Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m (Riksdagens protokoll 1943:15)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 207, angående vissa sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona;
nr 208, angående mark till kulspruteskjutbana för Västerbottens regemente
m. m.;

nr 211, angående överskridande av viss anslagspost i den för yrkesinspektionen
fastställda avlönings staten m. m.;

nr 212, angående det statsunderstödda bekämpandet av smittsam kastning
hos nötkreatur;

nr 218, angående överenskommelse örn leverans av mul- och klövsjukevaccin
från Danmark till Sverige;

nr 214, angående omorganisation av tandläkarinstitutet m. m.;
nr 215, angående anslag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning; nr

216, med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m.;
nr 217, angående vissa anslag till folkskoleväsendet för budgetåret 1943/44;
nr 218, angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.;
nr 219, angående anslag för undersökningar rörande förbättrad vattenavrinning
från Ringsjön i Malmöhus län;

nr 220, angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. m.;
nr 221, angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag; samt
nr 222, angående vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m.

Justerades protokollen för den 10, 13 och 14 innevarande månad.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 198, angående vissa anslag till hovrätterna, häradsrätterna och vattendomstolarna;
samt

nr 199, angående anslag till ersättning för förfogande över vissa fartyg.

Föredrogs Kungl. Maj:ts proposition nr 200, med förslag till lag angående
statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror, m. m.

Propositionen hänvisades, såvitt angick dels förslag till förordning om skattefrihet
för vissa ersättningar vid införandet av statsmonopol å importen av tobaksvaror,
dels ock ändrad lydelse av anm. 2 vid nr 159 i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan, till bevillningsutskottet
samt i övrigt till behandling av lagutskott.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr
201, angående anslag till uppförande av byggnad för textilforskning, m. m.

1943.

Första kammaren.

15.

Fredagen den 30 april.

Första leammarens protokoll 191(3. Nr 15.

Nr 15.

Fredagen den 30 april 1943.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 202, med förslag till lag om krigsansvarighet för liv- och invaliditetsförsäkring.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 203, angående anslag till utförande av vissa gas-, vatten- och avloppsledningar
å Norra Djurgården;

nr 204, angående förvärv av Karlshamn—Vislanda—Bolmens järnväg m. m.;
nr 205, angående bidrag till kristidsnämndemas verksamhet;
nr 206, angående anslag för budgetåret 1943/44 till bidrag till anordnande
av skolbamsbespisning; samt

nr 209, angående statsbidrag till förlossningsvården samt den förebyggande
mödra- och barnavården.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 210, med förslag till förordning örn anställande av distriktsbarnmorskor
m. m.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den av herrar Boman och
Dahlström väckta motionen, nr 242, i anledning av Kungl. Majrts proposition
med förslag till förordning örn fortsatt giltighet av förordningen den 8
juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,
m. m.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 207, 208 och 211—222.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets utlåtanden:

nr 85, i anledning av Kungl. Majit® proposition angående anslag för budgetåret
1943/44 till statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistan-stalt
därstädes;

nr 86, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående bidrag till vårdhem
för lättskötta sinnessjuka;

nr 87, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående avstående i vissa
fall av allmänna arvsfondens rätt till arv;

nr 88, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående efterskänkande i
vissa fall av kronans rätt till danaarv;

nr 89, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anslag å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1942/43 till viss kreditgivning till Finland;
och

nr 90, i anledning av Kungl. Maj lis proposition angående anslag för budgetåret
1943/44 till statens intressekontor, m. m.;

bankoutskottets utlåtande nr 42, i anledning av väckt motion örn tilläggspension
åt vissa förutvarande arbetare vid telegrafverket, m. m.;

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 23, i anledning av väckta motioner om viss ändring i tuberkulosförordningen;
och

Tisdagen den 4 maj 1943.

Nr 15.

nr 24, i anledning av väckt motion örn viss ändring i förordningen den 18
juni 1927 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring; jordbruksutskottets

memorial nr 17, med överlämnande till riksdagen av förteckningar
över av domänstyrelsen försålda hemman och lägenheter;

särskilda utskottets memorial nr 1, angående ersättning till kanslipersonalen
hos särskilda utskottet; samt

första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8, i anledning av
väckt motion angående förbättrade betingelser för den andliga vården å sjukvårdsinrättningar.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.10 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 4 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat läkarintyg
var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Under åberopande av bifogade läkarintyg får jag anhålla örn ledighet från
riksdagsarbetet under tiden 5—15 innevarande maj.

Saltsjöbaden den 1 maj 1943.

Gösta Siljeström.

Härmed intygas, att häradshövding Gösta Siljeström på grund av magsår är
oförmögen deltaga i riksdagens arbete under tiden 5—15 maj 1943.

Saltsjöbaden den 30 april 1943.

C. G. Danielson,

leg. läkare.

Den begärda ledigheten beviljades.

iVidare upplästes följande inkomna läkarintyg:

Att riksdagsman Helge Bäcklund på grund av sockersjuka sedan den 11
april vårdats å härvarande medicinska klinik, att han denna dag utskrives och
att han fortfarande till och med den 15 maj är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet,
intygas.

, Malmö den 30 april 1943.

il/. Ljungdahl,

lasarettsläkare.

Nr 15.

Tisdagen den 4 maj 1943.

Herr statsrådet Andersson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 223, med förslag till lag örn allmänna vägar m. m.;

nr 224, angående den statliga vägorganisationen samt vissa vägväsendet berörande
anslagsfrågor;

nr 226. angående överenskommelse med Vänersborgs stad örn reglering av
vissa brofrågor m. m.; samt

nr 227, angående försäljning av statens järnvägar tillhöriga markområden i
Södertälje och Luleå.

Herr andre vice talmannen erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
Jag hemställer, att kammaren för sin del ville besluta, att ett särskilt
utskott, bestående av tjugufyra ledamöter, tolv från vardera kammaren, måtte
tillsättas för behandling av ej mindre Kungl. Maj:ts propositioner nr 223, med
förslag till lag om allmänna vägar m. m., och nr 224, angående den statliga
vägorganisationen samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor, än även
de ytterligare framställningar, som kunna komma att av Kungl. Maj:t eller i
enskilda motioner göras i dessa ämnen eller andra i omedelbart samband därmed
stående frågor; ävensom att andra kammaren inbjudes att i detta beslut
förena sig med första kammaren.

Under förutsättning att denna inbjudan bifalles av andra kammaren, hemställer
jag, att första kammaren för sin del måtte besluta, att antalet suppleanter
i detta särskilda utskott ifrån första kammaren skall vara tjugu.

Vad herr andre vice talmannen sålunda hemställt bifölls.

Ett protokollsutdrag i ämnet justerades och avsändes till andra kammaren.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 207, angående vissa sjukvårds- och förläggningsfrågor i Karlskrona;
nr 208, angående mark till kulspruteskjutbana för Västerbottens regemente
m. m.; samt

nr 211, angående överskridande av viss anslagspost i den för yrkesinspektionen
fastställda avlöningsstaten m. m.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj:ts propositioner
:

nr 212, angående det statsunderstödda bekämpandet av smittsam kastning
hos nötkreatur; och

nr 213, angående överenskommelse örn leverans av mul- och klövsjukevaccin
från Danmark till Sverige.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 214, angående omorganisation av tandläkarinstitutet m. m.; och
nr 215, angående anslag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 216, med förslag till grunder för dyrtidstillägg åt präster m. m.

Tisdagen den 4 maj 1943.

Nr 15.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 217, angående vissa anslag till folkskoleväsendet för budgetåret 1943/44;
och

nr 218, angående anslag till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj:ts proposition
nr 219, angående anslag för undersökningar rörande förbättrad vattenavrinning
från Ringsjön i Malmöhus län.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner,
nr 220, angående ändrad organisation av det centrala sjukhusarkivet m. m.;
nr 221, angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag; samt
nr 222, angående vissa byggnadsföretag för armén och marinen m. m.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets utlåtanden nr 85—90, bankoutskottets
utlåtande nr 42, andra lagutskottets utlåtanden nr 23 och 24, jordbruksutskottets
memorial nr 17, särskilda utskottets memorial nr 1 samt första
kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 223, 224, 226 och 227.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 243, av herr Gärde, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag till hovrätterna, häradsrätterna och vattendomstolarna;

nr 244, av herr Wagnsson, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
anslag till tullverket för budgetåret 1943/44;

nr 245, av herr Carlström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till tullverket för budgetåret 1943/44;

nr 246, av herr Larsson, Sven, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien;

nr 247, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien;

nr 248, av herr Nordenson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1943, m. m.;

nr 249, av herr Björkman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning, om krigskonjunkturskatt för år 1943, m. m.;

nr 250, av herr Åqvist, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag
till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1943, m. m.;

nr 251, av herr Nisser m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1943, m. m.; samt
nr 252, av herr Herlitz, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag örn statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror, m. m.

Upplästes ett från andra kammaren ankommet protokollsutdrag, nr 335, utvisande
att nämnda kammare förenat sig med första kammaren i dess beslut
om tillsättande av ett särskilt utskott för behandling av Kungl. Maj:ts propositioner
nr 223 och 224 m. m.

Nr 15.

Tisdagen den 4 maj 1943.

Interpellation
ang. möjliggörande
av
svenska
affärsmäns
resor genom
Tyskland.

Interpellation
ang. skoransoneringen.

Herr talmannen yttrade, att lian efter samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville besluta att vid morgondagens sammanträde
företaga val av ledamöter och suppleanter i det särskilda utskott, kamrarna
nu beslutit tillsätta.

Detta förslag antogs.

Ordet lämnades på begäran till herr Wistrand, som yttrade: Herr talman!
Inom svenska affärskretsar har sedan länge klagats över svårigheter att erhålla
tillstånd för resa i affärsangelägenheter genom Tyskland till annat land.
Särskilt har uppmärksamheten riktats på de svårigheter, som beretts i fråga
örn genomresa till de senaste Baselmässorna.

Det måste anses fullt förklarligt, att i ett krigförande land transportmedel
icke stå till förfogande för resetrafik i obegränsad omfattning, och att sålunda
vissa inskränkningar måste iakttagas i fråga om lämnande av tillstånd till genomresa.
Å andra sidan är det av synnerlig vikt för det svenska näringslivet,
att dess män icke betagas möjligheter till personlig kontakt med utländska förbindelser.
Även med behörig avvägning av båda dessa intressen synes dock
kravet på lättnad för det svenska affärslivet kunna tillgodoses.

Med anledning härav beder jag om första kammarens tillstånd att till hans
excellens herr ministern för utrikes ärendena få rikta följande frågor:

1) Har hans excellens fått sin uppmärksamhet riktad på fall, där svenska
affärsmän, som haft för avsikt att i legitimt affärssyfte besöka utlandet, förhindrats
därifrån genom att nödigt visum för genomresa genom Tyskland förvägrats
dem?

2) Örn så är fallet, har från utrikesdepartementets sida gjorts démarche i
syfte att svenska affärsintressen må på denna punkt bliva behörigen tillgodosedda? På

gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Herr Åqvist erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Den reglering
av handeln och förbrukningen av läder och skodon, som industrikommissionen
lät kungöra torsdagen den 22 april 1943 på kvällen, torde vara en av
de mest genomgripande och strängaste ransoneringar, som det svenska folket
hittills fått vara med om.

Allmänheten, som icke visat några hamstringstendenser sedan januari 1942,
har reagerat mot att ransoneringen med ty åtföljande försäljningsstopp genomförts
till en helg och i den tid, då man just stod i begrepp att göra sina inköp
för våren. Likaså har allmänheten reagerat mot den tydligen schablonmässiga
tilldelning, som industrikommissionen fastställt. Man har svårt att förstå, att
t. ex. ungdom i de växande, skoslitande åldrarna ens nöjaktigt kunna tillgodoses
genom den knappa tilldelningen. Industrikommissionens löfte att »vidare
undersöka behovet av och möjligheterna till extra tilldelning åt barn i vissa
åldrar» synes vara alltför vagt.

Industriens och handelns folk, som beröras av skoransoneringen, bär drabbats
synnerligen hårt. Industrien står inför utsikten att icke erhålla någon lädertilldelning
för civil skotillverkning efter den 1 juli i år, enligt uppgift från
industrikommissionen.

För de närmaste två månaderna blir lädertilldelningen icke mycket mer än
hälften mot den redan förut inskränkta tilldelningen. Att skoindustrien kommer
att lida mycket svårt ekonomiskt under den tid, ransoneringen varar, är
uppenbart.

Tisdagen den 4 maj 1943.

Nr 15.

Interpellation äng. skoransoneringen. (Forts.)

För örebro oell Kumla, vårt lands förnämsta skocentra, synes skoransoneringen
få vittgående sociala verkningar av allvarligaste slag. Kumla är praktiskt
taget helt beroende av sin skoindustri och örebro star i stort beroende av
den. Man står frågande inför många nya problem. Alla äldre arbetare drabbas
givetvis i första band mycket hårt, ty dessa kunna ju icke omskolas. Och för
övrigt måste ju skoindustrien tillse, att dess stam av vana och yrkesskickliga
arbetare behålles något så när, ty man kan icke inrätta sig för skoransonering,
när fredliga tider stunda. Kunna arbetare och tjänstemän° vinna nya sysselsättningar,
om så blir nödvändigt, och har några statliga åtgärder° vidtagits för
huru överskottet av arbetare inom skoindustrien i sa fall skall fa sin utkomst?
Många fråga sig också, hur t. ex. arbetare med egnahemslån skola kunna förränta
och amortera dessa och huru skatterna till stat och kommun skola kunna

Detaljhandeln å sin sida står inför en avsevärt reducerad försäljning av skodon.
Men hyror och andra fasta omkostnader kunna icke reduceras. Följderna
kunna just nu icke tillfullo överblickas, men säkerligen torde det bli ett mycket
kännbart ekonomiskt bakslag för skodetaljisterna. o o

Försäljning-sstoppet har tagits till så långt, att skohandlarna få stå med
tomma kassor i två veckor med nio försäljningsdagar, och det just under två av
årets bättre försäljningsveckor med en normal försäljning, som uppgår till cirka
5 % av hela årets.

Sko-, läder- och gummiransoneringen har uppenbarligen handlagts av industrikommissionen
på ett sätt, som icke inger förtroende varken från allmänhetens,
industriens, skohandelns eller de inom dessa branscher anställdas sida.

Det är i högsta grad beklagligt, att industrikommissionen tydligen icke ansett
sig kunna lita på mer än några fa skofabrikanter, enligt uppgift endast
representerande frenne fabriker, vilka icke kunna anses vara representativa för
skoindustrien i vårt land — vid ordnandet av skoransoneringsfrågorna. Från
gummiindustriens håll har sakkunskapen helt fatt lysa med sm frånvaro, vilket
förefaller vara än märkligare, om man betänker, att kommissionen genom
att kalla blott tvenne fabrikanter kunnat få praktiskt taget hela vår gummiskoindustri
representerad. Enligt förljudande ordnades t. ex. i Schweiz skoransoneringen
i god tid och i bästa samförstånd mellan alla berörda parter.

Försåvitt ransoneringen hade ordnats under samförstånd med saväl fabrikanter
som detaljister, skulle helt säkert de utfärdade bestämmelserna kunnat
få en helt annan prägel och många justeringar i bestämmelserna, som nu synas
vara ofrånkomliga, hade kunnat undvikas, varigenom irritationen bland allmänheten
avsevärt minskats. De rent av bryska metoder mot alla parter, som tilllämpats
denna gång, stå i dålig samklang med det sätt, varpa de flesta andra
av våra ransoneringar genomförts. _ ....

Att en ransonering av skodon är nödvändig under förutsättning,^ att lejdbatstrafiken
icke återupptages, vill jag ingalunda draga i tvivelsmål, utan ransoneringen
torde vara ofrånkomlig vad gäller läderskodon.

Men jag hävdar, att skoransoneringens omfattning kunnat avsevärt mildras,
örn myndigheterna velat i lid lätta på tillverkningsbestämmelserna för skodon
varigenom produktionen och användningen av lämpligt ersättningsmaterial
för exempelvis mcllansulor, bindsulor till vissa slags skor, klackar och bakkappor
möjliggjorts och stimulerats. Och jag vill framhålla, att iramställningar
från olika håll gjorts härom i god tid.

Man har allmänt frågat sig, örn icke ransoneringen kunnat genomloras smidigare
på en tidigare tidpunkt, så snart som lejdbåtstrafiken avbrutits oell under
samverkan mellan industrikommissionen samt representanter för producenter,
detaljister och konsumenter. Jag vänder mig emot tidpunkten och sättet för rån -

Nr 15.

Tisdagen den 4 maj 1943.

Interpellation ang. skoransoneringen. (Forts.)
soneringens genomförande liksom den tilldelning, som bestämts, ransoneringstidens.
längd och den poängvärdering av olika artiklar, som genomförts.

Enligt mitt förmenande skulle, örn industrikommissionens tilldelning av 15
poäng i stort godtages, ransoneringstidens längd kunna förkortas till ett år.

_Av en i pressen synlig uppgift framgår, att landets lager av skodon oell gummiskor
skulle lia uppgått till cirka 10 miljoner par vid årsskiftet 1942/43; en
siffra, som med hänsyn till de uppgifter jag har angående landets skolager
för ett år sedan, förefaller vara mycket sannolik. Med hänsyn härtill borde en
förkortning av ransoneringstiden vara möjlig.

Med hänsyn till att den bestämda ransoneringstiden täcker dels två vår- och
sommarsäsonger somt en höst- och vintersäsong och en höstsäsong, är den beslutade
tilldelningsperioden icke analog med textilransoneringens 11j2 år, som
ju anpassats betydligt smidigare till allmänhetens inköpstider.

Vadsäter beträffar gummiskodon, som nu i allt större utsträckning anpassats
efter råvaruläget inom landet på så sätt, att träbottnar och tygovanläder alltmer
tagits i bruk, så äro gummiindustriens representanter av den uppfattningen,
att man kan tillgodose allmänhetens behov utan ransonering. Genom insamling
av förbrukade gummiartiklar har gummiindustrien kunnat framställa regenererat
gummi, och man har mycket väl anpassat sig efter de resurser, som stått
till buds.

Beträffande de mest gummikrävande högskaftade stövlarna har ju redan
tidigare beslag införts och dessa kunna nu endast erhållas efter en sträng behovsprövning
mot licens.

Med hänsyn till vad härovan anförts hemställer jag vördsamt att få framställa
följande interpellation till statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet: 1)

Varför ha icke myndigheterna i god tid vidtagit sådana åtgärder, att en
skoransonering kunnat avsevärt mildras?

Hade icke de nuvarande tillverkningsbestämmelsema, enligt kungl, förordningar
av den 9 maj 1919 och 11 oktober 1920 angående förbud mot användning
av papp och konstläder i skodon tidigare bort uppmjukas, varigenom lättnader
i försörjningsläget kunnat åvägabringas? Avser statsrådet att nu taga
några initiativ i denna fråga?

2) Anser statsrådet, att den beslutade skoransoneringen icke kunnat genomföras
smidigare och att de olika intresserade parterna såsom sko- och gummilndustnen
och skohandeln hade bort få medverka vid bestämmelsemas utformning: 3)

Ar statsrådet i tillfälle att lämna de faktiska uppgifter, som legat till
grund^ för bestämmandet av tilldelningen och ransoneringstidens längd? Anser
statsrådet i detta sammanhang, att poängvärderingen av olika skodon gjorts
på ett sådant sätt, att befogade justeringar äro uteslutna, eller vill statsrådet
lämna industrikommissionen direktiv att snarast vidtaga en nödvändig revision
av poängvärderingen, avseende i första hand att bättre tillgodose den växande
_ ungdomens och den utearbetande befolkningens behov •— och att denna
revision göres i samförstånd med sko- och gummiindustrien samt representanter
för detaljhandeln och konsumenterna?

4) Är statsrådet i tillfälle att lämna riksdagen upplysningar örn vilka åtgärder,
som vidtagits för att kunna ge de anställda inom skoindustrien möjligheter
till nya sysselsättningar liksom andra åtgärder till mildrande av de sociala
verkningarna, av skoransoneringen? Jag förutsätter, att dylika åtgärder planlagts
i god tid och nu kunna, framläggas inför riksdagen.

5) Kan. det tänkas, att skoindustriens skärnings- och nåtlingspersonal i större
utsträckning än vad som skett kan få medverka vid utförandet av militära be -

Onsdagen den 5 maj 1943.

Nr 15.

Interpellation ang. skoransoneringen. (Forts.)
ställningar av andra skinnföremål än skodon, såsom flygarhuvor, skinnvästar
etc. och vill statsrådet medverka till att offentlig upphandling äger rum härav
även från marin- och flygförvaltningens sida, vilket enligt erhållna uppgifter
inte nu synes vara fallet?

Med hänsyn till att dessa frågor äro av mycket stor vikt icke blott för producenter,
detaljister och arbetare inom skoindustrien utan i lika hög grad för
den stora allmänheten, som nu står inför den månad, då de största skoinköpen
under året ske, hemställer jag till statsrådet örn ett skyndsamt svar samtidigt
som jag uttalar den förhoppningen, att det förtroendefulla samarbetet mellan
myndigheterna och representanterna för handel och industri samt konsumenterna,
som är så nödvändigt under dessa svåra tider med deras starka påfrestningar,
må kunna bli bättre tillgodosett genom statsrådets ingripande än vad
som tydligen varit fallet vid skoransoneringens genomförande.

Det sålunda begärda tillståndet lämnades av kammaren.

Justerades ytterligare protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 4.25 e. m.

In fidem
G. II. Berggren.

Onsdagen den 5 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Sedan kamrarna stannat i olika beslut angående statsutskottets i utlåtande
nr 8 punkten 58 gjorda hemställan beträffande Kungl. Maj :ts i punkten 58 under
åttonde huvudtiteln av innevarande års statsverksproposition framlagda
förslag rörande anslag till avlöningar vid Uppsala universitet ävensom de likalydande
motionerna 1:109 och II: 164, örn inrättande åt S. Lundell av en personlig
assistentbefattning i mykologi vid nämnda universitet, de likalydande
motionerna 1:157 och II: 239, om förhöjd lönefyllnad åt professorn vid samma
universitet Johan Nordström, samt de likalydande motionerna 1:158 och II:
240, om inrättande av en biträdande lärarbefattning i musikhistoria med musikteori
vid meranämnda universitet, företogs nu jämlikt § 65 riksdagsordningen
omröstning över följande av statsutskottet i dess memorial nr 52 föreslagna
samt av båda kamrarna godkända voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen, i anledning av
Kungl. Majlis förslag samt med bifall till dels motionerna I: 109 och II: 164,
dels ock motionerna I: 157 och II: 239 ävensom med avslag å motionerna
I: 158 och II: 240, må

a) besluta att i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala
universitets samlingar och inrättningar m. m. under rubriken Tjänstemän å
övergångsstat, Vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, uppföra en befattning såsom assistent
i lönegraden A 17;

Nr 15.

Onsdagen den 5 maj 1943.

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1943/44, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar
.... kronor 861,400
Avgå pensions avdrag

.......... » 54,300 kronor 807,100

Avlöningsstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis ..........kronor 44,400

c. Ersättningar till vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis .......... » _10,000 kronor 861,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis................................. » 516,400

5. Särskilda löneförmåner till i eke-ordinarie tjänstemän » 1,500

Anm. Från förestående anslagspost skola till förste underläkaren å medicinska
kliniken och förste underläkaren å kirurgiska kliniked eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,419,700

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...... kronor 397,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ............................................ » 25,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .......... » 131,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 73,616

Summa kronor 628,166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......................kronor 1,419,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. .................................. »_628,166

Summa kronor 2,047,866

Särskilda uppbördsmedel:

---------—---------kronor_26,866

Nettoutgift kronor 2,021,000;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning

l. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

m. fl., som föranledas av vad departementschefen förordat;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett
förslagsanslag av 2,021,000 kronor,

röstar

Ja;

Onsdagen den 5 maj 1943.

Nr 15.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet nied andra kammaren, med bifall till
Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å motionerna I: 157 och II: 239,
I: 109 och II: 164 samt I: 158 och II: 240,

a) beslutat, att avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tillämpning
tills vidare från och med budgetåret 1943/44, i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspenningar
.... kronor 861,400
Avgå pensions avdrag

.......... » 54,300 kronor 807,100

Avlöningsstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis . ......... kronor 44,400

c. Ersättningar till vikarierande akademiska
lärare, förslagsvis ........ » 10,000 kronor 861,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis ......,............................. »

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän .. »

Anm. Frän förestående anslagspost skola till förste underläkaren å medicinska
kliniken och förste underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående
hyresbidrag bestridas. _

Summa kronor

512,400

1,500

1,415,700

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitets
och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ..................; • • •.....................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ..........

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................

samlingar

kronor 392,300

» 25,650

» 131,400

» 72.816

Summa kronor 622,166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl....................; • kronor 1,415,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar
m. .................................. » 622,166

Summa kronor 2,037,866

Särskilda uppbördsmedel:

_______________— — — — kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,011,000;

b) bemyndigat Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.
av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl.,
som föranledas av vad departementschefen förordat;

Nr 15.

Onsdagen den 5 maj 1943.

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisat ett
förslagsanslag av 2,011,000 kronor.

, Sedan efter given varsel kammarens ledamöter intagit sina platser oell voteringspropositionen
upplästs, verkställdes omröstningen medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 108;

Nej — 30.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit, att de avstode från att rösta.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 339, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 106 ja och 99
nej samt a,tt båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 214 ja
och 129 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med ja-propositionen.

Anställdes val av tolv ledamöter i andra särskilda utskottet. Därvid avlämnades
110 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Bärg, Johan,

» Forslund,

» Johansson, Johan Bernhard,

» Ericson, Frans,

» Heiding,

» Eklund,

» Eriksson, Carl Edmund,

» Nilsson, Bernhard,

» Andersson, Elon,

» Johanson, Karl August,

» Velander,
friherre De Geer.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Företogs val av tjugu suppleanter i andra särskilda utskottet. Därvid avlämnades
79 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och alla utom en upptagande namnen på följande personer i denna ordning: herr

Ericsson, Herman,

» Svedberg,

» Johanson, Karl Emil,

» Näsström,

» Tjällgren,

» Ahlkvist,

» Helgesson,

» Carlström,

» Näslund,

» Olofsson,

» Mattsson,

» Elofsson, Gustaf,

» Ramberg,

» Björkman,

» Rosenberg,

Onsdagen den 5 maj 1943.

Nr 15.

herr Bondeson,

» Johansson, Lennart,

» Björck,

» Bäckström,

» Andersson, Albert.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Föredrog-os och hänvisades till andra särskilda utskottet Kungl. Maj :ts propositioner
:

nr 223, med förslag till lag örn allmänna vägar m. m.; och
nr 224, angående den statliga vägorganisationen samt vissa vägväsendet berörande
anslagsfrågor.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 226, angående överenskommelse med Vänersborgs stad örn reglering av
vissa brofrågor m. m.; och

nr 227, angående försäljning av statens järnvägar tillhöriga markområden i
Södertälje och Luleå.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 243, av herr Gärde, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
vissa anslag till hovrätterna, häradsrätterna och vattendomstolarna; _

nr 244, av herr Wagnsson, i anledning av Kungl. Maj:ts propositon angående
anslag till tullverket för budgetåret 1943/44;

nr 245, av herr Carlström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till tullverket för budgetåret 1943/44;

nr 246, av herr Larsson, Sven, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien; samt

nr 247, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående elektrifiering av järnvägslinjen Östersund—Storlien.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:
nr 248, av herr Nordenson m. fl.,
nr 249, av herr Björkman m. fl.,
nr 250, av herr Åqvist, samt
nr 251, av herr Nisser m. fl.,

alla i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning örn
krigskonjunkturskatt för år 1943, m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott herr Herlitz motion,
nr 252, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om statsmonopol
å tillverkning och import av tobaksvaror, m. m.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:

nr 85, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1943/44 till statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes; o

nr 86, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående bidrag till vårdhem
för lättskötta sinnessjuka;

Nr 15.

Onsdagen den 5 maj 1943.

Anslag lill
viss kreditgirning
till
Finland.

Om tilläggspension
åt
vissa förutvarande

arbetare vid
telegrafverket.

nr 87, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående avstående i vissa
fall av allmänna arvsfondens rätt till arv; samt
_ nr 88, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående efterskänkande i
vissa fall av kronans rätt till danaarv.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande nr 89, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43
till viss kreditgivning till Finland.

Med förmälan, att utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj :ts i proposition nr 55 framlagda förslag bade utskottet i förevarande utlåtande
hemställt, att riksdagen måtte å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1942/43 å kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket, såsom reservationsanslag
anvisa

a) till Kreditgivning till Finland 6,100,000 kronor,

b) till Ytterligare reglering av viss kreditgivning 35,000,000 kronor.

Herr Ohlin: Herr talman! Som jag vid tidigare tillfällen har baft anledning
att närmare framhålla, och motivera kan jag icke finna, att regeringen
i fråga om dessa krediter till utlandet förfar på ett ur formella synpunkter
lämpligt sätt. Denna kredit av den 7 maj 1942 är ett exempel på att regeringen
använder Sveriges riksbank för att ge krediter till utlandet utan att regeringen
bär någon fullmakt av riksdagen att bevilja sådana krediter; dessa krediter
äro uppenbarligen icke sådana som falla inom ramen för riksbankens vanliga
verksamhet.

Under förhandenvarande förhållanden finner jag icke någon anledning att ta
upp någon närmare diskussion i frågan, utan jag hänvisar till den närmast
föregående debatten i ämnet. Men jag har velat göra denna deklaration, då saken
nu förekommer, med anledning av att staten även formellt övertar 35-miljonerskrediten.

Jag har velat göra denna deklaration till förekommande av eventuella missförstånd.

Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i det nu ifrågavarande
utlåtandet hemställt.

Vid förnyad, punktvis skedd föredragning av statsutskottets utlåtande nr
90, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1943/44 till statens intressekontor, m. m., bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Föredrogs ånyo bankoutskottets utlåtande nr 42, i anledning av väckt motion
örn tilläggspension åt vissa förutvarande arbetare vid telegrafverket, m. m.

I en inom första kammaren under nr 126 väckt motion, vilken hänvisats
till bankoutskottets förberedande handläggning, hade herr Leander hemställt,
att riksdagen måtte besluta att till var och en av elva i motionen angivna arbetare
bevilja personlig tilläggspension till ett belopp, som för var och en av
dem utgjorde skillnaden mellan den pension de skulle ha uppburit den 31
juli 1942, örn 1934 års arbetarpensionsreglemente varit å dem tillämpligt, och
den pension de erjiölle vid samma tidpunkt, beräknad enligt bestämmelserna
i 1942 års arbetarpensionsreglemente.

Onsdagen den 5 maj 1943.

Nr 15.

Om tilläggspension åt vissa förutvarande arbetare vid telegrafverket. (Forts.)

Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet på anförda skäl hemställt, att
riksdagen, i anledning av förevarande motion 1:126, måtte medgiva, att till
fem i utlåtandet avsedda pensionerade arbetare finge, räknat från och med den
1 juli 1942, utbetalas personliga pensionstillägg i enlighet med av utskottet förordade
grunder. .

I motiveringen hade utskottet anfört bland annat, att utskottet ansett sig böra
i så måtto biträda motionen, att utskottet funnit kompensation böra beredas för
pensionsminskning, som föranletts av att barntillägg ej finge utgå å pensioner
enligt 1942 års arbetarpensionsreglemente.

Reservation hade anmälts av herr Leander, som yrkat bifall till den i ämnet
väckta motionen.

Herr Leander: Herr talman! Då jag till detta utlåtande har fogat en reservation,
skall jag be att få motivera den med några ord.

Det är ju ingen stor fråga det här gäller ■—• det är ett fatal arbetare, som
lia fått minskad pension, men för dem är frågan betydelsefull nog.

Det torde ju vara en allmänt godtagen praxis att vid löne- och pensionsregleringar
se till att dessa regleringar inte medföra sämre förmån för de därav
berörda befattningshavarna, och särskilt i tider som dessa med stigande levnadskostnader
må det ju vara särskilt angeläget att följa denna praxis. I allmänhet
brukar man ju också genom något slags övergångsbestämmelse förebygga att
någon, ens i undantagsfall, får sämre villkor till följd av nya avtals- eller pensionsbestämmelser.
Någon sådan övergångsbestämmelse intogs icke i 1942 års
arbetarpensionsreglemente, väl helt enkelt därför att man antog, att dessa bestämmelser
vore så pass goda att de icke ansåges kunna medföra försämring

Statens pensionsanstalt anför nu, att det icke torde hava varit avsett att de
nya pensionsbestämmelserna skulle medföra minskning av pensionsförmånerna,
för någon, och statskontoret säger sig beträffande denna pensionsminskning
icke kunna undgå att finna ett dylikt förhållande mindre tillfredsställande.
Det var en överraskning, och för berörda pensionärer säkerligen en mycket obehaglig
överraskning, när det i alla fall visade sig, att detta nya reglemente för
dem medförde försämring av pensionsförmånerna av mellan 3 kronor och 31
kronor per månad på deras relativt låga pensioner. # . ,

För de i motionen berörda pensionärerna, som lia fatt pensionerna minskade
på grund av bortfallande barnbidrag, är saken nu ordnad i och med utskottets
föreliggande utlåtande, och jag är å deras vägnar tacksam därför. Men den andra
i motionen berörda kategorien, omfattande sex pensionstagare som fatt sin pensionsförmån
minskad på grund av att olika system använts för beräkning av
tilläggen utöver grundbeloppen, skulle däremot alltjämt fa vidkännas minskning^
de före den 1 juli 1942 utgående små — jag understryker det — små

P<2När det nu i en kungl, proposition föreslås en allmän förbättring av de gamla
pensionerna i de lägsta lönegrupperna, kan det väl knappast anses vara vare
sig tillfredsställande eller nödvändigt att såsom här skett minska vissa pensioner
på t. ex. 97 kronor 68 öre per månad med 4 kronor 67 öre.

Utskottets motivering för sitt avstyrkande av motionen i denna del bygger
nå teorien att likaväl som nuvarande indexläge medför minskning av pensionerna
kan i andra indexlägen resultatet bli det motsatta, alitsa, en icke avsedd
ökning av tidigare utgående pensionsbelopp. Motionen avser icke någon reaiökning
och torde praktiskt icke heller medföra någon sådan för fem av de sex
åberopade fallen. Enligt beräkningar, verkställda genom telegrafverkets ior -

Nr 15.

Onsdagen den 5 maj 1943.

Örn tilläggspension åt vissa förutvarande arbetare vid telegrafverket (Forts.)
sorg, beräkningar som jag icke tidigare kunnat åberopa, ligger det indexläge,
som skulle medföra en förhöjning, för flertalet så lågt som vid 156 i 1914 års
indexserie. Detta betyder att vi skola tillbaka till utgångsläget för 1935 års
serie eller med andra ord att det index, som nu är 240, skall sjunka med 84 enheter.
Risken härför torde icke vara överhängande. Risken för att dessa pensionärer
skulle få någon icke avsedd höjning i sina pensionsförmåner är väl
teoretiskt möjlig men praktiskt sett utan någon betydelse.

o Under sådana förhållanden anser jag mig lia ännu större skäl att i dag vidhålla
reservationen än jag hade, när jag avgav den i bankoutskottet, och jag
yrkar därför, herr talman, bifall till reservationen.

Herr andre vice talmannen: Herr talman! Bankoutskottet bär gått motionären
till mötes, som han bär redan påpekat, i den del av hans yrkande, som
gäller den brist på kompensation vilken sammanhänger med barntilläggen. Det
är sant, som han säger, att även några andra av dessa pensionärer icke komma
i åtnjutande av den spärregel, som bestämdes och som finns återgiven i utskottets
utlåtande på sidan 3, nämligen att pensionens grundbelopp icke finge
bestämmas till belopp understigande pensionen enligt 1934 års tjänstepensionsreglemente
ökad med procentuellt dyrtidstillägg motsvarande indextalet 156.

_ Det är alltså sant, att det finns några som trots denna regel i en viss situation
icke kommit upp till det belopp, som svarar emot vad de skulle ha haft
enligt de gamla bestämmelserna. Men det gäller, såsom utskottet påpekar, endast
ett ytterst ringa antal, och det gäller icke heller i alla situationer, utan
varierar med hänsyn till levnadskostnaderna — i vissa situationer få de mer,
i andra situationer få de mindre än vad de skulle ha haft enligt de gamla bestämmelserna.
Utskottet har konstaterat att skillnaden i de flesta fall är ytterst
obetydlig — en femtioöring i månaden eller så — och med hänsyn därtill har utskottet
icke ansett att det kunde finnas anledning att fatta något särskilt beslut
om en kompensation för dessa fall.

Jag har i dag sett en tabell, som visar att minskningen för en del pensionärer
kan bli större, upp till fyra,. fem eller kanske sex kronor i månaden •— alltså
ända upp till omkring femtio kronor örn året och mer. Det är givetvis en
rätt stor slant för pensionärer, som ha en så begränsad inkomst. Men saken har
inte varit så klar för utskottet, att det kunnat fatta ett positivt beslut. I finansdepartementet,
där utskottet har hört sig för, bär man påpekat, att örn index
faller komma dessa personer att vinna på de nya bestämmelserna i stället för
att de nu i vissa situationer kunna förlora, och då skulle det hela jämna ut sig.

Trots detta vill jag gå motionären till mötes på det sättet, att jag erkänner
att det vore skäligt att även dessa pensionärer få en gottgörelse för elen förlust,
som de på detta sätt drabbats av. Det bär emellertid icke för utskottet varit
klart, huruvida det finns motsvarande fall även inom andra av statens verk.
Det är uppenbarligen icke uteslutet att det kan förekomma liknande förhållanden
inom andra verk, och därför ha vi inte velat tillstyrka riksdagen att
nu fatta ett särskilt beslut beträffande de sex pensionärer, som motionären har
letat fram. Det rimliga är väl att de organisationer, som bevaka dessa personalgruppers
intressen, samla in uppgifter från olika statsinstitutioner och gå till
Kungl. Maj :t med en framställning beträffande alla dessa. Det är svårt för
riksdagen att i dylika speciella fall fatta ett generellt beslut.

Jag hemställer därför att kammaren nu måtte bifalla utskottets utlåtande
och att motionären måtte på det sätt, som jag här antytt, föra saken vidare på
annat håll.

Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, gjordes enligt de därunder
förekomna yrkandena propositioner, först på bifall till vad utskottet i det under

Onsdagen den 5 maj 1943.

Nr 15.

Örn tilläggspension åt vissa förutvarande arbetare vid telegrafverket. (Forts.)
behandling varande utlåtandet hemställt samt vidare på bifall till den i ämnet
väckta motionen; och förklarades den förra propositionen, som upprepades,
vara med övervägande ja besvarad.

Föredrogos ånyo andra lagutskottets utlåtanden:

nr 23, i anledning av väckta motioner örn viss ändring i tuberkulosförordningen;
och

nr 24, i anledning av väckt motion örn viss ändring i förordningen den 18
juni 1927 örn ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogs ånyo och lades till handlingarna jordbruksutskottets memorial
nr 17, med överlämnande till riksdagen av förteckningar över av domänstyrelsen
försålda hemman och lägenheter.

Vid förnyad föredragning av särskilda utskottets memorial nr 1, angående
ersättning till kanslipersonalen hos särskilda utskottet, bifölls vad utskottet i
detta memorial hemställt.

Föredrogs ånyo första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 8,
i anledning av väckt motion angående förbättrade betingelser för den andliga
vården å sjukvårdsinrättningar.

I en inom första kammaren väckt och till dess första tillfälliga utskott för
behandling hänvisad motion, nr 94, av friherre Lagerfelt m. fl., hade yrkats,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla örn utredning angående
förbättrade betingelser för den andliga vården å sjukvårdsinrättningar.

Utskottet hade i det nu föreliggande utlåtandet av angivna orsaker hemställt,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens åtgärd
föranleda.

Friherre Lagerfelt: Herr talman! Jag står som undertecknare av den föreliggande
motionen, som ett enhälligt utskott nu har avstyrkt. Därför ber jag
få säga några ord utan att framställa något yrkande.

Jag ber dock att till utskottet få framföra mitt vördsamma tack för den välvilliga
behandling, som utskottet ägnat motionen. Denna behandling, lika val
som de yttranden, som inkommit angående motionen från mydigheter och sammanslutningar,
visar att motionens syfte allmänt upptagits med välvilja. Jag
hoppas att detta må vara ett gott omen för det tillfälle, då den tillämnade och
igångsatta utredningen kommer på riksdagens bord, så att den då sittande riksdagen
bifaller motionens syfte.

Jag har sålunda, herr talman, intet yrkande.

Efter det överläggningen förklarats härmed slutad, bifölls vad utskottet i
det nu föredragna utlåtandet hemställt.

Herr Johansson, Johan Bernhard, erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr
talman! Med hänsyn till omfattningen av de med Kungl. Maj:ts propositioner
Första hammarens protokoll 19Jf3. Nr 15. 2

Äng. den
andliga vården
å sjukvårdsinrättningar.

Nr 15.

Onsdagen den 5 maj 1943.

Interpellation
ang. den s. k.

säkerhetspolisens
sammansättning

och befogenheter
m. m.

nr 223, med förslag till lag om allmänna vägar m. m., och nr 224, angående
den statliga vägorganisationen samt vissa vägväsendet berörande anslagsfrågor,
avsedda ärendena tillåter jag mig anhålla, att kammaren måtte medgiva utsträckning
av tiden för avgivande av motioner i anledning av sagda propositioner
till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar från propositionernas
avlämnande.

Denna hemställan bifölls.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 253, av herr Sandén m. fl., i anledning av Kungl. Majda proposition
angående vissa anslag till hovrätterna, häradsrätterna och vattendomstolarna;

nr 254, av herrar Velander och Wistrand, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående vissa anslag till hovrätterna, häradsrätterna och vattendomstolarna
;

nr 255, av herr Andersson, Elon, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn anställande av distriktsbarnmorskor
m. m.;

nr 256, av herrar Åqvist och Sandén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag örn statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror,
m. m.; samt

nr 257, av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror,

m. m.

Ordet lämnades på begäran till herr Wagnsson, som anförde: Herr talman!
Vid upprepade tillfällen ha kommit till allmänhetens kännedom fall, då personer,
tillhörande säkerhetspolisen, uppträtt på ett ytterst kränkande och olämpligt
sätt och visat en påtaglig brist på omdöme i sin tjänsteutövning. Fall äro
kända, då oförvitliga svenska medborgare blivit utsatta för polisövergrepp.
Vid flera tillfällen ha personer, som passerat över våra gränser, antingen som
flyktingar eller som legitima resenärer, blivit föremål för en behandling, som
för dem kommit att kännas som trakasserier. Även örn de rapporterade fallen
utgöra undantag — något annat kan inte rätt gärna förmodas — måste dock
även sådana undantag kännas generande för en nation, som sätter en stolthet
i att vara ett rättssamhälle.

Senast har ett fall, då en finländsk riksdagsman, Atos Wirtanen, utsatts
för trakasserier från en person i gränskontrollen, uppenbarligen tillhörande
säkerhetspolisen, väckt uppmärksamhet. Herr Wirtanen berättar örn detta fall
i en artikel i Arbetarbladet i Helsingfors, helt eller delvis återgiven i ett flertal
svenska tidningar, bl. a. följande:

»Jag hade av en legation bett örn litet litteratur i fredsfrågan, och en av
dess tjänstemän, som jag kände sedan gammalt, hade vänligheten hämta ner en
packe till hotellet just före avresan. Det var litteratur, behövlig för en planerad
skrift i ämnet.

Det borde jag tydligen aldrig ha gjort. Ty polistjänstemannen slog ner på
böckerna med en osedvanlig frenesi. Men icke nog därmed. Han utsträckte
sina misstankar från litteraturen till min egen ringhet. Han krävde att få se
mina personliga papper, brev, anteckningsböcker o. s. v. Sedan hösten 1939
bär jag passerat Stockholmstullen på återresa till Finland icke färre än fem
gånger och städse utan trakasserier. För första gången blev jag föremål för en
i form och ton direkt kränkande behandling.

Det hör till saken att mannen visade hundraprocentig brist på omdöme. Han

Onsdagen den 5 maj 1943.

Nr 15.

Interpellation ang. den s. k. säkerhetspolisens sammansättning och befogenheter
m. m. (Forts.)

ville beslaglägga både ett ex. av Nordens Frihet och ett särtryck ur Svensk
Tidskrift, vilka vartdera utgivits i Sverige. Han studerade med misstänksamhet
mina böcker, vilka samma dag inköpts i den offentliga svenska bokhandeln.
Han behöll trots mina protester tryckta skrifter över internationella problem,
kända i varje demokratiskt land. Och det bästa av allt, han behöll också en
utställningskatalog med reproduktioner av Bengt Lindholm och ett magnifikt
företal av Gösta Stenman — med motiveringen, att landskapsbilderna kunde
vara flygfotografier.»

Den känsla av osäkerhet och obehag som intermezzon av denna art måste
väcka i vida kretsar gör det naturligt att man bland allmänheten ställer sig
frågan: hur är säkerhetspolisen sammansatt och vilka befogenheter äger den?
Ett svar på dessa frågor skulle säkerligen vara välkommet. Det förefaller uppenbart
att det även för riksdagens ledamöter skulle vara av betydande intresse
att erhålla en orientering rörande säkerhetspolisens instruktioner och funktioner.

Med anledning härav tillåter jag mig hemställa örn första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för socialdepartementet rikta följande
frågor:

1. Är herr statsrådet i tillfälle att lämna kammaren en redogörelse för
den s. k. säkerhetspolisens sammansättning och rekrytering, dess uppgifter och
befogenheter?

2. Har herr statsrådet för avsikt att med anledning av inträffade fall, senast
fallet Wirtanen, vidtaga åtgärder för att örn möjligt förhindra ett återupprepande
av sådana beklagliga intermezzon?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12 på dagen.

In fidem
G. H. Berggren.