Fredagen den 12 januari Sid (Riksdagens protokoll 1962:2)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 2

FORSTA KAMMAREN

1962

12—17 januari

Debatter m. m.

Fredagen den 12 januari Sid.

Interpellationer:

av herr Svanström ang. domänverkets förvärv av familjejordbruk 4
av herr Peterson, Eric, om enhetliga regler för utseende av styrelseledamöter
i kommunal bostadsförmedling .............. 5

av herr Lundström ang. beskattning av traktamentsersättningar 6

Tisdagen den 10 januari

Interpellationer:

av herr Larsson, Lars, ang. rätt för änka att i vissa fall erhålla

befrielse från pensionsavgift .............................. 14

av herr Schött om viss återbetalning av avgift vid försenad

skatteinbetalning ........................................ 15

av herr Olofsson ang. översyn av bidragsbestämmelserna för
skogliga samverkanområden i lappmarkerna .............. 16

Onsdagen den 17 januari

Interpellation av herr Edström om fortsatta försök i kariesbekämpande
syfte med tillsättning av fluor i vattenledningsvatten .... 19

l Första kammarens protokoll 1962. Nr 2

2 Nr 2

Innehåll

Sid.

Samtliga avgjorda ärenden

Fredagen den 12 januari

Val av talmanskonferens .................................... 3

Val av kanslideputerade .................................... 3

Val av suppleanter för kanslideputerade ...................... 3

Val av kanslitillsättare ...................................... 3

Val av ekonomideputerade .................................. 4

Tisdagen den 16 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten ...................... 8

Val av statsrevisorer jämte suppleanter ........................ 9

Val av medlemmar i Nordiska rådet .......................... 10

Val av suppleanter i de ständiga utskotten .................... 10

Val av suppleanter i Nordiska rådet .......................... 12

Fredagen den 12 januari 1962

Nr 2

Fredagen den 12 januari

Kammaren sammanträdde kl. 10.00.

Herr ANDRE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Jag ber att få hemställa,
att första kammaren måtte besluta, att
antalet suppleanter i de ständiga utskotten,
förutom utrikesutskottet, skall
vad denna kammare beträffar bestämmas
till: för konstitutionsutskottet 12, för
statsutskottet 27, för bevillningsutskottet
14, för bankoutskottet 11, för första lagutskottet
12, för andra lagutskottet 14,
för tredje lagutskottet 12, för jordbruksutskottet
14 samt för allmänna beredningsutskottet
17.

Denna hemställan bifölls.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och befunnos efter valförrättningens
slut därtill hava blivit utsedda: herr

Andersson, Birger, med 44 röster,

» Bengtson ........ » 44 » ,

» Hagberg ........ » 44 » ,

» Lundström ...... » 44 » .

Då val av två kanslideputerade nu
skulle anställas, begärdes ordet av herr
ANDRE VICE TALMANNEN, som anförde: Herr

talman! För de återstående val
som skall förrättas vid detta plenum ber
jag att få avlämna gemensamma listor,
en för varje val. Listorna har godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna i
talmanskonferensen, och varje lista upptar
namn på så många personer som det
ifrågavarande valet avser.

Herr andre vice talmannen avlämnade
därefter fyra särskilda listor.

Den lista, som avsåg valet av kanslideputerade,
upptog under partibeteck j-2

Första kammarens protokoll 1962. Nr 2

ningen »Den gemensamma listan» följande
namn:

Svensson, Axel
fröken Andersson

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades herr Axel
Svensson och fröken Andersson hava blivit
utsedda till kanslideputerade.

Företogs val av två suppleanter för
kanslideputerade.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

Damström

Andersson, Torsten

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Damström och Torsten Andersson hava
blivit utsedda till suppleanter för kanslideputerade.

Anställdes val av sex ledamöter att deltaga
i tillsättandet av de i 30 § andra
stycket riksdagsstadgan avsedda befattningshavare
hos kammaren.

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som avsåg detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Elowsson, Nils
Bergman
Boman
Jonsson
Eskilsson
Elofsson, Gustaf

Sedan denna lista upplästs och av kammaren
godkänts, förklarades herrar Nils
Elowsson, Bergman, Boman, Jonsson,
Eskilsson och Gustaf Elofsson hava blivit
utsedda till kanslitillsättare.

Nr 2

Fredagen den 12 januari 1962

Interpellation ang. domänverkets förvärv av familjejordbruk

Företogs val av fyra ledamöter att nr 11, med förslag till lag om fortsatt
handhava vården om kammarens ekono- giltighet av hembiträdeslagen den 30 juni
miska angelägenheter. 1944 (nr 461)-

Den av herr andre vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Andersson, Birger
Schmidt
Bergh, Ragnar
Johansson, Ivar

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Birger Andersson, Schmidt, Ragnar
Bergh och Ivar Johansson hava blivit
utsedda till ekonomideputerade.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Möller för tiden den 15—
den 19 innevarande månad för deltagande
i sammanträde med Europarådets
rådgivande församling i Strasbourg.

Föredrogs och bordlädes Kung], Maj:ts
nästlidna dag på rikssalen överlämnade
berättelse till 1962 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj :ts under
gårdagen på rikssalen överlämnade
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1962/63, blev densamma bordlagd.

Anmäldes och bordlädes
dels följande till kammaren överlämnade
kungl. propositioner:

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1961/62;

nr 3, med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till lagen
den 18 april 1935 (nr 113) med vissa
bestämmelser om arbetsförmedling;

nr 4, angående försäljning av viss kronoegendom; nr

5, angående befrielse i visst fall
från betalningsskyldighet till kronan;
samt

dels ock Kungl. Maj :ts till kammaren
överlämnade skrivelse nr 9, om förordnande
av en statsrådsledamot att utöva
den befattning med riksdagsärenden, som
jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet.

Anmäldes och bordlädes
riksdagens revisorers berättelse över
den år 1961 av dem verkställda granskningen
av statsverket;

riksdagens revisorers berättelse om
den år 1961 av dem verkställda granskningen
av riksbanken;

riksdagens revisorers berättelse om
den år 1961 av dem verkställda granskningen
av riksgäldskontoret;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

Interpellation ang. domänverkets förvärv
av familjejordbruk

Herr SVANSTRÖM (ep) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Domänverkets fortgående
förvärv av egendomar i bl. a. Kalmar
län har i olika sammanhang uppmärksammats.
Under år 1961 väcktes i riksdagen
flera motioner rörande denna fråga.
I dessa påtalades bl. a. de betydande
överpriser som betalats i förhållande
till gällande taxeringsvärden — i vissa
fall mer än dubbla priser — och framhölls
den oro som yngre jordbrukare, arrendatorer
och andra hyser då de ser
fastighetsvärdena våldsamt stegras och
de drömda möjligheterna att förvärva
jord och skog helt eller delvis omintetgöras
genom domänverkets uppträdande
som köpare. Olustkänslorna på bondehåll
tog sig bl. a. uttryck i motioner till
RLF:s förbundsstämma vari riktades
stark kritik mot tendenserna till ökat
statsinnehav av skogsmark och jordbruk.

De höga priser som betalats av domänverket
synes medföra att flera fastighe -

Fredagen den 12 januari 1962 Nr 2

Interpellation om enhetliga regler för utseende av styrelseledamöter i kommunal

bostadsförmedling

ter i närheten av till kronan sålda områden
nu hembjudes till nämnda köpare.
Sålunda kan det numera förekomma
att av lantbruksnämnden såsom bärkraftiga
betecknade jord- och skogsbruksfastigheter
av familjejordbruks karaktär
förvärvas av domänverket trots lantlantbruksnämndens
avstyrkande. Liknande
oroande iakttagelser rapporteras
från flera områden i södra Sverige.

Bibehållandet av många med berättigad
framtidstro arbetande självägande
brukare av svensk jord och skog har alltid
ansetts ur olika synpunkter värdefullt.
Statsmakterna har på olika sätt slagit
vakt om familjejordbruket med tillhörande
skogsmark och eftersträvat att
äganderätten till detsamma förbehålles
den enskilda sektorn.

Med anledning av det anförda får jag
hemställa om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få framställa följande
fråga:

Anser herr statsrådet att bärkraftiga
familjejordbruk alltjämt i första hand
bör bibehållas i enskild ägo?

Vilka åtgärder är herr statsrådet beredd
att vidtaga för att icke domänverket
skall onödigtvis konkurrera med enskilda
köpare, när det gäller förvärv av
familjejordbruk med tillhörande skog?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation om enhetliga regler för utseende
av styrelseledamöter i kommunal
bostadsförmedling

Herr PETERSON, ERIC, (fp) fick nu
ordet och anförde:

Herr talman! Missförhållandena vid
bostadsförmedlingen i Norrköping har
väckt en betydande uppmärksamhet. Av
ytterligare uppgifter som framkommit i
pressen utgör Norrköping inte något isolerat
fall, utan även på andra orter har
kritik av samma slag framkommit. Det
ligger i sakens natur att det arbete som

bostadsförmedlingarna har att utföra är
ytterligt grannlaga och att missnöje inte
går att undvika. Att man från statsmakternas
sida skulle ingripa på detta område
med lagstiftning i syfte att fastställa
detaljerade regler för bostadsförmedlingarnas
arbete synes enligt min mening
inte böra komma i fråga. Det skulle
med all sannolikhet endast leda till ökad
stelhet och ännu längre väntetider för de
bostadssökande. Förmedlingarnas arbetssätt
bör vederbörande kommun själv
fastställa regler för, så att de kan avvägas
till varierande lokala förutsättningar
och behov samt fungera så snabbt och
smidigt som möjligt. Vi bör rimligen utgå
från att bostadsbristen skall kunna avvecklas
och att bostadsförmedlingarna
därför skall bli obehövliga. Men den omständighet,
som man från statens sida
har anledning att särskilt uppmärksamma
i fråga om bostadsförmedlingarnas
arbetssätt är att medverka till att ökade
garantier skapas för att den bostadssökande
allmänhetens skäliga rätt bevakas.
En väg att gå härvidlag vore att det
så till vida skapades enhetliga regler för
bostadsförmedlingarna i vilka det skulle
krävas att, därest kommun bär eller beslutar
inrätta särskild bostadsförmedling,
i förmedlingens styrelse skulle ingå
ledamöter, minst hälften av samtliga,
som inte hade ekonomiska intressen
i eller annan direkt förbindelse med bostadsbyggnadsföretag
utan blev att anse
som mera obundna företrädare för den
bostadssökande allmänheten. En allmän
regel av sådan innebörd kan knappast
anses onödigt inkräkta på kommunens
självbestämmanderätt. Bostadsförmedlingens
styrelse skulle som hittills är
praxis väljas av fullmäktige. Regeln skulle
skapa ökade garantier för att de bostadsköandes
rätt bevakas. Det borde vara
möjligt att på frivillig väg genom
överenskommelse i stads- och kommunalförbunden
åstadkomma detta. Initiativ
härtill bör tas av vederbörande statsråd.
Skulle mot förmodan inte överenskommelse
härom nås, bör lagstiftning
av angivna innehåll komma i fråga.

Under hänvisning till det anförda får

Nr 2

Fredagen den 12 januari 1962

Interpellation ang. beskattning av traktamentsersättningar

jag anhålla om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få framställa följande fråga:

Vill herr statsrådet medverka till att
enhetliga regler skapas för utseende av
ledamöter i styrelse för kommunal bostadsförmedling
av innehåll, att minst
hälften av ledamöterna inte skall ha
ekonomiska intressen i eller annan direkt
förbindelse med bostadsbyggnadsföretag
utan vara att anse som företrädare
för den bostadssökande allmänheten? På

gjord proposition bifölls herr Eric
Petersons berörda anhållan.

Interpellation ang. beskattning av traktamentsersättningar Ordet

gavs härefter till herr LUNDSTRÖM
(fp), som yttrade:

Herr talman! Reglerna om beskattning
av traktamentsersättningar har sedan
länge visat sig icke fungera helt tillfredsställande.
Från berörda skattskyldigas
sida förekommer ofta klagomål rörande
reglernas utformning och tillämpning.
Traktamentsersättningarna torde
erfarenhetsmässigt också vara det skatteområde
där tvister mellan skattemyndigheterna
och den enskilde ofta förekommer.

De nuvarande reglerna föreskriver
som huvudprincip att traktamentsersättning
utgiven av staten icke är skattepliktig.
Statens traktamentsnormer anses
så avvägda, att de täcker uppkommande
merkostnader. Däremot är traktamentsersättningar
i kommunal eller enskild
tjänst i princip skattepliktiga. Avdrag
medgives i princip endast för styrkta
omkostnader. Därutöver föreskriver
emellertid anvisningarna till kommunalskattelagen
att avdrag för traktamentsersättning
i kommunal eller enskild
tjänst i allmänhet torde böra medgivas
med samma belopp som ersättningen, i
den mån denna inte överstiger vad som
av staten i motsvarande fall anvisas. Genom
denna föreskrift har lagstiftarna
med andra ord sökt skapa den likstäl -

lighet vid skattelagstiftningens tillämpning
i ifrågavarande hänseende som
självfallet måste eftersträvas.

Vid den praktiska tillämpningen har
det emellertid visat sig att likställighetsregeln
icke efterleves. Skattemyndigheterna
har i fråga om traktamentsersättning
i enskild tjänst ansett sig endast
böra medge avdrag för styrkta eller som
skäliga beräknade merkostnader. Detta
gäller i synnerhet i de fall, där traktamentsersättningar
för ett större antal dagar
kommit i fråga. Genom utslag i mål,
som fullföljts till regeringsrätten, synes
denna snäva praxis även ha blivit fastställd
i högsta instans.

I de fall vederbörande skattskyldig innehar
enskild tjänst, där arbetsuppgifterna
är i sak identiska med motsvarande
befattning på den statliga sidan, är
det uppenbart, att denna klart ogynnsammare
skattemässiga behandling av
hans traktamentsersättningar synes honom
orättvis. Det måste därför anses
djupt otillfredsställande, att den s. k. likställighetsregeln
i anvisningarna till
kommunalskattelagen icke visat sig möjlig
att tillämpa på det sätt som avsetts.
Riksdagen har också visat sig medveten
om att nuvarande regler och praxis på
detta område icke är tillfredsställande
och har — år 1956 — begärt en översyn
av ifrågavarande bestämmelser. Riksdagen
framhöll då särskilt att det borde
tagas under övervägande, om man inte
kunde åstadkomma ökad likställighet i
beskattningshänseende mellan de i olika
tjänster utgående traktamentena. Tyvärr
dröjde det ända till mitten av 1959,
innan den begärda utredningen tillsattes
av Kungl. Maj:t. Utredningen —- lönebeskattningsutredningen
— är ännu icke
färdig. I utredningsuppdraget ingår även
andra skattetekniska spörsmål. Traktamentbeskattningsfrågan
borde dock kunna
brytas ut och av utredningen behandlas
med förtur, därest det skulle befinnas
att andra i utredningsuppdraget ingående
frågor riskerar att ytterligare fördröja
utredningsarbetet.

En önskvärd reform borde gå ut på
att söka uppnå en ökad schablonmässig
tillämpning så att de som är anställda

Fredagen den 12 januari 1962

Nr 2

Interpellation ang. beskattning av traktamentsersättningar

i kommunal eller enskild tjänst får sina
traktamentsersättningar undantagna från
beskattning, därest de uppgår till samma
belopp som för befattningshavare i motsvarande
statliga tjänst. Riksdagens uttalande
i samband med begäran om utredning
innefattade önskemål av samma
innebörd. Med hänsyn till frågans
betydelse och till den långa tid som nu
förflutit sedan riksdagen begärde utredning
är det angeläget, att denna slutföres
så att förslag till gynnsammare skatteregler
snarast förelägges riksdagen.

Med hänvisning till vad ovan framhållits,
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet få framställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet medverka till att
pågående utredning rörande reformering
av reglerna för beskattning av traktamentsersättningar
slutföres i sådan tid
att förslag kan föreläggas riksdagen innevarande
år?

Även denna anhållan bifölls.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 1, av herr Elmgren m. fl., om befrielse
från arvsskatt beträffande legat
till internationell hjälpverksamhet;

nr 2, av herr Kronstrand in. fl., angående
förordning om rätt till utjämning
av statlig inkomstskatt å merinkomst i
vissa fall, m. m.;

nr 3, av herr Stefanson m. fl., om utredning
angående avskaffande av punktskatter;
samt

nr 4, av herr Peterson, Eric, och herr
Nyman, angående rabatter för folkpensionärer
m. fl. vid resor på statens järnvägars
och postverkets busslinjer.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och 2 skulle uppföras sist på föredragningslistan
för kammarens nästa
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.29.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Tisdagen den 16 januari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val, som skall förrättas vid detta plenum,
ber jag att få avlämna gemensamma listor.
Listorna har godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen,
och varje lista upptar namn på
så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
därefter ifrågavarande listor, tjugutre
till antalet.

Företogos val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta ledamöter i utrikesutskottet, tio
ledamöter i konstitutionsutskottet, femton
ledamöter i statsutskottet, tio ledamöter
i bevillningsutskottet, åtta ledamöter
i bankoutskottet, åtta ledamöter i
första lagutskottet, åtta ledamöter i andra
lagutskottet, åtta ledamöter i tredje
lagutskottet, tio ledamöter i jordbruksutskottet
och tolv ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.

Sedan de av herr förste vice talmannen
för dessa val avlämnade listorna,
alla försedda med partibeteckningen
»Den gemensamma listan», blivit i tur
och ordning av herr talmannen upplästa
och av kammaren godkända, befanns, att
följande personer, vilkas namn i här
angiven ordning upptagits å respektive
listor, utsetts till

ledamöter i utrikesutskottet:
herr Sandler
» Strand
» Lundström
» Elmgren
» Hagberg
» Ericsson, John
» Bengtson
» Boheman

ledamöter i konstitutionsutskottet:
herr Elmgren
» Damström
fru Segerstedt Wiberg
herr Pettersson, Georg
» Sveningsson
» Andersson, Torsten
» Olsén
» Kronstrand
» Olsson, Erik
» Virgin

ledamöter i statsutskottet:
herr Gillström
» Näsström
» Boman
» Persson, Einar
fröken Andersson
herr Andersson, Birger
» Johansson, Ivar
» Thun

» Andersson, Axel Johannes
» Bergman
» Bergh, Ragnar
» Persson, Fritz
» Jacobsson, Per
» Svensson, Rikard
» Bengtson

ledamöter i bevillningsutskottet:
herr Eriksson, Einar
» Jansson, Erik
» Söderquist
fröken Ranmark
herr Hagberg
» Ericsson, John
» Elofsson, Gustaf
» Carlsson, Oscar
» Stefanson
» Nilsson, Yngve

ledamöter i bankoutskottet:
herr Fahlander
» Geijer, Arne
» Schmidt
» Aspling

» Hansson, Gustaf Henry
» Ståhle

» Larsson, Nils Theodor
» Gorthon

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

ledamöter i första lagutskottet:
herr Ahlkvist
» Nyström
» Hanson, Per-Olof
» Svedberg, Erik
» Arvidson
fröken Mattson
herr Nilsson, Ferdinand
» Alexanderson

ledamöter i andra lagutskottet:
herr Elowsson, Nils
» Svensson, Axel
fru Hamrin-Thorell
» Carlqvist
herr Birke
» Strand
fru Svenson
fröken Nordström

ledamöter i tredje lagutskottet:
herr Lindahl
» Karlsson, Göran
» Osvald
» Kristiansson
» Ohlsson, Ebbe
» Johansson, Knut
» Carlsson, Georg
» Åkesson

ledamöter i jordbruksutskottet:
herr Svedberg, Lage
» Jonsson
» Nord

Näsström, Emil E.

Ledamot av första kammaren

Elmgren, Bengt F.

Ledamot av första kammaren

Jonsson, Jon N.

Ledamot av första kammaren

Persson, V. Einar

Ledamot av första kammaren

Schmidt, Carl S:son

Ledamot av första kammaren

Andersson, M. Axel Johannes

Ledamot av första kammaren

Gillström, Anselm K.

Ledamot av första kammaren

Fahlander, Gustaf R.

Ledamot av första kammaren

Eskilsson, Carl E.

Ledamot av första kammaren

Ohlsson, 0. Ebbe M.

Ledamot av första kammaren

Elofsson, Gustaf S.

Ledamot av första kammaren

Fru Svenson, Gärda S.

Ledamot av första kammaren

herr Andersson, Bertil
» Eskilsson
» Nilsson, Hjalmar
» Hermansson
» Mossberger
» Hansson, Nils
» Svärd

ledamöter i allmänna beredningsutskottet: herr

Anderson, Carl Albert
» Möller
» Nestrup
» Sörlin
» Kaijser
» Söderberg

» Andersson, Axel Emanuel
» Hedström
» Olofsson
» Hellebladh
» Ringaby
» Widén

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning jämte sex suppleanter
för dessa revisorer.

Den av herr förste vice talmannen för
detta val avlämnade listan, som bär partibeteckningen
»Den gemensamma listan»,
hade följande utseende:

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer herrar
Näsström, Jonsson, Schmidt, Gillström,
Eskilsson och Gustaf Elofsson samt till
suppleanter för dem respektive herrar
Elmgren, Einar Persson, Axel Johannes
Andersson, Fahlander och Ebbe Ohlsson
samt fru Svenson.

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr förste vice talmannen avlämnade
lista, som gällde detta val, upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
Sandler

Andersson, Birger

Osvald

Strand

fröken Andersson
Gillström
Sundin
Lundström

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska rådet.

Anställdes val av suppleanter till förut
bestämt antal i de ständiga utskotten,
nämligen åtta suppleanter i utrikesutskottet,
tolv suppleanter i konstitutionsutskottet,
tjugusju suppleanter i
statsutskottet, fjorton suppleanter i bevillningsutskottet,
elva suppleanter i
bankoutskottet, tolv suppleanter i första
lagutskottet, fjorton suppleanter i andra
lagutskottet, tolv suppleanter i tredje lagutskottet,
fjorton suppleanter i jordbruksutskottet
och sjutton suppleanter i
allmänna beredningsutskottet.

given ordning upptagits å respektive
listor, utsetts till

suppleanter i utrikesutskottet:
herr Andersson, Birger
» Pettersson, Georg
» Boman
» Aspling
» Virgin
» Geijer, Arne
» Johansson, Ivar
» Hansson, Nils

suppleanter i konstitutionsutskottet:
herr Anderson, Carl Albert
» Dahl
» Källqvist
» Sörlin
» Enarsson
» Pettersson, Harald
» Aspling
» Hilding
» Karlsson, Göran
» Palm
» Isacson
» Billman

suppleanter i statsutskottet:
fru Wallentheim
herr Söderberg
» Nestrup
» Mårtensson
» Birke

» Petersson, Bertil
» Larsson, Nils Theodor
» Palme
» Edström
» Gustavsson, Bengt
» Svärd

» Larsson, Herbert
» Källqvist
» Persson, Ragnar

» Larsson, Thorsten

fru Myrdal
herr Olsson, Manne
» Kaijser
» Widén
» Sundin
» Virgin
» Carlsson, Eric
» Hanson, Per-Olof
fröken Ljungberg
fru Svenson
herr Peterson, Eric
» Gustafsson, Nils-Eric

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

suppleanter i bevillningsutskottet:
herr Möller
» Wärnberg
» Lundström
» Johansson, Tage

» Jacobsson, Gösta

» Hellebladh
» Sundin
» Wirmark
» Kronstrand
» Wikner
» Nordenson
» Jansson, Paul
» Billman
» Mattsson

suppleanter i bankoutskottet:
herr Larsson, Åke
» Elowsson, Nils
» Stefanson
» Palm
» Nordenson
» Augustsson
» Mattsson
» Dahlberg
» Nyman
» Holmberg
» Svanström

suppleanter i första lagutskottet:
fru Wallentheim
herr Palme
» Hilding
» Wärnberg
» Hernelius
» Wikner
» Svanström
» Geijer, Lennart
fru Segerstedt Wiberg
herr Olsson, Manne
» Jacobsson, Gösta
fröken Nordström

suppleanter i andra lagutskottet:
herr Larsson, Lars
» Magnusson
» Edström
» Berg, Gunnar
» Ivaijser
fru Nilsson
herr Carlsson, Eric
» Dahlberg
» Söderquist
» Enarsson

herr Nyman

» Larsson, Thorsten
» Jacobsson, Per
» Andersson, Axel Emanuel

suppleanter i tredje lagutskottet:
herr Larsson, Åke
» Jansson, Erik
» Alexanderson
» Larsson, Herbert
» Holmberg
» Wirmark
» Olsson, Ernst
» Geijer, Lennart
» Hansson, Nils
» Jansson, Paul
» Schött

» Pettersson, Gunnar

suppleanter i jordbruksutskottet:
herr Berg, Gunnar
» Hedström
» Olofsson
» Kristiansson
» Ringaby
» Magnusson
» Jonasson
» Augustsson
» Pettersson, Gunnar
fru Nilsson
herr Isacson
» Gustafsson, Nils-Eric
» Åkesson
» Pettersson, Harald

suppleanter i allmänna beredningsutskottet:

herr Dahl

» Johansson, Tage
» Nord

» Gustavsson, Bengt
» Schött
» Mårtensson
» Olsson, Ernst
» Petersson, Bertil
fru Hamrin-Thorell
fru Myrdal
herr Enarsson
» Larsson, Lars
» Peterson, Eric
fröken Ljungberg
herr Jonasson
» Pettersson, Gunnar

» Nilsson, Ferdinand

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

I samband med valet av suppleanter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet
samt anmodas låta uppsätta
och till kamrarna ingiva förslag
till den skrivelse i ämnet, som borde
till Konungen avlåtas.

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren valda medlemmarna i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som avsåg detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
Ahlkvist

Pettersson, Georg
Andersson, Axel Johannes
fröken Ranmark
Hernelius
Gei jer, Arne

Nilsson, Jan-Ivan, i Tvärålund
fru Segerstedt Wiberg

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till suppleanter i Nordiska rådet.

På framställning av herr talmannen
beslöts att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av medlemmar
och suppleanter i Nordiska rådet
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag dels till förordnanden
för de valda, dels ock till skrivelse
till Konungen med anmälan om de
förrättade valen.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
månad.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Andersson, Torsten, för tiden
den 16—den 19 innevarande månad

för bevistande av Europarådets rådgivande
församlings session i Strasbourg.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1962 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 3, med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till
lagen den 18 april 1935 (nr 113) med
vissa bestämmelser om arbetsförmedling.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj :ts propositioner: nr

4, angående försäljning av viss kronoegendom;
och

nr 5, angående befrielse i visst fall
från betalningsskyldighet till kronan.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 9, med tillkännagivande,
att Kungl. Maj :t förordnat
statsrådet Rune Hermansson att under
innevarande riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt
§ 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll genom utdrag av protokollet
meddelas vederbörande utskott
samt riksdagens kanslideputerade.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 11, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av hembiträdeslagen den
30 juni 1944 (nr 461).

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 1—3 till bevillningsutskottet
och

motionen nr 4 till allmänna beredningsutskottet.

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
över den år 1961 av dem verkställda
granskningen av statsverket.

Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens revisorers berättelser dels

om den år 1961 av dem verkställda
granskningen av riksbanken,

dels ock om den år 1961 av dem verkställda
granskningen av riksgäldskontoret.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott

dels justitieombudsmannens till innevarande
riksdag avgivna ämbetsberättelse,

dels ock militieombudsmannens vid
innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

6, med förslag till förordning om
skattefrihet för belopp, som utgår på
grund av vissa s. k. riskgarantier;

nr 7, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Grekland för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet;

nr 8, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 27 oktober
1953 mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Danmark angående handräckning
i skatteärenden;

nr 13, angående godkännande av avta]
mellan Sverige och Republiken Sydafrika
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap; nr

14, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370);

nr 15, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna

konferens år 1961 vid dess fyrtiofemte
sammanträde fattade beslut;

nr 16, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten
att förvärva jordbruksfastighet (jordförvärvslagen)
;

nr 17, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; nr

18, angående bemyndigande för
Kungl. Maj :t att besluta i fråga om vissa
postavgifter;

nr 20, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål; och

nr 21, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och
herrar vice talmän i riksdagens
första kammare samt de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta befattningshavare
hos kammaren, den
12 januari 1962.

Till en början beslöto herrar deputerade,
att kanslitjänstemännen skulle tills
vidare utgöras av en notarie, tre förste
stenografer, tolv stenografer, en förste
kanslist samt fem kanslister, därav en
tillika registrator och två kansliskrivare.

Herrar deputerade antogo för tjänstgöring
tills vidare såsom

notarie (stomnotarie):

Gemert, Solveig, fru;

förste stenografer:

Stäckig, Sven, redaktör,

Hedelius, Erik, f. d. kammarrättsråd,
och

Ekman, Ernst L., redaktör;

stenografer:

Julin, Gösta, redaktör,

Eriksson, Arnold, fil. kand.,

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Grass, Nils, förste kanslisekreterare,
Lagerström, Lennart, biträdande direktör,

Nilsson, Lars, pol. mag. matematiker,
Elfner, Tord, e. o. förste byråsekreterare,

Wickberg, Sven, fil. mag.,

Gunnarson, Bengt, jur. kand.,
Sköldvall, Johnny, t. f. förste kanslisekreterare,

Svahnström, Bertil, redaktör,
Holmberg, Bo, och
Löfling, Arne, fil. stud;

förste kanslist:

Stenwall, Wilhelm, byråsekreterare;

kanslist, tillika registrator:

af Petersens, Fritz, förste kanslisekreterare; kanslister: von

Krusenstjerna, Gunnar, t. f. förste
kanslisekreterare, och
Ovegård, Lars, byrådirektör;

kanslister (kansliskrivare):

Stark, Lilian, fru, och
Bock, Ingeborg, fru.

Det skulle antecknas, att fru Gemert,
af Petersens och fru Bock redan den 1,
Stenwall den 7, fru Stark den 8, von
Krusenstjerna den 9 samt Stäckig och
Sköldvall den 10 innevarande januari
på särskild anmodan inträtt i tjänstgöring
hos kammaren.

Det skulle åligga den sålunda antagna
personalen att vid behov och i den mån
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

Reservstenograf skulle tillsättas efter
det stenografprov hållits den 15 innevarande
januari månad.

År och dag som ovan.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Interpellation ang. rätt för änka att i
vissa fall erhålla befrielse från pensionsavgift Herr

LARSSON, LARS, (s) erhöll på
begäran ordet och anförde:

Herr talman! Vid utformandet av
familjepensioneringen inom folkpensionen,
vilken lag trädde i kraft den 1 juli
1960, gjordes alla pensionsfall efter reformens
ikraftträdande oberoende av inkomstprövning,
under det att inkomstprövningen
bibehölls för dem som blivit
änkor tidigare.

Som en konsekvens av att inkomstprövningen
slopades ändrades även reglerna
för erläggande av pensionsavgifter.
Den som uppbär änkepension är, oavsett
pensionen är inkomstprövad eller icke
inkomstprövad, skyldig att i fortsättningen
erlägga pensionsavgift, vilken f. n. utgår
med 4 % på den till statlig beskattning
taxerade inkomsten.

Mot motivet till denna förändring kan
knappast några större invändningar resas.
Om man betänker att utöver en icke
inkomstprövad änkepension, i fortsättningen
även familjepension från ATP
kommer att utgå till de änkepensionsberättigade,
då har som regel vederbörande
ekonomisk bärkraft nog för att
kunna erlägga en avgift till sin egen ålderspensionering.

Vad som emellertid saknas är en författningsenlig
möjlighet att befria dem
från skyldighet att erlägga pensionsavgift,
som uppenbart saknar ekonomiska
möjligheter därtill. Till den gruppen är
att hänföra de änkor till vilka utgår en
inkomstprövad familjepension. De har tidigare
varit befriade från pensionsavgift
men fr. o. in. 1961 års taxering författningsenligt
debiterats sådan.

Då pensionen under år 1961 utgick
med 2 800 kronor, betyder det för dem,
som inga andra inkomster har, en avgift
på ca 100 kronor vid 1962 års taxering.
Om vederbörande dessutom kunnat skaffa
sig någon inkomst upp till de 1 000
kronor, då reduceringen av pensionsbeloppet
sätter in, så kommer självfallet
den inkomsten också att påverka storleken
av pensionsavgiften.

Det är sålunda människor under myc -

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

Interpellation om viss återbetalning av avgift vid försenad skatteinbetalning

ket blygsamma ekonomiska villkor som
nu påförts avgifter från vilka de tidigare
varit befriade. En person som däremot
uppbär invalid- eller ålderspension i
samma storlek och dessutom kan lia en
inkomst, så att den totalt något överstiger
de belopp jag förut nämnt, erhåller som
regel fullständig skattebefrielse, genom
att taxeringsmyndigheterna har möjlighet
att bevilja extra ortsavdrag till dem
som har nedsatt skatteförmåga.

Pensionsavgiften är emellertid att hänföra
till socialförsäkringsavgifterna, och
varken taxeringsmyndigheterna eller
den lokala skattemyndigheten kan f. n.
göra något för att befria den skattskyldige
från att erlägga avgiften, även om ekonomiska
skäl talar därför. Den enda
möjlighet som torde finnas för att få
pensionsavgiften avskriven är att man
konstaterat att några utmätningsbara tillgångar
hos vederbörande icke finnes.

Enligt min mening kan det ifrågasättas
om avsikten med de förändringar som
vidtogs 1960 i fråga om skyldighet att erlägga
pensionsavgift var avsedda att ge
denna effekt. Bakom beslutet låg, som jag
tidigare nämnt, snarast insikten om att
en icke inkomstprövad förmån icke generellt
borde befria från skyldighet att
erlägga vissa andra avgifter.

För att komma till rätta med detta problem,
som visserligen har begränsad omfattning,
men berör människor med ringa
ekonomisk bärkraft, finns såvitt jag kan
se två möjligheter att välja på.

Dels kan man höja inkomstgränsen för
erläggande av socialförsäkringsavgifter,
varvid dock alla inkomsttagare komme
att beredas en förmån, dels kan man
också ta fasta på vad socialförsäkringskommittén
i ett par sammanhang framhållit,
nämligen att pensionsavgiften
knappast längre är att anse som en renodlad
försäkringsavgift, utan mera som
en specialskatt.

Accepterar man denna synpunkt, borde
det vara möjligt att genom ganska
enkla förändringar i gällande författningar
och utan att gripa in i kommande
lösningar av hur socialförsäkringarna
skall finansieras hänföra även pensionsavgiften
till de skatter där taxeringsmyn -

digheterna efter prövning i varje särskilt
fall kunde medge befrielse.

Med anledning av det nu anförda anhåller
jag om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande
fråga: Är finansministern villig att medverka
till en förändring av reglerna för
debitering av pensionsavgift dithän att
befrielse kan medgivas den vars huvudsakliga
inkomst utgöres av änkepension
inom folkpensioneringen och därest så
erfordras beredd att snarast förelägga
riksdagen beslut därom.

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation om viss återbetalning av

avgift vid försenad skatteinbetalning

Ordet lämnades på begäran till herr
SCHÖTT (h), som yttrade:

Herr talman! Sjätte och sista uppbördsterminen
för erläggande av preliminär
skatt för år 1961 utlöpte med lördagen
den 13 januari.

I den minneslista för januari månad,
som återfinnes på den allmänt förekommande
bordsalmanackan, läses emellertid
följande: »Under tiden fn o. m. den 8
t. o. m. den 15 äger uppbörd av skatt rum,
varvid till betalning förfallande skatt
skall inbetalas å fast postanstalt inom riket
eller i viss penninginrättning ...»

Almanackan, som är utgiven med
Vetenskapsakademiens uteslutande privilegium,
har här tyvärr lämnat en felaktig
upplysning: att skatt skulle kunna erläggas
t. o. m. den 15 i stället för rätteligen
t. o. m. den 13.

Härigenom har vissa skattskyldiga,
vilkas antal givetvis är svårt att beräkna,
kommit att erlägga sin skatt för sent,
varför de drabbats av den extra avgift,
som omnämnes i 54 § uppbördsförordningen
och som erlägges vid inbetalning
efter uppbördsterminen och senast den
18 i samma månad som denna.

Enligt sista stycket i nämnda paragraf
må länsstyrelse, då särskilda omständig -

Nr 2

Tisdagen den 16 januari 1962

Interpellation ang. översyn av bidragsbestämmelserna för skogliga samverkansom -

raden i lappmarkerna
heter därtill föranleder, förordna om återbetalning,
helt eller delvis, av ifrågavarande
avgift.

Då i föreliggande fall de skattskyldiga
blivit vilseledda genom en uppgift, som
av dem uppfattats som auktoritativ, synes
av billighetsskäl fullständig återbetalning
av nämnda avgift böra medges.

Av praktiska skäl synes central anvisning
till länsstyrelserna härom böra
meddelas.

Under åberopande av det anförda anhåller
jag härmed om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet få framställa följande
fråga:

Vill herr statsrådet medverka till att
de skattskyldiga som genom felaktig uppgift
i almanackans minneslista kommit
att erlägga sin skatt först den 15 i stället
för rätteligen senast den 13 januari erhåller
fullständig återbetalning av i 54 §
uppbördsförordningen omnämnd avgift?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Interpellation ang. översyn av bidragsbestämmelserna
för skogliga samverkansområden
i lappmarkerna

Herr OLOFSSON (fp) fick nu ordet
och anförde:

Herr talman! I motioner till förra årets
riksdag föreslogs, att riksdagen skulle besluta
att av det anslag som anvisats för
nästa budgetår till åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland en viss de!
måtte få disponeras för nybildning av
s. k. samverkansområden i lappmarkerna.
Detta skulle ske efter prövning i
skogsstyrelsen. I jordbruksutskottets utlåtande
nr 32 framhölls följande:

»Behovet av fortsatta åtgärder inom
de redan bildade skogsvårdsområdena
i lappmarkerna är såsom framgår av de
i ämnet väckta motionerna stort. Med
hänsyn till att ett påskyndande av ifrågavarande
i stor utsträckning redan färdigplanerade
skogsvårdsåtgärder fram -

står som betydelsefullt såväl för markägarna
som för skogsbruket över huvud
i berörda trakter, vill utskottet i anledning
av de motionsvis framförda förslagen
förorda, att under posten till bidrag
till skogsvårdsområdena i lappmarkerna
m. m. för nästa budgetår beräknas ett
belopp av 2 300 000 kronor.»

Utskottet ansåg emellertid bl. a., att en
översyn borde ske i syfte att erhålla en
på för skogsbruket mera tidsenliga och
rationella normer inriktad anpassning
av vederbörande författningsföreskrifter.
Härvid avses bl. a. att för lappmarkerna
införa liknande regler för skogsvårdsområdena
(eller s. k. samverkansområden)
som gäller för övriga delar av landet.
I avvaktan härpå ansåg utskottet, att
det tillstyrkta beloppet icke skulle få
disponeras för bidragsgivning till nybildning
av skogsvårdsområden i lappmarkerna
enligt nu gällande regler.

I skogsstyrelsens petita föreslås, att
för nästkommande budgetår ett försöksanslag
på 1,5 milj. kr. bör beviljas till
samverkansområden enligt de nya bestämmelser,
som kommer att föreslås av
den begärda utredningen.

Kungl. Maj:t har emellertid för sin del
inte velat bifalla skogsstyrelsens förslag
på detta område utan menar, att bidragsgivningen
till nya samverkansområden
bör anstå i avvaktan på den i statsverkspropositionen
annonserade utredningen.

Med hänvisning till det ovan anförda
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få rikta följande frågor:

1. När väntas den i statsverkspropositionen
Bil. 11 meddelade utredningen angående
översyn av bidragsbestämmelserna
för samverkansområden på det skogliga
området i lappmarkerna bli tillsatt?

2. När beräknar herr statsrådet att de
nya bestämmelserna, som denna utredning
har till uppgift att utarbeta, kommer
att kunna tillämpas?

På gjord proposition bifölls herr
Olofssons berörda anhållan.

Tisdagen den 16 januari 1962

Nr 2

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 5, av herr Andersson, Axel Emanuel,
om befrielse från allmän varuskatt
för begagnade traktorer;

nr 6, av herr Jonasson, om beredande
av viss tid för avveckling av skogskonto
i dödsbo med en delägare;

nr 7, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
och herr Olsson, Ernst, angående vissa
ändrade bestämmelser om familjebidrag
till värnpliktiga som driver näring eller
rörelse;

nr 8, av herr Sundin, om auktorisering
av bilförsäljare;

nr 9, av herr Jonasson och herr Carlsson,
Eric, om högsta tillåtna spänningsvariationer
vid eldistribution; samt

nr 10, av herr Sundin, om införande
av interimistiska körkort.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan
för morgondagens sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.36.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Nr 2

Onsdagen den 17 januari 1962

Onsdagen den 17 januari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 11 innevarande
månad.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts propositioner: nr

6, med förslag till förordning om
skattefrihet för belopp, som utgår på
grund av vissa s. k. riskgarantier;

nr 7, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Grekland för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet;

nr 8, angående godkännande av tillläggsavtal
till avtalet den 27 oktober
1953 mellan Konungariket Sverige och
Konungariket Danmark angående handräckning
i skatteärenden;

nr 13, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Republiken Sydafrika
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap;
samt

nr 14, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 30 § 3 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370).

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
propositioner:

nr 15, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1961 vid dess fyrtiofemte
sammanträde fattade beslut; och

nr 16, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 3 juni
1955 (nr 272) om inskränkning i rätten

att förvärva jordbruksfastighet (jordförvär
vslagen).

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 17,
angående fortsatt disposition av vissa
äldre anslag inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 18, angående bemyndigande för
Kungl. Maj :t att besluta i fråga om vissa
postavgifter.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 20, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952
(nr 98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr 21,
angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 5 och 6 till bevillningsutskottet
samt

motionerna nr 7—10 till behandling
av lagutskott.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj:ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 25, angående fortsatt disposition av
visst äldre reservationsanslag inom handelsdepartementets
verksamhetsområde.

Nr 2

Onsdagen den 17 januari 1962

Interpellation om fortsatta försök i kariesbekämpande
syfte med tillsättning av
fluor i vattenledningsvatten

Herr EDSTRÖM (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Gammal erfarenhet har
lärt oss att i kampen mot sjukdom och
ohälsa profylax alltid är effektivare och
billigare än terapi. Detta gäller särskilt
de s. k. folksjukdomarna. Tuberkulosens
tillbakagång är senaste exemplet på sådan
framgångsrik profylax.

Vår för närvarande mest utbredda folksjukdom
är tandrötan eller karies. Grundorsakerna
till densamma är icke helt
klarlagda. Så mycket torde man på vetenskapens
nuvarande ståndpunkt kunna
säga, att väsentligt bidragande orsak
är att våra kostvanor är olämpliga. En
väg till minskad sjukdomsfrekvens vore
att ändra svenska folkets kostvanor. Det
är dock en synnerligen praktiskt svårframkomlig
väg.

En annan väg har anvisats därigenom
att man funnit att kariesfrekvensen i sådana
samhällen, där dricksvattnet innehåller
fluor i viss koncentration, är betydligt
mindre än i övrigt. Sådana samhällen
i vårt land är t. ex. Simrishamn
och Åstorp, där dricksvattnet normalt innehåller
1,2 mg fluor per liter vatten. Frekvensen
av karies är där ungefär hälften
mot den i Skåne för övrigt vanliga.
Liknande erfarenhet föreligger från
andra länder, och WHO har efter undersökning
av en expertkommission föreslagit
just denna koncentration 1,2 mg
fluor per liter vatten såsom lämplig för
förebyggande av karies utan att den därför
skulle på annat sätt medföra risk eller
olägenhet ur hälsosynpunkt.

Sedan ungefär 10 år tillbaka har ungefär
hälften av Norrköpings befolkning
druckit vattenledningsvatten, tillsatt med
fluor i ovannämnd koncentration. Stadens
hälsovårdsnämnd har på detta sätt
velat undersöka om sådan fluoridering
skulle kunna sänka kariesfrekvensen.
Undersökningen har skett efter medicinalstyrelsens
prövning och godkännande.
Att döma av de första resultat som nyligen
publicerats har en avsevärd sänkning
av kariesfrekvensen uppnåtts.

Motståndare till försöken har dock ej
saknats. Hälsofrämjandets lokalavdelning
i Norrköping har nyligen i ett mål, behandlat
av regeringsrätten, getts rätt, när
det krävt att fluorideringen skulle upphöra.
Ärendet har återförvisats till vederbörande
länsstyrelse för förnyad
prövning. Det är nämligen denna styrelse
som officiellt givit sitt tillstånd till
proven.

Regeringsrätten har fattat sitt beslut
med utgångspunkt från hälsovårdsstadgan
och ansett att tillsatsen av fluor i
detta fall icke skett för att rena vattnet
eller eljest göra det lämpligt som drickseller
hushålls va t ten. Rätten har även
funnit att det icke kan uteslutas att
fluorideringen ur hälsosynpunkt kan
medföra risker eller olägenheter. Medicinalstyrelsen
har emellertid icke hörts
och det är huvudsakligen ur juridisk
synpunkt som man prövat fallet.

Nu har ju även andra vägar för fluorbehandling
av tänderna försökts. »Operation
mugg» kallas den fluorbehandling
som skolbarnen i vissa delar av Göteborg
sedan en tid får som profylax mot
karies. Ett par gånger i månaden får eleverna
skölja sina tänder i en fluorlösning.
Sådan väg är naturligtvis även framkomlig,
men den är dels betydligt dyrbarare,
dels kan den aldrig komma att
omfatta mer än en begränsad del av befolkningen.
Fluorideringen av vattenledningsvattnet
till lämplig koncentration,
som enligt samstämmig medicinsk expertis
icke medför risker eller olägenheter,
synes därför vara betydligt mer
rationellt och för samhället angeläget.

Med anledning därav anhålles om kammarens
tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet få
rikta följande interpellation:

Är herr statsrådet villig att medverka
till att sådan ändring av hälsovårdsstadgan
snarast kommer till stånd att fortsatta
försök med fluoridering av vattenledningsvatten
i lämplig koncentration
för att minska kariesfrekvensen efter
medicinalstyrelsens godkännande
blir lagligt tillåtliga?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Nr 2

Onsdagen den 17 januari 1962

Anmäldes ocli bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 11, av herr Bergh, Ragnar, m. fl.,
om det framtida skolbyggandet;

nr 12, av herrar Kållqvist och Widén,
om statsbidrag till kostnader för vissa
disciplinfrämjande åtgärder samt för organiserad
läxhjälp på försöksskolans
högstadium;

nr 13, av fröken Ljungberg och herr
Bergh, Ragnar, om partiell tjänstledighet
samt deltidstjänstgöring för folk- och
småskollärare, m. m.;

nr 14, av fru Segerstedt Wiberg, om
de tekniska läroverkens lärarförsörjning; nr

15, av herr Lundström in. fl., om
åtgärder för tillgodoseende av personalbehovet
inom de sociala och medicinska
vårdområdena;

nr 16, av fröken Ljungberg in. fl., om
inrättande av särskilda studentprästbefattningar,
m. in.;

nr 17, av herr Bengtson in. fl., angående
omläggning av den allmänna varuskatten
från detaljliandelsledet till partihandels-
eller fabrikationsledet, m. m.;

nr 18, av herr Bengtson m. fl., angående
förordning om rätt till utjämning
av statlig inkomstskatt å merinkomst i
vissa fall, m. m.;

nr 19, av herr Bengtson m. fl., om åtgärder
för stimulans av näringslivets utveckling
och differentiering i avfolkningsregionerna; nr

20, av herr Elofsson, Gustaf, in. fl.,
om visst ökat statligt stöd för den svenska
tobaksnäringen;

nr 21, av herr Gustafsson, Nils-Eric,
och herr Sundin, om möjlighet att överföra
skogskonto på ny fastighetsägare i
vissa fall;

nr 22, av herr Jonasson in. fl., om
prövning i särskild ordning av frågan
om värdeminskningsavdrag för byggnad; nr

23, av herr Mattsson, om stimulans
av det personliga sparandet;

nr 24, av herr Palm och herr Johans -

son, Knut, om bidrag till riksdagsledamöters
studieresor i utlandet;

nr 25, av herrar Lager och öhman,
om utredning för åstadkommande av en
ny aktiebolagslag;

nr 26, av herrar Lager och öhman,
om utredning för genomförande av fyrtio
timmars arbetsvecka senast år 1967;

nr 27, av herrar Lager och öhman,
om skydd för anställda mot uppsägning
och permittering;

nr 28, av herr Lundström m. fl., angående
likalönsprincipen, m. m.;

nr 29, av herr Lundström m. fl., angående
likalönsprincipens genomförande
inom statsförvaltnigen;

nr 30, av herr Mårtensson, om bestämmelser
rörande tillstånd att förändra
vattnets kemiska beskaffenhet i allmän
vattenledning;

nr 31, av herr Osvald m. fl., om bestämmelser
som medgiver tillsättande av
fluor till dricksvatten;

nr 32, av herr Jonasson, om översyn
av lagstiftningen beräffande köp av
skog på rot;

nr 33, av herr Mårtensson, angående
utredning om införande av obligatorisk
salmonellakontroll i större höns- och
kycklingfarmer;

nr 34, av herr Kållqvist, om utredning
rörande utbildningsfrågor inom teaterns,
filmens, radions och televisionens områden; nr

35, av fröken Nordström m. fl., om
vissa åtgärder i syfte att beakta de rörelsehindrades
problem;

nr 36, av herr Pettersson, Harald,
m. fl., om utredning rörande behovet av
natur- och fritidsreservat, m. m.; samt
nr 37, av herrar öhman och Lager,
om utbyggnad och effektivisering av industrihälsovården.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.13.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

6200 78