Fredagen den 21 januari (Riksdagens protokoll 1949:3)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1949

ANDRA KAMMAREN

Nr 3

21—26 januari.

Debatter m. m.

Fredagen den 21 januari.

Interpellation av herr Hansson i Skegrie ang. organisationen på
växtskyddsområdet......................................

Sid.

Lördagen den 22 januari.

Interpellationer av

herr Ericsson i Näs ang. viss ändring av bestämmelserna om

ransonering av matfett åt årsanstälida lantarbetare ........ 12

herr Johansson i Stockholm ang. upptagande av diplomatiska
förbindelser med staten Israel .......................... 12

Söndagen den 23 januari.

Herr Hjalmarson vid föredragning av motion nr 178............ 13

Onsdagen den 26 januari.

Interpellationer av

herr Kollberg ang. tillgodoseende av den inhemska marknadens

behov av papper och papp ............................ 21

fru Västberg ang. yrkesundervisningen vid fångvårdens ung domsanstalter.

....................................... 24

herr Jansson i Aspeboda ang. vissa spörsmål rörande mjölkproduktionens
lönsamhet.................................. 26

herr Ahlsten ang. betryggande försäkringsformer för fiskebåtar 27
fröken Öberg ang. åtgärder för tillgodoseende av behovet av
cellstoff ............................................ 28

1 —Andra kammarens protokoll 19''t9. Nr 3.

Nr 3.

Innehåll.

Samtliga avgjorda ärenden.

Sid.

Söndagen den 23 januari.

Ang. uppdelning av motion nr 178.......................... 14

Onsdagen den 26 januari.

Val av ledamöter och suppleanter i de tillfälliga utskotten...... 18

Bankoutskottets memorial nr 1, ang. fullmäktiges i riksbanken berättelse
.............................................. 20

— nr 2, ang. fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse ........ 20

Fördelning av motioner mellan de tillfälliga utskotten.......... 20

Fredagen den 21 januari 1949.

Nr 3.

Fredagen den 21 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollet för den 15 innevarande
januari.

§ 2.

Föredrogos var efter annan följande
på kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 52 av herr förste vice talmannen
Carlström m. fl.;

nr 53 av herr Swedberg m. fl.; och
nr 54 av herr Lundberg m. fl.;

till statsutskottet motionerna:

nr 55 och 56 av herrar von Seth och
Boman i Kieryd;

nr 57 av herrar Nilsson i Bästekille
och Nilsson i Svalöv;

nr 58 av herrar Nolin och Nilsson i
Bästekille;

nr 59 av herr Werner m. fl.;
nr 60 av herr Andersson i Mölndal
in. fl.;

nr 61 av herr Hedlund i Östersund
m. fl.;

nr 62 av herr Olsson i Mora m. fl.;
nr 63 av herr Huss;
nr 64 av herr Ståhl;
nr 65 av herr Andersson i Hyssna;
nr 66 av herr von Friesen;
nr 67 och 68 av herr Lindahl;
nr 69 av herr Birke; och
nr 70 av herr Staxäng m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 71 av herr Werner m. fl.; och
nr 72 av herrar Persson i Landafors
och Dahlgren;

till tillfälligt utskott motionen nr 73
av herr andre vice talmannen Skoglund
m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: -

nr 74 av herr von Friesen;
nr 75 av fru Ewerlöf och herr Kgling; nr

76 av fru Ewerlöf och herr Fagerholm;
samt

nr 77, av herr Utbult in. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 78 av herrar Johnsson i Kastanjegården
och Jacobsson i Igelsbo;

nr /9 av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.;

nr 80 av herr Persson i Norrby m. fl.;
nr 81 av herrar Johnsson i Kastanjegården
och Rubbestad;

nr 82 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;
nr 83 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.;
och

nr 84 av herr Werner m. fl.; samt
till tillfälligt utskott motionerna:
nr 85 av herr von Seth;
nr 86 av herr östlund in. fl.;
nr 87 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;
nr 88 av herr Pettersson i Dahl
m. fl.; samt

nr 89 av herrar Hagård och andre
vice talmannen Skoglund.

§ 3.

Till bordläggning anmäldes bankoutskottets
memorial:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

§ 4.

Avlämnades följande motioner, nämligen: -

Nr 3.

Fredagen den 21 januari 1949.

nr 90, av herr Edenman m. fl., med
förslag till ändrad lydelse av § 9 riksdagsordningen; nr

91, av herr Pettersson i Dahl m. fl.,
angående ändrade grunder för mandatfördelningen
mellan valkretsarna vid
val till riksdagen;

nr 92, av herr Andersson i Essvik, angående
återbetalning till Loss- och lastningsföreningen
Hamnarbete, u. p. a.,
av för mycket erlagd krigskonjunkturskatt; nr

93, av herr Andersson i Essvik,
angående ändrade bestämmelser om
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet; nr

94, av herr Norup in. fl. om införande
av kanalavgift för Falsterbokanalen; nr

95, av herr Nilson i Spånstad
m. fl., om anvisande av anslag till experimentell
bygdeteaterverksamhet;

nr 96, av fru Sandström och herr
Wiklnnd i Stockholm, angående löneplacering
av vissa sociala kuratorstjänster; nr

97, av herr Stattin m. fl., om ökat
anslag till bidrag till anläggningar för
vattenförsörjning och avlopp;

nr 98, av herrar Stattin och Östlund,
angående ianspråktagande av det av
1947 års riksdag beslutade anslaget för
Ostkustbanans elektrifiering;

nr 99, av herr Jönsson i Lund, angående
utredning om statligt stöd vid
upprättande av särskilda ålderdomshem
för dövstumma m. m.;

nr 100, av herrar Rubbestad och
Werner, om en översyn av arbetsmarknadsstyrelsen
och den offentliga arbetsförmedlingen
i avsikt att minska personal
och kostnader för nämnda organ;

nr 101, av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl., om ökat anslag till bidrag till
byggande av enskilda vägar;

nr 102, av herr Jonsson i Skedsbygd,
angående fortsättande av järnvägselektrifieringen; nr

103, av herr Dahlgren m. fl., om
höjning av dagavlöningen för de värnpliktiga; -

nr 104, av herrar Nyberg och Löfroth,
angående bidrag till nykterhetssammanslutningarna
för organisationsoch
administrationskostnader;

nr 105, av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå, angående ersättning åt
J. W. Lundgren för utfört arbete å kronolägenheten
Njalle, Vitberget;

nr 106, av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå, angående ersättning åt
A. Sällström för utfört arbete å kronolägenheten
Dalen nr 7, Vitberget;

nr 107, av herr Holmberg m. fl., angående
utredning om byggande av väg
från Sädvaluspen till Graddis;

nr 108, av herr Hedlund i Rådom
in. fl., angående förstärkning av flygvapnet; nr

109, av herr Gavelin in. fl., om
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;

nr 110, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till bidrag till
avlönande av hemvårdarinnor;

nr 111, av herr Utbult m. fl., om utredning
och förslag rörande inomskärsfarleden
i Bohuslän;

nr 112, av herrar Hedlund i Östersund
och Johansson i Torp, om vidgad
tillämpning av kungörelsen angående
understöd av statsmedel för utomprocessuell
rättshjälp annorledes än genom
offentlig rättshjälpsanstalt;

nr 113, av herr Boman i Stafsund
m. fl., om ökat anslag till bidrag till
kommuner för uppförande av brandstationer; nr

114, av herrar Birke och Boman
i Stafsund, angående förbättring av
kommunikationerna i Stockholms skärgård; nr

115, av herr Norup m. fl., angående
rätt för gifta kvinnor, som arbeta
inom jordbruket, att vid taxering
åtnjuta särskilt avdrag;

nr 116, av herr Norup m. fl., angående
upphävande av lagen om kvarlåtenskapsskatt; nr

117, av herr Norup, angående pro -

Fredagen den 21 januari 1949.

Nr 3.

visoriskt upphävande av tullen på glasflaskor; nr

118, av herr Carlsson i Bakeröd
in. fl., om höjning av tullen på ostron
m. in.;

nr 119, av herr Hansson i Skediga,
angående rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen
för nyanskaffning av maskiner
inom jordbruket;

nr 120, av herr Hubbestad in. fl., angående
fastighetsskattens avskaffande
m. m.;

nr 121, av herrar Ericsson i Näs och
Larsson i Luttra, om sänkning i vissa
fall av nöjesskatten vid biografföreställningar; nr

122, av herrar Skoglund i Umeå
och Åkerström, angående ändrad lydelse
av 15 § tredje stycket förordningen
om nöjesskatt;

nr 123, av herr Holmberg in. fl., angående
skattebefrielse för av riksförsäkringsanstalten
fastställd sjukpenning,
vilken utbetalas av arbetsgivare,
som står s. k. självrisk;

nr 124, av herr Persson i Landafors
in. fl., angående en engångsskatt på
större förmögenheter;

nr 125, av herr Larsson i Luttra m. fl.,
om avskaffande av dyrortssystemet;

nr 126, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om slopande av lägsta ortsgruppen
i dyrortsindelningen;

nr 127, av herr Spångberg in. fl., om
pension åt assistenten hos riksdagens
revisorer K. J. Hedberg;

nr 128, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., angående tryckning av en förteckning
över bondeståndets ledamöter
under tiden 1600—1697;

nr 129, av herr Svensson i Grönvik,
om pension åt förre vägarbetaren J. A.
Lundkvist;

nr 130, av herr Hansson i Skcgrie
in. fl., om ändrad indelning av landet
i bostadskostnadsgrupper för folkpensionärerna; nr

131, av herr Hoppe in. fl., angående
viss ändring av bestämmelserna om

tillsättning av klockare-, organist- och
kyrkosångarebefattningarna;

nr 132, av herr Johnsson i Skoglösa
m. fl., angående utredning av möjligheterna
att använda å ofri grund belägna
magasin och dylika byggnader
såsom kreditobjekt m. in.;

nr 133, av fröken Nygren m. fl., om
utredning rörande ordningen för utbetalning
av folkpension till vissa sinnesslöa; nr

134, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., angående effektiva åtgärder mot
monopolistisk prisuppskörtning m. in.;

nr 135, av fru Ewerlöf, med förslag
till lag om ändrad lydelse av 41 § sinnessjuklagen; nr

136, av herr Norup, om vissa ändringar
i kungörelsen angående statligt
stöd till jordbrukets yttre och inre rationalisering
in. m.;

nr 137, av herrar Nilson i Spånstad
och Pettersson i Dahl, angående anvisande
av medel till bekämpande av
hönstyfus inom avelsbesättningar m. m.;

nr 138, av herr Nolin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till kostnader för planeringskommittéer; nr

139, av herr Nilson i Spånstad
m. fl., angående anslag till främjande
av lagringsforskning;

nr 140, av herr Östlund m. fl., om anslag
till inrättande av nya veterinärdistrikt; nr

141, av herr Stattin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till bidrag till jordbrukets rationalisering; nr

142, av herr Jansson i Kalix, angående
ersättning till Ester Larsson och
M. Larsson för vissa kostnader i samband
med jorddelningsförrättning;

nr 143, av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl., om anslag till restitution av bensinskatt
till fiskare;

nr 144, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl., om ökat anslag till bidrag till
föreningen för växtförädling av fruktträd; -

Nr 3.

Fredagen den 21 januari 1949.

Interpellation ang. organisationen på växtskyddsområdet.

nr 145, av herr Johansson i Norrfors
m. fl., angående utredningar om olika
produktionsgrenars lönsamhet inom
skilda jordbruksområden;

nr 14C, av herr Löfroth, angående viss
ersättning av statsmedel åt delägare i
»Svartbvns dikningsföretag av år 1941»
i överluleå socken;

nr 147, av herr Stjärne m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till Grundförbättringar: Statens
avdikningsanslag;

nr 148, av herr Nilson i Spånstad,
angående åtgärder för effektivisering
och förenkling av förvaltningsarbetet;

nr 149, av herrar Nyberg och Wirtén,
om åtgärder, som kunna verka befrämjande
på vårt folks andliga och moraliska
utveckling, m. m.;

nr 150, av herr Ståhl m. fl., angående
vissa direktiv beträffande fördelningen
av kvoterna för bostadsbyggandet m. m.;

nr 151, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om utredning rörande livdjurshandelns
ordnande m. in.;

nr 152, av herr Hedlund i Rådom
m. fl., angående en allmän inventering
av arbetskraftsbehov och tillgång på
arbetskraft;

nr 153, av herr Gavelin m. fl., om utredning
rörande statsmonopol eller annan
jämbördig företagsform för tillverkning
av skattepliktiga maltdrycker;

nr 154, av herrar Andersson i Björkäng
och Ericsson i Näs, om slopande av
sockerransoneringen för de enskilda
hushållen;

nr 155, av herr Gustafsson i Bogla
m. fl., angående legalisering av den
chiropraktiska verksamheten;

nr 156, av herr östlund m. fl., om
upphävande av bestämmelserna rörande
slaktgodemän; och

nr 157, av herr Ståhl m. fl., angående
åtgärder för en snabb ökning av antalet
bostäder.

Dessa motioner bordlädes.

§ 5.

Interpellation ang. organisationen på
växtskyddsområdet.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HANSSON i Skegrie, som anförde:
Herr talman. Vid 1947 års riksdag
väcktes tvenne motioner, vilka avsågo
åtgärder i syfte att åstadkomma en
effektivisering av växtskyddet inom landet.
Av remissinstanserna förordade
Stockholms läns och stads trädgårdsråd
bifall, under det att lantbruksstyrelsen
och växtskyddsanstaltens styrelse
avstyrkte med hänvisning till att
dessa båda styrelser sysslade med utredningar,
som avsågo en förbättrad
organisation på växtskvddets område.
Vederbörande utskott i riksdagen ställde
sig synnerligen välvilligt till de motionsvis
framförda synpunkterna, men
med hänvisning till de båda tidigare
nämnda utredningarna ville man ej förorda
skrivelse med begäran om ytterligare
utredning. Resultatet av pågående
utredningar borde, ansåg man, först avvaktas.

Dessa båda utredningar föreligga nu.
Den av lantbruksstyrelsen gjorda utredningen
omfattar växtskvddets filialsystem
men föreslår en enligt min mening
allt för otillräcklig utbyggnad härav.
Utredningen från växtskyddsanstaltens
styrelse avser endast en effektivare organisation
inom den nuvarande huvudanstalten.
Ingendera sträcker sig så
långt som kravet i ovannämnda motioner,
där en bättre kontakt mellan de
praktiska jordbruks- och trädgårdsodlarna
å ena samt växtskyddsorganisationen
å andra sidan ansågs vara en ur
nutida växtodlingssynpunkt synnerligen
aktuell fråga. För närvarande resultera
allt för ofta svårigheterna för odlarna
att få effektiv kontakt med växtsskvddet
i att vederbörande resignera, och
skador på de växande plantorna bli ej
föremål för sakkunnig granskning, med
betydande förluster som följd för såväl

Fredagen den 21 januari 1949. Nr 3.

Interpellation ang. organisationen på växtskyddsområdet.

de enskilda odlarna som samhället i
dess helhet. Motionärerna ansågo, bl. a.,
att växtskyddskonsulenter borde stå till
odlarnas förfogande inom vissa härför
utformade distrikt, samt att frågan om
växtskyddets ställning och organisation
borde utredas, inte minst med de praktiska
odlarnas intressen och synpunkter
som utgångspunkt.

Flera remissinstanser, som haft att
yttra sig över den av växtskyddsanstaltens
styrelse gjorda utredningen, ha
också ansett att denna borde överses av
sakkunniga utanför anstalten. Likaså
gjorde jordbruksutskottet vid 1947 års
riksdag följande uttalande: »Med hänsyn
till vad utskottet ovan anfört finner
utskottet det emellertid kunna ifrågasättas
om styrelsen för växtskyddsanstalten
är det lämpligaste organet för
verkställandet av utredning inom anstaltens
organisation. Enligt utskottets
förmenande borde i allt fall representanter
för jordbrukare och trädgårdsodlare
beretts tillfälle att medverka vid
utredningen.»

Riksdagens revisorer framföra också
i sin berättelse till innevarande års riksdag
vissa kritiska anmärkningar mot
det nuvarande växtskydd^ och framhålla,
att de förluster som årligen åsamkas
genom växtsjukdomar och skadeinsekters
härjningar sannolikt röra sig
om mycket stora belopp, som på sakkunnigt
håll uppskattas till 100-tals miljoner
kronor. Revisorerna sluta med följande
uttalande: »Med hänsyn till de
stora värden som årligen gå till spillo
på grund av växtsjukdomar och genom

härjningar av skadeinsekter är emellertid
enligt revisorernas mening en snar
effektivisering av växtskyddsorganisationen
påkallad, särskilt i vad gäller
tillhandagåendet med råd och upplysningar
till växtodlarna och höjandet av
växtskyddets beredskap. Revisorerna
vilja därför förorda att åtgärder i här
avsett syfte vidtagas i så god tid, att
frågan kan bliva föremål för behandling
redan vid nästkommande års riksdag.
»

Med hänvisning till ovanstående hemställer
jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet få framställa
följande frågor:

1. Anser herr statsrådet nuvarande
organisation på växtskyddsområdet vara
tillfyllest för ernående av önskvärd kontakt
mellan denna och de praktiska
jordbrukarna och trädgårdsodlarna?

2. Om så ej är fallet, har statsrådet
för avsikt att i en snar framtid föranstalta
om utredning av växtsskyddets
framtida organisation med hänsyn till
att en bättre och mera allmän kontakt
mellan dessa kategorier skall kunna utvecklas? Denna

anhållan bordlädes.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.15 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1949.

Lördagen den 22 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 90 av herr Edenman m. fl.; och
nr 91 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 92 och 93 av herr Andersson i Essvik; nr

94 av herr Norup m. fl.;
nr 95 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;
nr 96 av fru Sandström och herr Wiklund
i Stockholm;

nr 97 av herr Stattin m. fl.;
nr 98 av herrar Stattin och Östlund;
nr 99 av herr Jönsson i Lund;
nr 100 av herrar Rubbestad och Werner; nr

101 av herr Jonsson i Skedsbygd
in. fl.;

nr 102 av herr Jonsson i Skedsbygd;
nr 103 av herr Dahlgren m. fl.; samt
nr 104 av herrar Nyberg och Löfroth;

till jordbruksutskottet motionerna nr
105 och 106 av herrar Holmberg och
Hagberg i Luleå;

till statsutskottet motionerna:
nr 107 av herr Holmberg m. fl.;
nr 108 av herr Hedlund i Rådom
in. fl.;

nr 109 av herr Gavelin m. fl.;
nr 110 av herr Pettersson i Dahl m.fl.;
nr 111 av herr Utbult in. fl.;
nr 112 av herrar Hedlund i Östersund
och Johansson i Torp;

nr 113 av herr Boman i Stafsund
m. fl.; och

nr 114 av herrar Birke och Boman i
Stafsund;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 115 och 116 av herr Norup m. fl.;

nr 117 av herr Norup;
nr 118 av herr Carlsson i Bakeröd
m. fl.;

nr 119 av herr Hansson i Skediga;
nr 120 av herr Rubbestad m. fl.;
nr 121 av herrar Ericsson i Näs och
Larsson i Luttra;

nr 122 av herrar Skoglund i Umeå
och Åkerström;

nr 123 av herr Holmberg m. fl.; och
nr 124 av herr Persson i Landafors
m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 125 av herr Larsson i Luttra m.fl.;
och

nr 126 av herr Nilsson i Bästekille
m. fl.;

till bankoutskottet motionerna:
nr 127 av herr Spångberg m. fl.;
nr 128 av herr Pettersson i Dahl
m. fl.; och

nr 129 av herr Svensson i Grönvik;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

130 av herr Hansson i Skegrie
m. fl.;

nr 131 av herr Hoppe m. fl.;
nr 132 av herr Johnsson i Skoglösa
m. fl.; och

nr 133 av fröken Nygren m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 134
av herr Karlsson i Stuvsta m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen
nr 135 av fru Ewerlöf;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 136 av herr Norup;
nr 137 av herrar Nilson i Spånstad
och Pettersson i Dahl;

nr 138 av herr Nolin m. fl.;
nr 139 av herr Nilson i Spånstad
m. fl.;

nr 140 av herr östlund m. fl.;

Lördagen den 22 januari 1949.

Nr 3.

nr 141 av herr Stattin m. fl.;
nr 142 av herr Jansson i Kalix;
nr 143 av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl.;

nr 144 av herr Nilsson i Bästekille
m. fl.;

nr 145 av herr Johansson i Norrfors
m. fl.;

nr 146 av herr Löfroth; och
nr 147 av herr Stjärne m. fl.;

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 148 av herr Nilson i Spånstad; och
nr 149 av herrar Nyberg och Wirtén;

till statsutskottet motionen nr 150 av
herr Ståhl m. fl.;

till jordbruksutskottet motionen nr
151 av herr Jansson i Kalix m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 152 av
herr Hedlund i Rådom m. fl.;

till bevillningsutskottet motionen nr
153 av herr Gavelin m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 154
av herrar Andersson i Björkäng och
Ericsson i Näs;

till behandling av lagutskott motionen
nr 155 av herr Gustafsson i Bogla
m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 156
av herr östlund m. fl.; samt

till statsutskottet motionen nr 157 av
herr Ståhl m. fl.

§ 2.

Föredrogos, men bordlädes åter bankoutskottets
memorial nr 1 och 2.

§ 3.

Föredrogs den av herr Hansson i
Skegrie vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående organisationen
på växtskyddsområdct.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 4.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade
Kungl. Maj:ts proposition nr 11, med
förslag till lag angående skyldighet att
avlämna för bibliotek avsedda exemplar
av tryckt skrift.

Denna proposition bordlädes.

§ 5.

Avlämnades följande motioner, nämligen: nr

158, av herr Hjalmarson m. fl., med
förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen,
m. m.;

nr 159, av fröken Vinge, angående
viss ändring av bestämmelserna om utfärdande
av röstlängdsutdrag;

nr 160, av fröken Vinge, angående
viss ändring av 8 § 2 mom. lagen om
landsting;

nr 161, av fröken Vinge m. fl., angående
utredning i syfte att undanröja
vissa tekniska hinder i den svenska valordningen; nr

162, av herr Kollberg och fru
Gärde Widemar, angående säkerställande
av största möjliga nylontillförsel till
landet vid kommande förhandlingar om
handelsavtal;

nr 163, av herr Lindberg, angående
löneförbättring för vissa tjänstemän vid
statens alkoholistanstalt å Venngarn;

nr 164, av herr Ståhl, angående upphörande
av försvarets centrala organisationskommittés
verksamhet, m. m.;

nr 165, av fru Humla m. fl., om anslag
till avsättning till fonden för friluftslivets
främjande;

nr 166, av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
angående åtgärder till avhjälpande av
bostadsbristen;

nr 167, av herr Håstad in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till undersökningar rörande trafikolyckor
m. m.;

nr 168, av herr Boman i Stafsund
m. fl., om ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp; -

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1949.

nr 169, av herr Fröderberg m. fl., om
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;

nr 170, av herr Nihlfors m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Kammarrätten: Avlöningar; nr

171, av herr Hansson i Skediga
m. fl., angående åtgärder för stärkande
av kristendomens inflvtande hos vårt
folk;

nr 172, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om ändrade grunder för statsbidrag till
uppförande av tjänstebostäder åt folkskolans
lärare;

nr 173, av herr Håstad in. fl., om anslag
till statlig kreditgaranti för studerande; nr

174, av herrar Malmborg i Skövde
och Svensson i Ljungskile, angående
ökat statsunderstöd till avlöning åt rektor
och övriga lärare vid kommunala
och enskilda anstalter för yrkesundervisning; nr

175, av herr Werner m. fl., angående
statens övertagande av kostnaderna
för folkskoleväsendets normala byggnadsbehov
av lokaler och tjänstebostäder; nr

176, av herrar Staxäng och Utbult,
om anslag till främjande av fiskebåtars
förseende med radiotelefoner;

nr 177, av herr Skoglund i Umeå
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag dels till avlöningar
till befattningshavare å lots- och
fyrstaten, dels ock till säkerhetsanstalter
för sjöfarten;

nr 178, av herrar Staxäng och Hagberg
i Malmö, angående ändrade lånevillkor
för statens låneverksamhet för
den mindre skeppsfarten m. m.;

nr 179, av herr Onsjö m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
ett investeringsanslag till nybyggnad för
statens rättskemiska och farmaceutiska
laboratorier;

nr 180, av herrar Hagård och Kijling,
angående användningen av fonden för
reglering av läkemedelspriser m. in.;

nr 181, av herrar östlund och Ed -

ström, om avveckling av statens bränslekommission
och statens trafikkommission; nr

182, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om likformighet i skattehänseende för
av arbetstagare uppburen sjukpenning
enligt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete;

nr 183, av herr Håstad, om vissa ädelstenars
undantagande från försäljningsskatt; nr

184, av herr Onsjö in. fl., om silosanläggningars
jämställande i taxeringshänseende
med fasta maskiner;

nr 185, av herr Onsjö m. fl., om viss
ändring av bestämmelserna angående
skyldighet att erlägga fastighetsskatt;

nr 186, av herr Werner m. fl., om rätt
för skattskyldig att vid taxering till statlig
inkomstskatt åtnjuta avdrag för påförd
förmögenhetsskatt;

nr 187, av herr Andersson i Björkäng,
angående omprövning av ortsavdragen
vid den kommunala beskattningen;

nr 188, av herrar Hjalmarson och
Kristensson i Osbv, om viss ändring av
bestämmelserna angående de utländska
försäkringsanstalternas beskattning;

nr 189, av herr Jansson i Aspeboda
in. fl., om rätt att vid taxering i vissa
fall åtnjuta avdrag för nybyggnad;

nr 190, av herr Jansson i Aspeboda
in. fl., om utredning angående beskattningen
av inkomst, som uppstår på
grund av ofrivillig avverkning av skog
i vissa fall;

nr 191, av herr Boman i Stafsund
in. fl., om utsträckning i vissa fall av
tiden för avlämnande av jordbrukares
självdeklarationer;

nr 192, av herr Jacobson i Vilhelmina,
om pension åt förre maskinisten E.
Wikström;

nr 193, av herr Jacobson i Vilhelmina,
om pension åt förre linjevakten I. R.
Nilsson;

nr 194, av herr Jansson i Hällefors
m. fl., om pension åt förre arrendatorn
A. G. Malm;

nr 195, av herr Håstad m. fl., om anvisande
av medel till en hyllningsgärd

Lördagen den 22 januari 1949.

Nr 3.

från riksdagen till det färöiska lagtinget;

nr 196, av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå, om en riksdagsresa till
Norrland sommaren 1949;

nr 197, av herr Hedlund i Östersund
m. fl., om upprättande av sakregister
över riksdagens justitie- och militieombudsmäns
ämbetsberättelser;

nr 198, av herr Hedlund i Östersund,
angående vissa ändringar i instruktionen
för riksdagens justitieombudsman;

nr 199, av herr Hedlund i Östersund,
angående vissa ändringar i instruktionen
för riksdagens militieombudsman;

nr 200, av herr Jönsson i Rossbol, angående
viss komplettering av lagen om
övervakning av konkurrensbegränsning
inom näringslivet;

nr 201, av herr Norup m. fl., angående
beviljande av lagfart å fastighet, som är
föremål för kronans förköpsrätt;

nr 202, av herr Sehlstedt in. fl., om
bokförings- och redovisningsskyldighet
för sammanslutningar och andra, som
bedriva politisk propaganda;

nr 203, av herr Andersson i Dunker
m. fl., om medgivande av rätt för Kungl.
Maj:t att bevilja dispens från tillämpningen
av gällande arbetarskyddslagstiftning; nr

204, av herr Larsson i Stockholm,
angående utredning om stadsdomstolarnas
förstatligande;

nr 205, av herr Johnsson i Stockholm,
angående bestämmelser till förhindrande
av vissa skenäktenskap;

nr 206, av herr Johnsson i Stockholm,
om åtgärder till förebyggande eller botande
av de skador, som skilsmässorna
förorsaka samhället och enskilda;

nr 207, av herr Svensson i Ljungskile
in. fl., om ändrade regler för producentbidrag
på mjölk åt det mindre jordbruket; nr

208, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om anordnande av eu laxtrappa i Jokklallet
i Kalix älv;

nr 209, av herr Jansson i Kalix in. fl.,
om statligt stöd åt Norrbottens ullspinneriförening
u. p. a.;

nr 210, av herr Staxäng in. fl., om

ändrade benämningar å vissa institutioner
inom fiskeristyrelsens verksamhetsområde; nr

211, av herrar Skoglund i Umeå
och Levin, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag till avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök;

nr 212, av herr Staxäng, om anslag
till utlämnande av lån för anskaffning
av flyttrålar;

nr 213, av herrar Onsjö och Larsson
i Luttra, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Lantbruksnämnderna:
Avlöningar;

nr 214, av herr Staxäng, om anslag
till stationerande av bevakningsfartyg
för sillfisket vid Island;

nr 215, av herr Skoglund i Umeå
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg;

nr 216, av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl., om anslag till inrättande av nya
veterinärdistrikt;

nr 217, av herr Andersson i Björkäng,
om införande av statligt fraktbidrag
till mjölkproducenter;

nr 218, av herr Svensson i Ljungskile,
om ökade anslag till befrämjande av fröodlingen; nr

219, av herr Sandberg m. fl., om
ökat anslag till Statens skogsforskningsinstitut:
Särskilda undersökningar;

nr 220, av herr Sandberg m. fl., om
åtgärder för effektivisering av forsknings-
och försöksverksamheten på jordbrukets
område i Norrland;

nr 221, av herr Sandberg m. fl., angående
särskilda regler för statsbidrag
till betesanläggningar i Norrland;

nr 222, av herr Fröderbcrg, om utredning
beträffande förbättrad utbildning
vid .statens skogsskolor;

nr 223, av herrar Staxäng och Carlsson
i Bakeröd, om främjande av en sanering
av hingstbeståndet bland kallblodiga
hästraser;

nr 224, av herr Andersson i Dunker
in. fl., om ökade anslag till befrämjande
av fröodlingen;

nr 225, av herr Onsjö in. fl., om viss

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1949.

Interpellation ang. viss ändring av bestämmelserna om ransonering av matfett åt
årsanställda lantarbetare. — Interpellation ang. upptagande av diplomatiska förbindelser
med staten Israel.

ändring i grunderna för producentbidraget
till det mindre jordbruket;

nr 226, av herrar Ståhl och Widén,
om utredning rörande principerna och
metoderna för nya former av samarbete
mellan arbetsmarknadens parter;

nr 227, av herrar Staxäng och Edström,
om översyn av kristidsförvaltningen
främst ur rättssäkerhetens synpunkt; nr

228, av herr förste vice talmannen
Carlström m. fl., angående arbetskraftsproblemet
inom den sociala och kulturella
samhällsverksamheten;

nr 229, av herrar Staxäng och Edström,
angående direktiven för priskontrollnämnden; nr

230, av herr Johnsson i Stockholm,
angående undersökning av skyddshemmens
och ungdomsvårdsskolornas klientels
öden;

nr 231, av herr Sandberg in. fl., angående
åtgärder för förbättring av kommunikationsförhållandena
i Norrland;

nr 232, av herr Lindberg, angående
statens övertagande av Göta kanal m. m.;

nr 233, av herrar Kristensson i Osby
och Svensson i Ljungskile, om ökat anslag
till bidrag till anskaffande och drift
av hörapparater;

nr 234, av herr Pettersson i Ersbacken,
om ersättning av statsmedel till
I. L. Homman i anledning av olycksfall
i arbete; och

nr 235, av herr Jacobson i Vilhelmina,
om ersättning till makarna Sally och
K.-E. Sundström för förlust på grund
av oriktigt förfarande av vederbörande
prövningsnämnd vid 1944 års taxering.

Dessa motioner bordlädes.

§ 6.

Interpellation ang. viss ändring av bestämmelserna
om ransonering av matfett
åt årsanställda lantarbetare.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr ERICSSON i Näs, som yttrade:
Herr talman! Enligt gällande bestämmelser
äga jordbrukarna jämte familjemedlemmar
rätt att uttaga hela matfettsransonen
i form av smör. Anledningen
härtill är givetvis den, att jordbrukarna
som producenter ansetts böra
få konsumera de egna produkterna.
Lantarbetarna däremot måste i likhet
med övriga förbrukare taga ut hälften
av matfettsransonen i form av margarin.
Det är klart att denna anordning
föranlett ett visst missnöje bland lantarbetarna,
speciellt djurskötarna, som
enligt min mening i detta fall måste
hänföras till samma grupp som jordbrukarna.

Ur såväl rättvisesynpunkt som ur
psykologisk synpunkt bör en ändring i
ransoneringsbestämmelserna komma till
stånd. Alla skäl tala för att de årsanställda
lantarbetarna, och särskilt
ladugårdsskötarna, erhålla möjlighet att
inköpa hela matfettsransonen i form
av smör. De årsanställda lantarbetarna
jämte familjemedlemmar böra därför
tilldelas MP-kort i likhet med vad som
nu gäller för ägare och brukare av
jord.

Med stöd av det anförda får jag hemställa
om kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet
framställa följande
fråga:

Vill statsrådet medverka till sådan
ändring i bestämmelserna angående
ransonering av matfett, att årsanställda
lantarbetare jämte familjemedlemmar få
möjlighet att köpa hela ransonen i form
av smör genom att tilldelas MP-kort?

Denna anhållan bordlädes.

§ 7.

Interpellation ang. upptagande av diplomatiska
förbindelser med staten Israel.

Herr JOHANSSON i Stockholm erhöll
på begäran ordet och anförde: Herr

Söndagen den 23 januari 1949.

Nr 3.

talman! I maj 1948 upprättades staten
Israel. Ett stort antal länder har därefter
upptagit diplomatiska förbindelser
med den nya statsbildningen. Mellan
Sveriges och Israels regeringar ha
dock inga förbindelser upptagits. Detta
synes bero på att svenska regeringen

— av skäl som ej offentligt redovisats

— icke varit intresserad av att de jure
och de facto erkänna Israel.

Många svenskar finna denna hållning
oriktig och skadlig, bl. a. emedan den
kan vara ägnad att inge felaktiga uppfattningar
om vårt folks inställning till
upprättandet av en judisk nationalstat.

Med hänvisning till ovanstående an -

håller jag om kammarens tillstånd att
få till hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena rikta frågan:

Avser regeringen att inom den närmaste
tiden upptaga diplomatiska förbindelser
med staten Israel?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.15 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Söndagen den 23 januari.

Kl. 7.30 em.

§ 1.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
å kammarens bord vilande proposition
nr 11, med förslag till lag angående
skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda
exemplar av tryckt skrift.

§ 2.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 158 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 159 och ICO av fröken Vinge; samt
nr 161, av fröken Vinge m. fl.;

till utrikesutskottet motionen nr 162
av herr Kollberg och fru Gärde Widemar; till

statsutskottet motionerna:

nr 163 av herr Lindberg;

nr 164 av herr Ståhl;

nr 165 av fru Ilnmla in. fl.;

nr 166 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;

nr 167 av herr Ilåstad m. fl.;

nr 168 av herr Boman i Stafsund
m. fl.;

nr 169 av herr Fröderberg m. fl.;
nr 170 av herr Nihlfors m. fl.;
nr 171 av herr Hansson i Skediga
m. fl.;

nr 172 av herr Jansson i Kalix m. fl.;
nr 173 av herr Håstad m. fl.;
nr 174 av herrar Malmborg i Skövde
och Svensson i Ljungskile;

nr 175 av herr Werner m. fl.;
nr 176 av herrar Staxäng och Utbult;
och

nr 177 av herr Skoglund i Umeå m. fl.

Vid härefter skedd föredragning av
motionen nr 178 av herrar Staxäng och
Hagberg i Malmö angående ändrade lånevillkor
för statens låneverksamhet för
den mindre skeppsfarten m. m. erhölls
på begäran ordet av

Herr HJALMARSON, som yttrade:
Herr talman! På uppdrag av motionärerna
anhåller jag, att motionen nr
178 måtte få uppdelas i två motioner,
den ena likalydande med den ursprungliga
motionen, endast med den ändringen
att klämmen erhåller följande

Nr 3.

Söndagen den 23 januari 1949.

Vid föredragning av motion nr 178.

lydelse: »att riksdagen måtte besluta
att avlåta skrivelse till Kungi. Maj:t
med hemställan att Kungl. Maj:t måtte
framlägga förslag till ändrade lånevillkor
för statens låneverksamhet för den
mindre skeppsfarten i huvudsaklig
överensstämmelse med ovan angivna
riktlinjer», samt den andra med följande
lydelse:

»Med hänvisning till motiveringen i
motionen nr 178 få vi härmed anhålla,
att riksdagen måtte besluta att avlåta
skrivelse till Kungl. Maj:t med hemställan
att Kungl. Maj :t måtte framlägga
förslag till ändringar i gällande
förordning om investeringsfonder för
beredande av möjligheter för rederier,
som drivas i annan form än aktiebolag
respektive ekonomisk förening, d. v. s.
partrederier, att vid beskattning åtnjuta
avdrag vid avsättning till dylik
fond.»

Ifrågavarande hemställan blev av
kammaren bifallen.

I enlighet härmed blev förevarande
motion av kammaren uppdelad i tvenne
motioner, nr 178, angående ändrade lånevillkor
för statens låneverksamhet för
den mindre skeppsfarten samt nr 236,
om beredande av möjlighet för vissa rederier
att vid beskattning åtnjuta avdrag
för avsättning till investeringsfonder.

Dessa motioner hänvisades, den förra
till statsutskottet och den senare till bevillningsutskottet.

Härefter föredrogos övriga på bordet
liggande motioner; och remitterades
därvid

till statsutskottet motionen nr 179 av
herr Onsjö m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 180
av herrar Hagård och Kyling;

till statsutskottet motionen nr 181 av
herrar Östlund och Edström;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 182 av herr Jansson i Kalix m. fl.;

nr 183 av herr Hästad;
nr 184 och 185 av herr Onsjö m. fl.;
nr 186 av herr Werner m. fl.;
nr 187 av herr Andersson i Björkäng;
nr 188 av herrar Hjalmarson och
Kristensson i Osby;

nr 189 och 190 av herr Jansson i
Aspeboda m. fl.; och

nr 191 av herr Boman i Stafsund
m. fl.;

till bankoutskottet motionerna:

nr 192 och 193 av herr Jacobson i
Vilhelmina;

nr 194 av herr Jansson i Hällefors
m. fl.;

nr 195 av herr Håstad m. fl.;
nr 196 av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå; samt

nr 197 av herr Hedlund i Östersund
m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

198 och 199 av herr Hedlund i Östersund; nr

200 av herr Jönsson i Rossbol;
nr 201 av herr Norup m. fl.;
nr 202 av herr Sehlstedt m. fl.;
nr 203 av herr Andersson i Dunker
m. fl.;

nr 204 av herr Larsson i Stockholm;
samt

nr 205 och 206 av herr Johnsson i
Stockholm;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 207 av herr Svensson i Ljungskile
in. fl.;

nr 208 och 209 av herr Jansson i Kalix
m. fl.;

nr 210 av herr Staxäng m. fl.;
nr 211 av herrar Skoglund i Umeå
och Levin;

nr 212 av herr Staxäng;
nr 213 av herrar Onsjö och Larsson i
Luttra;

nr 214 av herr Staxäng;
nr 215 av herr Skoglund i Umeå
m. fl.;

Söndagen den 23 januari 1949.

Nr 3.

nr 216 av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl.;

nr 217 av herr Andersson i Björkäng;
nr 218 av herr Svensson i Ljungskile;
nr 219—221 av herr Sandberg m. fl.;
nr 222 av herr Fröderberg;
nr 223 av herrar Staxäng och Carlsson
i Bakeröd;

nr 224 av herr Andersson i Dunker
m. fl.; och

nr 225 av herr Onsjö m. fl.;
till tillfälligt utskott motionerna:
nr 226 av herrar Ståhl och Widén;
nr 227 av herrar Staxäng och Edström; till

statsutskottet motionen nr 228 av
herr förste vice talmannen Carlström
m. fl.;

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 229 av herrar Staxäng och Edström
och

nr 230 av herr Johnsson i Stockholm;
till statsutskottet motionen nr 231 av
herr Sandberg m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 232
av herr Lindberg; samt

till statsutskottet motionerna:
nr 233 av herrar Kristcnsson i Osby
och Svensson i Ljungskile;

nr 234 av herr Pettersson i Ersbacken;
och

nr 235 av herr Jacobson i Vilhelmina.

§ 3.

Föredrogs den av herr Ericsson i Näs
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till statsrådet och chefen för folkhusliållningsdepartementet
angående viss
ändring av bestämmelserna om ransonering
av matfett åt årsanställda lantarbetare.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 4.

Föredrogs den av herr Johansson i
Stockholm vid kammarens nästföregå -

ende sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena angående
upptagande av diplomatiska förbindelser
med staten Israel.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5.

Avlämnades följande motioner, nämligen: nr

237, av herr Ericsson i Näs, om
beredande av större plats för s. k. personval
vid allmänna val;

nr 238, av herrar Ericsson i Näs och
Jonsson i Skedsbvgd, om utredning i
syfte att åvägabringa ändamålsenliga
valmetoder;

nr 239, av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå, om införande av samma
valbarhetsålder vid val till riksdagens
båda kamrar;

nr 240, av herr Wiberg m. fl., om ökat
statsbidrag till Svenska institutet för
kulturellt utbyte med utlandet;

nr 241, av herr Wiberg, om upprättande
av en självständig diplomatisk
representation i Uruguay;

nr 242, av herr Henriksson, om åtgärder
i syfte att förebygga återkommande
oroligheter och bereda personalen
vid fångvårdsanstalterna skydd och
säkerhet i tjänstgöringen;

nr 243, av herrar Kgling och Hjalmarson,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till försvarets
forskningsanstalt;

nr 244, av herrar Kgling och Hjalmarson,
likaledes i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag å tillläggsstat
till försvarets forskningsanstalt; nr

245, av herr Hjalmarson in. fl., om
vissa anslag till försvarets stärkande;

nr 246, av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl., om ändrade grunder för statsbidrag
till underhåll av enskilda vägar
m. m.;

nr 247, av herr Svensson i Ljungskile,
angående anslagen till vägväsendet;

Nr 3.

Söndagen den 23 januari 1949.

nr 248, av herr Andersson i Tungelsta
m. fl., angående uppmjukning av
upphandlingsförordningens tillämpning
i fråga om till statsbidrag berättigade
vatten- och avloppsföretag m. in.;

nr 249, av herr Wiberg, angående
förstärkning av statens organisationsnämnd; nr

250, av herrar Sandberg och Löfroth,
angående anskaffning av nya ånglok
till statens järnvägar m. m.;

nr 251, av herr Wiklund i Stockholm
in. fl., om ökat anslag till undervisningsoch
upplysningsverksamhet in. in. för
nykterhetens främjande;

nr 252, av herr Wiberg m. fl., om
ökat anslag till Nationalmuseum: Underhåll
och ökande av samlingarna;

nr 253, av herr Wiberg, om ökat anslag
till avsättning till lotterimedelsfonden; nr

254, av herrar Svensson i Ljungskile
och Larsson i Stockholm, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till understöd åt anstalter och
föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar;

nr 255, av herr Kyling, angående ändrade
grunder för förstärkningsanordningar
vid vissa skolformer inom folkskoleväsendet; nr

256, av herr Håstad m. fl., om bidrag
av tipsmedel till Föreningens för
skidlöpningens och friluftslivets främjande
i Sverige administrationskostnader; nr

257, av fröken Höjer m. fl., angående
försöksverksamhet vid statens
sjuksköterskeskola för förbättrad rekrytering
till sjuksköterskeyrket;

nr 258, av herr Nihlfors, angående
förändring av en institutionsvaktmästartjänst
vid naturhistoriska riksmuseets
botaniska avdelning till konservatorstjänst; nr

259, av herr Holmberg m. fl., angående
ändrade grunder för statsbidrag
till anordnande av skolmåltider, in. m.;

nr 260, av fröken Höjer och herr
Huss, angående anslag för upplysningsverksamhet
rörande reumatiska sjukdomar; -

nr 261, av herr Wiklund i Stockholm,
angående målsmanskapet för vårdhem
för kroniskt sjuka, m. m.;

nr 262, av herr Wiklund i Stockholm,
angående höjning av länsnykterhetsnämndernas
avlönings- och omkostnadsanslag
in. in.;

nr 263, av herr von Friesen, angående
omreglering av vissa befattningar
vid karolinska sjukhuset;

nr 264, av herr Hagberg i Luleå
in. fl., angående Norrbottens försörjningsproblem; nr

265, av herr Hjalmarson m. fl.,
om vissa ändringar i förordningen om
investeringsfonder;

nr 266, av herr Fagerholm, om ändrade
grunder för beskattning av det engångsbelopp,
som reservofficer eller reservunderofficer
kan erhålla i stället
för årlig pension;

nr 267, av herr Hjalmarson m. fl.,
om sänkning av procentsatsen för beräkning
av de utländska försäkringsbolagens
skattepliktiga inkomst i olycksfalls-
och sjukförsäkring;

nr 268, av herr Ericsson i Sörsjön,
om viss ändring i förordningen om nöjesskatt; nr

269, av herr förste vice talmannen
Carlström m. fl., angående en allmän
sänkning av skattetrycket för alla
grupper av skattebetalare m. in.;

nr 270, av herr förste vice talmannen
Carlström m. fl., om höjning av arvslottsbeskattningen
och avskaffande i
samband därmed av kvarlåtenskapsskatten; nr

271, av herrar Spångberg och
Ericsson i Näs, angående tillförande
till vederbörande producent av viss del
av de skattebelopp, som influtit vid visning
av svensk film;

nr 272, av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
om upphävande av den skärpta beskattningen
å vissa konsumtionsvaror;

nr 273, av herr Hjalmarson m. fl.,
om åtgärder för främjande av det frivilliga
enskilda sparandet;

nr 274, av herr Persson i Växjö, om
pension åt förre omlastaren G. F.
Karlsson;

Nr 3.

Söndagen den 23 januari 1949.

Nr 3.

nr 275, av herr Persson i Växjö, om
pension åt förra lokförarna B. E. Andersson
och A. W. Svensson;

nr 276, av herrar Hagård och Fröderberg,
om pension åt ingenjören C.
Ericsson;

nr 277, av herr Håstad, angående
tjänste- och familjepensionsunderlaget
för rektorsbefattningar vid statens dövstumskolor; nr

278, av fru Gärde Widemar, angående
rätt för ämneslärarinnan Sigrid
Heffermehl, född Hjorth, att uppbära
pension från lärarinnornas pensionsanstalt
utan hinder av att hon icke
längre är svensk medborgare;

nr 279, av fru Gärde Widemar m. fl.,
angående upphävande av 16 § 2 mom.
1947 års allmänna familjepensionsreglemente; nr

280, av herrar Hjalmarson och
Ståhl, om förhöjd pension åt f. d. direktören
vid musikkonservatoriet Sven
Kjellström;

nr 281, av herr Henriksson, om pension
åt förre banarbetaren G. Hj. Andersson; nr

282, av herr Fagerholm, om viss
ändring av 1927 och 1934 års reservbefälsförordningar; nr

283, av herr Hagård m. fl., om
skärpta åtgärder mot rattfylleri;

nr 284, av herr Wiberg, om en översyn
av gällande aktiebolagslag, m. m.;

nr 285, av herr Wiberg, om en översyn
av nuvarande skadeståndsregler
avseende ideell skada och hinder eller
brist i den skadades näring;

nr 286, av herr Senander m. fl., angående
viss ändring av 5 § lagen om
folkpensionering;

nr 287, av fru Gärde Widemar och
herr von Friesen, om viss ändring av
5 kap. 15 § giftermålsbalken;

nr 288, av herrar Spångberg och
Hansson i Skediga, angående organisationen
av växtskyddsanstaltens verksamhet; nr

289, av herr Wiklund i Stockholm,
angående den personlighetsvårdande
verksamheten i sociala anstalter och
fångvår dsanstalter;

nr 290, av fru Västberg och fröken
Öberg, angående åtgärder i syfte att få
bort dåliga och främja tillkomsten och
visningen av goda barnfilmer;

nr 291, av fru Västberg och fröken
Öberg, angående åtgärder i syfte att
främja tillkomsten och spridningen av
lämplig och prisbillig litteratur för
barn i skilda åldrar;

nr 292, av herr Nihlfors m. fl., om
åstadkommande av en effektiv personalvård
inom den statliga administrationen;
samt

nr 293, av herr Håstad, om revision
av lagen om rikets vapen m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 7.42 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Andra kammarens protokoll 19b9. Nr 3.

Nr 3.

Onsdagen den 26 januari 1949.

Onsdagen den 26 januari.

Kl. 2 em.

§ 1.

Justerades protokollen för den 18,
den 19 och den 20 innevarande januari.

§ 2.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade
Kungl. Maj:ts proposition nr 13,
med förslag till förordning angående
allmänt kyrkomöte (kyrkomötesförordning).

Denna proposition bordlädes.

§ 3.

I enlighet med kammarens därom
den 21 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av tio ledamöter
och tio suppleanter i vart och ett av
de tre tillfälliga utskott kammaren beslutat
tillsätta; och anställdes först val
av ledamöter i första tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 156 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning;
herr Bark,

» Ståhl,

fru Eriksson i Stockholm,
herr Jansson i Aspeboda,

» Karlsson i Olofström,
fröken Vinge,
herr Bengtsson,
fru Ewerlöf,

herr Persson i Appuna och
» Nyberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i första tillfälliga utskottet.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i andra
tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 133 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Sehlstedt,
fröken Ager,
herr Engkvist,

» Jansson i Aspeboda,

» Andersson i Ryggestad,

» Andersson i Långviksmon,
fru Torbrink,
herr Nilsson i Bästekille,

» Gustafsson i Stockholm och
» Rosén.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i tredje
tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 129 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning;

herr Andersson i Linköping,

fröken Liljedahl,

herr Andersson i Essvik,

» Jönsson i Rossbol,

» Ekström,

» Nihifors,

» Lindström,

» Stattin,
fru Lindskog och
herr Gustafson i Göteborg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i tredje tillfälliga utskottet.

§ 6.

Företogs val av suppleanter i första
tillfälliga utskottet.

Onsdagen den 26 januari 1949.

Nr 3.

Därvid avgåvos 114 godkända valsedlar,
varav 113 med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:
herr Gavelin,
fröken Liljedahl,
herr Jonsson i Skutskär,

» Ericsson i Näs,

» Jönsson i Lund,
fröken Ager,
herr Odhe,

» Nilsson i Svalöv,
fru Ericsson i Luleå och
herr Nihlfors.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i första tillfälliga utskottet.

§ 7.

Anställdes val av suppleanter i andra
tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 113 godkända valsedlar,
varav 112 med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:

herr Andersson i Alfredshem,

» Ntjberg,

» Forsberg,

» Andersson i Björkäng,

» Johansson i Torp,

» Åqvist,

» Malmborg i Stockholm,

» Fagerholm,

» Andersson i Ronneby och
» Christenson i Malmö.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

§ 8.

Företogs val av suppleanter i tredje
tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 110 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:

herr Skoglund i Umeå,
fröken Vinge,

herr Jonsson i Järvsand,

» Ericsson i Näs,

» Hallberg,

» Andersson i Långviksmon,
fru Johansson i Skövde,
herr Nilsson i Bästekille,

» Kärrlander och
» Rosén.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i tredje tillfälliga utskottet.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 3—8 här ovan omförmälda
valen.

§ 10.

Föredrogos var efter annan följande
på kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:

nr 237 av herr Ericsson i Näs;
nr 238 av herrar Ericsson i Näs och
Jonsson i Skedsbygd; samt

nr 239 av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå;

till statsutskottet motionerna:
nr 240 av herr Wiberg m. fl.;
nr 241 av herr Wiberg;
nr 242 av herr Henriksson;
nr 243 och 244 av herrar Kyling och
Hjalmarson;

nr 245 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 246 av herr Jonsson i Skedsbygd
m. fl.;

nr 247 av herr Svensson i Ljungskile;
nr 248 av herr Andersson i Tungelsta
in. fl.;

nr 249 av herr Wiberg;
nr 250 av herrar Sandberg och Löfroth; nr

251 av herr Wiklund i Stockholm
m. fl.;

nr 252 av herr Wiberg in. fl.;
nr 253 av herr Wiberg;
nr 254 av herrar Svensson i Ljungskile
och Larsson i Stockholm;
nr 255 av herr Kyling;
nr 256 av herr Höstad in. fl.;

Nr 3.

Onsdagen den 26 januari 1949.

nr 257 av fröken Höjer in. fl.;
nr 258 av herr Nihlfors;
nr 259 av herr Holmberg m. fl.;
nr 260 av fröken Höjer och herr
Huss;

nr 261 och 262 av herr Wiklund i
Stockholm;

nr 263 av herr von Friesen och
nr 264 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 265 av herr Hjalmarson m. fl.:
nr 266 av herr Fagerholm;
nr 267 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 268 av herr Ericsson i Sörsjön;
nr 269 och 270 av herr förste vice
talmannen Carlström m. fl.;

nr 271 av herrar Spångberg och
Ericsson i Näs;

nr 272 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;
och

nr 273 av herr Hjalmarson in. fl.;
till bankoutskottet motionerna:
nr 274 och 275 av herr Persson i
Växjö;

nr 276 av herrar Hagård och Fröd erberg; nr

277 av herr Hastad;
nr 278 av fru Gärde Widemar;
nr 279 av fru Gärde Widemar in. fl.;
nr 280 av herrar Hjalmarson och
Stähl; och

nr 281 av herr Henriksson;

till statsutskottet motionen nr 282 av
herr Fagerholm;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

283 av herr Hagärd in. fl.;
nr 284 och 285 av herr Wiberg;
nr 286 av herr Senander m. fl.; och
nr 287 av fru Gärde Widemar och
herr von Friesen;

till jordbruksutskottet motionen nr
288 av herrar Spångberg och Hansson
i Skediga;

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 289 av herr Wiklund i Stockholm;
nr 290 och 291 av fru Västberg och
fröken Öberg; och

nr 292 av herr Nihlfors m. fl.; samt

till konstitutionsutskottet motionen
nr 293 av herr Hästad.

§ 11.

Föredrogs och lades till handlingarna
bankoutskottets memorial:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

§ 12.

Herr talmannen tillkännagav, att förslag
uppgjorts till fördelning av de motioner,
som hänvisats till behandling av
tillfälligt utskott; och var detta förslag,
som nu upplästes, av följande lydelse:

Förslag till fördelning av de inom
andra kammaren väckta motioner, vilka
blivit hänvisade till behandling av tillfälligt
utskott.

Till behandling av första tillfälliga
utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herr Spångberg in. fl., nr 16, angående
en allsidig utredning i den s. k.
Unmansaffären;

herrar Nyberg och Wirtén, nr 149,
om åtgärder, som kunna verka befrämjande
på vårt folks andliga och moraliska
utveckling, m. m.;

herr Johnsson i Stockholm, nr 230,
angående undersökning av skyddshemmens
och ungdomsvårdsskolornas klientels
öden;

herr Wiklund i Stockholm, nr 289,
angående den personlighetsvårdande
verksamheten i sociala anstalter och
fångvårdsanstalter;

fru Västberg och fröken Öberg, nr

290, angående åtgärder i syfte att få
bort dåliga och främja tillkomsten och
visningen av goda barnfilmer; och

fru Västberg och fröken Öberg, nr

291, angående åtgärder i syfte att främja
tillkomsten och spridningen av lämp -

Onsdagen den 2G januari 1949. Nr 3.

Interpellation ang. tillgodoseende av den
och papp.

lig och prisbillig litteratur för barn i
skilda åldrar.

Till behandling av andra tillfälliga
utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herr Dahlgren in. fl., nr (5, om direktiv
till arbetstidsutredningen att utreda
frågan om 40 timmars arbetsvecka för
alla arbetstagare;

fröken Vinge in. fl., nr 29, om åtgärder
för att underlätta den hos krisorganen
anställda personalens övergång
till annan verksamhet;

herr andre vice talmannen Skoglund
m. fl., nr 73, angående en översyn av
socialvården;

herrar Hagård och andre vice talmannen
Skoglund, nr 89, om vissa åtgärder
för att avskilja svårhanterliga
och störande element från de kommunala
ålderdomshemmen;

herr Karlsson i Stuvsta m. fl., nr 134,
angående effektiva åtgärder mot monopolistisk
prisuppskörtning in. m.;

herrar Ilagård och Kyling, nr 180,
angående användningen av fonden för
regleringen av läkemedelsprisen m. in.;

herrar Stähl och Widén, nr 220, om
utredning rörande principerna och metoderna
för nya former av samarbete
mellan arbetsmarknadens parter;

herrar Staxäng och Edström, nr 229,
angående direktiven för priskontrollnämnden; herr

Lindberg, nr 232, angående statens
övertagande av Göta kanal in. m.;
och

herr Nihlfors in. fl., nr 292, om åstadkommande
av en effektiv personalvård
inom den statliga administrationen.

Till behandling av tredje tillfälliga
utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herrar Dickson och östlund, nr 34,
om utredning rörande reglerna för enskild
vägs överförande till allmänt vägunderhåll; herr

von Seth, nr 85, om nedsättning

inhemska marknadens behov av papper

av inträdesavgifterna för nya telefonabonnemang; herr

östlund in. fl., nr 86, om bättre
tillgodoseende av landsbygdsbefolkningens
intressen beträffande postgång
och telefonförbindelser;

herr Nilson i Spånstad in. fl., nr 87,
om förlängd giltighetstid för tur och
returbiljetter på statens järnvägar och
statliga busslinjer;

herr Pettersson i Dahl m. fl., nr
88, angående skyldigheten att utföra
skyddsanordningar vid korsningar mellan
stark- och svagströmsledningar, tillhörande
olika ägare;

herr Nilson i Spånstad, nr 148, angående
åtgärder för effektivisering och
förenkling av förvaltningsarbetet;

herrar Andersson i Björkäng och
Ericsson i Näs, nr 154, om slopande av
sockerransoneringen för de enskilda
hushållen;

herr östlund in. fl., nr 156, om upphävande
av bestämmelserna rörande
slaktgodemän;

herrar Staxäng och Edström, nr 227,
om översyn av kristidsförvaltningen
främst ur rättssäkerhetens synpunkt.

Detta förslag godkändes.

§ 13.

Interpellation ang. tillgodoseende av den
inhemska marknadens behov av papper
och papp.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr KOLLBERG, som anförde: Herr
talman! Under femårsperioden 1935—
1939 höll sig exporten av papper och
papp vid i genomsnitt 560 000 ton per
år. Kriget och den därmed följande avspärrningen
medförde en nedgång i
pappers- och pappexporten med ungefär
två tredjedelar. Före kriget hade
hemmamarknadens konsumtion av ifrågavarande
varor en kvantitetsmässigt

Nr 3.

Onsdagen den 26 januari 1949.

Interpellation ang. tillgodoseende av den inhemska marknadens behov av papper
och papp.

relativt sett ringare betydelse för de
svenska pappersbruken. Mot nämnda
exportsiffra på 560 000 ton svarade
nämligen under samma år en genomsnittlig
hemmamarknadskonsumtion av
250 000 ton. I det under kriget uppkomna
läget fick däremot industrien
särskilt intresse av att inrikta sig på
ökning av försäljningarna inom landet,
ett intresse, som möttes av olika aktuella
behov hos köparna. Ansträngningar
gjordes bl. a. inom handeln för
övergång till fabriksförpackningar och
användande av papp- och pappersemballage
i stället för emballage av trä,
textil, metall och annat. Härigenom tillgodosågos
reella behov på varudistributionens
område. Bristen på arbetskraft
krävde tidsvinst, som vanns genom
användande av fabriksförpackningar.
Den av förändrade förhållanden
förorsakade försäljningen av varor i
mindre poster än tidigare medförde
även ökning av pappersåtgången.

Dessa nya förbrukningsvanor stabiliserades
raskt. Parallellt därmed ökade
också förbrukningen av papp och papper
för andra ändamål, och 1946 var
pappersindustrien uppe i leveranser för
hemmamarknaden på 528 000 ton. Det
må lämnas därhän om hela denna
mängd också konsumerades eller om
någon del därav gick till lagerökning
hos pappersgrossisterna. Att hemmamarknadens
behov var stort och därtill
uppenbarligen också stigande, står
emellertid utom allt tvivel.

Sådant var läget, när valutasituationen
1947 visade på nödvändigheten att
i möjligaste mån öka exporten av massa
och pappersprodukter, vilken då åter
var i full gång och hade förutsättningar
att tillföra vårt land välbehövlig valuta.
Under sådana förhållanden funno sig
statsmakterna föranledda att vidtaga åtgärder
till inskränkning i hemmamarknadens
konsumtion för att därigenom
tillföra exporten ökade varumängder.
Detta var grunden till den reglering av

handeln med papp och papper som
under en del av 1947 och under hela
1948 varit i kraft och som medförde
att hemmakonsumtionen av papper och
papp sistnämnda år med cirka 100 000
ton understeg den för 1946.

En förutsättning för att denna handelsreglering
skulle kunna upprätthållas
var emellertid att avtal beträffande
prisbildningen kunde nås med vederbörande
industrier, cellulosafabriker
och pappersbruk. Under en del av 1947
och t. o. m. utgången av 1948 ha också
dylika avtal varit gällande.

Därvid har principen varit, att leveranser
på hemmamarknaden skola ske
till av Kungl. Maj :t eller priskontrollnämnden
godkända högsta stoppriser
under det att exportpriserna skola vara
fria. För att de svenska priserna skola
kunna hållas oförändrade, ha vartdera
året genom myndigheternas medverkan
särskilda s. k. globalavtal upprättats
mellan massa- och pappersindustrierna.
Här har överenskommits, att vissa massakvantiteter
skola levereras till de i
fråga om massa icke självförsörjande
pappersbruken till särskilda priser, som
understiga de priser, som kunna tagas
ut på export.

På grundval av globalavtalen ha även
särskilda överenskommelser träffats
mellan bränslekommissionen och pappersindustrien
om leverans av viss
kvantitet papper på hemmamarknaden.

För 1949 ha inga liknande avtal kunnat
träffas. Exportpriserna på massa ha
nämligen nedgått och tendensen är fortfarande
vikande. Cellulosafabrikerna ha
under sådana förhållanden enligt uppgift
inte ansett sig kunna binda sig för
leveranser under 1949 till lägre priser
på hemmamarknaden än på exporten.
Cellulosafabrikerna äro genom stoppprisbestämmelser
förhindrade att höja
sina priser på hemmamarknaden, och
pappersbruken tillåtas inte att öka priset
på papp och papper, då de teoretiskt
icke ha att betala mer för massan

Onsdaöen den 2(5 januari 1949. Nr 3.

Interpellation ang. tillgodoseende av den

och papp.

iin tidigare. I praktiken finns emellertid
för pappersbruken ingen massa att
köpa till de fastställda stoppriserna.

För att få en riktig bild av läget bör
emellertid nämnas, att under 1948 köpte
de i fråga om massa ej självförsörjande
pappersbruken omkring 100 000 ton
massa, avsedd för tillverkning av papper
och papp för hemmamarknaden.
För övrig tillverkning av papper och
papp för hemmakonsumtion — den
större delen — disponerade pappersbruken
massa från egna fabriker. Även
om inskränkningen i pappersbrukens
leveranser till hemmamarknaden sålunda
endast är partiell, har dock erfarenheten
— som strax skall påvisas —-redan givit vid handen, att den inskränkning
som sker berör områden
av vital betydelse och måste innebära
betydande olägenheter.

Faktum är alltså att fyllandet av den
inhemska marknadens behov av papp
och papper är hotad. För handelns vidkommande
är detta hot starkt och överhängande,
eftersom inga större lager
av papp och papper finnas inom landet.
Fn alarmerande signal i detta
stycke är eu skrivelse, som Svenska
sockerfabriksaktiebolaget den 18 januari
låtit utgå till samtliga sina kunder.
1 denna säges bl. a.:

»Då våra leverantörer bland pappersbruken
meddelat, att de på grund av
sina svårigheter i prisavseende att erhålla
råvara för tillverkningen icke
kunna tillhandahålla det pappersemballage,
varav vi oundgängligen ha behov,
komma vi inom den allra närmaste
tiden i det läget att icke kunna förse
marknaden med pakctförpackat socker,
såvida icke pappersbrukens förhållanden
i nämnda avseende ändras. Vi ha
hos vederbörande departement och övriga
myndigheter med skärpa framhållit
de allvarliga konsekvenser, som på
grund av det sålunda uppkomna läget
kunna befaras både för handeln och
hushållen. »

inhemska marknadens behov av papper

Sockerbolagets svårigheter torde vara
endast ett exempel på det läge som
uppkommit eller snart nog uppkommer
för åtskilliga av handelns leverantörer.

De paketförpackade varornas försvinnande
skulle betyda ett mycket
kännbart avbräck för många företagare,
då enligt hälsovårdsbestämmelserna
vissa varor icke få försäljas i lös
vikt i butiker, där vissa andra varor
tillhandahållas. För dessa handelns representanter
måste detta betyda att
nämnda varuslag helt enkelt utgå ur
deras omsättning. Men även för övriga
företagare på området innebär bortfallet
av fabriksförpackade varor ett
avbräck, främst i form av ökad tidsutdräkt
för kundexpeditionen, något
som särskilt i dessa arbetskraftsbristens
dagar måste bli starkt kännbart
inte endast för handeln utan också för
dess kunder.

Men bristen kommer givetvis snabbt
nog att beröra även annat emballage än
paketförpackningar. Man kan se fram
emot begränsade eller i vissa fall uteblivna
möjligheter att förse handeln
med omslagspapper, påsar, kartonger,
papperskassar och andra liknande föremål,
av vilka det naturliga behovet därtill
måste väntas växa, när en större
andel av den totala försäljningen skall
ske i lös vikt. Redan själva omläggningen
till lösviktsförsäljningen skulle
medföra stora svårigheter, då de moderna
detaljhandelslokalerna icke äro
försedda med den utrustning som tidigare
fanns för att tillgodose sådan försäljning,
och en nyanskaffning — som
man får hoppas dock avsedd endast för
mötandet av ett mer eller mindre tillfälligt
behov — skulle ekonomiskt ytterligare
belasta eu grupp av företagare,
som redan förut ha en tung börda att
bära.

Det sagda berör emellertid endast en
del av de svårigheter, som äro att vänta,
om den aktuella papperssituationen
skall bli bestående. Antydningsvis kan

Nr 3.

Onsdagen den 26 januari 1949.

Interpellation ang. yrkesundervisningen vid fångvårdens ungdomsanstalter.

därutöver nämnas den förbrukning av
trycksaker och skrivpapper, som ofrånkomligen
är förenad med all rörelse,
och hemmens behov av alla de många
konsumtionsartiklar, i vilka papper ingår,
t. ex. cellstoff. Jag kan inte undvika
att nu närmast för handelns och
de enskilda hushållens vidkommande
uttrycka de allvarligaste farhågor med
anledning av den uppkomna situationen.
Ehuru det måste förutsättas, att
regeringen hela tiden med stor uppmärksamhet
följt utvecklingen på det
ifrågavarande området, får jag dock
med hänsyn till dagens läge och den
allmänna oro, som börjat göra sig gällande
bland dem, vilka närmast ha att
sörja för distributionen av nödvändighetsvaror
till landets alla konsumenter,
anhålla om kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet
rikta följande frågor:

1. Vilka äro enligt herr statsrådets
mening orsakerna till uppkomsten av
nuvarande besvärliga situation?

2. Vilka möjligheter stå enligt herr
statsrådets mening till buds för att avhjälpa
olägenheterna?

Denna anhållan bordlädes.

§ 14.

Interpellation ang. yrkesundervisningen

vid fångvårdens ungdomsar.stalter.

Ordet lämnades på begäran till

Fru VÄSTBERG, som yttrade: Herr
talman! Den bärande tanken i lagen
om ungdomsfängelse, som tillkom år
1935, är syftet att skänka de intagna
fostran och utbildning. Departementschefen
yttrade vid lagens tillkomst, att
anstaltsbehandlingen i första hand skulle
inriktas på att vänja de intagna vid
lämpligt arbete. Genom teoretisk och
praktisk yrkesutbildning samt andra
uppfostringsåtgärder ville man alltså
bereda unga brottslingar bättre möjligheter
att anpassa sig i samhället. Man
förutsatte därför, att ungdomsfängelse
skulle tillämpas på unga lagöverträda -

re, som ingåvo goda förhoppningar.
Första lagutskottet anförde i sitt utlåtande
om lagförslaget: »Av stor vikt är
att ungdomsfängelse icke ådömes andra
än dem som äro i behov av sådan
behandling och tillika äro mottagliga
för densamma. Sålunda bör varken en
tillfällighetsförbrytare eller den om
vars rättande genom uppfostran eller
utbildning enligt den föreslagna lagen
föga förhoppning finnes, ådömas ungdomsfängelse.
»

Då man konstruerade ungdomsfängelset
som ett tidsobestämt frihetsstraff
med en minsta intagningstid av ett år,
stödde man sig på att den långvariga
särbehandlingen syftade till den dömdes
eget bästa. Den avsågs därjämte
skola försiggå under väsentligt friare
former än dom som tillämpades på
straffångar och fängelsefångar.

Uthildningssyftet är sålunda centralpunkten
i ungdomsfängelseinstitutet;
det är detta syfte som i själva verket
skänker behandlingsformen dess existensberättigande.
Om utbildningssynpunkten
eftersättes, innebär detta att
de till ungdomsfängelse dömda bli föremål
för ett långvarigt, till tiden obestämt
frihetsberövande utan att den
långa intagningstiden kan motiveras
med att den intagnes möjligheter till
yrkesval och försörjning bli förbättrade.
Det blir då fråga om en helt annan
påföljd än den man från början avsåg;
långvarigheten och den för unga sinnen
särskilt pressande tidsobestämdheten
gör den i så fall till ett skräckstraff
i stället för att den skulle vara en hjälp
till yrkesförkovran.

De förhoppningar, som man hyste
beträffande det nya institutet vid ungdomsfängelselagens
antagande, synas
icke i allo ha infriats. Jag behöver endast
peka på de omständigheter, som
under den senaste tiden riktat allmänhetens
uppmärksamhet på ungdomsanstalterna:
massrymningar från Skenäs,
oroligheter i Gävle, tumult i Ystad och
upplopp i Uppsala med skarpa skott
avlossade inne i anstalten.

Onsdagen den 26 januari 1949. Nr 3. -o

Interpellation ang. yrkesundervisningen vid fångvårdens ungdomsanstalter.

Anledningarna till dessa oroande
händelser äro förmodligen flera. I viss
utsträckning torde ungdomsfängelse ha
kommit att ådömas ungdomar, vilkas
förutsättningar att tillgodogöra sig avsedd
fostran och utbildning varit mindre
goda; förekomsten av intellektuellt
efterblivna och psykopater inom klientelet
har i sin tur medfört en uppdelning
av de dömda på olika anstalter.
Därigenom har vidare principen om
(öppen anstaltsvård som det normala
kommit i bakgrunden. Klientelet har i
allt större utsträckning omhändertagits
på slutna anstalter. Genomförandet av
1945 års verkställighetsreform har medfört
att ungdomsfängelse, såvitt angår
de intagnas behandling å anstalt, icke
längre framstår som nämnvärt lindrigare
än de vanliga frihetsstraffen. Följden
har blivit att en väsentlig förutsättning
för de intagnas förståelse för
behandlingsformen ryckts undan.

Dessa förhållanden synas mig i hög
grad förtjäna att klarläggas av den ansvariga
myndigheten. Men vad jag alldeles
särskilt önskar få ett besked om
gäller yrkesutbildningen.

Under den pressdebatt, som under
de senaste veckorna förts angående förhållandena
vid ungdomsanstalterna,
har det uppgivits, att de intagna vid
en av anstalterna sysselsättas med att
klippa putslappar och tillverka madrassnoppar.
Det är icke att undra på
om ungdomsanstalterna kommit att
framstå, tydligen även för domstolarna,
som mindre lämpade för sin uppgift
och om talet om fostran och utbildning
för de intagna som sysselsättas
på detta sätt ter sig som en grym
humbug.

Det vill synas som om bär i första
hand skulle krävas en av verkligt sakkunniga
organ verkställd inspektion
av yrkesutbildningen vid dessa anställer.
Fn naturlig lösning vore att ställa
utbildningen under (iverinseende av
överstyrelsen för yrkesutbildning. Förslag
härom har också framställts.

Redan 1946 fäste nämligen justitie 8

Andra kammarens protokoll /

ombudsmannen Kungl. Maj :ts uppmärksamhet
på frågan om yrkesutbildningen
vid ungdomsanstalterna. Med anledning
av inspektionsiakttagelser i detta
hänseende hade han inhämtat yttranden
av yrkesöverstyrelsen, fångvårdsstyrelsen
och ungdomsfängelsenämnden.
Yrkesöverstyrelsen framhöll därvid,
att de mindre tillfredsställande
förhållanden som konstaterats i fråga
om yrkesutbildningen påkallade särskilda
direktiv och övervakning. Överstyrelsen
framhöll också, att en kontinuerlig
inspektion från dess sida av
undervisningen vid anstalterna icke
skulle förorsaka några kostnader, som
behövde täckas med anslag för fångvården.
Justitiedepartementet hänsköt
frågan till statens organisationsnämnd
att tagas i övervägande vid avgivande
av dess utlåtande angående omorganisation
av fångvårdens anstaltsväsende.

I detta utlåtande synes spörsmålet emellertid
icke ha blivit berört. Jag känner
icke till anledningen därtill och
vet ej varför förslaget icke förverkligats.
Det må emellertid nämnas, att en
liknande inspektionsverksamhet förekommer
inom andra områden.

Med anledning av det anförda får
jag hemställa om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för
justitiedepartementet rikta några frågor: 1.

Anser herr statsrådet att yrkesundervisningen
vid ungdomsanstalterna
för närvarande bedrives på ett tillfredsställande
sätt?

2. Om så icke skulle vara fallet, avser
herr statsrådet att föranstalta om
att den ställes under överinseende av
överstyrelsen för yrkesutbildning?

3. Anser herr statsrådet att förhållandena
i övrigt vid ungdomsanstalterna
motsvarar vad statsmakterna avsågo
att åstadkomma med denna reform?

4. Om så icke är, vilka åtgärder ämnar
herr statsrådet vidtaga för att
åstadkomma en förbättring?

Denna anhållan bordlädes.

Nr :i.

Nr 3.

Onsdagen den 26 januari 1949.

Interpellation ang. vissa spörsmål rörande
§ 15.

Interpellation ang. vissa spörsmål rörande
mjölkproduktionens lönsamhet.

Herr JANSSON i Aspeboda erhöll på
begäran ordet och anförde: Herr talman!
Talet om de tomma ladugårdarna
har tilldragit sig allt större uppmärksamhet.
Orsakerna till ladugårdarnas
avfolkning, om jag får använda det uttrycket,
kunna vara flera, men den
främsta orsaken torde dock vara att
finna i frågan om lönsamheten; av de
olika produktionsgrenarna på jordbrukets
område torde mjölkproduktionen
vara den minst lönsamma.

För att få vetskap om hur inånga
kreaturslösa jordbruk över 2 hektar,
som redan nu finnas, har utredning
igångsatts. Undersökningen är ännu ej
färdig, men enligt från ett av de mellansvenska
länen nu lämnade uppgifter
rör det sig om siffror, som verka oroväckande.
För hela länet i fråga redovisas
icke mindre än 1 679 kreaturslösa
och 556 kreaturssvaga jordbruk. I södra
delen av länet, som har den bästa jordbruksbygden,
har undersökningen visat,
att 14 procent av brukningsdelarna
äro kreaturslösa. I mellersta och norra
delarna äro siffrorna 19, respektive 25
procent. Cirka hälften av de kreaturslösa
jordbruken har tillkommit från
1945. Invägningen vid mejerierna visar
dock icke några oroväckande tendenser,
åtminstone icke hittills, men
om de kreaturslösa jordbrukens antal
fortfar att öka i samma takt som under
de senaste åren, torde en minskning
i invägningen vara oundviklig.

Att invägningen hittills kunnat hållas
uppe kan till stor del förklaras med
tillkomsten av nya leverantörer.

Vilka konsekvenser en minskning av
nötkreatursstammen kan föra med sig
är icke svårt att förstå. Ransoneringen
av kött och smör kommer att förlängas
och blir kanske rent av en permanent
företeelse. Vilka botemedel som böra
tillgripas för att förhindra att utvecklingen
går i här ovan antydd riktning

mjölkproduktionens lönsamhet.

eller för att åtminstone dämpa ner densamma,
är sannerligen, speciellt i dagens
läge, ingen lätt sak att ange, låt
vara att man är ense om, att det rör
sig om en prisfråga, att priset på mjölken
är för lågt i förhållande till produktionskostnaderna.

Hur högt priset på mjölken bör vara
för att mjölkproduktionen ur lönsamhetssynpunkt
skall bli lockande och
detsamma i förhållande till produktionskostnaderna
skäligt synes vara
mycket svårt att fastslå, detta beroende
på olika produktionsbetingelser såsom
betestillgång, betestidens längd m. m.
En höjning av priset med ett belopp
av 5 öre per kilogram torde icke få anses
såsom någonting oskäligt. Även
högre belopp ha nämnts för att man
skulle nå upp till skälig lönsamhet.

En höjning av priset med 5 öre per
kilogram kommer att vid försäljning
till konsumtion ge priser som framgå
av följande exempel. Jag tager det
från Kopparbergs län. I Falun, där
minutpriset nu är 34 öre, skulle utförsäljningspriset
efter en dylik höjning
bli 39 öre, ett pris som när det gäller
en sådan vara som mjölken, icke torde
komma att verka alltför avskräckande
högt. Smörpriset åter skulle få lov att
liöjas med kr. 1: 25 eller från nuvarande
minutpriset kr. 5: 20 till kr. 6:45.
Denna kalkyl rörande smörpriset bygger
på det förhållandet att 25 liter
mjölk åtgå till framställning av 1 kg
smör samt, det förutsättes, att nuvarande
.statsbidrag och standardiseringsbestämmelser
förbli oförändrade. Vidare
bör i detta sammanhang nämnas,
att 40 procent av mjölkinvägningen i
Kopparbergs län kan försäljas som
konsumtionsmjölk och att 60 procent
gå till produktberedning. Hela landets
smörproduktion uppgår till ca 100 miljoner
kilogram, varför vid en höjning
med 5 öre per kilogram mjölk det enbart
för smörtillverkningen rör sig om
ett belopp av ungefär 125 miljoner
kronor.

Vid ett studium av denna fråga, som

Onsdagen den 26 januari 1949.

Nr 3.

Interpellation ang. betryggande försäkringsformer för fiskebåtar.

ur folkförsörjningssynpunkt ar av mycket
stor, för att icke säga av dominerande
betydelse, möta problemställningar,
som kräva beaktande; å ena sidan
den fara, som hotar vår försörjning
med mjölk och smör, som ur folkhälsosynpunkt
torde höra till de mest
oumbärliga livsmedlen, och å andra
sidan de ekonomiska problem, som
sammanhänga med en lösning av frågan,
spörsmålet hur de i den ekonomiska
situation, vari vi för närvarande
befinna oss, skola kunna ordnas.

Det må framhållas, att frågan om de
krcaturslösa jordbruken och mjölkproduktionens
lönsamhet icke berör endast
jordbrukarna utan i lika hög grad
den icke jordbrukande befolkningen.
Om den ovan berörda utvecklingen
kommer att fortsätta, måste det så småningom
uppstå stora svårigheter att
ordna såväl försörjningen med konsumtionsmjölk
som försörjningen med smör
i städer och andra tätorter.

Under åberopande av vad sålunda
anförts får jag härmed anhålla om
kammarens tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet
få framställa följande fråga:

Har herr statsrådet sin uppmärksamhet
riktad på denna fråga, och har
herr statsrådet i så fall för avsikt att
vidtaga några åtgärder, som kunna bidraga
till en lösning av här berörda
spörsmål?

Denna anhållan bordlädes.

§ 16.

Interpellation ang. betryggande försäkringsformer
för fiskebåtar.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr AHLSTEN, som yttrade: Herr
talman! Under de senaste månaderna
ha två av den gotländska fiskeflottans
bästa båtar förlist under stormarna i
Östersjön samtidigt som fyra mycket
dugliga fiskare omkommit. Då de två
förlista båtarna därtill voro oförsäk -

rade, kan man med fog tala om en
katastrof. Dessa olyckor på havet längs
våra kuster ha väckt sorg och förstämning
men också bragt hela frågan om
det gotländska fiskets olika problem
till diskussion. De aktuella frågorna
beröra båtarnas storlek och sjöduglighet,
fiskehamnarnas snara ombyggnad
samt det spörsmål jag här velat påtala,
nämligen eu betryggande assuransförsäkring
för båtmaterielen.

När det gotländska fisket år 1945
ställdes inför det faktum, att det kraftiga
strömmingsbeståndet, på vilket
fisket i huvudsak baserats, ej längre
var så talrikt och ej gav en sådan avkastning,
att det var möjligt att bygga
ett lönande fiske enbart på fångsten av
strömming, måste nya vägar sökas, och
på ett år måste fisket läggas om ifrån
ett kustfiske till ett rent havsfiske, huvudsakligen
baserat på laxfångst. Det
är helt naturligt att en del nya problem
uppstodo för fiskarena i samband med
en sådan omläggning, problem som inte
kunnat lösas i samma snabba takt som
den, vari utvecklingen av fisket som
sådant gått.

Redan år 1917 bildades Gotlands läns
fiskeriförsäkringsbolag, som har till
uppgift att såsom ett ömsesidigt försäkringsföretag
giva fiskare inom länet
möjlighet att teckna försäkring på båtar
och redskap. Vid utgången av år 1947
uppgick antalet delägare till 119 stycken
och försäkringssumman till 205 000
kronor. Då bolagets reglemente inte tilllåter
en försäkring till högre belopp än
4 000 kronor, varvid fiskarena själva stå
en tredjedel .självrisk, är det helt naturligt,
att bolaget inte kan lämna en
betryggande assurans på nuvarande
båtmateriel med ett viirde av 12 000-14 000 kronor för en enda båt. Detta
var också anledningen till att de två
senast förlista fiskebåtarna voro oförsäkrade.
.lag vill framhålla, att fiskeriförsäkringsbolaget
har fyllt eu mycket
stor uppgift, och ända fram till slutet
av 1930-talet var båtmaterielen sådan,
att försäkringen i huvudsak kunde an -

Nr 3.

Onsdagen den 26 januari 1949.

Interpellation ang. åtgärder för tillgodoseende av behovet av cellstoff.

ses täcka helvärdesförsäkring av fiskebåtar.
Under år 1946 har hänvändelse
gjorts till försäkringsinspektionen för
att få sådan stadgeändring till stånd att
försäkring kunde tecknas till högre belopp.
Försäkringsinspektionen har dock
nödgats ge ett avböjande svar, enär bolagets
fonder ej medge en höjning av
försäkringsvärdena. Under hand ha
hänvändelser också gjorts till ledande
försäkringsföretag inom sjöassuransbransclien,
dock utan att man kunnat
intressera något sådant företag att åtaga
sig assurans av de gotländska fiskebåtarna.
Dessa, såväl som alla andra
fiskebåtar av samma typ i hela Östersjön,
äro nämligen byggda utan några
som helst regler beträffande utförande
och konstruktion, hållfasthet och sjöduglighet.
Dessutom finns det ett stort
antal olika variationer på typer och utförande,
vilket medför svårigheter att
utarbeta normer för en försäkringsform.
Det förhållandet att de gotländska fiskarena
och andra fiskare med samma båtmateriel
inom östersjöfisket ej kunna
få sina båtar assurerade till betryggande
belopp medför också stora svårigheter
för dem, när det gäller att ordna
lånefrågan. Det är helt naturligt att
säkerheten blir betydligt svårare att
ordna under sådana förhållanden, och
med de ökade behov av investering i
båtar, som uppstått genom omläggningen
till havsfiske med dyrare båtmateriel,
framstår denna frågas omedelbara
lösning som en tvingande nödvändighet.
Det måste vara en allmän
angelägenhet att åt våra fiskare, vilka
utföra sin samhälleliga gärning på havet
under ständig fara för liv och egendom,
kan ges möjlighet till betryggande
försäkring av sina båtar, vilka numera
representera sådana värden, att vid en
dödsolycka de efterlevande försättas i
stora ekonomiska svårigheter.

Med stöd av vad jag anfört begär jag
andra kammarens tillstånd att till herr

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få rikta följande fråga:

Vill herr statsrådet med anledning av
de förhållanden jag här påtalat tillsätta
en utredning med uppdrag att skyndsamt
undersöka möjligheterna att bereda
fiskarena kring Östersjöns kuster
betryggande försäkringsformer för deras
fiskebåtar?

Denna anhållan bordlädes.

§ 17.

Interpellation ang. åtgärder för tillgodoseende
av behovet av cellstoff.

Ordet lämnades på begäran till

Fröken ÖBERG, som anförde: Herr
talman! Det har i pressen synts ett
meddelande om att tillverkningen av
cellstoff skulle upphöra den 1 februari,
en åtgärd som skulle vålla särskilt sjukhusen
och småbarnsfamiljerna stora
svårigheter. För båda dessa grupper är
ju, som alla veta, cellstoff en i hög grad
nödvändig och arbetsbesparandc artikel.
Jag hoppas därför att det måtte
finnas någon utväg att tillförsäkra konsumenterna
denna för dem så nödvändiga
artikel.

På grund av vad sålunda anförts får
jag utan längre motivering anhålla om
andra kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för handelsdepartementet
framställa följande fråga:

Ämnar herr statsrådet vidtaga någon
åtgärd i syfte att garantera konsumenterna
behövlig tillgång i marknaden på
cellstoff?

Denna anhållan bordlädes.

§ 18.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 3.33 em.

In fidem
Gunnar Rritth.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1949

916214