Fredagen den 23 januari
ProtokollRiksdagens protokoll 1953:3
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1953
ANDRA KAMMAREN
Nr 3
23—27 januari.
Debatter m. m.
Fredagen den 23 januari.
Sid.
Svar på fråga av:
Herr Widén ang. uppsättande av ljussignaler vid en obevakad järnvägsövergång
söder om Molkom.......................... 3
Herr von Seth ang. åtgärder till förhindrande av olyckor i samband
med s. k. tidningsflygning............................... 4
Interpellation av herr Swedberg ang. handläggningen av frågan om
ordnandet av den andliga vården vid sjukhusen............... 6
Tisdagen den 27 januari fm.
Svar på fråga av herr Nihlfors ang. den pågående översynen av bestämmelserna
om samordning mellan tjänstepension och folkpension 9
Tisdagen den 27 januari em.
Interpellationer av:
Herr Svensson i Stenkyrka ang. kustbevakningen på Gotland .... 16
Herr Adamsson i anledning av de olyckshändelser, som orsakats
genom pojkars innehav av luftgevär och luftpistoler.......... 17
Samtliga avgjorda ärenden.
Fredagen den 23 januari.
Bankoutskottets memorial nr 1, med överlämnande av fullmäktiges i
riksbanken till bankoutskottet avgivna berättelse............. 6
— nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret till
innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade
berättelse............................................. 6
1—Andra kammarens protokoll 1953. Nr 3.
Fredagen den 23 januari 1953.
Nr 3.
3
Fredagen den 23 januari.
Kl. 11 fm.
§ 1.
Justerades protokollet för den 16
innevarande januari.
§ 2.
Svar på fråga ang. uppsättande av ljussignaler
vid en obevakad järnvägsövergång
söder om Molkom.
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Chefen för kommunikationsdepartementet,
herr statsrådet ANDERSSON,
som yttrade: Herr talman! Herr Widén
har frågat mig, om jag vill medverka
till att järnvägsstyrelsens beslut den 1
mars 1950 om uppsättande av ljus- och
ljudsignaler vid den för närvarande
obevakade järnvägsövergången söder
om Molkom snarast verkställes.
Till svar får jag meddela, att ritningar
till den nu ifrågavarande säkerhetsanläggningen
förelåg färdiga i november
1951 och att den erforderliga
materielen levererades i november 1952.
Anläggningen kommer att påbörjas så
snart väderleksförhållandena så medger
och beräknas kunna tagas i bruk
under våren 1953. På grund härav anser
jag någon åtgärd från min sida ej
erforderlig.
Härefter anförde:
Herr WIDÉN (fp): Herr talman! Jag
ber att få tacka chefen för kommunikationsdepartementet
för svaret på min
fråga.
Det som slår mig när man läser detta
svar och som vi från trakten givetvis
har varit förvånade över är den långsamhet
med vilken detta ärende har
behandlats. Denna järnvägsövergång är
utan tvivel en av de svåraste man kan
tänka sig. Jag kan nämna att det för
två år sedan förekom ett tillbud till en
olycka. En av dem som bor i trakten
färdades fram med hästfordon, han
stannade vid övergången, gick fram
och lyssnade men hörde inget tåg, han
körde över, expressen kom och körde
på bakvagnen. Som väl var hade han
en så dålig vagn, att han själv och hästen
klarade sig.
Provinsialläkaren därhemma har berättat,
att han aldrig vågar åka över
järnvägen i sin egen bil, utan han tar
taxi. Han kan då gå ur och se efter att
inget tåg kommer medan bilen kör
över järnvägen. — Jag vill bara nämna
dessa båda exempel för att belysa hur
svår denna järnvägsövergång i verkligheten
är.
Jag sade att vi är förvånade över den
långsamma behandlingen. I mars 1950
beslöt järnvägsstyrelsen, att det skulle
uppsättas ljus- och ljudsignaler. Enligt
svaret förelåg ritningar färdiga först i
november 1951, och inte förrän nu till
våren har man att räkna med att signalanordningen
skall bli klar. I förra veckan
påbörjades arbetet, kan jag med
tillfredsställelse konstatera.
Det som förvånar bygdens folk är att
det skulle behöva ske en allvarlig bilolycka
vid denna järnvägsövergång innan
man började arbetet. Jag har tidigare
fått den uppgiften, att det var ett
års leveranstid på materielen, och det
framgår ju också av svaret. Emellertid
fattades beslutet i mars 1950, och man
blev inte färdig med ritningarna förrän
i november 1951. Man måste beklaga
att det dragit ut över så lång tid.
Den olycka som inträffade vid denna
järnvägsövergång den 9 januari ser ut
att inte medföra att något människoliv
går till spillo, även om åtminstone två
Nr 3.
4
Fredagen den 23 januari 1953.
Svar på fråga ang. åtgärder till förhindrande av olyckor i samband med s. k. tidningsflygning.
personer fått mycket svåra skador. Jag
uppfattar det som ett rent under att
inte alla tre som fanns i bilen omkom.
Bilen blev fullständigt krossad till småbitar.
Jag vill i alla fall konstatera med tillfredsställelse,
att man har kommit så
långt att vi har utsikter att få denna
fråga löst senast till våren.
Chefen för kommunikationsdepartementet,
herr statsrådet ANDERSSON:
Herr talman! Det är naturligtvis beklagligt
att det finns så många obevakade
järnvägsövergångar —■ det finns
ju tusentals som inte har säkerhetsanordningar
— och man kan naturligtvis
i likhet med herr Widén vara förvånad
över det långa dröjsmålet. Det skulle
man med skäl kunna vara om vi bara
hade haft några få sådana farliga övergångar,
men här rör det sig ju om ett
mycket stort antal. SJ försöker gradera
de säkerhetsanordningar, som skall utföras,
efter angelägenhet.
Jag vill erinra om att under åren
1946—52 inte mindre än 516 nya anläggningar
kommit till. Under samma
tid har dock SJ hunnit planera många
fler, inte mindre än 889. Det finns en
viss eftersläpning, som sammanhänger
dels med svårigheten att få fram materiel
—■ den svårigheten består ju tyvärr
alltjämt, även om vi nu hoppas
att det skall bli lättare — dels som alla
vet med den investeringsbegränsning
som ju har drabbat SJ hårt under
många år. Här sker dock — det har jag
undersökt — ett arbete på att snabbt
komma till rätta med de allra värsta
vägövergångarna, och i den mån vi
kan forcera dessa investeringar, hoppas
vi att många olyckor skall kunna förhindras.
Självfallet tar det emellertid
ännu många år innan man löst frågan
om alla de obevakade övergångar som
finns, särskilt på enskilda vägar, vilket
det här är fråga om.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 3.
Svar på fråga ang. åtgärder till förhind
rande av olyckor i samband med s. k
tidningsflygning.
Ordet lämnades på begäran till
Chefen för kommunikationsdepartementet,
herr statsrådet ANDERSSON,
som yttrade: Herr talman! Herr von
Seth har frågat mig om jag har för avsikt
att, på grund av de olyckor med
18 dödsoffer, som inträffat under de
senaste två åren i samband med s. k.
tidningsflygning, vidtaga åtgärder för
att eliminera eller minska riskerna
inom denna trafikgren.
Till svar härpå får jag till en början
meddela, att sedan tidningsflygning i
större omfattning börjat bedrivas i vårt
land har fr. o. m. år 1950 vid sådan
flygtrafik inträffat sammanlagt 10 haverier.
Härvid har tillhopa 18 personer
dödats samt 3 svårt och 5 lindrigt
skadats. Antalet haverier var 2 under
1950, 6 under 1951, 1 under 1952 och
1 hittills under 1953. I förhållande till
trafikvolymen har haverierna starkt
minskat. År 1950 räknade man nämligen
med ungefär 250 000 flygkm på ett
totalhaveri, medan man 1952 hade
2 000 000 flygkm per totalhaveri. Med
det begränsade underlag som denna
statistik bygger på får emellertid ej
alltför stora förhoppningar knytas till
dessa siffror, men de synes dock visa,
att olycksfrekvensen är på väg nedåt.
Undersöker man samtliga totalhaverier
under åren 1950—53 finner man
att 90 % orsakats av förarfel. Det är
alltså tydligt, att man i arbetet på att
nedbringa olycksriskerna bör ägna särskild
uppmärksamhet åt utbildningen
och träningen av flygförarna samt åt
den fortlöpande kontrollen av förarnas
kompetens. Luftfartsstyrelsen har under
de senaste åren vidtagit sådana åtgärder
genom att utarbeta och utfärda
nya bestämmelser för utbildning av
5
Fredagen den 23 januari 1953. Nr 3.
Svar på fråga ang. åtgärder till förhindrande av olyckor i samband med s. k. tidningsflygning.
förare samt genom alt skärpa kompetenskontrollen.
Man måste emellertid
räkna med att det tar viss tid innan
företagens organisation, flygmateriel
och personal uppnår önskvärd standard.
I den offentliga diskussion som framkallats
av olyckorna har det gjorts gällande,
att transportuppdragets karaktär
av tidningsflygning medverkat till olyckorna
på så sätt att flygföretagen och
förarna av konkurrensskäl skulle taga
onormala risker för att utföra tidningsföretagens
uppdrag. Avgörande är emellertid
ansvarsfördelningen i frågor som
rör säkerheten. Enligt de driftbestämmelser,
som luftfartsstyrelsen utfärdat
för flygföretag, som driver yrkesmässig
trafik, skall varje sådant företag
ha en av styrelsen godkänd flygchef.
Det är på denne och flygförarna som
ansvaret för flygningarnas genomförande
vilar, och det är därför av största
vikt, att denna del av företagens organisation
står självständigt gentemot
den kommersiella delen och gentemot
kunderna. Denna ansvarsfördelning
står, enligt luftfartsstyrelsens uppfattning,
klar för flygbolagen och respekteras
av dem.
Luftfartsstyrelsen har såväl före som
efter de senaste olyckorna haft överläggningar
med representanter för
flyg- och tidningsföretagen om säkerhetsfrågorna
och därvid även tagit upp
till diskussion detaljfrågor utanför styrelsens
egentliga kontrollområde. Ett
flertal förslag har på detta sätt kommit
fram, vilkas genomförande måhända
kan bidraga till höjande av säkerheten.
Då styrelsen f. n. överväger dessa förslag
och med uppmärksamhet följer
utvecklingen på tidningsflygets område,
finner jag några åtgärder från min sida
tills vidare icke påkallade.
Härpå anförde
Herr von SETH (h): Herr talman! Jag
anhåller att till herr statsrådet få fram
-
föra mitt tack för svaret på denna fråga.
Det är anmärkningsvärt att man redan
nu kan konstatera, alt 90 procent
av de totalhaverier som ägt rum under
åren 1950—1953 har förorsakats av förarfel.
Statsrådet har i sitt svar berört,
att man inte kan bortse från att allmänheten
tycker att konkurrensen har spelat
en viss roll. För menige man står det
nog klart att man inte på något sätt
får eftersätta säkerheten, även om det
är ganska naturligt att tidningarna för
sin distribution tar de modernaste trafikmedlen
i anspråk.
När det gäller flyget, har givetvis lekmän
svårt att bedöma riskerna, men jag
vill påpeka att när flygplanen kommer
till landningsplatserna, står där bilar
färdiga som kapplöpningshästar på
startlinjen, färdiga att distribuera tidningarna.
Man trampar gasen i botten,
och det kan utan överdrift sägas att
bilförarna tar stora risker, inte minst
nu på vintern. Det är därför med tillfredsställelse
jag konstaterar, att statsrådet
i sitt svar klart och tydligt meddelar,
att luftfartsstyrelsen har utfärdat
bestämmelser i syfte att flygningarna
genomföres på ett säkerhetsmästigt
fullt tillfredsställande sätt.
Jag har ingen anledning att ingå
längre på denna i och för sig mycket
viktiga sak. Orsaken till att jag ställt
denna fråga är att jag så snart som
möjligt ville ha besked om hur statsrådet
ställer sig till saken. Statsrådet
slutar med att säga att luftfartsstyrelsen
överväger ytterligare åtgärder och med
uppmärksamhet följer utvecklingen på
tidningsflygets område, varför statsrådet
inte finner anledning att å sin
sida vidtaga ytterligare åtgärder. Jag
är fullt tillfredsställd med detta svar
och hoppas endast, att man snart skall
komma till klarhet om vad som bör
göras.
Innan jag slutar vill jag dock inte
underlåta att säga, att menige man har
en känsla — jag säger ingalunda att
Nr 3.
6
Fredagen den 23 januari 1953.
Interpellation ang. handläggningen av frågan om ordnandet av den andliga vården
vid sjukhusen.
den överensstämmer med verkliga förhållandet
—• att den flygplanstyp, som
på kort tid varit med vid två olyckor
i Jönköping, inte skulle vara den lämpligaste
för sådana små flygfält.
Jag är emellertid övertygad om att
man kommer att nå klarhet även på
den punkten, och jag anser att jag har
nått syftet med min fråga.
Härmed var överläggningen slutad.
§ 4.
Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid
till statsutskottet motionerna:
nr 60 av herrar Dickson och Braconier;
nr
61 av herr Lindberg m. fl.;
nr 62 av herr Gustafsson i Bogla
m. fl.; och
nr 63 av herr Olsson i Gävle m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna
nr 64 och 65 av fru Nilsson;
till statsutskottet motionerna:
nr 66 av herr Thapper m. fl.;
nr 67 av herr Jansson i Aspeboda och
fru Lindskog;
nr 68 av herr Johansson i Torp m. fl.;
nr 69 av herr Eriksson i Sandby; och
nr 70 av herrar Johansson i Norrfors
och Skoglund i Umeå;
till bevillningsutskottet motionen nr
71 av fru Torbrink;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
72 av herrar Andersson i Ronneby
och Petterson i Degerfors;
nr 73 av herr Jonsson i Skedsbygd
in. fl.;
nr 74 och 75 av herr Senander m. fl.;
samt
nr 76 av herrar Ericsson i Näs och
Jonsson i Skedsbygd;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 77 av herr Mårtensson i Uddevalla
m. fl.;
nr 78 av herr Skoglund i Umeå
m. fl.;
nr 79 av herrar Skoglund i Umeå och
Levin;
nr 80 av herr Hansson i Skegrie
m. fl.; och
nr 81 av fru Boman;
till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionerna:
nr 82 av fru Nilsson och
nr 83 av herr Eriksson i Sandby
m. fl.;
till bevillningsutskottet motionen nr
84 av herr Nilsson i Svalöv;
till behandling av lagutskott motionen
nr 85 av herrar Cassel och Nilsson
i Svalöv;
till statsutskottet motionerna:
nr 86 och 87 av herrar Bengtsson i
Varberg och Bengtsson i Halmstad;
samt
till behandling av lagutskott motionen
nr 88 av herr Nihlfors m. fl.
§ 5.
Föredrogos vart efter annat och lades
till handlingarna bankoutskottets memorial:
nr
1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och
nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
§ 6.
Interpellation ang. handläggningen av
frågan om ordnandet av den andliga vården
vid sjukhusen.
Herr SWEDBERG (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade: Herr talman!
Den 22 december 1943 tillkallade che
-
7
Fredagen den 23 januari 1953. Nr 3.
Interpellation ang. handläggningen av frågan om ordnandet av den andliga vården
vid sjukhusen.
fen för ecklesiastikdepartementet enligt
bemyndigande av Kungl. Maj:t den 17
december samma år sakkunniga för att
utreda och avgiva förslag rörande förbättrade
betingelser för den andliga
vården å sjukhusinrättningar jämte därmed
sammanhängande frågor. Denna
åtgärd hade föregåtts och måhända föranletts
av flera framställningar både
från kyrkomötets sida och i riksdagen.
Kyrkomötena 1932 och 1941 hemställde
hos Kungl. Maj:t om utredning i
förevarande spörsmål, och vid 1943 års
riksdag yrkades i två likalydande motioner,
att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte anhålla om utredning av denna
fråga. I såväl kyrkomötets skrivelser
och motionerna i riksdagen som i flera
av dessa föranledda yttranden framhölls
behovet av en bättre andlig omvårdnad
av patienterna vid landets
sjukvårdsinrättningar. De sakkunniga
uttalar i sitt betänkande, som överlämnades
till ecklesiastikdepartementet
den 29 oktober 1949, att »den andliga
vård, som för närvarande meddelas
vid sjukhusen, synes, efter vad från
flera håll omvittnats, icke tillfredsställande
fylla de anspråk, som man . ..
bör kunna ställa på sådan andlig vård».
Sakkunniga framlägger också förslag
till förbättring av ifrågavarande andliga
vård.
Som ovan nämnts avlämnade sakkunniga
sitt betänkande och förslag den 29
oktober 1949. Så vitt jag kunnat utröna,
utsändes detta först under hösten 1952
på remiss till skilda instanser. Det är
möjligt att ecklesiastikdepartementet
haft sina skäl till den långsamma takten
i handläggningen av detta ärende.
Men ett mycket stort antal medborgare
i skilda kretsar av vårt folk anser —
enligt min mening med all rätt — att
denna fråga hör till dem, vars tillfredsställande
lösning icke bör fördröjas.
Med stöd av här anförda anhåller jag
om andra kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få rikta följande
frågor:
1. Vad är anledningen till dröjsmålet
inom ecklesiastikdepartementet med
handläggningen av frågan om ordnande
av den andliga vården vid sjukhusen?
2. Är herr statsrådet i tillfälle meddela,
när förslag i detta ärende kan
väntas bli förelagt riksdagen?
Denna anhållan bordlädes.
§ 7.
Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag till riksdagens skrivelse,
nr 13, till Konungen angående utseende
av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet
och utrikesnämnden.
§ 8.
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen
nr 89, av herr Edberg in. fl., angående
en översyn av principerna och
formerna för den parlamentariska demokratien
och den författningsmässiga
ramen för vårt parlamentariska liv;
nr 90, av herr Håstad, om upphävande
av § 113 regeringsformen;
nr 91, av herr Anderson i Sundsvall
m. fl., om ändring av § 21 riksdagsstadgan;
nr
92, av herr Gustafson i Göteborg
in. fl., angående en snabbutredning i
syfte att få till stånd en bättre organisation
av riksdagsarbetet;
nr 93, av herr Swedberg m. fl., angående
tryckning och utdelning i folkskolorna
av Förenta Nationernas förklaring
om de mänskliga rättigheterna;
nr 94, av herr Johnsson i Kastanjegården
in. fl., angående vissa byggnadsarbeten
vid Karlskrona örlogsvarv;
nr
95, av herr Pettersson i Norregård
m. fl., om avveckling av statens priskontrollnämnd;
-
8
Nr 3.
Fredagen den 23 januari 1953.
nr 96, av herrar Swedberg och Widén,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till arvoden åt deltagare
i praktisk lärarkurs vid sjöbefälsskolorna;
nr
97, av herr Edberg m. fl., om anslag
till Institut Tessin i Paris;
nr 98, av fru Andrén m. fl., om rationalisering
i kostnadsbesparande
syfte av skolmåltidsverksamheten;
nr 99, av herr Edberg, om anslag att
utgå som Sveriges anpart i kostnaderna
för en assistent vid nordiska farmakopénämndens
generalsekretariat;
nr 100, av herr Andersson i Dunker
m. fl., om införande av hemsjukvårdsbidrag
till kroniskt sjuka;
nr 101, av fru Ericsson i Luleå m. fl.,
om höjning av det statliga driftbidraget
till semesterhem för husmödrar;
nr 102, av fröken Höjer m. fl., om
inrättande av vissa läkar- och sjuksköterskebefattningar
vid karolinska sjukhuset
och serafimerlasarettet;
nr 103, av herr Severin i Gävle m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till handelshamnar
och farleder;
nr 104, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl., i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om bidrag till
byggande av enskilda vägar;
nr 105, av herr Jacobson i Vilhelmina,
angående förläggning till Vilhelmina
köping av en av postverket planerad
revisionsverkstad;
nr 106, av herr Johansson i Norrfors
m. fl., om ändring av grunderna för
statsbidrag till byggande och underhåll
av enskilda vägar;
nr 107, av herr Jonsson i Järvsand,
om höjning av pensionsbeloppen för
vissa f. d. arbetare vid vägväsendet;
nr 108, av herr Thapper m. fl., angående
omreglering av pensionerna för
de av staten övertagna enskilda järnvägarnas
pensionärer;
nr 109, av herr Kyling och fröken
Wetterström, angående förbättrade pensionsförmåner
för förre byråsekretera
-
ren hos försvarets civilförvaltning
K. G. Redin;
nr 110, av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl., om sänkning av skatten för fordon,
som drives med användande av
inhemskt fast bränsle;
nr 111, av herr Christenson i Malmö,
om borttagande av de indirekta skatterna
på tandvårdsmedel;
nr 112, av herrar Hseggblom och
Svensson i Krokstorp, angående vissa
lättnader i fastighetsbeskattningen;
nr 113, av herr von Seth m. fl., om
upphävande av regleringen av rundvirkesexporten;
nr
114, av herr von Seth m. fl., om
ändring av direktiven för ännu ej avslutade
strukturutredningar;
nr 115, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om en fastare fixering av abortlagens
tillämpningsområde, m. m.;
nr 116, av fru Eriksson i Stockholm
och herr Wallentheim, om ändrad lydelse
av 11 § lagen om religionsfrihet;
nr 117, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
om skärpning av straffen för högförräderi
och spioneri;
nr 118, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., om ökat anslag till understöd åt
kontrollföreningsverksamhet;
nr 119, av fru Sandström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Skogsvård m. m.: Bidrag
till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar;
nr 120, av herr Svensson i Krokstorp
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till bidrag till
fiskare för förlust av fiskredskap m. in.;
nr 121, av herr Hseggblom m. fl., om
ersättning åt arrendatorn C. Elm för
vattenskador å 1951 års skörd;
nr 122, av herr Hseggblom m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till förekommande och
hämmande av smittosamma husdjurssjukdomar;
nr
123, av herrar Larsson i Luttra
och Andersson i Brämhult, om begränsning
av den statliga tillsynen över och
inspektionen av de borgerliga primär
-
Tisdagen den 27 januari 1953 fm.
Nr 3.
9
Svar på fråga ang. den pågående översynen av bestämmelserna om samordning
mellan tjänstepension och folkpension.
kommunernas och landstingens förvaltning;
och
nr 124, av herr Nihlfors, om beredande
av möjlighet för innehavare av
deklarationsbyrå att hos myndighet erhålla
intyg om sin kompetens.
Dessa motioner bordlädes.
§ 9.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.21 fm.
In fidem
Gunnar Britth.
Tisdagen den 27 januari.
Kl. 11 fm.
§ 1.
Justerades protokollen för den 20 och
den 21 innevarande januari.
§ 2.
Herr talmannen meddelade, att herr
Svensson i Göteborg, som vid kammarens
sammanträde den 20 januari beviljades
ledighet från riksdagsgöromålen
till och med den 12 instundande
februari för att bl. a. deltaga i förhandlingar
angående svenskt-polskt sjöfartsavtal,
anmält, att han på grund av att
dessa förhandlingar blivit uppskjutna
icke komme att begagna den beviljade
ledigheten.
Vidare meddelade herr talmannen,
att herr Jönsson i Rossbol, som vid
kammarens sammanträde den 21 januari
med läkarintyg styrkt sig tills
vidare vara hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
denna dag åter intagit
sin plats i kammaren.
§ 3.
Svar på fråga ang. den pågående översynen
av bestämmelserna om samordning
mellan tjänstepension och folkpension.
Ordet lämnades på begäran till
Chefen för civildepartementet, herr
statsrådet LINGMAN, som yttrade:
Herr talman! Herr Nihlfors har frågat
mig, om 1951 års pensionsutredning
inom den närmaste tiden kan väntas
framlägga något resultat av den i utredningens
direktiv omnämnda översynen
av den nuvarande samordningen
mellan tjänstepension och folkpension
för statliga befattningshavare.
Härtill får jag svara, att till 1951 års
pensionsutredning har hänskjutits ett
flertal frågor av komplicerad natur och
att den hittills har nödgats koncentrera
sig på frågor om beredande av pension
åt sådana grupper, som nu inte har någon
pensionsrätt. De problem, som
herr Nihlfors’ fråga avser, måste också
prövas mot bakgrunden av det läge
som uppkommer, om det framlagda
förslaget om en väsentlig höjning av
folkpensionerna bifalles av riksdagen.
Härefter anförde:
Herr NIHLFORS (fp): Herr talman!
Jag får tacka statsrådet Lingman för
det svar han lämnat på min enkla fråga.
När 1951 års riksdag hade att ta
ställning till en motion, som hade
väckts av mig jämte andra kammarledamöter
i denna angelägenhet, gav
statsutskottet i sitt utlåtande nr 74 uttryck
åt den uppfattningen, att samordningen
mellan tjänstepension och
folkpension borde utgöra en av de
första etapperna i det arbete som 1951
års pensionsutredning hade sig före
-
10
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 fm.
Svar på fråga ang. den pågående översynen av bestämmelserna om samordning
mellan tjänstepension och folkpension.
lagt. Eftersom ungefär två år har gått
sedan denna utredning tillsattes, ansåg
jag det finnas anledning att ställa den
här frågan.
Herr statsrådet Lingman tog i sitt
svar upp en sak som också behandlas
i den proposition nr 15 som lagts fram
om höjning av folkpensionerna. Statsrådet
Sträng säger i sitt yttrande där,
att höjningen av folkpensionerna »påkallar
en omprövning av reglerna om
samordningen mellan folkpensionerna
och andra av statsmedel utgående pensioner
till statstjänstemän m. fl. I vilken
omfattning de i detta hänseende
gällande bestämmelserna bör ändras är
föremål för övervägande och kommer
senare att anmälas av chefen för civildepartementet.
»
Jag vill med anledning av detta meddelande
och vad statsrådet här sade
fråga ytterligare, när detta spörsmål
kommer att anmälas, om det blir under
denna vårriksdag och om i så fall
den antydan, som finns i propositionen
och även i statsrådets svar, innebär att
man alltjämt anser, att principen om
pensionens oantastbarhet icke skall
vara gällande för statstjänstemännen.
Chefen för civildepartementet, herr
statsrådet LINGMAN: Herr talman! Den
skrivning som finns i proposition
nr 15 har givetvis föranlett, att vi tagit
upp utredning om detta problem. Det
är min förhoppning, att denna utredning
skall bli klar vid en sådan tidpunkt
att det blir möjligt att förelägga
riksdagen ett förslag i ämnet i samband
med eller omedelbart efter behandlingen
av proposition nr 15. Det
är ju här fråga om problem som hör
nära samman med varandra.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 4.
Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid
till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 89 av herr Edberg m. fl.;
nr 90 av herr Håstad;
nr 91 av herr Anderson i Sundsvall
in. fl.; och
nr 92 av herr Gustafson i Göteborg
m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 93 av herr Swedberg in. fl.;
nr 94 av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.;
nr 95 av herr Pettersson i Norregård
in. fl.;
nr 96 av herrar Swedberg och
Widén;
nr 97 av herr Edberg m. fl.;
nr 98 av fru Andrén in. fl.;
nr 99 av herr Edberg;
nr 100 av herr Andersson i Dunker
m. fl.;
nr 101 av fru Ericsson i Luleå m. fl.;
nr 102 av fröken Höjer m. fl.;
nr 103 av herr Severin i Gävle m. fl.;
nr 104 av herr Jacobson i Vilhelmina
in. fl.;
nr 105 av herr Jacobson i Vilhelmina;
nr 106 av herr Johansson i Norrfors
in. fl.;
nr 107 av herr Jonsson i Järvsand;
nr 108 av herr Thapper in. fl.; och
nr 109 av herr Kgling och fröken
Wetterström;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 110 av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl.;
nr 111 av herr Christenson i Malmö;
och
nr 112 av herrar Hseggblom och
Svensson i Krokstorp;
till bankoutskottet motionerna nr 113
och 114 av herr von Seth m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
115 av herr Gustafsson i Borås
in. fl.;
nr 116 av fru Eriksson i Stockholm
och herr Wallentheim; samt
nr 117 av herr Ericsson i Näs m. fl.;
Tisdagen den 27 januari 1953 fm.
Nr 3.
11
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 118 av herr Larsson i Hedenäset
m. fl.;
nr 119 av fru Sandström m. fl.;
nr 120 av herr Svensson i Krokstorp
m. fl.; samt
nr 121 och 122 av herr Hxggblom
m. fl.;
till statsutskottet motionen nr 123 av
herrar Larsson i Luttra och Andersson
i Brämhult; samt
till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 124 av
herr Nihlfors.
§ 5.
Föredrogs den av herr Swedberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående handläggningen
av frågan om ordnandet av den andliga
vården vid sjukhusen.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 6.
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren,
nämligen
nr 27, angående ersättning från kyrkofonden
för övertalig personal vid
domänverket;
nr 28, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 27
juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning
av aktiebolags tillgångar,
m. m.; och
nr 29, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 4 § lagen den 10 juli 1947
(nr 632) angående ersättning av allmänna
medel till vittnen m. fl. samt till
lag angående ändrad lydelse av 4 §
lagen den 19 juni 1919 (nr 367) om fri
rättegång.
Dessa propositioner bordlädes.
§ 7.
Anmäldes, att till herr talmannen un -
der sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:
nr 125, av herr von Friesen m. fl., angående
införande av enkammarsystem;
nr 126, av herr Dickson, om ändrad
lydelse av § 12 regeringsformen;
nr 127, av herr Dahlén m. fl., om
översyn av rikets indelning i län och
landstingsområden;
nr 128, av herr Ohlin m. fl., om utbyggande
av folkomröstningsinstitutet;
nr 129, av herr Ohlin m. fl., om införande
av riksmandat vid val till riksdagens
andra kammare;
nr 130, av fru Sjöstrand m. fl., angående
anslag till en fritidsbyggnad vid
Göta ingenjörkår;
nr 131, av herrar Sjölin och Åqvist,
om ökning av anslagen till Vissa flygfältsarbeten
m. m. och till Vissa markförvärv;
nr
132, av herr Ståhl, angående omprövning
av kostnadsavvägningen mellan
försvarsgrenarna beträffande krigsmaktens
materielförsörjning;
nr 133, av herr Svensson i Göteborg,
om ökat anslag till läkarundersökning
av sjöfolk;
nr 134, av herrar Widén och Utbult,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Armén: Remontering;
nr
135, av herr Hjalmar son m. fl., om
avveckling av den statliga priskontrollen,
m. m.;
nr 136, av herr Nilsson i Bästekille,
om anskaffande av ytterligare en livräddningsbåt
för Hanöbukten;
nr 137, av herr Åkerström, i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om
anslag till Armén: Anskaffning av tygmateriel
m. in.;
nr 138, av herrar Kyling och Nilsson
i Svalöv i anledning av Kungl. Maj ds
framställning om anslag till Småskoleseminarierna:
Avlöningar;
nr 139, av fröken Höjer och fröken
Liljedahl, angående viss omändring av
tjänsten som biträdande sjuksköterskeinspektris
vid försvarets sjukvårdsstyrelse;
-
12
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 im.
nr 140, av herr Munktell, angående
förre vaktmästaren H. Gelins pensionsförmåner;
nr
141, av herr Munktell, om inrättande
av en andre assistenttjänst vid
fysiska institutionen vid Uppsala universitet;
nr
142, av herrar Munktell och Braconier,
om ökade anslag till materiel
vid universiteten i Uppsala och Lund;
nr 143, av herrar Kyling och Nilsson
i Göingegården, om ökning av skolbyggnadsverksamheten;
nr
144, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., om anslag till föreningen Gotlands
fornvänner för anställande av en
amanuens;
nr 145, av herr Onsjö m. fl., om viss
ändring i bestämmelserna rörande statsbidrag
för tillhandahållande av fria läroböcker
i folkskolorna;
nr 146, av herr Dickson, om kompensation
till författare för bokutlåning;
nr 147, av fröken Elmén m. fl., om
införande av obligatorisk undervisning
i humanistiska ämnen vid de tekniska
högskolorna och läroverken samt handelshögskolorna;
nr
148, av herr Hammar, om ökat anslag
till kurser för lärare i de allmänna
läroverken m. fl. läroanstalter;
nr 149, av herr Hammar och fröken
Elmén, om statsbidrag för inköp av
smalfilmsapparater för föreläsningsoch
studielokaler;
nr 150, av herr Lundberg, om anslag
till frivillig instrumentell undervisning
i folkskolan;
nr 151, av herr Lundqvist m. fl., om
ökat anslag till bidrag till textilinstitutet
i Borås;
nr 152, av herrar Nilsson i Göingegården
och Kyling, om inrättande av
distriktsöverlärarbefattningar i samtliga
skoldistrikt;
nr 153, av herr Andersson i Dunker
m. fl., om bidrag till Sigtunaskolan och
Solbacka läroverk från anslaget till bidrag
till vissa internatläroverk;
nr 154, av herrar Hansson i Önnarp
och Andersson i Dunker, om sänkning
av intagningsåldern för manliga elever
vid folkhögskolorna;
nr 155, av herr Håstad m. fl., om inrättande
vid Vitterhetsakademien av en
personlig professur i runologi för docenten
Sven B. F. Jansson;
nr 156, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., om lönegradsuppflyttning för
kanslibiträdet vid länsarkivet i Visby
D. Gadd;
nr 157, av herr Hagård m. fl., om vissa
utredningar i befolkningsfrågan;
nr 158, av fru Ewerlöf och herr Håstad,
om inrättande av en professur i
barnpsykiatri vid karolinska institutet;
nr 159, av herr Hagård m. fl., om anslag
till klinisk medicinsk alkoholforskning
och om inrättande av en överläkartjänst
vid Venngarns alkoholistanstalt;
nr 160, av herr Fröding m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Hovrätterna: Avlöningar;
nr 161, av herr Hjalmarson in. fl., om
utredning för utformande av en plan
för civilförsvarets upprustning;
nr 162, av herr Hjalmarson m. fl., om
utredning rörande de s. k. folksjukdomarna;
nr
163, av herr Rylander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till skyddskonsulentorganisationen;
nr
164, av herr Hammar m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till inrättande av
inackorderingshem, m. m.;
nr 165, av herr Jansson i Benestad
m. fl., om åtgärder för gynnande av bebyggelsen
på den rena landsbygden;
nr 166, av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., angående maximiavgiften för vård
å barnhem;
nr 167, av herr Ohlin m. fl., om vissa
åtgärder för bekämpande av de s. k.
folksjukdomarna;
nr 168, av herr Bengtsson i Varberg,
om inrättande av en ny lärartjänst vid
socialinstitutet i Stockholm;
nr 169, av herr von Friesen, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
Tisdagen den 27 januari 1953 fm.
Nr 3.
13
anslag till åtgärder mot utbredning av
könssjukdomar;
nr 170, av fröken Höjer in. fl., angående
den praktiska utbildningen för distriktssköterskor
;
nr 171, av herrar Swedberg och Rylander,
om ökat anslag till understöd åt
verksamhet för frigivna fångar m. fl.;
nr 172, av herr Andersson i Mölndal
m. fl., om befrielse för städerna Karlskoga,
Trollhättan och Mölndal från
skyldighet att utgiva bidrag till kostnaderna
för landsfiskalsorganisationen
i nämnda städer;
nr 173, av fru Ericsson i Luleå in. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till ferieresor för barn
och husmödrar;
nr 174, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
om anslag till estniska vetenskapliga
institutet i Sverige;
nr 175, av herr Håstad, om uppflyttning
i högre lönegrad av en befattning
såsom förste byråingenjör eller förste
byråsekreterare hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
;
nr 176, av herrar Nilsson i Bästekille
och Munktell, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till förstärkning
och förbättring av vägar;
nr 177, av herr Nilsson i Bästekille,
angående breddning av järnvägen å
sträckan Sölvesborg—Hörviken;
nr 178, av herr Neländer m. fl., om
inrättande av en västtysk färjförbindelse
på Trelleborg;
nr 179, av herr Cassel m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till förvärv av billinjer åt
statens järnvägar och åt postverket;
nr 180, av herr Cassel, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till lånefond för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien;
nr 181, av herrar Nilsson i Bästekille
och Nilsson i Svalöv, om anordnande
av övervaknings- och patrulleringstjänst
med minsvepare till de svenska fiskarnas
hjälp i södra Östersjön;
nr 182, av herr Skoglund i Umeå
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts fram
-
ställning om anslag till avlöningar vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut;
nr 183, av herr Åhman m. fl., angående
ombyggnad av Roslagsbanan till normalspårig
m. m.;
nr 184, av herr Rubbestad in. fl., om
ändrade grunder för statsbidrag till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering;
nr
185, av herr Cassel, angående omprövning
av räntan på ur statens pensionsfonder
beviljade äldre lån med
särskilt höga räntesatser;
nr 186, av fru Johansson i Skövde,
om årligt understöd till f. d. rumsstäderskan
Anna Emelia Pettersson;
nr 187, av fru Sandström m. fl., om
ökad pension åt agronomen S. Örjangård;
nr
188, av fröken Wetterström m. fl.,
angående omprövning av villkoren för
statlig familjepension åt frånskild make;
nr 189, av herr Hastad, om årligt understöd
åt förutvarande finansinspektören
i Shanghais internationella zon
A. Th. Dahl;
nr 190, av herr Ward m. fl., angående
tjänste- och familjepensionsförmånerna
för f. d. revisorn och bokhållaren S. V.
Zacco;
nr 191, av herr von Friesen, om ökad
pension åt fanjunkaren O. B. Öberg;
nr 192, av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl., om viss ersättning av statsmedel
till fru Clara Johanna Maria Nyström;
nr 193, av herr Kyling m. fl., angående
utfyllnad av inkomstklyftan mellan
tjänste- och folkpensionen;
nr 194, av herr Kyling m. fl., angående
förhöjning av äldre tjänste- och familjepensioner;
nr
195, av fröken Höjer m. fl., angående
inrättande av pensionsberättigande
deltidstjänster m. in.;
nr 196, av herr Andersson i Brämhult,
om genomförande av en allmän regionplanering
över hela landet m. m.;
nr 197, av herr Ryländer, angående
domarpersonalens rekrytering och anställningsförhållanden
;
14
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 fm.
nr 198, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., angående tulltaxorna för frukt,
m. m.;
nr 199, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl., angående tillverkning och försäljning
inom landet av ciderdrycker;
nr 200, av herr Cassel m. fl., om viss
översyn av skattestrafflagen;
nr 201, av herr Hjalmarson in. fl., om
avskaffande av den särskilda skatten
vid tillverkning och import av personbilar
och motorcyklar, m. m.;
nr 202, av herr Hjalmarson m. fl., om
upphävande av förordningen om särskild
avgift till vissa investeringar (investeringsavgift),
m. m.;
nr 203, av herr Andersson i Dunker
m. fl., om en reform av den kommunala
fastighetsbeskattningen;
nr 204, av herr Gezelius m. fl., om
viss ändring av nöjesskatteförordningen;
nr 205, av herr Åqvist m. fl., om upphävande
av förordningen med bestämmelser
om värderingen av varulager
vid 1954 års taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt;
nr 206, av herr Åqvist in. fl., om ändrad
lydelse av 1 § i förordningen med
bestämmelser om värderingen av varulager
vid 1954 års taxering till statlig
och kommunal inkomstskatt;
nr 207, av herr Nilsson i Svalöv, om
viss ändring i bestämmelserna om skyldighet
att erlägga fastighetsskatt;
nr 208, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
angående vissa ändringar i grunderna
för äkta makars beskattning;
nr 209, av fru Sjöstrand och herr
Thapper, om rätt för hörselskadade
skattskyldiga att vid taxering till skatt
för inkomst åtnjuta avdrag för hörselapparater
m. in.;
nr 210, av herrar Sjölin och Dahlén,
angående viss ändring i grunderna för
varubeskattningen för importörer och
grossister;
nr 211, av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om höjning av den
statliga inkomstskatten för svenska
aktiebolag m. fl.;
nr 212, av herr Edström, om utfär -
dande av bestämmelser beträffande formerna
för fastställande och påläggande
av antidumping- och utjämningstullar;
nr 213, av herr Kyling, om utredning
av frågan om beskattning av stipendier;
nr 214, av herrar Edström och Nilsson
i Svalöv, om införande av avdragsrätt
i fråga om erlagd förmögenhetsskatt
m. m.;
nr 215, av herrar Kyling och Nilsson
i Göingegården, om ändrade bestämmelser
angående beskattningen av periodiskt
understöd samt angående avdragsrätt
för studiekostnader;
nr 216, av herrar Larsson i Stockholm
och Nyberg, om beredande av vidgad
möjlighet för vissa skattskyldiga att erhålla
skattebefrielse;
nr 217, av herr Lundberg, angående
skattelättnader vid avveckling av vissa
fastighetsföreningar;
nr 218, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., om en skyndsam översyn av norrlandskommitténs
olika förslag, m. m;
nr 219, av herr Cassel, om flyttning
av de s. k. talmansporträtten från konstitutionsutskottets
sammanträdesrum
till kamrarnas plenisalar;
nr 220, av herr Birke m. fl., om återupptagande
av utredningen för småföretagens
lokalfrågor;
nr 221, av herr Jansson i Benestad
m. fl., angående förläggningen av centrala
ämbetsverk till annan ort än Stockholm
och den statliga rådgivningen rörande
näringslivets lokalisering m. m.;
nr 222, av herrar Carlsson i Stockholm
och Stenberg, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition, nr 3, med
förslag till lag angående ändring i lagen
den 11 juni 1915 (nr 219) om avbetalningsköp,
m. m.;
nr 223, av herr Rubbestad m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 15, med förslag till lag om höjning
av folkpensioner m. m.;
nr 224, av herrar Kyling och Håstad,
angående förhandlingsrätt för arbetstagarförening
med avseende å till denna
anslutna pensionärer;
nr 225, av herrar Gustafsson i Stock -
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 fm.
15
holm och Henriksson, om utredning
rörande frågan om en generell förkortning
av arbetstiden;
nr 226, av fröken Liljedahl in. fl., om
viss ändring av lagen den 14 juni 1929
om försäkring för vissa yrkessjukdomar;
nr 227, av herrar Dickson och Cassel,
om viss ändring i brandlagen;
nr 228, av herr Gustafson i Göteborg
in. fl., om viss ändring av 42 § sinnessjuklagen;
nr
229, av herr Edström m. fl., om
vissa åtgärder till trafiksäkerhetens
främjande;
nr 230, av herr Lundberg, om viss
ändring av 12 § semesterlagen;
nr 231, av herr Lundberg, om viss
översyn av jaktlagstiftningen;
nr 232, av herr Cassel, angående viss
ändring av lagen om skiljemän;
nr 233, av herr Hjalmarson in. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 15, med förslag till lag om höjning
av folkpensioner m. m.;
nr 234, av herr Hjalmarson in. fl., om
upphävande av strandlagen, m. in.;
nr 235, av herr Gezelius m. fl., om
viss ändring i expropriationslagen;
nr 236, av herr Håstad, om viss ändring
i lagen om domkapitel;
nr 237, av herr Stenberg m. fl., angående
klarläggande av frågan i vilka
fall det ankommer på enskild att bekosta
upprätthållandet av allmän ordning
och säkerhet;
nr 238, av herr Adamsson m. fl., angående
viss ändring i lagen om införsel
i avlöning, pension och livränta;
nr 239, av fru Sjöstrand och herr
Thapper, om ändrade grunder för blindtillägg;
nr
240, av fru Sjöstrand och herr
Netzén, om höjning av blindtillägget;
nr 241, av herr Staxäng m. fl., om inrättande
av två assistenttjänster hos
statens trädgårdsförsök, m. m.;
nr 242, av herrar Spångberg och
Andersson i Ryggestad, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Statens växtskvddsanstalt: Avlö
ningar;
nr
243, av herr Adolfsson in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till bidrag till hushållningssällskapens
undervisningsverksamhet
in. in.;
nr 244, av herr Staxäng, om utredning
angående bevakningsfartyg åt Fladenfisket;
nr
245, av herr Cassel m. fl., om utredning
angående vissa frågor beträffande
djursjukvården;
nr 246, av herr Hagård, om utökning
av antalet ledamöter i fiskeristyrelsen;
nr 247, av herr Staxäng, om ändrade
grunder för statliga fiskerilån;
nr 248, av herr Widén m. fl., angående
åtgärder för zigenarnas inpassande
i samhällslivet;
nr 249, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om en snabbutredning angående
barnens och ungdomens förströelseläsning;
nr
250, av herrar Adolfsson och Hansson
i Skegrie, angående skärpt lagstiftning
om straff för bilstölder, m. m.;
nr 251, av herr Lundberg, om sänkning
av anslagen under fjärde huvudtiteln;
och
nr 252, av herr Lundberg, om införande
av en särskild och starkt progressiv
skatt för täckande av försvarsutgifterna.
Dessa motioner bordlädes.
i 8.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.23 fm.
In fidem
Gunnar Britth.
16
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Tisdagen den 27 januari.
Kl. 7.30 em.
Med anledning därav, att tiden för
avgivande av motioner denna dag utgick,
voro kammarens ledamöter kallade
att jämväl nu sammanträda.
§ 1.
Interpellation ang. kustbevakningen på
Gotland.
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Herr SVENSSON i Stenkyrka (bf), som
anförde: Herr talman! Ryska och östtyska
trålare synes i rätt stor omfattning
bedriva fiske i farvattnen öster om
Gotland. Då och då torde trålare av
dessa nationaliteter ha varit inne även
på svenskt vatten, men om de bedrivit
fiske innanför den svenska territorialgränsen
har icke kunnat avgöras. De
gotländska fiskarena anser de ryska och
östtyska fartygens fiske tätt inpå Gotland,
även om det sker på internationellt
vatten, vara ett intrång på deras
näringsfång. De har av ålder betraktat
dessa fiskevatten som sina egna eller
åtminstone som förbehållna svenska
fiskare. När dessa stora trålare med
sina effektiva fångstredskap nu bedriver
fiske i dessa vatten minskas utbytet
av de gotländska fiskarenas arbete.
Härtill kommer att svepanordningarna
på dessa trålare ibland förstör fiskeredskap,
som de gotländska fiskarena
har liggande ute. De förorsakas därigenom
direkta ekonomiska förluster genom
förlusten av sina redskap förutom
det att utbytet av deras fiske blir
mindre givande.
Eftersom Sovjetunionen har proklamerat
en territorialgräns om tolv sjömil
är det förståeligt om fiskarena på
Gotland menar, att de Tyska fiskarena
bör bedriva sin verksamhet inom dessa
vidsträckta territorialvatten utanför
sina egna kuster och icke bege sig ända
bort till Gotland för fiske.
Enligt folkrättsliga regler är givetvis
fiske tillåtet på internationellt vatten
av fiskare från vilken nation som helst,
och Sverige torde icke äga någon möjlighet
att förbjuda fiske utanför de
svenska kusterna, förutsatt att detta
äger rum utanför den svenska territorialgränsen.
Däremot måste ju vederbörande
myndigheter ha skyldighet att
utöva en noggrann kustbevakning, så
att fiske av utlänningar icke tillätes på
svenskt vatten, om försök därtill skulle
förekomma. Kustbevakningen har också
andra uppgifter, den måste skydda mot
ur militär synpunkt obehörig insyn i
kustområdena av främmande fartyg
samt se till att gällande bestämmelser
om bl. a. tullbehandling och lotsning
följes.
Det synes vara en utbredd mening
bland fiskare- och kustbefolkningen på
Gotland att bevakningen av Gotlands
östra kust icke är tillfredsställande.
Tullverket har en s. k. tullkryssare stationerad
i Slite, men detta fartyg anses
icke äga möjlighet att i tid ingripa mot
eventuella intrång på svenskt territorialvatten
vid södra Gotland. Kryssaren är
för långsamt gående. Fiskarbefolkningen
har uttryckt önskemål om att
ett örlogsfartyg av marinens lättare enheter
skall sättas in för att ägna sig åt
kustbevakningen och stå fiskarena till
hjälp. Man motiverar detta önskemål
också ur militära synpunkter, ett marinfartyg
bör finnas till hands för att
snabbt avvisa främmande fartyg, som
ägnar kustförhållandena och speciellt
hamninloppen ett alltför närgånget intresse.
Det verkar som om vissa trålare
och även andra fartyg, som uppehållit
sig utanför den gotländska kusten,
skulle försökt skaffa sig obehöriga kunskaper
om hamnar, farleder och vat
-
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Nr 3.
17
Interpellation i anledning av de olyckshändelser, som orsakats genom pojkars inne
hav
av luftgevär och luftpistoler.
tendjup in. m. Även om en del uppgifter
om främmande fartygs visiter i gotländska
farvatten varit överdrivna, föreligger
dock ett allvarligt bevakningsproblem.
Det måste vara ett allmänt
intresse att kustbevakningen blir effektiv.
Detta bör kunna ske genom samverkan
mellan de militära myndigheterna,
fiskeristyrelsen, lotsstyrelsen och tullverket.
Med anledning av vad som sålunda
anförts, hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet få framställa
följande frågor:
Anser statsrådet att kustbevakningen
på Gotland, speciellt längs dess östra
kust, är tillfredsställande?
Om så icke är fallet, har statsrådet
för avsikt att, eventuellt i samråd med
berörda civila myndigheter, vidtaga åtgärder
i syfte att förbättra denna bevakning?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 2.
Interpellation i anledning av de olyckshändelser,
som orsakats genom pojkars
innehav av luftgevär och luftpistoler.
Herr ADAMSSON (s) erhöll på begäran
ordet och yttrade: Herr talman! Luftvapenfrågan
eller rättare sagt luftvapenplågan
har de senaste åren i hög
grad aktualiserats. Redan vid den senaste
vapenförordningens tillkomst var
frågan på tal, men på den tiden ansågs,
att skärpta bestämmelser ej erfordrades.
Sedan dess har en allt bredare opinion
ställt krav på snara och effektiva
åtgärder på detta område.
Svenska jägareförbundet hemställde
i fjol hos regeringen om åtgärder i
syfte att få ett slut på denna plåga i
städerna och dess omgivningar. Framställningen
är inte föranledd av något
ensidigt jägarintresse utan stödes av
en mängd organisationer, som här fö
-
reträder en ganska omfattande allmän
opinion. Svenska naturskyddsföreningen
har sålunda uttalat, att luftgevär och
luftpistoler i händerna på pojkar har
visat sig vara effektiva mordvapen, speciellt
mot småfåglar och ekorrar. Sveriges
djurskyddsföreningars riksförbund
biträder framställningen för att
minska risken för olycksfall bland barn
och för att minska möjligheterna till
olaga jakt och okynne samt därmed
förekommande djurplågeri. Folkskoleinspektionen
och överlärarkollegium i
Stockholm har enhälligt beslutat instämma
i framställningen om skärpta
bestämmelser i fråga om luftgevär. Sedan
jägareförbundets framställning
överlämnats har kravet på snara och
effektiva åtgärder vuxit sig allt starkare.
Kan då sådana vapen vara farliga?
På den frågan kan svaras ett obetingat
ja. Det är här inte endast fråga om att
okynnesskyttet mot levande mål ter sig
synnerligen förhatligt med tanke på
den höga skadskjutningsprocenten och
att städernas omgivningar utrotas på
fasaner, trastar, starar och andra mer
eller mindre nyttiga småfåglar. Vida
allvarligare är de ögon- och andra
kroppsskador på barn och äldre, som
genom vårdslöshet och brist på omdöme
orsakas av luftbössebeväpnade
pojkar. Tid efter annan vittnar tidningspressens
nyheter om sådana tragiska
händelser, ögonläkareföreningen har
genom förfrågan bland sina medlemmar
inhämtat, att under tiden 1 januari
1950—31 maj 1951 inträffade icke
mindre än 15 å 20 fall av ögonskador
genom luftgevär o. d., varav ungefär
hälften med bestående men och i två
fall med förlust av öga. Detta synes väl
vittna om det allvarliga i att icke okynnesskyttet
förhindras. Från att ha varit
en så gott som ofarlig leksak har utvecklingen
på den tekniska sidan medfört,
att dessa vapen numera utgör en
allvarlig fara. Därtill kommer att användandet
av luftvapen har ökat i en
2 ■—Andra kammarens protokoll 1953. Nr 3.
18
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Interpellation i anledning av de olyckshändelser, som orsakats genom pojkars inne
hav
av luftgevär och luftpistoler.
oroväckande omfattning i tätorterna
och deras omgivningar. Obetänksamma
föräldrar köper luftvapen åt barn ända
ner i småskoleåldern. Sålunda är det
inte ovanligt åt! se pojkar på 9—10 år
springa omkring med luftvapen, ofta
laddade med hundratals hagel. Bösslösa
småpojkar tigger sedan sina föräldrar
om gevär. Och om Anderssons och Petterssons
pojkar har gevär, varför skall
då inte Lundströms ha det?
Vanliga skjutvapen går att säkra, så
att ej skott kan avlossas. Detta är däremot
ej fallet med de flesta luftvapen,
där alltså risken för oberäknade olycksfall
är så mycket större. Luftgeväret är
numera ett synnerligen förträffligt vapen.
Flera fabrikat, såväl inländska som
utländska, är sålunda utmärkta för jakt.
De har till och med uppgivits vara
bättre i detta hänseende än många av
de licensbelagda salongsgevären. Det
påstås sålunda vara möjligt att skjuta
även så stora djur som rådjur med luftgevär.
Som allmän regel gäller, att tillstånd
att inneha vapen inte lämnas den som
inte fyllt minst 18 år. Samma åldersgräns
gäller även vid utlåning av vapen, såvida
det inte sker vid övning eller tävling
under sammanslutnings kontroll.
Från denna säkerhetsbestämmelse, som
tillkommit för att förhindra missbruk
av vapen av barn och ungdom under
18 år, är emellertid undantagna luftgevär
och luftpistoler för målskjutning.
I jaktstadgans 4 § sista stycket förbjudes
användandet av luftvapen vid
jakt utom vid dödandet av vissa uppräknade
smärre skadedjur inom gård
eller trädgård. Det visar sig emellertid
i praktiken i det närmaste omöjligt att
beivra överträdelser häremot. Det fordras
nämligen i de flesta fall att skytten
ertappas på bar gärning. Oftast åberopas
nämligen »målskjutning» som syftet
med vapnets medförande, och polisen
står därmed i det närmaste maktlös
gentemot det ofog som här pågår.
Svenska jägareförbundets framställning
i ärendet har av regeringen överlämnats
till 1949 års jaktutredning. Huruvida
denna överväger åtgärder är
icke bekant. I så fall torde dessa komma
att avse ändringar i vapenförordningen.
Det finns uppenbarligen även andra
vägar att stävja detta ofog än genom
att skärpa bestämmelserna i vapenförordningen.
»Luftvapenplågan» utgör en
allvarlig fara för den allmänna säkerheten
i våra städer och stadsliknande
samhällen och har där sin största omfattning.
Förhållandena är annorlunda
på landsbygden. Där är också risken
för personskada av naturliga skäl
mindre.
När det gäller skottlossning i städerna
och deras omgivningar har ordningsmakten
att förutom i jaktförfattningarna
söka ledning i bestämmelserna
i ordningsstadgan för rikets städer av
den 24 mars 1888. Man skulle tycka, att
det i denna stadga intagna förbudet mot
skottlossning inom stadsområde borde
vara till fyllest för att stävja detta ofog.
Men med hänsyn till att luftvapen ej
fanns vid tiden för stadgans tillkomst
göres gällande, att detta förbud inte innefattar
dessa vapen. Därmed står ordningsmakten
i samma hopplösa situation
som när det gäller att göra jaktförfattningarna
tillämpliga för att komma
åt okynnesskytte med dessa vapen.
Sakkunniga för översyn av ordningsstadgan
för rikets städer m. m. har
signalerat att de skall slutföra sitt utredningsuppdrag
under första hälften
av år 1953. Stadgans ålder motiverar eu
modernisering icke minst i de delar
som berör skottlossning, fyrverkeri
m. m. Med största intresse avvaktas utredningens
förslag. Huruvida man har
att vänta en sådan utformning av stadgan
för rikets städer, att därigenom erforderlig
tillämpning och skydd mot
»luftvapenplågan» kan åstadkommas,
därom är intet bekant. Det är emellertid
ett krav som växer sig allt starkare,
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Nr 3.
19
Interpellation i anledning av de olyckshändelser, som orsakats genom pojkars inne
hav
av luftgevär och luftpistoler.
att samhället vidtager åtgärder, som
gör slut på »luftvapenplågan» i städerna
och deras omgivningar.
Med stöd av vad sålunda anförts anhåller
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få rikta följande frågor:
1. Har herr statsrådet uppmärksammat
de olyckshändelser som genom
vårdslöshet och brist på omdöme orsakats
genom pojkars innehav av luftgevär
och luftpistoler?
2. Har herr statsrådet i så fall för
avsikt att till nästa års riksdag framlägga
sådant förslag till utformning av
ordningsstadgan för rikets städer eller
på annat sätt vidtaga åtgärder, som
möjliggör för ordningsmakten att få
slut på »luftvapenplågan» i städerna
och deras omgivningar?
Denna anhållan bordlädes.
§ 3.
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll
:
Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och vice
talmännen i riksdagens andra kammare
och de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte herr
talmannen och vice talmännen tillsätta
kammarens kanslipersonal,
den 20 januari 1953.
Sedan i enlighet med beslut vid herrar
deputerades sammanträde den 13
januari prov blivit anställda med anmälda
sökande till kanslitjänst, sammanträdde
nu herrar deputerade ånyo
för provens bedömande och tjänstens
besättande; och förordnade herrar deputerade
därvid Göte Schenning att tills
vidare uppehålla en kanslistbefattning
hos kammaren.
Till reservstenografer antogos tills
vidare jur. stud. Bengt Gunnarson och
fil, stud, Gunnar Ljusterdal.
Här skulle antecknas, att Schenning
på särskild anmodan inträtt i tjänstgöring
hos kammaren den 13 innevarande
januari.
Stenografen Klason hade anmält, att
han på grund av sjukdom vore förhindrad
att tjänstgöra under remissdebatten.
Med anledning härav bemyndigades
kammarens sekreterare att vid kortare
sjukledigheter bevilja befattningshavare
hos kammaren tjänstledighet
samt förordna vikarie för vederbörande
i de fall, då riksdagens kanslideputerade
medgåve, att sjukavlöning till den
tjänstledige finge utgå.
In fidem
Gunnar Britth.
Föredrogs följande till kammaren inkomna
ansökan jämte läkarintyg:
Till Riksdagens Andra Kammare.
Undertecknad får härmed vördsamt
anhålla om ledighet från riksdagsarbetet,
på grund av sjukdom, fr. o. m. den
20 jan. t. o. m. den 2 febr. 1953.
Läkarintyg bifogas.
Klutmarksby den 26 jan. 1953
Carl östlund.
Att riksdagsman Karl östlund under
tiden fr. o. in. den 26 jan. 1953
t. o. m. den 31 jan. 1953 på grund av
luftrörskatarr är till arbete oförmögen,
intygas.
Skellefteå den 26 jan. 1953.
Helge Eklund
leg. läkare.
Vidare föredrogs följande till kammaren
inkomna ansökan:
Undertecknad hemställer härmed om
ledighet från riksdagsarbetet under tiden
fr. o. m. den 3 febr. t. o. m. den
14 febr. 1953 på grund av utlandsresa.
Stockholm den 27 jan. 1953.
Ossian Sehlstedt.
De föredragna ansökningarna biföllos
av kammaren.
20
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
§ 5.
Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner:
nr 253, av herr Hjalmarson in. fl., angående
utbyggande av det statliga referenduminstitutet
;
nr 254, av herr Hjalmarson in. fl., om
införande av s. k. tilläggsmandat vid
val till riksdagens andra kammare;
nr 255, av herr Löfroth in. fl., om underlättande
vid deltagande av val till
riksdagens andra kammare och i kommunala
val;
nr 256, av herrar Hansson i Skegrie
och Hansson i Önnarp, om viss ändring
i bestämmelserna rörande val till riksdagens
första kammare;
nr 257, av herr Håstad, om åtgärder
för underlättande av svenskars röstning
utomlands;
nr 258, av herr Hammar, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till upplysningsarbete avseende
produktions- och exportfrågor;
nr 259, av fru Eriksson i Stockholm,
angående översyn av sexualundervisningen;
nr
260, av fröken Olsson och herr
Johansson i Södertälje, om viss hjälpundervisning
på enhetsskolans högstadium
inom försöksdistrikten;
nr 261, av herr Nihlfors in. fl., om
främjande av vetenskaplig forskning
och allmän folkupplysning genom upptagning
av kulturhistoriska filmer;
nr 262, av fru Svedberg m. fl., om
anslag till fickpengar åt elever vid
hlind- och dövskolorna;
nr 263, av herr Braconier in. fl., angående
ombildning av lärarbefattning
i sociologi vid Lunds universitet till en
preceptorstjänst;
nr 264, av herrar von Friesen och
Swedberg, angående vissa anslag under
fjärde huvudtiteln m. in.;
nr 265, av herr Lindström in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
under fjärde huvudtiteln om anslag till
remontering;
nr 266, av herr Gustafsson i Skellef -
teå in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ls
framställning om anslag till upplysnings-
och organisationsverksamhet i
fråga om hantverk och småindustri,
in. in.;
nr 267, av herr Gustafsson i Skellefteå
in. fl., om inrättande av en lånefond
för lån till företagarföreningarna;
nr 268, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Carlsson i Stockholm, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk
och småindustri, m. m.;
nr 269, av herr Wedén in. fl., om en
effektivisering av besparings- och rationaliseringsarbetet
inom statsförvaltningen
in. m.;
nr 270, av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om vidgade möjligheter
för småföretagare att erhålla krediter
på förmånliga villkor från fonden
för hantverks- och småindustrikredit;
nr 271, av fröken Wetterström, om
uppflyttning i högre lönegrad av sjukvårdsförvaltarna
vid arméns trängregementen;
nr
272, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till anskaffning
av vapenmateriel in. m. vid marinen
;
nr 273, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till drift och
underhåll av flvgmatericl in. in. vid
flygvapnet;
nr 274, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning angående anskaffning av
tygmateriel m. m. vid armén;
nr 275, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag å tilläggsstat
till fartygsbyggnader vid marinen;
nr 276, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag å tilläggsstat
till anskaffning av tygmateriel m. in.
vid armén;
nr 277, av herr Hagberg i Stockholm
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Nr 3.
21
in. fl., i anledning av Kungl. Maj ds
framställning om anskaffning av flygmateriel
m. in. vid flygvapnet;
nr 278, av herr Swedberg in. fl., om
statspension till professor emeritus
K. B. Westman;
nr 279, av fru 1 Vallin in. fl., om ytterligare
anslag till förskolor för döva
småbarn;
nr 280, av herr Holmberg in. fl., om
avskaffande av terminsavgifterna vid
allmänna läroverk och andra högre
skolor;
nr 281, av fröken Wetterström, angående
ändrade grunder för statsbidrag
till skolmåltider, m. m.;
nr 282, av fru Johansson i Skövde
in. fl., om inrättande av en statlig förskola
för blinda barn;
nr 283, av fru Sandström in. fl., om
höjning av anslaget till förskolor för
döva barn;
nr 284, av herr Edberg in. fl., om befrielse
för skolorna från skyldigheten
att anordna morgonandakter av konfessionell
karaktär;
nr 285, av herrar Carlsson i Tibro
och Mårtensson i Smedstorp, om anslag
till bidrag till rationaliseringsundersökningar
vid statens hantverksinstitut;
nr 280, av herr Kollberg in. fl., angående
begränsning av priskontrollnämndeus
verksamhet;
nr 287, av fröken Ager in. fl., angående
grunderna för statsbidrag till lärarlöner
för den allmänbildande och
samhällsorienterande undervisningen
vid kommunala skolor för yrkesundervisning;
nr
288, av fröken Ager in. fl., angående
utbildningen av lärarinnor inom
det husliga området;
nr 289, av fröken Ager in. fl., om höjning
av anslaget till hemmens forskningsinstitut;
nr
290, av fröken Ager, om ändrade
grunder för icke ordinarie folkskollärares
rätt til! tjänstebostad;
nr 291, av fröken Ager m. fl., om inrättande
av en professur i näringslära
och en institution för professurens ämnesområde;
nr
292, av fröken Ager, om ökat utrymme
för undervisning i barnavård
inom olika skolformer;
nr 293, av herr Nilsson i Bästekille
ni. fl., om viss ändring i övergångsbestämmelserna
i kungörelsen angående
statsbidrag till anordnande av skolmåltider;
nr
294, av herrar Johansson i Stockholm
och Holmberg, om ökat anslag till
naturastipendier åt studerande vid universiteten
in. fl. läroanstalter;
nr 295, av herrar Stenberg och Kristensson
i Osby, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till
främjande av praktisk lärlingsutbildning
hos hantverksmästare;
nr 296, av fröken Öberg in. fl, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till inrättande av inackorderingshem;
nr
297, av fröken Liljedahl in. fl., om
beredande av möjlighet för rektorerna
vid de kvinnliga utbildningsanstalterna
i kvinnlig slöjd och hushållsgöromål
eller deras ombud att studera skoldistriktens
försöksverksamhet;
nr 298, av fröken Liljedahl in. fl., om
beredande av ordinarie tjänsteställning
för förste konsulenten för hemkunskap
och skolmåltidsverksamhet vid
skolöverstyrelsen;
nr 299, av fröken Liljedahl in. fl., om
ökade anslag till beklädnad för elever
vid vissa blind- och dövskolor;
nr 300, av herrar Skoglund i Umeå
och Jansson i Kalix, angående statsbidrag
i vissa fall till engångskostnader
vid kommunala yrkesskolor;
nr 301, av herr Skoglund i Umeå
in. fl., angående statsbidrag till avlöning
åt lärare, vilken fullgör sin undervisningsskyldighet
som talfelspedagog;
nr 302, av herr Sjölin, i anledning av
Kungl. Maj :ts framställning om avlöningar
till viss personal för större statistiska
specialundersökningar vid socialstyrelsen;
nr
303, av herr Ståhl, om eu snabb -
22
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
utredning rörande olika tänkbara åtgärder
för att snarast möjligt hindra
bostadsbristen;
nr 304, av herr Ståhl in. fl., angående
fördelningen av kostnaderna för socialförsäkringen
mellan statsverket och övriga
berörda parter;
nr 305, av herrar Andersson i Brämliult
och Larsson i Luttra, angående
översyn av direktiven för den statliga
långivningen för bostadsbyggande på
landsbygden;
nr 306, av herr Hallén in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till verksamheten
vid hemgårdar;
nr 307, av fru Eriksson i Stockholm
in. fl., om samordning av utbildningen
för anstaltspersonal inom olika vårdområden;
nr
308, av herr Henriksson m. fl., om
anslag till anskaffning av två tjänstebilar
åt regeringen;
nr 309, av herr Jonsson i Järvsand,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till utbildningskurs för
sysselsättnings- och arbetsterapeuter;
nr 310, av herr Svensson i Ljungskile
m. fl.; om en översyn av de statsfinansiella
resurserna för de aktuella
socialpolitiska reformerna;
nr 311, av herr Mårtensson i Uddevalla
in. fl., om utredning angående
samordning av det statliga anstaltsväsendet;
nr
312, av herr Andersson i Mölndal,
om befrielse för Mölndals stad från
skyldighet att erlägga pensionsavgift
för lärare vid flygmekanikerskolan i
staden; # (
nr 313, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om ökat bostadsbyggande;
nr 314, av fru Ericsson i Luleå in. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till bidrag till driften
av barnkolonier in. in.;
nr 315, av fröken Ager in. fl., om
överflyttning till skolöverstyrelsen av
tillsynen över förskolor och förskoleseminarier;
nr
316, av herr Nyberg, i anledning
gv Kungl. Maj ds framställning om an
-
slag till ersättning till inackorderingshem
för driftförluster;
nr 317, av herr Wedén m. fl., angående
den budgetmässiga behandlingen
av avskrivningar av nya statliga kapitalinvesteringar,
m. m.;
nr 318, av herr Wallentheim, om särskilda
lönetillägg till direktörer och assistenter
vid statens anstalter å Svartsjö,
Venngarn och Haknäs;
nr 319, av herrar Löfgren och Nilsson
i Svalöv, om viss ändring i personalförteckningen
för länsstyrelserna;
nr 320, av herr Lindberg, angående
inrättande av en ny assistentbefattning
vid statens alkoholistanstalt å Venngarn
;
nr 321, av herr Anderson i Sundsvall
in. fl.; om åtgärder för minskande
av lärarbristen i Norrland;
nr 322, av herrar Jacobsson i Igelsbo
och Andersson i Alfredshem, i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om
anslag till avlöningar vid pensionsstyrelsen;
nr
323, av herr andre vice talmannen
Olsson in. fl., om viss ändring i grunderna
för statsbidrag till uppförande
och drift av hem för kroniskt sjuka;
nr 324, av herr andre vice talmannen
Olsson m. fl., i anledning av Kungl.
Maj ds framställning om bidrag till uppförande
eller inrättande av barnhem;
nr 325, av herrar Helén och Rimmerfors,
om höjning av arvodena för övervakare
inom den statliga ungdomsvårdsskoleverksamheten,
m. in.;
nr 326, av herr Utbult in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om
anslag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut;
nr 327, av herr Rimås m. fl., om anordnande
av treskenspår på bansträckan
Hästholmen—ödeshög;
nr 328, av fru Nilsson och herr Hagberg
i Stockholm, om broförbindelse
mellan Alnön och fastlandet;
nr 329, av herr Kristensson i Osby
in. fl., i anledning av Kungl. Maj ds
framställningar om anslag till förstärkning
och förbättring av vägar;
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Nr 3.
23
nr 330, av fru Sandström in. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till inköp av billinjer
för statens järnvägar;
nr 331, av herr Hjalmarson m. fl., om
begränsning och rationalisering av den
statliga verksamheten;
nr 332, av herr Onsjö m. fl., om
breddning av smalspåriga järnvägslinjer
i Västergötland;
nr 333, av herr Löfgren, om utredning
angående den framtida avvägningen
av olika transportmedels utbyggnad;
nr
334, av herrar Staxång och Carlsson
i Bakeröd, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till bidrag
till byggande av fiskehamnar;
nr 335, av herrar Jansson i Kalix och
Åkerström, om statens övertagande av
underhållet av de enskilda vägar, som
ha karaktär av genomfartsleder;
nr 336, av herr Persson i Norrby
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar om vissa anslag till vägunderhåll
och vägbyggnader;
nr 337, av herr Håstad, om inrättande
av ett riksdagens löneråd med uppgift
att fortlöpande medverka vid de statliga
löneförhandlingarna;
nr 338, av herr Håstad, om uppflyttning
i högre lönegrad av e. o. museiassistenten
vid riksmuseet filosofie
doktorn H. Persson;
nr 339, av herr Agerberg m. fl., om
upptagande till förnyad prövning av
anställningsformen för platsvakter vid
statens järnvägar;
nr 340, av herr Lundqvist, om beredande
av möjlighet till särskild ersättning
till löneplansanställd personal vid
utförande av särskilt förorenande arbete;
nr
341, av herr Hansson i önnarp
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till vissa kostnader
för intervjuundersökningar, m. m.;
nr 342, av herr Sundström och fru
Johansson i Skövde, om pension eller
understöd åt växelstationsföreståndarinnan
Dagmar Linnéa Ingeborg Gustavsson
;
nr 343, av herr Jonsson i Järvsand,
om samordning av de förmåner, som
vid utbildning utgå till s. k. militärrespektive
civilskadade;
nr 344, av herr Lindström m. fl., om
årligt understöd åt förre vägarbetaren
N. O. Molander;
nr 345, av herrar Håstad och Severin
i Stockholm, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till vissa
kostnader för intervjuundersökningar,
m. m.;
nr 346, av fröken Ager m. fl., om
anslutning till statens pensionsanstalt
av rektor och kursledare vid Svensk
sjuksköterskeförenings fortsättningskurser;
nr
347, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar om anslag till upplysnings-
och organisationsverksamhet i
fråga om hantverk och småindustri
samt till kostnader för främjande av
företagsverksamhet m. m.;
nr 348, av herr Eriksson i Sandby,
om ersättning till linfabriksarbetaren
J. A. Söderland för olycksfall i arbete;
nr 349, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om anslutning till statens pensionsanstalt
av vissa befattningshavare
hos föreningen för växtförädling av
fruktträd, m. m.;
nr 350, av fru Sjöstrand m. fl., angående
befrielse för majoren C. M. O.
Klingspor och sergeanten B. J. Karlsson
från erläggande av inkomstskatt
för viss uppburen ersättning för röjning
av minfält;
nr 351, av herrar Gezelius och Severin
i Stockholm, med förslag till lag om
ändring av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen;
nr 352, av herrar Edström och
Schmidt, om vissa skattelättnader för
rederier beträffande försäkringsersättning
för förlust av fartyg, m. m.;
nr 353, av herrar Åqvist och Kollberg,
om ändrade grunder för beskattningen
av icke börsnoterade aktier;
nr 354, av herr Staxång, angående
skattelättnader för fiskare i syfte att
24
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
stimulera försöksfiske på avlägsna fiskevatten;
nr
355, av herr Edberg, om viss ändring
i taxeringsförordningen;
nr 356, av herr Krisiensson i Osby
m. fl., om upphävande av förordningen
om skatt vid tillverkning och import av
personbilar in. m.;
nr 357, av herr Nilsson i Svalöv in. fl.,
om visst tillägg till anvisningarna till
3 § kommunalskattelagen;
nr 358, av fröken Wetterström, om
rätt att vid taxering till skatt åtnjuta
avdrag för kostnad för anskaffande av
för beredskapslagring av drivmedel för
traktorer avsedd bränsletank;
nr 359, av herrar Svensson i Ljungskile
och Ohlin, om ökad rättvisa i skatteavvägningen
mellan olika folkgrupper;
nr 360, av herr Nilsson i Göingegården
m. fl., angående uppskattningen av
värdet av villaägares bostadsförmåner
vid beskattningen;
nr 361, av herr Jansson i Aspeboda
m. fl., om ändring i visst hänseende av
kommunalskattelagens bestämmelser rörande
rätt till ortsavdrag och avdragsrätt
för försäkringspremier m. m.;
nr 362, av herr Jansson i Aspeboda
m. fl., angående bestämmandet av promilletalet
för skogsvårdsavgifterna;
nr 363, av herr Agerberg in. fl., angående
bestämmandet av promilletalet
för skogsvårdsavgifterna;
nr 364, av herr Ohlin m. fl., om avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten;
nr 365, av herr von Friesen m. fl., om
skattebefrielse för vissa litterära stipendiestiftelser;
nr
366, av herr Widén in. fl., angående
upphävande av lagen om investeringskonto
för skog m. m.;
nr 367, av herr Sjölin m. fl., om viss
lindring i fastighetsbeskattningen;
nr 368, av herr Sjölin m. fl., angående
fastställandet av hyresvärdet av sommarbostad
vid beskattningen;
nr 369, av herr Sjölin och fru Sandström,
om höjning av det skattefria beloppet
för äkta makar vid förmögenhetsbeskattningen;
-
nr 370, av herrar Sjölin och Edström,
om befrielse från elskatt för s. k. processkraft;
nr
371, av herr Dickson, om tillsättande
av särskild tjänsteman i prövningsnämnderna
med uppgift att tillvarataga
de skattskyldigas intressen;
nr 372, av herrar Ekdahl och Jönsson
i Gärds Köpinge, om avskaffande av
rätten att vid taxering till skatt åtnjuta
avdrag för representation;
nr 373, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., angående utredning av finansieringsproblemen
inom hantverk och
småindustri;
nr 374, av herr Hjalmarson m. fl.,
angående en omprövning av den ekonomiska
politiken i riktning mot friare
linjer;
nr 375, av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om rätt för sparbankerna att bedriva
premiesparrörelse;
nr 376, av herrar Nilsson i Göingegården
och Håstacf, om åtgärder för
främjande av det enskilda personliga
sparandet;
nr 377, av herr Edström, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition, nr 5, med
förslag till lag angående ändrad lydelse
av 255 § sjölagen och lag angående
ändrad lydelse av 4 § 5 mom. lagen den
5 juni 1936 (nr 277) i anledning av
Sveriges tillträde till 1924 års internationella
konvention rörande konossement;
nr
378, av herrar Åqvist och Stenberg,
om åtgärder mot bullersam trafik av
motorcyklar;
nr 379, av fröken Elmén och herr
Schmidt, om ställande av vissa kronan
tillhöriga båtar under kontroll av inspektionsmyndighet;
nr
380, av fru Nilsson m. fl., angående
lagstiftning om lika lön för lika arbete;
nr 381, av herrar Ilagberg i Stockholm
och Holmberg, angående lagstiftning om
rätt till arbete;
nr 382, av herr Spångberg m. fl., om
en utredning angående åtgärder till trafiksäkerhetens
främjande;
nr 383, av herr Hagberg i Stockholm
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
Nr 3.
25
in. fl., angående åtgärder i syfte att
förmå fastighetsägarna att utföra erforderliga
reparationer;
nr 384, av herr Vigelsbo in. fl., angående
lagstiftning beträffande tillstånd
för utövande av fastighetsmäklarvrket;
nr 385, av herr Johansson i Mysinge,
om tryggande av yrkesfiskares nyttjanderätt
till av dem arrenderade fiskevatten;
nr
38(5, av herr Larsson i Luttra in. fl.,
om översyn av gällande tätortslagstiftning;
nr
387, av herrar Jansson i Kalix och
Gavelin, om viss lagstiftning angående
saluförande av smör m. m.;
nr 388, av herr Hagberg i Stockholm
in. fl., om viss ändring av 21 § arbetarskyddslagen;
nr
389, av herr Andersson i Alfredsliern
in. fl., angående översyn av författningarna
om den kyrkliga jorden;
nr 390, av herr Wedén m. fl., om viss
inskränkning av byggnadsregleringen
in. m.;
nr 391, av herr Hjalmurson in. fl., om
avveckling av byggnadsregleringen;
nr 392, av fru Sandström m. fl., om
förhöjning av vattenregleringsavgifterna;
nr
393, av fru Johansson i Norrköping
in. fl., om höjning av moderskapspenningen
och moderskapshjälpen;
nr 394, av herrar Andersson i Björkäng
och Persson i Norrby, om en allmän
översyn av gruvlagen;
nr 395, av herr Andersson i Björkäng
in. fl., om viss ändring av 15 §
jaktstadgan;
nr 396, av herr Petterson i Degerfors
in. fl., angående översyn av brandförfattningarna
m. m.;
nr 397, av herrar Lindström och Asp,
angående viss ändring i grunderna för
bidrag ur älgskadefonden;
nr 398, av fru Löfqvist in. fl., angående
vissa spörsmål rörande kioskhandeln
;
nr 399, av herr Jansson i Aspeboda
in. fl., om vidgad inlösningsrätt vid laga
skifte enligt lagen med särskilda be
-
stämmelser om delning av jord å landet
inom vissa delar av Kopparbergs län;
nr 400, av herr Jansson i Aspeboda
in. fl., om viss ändring i förordningen
angående yrkesmässig automobiltrafik
m. m.;
nr 401, av herrar Widén och Löfgren,
om viss ändring i och översyn av förordningen
angående yrkesmässig automobiltrafik
m. m.;
nr 402, av herr Nilsson i Östersund
in. fl., om förhöjning av vattenregleringsavgifterna;
nr
403, av herr Nilsson i Östersund
m. fl., om befogenhet för hälsovårdsnämnd
att utöva tillsyn över skogsförläggningar;
nr
404, av herr Almgren m. fl., om påskyndande
av utredningen för utarbetande
av slutligt förslag till allmän pensionsförsäkring
;
nr 405, av herr Dickson, om översyn
av bestämmelserna om förevisande av
djur vid offentliga föreställningar;
nr 406, av herr Gezelius m. fl., om
ändrad lönegradsplacering för länsjägmästare-
och kamrerarebefattningarna
hos skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs
län;
nr 407, av herr Pettersson i Dahl
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Förekommande
och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Övriga utgifter;
nr 408, av herr Kimås in. fl., om utredning
angående omfattningen av den
varmblodiga hästaveln och den framtida
verksamheten vid statens hingstdepåer,
in. in.;
nr 409, av herr Vigelsbo m. fl., om en
allmän översyn av gällande bestämmelser
rörande statliga lån till anskaffande
av spannmålstorkar;
nr 410, av herr Johansson i Norrfors
in. fl., om ökat anslag till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering;
nr 411, av herr Svensson i Krokstorp,
angående inordnande under lantbruksnämnderna
av lånebidragsverksamheten
beträffande för fiskerinäringens utövande
nödvändiga byggnader;
3 — Andra kammarens protokoll 1953. Nr 3.
26
Nr 3.
Tisdagen den 27 januari 1953 em.
nr 412, av herr Larsson i Luttra
in. fl., angående viss omläggning av
brödsädesregleringen;
nr 413, av herrar Jansson i Kalix och
Gavelin, om statsbidrag till anskaffande
av tjänstebostäder åt distriktsveterinärer;
nr
414, av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl., om en översyn rörande arbetsfördelningen
mellan de myndigheter,
som handlägga ärenden angående jordbrukets
rationalisering;
nr 415, av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till fiskets befrämjande
i de särskilda orterna;
nr 416, av herr Hansson i Önnarp
in. fl., om ökat anslag till understödjande
av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm in. in.;
nr 417, av herr Staxäng, om undersökning
angående uppsättande av en
radiofyr å Klövningarna i norra Bohuslän;
nr
418, av herr Staxäng in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Avlöningar;
nr 419, av herr Magnusson in. fl., om
ökat anslag till väg- och flottledsbyggnader
i enskild ägo;
nr 420, av fru Sandström in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till rörelsekapital för domänverket;
nr
421, av herr Kollberg, om pension
åt specialläraren i författningskunskap
vid lantbrukshögskolan juris utriusque
kandidaten Å. J. A. Ekstrand;
nr 422, av fru Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
understöd åt lanthusliållningsseminariet
å Rimforsa;
nr 423, av herr Andersson i Björkäng
in. fl., angående en utredning av kostnaderna
för veterinärvården in. m.;
nr 424, av herr Holmberg m. fl., om
sänkning av minuthandelspriset å margarin;
nr
425, av herr Nihlfors in. fl., om be -
redande av en personlig löneställning
för avdelningsföreståndaren vid veterinärhögskolan
professor E. Åkerblom;
nr 426, av herr Utbult m. fl., om viss
ändring av bestämmelserna rörande fonden
för fiskerinäringens befrämjande;
nr 427, av herr Arweson in. fl., angående
löneställning och anställningsform
för assistenten å havsfiskelaboratoriets
hydrografiska avdelning;
nr 428, av herr Agerberg m. fl., om
inrättande av ett antal befattningar som
husdjursinstruktör hos hushållningssällskapen;
nr
429, av herrar Antby och Widén,
om ökat anslag till understödjande av
den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm;
nr 430, av herrar Stenberg och Åqvist,
angående en omprövning i visst avseende
av 1952 års upphandlingskungörelse;
nr
431, av herr Severin i Stockholm
in. fl., om utredning av kostnadsbesparingar
för kommuner och församlingar
vid ökat användande av eldbegängelse;
nr 432, av herr Ohlin in. fl., om en
utredning angående möjligheterna att
minska den statliga kontrollen över
kommunala organ;
nr 433, av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Löfroth, om borttagande av
snälltågsavgiften för vissa snälltåg på
sträckan Vännäs—Boden och åter;
nr 434, av fröken Elmén in. fl., om
åtgärder i syfte att bringa upplysning
angående äktenskapets juridik och ekonomi
in. in.;
nr 435, av herr Johansson i Norrfors
in. fl., angående obligatorisk kontroll av
elektriska mätare; och
nr 436, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., angående utredning av frågan om
strandägares rätt till fiske.
Dessa motioner bordlädes.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 7.47 em.
In fidem
Gunnar Britth.
1 DUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 53
310094