Måndagen den 10 januari (Riksdagens protokoll 1949:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1949

ANDRA KAMMAREN

10—15 januari.

Nr 1

Debatter m. m.

Sid.

Måndagen den 10 januari.

Ålderspresidentens hälsningstal .............................. 3

Tisdagen den 11 januari.

Anförande av talmannen vid riksdagens öppnande å rikssalen.... 10

Onsdagen den 12 januari.

Interpellationer av

herr Svensson i Ljungskile ang. tillgodoseende av de mindre jordbrukarnas
behov av tillskottsfoder ...................... 12

herr Nilson i Spånstad ang. försöksverksamheten på skolväsendets
område.......................................... 13

fru Västberg ang. åtgärder för underlättande för gifta kvinnor
att åtaga sig förvärvsarbete............................ 14

Fredagen den 14 januari.

Utskottsval .............................................. 16

Interpellationer av

fru Eriksson i Stockholm ang. skärpning av bestämmelserna i

lagen om behörighet att utöva läkarkonsten .............. 20

herr Huss ang. d:o...................................... 20

herr Hansson i Skegrie ang. inrättande av investeringsfonder för

jordbruk ............................................ 21

herr Persson i Landafors ang. utredningen av frågan om kommunalskattelagstiftningens
utformning ...................... 22

Andni kammarens protokoll 194!). Nr I.

Nr 1.

Innehåll.

Sid.

Lördagen den 15 januari.

Interpellationer av

herr Kyling ang. arbetsförhållandena för personalen vid ungdomsfängelset
i Uppsala................................ 27

herr Skoglund i Umeå ang. trafiken inom kustområdet mellan
Örnsköldsvik och Umeå................................ 28

Samtliga avgjorda ärenden.

Måndagen den 10 januari.

Protokoll ang. fullmaktsgranskning .......................... 3

Val av talmän och sekreterare.............................. 8

Onsdagen den 12 januari.

Val av ledamöter i talmanskonferensen samt kanslideputerade,
kanslitillsättare och ekonomideputerade .................... 11

Fredagen den 14 januari.

Val av ledamöter i de ständiga utskotten .................... 16

Kungl. Maj:ts berättelse om vad i rikets styrelse sig tilldragit .. 18

Tryckfrihetskommitténs berättelse............................ 19

Lördagen den 15 januari.

Val av suppleanter för ledamöterna i de ständiga utskotten .... 24

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 3, om förordnande av statsrådsledamot
att taga befattning med riksdags ärendena .................. 26

Måndagen den 10 januari 1949.

Nr 1.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens hus
för kammaren anordnade samlingslokalen

Måndagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ I Sammanträdet

öppnades av representanten
för Gävleborgs län herr SÄVSTRÖM
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:

Mina damer och herrar! 1 egenskap
av ålderspresident tillkommer det mig
att öppna detta sammanträde. Jag vill
dock först hälsa eder alla såväl förutvarande
som nytillkomna ledamöter
hjärtligt välkomna.

Då vi nu stå redo att hörja vårt arbete
vid 1949 års riksdag, sker det i
medvetandet om det läge vari vi för
närvarande befinna oss. Det gäller,
som vi alla veta, alt skapa förutsättningar
för uppnående av inre och yttre
balans i vår ekonomiska politik.
Detta medför krav på återhållsamhet
i fråga om investeringar och sparsamhet
beträffande det allmännas utgifter.
Självfallet böra vi nu liksom tidigare
vinnlägga oss om noggrann prövning
av alla de ärenden som föreläggas till
värt avgörande. Såsom valda ombud
för Sveriges folk hör det vara vår fasta
vilja att enigt samverka om den uppgift,
som i dagens läge är den väsentliga
—■ lösningen av våra viktigaste
ekonomiska problem.

8 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit

till erforderligt antal av honom för tillfället
antagen; och blevo på framställd
proposition dessa åtgärder av kammaren
godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1949.

I anledning av stadgandet i § 32
riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och tre bland
fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter,
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets
lagtima riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken
herrar I). Hall, K. Böök och E. R.
Hagberg samt av fullmäktige i riksgäldskontoret
herrar A. Örne, A. Lindqvist
och E. Eriksson.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för de vid de allmänna
valen under september 1948 utsedda
230 ledamöterna av riksdagens andra
kammare.

Vid granskning av fullmakterna
framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte

Nr 1.

Måndagen den 10 januari 1949.

''förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1949.

Stockholms stöd.

1 Professorn Bertil Ohlin

2 Statsministern Tage Erlander

3 Filosofie doktorn Yngve Larsson

4 Statsrådet Torsten Nilsson

5 Direktören Jarl Hjalmarson

(i Ombudsmannen Gerda Höjer

7 Fru Desideria (Disa) Västberg

8 Pastorn Johan Wiktor Johnsson

9 Före detta statssekreteraren Frans

Severin

10 Redaktören Fritjof Lager

11 Fru Elsa Ewerlöf

12 Ombudsmannen Sture Hartvig

Henriksson

13 Direktören Gustaf Kollberg

14 Advokaten Ingrid Gärde-Widemar

15 Metallarbetaren Hans Lennart

Gustafsson

16 Professorn Elis Håstad

17 Fru Nancy Margareta Eriksson,

f. Bengtsson

18 Byråinspektören Daniel Wiklund

19 Ombudsmannen Emil Malmborg

20 Redaktören Gustav Johansson

21 Aktuarien Folke Nihlfors

22 Förste ombudsmannen Per Hjal mar

Fagerholm

23 Ombudsmannen Carl Lindberg

24 Rektorn Ruth Ager

Stockholms län.

25 Före detta rektorn Gust. Mosesson

i Lidingö

26 Bankofullmäktigen Allan Anders son

i Tungelsta

Lantbrukaren Hjalmar Allmän i
Rånäs

Lantarbetaren Fiskil Eriksson i
Hökhuvud

Grosshandlaren E. Birke i Salem

Sekreteraren Adolf Wallentheim i
Saltsjö-Duvnäs

Advokaten Yngve Häckner i Saltsjöbaden Metallarbetaren

Arthur Sköldin i
Sundbyberg

Lantbrukaren David Boman i
Stafsund

Metallarbetaren Sven Hedqvist i
Nynäshamn

Redaktören Erik Karlsson i
Stuvsta

Tillförordnade aktuarien Margit
Vinge i Nacka

Uppsala län.

Ombudsmannen John Lundberg i
Uppsala

Hemmansägaren Edvin Jacobsson
i Igelsbo

Fabriksarbetaren Einar Jonsson i
Skutskär

Lantbrukaren K. Fl. Hansson i
Skediga

Filosofie doktorn Ragnar Fldenman
i Uppsala

Södermanlands län.

Redaktören Ossian Sehlstedt i Eskilstuna Disponenten

Sven Wedén i Eskilstuna Lantarbetaren

Gustaf Larsson i
Julita

Godsägaren Harald Andersson i
Johannesnäs

Fru Ellen Svedberg i Eskilstuna

Förvaltaren K. Gust. Wirtén i
Harpsund

Lantbrukaren Ragnar Ekström i
Björkvik

Östergötlands län.

Redaktören Karl Selim Valentin
Ward i Norrköping

Överläkaren Paul Bergstrand, Kolmårdssanatoriet -

Nr 1.

Måndagen den 10 januari 1949.

,jl Fru Elsa Amalia Johansson i
Norrköping

52 Hemmansägaren John Martin

Skoglund i Doverstorp

53 Kontraktsprosten Ernst Carl Hop pe

i Motala

54 Hemmansägaren Nils Ivar Johans son

i Östra Husby

55 Metallarbetaren Gustaf Fridolf

Thapper i Finspong

56 Redaktören Gustav Ingemar An dersson

i Linköping

57 Hemmansägaren Anders Valfrid

Stjärnc i Ramfall

58 Lantarbetaren Sven Gustaf Folke

Persson i Appuna

59 Civilingenjören Martin Samuel

Ljungberg i Norrköping

Jönköpings lön.

60 Lantbrukaren Oscar Ludvig Carl ström

i Sävsjö

61 Möbelsnickaren Johan Erik Ge reon

Fast i Nässjö

62 Hemmansägaren John Wilhelm

Pettersson i Sävsjö

63 Lantbrukaren Karl Abel Mauritz

Andersson i Löbbo

64 Lantbrukaren Karl Elfin Rudolf

Boman i Kieryd

65 Ryttmästaren greve Torgil Gabriel

Alexander von Seth å Bratteborg 66

Förre banvakten Frans Edvin

Gustafsson i Bogla

67 Hemmansägaren Gustaf Ludvig

Svensson i Vä

68 Redaktören Oskar Martin Isidor

Forsberg i Nässjö

Kronobergs län.

69	Lantbrukaren Hjalmar	Svensson i
	Grönvik
70	Småbrukaren Hjalmar	Gustafson i
	Diidesjö
71	Hemmansägaren C. O. Nolin i
	Tingsryd
72	Ombudsmannen Fritz	Persson i
73	Växjö Civilekonomen Erik	Strand h i

Växjö

Kalmar län.

74 Lantbrukaren Arvid Jonsson i

Skedsbygd

75 Muraren Sigvard Ohlsson i Kast lösa 76

Rektorn Einar Ha;ggblom i Kåre mo 77

Lantarbetaren G. E. Holm i

Hjorted

78 överläraren Sigfrid Nordkvist i

Kalmar

79 Snickaren Einar Johansson i Kal mar 80

Nämndemannen Gunnar Ericsson

i Näs

81 Fru Tekla Torbrink i Kalmar
Gotlands län.

82 Lantbrukaren Per Svensson i

Stenkyrka

83 Gjutaren Herman Engström i

Slite

84 Landstingsmannen Johan Ahlsten

i Alva

Blekinge län.

85 Redaktören Algot Törnkvist i

Karlskrona

86 Lantbrukaren Per A. Johnsson i

Mörrum

87 Verkstadsarbetaren Thure Anders son

i Ronneby

88 Redaktören Olaus Nyberg i Karls krona 89

Rörarbetaren B. Erik Karlsson i

Olofström

Kristianstads län.

90 Köpmannen Filip Kristensson i

Osby

91 Förre reparatören L. A. Björklund

i Hässleholm

92 Lantbrukaren Sam. B. Norup i

Knislinge

93 Folkskolläraren Thorvald Ekdahl

i Nyvång

94 Landstingsmannen Edvard Mår tensson

i Smedstorp

95 Förre tegelbruksarbetaren Alfred

Andersson i Munkaljungby

96 Kommunalordföranden Jöns Nils son

i Bästekille

Nr 1.

Måndagen den 10 januari 1949.

97 Lantbrukaren Harald Johnsson i

Skoglösa

98 Målaren Gunnar Engkvist i

Bjärnum

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

99 Ombudsmannen Olof Andersson i

Malmö

100 Redaktören Erik Hagberg i Malmö

101 Redaktören Karl Bergström i Häl singborg 102

Förste stadsläkaren Ragnar Huss

i Malmö

103 Ämnesläraren Eric Bladh i Malmö

104 Vaktmästaren Karl J. Nilsson i

Landskrona

105 Direktören Åke Wiberg i Malmö

106 Chefredaktören Klas Gösta Netzén

i Malmö

107 Köpmannen Carl Christenson i

Malmö

108 Målaren Folke G. Jönsson i Lund

Malmöhus läns valkrets.

109 Statsrådet Per Edvin Sköld

110 Förutvarande statsrådet Axel

Pehrsson Bramstorp

111 Fru Olivia Nordgren i Trelleborg

112 Lantbrukaren Nils Persson i

Svensköp

113 Lantarbetaren Axel Landgren i

Bjäresjö

114 Lantbrukaren Nils G. Hansson i

Skegrie

115 Redaktören Åke Olofsson i Höga näs 116

Ämnesläraren Eric Nilsson i

Svalöv

117 Fiskaren Hans Lewin i Kämpinge
Hallands län.

118 Lantbrukaren Anders Pettersson i

Dahl

119 Läderarbetaren Ragnar Persson i

Vinberg

120 Hemmansägaren Hjalmar R. Nil son

i Spånstad

121 Handlanden Bror Persson i Halm stad 122

Ombudsmannen Tore Bengtsson i

Halmstad

Göteborgs stad.

Chefredaktören Rolf Edberg
Legitimerade läkaren Bertil von
Friesen

Trafikförmannen Olof Nilsson
Civilingenjören Carl S:son
Schmidt

Tulluppsyningsmannen Knut Senander Kassörskan

Märta Öberg
Bankkamreraren Sven Gustafsson
Direktören Walter Edström
Förbundsordföranden Jerker
Svensson

Distriktsinspektrisen Brita Elmén
Metallarbetaren Gunnar Dahlgren

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde.

Agronomen Wald. Svensson i
Ljungskile

Förre tändsticksarbetaren J. W.

Mårtensson i Uddevalla
Affärsföreståndaren Birger Utbult
i öckerö

Pappersbruksarbetaren Gösta Andersson
i Mölndal
Lantbrukaren Ernst V. Staxäng i
Brodalen

Hemmansägaren C. O. Carlsson i
Bakeröd

Småbrukaren Carl E. Johansson i
Tegneby

Älvsborgs län, norra valkretsen,
överingenjören Bengt Sjölin i
Trollhättan

Förre banarbetaren C. P. Olsson
i Mellerud

Förutvarande statsrådet Axel Rubbestad Boktryckaren

Patrik Svensson i
Alingsås

Lantbrukaren Sven Antby i
Långared

Kammarherren James I. A. Dickson
i Vikaryd

Älvsborgs län, södra valkretsen.
Lasarettssysslomannen Alarik Hagård
i Borås
Statsrådet John Ericsson

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

1-19

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

ICO

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

Nr 1.

Måndagen den 10 januari 1949.

Pastorn Axel Gustafsson i Borås
Lantbrukaren Einar Andersson i
Hyssna

Riksgäldsfullmäktigen K. A. Ryberg
i Dalum

Skaraborgs län.

Folkskolläraren Oscar Johan Natanael
Malmborg i Skövde
Folkskolläraren Nils Walter Sundström
i Skövde

Lantbrukaren Johannes Onsjö i
Larv

Folkskolläraren Karl Folke Fritjof
Kyling i Lyrestad
Lantarbetaren Nils Sigurd Odlie
i Lindärva

Handlanden Gustav Erik Åke Rosén
i Götene

Lantbrukaren Karl Gunnar Viktor
Larsson i Nolgården
Barnavårdsmannen Valborg Elisabet
Johansson i Skövde

Värmlands län.

Prosten Harald Hallén i Arvika
Redaktören Manne Stålil i Karlstad Stadsbibliotekarien

Gustaf Nilsson
i Kristinehamn

Hemmansägaren Oscar Werner i
Höjen

Järnvägstjänstemannen August
Spångberg i Charloltenberg
Lantbrukaren Arthur Widén i
Norum

Småbrukaren Arvid Andersson i
Ryggestad

Sekreteraren Albert Larsson i
Karlstad

Fru Hildur Humla i Munkfors
Örebro lån.

Reparatören Lars Hjalmar Lindahl
i Laxå

Pastorn Gustaf Ruben Swedberg
i Örebro

Ombudsmannen Erik Reinhold
Brandt i Aspa bruk
Direktören Ernst Gösta Äqvist i
Örebro

Annonschefen Karl Åke Henry Allard
i Örebro

174 Landstingsmannen Karl Albert

Andersson i Björkäng

175 Järnsynaren Karl Göran Petter son

i Degerfors

176 Ombudsmannen Axel Filip Jans son

i Hällefors

Västmanlands län.

177 Bankofullmäktigen David Hall i

Västerås

178 Borgmästaren Olov Rylander i

Västerås

179 Lantarbetaren Karl Bertil Anders son

i Surahammar

180 Lantbrukaren Sven Vigelsbo i

Sala

181 Fru Elin Eriksson i Hallstaham inar 182

Folkskolläraren Hernfrid Bark i

Riddarhyttan

Kopparbergs län.

183 Redaktören Arvid Hallberg i Falun

184 Rektorn Olof Hammar i Sjövik

185 Hemmansägaren Gust. K. Hellbac ken

i Gräsberg

186 Hemmansägaren Robert L. Jans son

i Rävbacken

187 Småbrukaren Evald Ericsson i

Sörsjön

188 Redaktören Anders Olsson i Mora

189 Fru Elsa Lindskog i Kvarnsveden

190 Hemmansägaren Erik Pettersson i

Ersbacken

191 Järnbruksarbetaren Erik östrand

i Avesta

Gävleborgs län.

192 överrevisorn August Vilhelm Säv ström

i Bollnäs

193 Folkskolläraren Gottfrid Fröder berg

i Arbrå

194 Avdelningschefen Gustav Adolv

Olsson i Gävle

195 Lantbrukaren Per Persson i

Norrby

196 Lantbrukaren Per Leander P:son

Orgård i Tomterna

197 Järnsvarvaren Per Sigurd Lind holm

i Sandviken

198 Första distriktssköterskan Edith

Virginia Liljedahl i Gävle

Nr 1.

Måndagen den 10 januari 1949.

199 Extra ordinarie undervisningsrå det

Hildur Kristina Nygren i
Gävle

200 Flottningsarbetaren Olov (Ola)

Ferdinand Persson i Landafors

Västernorrlands lön.

201 Jordbrukaren E. V. Norén i Nya dal 202

Byggmästaren J. E. Bäckström i

Sundsvall

203 Skogsarbetaren Ears Jonsson i

överturingen

204 Juris doktorn Gunnar Hedlund i

Mo, Rådom

205 Svarvaren K. J. Andersson i Al fredshem 206

Fabriksarbetaren Alf Andersson i

Nyhamn

207 Hemmansägaren Oskar Andersson

i Långviksmon

208 Ombudsmannen Harald Kärrlan der

i Kyrkdal

209 Hemmansägaren Brynolf Stattin i

Tybränn

Jämtlands län.

210 Fattigvårds- och barnavårdskon sulenten

Verner Vilhelm Hedlund
i Östersund

211 Disponenten Olof Algot Gunnars son

i Nälden

212 Skogsarbetaren Jonas Sigfrid

Jonsson i Järvsand

213 Hemmansägaren Nils Otto Jöns son

i Rossbol

214 Lantbrukaren Helge Börje Lind ström

i Rossbol

Västerbottens län.

215 Lantbrukaren Olof Evert Sand berg

i Böle

216 Folkskolläraren Gösta Skoglund i

Umeå

217 Folkskollärarinnan Ragnhild

Sandström i Överboda

218 Fabriksarbetaren Oskar Åkerström

i Klemensnäs

219 Lantbrukaren Johan Helmer Jo hansson

i Norrfors

220 Handlanden Uddo Rudolf Jacob son

i Vilhelmina

221 Hemmansägaren Carl östlund i

Klutmark

222 Lantbrukaren Magnus Nilsson i

Varuträsk

Norrbottens län.

223 Folkskolläraren Ivar Jansson i

Kalix

224 Bokhållaren John G. Löfroth i

Kiruna

225 Fru Hildur Ericsson i Luleå

226 Redaktören Hilding Hagberg i

Luleå

227 Gruvarbetaren J. O. Gavelin i

Malmberget

228 Fru Märta Boman i Prästholmen

229 Sågverksarbetaren Olov W. Wik lund

i öjebyn

230 Redaktören Helmer Holmberg i

Luleå

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter,
därvid herr Pehrsson Bramstorp
befanns frånvarande.

Herr Pehrsson Bramstorp hade i en
vid uppropet uppläst skrivelse anhållit
om ledighet från riksdagsgöromålen
under 5 dagar fr. o. m. den 10 januari
1949.

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med
samtliga avgivna eller 226 röster.

§ 6.

Anställdes val av förste vice talman;
och utsågs därvid herr Carlström med
178 röster.

Två röster hade tillfallit herr Skoglund
i Doverstorp.

§ 7.

Vid företaget val av andre vice talman
blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga avgivna eller
189 röster.

Nr 1.

Måndagen den 10 januari 1949.

§ 8.

Herr TALMANNEN yttrade: Mina damer
och herrar! Å egna och vice talmännens
vägnar ber jag att få tacka
för förtroendet att leda kammarens
förhandlingar. Vi skola försöka göra
vårt bästa.

§ 0.

Upplästes ånyo den under § 4 här
ovan omförmälda skrivelsen, vilken
var av följande lydelse:

Till riksdagens andra kammare,
Stockholm.

För vårdande av enskilda angelägenheter
anhåller jag om tjänstledighet
från riksdagsarbetet under tiden 10—
14 januari 1949.

Stockholm den 8 januari 1949.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 10.

Föredrogs åter det under § 3 här
ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.

§ 11.

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren
(iunnar Britth med samtliga avgivna eller
178 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång
och hälsade honom välkommen.

Protokollsföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst V. Staxäng. Frans Severin.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att tisdagen
den 11 innevarande månad kl.
11 fm. infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant,
som sedermera finge ombesörja den vidare
utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.57 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Nr J.

Tisdagen den 11 januari 1949.

Tisdagen den 11 januari.

Kl. 10.30 fm.

§ 1.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 12 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter att deltaga
i talmansöverläggningarna, två ledamöter
att hava inseende över riksdagens
kansli, åtta ledamöter att jämte
herr talmannen tillsätta kammarens
kanslipersonal samt tre ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att företaga val av
ledamöter i de ständiga utskotten fredagen
den 14 och av suppleanter i samma
utskott lördagen den 15 innevarande
månad.

Härefter lämnades ordet på begäran
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! Jag tillåter
mig hemställa, att andra kammaren
måtte besluta att utse suppleanter i de
ständiga utskotten till ett antal av tjugotre
i statsutskottet, aderton i bevillningsutskottet,
sjutton i första lagutskottet
och sexton i vart och ett av de
övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt skall
vara åtta.

Denna hemställan bifölls av kammaren.

§ 3.

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls

av docenten vid Uppsala universitet
teologie doktorn Kuben Josefson. Efter
slutad gudstjänst begav sig kammaren
till rikssalen. Hans Majestät Konungen
öppnade där riksdagen med ett tal. Sedan
första kammarens talman härefter
framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA KAMMARENS
TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

Sedan 1920-talet har den verkliga demokratiseringen
arbetat sig fram i vårt
land. Den samhällsomdaning, som ägt
rum, har medfört en socialt och ekonomiskt
förbättrad ställning för det
stora flertalet av vårt folk. Vi ha uppnått
en tämligen hög levnadsstandard.
Det vore en glädje för oss om den
kunde bibehållas. Men det har talats
om att vi på senare tid levat över våra
tillgångar och att en annan ekonomisk
inställning är nödvändig, om det skall
bli möjligt att åstadkomma en ändring
till det bättre.

De medel varigenom samhällsekonomisk
balans skulle uppnås, anses huvudsakligen
vara importbegränsning,
minskad investering och återhållsamhet
med allmänna utgifter. Dessutom
ha .statsministern och våra övriga politiska
ledare uppmanat till ökad sparsamhet
för att det skall bli möjligt att
bygga bostäder och för att jordbruket,
industrien och hantverket skall kunna
följa med i den tekniska utvecklingen.
Arbete och sparsamhet skapa välstånd.

En samverkan med representanter
för näringslivet och den fackliga rörelsen
är förvisso önskvärd. Huvuduppgiften
synes vara att samordna den
ekonomiska verksamheten till en planmässig
hushållning, så att arbetskraften
och de materiella tillgångarna kunna
till fullo utnyttjas för ökad produktion
och stegrad export. Skola vi kun -

Nr 1.

Onsdagen den 12 januari 1949.

na bevara den standard, som vi uppnått,
så bör, såsom Eders Majestät framhållit,
alla grupper och intressen lämna
sin medverkan. Göra vi det, så gå
vi vägen framåt mot ett bättre tillstånd.

Det är också högst sannolikt, att den
ekonomiska hjälp, som Amerikas Förenla
Stater lämnar Europa för dess
återhämtning, skall inverka förmånligt
även för vår del.

Men den närmaste framtiden är fortfarande
oviss. Allt beror på om världsfreden
kan tryggas. Genom Förenta
Nationernas tillkomst hoppades man
att tvister mellan folken skulle avgöras
enligt lagligen erkända grundsatser.
Men ända sedan världskrigets slut har
tiden varit fuli av politiska brytningar
och lokala strider. Och dock vill man

tro, att den tid skall komma då läget i
världen skall förbättras.

Andra kammaren framför till Eders
Majestät sin tacksamhet och undersåtliga
vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kupgl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1949/50, dels ock Kungl.
Maj :ts berättelse till 1949 års lagtima
riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit,
varefter ceremonien på rikssalen
avslutades; och åtskildes kammaren
vid utgåendet från rikssalen, enligt
beslut fattat före avgången från dess
samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 12 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1-

Herr statsrådet Wigforss avlämnade
Kungl. Maj :ts proposition nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49.

Denna proposition bordlädes.

§ 2.

Företogs val av fyra ledamöter att
deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:

herr Fast,

» Hedlund i llådom,

» Hjalmarson och
» Ohlin,

envar med 150 röster.

§ 3.

Anställdes val av två ledamöter, vilka
jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens
kansli; och blevo därtill valda:

herr Larsson i Stockholm och
» Mårtensson i Uddevalla,

envar med 132 röster.

§ 4.

Vid nu företaget val av åtta ledamöter
att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal blevo därtill
utsedda:

herr Andersson i Mölndal,

» Hall,

» Ljungberg,

» Mosesson,

» Pettersson i Dahl,

» Sandberg,

» Severin och
» Svensson i Grönvik,

envar med 131 röster.

§ 5.

Anställdes val av tre ledamöter att
handhava vården om kammarens eko -

Nr 1.

Onsdagen den

Interpellation ang. tillgodoseende av de
foder.

nomiska angelägenheter; och blevo
därtill valda:

herr Malmborg i Skövde,

» Nilsson i Kristinehamn och
• » von Seth,

envar med 113 röster.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—5 här ovan omförmälda
valen.

Herr statsrådet Sträng avlämnade
Kungl. Maj :ts proposition, nr 8, med
förslag till förordning om ändrad lydelse
av 9 § 1 mom. förordningen den
20 juni 1941 (nr 577) angående bekämpande
av tuberkulos hos nötkreatur.

Denna proposition bordlädes.

§ 8.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts den 11 innevarande
januari på rikssalen avlämnade

dels proposition, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1949/50,

dels ock berättelse till 1949 års lagtima
riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;

riksdagens år 1948 församlade revisorers
berättelser:

om den år 1948 av dem verkställda
granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1947—
30 juni 1948,

angående riksbanken, och

om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning för tiden 1
juli 1947—30 juni 1948 m. in.;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse
samt tryckfrihetskommitténs berättelse;
samt

12 januari 1949.

mindre jordbrukarnas behov av tillskotts militieombudsmannens

ämbetsberättclse.

§ 9.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade: Herr
talman! Jag tillåter mig hemställa, att
Kungl. Maj :ts propositioner nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov
under budgetåret 1949/50, och nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1948/49, måtte
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

§ 10.

Avlämnades följande motioner, nämligen: nr

1, av herr Ohlin in. fl., angående
kontroll av den offentliga partipropagandan
inför val och folkomröstningar;
och

nr 2, av herr Hedlund i Östersund
m. fl., angående åtgärder för tryggande
av vissa jordägares rätt till fiske.

Dessa motioner bordlädes.

§ 11.

Interpellation ang. tillgodoseende av de
mindre jordbrukarnas behov av
tillskottsfoder.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr SVENSSON i Ljungskile, som
anförde: Herr talman! För flertalet
mindre jordbrukare, inte minst i södra
och västra Sverige, är inkomsten av
den animaliska produktionen utav avgörande
betydelse. Såväl gårdarnas
driftsinriktning som deras utrustning
med byggnader ha planlagts med tanke
på en dylik produktion. Även utnytt -

Onsdagen den 12 januari 1949.

Nr 1.

Interpellation ang. försöksverksamheten på skolväsendets område.

jandet av familjens arbetskraft nödvändiggör
en relativt stor djurhållning. Sedan
långt tillbaka har denna djurhållning
delvis grundats på inköpta fodermedel.
Den knappa tillgången härpå
har därför ända sedan 1940 berett dessa
jordbrukare stora svårigheter. Dessa
svårigheter ha i någon män mildrats
genom den omfördelning av fodermedel
som åstadkommits genom vissa jordbrukares
leveransplikt av säd och en
därpå grundad tilldelning till dem som
haft underskott.

Sedan detta system från och med ingången
av nuvarande produktionsår
slopats, ha småbrukarna i många delar
av landet haft svårt att skaffa erforderliga
mängder av tillskottsfoder. Givetvis
ha en del jordbrukare, som tidigare fått
avstå fodersäd, nu disponerat större
mängder för egen del. Av de partier
som gått i handel ha kapitalstarka köpare
kunnat lägga sig till med en proportionsvis
större andel än förut, i vissa
fall säkerligen mot högre priser än de
av statsmakterna fastställda. För de
mindre jordbrukare, som äro beroende
av successiva inköp, bereder en dylik
situation betydande svårigheter. Vid
stora småbrukarmöten, bland annat i
Skåne och Skaraborgs län, har man
givit uttryck för sina bekymmer för
situationen på fodermarknaden under
den gångna hösten. Man har anledning
befara, att dessa svårigheter komma att
förvärras mot slutet av stallfodringsperioden,
då den egna skörden av spannmål
förbrukats.

Resultatet av en dylik situation måste
hl i att gödsvin få sändas till slakterierna
på ett alltför tidigt stadium samt att
produktionen av ägg och mjölk minskas
med därav följande förluster såväl för
samhället som för de enskilda producenterna.

Då det förmodligen inte är möjligt
under nuvarande förhållanden att i någon
högre grad påverka fördelningen
av svensk foderspannmål, blir det så
mycket viktigare att småbrukets intres -

sen beaktas när det gäller tilldelningen
av kli, oljekraftfoder och majs.

Med hänvisning till det ovan sagda
får jag hemställa om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet rikta följande
fråga:

Vilka åtgärder har statsrådet planerat
för att under stallfodringsperiodens
senare del tillgodose de mindre jordbrukarnas
behov av tillskottsfoder för
att produktionen vid dessa jordbruk
inte skall lida alltför stort avbräck?

Denna anhållan bordlädes.

§ 12.

Interpellation ang. försöksverksamheten
på skolväsendets område.

Ordet lämnades på begäran till

Herr NILSON i Spånstad, som yttrade:
Herr talman! Enligt lämnade uppgifter
kommer nästa skede i utredningsarbetet
för den nya skola som planeras
att bli en omfattande försöksverksamhet
för prövning av bl. a. hur de nya
linjerna i den framtida skolans organisation
skola utformas. Känt är också
att en rad kommuner inbjudits deltaga
i denna försöksverksamhet. I ett betydande
antal fall ha dock kommuner
som gärna önskat deltaga i försöksverksamheten
måst avböja. Oftast har det
varit en brist på lokaler, som inte på
något sätt kunnat övervinnas, som stoppat
de intresserade kommunernas medverkan.

■lag tillåter mig fästa uppmärksamheten
på att som villkor för försöksverksamhetens
igångsättande förutsatts,
att de kommuner som önska medverka
skola förbinda sig införa 8-årig obligatorisk
folkskola såvida så icke redan
skett. Måhända skulle det dock betydande
intresset för försöksverksamheten
kunna utnyttjas utan att detta bestämda
krav ställdes som ett överallt
gällande villkor för igångsättande av
försöken. Om detta krav inte vore obli -

Nr 1.

Onsdagen den 12 januari 1949.

Interpellation ang. åtgärder för underlättande för gifta kvinnor att åtaga sig förvärvsarbete.

gatoriskt, är det troligt att de mindre
omfattande anspråk på lokaler som en
icke obligatorisk påbyggnad skulle medföra
också skulle vidga möjligheterna
för intresserade kommuner att medverka.
Särskilt gäller detta vissa relativt
små skoldistrikt på landsbygden
där utfallet av en försöksundervisning
säkerligen kunde ge värdefulla erfarenheter.
Öppnades det möjligheter att
i vissa fall ordna försök genom att organisera
åttonde klassen i den 9-åriga
skolan utan skolplikt, under förutsättning
givetvis att ett tillräckligt antal
elever erhölls, skulle flera skoldistrikt
säkerligen vara intresserade.

Jag utgår inte från någon bestämd
uppfattning om frivillighetens värde i
en försöksundervisning för de högre
klasserna, men jag vill framhålla, att
även om den visade sig olämplig, medverkade
dessa försök att klargöra utgångsläget
på ett bättre sätt än om försöket
aldrig blivit gjort. Skulle å andra
sidan frivilligheten visa sig lämpad som
grund för fortsatt utbyggnad av en
bättre skola kunde den åtminstone under
ett övergångsskede användas i vissa
landsbygdsdistrikt och därigenom vidga
bildningsmöjligheterna för landsbygden
snabbare, än om man skall
vänta med att göra någonting, till dess
lärare och lokaler anskaffats och iordningställts
för det större antal barn
som kommer i fråga vid utbyggnadens
förknippande med skolplikt. Jag hoppas
att många värdefulla rön skulle
vinnas om försöksverksamheten vidgades
på sätt som här antytts, och det är
min fasta övertygelse att försök från
skilda utgångspunkter ge mera av värde.
Ett försök som inte lyckas kan ge
lika många värdefulla erfarenheter som
det som slår väl ut.

Intresset kring försöksverksamheten
på skolans område knyter sig emellertid
inte bara till dessa frågor. I många
fall skulle det vid ställningstagandet
och övervägandet om man har möjlig -

het ordna försöksverksamhet vara avstort
värde, om man i någon mån kunde
överblicka kursplanerna för såväl
de teoretiska som för de praktiska linjerna
i försöksverksamheten. Bl. a. beror
lokalfrågans eventuella ordnande
mången gång på hur dessa planer komma
att utformas.

Slutligen intresserar man sig i de
flesta kommuner mycket livligt för hur
kostnaderna för denna verksamhet
skola utgå. Visserligen har det antytts
att vissa bidrag till verksamheten kunde
lämnas, men det vore i hög grad
önskligt att riktlinjer för bidragsfrågornas
ordnande bekantgjordes för de
intresserade, i all synnerhet om det anses
möjligt utsträcka försöken utöver
den förut angivna ramen.

Det synes därför vara ett allmänt intresse
för alla dem som äro intresserade
för dessa problem att en rad praktiska
problem kring den nya skolan,
bl. a. de som ovan berörts, klarläggas,
och jag tillåter mig därför att till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
ställa följande fråga.

Är herr statsrådet i tillfälle att inför
kammaren lämna en översikt inom den
närmaste tiden, varigenom dessa problem
klargöras, så att ställningstagandet
för av försöksverksamheten intresserade
kommuner underlättas och försöken
därigenom bli så omfattande och
allsidiga som möjligt?

Denna anhållan bordlädes.

§ 13.

Interpellation ang. åtgärder för underlättande
för gifta kvinnor att åtaga sig
förvärvsarbete.

Fru VÄSTBERG erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! Den
brist på arbetskraft som sedan några
år tillbaka karakteriserat förhållandena
på arbetsmarknaden avser såväl kvinnlig
som manlig arbetskraft. Tillström -

Onsdagen den 12 januari 1919. Nr 1. 15

Interpellation ang. åtgärder för underlättande för gifta kvinnor att åtaga sig förvärvsarbete.

ningen till de produktiva åldrarna har
under flera 1 O-årsperioder före det sista
världskriget överstigit avgången med
omkring 200 000 män och nästan lika
många kvinnor. Sedan 1940 har emellertid
tillväxten av de produktiva årsklasserna
praktiskt taget upphört. Detta
har helt naturligt blivit alldeles särskilt
märkbart på arbetsmarknaden, då
det inträffat i ett läge, karakteriserat
av expansion på nästan alla områden
av vårt näringsliv och en därav föranledd
stegrad efterfrågan på arbetskraft.

Den snabba nedgång i nativiteten
som sålunda ägde rum efter det första
världskriget medför nu en förskjutning
av ålderssammansättningen inom de
arbetsföra åldrarna, som är av speciell
betydelse för den kvinnliga arbetskraftens
vidkommande. Denna består nämligen
i stor utsträckning av yngre kvinnor,
som senare efter ingångna äktenskap
lämna arbetsmarknaden. Den nu
pågående förskjutningen mot en högre
genomsnittlig ålder inom den arbetsföra
gruppen kommer sålunda att verka
sänkande på näringslivets tillgång på
kvinnlig arbetskraft, såvida icke gifta
kvinnor i ökad omfattning söka sig ut
på arbetsmarknaden. Även den höga
giftermålsfrekvensen under åren 1940—
1945 beräknas ha medfört ett årligt
bortfall av nära 12 000 kvinnor från
arbetsmarknaden inom stadsnäringarna.

Under de senaste åren har man kunnat
iakttaga en utveckling i riktning
mot ett så gott som fullständigt ianspråktagande
av all tillgänglig arbetskraft.
Även lokala arbetskraftsreserver
ha absorberats genom den decentralisering
av industrien som kommit till
stånd i samarbete mellan .statliga myndigheter
och de enskilda företagen.
Icke minst genom de sistnämnda åtgärderna
har ett tidigare på vissa orter
icke obetydligt överskott av kvinnlig
arbetskraft numera tillförts produktio -

nen. Även om möjligheterna att ytterligare
tillföra näringslivet kvinnlig arbetskraft
genom fortsatt decentralisering
av industrien ännu icke iiro helt
uttömda, torde man nog i fortsättningen
se sig nödsakad att i ökad utsträckning
gå fram j>å andra vägar. Erfarenheterna
ge nämligen vid handen, att man
på många håll inom näringslivet räknar
med att i större utsträckning än hittills
basera produktionen på kvinnlig
arbetskraft, som man räknar med att
kunna mobilisera utan förflyttning av
företagen från de orter, där de nu äro
belägna. Härtill kommer vidare det
stora behov av kvinnlig arbetskraft
inom hälso- och sjukvården som redan
nu föreligger och som i framtiden kommer
att avsevärt ökas. Det är med tillfredsställelse
man kan konstatera, att
den pågående utvecklingen bl. a. innebär,
att den kvinnliga arbetskraften
även på områden, där den tidigare har
betraktats som en arbetskraftsreserv,
nu får permanenta uppgifter.

Till men för samhället och produktionen
hämmas emellertid denna utveckling
av åtskilliga hinder. En del av
dessa hinder sammanhänga med vanor
och traditioner, men andra åter förorsakas
av otillfredsställande praktiska
förutsättningar. Bristen på samhälleliga
anordningar av olika slag försvårar
särskilt för gifta kvinnor att kvarstå
eller återgå till förvärvsarbete. Då det
är ett allmänt intresse att vår produktion
kan ökas, måste det vara angeläget
att tillse att de hinder som för närvarande
möta många kvinnor, som önska
komma ut i förvärvsarbete, i görligaste
mån undanröjas.

En ändring av vanorna i fråga om
yrkesverksamhet, som medför eu
minskning av antalet heinarbetande
kvinnor med 1 % per år, skulle enligt
gjorda beräkningar leda till en ökning
av tillgången på kvinnlig arbetskraft
inom de s. k. stadsnäringarna med
närmare 200 000 på 20 år. Som eu jäm -

Nr 1.

Fredagen den 14 januari 1949.

Interpellation ang. åtgärder för underlättande för gifta kvinnor att åtaga sig förvärvsarbete.

förelse kan nämnas, att det totala antalet
förvärvsarbetande kvinnor år 1947
var 755 000.

Åtskilliga förslag i syfte att underlätta
situationen för förvärvsarbetande
mödrar ha under årens lopp framlagts.
Hit hör utredningens för hem- och familjefrågor
förslag rörande bl. a. den
anställda arbetskraften i hemmen, 1940
års kommittés för den halvöppna barnavården
förslag rörande fosterdaghem
och provisoriska daghem in. in., 1946
års deltidstjänstutrednings förslag rörande
deltidsarbete och socialvårdskommitténs
förslag rörande moderskapsförsäkring.
För närvarande torde
vidare utredningen angående kollektiva
anordningar vara sysselsatt med frågor
som i hög grad beröra de förvärvsarbetande
kvinnornas intressesfär, vilket
även är fallet med sambeskattningssakkunnigas
arbete. Vidare har arbetsmarknadsstyrelsen
genom eu råd åtgärder
sökt underlätta för och stimulera
intresset bland kvinnorna att taga förvärvsarbete.

Ehuru sålunda en del åtgärder redan
vidtagits och förslag framlagts eller
kunna väntas från en rad kommittéer
rörande åtskilliga för de förvärvsarbetande
kvinnorna väsentliga frågor,
återstår åtskilligt ännu att göra för att
underlätta situationen för de förvärvsarbetande
kvinnorna.

Med anledning av vad jag nu anfört
får jag hemställa om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
socialdepartementet rikta följande frågor: 1.

År statsrådet i tillfälle att lämna
en redogörelse för vilka åtgärder som
vidtagits med anledning av redan framlagda
förslag i syfte att stödja förvärvsarbetande
gifta kvinnor?

2. Planeras några ytterligare åtgärder
i syfte att underlätta för gifta kvinnor
att taga förvärvsarbete?

Denna anhållan bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.53 fm.

In fidem
Gunnar Ftrilth.

Fredagen den 14 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr TALMANNEN yttrade: Innan de
nu förestående valen företagas, ber jag
att för kammaren få uppläsa 1 § i gällande
stadga om val till riksdagens utskott:

»Val av ledamöter i utskott skall förrättas
med valsedlar, å vilka före namnen
utsatts partibeteckning (partinamn
eller annan beteckning i ord för viss
grupp av riksdagsmän eller för viss meningsriktning),
men vilka i övrigt äro
omärkta.

Namnen skola å valsedel uppföras i
en följd, det ena under det andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande
vara enkla, slutna, hoprullade och
fria från överstrykningar. Sedel må ej
upptaga flera, men väl färre namn än
det antal personer valet avser. Där något
namn å sedeln är tvetydigt, gälle
den dock för övriga namn.»

§ 2.

1 enlighet med kammarens därom den
11 innevarande månad fattade beslut
företogos val av ledamöter i de ständiga
utskotten; och anställdes först val av ledamöter
i utrikesutskottet.

Fredagen den 14 januari 1949.

Nr 1.

Därvid avlämnades 176 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Ward,

» Ohlin,

» Fast,

» Pehrsson-Bramstorp,

» Olsson i Gävle,

» förste vice talmannen Carlström,

» Hall och

» andre vice talmannen Skoglund. ■

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Därvid avlämnades 162 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Hallén,

» von Friesen,

» Fast,

» Pettersson i Norregård,

» Nilsson i Göteborg,

» Swedberg,

» Norén,

» Nolin,

» Spångberg och
» Olsson i Mora.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 168 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen

»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Törnkvist,

» Malmborg i Skövde,

» Ward,

» Svensson i Grönvik,

» Bergström,

» Boman i Kieryd,

» Andersson i Malmö,

» Hjalmarson,

» Mårtensson i Uddevalla,

» Larsson i Stockholm,

» Wallentheim och
» Rubbestad.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i statsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Därvid avlämnades 159 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 158
valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:

herr Björklund,

» Sandberg,

» Olsson i Gävle,

» Jonsson i Skedsbygd,

» Orgård,

» Kristensson i Osby,

» Sundström,

» Hagberg i Malmö,

» Nilsson i Kristinehamn och
» Persson i Svensköp.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Vid nu anställt val av ledamöter i
bankoutskottet avlämnades 152 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:

herr Andersson i Munkaljungby,

» Fröderberg,

2-—Andra kammarens protokoll 1949. Nr 1.

Nr 1.

Fredagen den 14 januari 1949.

herr Eriksson i Sandby,

» Persson i Norrby,

» Nilsson i Landskrona,

» Schmidt,

» Svensson i Alingsås och
» Wiberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av ledamöter i första lagutskottet.
Därvid avgåvos 133 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Hedlund i Östersund,

» Rylander,

» Olsson i Mellerud,

» Werner,

» Lindberg,

» Johnsson i Stockholm,

» Landgren och
» Ljungberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i första lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet. Därvid avgåvos 145 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Hellbacken,

» Jacobsson i Igelsbo,
fru Nordgren,
herr Ryberg,

» Holm,
fru Sandström,

» Johansson i Norrköping och
herr Hagård.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i andra lagutskottet.

$ 9.

Företogs val av ledamöter i jordbruksutskottet.
Därvid avlämnades 142 god -

kända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:

herr Andersson i Löbbo,

» Svensson i Ljungskile,

» Andersson i Tungelsta,

» Norup,

» Ericsson i Sörsjön,

» Johnsson i Kastanjegården,

» Andersson i Surahammar och
» Hseggblom.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—9 hör ovan omförmälda valen.

§ 11.

Herr statsrådet DANIELSON avlämnade
Kungl. Maj:ts propositioner och
.skrivelse:

nr 4, med förslag till förordning om
upphävande av vissa för riksdagen gällande
valstadgor;

nr 5, med förslag till lag om val av
borgmästare och rådman;

nr 6, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 29 mars
1946 (nr 113) om tillfällig ökning av regeringsrådens
antal;

nr 7, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december
1946 (nr 879) om högsta domstolens
sammansättning och tjänstgöring;
och

nr 3, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med
riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet.

Nämnda propositioner och .skrivelse
bordlädes.

§ 12.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överläm -

Fredagen den 14 januari 1949.

Nr 1.

nade berättelse till 1949 års, lagtiina
riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 13.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj :ts å bordet vilande
proposition nr 8, med förslag till
förordning om ändrad lydelse av 9 §

1 mom. förordningen den 20 juni 1941
(nr 577) angående bekämpande av tuberkulos
hos nötkreatur.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till behandling av lagutskott motionen
nr 1 av herr Ohlin m. fl.; och

till jordbruksutskottet motionen nr 2
av herr Hedlund i Östersund m. fl.

§ 15.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1948 av dem verkställda
granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för tiden 1 juli 1947—30 juni
1948.

§ 16.

Föredrogos var för sig och hänvisades
till bankoutskottet riksdagens år
1948 församlade revisorers berättelser

1 :o) angående riksbanken; och

2:o) om granskning av riksgäldskoniorets
tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1947 30 juni 1948 m. m.

§ 17.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

Tryckfrihetskommitténs berättelse lädes
till handlingarna.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 19.

Föredrogs den av herr Svensson i
Ljungskile vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet angående
tillgodoseende av de mindre jordbrukarnas
behov av tillskottsfoder.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 20.

Föredrogs den av herr Nilson i Spånstad
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
t ill herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående försöksverksamheten
på skolväsendets område.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21.

Föredrogs den av fru Våstberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående åtgärder för underlättande
för gifta kvinnor att åtaga sig förvärvsarbete.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 22.

Avlämnades följande motioner, nämligen nr

3, av herr Johansson i Stockholm
in. fl., angående uppsägning av överenskommelsen
av den 30 juni 1948 om

Nr 1.

Fredagen den 14 januari 1949.

Interpellation ang. skärpning av bestämmelserna i. lagen om behörighet att ntöva
läkarkonsten. — Interpellation ang. skärpning av bestämmelserna i lagen om behörighet
att utöva läkarkonsten.

ekonomiskt samarbete mellan Sverige
och Amerikas Förenta Stater, m. m.;

nr 4, av herr Pettersson i Ersbacken
m. fl., om höjning av byggnadsbidragen
till tjänstebostäder för folkskolans lärare
;

nr 5, av herr Nilsson i Svalöv in. fl.,
angående statsbidrag till anordnande
av kurser i maskinlära m. m. vid vissa
lägre lantbruksundervisningsanstaltcr;
och

nr 6, av herr Dahlgren m. fl., om direktiv
till arbetstidsutredningen att utreda
frågan om 40 timmars arbetsvecka
för alla arbetstagare.

Dessa motioner bordlädes.

§ 23.

Interpellation ang. skärpning av bestämmelserna
i lagen om behörighet att utöva
läkarkonsten.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Fru ERIKSSON i Stockholm, som anförde:
Herr talman! Frågan om skärpning
av lagbestämmelserna om behörighet
att utöva läkarkonsten har sedan åtskillig
tid varit föremål för överväganden.
Genom det nyligen bevittnade
kvacksalverispektaklet i Stockholm har
detta spörsmål återigen fått aktualitet,
över tusentalet sjuka, invalider, neurotiker
och åldringar samlades och blevo
t. o. m. besvärande för trafiken på gatorna.
Endast tack vare att den yttre
ordningen stördes, kunde kvacksalverskan
stoppas. Bara det hela utspelats
något mer i skymundan, skulle rörelsen
fått fortgå, även med ett lika stort patientantal
och oavsett de lidanden och
kostnader som åsamkats de sjuka. Hur
många hjälpsökande som i det påtalade
fallet allvarligt försämrades genom den
långa väntan i trängsel och upprivande

miljö, vet ingen. Men det torde efter det
inträffade stå klarare än någonsin, att
ett modernt samhälle, som med all makt
vill bygga ut en kvalificerad sjukvård
och socialvård, inte opåtalt bör låta ett
dylikt ockrande på människors godtrogenhet
få ske, allra minst som offren
ofta äro människor som i långvarig pinande
ohälsa bragts till en gräns, där
man förnuftsmässigt slutat att hoppas
och blott ser räddningen i ett under.
Mest upprörande är det, när sjuka barn
överlämnas till charlatanerna.

De svårigheter att få läkarhjälp, som
funnos vid den nuvarande lagens tillkomst,
existera inte längre. De ekonomiska
möjligheterna äro också helt andra
för gemene man. Förståelsen för
barnens behov av läkartillsyn har under
de sista tio åren blivit allmän bland
mödrarna. I den ökade skaran av nervösa
människor och av åldringar se
kvacksalvarna sin huvudsakliga marknad
i vår tid.

Med hänsyn till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få rikta följande fråga:

År statsrådet beredd att skärpa nu
gällande lag för behörighet att utöva
läkarkonsten till skydd för sjuka människor
mot kvacksalvare som ockra på
deras nöd?

Denna anhållan bordlädes.

§ 24.

Interpellation ang. skärpning av bestämmelserna
i lagen om behörighet att utöva
läkarkonsten.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HUSS, som yttrade: Herr talman!
Under tiden 5—8 januari 1949
vistades en dansk s. k. undergörerska
vid namn fru Dorothea Iversen i Stock -

Fredagen den 14 januari 1949.

Nr 1.

Interpellation ang. inrättande av investeringsfonder för jordbruk.

holin. Härunder och i synnerhet i samband
med den s. k. mottagning, som
fru Iversen höll den 7 januari, utspelades
scener av för det stora flertalet medborgare
anstötlig natur. Det synes vara
en allmänt utbredd uppfattning, att en
upprepning härav icke bör få ifrågakomma.
Denna opinion torde innebära
ett uttryck för den uppfattningen, att
kvacksalveri på sjukvårdens område
visserligen inte kan förbjudas, men att
en utväg borde finnas att förhindra de
mest anstötliga och skadliga utväxterna
härav. Den nu gällande lagen om behörighet
att utöva läkarkonsten av den
21 september 1915 innehåller i (i S bestämmelser
om förbud för personer,
vilka icke öro läkare, att behandla venerisk
sjukdom, tuberkulos, kräftsjukdom
och epidemiska sjukdomar och därjämte
föreskrift om förbud att företaga
hypuotisk behandling. Det synes råda
delade meningar i frågan, huruvida fru
Iversen företagit hypnotisk behandling.
Diskussionen härom har gjort sannolikt,
att uttrycket »hypnotisk behandling» i
vart fall icke är tillfredsställande och
ägnat att förhindra mottagningar av det
slag, som inledningsvis blivit nämnda.

Med stöd av det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
få rikta följande frågor:

Anser herr statsrådet, att nuvarande
bestämmelser äro tillräckliga för att
förebygga händelser av den art, som
förekommo i samband med fru Dorothea
I versens besök i Stockholm den 5—8
januari 1949, och kunna de anses vara
tillräckliga även i det fall, att den agerande
är en person av svensk nationalitet? Därest

statsrådet skulle anse bestämmelserna
vara otillräckliga, är statsrådet
beredd att framlägga förslag till de
ytterligare eller skärpta bestämmelser,
som kunna anses vara erforderliga?

Denna anhållan bordlädes.

§ 25.

Interpellation ang. inrättande av investeringsfonder
för jordbruk.

Herr HANSSON i Skegric erhöll på
begäran ordet och anförde: Herr talman!
Vid flera tillfällen har frågan om investeringsfonder
vid jordbruket varit föremål
för riksdagens behandling, senast
under fjolåret. Under det att tidigare års
riksdagar ansett, att frågan om dylika
investeringsfonder borde anstå till dess
lag införts om bokföringsplikt vid jordbruk,
beslöt föregående års riksdag, i
enlighet med hemställan från vederbörande
utskott, att anhålla »att Kungl.
Maj:t ville föranstalta om utredning rörande
de i vederbörande motioner berörda
spörsmålen samt för riksdagen
framlägga de förslag vartill utredningen
kan föranleda». Utskottet ansåg, att frågan
om bokföringsskyldighet vid jordbruket
icke nödvändigt måste lösas innan
spörsmålet om investeringsfonder
upptogs. 1 stället ansåg man, att då proposition
om sådan bokföringsskyldighet
kunde påräknas vid innevarande års
riksdag, frågan om inrättande av investeringsfonder
samtidigt borde kunna
upptagas. Enligt tillgänglig förteckning
över väntade propositioner synes
emellertid frågan om bokföringsplikt
icke komma att föreläggas detta års
riksdag. Enligt min mening behöva ej
heller dessa frågor sammankopplas. Vederbörande
motionärers mening, att
andra medel till kontroll över upprättade
investeringsfonder vid jordbruk
än affärsmässig bokföring borde kunna
åstadkommas, godkändes av utskottet.
En mycket viktig detalj vid en eventuell
utredning av denna fråga måste
vara att finna vägar för sådan kontroll,
oavsett om redovisning av det ekonomiska
resultatet av jordbruk sker efter
bokföringsmiissiga grunder eller ej. Med
hänsyn härtill bör frågan om huruvida
och i vilken form investeringsfonder
vid jordbruk kunna åstadkommas upp -

Nr 1.

Fredagen den 14 januari 1949.

Interpellation ang. utredningen av frågan om kommunalskattelagstiftningens utformning.

tagas till prövning fullt självständigt.

I nuvarande ekonomiska läge, då nödvändigheten
att minska efterfrågan på
vissa produktionsmedel även drabbar
jordbruket, synes det vara eu enkel
gärd av rättvisa, att jordbruket får samma
möjligheter att fördela dylik efterfrågan
på en följd av år som givits industrien
genom dess investeringsfonder
eller fria avskrivning.

Med hänvisning till ovanstående får
jag hemställa om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet få framställa
följande fråga:

Avser herr statsrådet att inom en nära
framtid låta utreda frågan om inrättande
av investeringsfonder vid jordbruk
och om de speciella former under vilka
sådana måste inrättas?

Denna anhållan bordlädes.

§ 26.

Interpellation ang. utredningen av frågan
om kommunalskattelagstiftningens
utformning.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr PERSSON i Landafors, som yttrade:
Herr talman! Den nuvarande skattebelastningen
är mycket betungande
för de lägre inkomsttagarna. Nuvarande
kommunalskattelag, av år 1928, är alldeles
särskilt ägnad att drabba dessa
lägre inkomsttagare. Ehuru vissa ändringar
kommit till stånd i denna lag under
årens lopp, kan denna dock betecknas
som föråldrad och efterbliven.

År 1936 tillsatte Kungl. Maj:t »kommunalskatteberedningen»
som avlämnade
betänkanden år 1942 och 1943 med
förslag till omläggning av den kommunala
beskattningen, som voro avsedda
att giva riktlinjer för en mera rättvis
kommunalbeskattning. Dessa utredningsresultat
ha icke blivit föremål för någon

regeringens åtgärd. Under de senare
åren har i riksdagen gång på gång motionerats
om detaljändringar i den nuvarande
kommunalskattelagen för att
råda bot på de mest framträdande föråldrade
bestämmelserna. Ortsavdragen
äro så låga, att de icke kunna tillgodose
några rimliga anspråk på en till innevarande
tid anpassad lagstiftning.

Under år 1948 krävde en del riksdagsledamöter
i olika motioner vissa
ändringar i kommunalskattelagen. Bevillningsutskottet
fick beredningen av
motionerna om hand, och i sitt utlåtande
nr 42 uttalade sig utskottet för att
en förnyad utredning nu bör komma
till stånd och skrev hl. a.: ».Särskilt i
betraktande av att en förnyad utredning
rörande frågan om kommunalskattelagstiftningens
utformning kan förväntas
komma att kräva avsevärd tid
finner utskottet angeläget, att en sådan
utredning snarast skall kunna påbörjas.
Härför synes även tala den omständigheten,
att genomförandet av den av
statsmakterna beslutade ändrade kommunindelningen
säkerligen kommer att
resultera i större kommunala enheter
och att därigenom ökad möjlighet vinnes
att tillgodose kommunernas behov
av ett av konjunkturväxlingar mera oberoende
skatteunderlag. Utskottet föreslår
fördenskull, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att en
förnyad utredning av frågan om kommunalskattelagstiftningens
utformning
snarast kommer till stånd.»

Riksdagen beslutade på bevillningsutskottets
förslag: »att i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
ville med beaktande av vad utskottet i
detta betänkande anfört snarast låta
verkställa eu förnyad utredning rörande
frågan om kommunalskattelagstiftningens
utformning samt för riksdagen
framlägga de förslag, som må av utredningen
föranledas.»

Beslutet fattades i riksdagen den 26
maj 1948. Någon ny utredning har ännu

Nr 1.

Lördagen den 15 januari 1949.

icke av regeringen blivit tillsatt. De
många framstötarna i riksdagen under
de senare åren för att få ändringar i
den nuvarande kommunalskattelagen
visa att den nu begärda förnyade utredningen
jämte förslag till nya bestämmelser
har, allt efter som tiden gått,
blivit allt mer av behovet påkallad, och
den kan nu betecknas såsom varande
av brådskande natur.

Denna utredning bör helt naturligt
omfatta alla till den kommunala beskattningen
hörande frågor, men alldeles
särskilt framträder behovet av utredning
beträffande ett skäligt existensminimum
och att ortsavdragen göras
tillräckligt höga för att existensminimum
må bliva skyddat mot beskattning;
härav bör också följa att skydd skapas
för detsamma mot införsel i lön. Detta
är för alla de många lägre inkomsttagarna
den stora och centrala frågan
och skjutes därför i förgrunden.

Med vad sålunda anförts anhåller jag
om andra kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande frågor:

1. När ämnar statsrådet igångsätta
den av riksdagen begärda nya utredningen
om koinmunalskattelagstiftningens
utformning?

2. Kan utredningen förväntas komma
att fastställa vad som är att anse
som skäligt existensminimum och att
skydd skapas för detsamma mot beskattning
och införsel i lön?

3. Hur lång tid beräknas den ifrågavarande
utredningen behöva för sitt arbete? Denna

anhållan bordlädes.

§ 27.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och anförde:
Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att Kungl. Maj :ts propositioner nr 1,
angående statsverkets tillstånd och behov
under budgetåret 1949/50, och nr
2, angående utgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1948/49, måtte
uppföras sist å föredragningslistan för
morgondagens sammanträde.

Kammaren biföll denna hemställan.

§ 28.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.27 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Lördagen den 15 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Riksdagsman Karl Artur Ryberg är

på grund av knäledsjukdom tills vidare
oförmögen till arbete, vilket härmed
intygas.

Stockholm den 13 januari 1949.

Axel Blomberg.

Kammaren beviljade herr Ryberg ledighet
från riksdagsgöromålen tills vidare
från och med den 13 innevarande
januari.

Nr 1.

Lördagen den 15 januari 1949.

§ 3.

I enlighet med kammarens därom
den 11 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av suppleanter i
de ständiga utskotten; och anställdes
först val av suppleanter i utrikesutskottet.

Därvid avgåvos 186 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:
herr Hallén,

» Svensson i Ljungskile,

» Wallentheim,

» Hedlund i Rådom,

» Törnkvist,

» Kristensson i Osby,

» Svensson i Grönvik och

» Wiberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med
anmälan om samma val.

§ 4.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Därvid avgåvos 178 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:

herr Jonsson i Haverö,

» Nordkvist,

» Larsson i Julita,

» Hansson i Skediga,

» Gustafsson i Bogla,

» Hammar,
fröken Nygren,
herr Håstad,

» Ekdahl,

» Häckner,

fru Svedberg,

herr Larsson i Luttra,

» Hedqvist,

» Löfroth,

» Edberg och
» Dickson.

Dessa personer hade alltså utsetts
till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 5.

Företogs val av suppleanter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 176 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Hall,

» Stöld,

» Lindholm,

» Pettersson i Dahl,

» Åkerström,

» Bergstrand,

» Hoppe,

» Staxång,

» Petterson i Degerfors,

» Kollberg,

» Thapper,

» Onsjö,

» Persson i Vinberg,
fröken Elmén,
herr Severin,

» Birke,

» Jansson i Kalix,

» Widén,
fru Ericsson i Luleå,
herr Johansson i Mysinge,

» Henriksson,

» Hansson i Skegrie och
» andre vice talmannen Skoglund.

Dessa personer hade alltså utsetts
till suppleanter i statsutskottet.

§ 6.

Vid nu anställt val av suppleanter i
bevillningsutskottet avlämnades 169
godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och

Lördagen den 15 januari 1949.

Nr 1.

upptagande namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Olofsson,

» Sjölin,

» Ohlsson i Kastlösa,

» Andersson i Dunker,

» Bladli,

» Gunnarsson,

» B rand t,

» Edström,

» Forsberg,

» Persson i Halmstad,

» Allard,

» Vigelsbo,

» Kårrlander,

» Strandh,

» Wiklund i öjebyn,

» Nilsson i Svalöv,

» Wedén och

» Johnsson i Skoglösa.

Dessa personer hade alltså utsetts
till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 7.

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Därvid avlämnades 157 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
fru Humla,
herr Bäckström,

» Sköldin,

» Nilson i Spånstad,

» Persson i Växjö,

» Christenson i Malmö,

» Gavelin,

» von Seth,

» Johansson i Kalmar,

» Åqvist,

» Hallberg,

» Johansson i Norrfors,

» Malmborg i Stockholm,

» Gustafson i Göteborg,

» Andersson i Ronneby och
» Stattin.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i bankoutskottet.

§ 8.

Företogs val av suppleanter i första
lagutskottet.

Därvid avgåvos 145 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:

herr Lindahl,

» Antby,

» Andersson i Mölndal,

» Pettersson i Ersbacken,
fröken Öberg,
herr Wirtén,

» Skoglund i Umeå,

» Fagerholm,

» Jonsson i Skutskär,

» Gustafsson i Borås,
fru Johansson i Skövde,
herr Svensson i Stenkyrka,

» östrand,
fru Gärde-Widemar,
herr Netzén,

» östlund och
» Edenman.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i första lagutskottet.

§ 9.

Vid nu anställt val av suppleanter i
andra lagutskottet avlämnades 153 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning,
fru Västberg,
herr Stjärnc,

» Lundberg,

» Hedlund i Rådom,

» Andersson i Alfredshem,
fröken Höjer,
herr Jansson i Hällefors,

» Kgling,

» Levin,

» Huss,

» Jönsson i Lund,

» Carlsson i Bakeröd,

» Odhe,

Nr 1.

Lördagen den 15 januari 1949.

herr Wiklund i Stockholm,

» Svensson i Göteborg ocli
fru Ewerlöf.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i andra lagutskottet.

§ 10.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Därvid avgåvos 155 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:

herr Gustafson i Dädesjö,

» Utbult,

» Jacobson i Vilhelmina,

» Svensson i Va,

» Andersson i Hyssna,

» Mårtensson i Smedstorp,

» Jonsson i Järvsand,

» Lursson i Karlstad,
fru Eriksson i Hallstahammar,
herr Ahlsten,

» Johansson i Torp,

» Boman i Stafsund,

» Nilsson i Varuträsk,

» Ähman,

» Engström och
fru Boman.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §S> 3—10 här ovan omförmälda
valen.

§ 12.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid till

konstitutionsutskottet propositionen,
nr 4, med förslag till förordning
om upphävande av vissa för riksdagen
gällande valstadgor; samt

till behandling av lagutskott propositionerna: -

nr 5, med förslag till lag om val av
borgmästare och rådman;

nr 6, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 29
mars 1946 (nr 113) om tillfällig ökning
av regeringsrådens antal; och
nr 7, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 8 § lagen den 20 december
1946 (nr 879) om högsta domstolens
sammansättning och tjänstgöring.

§ 13.

Föredrogs Kungl. Maj :ts på bordet
liggande skrivelse, nr 3, med tillkännagivande,
att Kungl. Maj :t förordnat statsrådet
Berndt Gunnar Emil Danielson att
under innevarande lagtima riksdag utöva
den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer eu ledamot av statsrådet.

Kammaren beslöt lägga skrivelsen
till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslideputerade
underrättelse om innehållet
i densamma.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande
å kammarens bord vilande motioner;
och hänvisades därvid

till utrikesutskottet motionen nr 3 av
herr Johansson i Stockholm m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 4 av
herr Pettersson i Ersbacken m. fl.;

till jordbruksutskottet motionen nr 5
av herr Nilsson i Svalöv m. fl.; samt
till tillfälligt utskott motionen nr 6
av herr Dahlgren m. fl.

§ 15.

Föredrogs den av fru Eriksson i
Stockholm vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då
bordlagda anhållan att få framställa
interpellation till herr statsrådet och
chefen för inrikesdepartementet angående
skärpning av bestämmelserna i
lagen om behörighet att utöva läkarkonsten.

Kammaren biföll denna anhållan.

Lördagen den 15 januari 1949. Nr 1.

Interpellation ang. arbetsförhållandena för personalen vid ungdomsfängelset i Upp -

sala.

§ 16.

Föredrogs den av herr Huss vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående skärpning av
gällande bestämmelser i lagen om behörighet
att utöva läkarkonsten.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 17.

Föredrogs den av herr Hansson i
Skegrie vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet angående inrättande
av investeringsfonder för
jordbruk.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 18.

Föredrogs den av herr Persson i
Landafors vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då
bordlagda anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet angående
utredningen av frågan om kommunalskattelagstiftningens
utformning.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 19.

Avlämnades följande motioner, nämligen
av:

herr Birke, nr 7, angående rätt för
landsting att ekonomiskt medverka
till primärkommuns fosterhemsanskaffning; herrur

Vigelsbo och Pettersson i Ersbacken,
nr 8, angående statens övertagande
av kostnaderna för de offentliga
rättshjälpsanstal terna;

herr Bergström in. fl., nr 9, om änd -

rad lydelse av 9 § nöjesskatteförordningen; herr

andre vice talmannen Skoglund
in. fl., nr 10, om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten,
in. in.;

herr andre vice talmannen Skoglund
m. fl., nr 11, om utredning angående
det gällande skattesystemets verkningar
i vissa avseenden;

herr Dickson in. fl., nr 12, om upphävande
av bestämmelserna i normalbrandordningarna
om visst avstånd
mellan stack och byggnad;

fru Boman, nr 13, angående grunderna
för allmänna barnbidrag för barn,
som intagits på nomadskolhem eller eljest
inackorderats för obligatorisk skolgång; herr

Staxäng in. fl., nr 14, om anslag
till omplantering av rödspätta;

herr Utbult in. fl., nr 15, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till främjande av beredning och
avsättning av fisk;

herr Spångberg in. fl., nr 16, angående
en allsidig utredning i den s. k. Unmansaffären;
och

fru Gärd e-W ide mar och herr Stähl,
nr 17, om skyndsam utredning rörande
åtgärder till skydd för barn och ungdom
mot sexualförbrytare.

Dessa motioner bordlädes.

§ 20.

Interpellation ang. arbetsförhållandena
för personalen vid ungdomsfängelset i
Uppsala.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr KYLING, som anförde; Herr talman!
Det våldsamma myteriet i ungdomsfängelset
i Uppsala på söndagskvällen
den 9 i denna månad kom för
fängelsepersonalen icke alldeles oväntat.
Många av dem som i radio hörde
eller i tidningarna läste om upploppet

Nr 1.

Lördagen den 15 januari 1919.

Interpellation ang. trafiken inom kustområdet mellan Örnsköldsvik och Umeå.

blevo kanske icke heller särdeles förvånade.
Brottslighetsproblemen hava på
ett markerat sätt tilldragit sig hela folkets
uppmärksamhet, och hithörande
frågor hava åtskilligt debatterats i riksdagen,
i pressen och annorstädes.

Då ju en del allmänna brottslighetsfrågor
helt nyligen debatterades i denna
kammare i samband med att justitieministern
besvarade eu interpellation,
vill jag nu icke åter draga upp hela
brottslighetsfrågan. .lag skall därför nu
blott taga upp en detalj. Jag syftar på
de förhållanden, under vilka anstalternas
personal har att förrätta sitt dagliga
arbete. De uttalanden, som nu senast
i samband med händelserna i Uppsala
gjorts av flera bland anstaltens personal,
visa, att personalen ser med olust
på förhållandena. Och det vill synas
•som om de ha skäl att så göra. Vad som
än må finnas stadgat i författningar i
denna fråga, så är enligt de informationer
jag fått den verkliga situationen
sådan att personalen kan sägas arbeta
under livsfara.

Inom anstalten få de intagna yrkesutbildning,
bl. a. i en snickarverkstad.
I denna verkstad ha de tillgång till alla
en modern snickarverkstads verktyg,
livsfarliga om de användas såsom tillbyggen
mot personalen. Man förstår
hur det kan kännas för två vakter att
obeväpnade vara inlåsta i verkstadslokalen
tillsammans med 10—15 interner,
somliga av ansvariga personer betecknade
som verkligt farliga. Vid det
nyss åsyftade uppträdet använde internerna
i sitt raseri sådana tillhyggen
och stridsmetoder att vakternas och
poliskonstaplarnas liv stod på spel.

Stämningen bland fångvårdstjänstemännen
vid Uppsalaanstalten är ytterligt
deprimerad. Anstaltens personalfråga
är nu bekymmersam. Enligt olika
uppgifter ha flera av tjänstemännen
omedelbart begärt och vissa erhållit
tjänstledighet, bland dem fängelsechefen
och en yrkesmästare. Dessa omständigheter
tala sitt tydliga språk.

Humaniteten kräver att de intagna
få känna viss trygghet och trivsel. De
måste naturligtvis åtnjuta trygghet mot
övergrepp från personalens sida. Men
med de noriner, som för närvarande tilllämpas,
synes trygghetskravet ha tillgodosetts
på sådant sätt, att de intagna
äro överlägsna i vetskapen om att personalen
saknar medel till effektivt självförsvar.
Anser man månne att internernas
intresse av att personalen berövas
möjligheter till effektivt självförsvar
skall tillgodoses på bekostnad av personalens
intresse av att skydda sig till
liv och lem?

Under hänvisning till det anförda får
jag anhålla om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få rikta följande frågor: 1.

Äro de förhållanden, under vilka
personalen vid Uppsalaanstalten arbetar,
sådana, att de förutsetts vid meddelandet
av nu gällande instruktioner
och ligga i linje med instruktionernas
anda och mening, eller ha dessa förhållanden
sin orsak i felaktig tillämpning
av gällande normer?

2. Ämnar herr statsrådet vidtaga
några åtgärder med anledning av det
inträffade?

Denna anhållan bordlädes.

§ 21.

Interpellation ang. trafiken inom kustområdet
mellan Örnsköldsvik och Umeå.

Ordet lämnades på begäran til!

Herr SKOGLUND i Umeå, som yttrade:
Herr talman! Vid 1945 års riksdag
väcktes i dess båda kamrar en motion
om utredning rörande byggande av
järnvägslinje mellan Örnsköldsvik och
Umeå såsom ett led i ostkustbanans förlängning
norrut. Statsutskottet, till vilket
motionen remitterades, fann förslaget
vara av den vikt och betydelse att
utskottet utöver infordrande av yttran -

Nr 1.

Lördagen den 15 januari 1949.

Interpellation ang. trafiken inom

den från myndigheter och korporationer
även genom besök i de av järnvägstörslaget
berörda orterna beslöt att
skaffa sig ingående kännedom om förslagets
innebörd och konsekvenser. Vid
den sålunda företagna studieresan kom
statsutskottet till den uppfattningen, att
en järnväg genom de berörda orterna
skulle få stor betydelse för utvecklingen
av dessas näringsliv, framför allt för de
stora industriernas råvaruanskaffning
respektive produktavsättning, och att
järnvägskommunikationerna i denna
landsända skulle kraftigt bidraga till
den näringslivets differentiering, som
ur olika synpunkter hade visat sig eftersträvansvärd.
Utskottet föreslog riksdagen
att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om uppdrag åt norrlandskommittén
och järnvägstyrelsen att gemensamt
verkställa utredning rörande ostkustbanans
förlängning norrut till
Umeå.

Riksdagen biföll vad utskottet föreslagit,
och i anledning av dess skrivelse
uppdrog Kungl. Maj:t åt norrlandskommittén
och järnvägsstyrelsen att verkställa
den begärda utredningen. Denna
utfördes och avlämnades till Kungl.
Maj :t i början av år 1947. Utredningen
utmvnnade i förord för ostkustbanans
utbyggande på sträckan från Köpmanholmen
till Umeå. Enligt den av järnvägsstyrelsen
upprättade driftskalkylen
för ifrågavarande bansträcka skulle den
bli ekonomiskt bärande icke blott så,
att driftskostnaderna skulle täckas av
driftsinkomsterna, utan också så, att en
visserligen låg men dock förräntning av
det investerade anläggningskapitalet
skulle uppstå.

Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t åt
järnvägsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att undersöka möjligheterna
av att tillgodose trafikbehovet
på den berörda sträckan genom inrättande
där av s. k. stambillinje för såväl
person- som godstrafik. Denna utredning
har nu av de båda berörda styrelserna
slutförts och i dagarna över -

kustområdet mellan Örnsköldsvik och Umeå.

lämnats till Kungl. Maj:t. Utredningen
visar, att en stambillinje på den angivna
sträckan skulle komma att draga årliga
driftsförluster, vilka kalkylerats till
lägst en kvarts miljon kronor men sannolikare
en halv miljon kronor. En jämförelse
mellan de båda undersökta metoderna
att tillgodose trafikbehovet på
den berörda sträckan visar sålunda, att
det för det allmänna skulle ställa sig
ekonomiskt mera fördelaktigt att tillgodose
behovet genom byggande av
järnväg än genom att inrätta stambillinje.

Såsom av statsutskottets ovan åberopade
utlåtande framgår skulle den ifrågasatta
trafikleden komma att tjäna
utom den jordbrukande och småindustriutövande
ortsbefolkningens behov
framför allt vissa betydelsefulla storindustriers
intressen i bl. a. Gullänget,
Husum, Rundvik och Hörnefors. Beträffande
de tre sistnämnda orterna är det
fråga om sådan träförädlingsindustri,
som för önskvärd vidareförädling av
virke är beroende av andra trafikmedel
än dem som nu stå till förfogande. Redan
vid den tidpunkt, då den omnämnda
riksdagsmotionen väcktes, stod det klart
för alla att en sådan utveckling var gagnelig
för hela rikshushållet med hänsyn
till kravet på bättre utnyttjande av råvarutillgångarna.
Sedan dess ha händelserna
utvecklat sig därhän, att man får
se en sådan utvidgning som ofrånkomlig.
Råvarubasens vikande karaktär och
exportartiklarnas ökade betydelse för
handelsbalansen stå nu ännu klarare än
då. På längre sikt är det uppenbart att
eu sådan brist på lämpliga kommunikationsmedel,
som hindrar en eljest möjlig
utveckling av trävarornas vidareförädling
från halvfabrikat till för användning
färdiga produkter, kommer —med
hänsyn till den minskade råvarutillförseln
— att medföra driftsinskränkningar,
arbetslöshet, ökat lokalt kommunalt
skattetryck och — för hela rikets del —
minskad tillförsel av utlandsvalutor. Såväl
ortsbefolkningen i allmänhet som

Nr 1.

Lördagen den 15 januari 1949.

iridustriplatsernas företagsledare och
anställda i synnerhet avvakta därför
med en viss oro vad som nu kommer
att ske beträffande det här berörda trafikspörsmålet.

Med åberopande av det anförda tilllåter
jag mig därför anhålla om andra
kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få framställa följande
fråga:

Är statsrådet i tillfälle att nu — sedan
utredning rörande såväl nyanläggning
av järnväg som inrättande av stambillinje
slutförts och sedan trafikbehovet
blivit ytterligare accentuerat — lämna
riksdagen besked om vilken åtgärd
regeringen kan komma att vidtaga för

att lösa trafikproblemet för kustområdet
mellan Örnsköldsvik och Umeå?

Denna anhållan bordlädes,

ä 22.

Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag till riksdagens skrivelse,
nr 14, till Konungen angående utseende
av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet
och utrikesnämnden.

§ 23.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.22 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Idiras tryckeri. Esselte ab. Stockholm 1949
916113