Fredagen den 16 oktober Sid
ProtokollRiksdagens protokoll 1970:32
RIKSDAGENS
Nr 32
FÖRSTA KAMMAREN
1970
16—20 oktober
Debatter m. m.
Fredagen den 16 oktober Sid
Hälsningsord av talmannen .................................. 3
Interpellationer:
av herr Helén (fp) om dataombudsman m. m. till skydd för enskilds
integritet vid databehandling av personuppgifter .... 4
av herr Werner (vpk) ang. förutsättningarna för en inhemsk
skoindustri, m. in....................................... 6
av herr Wikström (fp) om upphävande av monopolet för AB
Allmänna förlaget och Utbildningsförlaget Liber AB vid
framställning av statligt tryck............................ 8
av herr Wikström (fp) ang. behandlingen av ansökningar om
vapenfri värnplikt .................................... 8
av herr Nilsson, Nils, (ep) ang. ersättning vid nedläggning av
flottled ................................................ 9
av herr Kaijser (m) ang. den nya studieordningen vid universiteten
.................................................. 10
av herr Brundin (m) om sekretess vid folk- och bostadsräkningen,
m. m............................................... 10
Meddelande ang. enkla frågor:
av herr Nilsson, Nils, (ep) ang. besprutning med växtgift längs
vägar och i skogsmark.................................. 12
av herr Helén (fp) om stimulerande av privat sparande vid
årets skatteåterbäring .................................. 12
av herr Tistad (fp) om utredning angående hundskatten ____ 12
av herr Tistad (fp) om åtgärder mot förgiftning genom bly i
keramikglasyr ........................................ 12
av herr Werner (vpk) ang. försenad utbildning av läkare och
vårdpersonal till följd av ändrad tidsplan för byggande av
undervisningssjukhus .................................. 12
av herr Nyman (fp) om åtgärder för ökad användning av säkerhetsbälte
i bil ...................................... 12
1 Första kammarens protokoll 1970. Nr 32
Fredagen den 16 oktober 1970
Nr 32
3
Fredagen den 16 oktober
Kammaren sammanträdde kl. 11.00.
Herr TALMANNEN yttrade:
Jag ber att få hälsa kammarens ledamöter
välkomna efter sommarens ledighet
och valstridens mödor till första
kammarens sista höstsession.
Jag förklarar härmed densamma öppnad.
Vidare anförde herr TALMANNEN:
Bland det myckna material, som delats
ut på ledamöternas bänkar, finns
en sammanträdesplan för höstsessionen
med avslutning onsdagen den 16 december.
Däremot har det icke varit möjligt
för utskotten att uppgöra arbetsplan
i sådan tid att en ärendeplan för
höstsessionen kan framläggas i dag. För
planeringen nödvändiga uppgifter om
vilka propositioner som kommer att
bordläggas under hösten har nämligen
icke kunnat erhållas i tillräcklig tid i
förväg, men redan nästa vecka kommer
ärendeplanen att utdelas.
Av sammanträdesplanen framgår bl. a.
att höstens remissdebatt hålles onsdagen
den 28 oktober med fortsättning,
om så erfordras, på torsdagen. Fredagen
den 30 oktober avses kamrarna
skola behandla bevillningsutskottets betänkande
över propositionen om allmän
arbetsgivaravgift m. m.
Jag vill gärna påpeka att i de utdelade
handlingarna finns uppgift om att
Stockholms läns landsting kommer att
disponera första kammarens plenisal
vissa måndagar under höstsessionen.
Det är lämpligt att handlingar icke
kvarlämnas på bänkarna över dessa
måndagar.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herrar Dahlén och Hernelius
för den tid, som åtginge för fullgörande
av uppdrag såsom ombud vid Förenta
Nationernas generalförsamling i
New York.
Därefter beviljades herr Berglund
ledighet från riksdagsgöromålen under
tiden den 16—den 19 oktober på grund
av tjänsteresa till Montreal för deltagande
i Internationella lokaltrafikföreningens
styrelsesammanträde.
Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:
Till riksdagens första kammare
Ang. 22 04 28 Nyquist, Sten Yngve, Högbacken
6 C, Grangärde
På begäran intygas härmed att herr
Nyquist den 14/10 1970 intagits på härvarande
medicinska klinik.
Preliminärt beräknas en sjukskrivningstid
på minst två veckor.
Ludvika den 14 oktober 1970
K. Linde Giörtz
Överläkare
Kammaren beviljade herr Nyquist
ledighet för den tid, varunder han på
grund av sjukdom vore oförmögen att
deltaga i riksdagsgöromålen.
Vidare upplästes följande till kammaren
inkomna ansökning:
Till riksdagens första kammare
Härmed hemställer jag om ledighet
från rikdagens arbete under tiden den
16—den 24 oktober för att såsom
Fredagen den 16 oktober 1970
dataombudsman m. m. till skydd för enskilds integritet vid data -
4 Nr 32
Interpellation om
behandling av personuppgifter
Kungl. Maj:ts ombud deltaga i Unescos
generalkonferens i Paris.
Gävle den 14 oktober 1970
Yngve Möller
Den begärda ledigheten beviljades.
Ytterligare upplästes en till kammaren
inkommen ansökning, som jämte
därvid fogat läkarintyg var så lydande:
Till riksdagens första kammare
Med hänvisning till bifogade läkarintyg
får undertecknad vördsamt anhålla
om ledighet från riksdagsarbetet
under den tid som läkarintyget avser.
Åbyn, Burträsk, den 12/10 1970
Lage Svedberg
Efter undersökning av riksdagsman
Öl 02 12-851 Lage Svedberg, Pl. 1150,
930 20 Burträsk, på härvarande provinsialläkarmottagning
får jag härmed
på begäran intyga, att han av hälsoskäl
rekommenderats avstå från riksdagsarbete
under stundande höstsession.
Detta gäller åtminstone för tiden
den 15/10—den 30/11 och styrkes på
begäran av utförligare intyg med medicinska
diagnoser om så anses påkallat.
Burträsk den 30/9 1970
I tjänsten
Carl-Erik Håkansson
provinsialläkare
På gjord proposition bifölls ansökningen
för den tid, det i åberopade
läkarintyget omförmälda hindret varade.
Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner:
nr
136, med förslag till ackordslag
m. m.;
nr 138, med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1922:260)
om automobilskatt;
nr 139, med förslag till lag om ändring
i lagen (1902:71 s. 1) innefattande
vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar;
nr 140, med förslag till lag om ändring
i lagen (1965: 94) om polisregister
m. m.;
nr 141, med förslag till lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse;
nr
142, med förslag till förmånsrättslag,
m. m.;
nr 143, angående reviderade timoch
kursplaner för de tvååriga ekonomiska,
sociala och tekniska linjerna i
gymnasieskolan;
nr 145, med förslag till lag om införande
av nya jordabalken, m. m.;
nr 146, med förslag till lag om ändring
i lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom, m. m.;
nr 151, angående begränsad förtidsinlösen
av vissa av svenska statens
obligationslån; och
nr 156, med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1968:419)
om allmän arbetsgivaravgift, m. m.
Anmäldes och bordlädes skrivelse
från styrelsen för riksdagens förvaltningskontor
angående anslag på tillläggsstat
till riksstaten för budgetåret
1970/71 till Den inre riksdagsförvaltningen:
Kostnader för provisoriska lokaler.
Interpellation om dataombudsman m. m.
till skydd för enskilds integritet vid
databehandling av personuppgifter
Herr HELÉN (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade:
Herr talman! Inom såväl offentlig
som privat verksamhet har den ökande
användningen av datorer varit ett led i
effektivisering och rationalisering av
tidigare mycket arbetskrävande administrativa
rutiner. Datatekniken har
också visat sig vara ett mycket vär
-
Fredagen den 10 oktober 1970
Nr 32
Ö
Interpellation om dataombudsman m. m. till
defullt hjälpmedel för vetenskap och
forskning. Tidsödande informationsbearbetning
kan nu på kort tid framställas
med hjälp av datamaskiner. Det moderna
samhället behöver datatekniken
för olika ändamål, därom råder stor
enighet. Men just av den anledningen är
det ur samhällets synpunkt väsentligt
att förtroendet för bl. a. statistiska undersökningar
inte undergrävs. Vill man
få medborgarna att svara fullständigt
och uppriktigt på alla de frågor samhället
och/eller forskarna vill ha svar
på, gäller det att bibehålla detta förtroende.
För att stärka förtroendet för den
moderna databehandlingstekniken måste
därför verkliga sekretessgarantier
kunna ges. Användarna måste kunna ge
fullständig och begriplig upplysning om
vad uppgifterna skall användas till och
vilka syften och ändamål man avser att
nå med olika undersökningar och faktainsamlingar.
Eftersom datatekniken är ett viktigt
hjälpmedel för samhällets planeringsfunktioner
har framför allt den offentliga
sektorn särskilt behov av att stärka
förtroendet för databehandlingstekniken.
Därför torde man kunna ifrågasätta
om förtroendet för t. ex. statistiska
centralbyrån verkligen gagnas av att
man där bedriver kommersiell verksamhet
genom försäljning av statistiska
uppgifter hämtade ur dataregister och
bearbetade adressregister.
Förtroendet för datatekniken måste
också stärkas genom en lagstiftning som
skyddar den enskilde mot missbruk. En
sak som är illa reglerad i lag är i vilken
grad och under vilka garantier forskare
av olika slag får tillgång till hemligt
material om enskilda eller grupper.
Information betyder makt. Alldeles
särskilt gäller ju detta information om
människor. Denna makt måste kontrolleras
minst lika noggrant som all makt.
För närvarande är glappet mellan den
tekniska utvecklingen på detta område
och den nödvändiga lagstiftningen allt
-
skydd för enskilds integritet vid databehandling
av personuppgifter
för stort. Sekretess och skydd för den
enskilde måste för att bli effektivt tydligen
mer eller mindre byggas in i
själva den tekniska apparaturen. Därför
behöver en vägledande och dirigerande
lagstiftning ligga långt framme så att
datatekniker och systemkonstruktörer
har de nödvändiga incitamenten för att
konstruera olika former av sekretess och
säkerhetsskydd.
Särskilda problem synes uppstå genom
den ökade användningen av de
enskilda medborgarnas personnummer.
Allt fler databanker och dataregister
byggs upp med personnumret som
främsta sökbegrepp och därmed ökar
möjligheterna att samköra och integrera
olika register med varandra. På det
sättet kan man bygga upp ännu större
samlade informationsmängder kring de
enskilda individerna. Personnumret är
nyckeln in till många dataregister, och
därför så måste det konstrueras särskilda
lås för obehörigt utnyttjande. Av den
anledningen finns det behov av särskild
lagstiftning som är inriktad på
att skydda personnumret mot missbruk.
Det sker alltså redan nu en omfattande
registrering av enskilda personer
såväl i enskilda som offentliga databanker.
Det är i detta sammanhang som
man skall se uttryck för farhågor som
uppstått för individernas personliga integritet.
I Sverige arbetar redan två utredningar
med hithörande problem, nämligen
den s. k. offentlighetsutredningen och
kreditupplvsningsutredningen. Båda
dessa utredningar tillsattes dock relativt
sent eller under 1969. Den här ovan
skisserade utvecklingen har nu särskilt
kommit i blickpunkten genom den omfattande
uppgiftsinsamling som statistiska
centralbyrån gör i samband med
folk- och bostadsräkningen 1970. Många
har uttryckt oro för den personliga integriteten.
I vårt land har vi ju sedan en tid
tillbaka en väl utvecklad offentlighetsprincip,
vars främsta syfte är att skyd
-
6
Nr 32
Fredagen den 16 oktober 1970
Interpellation ang. förutsättningarna för en inhemsk skoindustri, m. m.
da den enskilde mot de makthavandes
möjligheter till övergrepp och godtycke.
Det är viktigt att icke denna
offentlighetsprincip missbrukas så att
uppgifter om den enskilde nu alltför lätt
kan sammanställas och begagnas på
oriktigt sätt. Här uppstår alltså med den
nya teknikens medverkan en konflikt
mellan behovet av personlig integritet,
myndigheters och enskildas informationsbehov
för bl. a. planeringsåtgärder
och offentlighetsprincipen.
Vi har i vårt land inte haft någon
större debatt kring dessa problem. De
diskussioner, som förts, har främst rört
sig kring tekniska problem och varit
begränsade till ett fåtal specialister.
Enligt mångas mening har också den
statliga utredningsverksamheten kommit
i gång väl sent, och avsaknaden av
klara uttryck för mål, medel, metoder
och regler har hittills saknats. Det är
därför givetvis viktigt, att den nu pågående
utredningsverksamheten ges sådana
resurser och arbetsmöjligheter att
utredningsmaterial snarast möjligt kan
föreläggas för offentlig debatt.
Den nyss avslutade folk- och bostadsräkningen
har ju för många uppenbarat
bristen på klara bestämmelser när
det gäller den enskildes rättigheter och
skyldigheter i dessa sammanhang.
Många har frågat sig oroligt, vilka uppgifter
myndigheter och enskilda företag
redan har, vilka uppgifter man är
skyldig att lämna, vilka som får ta del
av all information som finns, hur man
kan få felaktig information rättad? I
vilket sammanhang förekommer det att
man sammanför olika register om den
enskilde, var kan man klaga om man
anser sig felaktigt behandlad och hur
får man sin sak rättsligt prövad?
Ovanstående frågor är snarare endast
några exempel på oklarheter i de
nuvarande bestämmelserna. Med stöd av
vad jag anfört anhåller jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för justitiedepartementet få rikta
följande frågor:
1. Avser statsrådet på lämpligt sätt
medverka till att pågående utredningar
ges sådana nya direktiv och resurser
att lämpliga regler, lagar och förordningar
snabbt kan utarbetas till skydd
för den enskildes integritet i synnerhet
vad gäller insamling, bearbetning och
lagring av personliga uppgifter för databehandling?
2.
Är statsrådet beredd tillsätta en
särskild dataombudsman (DO) — eventuellt
inom JO-ämbetet — för bevakning
av den enskildes rätt och integritet?
På
gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål
finge framställas.
Interpellation ang. förutsättningarna
för en inhemsk skoindustri, m. m.
Ordet lämnades härefter till herr
WERNER (vpk), som anförde:
Herr talman! Meddelandet om skofabriken
Oscarias nedläggning i början
av februari 1971 berör i första hand
de 302 anställda vid företaget. Det aktualiserar
också ånyo hela problemet om
skoindustrins framtid i Sverige. Emellertid
är omständigheterna kring Batakoncernens
förvärv av Oscariafabriken
i april 1968 och den i sammanhanget
lämnade statliga garantin på ett lån på
tre miljoner kronor och villkoren härför
av ett sådant intresse att ett klarläggande
bör lämnas.
I en kommunistisk interpellation den
9 maj 1968 kommenterades transaktionen
med bl. a. hänvisning till pressuppgifter
om att koncernen närmast var
intresserad av Oscarias detaljhandelskedja.
I interpellationen ställdes frågor
om den svenska skoindustrins framtidsutsikter
samt om några statliga åtgärder
kunde tänkas förebygga förutskickad
arbetslöshet bland skoarbetarna.
Frågorna blev inte — genom interpellantens
frånfälle — besvarade. Ej heller
vid höstriksdagen samma år då problemet
ånyo togs upp i en enkel fråga.
Fredagen den 16 oktober 1970
Nr 32
7
Interpellation ang. förutsättningarna för en inhemsk skoindustri, m. m.
Statsrådet begränsade sig till att i sakfrågan
anföra: ”Regeringen har för avsikt
att snarast verkställa en snabböversyn
av problemen inom skoindustrin.”
Veterligen har någon sådan översyn
ännu inte kommit till stånd. Av intresse
är emellertid ett klarläggande om ägaren
av Oscariaföretaget, Batakoncernen,
uppfyllt sina förpliktelser för erhållandet
av garantin för tremiljonerkronorslånet.
Tidningen Örebro-Kuriren uppger
i artikel den 10 okober 1970 efter
att ha kontaktat inrikesdepartementet,
att ”klart är dock att man från departementets
sida inte väntat en nedläggning
av driften. Efter de försäkringar
man tidigare fått av Bataledningen kom
därför nedläggningen som en stor överraskning.
” I tidningen Nerikes Allehanda
(12 oktober 1970) uttalade inrikesminister
Eric Holmqvist: ”Det var inte
förutsatt att Batakoncernen skulle lägga
ned Oscaria sedan avtalet löpt ut. Vi
hade hoppats att lånet skulle skapa förutsättningar
för en fortsatt tillverkning
i Örebro. Anledningen till att vi gav lånet
mot garantier var att vi ville säkra
tillverkningen för företaget.”
Den fråga som är av intresse är således
huruvida regeringens ”förhoppningar”
grundade sig på givna utfästelser
från koncernens sida och huruvida
regeringen gjort försök att uppnå
någon sådan överenskommelse.
I sammanhanget kommer återigen
den evigt gamla frågan om den bristfälliga
och senfärdiga informationen till
de anställda såväl som i detta fall frågan
om insyn från statens sida. Heller
inte i detta avseende synes givna utfästelser
ha blivit infriade.
Uppgifterna från koncernens sida
om de förödande verkningarna av importen
från utlandet — som till icke
ringa del faller på koncernen själv! —
förefaller icke kunna tas helt ad notam.
Förutsägelserna att koncernintresset
vid köpet av Oscaria koncentrerades på
dess 200 butiker landet runt synes ha
blivit bekräftade. Detta är mycket väsentligt
att ta med i bilden vid en be
-
dömning av sakliiget. Det inträffade ger
också en god belysning av vilket agerande
som kan väntas från mäktiga internationella
trusters och koncerners
sida efter en eventuell svensk anslutning
till EEC till följd av dess bestämmelser
om fria kapitalrörelser mellan
medlemsländerna m. m.
Den avgörande frågan är emellertid
huruvida skoindustrin i detta land helt
skall försvinna, om detta kan anses vara
acceptabelt eller rent av önskvärt.
För min del måste dessa senare frågor
besvaras nekande. En monopolställning
på den svenska marknaden för en utländsk
storkoncern inom branschen
kan icke överensstämma med konsumentintresset
i detta land. Sverige förfogar
över en högt kvalificerad arbetskraft
inom skoindustrin. Behovet av en
svensk kvalitetsproduktion på detta område
har i flera sammanhang understrukits.
Besvaras sålunda frågan om behovet
av en skoindustri i Sverige jakande
borde slutsatsen vara att sådan produktion
bör vidmakthållas i första hand
vid företag med de största förutsättningarna
för en rationell drift. En nedskrotning
av Oscariaföretagets anläggning
är ur denna synpunkt knappast
ändamålsenlig. Under alla förhållanden
måste klarläggas vilka statliga insatser
som erfordras för att säkerställa en inhemsk
skoproduktion inom en som realistisk
bedömd ram. Den utlovade
snabböversynen hösten 1968 av skoindustrins
problem är därför i hög grad
angelägen. Om nedläggningen likväl blir
ett faktum förutsättes att alla åtgärder
sätts in för att trygga arbete och utkomst
för de berörda anställda.
Med hänvisning till de anförda synpunkterna
hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för industridepartementet få rikta
följande frågor:
1. Kan statsrådet upplysa huruvida
ägarna av Oscariaföretaget givit några
utfästelser om att fortsätta driften vid
företaget någon längre tid utöver de av
-
Fredagen den 16 oktober 1970
8 Nr 32
Interpellation om upphävande av monopolet för AB Allmänna förlaget och Utbildningsförlaget
Liber AB vid framställning av statligt tryck — Interpellation ang.
behandlingen av ansökningar om vapenfri värnplikt
talade två åren och tiden fram till och
med februari 1971? Har från regeringens
sida några försök gjorts att uppnå
sådan överenskommelse?
2. Anser statsrådet att utfästelserna
om full insyn i företaget från statens
sida blivit infriade, och om så inte är
fallet vidtogs några åtgärder för att erhålla
sådan insyn?
3. Kan statsrådet uttala sig om utsikterna
och förutsättningarna för en inhemsk
skoindustri, och vilka insatser
överväger regeringen för att säkerställa
en sådan?
Även denna hemställan bifölls.
Interpellation om upphävande av monopolet
för AB Allmänna förlaget och
Utbildningsförlaget Liber AB vid framställning
av statligt tryck
Herr WIKSTRÖM (fp) erhöll nu ordet
och yttrade:
Herr talman! För framställning och
utgivning av trycksak som beräknas kosta
mer än 1 000 kronor skall statlig
myndighet eller annat statligt organ —
statsdepartement och affärsdrivande
verk undantagna — anlita AB Allmänna
förlaget. Befriade från denna skyldighet
är vissa statliga myndigheter på
utbildningens område, som i stället skall
anlita Svenska utbildningsförlaget Liber
AB.
För många statliga myndigheter har
denna skyldighet lett till en ökning av
tryckkostnader med 15—20 procent.
Försvarets materielverk konstaterade
t. ex. nyligen i en skrivelse till överbefälhavaren,
att skyldigheten att anlita
Allmänna förlaget medfört en merkostnad
för verket på 600 000 kronor. Verket
hade nämligen funnit att det kunde
få fram sina tryckalster mycket billigare
om det, som tidigare varit bruk
-
ligt, fick rätt att direkt hos tryckerierna
ordna med sina beställningar.
Vid upphandling på andra områden
gäller 1952 års upphandlingskungörelse
(ändrad senast 1968). Enligt denna
skall upphandlingen ske på det för staten
förmånligaste sättet. Den ordning
som för närvarande gäller för trycksaker
står alltså i strid med de principer,
som tillämpas vid upphandling på andra
områden, och innebär i stället att
Allmänna förlagets och Utbildningsförlagets
verksamhet subventioneras.
Gällande ordning innebär också en allvarlig
begränsning vad gäller framställningen
av trycksaker. Icke-statliga
företag ges ingen möjlighet att på lika
villkor konkurrera med det statliga
förlaget. Det orimliga i denna ordning
har uppmärksammats av industriministern
som vid en debatt i Sundsvall
den 16 september lovade att upphäva
Allmänna förlagets monopolställning.
Med hänvisning till vad som anförts
får jag hemställa om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
industridepartementet ställa följande
fråga:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidtaga
för att upphäva AB Allmänna förlagets
och Utbildningsförlaget Liber
AB:s monopolställning vad avser framställning
av statligt tryck?
Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.
Interpellation ang. behandlingen av ansökningar
om vapenfri värnplikt
Herr WIKSTRÖM (fp) fick ånyo ordet
och anförde:
Herr talman! Behandlingen av ansökningar
om vapenfri värnplikt framgår
av följande statistiska uppgifter:
9
Fredagen den 1C oktober 1970 Nr 32
Interpellation ang. ersättning vid nedläggning av flottled
1.1—30.6
År 1967 1968 1969 1970
Ansökningar balanserade
från föregående år........ 717 619 1 530 2 241
Under året inkomna...... 1 112 2 033 2 077 1 150 ca
Under året slutligt avgjorda 1 210 1 122 1366 774
varav bifall............ 1 081 (89,3 %) 791 (70,5 %) 715(52,3%) 180 (23,2 %)
avslag................ 100 ( 8,3 %) 245 (21,9 %) 541 (39,6 %) 512 (66,2 %)
avskrivna ............ 29(2,4%) 86(7,6%) 110(8,1%) 82(10,6%)
Den 1. 7.1970 är balansen, d. v. s. antalet obehandlade ansökningar, hos vapenfrinämnden ca
2 600.
Det synes angeläget att närmare få
belyst dels frågan om orsakerna till att
antalet obehandlade ansökningar är så
högt, dels frågan om skälen till den
växande disproportionen mellan antalet
ansökningar som inlämnas och det
antal som bifalles.
Med hänvisning till detta hemställer
jag om kammarens tillstånd att till chefen
för försvarsdepartementet få ställa
följande frågor:
Vilka är skälen till att antalet obehandlade
ansökningar ökat så markant
under de senaste åren?
Vilken är bakgrunden till den växande
disproportionen mellan det antal ansökningar
som göres om vapenfri värnplikt
och det antal som bifalles?
Kammaren medgav, att ifrågavarande
spörsmål finge framställas.
Interpellation ang. ersättning vid nedläggning
av flottled
Ordet lämnades på begäran till herr
NILSSON, NILS, (ep), som yttrade:
Herr talman! När flottningen upphör
i en flottled uppstår betydande förändringar
i drivningsförhållandena för
stora delar av de skogsområden varifrån
virke genom flottning transporterats
vidare till industri.
I första hand uppstår behovet av nya
vägar till landsväg eller järnväg i och
med övergången från vattenvägtransport
till landtransport.
I älvar med befintliga kraftverk innebär
upphörande av flottningen och nedläggande
av flottleder, att den energikälla
som det rinnande vattnet utgör
kan disponeras på ett annat sätt än tidigare.
Då regleringsbestämmelserna i allmänhet
enbart innehåller föreskrift att
de flottande skall erhålla för flottningen
erforderligt vatten torde bestämmelserna
inte utgöra något formellt hinder
för regleringsrättsinnehavaren att
kvarhålla och senare använda flottningsvattnet
och därmed avsevärt ändra
vattenförhållandena under den tid
flottningen pågått. Energikällan kan
härigenom användas på ett sätt som
inte var känt vid den tidpunkt när vattendomstolen
dömde i målet.
I vissa fall har, innan flottningen
upphört, frivilliga överenskommelser
träffats mellan kraftverksintressenter
och företrädare för de grupper av
skogsägare som berörts av flottningens
upphörande. Båda parterna har tillsammans
räknat fram nyttan för kraftverksintressenterna
av att flottningen ersätts
med andra transportsätt, varefter
denna vinst fördelats mellan parterna.
Ersättningarna till skogsbruket har då i
första hand gått till kapitalinvesteringar
i vägar. Sådana överenskommelser
synes dock med nuvarande lagstiftning
förutsätta att uppgörelse kan träffas på
frivillig grund.
Ett kvarhållande av vattnet för att
erhålla en mera koncentrerad tappning
under de mest belastade vintermåna
-
10
Nr 32
Fredagen den 16 oktober 1970
Interpellation ang. den nya studieordningen vid universiteten — Interpellation
om sekretess vid folk- och bostadsräkningen, m. m
derna medför även en förhöjd vattentemperatur
på det under högvintern
framrinnande vattnet, vilket i sin tur
medför försämrade isar och även lokala
olägenheter i form av dimma. Det
kan även oförmånligt påverka fisket.
Vattenlagen är föremål för översyn.
Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få ställa följande fråga:
Kan frågan om rätt för skogsbruket
och andra intressen att väcka ersättningsanspråk
gentemot kraftverksintressenter
vid sådana ändrade förhållanden,
som flottledsnedläggelser och
därmed förändrad tappning innebär, beräknas
ingå i den översyn av vattenlagen
som pågår?
På gjord proposition bifölls herr
Nils Nilssons berörda hemställan.
Interpellation ang. den nya studieordningen
vid universiteten
Herr KAIJSER (m) fick därpå ordet
och anförde:
Herr talman! Den nya studieordningen
vid universiteten har nu varit i funktion
något mer än ett år. Det är en alltför
kort tid för att nu kunna göra annat
än en preliminär bedömning av den
nya ordningens värde. Det har ändå
framkommit så pass många uppgifter
om svårigheter att fullfölja de uppgjorda
studieplanerna att det är önskvärt
att redan nu få en redogörelse för de
erfarenheter som hittills samlats och
uppgift om i vad mån de önskemål beträffande
studieresultat etc. som uppställdes
vid reformens genomförande
kunnat infrias.
Med anledning av det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
framställa följande
frågor:
Vill statsrådet lämna en redogörelse
för erfarenheterna av den nya studieordningen
vid universiteten, framför
allt i vad mån det gäller de uppnådda
studieresultaten och möjligheterna att
följa den uppgjorda studieplanen?
Har statsrådet observerat de svårigheter
att fullfölja studieplanerna som
framkommit framför allt inom språkstudierna
men även inom andra ämnen?
Kan statsrådet ge någon förklaring
till att dessa svårigheter uppträtt,
och ämnar statsrådet vidtaga några åtgärder
med anledning av dem?
Jämväl denna hemställan bifölls.
Interpellation om sekretess vid folkoch
bostadsräkningen, m. m.
Ordet gavs nu till herr BRUNDIN
(m), som yttrade:
Herr talman! Den kraftiga opinionsstorm
som folk- och bostadsräkningen
medfört har fäst uppmärksamheten på
ett lika allvarligt som överhängande
problem, nämligen frågan om skyddet
för den personliga integriteten i vårt
samhälle. Den påtagligt starka reaktionen
ifrån allmänheten vittnar om den
oro som folk känner inför ett omfattande
— och ofta ganska närgånget —
faktainsamlande. Man kan verkligen
säga att kritiken och protesterna tytt
på osäkerhet och villrådighet men också
på ängslan. Vad skall myndigheterna
använda uppgifterna till? Vilka garantier
finns det för att insamlat faktamaterial
inte kommer i orätta händer?
Vilken rätt till anonymitet skall medborgarna
ha?
Frågorna har varit många. De har
klart visat att utvecklingen på detta
område av många upplevs som ett allvarligt
hot mot privatlivet.
Det är därför också nödvändigt att
regeringen i första hand skyndsamt tar
upp de problem som mera konkret sammanhänger
med den pågående folk- och
bostadsräkningen. Men det är också en
-
Fredagen den lö oktober 1970
Nr 32
11
Interpellation om sekretess vid folk- och bostadsräkningen, m. m.
ligt min mening nödvändigt att se dessa
frågor i ett vidare perspektiv.
Det har förvånat att regeringen överlåtit
frågorna och svaren på det här
området åt ett enskilt ämbetsverk och
enskilda befattningshavare inom detta.
Enligt min mening måste de ansvariga
politikerna ta upp dessa frågor och
kunna ge allmänheten de svar och garantier
som den har rätt att kräva.
Det är nödvändigt att regeringen kan ge
bestämda utfästelser om en absolut bevarad
sekretess av det insamlade materialet.
Därvidlag bör regeringen överväga
möjligheten att låta utesluta personnumret
på magnetbandet.
Men det räcker inte med detta. Vi
måste enligt min mening nu ta upp en
genomgripande diskussion om hela problemkomplexet
hur den enskilda människan
skall kunna ges garantier för en
bevarad personlig integritet i dataåldern.
Den moderna datatekniken och
de möjligheter den erbjuder att bygga
upp omfattande informationssystem innebär
mycket stora problem för framtiden.
Det har i debatten kring dessa frågor
—■ inte minst från regeringens sida
— hänvisats till den sittande offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén.
Dess uppgift är ju att utreda vilka
speciella behov av sekretesskydd som
ADB-tekniken för med sig. Det är synnerligen
angeläget att så sker. Men är
detta tillräckligt? Utredningens uppgift
är alltså att bedöma offentligheten och
sekretessen av redan insamlat material.
Bör vi inte också ta upp den grundläggande
principiella frågan om hur
pass långtgående registrering av medborgarna
vi skall ha? Hur mycket skall
myndigheterna ha rätt att veta om oss?
Den tekniska utvecklingen på det här
området och uppbyggandet av olika
centrala dataregister går så oerhört
snabbt att politikerna inte hinner att
överblicka konsekvenserna. Vi är i dag
i full färd med att bygga upp ett stort
antal personregister. Ett centralt personregister
som administreras av riks
-
skatteverket kommer att inrättas
fr. o. m. början av år 1972. Rättsväsendet
skall få ett gemensamt informationssystem
som bygger på registrering
av personuppgifter, brott in. in. Inom
statsförvaltningen håller man på att
bygga upp ett omfattande personaladministrativt
informationssystem o. s. v.
Vi vet också att den nya datatekniken
ger stora möjligheter till integrering av
de olika registren. Genom personnummer
eller andra integrationsnycklar kan
man länka samman de olika registren
och få omfattande informationssystem.
Bör vi inte innan vi går vidare överblicka
och diskutera konsekvenserna
av dessa informationssystem ur den enskilde
individens synpunkt? Låt mig ta
ett konkret exempel. Det personaladministrativa
informationssystemet (PAI)
skall innehålla fakta om alla statsanställda.
För varje individ samlas en
mängd uppgifter, såsom utbildning, lönegrad,
befattning, orsak till frånvaro
eller avgång etc. Dessutom kan ingå sådana
uppgifter som läkarintyg, resultat
av psykologiska test och anlagsprov,
interna personbedömningar och
betyg. Registren skall utformas så att
man snabbt —- på några sekunder —
kan få fram en totalbild av varje statsanställd
person på en TV-skärm.
Det är enligt min mening nödvändigt
med allvarliga principiella överväganden
om det rimliga i en sådan ingående
registrering av enskilda medborgare.
Därför bör också frågan tas upp i hela
dess vidd — antingen i en särskild utredning
eller genom att offentlighetsoch
sekretesslagstiftningskommittén erhåller
sådana tilläggsdirektiv att de
nämnda principiella frågorna fattas inom
dess kompetensområde.
Åberopande det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
få ställa följande frågor:
1. År herr statsrådet beredd att ge
allmänheten bestämda garantier för att
sekretessen i de lämnade uppgifterna i
samband med folk- och bostadsräkning
-
12
Nr 32
Fredagen den 16 oktober 1970
Meddelande ang. enkla frågor
en bevaras, exempelvis genom att personnumret
avlägsnas från magnetbandet?
2.
Är herr statsrådet beredd tillsätta
en särskild utredning eller meddela offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén
sådana tilläggsdirektiv att
frågan om den personliga integriteten
och dataregistren tas upp till en allsidig
prövning?
På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål
finge framställas.
Anmäldes och bordlädes följande
motioner:
nr 1250, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl., i anledning av det allmänna
prisstoppet;
nr 1251, av herr Eskilsson och herr
Andersson, Ingvar, i anledning av
Kungl. Maj.ds proposition nr 20, med
förslag till jordabalk;
nr 1252, av herr Eskilsson och herr
Andersson, Ingvar, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 20, med
förslag till jordabalk;
nr 1253, av herr Hjorth, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr 20,
med förslag till jordabalk; samt
nr 1254, av herr Jacobsson, Gösta,
i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 119, angående riktlinjer för
lots- och fyrväsendets organisation och
för statliga sjöfartsavgifter.
Meddelande ang. enkla frågor
Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor framställts, nämligen
den 15 oktober
av herr Nilsson, Nils, (ep) till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet:
”Är användandet av växtgifter
för besprutning utefter vägarna
och i skogsmarkerna, i den omfattning
som nu förekommer, en sådan nödvän
-
dighet att vi kan ta risken av att allvarliga
skador på människor och djurliv
kan uppkomma?”; ävensom
den 16 oktober
av herr Helén (fp) till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet:
”Har Statsrådet för avsikt att på
något sätt stimulera till ökat privat
sparande i samband med utbetalningen
av årets skatteåterbäring?”;
av herr Tistad (fp) till herr statsrådet
och chefen för finansdeparte
mentet:
”När ämnar Statsrådet låta utföra
den utredning angående hundskatten,
som riksdagen begärde förra
hösten?”;
av herr Tistad (fp) till herr statsrådet
och chefen för socialdeparte
mentet:
”Vilka åtgärder ämnar Statsrådet
vidtaga för att skapa ett effektivare
skydd mot förgiftningsrisker på
grund av hög blyhalt i keramikgla
syr?”;
av
herr Werner (vpk) till herr statsrådet
och chefen för socialdeparte
mentet:
”Hur bedömer Statsrådet konsekvenserna
av en försenad utbildning
av läkare och vårdpersonal, som kan
väntas bli följden av rubbade tidsplaner
för byggande av undervisningssjukhus
och institutioner, såsom exempelvis
Huddinge sjukhus, och ger detta
anledning till något initiativ från Statsrådets
sida?”; samt
av herr Nyman (fp) till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet:
”Vilka åtgärder avser
Herr Statsrådet vidtaga för ökad användning
av säkerhetsbälten vid bilfärd?
När kan dessa åtgärder i så fall
väntas?”
Kammarens sammanträde avslutades
kl. 11.14.
In fidem
K.-G. Lindelöw
/Solveig Gemert
Lördagen den 17 oktober 1970
Nr 32
13
Lördagen den 17 oktober
Kammaren sammanträdde kl. 14.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
andre vice talmannen.
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts proposition nr 136,
med förslag till ackordslag m. m.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 138, med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1922:260)
om automobilskatt.
Föredrogos och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 139, med förslag till lag om ändring
i lagen (1902:71 s. 1) innefattande
vissa bestämmelser om elektriska
anläggningar; och
nr 140, med förslag till lag om ändring
i lagen (1965: 94) om polisregister
m. m.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
141, med förslag till lag om ändring i
lagen (1955:183) om bankrörelse.
Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj :ts proposition nr 142,
med förslag till förmånsrättslag, m. m.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
143, angående reviderade tim- och
kursplaner för de tvååriga ekonomiska,
sociala och tekniska linjerna i gymnasieskolan.
Föredrogos och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 145, med förslag till lag om införande
av nya jordabalken, m. in.; och
nr 146, med förslag till lag om ändring
i lagen (1907:36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom, m. m.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
151, angående begränsad förtidsinlösen
av vissa av svenska statens obligationslån.
Vid föredragning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 156, med förslag till förordning
om ändring i förordningen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
m. m., hänvisades propositionen,
såvitt den gällde förslagen till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lag om ändring i förordningen
(1959:555) angående redares
avgifter i vissa fall enligt lagen om allmän
försäkring och lag om ändring i
lagen (1970:165) om ändring i lagen
(1962:398) om finansiering av folkpensioneringen,
till lagutskott samt i
övrigt till bevillningsutskottet.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
skrivelse från styrelsen för
riksdagens förvaltningskontor angående
anslag på tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1970/71 till Den inre
riksdagsförvaltningen: Kostnader för
provisoriska lokaler.
Föredrogos och hänvisades
motionen nr 1250 till bevillningsutskottet,
motionerna nr 1251—1253 till lagutskott
och
motionen nr 1254 till statsutskottet.
14
Nr 32
Lördagen den 17 oktober 1970
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna
Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och
herrar vice talmän i riksdagens
första kammare samt de ledamöter,
som blivit utsedda att
jämte dem tillsätta tjänstemän
hos kammaren, samt kammarens
sekreterare, den 16 oktober 1970.
§ 1
Förordnades stenograferna fru Eva
Klang och fru Mary Malm att fr. o. m.
den 16 oktober tills vidare under år
1970 uppehålla var sin hälft av en vakant
arvodestjänst som stenograf i
A 21 mot arvode om 1 565 kronor per
månad.
§ 2
Beviljades heltidsanställda stenografen
fröken Vera Jansson fortsatt ledighet
för sjukdom under tiden 16 oktober—31
december 1970. Ledigheten
skulle omfatta 1/4 av tjänstgöringstiden
och även avse viss begränsning av
stenograf eringstjänstgöringen. Ersättare
skulle vid behov anställas mot timarvode.
§ 3
Beviljades heltidsanställde stenografen
Bertil Svahnström på egen begäran
partiell tjänstledighet för enskilda angelägenheter
under tiden 16 oktober—
30 november 1970, med avdrag motsvarande
22,5 procent av lönen.
§ 4
Beviljades maskinskrivaren vid
snabbprotokollet fru Dagmar Öhlund
ledighet för sjukdom under tiden 16
oktober t. o. m. höstsessionens slut 1970
och anställdes som ersättare fru Margareta
Berglund-Bossner med arvode
enligt avtal.
År och dag som ovan
K.-G. Lindelöw
Anmäldes och bordlädes följande
motioner:
nr 1255, av herr Alexanderson m.fl.,
nr 1256, av herr Larsson, T hor sten,
och herr Eriksson, Olle,
nr 1257, av herr Larsson, Thorsten,
och herr Eriksson, Olle,
nr 1258, av herr Skärman, samt
nr 1259, av herr Svenungsson,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, med förslag till jordabalk;
ävensom
nr 1260, av herr Lindblad, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
96, angående vissa organisationsfrågor
rörande försvaret;
nr 1261, av herr Lindblad, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
97, angående nytt planerings- och budgeteringssystem
för försvaret;
nr 1262, av herr Hansson, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
99, med förslag till lag om förenklad
aktiehantering, m.m.;
nr 1263, av fröken Ranmark m.fl.,
i anledning av skrivelse från Nordiska
rådets svenska delegation med överlämnande
av berättelse för rådets adertonde
session;
nr 1264, av fru Segerstedt Wiberg,
i anledning av skrivelse från Nordiska
rådets svenska delegation med överlämnande
av berättelse för rådets adertonde
session; samt
nr 1265, av fru Segerstedt Wiberg
och herr Tistad, i anledning av skrivelse
från Nordiska rådets svenska delegation
med överlämnande av berättelse
för rådets adertonde session.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.05.
In fidem
K.-G. Lindelöw
/Solveig Gemert
Tisdagen den 20 oktober 1970
Nr 32
15
Tisdagen den 20 oktober
Kammaren sammanträdde kl. 16.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.
Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:
Till riksdagens första kammare
Härmed anhåller jag om ledighet
från riksdagsarbetet den 24—den 31
oktober samt den 3—den 5 november
1970 på grund av utländska tjänsteresor.
Stockholm den 19 oktober 1970
Krister Wickman
Den begärda ledigheten beviljades.
Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 1255—1259 till lagutskott,
motionerna nr 1260 och 1261 till
statsutskottet,
motionen nr 1262 till lagutskott,
motionerna nr 1263 och 1264 till
statsutskottet samt
motionen nr 1265 till jordbruksutskottet.
Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.02.
In fidem
K.-G. Lindelöw
/Solveig Gemert
KUNGL. BOKTR. STHLM 1970