari 1954 från länsstyrelsen i Örebro
län inkommit fullmakt för Lena
Renström-Ingenäs, Kumla, vilken vid
ny röstsammanräkning blivit utsedd såsom
ledamot av riksdagens andra kammare
i stället för avgången ledamot av
samma kammare.

Måndagen den 11 januari 1954.

Nr 1.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade
fullmakten överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Vid dessa protokoll voro fogade de
däri avsedda fullmakterna för lantbrukaren
Erik Berggren, V:a Sund, Nora,
överläraren Einar Dahl, Uddevalla, och
folkskolläraren fru Lena RenströmIngenäs,
Kumla, att inträda såsom ledamöter
av kammaren för tiden till den
1 januari 1957 efter respektive herr
Åqvist, herr Mårtensson i Uddevalla
och herr Jansson i Hällefors.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos herrar Eriksson
i Sandby, Norrby, Allmän, Gustafsson
i Bogla, Svensson i Stenkyrka, Ahlsten,
Arweson, Hagberg i Malmö, Olofsson,
Edberg och Allard frånvarande.

Herrar Gustafsson i Bogla, Edberg
och Allard hade i nu upplästa ansökningar
anhållit om ledighet från riksdagsgöromålen.
Från herrar Allmän,
Hagberg i Malmö, Olofsson och Edberg
hade till kammaren inkommit läkarintyg,
vilka nu föredrogos.

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Nilsson i Kristinehamn
med samtliga avgivna eller 209
röster.

§ 6.

Vid nu företaget val av förste vice
talman blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga avgivna
eller 170 röster.

§ 7.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därvid herr Olsson i Mora
med samtliga avgivna eller 166 röster.

§ 8.

Herr TALMANNEN yttrade:

Herr ålderspresident, ärade kammarledamöter!
.Tåg har att å egna och vice
talmännens vägnar frambära vårt tack
till kammaren för det förnyade förtroende
som har visats oss genom det nu
förrättade valet.

§ 9.

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
de under § 4 härovan omförmälda
läkarintygen och ansökningarna,
vilka voro av följande lydelse:

Riksdagsman Frans Hjalmar Åhman,
Storbol, Rånäs, har ådragit sig en underbensfraktur,
för vilken han sedan
den 31/10 1953 vårdas å Norrtälje lasarett.
Han kvarligger på lasarettet och
torde ej kunna deltaga i riksdagsarbetet
på minst 3 månader räknat från dagens
datum, intygar

Norrtälje den 7 januari 1954.

Olof Lindh,
leg. läk.

Till Riksdagens Andra Kammare.

För deltagande i Interneringsnämndens
sammanträde å säkerhetsanstalterna
i Hall och Norrköping får jag vördsamt
anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
den 11 och 12 januari 1954.

Tenhult den 5/1 1954.

Edvin Gustafsson i Bogla.

Härmed intygas, att riksdagsman
Erik Hagberg på grund av meningitis
acuta (hjärnhinneinflammation) för
närvarande vistas å Epidemisjukhuset
i Malmö och tills vidare är förhindrad
att deltaga i riksdagsarbetet.

Epidemisjukhuset, Malmö den 8/1
1954.

Hans Hellsten,
överläkare.

Andra Kammarens kansli.

Härmed intygas, att riksdagsman Åke
Olofsson, f. 21/2 1898, från Höganäs,
sedan den 21/12 1953 vårdas på med.
kliniken i Hälsingborg för ulcus ventri -

Nr 1.

Måndagen den 11 januari 1954.

culi (magsår) samt att han på grund av
denna sjukdom tills vidare är oförmögen
att deltaga i riksdagsarbetet. Sjukskrivningen
torde komma att vara åtminstone
till och med januari månads
utgång.

Med. kliniken den 7 januari 1954.

Knut Liedholm,

Med. Dr., överläkare vid Med. Kliniken,
Lasarettet, Hälsingborg.

Till Andra Kammarens Talman.

Med stöd av bifogade läkarintyg anhålles
härmed om befrielse från riksdagsgöromålen
under eu månad räknat
från den 11 januari.

liolf Edberg.

Göteborg den 5/1 1954.

Härmed intygas att Redaktör Rolf
Edberg på grund av Ischias är helt arbetsoförmögen
fr. o. m. den 11/1 1954
och tills vidare minst 1 månad. Ytterligare
upplysningar och önskemål:
Skall intagas för vård på SS.

L. H. Blomberg,
leg. läkare.

Till Riksdagens andra kammare.

Undertecknad får härmed vördsamt
anhålla om ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 11 januari
till och med den 15 mars för att deltaga
i en turné med svenska gymnaster
i USA.

Örebro den 5 januari 1954.

Henry Allard.

Ledighet från rilcsdagsgöromålen från
och med innevarande dag beviljades
herr Åhman tills vidare, herr Gustafsson
i Bogla till och med morgondagen,
herrar Hagberg i Malmö och Olofsson
tills vidare, herr Edberg till och med
den 10 februari samt herr Allard till
och med den 15 mars 1954.

Herr talmannen meddelade, att herrar
Svensson i Stenkyrka, Ahlsten och
Arweson på grund av försenad båtförbindelse
mellan Gotland och fastlandet
icke kunnat infinna sig till uppropet.

Vidare meddelade herr talmannen,
att herr Eriksson i Sandby, som likaledes
på grund av trafikhinder icke
kunnat infinna sig till uppropet, nu intagit
sin plats i kammaren.

§ 10.

Föredrogos åter de under § 3 härovan
intagna protokollen, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollen till handlingarna.

§ 11.

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs, och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts statskommissarien Gunnar Britth
med samtliga avgivna eller 154 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst V. Staxäng. Carl Lindberg.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att tisdagen
den 12 innevarande månad kl.
11 infinna sig i slottskapellet samt, efter
förrättad gudstjänst, enligt § 34 riksdagsordningen
begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl. Maj:t
hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda

Tisdagen den 12 januari 1954.

Nr 1.

biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes här
efter kl. 12.03.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 12 januari.

Kl. 10.30.

§ I Herr

talmannen meddelade, att herrar
Svensson i Stenkyrka, Ahlsten och
Arweson under gårdagen intagit sina
platser i kammaren. Vidare meddelade
herr talmannen, att herr Norrby, som
under gårdagen på grund av sjukdom
inte kunnat närvara vid uppropet, i dag
intagit sin plats i kammaren.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 13 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex
ledamöter att jämte talmannen och vice
talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 3.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum torsdagen
den 14 i denna månad företaga
val av ledamöter respektive ombud och
påföljande dag val av suppleanter i de
ständiga utskotten och i Nordiska rådet
samt vid förstnämnda sammanträde

jämväl val av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.

i 4.

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls
av kyrkoherden i Göteborgs Gustavi eller
domkyrkoförsamling, domprosten
teologie doktorn Ragnar Askmark. Efter
slutad gudstjänst begav sig kammaren
till rikssalen. Hans Maj:t Konungen
öppnade där riksdagen med ett tal. Sedan
första kammarens talman härefter
framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA KAMMARENS
TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

I det tal vi nyss lyssnat till har Eders
Majestät angivit de viktigare delarna av
det arbetsprogram, som kommer att sysselsätta
1954 års riksdag.

Mot bakgrunden av den bild Eders
Majestät tecknat av utvecklingen under
det gångna året och läget för dagen
har riksdagen nu att fatta sina avgöranden.
Det är uppenbart att en försiktig
och återhållsam politik fortfarande
är nödvändig. De möjligheter som
kan yppa sig att rationalisera statsverksamheten
på olika områden bör
naturligtvis också tillvaratagas.

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1954.

Försiktighet och återhållsamhet behöver
emellertid icke betyda att reformarbetet
uppgives. De förslag, Eders
Majestät kommer att förelägga riksdagen
till fortsatt översyn av den samhälleliga
verksamheten på det sociala
området, kommer förvisso andra kammaren
att med stort intresse taga del
utav.

Fortfarande har vi att inrätta oss
efter det spända läge som råder ute i
världen. En avspänning har skett under
det gångna året. De nya förhandlingar
mellan de främst ansvariga makterna,
som inom kort påbörjas, inger
oss vissa förhoppningar om att det nya
året kanske kan medföra samförståndslösningar
åtminstone i några tvistefrågor.

En sådan utveckling skulle hos svenska
folket ■— som bekänner sig till den
förvissningen att slutliga lösningar i
mellanfolkliga tvister endast kan uppnås
förhandlingsvägen — hälsas med
verklig glädje.

Samtidigt som jag till Eders Majestät

framför andra kammarens försäkran
om dess tillgivenhet och undersåtliga
vördnad önskar jag ge uttryck för beundran
inför Prins Oscar Bernadottes
minne. Han förunnades ett långt liv.
Under decennier verkade han som en
förgrundsgestalt i ideellt och religiöst
liv. Hans helgjutenhet som människa
och trofasthet mot egna ideal har i hög
grad medverkat till att grundmura den
höga aktning Sveriges kungahus åtnjuter
hos sitt folk.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj.ds proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1954/55, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1954 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 13 januari.

Kl. 11.00.

§ 1.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda: herr

Iijalmarson
» Ohlin

» Pettersson i Dahl och
» Skoglund i Umeå,
envar med 136 röster.

§ 2.

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet

till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! För vart och ett av de
följande valen vid detta plenum ber
jag att få avlämna en gemensam lista,
vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så många
personer, som det ifrågavarande valet
avser.

Den av herr förste vice talmannen
beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande namn:

Onsdagen den 13 januari 1954.

Nr 1.

Interpellation i anledning

Sjölin

Lindholm.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Sjölin och Lindholm utsedda till
kanslideputerade.

§ 3.

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Jacobsson i Igelsbo
Severin i Stockholm
Birke
Hall

Johansson i Mysinge
Andersson i Mölndal.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 4.

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nihlfors
Netzén
von Seth

Andersson i Dunker.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

av stormskador å skogar i Västmanland.

§ 5.

Justerades protokollsutdrag angående
de under §§ 1—4 här ovan omförmälda
valen.

§ 6.

Till bordläggning anmäldes: Kungl.
Maj:ts den 12 innevarande januari på
rikssalen avlämnade

dels proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1954/55,

dels ock berättelse till 1954 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1953 av dem verkställda granskningen
angående statsverket, riksgäldskontoret
och riksbanken;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 7.

Interpellation i anledning av stormskador
å skogar i Västmanland.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr VIGELSBO (bf), som anförde:
Herr talman! Den 3 januari inträffade
i de västmanländska skogarna en katastrofartad
vindfälining. Efter ett mycket
grovt överslag av den vindfällda
virkesmassans kvantitet har denna från
sakkunnigt håll angivits till ca 2 miljoner
kbm. Den i denna vindfällning
ingående massan av timmer torde enligt
samma beräkningar uppgå till ca
1,5 milj. kbm eller ungefär 6,5 milj.
stock. Den normala totalavverkningen
i länet för år räknat torde uppgå till
omkring 1,3 milj. kbm. Stormen har
verkat synnerligen ojämnt, på vissa håll
i länet har relativt små skador uppstått,
under det att det på andra håll

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1954.

Interpellation ang. vissa spörsmål rörande arbetares färdmedel vid resor till och

från arbetsplats.

ända till mer än tio års normalavverkningar
uppstått. Det stormfällda virkets
sammanlagda värde enligt dagens priser
anses enbart för Västmanlands län
kunna beräknas till mellan 75 å 80
milj. kronor.

Det är dessutom att märka att det är
den bästa skogen som skövlats. Under
det att den totala normalavverkningen
uppgick till 1,3 milj. kbm uppgår nu
enbart timmerskogen till 1,5 milj. kbm.
Då, som sagts, den bästa skogen gått,
innebär detta samtidigt att det är
mycket stora värden som nu står på
spel i de stormhärjade skogarna. De
västmanländska furuparkerna har i
mycket stor omfattning skattat åt förgängelsen,
innebärande att det nu liggande
virket är av mycket hög kvalitet.
Skulle emellertid virket bli kvarliggande
i skogarna ett stycke in på
sommaren innebär detta att virket blånar
samt därmed förlorar sitt värde
som fullgod exportvara samt som högklassigt
virke över huvud taget. Det gäller
således att här mobilisera alla resurser
som rimligtvis kan uppbringas
för tillvaratagandet av dessa för hela
vårt samhällshushåll så värdefulla produkter.

Med den avfolkning som skett av
landsbygden, inte minst inom dessa
områden, utgör problemet med arbetskraft
en svårlöst fråga. Ansträngningar
har gjorts från både länsstyrelsen och
länsarbetsnämndens sida att komma
till rätta med denna fråga, men det har
åtminstone hittills visat sig svårt att
kunna uppbringa arbetskraft i erforderlig
omfattning. Det torde kunna ifrågasättas
om inte militär medverkan borde
kunna påräknas. Arbetsmarknadsstyrelsen
har varit inne på denna fråga, men
enligt vad jag har mig bekant har förståelse
härför inte kunnat erhållas från
militärt håll. Med de maskinella resurser,
över vilka vissa förband nu förfogar,
skulle likväl militär medverkan i
vissa fall kunna vara mycket värdefull.

Skogsägarna begär intet bidrag i ekonomiskt
avseende för att genomföra
detta arbete. Men det kan mycket väl
tänkas att lån i vissa fall i någon form
kan komma att visa sig erforderligt.
Det blir givetvis pengar för skogen när
den avyttras, men det är många som
dessförinnan inte bär ekonomisk möjlighet
att finansiera vare sig huggning
eller transport till den plats där det
kan lagras och uppmätas. Därför torde
det vara nödvändigt att även på något
sätt ställa lånemöjligheter till förfogande
till sådana skogsägare som saknar
möjlighet att med egna medel finansiera
de på grund av vindfällningen givetvis
stegrade avverkningskostnaderna. Den
tid vi har på oss att ta vara på dessa
stora och värdefulla virkespartier begränsar
sig till högst tre månader. Tar
man till detta även i beaktande att avverkningen
kommer att försvåras samt
därmed också försinkas, är det ingen
tid att försitta.

På grund av här berörda förhållanden
hemställer jag härmed om andra
kammaren medgivande att till hans
excellens herr statsministern få framställa
följande fråga:

Har regeringen sin uppmärksamhet
riktad på dessa förhållanden samt kan
vi med anledning därav påräkna medverkan
i de avseenden jag här ovan
anfört?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8.

Interpellation ang. vissa spörsmål rörande
arbetares färdmedel vid resor till
och från arbetsplats.

Ordet lämnades på begäran till

Herr LUNDBERG (s), som yttrade:

Herr talman! Under högkonjunkturen
har efterfrågan på arbetskraft stegrats
och industrierna tvingats anskaffa arbetskraft
från långt ifrån industrien liggande
orter. Bostadsfrågan och tillfälli -

Onsdagen den 13 januari 1954. Nr 1. 11

spörsmål rörande arbetares färdmedel vid resor till och

Interpellation ang. vissa

från arbetsplats.

ga arbeten gör det angeläget att arbetarna
kan bo kvar på sin hemort, och
medelst arbetarhussar samt av arbetarna
inköpta motorfordon kan det ordnas
dagliga transporter mellan hemmen och
arbetsplatsen. Även om avstånden är
långa och arbetstiden därigenom väsentligt
utsträckts, har man på ett relativt
nöjaktigt sätt sökt bemästra kommunikationsproblemen.
Tyvärr synes
gällande lagstiftning lägga hinder i vägen
för att transporterna på detta sätt
skall kunna fortsätta.

Ett tjugotal bilägande arbetare från
Hållnäs socken blev i november 1953
av häradsrätten dömda till dagsböter
för olaga trafik för att arbetskamrater
fått åka med dem till och från arbetsplatsen.
Inom socknen finns ingen industri,
utan fiskare och mindre jordbrukare
till ett antal av 200 å 300 personer
är hänvisade till arbetstillfällen
utanför hemkommunen. Det gäller arbete
inom industrien, byggenskap, vägförvaltningen,
stuveriarbete etc., och de
har ända till åtta mil från hemmet till
arbetsplatsen. Dessa arbetare har en
gemensam arbetsinkomst på betydligt
över en miljon kronor per år från arbetsplatser
utanför den egna kommunen.

Reseproblemet för de många arbetarna
är besvärligt. Hållnäs har en spridd
bebyggelse och stora avstånd. Arbetarna
har lång väg till busslinjerna och
arbetsplatserna, och det kan ta drygt
två timmar för att komma till dem. Alla
möjligheter till att nedbringa restiden
och att välja det billigaste och bekvämaste
färdmedlet för respektive arbetare
måste därför tillvaratagas. Arbetsgivarna
utbetalar reseersättning, och
en del arbetare har skaffat egen bil,
och i denna har även arbetskamrater
transporterats, och arbetsgivarens reseersättning
härför liar överlåtits på bilägaren.
Denna anordning har i stort
fungerat nöjaktigt och varit den bästa
som stått till buds. Allt fungerade till

dess att droskägare påtalat att denna
transport i viss utsträckning skulle ske
med taxi och att den stod i strid med
gällande lag.

Kommunala representanter uppvaktade
länsstyrelsen den 1 april 1953 och
överlämnade en utredning i frågan,
vari påtalades betydelsen av att arbetarna
inte tvingades att avflytta från
kommun eller avstå arbetstillfällen, vilket
för kommunen skulle innebära
tunga och svårbemästrade problem, och
det vädjades även att största möjliga
hänsyn skulle tagas till arbetarna. Denna
utredning, vilken synes endera ha
förkommit eller arkiverats, föranledde
ingen åtgärd förrän ytterligare påminnelse
gjordes och efter den fällande
domen, då länsstyrelsen den 30 november
kallade till ett sammanträde i frågan.
Då ännu ingen rättelse eller eventuella
begränsade trafiktillstånd utfärdats,
förefaller det vara oöverstigliga
hinder att med nuvarande lagstiftning
komma till rätta med detta viktiga problem.

Då arbetskraft i allt större utsträckning
i vårt land hämtats från platser
som ligger miltals från industrien, och
det blivit alltmera vanligt att arbetarna
bor på en plats och arbetar på en annan,
är det ur bostads-, närings-, men
jämväl ur kommunal befolkningssynpunkt
av väsentlig betydelse, att trafikmöjligheterna
snarast möjligt anpassas
med hänsyn till arbetskraftens berättigade
krav att på ett smidigt sätt och
med minsta möjliga tidsspillan föra
arbetarna mellan hemmet och arbetsplatsen.
På så sätt kan man även, i den
mån det är möjligt, förhindra en avfolkning
av landsbygden.

Då denna fråga, inte minst med hänsyn
till det aktuella fallet i Hållnäs, är
av synnerligen brådskande karaktär,
anser jag att frågans vikt kräver snabba
åtgärder från statsmakternas sida. Med
hänvisning till det anförda får jag därför
anhålla om andra kammarens till -

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1954.

Interpellation ang. åtgärder i syfte att göra den statliga bostadspolitiken mera
ägnad att stimulera särskilt effektiv och kostnadsbesparande byggnadsverksamhet
m. m. — Interpellation i anledning av apotekens indragning av returrätten
för apoteksglas.

stånd att till lierr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få
framföra följande frågor:

Har herr statsrådet uppmärksammat
de av mig anförda förhållandena, i vad
det gäller arbetarnas färdmedel till och
från arbetsplatser, och, om så är fallet,
kan man förvänta att herr statsrådet
till årets riksdag kommer att framlägga
''förslag om en ändrad lagstiftning i
hithörande fråga?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9.

Interpellation ang. åtgärder i syfte att
göra den statliga bostadspolitiken mera
ägnad att stimulera särskilt effektiv och
kostnadsbesparande byggnadsverksamhet
m. m.

Herr WEDÉN (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Med åberopande av
den motivering som anfördes i min
måndagen den 19 oktober 1953 framställda
interpellation, anhåller jag om
andra kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för socialdepartementet
få framställa följande frågor.

1. Vilka åtgärder ämnar herr statsrådet
vidtaga i syfte att — utan uppgivande
av väsentliga standardkrav —
göra statliga bostadspolitiska åtgärder
mera ägnade att stimulera och främja
särskilt effektiv och kostnadsbesparande
byggnadsverksamhet samt uppmuntra
uppförandet av kostnadsbesparande
hustyper?

2. Är herr statsrådet villig att taga
initiativet till ett sammanförande av
representanter för byggnadsarbetsmarknadens
organisationer och opartiska
experter för att undersöka möjligheterna
att genom kontinuerliga förhandlingar,
inom ramen för den allmänna
löneutvecklingen, som bestämmes av de
vanliga avtalsförhandlingarna, söka av -

väga lönesystemets utformning så att
onödiga hinder för utnyttjandet av
tekniska framsteg och bättre arbetsmetoder
icke uppstår?

3. Räknar herr statsrådet med att
snart kunna framlägga förslag till väsentliga
förenklingar i den lagstiftning
och de kontrollbestämmelser, som nu
omgärdar byggnadsindustrien?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10.

Interpellation i anledning av apotekens
indragning av returrätten för apoteksglas.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Fröken SANDELL (s), som yttrade:

Herr talman! Sedan den 1 juli 1953
har apoteken upphört att i retur mottaga
apoteksglas. Denna förändring har
medfört irritation bland apotekens kunder,
och särskilt folkpensionärernas organisationer
har vid olika tillfällen uttalat
sig mot denna Apotekarsocietetens
bestämmelse, åberopande den merkostnad
förändringen innebär speciellt
för åldringar med ofta regelbundet
återkommande medicininköp. Även de
medicinförbrukare, som helt eller delvis
åtnjuter fri medicin, får en ekonomisk
försämring genom den avgift för
emballage som vid varje inköp tillagges
medicinpriset. T. ex. statsanställda
med fria läkemedel, eller medlemmar
av lokala sjukkassor, där viss ersättning
för medicin utgår. I många fall
tycks också glasets pris utgöra alltför
stor procentuell andel av totalpriset.

Med hänvisning till ovanstående anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få ställa följande
frågor:

Kan denna apotekens indragning av
returrätten för medicinglas, med de

Onsdagen den 13 januari 1954.

Nr 1.

Interpellation ang. den ogynnsamma

merkostnader för köparen som beslutet
innebär, ur hygienisk synpunkt anses
vara nödvändig och, om så är fallet,
kan det inte vara möjligt att göra undantag
för vissa, regelbundet återkommande
inköp, t. ex. av spritblandningar
för utvärtes bruk? Föreligger det inte
också en viss risk för att den statliga
kostnaden för den bebådade läkemedelsreformen
blir större än beräknat i
händelse att emballagekostnaden så
småningom kommer att inarbetas i
varupriset?

Denna anhållan bordlädes.

§ 11-

Interpellation ang. den ogynnsamma inkomstutvecklingen
på fiskets område.

Ordet lämnades på begäran till

Herr UTBULT (fp), som anförde:

Herr talman! Sedan ett antal år tillbaka
förelägges riksdagen årligen
Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av priserna på fisk m. m.

Redan i 1948 års proposition i denna
fråga drog departementschefen upp
vissa allmänna riktlinjer för prisregleringen
på fisk och framhöll i fråga om
målsättningen bl. a. följande (s. 53):

»Målsättningen bör därvid vara, att
fiskerinäringens utövare skola ha samma
möjligheter som andra befolkningsgrupper
att vid rationella produktionsförhållanden
uppnå en skälig levnadsstandard
och att erhålla sin del i den
allmänna välståndsutvecklingen. Skulle
det visa sig, att detta mål ej kan nås
enbart genom de medel som nu berörts,
torde även andra vägar att förbättra
fiskarebefolkningens ställning böra prövas.
Härvid torde bland annat tillskott
av allmänna medel i prisreglerande syfte
kunna övervägas.»

I jordbruksutskottets utlåtande nr 17
för samma år gjordes icke några invändningar
mot departementschefens

inkomstutvecklingen på fiskets område.

skrivning och förslag och riksdagen
godkände enhälligt vad som av departementschefen
och utskottet hade föreslagits.

De riktlinjer för prisregleringen på
fisk, som uppdrogs i 1948 års proposition,
och den målsättning, som därvid
framkom, har sedermera med i stort sett
oförändrad formulering varje år återkommit
i Kungl. Maj:ts proposition angående
reglering av priserna på fisk.
Senast skedde det i 1953 års proposition
nr 197, där på s. 34—35 målsättningen
upprepas och departementschefen
uttalar att prisregleringen på fiskets
område bör handhas i huvudsak på
samma sätt som hittills i enlighet med
uttalandena om skälig levnadsstandard
för fiskarbefolkningen och del i den
allmänna välståndsutvecklingen.

Tyvärr måste vi konstatera, att den
målsättning för fiskarbefolkningens
levnadsstandard, som upptagits av departementschefen
och blivit av riksdagen
godkänd, icke har uppnåtts genom
prisregleringen för fisk, sådan den hittills
handhafts av statens jordbruksnämnd.
Snarare måste man säga, att utvecklingen
gått i motsatt riktning, något
som kan belysas med siffror ur de
av statistiska centralbyrån (tidigare
livsmedelskommissionen resp. jordbruksnämnden)
årligen företagna undersökningarna
av fiskarnas och jordbrukarnas
taxerade inkomster och utgifter.

Den senaste undersökningen avser
1952 års deklarationer, omfattande inkomståret
1951. De inkomstsiffror vi
hämtar ur undersökningarna utgöres av
summa taxerad nettointäkt och är angivna
som mediantal. Av jordbrukarna
är medtagna i undersökningen endast
sådana med en åkerareal av högst 30
har, medan i undersökningarna någon
motsvarande begränsning av fiskebåtarna
ej äger rum.

Vad först västkusten beträffar visar
undersökningarna för distrikt 7, som
omfattar Bohuslän och norra Halland,

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1954.

Interpellation ang. den ogynnsamma inkomstutvecklingen på fiskets område.

att från 1948 till 1951 fiskarens inkomst
gick ned med 1 056 kronor, medan
inom samma område jordbrukarens
inkomst steg med 1 203 kronor. För fiskaren
betyder detta en inkomstsänkning
med 18 procent mot för jordbrukaren
en uppgång med 27 procent.
Västkustfiskarens medelinkomst låg
1951 vid 4 793 kronor medan jordbrukarens
utgjorde 5 685 kronor. Fiskarens
inkomst låg därmed omkring 900 kronor
lägre än jordbrukarens trots att det
här rör sig om det distrikt, som enligt
undersökningen 1951 visade den största
inkomsten för fiskaren och den
lägsta inkomsten för jordbrukaren.

Om den senaste undersökningen sålunda
visar att även inom det bästa
fiskedistriktet fiskarens inkomst ligger
900 kronor under vad jordbrukaren
har i det sämsta jordbruksdistriktet,
blir skillnaden givetvis ännu mycket
större, om man, som riktigare väl är,
jämför antingen det bästa jordbruksdistriktet
med det bästa fiskedistriktet
eller det sämsta jordbruksdistriktet med
det sämsta fiskedistriktet. I förra fallet
finner vi, att jordbrukarens inkomst
under 1951 var 8 606 kronor mot 4 793
för fiskaren. I andra fallet var jordbrukarens
inkomst 5 685 kronor mot
3 330 kronor för fiskaren. I båda fallen
ligger jordbrukarens inkomst 70—80
procent över fiskarens.

Denna jämförelse mellan fiskarens
och jordbrukarens inkomster sker givetvis
icke i syfte att ge intryck av att
inkomstutvecklingen inom jordbruket
skulle vara alltför gynnsam, utan avsikten
är endast att återge den jämförelse,
som statistiska centralbyrån själv
gör i sin undersökning och som klart
visar hur långt fiskarna kommit efter
i inkomstutvecklingen jämfört med andra
samhällsgrupper och då närmast
övriga livsmedelsproducenter.

Man frågar sig nu om denna ogynnsamma
inkomstutveckling för fisket varit
oundviklig, eller om det icke varit
möjligt för statens jordbruksnämnd att

handha prisregleringen på fisk på ett
för näringen gynnsammare sätt. Som
framgick av riksdagens beslut 1948 med
anledning av prisregleringspropositionen
var man beredd att i ett svårt läge
för fiskerinäringen pröva möjligheten
att stödja prisregleringen på fisk genom
tillskott av allmänna medel. Så har under
de gångna åren icke behövt ske,
men anmärkningsvärt är att jordbruksnämnden
icke ens ställt till de prisreglerande
föreningarnas förfogande de
medel, som influtit i form av prisregleringsavgifter.
Tvärtom har föreningarnas
verksamhet begränsats av en av
jordbruksnämnden företagen fondering
av inflytande regleringsavgifter. Enligt
senaste redogörelse från jordbruksnämnden
uppgick den 30 november
1953 den totala nettoinkomsten för prisregleringskassan
för fisk till icke mindre
än 6 641 822 kronor, varav 1 milj.
kronor överförts från clearingkassan
för fisk. Hade dessa medel eller åtminstone
större delen av desamma ställts
till prisregleringsföreningarnas förfogande,
hade detta betytt en hel del för
prisregleringsföreningarnas möjligheter
att upprätthålla skäliga garantipriser
till fiskarna.

Med anledning av det här anförda
ber jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet Hjalmar Nilson få
framställa följande frågor:

1. Har herr statsrådet observerat den
ogynnsamma inkomstutvecklingen på
fiskets område?

2. Om så är fallet, tänker herr statsrådet
företaga några åtgärder för att
ändra inkomstutvecklingen i fisket, så
att densamma bättre överensstämmer
med den av riksdagen godkända målsättningen
för fiskarbefolkningens levnadsstandard,
och är herr statsrådet i
så fall beredd att i årets proposition
om prisregleringen för fisk ge direktiv,
avsedda att ändra den här påtalade
ogynnsamma inkomstutvecklingen inom
fisket?

Denna anhållan bordlädes.

Onsdagen den 13 januari 1954.

Nr 1.

§ 12.

Interpellation ang. de svårigheter som

drabbat ägare av stormskadad skog.

Herr von SETH (h) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! De svåra stormarna i
början av januari månad i år medförde
stora skador på den växande skogen.
Ännu är det inte möjligt att exakt
angiva dessas omfattning. Redan en
preliminäruppskattning ger emellertid
vid handen att i vissa delar av landet
mycket betydande förödelse anställts.
I Stockholms län beräknas att ca 1 milj.
träd eller 300 000 kubikmeter stormfällts.
I Uppland, Södermanland och
norra Östergötland har stormfällningen
jämförts med den som drabbade norra
Uppland vid månadsskiftet februari—
mars 1943.

Genomsnittssiffror för län eller större
områden ger emellertid icke en realistisk
bild av vad som inträffat då stormhärjningarna
drabbat synnerligen olika.
I Folkströms kronopark i Östergötland
beräknas sålunda att träd motsvarande
40 000 kubikmeter blåst omkull inom
en areal av 2 400 hektar, vilket innebär
närmare 17 kubikmeter per hektar. Inom
Nyköpings revir betraktas situationen
i bl. a. Sävstaholms bevakningstrakt
som katastrofartad. Från kronoparken
Högskogen i Upplands Bälinge
rapporteras att antalet stormfållda träd
på en areal av 1 200 hektar beräknas
till 40 000, vilket uppges motsvara 5
års avverkningar. En del markägare
har enligt uppgift förlorat större delen
av sin skog. Dessa exempel, som skulle
kunna mångfaldigas, torde ge en uppfattning
om vilka skador som drabbat
särskilt skogsägarna. För många av
dem torde det komma att dröja åtskilliga
år, innan det kan bli möjligt att
återigen bedriva avverkningar. I vissa
fall torde man kunna tala om skador,
vars verkningar blir kännbara generationer
framåt.

Det har i liknande fall vid naturkatastrofer
ansetts lämpligt att stats -

makterna vidtager åtgärder, som kan
underlätta för de drabbade att reda
upp situationen. Så har exempelvis skett
vid svårartade översvämningslcatastrofer.
År 1943 infördes särskilda bestämmelser
angående taxering för inkomst
av stormfälld skog, vilka bl. a. innebar
att skogsägare skulle åtnjuta uppskov
med taxering till kommunal inkomstskatt
samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för inkomst av under år
1943 stormfälld skog. (SFS nr 490/
1943.)

Mot denna bakgrund föreligger enligt
min mening anledning för statsmakterna
att undersöka, i vilken mån
det allmänna även nu kan medverka
till att sådana förutsättningar skapas
att de av årets naturkatastrof drabbade
skogsägarna utan allt för stora förluster
kan möta det uppkomna läget. Det
gäller därvid att tillse att icke gällande
kreditrestriktioner onödigtvis begränsar
salumöjligheterna eller tvingar
till plötsliga utbud av råvaror. Därutöver
torde böra undersökas möjligheterna
till rimlig beskattning för de
skogsägare, som nu tvingas sälja stora
skogsposter. Den enda möjligheten är
nu insättning på spärrkonto i riksbanken,
enligt lag av den 14 december
1951, vilken lag senare uppmjukats. Med
stöd av denna lag kan dock insättas
högst 40 procent av skogsinkomsten
vad gäller likvid för skog å rot och 20
procent vad gäller köpeskilling för avyttrade
skogsprodukter och av saluvärdet
för skogsprodukter, som förädlats
i egen rörelse. Det insatta beloppet blir
inte heller räntebärande förrän andra
året, varefter ränta utgår med 21/., procent.
Det synes mig böra övervägas att
skogsägare som fått sin skog svårt
skadad av stormfällning skall äga rätt
att av 1954 års skogsinkomster insätta
exempelvis upp till 80 procent på investeringskonto
i riksbanken eller annat
kreditinstitut varvid naturligtvis förutsättes
att sedvanlig ränta utgår. Övervägas
kan naturligtvis också att återinföra
en förordning motsvarande SFS
nr 490/1943.

Nr 1.

Onsdagen den 13 januari 1954.

Interpellation ang. de svårigheter som drabbat ägare av stormskadad skog.

Med stöd av vad ovan anförts hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få rikta följande frågor:

1. Har herr statsrådet uppmärksammat
de svårigheter, i vilka vissa skogsägare
försatts genom de svåra stormskador
som drabbat skogen?

2. Har herr statsrådet för avsikt att
med anledning av dessa vidtaga åtgärder
i syfte att undanröja eventuella genom
kreditrestriktionerna uppkomna
övergångssvårigheter samt att framlägga
förslag som kan medföra rimligare
beskattning av inkomster som härflyter
ur försäljningar, framtvungna genom
den i början av detta år svårt härjande
stormen.

Denna anhållan bordlädes.

§ 13.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelser tillställts
kammaren, nämligen:

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1953/54;

nr 3, med förslag till förordning angående
markegångstaxor;

nr 4, med förslag till vissa ändringar
i tulltaxeförordningen, m. m.;

nr 5, med förslag till förordning om
ändring i förordningen den 17 maj
1923 (nr 116) angående skatt för hundar; nr

6, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 239 § lagen den 22 juni 1911
(nr 74) om bankrörelse;

nr 7, med förslag till ändrad lydelse
av 11 § förordningen den 2 maj 1947
(nr 174) om investeringsfonder;

nr 8, med förslag till förordning om
rätt att vid taxering för inkomst njuta
avdrag för belopp, som tillförts vissa för
prisreglering bildade stiftelser, m. m.;

nr 9, med förslag till förordning med
provisoriska bestämmelser om särskild
investeringsfond för ersättande av avyttrat
fartyg;

nr 10, med förslag till förordning angående
de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. m.;

nr 11, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 3 av anvisningarna till
21 § kommunalskattelagen den 28 sepher
1928 (nr 370);

nr 13, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 27 mars 1953 (nr 97) om
Svenska bostadskreditkassan och om
bostadskreditföreningar, m. m.;

nr 15, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr
269) om fastighetsbildning i stad, m. m.;

nr 16, med förslag till lag om tillägg
till militära rättegångslagen den 30 juni
1948 (nr 472);

nr 17, med förslag till förordning om
begränsning av rätten till fri avskrivning
å maskiner och andra inventarier
vid 1955 års inkomsttaxering, m. m.;

nr 18, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet;

nr 19, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;

nr 22, med förslag til! lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål;

nr 23, med förslag till lag om ändring
i vattenlagen;

nr 24, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit, m. m.;

nr 25, angående fortsatt disposition
av visst äldre reservationsanslag;

nr 28, med förslag till förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;

nr 30, med förslag till kungörelse om
ändring i stadgan den 30 juni 1943 (nr

Onsdagen den 13 januari 1954.

Nr 1.

437) angående behandlingen av vissa
vägfrågor;

nr 31, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 § förordningen den
18 maj 1934 (nr 168) angående postverkets
ansvarighet för försändelser och
ftiedel, som mottagits till postbefordran,
in. in.; och

nr 32, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag.

Nämnda propositioner och skrivelser
bordlädes.

§ 14.

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen:

nr 1, av fröken Vinge, angående viss
ändring av § 55 riksdagsordningen;

nr 2, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
om vissa åtgärder i syfte att stärka de
kulturella förbindelserna mellan Sverige
och Finland;

nr 3, av herr Nyberg och fri! Löfqvist,
om förhöjt anslag till Bidrag till inrättande
av inackorderingshem m. m.;

nr 4, av herrar Ericsson i Näs och
Andersson i Brämhult, angående försöksverksamhet
på televisionens område; nr

5, av herr Holmberg m. fl., om inrättande
av ett universitet i Norrland;

nr 6, av herr Persson i Norrby, om
förhöjd pension åt majoren i armén N.
Frvkberg;

nr 7, av herr Gustafson i Göteborg,
om installation av telefonväxel för generaltullstyrelsen
och vissa central tullkammare; nr

8, av herr Dickson, om viss utredning
beträffande Norrbottens Järnverk;

nr 9, av herr Nihlfors, angående utredning
av frågan om statens övertagande
av sjöfartsanstalterna å Yänern;

nr 10, av herr Svensson i Alingsås
m. fl., angående utredning av frågan
om statens övertagande av sjöfartsanstalterna
å Vänern, m. m.;

nr 11, av fröken Vinge m. fl., angående
prövning av frågan om utlandssvenskarnas
folkbokföring;

2—Andra kammarens protokoll 1954.

nr 12, av herr Löfgren m. fl., angående
ändrade bestämmelser om kompletteringsval
för utseende av nämndemän
i Stockholm, Göteborg och Malmö;

nr 13, av herr Christenson i Malmö,
om viss ändring i stadgan angående
hotell- och pensionatsrörelse;

nr 14, av herr Senander m. fl., angående
förslag till provisorisk lag om
arbetarpensionering;

nr 15, av herr Hagberg i Stockholm
m. fl., om skyldighet för arbetsgivare
att underrätta arbetsmarknadsorgan om
planerade driftsinskränkningar;

nr 16, av herr Lundberg, om viss
ändring av 12 § lagen om semester;

nr 17, av herr Johnsson i Kastanj egården
m. fl., angående åtgärder för
bevarande av Mörrumsån såsom laxproducerande
och laxförande vattendrag;

nr 18, av herrar Staxäng och Carlsson
i Bakeröd, angående överförande till
fiskeristyrelsen av den prisreglerande
verksamheten på fiskets område;

nr 19, av herr Gustafsson i Borås, angående
viss ändring i bestämmelserna
om förmalningsavgift;

nr 20, av herr Nyberg, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag om anslag till inackorderingshem
för driftförluster;

nr 21, av herrar Gustafsson i Borås
och Swedberg, angående åtgärder för
begränsande av skadeverkningarna av
pyrotekniska leksaker m. m.;

nr 22, av herrar Gustafsson i Borås
och Swedberg, om rätt för vissa studerande
att åtnjuta rabatt å statens
järnvägars busslinjer; och

nr 23, av herr Hagberg i Stockholm
m. fl., om kortare arbetsvecka.

Dessa motioner bordlädes.

§ 15.

Ordet lämnades på begäran till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att andra kammaren måtte besluta
att utse suppleanter i de ständiga
Jr 1.

Nr 1.

Torsdagen den 14 januari 1954.

utskotten till ett antal av aderton i
konstitutionsutskottet, bevillningsutskottet
och jordbruksutskottet, tjugosex i
statsutskottet samt sexton i vart och ett
av de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt skall
vara åtta. Slutligen får jag hemställa,
att kammaren måtte besluta att utse tjugosex
suppleanter i allmänna beredningsutskottet.

Kammaren biföll denna hemställan.

§ 16.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1954/
55, samt proposition nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1953/54, skulle uppföras sist

å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 17-

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

Undertecknad anhåller härmed om
ledighet från riksdagsgöromålen under
tiden 19—23 januari 1954 för bevistande
av Europarådets ekonomiska kommittés
sammanträde i Luxembourg''.

Stockholm den 13 jan. 1954.

Bertil v. Friesen,

Ledamot av riksdagens andra
kammare.

Kammaren biföll denna ansökan.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.38.

In fidem
Gunnar Britth.

Torsdagen den 14 januari.

Kl. 11.00.

§ 1.

I enlighet med kammarens därom den
12 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val förrättas av dels ledamöter
respektive ombud i de ständiga utskotten
och i Nordiska rådet dels ock
revisorer för deltagande i den granskning
av statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, som skulle äga rum
under innevarande år, jämte suppleanter
för dessa revisorer; och verkställdes
först val av ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! För vart och ett av de
val, som skall förrättas vid detta ple -

num, ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn på
så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
för val av ledamöter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Ward

Ohlin

Fast

Olsson i Gävle
Hjalmarson
Svensson i Ljungskile
Hall

Pettersson i Dahl.

Torsdagen den 14 januari 1954.

Nr 1.

Sedan lierr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med
anmälan om samma val.

S 2.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hallén

von Friesen

Fast

Norén

Håstad

Swedberg

Spångberg

Pettersson i Norregård
Jonsson i Haverö
Olsson i Mora.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ward

Malmborg i Skövde

Bergström

Andersson i Malmö

Skoglund i Doverstorp

Ståhl

Lindholm

Rubbestad

Eriksson i Sandby

Svensson i Ljungskile

Åkerström

Hoppe

Staxäng

Elmén, fröken

Johansson i Mysinge.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i statsutskottet.

§ 4.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Olsson i Gävle

Kristensson i Osby

Orgård

Sundström

Hagberg i Malmö

Sjölin

Olofsson

Jonsson i Skedsbygd

Brandt

Kollberg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bankoutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Severin i Stockholm
Schmidt

Nilsson i Landskrona

Sköldin

Dicleson

Gustafson i Göteborg

Nr 1.

Torsdagen den 14 januari 1954.

Gavelin

Persson i Norrby.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bankoutskottet.

§ 6.

Anställdes val av ledamöter i första
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Lindberg
Rylander
Landgren
Öberg, fröken
Gezelius

Gustafsson i Borås
Skoglund i Umeå
Johansson i Norrfors.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.

§ 7.

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Norrköping, fru
Jacobsson i Igelsbo
Nilsson i Göteborg
Västberg, fru
Hagård

Sandström, fru

Lundberg

Carlsson i Bakeröd.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i tredje
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Löbbo
Åhman

Andersson i Mölndal

Johansson i Torp

von Seth

Nyberg

Levin

Andersson i Dunker.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i tredje lagutskottet.

§ 9.

Anställdes val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafson i Dädesjö
Johnsson i Kastanjegården
Jacobson i Vilhelmina
Andersson i Hyssna
Hseggblom
Antby

Jonsson i Strömsund

Pettersson i Dahl

Eriksson i Hallstahammar, fru

Ahlsten.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Anställdes val av ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.

Torsdagen den 14 januari 1954.

Nr 1.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafsson i Bogla
Sjöstrand, fru
Svensson i Alingsås
Svedberg, fru
Nilsson i Bästekille
Nordkvist i Kalmar
Sehlstedt

Jönsson i Rossbol

Bark

Hammar

Andersson i Ronneby
Braconier.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i allmänna beredningsutskottet.

§ 11-

Anställdes val av dels sex revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under innevarande
år, dels ock sex suppleanter
för dessa revisorer.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista med partibeteckningen
»Gemensam lista» av följande utseende:

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev densamma
av kammaren godkänd; och förklarades
hava blivit utsedda till revisorer herrar
Severin i Stockholm, Utbult, Lindberg,
Nilsson i Göteborg, Staxäng och
Jacobsson i Igelsbo samt till suppleanter
för dem respektive herrar Orgård,
Swedberg, Jonsson i Haverö, Landgren,
von Seth och Rylander.

§ 12.

Anställdes val av ombud i Nordiska
rådet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Fast

Svensson i Ljungskile

Severin i Stockholm

Pettersson i Dahl

Edberg

Rylander

Andersson i Malmö

Skoglund i Doverstorp.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i Nordiska rådet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av kammarens protokoll
underrättas om detta val samt anmodas

Riksdagsman Severin, F. F., Stockholm	Riksdagsman Orgård, P. L., Tomterna, Järvsö
Riksdagsman Utbult, K. B., öckerö	Riksdagsman Swedberg, G. R., Örebro
Riksdagsman Lindberg, C. A. E., Stockholm	Riksdagsman Jonsson, L. J., Haverö, överturingen
Riksdagsman Nilsson, C. O., Göteborg	Riksdagsman Landgren, A. H., Bjäresjö, Ystad
Riksdagsman Staxäng, E. V., Staxäng, Brodalen	Riksdagsman von Seth, T. G., Bratteborg
Riksdagsman Jacobsson, E. E. Igelsbo, Tobo	Riksdagsman Rylander, A. 0. E., Västerås

Nr 1.

Torsdagen den 14 januari 1954.

låta uppsätta och till kamrarna avgiva
förslag dels till förordnanden för de
valda dels ock till skrivelse till Konungen
med anmälan om det verkställda
valet.

§ 13.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—12 här ovan omförmälda
valen.

§ 14.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1954 års riksdag om
vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 15.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid till

statsutskottet propositionen nr 3,
med förslag till förordning angående
markegångstaxor;

till bevillningsutskottet propositionerna
:

nr 4, med förslag till vissa ändringar
i tulltaxeförordningen, m. m.; och

nr 5, med förslag till förordning om
ändring i förordningen den 17 maj 1923
(nr 116) angående skatt för hundar;

till bankoutskottet propositionen nr
6, med förslag till lag om ändrad lydelse
av 239 § lagen den 22 juni 1911 (nr
74) om bankrörelse;

till bevillningsutskottet propositionerna: nr

7, med förslag till ändrad lydelse
av 11 § förordningen den 2 maj 1947
(nr 174) om investeringsfonder;

nr 8, med förslag till förordning om
rätt att vid taxering för inkomst njuta
avdrag för belopp, som tillförts vissa
för prisreglering bildade stiftelser,
in. m.;

nr 9, med förslag till förordning med
provisoriska bestämmelser om särskild
investeringsfond för ersättande av avyttrat
fartyg;

nr 10, med förslag till förordning angående
de tider, då allmän fastighetstaxering
skali äga rum, m. m.;

nr 11, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), in. in.; och

nr 12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av punkt 3 av anvisningarna
till 21 § kommunalskattelagen den
28 september 1928 (nr 370);

till bankoutskottet propositionen nr
13, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 27 mars 1953 (nr 97) om Svenska
bostadslcreditkassan och om bostadskreditföreningar,
m. in.;

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

15, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr
269) om fastighetsbildning i stad m. m.;
och

nr 16, med förslag till lag om tillägg
till militära rättegångslagen den 30 juni
1948 (nr 472); samt

till bevillningsutskottet propositionen
nr 17, med förslag till förordning om
begränsning av rätten till fri avskrivning
å maskiner och andra inventarier
vid 1955 års inkomsttaxering, in. m.

§ 16.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts skrivelse, nr 18, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Ingvar Lindell
att under innevarande riksdag utöva
den befattning med riltsdagsärendcn
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet; och

skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 17.

Föredrogos var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och remitterades därvid

Torsdagen den 14 januari 1954.

Nr 1.

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

19, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;

nr 22, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål;

och

nr 23, med förslag till lag om ändring
i vattenlagen;

till statsutskottet propositionerna:
nr 24, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit m. m.; och

nr 25, angående fortsatt disposition
av visst äldre reservationsanslag;

till bevillningsutskottet propositionen
nr 28, med förslag till förordning
angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;

till behandling av lagutskott propositionen
nr 30, med förslag till kungörelse
om ändring i stadgan den 30 juni
1943 (nr 437) angående behandling av
vissa vägfrågor;

till bevillningsutskottet propositionen
nr 31, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 § förordningen den
18 maj 1934 (nr 168) angående postverkets
ansvarighet för försändelser och
medel, som mottagits till postbefordran,
in. m.; samt

till statsutskottet propositionen nr 32,
angående fortsatt disposition av vissa
äldre anslag.

§ 18.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionen
nr 1 av fröken Vinge;

till statsutskottet motionerna:
nr 2 av herr Ericsson i Näs m. fl.;
nr 3 av herr Nyberg och fru Löfqvist;
nr 4 av herrar Ericsson i Näs och
Andersson i Brämhult;

nr 5 av herr Holmberg m. fl.;
nr 6 av herr Persson i Norrby;
nr 7 av herr Gustafson i Göteborg;
nr 8 av herr Dickson;
nr 9 av herr Nihlfors; och
nr 10 av herr Svensson i Alingsås
m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

11 av fröken Vinge m. fl.; och
nr 12 av herr Löfgren m. fl.;
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 13 av herr Christenson i
Malmö;

till behandling av lagutskott motio
nerna:

nr 14 av herr Senander m. fl.;
nr 15 av herr Hagberg i Stockholm
in. fl.; och

nr 16 av herr Lundberg;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 17 av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.;

nr 18 av herrar Staxäng och Carlsson
i Bakeröd; och
nr 19 av herr Gustafsson i Borås;
till statsutskottet motionen nr 20 av
herr Nyberg;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 21 och 22 av herrar Gustafsson
i Borås och Swedberg; samt
till behandling av lagutskott motionen
nr 23 av herr Hagberg i Stockholm
m. fl.

§ 19-

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1953 av dem verkställda
granskningen angående statsverket.

§ 20.

Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelser
om den år 1953 av dem verkställda
granskningen l:o) angående riksgäldskontoret;
samt 2:o) angående riksbanken.

Nr 1.

Torsdagen den 14 januari 1954.

Interpellation ang. viss utjämning av skadeersättningarna för olycksfall i arbete.

§ 21.

Föredrogos var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.

§ 22.

Föredrogs den av herr Vigelsbo vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till hans
excellens herr statsministern i anledning
av stormskador å skogar i Västmanland.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 23.

Föredrogs den av herr Lundberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående vissa
spörsmål rörande arbetares färdande
vid resor till och från arbetsplats.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 24.

Föredrogs den av herr Wedén vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående åtgärder i syfte
att göra den statliga bostadspolitiken
mera ägnad att stimulera särskilt effektiv
och kostnadsbesparande byggnadsverksamhet,
in. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 25.

Föredrogs den av fröken Sandell vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
i anledning av apotekens indragning
av returrätten för apoteksglas.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 26.

Föredrogs den av herr TJtbnlt vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet Hjalmar Nilson angående
den ogynnsamma inkomstutvecklingen
på fiskets område.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 27.

Föredrogs den av herr von Seth vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
i anledning av de svårigheter,
som drabbat ägare av stormskadad skog.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 28.

Interpellation ang. viss utjämning- av

skadeersättningarna för olycksfall i
arbete.

Herr talmannen lämnade på begäran

ordet till

Herr JONSSON i Skedsbygd (bi),
som yttrade:

Herr talman! Under de senaste åren
har genom riksdagsbeslut viss procentuell
höjning tillerkänts genom olycksfall
i arbete skadade personer, vilka
genom skadan fått sin arbetsförmåga
nedsatt.

Grunden för skadeersättningens storlek
har varit vederbörandes arbetsinkomst
under bakomliggande inkomstår.
Det procentuella tillägget har varit
avsett att kompensera vederbörande
för den penningvärdeförsämring med
därav följande stegrade levnadsomkostnader
som uppkommit under de
senaste åren. Då emellertid de skaderegleringar
som skett de senaste åren
grundat sig på vederbörandes förutvarande
årsinkomst och denna årsinkomst
stegrats i takt med prisutvecklingen,
blir det procentuella tillägg som

Torsdagen den 14 januari 1954.

Nr 1.

Interpellation ang. tidpunkten för ledigförklarande av vid läroverk m. fl. läro
anstalter nyinrättade befattningar i lönegraden Ce 27.

beviljats orättvist verkande, enär de
personer, som redan har relativt hög
skadeersättning, får högre ersättningar
än de, vilkas skaderegleringar ordnats,
innan penningvärdeförsämringen satte
in på allvar. Det finnes exempel på att
en person, vars olycksfallsersättning
bestämts under början av 1950-talet,
erhåller mera i procentuellt tillägg än
hela skadeersättningen för en person,
som drabbats av skada av samma storleksordning,
men vars ersättning bestämdes
på 1930-talet. Särskilt menligt
inverkade gällande regler för de personer,
som i början av trettiotalet under
då rådande arbetslöshet tillerkändes
livräntor, grundade på då rådande
låga arbetslöner och perioder av arbetslöshet.

Då levnadskostnadernas stegring
drabbat dessa i lika hög grad som dem,
som under de senaste åren fått sina
skadeersättningar reglerade, har de
förutnämnda kommit i en mycket svår
belägenhet.

Skäl synes enligt mitt förmenande
föreligga att vidtaga en omräkning,
grundad på nuvarande inkomstförhållanden
och levnadskostnader.

I anledning av vad jag anfört får jag
hemställa om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för socialdepartementet
framställa följande fråga:

Ämnar herr statsrådet vidtaga åtgärder
för att åstadkomma en utjämning
av skadeersättningarna för olycksfall
i arbete, grundad på nuvarande inkomst-
och levnadsomkostnader?

Denna anhållan bordlädes.

§ 29.

Interpellation ang. tidpunkten för ledigförklarande
av vid läroverk m. fl. läroanstalter
nyinrättade befattningar i lönegraden
Ce 27.

Ordet lämnades på begäran till

Herr NESTRUP (fp), som anförde:

Herr talman! I den överenskommel -

se, som våren 1952 träffades mellan
tj änsteförteckningskommittén och läroverkslärarnas
organisation och vilken
godkändes av 1952 års höstriksdag, ingick
bl. a. att fr. o. m. den 1 januari
1953 skulle i stället för hittillsvarande
extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 24
vid allmänna läroverk m. fl. högre skolor
inrättas sådana befattningar i Ce 27.
Det är här fråga — bara för statsläroverkens
del — om flera hundra tjänster.
Kungl. Maj:t fick av höstriksdagen
1952 bemyndigande att fastställa det
exakta antalet. Ännu denna dag, d. v. s.
ca IV2 år sedan överenskommelsen
träffades, har vid allmänna läroverk,
högre kommunala skolor och privatläroverk
inga dylika tjänster ledigförklarats.
Även om retroaktiv lön utgår
till de första innehavarna, innebär
dröjsmålet uppenbarligen olägenheter
och komplikationer, bl. a. för de ickeordinarie
lärare, som under mellantiden
hunnit bli ordinarie.

Jag vill därför fråga herr statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet
dels när dessa tjänster i Ce 27 kan
väntas bli ledigförklarade, dels om
statsrådet kommer att verka för att
detta dröjsmål icke länder tjänstemännen
till förfång. Jag tänker därvid bl. a.
på de tidigare omtalade nyutnämnda
ordinarie lärarna.

Denna anhållan bordlädes.

§ 30.

Upplästes och lades till handlingarna
föiiande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens andra
kammare samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att
jämte dem tillsätta kammarens
kanslipersonal, den 13 januari
195''i . *

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr tal -

Nr 1.

Torsdagen den 14 januari 1954.

mannen och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens
kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist, fem kanslister
och tre reservstenografer.

Herrar deputerade antogo till

notarie:

hovrättsarkivarien, jur. kand. Nils G.
H. Liliequist;

förste stenografer:
f. d. tullkontrollören Agnar Michal,
f. d. förste byråsekreteraren Erland
N. Dahlén,

byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimbiirger
samt

sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman;

stenografer:
jur. kand. Göte Fahlin,
byråsekreteraren, jur. kand. John W.
Löf,

redaktören C. O. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

e. o. förste byråsekreteraren, jur.
kand. Gustaf A. H. Titz,

fru Signhild Elfner,

Stig A. L. Ekermann,
civilingenjören S. P. Olof Dopping,
pol. mag. Lars A. Nilsson,

Knut Nilson,

tingsnotarien, jur. kand. Brit-Marie
Ericsson,

Bengt E. Lundin,

fil. stud. Bertil R. Palmquist och

fil. stud. Hans A. Karlgren;

förste kanslist:
fru Ebba Ihrman;

kanslister:

f. d. överkontrollören A. Helmer Gärdin,

förste byråsekreteraren, jur. kand. K.
Allan Löfgren,

fru Eva Särnmark,

sekreteraren, jur. kand. Sune K. Johansson
och

kontorsassistenten Curt C. C. Berggren;
samt

reservstenografer:

jur. stud. Bengt O. Gunnarson,

redaktör Rune Söderström och

fil. stud. Gunnar Ljusterdal.

På därom gjord framställning beviljades
stenografen A. Fritiof Klason ledighet
på grund av sjukdom t. o. m,
den 25 januari, och förordnades jur.
stud. Bengt Gunnarson att under tiden
uppehålla Klasons stenografbefattning.

Det skulle åligga de hos kammaren
anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att
föra kammarens diarier.

Här skulle antecknas att på särskild
anmodan följande tjänstemän redan tidigare
inträtt i tjänstgöring hos kammaren,
nämligen den 11 innevarande
januari Liliequist såsom notarie, Fahlin
och Löf såsom stenografer samt Johansson
såsom kanslist, den 7 januari
fru Ebba Ihrman såsom förste kanslist
och fru Särnmark såsom kanslist ävensom
den 2 januari Gärdin såsom kanslist.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån §å
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem
Gunnar Britth.

§ 31.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj :ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen
:

nr 21, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 10
mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring
m. m.;

nr 34, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 6 juni

Fredagen den 15 januari 1954.

Nr 1.

1952 (nr 434) om särskild skolstyrelse
i vissa fall;

nr 35, angående bestridande av vissa
haverikostnader; och

nr 36, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 32.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:

nr 24, av herr Hamrin m. fl., angående
statsbidrag åt Jönköpings handelsgymnasium; nr

25, av herr Senander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 28, med förslag till förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;

nr 26, av herr Nilsson i Landskrona
m. fl., om förhöjd tjänsteställning åt
riksdagens postvaktmästare; och

nr 27, av herr Levin, angående en

allmän översyn av gällande bestämmelser
om fridlysning och jakttider.

Dessa motioner bordlädes.

§ 33.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Att riksdagsman N. O. Jönsson av
mig på grund av hjärtsjukdom ordinerats
fullst. vila fr. o. m. 12/1 1954 t. v.
intygas härmed.

Östersund 7/1 1954.

J. Eriksson
stadsläkare.

Kammaren beviljade herr Jönsson i
Rossbol ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 11 innevarande
januari tills vidare.

§ 34.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.25.

In fidem
Gunnar Britth.

Fredagen den 15 januari.

Kl. 11.00.

§ 1.

I enlighet med kammarens därom den
12 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val verkställas av suppleanter
i de ständiga utskotten och i Nordiska
rådet, och företogs först val av suppleanter
i utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skola företagas vid detta ple -

num ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
för val av suppleanter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Hallén

Kristensson i Osby

Nr 1.

Fredagen den 15 januari 1954.

Andersson i Malmö
Edberg

Skoglund i Doverstorp
von Friesen
Skoglund i Umeå
Jonsson i Skedsbygd.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

§ 2.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Larsson i Julita

Nordkvist i Kalmar

Gustafsson i Bogla

Svedberg, fru

Nilsson i Göingegården

Hammar

Edberg

Larsson i Luttra

Bark

Hamrin

Wallin, fru

Adamsson

Wetterström, fröken
Rimås

Andersson i Brämhult
Andersson i Linköping
Dahl
Dahlén.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 3.

Verkställdes val av suppleanter i statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Petterson i Degerfors

Widén

Thapper

Jansson i Kalix

Kyling

Wedén

Persson i Växjö
Onsjö

Ericsson i Luleå, fru
Nihlfors

Svensson i Alingsås
Gustafsson i Stockholm
Birke

Gustafsson i Skellefteå

Hansson i Skegrie

Karlsson i Olofström

Blidfors

Löfroth

Almgren

Hjalmarson

Andreasson

Vinge, fröken

Olsson, fröken

Svensson i Stenkyrka

Hall

Ager, fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i statsutskottet.

§ 4.

Anställdes val av suppleanter i bevillningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Allard

Strandh

Kärrlander

Nr 1.

Fredagen den 15 januari 1954.

Wiklund

Edström

Christenson i Malmö

Henriksson

Vigelsbo

Eriksson i Stockholm, fru
Anderson i Sundsvall
Engkvist

Persson i Appuna
Nilsson i Svalöv
Gustafson i Göteborg
Jansson i Aspeboda
Asp

Andersson i Essvik
Stenberg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Kalmar

Carlsson i Tibro

Malmborg i Stockholm

Andersson i Ronneby

Nygren

Löfgren

Sehlstedt

Jönsson i Rossbol
Andersson i Alfredshem
Roija

Severin i Gävle
Mellqvist
Magnusson
Nelander

Hansson i önnarp
Skoglund i Umeå
Nordqvist i Karlskoga.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å lis -

tan, utsedda till suppleanter i bankoutskottet.

§ 6.

Verkställdes val av suppleanter i
första lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hedqvist

Liljedahl, fröken

Johansson i Skövde, fru

Östrand

Östlund

Norrby

Ekström

Andersson i Björkäng
Jacobsson i Sala
Larsson i Stockholm
Löfqvist, fru

Eriksson i Stockholm, fru

Fröding

Helén

Larsson i Luttra
Lundqvist
Karlsson, fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i första
lagutskottet.

§ 7.

Anställdes val av suppleanter i andra
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Alfredshem

Höjer, fröken

Odhe

Svensson i Göteborg
Ewerlöf, fru
Sjöstrand, fru
Bengtsson i Varberg
Ericsson i Näs
Sandell, fröken

Nr 1.

Fredagen den 15 januari 1954.

Rimmerfors

Johansson i Södertälje

Fredriksson

Cassel

Königson

Larsson i Hedenäset
Eriksson i Ängelholm, fru
Wetterström, fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i andra lagutskottet.

§ 8.

Verkställdes val av suppleanter i tredje
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Torbrink, fru
Utbult

Persson i Appuna
Andersson i Ryggestad
Roman, fru
Nestrup

Rengtsson i Halmstad
Hansson i Skegrie
Lindström

Carlsson i Stockholm
Persson i Tandö
Nilsson i Östersund
Munktell
Kilsmo

Jansson i Renestad
Renström-Ingenäs, fru
Östlund.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i tredje
lagutskottet.

§ 9.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ekdahl

Svensson i Ljungskile

Larsson i Julita

Netzén

Agerberg

Utbult

Lindström

Svensson i Va

Lindskog, fru

Mårtensson

Arweson

Jönsson i Gärds Köpinge

Eliasson

Widén

Adolfsson

Johansson i Västervik
Lewén-Eliasson, fru
Stenberg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Verkställdes val av suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Engkvist

Nestrup

Östrand

Andersson i Linköping
Svensson i Krokstorp
Johansson i Lugnvik
Ekström

Hansson i önnarp
Andersson i Ryggestad
Andrén, fru
Wallin, fru
Jacobsson i Sala
Nilsson i Göingegården
Berggren

Fredagen den 15 januari 1954.

Nr 1.

Ericsson i Nås
Lundqvist
Adamsson
Königson

Larsson i Hedenäset
Ewerlöf, fru.

Sedan lierr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

§ 11.

Anställdes val av suppleanter i Nordiska
rådet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Västberg, fru
Sandström, fru
Skoglund i Umeå
Ericsson i Näs
Sehlstedt
Helén
Netzén
Kyling.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i Nordiska rådet.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—11 här ovan omförmälda
valen.

§ 13.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid till

behandling av lagutskott propositionen
nr 21, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den
10 mars 1939 (nr 68) om statlig krigsförsäkring
m. m.;

till konstitutionsutskottet propositionen
nr 34, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 6 juni
1952 (nr 434) om särskild skolstyrelse
i vissa fall; samt

till statsutskottet propositionerna:
nr 35, angående bestridande av vissa
haverikostnader; och

nr 36, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

§ 14.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till statsutskottet motionen nr 24 av
herr Hamrin in. fl.;

till bevillningsutskottet motionen nr
25 av herr Senander in. fl.;

till bankoutskottet motionen nr 26
av herr Nilsson i Landskrona in. fl.;
samt

till behandling av lagutskott motionen
nr 27 av herr Levin.

§ 15.

Föredrogs den av herr Jonsson i
Skedsbygd vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för socialdepartementet angående viss
utjämning av skadeersättningarna för
olycksfall i arbete.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 16.

Föredrogs den av herr Nestrup vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående tidpunkten för
ledigförklarande av vid läroverk m. fl.
läroanstalter nyinrättade befattningar i
lönegraden Ce 27.

Kammaren biföll denna anhållan.

Nr 1.

Fredagen den 15 januari 1954.

§ 17.

Interpellation med anledning av de höjda
priserna på kaffe.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr JANSSON i Benestad (bf), som
yttrade:

Herr talman! Vårt lands ekonomiska
läge och den inhemska prisnivån kännetecknas
just nu av stabiliserade förhållanden.
Det har därför väckt en viss
förvåning att kraftiga prisförhöjningar
redan vidtagits och andra signalerats
på kaffe. Denna vara är som bekant ett
av de breda folklagren mycket använt
hälso- och njutningsmedel. De nya prishöjningarna
medför en stark fördyring
av levnadskostnaderna för stora folkgrupper,
och allmänheten frågar sig
helt naturligt vad som är orsaken till
prishöjningarna.

I syfte att få upplysning om vad som
är anledning till prisstegringen på kaffet
anhålles om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få framställa följande
frågor:

1) Kan statsrådet upplysa om huruvida
det finns något internationellt
kaffemonopol som nu använder sina
maktresurser och dikterar priset?

2) Kan statsrådet upplysa om huruvida
vårt land har några möjligheter
att vid handelsförhandlingar med de
största kaffeexporterande länderna,
t. ex. Brasilien, på den vägen erhålla
lägre importpris på kaffe?

Denna anhållan bordlädes.

§ 18.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen nr

14, med förslag till förordning om
taxering för inkomst av medel, som
insatts å skogskonto, m. m.;

nr 26, med förslag till lag om undervisning
och vård av vissa psykiskt efterblivna; nr

27, angående avlösning av malmfältspolisorganisationen; nr

29, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 6 § lagen den 20 juli
1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
m. m.; och

nr 33, angående utövandet av statens
tobaksmonopol.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 19.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner:

nr 28, av herrar Lindholm och Sjölin,
angående ändrad lydelse av § 7
mom. 1 och § 11 i andra kammarens
ordningsstadga;

nr 29, av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl., om förhöjt anslag till byggande
av fiskehamnar;

nr 30, av herr Dickson, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition, nr 28, med
förslag til! förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å rusdrycker,
m. m.;

nr 31, av herr Jansson i Aspeboda
in. fl., om vidgad rätt för skogsägare att
göra insättning på särskilt skogskonto
i bank; och

nr 32, av herr Utbult in. fl., angående
direktiven för en blivande utredning
rörande prisregleringsfrågorna på fiskets
område.

Dessa motioner bordlädes.

§ 20.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.18.

In fidem
Gunnar Britth.

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 54
401610