Fredagen den 26 januari fm (Riksdagens protokoll 1951:4)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1951

ANDRA KAMMAREN

Nr 4

26—31 januari.

Debatter m. m.

Fredagen den 26 januari fm.

Uppdelning av motionen nr 223.......................1*...... 4

Interpellation av fröken Öberg ang. viss ändring av sjukkasselagen 4

Tisdagen den 30 januari.

Svar på fråga av herr Dickson ang. åtgärder mot svenska medborgare,
som genom fylleri eller brottsliga eller i annat avseende klandervärda
handlingar utomlands misskrediterat det svenska namnet. 12
Interpellationer av:

herr Johansson i Stockholm med anledning av att utlänningskommissionen
avslagit ansökningar om svenskt visum för tolv delegater
till Demokratisk ungdoms världsfederations konferens i Stockholm; 17
herr von Seth ang. rationaliseringen av den civila statsförvaltningen
m. m................................................. 18

1—Andra kammarens protokoll 1951. Nr 4.

i ? /I

A * H

* • -

W ;r

i15i i • Dä;fl! | f»V l< •:> ‘i1 • i

■i • i .■

Fredagen den 26 januari 1951 fm.

Nr 4.

Fredagen den 26 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollen för den 20 innevarande
januari.

§ 2.

Föredrogos var för sig följande på
kammarens bord liggande motioner; och
hänvisades därvid

till utrikesutskottet motionen nr 150
av herrar Håstad och Ståhl;

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 151 av herrar Johansson i Mysinge
och Larsson i Luttra;

nr 152 av herr Hallen m. fl.;
nr 153 av herr Gustafsson i Borås
m. fl.; och

nr 154 av herr Ahlsten m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 155 av herr Holmberg;
nr 156 av fröken Öberg m. fl.;
nr 157 av herr Håstad m. fl.;
nr 158 av herr Ståhl;
nr 159 av herr Gustafson i Göteborg
m. fl.;

nr 160 av fru Hellström m. fl.;
nr 161 av herr Bergstrand m. fl.;
nr 162 av herr Nordkvist m. fl.;
nr 163 av herr Kristensson i Osby
in. fl.;

nr 164 av herrar Skoglund i Umeå
och Jansson i Kalix;

nr 165 av herrar Johansson i Mysinge
och Svensson i Stenkyrka;

nr 166 av herr von Friesen m. fl.;
nr 167 och 168 av herr von Friesen;
nr 169 av herrar Nilsson i Bästekille
ocli Nilsson i Svalöv;

nr 170 av herr Wedén in. fl.;
nr 171 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;
nr 172 av fru Sjöstrand och herr Kristensson
i Osby;

nr 173 av herr Carlsson i Bakeröd
in. fl.;

nr 174 av herr Larsson i Luttra m.fl.;

nr 175 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 176 av herr Hansson i Skegrie
m. fl.;

nr 177 av herr Hellbacken m. fl.;
nr 178 av herr Mårtensson i Uddevalla
m. fl.;

nr 179 av herr Staxäng m. fl.;
nr 180 och 181 av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl.;

nr 182 av herr Lindberg m. fl.;
nr 183 av herr Jansson i Kalix m. fl.;
nr 184 och 185 av herr Holmberg;
nr 186 av herrar Hedquist och Nilsson
i Varuträsk;

nr 187 av herr Nilsson i Varuträsk;
nr 188 av fru Sjöstrand och herr Boman
i Kieryd;

nr 189 av fru Sjöstrand; och
nr 190 av herr von Friesen;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 191 av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl.;

nr 192 av herr Dickson;
nr 193 av herr Hansson i Skegrie
m. fl.;

nr 194 av herrar Edström och Nilsson
i Svalöv;

nr 195 av herr Antby m. fl.;
nr 196 av herr Pettersson i Ersbacken;
och

nr 197 av herr Holmberg;

till bankoutskottet motionen nr 198
av fröken Elmén m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 199 av
herrar Gavelin och Jansson i Kalix;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

200 av herr Hansson i Skegrie
in. fl.;

nr 201 av herr Larsson i Karlstad;
nr 202 av herr Onsjö m. fl.;
nr 203 av herr Dahlgren; och
nr 204 av herr Lindberg m. fl.;

Nr 4.

Fredagen den 26 januari 1951 fm.

Interpellation ang. viss ändring av sjukkasselagen.

till statsutskottet motionen nr 205 av
herr Svensson i Göteborg m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

206 av herr Gunnarsson m. fl.; och
nr 207 av herr Holmberg;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 208 av herr Ericsson i Näs m. fl.;
nr 209 av herr Johansson i Norrfors
m. fl.;

nr 210 av herr Staxäng m. fl.;
nr 211 och 212 av herrar Skoglund i
Umeå och Levin;

nr 213 av herr Staxäng m. fl.;
nr 214 av herrar Skoglund i Umeå
och Levin;

nr 215 av herr Svensson i Va m. fl.;
nr 216 av herr Johansson i Norrfors
in. fl.;

nr 217 av herr Antby m. fl.; och
nr 218 av herr Vigelsbo; samt

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionerna:
nr 219 av herrar Huss och Bergstrand;
nr 220 av fru Hellström och fru Boman; nr

221 av herrar Ståhl och Widén;
och

nr 222 av herr Kollberg.

Vid härefter skedd föredragning av
motionen nr 223 av herr Nyberg lämnades
på därom framställd begäran ordet
till .

Herr andre vice talmannen OLSSON,
som anförde: Herr talman! På uppdrag
av motionären får jag anhålla, att motionen
nr 223 måtte få uppdelas i två
motioner, den ena likalydande med den
ursprungliga motionen, endast med den
ändringen, att klämmen erhåller följande
lydelse: »att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte anhålla om att
inträdesavgifterna för telefonabonnemang
sänkas till 150 kronor», samt den
andra med följande lydelse: »Med hänvisning
till motiveringen i min motion
nr 223, om sänkning av inträdesavgif -

terna för telefonabonnemang in. m., får
jag hemställa, att riksdagen måtte höja
det av Kungl. Maj:t för budgetåret
1951/52 begärda investeringsanslaget
för nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar
till 60 miljoner kronor.»

Kammaren biföll denna hemställan
och uppdelade i enlighet härmed förevarande
motion i tvenne, nr 223, om
sänkning av inträdesavgifterna för telefonabonnemang,
samt nr 224, om förhöjt
anslag till nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Dessa motioner hänvisades, den förra
till kammarens allmänna beredningsutskott
och den senare till statsutskottet.

§ 3.

Föredrogs den av herr Lager vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
angående innebörden av
vissa direktiv, som regeringen lämnat
arméstaben, m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 4.

Föredrogs den av herr Dickson vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående en översyn av gällande
tulltaxa i syfte att göra denna mer
tidsenlig.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5.

Interpellation ang. viss ändring av sjukkasselagen.

Ordet lämnades på begäran till

Fröken ÖBERG, som yttrade: Herr talman!
Enligt bestämmelserna i sjukkas -

Fredagen den 26 januari 1951 fm.

Nr 4.

Interpellation ang. viss ändring av sjukkasselagen.

selagen kan ersättning till kassamedlem
icke utgå för behandling som utförts
av annan än legitimerad läkare.
Detta har medfört att om en medlem
måste behandlas för en mun- eller käksjukdom,
t. ex. en käkkirurgisk operation,
och denna behandling utföres av
en tandläkare, utgår icke bidrag från
sjukkassa. Inte ens om behandlingen
göres av en inom folktandvården anställd
centralpoliklinikföreståndare, som
ju dock utnämnts av Konungen som
specialist på sitt område, utgår ersättning.
Denna bestämmelse har den vårdsökande
allmänheten mycket svårt att
förstå, vilket jag ofta får erfara under
min tjänstgöring i mitt yrke inom folktandvården.
Inte jag heller kan förstå
den gränsdragningen. Fastmer tycker
jag att det skulle förefalla naturligt att
ersättning utginge för den behandling
som utföres av en person, som specialiserat
sig på sitt område, i detta fall
tandläkarna, och jag anser därför att
lagen i hithörande avseende bör ändras.
Det bör kanske här påpekas, att
jag inte åsyftar indragning av ersättning
för vanlig tandbehandling från
sjukkassorna utan endast vissa behandlingar,
som ej äro att hänföra till vanlig
tandvård.

Detta är ju ingen stor fråga, och det
kan inte vara så svårt att göra den ändringen
eller det tillägget till lagen, att
om ersättning utgår från kassa för viss
tandvård skall det ske vare sig behandlingen
utföres av legitimerad läkare eller
tandläkare. En sådan ändring skulle
innebära ett irritationsmoment mindre
för den som behöver anlita läkare.

Med hänvisning till vad sålunda anförts
anhåller jag, herr talman, om
andra kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för socialdepartementet
få rikta följande fråga:

Är herr statsrådet villig att medverka
till att den av mig här angivna förändringen
i sjukkasselagen vidtages?

Denna anhållan bordlädes.

§ 6.

Till bordläggning anmäldes konstitutionsutskottets
memorial nr 1, i anledning
av andra kammarens remiss av
motion nr 37 av herrar von Friesen och
Nilsson i Göteborg om riksdagspension
åt förre riksdagsledamoten A. N. Sjöström.

§ 7.

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 24, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 17 juni 1948 (nr
329) om inskränkning i rätten att förvärva
jordbruksfastighet m. m. tillställts
kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 8.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:

nr 225, av herrar Mårtensson i Uddevalla
och Andersson i Malmö, om viss
ändring av § 36 mom. 6 första stycket
riksdagsordningen;

nr 226, av herr Hastad m. fl., om
vissa bestämmelser angående beskaffenheten
av valsedlar vid riksdagsmannaval
och kommunala val;

nr 227, av fröken Vinge och herr
Nihlfoi-s, om rätt för kommun att bevilja
ersättning till av kommunen valda
nämndemän vid häradsrätt;

nr 228, av herr Jansson i Aspeboda,
om effektivare skydd mot offentliggörande
av storleken av skattskyldigas
skattepliktiga förmögenheter;

nr 229, av herr Birke in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till bestridande av kostnaderna
för Sveriges medlemskap i Unesco;

nr 230, av herrar Hseggblom och
Nordkvist, om anställande av en social
kurator vid fångvårdsanstalten i Kalmar; nr

231, av herrar Hjalmavson, Hed -

Nr 4.

Fredagen den 26 januari 1951 fm.

lund i Rådom och Ohlin, om vissa åtgärder
för försvarets stärkande;

nr 232, av herr Sehlstedt m. fl., om
anslag till uppförande av arbetare- och
tjänstemannabostäder vid Åkers krutbruk; nr

233, av herrar Lager och Karlsson
i Stuvsta, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till bidrag
till vissa studieresor;

nr 234, av herr Lundberg, om ökat
anslag till instrumentell utrustning m.
m. för klimat- och undertryckskammaranläggningen
vid Uppsala universitet;

nr 235, av herr Widén m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om understöd till kommunala och enskilda
anstalter för yrkesundervisning;

nr 236, av fröken Ager m. fl., om
uppflyttning i högre lönegrad av lärarinnorna
i hushållsgörom&l och i kvinnlig
slöjd vid ungdomsvårdsskolorna;

nr 237, av lierr Nestrup m. fl., om inrättande
av nya lärartjänster vid de allmänna
läroverken;

nr 238, av herrar Dickson och Braconier,
om utredning rörande möjligheterna
att anordna en omskolning av
vissa lärare;

nr 239, av herr Nestrup m. fl., om en
provisorisk lönereglering för lärare vid
högre skolor;

nr 240, av herr Nestrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag rörande
ersättningar för föreläsningar
och övningar i samband med provårsutbildningen
vid de allmänna läroverken; nr

241, av herr Nestrup in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
rörande arvoden åt lärarkandidater under
provår sutbildning;

nr 242, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., om förhöjt bidrag till Ericastiftelsen; nr

243, av herr Bergstrand m. fl, om
ökat anslag till understöd åt handelsgymnasier; nr

244, av herr Kristensson i Osby
m. fl., om ökat anslag till bidrag till

undervisnings- och upplysningsverksamhet
för nykterhetens främjande;

nr 245, av herr Widén m. fl., om viss
ändring av villkoren för statsbidrag
till anordnande av skolmåltider;

nr 246, av herr Severin m. fl., om förbättrad
löneställning för konservatorn
hos riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum G. Olson;

nr 247, av herr Severin in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om
anslag till Bidrag till Stockholms högskola; nr

248, av fru Hellström och fröken
Wetterström, om uppflyttning i högre
lönegrad av vissa kanslibiträdestjänster
vid lands- och länsarkiven;

nr 249, av fröken Elmén m. fl., om
förhöjt anslag till bidrag till verksamheten
vid hemgårdar;

nr 250, av fröken Elmén in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till kommunala
flickskolor;

nr 251, av herr Wallentheim, om utredning
rörande bostadsförhållandena
vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö,
m. m.;

nr 252, av fröken Höjer m. fl., om
statsbidrag till privata sjuksköterskeskolor; nr

253, av fröken Liljedahl in. fl.,
om anslag till en repetitions- och koinpletteringskurs
för sjuksköterskor vid
barnavårdscentraler;

nr 254, av herr Hjalmarson in. fl.,
om möjliggörande av fri konkurrens
mellan olika företagsformer för bostadsbyggande
samt förvaltning och drift av
hyresfastigheter;

nr 255, av herr Braconier och fru
Hellström, om definitiv reglering av
statens ersättningsskyldighet till personer,
vilka lidit skada genom åtgärd av
vid sinnessjukhus eller vissa andra anstalter
intagna;

nr 256, av herrar Dickson och Edström,
angående utredning av frågan
om en omorganisation av medicinalstyrelsen; nr

257, av herr Nordkvist in. fl., om

Fredagen den 26 januari 1951 fm.

Nr 4.

statsbidrag till verksamheten vid det
kommunala handelsgymnasiet i Kalmar; nr

258, av fröken Elmén m. fl, om
ändrad löneklassplacering för vissa socialassistenter; nr

259, av herrar Nilsson i Göteborg,
och Mårtensson i Uddevalla, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till understöd åt inrikes lufttrafik; nr

260, av herrar Edström och Hagberg
i Malmö, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag under
väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
dels till garage- och förrådsbyggnader
m. in., dels till motorfordon;

nr 261, av herrar Birke och Hjalmarson,
om framläggande för 1952 års riksdag
av förslag till lösning av skärgårdens
kommunikationsfrågor;

nr 262, av herrar Dickson och Birke,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till telefonstationsbyggnader
in. in.;

nr 263, av herr Stjärne m. fl., om
ökat anslag till nyanläggning av ödebygdsvägar; nr

264, av herr Ohlin m. fl., om skrivelse
till Kungl. Maj:t med begäran om
skyndsam framläggning av en redovisning
av utestående reservationer;

nr 265, av herr Edström, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till vinstutlottning i samband med
lönesparande;

nr 266, av herr Holmberg, om förhöjt
anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;

nr 267, av herrar Utbull och Johnsson
i Kastanjegården, om förhöjt anslag
till bidrag till byggande och underhåll
av mindre hamnar och farleder; nr

268, av herr Nolin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till förvärv av enskilda företag
för elektrisk distributionsverksamhet;

nr 269, av herr Jansson i Aspeboda
m. fl., om anslag till fiirdigställande av

vägföretag, vilka påbörjats såsom beredskapsarbeten
;

nr 270, av herr Utbull m. fl., om ökat
anslag till byggande av fiskehamnar;

nr 271, av herr Nihlfors m. fl., om
viss ändring i avlöningsbestämmelserna
för civila befattningshavare, som åtnjuta
tjänstledighet för fullgörande av
viss militär tjänstgöring;

nr 272, av herr Ericsson i Näs, om
pensionering av vissa sjukgymnaster genom
statens pensionsanstalt;

nr 273, av herr Björklund, om årligt
understöd åt förre banarbetaren O.
Jönsson;

nr 274, av herr Nihlfors m. fl., om
utredning rörande samordningen mellan
tjänstepension och folkpension för
statliga befattningshavare m. fl.;

nr 275, av herr Wirtén m. fl., om pension
åt skriftställaren V. Langlet och
hans hustru;

nr 276, av fröken Wetterström och
herr Bergstrand, om pension åt förre
mästerlotsen G. C. Elfvings efterlämnade
maka Emma Sofia Elfving;

nr 277, av herr Lindberg, om anslag
till handelsflottans pensionsanstalt för
bestridande av depositionskostnader
m. m.;

nr 278, av fröken Elmén m. fl., om
viss ändring i bestämmelserna om uppskjuten
livränta åt befattningshavare,
som dömts till avsättning eller på grund
av tjänstefel skiljts från tjänsten;

nr 279, av herr Håckner m. fl., om
utredning rörande regler om ett opartiskt
förfarande för avgörande av tvister
i varuskattemål m. m.;

nr 280, av herr Nihlfors, om utarbetande
av enkla anvisningar till ledning
för kontroll av verkställda skattedebiteringar; nr

281, av herrar Dickson och Braconier,
angående en omarbetning av
reglerna för realisationsvinstbeskattningen; nr

282, av herr Braconier m. fl., om
viss ändring i förordningen med provisoriska
bestämmelser om begränsning
av skatt i vissa fall;

Nr 4.

Fredagen den 26 januari 1951 fin.

nr 283, av herrar Jansson i Kalix och
Gavelin, om ändring eller översyn av
16 § förordningen om nöjesskatt;

nr 284, av herr Hjalmarson m. fl.,
om åtgärder till främjande av det frivilliga
och enskilda sparandet;

nr 285, av herr Hjalmarson m. fl., om
en erinran till fullmäktige i riksbanken
om sambandet mellan dess krediter till
staten och den allmänna ekonomiska
utvecklingen, m. m.;

nr 286, av herr Ståhl, om viss ändring
av 11 kap. 8 § föräldrabalken;

nr 287, av herr Hellbacken m. fl., om
lättnader i byggnadsregleringen beträffande
vissa byggnader, som uppföras
av jord, m. m.;

nr 288, av herrar Jansson Aspeboda
och Persson i Norrby, om förenkling
av reglerna om delning av samfällda
myrar;

nr 289, av herr Jansson i Aspeboda
m. fl., om ändrade lagbestämmelser rörande
arbetstagarebegreppet;

nr 290, av herrar Lindström och Jacobson
i Vilhelmina, om viss översyn
av lagen om kronans förköpsrätt och
lagen om inskränkning i rätten att
förvärva jordbruksfastighet;

nr 291, av herr Ohlin m. fl., angående
vissa ändringar i lagen om folkpension; nr

292, av herr Ohlin m. fl., angående
en sammanslagning av de i lagen
om folkpension avsedda allmänna och
särskilda bostadstilläggen;

nr 293, av herr Pettersson i Dahl, om
viss ändring av hyresregleringslagen;

nr 294, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., om viss ändring i tillämpningsföreskrifterna
till lagen om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet; nr

295, av herr Ericsson i Näs, om
ändrad uppsägningstid för distriktsbarnmorskor; nr

296, av herr Eriksson i Sandby,
om viss ändring i lagen om försäkring
för yrkessjukdomar;

nr 297, av herr Dahlgren, om höjning
av de tillfälliga ersättningar, som utgå

till av silikos drabbade arbetare,
m. m.;

nr 298, av herr Dahlgren, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition, nr 17, med
förslag till förordning om ändring i
familjebidragsförordningen den 29
mars 1946 (nr 99);

nr 299, av herr Hjalmarson m. fl.,
angående upphävande av lagen om kronans
förköpsrätt;

nr 300, av herr Hedlund i Rådom
m. fl., om effektivisering av arbetet
med att förstärka ofullständiga jordbruk
med skogsmark;

nr 301, av herr Jonsson i Skedsbygd
in. fl., om en allsidig utredning av trädgårdsodlingens
problem;

nr 302, av herr Wirtén m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Lantbruksnämnderna:
Kostnader för planeringskommittéer;

nr 303, av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till fiskets befrämjande
i de särskilda orterna;

nr 304, av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl., i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till ersättning
till strandägare för mistad
fiskerätt in. m.;

nr 305, av herr Antby in. fl., om ökat
anslag till bidrag till jordbrukarungdomens
förbund;

nr 306, av herr Hedlund i Rådom
m. fl., i anledning av Kungl. Majrts
framställning om anslag till lindring i
mindre bemedlades kostnader för djursjukvård; nr

307, av herrar Andersson i Tungclsta
och Lindström, angående lönegradsplacering
för assistenten A.
Gremo;

nr 308, av herrar Hseggblom och
Pettersson i Dahl, om förhöjt anslag
till diverse åtgärder på husdjursavelns
område m. m.;

nr 309, av herr Hedlund i Östersund
in. fl., om reglerad befordringsgång för
de tekniska biträdena vid lantbruksingenjörskontoren; nr

310, av fröken Elmén m. fl., om

Fredagen den 26 januari 1951 em.

Nr 4.

upplysningsverksamhet rörande de
rättsliga konsekvenserna av äktenskap;

nr 311, av herr Håstad m. fl., om viss
ändring av § 12 mom. 2 ordningsstadgan
för riksdagens andra kammare;

nr 312, av herr Nolin m. fl., om påskyndande
av den inom telegrafstyrelsen
pågående utredningen rörande ändrade
taxebestämmelser för telefonsamtal
å landsbygden;

nr 313, av herrar Hastad och Braconier,
angående tillgodoräknande i merithänseende
för civil tjänst av tid, under
vilken värnpliktig genomgått officers-
eller underofficersutbildning;
samt

nr 314, av herrar Häckner och Gustafson
i Göteborg, om rätt för de landsfiskaler,
som från den 1 oktober 1941
överfördes å indragnings- och övergångsstat,
att erhålla gottgörelse för till
statsverket indragna sportler, m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.10 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Fredagen den 26 januari.

Kl 7.30 em.

Med anledning därav, att tiden för
avgivande av motioner denna dag utgick,
voro kammarens ledamöter kallade
att jämväl nu sammanträda.

§ 1.

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition,
nr 27, angående överlåtelse av
vissa staten tillhöriga anläggningar för
ön Vens elektrifiering tillställts kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 2.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:

nr 315, av herr Johansson i Stockholm
in. fl., om en instruktion för den
svenska representationen hos Förenta
Nationerna i enlighet med andra världsfredskongressens
budskap;

nr 316, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om uppsägning av det s. k.
Marshallavtalet mellan Sverige och

Amerikas förenta stater m. in.;

nr 317, av herr Håstad, om skyldighet
för länsstyrelse att kungöra val av
kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige; nr

318, av herrar Larsson i Luttra
och Nilson i Spånstad, om ändring i
kommunallagarnas bestämmelser angående
kungörande av kommunala stämmor
in. in. i kyrkorna;

nr 319, av herrar Edström och Braconier,
angående effektivisering av
kustbevaknings- och livräddningstjänsten
utefter våra kuster;

nr 320, av herr Rubbestad m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till gåva till Förenta Nationernas
byggnader i New York;

nr 321, av herr Håstad m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om indragning
av sändebudsposten i Lissabon
samt den självständiga beskiekningsrådsposten
i Wellington;

nr 322, av herr Stähl m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om
anslag till pressattachéer;

nr 323, av fröken Wetterström in. fl.,

Nr 4.

Fredagen den 26 januari 1951 em.

om utredning rörande behovet av
kvinnlig arbetskraft inom totalförsvarets
olika grenar m. m.;

nr 324, av herr Malmborg i Stockholm
m. fl., om förhöjt anslag till bidrag
till grafiska institutet;

nr 325, av herr Wiklund i Stockholm
m. fl., angående anslag till ökad biträdeshjälp
i särskilt arbetstyngda skyddskonsulentdistrikt,
m. m.;

nr 326, av herr Hjalmarson, om inrättande
av ett organ med parlamentarisk
anknytning för kontinuerliga överläggningar
i försvarsfrågorna;

nr 327, av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om vissa anslag under fjärde
huvudtiteln;

nr 328, av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
om inkallande av vissa värnpliktiga till
repetitionsövningar;

nr 329, av herr Lindberg m. fl., om
inrättande vid serafimerlasarettet av en
neuromedicinsk-traumatologisk avdelning; nr

330, av herr Nihlfors, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid gymnastiska
centralinstitutet;

nr 331, av herr Gustafson i Göteborg
och fröken Elmén, om anslag till utbildningskurs
för sysselsättnings- och
arbetsterapeuter;

nr 332, av herr Braconier, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till avlöningar vid allmänna läroverken
;

nr 333, av fröken Vinge, om förhöjt
anslag till bidrag till Drottningholms
teatermuseum;

nr 334, av herr Widén m. fl., om utredning
av frågan om inrättandet av en
lekmannanämnd på skolans område,
nr 335, av fröken Höjer m. fl., angående
höjning av arvodet till deltidsanställd
skolsköterska;

nr 336, av herr Wiklund i Stockholm
m. fl., om ökat anslag till stipendier till
deltagare i utbildningskurser för instruktionssköterskor
och husmödrar;
nr 337, av herrar Pettersson i Dahl

och Olsson i Mellerud, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till understödjande av dispensärverksamhet; nr

338, av herrar Pettersson i Dahl
och Olsson i Mellerud, om skyndsam
utredning rörande laboratoriepersonalens
utbildningsförhållanden;

nr 339, av fröken Wetterström, angående
utredning om överförande av
dispensärernas och sanatoriernas överskottsresurser
i reumatikervårdens
tjänst;

nr 340, av fröken Wetterström och
herr Bergstrand, om viss ändring i
grunderna för statsbidrag till resor för
vanföra jämte vårdare;

nr 341, av herr Dahlgren, om ökning
av flit- och fickpengar för eleverna vid
vanföreanstalternas yrkesskolor;

nr 342, av herr Onsjö m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till bidrag till erkända arbetslöshetskassor; nr

343, av herr Wiklund i Stockholm
m. fl., om anslag till utvidgning av utbildningsverksamheten
för fångvårdspersonal; nr

344, av herr Wiklund i Stockholm
m. fl., om inrättande av en överläkarbefattning
vid statens alkoholistanstalt
å Venngarn;

nr 345, av herr Wiklund i Stockholm
m. fl., angående åtgärder för att främja
tillkomsten av särskilda befattningar
vid de större poliskårerna för fullgörande
av uppgifter av social art;

nr 346, av herr Heeggblom, om anlitande
av medel ur clearingkassan för
fisk till täckande av kostnader för byggande
eller förbättrande av fiskehamnsanläggningar
inom Blekinge län;

nr 347, av herrar Edström och Birke,
om avveckling av s. k. clearingkassor
och därmed jämförliga inrättningar
m. in.;

nr 348, av herr Sjölin, om utredning
av frågan om en fond för möjliggörande
av forskning rörande våra inhemska
bränsletillgångar;

nr 349, av herrar Kollberg och Gustafson
i Göteborg, om utökning av an -

Fredagen den 26 januari 1951 em.

Nr 4.

talet tjänster vid inonopolutredningsbyråns
avdelning för specialundersökningar; nr

350, av herrar Nolin och Nilsson
i Bästekille, om anslag till ombyggnadsarbeten
å järnvägslinjerna Karlskrona
•—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda
och Bredåkra—Växjö;

nr 351, av herr Nolin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till förvärv av billinjer dels
åt statens järnvägar, dels åt postverket;

nr 352, av herrar Bergstrand och
Nordkvist, om anslag till inköp av ett
helikopterflygplan för östgötaskärgården
och anslutande bygder i Södermanlands
och Kalmar län;

nr 353, av herr Nihlfors in. fl., om
utredning rörande möjligheten av att
vid inplacering av de statligt anställda
i det statliga lönesystemet tillämpa en
systematisk metod för arbetsvärdering
in. in.;

nr 354, av herrar Håstad och Johnsson
i Stockholm, om utbetalande av
pensionsbelopp till f. d. befattningshavaren
hos »Shanghai Municipal Council»
A. Th. Dahl;

nr 355, av herr Henriksson, om löneklassplaceringen
för stationskarlarna K.
W. Eriksson, J. E. Johnsson och K. I.
Andersson;

nr 356, av herrar Hjalmarson och
Ståhl, om rätt för justitieråd och regeringsråd
att med sin tjänst förena vissa
skiljemannauppdrag;

nr 357, av fru Sandström, om pension
eller gratifikation åt lapptillsyningsmannen
J. O. E. Erikssons efterlämnade
maka Ida Charlotta Eriksson;

nr 358, av herr Hagberg i Luleå in. fl.,
om en rättvisare beräkning av levnadskostnadsindex
in. in.;

nr 359, av herr Malmborg i Stockholm,
om viss goltgörelsc till e. o. förrådsmanncn
G. Allmän;

nr 360, av fröken Höjer, om rätt för
clearingnämndens förutvarande personal
all i pensionshiinseende tillgodoräkna
sig hela sin anställningstid hos
nämnden;

nr 361, av herr Ohlin in. fl., om

åstadkommande av lättnad i det nuvarande
genom inflationen skärpta skattetrycket
å inkomst, förmögenhet och
arv;

nr 362, av herr Dickson m. fl., om restitution
av skatt å bensin, som förbrukas
vid jordbruket till bensindrivna
traktorer;

nr 363, av herr Johnsson i Stockholm,
om skattefrihet intill en viss gräns för
gåvor till sociala hjälpinstitutioner;

nr 364, av herr Edström, om ändrade
bestämmelser rörande beskattningen av
äkta makar;

nr 365, av herr Nilson i Spånstad
m. fl., om utredning rörande kollektiv
restitution av skatt å bensin, som förbrukas
vid transport av skogsprodukter
å s. k. skogsbilvägar;

nr 366, av herr Hseggblom m. fl., om
befrielse från skyldigheten att utgöra
inkomstskatt och erlägga stämpelavgift
vid byte av fastigheter i vissa fall;

nr 367, av herr Ohlin m. fl., om framläggande
för 1951 års riksdags vårsession
av förslag till åtgärder för uppmuntran
av det frivilliga sparandet;

nr 368, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., om införande av exportavgifter
å alla viktigare exportvaror m. m.;

nr 369, av herr Ohlin m. fl., om åtgärder
i syfte alt öka bostadsbyggandet; nr

370, av herr Johnsson i Stockholm,
om utfärdande av entydiga bestämmelser
rörande prästs plikt att tillhandagå
med upplysningar;

nr 371, av herr Wiklund i Stockholm,
angående medverkan av nämnd i familjerättsinål
vid rådhusrätterna;

nr 372, av herr Johnsson i Stockholm,
om bidrag ur kyrkofonden för avlöning
av föreståndare vid vissa institutioner; nr

373, av herr Hagberg i Luleå in. fl.,
om förslag till 1951 års riksdag i syfte
att genomföra reformen med fria läkemedel; nr

374, av herr Ståhl och fru Gärde
Widemar, om utredning angående förbättrade
möjligheter att behandla sexualbrottslingarna; -

Nr 4.

Tisdagen den 30 januari 1951.

Svar på fråga ang. åtgärder mot svenska medborgare, som genom fylleri eller

brottsliga eller i annat avseende klandervärda handlingar utomlands misskre diterat

det svenska namnet.

nr 375, av herrar Stå hl och Wiklund
i Stockholm, om viss ändring i 10 §
alkoholistlagen;

nr 376, av herr Gustafson i Göteborg
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 10, med förslag till lag om
behörighet att utöva tandläkarkonsten;

nr 377, av herr Heeggblom, om vissa
ändringar i lagen om inskränkning i
rätten att förvärva jordbruksfastighet;

nr 378, av herr Heeggblom, med förslag
till lag om ändring i 3 § lagen om
rätt till fiske;

nr 379, av fru Ewerlöf, om vissa åtgärder
i abortförebyggande syfte;

nr 380, av herrar Nolin och Larsson
i Karlstad, om ökat anslag till understöd
åt kontrollföreningsverksamhet;

nr 381, av herrar Jonsson i Skedsbygd
och Onsjö, om viss ändring i grunderna
för tilläggsbidrag till vissa statsunderstödda
torrläggningsföretag;

nr 382, av herr Karlsson i Stuvsta, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställ -

ning om anslag till jordbrukets rationalisering; nr

383, av herr Karlsson i Stuvsta, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till återbetalning
av lån från jordbrukets maskinlånefond; nr

384, av herr Karlsson i Stuvsta, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till reseunderstöd för
studier på jordbrukets område;

nr 385, av herr Carlsson i Bakeröd,
om höjning av statsbidragen till åtgärder
till bekämpande av tuberkulos hos
nötkreatur; och

nr 386, av herr Wiklund i Stockholm,
om åtgärder i syfte att bereda statsförvaltningens
olika organ möjlighet till
bättre »kundservice».

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 7.38 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 30 januari.

Kl. 4 em.

§ 1.

Justerades protokollen för den 23 och
24 innevarande januari.

§ 2.

Svar på fråga ang. åtgärder mot svenska
medborgare, som genom fylleri eller
brottsliga eller i annat avseende klandervärda
handlingar utomlands misskrediterat
det svenska namnet.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Chefen för inrikesdepartementet, herr
statsrådet MOSSBERG, som anförde:
Herr talman! Herr Dickson har frågat
mig om jag kan finna någon rättsligt
framkomlig väg för att, exempelvis genom
att för kortare eller längre tid återkalla
vederbörandes pass, näpsa sådana
svenska medborgare som genom fylleri
eller brottsliga eller i annat avseende
klandervärda handlingar utomlands
misskrediterat det svenska namnet, och
om det i så fall kan förväntas att jag
kommer att föreslå bestämmelser eller
anvisningar i sådan riktning.

Tisdagen den 30 januari 1951.

Nr 4.

Svar på fråga ang. åtgärder mot svenska medborgare, som genom fylleri eller

brottsliga eller i annat avseende klandervärda handlingar utomlands misskre diterat

det svenska namnet.

Som svar ber jag att få anföra följande: Den

form av ingripande, som herr
Dickson närmast åsyftar, är att återkalla
vederbörandes pass. I den gällande
passkungörelsen finnas åtskilliga bestämmelser
om återkallelse av pass.
Förutsättningarna härför hänföra sig
emellertid i allmänhet till passinnehavarens
förhållanden i Sverige. Då ett
pass återkallas beror detta alltså regelmässigt
på att det anses vara ett inre
svenskt intresse, att innehavaren hindras
att resa ut ur riket. Under år 1950
återkallades 265 pass. Fn undersökning,
som jag låtit företaga, visar att ingen
av dessa återkallelser grundats på sådana
förhållanden, som berörts av herr
Dickson.

Att införa särskilda återkallelsegrunder,
som täcka de av herr Dickson avsedda
fallen, är enligt min mening icke
lämpligt. Det skulle ju bl. a. förutsätta
någon slags allmän registrering av
utomlands begångna brott eller vanhedrande
handlingar, såvida man icke ville
agera helt slumpvis endast med anledning
av förseelser, som tillfälligtvis,
t. ex. genom meddelanden i tidningspressen
eller från svenska representanter
utomlands, kommit till myndigheternas
kännedom. Att ordna med en registrering
av utomlands begångna förseelser
är knappast tänkbart. Det skulle
dessutom fordra en administrativ apparat,
som icke står i någon som helst
proportion till vad man ville vinna med
anordningen.

Under åberopande av det anförda får
jag meddela, att jag icke har för avsikt
att vidtaga några åtgärder i det syfte,
som herr Dickson berört.

Härefter yttrade

Herr DICKSON: Herr talman! .lag ber
att till herr inrikesministern få fram -

föra mitt tack för de upplysningar han
givit i anledning av min fråga.

Jag förstår mycket väl att det är nästan
omöjligt att realisera den tankegång,
som har legat bakom min fråga.
Den har, som naturligtvis inrikesministern
förstår, dikterats av den uppfattningen,
att om människor resa utomlands
få de betraktas mer eller mindre
som representanter för begreppet Sverige
och svenska folket. Det är då nödvändigt
att de känna det ansvar, som
ligger på dem individuellt varje gång
de resa utomlands. Det är ju tråkigt om
folk bär sig illa åt hemma, men jag tycker
att det är värre om de resa ut och
ha den känslan, att bara de komma
ifrån den kontroll, som svenska tidningar
och svensk allmän opinion utöva,
kunna de känna sig fria att göra
snart sagt vad som helst, någonting
som då nedsätter det svenska namnet
som sådant.

Då jag framställde min fråga tänkte
jag i första hand på vårt grannland
Danmark, där jag vet att det ofta förekommer
att svenskar uppföra sig drulligt.
De komma t. ex. raglande ner till
sista färjan, och det är en ganska tråkig
syn. Det har då föresvävat mig, att
man åtminsone stickprovsvis någon
gång skulle kunna företa en kontroll på
färjan, och är det då någon, som särskilt
har visat sig ovärdig att representera
det svenska namnet utomlands,
skulle han kunna få någon tillrättavisning,
t. ex. i den form som jag antytt.

Jag förstår emellertid att ingenting
är att göra åt saken, och med kännedom
om inrikesministerns noggrannhet
förutsätter jag, att det nog är outförbart
att få till stånd någon bestämmelse,
som skulle kunna fungera på ett tillfredsställande
sätt.

Jag har efter detta ingenting att tilllägga.
Det är ju möjligt att efter de deklarationer
som avgivits och den lilla
föreställning, som med anledning av

Nr 4.

Tisdagen den 30 januari 1951.

Svar på fråga ang. åtgärder mot svenska medborgare, som genom fylleri eller

brottsliga eller i annat avseende klandervärda handlingar utomlands misskre diterat

det svenska namnet.

denna angelägenhet har ägt rum här i
dag, uppmärksamheten fästs en smula
på själva sakförhållandet och att en
eller annan utlandsresenär kommer att
känna ett något större ansvar, då han
lämnar Sveriges kust och beger sig ut
för att representera Sverige i främmande
land.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3.

Föredrogos var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid till behandling
av lagutskott propositionen nr 24, med
förslag till lag angående ändring i lagen
den 17 juni 1948 (nr 329) om inskränkning
i rätten att förvärva jordbruksfastighet,
m. m.; samt

till jordbruksutskottet propositionen
nr 27, angående överlåtelse av vissa
staten tillhöriga anläggningar för ön
Vens elektrifiering.

§ 4.

Föredrogos var efter annan följande
på kammarens bord liggande motioner;
och remitterades därvid
till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 225 av herrar Mårtensson i Uddevalla
och Andersson i Malmö;
nr 226 av herr Hastad m. fl.;
nr 227 av fröken Vinge och herr
Nihlfors; och

nr 228 av herr Jansson i Aspeboda;
till statsutskottet motionerna:
nr 229 av herr Birke m. fl.;
nr 230 av herrar Hmggblom och
Nordkvist;

nr 231 av herrar Hjalmarson, Hedlund
i Rådom och Ohlin;

nr 232 av herr Sehlstedt m. fl.;
nr 233 av herrar Lager och Karlsson
i Stuvsta;

nr 234 av herr Lundberg;
nr 235 av herr Widén m. fl.;

nr 236 av fröken Ager m. fl.;
nr 237 av herr Nestrup m. fl.;
nr 238 av herrar Dickson och Braconier; nr

239—241 av herr Nestrup m. fl.;
nr 242 av herr Pettersson i Dahl
m. fl.;

nr 243 av herr Bergstrand m. fl.;
nr 244 av herr Kristensson i Osbv
m. fl.;

nr 245 av herr Widén m. fl.;
nr 246 och 247 av herr Severin
m. fl.;

nr 248 av fru Hellström och fröken
Wetterström;

nr 249 och 250 av fröken Elmén
m. fl.;

nr 251 av herr Wallentheim;
nr 252 av fröken Höjer m. fl.;
nr 253 av fröken Liljedahl m. fl.;
nr 254 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 255 av herr Braconier och fru
Hellström;

nr 256 av herrar Dickson och Edström; nr

257 av herr Nordkvist m. fl.;
nr 258 av fröken Elmén m. fl.;
nr 259 av herrar Nilsson i Göteborg
och Mårtensson i Uddevalla;

nr 260 av herrar Edström och Hagberg
i Malmö;

nr 261 av herrar Birke och Hjalmarson; nr

262 av herrar Dickson och Birke;
nr 263 av herr Stjårne m. fl.; och
nr 264 av herr Ohlin m. fl.;
till bankoutskottet motionen
nr 265 av herr Edström;
till statsutskottet motionerna:
nr 266 av herr Holmberg;
nr 267 av herrar Utbult och Johnsson
i Kastanjegården;

nr 268 av herr Nolin m. fl.;
nr 269 av herr Jansson i Aspeboda
m. fl.;

nr 270 av herr Utbult m. fl.;
nr 271 av herr Nihlfors m. fl.;
nr 272 av herr Ericsson i Näs;

Nr 4.

Tisdagen den 30 januari 1951.

nr 273 av herr Björklund;
nr 274 av herr Nihlfors m. fl.;
nr 275 av herr Wirtén m. fl.;
nr 276 av fröken Wetterström och
herr Bergstrand;

nr 277 av herr Lindberg; och
nr 278 av fröken Elmén m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 279 av herr Håckner m. fl.;
nr 280 av herr Nihlfors;
nr 281 av herrar Dickson och Braconier; nr

282 av herr Braconier m. fl.; och
nr 283 av herrar Jansson i Kalix och
Gavelin;

till bankoutskottet motionerna nr
284 och 285 av herr Hjalmarson m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

286 av herr Ståhl;
nr 287 av herr Hellbacken m. fl.;
nr 288 av herrar Jansson i Aspeboda
och Persson i Norrby;

nr 289 av herr Jansson i Aspeboda
m. fl.;

nr 290 av herrar Lindström och Jacobson
i Vilhelmina;

nr 291 och 292 av herr Ohlin m. fl.;
nr 293 av herr Pettersson i Dahl;
nr 294 av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl.;

nr 295 av herr Ericsson i Näs; och
nr 296 av herr Eriksson i Sandby;

till statsutskottet motionen nr 297 av
herr Dahlgren;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

298 av herr Dahlgren; och
nr 299 av herr Hjalmarson m. fl.;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 300 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 301 av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl.;

nr 302 av herr Wirtén m. fl.;
nr 303 av herr Jacobsson i Tgelsbo
m. fl.;

nr 304 av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.;

nr 305 av herr Antbg m. fl.;
nr 306 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 307 av herrar Andersson i Tungelsta
och Lindström;

nr 308 av herrar Hseggblom och Pettersson
i Dahl; och

nr 309 av herr Hedlund i Östersund
m. fl.;

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionerna:

nr 310 av fröken Elmén m. fl.;
nr 311 av herr Håstad m. fl.;
nr 312 av herr Nolin m. fl.; och
nr 313 av herrar Håstad och Braconier; till

statsutskottet motionen nr 314 av
herrar Håckner och Gustafson i Göteborg; till

utrikesutskottet motionerna nr
315 och 316 av herr Johansson i
Stockholm in. fl.;

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 317 av herr Håstad; och
nr 318 av herrar Larsson i Luttra
och Nilson i Spånstad;

till statsutskottet motionerna:
nr 319 av herrar Edström och Braconier; nr

320 av herr Rubbestad m. fl.;
nr 321 av herr Håstad m. fl.;
nr 322 av herr Ståhl m. fl.;
nr 323 av fröken Wetterström m. fl.;
nr 324 av herr Malmborg i Stockholm
m. fl.;

nr 325 av herr Wiklund i Stockholm
in. fl.;

nr 326 av herr Hjalmarson;
nr 327 och 328 av herr Hagberg i Luleå
m. fl.;

nr 329 av herr Lindberg m. fl.;
nr 330 av herr Nihlfors;
nr 331 av herr Gustafson i Göteborg
och fröken Elmén;

nr 332 av herr Braconier;
nr 333 av fröken Vinge;
nr 334 av herr Widén m. fl.;
nr 335 av fröken Höjer m. fl.;

Nr 4.

Tisdagen den 30 januari 1951.

nr 336 av herr Wiklund i Stockholm
m. fl.;

nr 337 och 338 av herrar Pettersson
i Dahl och Olsson i Mellerud;
nr 339 av fröken W etterström;
nr 340 av fröken Wetterström och
herr Bergstrand;

nr 341 av herr Dahlgren;
nr 342 av herr Onsjö m. fl.; och
nr 343—345 av herr Wiklund i
Stockholm m. fl.;

till jordbruksutskottet motionen nr
346 av herr Hseggblom;

till bankoutskottet motionen nr 347
av herrar Edström och Birke;

till statsutskottet motionerna:
nr 348 av herr Sjölin;
nr 349 av herrar Kollberg och Gustafson
i Göteborg;

nr 350 av herrar Nolin och Nilsson i
Bästekille;

nr 351 av herr Nolin m. fl.;
nr 352 av herrar Bergstrand och
Nordkvist;

nr 353 av herr Nihlfors m. fl.;
nr 354 av herrar Håstad och Johnsson
i Stockholm;

nr 355 av herr Henriksson;
nr 356 av herrar Hjalmarson och
Ståhl; och

nr 357 av fru Sandström;

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 358 av
herr Hagberg i Luleå m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 359 av herr Malmborg i Stockholm;
och

nr 360 av fröken Höjer;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 361 av herr Ohlin m. fl.;
nr 362 av herr Dickson m. fl.;
nr 363 av herr Johnsson i Stockholm;
nr 364 av herr Edström;
nr 365 av herr Nilson i Spånstad
m. fl.; och

nr 366 av herr Hseggblom m. fl.;
till bankoutskottet motionerna:
nr 367 av herr Ohlin m. fl.; och

nr 368 av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 369 av
herr Ohlin m. fl.;

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 370 av
herr Johnsson i Stockholm;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

371 av herr Wiklund i Stockholm;

nr 372 av herr Johnsson i Stockholm;

nr 373 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;

nr 374 av herr Ståhl och fru Gärde
Widemar;

nr 375 av herrar Ståhl och Wiklund i
Stockholm;

nr 376 av herr Gustafson i Göteborg
m. fl.; och

nr 377 och 378 av herr Hseggblom;

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 379 av fru
Ewerlöf;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 380 av herrar Nolin och Larsson i
Karlstad;

nr 381 av herrar Jonsson i Skedsbygd
och Onsjö;

nr 382—384 av herr Karlsson i Stuvsta;
och

nr 385 av herr Carlsson i Bakeröd;
samt

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 386 av
herr Wiklund i Stockholm.

§ 5.

Föredrogs, men bordlädes åter konstitutionsutskottets
memorial nr 1.

§ 6.

Föredrogs den av fröken Öberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående viss ändring av sjukkasselagen.

Kammaren biföll denna anhållan.

Tisdagen den 30 januari 1951.

Nr 4.

§ 7.

Interpellation med anledning av att utlänningskominissionen
avslagit ansökningar
om svenskt visum för tolv delegater
till Demokratisk ungdoms världsfederations
konferens i Stockholm.

Ordet lämnades på begäran till

Herr JOHANSSON i Stockholm, som
anförde: Herr talman! I samband med
statsminister Tage Erlanders tal i Konserthuset
den 26 januari refererades
och antogs ett gemensamt manifest för
de nordiska socialdemokratiska partierna
och landsorganisationerna. Tionde
punkten i detta manifest inleddes med
orden:

»Det är en väsentlig förutsättning för
fred och goda mellanfolkliga förbindelser,
att folken få möjlighet att lära
känna varandra och att alla hinder för
fria kommunikationer avlägsnas.»

Samma dag som statsministern höll
sitt tal vägrade en regeringen underordnad
institution, nämligen utlänningskommissionen,
svenskt visum för
tolv ungdomsledare från Kina, Tyskland,
Tjeckoslovakien, Polen, Ungern,
Bulgarien och Rumänien. Ingen som
helst motivering anfördes för denna
vägran. De tolv hade i sina ansökningar
meddelat, att de i sin egenskap av
exekutivmedlemmar och delegater i Demokratisk
ungdoms världsfederation
hade för avsikt att deltaga i ett internationellt
sammanträde, till vilket svenska
kommittén av DUV hade utfärdat
inbjudan och vilket skulle ha hållits i
Stockholm den 7—10 februari. På
grund av Sveriges visumvägran kan
detta möte icke avhållas i Stockholm
utan måste sannolikt flyttas till ett
land, som tillåter fria kommunikationer
för delegater till internationella
sammankomster i syfte att bevara världens
fred.

Ansökningarna ha visserligen prövats
individuellt, men då samtliga tolv
avslagits, måste detta betecknas som en

2 — Andra kammarens protokoll 1951. Nr

generell visumvägran av politiska grunder.
Man kan också utgå ifrån att det
förmodligen varit av politiska skäl, som
utlänningskommissionen särskilt förhört
sig i utrikesdepartementet. Utrikesdepartementet
har låtit meddela
DUV-kommittén, att det icke hade någon
principiell invändning mot beviljande
av visum. Borde inte utrikesdepartementet,
som väl får antas besitta
den större sakkunskapen beträffande
det utrikespolitiska läget, ha informerat
utlänningskommissionen om eventuella
principiella och politiska hinder
för visering, därest några sådana i verkligheten
funnits.

Under hand har från kommissionen
förekommit antydningar att visum vägrats
på grund av det spända politiska
läget. Det bör observeras att beslutet är
av samma art som den engelska regeringens
visumvägran för delegaterna
till den planerade världsfredskongressen
i Sheffield och den franska regeringens
avvisningsåtgärder mot ledningen
för Fackliga världsfederationen,
Demokratisk ungdoms världsfederation
och Kvinnornas demokratiska
världsförbund. Enligt vår mening borde
det spända politiska läget i stället
vara en särskild anledning för Sverige
att medverka till varje strävan, som
avser att rädda världens fred, skapa
respekt för Förenta Nationernas stadga
och avspänning och vänskapliga förbindelser
mellan folken. Ett portförbud
mot konferenser med dessa syften,
verkställd genom en omfattande visumvägran,
står i en skärande motsättning
til! statsministerns tal i Konserthuset
om »vikten av att folken få lära känna
varandra och att världen blir fri och
öppen» och till den nordiska socialdemokratiens
gemensamma manifest.

I anledning av det anförda anhåller
jag om andra kammarens tillstånd att
till hans excellens statsministern få
framställa följande interpellation:

Av vilken anledning har en regeringen
underordnad institution, nämligen
utlänningskommissionen, utan angiven

Nr 4.

Tisdagen den 30 januari 1951.

Interpellation ang. rationaliseringen av den civila statsförvaltningen m. m.

motivering avslagit ansökningar om
svenskt visum för tolv delegater till
Demokratisk ungdoms världsfederations
planerade konferens i Stockholm?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8.

Interpellation ang. rationaliseringen av

den civila statsförvaltningen m. m.

Herr von SETII erhöll på begäran ordet
och yttrade: Herr talman! Den 23
maj 1947 fick statsrådet Danielson av
Kungl. Maj:t i uppdrag att inom regeringen
handlägga frågor rörande rationalisering
av den civila förvaltningen.
Man emotsåg med största förväntan de
resultat i form av minskning av statstjiinstemiinnens
antal, decentralisering
av beslutanderätten, ökad hänsyn till
affärsmässiga principer, förenkling av
författningar och lagar, vilka reglera
förhållandet mellan de enskilda och
staten etc., som en dylik rationaliseringsaktion
skulle komma att leda till.
Resultaten läto emellertid vänta på sig,
och när frågan om vad som åtgjorts i
kampen mot Krångel-Sverige aktualiserades
i denna kammare i en av herr
Falla i januari 1918 till statsrådet Danielson
riktad interpellation, framgick
av interpellationssvaret och den därefter
följande debatten, att några för gemene
man påtagliga och väsentliga förbättringar
knappast åstadkommits.

Statsrådet Danielson hade visserligen
genom att låta utsända ett cirkulär till
ett femtiotal centrala statsmyndigheter
samt länsstyrelserna och domkapitlen
låtit undersöka möjligheterna av ett
snabbare och enklare förvaltningsförfarande,
men denna undersökning hade
i stort sett endast lett till att ett flertal
utredningar och kommittéer tillsatts,
vilka fått i uppdrag att på speciella områden
undersöka möjligheterna av och
framlägga förslag till organisatoriska
förbättringar inom statsförvaltningen.
Slutstenen i dessa utredningar utgjorde
1949 års rationaliseringsutredning, vil -

ken enligt direktiven hade »att närmare
överväga samtliga förhållanden, som
kunna ha betydelse för frågan om effektivisering
av rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen».

I årets statsverksproposition framlägges
en kortfattad sammanställning över
de resultat och förslag de olika kommittéernas
arbete utmynnat i. Av denna
synes emellertid framgå, att dessa
väsentligen betraktat rationaliseringsverksamheten
ur rent teoretiska synpunkter.
Praktiska och konkreta förslag
till förenkling av administrationen och
lagstiftning ha varit betydligt sparsammare
än långa och ingående lamentationer
över svårigheterna att över huvud
taget bedriva något rationaliseringsarbete.

Fn viss decentralisering av beslutanderätten
från Kungl. Maj:t till underordnade
myndigheter har emellertid
genomförts, bl. a. på grundval av decentraliseringsutredningens
förslag. Sålunda
redovisar statsrådet Danielson i
den förut omnämnda promemorian, alt
ett stort antal ämnesgrupper, motsvarande
omkring 10 000 ärenden per år
eller ungefär en fjärdedel av antalet
tidigare på Kungl. Maj:t ankommande
ärenden, överflyttats från Kungl. Maj:t
till underordnade myndigheter. Fn dylik
rationaliseringsåtgärd, vilken i och
för sig är ett steg i rätt riktning, mister
emellertid väsentligt i värde när man
betänker, att den icke synes ha medfört
någon som helst inskränkning av
personalen i Kungl. Maj:ts kansli. I
stället för den naturliga minskning av
tjänstemännens antal, vilket ett borttagande
av ungefär en fjärdedel av på
Kungl. Maj:t tidigare ankommande
ärenden bort föranleda, har det skett
cn ökning. Fn ytterligare förstärkning av
statssekreteraravdelningen är dessutom
förutsatt i årets statsverksproposition.

Vad beträffar den fortlöpande rationaliseringsverksamheten,
d. v. s. de åtgärder
som böra vidtagas för att på
längre sikt skapa förutsättningar för

Tisdagen den 30 januari 1951.

Nr 4.

Interpellation ang. rationaliseringen av den civila statsförvaltningen m. m.

ökad effektivitet i rationaliseringsarbetet,
har såväl 1949 års rationaliseringsr.
tredning som trycksakskommittén oeli
1948 års blankettkommitté framlagt förslag
om formerna för denna verksamhet.
Ett särskilt rationaliseringsorgan,
bildat genom sammanslagning av sakrevisionen,
organisationsnämnden och
statskontoret, föreslås av rationaliseringsutredningen.
Det ligger något av
motsatsernas löje i att en utredning,
vilken har till uppgift att söka åstadkomma
en förenkling av statsverksamheten,
föreslår inrättande av ett rationaliseringsorgan
i form av ett ämbetsverk,
där stor risk måste föreligga för
en ytterligare byråkratisering. Även vad
beträffar kommittéväsendet ha de sakkunniga
föreslagit inrättande av ett
nytt s. k. samordningsorgan, vilket
bl. a. skulle ha till uppgift att biträda
departementen med granskning av utkast
till direktiv för nya kommittéer
otc. Det anmärkningsvärda i dessa olika
förslag är, att medan man rekommenderar
inrättande av nya verk och organ,
vilket naturligen innebär en ökning
av kostnader och personal inom
administrationen, man icke på något
sätt söker beräkna eller ens påvisa de
besparingar inrättandet av dessa nya
institutioner borde medföra.

Den del av rationaliseringsverksamheten,
vilken syftar till en förenkling
och ett omarbetande av författningar
och andra föreskrifter, vilka reglera förhållandet
mellan de enskilda och de
.statliga myndigheterna, har i stort sett
helt förbigåtts av statsrådet Danielson.
Denna del av rationaliseringsverksamheten
är emellertid en av de väsentligaste,
om man vill åstadkomma ett enklare
och smidigare förhållande mellan
myndigheterna och allmänheten. I synnerhet
de i administrativ ordning utfärdade
författningarna och föreskrifterna,
vilka äro mönster av detaljreglering,
te sig nämligen ofta helt ofattbara
och onödiga för de enskilda medborgarna.

Man finner således att det fortfarande
på flertalet områden föreligger ett
stort behov såväl av rationaliseringsåtgärder
vad avser de förvaltande organens
organisation, arbetsmetoder, tekniska
utrustning m. in. som av åtgärder,
vilka leda till förenkling av lagstiftning
och andra föreskrifter varigenom
den statliga verksamheten regleras.

Bestämmelserna som gälla för försäljning
av sprit och maltdrycker äro till
stor del synnerligen komplicerade samt
i många fall ägnade att väcka irritation
eller utmana löjet. På detta område anmäler
sig behovet av förbättringar fortfarande
med utomordentlig styrka.

Det av ccntraliseringsutredningen
påpekade men ännu ej ändrade förfarandet
vid kommunal indelningsändring
kan tagas såsom ett exempel på
den krångliga tjänstevägsbehandlingen
av ett ärende.

Regleringen av byggnadsväsendet är
utan tvekan fortfarande ett av de krångligaste
avsnitten inom svensk lagstiftning
och svensk administration. Statens
tydligt ådagalagda vilja att reglera
byggnadsverksamheten in i minsta detalj
har medfört en splittring av bvggnadsärendenas
handläggning på ett
stort antal myndigheter, varigenom
byggnadsverksamheten allvarligt hämmats
och fördröjts. Det erfordras t. ex.
icke mindre än omkring 130 handlingar
för att få bygga ett eget hem. Det är
således i hög grad angeläget att eu förenkling
i enlighet med något av de från
byggnadshåll framställda förslagen
kommer till stånd.

Priskontrollens meddelanden, vilka
för tillfället äro synnerligen aktuella,
ha sedan 1941 då priskontrollen infördes
icke undergått någon som helst
förändring i vad gäller meddelandenas
utformning och oerhörda detaljrikedom.
Det är fortfarande för dem som
beröras därav praktiskt taget omöjligt
att tolka dessa meddelanden.

Under åberopande av vad jag ovan
anfört anhåller jag om andra kamma -

Nr 4.

Onsdagen den 31 januari 1951.

Interpellation ang. rationaliseringen av den civila statsförvaltningen m. m.

rens tillstånd att till hans excellens
herr statsministern få rikta följande
frågor:

1. Har statsrådet Danielson slutfört
sitt uppdrag såsom rationaliseringssakkunnig
inom regeringen?

2. Har Kungl. Maj:t för avsikt att låta
verkställa någon utredning om möjligheterna
att åstadkomma en genomgripande
förenkling av de författningar
rörande förhållandet mellan allmänheten
och myndigheterna som utgöra den
egentliga grunden till att talet om
»Krångel-Sverige» uppkommit?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen: -

nr 28, angående godkännande av en
mellan Sverige och Norge träffad överenskommelse
om fiskeriförhållandena i
vissa till Sverige och Norge hörande
vattenområden; och

nr 29, med förslag till lag om ändrad
lydelse av GO och 193 §§ utsökningslagen.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 4.19 em.

In fidem
Gunnar Briltlx.

Onsdagen den 31 januari.

Kl. 2 em.

§ 1.

Justerades protokollet för den 25 innevarande
januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Härmed intygas, att fru Hildur Humla,
som lider av influensa epidemica
+ asthma bronchiale, på grund av sjukdom
är förhindrad inställa sig i Sveriges
riksdag före den 12 februari 1951.

Sunne den 30 januari 1951.

G. Kreuger,
provinsialläkare.

Att Per Persson, Norrby 10, Alfta,
under tiden fr. o. m. 29 januari 1951
åtminstone t. o. m. den 5 februari 1951

på grund av luftrörskatarr med hög feber
är urståndsatt att vederbörligen uppehålla
sin tjänst, intygas.

Alfta den 29 januari 1951.

Richard Allard,
leg. läkare.

Kammaren beviljade fru Humla och
herr Persson i Norrby ledighet från
riksdagsgöromålen tills vidare, fru
Humla från och med den 30 och herr
Persson i Norrby från och med den 29
innevarande januari.

§ 3.

Föredrogos var för sig följande
Kungl. Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid

till utrikesutskottet propositionen nr
28, angående godkännande av en mel -

Nr 4.

Onsdagen den 31 januari 1951.

lan Sverige och Norge träffad överenskommelse
om fiskeriförhållandena i
vissa till Sverige och Norge hörande
vattenområden; och

till behandling av lagutskott propositionen
nr 29, med förslag till lag om
ändrad lydelse av 60 och 193 §§ utsökningslagen.

§ 4.

Föredrogs den av herr Johansson i
Stockholm vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då
bordlagda anhållan, att få framställa interpellation
till hans excellens herr
statsministern med anledning av att
utlänningskommissionen avslagit ansökningar
om svenskt visum för tolv delegater
till Demokratisk ungdoms världsfederations
konferens i Stockholm.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5.

Föredrogs den av herr von Seth vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till hans
excellens herr statsministern, angående

rationaliseringen av den civila statsförvaltningen
m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 6.

Föredrogs konstitutionsutskottets memorial
nr 1, i anledning av andra kammarens
remiss av motion nr 37 av herrar
von Friesen och Nilsson i Göteborg
om riksdagspension åt förre riksdagsledamoten
A. N. Sjöström.

Memorialet lades till handlingarna,
och beslöt kammaren hänvisa motionen
till bankoutskottet.

§ 7.

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition,
nr 32, angående användning av
medel ur postverkets understödskassa
för bidrag till viss semesterhemsverksamhet
tillställts kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 2.04 em.

In fidem
Gunnar Brittli.