Måndagen den 10 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1966:1
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
Nr 1
ANDRA KAMMAREN
10—13 januari
1966
Debatter m. m.
Måndagen den 10 januari
Ålderspresidentens hälsningsanförande...........
Anförande av talmannen efter talmansvalen......
Meddelande ang. sammanträdestider, m. m.......
Tisdagen den 11 januari
Talmannens anförande vid riksdagens öppnande. .
Onsdagen den 12 januari
Anmälan jämlikt § 57 riksdagsordningen.........................
Interpellationer av:
herr Rimmerfors ang. fortsatt svensk insats i bekämpandet av den
indiska hungerkatastrofen..................................
herr Björkman ang. underlättande för svenska medborgare att
åtaga sig undervisnings- och forskningsuppdrag i USA.........
herr Ekström i Iggesund ang. s. k. patienthotell.................
herr Larsson i Hedenäset ang. förstärkning av Sveriges isbrytar
beredskap.
...............................................
herr Ullsten ang. viss skärpning av utlänningskungörelsen........
herr Wiklund ang. stöd åt apartheidpolitikens offer..............
herr Antonsson ang. viss skärpning av utlänningskungörelsen.....
Meddelande om enkla frågor av:
herr Hamrin i Kalmar ang. verkningarna av viss skärpning av utlänningskungörelsen
.......................................
herr Wiklund ang. omprövning av statens läroboksnämnds verksamhet
och uppgifter......................................
herr Hamrin i Jönköping ang. tidpunkten för framläggande av ett
1 — Andra kammarens protokoll 1966. Nr 1
9
9
10
11
12
13
14
16
18
18
Nr 1
Innehåll
regeringsförslag rörande utlandssvenskarnas rösträtt...........
fru Ryding ang. avskaffande av karensdagar vid olycksfall och
sjukdom...........................
Torsdagen den 13 januari
Interpellation av herr Börjesson i Falköping ang. jordbrukets kreditförsörjning
.......................
Meddelande om enkel fråga av herr Börjesson i Falköping ang. publiceringen
av betalningsföreläggandeansökningar..................
Samtliga avgjorda ärenden
Mandagen den 10 januari
Val av talman och vice talmän...............
Val av sekreterare.............
Onsdagen den 12 januari
Val av talmanskonferens..................
» » kanslideputerade...................
» ’> suppleanter för kanslideputerade...................
» » kanslitillsättare........................
» » ekonomideputerade...................
Torsdagen den 13 januari
Val av ledamöter i de ständiga utskotten..................
» » statsrevisorer med suppleanter.................
» » ledamöter och suppleanter i riksdagens krigsdelegation
»> » medlemmar i Nordiska rådet..................
» » suppleanter i de ständiga utskotten.............” . ’
» » suppleanter i Nordiska rådet...........
Måndagen den 10 januari 1966 Nr 1 3
I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.
Måndagen den 10 januari
Kl. 11.00
§ 1
Hälsningsanförande
Sammanträdet öppnades av representanten
för Stockholms stad herr ERLANDER
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:
Ärade kammarledamöter! Enligt riksdagsordningens
bestämmelser har jag
att hälsa eder välkomna till 1966 års
riksdags första sammanträde.
Riksdagsarbetet är omfattande och
intensivt. Många av de beslut, som här
fattas, är av avgörande betydelse för
medborgarna i dagens samhälle. Samtidigt
påverkar de ofta utvecklingen i
en svåröverblickbar framtid. Ärendenas
vikt gör att medborgarna har rätt
att kräva att vi ordnar våra arbetsförhållanden
så, att vi kan noggrant pröva
de frågor som vi har att ta ställning
till. Fjolårets åtgärder för att effektivisera
riksdagsarbetet utgör steg i rätt
riktning som säkerligen kommer att åtföljas
av flera.
Jag erinrade nyss om det samband
som finns mellan reformer, som avser
att lösa dagsaktuella problem, och samhällets
omdaning på längre sikt. Särskilt
starkt är detta samband under
tider av stor föränderlighet. Vi upplever
nu en sådan tid varför våra beslut
ofta får långtgående verkningar.
Det kan vara frestande att låta tankarna
gå tillbaka till en annan period,
som också präglades av stora och vittgående
ändringar i vårt samhälle, nämligen
tiden för omkring 100 år sedan.
Näringsfrihetslagen och reformering -
en av tullpolitiken öppnade vägarna
för en ny tid på det ekonomiska området.
Riks3agens beslut om stambanornas
byggande gav ett effektivt stöd
för den begynnande industrialismen.
1862 års kommunallagar och den riksdagsordning,
vars 100-åriga tillvaro vi
i år kan fira, lade grunden för medborgarnas
aktiva engagemang i samhällsarbetet.
Förutsättningar skapades
för ett effektivare och öppnare samhälle,
förutsättningar som framgångsrikt
utnyttjades av de frambrytande
folkrörelserna, som på område efter
område bröt sönder de band som vanebildning,
traditioner och auktoritetstänkande
hade skapat.
Det har varit naturligt för mig att
erinra om detta 100-årsminne, eftersom
vi har att på en råd områden ta ställning
till frågor, som nära anknyter till
dem som jag här antytt.
Vi arbetar med långt större ekonomiska
resurser och med precisare instrument
i samhällsomdaningsarbetet
än dem våra företrädare hade. Så mycket
större blir därför vårt ansvar att
åstadkomma för medborgarna gagneliga
resultat.
Med förhoppning om ett arbetsfyllt
och effektivt arbetsår hälsar jag eder
än en gång välkomna till 1966 års riksdag.
Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.
§ 2
Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
4 Nr 1 Måndagen den
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
av honom till erforderligt antal för tillfället
antagen; och blev dessa åtgärder
på framställd proposition av kammaren
godkända.
§ 3
Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
Protokoll,
hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 5 januari 1966.
I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skall företas inför departementschefen
innan årets riksdag
sammanträder; och infann sig nu av
fullmäktige i riksbanken herrar Åsbrink,
Kollberg och Wärnberg och av fullmäktige
i riksgäldskontoret herrar Strand,
Östman och Johansson.
Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för ingenjören Kurt
Söderström, Norrköping, fru Ingrid
Sundberg, Bjuv, och lantbrukaren Stig
Josefson, Arrie, vilka vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda som ledamöter
av riksdagens andra kammare i
stället för avgångna ledamöter av samma
kammare.
Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot desamma.
Protokoll över granskningen skulle
jämte de granskade fullmakterna överlämnas
till andra kammaren.
I ämbetet:
K. G. Grönhagen
Vid detta protokoll var fogade de däri
avsedda fullmakterna för herr Söderström,
fru Sundberg och herr Josefson,
att inträda såsom ledamöter av kamma
-
10 januari 1966
ren för tiden till den 1 januari 1969 efter
respektive herrar von Sydow, Nilsson
i Svalöv och Hansson i Önnarp.
§ 4
Företogs upprop av kammarens ledamöter.
Vid uppropet befanns herr Tobé vara
frånvarande.
Herr Tobé hade i en till kammaren
ingiven ansökan, som nu upplästes, anhållit
om ledighet från riksdagsgöromålen.
§ 5
Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman blivit
utsedd herr Thapper med samtliga
avgivna eller 223 röster.
§ 6
Företogs val av förste vice talman.
Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 188 röster tillfallit herr von
Friesen och 2 herr Cassel; och hade
kammaren alltså till förste vice talman
utsett herr von Friesen.
§ 7
Anställdes val av andre vice talman;
och befanns efter valets utgång hava till
andre vice talman blivit utsedd herr
Cassel med samtliga avgivna eller 167
röster.
§ 8
Herr TALMANNEN yttrade:
Herr ålderspresident, ärade kammarledamöter!
Å egna och herrar vice talmäns
vägnar ber jag att få tacka för
det förtroende som nyss har visats oss
genom det förrättade valet.
§ 9
Upplästes ånyo och lades till handlingarna
den under § 4 här ovan omförmälda
ansökan, så lydande:
Måndagen den 10 januari 1906
Nr 1
5
Till
Riksdagens andra kammare
Härmed får jag vördsamt anhålla om
ledighet från riksdagsarbetet under tiden
den 10—15 januari för att kunna
deltaga i Wilton Park Conference i Steyning
i Storbritannien den 9—15 januari.
Uppsala den 5 januari 1966
Erik Tobé
Kammaren biföll denna ansökan.
§ 10
Föredrogs åter det under § 3 här ovan
intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri
avsedda fullmakterna, lägga protokollet
till handlingarna.
§ 11
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val av
sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräknande
valet ha så utfallit, att till sekreterare
utsetts sekreteraren Sune K. Johansson
med samtliga avgivna eller 166 röster.
Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.
Protokollföringen övertogs härefter av
sekreteraren.
Nancy Eriksson Bo Turesson
§ 12
Herr TALMANNEN yttrade:
Jag får tillkännagiva, att Kungl. Maj:t
låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att
tisdagen den 11 innevarande månad kl.
11.00 infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t har att meddela riksdagen.
I anslutning härtill får jag meddela,
att talmanskonferensen vid sammanträde
den 14 december 1965 beslutat,
Meddelande ang. sammanträdestider m. m.
att den hittillsvarande ordningen beträffande
klädseln vid riksdagens högtidliga
öppnande icke skall ändras och
att ytterkläderna sålunda behålles på
både i slottskapellet och under ceremonien
i rikssalen.
§ 13
Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.
Detta förslag blev av kammaren bifallet.
§ 14
Meddelande ang. sammanträdestider,
m. m.
Herr TALMANNEN anförde:
Till kammarens ledamöter har utdelats
bl. a. en preliminär plan för sammanträdena
under vårsessionen 1966.
Därav framgår att val av ledamöter och
suppleanter i utskott avses skola äga
rum vid sammanträdet torsdagen den
13 januari kl. 14.00 och att remissdebatten,
såsom tidigare preliminärt meddelats,
kommer att ta sin början onsdagen
den 19 januari kl. 10.00.
Av planen framgår vidare att frågestunderna
i enlighet med organisationsutredningens
av riksdagen godkända
förslag kommer att flyttas från tisdagar
till torsdagar och ta sin början kl.
16.30. De två första frågestunderna, den
18 och 25 januari, kommer dock att äga
rum på hittills tillämpad veckodag och
tid, tisdag kl. 15.30.
Av ett likaledes utdelat meddelande
framgår bl. a. att kammarens ledamöter
kommer att erhålla förhandsmeddelanden
beträffande ärenden till följande
c
Nr 1
Tisdagen den 11
veckas arbetsplena och att ekonomibyråns
skrivbyrå, som kostnadsfritt utför
skrivarbete åt riksdagens ledamöter
och partigruppernas kanslier, har utbyggts.
januari 1966
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.55.
In fidem
Sune K. Johansson
Tisdagen den 11 januari
Kl. 10.30
§ 1
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 12 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade jämte
suppleanter, sex ledamöter att jämte talmannen
och vice talmännen tillsätta
befattningshavare hos kammaren samt
fyra ledamöter att handhava vården om
kammarens ekonomiska angelägenheter.
§ 2
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för jämväl
dessa val samrått med första kammarens
talman, beslöt kammaren att vid
plenum torsdagen den 13 i denna månad
företaga val av dels ledamöter och
suppleanter i de ständiga utskotten, dels
revisorer och revisorssuppleanter för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, dels ledamöter och
suppleanter i krigsdelegationen, dels
ock medlemmar och suppleanter i Nordiska
rådet.
§ 3
Herr talmannen och kammarens ledamöter
begav sig kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av kyrkoherden
i Norrbärke pastorat, hovpredi
-
kanten Helmer Fält. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Maj:t Konungen öppnade där riksdagen
med ett tal. Sedan första kammarens
talman härefter framfört första
kammarens vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:
Eders Majestät!
Andra kammaren ger ånyo uttryck
för sitt varma deltagande i den förlust,
som drabbat icke endast konungahuset
utan hela vårt folk genom Hennes Majestät
Drottningens och Hans Kunglig
Höghet Hertigens av Södermanland
bortgång.
Det internationella läget kännetecknas
alltjämt av starka motsättningar mellan
nationerna. Det svenska folket sluter
enigt upp kring Förenta Nationernas
strävanden att bilägga konflikter
och åstadkomma nedrustning och avspänning.
Intill dess påtagliga resultat
nåtts härutinnan måste ett starkt försvar
vidmakthållas för vårt lands trygghet.
Den kamp för social frigörelse och
nationellt likaberättigande, som pågår
på många håll i världen, följes med
sympati av vårt folk. Känslan av medansvar
för situationen i de fattiga länderna
har vuxit sig allt starkare. Vår
gynnade ställning förpliktar oss att väsentligt
öka det svenska biståndet till
utvecklingsländerna.
De från svensk sida vidtagna och fö -
Nr 1
7
Onsdagen den 12 januari 196C
rebådade åtgärderna för att övervinna
den nuvarande handelspolitiska splittringen
i Västeuropa hälsas med tillfredsställelse.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige
under föregående år uppvisar både
ljusa och mörka drag. De av Eders Majestät
förutskickade finanspolitiska åtgärderna
synes väl ägnade att — med
bibehållande av den fulla sysselsättningen
— förbättra balansen i den
svenska utrikeshandeln och motverka
stegringen av priser och kostnader.
Oaktat riksstatförslaget präglas av en
begränsning av statsutgifterna har utrymme
glädjande nog kunnat skapas för
betydelsefulla reformer på skilda områden.
Det är synnerligen angeläget att
stödet till sjuka och åldringar förbättras,
likaså att åtgärder vidtages för utbyggnad
av arbetsmarknadspolitiken,
utökning av bostadsbyggandet och motverkande
av den fortgående höjningen
av boendekostnaderna. Utbildningsväsendets
behov av ytterligare resurser
måste skyndsamt fyllas. Ett ökat stöd
till kulturlivet bidrar till att hos den
enskilde individen förbättra de förut
-
sättningar, som utöver det rent materiella
erfordras för en meningsfylld tillvaro.
Det under föregående år inledda arbetet
med att effektivisera riksdagens
ärendebehandling och förbättra riksdagsledamöternas
arbetsförhållanden
kommer att fullföljas. Härigenom ökas
riksdagens möjligheter att snabbt och
grundligt pröva av Eders Majestät framlagda
förslag.
Andra kammaren betygar Eders Majestät
sin undersåtliga vördnad.
Till envar av talmännen överlämnades
nu ett exemplar av dels Kungl. Maj:ts
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1966/67, dels ock Kungl. Maj:ts berättelse
till 1966 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit, varefter ceremonien
på rikssalen avslutades; och åtskildes
kammaren vid utgåendet från rikssalen,
enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.
In fidem
Sune K. Johansson
Onsdagen den 12 januari
Kl. 16.00
§ 1
Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blev därtill utsedda
herr
Bengtsson i Varberg,
» Hedlund,
» Ohlin och
» Turesson,
envar med 124 röster.
§ 2
Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
detta plenum ber jag att få avlämna
en gemensam lista, vilken godkänts av
de av kammaren valda ledamöterna i
talmanskonferensen. Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.
Den av herr andre vice talmannen beträffande
detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:
8
Nr 1
Onsdagen den 12 januari 1966
östrand
Nyberg.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Östrand och Nyberg utsedda till kanslideputerade.
§ 3
Verkställdes val av två suppleanter
för under nästföregående paragraf omförmälda
kanslideputerade.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Kristenson
Hamrin i Kalmar.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Kristenson och Hamrin i Kalmar utsedda
till suppleanter för kanslideputerade.
§ 4
Företogs val av sex ledamöter att jämte
herr talmannen och herrar vice talmän
tillsätta befattningshavare hos kammaren.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Ekström i Björkvik
Levin
Nelander
Bengtsson i Landskrona
Wahlund
Björkman.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.
§ 5
Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Sandell, fröken
Gustafsson i Borås
Vigelsbo
Edlund.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.
§ 6
Ordet lämnades på begäran till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum torsdagen den
13 innevarande januari utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal
av 19 i konstitutionsutskottet och andra
lagutskottet, 21 i bevillningsutskottet
och allmänna beredningsutskottet, 33
i statsutskottet, 18 i bankoutskottet, 20
i jordbruksutskottet samt 17 i vart och
ett av de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta.
Denna hemställan bifölls.
§ 7
Föredrogs en från herr Emil Ahlkvist,
som den 13 maj 1965 valdes till fullmäktig
i riksbanken för valperioden
1965—1968, inkommen skrivelse med
anhållan om entledigande från nämnda
uppdrag.
Onsdagen den 12 januari 1966
Nr 1
9
Anmälan jämlikt § 57 riksdagsordningen
Kammaren biföll denna anhållan och
beslöt att i anledning därav val av en
fullmäktig i riksbanken efter herr Ahlkvist
skulle i föreskriven ordning anställas.
§ 8
Herr TALMANNEN yttrade:
Efter samråd med första kammarens
talman får jag föreslå, att kammaren
måtte besluta att vid sammanträde onsdagen
den 19 januari företaga val av
valmän och suppleanter för utseende
av fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret
jämte suppleanter för dessa
fullmäktige.
Denna hemställan bifölls.
Ordet lämnades härefter på begäran
till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att kammaren måtte besluta, att
antalet suppleanter för de valmän, som
skall utse fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret jämte suppleanter för
dem, bestämmes till tolv.
Denna hemställan bifölls.
§ 9
Anmälan jämlikt § 57 riksdagsordningen
Ordet lämnades på begäran till
Herr BOHMAN (h), som yttrade:
Herr talman! Det är anledning till
anmärkning mot herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet, varom
remiss begäres till konstitutionsutskottet,
inför vilket anledningen skall uppgivas.
Jämlikt § 57 riksdagsordningen skulle
detta yttrande tillika med ett av herr
Bohman i sammanhang därmed avlämnat
förseglat konvolut överlämnas
till konstitutionsutskottet.
§ 10
Interpellation ang. fortsatt svensk insats
i bekämpandet av den indiska hungerkatastrofen
Ordet
lämnades på begäran till
Herr RIMMERFORS (fp), som yttrade:
Herr
talman! Inte sedan år 1899 har
Indien fått en så rekordartat dålig skörd
som 1964. Detta betyder att landet står
inför sin svåraste livsmedelsbrist sedan
man för aderton år. sedan nådde
politisk självständighet. Sydvästmonsunens
nederbörd, som annars ger landet
stora vattentillgångar under månaderna
juli—september var under det gångna
året cirka 40 procent lägre än vanligt.
De livsviktiga höstregnen uteblev
så gott som helt och hållet. Det indiska
jordbruksdepartementet har betecknat
läget som »en naturkatastrof av okänd
storlek på senare tid».
Parlamentsledamoten för provinsen
Orissa sade i en av debatterna i det indiska
parlamentet, att läget i hans delstat
var så katastrofalt att bönderna inte
bara måste sälja sina ägodelar utan också
sina barn.
Skördeunderskottet i Indien beräknas
till omkring 15 miljoner ton. Även om
USA fortsätter sin omfattande livsmedelshjälp
kan detta på sin höjd komma
att röra sig om mindre än hälften av
de kvantiteter som behövs.
I detta läge har, som den svenska
pressen meddelat, ambassadör Ileckscher
framfört en bön om hjälp också
i form av svenskt bistånd. Interpellanten
är som ledamot av SIDA:s styrelse
väl underkunnig om de betydande om
också med hänsyn till behovet begränsade
insatser som där med Kungl. Maj:ts
godkännande nu sättes in.
Min fråga till regeringen avser fortsatta
och vidgade hjälpinsatser under
den tid som Indien kommer att hemsökas
av en hungerkatastrof, kanske utan
motsvarighet någonstädes i världen under
senare tid. Man kan diskutera hu
-
1*—Andra kammarens protokoll 1966. Åt 1
10
Nr 1
Interpellation
nings- och
ruvida Sverige kan avstå eget skördeöverskott
och egna förråd av exempelvis
torrmjölk eller om vi bör ställa medel
till förfogande för inköp utomlands.
Det kan likaledes komma att röra sig
om tonnage för överföring från vårt
eller andra länder av de livsmedel som
kan avvärja eller avsevärt begränsa den
väntade katastrofen.
Vad administrationen av hjälpen beträffar
bör väl utdelningen av gåvorna
väsentligen bli en indisk regeringsangelägenhet,
eventuellt i samarbete
med FN:s olika hjälporgan och de
internationella hjälporganisationerna,
främst Röda korset. Jag ber dock att i
denna interpellation få fästa statsministerns
och den svenska regeringens
uppmärksamhet på det förhållandet att
vi just i Indien har en så pass omfattande
och vittförgrenad svensk mission,
att också den med fördel skulle kunna
utnyttjas som en av hjälpkanalerna. Det
gäller Svenska kyrkans mission, Svenska
Missionsförbundet, Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,
De svenska pingstförsamlingarnas
mission, Metodistkyrkan
i Sverige, Svenska Alliansmissionen,
Svenska Baptistsamfundet, Kvinnliga
Missionsarbetare och Örebromissionen.
De svenska missionerna kommer givetvis
att göra sitt yttersta i det läge
som uppkommer, oavsett varje regeringsuppdrag.
Social hjälpverksamhet
ingår i deras permanenta uppdrag. Å
andra sidan har jag gjort mig underkunnig
om att de svenska missionsledningarna
gärna skulle ställa sina personella
och administrativa resurser till
förfogande för ett samarbete med den
statliga hjälpaktionen. Framför allt gäller
detta missionernas skolor, sjukhus
och dispensärer, genom vilka man med
lätthet kan nå stora kategorier av hjälpbehövande.
Med den ur många synpunkter tillfredsställande
utformning som det statliga
biståndsorganet (SIDA) numera
medborgare att åtaga sig undervis
fått,
måste man anse det naturligt att
hjälpen, oavsett vilken form den får,
kanaliseras genom detta organ. Samarbete
med missionerna ingår ju också i
SIDA:s ordinarie arbetsprogram.
Vad de ekonomiska resurserna beträffar
kan man rimligen inte räkna
med att en helt oväntad försörjningskatastrof,
av den omfattning det här
är fråga om, kunnat förutses i årets
statsverksproposition och där föranlett
tillräckliga medelsanvisningar.
Mot denna bakgrund och i det läge
som uppkommit, anhåller jag om kammarens
tillstånd att till hans excellens
herr statsministern få rikta följande
frågor:
Är regeringen beredd att föreslå eller
ställa till förfogande extra anslag av
mera betydande omfattning än de som
ryms inom SIDA:s budget, för att också
Sverige skall kunna göra en fortsatt
insats i bekämpandet av den indiska
hungerkatastrofen?
Vill hans excellens herr statsministern
medverka till en undersökning om möjligheterna
av att de svenska missionssällskapens
resurser av personlig och
administrativ art inordnas i detta angelägna
och brådskande hjälparbete?
Denna anhållan bordlädes.
§ 11
Interpellation ang. underlättande för
svenska medborgare att åtaga sig undervisnings-
och forskningsuppdrag i USA
Ordet lämnades på begäran till
Herr BJÖRKMAN (h), som yttrade:
Herr talman! Allt fler svenska medborgare
med kvalificerad utbildning vistas
numera ett eller flera år i USA på
inbjudan av amerikanska universitet,
institutioner och stiftelser. Under vistelsen
i USA har de ofta sin familj med
Or svensk synpunkt är det angeläget
att man inte lägger hinder i vägen
för dem som härigenom tillför Sverige
Onsdagen den 12 januari 1966
ang. underlättande för svenska
forskningsuppdrag i USA
Nr 1
1 1
Onsdagen den 12 januari 19G6
ökade erfarenheter och kunskaper framför
allt på forskningens område. Enligt
gällande dubbelbeskattningsavtal skall
inkomst som uppbärs i USA för undervisning
eller forskning tas upp till statlig
och kommunal inkomstbeskattning
i Sverige. Ilen hårda .svenska beskattningen
sätter svenska medborgare i en
sämre ställning än amerikanska medborgare
som under liknande förhållanden
vistas i Sverige. Regeringsrätten
har nyligen, efter överklagande av förhandsbesked
från riksskattenämnden,
avslagit en framställning om avdrag för
fördyrade levnadskostnader även för
familjemedlemmar. Det kan befaras att
detta kommer att leda till att svenska
medborgare blir mindre hågade att åtaga
sig uppdrag i USA eller definitivt
bosätter sig där.
Under åberopande av vad här anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande
fråga:
Vill herr statsrådet medverka till att
avlägsna eller begränsa de hinder som
är ägnade att motverka intresset hos
svenska medborgare att åtaga sig undervisnings-
och forskningsuppdrag i
USA?
Denna anhållan bordlädes.
§ 12
Interpellation ang. s. k. patienthotell
Ordet lämnades på begäran till
Herr EKSTRÖM i Iggesund (s), som
yttrade:
Herr talman! Vid centrallasarettet i
Gävle har ett s. k. patienthotell inrättats,
och enligt riksförsäkringsverkets
skrivelse av den 24 juni 1963 är hotellet
att betrakta som allmänt sjukhus, innebärande
att där intagen person erhåller
ersättning för vården med belopp,
som motsvarar avgiften på allmän sal.
På grund av otillräckliga personalresur
-
Interpellation ang. s. k. patienthotell
ser vid sjukhuset är det icke möjligt att
vid helger ge hotellpatienterna uppehälle
och behandling, varför desamma
sänds hem över lördag—söndag. Två av
de kliniker som mest utnyttjar patienthotellet,
nämligen radioterapeutiska kliniken
och hudkliniken, arbetar nämligen
med femdagarsvecka.
I praktiken har detta verkat på så
sätt, att intagna personer hemsändas på
fredag för att i vissa fall inskrivas ånyo
på måndag. Avisering om denna utoch
inskrivning har i vederbörlig ordning
tillställts försäkringskassan, vilken
utgivit ersättning för hemresa med avdrag
av 4 kronor samt hel intagningsresa,
beräknad efter det billigaste färdsätt
som med hänsyn till sjukdomens
art kunnat användas. För lördag och
söndag bär sjukpenning utan avdrag utbetalats.
Under åberopande av ett utslag av försäkringsdomstolen
den 23 oktober 1964
har länets försäkringskassa i en skrivelse
av den 19 maj 1965 meddelat, att
en kortvarig vistelse i hemmet under
helg icke kan anses utgöra avbrott i åtnjuten
sjukhusvård, i anledning varav
försäkringskassan icke ansett sig i fortsättningen
kunna utgiva ersättning för
resor i samband härmed. Däremot skulle
kassan erlägga vårdavgift även för lördag
och söndag, varjämte ifrågasattes i
skrivelsen till sjukhushuvudmannenlandstinget,
huruvida denne icke borde
svara för patienternas resekostnader.
Det torde kunna ifrågasättas, huruvida
det åberopade utslaget från försäkringsdomstolen
kan anses tillämpligt
på de vid patienthotellet i Gävle
rådande förhållandena. Den fru L. som
det talas om i domstolsutslaget hade
dock möjlighet till och även behov av
vård under vistelsen i hemmet. Detta
gäller icke den patientkategori, som utnyttjar
patienthotellet i Gävle. Det kan
därför anses synnerligen diskutabelt om
det kan vara i enlighet med lagstiftningen,
att landstinget skall övertaga de resekostnader
som uppstår för patienterna,
12
Nr 1
Onsdagen den 12 januari 1966
vilket ifrågasatts av försäkringskassan i
den förenämnda skrivelsen.
Sedermera har riksförsäkringsverkets
besvärsavdelning prövat besvär, som anförts
av en person W. över försäkringskassans
i länet beslut att icke tillerkänna
honom ersättning för kostnader för
resor till och från lasarettet, som han
under tiden 24 maj—16 juli 1965 fått
vidkännas på grund av att vederbörande
lasarettsavdelning varit stängd under
veckohelgerna. I besvären hade den klagande
vidare framhållit, att försäkringskassan
verkställt avdrag å sjukpenningen
med fem kronor för dag även under
de dagar han icke vistats vid lasarettet.
I skrivelse av den 3 november 1965
har riksförsäkringsverket lämnat herr
W:s besvär i fråga om resekostnadsersättning
utan bifall men däremot förordnat,
att sjukpenning utan avdrag
skall utgå under de dagar vid veckosluten
då han vistats i hemmet.
Då det på grund av rådande förhållanden
inom den slutna sjukvården måste
anses synnerligen välkommet med de
initiativ som tas för en avlastning i
olika avseenden genom inrättande av
s. k. patienthotell, synes det önskvärt,
att de ekonomiska förhållandena mellan
patient, sjukhushuvudman och försäkringskassa
bringas till klarhet.
Under hänvisning till det anförda
hemställer jag om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för socialdepartementet få ställa följande
frågor:
Delar statsrådet den uppfattningen att
initiativ till inrättandet av s. k. patienthotell
bör stödjas och uppmuntras och,
om så är fallet,
vilka åtgärder har vidtagits eller
kommer att vidtagas i syfte att utan
onödigt dröjsmål åstadkomma entydiga
och för berörda parter tillfredsställande
bestämmelser i fråga om vårdavgifter,
resekostnadsersättningar och andra
med vårdformen sammanhängande
spörsmål?
Denna anhållan bordlädes.
§ 13
Interpellation ang. förstärkning av
Sveriges isbrytarberedskap
Ordet lämnades på begäran till
Herr LARSSON i Hedenäset (ep), som
yttrade:
Herr talman! Innevarande vinter har
återigen gett oss en påminnelse om betydelsen
av en god isbrytarberedskap.
I olika norrlandshamnar har sjöfarten
stoppats förhållandevis tidigt. Detta har
inte uteslutande varit en följd av att isläggningen
varit så definitiv, utan anledningen
har även varit att antalet isbrytare
är otillräckligt för att man skall
kunna uppehålla sjöfarten så länge som
möjligt längs hela den aktuella svenska
kuststräckan. Detta leder till att de nordligare
hamnarna ej kan få isbrytarhjälp,
när störande ishinder börjar uppträda
längre söderut, dit befintliga isbrytare
då koncentreras. Detta har skett
trots att det i och för sig vore möjligt
att med isbrytarhjälp upprätthålla sjöfarten
i norr ännu en tid.
Det måste konstateras att frågan om
vår isbrytarberedskap och därmed
skeppningssäsongens längd i våra Norrlandshamnar
är en fråga av stor betydelse,
ej blott för den direkt berörda landsdelen
utan till sist även för hela landets
ekonomi. Med några exempel må detta
förhållande belysas:
Varje vecka som Piteå hamn är stängd
medför — enligt vad som uppgivits —
en fördyring av transportkostnaderna
för Statens skogsindustrier och Cellulosabolaget
med cirka 100 000 kronor.
Malmhamnen i Luleå har utbyggts för
en kostnad av drygt 200 miljoner kronor.
Givetvis vore en förlängning av
skeppningssäsongen — som innebure
att hamnens utnyttjningstid kunde förlängas
och att lagringskostnaderna kunde
nedbringas — ägnad att direkt öka
statens vinst från malmföretaget. För
Norrbottens järnverk, ett företag vars
fortsatta utbyggnad är en fråga av hög
aktualitet, vore en förlängd skeppnings
-
Nr 1
13
Onsdagen den 12 januari 19G6
Interpellation ang.
säsong i Luleå hamn av stor ekonomisk
betydelse.
Detta exempel från tvenne hamnar belyser
även situationen i andra hamnar
i Norrland.
En skärpning av konkurrensen på
världsmarknaden dominerar bilden jusl
nu för åtskilliga av våra exportnäringar.
En förutsättning för våra exportindustriers
konkurrenskraft är förmågan
till kontinuerliga leveranser, detta icke
minst vid hårdnande konjunkturer. Vårt
lands nordliga läge och isförhållandena
orsakar ett handikapp, som det måste
vara angeläget att så långt möjligt neutralisera.
Dessa förhållanden är ägnade
att ytterligare accentuera behovet av en
snar förstärkning av vår isbrytarberedskap.
Som anmärkningsvärt framstår det
att värt östra grannland, Finland, synes
ha en bättre isbrytarberedskap än
Sverige. Finland har sålunda sex isbrytare
och en sjunde under byggnad,
medan Sverige har endast fyra, varav
en 33 år gammal. Mot bakgrunden av att
Finland har färre lastageplatser än vårt
land och av att Sverige borde förfoga
över väl så goda resurser framstår dessa
relationer som klart otillfredsställande.
För Norrlands näringsliv är det av
vital betydelse, att sjöfarten med god
säkerhet kan upprätthållas så stor del
av året som möjligt. Det är en fråga som
på sikt är av betydelse för sysselsättningen
i landsdelen. Statsmakternas beslut
om lokaliseringsstöd måste innebära
ett erkännande av att det är ett riksintresse
att upprätthålla och om möjligt
förstärka sysselsättningsgraden i det
s. k. norra stödområdet. I konsekvens
härmed måste det även vara ett riksintresse
att genom en aktiv och förstärkt
isbrytarverksamhet förbättra näringslivets
förutsättningar och därmed
på ett effektivt sätt bidraga till en ökad
och jämnare sysselsättning i landsdelen.
Behovet av en förstärkt isbrytarverk -
viss skärpning av utlänningskungörclsen
samhet har i olika sammanhang aktualiserats
i riksdagen under de senaste
åren. I anslutning till statsverkspropositionens
förslag och väckta motioner
i frågan uttalade statsutskottet i fjol
följande: »Enligt vad utskottet nu har
erfarit pågår inom sjöfartsstyrelsen utredning
rörande behovet av isbrytare.
Styrelsen avser vidare att, sedan utredningen
slutförts, framlägga de förslag
vartill den kan föranleda.»
Det var med tillfredsställelse som detta
besked noterades. Då emellertid närmare
ett år förflutit sedan detta uttalande
gjordes, framstår det som ett allmänt
intresse att få reda på hur långt
detta utredningsarbete fortskridit och
när förslag i ärendet kan vara att emotse.
Såsom framhållits är detta en fråga
av största vikt och betydelse för näringsliv
och sysselsättning i Norrland
och därmed för hela landets ekonomi.
Med hänvisning till det anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
ställa följande
fråga:
När kan sjöfartsstyrelsens utredning
om behovet av isbrytare vara slutförd
och förslag till förstärkning av Sveriges
isbrytarberedskap vara att emotse?
Denna anhållan bordlädes.
§ 14
Interpellation ang. viss skärpning av
utlänningskungörelsen
Ordet lämnades på begäran till
Herr ULLSTEN (fp), som yttrade:
Herr talman! I ett interpellationssvar
i december 1965 om den utländska arbetskraftens
förhållanden i Sverige meddelade
inrikesministern att olika slags
åtgärder genomförts eller planerades för
att få till stånd en reglerad invandring.
De initiativ som enligt inrikesministern
var aktuella gällde kontakter med utvandringsländernas
arbetsmarknadsmyndigheter
om en organiserad utvand
-
14 Nr 1 Onsdagen den 12 januari 1966
Interpellation ang. stöd åt apartheidpolitikens offer
ring av arbetskraft till Sverige, upplysning
i dessa länder om förhållandena
på den svenska arbetsmarknaden, ekonomiska
bidrag till resekostnader etc.
»I och med att en ordnad invandring
kommer till stånd», sade inrikesministern,
»finns det inte längre behov av de
nuvarande dispenserna från arbetstillståndskravet.
..»
Efter detta besked kom den skärpning
av invandringsspärren som infördes
från och med den 1 januari i år genom
en ändring i utlänningskungörelsen
mycket överraskande. Skärpningen innebär
ett kategoriskt krav på utlänningar
att de skall ha arbetstillstånd
ordnade innan de kommer till Sverige.
Bara om de uppger, att de kommer hit
som turister eller söker arbeten för
vilka tillstånd inte erfordras, kan de få
komma in. Övriga avvisas med omedelbar
verkan. Redan har bestämmelserna
inneburit avvisning av bl. a. ett stort
antal jugoslaver.
Regeringens åtgärd, är så mycket
märkligare som beslut i konselj om den
nämnda ändringen av utlänningskungörelsen
fattades redan den 19/11 1965,
alltså före inrikesministerns redogörelse
inför andra kammaren, vari denna
åtgärd ju över huvud taget inte antyddes.
Märkligt är också att denna
skärpning sätts i kraft innan man avvaktat
resultatet av de positiva åtgärder
för en reglerad invandring som inrikesministern
vid det tillfället aviserade,
liksom att den genomförs utan att någon
ny situation på invandringsområdet
uppstått.
Därtill kommer att åtgärden som sådan
är ytterst diskutabel. Det är stötande
att ett land vars officiella talesmän
gärna framhåller sina liberala invandringsbestämmelser
som ett föredöme
plötsligt och utan motivering inför
så långtgående restriktioner som
det här är fråga om. Det är också svårt
att se hur dessa nya bestämmelser skall
kunna tillämpas utan ett långtgående
godtycke. Man frågar sig också om des
-
sa restriktioner skall ersätta åtgärder
som syftar till att skapa ett vänligare
utlänningsklimat i Sverige.
Det är angeläget att man från regeringens
sida kan ge ett snabbt och utförligt
svar på dessa och andra frågor
som aktualiserats av utlänningskungörelsens
nya bestämmelser om invandringen
av utländsk arbetskraft.
Med hänvisning härtill hemställer jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
få ställa följande frågor:
1. Vilka motiv ligger bakom det
fr. o. m. den 1 januari 1966 införda generella
kravet på arbetstillstånd för
utomnordiska medborgare, som söker
sig till Sverige för att ta anställning här?
2. Vilka riktlinjer finns för hur utlänningskungörelsens
nya regler skall
tillämpas?
3. I vilken utsträckning har de av inrikesministern
den 1 december 1965 inför
riksdagen omnämnda åtgärderna
för att fa till stånd en ordnad invandring
av utländsk arbetskraft genomförts
och vilka resultat har de givit?
Denna anhållan bordlädes.
§ 15
Interpellation ang. stöd åt apartheidpolitikens
offer
Ordet lämnades på begäran till
Herr WIKLUND (fp), som yttrade:
Herr talman! En mycket betydande
del av de svenska medborgarna är av
den bestämda åsikten, att Sverige för
en alltför försiktig u-landspolitik genom
alltför begränsade anslag till hjälp åt
u-länderna och därtill inte med tillräcklig
kraft medverkar till att öka det internationella
opinionstrycket mot rasåtskillnadspolitiken,
främst i Sydafrika
inklusive Västafrika.
I avvaktan på eventuella resultat av
en viss skärpning av den danska och
svenska hållningen vad beträffar åtgär
-
Nr 1
15
Onsdagen den 12 januari 1960
Interpellation anft. stöd åt apartheidpolitikens offer
der via FN för att förmå Sydafrika att
upphöra med rasåtskillnadspolitiken
kan säkerligen mera göras från svensk
sida för att på ett markerat siitt lämna
stöd åt sådana apartheidpolitikens offer,
som på grund av förföljelse (främst
genom att av rasskäl hindras från utbildning
eller utkomst) tvingats fly till
andra afrikanska stater, där de visserligen
mottagits men oftast inte kunnat
beredas utbildning eller rimliga försörjningsmöjligheter.
På senare tid har
bl. a. färgade ungdomar från Västafrika
på grund av samarbete med den sydvästafrikanska
frihetsrörelsen South
West African National Union (SWANU)
måst fly till Tanzania. De skulle inte
lämpa sig för universitetsstudier men
väl för studier vid folkhögskola. De har
dock inte kunnat beredas studiemöjligheter
i Tanzania. Enligt uppgift har under
hösten ansökan om stipendier för
vissa sådana ungdomars studier vid
svenska folkhögskolor avslagits av
SIDA. Orsaken härtill kan möjligen —
utom brist på medel — vara den i och
för sig förståeliga principen att stöd åt
afrikaner till studier eller till täckande
av andra behov helst bör lämnas utan
vederbörandes resa till Sverige. I dessa
fall gällde det dock politiska flyktingar,
som saknade både utbildningsoch
utkomstmöjligheter i det afrikanska
land, dit de flytt.
Då av allt att döma strömmen av politiska
flyktingar från Syd- och Västafrika,
Angola och även från Rhodesia
tilltager, föreligger här uppenbarligen
ett konkret u-landshjälpsbehov av antagligen
växande storlek och dessutom
av speciellt behjärtansvärt slag. Den
svenska u-landshjälpen är visserligen
inte obekant med detta behov. Med
tanke på att vår u-landshjälp till sitt totala
format enligt min mening är otillräcklig
ligger emellertid den frågan
nära till hands, om inte Sverige borde
öka sin u-landshjälp genom inriktning
på att i ökad mån i lämpliga former
söka lindra svårigheterna för de apart
-
lieidpolitikens offer, som flytt från sitt
hemland till annat afrikanskt land och
där inte kan få utbildning eller utkomst.
Det väckte uppmärksamhet att inte
regeringen och inte heller regeringspartiet
hade någon företrädare vid den
konferens i London 1964, där problemet
om sanktioner mot Sydafrika behandlades,
medan det parti undertecknad
tillhör var representerat genom mitt
deltagande i konferensen. Nu planeras
en ny konferens i vår, denna gång i
Cambridge, vid vilken sydvästafrikafrågan
skall behandlas och londonkonferensen
följas upp. Det förefaller finnas
anledning för regeringen eller åtminstone
regeringspartiet att sända någon
representant eller observatör till
denna konferens, där säkerligen bl. a.
även ovan berörda flyktingfrågor kommer
att upptagas.
Med stöd av vad ovan anförts får jag
anhålla om andra kammarens tillstånd
att till hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena få framställa följande
frågor:
1. Är Ers Excellens villig att lämna
kammaren en redogörelse för SIDA:s
principiella inställning till frågan om
stöd åt sådana apartheidpolitikens offer,
som måst fly till annat afrikanskt
land och är i behov av hjälp t. ex. till
studier, och för omfattningen av detta
stöd under budgetåren 1963/64 och
1964/65 samt första hälften av budgetåret
1965/66?
2. Är Ers Excellens villig att medverka
till att ökade anslag avseende stöd
åt dessa offer ställes till förfogande
utan att medel ur u-landshjälpens nuvarande
totalanslag tages i anspråk?
3. Ämnar regeringen på något sätt
låta representera sig vid den till våren
planerade cambridgekonferensen angående
sy dvästaf rikafrågan?
Denna anhållan bordlädes.
16
Nr 1
Onsdagen den 12 januari 1966
§ 16
Interpellation ang. viss skärpning av
utlänningskungörelsen
Ordet lämnades på begäran till
Herr ANTONSSON (ep), som yttrade:
Herr talman! Den långtgående enighet
som rått om nödvändigheten av en
mera ordnad och förberedd invandring
till vårt land har från årsskiftet tagit
sig uttryck i ändring av utlänningskungörelsen.
Denna ändring har lett till
flera avvisningar av främst jugoslaver.
Under den tid de nya bestämmelserna
varit i kraft har de för enskilda hitresande
utlänningar fått konsekvenser som
inte varit avsedda även om man måste
vara beredd på svårigheter under en
övergångsperiod.
Utlänningskungörelsens 38 § lyder:
»Annan utlänning än medborgare i Danmark,
Finland, Island eller Norge, som
ämnar antaga sådan anställning eller
utöva sådan verksamhet för vilken arbetstillstånd
fordras, äger icke inresa
förrän arbetstillstånd meddelats.» Bestämmelsens
kategoriska formulering
och frånvaron av övergångsbestämmelser
gör den till ett alltför okänsligt instrument
i dessa svårlösta frågor.
Vid höstens debatter om invandringspolitiken
har svårigheterna under övergångstiden,
då de nya åtgärderna ännu
inte har fått full effekt, ägnats föga
uppmärksamhet. Den förbättrade information,
som skall ges i de länder, varifrån
de flesta invandrarna för närvarande
kommer, behöver tid för att hinna
verka. På samma sätt förhåller det
sig med de rekryteringskontor som upprättas.
Effekten av dessa åtgärder kan
inte förväntas slå igenom inom den närmaste
tiden. Därför är det nödvändigt
att på nytt överväga dessa problem för
att under en övergångsperiod på bästa
satt söka lindra de tragedier som avvisningar
ofta utgör för de enskilda invandrarna.
Dessutom måste man beakta
att det nuvarande förhållandet leder till
en betydande rättsosäkerhet, då irrelevanta
faktorer kan bli avgörande för
vem som släpps in i landet. Sålunda
torde de presumtiva invandrare som
har en relativt god ekonomisk ställning
kunna komma in i landet genom att
uppträda som turister.
I och med att en ordnad invandring
kommer till stånd och de nämnda åtgärderna
i invandrarnas hemländer börjar
få effekt, så kommer dessa problem
förmodligen att reduceras. Men innan
så skett bör vi tillämpa en liberal och
framför allt human linje vid behandling
av dessa frågor t. ex. genom beviljande
av dispenser.
Med hänvisning till det anförda hemställes
om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få framställa följande
fråga:
Har statsrådet för avsikt att under en
övergångstid vidtaga sådana åtgärder
beträffande inresebestämmelserna för
utländska arbetssökande att det nuvarande
kravet på beviljat arbetstillstånd
före avresan från hemlandet kan mildras
och provisoriska arbetstillstånd utfärdas?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 17
Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj :ts den 11 innevarande januari på
rikssalen avlämnade
dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1966/67,
dels ock berättelse till 1966 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.
Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens revisorers berättelser över
den år 1965 av dem verkställda granskningen
av statsverket, riksbanken och
riksgäldskontoret;
justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt
militieombudsmannens ämbetsberättelse.
Onsdagen den 12 januari 19GG
Nr 1
17
§ 18
Anmäldes, att följande Kungl. Majrts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen
nr 2, angående utgifter på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1965/66,
nr 4, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål,
nr 5, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 274 § lagen den 17
juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse,
m. m.,
nr 6, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 26 februari 1960
(nr 22) om statlig krigsförsäkring,
m. m.,
nr 7, angående livränta till vissa personer,
nr 8, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med
riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet,
nr 9, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 27 november 1953
(nr 688) om hälso- och sjukvård vid
krig och andra utomordentliga förhållanden
(krigssjukvårdslag), m. m., samt
nr 10, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 2 § 1 mom.
förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
om skatt på sprit och vin, m. m.
Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.
§ 19
Tillkännagavs, att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats följande
motioner:
nr 1, av herrar Adamsson och Lindahl,
om viss utredning angående dagspressen,
nr 2, av fru Eriksson i Stockholm
m. fl., angående statschefens ställning,
nr 3, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, angående en
svensk ambulans till Vietnam,
nr 4, av herr Nyberg, om inrättande
av en tjänst som konservator vid marinmuseet
i Karlskrona,
nr 5, av herr Adamsson m. fl., om inrättande
av en statlig konstskola i Malmö,
nr 6, av herrar Börjesson i Falköping
och Ilamrin i Jönköping, angående utformningen
av den s. k. frivården,
nr 7, av herr Holmberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till social hemhjälp,
nr 8, av herr Holmberg m. fl., angående
det statliga stödet för åldringsbostäder,
nr 9, av herr Wiklund, angående utnyttjandet
av de sociala hjälpresurserna
till förebyggande av aborter,
nr 10, av herr Eriksson i Bäckmora,
om inrättande av ett programråd för
radions och televisionens underhållningsprogram,
nr 11, av herr Werbro, om inrättande
av en gemensam trafikledarskola för
den civila och militära luftfarten,
nr 12, av herr Berglund m. fl., angående
entréavgifterna vid de statsunderstödda
museerna,
nr 13, av herr Sjöholm m. fl., angående
stödet till boxningssporten,
nr 14, av herr Gustafsson i Borås, angående
förverkande av alkoholhaltiga
drycker in. m.,
nr 15, av herrar Larsson i Hedenäset
och Larsson i Norderön, om restitution
av skatt å bensin för skogsbrukets motorsågar,
nr 16, av herr Magnusson i Borås
m. fl., angående resultatutjämning vid
beskattningen,
nr 17, av herr Rubin m. fl., om ändring
av stadgandet om befrielse från
uttagande av varuskatt vid försäljning
till ombud,
nr 18, av herrar Sjöholm och Rubin,
om åtgärder för kontroll beträffande av
arbetsgivare innehållen skatt,
nr 19, av herr Wiklund, om enhetliga
portosatser för länder anslutna till Europarådet,
18
Nr 1
Onsdagen den 12 januari 1966
nr 20, av herrar Nilsson i Gävle och
Lorentzon, om statliga åtgärder för inrättande
av en mineralullfabrik,
nr 21, av herrar Börjesson i Falköping
och Persson i Heden, om ersättning
ur dödsbo för viss vård,
nr 22, av herr Gustafsson i Borås, om
skyldighet för förvaltningsmyndighet
att motivera sina avgöranden,
nr 23, av herrar Sjöholm och Rubin,
om en översyn av bestämmelserna om
existensminimum,
nr 24, av herr Werbro m. fl., angående
försäkring för passagerare vid inrikes
flygtrafik,
nr 25, av herr Björk i Göteborg m. fl.,
om ändrade bestämmelser rörande arbetstillstånd
för utlänning,
nr 26, av herr Elmstedt m. fl., angående
det inkomstprövade tillägget till
studiebidrag,
nr 27, av herrar Eriksson i Bäckmora
och Vigelsbo, angående vissa pensionärers
rätt till ersättning för sjukhusvård,
nr 28, av herr Jansson m. fl., om förslag
till luftvårdslag,
nr 29, av fru Nettelbrandt m. fl., om
sabbatsår,
nr 30, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, om upphävande
av skyldigheten att utfärda särskilda
lagfartsbevis m. m.,
nr 31, av herr Gustafsson i Borås, om
ändring av vägtrafikförordningens bestämmelser
om förmyndaransvar,
nr 32, av herr Svenning och fru Skantz,
angående de hygieniska bestämmelserna
för import av vilt,
nr 33, av fru Ekroth m. fl., angående
användningen av engångsglas,
nr 34, av herrar Hamrin i Jönköping
och Börjesson i Falköping, om inrättande
av trafikhaverikommissioner,
nr 35, av herr Holmberg m. fl., angående
den äldre arbetskraftens utnyttjande,
samt
nr 36, av herr Jonsson m. fl., angående
folkpensionärsrabatter på statens järnvägars
och postverkets bussar.
Dessa motioner bordlädes.
§ 20
Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:
Till Riksdagens andra kammare
Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden den
24—28 januari 1966 för deltagande i
session med Europarådet. Stockholm
den 11 januari 1966.
Daniel Wiklund
Kammaren biföll denna ansökan.
§ 21
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1966/67, samt proposition nr 2, angående
utgifter på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1965/66, skulle
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.
§ 22
Meddelande om enkla frågor
Meddelades, att herr talmannen tillställts
fyra enkla frågor, nämligen av:
herr Hamrin i Kalmar, till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
angående verkningarna av viss
skärpning av utlänningskungörelsen,
herr Wiklund, till herr statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet angående
omprövning av statens läroboksnämnds
verksamhet och uppgifter,
herr Hamrin i Jönköping, till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående tidpunkten för framläggande
av ett regeringsförslag rörande
utlandssvenskarnas rösträtt, samt
fru Rgding, till herr statsrådet och
chefen för socialdepartementet angående
avskaffande av karensdagar vid
olycksfall och sjukdom.
Torsdagen den 13 januari 19CG
Nr 1
19
§ 23
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.25.
In fidem
Sune K. Johansson
Torsdagen den 13 januari
Kl. 14.00
§ 1
Företogs val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.
utrikesutskottet:
Renström-Ingenäs, fru
Kärrlander
Ohlin
Alemyr
Hedlund
Bohman
Skoglund
Wedén
Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till
Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:
Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.
Sedan herr andre vice talmannen härefter
avlämnat för nu ifrågavarande val
avsedda tio listor, alla försedda med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
samt listorna blivit i ovan upptagen
ordning av herr talmannen upplästa och
av kammaren godkända, befanns följande
personer, vilkas namn i här angiven
ordning upptagits å respektive listor, ha
utsetts till ledamöter i
konstitutionsutskottet:
Adamsson
Nilsson i Östersund
von Friesen
Henningsson
Wahlund
Magnusson i Tumhult
Thunvall, fru
Johansson i Trollhättan
Hamrin i Jönköping
Larsson i Luttra
statsutskottet:
Karlsson i Olofström
Blidfors
Ståhl
Almgren
Eliasson i Sundborn
Bohman
Mellqvist
Lewén-Eliasson, fru
Elmén, fröken
Bergman
Larsson i Hedenäset
20
Nr 1
Torsdagen den 13 januari 1966
Turesson
Olsson, fröken
Nihlfors
Lindholm
bevillningsutskottet:
Brandt
Allard
Gustafson i Göteborg
Kärrlander
Vigelsbo
Magnusson i Borås
Engkvist
Asp
Nettelbrandt, fru
Eriksson i Bäckmora
Grebäck
Hedin
Persson i Tandö
Johansson i öckerö
jordbruksutskottet:
Lindström
Lindskog, fru
Antby
Arweson
Hansson i Skegrie
Eliasson i Moholm
Johanson i Västervik
Persson i Skänninge
Nilsson i Lönsboda
Jonasson
bankoutskottet:
Renström-Ingenäs, fru
Hagnell
Berglund
Franzén i Motala
Börjesson i Glömminge
Regnéll
Bengtsson i Landskrona
Larsson i Umeå
första lagutskottet:
Johansson, fru
Östrand
Gärde Widemar, fru
Ekström i Björkvik
Svensson i Vä
Kristensson, fru
Löfqvist, fru
Gustafsson i Borås
andra lagutskottet:
Lundberg
Odhe
Rimmerfors
Ekendahl, fru
Gustavsson i Alvesta
Wetterström, fröken
Bengtsson i Varberg
Anderson i Sundsvall
tredje lagutskottet:
Johansson i Torp
Levin
Nyberg
Torbrink, fru
allmänna beredningsutskottet:
Eriksson i Stockholm, fru
Jäderberg, fru
Hamrin i Kalmar
Svensson i Kungälv
Skoglösa
Dickson
Lundmark
Haglund
Rimås
Wikner
Larsson i Borrby
Nilsson i Bästekille.
I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det likaledes
till dagens sammanträde utsatta
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.
§ 2
Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.
För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kamma
-
Torsdagen den 13 januari 1966
Nr 1
21
ren valda ledamöterna av talmanskon-''erensen godkänd lista, som bar parti- | beteckningen »Gemensam lista» och ha-de följande utseende: |
Revisorer | Suppleanter |
Riksdagsman Johansson, G. E., Torp, | Riksdagsman Odhe, N. S., Vinninga |
Riksdagsman Allard, K. Å. H., Öre-bro | Riksdagsledamot fru Johansson, V. |
Riksdagsman von Friesen, 0. B., Gö-teborg | Riksdagsledamot fröken Elmén, B. |
Riksdagsman Levin, H. S., Kämpinge | Riksdagsman Kärrlander, E. H., Sol-lefteå |
Riksdagsman Svensson, G. L., Vä, | Riksdagsman Hansson, N. G., Skeg-rie |
Riksdagsman Dickson, J. I. A., Alings-ås | Riksdagsman Magnusson, E. 0. B., |
Sedan denna lista upplästs och av | § 3 Företogs val av tjugofem ledamöter i |
Ledamöter | Suppleanter |
Erlander | Edenman |
Nilsson i Stockholm | Gustafsson i Stockholm |
Ohlin | Ståhl |
Johansson i Ljungby | Lundkvist |
Hedlund | Eriksson i Bäckmora |
Cassel | Magnusson i Borås |
Thapper | Lindholm |
Allard | Bergman |
Wedén | von Friesen |
Levin | Blidfors |
Hansson i Skegrie | Svensson i Vä |
Bohman | Björkman |
Kärrlander | Bergegren, fröken |
22
Nr 1
Torsdagen den 13 januari 1966
Ledamöter | Suppleanter |
Gustafsson i Skellefteå | Elmén, fröken |
Eriksson i Stockholm, fru | Hagnell |
Skoglund | Lindahl |
Eliasson i Sundborn | Larsson i Hedenäset |
Bengtsson i Varberg | Svanberg |
Eliasson i Moholm | Wetterström, fröken |
Nihlfors | Antby |
Renström-Ingenäs, fru | Martinsson |
Mellqvist | Björk i Göteborg |
Wahlund | Larsson i Luttra |
Alemyr | Carlsson i Tyresö |
Nettelbrandt, fru | Wiklund |
Efter det denna lista av herr talman-nen upplästs och av kammaren god-känts, förklarades de å listan upptag-na personerna utsedda till ledamöter § 4 Företogs val av åtta medlemmar i | skulle genom utdrag av protokollet un-derrättas om kammarens val av med-lemmar i Nordiska rådet och om det |
nästa gång äger rum. För detta val avlämnade herr andre | § 5 |
ren valda ledamöterna av talmanskon-ferensen godkänd lista, som under par-tibeteckningen »Gemensam lista» upp-tog följande namn: Ekendahl, fru Thapper Ohlin Lassinantti Gustafsson i Kårby Cassel Skoglund Gärde Widemar, fru. Efter det denna lista upplästs och av På framställning av herr talmannen | Anställdes val av beslutat antal supp-leanter för ledamöterna i de ständiga Sedan herr andre vice talmannen här-efter avlämnat nu ifrågavarande tio lis-tor, alla med partibeteckningen »Ge-mensam lista», och listorna blivit i |
Torsdagen den 13 januari 1966
Nr 1
23
utrikesutskottel:
Mellqvist
Allard
Gustafson i Göteborg
Eriksson i Stockholm, fru
Wahlund
Gassel
Bengtsson i Varberg
Eliasson i Moholm
konstitutionsutskottet:
Andersson i Billingsfors
Lindahl
Westberg
Andersson i Storfors
Johansson i Dockered
Wennerfors
Zetterberg
Carlsson i Tyresö
Keijer
Mossberg
Skoglösa
Lothigius
Nilsson i Kristianstad
Werbro
Henrikson
Martinsson
Boo
Werner
Gustafsson i Stenkyrka
statsutskottet:
Arvi dson
Lassinantti
Wedén
Johansson i Norrköping
Gustafsson i Kårby
Cassel
Gustafsson i Uddevalla
Kellgren
Gustafsson i Skellefteå
Fagerlund
Antonsson
Björkman
Eskel
Nelander
Holmberg, fru
Blomkvist
Mattsson
Berg
Nordstrandh
Kiillstad
Lindahl
Björk i Göteborg
Nilsson i Tvärålund
Jönsson i Arlöv
Tobé
Petersson
Nilsson i Kristianstad
Ryding, fru
Gustavsson i Ängelholm
Mundebo
Alemyr
Sjönell
Ljungberg, fröken
bevillningsutskottet:
Andersson i Essvik
Holmqvist, fru
Enskog
Forsberg
Boo
Björkman
Kristenson
Carlsson i Västerås
Larsson i Umeå
Carlstein
Franzén i Träkumla
Lothigius
Nyström
Sterne
Hammarsten
Wikner
Dahlgren
Josefsson i Halmstad
Söderström
öhvall
Börjesson i Falköping
bankoutskottet:
Ekström i Iggesund
Rask
Löfgren
Haglund
Antonsson
Nordgren
Hörnlund, fru
Fridolfsson i Rödeby
Hyltander
Lindberg, fru
Börjesson i Falköping
Ringaby
Gustavsson i Ängelholm
24
Nr 1
Torsdagen den 13 januari 1966
Ullsten
Jönsson i Arlöv
Sjönell
Bengtson i Solna
Gustafson i Göteborg
första lagutskottet:
Bergegren, fröken
Sjövall, fru
Keijer
Zetterberg
Johansson i Dockered
Oskarson
Martinsson
Andersson i Strängnäs, fröken
Wiklund
Lindekvist, fru
Larsson i Norderön
Fridolfsson i Stockholm
Jönsson i Malmö
Sjöholm
Björk i Påarp
Larsson i Öskeviksby
Heurlin, fru
andra lagutskottet:
Sandell, fröken
Johansson i Södertälje
Wiklund
Fredriksson
Gomér
Edlund
Sundelin
Svensson, fru
Jönsson i Ingemarsgården
Svensson i Kungälv
Johansson i Skärstad
Ringaby
Carlsson i Göteborg
Jonsson
Skantz, fru
Göransson
Elmstedt
Åkerlind
Ullsten
tredje lagutskottet:
Svenning
Ekström i Iggesund
Hamrin i Kalmar
Sundelin
Franzén i Träkumla
Bengtson i Solna
Anderson i Lerum, fröken
Svanberg
Tobé
Ekroth, fru
Larsson i Borrby
Carlshamre
Hammarberg
From
Mossberg
Elmstedt
Krönmark
jordbruksutskottet:
Jäderberg, fru
Lundmark
Johansson i öckerö
Trana
Persson i Heden
Hedin
Eskilsson
Johansson i Simrishamn
Rimås
Lindberg, fru
Dahlgren
Nilsson i Bästekille
Björk i Påarp
Jönsson i Ingemarsgården
Jönsson i Malmö
Fridolfsson i Rödeby
Larsson i Norderön
Sundberg, fru
Berndtsson
Sundkvist
allmänna beredningsutskottet:
Gustafsson i Uddevalla
Andersson i Billingsfors
Westberg
Rask
Gustafsson i Stenkyrka
Nordgren
Svanberg
Hörnlund, fru
Hyltander
Nyström
Johansson i Växjö
Nilsson i Agnäs
Ekroth, fru
Andersson i Örebro
Björk i Göteborg
Carlsson i Tyresö
Nr 1
25
Torsdagen den 13 januari 1966
Johansson i Skärstad
Johansson i Simrishamn
Thylén
From
Josefson i Arrie.
§ 6
Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.
Herr andre vice talmannen avlämnade
en av de utav kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen godkänd
lista, som under partibeteckningen »Gemensam
lista» upptog följande namn:
Mellqvist
Kellgren
Gustafsson i Skellefteå
Hammarberg
Nilsson i Tvärålund
Eliasson i Moholm
Bergman
Edström.
Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.
§ 7
Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—6 omförmälda valen.
§ 8
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1966 års riksdag om vad i
rikets styrelse sig tilldragit.
§ 9
Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till lagutskott propositionerna:
nr 4, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 21 mars
1952 (nr 98) med särskilda bestämmelser
om tvångsmedel i vissa brottmål,
nr 5, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 274 § lagen den 17
juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse,
m. m., och
nr 6, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 26 februari 1960
(nr 22) om statlig krigsförsäkring,
in. m.; samt
till statsutskottet propositionen nr 7,
angående livränta till vissa personer.
§ 10
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts skrivelse, nr 8, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Rune Hermansson
att under innevarande riksdag
utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet;
och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.
§ 11
Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid
till lagutskott propositionen nr 9, med
förslag till lag angående ändring i lagen
den 27 november 1953 (nr 688) om hälso-
och sjukvård vid krig och andra
utomordentliga förhållanden (krigssjukvårdslag),
m. m.; samt
till bevillningsutskottet propositionen
nr 10, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 24 maj 1957 (nr 209) om
skatt på sprit och vin, m. m.
§ 12
Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid
till konstitutionsutskottet motionerna
nr 1 och 2;
till statsutskottet motionerna nr 3—•
5;
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 6;
till statsutskottet motionerna nr 7—13;
26 Nr 1 Torsdagen den 13 januari 1966
Interpellation ang. jordbrukets kreditförsörjning
till bevillningsutskottet motionerna nr
14—19;
till bankoutskottet motionen nr 20;
till lagutskott motionerna nr 21 och
22;
till bevillningsutskottet motionen nr
23;
till lagutskott motionerna nr 24—32;
samt
till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 33—36.
§ 13
Vid föredragning av riksdagens revisorers
å bordet vilande berättelse över
den år 1965 av dem verkställda granskningen
av statsverket hänvisades berättelsen,
såvitt avsåg §§ 1 och 2 till konstitutionsutskottet,
i vad gällde §§ 18
och 21—24 till bevillningsutskottet, såvitt
angick §§ 3 och 37 till lagutskott,
såvitt gällde § 33 till jordbruksutskottet,
såvitt avsåg §§ 27—29 och 38 till allmänna
beredningsutskottet samt i övrigt
till statsutskottet.
§ 14
Föredrogs var efter annan och hänvisades
till bankoutskottet riksdagens
revisorers å bordet vilande berättelser
över den år 1965 av dem verkställda
granskningen av riksbanken och riksgäldskontoret.
§ 15
Föredrogs var för sig och hänvisades
till lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens till innevarande
riksdag avgivna ämbetsberättelser.
§ 16
Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:
herr Rimmerfors, till hans excellens
herr statsministern angående fortsatt
svensk insats i bekämpandet av den indiska
hungerkatastrofen,
herr Björkman, till herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet angående
underlättande för svenska medborgare
att åtaga sig undervisnings- och
forskningsuppdrag i USA,
herr Ekström i Iggesund, till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående s. k. patienthotell,
herr Larsson i Hedenäset, till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående förstärkning
av Sveriges isbrytarberedskap,
herr Ullsten, till herr statsrådet och
chefen för inrikesdepartementet angående
viss skärpning av utlänningskungörelsen,
herr Wiklund, till hans excellens herr
ministern för utrikes ärendena angående
stöd åt apartheidpolitikens offer,
samt
herr Antonsson, till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet angående
viss skärpning av utlänningskungörelsen.
Kammaren biföll dessa framställningar.
§ 17
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.
§ 18
Interpellation ang. jordbrukets kreditförsörjning
Ordet
lämnades på begäran till
Herr BÖRJESSON i Falköping (ep),
som yttrade:
Herr talman! Jordbruksnäringens
kreditförsörjning är i våra dagar en
särskilt angelägen fråga. Den högt uppdrivna
rationaliseringstakten förutsätter
Torsdagen den 13 januari 1900
Nr 1
27
Interpellation ang. jordbrukets krcditförsiirjning
att jordbrukets anspråk på kapital tillgodoses
i konkurrensen med andra samhällssektorer.
Om så ej sker kan de anspråk,
som ställts i fråga om ökad rationaliseringstakt,
rimligen inte uppfyllas.
Jordbrukets utövare är i huvudsak
hänvisade till den allmänna penningoch
kapitalmarknaden för att få sina
kreditbehov tillgodosedda. De möter
stark konkurrens från andra samhällssektorer,
vilkas kreditbehov för närvarande
har hög prioritering. Genom
bl. a. beredskapslagstiftningen för bankväsendet
har jordbrukets intressen blivit
eftersatta. Bankerna har engagerat
sig på bostads- och kommunkreditområdet
i sådan utsträckning att jordbrukets
möjligheter att hävda sig starkt
reducerats. Kvar står för denna närings
utövare i huvudsak de av dem själva
organiserade kreditinrättningarna inom
föreningsrörelsens ram, hypoteks- och
jordbrukskasserörelser. I offentliga sammanhang
uttalas också någon gång den
åsikten att jordbruket är oberoende av
kapitalrörelserna i övrigt, eftersom näringen
av egen kraft skapat förutsättningarna
för sin kreditförsörjning.
Vad jordbrukskasserörelsen beträffar
har bemödandena under senare år
krönts med utomordentlig framgång.
Ändå måste det sägas att kasserörelsen
inte ännu på lång tid ens i samverkan
med hypoteksorganisationen kan väntas
till fullo motsvara de ständigt växande
kreditanspråken.
Ett mycket stort intresse tilldrar sig
i rådande läge hypoteksorganisationens
möjligheter att genom sin obligationsförsäljning
dra till sig kapital till jordbrukets
tjänst också från områden utanför
näringen själv. Därvid är det nödvändigt
att rikta uppmärksamheten på
obligationsmarknaden och kapitalrörelserna
inom denna. Obligationer som
långsiktig placeringsform riskerar att
råka i misskredit genom det oavbrutet
fallande penningvärdet. En sådan utveckling
kan få mycket allvarliga kon
-
sekvenser. Obligationsräntan kan i vida
kretsar komma att uppfattas som ett
instrument inte bara för att tillförsäkra
köparen skälig avkastning på sitt kapital
utan också som kompensation för
förmögenhetsbortfall genom inflation,
allt innefattande krav på stigande ränta.
Härförutan uteblir de vanliga obligationsplacerarna
från den fria öppna
marknaden.
Konsekvenserna för landshypoteksinstitutionen
och därmed för jordbruket
kan väntas bli särskilt katastrofala
när det gäller kreditförsörjningen. Kvar
står för hypoteksrörelsen egentligen endast
möjligheten att via AP-fonderna
tillföra jordbruket någon del av samhällets
sparmedel. Jordbruksnäringen
blir alltmer beroende av den växande
ekonomiska makt som fonderna representerar
och det är angeläget att näringen
kan komma till sin rätt i den konkurrensen.
Bortsett från de nybildade
primär- och sekundärkreditföretag, vilkas
uppgift är att nyttiggöra AP-sparandet
huvudsakligen för jordbruksindustriella
ändamål, utgör hypoteksrörelsen
den enda form, varigenom AP-fonderna
kan komma det egentliga jordbruket
till godo, bl. a. för rationaliseringsändamål.
AP-fondernas utlåning till jordbruket
redovisas till något över 3 procent medan
andelen i nationalprodukten för
jordbruk, fiske och skog uppskattas till
omkring 7 procent. För sin obligationsförsäljning
anses hypoteksbanken vara
beroende av riksbankens tillstånd såväl
vad angår lånevillkoren (räntan) som
emissionsbeloppen. Redan en räntesättning,
som gör obligationerna osäljbara,
innefattar ett effektivt kreditstopp. Det
hjälper då inte att man generöst ger
obegränsat försäljningstillstånd. Resurserna
uteblir med svåra skadeverkningar
för jordbruksnäringen.
Den andra flaskhalsen för hypoteksrörelsens
medelsanskaffning blir APfondstyrelsernas
placeringspolitik. Fara
föreligger att jordbrukets intresse där
-
28
Nr 1
Torsdagen den 13 januari 1966
Interpellation ang. jordbrukets kreditförsörjning
vid inte kommer till sin rätt. Helt naturligt
är dragkampen om kapitalet stor.
Man kan emellertid konstatera att jordbrukets
andel i AP-fondernas utlåning
är förhållandevis liten.
Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få ställa följande frågor:
1. Har statsrådet uppmärksammat den
rådande situationen för jordbrukets
kreditförsörjning, särskilt såvitt angår
AP-fondernas roll och sambandet mellan
dessa och hypoteksrörelsens verksamhet?
2.
Överväger statsrådet åtgärder för
att i berörda avseenden eller eljest
trygga kreditförsörjningen för jordbruksnäringen
i samhällets intresse?
Denna anhållan bordlädes.
§ 19
Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj :ts propositioner överlämnats till
kammaren:
nr 11, angående avveckling av stödet
till odling av spånadslin och hampa,
samt
nr 14, med förslag till förordning om
ändring i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475).
Dessa propositioner bordlädes.
§ 20
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:
nr 37, av herr Dickson, om ändrad
ordning för beredande av frågor rörande
ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande,
nr 38, av herr Berglund m. fl., om åtgärder
för bibehållande av det äldre bostadsbeståndet,
nr 39, av herr Westberg, om anskaffande
av en ny statsisbrytare,
nr 40, av herr Holmberg m. fl., om
samhällelig bestämmanderätt över alla
resurser för energiförsörjningen,
nr 41, av herr Berglund m. fl., om förtidspension
åt vissa vårdnadshavare,
nr 42, av herrar Carlshamre och
Nordgren, angående finansieringen av
vuxenutbildningen,
nr 43, av herrar Gustafsson i Borås
och Jonsson, om kostnadsfri medicin
till folkpensionärer,
nr 44, av herr Andersson i Örebro
m. fl., angående användningen av engångsglas,
nr 45, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, om statligt
stöd åt av landsting bekostad vård utomlands,
och
nr 46, av herr Hermansson m. fl., angående
zigenarnas utbildning.
Dessa motioner bordlädes.
§ 21
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll:
Protokoll,
hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herr
andre vice talmannen i riksdagens
andra kammare samt de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda
att jämte talmännen tillsätta kammarens
kanslipersonal, den 12 januari
1966.
Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herr andre vice talmannen
de ledamöter av kammaren, som blivit
utsedda att jämte talmännen tillsätta
kammarens kanslipersonal.
Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, tretton stenografer,
en förste kanslist, sex kanslister,
därav en tillika registrator och två
kansliskrivare, samt sex maskinskriverskor
och två reservstenografer.
Herrar deputerade antog till
notarie:
kanslirådet, jur. kand. Erland Kock;
Torsdagen den 13 januari 196G
Nr 1
29
förste stenograf er:
f. d. ekonomidirektören, fil. kand.
Hans Heimbiirger,
sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,
redaktören Bertil Arborén och
fru Signhild Elfner;
stenograf er:
förste byråsekreteraren, jur. kand.
Gustaf Titz,
Knut Nilson,
Bengt Lundin,
fil. mag. Bertil Palmquist,
redaktören Gunnar Ljusterdal,
handelsläraren Göte Schenning,
redaktören Rune Söderström,
jur. kand., fru Majken Carlbom,
rektorn Ingvar Olsson,
fröken Vera Jansson,
Stig Djurström,
fröken Anita Hallberg och
Bengt Henningsson;
förste kanslist:
uppbördsrevisorn Curt Berggrén;
kanslist, tillika registrator:
kanslisten Agne Christiansson;
kanslister:
kronofogden, jur. kand. Bertil Björnsson,
fru Marianne Wannemark och
fröken Brita Skoglund;
kanslister (kansliskrivare):
fru Mailis Gustavsson-Nahlin och
fru Svea Salander;
skrivpersonal:
fru Ingrid Eldin,
fru Gunvor Elg,
fru Ingegerd Wahrgren,
fru Lore Andersson,
fru Kerstin Mörk och
fru Birgit Forssberg.
Med tillsättandet av de två reservstenograftjänsterna
skulle anstå till dess
vederbörliga prov anordnats.
Till ersättare att vid förfall för sekreteraren
bestrida sekreterargöromålen
inom kammaren m. m. utsågs bankokommissarien,
jur. kand. Åke Gustafsson.
På särskild anmodan hade ovan angivna
tjänstemän redan tidigare inträtt
i tjänstgöring hos kammaren, nämligen
den 1 januari förste kanslisten Berggrén,
kanslisten tillika registratorn
Christiansson samt kansliskrivarna fru
Gustavsson-Nahlin och fru Salander,
den 7 januari kanslisterna Björnsson
och Wannemark samt den 10 januari
notarien Kock, stenografen Titz och
förste stenografen fru Elfner, den sistnämnda
för tjänstgöring som stenograf
den 10 och 11 januari.
Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.
In fidem
Sune IC. Johansson
§ 22
Meddelande om enkel fråga
Meddelades, att herr talmannen tillställts
en enkel fråga av herr Börjesson
i Falköping till herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet angående
publiceringen av betalningsföreläggandeansökningar.
§ 23
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.25.
In fidem
Sune K. Johansson