Lördagen den 10 januari (Riksdagens protokoll 1953:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1953

ANDRA KAMMAREN

Nr 1

10—16 januari.

Debatter m. m.

Lördagen den 10 januari.

Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal .............................. 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen.................... 9

Måndagen den 12 januari.

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande .

Tisdagen den 13 januari.

Interpellationer av:

Herr Gustafsson i Stockholm ang. förhållandena inom arbetar skyddsstyrelsen

och yrkesinspektionen, m. m............... 14

Herr Gustafsson i Skellefteå ang. en redogörelse för tillståndet inom
arbetarskyddet, m. ................................... 15

Torsdagen den 15 januari.

Interpellationer av:

Herr Gustafsson i Borås ang. utformningen av bestämmelserna om
Radiotj änsts programverksamhet såvitt angår publicering av namn

i vissa fall, m. ....................................... 22

Herr Svensson i Stenkyrka ang. tillstånd att använda myxomatos
för bekämpande av vildkaninstammen på Gotland .......... 23

Fredagen den 16 januari.

Interpellationer av:

Herr Wedén angående vissa missförhållanden i fråga om hyresreglering
i kommunala hyreshus, in. m....................... 32

Herr Utbult angående avskaffande av investeringsavgiften...... 34

1 — Andra kammarens protokoll 1953. Nr 1.

Nr 1.

Innehåll.

Sid.

Samtliga avgjorda ärenden.

Lördagen den 10 januari.

Protokoll ang. fullinaktsgranskning ........................ 4

Val av talman och vice talmän ......................... 9

Val av sekreterare .................................... 40

Tisdagen den 13 januari.

Val av talmanskonferens......................... 43

» » kanslideputerade............................ 43

» » kanslitillsättare ............................ 43

» » ekonomideputerade............................ 43

Torsdagen den 15 januari.

Val av ledamöter i de ständiga utskotten ...................... 47

Val av statsrevisorer med suppleanter ........................ 20

Val av ledamöter i andra kammarens allmänna beredningsutskott .. 20

Kungl. Maj:ts berättelse till 1953 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit........................................... 21

Fredagen den 16 januari.

Val av utskottssuppleanter.......................... 27

Lördagen den 10 januari 1953.

Nr 1.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren
anordnade samlingslokalen.

Lördagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ L

Sammanträdet öppnades av representanten
för Värmlands län herr HALLÉN
såsom den ledamot, vilken bevistat de
flesta riksdagarna, med följande ord:

I den ställning, som enligt RO § 33
tillkommer mig, hälsar jag eder alla,
ärade riksdagskamrater, välkomna till
årets första sammanträde här i kammaren.

Andra kammaren har, som vi alla vet,
nu framträtt med ett i hög grad förändrat
utseende. Ovanligt stor är skaran av
dem som i dag för första gången tar
säte och stämma i denna sal. Vi hälsar
eder nya kamrater särskilt välkomna.
Ni skall snart finna, att här i kammaren
vårdas traditioner; vi hoppas att
ni undan för undan skall växa in i dem.
Dit hör det utomordentligt noggranna
arbete som, det vågar jag påstå, utföres
i våra utskott, som är riksdagens egentliga
hjärta och nerv och där mången
gång det reella avgörandet träffas. Till
dessa traditioner hör också den otvungna
och kamratliga tonen i umgänget
mellan dem som, även där de politiska
meningarna skiljer sig åt, likväl känner
sitt gemensamma ansvar, och vi hoppas
att de gamla traditionerna skall följas.
Men här finns också traditioner som
näppeligen bör omhuldas. Dit hör exempelvis
den form som våra offentliga
meningsutbyten här i kammaren tagit
enligt min mening åtminstone under
senare år. Våra debatter får ofta något
tungfotat och utdraget över sig, ibland
till och med meningsutbytena mellan
partiledarna. Och det finns mången enkel
man i ledet, som då helt enkelt känner
sig olustig att säga sin mening. Kan

ni nytillkomna medverka till både större
koncentration i anförandena och till
större livfullhet och till ett enklare och
naturligare framställningssätt, tror jag
att vi alla skulle vinna på det och att
allmänhetens intresse för våra förhandlingar
skulle öka.

Ärade kammarledamöter! Även om vi
hoppas, att världen detta år skall undgå
krig och ödeläggande kriser, präglas allt
av osäkerhet och ovisshet och ett vikande
förtroende på snart sagt livets
alla områden. Man skulle kunna säga
att vi är såsom människor på ett stormomflutet
näs, vilka ständigt iakttar
olycksbådande varsel runt omkring sig.
Och dagens problem kräver för sin lösning
samfällda kraftansträngningar.
Partibildningarna har ju sin naturliga
rot i samhällsprocessen och hela den
samhälleliga utvecklingen, och snart nog
är vi alla nere i våra respektive skyttegravar.
Men man kan fråga: Anmäler
sig inte stundom frågor, där partistämmorna
tystnar och en broderlig sammanhållning
för rikets bästa bryter igenom?
Har vi inte fått uppleva en sådan
enighet på senare år då det gällt rikets
säkerhet och försvar? Vid denna riksdag,
som väntar stora krav på nya förstärkningar
av vår värnkraft, skall denna
vilja till nationell enhet få genomgå
ett eldprov, när det gäller att både effektivisera
vårt försvar och på samma gång
bibehålla vår sociala standard och även
så långt det är möjligt höja den för de
sämst lottade. Och vi önskar väl alla,
att då den nyktra sakligheten skall få
dominera över partinitet.

Vi förväntar en annan stor fråga: samhällets
ökade hjälp till alla dem, som
trätt in i sin ålders höst. Att avväga vad

Nr 1.

Lördagen den 10 januari 1953.

de gamla skall kunna begära som sin
skäliga rätt och vilka resurser som vi
därtill kan disponera, det är väl en uppgift,
där partiernas poängsamlarnit bör
kunna hållas borta. Ty i själ och hjärta
är vi ju alla ense i vår villighet att freda
de gamla från de timliga bekymren. Låt
oss därför hoppas, att när den dag kommer,
då den nya hjälpen åt de gamla
skall beslutas av denna riksdag, landet
kan få se bilden av en enig riksdag. För
min del glömmer jag aldrig den vårnatt
för 40 år sedan, då det första folkpensionsbeslutet
fattades i en högtidsstämning
av gemensamhet och broderligt ansvar
av en i det närmaste enhällig riksdag.

Ärade kammarkamrater! Jag slutar
med att uttrycka allas vår förhoppning,
att detta års riksdag måtte fatta sina
beslut så långt möjligt i enighet och att,
där likväl meningarna icke kan förlikas,
saklighet får fälla avgörandet,
fosterlandet till gagn och välsignelse.

Med dessa ord ber jag att få förklara
kammarens sammanträde öppnat.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
till erforderligt antal av honom för tillfället
antagen; och blevo på framställd
proposition dessa åtgärder av kammaren
godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 3 januari 1953.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland full -

mäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infimno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar M.
Lemne, D. Hall och A. Andersson samt
av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
H. Kling, A. Strand och S. Lindholm.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter dels för de vid allmänna valen
under september 1952 utsedda 230
ledamöterna av riksdagens andra kammare,
däribland sanatorieläkaren Paul
Johannes Bergstrand, dels för 1 person,
som — efter det Bergstrand avlidit —
vid ny röstsammanräkning blivit utsedd
att i dennes ställe inträda såsom ledamot
av kammaren, dels ock — sedan
Kungl. Maj:t upphävt valen beträffande
Kristianstads läns och Jämtlands läns
valkretsar — för de vid nya val under
december 1952 i dessa valkretsar utsedda
13 ledamöterna av andra kammaren.

Den för Bergstrand utfärdade fullmakten
ävensom fullmakterna för de i september
1952 valda ledamöterna för sistnämnda
två valkretsar undantogos från
granskning.

Vid granskning av övriga fullmakter
framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till
andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 3
januari 1953.

Stockholms stad.

1 Statsministern Tage Erlander

2 Professorn Bertil Ohlin

3 Professorn Elis Håstad

Lördagen den 10 januari 1953.

Nr 1.

4 Statsrådet Torsten Nilsson

5 Ombudsmannen Gerda Höjer

6 Förbundsordföranden Disa Väst berg 7

Direktören Gustaf Kollberg

8 Filosofie kandidaten Elsa Ewerlöf

9 Före detta statssekreteraren, re daktören

Frans Severin

10 Socialsekreteraren Einar Rimmer fors 11

Redaktören Hilding Hagberg

12 Ombudsmannen Sture Henriksson

13 Aktuarien Folke Nihlfors

14 Förste ombudsmannen Folke

Kyling

15 Metallarbetaren Hans Gustafsson

16 Möbelsnickaren Martin R. Larsson

17 Fru Nancy Eriksson

18 Stadsfullmäktigen, direktören C. W.

Carlsson

19 Förste vice ordföranden i Sveriges

köpmannaförbund, direktören
Erik Nygren

20 Ombudsmannen Emil Malmborg

21 Rektorn Ruth Ager

22 Ombudsmannen Carl Lindberg

23 Redaktören Gustav Johansson

24 Sekreteraren, politices magistern

P. Olle R. Dahlén

Stockholms län.

25 Lantarbetaren Eskil Eriksson i

Hökhuvud

26 Lantbrukaren Hjalmar Åhman i

Rånäs

27 Sekreteraren Adolf Wallentheim i

Nacka

28 Direktören Jarl Hjalmarson i

Lidingö

29 Förste aktuarien Margit Vinge i

Nacka

30 Metallarbetaren Arthur Sköldin i

Sundbyberg

31 Metallarbetaren Sven Hedqvist i

Nynäshamn

32 Filosofie doktorn Gunnar Helén i

Nacka

33 Grosshandlaren E. Birke i Rön ninge 34

Folkskollärarinnan Gunnel Olsson

i Åkersberga

Kyrkoherden Samuel Norrby i
Åkersberga

Kommunalarbetaren Carl-Erik Johansson
i Södertälje

Uppsala län.

Ombudsmannen John Lundberg i
Uppsala

Hemmansägaren Edvin Jacobsson
i Igelsbo

Statssekreteraren Ragnar Edenman
i Uppsala

Professorn Henrik Munktell i Uppsala Fru

Eivor Wallin i Skutskär

Södermanlands län.

Redaktören Ossian Sehlstedt i
Eskilstuna

Lantarbetaren Gustaf Larsson i
Julita

Disponenten Sven Wedén i Eskilstuna Fru

Ellen Svedberg i Eskilstuna

Lantbrukaren Ragnar Ekström i
Björkvik

Lantbrukaren Karl Kilsmo i Vingsleör Godsägaren

Harald Andersson i
Dunker

Östergötlands län.

Redaktören Karl Ward i Norrköping Fru

Elsa Johansson i Norrköping

Hemmansägaren Martin Skoglund
i Doverstorp

Kontraktsprosten Carl Hoppe i
Motala

Metallarbetaren Fridolf Thapper i
Finspång

Hemmansägaren Ivar Johansson i
Mysinge

Lantbrukaren Sigvard Rimås i
Medevi

Redaktören Ingemar Andersson i
Linköping

Kamreraren Karin Wetterström i
Linköping

Nr 1.

Lördagen den 10 januari 1953.

58 Lantarbetaren Sven Persson i

Appuna

59 överingenjören Gustav Boija i

Norrköping

Jönköpings län.

60 Möbelsnickaren Johan Erik Gereon

Fast i Nässjö

61 Fru Helga Kristina Sjöstrand i

Eksjö

62 Lantbrukaren Karl Abel Mauritz

Andersson i Löbbo

63 Hemmansägaren John Wilhelm

Pettersson i Sävsjö Norregård

64 Ryttmästaren greve Torgil Gabriel

Alexander von Seth å Bratteborg

65 Chefredaktören Richard Yngve

Hamrin i Jönköping

66 Förre banvakten Frans Edvin

Gustafsson i Tenhult

67 Metallarbetaren Nils Oskar Harald

Almgren i Norrahammar

68 Hemmansägaren Gustaf Ludvig

Svensson i Vä

Kronobergs län.

69 Lantbrukaren Hjalmar Gustafson

i Dädesjö

70 Hemmansägaren Fridolf Jansson i

Alvesta

71 Byråchefen Fritz Persson i Växjö

72 Lantbrukaren Erik Magnusson i

Tumliult

73 Civilekonomen, revisorn Erik

Strandh i Växjö

Kalmar län.

74 Fru Tekla Torbrink i Kalmar

75 Typografen Eric W. Johansson i

Västervik

76 Rektorn Einar Haeggblom i Kåremo

77 Lantbrukaren Arvid Jonsson i

Skedsbygd

78 Överläraren Sigfrid Nordkvist i

Kalmar

79 Snickaren Einar Johansson i

Kalmar

80 Lantbrukaren Sven Svensson i

Krokstorp

81 Lantbrukaren Gunnar Ericsson i

Näs

Gotlands län.

Fiskaren Bengt Arweson i Gothem

Lantbrukaren Johan Ahlsten i
Hemse

Lantbrukaren Per Svensson i Stenkyrka Blekinge

lån.

Metallarbetaren Thure Andersson
i Ronneby

Lantbrukaren Per A. Johnsson i
Mörrum

Rörmontören B. Eric Karlsson i
Olofström

Redaktören Olaus Nyberg i Karlskrona Barnavårdsmannen

Thyra Löfqvist
i Mörrum

Kristianstads län.

Folkskolläraren Thorvald Ekdahl
i Vejbystrand

Bankofullmäktigen Filip Kristensson
i Osby

Målarmästaren Gunnar Engkvist i
Bjärnum

Statsrådet Sam. B. Norup i Knislinge Lantbrukaren

Jöns Nilsson i Bästekille Landstingsmannen

Karl Jönsson i
Gärds Köpinge

Lantbrukaren Edvard Mårtensson
i Smedstorp

Fru Etty Eriksson i Ängelholm

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona

och Lunds städer.

Bankofullmäktigen Olof Andersson
i Malmö

Redaktören Karl Bergström i Hälsingborg Riksgäldsfullmäktigen

Erik Hagberg
i Malmö

Köpmannen Carl Christenson i
Malmö

Redaktören Gösta Netzén i Malmö

Redaktören Jean Braconier i
Malmö

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

Lördagen den 10 januari 1953.

Nr 1.

Vaktmästaren Karl J. Nilsson i
Landskrona

Disponenten Sigfrid Löfgren i
Malmö

Expeditionsföreståndaren Erik
Adamsson i Malmö
Seminarieläraren Johannes Blidfors
i Lund

Folkskolläraren Eva Karlsson i
Hälsingborg

Malmöhus läns valkrets.

Statsrådet Per Edvin Sköld i Norra
Rörum

Lantarbetaren Axel Landgren i
Bjäresjö

Lantbrukaren Nils G. Hansson i
Skegrie

Förste stationsskrivaren Eric Nelander
i Trelleborg
Redaktören Åke Olofsson i Höganäs Agronomen

Eric Nilsson i Svalöv
Fiskaren Hans Levin i Kämpinge
Lantbrukaren Stig F. Hansson i
Önnarp

Hallands län.

Ombudsmannen Tore Bengtsson i
Halmstad

Lantbrukaren Anders Pettersson i
Dahl

Läroverksadjunkten Nils Nestrup
i Halmstad

Kontorsföreståndaren Ingemund
Bengtsson i Varberg
Landstingsmannen Gust. Nilsson i
Göingegården

Göteborgs stad.

Legitimerade läkaren Bertil von
Friesen

Chefredaktören Rolf Edberg
Bankkamreraren Sven Gustafson
Trafikinspektoren Olof Nilsson
Civilingenjören Carl S:son Schmidt
Tulltjänstemannen Knut Senander
Direktören Walter Edström
Kassörskan Märta Öberg
Socialinspektören Brita Elmén

131 Förbundsordföranden Jerker

Svensson

132 Verkstadsarbetaren Ture Königson

133 Linjearbetaren Olof Andreasson

Göteborgs och Bohus läns landstingsområde.

134 Överrevisorn J. W. Mårtensson i

Uddevalla

135 Riksgäldsfullmäktigen Waldemar

Svensson i Ljungskile

136 Pappersbruksarbetaren Gösta

Andersson i Mölndal

137 Före detta fiskaren Birger Utbult

i öckerö

138 Lantbrukaren Ernst V. Staxäng i

Brodalen

139 Hemmansägaren C. O. Carlsson i

Bakeröd

140 Småbrukaren Carl E. Johansson i

Torp

Älvsborgs län,
norra valkretsen.

141 Boktryckaren Patrik Svensson i

Alingsås

142 överingenjören Bengt Sjölin i

Trollhättan

143 Ombudsmannen Artur Lundqvist

i Trollhättan

144 Lantbrukaren Axel Rubbestad i

Vrine

145 Lantbrukaren Sven Antby i Långa red 146

Kammarherren James I. A. Dick son

i Vikaryd

Älvsborgs län,
södra valkretsen.

147 Statsrådet John Ericsson i Kinna

148 Lasarettssysslomannen Alarik Ha gård

i Borås

149 Lantbrukaren Einar Andersson i

Hyssna

150 Pastorn Axel Gustafsson i Borås

151 Redaktören Torsten Andersson i

Brämhult

Skaraborgs län.

152 Folkskolläraren Walter Sundström

i Skövde

Nr 1.

Lördagen den 10 januari 1953.

153 Folkskolläraren Oscar Malmborg

i Skövde

154 Lantbrukaren Johannes Onsjö i

Onsjö

155 Lantarbetaren Nils Odhe i Vin ninga 156

Lantmästaren Rolf Eliasson i Mo holm 157

Köpmannen Harry Carlsson i

Tibro

158 Fru Elisabet Johansson i Skövde

159 Lantbrukaren Gunnar Larsson i

Luttra

Värmlands län.

160 Prosten Harald Hallén i Arvika

161 Stadsbibliotekarien Gustaf Nilsson

i Kristinehamn

162 Redaktören Manne Ståhl i Karl stad 163

Före detta järnvägstjänstemannen

Aug. Spångberg i Charlottenberg

164 Lantbrukaren Leif Cassel i Gun nerud 165

Lantbrukaren Arvid Andersson i

Ryggestad

166 Lantbrukaren Holger Adolfsson i

Bynsberg

167 Lantbrukaren Arthur Widén i

Norum

168 Assistenten Viola Sandell i Karl stad Örebro

län.

169 Ombudsmannen Erik Reinhold

Brandt i Aspabruk

170 Direktören Ernst Gösta Åqvist i

Örebro

171 Annonschefen Karl Åke Henry

Allard i Örebro

172 Järnsynaren Karl Göran Petterson

i Degerfors

173 Pastorn Gustaf Ruben Swedberg i

Örebro

174 Ombudsmannen Axel Filip Jans son

i Hällefors

175 Ekonomidirektören Olof Helmer

Nordqvist i Karlskoga

176 Hemmansägaren Karl Albert An dersson

i Björkäng

Västmanlands län.

Bankofullmäktigen David Hall i
Västerås

Fru Elin (Ellen) Eriksson i Hallstahammar Borgmästaren

Olov Rylander i
Västerås

Folkskolläraren Hernfrid Bark i
Riddarhyttan

Lantbrukaren Sven Vigelsbo i
Mamre

Rådmannen Ernst Jacobsson i
Sala

Fru Ingrid Andrén i Västerås

Kopparbergs län.

Järnbruksarbetaren Erik östrand
i Avesta

Fru Elsa Lindskog i Kvarnsveden
Redaktören Anders Olsson i Mora
Järnvägskontoristen Sven Mellqvist
i Falun

Hemmansägaren Robert L. Jansson
i Rävbacken

Rektorn Olof Hammar i Folkärna
Ombudsmannen Torsten Fredriksson
i Grängesberg
Advokaten Birger Gezelius i Falun
Skogsarbetaren och småbrukaren
Olof Persson i Tandö

Gävleborgs län.

Redaktören Gustav Adolv Olsson
i Gävle

Lantbrukaren Per Leander P:son
Orgård i Tomterna
Köpmannen Nils Göran Stenberg
i Söderhamn

Järnsvarvaren Per Sigurd Lindholm
i Sandviken
Lantbrukaren Per Persson i
Norrby

Åkeriägaren Per Einar Asp i Landafors Första

distriktssköterskan Edith
Virginia Liljedahl i Gävle
Ombudsmannen Erik Johan Severin
i Gävle

Fru Gerda Maria Nilsson i Gävle

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

Lördagen den 10 januari 1953.

Nr 1.

Västernorrlands lån.

202 Jordbrukaren E. W. Norén i

Nyadal

203 Före detta skogsarbetaren Lars

Jonsson i Överturingen

204 Folkskolläraren John R. Ander son

i Sundsvall

205 Svarvaren K. J. Andersson i

Alfredshem

206 Statsrådet Gunnar Hedlund i

Rådom

207 Fabriksarbetaren Alf Andersson i

Nyhamn

208 Brukstjänstemannen Fridolf Jo hansson

i Lugnvik

209 Ombudsmannen Harald Kärrlan der

i Kyrkdal

210 Häradshövdingen Nils G. Fröding

i Sundsvall

Jämtlands län.

211 Skogsarbetaren Sigfrid Jonsson i

Ulriksfors

212 Hemmansägaren Helge Lindström

i Lockne

213 Sekreteraren Nils Agerbcrg i

Östersund

214 Ombudsmannen Birger Nilsson i

Östersund

215 Disponenten Nils Jönsson i Lockne
Västerbottens län.

216 Folkskolläraren Gösta Skoglund i

Umeå

217 Folkskollärarinnan Ragnhild

Sandström i Teg

218 Trämassearbetaren Oskar Åker ström

i Klemensnäs

219 Kommunalarbetaren Henning

Gustafsson i Skellefteå

220 Handlanden Uddo R. Jacobson i

Vilhelmina

221 Hemmansägaren J. Helmer Jo hansson

i Norrfors

222 Hemmansägaren Carl östlund i

Klutmarksby

Norrbottens län.

223 Folkskolläraren Ivar Jansson i

Kalix

224 Fru Hildur Ericsson i Luleå

225 Redaktören Helmer Holmberg i

Luleå

226 Gruvarbetaren J. O. Gavelin i

Malmberget

227 Fru Märta Boman i Prästholm

228 Bokhållaren John G. Löfroth i

Luleå

229 Sågverksarbetaren Olof \V. Wik lund

i Öjebyn

230 Landstingsmannen Harald Lars son

i Hedenäset

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos fröken Wetterström
samt herrar Gustafsson i Bogla,
Bark och Lundqvist frånvarande.

Herr Gustafsson i Bogla hade i en till
kammaren ingiven ansökan, som nu
upplästes, hemställt om ledighet från
riksdagsgöromålen innevarande dag.

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Nilsson i Kristinehamn
med samtliga avgivna eller 219
röster.

§ 6.

Vid nu företaget val av förste vice
talman blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga avgivna
eller 191 röster.

§ 7.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därvid herr Olsson i Mora
med samtliga avgivna eller 184 röster.

§ 8.

Herr TALMANNEN yttrade: Herr

ålderspresident, ärade kammarledamöter!
För det stora förtroende kammarens
ledamöter visat mig vid det nu förrättade
talmansvalet ber jag att få framföra
mitt varma tack. Därtill anmodad
tackar jag även å vice talmännens
vägnar.

Nr 1.

Lördagen den 10 januari 1953.

Jag är medveten om talmanskapets
ansvar och förpliktelser. Det skall bli
min strävan att söka fylla mina uppgifter
på det sätt kammaren har rätt
att vänta sig.

Min företrädare hade under sina
många år som talman tillvunnit sig hela
kammarens förtroende. Han hade lett
förhandlingarna under dessa många år
på ett föredömligt sätt, och de ledamöter
av denna kammare som då var
med får i fortsättningen rikliga tillfällen
att göra jämförelser. Jag befarar
att dessa kommer att utfalla till efterträdarens
nackdel. Jag utber mig emellertid
kammarens överseende med de
brister i olika avseenden, som det kommer
att visa sig att jag är behäftad med.
Jag kommer att behöva det överseendet
i rikt mått.

Jag förlitar mig slutligen på all den
hjälp, som jag säkert kan påräkna att
erhålla från de båda vice talmännens,
från sekreterarens och kansliets samt
från varje enskild kammarledamots sida.

§ 9.

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
den under § 4 här ovan omförmälda
ansökningen, vilken var av
följande lydelse:

För deltagande i Interneringsnämndens
sammanträde i Norrköping får
jag vördsamt anhålla om ledighet från
riksdagsgöromålen lördagen den 10 januari.

Bogla, Tenhult den 7 januari 1953.

Edvin Gustafsson.

Vidare föredrogs följande till kammaren
inkomna ansökan:

Undertecknade får härmed anhålla
om ledighet från riksdagsgöromålen
från den 12 januari till och med den 20
januari för deltagande i en session vid
Europarådet.

Stockholm den 10 januari 1953.

Walter Sundström.

Bertil von Friesen.

Adolf Wallentheim.

De föredragna ansökningarna biföllos
av kammaren.

§ 10.

Föredrogs åter det under § 3 här ovan
intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri
omförmälda fullmakterna, lägga protokollet
till handlingarna.

§ 11.

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs, och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren Gunnar
Britth med samtliga avgivna eller 187
röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Frans Severin. Ernst V. Staxäng.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att måndagen
den 12 innevarande månad kl.
11 fm. infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var
och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens äldste
närvarande representant, som seder -

Måndagen den 12 januari 1953.

Nr 1.

mera finge ombesörja den vidare ut- Kammarens ledamöter åtskildes härdelningen.
efter kl. 12.02 em.

Detta förslag blev av kammaren bi- In fidem

fallet. Gunnar Britth.

Måndagen den 12 januari.

Kl. 10.30 fm.

§ 1.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

Med översändande av bifogade läkarintyg
anhåller jag vördsamt att på
grund av sjukdom bliva befriad från
riksdagsarbetet under de närmaste dagarna.

Karin Wetterström.

Vid ansökningen var fogat följande
läkarintyg:

Att riksdagsledamoten Karin Wetterström,
Linköping, på grund av sjukdom
(med feber förenad luftrörskatarr) är
förhindrad att deltaga i riksdagsarbetet
fr. o. in. den 10 januari några dagar
framåt, intygas.

Linköping den 8 januari 1953.

O. Gellin,
legit. läkare.

Kammaren beviljade fröken Wetterström
ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 10 januari tills vidare.

Herr talmannen meddelade, att herr
Lundqvist, som var frånvarande vid
uppropet den 10 januari, senare samma
dag intagit sin plats i kammaren.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 13 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex
ledamöter att jämte talmannen och vice

talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 3.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum torsdagen
den 15 i denna månad företaga
val av ledamöter och påföljande dag val
av suppleanter i de ständiga utskotten
samt vid förstnämnda sammanträde
jämväl val av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.

§ 4.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren att [vid sammanträdena den
15 och den 16 i denna månad företaga
jämväl val av ledamöter respektive
suppleanter i kammarens allmänna beredningsutskott.

§ 5.

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls
av direktorn för Sigtunastiftelsen Olov
Hartman. Efter slutad gudstjänst begav
sig kammaren till rikssalen. Hans Maj:t
Konungen öppnade där riksdagen med
ett tal. Sedan första kammarens talman
härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:

Nr 1.

Måndagen den 12 januari 1953.

Eders Majestät!

1953 års riksdag, som i dag samlas
här på rikssalen till den högtidliga öppningsakten,
begynner sitt arbete under
samma svårbedömbara förhållanden,
som mött alla riksdagar efter det andra
världskrigets slut.

Vi må beklaga att den internationella
spänningen hittills icke kunnat elimineras;
att fortfarande den misstro råder
mellan skilda maktcentra varur det
kalla kriget härleder sig. Längre än till
att med beklagande konstatera detta faktum
och inrätta sig därefter sträcker
sig icke ett litet folks möjligheter.

Det svenska folket står emellertid
samlat bakom den mellanfolkliga politik
som de svenska statsmakterna av
hävd följt: att så långt det är oss möjligt
medverka till en ökad internationell
förståelse och att inskrida till behövande
folks materiella hjälp har varit
målsättningar för den svenska politiken,
och efter de framgångslinjerna
har vi kunnat utföra ganska aktningsvärda
insatser.

Bildandet av det Nordiska rådet utgör
ett vittnesbörd om att vi här i
Norden är beredda att i vår egen omgivning
praktisera den sortens samarbetspolitik,
som vi tror på även i vidare
sammanhang.

Men att vilja det bästa är inte nog i
vår tid. Vi måste även säkerställa oss
mot det värsta. Den utrikespolitiska
linje Konung och riksdag valt att följa
förutsätter att vårt försvar omhuldas
på allt sätt och så långt våra resurser
räcker till. Det råder inga delade meningar
hos vårt folk om att landets
självständighet och fullständiga yttre
och inre frihet är ett intresse som överskuggar
allt. När Eders Majestät förklarar
sig ha för avsikt att för riksdagen
framlägga förslag till ytterligare
stärkande av vårt försvar, kommer förvisso
andra kammaren att med positivt
intresse mottaga dessa förslag.

Jag anser mig kunna framhålla detta
så mycket hellre, som av Eders Majestäts
tal även framgått att riksdagen har

att motse förslag till en avsevärd förbättring
av folkpensionerna, bidragen
till ensamstående mödrar och invalider
med barn samt om införande av en obligatorisk
sjukförsäkring m. m. Det rör
sig här om de viktigaste fälten på den
sociala omvårdnadens område, där samhället
har en särskilt stor mission att
fylla i strävandena att skapa trygghet
åt vårt folk. Och trygghet utåt och inåt
är vad vi eftersträvar.

Med tillfredsställelse har vi alla kunnat
observera den stabilisering som
skett på samhällsekonomiens område i
vårt land. Det gäller nu att säkerställa
vad som uppnåtts. En fortsatt återhållsam
politik är nödvändig, dock under
aktgivande på produktionslivets betingelser.
Yi har en gång befriat oss från
arbetslöshetens gissel. Med all kraft
måste vi skydda oss mot en utveckling,
som leder ut i arbetslöshet.

Genom förra årets allmänna val ändrades
andra kammarens sammansättning
i avsevärd grad. En rad förtjänta
riksdagsledamöter, som under decennier
deltagit i kammarens arbete, har
med ålderns rätt dragit sig tillbaka. Nya
män och kvinnor har trätt i dessas
ställe.

Med uttalande av att denna andra
kammarens ändrade sammansättning
förvisso icke kommer att påverka kammarens
traditionellt omsorgsfulla prövning
av föreliggande förslag framför
jag å kammarens vägnar till Eders Majestät
dess undersåtliga vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1953/54, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1953 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades; och
åtskildes kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 13 januari 1953.

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr talmannen meddelade, att herr
Bark, som var frånvarande vid uppropet
den 10 januari, under gårdagen intagit
sin plats i kammaren.

§ 2.

Herr TALMANNEN yttrade: Angående
de val, som nu skall förrättas, vill jag
erinra, att det första valet, vilket avser
fyra ledamöter i talmanskonferensen,
skall liksom tidigare verkställas efter
upprop, varvid kammarens ledamöter
i tur och ordning avlämnar sina valsedlar
här vid talmansbordet. De följande
valen förrättas enligt den förenklade
metod, som infördes genom 1949 års
grundlagsändringar.

§ 3.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda: herr

Fast
» Hjalmarson
» Ohlin

» Pettersson i Dahl,
envar med 147 röster.

§ 4.

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN, som
anförde:

Herr talman! För vart och ett av de
följande valen vid detta plenum ber
jag att få avlämna en gemensam lista,
vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så många
personer, som det ifrågavarande valet
avser.

Den av herr andre vice talmannen
beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

Sjölin

Mårtensson i Uddevalla.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Sjölin och Mårtensson i Uddevalla utsedda
till kanslideputerade.

§ 5.

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos
kammaren.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Jacobsson i Igelsbo

Severin i Stockholm

Birke

Hall

Johansson i Mysinge

Andersson i Mölndal.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd; och förklarades
de personer, vilkas namn upptagits å
densamma, utsedda till kanslitillsättare.

§ 6.

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nihlfors

Netzén

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1953.

Interpellation ang. förhållandena inom

tionen, m. m.

von Setli

Andersson i Dunker.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd; och förklarades
de personer, vilkas namn upptagits å
densamma, utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 7.

Justerades protokollsutdrag angående
de under §§ 3—6 här ovan omförmälda
valen.

§ 8.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts den 12 innevarande januari
på rikssalen avlämnade

dels proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1953/54,

dels ock berättelse till 1953 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit; justitieombudsmannens

ämbetsberättelse;
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 9.

Interpellation ang. förhållandena inom
arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen,
m. m.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr GUSTAFSSON i Stockholm (s),
som anförde: Herr talman! Bland arbetstagarna
i vårt land väckte tillkomsten
av kungl. arbetarskyddsstyrelsen
och den nya arbetarskyddslagen 1949
förhoppningar om ökade möjligheter
till en effektivisering av arbetarskyddet.
Tyvärr måste vi i dag konstatera,
att dessa förhoppningar inte infriats.
På många arbetsplatser betraktar man

arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspek

från arbetarnas sida arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet
med ökail skepsis. Att den nu
tillämpade ordningen är behäftad med
allvarliga och för skyddsarbetets effektiva
bedrivande olycksdigra brister står
uppenbart för insiktsfulla med mångårig
erfarenhet från verksamhetsområden
utrustade personer inom de olika
fackförbundens ledningar.

Den nya lagen ger bl. a. den inspekterande
myndigheten befogenheter att
ålägga tredskande arbetsgivare utföra
skyddsanordningar o. d. Utan att
hemfalla till någon övertro på tvångsåtgärder
— tvärtom, den frivilliga överenskommelsen
om »Regler för den lokala
arbetarskyddsverksamheten», som
träffats mellan Landsorganisationen i
Sverige och Svenska arbetsgivareföreningen,
har tvivelsutan betytt avgjort
mera — tycks ändock en del yrkesinspektörer
hysa en närmast panisk förskräckelse
mot att tillämpa lagens bestämmelser
i berörda avseende, detta
trots att arbetsgivaren visat den mest
uppenbara nonchalans gentemot utfärdade
föreskrifter. Ett enda exempel må
anföras.

Vid ett företag med cirka 350 anställda,
där de mest elementära hygieniska
och för personalens trivsel nödvändiga
anordningar saknades, hade
yrkesinspektionen i över 20 års tid lämnat
arbetsgivaren ett otal muntliga och
vid 14 tillfällen skriftliga anvisningar
men utan resultat. Något föreläggande
från yrkesinspektionens sida har icke
gjorts trots lagens anvisningar. Till detta
kommer att yrkesinspektionens befattningshavare
i vissa fal! helt enkelt,
underlåter att ta kontakt med arbetarnas
representanter vid besök på arbetsplatsen.

På arbetarhåll frågar man sig vad
orsakerna är till den inom vissa —
långt ifrån alla — inspektionsdistrikt
nu tillämpade ordningen. Är det bristande
praktisk erfarenhet hos inspek -

Tisdagen den 13 januari 1953.

Nr 1.

Interpellation ang. en redogörelse för tillståndet inom arbetarskyddet, m. m.

törerna? Tillsättes dessa befattningshavare
med alltför stort hänsynstagande
till deras pappersmeriter, och tas icke
hänsyn till vederbörandes förutsättningar
att åstadkomma samarbete med arbetsgivaren
och arbetare? Är förhållandet
mellan arbetarskyddsstyrelsens
högsta ledning och de underordnade
tjänstemännen vad det borde vara?
Handläggningen av vissa utnämningsfrågor
inom styrelsen ger anledning till
misstanken att så icke är fallet. Inom
arbetarskyddet verksamma personer
har ifrågasatt huruvida icke en av orsakerna
till de otillfredsställande förhållandena
är att samarbetet mellan tillsynsmyndigheten
och yrkesinspektionens
befattningshavare på arbetsfältet
icke är tillfredsställande. Vidare ifrågasattes
huruvida yrkesinspektionen alltid
har det stöd från chefsmyndigheten,
som borde vara ett alla parters intresse.

Avsaknaden av ett direkt inflytande
från de berörda parternas — arbetsgivarnas
och arbetarnas — sida inom yrkesinspektionsdistrikten
anses av många
vara till skada för skyddsarbetet. Vad
än orsakerna må vara torde det stå
uppenbart, att de nuvarande förhållandena
icke är tillfredsställande och att
en ändring till det bättre med det snaraste
måste komma till stånd.

Då det för såväl de anställda som
för det stora flertalet arbetsgivare, vilka
lojalt följer givna föreskrifter och med
verkligt intresse arbetar för en effektiv
säkerhetstjänst, föreligger behov av ett
klarläggande, får jag med åberopande
av det anförda anhålla om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för socialdepartementet få rikta följande
frågor:

1. Har herr statsrådet uppmärksammat,
att förhållandena inom arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen
icke är tillfredsställande?

Om så är fallet:

2. Har herr statsrådet för avsikt att
snarast vidta åtgärder för åstadkommande
av rättelse?

3. Kan förslag förväntas om att den
av de sakkunniga år 1950 föreslagna
partsrepresentationen inom yrkesinspektionens
distrikt kommer att föreläggas
riksdagen?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10.

Interpellation ang. en redogörelse för
tillståndet inom arbetarskyddet, m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr GUSTAFSSON i Skellefteå (fp),
som yttrade: Herr talman! Frågan om
arbetarskyddet har länge intagit en central
ställning i det socialpolitiska arbetet.
Sedan den första förordningen om
förbud att i fabrikerna använda arbetare,
som icke uppnått 18 års ålder,
till nattarbete, för hundra år sedan
trädde i kraft har en rad lagstiftningsåtgärder
vidtagits för att skapa bättre
hushållning med människomaterialet.
Sedan arbetarskyddsnämnden genom
överenskommelse mellan DO och Arbetsgivareföreningen
bildades år 1942
och sedan arbetarskyddsstyrelsen och
den nya arbetarskyddslagen tillkom genom
riksdagsbeslut år 1948, borde också
organisation och lagstiftning gett tillräckligt
underlag för ett målmedvetet
praktiskt arbete.

Tyvärr förefaller det som om de förväntningar,
som knöts till 1948 års riksdagsbeslut
i arbetarskyddsfrågan, inte
skulle ha förverkligats. Under de senaste
åren har från arbetstagarpartens
sida vid upprepade tillfällen framförts
kritik mot vissa bestämda avsnitt inom
arbetarskyddet. Vid en LO-konferens i
maj 1952 framhölls bl. a. att kontakten
mellan de inspekterande och de anställda
är dålig, skyddsombuden efterfrågas
inte vid inspektionerna och erhåller
icke erforderligt stöd i sitt arbete.
Vidare gjordes gällande, att personalrummen
ägnas föga intresse, att
yrkesinspektionen är släpphänt och att
inledda ärenden icke fullföljes, varigenom
det förtroende, som är en nödvän -

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1953.

Interpellation ang. en redogörelse för tillståndet inom arbetarskyddet, m. m.

dig förutsättning för ett framgångsrikt
arbete, riskeras. Beträffande arbetarskyddsstyrelsen
framfördes klagomål
över ärendenas långsamma handläggning
och över att inga anvisningar till
stöd för säkerhetsarbetet utfärdades.

Då chefen för arbetarskyddsstyrelsen
tyvärr inte var närvarande vid konferensen
kunde denna kritik inte helt bemötas,
och någon överenskommelse om
bättre samarbete i fortsättningen kom
inte till stånd. I anslutning till denna
konferens har frågan gång på gång
tagits upp i dagspressen och i fackförbundens
organ utan att såvitt bekant
någon reaktion förmärkts från arbetarskyddsstyrelsens
sida.

Den kritik, som sålunda riktats mot
arbetarskyddet ger onekligen anledning
att ställa en del frågor. Är arbetarskyddsstyrelsens
organisation ändamålsenlig?
År resurserna tillräckligt
stora för att verksamheten skall bli effektiv?
Är samarbetet mellan arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen
å ena sidan och arbetstagarnas representanter
och deras organ å andra sidan
tillfredsställande? Får partrepresentationen
i arbetarskyddsstyrelsen
enligt författningen och i praktiken
tillfälle att behandla viktiga problem
av principiell räckvidd, som uppstår i
den praktiska verksamheten? Är utbildningen
av yrkesinspektörerna alltför
ensidigt inriktad på tekniskt kunnande?
Finns tillgång till annan expertis,
som är nödvändig på grund av
olycksfallens orsaker, och kan yrkesinspektörerna
påräkna erforderligt
stöd i sitt arbete från arbetarskyddsstyrelsens
sida?

Olycksfallens antal, som vid början
av 1940-talet var omkring 200 000 per
år, har nu ökat till cirka 300 000. Arbetarskyddet
är således ur såväl humanitära
som ekonomiska synpunkter alldeles
för viktigt för att en ihållande
och genom talrika exempel dokumenterad
kritik skall lämnas utan avseende.
Det är angeläget, att en undersökning

kommer till stånd och att en redogörelse
lämnas för tillståndet inom arbetarskyddet
och för de åtgärder, som
planeras för att rätta till rådande missförhållanden.

Med stöd av vad jag här anfört får
jag anhålla om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
socialdepartementet få framställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet lämna en redogörelse
för tillståndet inom arbetarskyddet
och för de åtgärder som planeras
för att rätta till rådande missförhållanden? Denna

anhållan bordlädes.

§ It.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj :ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen:

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1952/53;

nr 4, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 19 kap. 4 § lagen
den 18 juni 1926 (nr 326) om delning
av jord å landet m. m.;

nr 5, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 255 § sjölagen och
lag angående ändrad lydelse av 4 § 5
mom. lagen den 5 juni 1936 (nr 277)
i anledning av Sveriges tillträde till
1924 års internationella konvention rörande
konossement;

nr 7, med förslag till lag om ändring
i 17 kap. handelsbalken;

nr 8, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med
riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet;

nr 9, med förslag till lag om ändring
i lagen den 13 mars 1942 (nr 87) med
särskilda bestämmelser angående statsoch
kommunalmyndigheterna och deras
verksamhet vid krig eller krigsfara
m. m.; och

nr 10, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 10 § 1 mom. sinnessjuklagen
den 19 september 1929 (nr 321).

Torsdagen den 15 januari 1953.

Nr 1.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 12.

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen

nr 1, av herr Lindberg, om förbättrad
löneställning för förrådsunderofficerare
vid försvarsområdena, m. m.;

nr 2, av herr Lindberg, om tilläggspremie
åt de kadetter, som genomgingo
arméns kadettskolas vinterkurs 1951—
1952;

nr 3, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., om utredning och förslag angående
minskning av försvarsutgifterna;

nr 4, av herr Holmberg, angående
ordnandet av trafiken mellan Seskarö
och fastlandet;

nr 5, av herr Lindberg, angående en
allsidig utredning av gällande skattesystem; nr

6, av herr Dickson, om upphävande
av 5 kap. 3 § förordningen angående
försäljning av rusdrycker;

nr 7, av herr Dickson, angående änd -

ring av bestämmelserna rörande försäljning
inom landet av porter och Öl,
klass III, m. m.;

nr 8, av herr Ericsson i Näs in. fl.,
angående ändring av tidsangivelserna i
riksdagstrycket; och

nr 9, av herr Ericsson i Näs in. fl.,
angående utredning om införande av
högertrafik i Sverige.

Dessa motioner bordlädes.

§ 13.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj ds proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under hudgetåret 1953/54,
samt proposition nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1952/53, skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.35 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Torsdagen den 15 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

t enlighet med kammarens därom den
12 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val förrättas av dels ledamöter
i de ständiga utskotten, dels revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under innevarande
år, jämte suppleanter för dessa
revisorer, dels ock ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott; och
verkställdes först val av ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid yttrade herr TALMANNEN:
Vid vart och ett av valen kommer
att enligt bestämmelserna i § 75 riksdagsordningen
företes en »gemensam
lista», vilken godkänts av de av kammaren
utsedda ledamöterna i talmanskonferensen.

Jag kommer att framställa proposition
å godkännande av listan och förklara
därå upptagna personer valda, såvida
ej val med slutna sedlar begäres av
så stort antal ledamöter, som angives i
nämnda § 75 riksdagsordningen, i vilket
fall val med slutna sedlar skall äga
rum vid ett följande sammanträde.

2 — Andra kammarens protokoll 1953. Nr 1.

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1953.

Härefter lämnades på begäran ordet
till

Herr SEVERIN i Stockholm, som anförde:
Herr talman! För vart och ett
av de val som vid detta plenum skall
företagas ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr Severin i Stockholm för
val av ledamöter i utrikesutskottet avlämnade
listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Ward

Ohlin

Fast

Olsson i Gävle
Hjalmarson
Svensson i Ljungskile
Hall

Pettersson i Dahl.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med
anmälan om samma val.

§ 2.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hallén

von Friesen

Fast

Norén

Håstad

Swedberg

Spångberg

Pettersson i Norregård
Jonsson i Haverö
Olsson i Mora.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i statsutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ward

Malmborg i Skövde
Bergström
Andersson i Malmö
Skoglund i Doverstorp
Ståhl

Mårtensson i Uddevalla

Rubbestad

Wallentheim

Svensson i Ljungskile

Lindholm

Eriksson i Sandby

Staxäng

Elmén, fröken

Johansson i Mysinge.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i statsutskottet.

§ 4.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Olsson i Gävle
Kristensson i Osby
Orgård
Sundström

Torsdagen den 15 januari 1953.

Nr 1.

Hagberg i Malmö

Sjölin

Olofsson

Jonsson i Skedsbygd

Brandt

Kollberg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bankoutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
eu lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Severin i Stockholm
Schmidt

Nilsson i Landskrona

Sköldin

Nygren

Gustafson i Göteborg
Gavelin

Persson i Norrby.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bankoutskottet.

§ 6.

Anställdes val av ledamöter i första
lagutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Lindberg
Rylander
Landgren
Öberg, fröken
Gezelius

Gustafsson i Borås
Skoglund i Umeå
Johansson i Norrfors.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.

§ 7.

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Norrköping, fru
Jacobsson i Igelsbo
Nilsson i Göteborg
Västberg, fru
Hagård

Sandström, fru
Lundberg

Carlsson i Bakeröd.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i tredje
lagutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Löbbo
Åhman

Andersson i Mölndal

Johansson i Torp

von Seth

Nyberg

Levin

Andersson i Dunker.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i tredje lagutskottet.

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1953.

i 9.

Anställdes val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafson i Dädesjö
Johnsson i Kastanjegården
Jacobson i Vilhelmina
Andersson i Hyssna
Hseggblom
Antby

Jonsson i Järvsand

Pettersson i Dahl

Eriksson i Hallstahammar, fru

Ahlsten.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Anställdes val av dels sex revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under innevarande
år, dels ock sex suppleanter
för dessa revisorer.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista med partibeteckningen »Gemensam
lista» av följande utseende:

Sedan herr talmannen, för kammaren
uppläst denna lista, blev densamma av
kammaren godkänd; och förklarades
hava blivit utsedda till revisorer herrar
Olsson i Gävle, Boman i Kieryd, Andersson
i Löbbo, Bergström, Staxäng
och Utbult samt till suppleanter för
dem respektive herrar Severin i Stockholm,
Jacobsson i Igelsbo, Lindberg,
Nilsson i Göteborg, von Seth och Swedberg.

§ IT

Anställdes val av ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott.

Herr Severin i Stockholm avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafsson i Bogla
Sjöstrand, fru
Svensson i Alingsås
Johansson i Kalmar
Dickson

Nordkvist i Kalmar
Svedberg, fru
Jönsson i Rossbol
Allard

Christenson i Malmö

Kärrlander

Sehlstedt

Nilsson i Bästekille
Hammar
Adolfsson
Netzén

Riksdagsman Olsson, G. A., Gävle	Riksdagsman Severin, F. F., Stockholm
Riksdagsman Boman, K. E. R., Kieryd, Stora Hultrum	Riksdagsman Jacobsson, E. E., Igelsbo, Tobo
Riksdagsman Andersson, K. A. M., Löbbo, Smålandsstenar	Riksdagsman Lindberg, C. A. E., Stockholm
Riksdagsman Bergström, K. A. E., Hälsingborg	Riksdagsman Nilsson, C. 0., Göteborg
Riksdagsman Staxäng, E. V., Staxäng, Brodalen	Riksdagsman von Seth, T. G., Bratteborg
Riksdagsman Utbult, K. B., öckerö	Riksdagsman Swedberg, G. R., Örebro

Torsdagen den 15 januari 1953.

Nr 1.

Bark

Nestrup

Engkvist

Braconier.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i allmänna beredningsutskottet.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—11 här ovan omförmälda
valen.

§ 13.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kung!. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1953 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 14.

Föredrogos var efter annan och hänvisades
till behandling av lagutskott
följande Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande propositioner:

nr 4, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 19 kap. 4 § lagen
den 18 juni 1921! (nr 326) om delning
av jord å landet m. in.;

nr 5, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 255 § sjölagen och lag
angående ändrad lydelse av 4 § 5 mom.
lagen den 5 juni 1936 (nr 277) i anledning
av Sveriges tillträde till 1924
års internationella konvention rörande
konossement;

nr 7, med förslag till lag om ändring
i 17 kap. handelsbalken;

nr 9, med förslag till lag om ändring
i lagen den 13 mars 1942 (nr 87) med
särskilda bestämmelser angående statsoch
kommunalmyndigheterna och deras
verksamhet vid krig eller krigsfara
m. m.; och

nr 10, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 10 § 1 mom. sinnessjuklagen
den 19 september 1929 (nr 321).

§ 15.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 8, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Ingvar Lindell
att under innevarande riksdag utöva
den befattning med riksdagsärenden
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet; och

skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 16.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid .

till statsutskottet motionerna:
nr 1 och 2 av herr Lindberg;
nr 3 av herr Hagberg i Stockholm
in. fl.; och

nr 4 av herr Holmberg;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 5 av herr Lindberg; samt
nr 6 och 7 av herr Dickson;

till bankoutskottet motionen nr 8 av
herr Ericsson i Näs in. fl.; samt

till behandling av lagutskott motionen
nr 9 av herr Ericsson i Näs m. fl.

§ 17.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1952 av dem verkställda
granskning av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning för tiden 1 juli
1951—30 juni 1952.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 19.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombuds -

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1953.

Interpellation ang. utformningen av bestämmelserna om Radiotjänsts programverk
samhet såvitt angår publicering av namn i vissa fall, m. m.

mannens till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 20.

Föredrogs den av herr Gustafsson i
Stockholm vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för socialdepartementet angående förhållandena
inom arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen, m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21.

Föredrogs den ay herr Gustafsson i
Skellefteå vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för socialdepartementet angående en
redogörelse för tillståndet inom arbetarskyddet,
in. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 22.

Interpellation ang. utformningen av bestämmelserna
om Radiotjänsts programverksamhet
såvitt angår publicering av
namn i vissa fall, m. m.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr GUSTAFSSON i Borås (fp), som
anförde: Herr talman! Det torde vara
en ganska allmänt utbredd uppfattning,
att personer som åtalas för vissa
förseelser icke bör utsättas för onödig
publicitet. Tidningspressen har också
sökt att positivt medverka till upprätthållande
av denna praxis. Det heter sålunda
i Publicistklubbens publiceringsregler:
»Pröva noga om icke publicering
kan ske utan att namnet på en för
brott dömd, särskilt villkorligt, utsättes.
Namn bör icke publiceras vid
förstagångsbrott, där villkorlig dom

kan väntas.» Tidningarna torde ganska
strikt hålla sig till detta, även om en
och annan onödig publicering av namn
kommer till stånd.

Samma återhållsamhet, när det gäller
detta spörsmål, ålägger sig även det
andra stora organet för nyhetsförmedling
och påverkan, nämligen radion. I
stort sett präglas radions arbete av omdöme,
vederhäftighet och en strävan att
bjuda på kulturella och mera underhållningsbetonade
inslag. Undantag förekommer
här liksom i andra sammanhang
och jag vill peka på ett. I »Dagens
revy» fredagen den 12 december 1952
fanns en kuplett, som handlade om
rättegången mot direktör Per Jacobson
i Stockholm samt dennes ställning till
Filadelfiaförsamlingen. Här citeras ett
avsnitt ur kupletten:

»Sankte Per han skakar på peruken
när han ser hur Guds barn bär sig åt.

Men hur är det nu med Rörstrandsgatan
?

Är den verkligen den smala stig?

Som dom brukar vandra

Petrus och dom andra

som gått in för andens kalla krig.

Petrus — på en samvetsfråga
blev han eld och låga
Jacobson?

Dä han nu kanske lärt sig framför rättens
skrank

kan vara något just för våran bank.»

I och för sig torde detta smakprov
inte vara särskilt tilltalande för någon.
Det bör sägas för tydlighetens skull:
Alla som deltar i det offentliga livets
arbete av olika slag får finna sig i både
förargliga och oförargliga skämt, men
den i visan gjorda anspelningen på den
åtalades religiösa tillhörighet är prov
på exakt det som Publicistklubben i en
annan av sina regler sagt ifrån icke
bör förekomma: »Framhäv icke i rubriker
eller på annat sätt misstänkta, anhållna,
häktade eller dömda personers

Torsdagen den 15 januari 1953. Nr 1.

Interpellation ang. tillstånd att använda myxomatos för bekämpande av vildkaninstammen
på Gotland.

ras eller nationalitet, yrkesbeteckningar,
politiska eller religiösa ståndpunkter,
om det är för saken ovidkommande.»
En del tidningar hade i det här påtalade
fallet icke iakttagit denna regel,
men det kan ju knappast vara något
skäl till att låta personer ytterligare
schavottera i ett radioprogram, på
bästa sändartid och där miljoner lyssnar.
Till saken hör ju dessutom att
Stockholms rådhusrätt helt frikände
den åtalade, och hovrätten har dömt
till villkorlig dom.

För granskning av Radiotjänsts programverksamhet
tillsatte Kungl. Maj :t
år 1936 radionämnden, bestående av
representanter från skilda kulturintressen
och olika folklager i Sverige. Denna
nämnd skall enligt ett beslut från år
1947 bestå av 24 ledamöter, som utses
av Kungl. Maj :t för viss tid. Denna
nämnd skall granska de allmänna riktlinjer
efter vilka verksamheten planlägges
och bedrives. Nämnden har att
syssla med granskning i efterhand, men
har icke befogenhet att ta direkt befattning
med det löpande programarbetet.

Det finns anledning att fråga om det
icke finns några instruktioner för radioprogrammen
som klart diskvalificerar
programpunkter av det slag som jag
här anfört. Har ingen instans möjligheter
att göra uttalanden av sådan art,
att återupprepningar i görligaste mån
undvikes? När det gäller den påtalade
programpunkten är jag fullt medvetén
om svårigheterna, eftersom den, enligt
uppgift, kommer till först under den
dag den framföres.

Med stöd av vad ovan anförts anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet framställa
följande frågor:

1. Anser statsrådet att de bestämmelser
som finns för Radiotjänsts programverksamhet
— i berörda hänseende
— är utformade på lämpligaste sätt

för att i görligaste mån undvika att
t. ex. åtalade personer, som av allt att
döma kommer att få högst villkorlig
dom, icke onödigtvis får schavottera i
radioprogrammen ?

2. Är statsrådet i tillfälle meddela
vilka erfarenheter som gjorts beträffande
radionämndens arbete i detta
och eventuellt liknande spörsmål?

Denna anhållan bordlädes.

§ 23.

Interpellation ang. tillstånd att använda
myxomatos för bekämpande av vildkaninstammen
på Gotland.

Ordet lämnades på begäran till

Herr SVENSSON i Stenkyrka (bf), som
yttrade: Herr talman! År 1907 inplanterades
på enskilt initiativ vildkaninen
på Gotland för att öka tillgången på
jaktbart villebråd. Detta har emellertid
visat sig vara en björntjänst åt den gotländska
landsbygdens näringsliv. Kaninstammen
har nämligen ökat i så stor
utsträckning, att vildkaninen numera
blivit en verklig landsplåga för Gotland.
Redan i mitten på 1920-talet förekom
allvarliga klagomål över vildkaninernas
härjningar och sedan dess har deras
skadeverkningar på såväl jordbruk och
skogsbruk som trädgårdsskötsel blivit
alltmer omfattande. Under de stränga
vintrarna i början på 1940-talet decimerades
kaninstammen, men efter några år
var den lika stor som förut. Jordbruket
drabbades först av kaninernas skadegörelse;
i vissa socknar har vid skilda
tidpunkter flera tiotal hektar åkerjord
med växande gröda totalförstörts och
än mer vidsträckta åkermarker delvis
förstörts. Även skogen har utsatts för
åverkan av kaninerna och på senare tid
har skogsplanteringarna härjats i stor
utsträckning. Inom vissa trakter av Gotland
är det för närvarande omöjligt att
utföra skogsodlingar. Då detta i stort
sett utgör den enda föryngringsmetoden

24 Nr 1. Torsdagen den 15 januari 1953.

Interpellation ang. tillstånd att använda myxomatos för bekämpande av vildkaninstammen
på Gotland.

lamslås därigenom en rationell skogsvård.

Omfattande inventeringar av skadegörelsen
på åkerjorden, trädgårdarna
och skogen har utförts och dessa undersökningar
visar skrämmande resultat.
Som exempel kan nämnas, att inom de
värst härjade områdena av de gotländska
skogarna, vilka omfattar 53 procent
av den produktiva skogsmarken, icke
mindre än 63 procent av de senaste
årens skogsplanteringar blivit angripna
av vildkaninerna. En stor del av dessa
är totalt spolierade.

Jakt på vildkaninerna har bedrivits
i stor omfattning, men jakten har visat
sig vara absolut otillräcklig för att minska
kaninstammen. Skottpengar har betalats
såväl av landstinget som av kommunerna,
och särskilda kaninjägare har
tidvis varit anställda. Åtgärder har också
vidtagits för att stimulera konsumtionen
av kött från vildkaninerna. Trots
detta har kaninstammen endast fortsatt
att öka. Då jakten visat sig vara en
otillfredsställande metod för minskning
av kaninstammen, har de ansvariga myndigheterna
på Gotland under de senaste
åren på olika sätt sökt få till stånd effektiva
utrotningskampanjer, men några
resultat av dessa strävanden har tyvärr
inte uppnåtts. Vildkaninfaran är alltjämt
lika aktuell. Översvämningarna i
myrarna på Gotland i höstas har haft
den verkan, att kaninerna där flyttat till
torrare marker och följaktligen invaderat
nya områden. Skadegörelsen på liöstsådda
grödor, på skogsodlingarna och
i trädgårdarna fortsätter i oförminskad
omfattning.

Efter särskilda undersökningar, varvid
både svenska och utländska metoder
för bekämpande av vildkaninerna prövats,
utarbetades ett förslag till utrotning
av kaninstammen, vilket byggde
på användning av ett virus »myxomatos».
Detta förslag har mottagits med
stort intresse av den gotländska landsbygdsbefolkningen.
Vid sammanträde

med representanter för praktiskt taget
samtliga gotländska kommuner samt för
myndigheter och organisationer på Gotland
i november 1950 enades man om
att tillstyrka användningen av den
nämnda metoden. Länsstyrelsen i Gotlands
län inlämnade den 9 januari 1951
en skrivelse till Iiungl. Maj:t, vari bl. a.
begärdes tillstånd att få använda myxomatos,
i syfte att få till stånd en verkligt
effektiv kampanj för utrotningen av
vildkaninen på Gotland. Vid remissbehandlingen
av länsstyrelsens förslag har
de myndigheter som företräder jordbruk
och skogsbruk understrukit att extraordinära
åtgärder är nödvändiga för att
komma till rätta med vildkaninernas
skadegörelse. Däremot har statens veterinärmedicinska
anstalt ställt sig tveksam
till användningen av myxomatos.
Något beslut i ärendet har Kungl. Maj:t
ännu icke meddelat.

Då vildkaninfaran alltjämt är synnerligen
aktuell och stor risk finns för att
vildkaninerna kommer att sprida sig till
nya områden av de gotländska markerna,
är det synnerligen angeläget att åtgärder
snarast vidtages, som möjliggör
en effektiv bekämpning av vildkaninstammen.
Enligt sakkunskapens mening
skulle användningen av myxomatos
medge en dylik effektiv bekämpning.

Med anledning av vad som sålunda
anförts hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet få framställa
följande fråga:

År statsrådet i tillfälle att meddela
huruvida beslut av Kungl. Maj:t kan
väntas inom en nära framtid beträffande
länsstyrelsens i Gotlands län hemställan
angående tillstånd att bl. a. använda
myxomatos i syfte att bekämpa vildkaninstammen
på Gotland?

Denna anhållan bordlädes.

§ 24.

Ordet lämnades på begäran till

Torsdagen den 15 januari 1953.

Nr 1.

Herr ANDRE VICE TALMANNEN, som
anförde: Herr talman! Jag tillåter mig
hemställa, att andra kammaren måtte
besluta att utse suppleanter i de ständiga
utskotten till ett antal av aderton
i konstitutionsutskottet, bevillningsutskottet
och jordbruksutskottet, tjugosex
i statsutskottet samt sexton i vart och
ett av de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta. Slutligen får jag
hemställa, att kammaren måtte besluta
att utse tjugosex suppleanter i kammarens
allmänna beredningsutskott.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 25.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens andra
kammare samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta kammarens kcmslipersonal,
den 13 januari 1953.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens
kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist och fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till
notarie:

hovrättsarkivarien, jur. kand. Nils G.
H. Liliequist;

förste stenografer:

f. d. tullkontrollören Agnar Michal,

f. d. förste byråsekreteraren Erland
N. Dahlén,

byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimbiirger
samt

sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman;

stenografer:
jur. kand. Göte Falilin,
byråsekreteraren, jur. kand. John W.
Löf,

redaktören C. O. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

e. o. förste byråsekreteraren, jur.
kand. Gustaf A. H. Titz,

hovrättsassessorn, jur. kand. Per G.
Bergsten,

fru Signhild Elfner,

Stig A. L. Ekermann,
civilingenjören S. P. Olof Dopping,
pol. mag. Lars A. Nilsson,

Knut Nilson,

tingsnotarien, jur. kand. Brit-Marie
Ericsson,

Bengt E. Lundin och

fil. stud. Bertil R. Palmquist;

förste kanslist:
fru Ebba Ihrman; samt
kanslister:

f. d. överkontrollören A. Helmer
Gärdin,

e. o. byråsekreteraren, jur. kand. K.
Allan Löfgren,

fru Eva Särnmark,
jur. stud. Johnny Sköldvall och
sekreteraren, jur. kand. Sune K. Johansson.

På därom gjord framställning beviljades
hovrättsassessorn Per G. Bergsten
på grund av offentligt uppdrag ledighet
tills vidare, och förordnades jur. stud.
Johnny Sköldvall att under tiden uppehålla
Bergstens stenografbefattning.
Med tillsättande av den återstående
kanslisttjänsten och reservstenografbefattningarna
skulle anstå till dess stenografprov
blivit anställda.

Det skulle åligga de hos kammaren
anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att
föra kammarens diarier.

Här skulle antecknas att på särskild
anmodan följande tjänstemän redan ti -

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1953.

digare inträtt i tjänstgöring hos kammaren,
nämligen den 10 innevarande
januari Liliequist såsom notarie, Falilin
och Löf såsom stenografer samt
Palmquist såsom kanslist, den 7 januari
fru Särnmark såsom kanslist ävensom
den 2 januari fru Ihrman såsom förste
kanslist och Gärdin såsom kanslist.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån
så ske kunde utföra jämväl annan
tjänstgöring hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem
Gunnar Britth.

§ 26.

Herr talmannen meddelade, att fröken
Wetterström, som vid kammarens
sammanträde den 10 januari med läkarintyg
styrkt sig tills vidare vara
hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
under gårdagen intagit sin plats i
kammaren.

§ 27.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen nr

3, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 11 juni 1915 (nr
219) om avbetalningsköp, m. m.;

nr 11, med förslag till lag om ändrad
lydelse av av 7 kap. 24 § vattenlagen;

nr 12, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 11 juni 1937 (nr 339) om
mödrahjälp;

nr 13, med förslag till förordning om
fortsatt tillämpning av förordningen
den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska
bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar;

nr 14, med förslag till lag om ändring
i bidragsförskottslagen den 11 juni
1943 (nr 382), m. m.;

nr 15, med förslag till lag om höjning
av folkpensioner m. in.;

nr 16, med förslag till förordning om

ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469);

nr 17, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 19 § lagen den 30
juni 1943 (nr 436) om vägnämnder och
länsvägnämnder; och

nr 18, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den
12 maj 1950 (nr 164) angående rätt för
Konungen att förordna om uttagande av
antidumping- och utjämningstullar.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 28.

Till bordläggning anmäldes riksdagens
revisorers berättelse över den år
1952 av dem verkställda granskningen
angående statsverket samt riksdagens
år 1952 församlade revisorers berättelse
angående riksbanken.

§ 29.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:

nr 10, av herrar Senander och Hagberg
i Stockholm, angående uppsägning
av Sveriges medlemskap i Unesco;

nr 11, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
om beredande av ökat utrymme åt personval
inom det proportionella valsystemets
ram;

nr 12, av herr Gustafson i Dädesjö
m. fl., om skyndsam utredning rörande
ombyggnad av bandelen Norraryd—
Kvarnamåla till normalspår;

nr 13, av herrar Nyberg och Andersson
i Ronneby, om ökad pension åt
överstelöjtnanten H. G. Hainer;

nr 14, av herr Nyberg, om uppflyttning
i högre lönegrad av vissa befattningshavare
vid Karlskrona kustartilleriregementes
kassaförvaltning;

nr 15, av herr Netzén m. fl., om inrättande
av en professur i ekonomisk
historia vid universitetet i Lund;

nr 16, av herr Hjalmarson in. fl., om
upphävande av lagen om investeringskonto
för skog, m. m.;

nr 17, av herr Hjalmarson in. fl., om
avskaffande av kvarlåtenskapsskatten;

Fredagen den 16 januari 1953.

Nr 1.

nr 18, av herr Lundberg, om avskaffande
av investeringsavgiften;

nr 19, av herr Hansson i Skegrie, angående
spärrning av rätten till inteckning
i fastighet, som är föremål för
byggnation med kommunal borgen;

nr 20, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
om viss utvidgning av den sociala arrendelagstiftningen
m. in.;

nr 21, av herrar Johansson i Stockholm
och Holmberg, om ändring av bestämmelserna
om ersättning åt oskyldigt
häktade eller dömda in. fl.;

nr 22, av herr Hansson i Skegrie
m. fl., om åtgärder fär främjande av
upplagring av drivmedel för traktorer
hos jordbrukare;

nr 23, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om rätt för vissa elever vid landets
läroanstalter att åtnjuta rabatt å
statens järnvägars busslinjer; och
nr 24, av herr Lindberg, angående ef -

fektivisering av förberedelserna till arbeten
för motverkande av arbetslöshet.

Dessa motioner bordlädes.

§ 30.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1953/
54, och nr (2, angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1952/53, skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

§ 31.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.20 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Fredagen den 16 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2.

1 enlighet med kammarens därom
den 12 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val verkställas av suppleanter
i de ständiga utskotten och kammarens
allmänna beredningsutskott;
och företogs först val av suppleanter i
utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! För vart
och ett av de val som skall företagas
vid detta plenum ber jag att få avlämna
en gemensam lista, vilken godkänts av

de av kammaren valda ledamöterna i
talmanskonferensen. Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
för val av suppleanter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Hallén

Kristensson i Osby
Wallentheim
Andersson i Malmö
Skoglund i Doverstorp
von Friesen
Edberg

Jonsson i Skedsbygd.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de per -

Nr 1.

Fredagen den 16 januari 1953.

soner, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

§ 3.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Larsson i Julita

Nordkvist i Kalmar

Gustafsson i Bogla

Svedberg, fru

Nilsson i Gbingegården

Hammar

Edberg

Larsson i Luttra

Bark

Hamrin

Wallin, fru

Adamsson

Wetterström, fröken
Rimås

Andersson i Brämhult
Andersson i Linköping
Olsson, fröken
Dahlén.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ -1.

Verkställdes val av suppleanter i
statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hall

Widén

Åkerström

Hoppc

Kyling

Wedén

Petterson i Degerfors

Onsjö

Thapper

Nihlfors

Jansson i Kalix

Persson i Växjö

Birke

Gustafsson i Skellefteå
Hansson i Skegrie
Ericsson i Luleå, fru
Svensson i Alingsås
Löfroth

Gustafsson i Stockholm
Hjalmarson
Karlsson i Olofström
Vinge, fröken
Blidfors

Svensson i Stenkyrka

Almgren

Ager, fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i statsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av suppleanter i bevillningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Allard

Strandh

Kärrlander

Wiklund

Edström

Åqvist

Henriksson

Vigelsbo

Eriksson i Stockholm, fru
Christenson i Malmö
Engkvist

Persson i Appuna
Nilsson i Svalöv
Anderson i Sundsvall

Fredagen den 16 januari 1953.

Nr 1.

Jansson i Aspeboda
Asp

Andreasson
Gustafson i Göteborg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 0.

Anställdes val av suppleanter i
bankoutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Kalmar
Åqvist

Malmborg i Stockholm
Andersson i Ronneby
Magnusson
Carlsson i Tibro
Sehlstedt

Jönsson i Rossbol
Andersson i Alfredshem
Löfgren

Severin i Gävle
Mellqvist

Nordqvist i Karlskoga
Boija

Hansson i Önnarp
Skoglund i Umeå.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bankoutskottet.

§ 7.

Verkställdes val av suppleanter i
första lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hedqvist
Liljedahl, fröken

Johansson i Skövde, fru

Östrand

östlund

Norrby

Ekström

Larsson i Luttra
Jacobsson i Sala
Larsson i Stockholm
Löfqvist, fru

Eriksson i Stockholm, fru

Fröding

Helén

Andersson i Björkäng
Lundqvist.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i första lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av suppleanter i andra
lagsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Alfredshem

Höjer, fröken

Odhe

Svensson i Göteborg

Ewerlöf, fru

Sjöstrand, fru

Bengtsson i Varberg

Ericsson i Näs

Sandell, fröken

Rimmerfors

Johansson i Södertälje

Fredriksson

Cassel

Königson

Larsson i Hedenäset
Eriksson i Ängelholm.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i andra lagutskottet.

Nr 1.

Fredagen den 16 januari 1953.

§ 9.

Verkställdes val av suppleanter i
tredje lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Jansson i Hällefors
Utbult

Torbrink, fru
Persson i Appuna
Boman, fru
Nestrup

Andersson i Ryggestad
Hansson i Skegrie
Bengtsson i Halmstad
Carlsson i Stockholm
Lindström
Persson i Tandö
Munktell
Kilsmo

Jansson i Benestad
Nilsson i Östersund.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i tredje lagutskottet.

1 10.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ekdahl

Svensson i Ljungskile

Larsson i Julita

Netzén

Agerberg

Utbult

Lindström

Svensson i Vä

Andersson i Essvik

Mårtensson i Smedstorp

Lindskog, fru

Arweson

Eliasson

Widén

Adolfsson

Jönsson i Gärds Köpinge
Johansson i Västervik
Stenberg.

Sedan herr talmannen uppläst denna
lista, blev den av kammaren godkänd,
och förklarades de personer, vilkas
namn upptagits å listan, utsedda till
suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 11.

Verkställdes val av suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Ronneby

Löfroth

Östrand

Bengtsson i Halmstad
Karlsson, fröken
Anderson i Sundsvall
Andersson i Linköping
Hansson i önnarp
Svensson i Göteborg
Johansson i Lugnvik
Ekström

Andersson i Essvik
Svensson i Krokstorp
Nelander
Ericsson i Näs
Wiklund

Andersson i Ryggestad
Andrén, fru
Wallin, fru

Nilsson i Göingegården

Jacobsson i Sala

Boija

Adamsson

Jansson i Benestad

Arweson

Stenberg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i allmänna beredningsutskottet.

Fredagen den 16 januari 1953.

Nr 1.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—11 här ovan omförmälda
valen.

§ 13.

Föredrogos var efter annan följande
Kung]. Maj å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades
därvid

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

3, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 11 juni 1915 (nr
219) om avbetalningsköp, m. m.;

nr 11, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 7 kap. 24 § vattenlagen; och
nr 12, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 11 juni 1937 (nr 339) om
mödrahjälp;

till bevillningsutskottet propositionen
nr 13, med förslag till förordning om
fortsatt tillämpning av förordningen
den 11 maj 1951 (nr 230) med provisoriska
bestämmelser om särskilda investeringsfonder
för ersättande av förlorade
inventarier och lagertillgångar;

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

14, med förslag till lag om ändring
i bidragsförskottslagen den 11 juni
1943 (nr 382), m. m.;

nr 15, med förslag till lag om höjning
av folkpensioner m. in.;

nr 16, med förslag till förordning om
ändring i folkbokföringsförordningen
den 28 juni 1946 (nr 469); och

nr 17, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 19 § lagen den 30
juni 1943 (nr 436) om vägnämnder och
länsvägnämnder; samt

till bevillningsutskottet propositionen
nr 18, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den
12 maj 1950 (nr 164) angående rätt för
Konungen att förordna om uttagande
av antidumping- och utjämningstullar.

§ 14.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till utrikesutskottet motionen nr 10,
av herrar Senander och Hagberg i
Stockholm;

till konstitutionsutskottet motionen
nr 11 av herr Ericsson i Näs m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 12 av herr Gustafson i Dädesjö
in. fl.;

nr 13 av herrar Nyberg och Andersson
i Ronneby;

nr 14 av herr Nyberg; och
nr 15 av herr Netzén in. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 16 och 17 av herr Hjalmarson
in. fl.; samt

nr 18 av herr Lundberg;
till behandling av lagutskott motionerna: nr

19 av herr Hansson i Skegrie;
nr 20 av herr Ericsson i Näs m. fl.;
och

nr 21 av herrar Johansson i Stockholm
och Holmberg;

till jordbruksutskottet motionen nr 22
av herr Hansson i Skegrie m. fl.; samt
till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 23 av herr
Gustafsson i Borås m. fl.

Vid härefter skedd föredragning av
motionen nr 24 av herr Lindberg, angående
effektivisering av förberedelserna
till arbeten för motverkande av
arbetslöshet lämnades på begäran ordet
till

Herr LINDBERG (s), som anförde:
Herr talman! Jag anhåller att motionen
nr 24 måtte få uppdelas i två motioner,
den ena likalydande med den ursprungliga
motionen, endast med den ändringen
att klämmen erhåller följande lydelse:
»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
ville hemställa om en skyndsam och
allsidig utredning rörande frågan om
effektivisering av förberedelserna till

Nr 1.

Fredagen den 16 januari 1953.

Interpellation ang. vissa missförhållanden i fråga om hyresreglering i kommunala
hyreshus, m. m.

arbeten för motverkande av arbetslöshet
samt att de förslag, vartill utredningen
kan komma, förelägges riksdagen
så snart ske kan», samt den andra
med följande lydelse: »Under hänvisning
till motiveringen i min motion, nr
24, angående effelctivisering av förberedelserna
till arbeten för motverkande
av arbetslöshet tillåter jag mig hemställa,
att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville hemställa om en
skyndsam och allsidig utredning rörande
inrättande av ett arbetsmarknadsdepartement.
»

Kammaren biföll denna hemställan
och uppdelade i enlighet härmed motionen
i tvenne, nr 24, angående effektivisering
av förberedelserna till arbeten
för motverkande av arbetslöshet och
nr 25, om inrättande av ett arbetsmarknadsdepartement.
Motionerna hänvisades,
den förra till statsutskottet och den
senare till konstitutionsutskottet.

§ 15.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
över den år 1952 av dem verkställda
granskningen angående statsverket.

§ 16.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens år 1952 församlade
revisorers berättelse angående riksbanken.

§ 17.

Föredrogs den av herr Gustafsson i
Borås vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående utformningen
av bestämmelserna om Radiotjänsts
programverksamhet såvitt an -

går publicering av namn i vissa fall,
in. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 18.

Föredrogs den av herr Svensson i
Stenkyrka vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då
bordlagda anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet angående
tillstånd att använda myxomatos
för bekämpande av vildkaninstammen
på Gotland.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 19.

Interpellation ang. vissa missförhållanden
i fråga om hyresreglering i kommunala
hyreshus, m. m.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr WEDÉN (fp), som yttrade: Herr
talman! I sina direktiv till hyresregleringskommittén
uttalade chefen för
justitiedepartementet bl. a. följande:

»Vad först angår kontrollen av hyresprissättningen,
har det alltifrån början
av regleringens tillvaro varit ett besvärligt
problem att på ett praktiskt sätt
ordna förfarandet för att bestämma hyror
i nybyggda hus. Det kan knappast
sägas, att detta problem blivit löst på
ett tillfredsställande sätt. Förfarandet
är tungrott och dyrbart för det allmänna
men likväl icke sådant, att det alltid
ger ett övertygande resultat. I de fall,
där statliga lån utgå för en byggnad,
förekommer en dubblering av förfarandet
hos de lånebeviljande och de liyresreglerande
myndigheterna, som om möjligt
borde undvikas.»

Den praxis som utbildats beträffande
de i detta avsnitt av direktiven berörda
förhållandena synes innebära att hyresnämndernas
enda funktion är att på

Fredagen den 16 januari 1953. Nr 1.

Interpellation ang. vissa missförhållanden i fråga om hyresreglering i kommunala
hyreshus, m. m.

olika lägenheter inom ett avslutat bostadsbyggnadsföretag
fördela den maximihyra
som bostadsstyrelsen fastställt
för samma företag i dess helhet. De av
statsrådet i nyss åberopade direktiv berörda
förhållandena har emellertid även
andra betydande nackdelar än den att
de i viss mån medför ett dyrbart och
tungrott dubbelarbete.

Såsom jag haft tillfälle att något närmare
utveckla i ett till 1951 års bostadsutrednings
nyligen framlagda betänkande
fogat särskilt yttrande, innebär de
nuvarande förhållandena även att medborgarna
i liyresavseende icke blir behandlade
efter enhetliga principer vare
sig de är hyresgäster eller fastighetsägare.
Detta är i hög grad betänkligt.

Min avsikt är givetvis icke att i detta
sammanhang resa frågan om den ena
eller andra hyrans eller hyresnivåns
skälighet eller frågan om hyresregleringen
i stort. Rent principiellt vill jag
endast framhålla, att det synes nödvändigt
att hyresregleringen bibehålies inom
av den berörda områden så länge
inom dem icke uppstått en lägenhetsreserv
tillräcklig att medföra en normal
balans mellan tillgång och efterfrågan
på bostäder vid bibehållen bostadspolitisk
målsättning. Det är emellertid också
nödvändigt att den hyresreglerande lagstiftningen
berör alla kategorier av hyresgäster
och fastighetsägare på ett likvärdigt
sätt. En grupp av hyresgäster
bör således icke lämnas ett mindre
skydd än andra grupper och följaktligen
icke heller en grupp av fastighetsägare
gynnas mer än andra.

För närvarande synes förhållandet
vara det, att bostadsbyggnadsföretag av
relativt måttlig storleksordning ofta behandlas
på ett annat sätt än sådana företag
av särskilt omfattande storleksordning.
Inom den förra gruppen kan bostadsstyrelsens
s. k. slutliga beslut fattas
relativt snabbt och hyrorna därmed
definitivt fastställas, varefter bostadsstyrelsens
befattning med hyrorna upp -

hör och ifrågavarande hus ingår under
hyresrådets kompetensområde. Inom den
senare gruppen, huvudsakligen omfattande
stora kommunala företag med
s. k. etappbebyggelse, kan det däremot
dröja flera år efter det inflyttning i lägenheterna
skett, innan bostadsstyrelsen
kan fatta ett slutligt beslut. På grund
av de under senaste år kraftigt stegrade
driftkostnaderna har resultatet härav
blivit — och kommer under den närmaste
framtiden, såvida icke särskilda
åtgärder vidtages, i ökad omfattning att
bli — att i de större kommunala bostadsbyggena
icke obetydligt högre hyror
kan komma att bli gällande än i
samtidigt uppförda och för hyresgäster
upplåtna andra hus.

Konsekvensen härav blir att kommunerna
som fastighetsägare gynnas i jämförelse
med andra fastighetsägare därigenom
att de får ta ut — i varje fall
tills vidare — högre hyror än dessa.
Samtidigt missgynnas hyresgästerna i
kommunala hus i jämförelse med hyresgäster
i andra hus.

Detta förhållande strider uppenbart
mot principen om likhet inför lagen.
Ehuru av direktiven till hyresregleringskommittén
kan utläsas, att dessa förhållanden
av kommittén torde komma
att behandlas, anhåller jag därför om
andra kammarens tillåtelse att till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få framställa följande frågor:

1. Anser herr statsrådet det angeläget
att hyresregleringskommittén med största
möjliga skyndsamhet framlägger förslag
ägnade att avlägsna missförhållandet
att de hyresreglerande åtgärderna
kan medföra högre hyror i kommunala
hyreshus, eller eventuellt övriga sådana
där bostadsstyrelsens slutliga beslut fördröjts,
än i andra samtidigt uppförda
hus?

2. Under förutsättning att utarbetandet
av sådana förslag kan komma att
taga viss tid i anspråk, vilka provisoriska
utvägar är herr statsrådet beredd

3 — Andra kammarens protokoll 1953. Nr 1.

34 Nr 1. Fredagen den 16 januari 1953.

Interpellation ang. avskaffande av investeringsavgiften.

överväga för att undvika, att olika grupper
av fastighetsägare och hyresgäster
av de hyresreglerande myndigheterna
behandlas efter olika principer?

Denna anhållan bordlädes.

§ 20.

Interpellation ang. avskaffande av
investeringsavgiften.

Ordet lämnades på begäran till

Herr UTBULT (fp), som anförde: Herr
talman! Genom investeringsavgiftens
införande har fisket och den mindre
sjöfarten kommit i ett starkt försämrat
läge i fråga om såväl nybeställningar
som större ombyggen och moderniseringar.
Inom den mindre sjöfarten hade
flera nybeställningar gjorts innan investeringsavgiften
tillkom. Genom avgiften
uppstod en så stor ökning i priset
på beställningarna, att hela nybygget i
vissa fall äventyrades. Förutsättningen
för den svenska mindre sjöfartens existens
har ju legat i möjligheten att erhålla
större och bättre tonnage för att
därigenom kunna klara sig i konkurrensen
mot utländsk mindre sjöfart. I detta
hänseende blev investeringsavgiftens
tillkomst en stor besvikelse för den
mindre svenska sjöfarten.

Vad fisket beträffar har tillkomsten av
större moderna fiskebåtar av vissa orsaker
icke kunnat ske i den utsträckning,
som hade varit önskvärd med hänsyn
till den fiskeritekniska utvecklingen.
En av orsakerna till att nybyggandet
av fiskebåtar har stagnerat under de
sista åren är den genom inflationen inträdda
höga kostnadsstegringen, vilken
har gjort, att kostnaderna för en modern
fiskebåt stigit till en höjd som för bara
några år sedan ansågs som oöverkomlig.

Genom investeringsavgiftens tillkomst
förvärrades situationen. Priset på en
nybeställning av en fiskebåt höjdes härigenom
med 30 000 till 40 000 kronor.
Detta har medfört, att nybeställningarna

praktiskt taget har helt avstannat och
att nybeställda båtar avbeställts. Under
år 1952 har det för västkustfiskets del
funnits endast en fiskebåt under nybyggnad.

De småbåtsvarv som sysslar med fiskebåtsbyggen
och vilka uppgår till ett 25-tal, har genom stagnationen kommit i
ett synnerligen prekärt läge. De står inför
en överhängande risk att nödgas
nedlägga eller inskränka sin verksamhet,
med följd att arbetsstyrkan måste
avskedas eller minskas.

Med framhållande av att leveranstiden
för nybyggda fartyg är ganska lång,
i vissa fall ett år och däröver, och med
hänvisning till ovan anförda synpunkter
ber jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande
frågor:

1. Kommer herr statsrådet att föreslå
riksdagen investeringsavgiftens avskaffande
redan innevarande år, t. ex. från
den 1 januari eller 1 juli?

2. Vill herr statsrådet lämna ett klart
besked om att statsrådet icke kommer
att föreslå investeringsavgift för år
1954?

Denna anhållan bordlädes.

§ 21.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen nr

19, angående bestridande av vissa
haverikostnader;

nr 21, med förslag till förordning
om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99); och

nr 22, angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag.

Dessa propositioner bordlädes,
i 22.

Anmäldes, att till herr talmannen
under sammanträdet avlämnats följande
motioner:

Fredagen den 16 januari 1953.

Nr 1.

nr 26, av fru Eriksson i Stockholm
in. fl., om förhöjt anslag till Hemmens
forskningsinstitut;

nr 27, av herr Christenson i Malmö,
om gratifikation åt filosofie studeranden
J. A. Lodin;

nr 28, av herr Ohlin in. fl., om upphävande
av förordningen om särskild
avgift vid vissa investeringar (investeringsavgift); nr

29, av herr Lindberg, angående
förbättring av pensioner från företag
eller från stiftelser, tillkomna för att
förvalta pensionsfonder åt enskilda och
bolag;

nr 30, av herr östlund, om viss ändring
av 17 kap. 9 § handelsbalken;

nr 31, av herr Larsson i Hedenäset

in. fl., om inrättande av en skogsskola
i Älvsbyn;

nr 32, av licrr Mårtensson i Uddevalla
in. fl., om förhöjt anslag till Säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg;
och

nr 33, av herr Utbult m. fl., om förhöjt
anslag till Säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg.

Dessa motioner bordlädes.

§ 23.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.20 fm.

In fidem
Gunnar Britth.