Fredagen den 10 januari (Riksdagens protokoll 1969:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

Nr 1

ANDRA KAMMAREN

1969

10—15 januari

Debatter m. m.

Fredagen den 10 januari

Sid.

Ålderspresidentens hälsningsanförande........................... 5

Anföranden av ålderspresidenten och talmannen efter talmansvalen.. 11

Meddelande ang. sammanträdestider, m. m....................... 12

Måndagen den 13 januari

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande................... 13

Tisdagen den 14 januari

Interpellationer av:

herr Eriksson i Bäckmora (ep) ang. upprustning av vägnätet i

Gävleborgs län............................................ 16

fru Holmberg (s) ang. förbättring av kommunikationerna inom glesbygdskommuner.
........................................... 16

herr Wiklund i Stockholm (fp) ang. åtgärder för att tillgodose det
sociala omvårdnadsbehov som de s. k. julaktionerna i vissa tätorter
aktualiserat.......................................... 17

herr Persson i Skänninge (s) ang. information om de ekonomiska

konsekvenserna vid förtida uttag av pension, m. m............ 19

herr Ahlmark (fp) ang. handelsförbindelserna med Portugal, m. m. 19
herr Hermansson (vpk) ang. politisk asyl för amerikanska desertörer

och värnpliktsvägrare...................................... 21

herr Larsson i Umeå (fp) ang. viss reducering av extra skatteutjämningsbidrag
till kommuner.............................. 22

Meddelande om enkla frågor av:

herr Svenning (s) ang. vanhävdslag för hyresfastigheter.......... 24

1 —• Andra kammarens protokoll 1969. Nr 1

Nr 1

Innehåll

Sid.

lierr Fridolfsson i Stockholm (m) ang. åtgärder för att förhindra

skändning av nationell symbol.............................. ^

fru Hörnlund (s) ang. placeringen av kommunala medel som industrilån
...................................................... 24

herr Henningsson (s) ang. medgivande av kommunalt organ vid uppsägning
av hyresavtal...................................... 24

herr Romanus (fp) ang. daghemsplatser för barn till studerande vid

universitet och högskolor................................... 24

herr Sjöholm (fp) ang. planerad förläggning av parkeringshus till sjukhusområde.
............................................... 24

herr Ahlmark (fp) ang. en konferens mellan länderna vid Östersjön

om gemensamma regler m. m. för tankbåtar för olja........... 24

herr Henningsson (s) ang. servitut för väg...................... 24

herr Petersson i Gäddvik (m) ang. tillsättandet av överläkartjänster 24

Onsdagen den 15 januari

Interpellationer av:

herr Yigelsbo (ep) ang. förfarandet vid fastställande och utbetalning

av markersättning i naturvårdsärenden....................... 33

herr Vigelsbo (ep) ang. försvarets lagerlokaler................... 35

herr Bergqvist (s) ang. aktievinstbeskattningens verkningar....... 36

herr Börjesson i Falköping (ep) ang. statliga bidrag för restaurering

av kyrkor................................................ 37

herr Andersson i Billingsfors (s) ang. postbefordran inom norra

Dalsland................................................. 37

Meddelande om enkla frågor av:

herr Jönsson i Ingemarsgården (fp) ang. det särskilda stödet åt äldre

arbetslösa................................................ 40

herr Jönsson i Ingemarsgården (fp) ang. åtgärder för att bereda vissa

utländska läkare tjänstgöring i svensk sjukvård............... 40

herr Björk i Påarp (s) ang. förfarandet vid återkallande av körkort 40
herr Yigelsbo (ep) ang. järnvägsförbindelserna i regioner med tillgång
till flygfält........................................... 40

herr Nilsson i Agnäs (m) ang. tidpunkten för avlämnande av proposition
om det särskilda stödet för rennäringens rationalisering 40

Innehåll

Nr 1

Sid.

Samtliga avgjorda ärenden

Fredagen den 10 januari

Val av talman och vice talmän.................................. It

» » sekreterare............................................. 12

Tisdagen den 14 januari

Val av talmanskonferens....................................... 15

» » kanslideputerade........................................ 15

» » kanslitillsättare......................................... 15

Onsdagen den 15 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten......................... 25

» » statsrevisorer med suppleanter............................ 26

» » ledamöter i riksdagens lönedelegation..................... 27

» » ledamöter och suppleanter i riksdagens krigsdelegation....... 27

» » medlemmar i Nordiska rådet............................. 28

i) » suppleanter i de ständiga utskotten........................ 29

» » suppleanter i riksdagens lönedelegation.................... 31

» » suppleanter i Nordiska rådet............................. 31

■ • !''?

Fredagen den 10 januari 1969

Nr 1

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 rikdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.

Fredagen den 10 januari

Kl. 11.00

§ 1

HälsningsanfÖrande

Sammanträdet öppnades av representanten
för Stockholms stad herr ERLANDER
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande ord:

Ärade kammarledamöter! I enlighet
med riksdagsordningens bestämmelser
har jag att hälsa er välkomna till 1969
års riksdagsarbete. Jag vill särskilt uttrycka
den förhoppningen, att de många
nya ledamöterna — inte mindre än 63
—- skall finna arbetet i denna kammare
stimulerande och meningsfullt.

Efterkrigstidens erfarenheter har lärt
oss att riksdagen kan genom sina beslut
skapa förutsättningar för ökad trygghet,
full sysselsättning och vidgad jämlikhet
för medborgarna.

Den i allt snabbare takt skeende omvandlingsprocessen
i vårt samhälle ställer
ständigt ökade krav på samhällelig
aktivitet. Vi möter en mängd problem,
vilkas lösande kräver en anspänning
av nationens krafter, överläggningarna
och besluten i denna riksdag kommer
att avgöra huruvida denna kraftsamling
kommer till stånd.

Riksdagens viktiga arbete sker mot
bakgrunden av ett internationellt läge
som Olof Lagercrantz sökt teckna i sina
i slutet av förra året utgivna betraktelser.
De ger en nästan förlamande bild
av en söndersliten värld i färd med att
förbereda sin egen undergång.

Det innebär föga tröst att vi upplevde
liknande situationer under 1930-talet med det spanska inbördeskriget

som parallell till dagens Vietnam. Ur
1930-talets tragedier växte världskrigets
katastrof fram.

Den utvecklingen får inte upprepas.
Vissa skillnader mellan 1930-talet och
nuet ger anledning till hopp. I all sin
bräcklighet är Förenta Nationerna ett
bättre fredsinstrument än det gamla Nationernas
Förbund. Det ger de små folken
en möjlighet att påverka utvecklingen.

En annan positiv tillgång är att medvetandet
om lägets allvar är mycket mera
utbrett nu. Det finns en växande insikt
om att de sociala klyftorna utgör
direkta hot mot freden. Kampen mot
världsnöden har blivit en angelägenhet
av högsta vikt inte minst för dagens
unga.

Detta engagemang är så starkt, att det
tar över det lilla landets benägenhet att
betrakta sig självt som maktlöst. Kanske
det t. o. in. är så, att det lilla landet har
lättare att minska motsättningarna inom
de egna gränserna. Det pålägger oss ett
speciellt ansvar.

Vår strävan att skapa möjligheter att
avskaffa sociala och ekonomiska brister
förutsätter att vi har en god ekonomisk
ställning. Alla de nordiska länderna har
kunnat glädja sig åt en snabb utveckling
från fattigdom till högt utvecklade
industriländer. Vi tror att en fortsatt
utveckling kommer att befrämjas, om vi
utnyttjar Nordens ekonomiska krafter
på ett vettigt sätt genom ett vidgat ekonomiskt
samarbete.

Vi vågar därför uttrycka den förhoppningen,
att de nu pågående nordiska för -

1* — Andra kammarens protokoll 1969. Nr 1

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

handlingarna skall leda till ett lyckosamt
resultat.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

§ 2

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
av honom till erforderligt antal för tillfället
antagen; och blev dessa åtgärder
på framställd proposition av kammaren
godkända.

§ 3

Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: DEPARTEMENTSPROTOKOLL 3.

1.1969

Granskning av fullmakter för ledamöter
av riksdagens andra kammare

Till justitiedepartementet har inkommit
fullmakter för de 233 ledamöter av
riksdagens andra kammare som utsetts
vid allmänna val i september 1968.

Kungl. Maj:t har denna dag förordnat
att granskningen av fullmakterna
skall företas inför statsrådet Lennart
Geijer.

Granskning av fullmakterna företas
enligt § 32 riksdagsordningen.

Av fullmäktige i riksbanken är herrar
Åsbrink, Wärnberg och Nilsson närvarande
vid granskningen och av fullmäktige
i riksgäldskontoret herrar
Strand, Johansson och Östman.

Någon anmärkning framställs ej mot
fullmakterna.

Protokoll över granskningen och förteckning
över de granskade fullmakterna
skall tillsammans med fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

Enligt uppdrag
Margit Hirén

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

över ledamöter av riksdagens andra
kammare enligt fullmakter som granskats
inför statsrådet Lennart Geijer den
3 januari 1969

Stockholms stad

1 Statsministern Tage Erlander

2 Ministern för utrikes ärendena

Torsten Nilsson

3 Riksdagsmannen Rertil Ohlin

4 Partiordföranden Yngve Holmberg

5 Riksdagsledamoten Nancy Eriks son 6

Statsrådet Olof Palme

7 Riksdagsmannen Per Ahlmark

8 Direktören Gösta Bohman

9 Statsrådet Hans Gustafsson

10 Riksdagsmannen Bengt Sjönell

11 Riksdagsmannen Hans Hagnell

12 Radioproducenten Kerstin Anér

13 Förbundsdirektören Astrid Kris tensson 14

Sekreteraren Gertrud Blixt-Sigurd sen 15

Riksdagsmannen Carl-Henrik Her mansson 16

Riksdagsmannen Oskar Lindkvist

17 Riksdagsmannen Daniel Wiklund

18 Sekreteraren Mats Hellström

19 Fabrikören Filip Fridolfsson

20 Chefredaktören Bertil Zachrisson

21 Departementssekreteraren Anita

Gradin

22 Riksdagsmannen Ola Ullsten

Stockholms län landstingskommun

23 Direktören Essen Lindahl

24 Fru Anna-Lisa Lewén-Eliasson

25 Riksdagsledamoten Cecilia Nettel brandt 26

Utbildningschefen Alf Wennerfors

27 Statssekreteraren Ingvar Carlsson

28 Riksdagsmannen Erik Grebäck

29 Småbrukaren Folke Trana

30 Riksdagsmannen Ingemar Munde bo 31

Byggnadsarbetaren Allan Åkerlind

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

32 Smidesmästaren Bror E. Nyström

33 Universitetslektorn Lars Gustafs son

j:r

34 Författaren Per Olof Sundman

35 Informationschefen Gabriel Ro manus 36

Studieombudsmannen Lennart An dersson 37

Fru Britt Mogård

38 Organisationssekreteraren Ivar

Nordberg

39 Kontoristen Lilly Bergander

40 Skoldirektören Karl-Erik Ström berg 41

Docenten Staffan Burenstam Lin der Uppsala

lön

42 Riksdagsmannen John Lundberg i

Uppsala

43 Fil. lic. Arne Gadd i Uppsala

44 Professorn Sten Wahlund i Upp sala 45

överlantmätaren Erik Tobé i Upp sala 46

Sekreteraren Birgitta Dahl i Upp sala 47

Läroverksadjunkten Blenda Ljung berg

i Uppsala

Södermanlands län

48 Statsrådet Svante Lundkvist

49 Riksdagsledamoten Ingrid Lud vigsson

i Torshälla

50 Riksdagsmannen Sven Zetterström

i Oxelösund

51 Riksdagsmannen Sven Wedén i

Eskilstuna

52 Riksdagsmannen Tage Sundkvist,

Baggetorps gård i Katrineholm

53 Chefredaktören Olle Svensson i

Eskilstuna

54 Riksdagsmannen Carl Eric Hedin

i Kärrboda, Nyköping

Östergötlands län

55 Riksdagsmannen Sven Persson i

Skänninge

56 Riksdagsledamoten Astrid Berge gren

i Norrköping

57 Riksdagsmannen Lars Henrikson i

Linköping

58 Landstingsmannen Åke Polstam i

Linköping

59 Direktören Gunnar Ericsson i Åt vidaberg 60

Riksdagsledamoten Karin Wetter ström

i Linköping

61 Riksdagsmannen Rune Johansson

i Norrköping

62 Riksdagsmannen Oscar Franzén i

Motala

63 Landstingsmannen Erik Glimnér i

Berglund, Arkösund

64 Folkskolläraren Ingemar Leander

i Grytgöl

65 Riksdagsmannen Sigvard Rimås i

Medevi

Jönköpings län

66 Metallarbetaren Nils Oskar Harald

Almgren i Norrahammar

67 Pastorn Sven Anton Bertil Jo hansson

i Skärstad, Huskvarna

68 Affärsbiträdet Iris Sylvia Amanda

Ekroth i Huskvarna

69 Direktören Carl-Wilhelm Lothi gius

i Gränna

70 Chefredaktören Rickard Yngve

Hamrin i Jönköping

71 Fabrikören Karl Artur Rask i Bre daryd 72

Lantbrukaren Sven Arne Erling

Magnusson i Nennesholm, Reftele 73

Redaktören Åke Erik Georg Gus tavsson

i Nässjö

74 Förbundsordföranden Anders Per Arne

Björck i Nässjö

Kronobergs län

75 Statsrådet Rune B. Johansson

76 Riksdagsmannen Rune Gustavsson

i Alvesta

77 Riksdagsmannen Bengt Fagerlund

i Kosta

78 Bruksdisponenten Erik Hovham mar

i Lindshammar

79 Riksdagsmannen Bertil Johansson

i Holstorp, Växjö

100

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

Kalmar län

Riksdagsmannen Stig Alemyr i
Yimmerby

Ombudsmannen Bernt Nilsson i
Kalmar

Riksdagsmannen Anders Dahlgren
i Bäckaskog, Valdemarsvik

Riksdagsmannen Eric Krönmark
i Södra Vi

Riksdagsmannen Eric W. Johanson
i Västervik

Riksdagsmannen Fritz Börjesson
i Isgärde, Färjestaden

Lotsen Birger Rosqvist i Oskarshamn Gotlands

län

Riksdagsmannen Torsten Gustafsson
i Skogs, Stenkyrka

Riksdagsmannen Bengt Arweson i
Gothem

Riksdagsmannen Nils Franzén i
Anglarve, Träkumla

Blekinge län

Riksdagsmannen Eric Karlsson i
Olofström

Riksdagsledamoten Thyra Löfqvist
i Mörrum

Landstingsmannen Hans Wachtmeister
i Wambåsa

Riksdagsmannen Nils Fridolfsson
i Rödeby

Riksdagsmannen Claes Elmstedt i
Hulta, Ronneby

Kristianstads län

Riksdagsmannen Gunnar Engkvist
i Bjärnum

Riksdagsmannen Einar Larsson i
Borrby

Riksdagsmannen Erik Johansson
i Simrishamn

Riksdagsmannen Jöns Nilsson i
Bästekille

Riksdagsmannen Arvid Nilsson i
Lönsboda

Riksdagsmannen Gusti Gustavsson
i Ängelholm

101 Riksdagsledamoten Anna-Lisa

Nilsson i Hammarslund

102 Riksdagsmannen Börje Nilsson i

Kristianstad

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer

103 Riksdagsmannen Erik Adamsson i

Malmö

104 Riksdagsmannen Carl Göran Reg néll

i Lund

105 Riksdagsmannen Einar Hennings son

i Hälsingborg

106 Riksdagsmannen Eric Svenning i

Malmö

107 Riksdagsmannen Mårten Werner

i Malmö

108 Riksdagsmannen Hugo Bengtsson

i Landskrona

109 Riksdagsmannen Sigfrid Löfgren

i Malmö

110 Riksdagsledamoten Anna-Greta

Skantz i Malmö

111 Riksdagsmannen Sten Sjöholm i

Hälsingborg

112 Landstingsmannen Lennart Pet tersson

i Lund

113 Direktören Rolf Clarkson i Häl singborg 114

Riksdagsmannen Eric Jönsson i

Malmö

Malmöhus läns valkrets

115 Riksdagsledamoten Mary Holm qvist

i Svalöv

116 Riksdagsmannen Hans Jönsson i

Arlöv

117 Riksdagsmannen Nils G. Hansson

i Skegrie, Trelleborg

118 Riksdagsledamoten Ingrid Sund berg

i Bjuv

119 Riksdagsmannen Villiam Björk i

Påarp

120 Riksdagsmannen Eric Nelander i

Trelleborg

121 Riksdagsmannen Stig Josefson i

Vellinge

122 Landstingsmannen John Johnsson

i Blentarp

Fredagen den 10 januari 1969

Nr 1

Hallands län

123 Riksdagsmannen Ingemund

Bengtsson i Varberg

124 Riksdagsmannen Johannes An tonsson

i Dahla, Heberg

125 Riksdagsmannen Gösta Josefsson

i Halmstad

126 f. Riksdagsmannen Alvar Anders son

i Björkered, Knäred

127 Riksdagsmannen Gunnar Oskar son

i Halmstad

Göteborgs stad

128 Direktören Per Bergman

129 Leg. läkaren Bertil von Friesen

130 Metallarbetaren Valter Kristenson

131 Bankkamreraren Sven Gustafson

132 Byråchefen Kurt Hugosson

133 Lektorn Ove Nordstrandh

134 Assistenten Doris Håvik

135 Studierektorn Ingegärd Fraenkel

136 Pol. mag. Jan Bergquist

137 Rektorn Thorvald Källstad

138 Lokföraren Lars-Ingvar Sörenson

139 Disponenten Bengt-Olof Thylén

140 Riksdagsledamoten Gunvor Ryding

Göteborgs och Bohus läns landstingskommun 141

Riksdagsmannen Gunnar Gustafs son 142

Riksdagsmannen Georg Åberg

143 Riksdagsmannen Evert Svensson

144 Riksdagsmannen Lennart Matts son 145

Riksdagsmannen Nils Carlshamre

146 Ombudsmannen Sven Olsson

147 Riksdagsmannen Henry Berndts son Älvsborgs

läns norra valkrets

148 Riksdagsmannen Hilding Johans son

i Trollhättan

149 Riksdagsmannen Sven Andersson

i Billingsfors

150 Riksdagsmannen Robert Docke red,

Järns gård i Sjövik

151 Riksdagsmannen Sven Antby i An ten -

Riksdagsledamoten Ruth Anderson
i Lerum

Riksdagsmannen Arvid Enarsson
i Laxarby

Älvsborgs läns södra valkrets

Riksdagsmannen Rune Carlstein i
Borås

Riksdagsmannen Tage Magnusson
i Borås

Riksdagsmannen Arne Persson i
Heden, Viskafors

Riksdagsledamoten Gördis Hörnlund
i Borås

Ombudsmannen Bernt Ekvall i
Viskafors

Skaraborgs län

Riksdagsmannen Nils Odhe i Vinninga Riksdagsmannen

Gunnar Larsson
i Luttra, Falköping

Riksdagsmannen Arne Blomkvist
i Lidköping

Riksdagsmannen Rolf Eliasson i
Fägre

Riksdagsmannen Gunnar Hyltander
i Töreboda

Riksdagsmannen Bengt Börjesson
i Falköping

Rektorn Eva Åsbrink i Skara

Värmlands län

Riksdagsmannen Arvid Eskel i
Karlstad

Riksdagsledamoten Viola Sandell
i Karlstad

Riksdagsmannen Bertil Jonasson i
Mossberg, Ekshärad

Riksdagsmannen Karl-Gustav Andersson
i Storfors

Riksdagsmannen Leif Cassel i
Gunnerud

Riksdagsmannen Holger Mossberg
i Munkfors

Riksdagsmannen Karl Erik Eriksson
i Arvika

Riksdagsmannen Gunnar Eskilsson
i Likenäs

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

18(1

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

Örebro lån

Riksdagsmannen Henry Allard i
Örebro

Riksdagsledamoten Marta Lindberg
i Frövi

Riksdagsmannen Erik Larsson i
Södermalm, öskeviksby

Riksdagsmannen Erik Rrandt i
Aspabruk

Riksdagsmannen Sven G. Andersson
i Örebro

Chefredaktören Sture Ericson i
Örebro

Förmannen Olle Aldén i Degerfors Riksdagsmannen

Per-Eric Ringaby
i Ullersäter, Frövi

Västmanlands län

Riksdagsmannen Olle Göransson i
Arboga

Riksdagsmannen Sven Hammarberg
i Västerås

Fil. mag. Lena Hjelm-Wallén i
Sala

Riksdagsmannen Sven Vigelsbo i
Sala

Riksdagsmannen Carl-Gustav Enskog
i Västerås

Ombudsmannen Eric Marcusson i
Västerås

Föreståndaren Thure Jadestig i
Hallstahammar

Kopparbergs län

Expeditören Sven Axel Mellqvist
i Falun

Riksgäldsfullmäktigen Karl Torsten
Fredriksson i Grängesberg

Lantbrukaren Lars Magnus Eliasson
i Sundborn

Fru Maj Gudrun Sundström i Borlänge Assistenten

Karl Gustaf Harald Boo
i By kyrkby

Instruktören Hans Åke Herbert
Green i Avesta

Möbelhandlaren Anders Emanuel
Jonsson i Mora

196 Fru Ingrid Helena Bergman i

Svärdsjö

Gävleborgs län

197 Riksdagsmannen Sigurd Lindholm

i Sandviken

198 Riksdagsmannen Sven Ekström i

Iggesund

199 Riksdagsmannen John Eriksson i

Bäckmora, Njutånger

200 Riksdagsmannen Anders Haglund

i Gävle

201 Riksdagsledamoten Gunbjörg

Thunvall i Ramsjö

202 Nämndemannen Gunnel Jonäng i

Fjäle, Bollnäs

203 Riksdagsmannen Olle Westberg i

Ljusdal

204 Svarvaren Olof (Olle) Westberg

i Hofors

205 Mätningsföreståndaren Olov (Ol le)

Östrand i Söderhamn

Västernorrlands län

206 Riksdagsmannen Bernhard Sunde lin

i Bredbyn

207 Advokaten Bo Martinsson i Sunds vall 208

Jur. dr Gunnar Hedlund i Mo,

Rådom

209 Riksdagsmannen Bengt Wiklund i

Härnösand

210 Mätningsmannen Stig Olsson i

Timrå

211 Riksdagsmannen Thorbjörn Fäll din

i Ås, Ramvik

212 Riksdagsledamoten Elvira Holm berg

i Prästmon

213 Skeppningsföreståndaren Rolf

Sellgren i Örnsköldsvik

Jämtlands län

214 Riksdagsmannen Birger Nilsson i

Östersund

215 Riksdagsmannen Valfrid Wikner i

Sveg

216 Riksdagsmannen Erik Larsson i

Norderön

217 Expeditören Sven Lindberg i

Hammarstrand

Fredagen den 10 januari 1969

Nr 1

218 Riksdagsmannen Elias Jönsson i

Sikås, Hammerdal

Västerbottens län

219 Riksdagsmannen Gösta Skoglund i

Umeå

220 Verkmästaren Roland Brännström

i Myckle, Skellefteå

221 Riksdagsmannen Jan-Ivan Nilsson

i Tvärålund

222 Riksdagsmannen Sigvard Larsson

i Umeå

223 Riksdagsmannen Gunnar Lund mark

i Lycksele

224 Redaktören Arne Nygren i Umeå

225 Riksdagsmannen Tore Nilsson i

Vännäs

Norbottens län

226 Riksdagsmannen Ingvar Svanberg

i Kalix

227 Riksdagsmannen Erik Hammar sten

i Älvsbyn

228 Riksdagsmannen Tage Hansson i

Piteå

229 Ombudsmannen Torsten Strids man

i Bergnäset

230 Distriktssköterskebarnmorskan

Frida Berglund i Luleå

231 Rikdagsledamoten Eivor Marklund

i Kiruna

232 Ombudsmannen Karl-Erik Häll i

Malmberget

233 Riksdagsmannen Per Petersson i

Gäddvik

§ 4

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befanns herrar Ohlin,
Wahlund, Lundkvist, Hamrin, Eskel
och Enskog vara frånvarande.

Herrar Ohlin, Eskel och Enskog hade
i till kammaren ingivna ansökningar,
som nu upplästes, anhållit om ledighet
från riksdagsgöromålen.

Enligt till kammarens kansli sedermera
inkommet meddelande hade herr
Wahlund blivit förhindrad att närvara
vid uppropet.

Herrar Lundkvist och Hamrin hade
genom telefonsamtal till kammarens
kansli anmält att de på grund av sjukdom
icke kunde närvara vid uppropet.

§ 5

Anställdes val av talman.

Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 222 röster tillfallit herr
Allard och 2 herr von Friesen; och
hade kammaren alltså till talman utsett
herr Allard.

§ 6

Företogs val av förste vice talman.

Efter det valsedlarna blivit öppnade
och uppräknade befanns valet hava så
utfallit, att 171 röster tillfallit herr von
Friesen, 6 herr Cassel, 4 herr Yigelsbo
och 2 herr Allard; en valsedel var ogill.

Kammaren hade alltså till förste vice
talman utsett herr von Friesen.

§ 7

Anställdes val av andre vice talman.

Sedan valsedlarna öppnats och uppräknats
befanns 176 röster hava tillfallit
herr Cassel och 3 herr von Friesen;
en valsedel var ogill.

Kammaren hade alltså till andre vice
talman utsett herr Cassel.

§ 8

Herr ERLANDER, som nu lämnade
talmansplatsen, yttrade därvid till herr
talmannen:

Jag ber att till den nyvalde talmannen
i andra kammaren få överlämna talmansklubban.

Herr TALMANNEN intog talmansplatsen
och anförde:

Herr ålderspresident, ärade kammarledamöter!
Å egna vägnar såsom nyvald
talman samt å herrar vice talmäns vägnar
ber jag att få tacka för det förtroende
som talmansvalen innebär för oss.

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

Meddelande ang. sam man trädest id er, m. m.

§ 9

Upplästes ånyo och lädes till handlingarna
under § 4 här ovan omförmälda
ansökningar.

Ansökningarna var så lydande:

Till Riksdagens andra kammare

I och för en studieresa till Pakistan
anhåller jag vördsamt om ledighet från
riksdagsgöromålen från och med den
10 januari till och med den 17 januari.

Stockholm den 8 januari 1969

Bertil Ohlin

Till Riksdagens andra kammare

Jag hemställer om ledighet från riksdagsarbetet
fredagen den 10 januari
1969 på grund av offentligt uppdrag.

Karlstad den 8 januari 1969

Arvid Eskel

Till Riksdagens andra kammare

På grund av utrikesresa får jag härmed
anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
under tiden 10—13 januari
1969.

Västerås den 27 december 1968

C.-G. Enskog

Kammaren biföll dessa ansökningar.

I detta sammanhang beviljades herrar
Wahlund, Lundkvist och Hamrin
ledighet från riksdagsgöromålen innevarande
dag.

§ 10

Föredrogs åter det under § 3 här
ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de däri avsedda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräknan -

de valet ha så utfallit, att till sekreterare
utsetts sekreteraren Sune K. Johansson
med samtliga avgivna eller 181 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång
och hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Nancy Eriksson Tage Magnusson
§ 12

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag får tillkännagiva, att Kungl. Maj :t
låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att
måndagen den 13 innevarande månad
kl. 11.00 infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t har att meddela riksdagen.

§ 13

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

§ 14

Meddelande ang. sammanträdestider,
m. m.

Herr TALMANNEN anförde:

Till kammarens ledamöter har utdelats
bl. a. en preliminär plan för sammanträden
under vårsessionen 1969.

Måndagen den 13 januari 1969

Nr 1

Därav framgår att val av ledamöter och
suppleanter i utskott avses skola äga
rum vid sammanträdet onsdagen den 15
januari kl. 10.00 och att remissdebatten,
såsom tidigare preliminärt meddelats,
kommer att ta sin början onsdagen den
5 februari kl. 10.00.

Av planen framgår vidare att frågestunderna
liksom under föregående år i
allmänhet kommer att förläggas till torsdagarna
och ta sin början kl. 15.30. Den
första frågestunden kommer att äga rum

torsdagen den 23 januari. Fr. o. m. den
21 mars kommer arbetsplena på fredagarna
att börja kl. 10.00.

I en stencilerad sammanställning har
lämnats vissa meddelanden angående
riksdagens arbete m. m. under vårsessionen.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.03.

In fidem

Sune K. Johansson

Måndagen den 13 januari

Kl. 10.30

§ 1

Herr talmannnen meddelade, att herr
Lundkvist enligt till kammaren inkommet
läkarintyg vore sjukskriven under
tiden den 10—den 23 innevarande januari.

Herr Lundkvist, som vid kammarens
sammanträde den 10 januari beviljats
ledighet från riksdagsgöromålen samma
dag, beviljades nu fortsatt ledighet
från riksdagsgöromålen till och med
den 23 januari.

§ 2

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 14 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade samt
sex ledamöter att jämte talmannen och
vice talmännen tillsätta tjänstemän hos
kammaren.

§ 3

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig ha om tiden för jämväl
dessa val samrått med första kamma -

rens talman, beslöt kammaren att vid
plenum onsdagen den 15 i denna månad
företaga val av dels ledamöter och
suppleanter i de ständiga utskotten, dels
revisorer och revisorssuppleanter för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning, dels ledamöter och
suppleanter i lönedelegationen, dels
ledamöter och suppleanter i krigsdelegationen,
dels ock medlemmar och
suppleanter i Nordiska rådet.

§ 4

Herr talmannen och kammarens ledamöter
begav sig kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i Markaryds pastorat
Ingemar Lindstam. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen.
Hans Maj:t Konungen öppnade där
riksdagen med ett tal. Sedan första
kammarens talman härefter framfört
första kammarens vördnad, framträdde
ANDRA KAMMARENS TALMAN och yttrade: Eders

Majestät!

Den internationella situationen, som
i hög grad kännetecknas av motsättning -

2*—Andra kammarens protokoll 1969. Nr 1

Nr 1

Måndagen den 13 januari 1969

ar och konflikter, ger anledning till oro
men också till vissa förhoppningar.
Trots betydande fredsansträngningar
har några praktiska resultat ej kunnat
uppnås i den svårlösta krisen i Mellersta
Östern. Fredsförhandlingarna i Paris
följs med förhoppningen att överenskommelser
skall kunna träffas, som innebär
ett definitivt slut på kriget i
Vietnam. Vårt land bör i fortsättningen
liksom hittills aktivt medverka i Förenta
Nationernas fredsbefrämjande insatser.

Förslaget om ökning av biståndet till
utvecklingsländerna utgör ett bevis på
vår vilja att i ökad omfattning hjälpa
de fattiga folken. Ett vidgat utvecklingsbistånd
är motiverat av humanitära
skäl samtidigt som det kan bidraga
till att minska riskerna för konflikter.

I vårt land bör den ekonomiska utvecklingen
ge möjlighet till en fortsatt
höjning av levnadsstandarden. Det förbättrade
läget på arbetsmarknaden innebär
dock inte att samhällets insatser
för att trygga sysselsättningen får minska.
Utbyggandet av arbetsmarknadspolitiken
hälsas därför med tillfredsställelse,
särskilt att åtgärder skall vidtagas
inom de områden där sysselsättningssvårigheterna
är stora samt för äldre
och handikappade. Likaså är det angeläget
att den sociala omvårdnaden utbygges.
Ökat ekonomiskt stöd åt barnfamiljerna
och vidgade resurser för
barntillsyn är väsentliga och välkomna
förbättringar. Att förslag kommer att
framläggas om fortsatta höjningar av
folkpensionen hälsas säkert med glädje
främst av alla pensionärer men också
av hela svenska folket.

Av stor betydelse är att bostadsbyggandet
hålles på samma höga nivå som
under de senaste åren och att åtgärder
för en förbättrad långsiktig planering
föreslås, vilket bör medverka till att
hålla kostnaderna för bostadsbyggandet
under kontroll.

Att miljövården får ökade resurser
och att skydd föreslås mot miljöfarlig
verksamhet är av stor vikt för bevarande
av tillgångar som är värdefulla för
oss alla.

De vidgade insatserna för utbildning,
forskning och kultur tillgodoser angelägna
behov.

Föregående års riksdagsmannaval
medförde att andra kammarens sammansättning
väsentligt förändrats. Jag
är övertygad om att denna nyvalda kammare
är medveten om sitt stora ansvar
och i enlighet med kammarens traditioner
kommer att i positiv anda och
med grundlighet pröva av Eders Majestät
framlagda förslag.

Andra kammaren betygar Eders Majestät
sin stora aktning och vördnad.

Till envar av talmännen överlämnades
nu ett exemplar av dels Kungl. Maj:ts
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1969/70, dels ock Kungl. Maj:ts berättelse
till 1969 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit, varefter ceremonien
på rikssalen avslutades; och åtskildes
kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.

In fidem

Sune K. Johansson

Tisdagen den 14 januari 1969

Nr 1

Tisdagen den 14 januari

Kl. 11.00

§ 1

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och blev därtill utsedda herr

Bengtsson i Varberg (s), med
129 röster, samt
herr Hedlund (ep),
herr Holmberg (m) och
herr Wedén (fp), envar med 130
röster.

En röst tillföll herr Almgren (s).

§ 2

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val som skall företagas vid
detta plenum ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:
Kristenson (s)

Hyltander (fp).

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Kristenson och Hyltander utsedda till
kanslideputerade.

§ 3

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och herrar vice
talmän tillsätta tjänstemän hos kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Bengtsson i Landskrona (s)

Franzén i Motala (s)

Rask (s)

Wahlund (ep)

Nelander (fp)

Ringaby (m).

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 4

Ordet lämnades på begäran till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! Jag hemställer, att kammaren
måtte vid plenum i morgon, onsdagen
den 15 januari, utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal av
21 i konstitutionsutskottet, 36 i statsutskottet,
22 i bevillningsutskottet och allmänna
beredningsutskottet, 19 i bankoutskottet
och andra lagutskottet, 20 i
jordbruksutskottet samt 18 i vart och ett
av de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta.

Denna hemställan bifölls.

Nr 1

16 Nr 1 Tisdagen den 14 januari 1969

Interpellation ang. förbättring av kommunikationerna inom glesbygdskommuner

Interpellation ang. upprustning av vägnätet
i Gävleborgs län

Ordet lämnades på begäran till

Herr ERIKSSON i Bäckmora (ep),
som yttrade:

Herr talman! Vägarna i Gävleborgs
län är genomgående av låg standard.
Detta innebär bland annat allvarliga
risker i trafiksäkerhetsavseende med
stor olycksfrekvens inte minst på Europaväg
4, som går genom länet. En
upprustning av såväl riks- som länsvägar
måste således komma till stånd.

ökade medel för trafikändamål måste
ställas till förfogande för länet. De
anslag som Gävleborgs län för närvarande
åtnjuter motsvarar inte tillnärmelsevis
de autoinobilskattemedel som emanerar
från området. År 1966 uppgick
inkomsterna genom fordons-, bensinoch
brännoljeskatter från länet till cirka
83 miljoner kronor, samtidigt som
vägutgifterna var 46 miljoner kronor.
En skillnad av den omfattningen måste
anses vara helt otillfredsställande.

De sammanlagda investeringarna i
vägbyggnader inom Gävleborgs län beräknas
för 1968 till 18,9 miljoner kronor.
För 1969 har ett rambelopp om 14,9
miljoner kronor fastställts. En avsevärd
reducering av en redan alltför liten tilldelning
kommer sålunda att ske. Redan
den hittillsvarande tilldelningen är liten
jämförd med andra län av liknande
struktur. Det ter sig därför angeläget
att en korrigering av föreliggande planer
äger rum, så att en upprustning av
länets vägar verkligen kan företas. Det
torde inte kunna förebäras några hållbara
motiv för de stora skillnaderna
dels mellan storleken av de skattemedel
som bilisterna i Gävleborgs län inbetalar
och de vägmedel som länet tilldelas,
dels mellan medelstilldelningen till detta
län och angränsande län. En snar
ändring är nödvändig, om vägnätet i

Gävleborgs län skall kunna hållas i anständigt
skick.

Med hänvisning till vad jag här anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet få ställa
följande fråga:

År statsrådet beredd att medverka till
att ökade resurser för vägändamål tilldelas
Gävleborgs län?

Denna anhållan bordlädes.

§ 6

Interpellation ang. förbättring av kommunikationerna
inom glesbygdskommuner Ordet

lämnades på begäran till

Fru HOLMBERG (s), som yttrade:

Herr talman! Sedan några år tillbaka
pågår skilda försök att förbättra förhållandena
för de människor som bor
i glesbygd. På kommunalt håll har flera
intressanta initiativ tagits bl. a. på kommunikationernas
område. Några landsting
har gjort särskilda insatser för att
göra det lättare för den enskilda människan
att få del av den service som tätorten
bjuder. Även på det statliga planet
har åtgärder vidtagits, t. ex. när det
gäller stöd till vissa buss- och tåglinjer.
Vidare pågår experiment för att få
fram en modellplanering för trafikförsörjning
i ett kommunblock av glesbygdskaraktär.

Det är ovisst hur många människor
som egentligen skulle behöva ett särskilt
glesbygdsstöd — jag avser här inte
bara i ekonomiskt avseende — men det
kanske rör sig om högst en halv miljon.
Även om den siffran successivt kommer
att sjunka, kanske ned till 200 000, torde
samhället under överskådlig tid få
ta på sig ett speciellt ansvar för de människor
som av allt att döma ändå kommer
att finnas kvar i våra glesbygder.

Tisdagen den 14 januari 1969

Nr 1

Interpellation ang. åtgärder för att tillgodose det sociala omvårdnadsbehov som

de s. k. julaktionerna i vissa tätorter aktualiserat

Det är därför glädjande med de initiativ
som på skilda håll tagits för att minska
klyftorna mellan tätorts- och glesbygdsbor.
Men initiativen är ännu otillräckliga.
Dessutom föreligger ännu ingen utvärdering
av de experiment som hittills
gjorts. Jag tror för övrigt att det vore
värdefullt med en intensivare upplysning
till kommunerna om de olika projekt
som nu praktiseras, en sorts clearingcentral
som både ger uppslag till
åtgärder och fortlöpande rapporter om
de erfarenheter som gjorts av skilda försök.

Det är möjligt att frågan ännu är för
tidigt väckt och att man behöver samla
erfarenheter över en längre tidsperiod
innan en värdering kan göras av
de skilda experiment som pågår. Men
jag är övertygad om att det i våra glesbygdskommuner
föreligger ett stort behov
av att få en sådan överblick.

Under åberopande av det anförda
hemställer jag att till statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet
få ställa följande fråga:

Vill statsrådet så snart ske kan lämna
en redogörelse för det arbete som nu
pågår för att förbättra trafikförsörjning
m. m. i kommuner av glesbygdskaraktär? Denna

anhållan bordlädes.

§ 7

Interpellation ang. åtgärder för att tillgodose
det sociala omvårdnadsbehov
som de s. k. julaktionerna i vissa tätorter
aktualiserat

Ordet lämnades på begäran till

Herr WIKLUND i Stockholm (fp),
somi yttrade:

Herr talman! I samband med julhelgen
gjorda försök att genom insatser av
frivilliga medborgargrupper söka bereda
vissa ensamstående, bl. a. i bostads -

avseende illa ställda personer, inte bara
materiell hjälp utan även skapa känsla
av familjetillhörighet och delaktighet
i andra medborgares samhällsservice är
upprepningar av åtgärder med i stort
sett samma syfte, vidtagna under decennier
och pågående så gott som året
runt. De har betytt en viss komplettering
av samhällets sociala omvårdnad
av de nämnda kategorierna. Bakom dessa
åtgärder har stått Frälsningsarmén,
stadsmissionerna i Stockholm, Göteborg
och Malmö, Sociala missionen i
Stockholm, pingströrelsens sociala verksamhet
och de s. k. RIA-byråerna, för
att nu nämna några institutioner. Aktivitet
av denna typ är alltså ingen ny
företeelse.

Man räknade nog med att behovet av
enskild och social aktivitet skulle starkt
minska, då det sociala trygghetssystemet
på olika sätt utbyggdes. Så har dock
inte blivit fallet. Något som liknar motsatsen
synes ha inträffat, i varje fall i de
stora tätorterna. Genom att förbindas
med krav på s. k. alternativ respektive
ny jul — en välmotiverad inskränkning
av den enskildes konsumtion till jul till
förmån för ökat personligt och ekonomiskt
ansvarstagande för den nödställde
både här och i u-länderna — har de
åsyftade försöken på ett särskilt sätt
dragit massmedias och därmed allmänhetens
intresse till sig.

Tämligen omfattande åtgärder för att
bispringa de sämst lottade och de ensamstående
som det gäller har visserligen
vidtagits från samhällets sida. Vissa
av dessa åtgärder, särskilt vad beträffar
bostadsanskaffningen, tycks dock i
de största tätorterna med många ofta
anonyma och ensamma nödlidande vara
otillräckliga. I varje fall synes en del av
åtgärderna i viktiga avseenden vara så
utformade, att de givit upphov till inte
bara kritik utan också till uttalanden
från skilda håll, som vittnar om sviktande
förtroende för den offentliga socialvår -

Nr 1

Tisdagen den 14 januari 1969

Interpellation ang. åtgärder för att tillgodose det sociala omvardnadsbehov som

de s. k. julaktionerna i vissa tätorter aktualiserat

den från de direkt berördas sida i dessa
orter, en psykologisk reaktion som
— den må nu vara grundad eller ogrundad
— är en realitet vilken man inte
kan bortse från. Särskilt har det pekats
på hur ensamhet och brist på gemenskap
ofta varit förhärskande i större,
opersonligt utformade och äldre anläggningar,
som samhället erbjudit de ensamstående
som bostäder.

Varje form av social omvårdnad måste
enligt all erfarenhet ha till grundförutsättning
en förtroenderelation mellan
hjälpare och hjälpmottagare för att bli
ändamålsenlig. De nämnda försöken under
julhelgen har visat på detta förhållande,
som sålunda snarast och såvitt
möjligt måste rättas till. Vissa stöd- och
hjälpbeliövande erbjudes tydligen inte
nu annat än delvis den »tillfredsställande»
omvårdnad, varom talas i 1 § socialhjälpslagen.
Av iakttagelserna vid
»julaktionerna» i Stockholm att döma
tycks inte heller de bland de hjälpbehövande,
som har alkohol- eller narkotikaproblem,
beredas nykterhets- och narkomanvård
av mera förebyggande och
rehabiliterande art, i varje fall inte i
tillräcklig omfattning. Detta kan möjligen
delvis hänga samman med bristfällig
samordning av socialhjälp, nykterhetsvård
(för unga barnavård) och narkomanvård
i sjukvårdens regi.

Ensamhetskänslan i stora befolkningscentra
tycks vara ett av de stora och ur
social synpunkt viktiga problemen för
de hemlösa, för dem som på grund av
begynnande eller mera stadgat misstroende
mot samhällets institutioner för
hem- och bostadslösa och för dem som
på grund av starkt personligt upplevd
brist på medmänsklig gemenskap av mera
positivt slag i dessa institutioner inte
vilt använda samhällets hjälp i erbjuden
form, t. ex. genom bosättning på något
kommunalt ungkarlshotell eller härbärge,
och därför föredrar en tillvaro som
»uteliggare» åtminstone periodvis.

Uppsökande verksamhet såsom en av

formerna för samhällsservice fungerar
tydligen inte heller i tillräcklig omfattning
i ett stort antal andra hjälpfall,
för vilka visserligen bostadsfrågan fått
en någorlunda tillfredsställande lösning
men för vilka olika rent mänskliga och
även socialt betydelsefulla problem,
främst gemenskapsfrågan — på grund
av att släktingar saknas eller av andra
skäl — är starkt plågsamma och nedbrytande.
Särskilt sjukdom och ålderdom
förenar sig ofta i dessa fall med
en förlamande känsla av övergivenhet.
Därtill kommer vederbörandes mycket
stora besvär att nå och klara inköpen
av »dagligvaror» i centralt och därmed
ofta på stort avstånd från deras bostäder
belägna och även i övrigt svårtillgängliga
varuhus.

Med stöd av det anförda anhåller jag
om andra kammarens tillstånd att till
statsrådet fru Odhnoff få rikta följande
frågor:

1. Anser statsrådet statliga åtgärder
påkallade för att snabbt bättre tillgodose
det sociala omvårdnadsbehov som de
s. k. julaktionerna i vissa tätorter aktualiserat? 2.

Är statsrådet i så fall villig medverka
därtill t. ex. genom

a) tilläggsdirektiv till den sittande
servicekommittén eller socialutredningen
eller direktiv till dessa utredningar
om behandling av hithörande problem
med förtur och genom avgivande av delbetänkanden,

b) åtgärder av vederbörande regionala
tillsynsorgan (länsstyrelserna och/
eller berörda statliga konsulenter),

c) förslag om statliga stimulansbidrag
till kommunal inventering av de nu ensamma
och »okända» stöd- och hjälpbehövandes
antal och förhållanden och
till effekti visering av den uppsökande
verksamheten, som ju är en ny, personal-
och anslagskrävande uppgift för
kommunerna, samt

d) förslag om statliga bidrag till försöksverksamhet
med mindre s. k. allak -

Tisdagen den 14 januari 1969

Nr 1

Interpellation ang. information om de ekonomiska konsekvenserna vid förtida
uttag av pension, m. m. — Interpellation ang. handelsförbindelserna med Portugal,
m. m.

tivitetshus, spridda kvartersvis i större
städer eventuellt enligt samma bidragsprinciper
som nu gäller för statsbidrag
till inackorderingshem för alkoholmissbrukare
och till behandlingshem för
narkomaner?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8

Interpellation ang. information om de
ekonomiska konsekvenserna vid förtida
uttag av pension, m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr PERSSON i Skänninge (s), som
yttrade:

Herr talman! Äldre människor som
blir utan arbete kan för att klara uppehället
begära förtida uttag av folkpension.
Det har också en del gjort. Tyvärr
har de då inte alltid fått tillräcklig information
om vad det betyder i minskad
pension för hela deras återstående levnad.

De äldre som i dag blir utan arbete
har förmånen av det äldrestöd, som riksdagen
beslöt i våras och som ger hygglig
ekonomisk ersättning under en lång
övergångstid. För den arbetslöse är äldrestödet
klart förmånligare än förtida
uttag av folkpension. Dels ger det mera
pengar, dels reducerar det inte den
framtida pensionen. Det medför därtill
förmåner inom vissa andra försäkringar,
t. ex. sjukförsäkringen.

Om en äldre person i dag begär förtida
uttag är det därför angeläget att
god information om dessa förhållanden
ges innan beslut fattas.

Värre är det för de folkpensionärer
som innan beslutet om äldrestöd fattades
begärde förtida uttag. De har gått
miste om en valmöjlighet, som de äldre
arbetslösa har i dag. För den enskilde
är det fråga om betydande värden som
går förlorade.

En rimlig åtgärd vore att ordna någon
form av övergångsbestämmelse; det
kan inte vara kostsamt. Det besvär detta
orsakar dem som handlägger ärendena
är av sådan udda karaktär att det
bör kunna tas.

Med hänvisning till vad som anförts
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för socialdepartementet
ställa följande frågor:

1. Vill statsrådet medverka till att de
som begär förtida uttag av folkpension
får en tillfredsställande information om
de ekonomiska konsekvenser ett sådant
uttag medför?

2. Vill statsrådet undersöka möjligheterna
att övergångsvis på något sätt
kompensera de pensionärer som begärde
förtida uttag av pension före äldrestödets
införande?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9

Interpellation ang. handelsförbindelserna
med Portugal, m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr AHLMARK (fp), som yttrade:

Herr talman! I tre områden av Afrika
pågår i dag historiens sista kolonialkrig
i större skala. Europas mest efterblivna
nation, Portugal, förvägrar afrikanerna
deras rätt till självbestämmande
i Mozambique, Angola och portugisiska
Guinea. Men motståndet mot Portugal
är utbrett i alla tre områdena, och
afrikanernas gerillarörelser har delvis
varit mycket framgångsrika.

Om Portugal skall kunna fullfölja sina
tre krig fordras att allt större resurser
sätts in i striderna. 125 000 portugisiska
soldater befinner sig redan i Afrika.
Drygt 40 procent av Portugals statsutgifter
krävs för de militära insatserna.
De båda senaste åren har jag i riksdagen

Nr 1

Tisdagen den 14 januari 1969

Interpellation ang. handelsförbindelserna med Portugal, m. m.

utförligt visat att ju snabbare Portugals
resurser ökar, desto längre kan man
fortsätta krigen i Afrika. Med utförlig
statistik har jag dokumenterat att Portugals
handel med övriga EFTA-stater
har ökat oerhört snabbt och att investeringarna
i Portugal bidrar till att ge landet
resurser som i stor utsträckning
används för krigföringen i Afrika.

Det sambandet leder till slutsatsen att
en långsam ekonomisk utveckling ger
Portugal mindre möjligheter att fullfölja
krigen i Afrika än vad en snabb ekonomisk
tillväxt gör. Vi bör därför sträva
efter både att försvåra Portugals ekonomiska
utveckling och att genom tryck
på Portugal söka påverka dess politik
gentemot afrikanerna. Genom EFTA har
ett antal länder i Europa fått ett redskap
för sådana påtryckningar.

Hittills bär den svenska regeringen
avvisat det resonemanget. Men allt fler
fakta och uttalanden pekar på att den
hållningen bör ändras och att EFTA —
vid sidan av framstötar i andra internationella
organisationer, främst FN —
bör användas för att utöva tryck på
Portugal. Lika uppenbart är att de
utländska investeringarna i Portugal underlättar
en ekonomisk utveckling i landet,
som inte är önskvärd så länge söm
krigen pågår och därför inte bör uppmuntras
av uttalanden av demokratiska
regeringar i Västeuropa.

Portugals beroende av sina handelsförbindelser
ökar ytterligare när en gemensam
västeuropeisk marknad har skapats.
Om Portugal ställs utanför ett utvidgat
EEC kan det betyda ett svårt slag
för dess handel och ekonomiska tillväxt.
De demokratiska EFTA-länderna
bör därför redan nu göra klart för regimen
i Lissabon att den inte kan räkna
med deras stöd inför förhandlingar med
EEC så länge som krigen i Afrika pågår.

Men Portugals ställning påverkas också
genom utländska investeringar i de
afrikanska områden som Portugal nu
söker behålla. Det väldiga kraftverk

som planeras i Cabora Bassa kan stärka
Portugals grepp över området och göra
det ännu mer angeläget för landet att
stanna kvar i Mozambique som kolonialmakt.
Det finns också risk för att Cabora
Bassa-projektet genom omfattande leveranser
av elektrisk ström kommer att
stärka de vita minoritetsregimerna i
södra Afrika. Projektet motarbetas av
dessa och andra skäl av FBELIMO, den
afrikanska motståndsrörelsen i Mocambique.

När ett svenskt företag, ASEA, deltar
med väsentliga försäljningar till byggandet
av kraftverket i Cabora Bassa
agerar man i enlighet med de allmänna
bedömningar som regeringen gett uttryck
åt beträffande handeln med Portugal.
Det är därför viktigt att de bedömningarna
ändras och att regeringen
gör klart att det inte är till gagn för en
utveckling mot majoritetsstvre i Mocambique
att kraftverket i Cabora Bassa
kommer till stånd vid den här tidpunkten.
Svenska företag kan sedan dra sina
slutsatser av en sådan, förändrad politik.
Vid en ändring av politiken på denna
punkt bör man naturligtvis överväga
att genom speciella åtgärder se till att
inte sysselsättningen vid det utsatta företaget
i Sverige blir allvarligt lidande
— om en sådan risk skulle föreligga.

Ett par av de problem jag här har behandlat
diskuterades i första kammaren
för två år sedan; andra problem har inte
tagits upp till reell debatt i riksdagen.
Men både utvecklingen i södra Afrika
och det snabbt ökande intresset i Sverige
för Portugals kolonialpolitik bör
göra det angeläget för regeringen att nu
med allvar och engagemang och inte formalism
och prestigelåsning ge svar på
väsentliga frågor om vår möjlighet att
förkorta tragedierna i Mocambique, Angola
och portugisiska Guinea.

Med hänvisning till vad jag här anfört
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
handelsdepartementet ställa följande sex
frågor:

Tisdagen den 14 januari 1969 Nr 1

Interpellation ang. politisk asyl för amerikanska desertörer och värnpliktsvägrare

1. Anser statsrådet att en snabb ekonomisk
utveckling i Portugal ökar landets
möjligheter att fullfölja sina tre
krig i Afrika?

2. Har statsrådet några planer på att
i EFTA ta upp frågan om Portugals kolonialkrig? 3.

Vad är den svenska regeringens syn
på svenska och andra utländska investeringar
i Portugal?

4. Anser statsrådet att Portugal bör
ingå i en utvidgad västeuropeisk marknad
så länge som detta land bedriver
krig i Afrika?

5. Tror statsrådet att det planerade
kraftverket i Cabora Bassa är till nytta
för den portugisiska regimen i Mozambique
och för övriga vita minoritetsregimer
i södra Afrika?

6. Anser statsrådet att det är lämpligt
att svenska företag genom t. ex. försäljning
underlättar genomförandet av
kraftbygget i Cabora Bassa?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10

Interpellation ang. politisk asyl för amerikanska
desertörer och värnpliktsvägrare Ordet

lämnades på begäran till

Herr HERMANSSON (vpk), som yttrade: Herr

talman! Under de senaste åren
har flera hundra amerikanska desertörer
och värnpliktsvägrare kommit till
Sverige. De betraktas emellertid inte
som politiska flyktingar och har inte erhållit
politisk asyl i vårt land. De har
endast fått uppehållstillstånd av »humanitära»
skäl och under förutsättning att
de kunnat påvisa att de löper risk att
sändas till Vietnam.

Den juridiska och sociala situationen
för de vietnamkrigsvägrare, som fått
stanna i Sverige, bedöms av dem själva
som osäker och påfrestande. De anser

sig inte ha möjlighet att planera för
framtiden. Med korta mellanrum skall
deras uppehållstillstånd prövas på nytt
av utlänningskonmiissionen. De löper
också risk att dömas till förvisning ur
riket för ganska bagatellartade brott.

De amerikanska vietnamkrigsvägrarna
själva och en växande svensk opinion
kräver att de skall erhålla politisk asyl i
vårt land och åtnjuta det skydd och det
stöd som följer därmed. Enligt 2 § i
1954 års utlänningslag garanteras politisk
flykting en fristad här i riket, om
inte synnerliga skäl talar mot detta.
Som politisk flykting anses utlänning
som utsätts för politisk förföljelse. Denna
kan yttra sig dels i förföljelse på
grund av härstamning, politisk uppfattning
etc., dels i att han på grund av
politiskt brott riskerar allvarligt straff.
I 53 § och 54 § av lagen preciseras detta
skydd för politiska flyktingar. De får
inte avlägsnas ur riket annat än under
vissa exceptionella omständigheter. Detta
skydd mot att med tvång avlägsnas
från tillflyktslandet är det viktigaste inslaget
i den s. k. politiska asylen.

Desertering eller vägran att göra
värnplikt bedöms som politiska brott.
Stränga straff utdöms också i Förenta
staterna för desertering och vapenvägran.
Det är därför rimligt att de amerikanska
vietnamkrigsvägrarna garanteras
asyl som politiska flyktingar i enlighet
med 2 § utlänningslagen.

De amerikanska vietnamkrigsvägrarna
själva betraktar sig också som politiska
flyktingar. De betraktar sitt ställningstagande
som klart politiskt. Ur en
inlaga till Kungl. Maj :t med överklagande
av beslut att vägra den amerikanske
medborgaren Warren J. Hamerman politisk
asyl i Sverige kan anföras:

»De motiv jag har haft för att begå
dessa politiska brott är flera. Ett är att
jag anser att USA:s krig i Vietnam är
förkastligt, vilket är ett politiskt avståndstagande
från Vietnamkriget. Ett
annat är att jag vägrar tjänstgöra i den
amerikanska krigsmakten, då jag anser

Nr 1

Tisdagen den 14 januari 1969

Interpellation ang. viss reducering av extra skatteutjämningsbidrag till kommuner

att den är ett medel för att upprätthålla
ett förkastligt politiskt system. Jag har
alltså haft klara politiska motiv för de
brott jag begått.

.Tåg har även ett politiskt syfte med
dessa handlingar. Jag har dels velat försvaga
USA:s krigsmakt, dels skapa en
opinion mot kriget och USA:s politiska
system och dessutom uppmuntra och
hjälpa andra amerikanare att göra detsamma.
Mina handlingar är alltså politiska
brott i utlänningslagens mening.»

Motiven för desertering eller värnpliktsvägran
kan givetvis vara varierande,
men det gemensamma är att de
brott som därmed begås mot amerikansk
lag har en politisk innebörd. Detta gäller
både dem som deserterar från krigsmakten
och dem som vägrar att påbörja
sin värnplikt eller mönstra. Politisk
asyl bör vara motiverad för de amerikanska
vietnamkrigsvägrarna och skulle
bidra till att bereda dem en säkrare
ställning i vårt land.

Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få rikta följande fråga:

Vill statsrådet ta initiativ för att de
amerikanska desertörerna och värnpliktsvägrarna
skall erhålla politisk asyl
i vårt land?

Denna anhållan bordlädes.

de extra skatteutjämningsbidragen reducerade
på grund av dessa kommunala
beslut. För Vilhelmina köping skulle
det extra bidraget helt ha uteblivit på
grund av ett kommunalt stöd som överklagats
och därigenom undanröjts, men
kommunen skulle ha fått löfte om att
vid beräkningen av 1970 års extra skatteutjämningsbidrag
kompenseras för
bortfallet. I de övriga kommuner som
fått sina bidrag sänkta har besluten vunnit
laga kraft. Det kommunala stödet
till jordbrukare synes i första hand vara
av social natur, då yrkesutövarna
kommit i en svår ekonomisk ställning
och stödet därför är utformat som hjälp
till en upprustning, som skall ge ett
bättre underlag för försörjningen.

Med hänvisning till denna motivering
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet få ställa följande
frågor:

1. Vill finansministern redogöra för
om extra skatteutjämningsbidrag reducerats
för de kommuner som beslutat
om stödåtgärder till näringsutövare?

2. Anser finansministern att kommunala
beslut, som vunnit laga kraft och
som avser stöd till bl. a. jordbrukare,
bör av statsmakterna korrigeras genom
sänkta statsbidrag?

Denna anhållan bordlädes.

§ 11

Interpellation ang. viss reducering av
extra skatteutjämningsbidrag till kommuner Ordet

lämnades på begäran till

Herr LARSSON i Umeå (fp), som yttrade
:

Herr talman! Som framgått av meddelanden
i dagspressen har de norrlandskommuner
som beslutat om stöd
till näringslivet, och då främst till jordbrukare
för deras näringsutövning, fått

§ 12

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts den 13 innevarande januari på
rikssalen avlämnade

dels proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1969/70,

dels ock berättelse till 1969 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vidare anmäldes till bordläggning:
riksdagens lönedelegations redogörelse
för dess verksamhet under år 1968;

Tisdagen den 14 januari 1969

justitieombudsmännens ämbetsberättelse;
och

riksdagens revisorers verksamhetsberättelse
för år 1968.

§ 13

Anmäldes, att följande Kungl. Maj :ts
proposition och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen

nr 2, angående utgifter på tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1968/69, och

nr 6, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden som enligt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet.

Nämnda proposition och skrivelse
bordlädes.

§ 14

Anmäldes följande motioner:
nr 1, av herrar Alemyr och Martinsson,
angående riktlinjerna för svensk
export av krigsmateriel,

nr 2, av herr Hermansson m. fl., om
upprättande av officiella förbindelser
med Sydvietnams nationella befrielsefront
(FNL),

nr 3, av herr Sjöholm, om förbud för
riksdagsledamot att tala från manuskript,

nr 4, av fru Thnnvall m. fl., om avskaffande
av adelsväsendet,

nr 5, av herr Eriksson i Arvika m. fl.,
om ersättning av statsmedel till frikyrklig
vigselförrättare,

nr 6, av herr Bergman, om förstärkning
av lekmannainflytande! inom rikspolisstyrelsen,

nr 7, av herr Eriksson i Arvika m. fl.,
om utredning angående den enskilda
väghållningens organisation,

nr 8, av herr Jonsson i Mora in. fl.,
om rabatt för folkpensionär vid resa
i första klass på statens järnvägar,
nr 9, av fru Marklund m. fl., om statliga
bolags utträde ur Svenska arbetsgivareföreningen.

Nr 1 23

nr 10, av herr Sjöholm m. fl., angående
stödet till boxningssporten,

nr 11, av herr förste vice talmannen
von Friesen, om omprövning av
bestämmelserna beträffande handel
med explosiva varor,

nr 12, av herr Sjöholm, om borttagande
ur brottsbalken av påföljden suspension,

nr 13, av herr Sjöholm m. fl., om
vidgad straffbarhet vid rattonykterhet,
nr 14, av herr Sjöholm in. fl., om allmän
försäkring vid våldsbrott,

nr 15, av herr Vigelsbo m. fl., om
handläggning av narkotikamål inom
stängda dörrar,

nr 16, av herr Dahlgren m. fl., om
förbättring av det studiesociala stödet,
nr 17, av herr Hedlund in. fl., om
sänkning av pensionsåldern,

nr 18, av herr Hermansson in. fl., om
sänkning av pensionsåldern, in. in.,
nr 19, av fru Ryding in. fl., om omprövning
av reglerna för basbeloppets
beräkning inom ATP-systemet,

nr 20, av herr Börjesson i Falköping
in. fl., om skyldighet att borttaga gammal
taggtråd,

nr 21, av herr Börjesson i Falköping
m. fl., om styrkande av äganderätt till
fastighet genom utdrag ur taxeringslängd,

nr 22, av herr Eriksson i Arvika
in. fl., om översyn av lagstiftningen
om enskilda vägar,

nr 23, av herrar Sjöholm och Werner,
om ett bättre djurskydd,

nr 24, av herr Svenning m. fl., om
ökat konsumentinflytande vid stadsplanering
m. in.,

nr 25, av herr Nilsson i Agnäs, om
bättre tillvaratagande av odlingsbar
mark,

nr 26, av herr Wiklund i Stockholm,
om inrättande av natur- och miljövårdsorgan
inom primärkommunerna,

nr 27, av herr Börjesson i Falköping,
om statens övertagande av alla kostnader
för skador på grund av alkoholbruket,

Nr 1

Tisdagen den 14 januari 1969

nr 28, av herr Sjöholm, om översyn
av inkassofirmornas verksamhet, samt
nr 29, av herr Wiklund i Stockholm,
om vård av svenska patienter utomlands.

Dessa motioner bordlädes.

§ 15

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1969/
70, samt proposition nr 2, angående utgifter
på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1968/69, skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 16

Meddelande om enkla frågor

Meddelades, att herr talmannen tillställts
nio enkla frågor, nämligen av:

herr Svenning (s), till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
angående vanhävdslag för hyresfastigheter,

herr Fridolfsson i Stockholm (m),
till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående åtgärder
för att förhindra skändning av nationell
symbol,

fru Hörnlund (s), till herr statsrådet
och Chefen för kommunikationsde -

partementet angående placeringen av
kommunala medel som industrilån,

herr Henningsson (s), till herr statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
angående medgivande av kommunalt
organ vid uppsägning av hyresavtal,

herr Romanns (fp), till statsrådet
fru Odhnoff angående daghemsplatser
för barn till studerande vid universitet
och högskolor,

herr Sjöholm (fp), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående planerad förläggning
av parkeringshus till sjukhusområde,

herr Ahlmark (fp), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående en konferens
mellan länderna vid Östersjön om gemensamma
regler m. m. för tankbåtar
för olja,

herr Henningsson (s), till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
angående servitut för väg, samt

herr Petersson i Gäddvik (m), till
herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående tillsättandet av
överläkartjänster.

§ 17

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.22.

In fidem

Sune K. Johansson

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Onsdagen den 15 januari

Kl. 10.00

§ 1

Företogs val av föreskrivet antal ledamöter
i de ständiga utskotten, nämligen
åtta i utrikesutskottet, tio i konstitutionsutskottet,
femton i statsutskottet,
tio i bevillningsutskottet, åtta i bankoutskottet
samt i vart och ett av lagutskotten,
tio i jordbruksutskottet och
tolv i allmänna beredningsutskottet.

Beträffande dessa och övriga till dagens
sammanträde utsatta val lämnades
på begäran ordet till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn
å så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Sedan herr andre vice talmannen härefter
avlämnat för nu ifrågavarande val
avsedda tio listor, alla försedda med
partibeteckningen »Gemensam lista»,
samt listorna blivit i ovan upptagen
ordning av herr talmannen upplästa och
av kammaren godkända, befanns följande
personer, vilkas namn i här angiven
ordning upptagits å respektive listor, ha
utsetts till ledamöter i

Eriksson i Stockholm, fru (s)
Wahlund (ep)

konstitutionsutskottet:
Adamsson (s)

Nilsson i Östersund (s)
Henningsson (s)

Larsson i Luttra (ep)
Hamrin (fp)

Wennerfors (m)

Tliunvall, fru (s)

Johansson i Trollhättan (s)
Boo (ep)

Nelander (fp)

statsutskottet:

Karlsson i Olofström (s)
Almgren (s)

Mellqvist (s)

Eliasson i Sundborn (ep)
Gustafson i Göteborg (fp)
Bohman (m)
Lewén-Eliasson, fru (s)
Bergman (s)

Lindholm (s)

Mattsson (ep)

Johansson i Norrköping (s)
Enskog (fp)

Nordstrandh (m)

Alemyr (s)

Nilsson i Tvärålund (ep)

utrikesutskottet:
Alemyr (s)
Skoglund (s)
Mellqvist (s)
Hedlund (ep)
Wedén (fp)
Holmberg (m)

bevillningsutskottet:
Brandt (s)

Engkvist (s)

Holmqvist, fru (s)
Vigelsbo (ep)
Nettelbrandt, fru (fp)
Magnusson i Borås (m)
Kristenson (s)

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Carlstein (s)

Nyström (s)

Eriksson i Bäckmora (ep)

bankoutskottet:

Hagnell (s)

Franzén i Motala (s)

Bengtsson i Landskrona (s)
Börjesson i Glömminge (ep)
Larsson i Umeå (fp)

Regnéll (m)

Rask (s)

Fälldin (ep)

första lagutskottet:

Löfqvist, fru (s)

Bergegren, fröken (s)
Martinsson (s)

Dockered (ep)

Wiklund i Stockholm (fp)
Kristensson, fru (m)

Jönsson i Malmö (s)

Larsson i Norderön (ep)

andra lagutskottet:

Lundberg (s)

Odhe (s)

Bengtsson i Varberg (s)
Gustavsson i Alvesta (ep)
Jönsson i Ingemarsgården (fp)
Wetterström, fröken (m)
Sandell, fröken (s)

Fredriksson (s)

tredje lagutskottet:
Svenning (s)

Ekström (s)

Sundelin (s)

Grebäck (ep)

Tobé (fp)

Hedin (m)

Anderson, fröken (s)
Franzén i Träkumla (ep)

jordbruksutskottet:
Arweson (s)

Johanson i Västervik (s)

Persson i Skänninge (s)
Hansson i Skegrie (ep)
Antby (fp)

Eliasson i Moholm (m)
Lundmark (s)

Trana (s)

Eskilsson (s)

Jonasson (ep)

allmänna beredningsutskottet:

Eriksson i Stockholm, fru (s)

Svensson i Kungälv (s)

Haglund (s)

Larsson i Borrby (ep)

Rimås (fp)

Nilsson i Bästekille (in)

Gustafsson i Uddevalla (s)

Hörnlund, fru (s)

Ekroth, fru (s)

Johansson i Skärstad (ep)

Johansson i Simrishamn (s)
Andersson i Örebro (fp).

I samband med valet av ledamöter i
utrikesutskottet beslöts på framställning
av herr talmannen, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av
protokollet underrättas om kammarens
val av ledamöter ävensom om det likaledes
till dagens sammanträde utsatta
valet av suppleanter i nämnda utskott
samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse
i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.

§ 2

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning samt sex suppleanter
för dessa revisorer.

För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen
godkänd lista, som bar partibeteckningen
»Gemensam lista» och hade
följande utseende:

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Revisorer	Suppleanter
Riksdagsman Odhe, N. S. (s), Vinninga	Riksdagsman Persson, S. G. F. (s), Skänninge
Riksdagsman Engkvist, J. G. V. (s), Bjärnum	Riksdagsman Andersson, K.-G. (s), Storfors
Riksdagsledamot fru Eriksson, N. M. (s), Stockholm	Riksdagsman Bengtsson, H. V. (s), Landskrona
Riksdagsman Hansson, N. G. (ep), Skegrie	Riksdagsman Larsson, G. K. V. (ep), Luttra, Falköping
Riksdagsman von Friesen, 0. B. (fp), Göteborg	Riksdagsman Gustafson, S. H. (fp), Göteborg
Riksdagsledamot fröken Wetterström, K. H. (m), Linköping	Riksdagsman Nilsson, J. 0. (m), Bästekille, Vitaby
Sedan denna lista upplästs och av kammaren godkänts, förklarades ha bli-vit utsedda till statsrevisorer herrar Odhe och Engkvist (båda s), fru Eriks-son i Stockholm (s), herrar Hansson i Skegrie (ep) och von Friesen (fp) samt fröken Wetterström (m) ävensom till suppleanter för dem respektive herrar Persson i Skänninge (s), An-dersson i Storfors (s), Bengtsson i Landskrona (s), Larsson i Luttra (ep), Gustafson i Göteborg (fp) och Nilsson i Bästekille (m).	Larsson i Umeå (fp) Ringaby (in) Kristenson (s) Gustavsson i Alvesta (ep). Herr talmannen uppläste nu denna lista, vilken kammaren godkände; och förklarades de personer, vilkas namn upptagits å listan, utsedda till ledamö-ter i riksdagens lönedelegation. Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrät-tas om kammarens val av nämnda le-damöter och om det likaledes till da-
§ 3 Företogs val av åtta ledamöter i riks-dagens lönedelegation för valperioden 1969—1972, med erinran om punkt 5 i övergångsbestämmelserna till vilande förslag till ändringar i riksdagsord-ningen (KU 1968: 20 s. 152). Den av herr andre vice talmannen för detta val avlämnade listan, som god-känts av de utav kammaren valda leda-möterna i talmanskonferensen, upptog under partibeteckningen »Gemensam lista» följande namn: Gustafsson i Uddevalla (s) Almgren (s) Bengtsson i Landskrona (s) Boo (ep)	gens plenum utsatta valet av supplean-ter för dem samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag till skrivelse till Konungen med anmälan om de förrättade valen. § 4 Företogs val av tjugofem ledamöter i riksdagens krigsdelegation jämte supp-leanter för dessa. Den av herr andre vice talmannen för dessa val avlämnade listan, som god-känts av de utav kammaren valda leda-möterna i talmanskonferensen och bar partibeteckningen »Gemensam lista», var av följande utseende:

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Ledamöter	Suppleanter
Erlander (s)	Johansson i Trollhättan (s)
Nilsson i Stockholm (s)	Gustafsson i Stockholm (s)
Johansson i Ljungby (s)	Lundkvist (s)
Hedlund (ep)	Eriksson i Bäckmora (ep)
Ohlin (fp)	Antby (fp)
Holmberg (m)	Magnusson i Borås (in)
Lindholm (s)	Carlstein (s)
Allard (s)	Bergman (s)
Palme (s)	Henningsson (s)
Hansson i Skegrie (ep)	Dockered (ep)
Bergegren, fröken (s)	Johansson i Simrishamn (s)
Wedén (fp)	Wiklund i Stockholm (fp)
Cassel (m)	Wetterström, fröken (m)
Eriksson i Stockholm, fru (s)	Hagnell (s)
Skoglund (s)	Lindahl (s)
Eliasson i Sundborn (ep)	Larsson i Norderön (ep)
Bengtsson i Varberg (s)	Svanberg (s)
Martinsson (s)	Lewén-Eliasson, fru (s)
Nettelbrandt, fru (fp)	Mundebo (fp)
Bohman (m)	Hedin (m)
Mellqvist (s)	Ekroth, fru (s)
Wahlund (ep)	Larsson i Luttra (ep)
Alemyr (s)	Carlsson i Tyresö (s)
Gustafson i Göteborg (fp)	Enskog (fp)
Eliasson i Moholm (in)	Kristensson, fru (in)

Efter det denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts,
förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till ledamöter respektive
suppleanter i riksdagens krigsdelegation.

§ 5

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

För detta val avlämnade herr andre
vice talmannen en av de utav kammaren
valda ledamöterna i talmanskon -

ferensen godkänd lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Skoglund (s)

Mellqvist (s)

Hammarberg (s)

Antonsson (ep)

Ohlin (fp)

Cassel (m)

Bergman (s)

Nilsson i Tvärålund (ep).

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

listan upptagna personerna ha blivit utsedda
till medlemmar i Nordiska rådet.

u trikesu t skotte t:

Bengtsson i Varberg (s)
Carlsson i Tyresö (s)
Lewén-Eliasson, fru (s)
Eliasson i Sundborn (ep)
Ohlin (fp)

Bohman (m)

Martinsson (s)

Gustafson i Göteborg (fp)

konstitutionsutskottet:

Andersson i Billingsfors (s)
Andersson i Storfors (s)
Mossberg (s)

Gustafsson i Stenkyrka (ep)

Ohlin (fp)

Werner (in)

Henrikson (s)

Zetterström (s)

Nygren (s)

Magnusson i Nennesholm (ep)
Gustafsson i Barkarby (s)
Jonsson i Mora (fp)
Carlshamre (m)

Hjelm-Wallén, fru (s)

Häll (s)

Glimnér (ep)

Bergqvist (s)

Anér, fru (fp)

Mogård, fru (m)

Wahlund (ep)

Strömberg (fp)

statsutskottet:

Gustafsson i Uddevalla (s)
Lindahl (s)

Fagerlund (s)

Antonsson (ep)

Källstad (fp)

Cassel (m)

Eskel (s)

Holmberg, fru (s)

Blomkvist (s)

Andersson i Knäred (ep)
Svanberg (s)

Tobé (fp)

Ljungberg, fröken (m)
Lindkvist (s)

Jönsson i Arlöv (s)

Dahlgren (ep)

Nilsson i Kristianstad (s)
Gustavsson i Ängelholm (s)
Mundebo (fp)

Petersson i Gäddvik (m)
Ludvigsson, fru (s)

Sjönell (ep)

Zachrisson (s)

Ericson i Örebro (s)

Westberg i Ljusdal (fp)
Gradin, fru (s)

Sundberg, fru (m)

Pettersson i Lund (s)

Elmstedt (ep)

Östrand (s)

Lindberg (s)

Ullsten (fp)

På framställning av herr talmannen
beslöts, att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av medlemmar
i Nordiska rådet och om det
likaledes till dagens plenum utsatta valet
av suppleanter för dem samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna ingiva
förslag dels till förordnanden för
de valda, dels ock till skrivelse till
Konungen med anmälan om de förrättade
valen.

§ 6

Anställdes val av beslutat antal suppleanter
för ledamöterna i de ständiga
utskotten, nämligen 8 i utrikesutskottet,
21 i konstitutionsutskottet, 36 i statsutskottet,
22 i bevillningsutskottet, 19 i
bankoutskottet, 18 i första lagutskottet,
19 i andra lagutskottet, 18 i tredje lagutskottet,
20 i jordbruksutskottet och 22
i allmänna beredningsutskottet.

Sedan herr andre vice talmannen härefter
avlämnat nu ifrågavarande tio listor,
alla med partibeteckningen »Gemensam
lista», och listorna blivit i ovan
upptagen ordning av herr talmannen
upplästa och av kammaren godkända,
befanns följande personer, vilkas namn
i här angiven ordning upptagits å respektive
listor, utsedda till suppleanter i

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Sundman (ep)
Lothigius (m)
Eriksson i Arvika (fp)
Holmberg (m)

bevillningsutskottet:
Hammarsten (s)

Wikner (s)

Josefsson i Halmstad (s)
Andersson i Knäred (ep)
Larsson i Umeå (fp)
Enarsson (in)

Wiklund i Härnösand (s)
Andersson i Södertälje (s)
Berglund, fru (s)

Börjesson i Falköping (ep)
Leander (s)

Ahlmark (fp)

Lothigius (in)

Marcusson (s)

Bergman, fru (s)

Sundkvist (ep)

Green (s)

Westberg i Hofors (s)
Ericsson i Åtvidaberg (fp)
Hovhammar (m)
Gustavsson i Nässjö (s)
Josefson i Arrie (ep)

bankoutskottet:

Haglund (s)

Hörnlund, fru (s)
Fridolfsson i Rödeby (s)
Sjönell (ep)

Löfgren (fp)

Enarsson (m)

Lindberg, fru (s)

Nordberg (s)

Marcusson (s)

Börjesson i Falköping (ep)
Svensson i Eskilstuna (s)
Hyltander (fp)

Ringaby (m)

Brännström (s)

Dahl, fru (s)

Stridsman (ep)

Hellström (s)

Ericsson i Åtvidaberg (fp)
Clarkson (m)

första lagutskottet:

Björk i Påarp (s)

Hansson i Piteå (s)
Zetterström (s)

Johansson i Yäxjö (ep)
Sjöholm (fp)

Oskarson (in)

Henrikson (s)

Mossberg (s)

Bergander, fru (s)

Polstam (ep)

Rosqvist (s)

Anér, fru (fp)

Fridolfsson i Stockholm (in)
Åsbrink, fröken (s)

Jadestig (s)

Jonäng, fru (ep)

Sellgren (fp)

Thylén (m)

andra lagutskottet:

Svensson i Kungälv (s)
Skantz, fru (s)

Göransson (s)

Larsson i öskevik (ep)
Jonsson i Mora (fp)

Ringaby (m)

Nordberg (s)

Nilsson i Kalmar (s)
Sigurdsen, fru (s)

Nilsson, fru (ep)

Gadd (s)

Fraenkel, fru (fp)

Åkerlind (m)

Aldén (s)

Håvik, fru (s)

Johansson i Skärstad (ep)
Olsson i Mölndal (s)
Romanus (fp)

Carlshamre (in)

tredje lagutskottet:

Ekroth, fru (s)

Hammarberg (s)

Sundström, fru (s)

Elmstedt (ep)

Åberg (fp)

Wachtmeister (m)

Hugosson (s)

Josefsson i Halmstad (s)
Johnsson i Blentarp (s)

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Fälldin (ep)

Ekvall (s)

Jönsson i Ingemarsgården (fp)
Krönmark (m)

Olsson i Timrå (s)

Sörenson (s)

Josefson i Arrie (ep)

Sellgren (fp)

Burenstam Linder (m)

jordbruksutskottet:

Johansson i Simrishamn (s)
Lindberg, fru (s)

Björk i Påarp (s)

Persson i Heden (ep)

Nilsson i Lönsboda (fp)
Sundberg, fru (in)

Fridolfsson i Rödeby (s)
Wikner (s)

Sundström, fru (s)

Dahlgren (ep)

Nygren (s)

Berndtsson (fp)

Hedin (in)

Dahl, fru (s)

Brännström (s)

Sundkvist (ep)

Andersson i Södertälje (s)
Åberg (fp)

Krönmark (m)

Stridsman (ep)

allmänna beredningsutskottet:
Wiklund i Härnösand (s)
Hansson i Piteå (s)

Hugosson (s)

Gustafsson i Stenkyrka (ep)
Hyltander (fp)

Nilsson i Agnäs (in)

Andersson i Billingsfors (s)
Göransson (s)

Åsbrink, fröken (s)

Johansson i Växjö (ep)

Green (s)

Fraenkel, fru (fp)

Thylén (m)

Häll (s)

Gadd (s)

Nilsson, fru (ep)

Aldén (s)

Rosqvist (s)

Nilsson i Lönsboda (fp)

Björck i Nässjö (m)

Jonäng, fru (ep)

Strömberg (fp).

§ 7

Verkställdes val av suppleanter för
de under § 3 omförmälda ledamöterna
i riksdagens lönedelegation för valperioden
1969—1972, med erinran om
punkt 5 i övergångsbestämmelserna till
vilande förslag till ändringar i riksdagsordningen
(KU 1968: 20 s. 152).

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, vilken under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Blomkvist (s)

Skantz, fru (s)

Lindberg, fru (s)

Larsson i Öskevik (ep)

Rimås (fp)

Enarsson (m)

Carlstein (s)

Elmstedt (ep).

Sedan denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts
förklarades de personer, vilkas namn
fanns upptagna å listan, utsedda till
suppleanter för här ifrågavarande ledamöter.

§ 8

Företogs val av åtta suppleanter för
de av kammaren utsedda medlemmarna
av Nordiska rådet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Adamsson (s)

Hammarsten (s)

Skantz, fru (s)

Fälldin (ep)

Wedén (fp)

Eliasson i Moholm (m)

Johansson i Norrköping (s)

Sundman (ep).

Efter det denna bsta av herr talmannen
upplästs och av kammaren god -

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

känts, förklarades de å listan upptagna
personerna utsedda till suppleanter i
Nordiska rådet.

§ 9

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—8 omförmälda valen.

§ 10

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1969 års riksdag om vad i
rikets styrelse sig tilldragit.

§ 11

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 6, med tillkännagivande,
att Kungl. Maj :t förordnat
statsrådet Lennart Geijer att under
innevarande riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden som enligt
i 46 riksdagsordningen tillkommer en
ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 12

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens lönedelegations å
bordet vilande redogörelse för dess
verksamhet under år 1968.

§ 13

Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till utrikesutskottet motionerna nr 1
och 2;

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 3 och 4;

till statsutskottet motionerna nr 5—10;

till lagutskott motionerna nr 11—24;

till jordbruksutskottet motionerna nr
25 och 26; samt

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 27—29.

§ 14

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
justitieombudsmännens till innevarande
riksdag avgivna, å bordet vilande
ämbetsberättelse.

§ 15

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
riksdagens revisorers å
bordet vilande verksamhetsberättelse
för år 1968.

§ 16

Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:

herr Eriksson i Bäckmor a (ep), till
herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående upprustning
av vägnätet i Gävleborgs län,
fru Holmberg (s), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående förbättring av kommunikationerna
inom glesbygdskommuner,
herr Wiklund i Stockholm (fp), till
statsrådet fru Odhnoff angående åtgärder
för att tillgodose det sociala omvårdnadsbehov
som de s. k. julaktionerna
i vissa tätorter aktualiserat,

herr Persson i Skänninge (s), till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående information om de
ekonomiska konsekvenserna vid förtida
uttag av pension, in. m.,
herr Ahlmark (fp), till herr statsrådet
och chefen för handelsdepartementet
angående handelsförbindelserna med
Portugal, m. m.,

herr Hermansson (vpk), till herr
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående politisk asyl för
amerikanska desertörer och värnpliktsvägrare,
samt

herr Larsson i Umeå (fp), till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående viss reducering av ex -

Onsdagen den 15 januari 1969 Nr 1

Interpellation ang. förfarandet vid fastställande och utbetalning av markersättning
i naturvårdsärenden

tra skatteutjämningsbidrag till kommuner.

Kammaren biföll dessa framställningar.

§ 17

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras
sist å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

§ 18

Interpellation ang. förfarandet vid fastställande
och utbetalning av markersättning
i naturvårdsärenden

Ordet lämnades på begäran till

Herr VIGELSBO (ep), som yttrade:

Herr talman! Genom utökningen
av naturvårdslagstiftningens omfattning
har under senare år markersättningsfrågorna
fått stor aktualitet. Det är angeläget
att ersättningsfrågor som uppstår
vid tillämpningen av naturvårdslagstiftningen
löses på ett snabbt och
smidigt sätt. Därmed skapas större förutsättningar
för en positiv inställning
till lagstiftningen, och man undviker
onödig irritation. För att belysa hur
förfarandet hittills varit kan följande
exempel andragas.

Den 30 april 1958 fridlystes enligt
naturskyddslagen ett större markområde
i Vånsjö by, Torstuna kommun i
Västmanlands län. Det fridlysta området
ägs av Erikssons dödsbo betecknat
Vånsjö l3 och Linnea Karlsson Vånsjö
24 samt en samfällighet bestående av
många markägare. Då markägarna, delägarna
i området, skulle ha ersättning
för berörda mark, ingavs till expropriationsdomstolen
stämning den 28
april 1959, varvid ersättning begärdes
för hela området.

Sedan skrev riksantikvarieämbetet
till länsstyrelsen i Västmanlands län
den 20 december 1960 och anhöll att

få fridlysa viss del av området enligt
fornminneslagen. Denna framställning
föranledde tvist mellan olika instanser
men framställningen godkändes av
Kungl. Maj:t den 3 december 1963. Då
fornminneslagens fridlysningstillämpning
kom att gälla endast en viss del
av berörda grusmarksområde, den mellersta,
innebar detta att markområdets
båda ändpartier är fridlysta enligt naturvårdslagen,
och för detta skulle kronan
betala ersättning till markägarna.

Beträffande ersättningen för det område
som fridlysts enligt naturskyddslagen
har i fråga om ersättningsbeloppen
viss tvist uppstått. 25 000 kronor har
redan erhållits och fördelats mellan
områdets markägare. Dessa 25 000 kronor
utgjorde endast en förskottsavbetalning
varom man från båda håll var
överens. Återstående ersättning skulle
erläggas senare efter överenskommelse.
Efter det att markägarna framställt sina
ersättningsanspråk enades man slutligen
om en kompromiss, innebärande
en ersättning av 100 000 kronor utöver
tidigare erhållna 25 000 kronor. På dessa
100 000 kronor skulle dessutom utgå
ränta från den dag då fridlysning enligt
naturvårdslagen utfärdades den 30
april 1958. Dessa 100 000 kronor grundar
sig på en förlikningsuppgörelse,
vilken markägarna accepterade för att
de så fort som möjligt skulle få sina
pengar samt få frågan ur världen.

Enligt vad som under hand erfarits
har kronans ombud intet haft att erinra
mot den träffade kompromissuppgörelsen
men har förklarat att han måste
ha länsstyrelsens godkännande. När
markägarna sedan kontaktade länsstyrelsen
bibringades de den uppfattningen,
att uppgörelsen måste betraktas som
praktiskt taget klar och skulle komma
att godkännas. Tiden gick emellertid,
och då intet vidare inträffade ringde
markägarnas ombud länsstyrelsen och
efterhörde ärendets behandling. Han
erhöll därvid meddelandet att ärendet

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Interpellation ang. förfarandet vid fastställande och utbetalning av markersättning
i naturvårdsärenden

remitterats till naturvårdsverket för
yttrande. Detta skedde den 27 oktober
1967.

Efter endast drygt två månader har
statens naturvårdsverk avlämnat sitt
den 4 januari 1968 dagtecknade svar.
Svaret förefaller något egendomligt.
Man måste fråga sig hur ett ämbetsverk
i Stockholm kan bedöma Enköpings
stads behov av grus för de närmaste
100 åren. Även om antagandet skulle
vara riktigt bör kanske erinras om att
även andra städer och tätorter är belägna
inom Vånsjöåsens försörjningsområde.
Där ligger utom Enköping även
Västerås, Uppsala och en hel del andra
expanderande tätortssamhällen. Naturvårdsverkets
remiss måste således till
sitt bevisvärde starkt underkännas. Naturvårdsverkets
resonemang strandar
också på den omständigheten, att grus
tagits i detta åsområde före fridlysningen.
Av sakkunniga som uttalat sig, bl. a.
statens väginstitut, har grusets kvalitet
bedömts som mycket bra för vägunderhåll.
Andra sakkunniga har också ansett
gruset mycket värdefullt även för
gjutnings- och cementeringsändamål.

Naturvårdsverket har sedermera översänt
sitt yttrande till länsstyrelsen, som
i sin egenskap av kronans företrädare
föranstaltat om en utredning av hela
frågan. För detta utredningsändamål
har man anlitat Ingenjörsfirman Orrje
& Co AB i Stockholm. De utredningsoch
rättegångskostnader som härmed
kommer att uppstå torde sannolikt inte
komma att understiga det helopp markägarna
enligt den träffade kompromissuppgörelsen
skulle ha. Markägarna kan
och bör kanske också påkalla en expertutredning,
vilken kommer att kosta
pengar och ytterligare belasta kronans
utgifter i detta ärende.

Om parterna sedan likväl inte kan
komma överens får man utgå ifrån att
överklaganden kommer att ske. Detta
kommer då att medföra ytterligare kost -

nader och tidspillan. För det område
som fridlystes av fornminnesföreningen
har ingen ersättning utgått och inte
heller inräknats i den träffade kompromissen.

Till allt detta skall nu ytterligare påpekas,
att under de tio år som gått
sedan detta ärende första gången blev
aktuellt har en av jordägarna avlidit.
Sterbhuset består nu av sex barn jämte
änkan. Nu har det ju fastställts viss
tid för uppkomna sterbhus avveckling.
Hur skall man förfara i sådana fall
som detta, då man på grund av statlig
byråkrati förmenas möjligheten att efterleva
lagens regler?

Vore det inte riktigt att efter denna
långa tid reglera ärendet? Det kan väl
ändå inte ligga i vare sig enskilda medborgares
eller samhällets intresse att
i en sak, där preliminär uppgörelse träffats,
genom fortsatta utredningar och
rättsliga tvister fortsätta ett meningsutbyte
som kostar statsverket stora
pengar. Advokater och utredningsbyråer
torde ingalunda sakna inkomstbringande
arbetsuppgifter utan att som här sker
ligga förut skattetyngda medborgare till
last.

Med stöd av här angivna motivering
får jag hemställa om andra kammarens
medgivande att till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet framställa
följande frågor:

1. Vill statsrådet lämna en redogörelse
för sin principiella syn på förfarandet
vid fastställande och utbetalning
av markersättning i naturvårdsärenden? 2.

Anser statsrådet det i princip vara
rimligt att en fråga om markersättning
under ett tiotal år skall kastas fram
och tillbaka mellan olika utredningsoch
remissinstanser åsamkande statsverket
ständigt ökade kostnader och
medförande tidspillan för markägarna?

Denna anhållan bordlädes.

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

§ 19

Interpellation ang. försvarets
lagerlokaler

Ordet lämnades på begäran till

Herr VIGELSBO (ep), som yttrade:

Herr talman! Vårt lands försvarskostnader
belöper sig numera till mycket
betydande summor och kommer planmässigt
att stiga för varje år. Från
militärt håll har erinringar gjorts om
att anslagen likväl är alltför snävt tilltagna.
De är med andra ord otillräckliga
för upprätthållande av ett allsidigt
och effektivt försvar. Det torde
vara svårt för lekmannen att sakligt
bedöma det reella underlaget för dessa
påståenden. Vissa förhållanden är dock,
såvitt kan bedömas av vad som kommit
till en bredare allmänhets kännedom,
ägnade att inge intrycket att den
sparsamhet som man tycker horde vara
påkallad ofta inte iakttages.

Jag tillåter mig här ange elt par exempel
som, åtminstone lekmannamässigt,
bedömts som synnerligen tveksamma
ur kalkyleringssynpunkt. Jag nämner
de platser som jag avser utan att
därmed fastslå att dessa är de enda där
liknande förhållanden förekommer.

För elva år sedan förhyrdes uthusbyggnaderna
till en större gård i Romfartuna
socken i Västmanlands län. Husen
avsågs utgöra lagerlokaler för arméns
behov. Husens sammanlagda golvyta
uppgick till cirka 2 800 m2. För
husens iordningställande för ändamålet
gjordes investeringar på omkring
150 000 kronor. Stora ändringar beträffande
husens inredning gjordes innefattande
cementering, snickerier, elektrifiering
och murningsarbeten. Då arbetet
måste betraktas som mycket välgjort
bibehåller husen alltjämt, efter
elva års uthyrning, en ur lagringssynpunkt
synnerligen god standard.

Nu har man emellertid, från och med
den 1 januari 1969, avflyttat från dessa
lagerlokaler. I stället har man gjort
likartade investeringar i en annan ladu -

gård vid Svanå i Västmanland, beläget
endast en halv mil från den föregående
lagerplatsen i Romfartuna. De tidigare
lagerlokalerna står nu följaktligen oanvända.
Som motiv för förflyttningen har
angivits att romfartunautrymmena i detta
fall var alltför stora. Gentemot detta
bör dock erinras, att i den byggnadsvolym,
som tidigare förhyrts i Romfartuna,
finns också ett fristående svinstall,
vars storlek är ungefär densamma
som hos det nya utrymme som förhyrts
i Svanå. Det anförda motivet måste
följaktligen betraktas som föga trovärdigt.
Motsvarande utrymme fanns
att tillgå i det tidigare förhyrda och
för ändamålet inredda utrymmet.

Som en ytterligare egendomlighet
kan nämnas att man i det förhyrda
svinstallet hade låtit uppföra en ganska
stor betongsilo till vänster om stora
ingången. Det hade uppgivits att man
där skulle förvara ammunitionen, av
vilken anledning silon försetts med en
stor gjutjärnslucka med tillhörande ram.
Kostnaden var säkerligen många tusen
kronor. Denna betongsilo har sedan
förklarats olämplig för sitt avsedda
ändamål och följaktligen aldrig kommit
till användning. Bortkastade pengar
således.

Enligt uppgift har man nu för avsikt
att på annat håll i länet, nämligen i
Möklinta socken, uppföra ett större centrallagerhus.
Samtidigt som man anser
att lagerlokalerna var för stora i Romfartuna
avser man nu alltså att anlägga
ett större centrallagerhus några mil
från det som tidigare nedlagts därför
att det var för stort. Det är ju svårt
för en större allmänhet att sätta sig in
i alla militärens olika avsikter och beräkningar,
men många måste fråga sig,
om det ändå kan vara ekonomiskt klokt
att förfara på angivet sätt med skattebetalarnas
pengar. De måste, när man
handskas så oförsiktigt med allmänna
medel som förefaller ha skett i dessa
fall, undra vad som då kan inträffa i
ännu större sammanhang.

Mången frågar sig om det inte före -

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Interpellation ang. aktievinstbeskattningens verkningar

ligger någon kontroll över hur man
handlar på militärt håll. Om det föreligger
brister och planlöshet i lagerbyggnadsorganisationen,
hur ser då
administrationen i övrigt ut? Det är
frågor som framställs och som säkerligen
ur både ekonomisk och försvarspolitisk
synpunkt borde klarläggas.

Med hänvisning till det anförda får
jag härmed hemställa om andra kammarens
medgivande att till statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet
framställa följande frågor:

1. Har statsrådet sin uppmärksamhet
riktad på lagerbyggnadsorganisationen
inom försvaret?

2. Om så är fallet, ämnar statsrådet
vidtaga de undersökningar som kan
anses vara påkallade med anledning av
de rådande förhållandena?

Denna anhållan bordlädes.

§ 20

Interpellation ang. aktievinstbeskattningens
verkningar

Ordet lämnades på begäran till

Herr BERGQVIST (s), som yttrade:

Herr talman! År 1966 infördes nya
regler för beskattning av realisationsvinst
på aktier och likartade tillgångar.
Från och med den 1 juli 1966 tillämpas
i huvudsak följande bestämmelser:

Vid försäljning av aktier och likartade
tillgångar som skattskyldig innehaft
minst fem år utgör den skattepliktiga
realisationsvinsten 10 procent
av försäljningspriset efter avdrag för
kostnaderna för försäljningen. Om den
skattskyldige kan göra sannolikt att försäljningen
skett utan vinst eller med en
vinst som inte överstiger 5 procent av
försäljningspriset skall beskattning dock
inte ske. Bestämmelserna skall ej heller
gälla vid omflyttning av organisationsaktier
inom en koncern. Dessutom
har Kungl. Maj:t rätt att medge undantag
från bestämmelserna vid försälj -

ning som är föranledd av strukturrationalisering.
Från den schablonmässigt
beräknade skattepliktiga realisationsvinsten
under ett beskattningsår
medges avdrag med 500 kronor. Vid
försäljning av aktier som innehafts
mindre än fem år beräknas skattepliktig
realisationsvinst enligt de före den
1 juli 1966 gällande bestämmelserna.
Sker försäljningen inom femårsperioden
beskattas således under de två första
åren hela vinsten, och under de återstående
tre åren av beskattningsperioden
reduceras vinsten med 25 procent
per år till 75, 50 respektive 25 procent
av vinsten. Beskattning skall dock numera
även ske när tillgångarna förvärvats
genom arv, gåva eller liknande
fång.

Vid den diskussion som föregick beslutet
om nya regler för aktievinstbeskattningen
framfördes från flera håll
uppfattningen att en skatteskärpning
skulle medföra mycket negativa verkningar
för sparandet och åstadkomma
en allvarlig snedvridning av kapitalanvändningen.
Det bör nu finnas ett visst
underlag för en bedömning av skattens
verkningar i detta hänseende.

Avkastningen på aktier har under
efterkrigstiden varit utomordentligt
stor. Kurserna för börsnoterade aktier
och för aktier på fondhandlarnas kurslista
har stigit ungefär dubbelt så snabbt
som den allmänna prisnivån. Under senare
delen av 1965 samt under 1966
och 1967 skedde en påtaglig nedgång i
aktiekurserna från 1965 års toppnivå.
Efter 1967 har det dock ägt rum en
mycket stark kursstegring, och aktiekurserna
har under år 1969 registrerats
på en nivå som ligger högre än någonsin
tidigare. I samband med denna
kursuppgång har åtskilliga företag och
enskilda personer kunnat göra betydande
realisationsvinster.

Med stöd av det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att till finansministern
få ställa följande frågor:

1. Hur bedömer finansministern aktievinstbeskattningens
verkningar på

Onsdagen den 15 januari 1969 Nr 1 37

Interpellation ang. statliga bidrag för restaurering av kyrkor — Interpellation
ang. postbefordran inom norra Dalsland

sparandet och näringslivets kapitalförsörjning? 2.

Är finansministern beredd att göra
aktievinstbeskattningen till ett ännu effektivare
instrument för inkomst- och
förmögenhetsutjämning?

Denna anhållan bordlädes.

§ 21

Interpellation ang. statliga bidrag för
restaurering av kyrkor

Ordet lämnades på begäran till

Herr BÖRJESSON i Falköping (ep),
som yttrade:

Herr talman! Ute i landet finns ett
relativt stort antal kyrkor som är i
stort behov av renovering. Reparationer
ställer sig dock särskilt för många små
församlingar alltför dyra för att kunna
genomföras utan kraftig skattehöjning
för församlingsborna.

Det kan självfallet invändas att där
avfolkningen varit speciellt kraftig synes
inte heller behov av någon kyrka
föreligga. I många fall besökes emellertid
kyrkan även i en liten by av utanför
boende, och kyrkan bildar på så
sätt kontaktpunkten för kvarvarande
människor i avfolkningsorter. Vidare
har många av dessa kyrkor kulturminnen
av mycket stor betydelse som det
finns anledning bevara.

Församlingarnas inkomster består i
huvudsak av skatteintäkter samt skattebidrag,
men dessa räcker i de små församlingarna
inte längre än att man klarar
löpande utgifter. Som exempel kan
jag nämna att kyrkan i Sveneby församling
— en av de minsta församlingarna
i Skara stift med egen kyrka •— hotas
av förfall, om den inte genomgår en
nödvändig reparation. Församlingen
har emellertid inte råd med restaureringen
som beräknas kosta cirka 200 000
kronor. Det uppges att församlingen
inte ens skulle orka med att betala
räntan på ett lån för att täcka repara -

tionskostnaderna. Kyrkan inrymmer en
rad värdefulla kulturminnen som församlingen
är angelägen om att bevara.
Dessutom besökes kyrkan vid gudstjänster
även av invånare från kringliggande
församlingar.

Jag anser det vara en uppgift för
samhället att aktivt medverka till att
de små församlingarna med mycket begränsad
ekonomi ges möjligheter att
behålla sin kyrka som dock fyller en
stor uppgift för församlingsborna. Jag
finner det vara lika angeläget att staten
bidrar till en skatteutjämning i detta
fall som när det gäller den kommunala
skatten. Jag ifrågasätter därför,
om man inte med tanke på de små församlingarnas
svårigheter att själva bekosta
reparationer av sina kyrkor kunde
lämna erforderliga bidrag från kyrkofonden.
Denna omfattade den 30 juni
1968 77 miljoner kronor. De summor
för restaurering av kyrkor som det kan
bli fråga om kan knappast sägas stiga
till så stora belopp, att de i nämnvärd
utsträckning skulle belasta kyrkofonden.

Med hänvisning till vad jag här anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen
för utbildningsdepartementet få ställa
följande fråga:

Är statsrådet beredd medverka till
att små församlingar med stora ekonomiska
svårigheter erhåller bidrag ur
kyrkofonden eller på annat sätt för att
restaurera och vidmakthålla sina kyrkor? Denna

anhållan bordlädes.

§ 22

Interpellation ang. postbefordran inom
norra Dalsland

Ordet lämnades på begäran till

Herr ANDERSSON i Billingsfors (s),
som yttrade:

Herr talman! När den nya postbe -

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Interpellation ang. postbefordran inom norra Dalsland

fordringsorganisationen genomfördes i
maj månad 1968 hade den till syftemål
att skapa en bättre service åt medborgarna.

Detta resultat uppnåddes också på
de allra flesta håll. Dock blev det försämringar
för en del orter och regioner.
En sådan region är Bengtsfors kommunblock
i norra Dalsland. Enligt den nya
organisationen skall all post gå till Karlstad
för att där sorteras och transporteras
med bil till de olika postanstalterna
inom området. Detta har fått till
följd att ett brev som t. ex. skall sändas
från Billingsfors till Bengtsfors — en
sträcka på 6 km — först skall befordras
till Karlstad — en sträcka på cirka 12
mil •—• för att sedan återsändas till
Bengtsfors.

Postbefordran från Göteborg går nästan
förbi denna region och upp till
Karlstad. Skall man postprenumerera
på en daglig nyhetstidning som distribueras
från Göteborg, får man inte denna
tidning förrän dagen efter tryckningsdagen.

Riktpunkten för organisationsomläggningen
skulle ju vara att alla skulle få
bättre service eller att ingen skulle få
denna försämrad. Men här finns det en
region som genom den nya organisationen
fått en försämring.

Mot denna bakgrund vill jag till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
ställa följande frågor:

1. Har statsrådet uppmärksammat de
försämrade postbefordringsförhållanden
som den nya organisationen åstadkommit
i Bengtsfors kommunblock i norra
Dalsland?

2. Vill i så fall statsrådet vidtaga sådana
åtgärder som ger medborgarna
i denna region en bättre postservice?

Denna anhållan bordlädes.

§ 23

Anmäldes följande motioner:

nr 30, av herr Carlshamre, angående

skyddet för svenska fiskefartyg utanför
den norska kusten,

nr 31, av herr Hermansson in. fl., om
upprättande av diplomatiska förbindelser
med Demokratiska folkrepubliken
Korea (Nordkorea),

nr 32, av herr Bergman, om rätt för
sjuka m. fl. att rösta med valsedelsförsändelse,

nr 33, av herr Hedin m. fl., om åtgärder
mot pornografi,
nr 34, av herr Hedin, angående de gemensamma
samlingarna i gymnasiet
och fackskolan,

nr 35, av herr Regnéll in. fl., om inrättande
vid Lunds universitet av en
professur i företagsekonomi,

nr 36, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., om viss rehabilitering efter
fångvård,

nr 37, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, angående
folkpensionärs kostnad för innehav
av telefon,

nr 38, av herr Larsson i öskevik
m. fl., om ett statligt grundbelopp i det
kommunala bostadstillägget,

nr 39, av fru Marklund m. fl., om ett
statligt grundbelopp i det kommunala
bostadstillägget,

nr 40, av herr Holmberg m. fl., om
skattefrihet för folkpension, m. m.,
nr 41, av herr Holmberg m. fl., om
rätt till avdrag vid beskattningen för
barntillsyn,

nr 42, av herr Nordstrandh m. fl., om
portofrihet för korrespondensstuderande,

nr 43, av herr Hermansson m. fl., om
förstatligande av bensin- och oljehandeln,
m. m.,

nr 44, av fru Hörnlund och herr Carlstein,
om sänkning av valbarhetsåldern
för nämndeman,

nr 45, av herr Johansson i Skärstad
in. fl., om vidgad behörighet för vigselförrättare,

nr 46, av herr Johansson i Trollhättan
m. fl., angående ärekränkning av
främmande makts statsöverhuvud,

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

nr 47, av fröken Bergegren in. fl., om
upphävande av lagen om åtgärder vid
samhällsfarlig asocialitet, m. in.,

nr 48, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, om obligatorisk
begravningsförsäkring,

nr 49, av herr Carlshamre, om sänkning
av pensionsåldern för yrkesfiskare,

nr 50, av herrar Engkvist och Gustavsson
i Ängelholm, om jourskyldighet
för läkare,

nr 51, av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl., om frivillig tilläggssjukpenning
vid barnsbörd i vissa fall,

nr 52, av herr Jonasson m. fl., angående
förmånerna inom den allmänna
försäkringen för deltids- och korttidsanställda
samt lågavlönade,
nr 53, av fru Marklund m. fl., om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg
vid förtida uttag av folkpension,

nr 54, av herr Wedén in. fl., om sänkning
av pensionsåldern för vissa grupper,
in. m.,

nr 55, av herr Carlshamre, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Stödfartyg för sillfisket,

nr 56, av herr Björck i Nässjö, om en
aktiv landskapsvård, m. m., samt

nr 57, av herrar Börjesson i Falköping
och Eriksson i Bäckmora, angående de
hemarbetandes situation.

Dessa motioner bordlädes.

§ 24

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen, herrar vice talmän
samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte dem tillsätta
kammarens kanslipersonal, den
lb januari 1969.

§ 1

Sedan herr talmannen anmält, att han
utsett bankdirektören, jur. kand. Åke

Gustafsson och kronofogden, jur. kand.
Bertil Björnsson till ersättare att från
och med den 10 januari 1969 vid förfall
för sekreteraren bestrida sekreterargöromålen
inom kammaren m. in., beslöt
herrar deputerade att arvode till Gustafsson
skulle utgå med 700 kronor per
månad och till Björnsson med 300 kronor
per månad.

§ 2

Herrar deputerade beslöt utse:
kanslirådet, jur. kand. Erland Kock
till stomnotarie från och med den 10
januari 1969 mot ett arvode av 3 003
kronor per månad jämte personlig lönefyllnad
med 300 kronor per månad;

kronofogden, jur. kand. Bertil Björnsson
till biträdande jurist från och med
den 1 januari 1969 mot ett arvode av
2 178 kronor per månad; samt

fögderisekreteraren Curt Berggrén till
förste kanslist från och med den 1 januari
1969 mot ett arvode av 2 896 kronor
per månad jämte personlig lönefyllnad
med 200 kronor per månad.

Arvodena skulle •—• i motsats till personlig
lönefyllnad — uppräknas i överensstämmelse
med vad som kunde komma
att följa av överenskommelser om
generella lönetillägg inom den övriga
delen av riksdagsförvaltningen.

§ 3

Herr talmannen anmälde dels att de
hos kammaren arvodesanställda förste
stenograferna herr Bertil Arborén, fru
Signhild Elfner och herr Hans Heimbiirger
ävensom stenograferna fröken
Anita Hallberg, herr Bengt Henningsson,
fru Ingrid Nilsson samt herrar Lars
Nilsson, Göte Schenning, Rune Söderström
och Gustaf Titz inträtt i tjänstgöring
hos kammaren från och med den
10 januari 1969, dels ock att den likaledes
arvodesanställde förste stenografen
herr Anders Norrman, som på särskild
anmodan handhaft förberedelserna
för och anordnandet av prov med

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1960

stenografer, inträtt i tjänstgöring från
och med den 8 januari 1969.

§ 4

Herr talmannen anmälde vidare att
dåvarande talmannen den 13 oktober
1968 beslutat förordna fru Britta Wredenberg
att från och med den 18 november
1968 tills vidare, dock längst
till och med den 17 maj 1969, vara kanslist
i lönegrad Ae 15 hos kammaren.

§ 5

Herrar deputerade beslöt utse fru
Barbro Lyssarides och herr Sven Sjöberg
till reservstenografer från och med
den 10 januari 1969.

§ 6

Herrar deputerade beslöt vidare utse
fru Ingegerd Carlsén, fru Ingrid Eldin,
fru Gunvor Elg, herr Vincent Landén,
fru Eillemor Miskar, fru Kerstin Mörk
och fru Kjerstin Sohlberg till maskinskrivare
vid snabbprotokollet från och
med den 10 januari 1969. Fru Eldin
och fru Sohlberg skulle dock med halvtidstjänstgöring
tillsammans uppehålla
en tjänst som maskinskrivare.

Med tillsättandet av en maskinskrivartjänst
skulle tills vidare anstå.

§ 7

Herrar deputerade beslöt ytterligare
förordna förste stenografen herr Hans
Heimburger att från och med den 10
januari 1969 mot ett uppdragstillägg beräknat
efter 75 kronor per månad vara
föredragande i samtliga ärenden rörande
kammarens stenografkår och maskinskrivare
vid snabbprotokollet samt
att under kammarens sekreterare självständigt
avgöra frågor rörande organisationen
av stenografkårens arbete.

§ 8

Herrar deputerade beslöt slutligen bemyndiga
herr talmannen att i samråd
med sekreteraren förordna om vikarie
vid kortare ledigheter för kammarens
tjänstemän.

In fidem
Sune K. Johansson

§ 25

Meddelande om enkla frågor

Meddelades, att herr talmannen tillställts
fem enkla frågor, nämligen av:

herr Jönsson i Ingemarsgården (fp),
till herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående det särskilda
stödet åt äldre arbetslösa,
herr Jönsson i Ingemarsgården (fp),
till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående åtgärder
för att bereda vissa utländska läkare
tjänstgöring i svensk sjukvård,

herr Björk i Påarp (s), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående förfarandet vid
återkallande av körkort,

herr Vigelsbo (ep), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående järnvägsförbindelserna
i regioner med tillgång till
flygfält, och

herr Nilsson i Agnäs (m), till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående tidpunkten för
avlämnande av proposition om det särskilda
stödet för rennäringens rationalisering.

§ 26

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.35.

In fidem
Sune K. Johansson

ESSELTE AB, STHLM 69
914013