Fredagen den 10 januari Sid (Riksdagens protokoll 1969:1)

Nr 1

FÖRSTA KAMMAREN

1969

10—15 januari

Debatter m. in.

Fredagen den 10 januari Sid.

Hälsningstal av ålderspresidenten ............................ 3

Anförande av ålderspresidenten och talmannen efter talmansvalen
.................................................... 5

Riksdagens högtidliga öppnande ............................ 6

Meddelande ang. sammanträdestider .......................... 6

Måndagen den 13 januari

Anförande av talmannen å rikssalen .......................... 8

Tisdagen den 14 januari

Interpellation av herr Wirtén (fp) ang. åtgärder mot narkotikaoch
alkoholmissbruk bland ungdom ........................ 11

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) om ökad utbildning av läkare 13

av herr Skärman (fp) ang'', saltet på vägarna................ 13

av herr Hedström (s) om visst skördeskadeskydd för Norrbottens
län .......................................... 13

av herr Österdahl (fp) ang. trafiken mellan Gotland och fastlandet
................................................ 13

Onsdagen den 15 januari

Interpellation av herr Berglund (s) ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen
................................ 21

1 Första kammarens protokoll 1969. A7r l

Nr 1

Innehåll

Samtliga avgjorda ärenden

Fredagen den 10 januari Sid.

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning .. 3

Upprop ....................................................

Val av talman och vice talmän ..............................

Val av sekreterare .......................................... 6

Tisdagen den 14 januari

Val av talmanskonferens .................................... 10

Val av kanslideputerade .................................... 10

Val av kanslitillsättare ...................................... 10

Onsdagen den 15 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten .................... 14

Val av statsrevisorer jämte suppleanter ...................... 15

Val av ledamöter i riksdagens lönedelegation ................ 16

Val av ledamöter och suppleanter i riksdagens krigsdelegation .. 16

Val av medlemmar i Nordiska rådet ........................ 17

Val av suppleanter i de ständiga utskotten .................... 17

Val av suppleanter i riksdagens lönedelegation ................ 19

Val av suppleanter i Nordiska rådet ........................ 19

Cl ci

Fredagen den 10 januari 1969

Nr 1

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit här i huvudstaden fredagen den 10 januari 1969, sammanträdde
riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssal samma dag,

Fredagen den 10 januari,

kl. 11.00.

Herr ERICSSON, JOHN, framträdde
till talmansbordet och yttrade:

Ärade kammarledamöter! 1969 års
riksdag tar i dag i grundlagsenlig ordning
sin början. Det tillkommer mig att
hälsa kammarens ledamöter välkomna
och särskilt då de nytillträdande. Jag
vill uttala en förhoppning om att vårt
riksdagsarbete må kunna bedrivas under
ett internationellt politiskt skeende,
som i vart fall medför att inga nya
akuta politiska konflikter uppstår. Om
vårt lands utrikespolitiska linje råder
dess bättre mycket stor samstämmighet
mellan partierna.

Denna riksdag, liksom sina föregående,
får en mångfald av ärenden att
handlägga. Att så blir förhållandet är
självfallet med tanke på den alltmer omfattande
verksamhet som faller inom
den så kallade statliga sektorn. Såsom
bevis på den snabba utveckling som
här försiggår må anföras att den första
driftbudget som jag var med om att
biträda i detta hus slutade på den enligt
nuvarande synsätt inte alltför imponerande
siffran 1,35 miljard kronor.
Det är en inte alltför djärv gissning
att tro att slutsumman i den budget som
vi får del av på måndag kommer att
uppgå till ett trettio gånger högre belopp.

1969 års riksdag får även sig förelagd
förslag om definitivt beslut om en
författningsreform. Den stora allmänheten
kommer väl att intressera sig
mest för att riksdagens båda nuvarande
kamrar kommer att upplösas och

ersättas av en — men en större — kammare.
Antalet riksdagsledamöter blir
dock mindre. Striden om denna författningsreform
har inte varit uppslitande
eller hård, måhända beroende på att
nuvarande system trots allt tal om annat
har fungerat relativt tillfredsställande.
Må den nya ordningen motsvara de
förhoppningar som representanterna för
svenska folket ställer på densamma.

Med dessa ord förklarar jag första
kammarens första plenum år 1969 öppnat.

Sedan herr ordföranden därefter intagit
talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen
i | 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat hovrättsassessorn
Bengt Lambe att, till dess
sekreterare blivit utsedd, föra kammarens
protokoll.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet
inkomna

Departements protokoll
den 3/1 1969

Granskning av fullmakter för ledamöter
av riksdagens första kammare

Till justitedepartementet har inkommit
fullmakter för 19 personer som vid
val för vissa valkretsar i oktober 1968
utsetts till ledamöter av riksdagens
första kammare för en tid av åtta år,
räknade fr. o. m. den 1 januari 1969,

1-j- Första kammarens protokoll 1969. Nr 1

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

och fullmakter för 13 personer som
vid nya röstsammanräkningar utsetts
till ledamöter av första kammaren i
stället för avgångna ledamöter av kammaren.

Kungl. Maj :t har denna dag förordnat
att granskningen av fullmakterna
skall företas inför statsrådet Lennart
Gei jer.

Granskning av fullmakterna företas
enligt § 32 riksdagsordningen.

Av fullmäktige i riksbanken är herrar
Åshrink, Wärnberg och Nilsson
närvarande vid granskningen och av
fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Strand, Johansson och östman.

Någon anmärkning framställs ej mot
fullmakterna.

Protokoll över granskningen och förteckning
över de granskade fullmakterna
skall tillsammans med fullmakterna
överlämnas till första kammaren.

Enligt uppdrag
Margit Hirén

Den åberopade förteckningen lydde
sålunda:

Förteckning

över ledamöter av riksdagens första
kammare enligt fullmakter som granskats
inför statsrådet Lennart Geijer
den 3 januari 1969

Stockholms stad

1 Ombudsmannen Alice Lundbeck
Jönköpings län

2 Körsnärsmästaren Thorle Nilsson
i Tranås

Kronobergs län och Hallands län

3 Köpmannen Arvid Annerås i Lindome Blekinge

län och Kristianstads län

4 Landstingsmannen Egon Andreasson
i Östra Ljungby

Malmöhus län med Malmö stad

5 Statsrådet Gunnar Lange

6 Riksdagsmannen Gösta Jacobsson
i Malmö

7 Statsrådet Eric Holmqvist

8 Landstingsmannen Nils Persson i
Svensköp, Hörby

9 Riksdagsmannen Alvar Mårtensson
i Ystad

10 Lantbrukaren Ingvar Andersson i
Svenstorp, Skurup

11 Riksdagsmannen Arne Pettersson i
Malmö

12 Riksdagsmannen Thorsten Larsson
i Särslöv, Nordanå

13 Riksdagsledamoten Lilly Ohlsson i
Jordberga, Klagstorp

14 Direktören K. A. Levin i Lund

15 Riksdagsledamoten Margit Lundblad
i Malmö

16 Riksdagsmannen Per Blomquist i
Lund

17 Socialinspektören Grethe Lundblad
i Hälsingborg

Älvsborgs län

18 Fröken Maj Pelirsson i Melltorp,
Hyssna

19 Lantbrukaren Erik Carlsson i Läperud,
Mellerud

Skaraborgs län

20 Lektorn Gunnar Richardson i
Skara

Värmlands län

21 Landstingsmannen And. W. Axelson
i Säldebråten

Örebro län

22 Lantbrukaren Gunnar Skagerlund
i Ervalla

23 Ombudsmannen Georg Pettersson
i Lundby, Örebro

Gävleborgs lån

24 Riksdagsmannen Yngve Möller i
Gävle

25 Riksdagsmannen Johan A. Olsson
i Järvsö

26 Riksdagsmannen Erik Svedberg i
Gnarp

27 Statsrådet Herman Kling

28 Redaktören Hans Lindblad i Gävle

29 Riksdagsmannen Sigurd Lundin i
Los

Fredagen den 10 januari 1969

Nr 1

Västernorrlands län och Jämtlands län

30 Elektrikern Rune Jonsson i Husum

31 Verkstadsarbetaren Erik Norberg
i Timrå

32 Landstingsmannen Karl Pettersson
i Stugun

Här skulle antecknas, att fröken
Lundbeck (m) samt herrar Thorle
Nilsson (s), Andreasson (ep), Vilhelm
Erik Carlsson (m), Axelson (fp), Skagerlund
(fp) och Axel Georg Pettersson
(ep) utsetts att inträda såsom ledamöter
av kammaren i stället för
respektive herrar Holmberg (m) och
Palme (s), fru Nilsson (ep) samt herrar
Enarsson (m), Karl-Erik Eriksson
(fp), Ahlmark (fp) och Fälldin (ep),
vilka blivit valda till ledamöter av
andra kammaren från och med den
1 januari 1969, ävensom att herr Annerås
(fp), fröken Pehrsson (ep) samt
herrar Richardson (fp), Jonsson (s),
Norberg (s) och Karl Pettersson (m)
blivit utsedda att inträda såsom ledamöter
av kammaren i stället för respektive
herrar Erik Filip Petersson (fp),
Torsten Andersson (ep), Blom (fp),
Näsström (s), Gillström (s) och Wikberg
(ep), vilka avsagt sig sina riksdagsmannabefattningar.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för

kammaren anställdes nu upprop av
kammarens ledamöter, varvid såsom
frånvarande antecknades:
herr Strand,
herr Jansson, Erik,
herr Andersson, Sten.

Herr Strand hade anmält, att han av
familjeangelägenhet vore förhindrad
att deltaga i detta sammanträde.

Vidare upplästes följande till kammaren
inkomna ansökning:

Till riksdagens första kammare

Härmed hemställes om ledighet från
riksdagsarbetet under tiden den 10—

den 22 januari på grund av utlandsresa.

Stockholm den 10/1 1969.

Erik Jansson

Den begärda ledigheten beviljades.

Ytterligare anmäldes förfall för herr
Andersson, Sten, vilken telefonledes
meddelat, att han vore hindrad att infinna
sig vid början av kammarens
sammanträde denna dag.

Företogs val av talman; och utsågs
därtill:

herr Boheman (fp) med 141 röster.

Anställdes val av förste vice talman;
och utsågs därtill:

herr Strand (s) med 143 röster.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därtill:

herr Johansson, Ivar, (ep) med 139
röster.

Herr ERICSSON, JOHN, som nu lämnade
talmansplatsen, anförde därvid
till herr talmannen:

Herr talman! Med det val som skett
känner vi oss övertygade om, genom tidigare
erfarenheter, att kammaren blir
representerad och dess arbete lett med
oväld och skicklighet.

Välkommen i talmansstolen!

Herr TALMANNEN intog talmansplatsen
och yttrade:

Å egna och vice talmännens vägnar
ber jag att få tacka för de vänliga ord
som riktats till oss av ålderspresidenten
samt för det förtroende som kammarens
ledamöter ånyo visat oss och
som vi vill försöka motsvara efter bästa
förmåga. Vi vill upprätthålla det
utomordentligt goda samarbete som
alltid rått mellan kammarens ledamöter
och presidiet.

Jag vill också begagna detta tillfälle
att i likhet med vad ålderspresidenten

Nr 1

Fredagen den 10 januari 1969

Ang. riksdagens högtidliga öppnande
gjort hälsa hjärtligt välkomna till kammarens
arbete de 18 nya ledamöter av
första kammaren som i dag tagit plats
här. Vi förväntar oss mycket av deras
insatser i kammarens arbete.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren att nu företaga val
av sekreterare.

Valet företogs; och befanns efter valförrättningens
slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

hovrättsrådet K.-G. Lindelöw med
85 röster.

Dessutom hade avlämnats 52 röster
för hovrättsassessorn Leif Ekberg.

Hovrättsrådet Lindelöw fick nu företräde
och övertog protokollföringen.

In fidem
Bengt Lambe

Ang. riksdagens högtidliga öppnande

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att måndagen
den 13 innevarande månad kl.
11.00 infinna sig uti slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelningen av dessa biljetter proportionellt
i förhållande till ledamotsantalet
i varje valkrets finge ske genom
sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Ordet lämnades härefter på begäran
till herr VIRGIN (m), som anförde:

Herr talman! På den förstakammargrupps
vägnar som jag företräder vill
jag framföra ett bestämt avståndstagande
från den typ av demonstration som
vissa yngre riksdagskolleger förklarat
sig ämna göra genom att utebli från
riksdagens högtidliga öppnande och genom
att i uppseendeväckande former
ge offentlighet åt detta beslut. Demonstrationen
synes oss visa ett förakt för
samhällets institutioner och i sista änden
för hela vårt demokratiska styrelseskicks
anseende, vilket är skadligt för
detta anseende.

I detta yttrande instämde herrar
Mattsson (ep), Nils Theodor Larsson
(ep), Bengtson (ep), Schött (in), Axel
Kristiansson (ep), Ebbe Ohlsson (m),
Gösta Jacobsson (m), Ferdinand Nilsson
(ep), Nils-Eric Gustafsson (ep),
Lundström (fp), Eric Carlsson (ep),
Eric Peterson (fp), Ingvar Andersson
(m), Karl Pettersson (in), Thorsten
Larsson (ep) och Stefanson (fp).

Herr LOKANDER (s):

Herr talman! Jag ber att få protestera
mot det inlägg som gjorts av herr
Virgin.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag vill fästa uppmärksamheten på att
till kammarens ledamöter utdelats bland
annat en preliminär plan för kammarens
plena under vårsessionen, eu PM
angående plena in. in., en annan PM
angående avfattandet av hemställan i
motioner och ytterligare andra handlingar.
Beträffande de olika detaljerna
hänvisar jag till handlingarna. Såsom
framgår av dem är det min avsikt att
under vårsessionen som regel sluta
kvällsplena senast kl. 22.00 och att när

Fredagen den 10 januari 1969

Nr 1

arbetsplena hålles på fredagar, vilket
blir aktuellt från och med i slutet av
mars, om möjligt avsluta dessa plena
utan kvällsplenum senast kl. 17.30. Vad
jag nu sagt gäller dock icke remissdebatten.

Under maj månad kommer arbetsplena
att hållas även torsdagar. Sessionen
beräknas pågå maj månad ut.

Jag vill uttala en förhoppning om att
arbetet i utskotten skall komma i gång
så fort som möjligt vid sessionens början.

Till dem som kommer att deltaga i
kammarens debatter under vårsessio -

nen vill jag gärna vädja att om möjligt
i förväg anmäla sig till talarlistan. Detta
underlättar nämligen att beräkna tidpunkten
för plenas slut.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 12.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

2f Första kammarens protokoll 1969. Nr 1

Nr 1

Måndagen den 13 januari 1969

Måndagen den 13 januari

Kammaren sammanträdde kl. 10.30.

Herr talmannen yttrade, att lian efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde tisdagen
den 14 innevarande månad företaga
följande val, nämligen

dels av fyra ledamöter i talmanskonferensen,

dels av två kanslideputerade,
dels ock av sex ledamöter att deltaga
i tillsättandet av vissa tjänstemän hos
kammaren.

Detta förslag antogs.

Herr talmannen anförde vidare, att
han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det
första kammaren ville besluta att vid
sammanträde, som komme att hållas
onsdagen den 15 i denna månad, företaga
val dels av ledamöter och suppleanter
i de ständiga utskotten, dels av
revisorer och revisorssuppleanter för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning, dels av ledamöter
och suppleanter i riksdagens lönedelegation,
dels av ledamöter och
suppleanter i riksdagens krigsdelegation,
dels ock av medlemmar och suppleanter
i Nordiska rådet.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit
bifölls.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren nu, kl. 10.32, att
ajournera sina förhandlingar till kl.
10.45.

Till åtlydnad av Kungl. Maj:ts kallelse
avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 till slottskapellet,
där riksdagspredikan hölls av
kyrkoherden i Markaryds pastorat Ingemar
Lindstam. Efter gudstjänstens
slut begav kammaren sig till rikssalen,
i vilken även andra kammaren infann
sig.

Hans Maj :t Konungen kom tillstädes
och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr TALMANNEN framträdde därpå
och yttrade:

Eders Majestät!

Det nytända hoppet om att slutligen
en fredlig lösning skall kunnas nås av
kriget i Vietnam utgör en ljuspunkt i
en i övrigt osäker världspolitisk situation.

Läget i Mellanöstern är i hög grad
oroande och endast ett närmare samförstånd
mellan stormakterna synes
kunna förhindra nya krigiska förvecklingar.

Förhållandet mellan öst och väst har
försämrats på grund av händelserna i
Tjeckoslovakien, även om å ömse sidor
fortfarande vilja synes föreligga att
fortsätta strävandena till realistiska förhandlingar
bl. a. i kärnvapenfrågan.

Fortsatt svensk försvarspolitisk vaksamhet
synes i denna osäkra värld vara
av nöden.

I ekonomiskt hänseende synes faran
för nya valutakriser icke vara övervunnen
och nya förhandlingar på detta område
förefaller sannolika där Sverige
har viktiga intressen att bevaka.

Det är en allmän önskan inom vårt
folk och vårt näringsliv att pågående
förhandlingar om en nordisk tullunion

Måndagen den 13 januari 1969

Nr 1

måtte krönas med framgång. För alla
Nordens folk skulle detta medföra betydande
fördelar och bättre förutsättningar
för en gynnsam utgång för dem av
de europeiska integrationssträvanden,
som väl förr eller senare måtte leda till
något resultat.

Att den fortsatta strukturrationaliseringen
inom svenskt näringsliv, nödvändiggjord
av skärpt internationell
konkurrens och den tekniska utvecklingen,
skapar problem framför allt på
arbetsmarknaden är uppenbart. Här
som på andra områden krävs ett förtroendefullt
samarbete mellan stat, kommun
och näringsliv.

En fortgående rationalisering av den
statliga verksamheten och den kontinuerligt
svällande statliga och kommunala
administrationen synes påkallad.

Det svenska näringslivet har visat en
anmärkningsvärd anpassningsförmåga
till ändrade förhållanden och skiftande
konjunkturer. Även om för närvarande
en viss ljusning inträtt i fråga om våra
expansionsmöjligheter av produktion
och export är framtiden alltjämt full
av osäkerhetsmoment.

Det är tillfredsställande att i budgeten
ökade medel har kunnat ställas till
förfogande för u-landshjälp, utbildning,
forskning, kultur, gatu- och vägbyggnader,
miljövård och vissa sociala ändamål
utan att det redan höga skattetrycket
ansetts behöva skärpas.

Man kan väl utgå ifrån att ökade resurser
också beretts kriminalvård och
polismakt för att motverka en inom
vårt samhälle ökad rättsosäkerhet, icke
minst föranledd av starkt stigande missbruk
av narkotika.

Efter höstens val kan regeringen
stödja sig på en fast majoritet i riksdagens
båda kamrar. Att detta medför
ett ökat ansvar under hänsynstagande
till gemensamma intressen synes uppenbart.

Första kammaren kommer nu som
tillförne att sakligt pröva Kungl. Maj:ts
förslag.

Första kammaren liksom hela svenska
folket tillönskar Eders Majestät fortsatt
hälsa och goda krafter till fullgörandet
av Eders Majestäts höga'' värv och betygar
Eders Majestät sin vördnad, sin trohet
och sin tillit.

Sedan andra kammarens talman därefter
i denna kammares namn till Hans
Maj :t Konungen framfört andra kammarens
vördnad, fingo talmännen vardera
mottaga, av herr statsrådet och
chefen för finansdepartementet Sträng,
ett exemplar av Kungl. Maj ds proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1969/70, samt, av herr statsrådet och
chefen för justitiedepartementet Kling,
ett exemplar av Kungl. Maj ds berättelse
till 1969 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit, varefter ceremonin
å rikssalen avslutades och första
kammaren enligt beslut, fattat före avtågandet
från samlingsrummet, åtskildes
vid utgången från rikssalen kl.
12.28.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

Nr 1

Tisdagen den 14 januari 1969

Tisdagen den 14 januari

Kammaren sammanträdde kl. 11.00.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
erhöll på begäran ordet och yttrade:

Herr talman!. Jag ber att få hemställa
att första kammaren måtte besluta att
antalet suppleanter i de ständiga utskotten,
förutom utrikesutskottet, skall vad
denna kammare beträffar bestämmas
till: för konstitutionsutskottet 14, för
statsutskottet 28, för bevillningsutskottet
14, för bankoutskottet 11, för första
lagutskottet 13, för andra lagutskottet
13, för tredje lagutskottet 13, för jordbruksutskottet
14 samt för allmänna beredningsutskottet
17.

Denna hemställan bifölls.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen;
och befunnos efter
valförrättningens slut därtill hava blivit
utsedda:

herr Andersson, Birger, (s) med 89 röster,

» Bengtson (ep) .... »89 » ,

» Dahlén (fp) ...... »89 » ,

» Virgin (m) ........ »89 » .

Då val av två kanslideputerade nu
skulle anställas, begärdes ordet av herr
FÖRSTE VICE TALMANNEN, som anförde: Herr

talman! För de återstående val
som skall förrättas vid detta plenum
ber jag att få avlämna gemensamma listor,
en för varje val. Listorna har godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen, och varje
lista upptar namn på så många personer
som det ifrågavarande valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
därefter två särskilda listor.

Den lista, som avsåg valet av kanslideputerade,
upptog under partibeteckningen
»Den gemensamma listan» följande
namn:

Augustsson (s)

Kaijser (m)

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades herrar
Augustsson och Kaijser hava blivit utsedda
till kanslideputerade.

Företogs val av sex ledamöter att
deltaga i tillsättandet av de i 30 § mom.
2 riksdagsstadgan avsedda tjänstemän
hos kammaren.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
Svedberg, Erik, (s)

Mossberger (s)

Mårtensson (s)

Andersson, Axel, (fp)

Ohlsson, Ebbe, (m)

Larsson, Thorsten, (ep)

Efter det denna lista upplästs och
av kammaren godkänts, förklarades
herrar Erik Svedberg, Mossberger, Mårtensson,
Axel Andersson, Ebbe Ohlsson
och Thorsten Larsson hava blivit utsedda
till kanslitillsättare.

Föredrogs och bordlädes Kungl.
Maj:ts nästlidna dag på rikssalen överlämnade
berättelse till 1969 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vid föredragning av Kungl. Maj :ts
under gårdagen på rikssalen överlämnade
proposition nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under bud -

Tisdagen den 14 januari 1969

Nr 1

Interpellation ang. åtgärder mot narkotika- och alkoholmissbruk bland ungdom

getåret 1969/70, blev densamma bordlagd.

Anmäldes och bordlädes

dels Kungl. Maj:ts proposition nr 2,
angående utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1968/69,

dels ock Kungl. Maj :ts skrivelse nr 6,
om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med riksdagsärenden
som enligt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet.

Anmäldes och bordlädes
riksdagens lönedelegations redogörelse
för dess verksamhet under år
1968;

justitieombudsmännens ämbetsberättelse;
och

riksdagens revisorers verksamhetsberättelse
för år 1968.

Interpellation ang. åtgärder mot narkotika-
och alkoholmissbruk bland
ungdom

Herr WIRTÉN (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! I en interpellationsdebatt
i andra kammaren den 16 mars
1967 angående narkotikabruket bland
skolungdom deklarerade dåvarande ecklesiastikministern
Ragnar Edenman:
»Det är regeringens avsikt att snarast
vidta erforderliga lagstiftningsåtgärder
och aktivisera samhällets resurser för
att snabbt och kraftfullt möta dessa problem.
» Litet senare i debatten anförde
statsrådet vidare: »I varje fall kommer
vi nu att göra en kraftfull satsning i
skolan. Skolöverstyrelsen slår just i dag
ut det programmet.»

Det program som åsyftades var sammanfattat
i sex punkter och berörde
sådana ting som skärpt uppmärksamhet
bland skolans befattningshavare beträffande
narkotikabruket och narkotikans

spridningsvägar, skolans samarbete med
barnavårdsnämnd och polis, regelbundna
elevvårdskonferenser, breddad verksamhet
i samarbetsnämnder och elevråd,
skärpt närvarokontroll, speciella
aktionsgrupper, föräldramedverkan
samt undervisning om narkotika i förebyggande
syfte.

I interpellationssvaret betonades också
att det allmänna elevvårdsarbete som
bedrives i skolan av därför avsedd personal
såsom skolläkare, skolsköterska,
skolpsykolog, skolkurator, kliniklärare
m. fl. utgör en viktig grundval för arbetet
på att förebygga narkotikamissbruket.
Likaså underströks att skolan
inte kan ses som en isolerad företeelse
i samhället och att därför samhällets
samlade åtgärder mot narkotikamissbruket
också är avgörande för utfallet
bland skolungdomen. Någon anledning
till invändning mot dessa påståenden
finns naturligtvis inte. Tvärtom förtjänar
de understrykas ånyo.

Den intressanta frågan är: Har den
av herr Edenman karaktäriserade kraftfulla
satsningen givit ett positivt resultat
eller har utvecklingen under den nu
snart förflutna tvåårsperioden fortsatt
i samma otäcka riktning mot ett alltmer
utbrett narkotikamissbruk?

Mängder av expertuttalanden och reportage
i press, radio och TV ger belägg
för att någon förbättring inte har
inträffat. Tvärtom. Som en följd av det
allvarliga läget anordnade regeringen
en speciell narkotikakonferens den 27
december 1968. Med stort intresse mottogs
det tiopunktsprogram som publicerades
efter överläggningen. En rad åtgärder
föreslogs, som jag tror det i huvudsak
råder allmän enighet om. Den
punkt som närmast bör utgöra en fortsättning
på de åtgärder som ecklesiastikminister
Edenman redogjorde för i
riksdagsdebatten i mars 1967 är emellertid
synnerligen allmän och svårgripbar.
Enligt pressreferat lyder den: »Informations-
och upplysningsverksamheten
i skolor och högre utbildningsanstalter
intensifieras.» På vilket sätt och

Nr 1

Tisdagen den 14 januari 1969

Interpellation ang. åtgärder mot narkotika- och alkoholmissbruk bland ungdom

med vilka hjälpmedel får man inte
veta.

Narkotikan utgör ett relativt nytt och
synnerligen allvarligt hot mot ungdomens
hälsotillstånd, ett hot som måste
mötas med kraftfulla motåtgärder. Men
det gäller också det kvantitativt allvarligare
alkoholproblemet bland inte
minst skolungdomen. I statens ungdomsråds
betänkande »Upplysning i alkoholfrågan
inom ungdomsorganisationerna»
konstateras att man generellt
kan säga att vid 14 års ålder varannan
pojke och flicka har alkoholdebuterat.
För att belysa situationens allvar ytterligare
kan man hänvisa till skolöverstyrelsens
undersökningar beträffande alkoholbruket
bland gymnasister i årskurs
2 åren 1956 och 1961 samt läsåret
1967/68. Medan 1956 drygt 11 procent
av pojkarna sade sig dricka sprit
någorlunda regelbundet (någon gång i
månaden + någon gång i veckan eller
oftare) uppgick motsvarande siffra 1961
till 20 procent och 1968 till 35 procent.

Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
få ställa följande
frågor:

1. Vill statsrådet redovisa vilka åtgärder
som vidtagits mot ungdomens ökade
användning av olika gifter och då
speciellt under den tid som gått sedan
mars 1967 då löften gavs om kraftfulla
åtgärder mot framför allt narkotika?

2. På vilket sätt avser regeringen intensifiera
informations- och upplysningsverksamheten
angående narkotika
i skolor och högre utbildningsanstalter?

3. Kvantitativt är alltjämt alkoholmissbruket
det allvarligaste hotet mot
vår ungdoms hälsa. Vad avser statsrådet
vidta för åtgärder för att försöka
bryta den trend mot ökat alkoholbruk
som kan konstateras bland ungdom?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål
finge framställas.

Anmäldes och bordlädes följande
motioner:

nr 1, av herr Björk in. fl., angående
riktlinjer för svensk export av krigsmateriel; nr

2, av herr Hjorth in. fl., om avskaffande
av adelsväsendet;

nr 3, av herrar Ernulf och Nyman,
angående de propedeutiska kurserna
vid samhälls- och rättsvetenskapliga
fakulteter;

nr 4, av herr Sörenson m. fl., om ersättning
av statsmedel till frikyrklig
vigselförrättare;

nr 5, av herr Landström och fru
Hamrin-Thorell, om statsbidrag till Nationalföreningen
mot hjärt- och lungsjukdomar
;

nr 6, av herr Sörenson in. fl., om viss
rehabilitering efter fångvård;

nr 7, av herr Andersson, Axel, m.fl.,
om rabatt för folkpensionär vid resa
i första klass på statens järnvägar;

nr 8, av herr Skärman in. fl., om utredning
angående den enskilda väghållningens
organisation;

nr 9, av herr Sörenson in. fl., angående
stödet till boxningssporten;

nr 10, av herr Bengtson, om inrättande
av ett riksdagsmuseum;

nr 11, av herr Nilsson, Ferdinand,
in. fl., om handläggning av narkotikamål
inom stängda dörrar;

nr 12, av herr Sörenson, om vidgad
straffbarhet vid rattonykterhet;

nr 13, av herr Bengtson in. fl., om
sänkning av pensionsåldern;

nr 14, av herr Larsson, Thorsten,
in. fl., om förbättring av det studiesociala
stödet;

nr 15, av herr Werner, om sänkning
av pensionsåldern, in. m.;

nr 16, av herr Pettersson, Arne, in. fl.,
om ökat konsumentinflytande vid stadsplanering
in. m.;

nr 17, av herr Skärman, om översyn
av lagstiftningen om enskilda vägar;

nr 18, av herr Sveningsson m.fl., om
skyldighet att borttaga gammal taggtråd; -

Tisdagen den 14 januari 1969

Nr 1

nr 19, av herr Sörenson och herr Peterson,
Eric, om ett bättre djurskydd;

nr 20, av herr Svenungsson, om bättre
tillvaratagande av odlingsbar mark;
och

nr 21, av herr Bengtson, om statens
övertagande av alla kostnader för skador
på grund av alkoholbruk.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj ds propositioner
nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan
för kammarens nästa
sammanträde.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor framställts, nämligen

den 10 januari

av herr Nilsson, Ferdinand, (ep) till
herr statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet:
»Har Statsrådet

observerat att till spärrade utbildningslinjer
inom Stockholm, Uppsala(—Linköping),
Lund, Göteborg anmälts genomsnittligt
ca 1 200 sökande, varvid
givetvis vederbörande som söka läkarutbildning
i stor utsträckning anmält
sig på flera håll, varvid emellertid sammanlagda
möjligheter till intagning inskränker
sig till ungefär fjärdedelen av
den anförda siffran?

Vilka snara åtgärder för vidgad intagning
till läkarutbildning avser Statsrådet
att vidtaga för att motsvara statens
ansvar beträffande läkarutbild -

Meddelande ang. enkla frågor
ningen särskilt med hänsyn till bristsituationen
i fråga om läkare för den
öppna vården?»;

den 13 januari

av herr Skärman (fp) till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet:
»Är vi av säkerhetsskäl
och på grund av miljö- och nedskräpningssynpunkt
inte snart mogna att slopa
salt som vägförbättringsmedel?»;
ävensom

den 44 januari

av herr Hedström (s) till herr statsrådet
och chefen för jordbruksdepartementet:
»Har Statsrådet observerat
att enligt meddelande i tidningspressen
och radion redan inbärgad spannmål
i vissa delar av Norrbottens län
fått svåra skador genom mögelangrepp,
och överväger Statsrådet att hjälpa de
drabbade jordbrukarna och i så fall
genom vilka åtgärder?»; samt

av herr Österdahl (fp) till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet:
»Har Statsrådet för avsikt
att till 1969 års vårriksdag lämna
förslag angående trafiken mellan Gotland
och fastlandet?»

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.15.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Onsdagen den 15 januari

Kammaren sammanträdde kl. 10.00.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
erhöll på begäran ordet och yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall förrättas vid detta plenum
ber jag att få avlämna gemensamma listor.
Listorna har godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen,
och varje lista upptar
namn på så många personer som det
ifrågavarande valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
därefter ifrågavarande listor,
tjugusex till antalet.

Företogos val av föreskrivet antal
ledamöter i de ständiga utskotten, nämligen
åtta ledamöter i utrikesutskottet,
tio ledamöter i konstitutionsutskottet,
femton ledamöter i statsutskottet, tio
ledamöter i bevillningsutskottet, åtta
ledamöter i bankoutskottet, åtta ledamöter
i första lagutskottet, åtta ledamöter
i andra lagutskottet, åtta ledamöter
i tredje lagutskottet, tio ledamöter
i jordbruksutskottet och tolv ledamöter
i allmänna beredningsutskottet.

Sedan de av herr förste vice talmannen
för dessa val avlämnade listorna,
alla försedda med partibeteckningen
»Den gemensamma listan», blivit i tur
och ordning av herr talmannen upplästa
och av kammaren godkända, befanns,
att följande personer, vilkas
namn i här angiven ordning upptagits
å respektive listor, utsetts till

ledamöter i utrikesutskottet:

herr Andersson, Birger, (s)

» Pettersson, Georg, (s)

» Geijer, Arne, (s)

» Lundström (fp)

herr Virgin (m)

» Bengtson (ep)

» Möller (s)

» Dahlén (fp)

ledamöter i konstitutionsutskottet
herr Pettersson, Georg, (s)

» Olsson, Erik, (s)

» Dahl (s)

fru Segerstedt Wiberg (fp)
herr Sveningsson (m)

» Pettersson, Harald, (ep)

» Sörlin (s)

» Andersson, Sten, (s)

» Hernelius (m)

» Sörenson (fp)

ledamöter i statsutskottet:
herr Andersson, Birger, (s)

» Persson, Fritz, (s)

» Svensson, Rikard, (s)

» Andersson, Axel, (fp)

» Virgin (m)

» Johansson, Ivar, (ep)
fru Wallentheim (s)
herr Mårtensson (s)

» Petersson, Bertil, (s)

» Jacobsson, Per, (fp)

» Ottosson (m)

» Gustavsson, Bengt, (s)

» Bengtson (ep)

» Larsson, Herbert, (s)

» Nyman (fp)

ledamöter i bevillningsutskottet:
herr Eriksson, Einar, (s)
fröken Ranmark (s)
herr Ericsson, John, (s)

» Lundström (fp)

» Nilsson, Yngve, (m)

» Sundin (ep)

» Wärnberg (s)

» Johansson, Tage, (s)

» Jacobsson, Gösta, (m)

» Tistad (fp)

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

ledamöter i bankoutskottet:
herr Ståhle (s)

» Larsson, Åke, (s)

» Palm (s)

» Stefanson (fp)

» Åkerlund (m)

» Larsson, Nils Theodor, (ep)

» Lundin (s)

» Strandberg (m)

ledamöter i första lagutskottet:
herr Svedberg, Erik, (s)
fröken Mattson (s)
herr Hjorth (s)

» Alexanderson (fp)

» Schött (m)

» Svanström (ep)
fru Lindström (s)
herr Persson, Nils, (fp)

ledamöter i andra lagutskottet:
herr Strand (s)

» Larsson, Lars, (s)

» Dahlberg (s)

fru Hamrin-Thorell (fp)
herr Hubinette (m)

» Carlsson, Eric, (ep)

» Wanhainen (s)

» Österdahl (fp)

ledamöter i tredje lagutskottet:
herr Karlsson, Göran, (s)

» Kristiansson, Svante, (s)

» Johansson, Knut, (s)

» Åkesson (fp)

» Ohlsson, Ebbe, (in)

» Gustafsson, Nils-Eric, (ep)

» Jansson, Erik, (s)

» Ernulf (fp)

ledamöter i jordbruksutskottet:

herr Svedberg, Lage, (s)

» Mossberger (s)

» Hedström (s)

» Skärman (fp)

» Eskilsson (m)

» Hermansson (ep)

» Magnusson (s)

» Augustsson (s)
fru Hultell (in)
herr Skagerlund (fp)

ledamöter i allmänna beredningsutskottet: herr

Möller (s)

» Carlsson, Oscar, (s)

» Hedlund (s)

» Peterson, Eric, (fp)

» Wallmark (m)

» Kristiansson, Axel, (ep)

» Persson, Yngve, (s)

» Karlsson, Helge, (s)

» Pettersson, Karl Gustav, (s)

» Kilsmo (fp)
fröken Stenberg (in)
herr Olsson, Ernst, (ep)

Anställdes val av sex revisorer för
granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse
och förvaltning jämte sex suppleanter
för dessa revisorer.

Den av herr förste vice talmannen
för detta val avlämnade listan, som bär
partibeteckningen »Den gemensamma
listan», hade följande utseende:

Fru Wallentheim, Annie E. E., (s)	Palm, N. Sture, (s)
Ledamot av första kammaren	Ledamot av första kammaren
Jansson, A. Erik, (s)	Hjorth, Nils T., (s)
Ledamot av första kammaren	Ledamot av första kammaren
Augustsson, J. A. Gillis, (s)	Kristiansson, Svante A., (s)
Ledamot av första kammaren	Ledamot av första kammaren
Lundström, N. Birger, (fp)	Jacobsson, Per, (fp)
Ledamot av första kammaren	Ledamot av första kammaren
Sveningsson, N. Ragnar, (m)	Nilsson, N. Yngve, (m)
Ledamot av första kammaren	Ledamot av första kammaren
Larsson, Nils H. Theodor, (ep)	Sundin, Sven E., (ep)
Ledamot av första kammaren	Ledamot av första kammaren

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades hava
blivit utsedda till statsrevisorer fru
Wallentheim samt herrar Erik Jansson,
Augustsson, Lundström, Sveningsson
och Nils Theodor Larsson ävensom till
suppleanter för dem respektive herrar
Palm, Hjorth, Svante Kristiansson, Per
Jacobsson, Yngve Nilsson och Sundin.

Företogs val av åtta ledamöter i riksdagens
lönedelegation för valperioden
1969—1972, med erinran om punkten
5 i övergångsbestämmelserna till vilande
förslag till ändringar i riksdagsordningen
(KU 1968:20 sid. 152).

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som avsåg detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
herr Karlsson, Göran, (s)

» Svedberg, Erik, (s)

herr Jansson, Paul, (s)

» Peterson, Eric, (fp)

» Åkerlund (m)

» Olsson, Johan, (ep)

» Karlsson, Helge, (s)

» Nyman (fp)

Efter det denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till ledamöter i riksdagens lönedelegation.

Anställdes val av tjugufem ledamöter
i riksdagens krigsdelegation jämte
tjugufem suppleanter för dessa ledamöter.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
bar partibeteckningen »Den gemensamma
listan» och hade följande utseende: -

Sträng (s)

Andersson, Sven, (s)

Strand (s)

Bolieman (fp)

Virgin (m)

Johansson, Ivar, (ep)

Ståhle (s)

Ericsson, John, (s)

Aspling (s)

Lundström (fp)

Eskilsson (in)

Svedberg, Erik, (s)

Bengtson (ep)

Möller (s)

Andersson, Birger, (s)
Andersson, Axel, (fp)
Hernelius (m)

Mossberger (s)

Pettersson, Georg, (s)
Larsson, Nils Theodor, (ep)
Geijer, Arne, (s)

Dahlén (fp)

Nilsson, Yngve, (in)

Mattson, fröken (s)
Hamrin-Thorell, fru (fp)

Lindström, fru (s)

Lange (s)

Holmqvist (s)

Jacobsson, Per, (fp)
Ohlsson, Ebbe, (in)
Hermansson (ep)

Geijer, Lennart, (s)
Karlsson, Göran, (s)

Kling (s)

Alexanderson (fp)
Sveningsson (m)

Eriksson, Einar, (s)

Sundin (ep)

Björk (s)

Persson, Fritz, (s)

Segerstedt Wiberg, fru (fp)
Stenberg, fröken (in)
Wickman (s)

Larsson, Lars, (s)

Carlsson, Eric, (ep)

Palm (s)

Stefanson (fp)

Ottosson (m)

Myrdal, fru (s)

Tistad (fp)

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades liava
blivit utsedda till ledamöter i riksdagens
krigsdelegation herrar Sträng,
Sven Andersson, Strand, Boheman, Virgin,
Ivar Johansson, Ståhle, John Ericsson,
Aspling, Lundström, Eskilsson,
Erik Svedberg, Bengtson, Möller, Birger
Andersson, Axel Andersson, Hernelius,
Mossberger, Georg Pettersson,
Nils Theodor Larsson, Arne Geijer,
Dahlén och Yngve Nilsson, fröken Mattson
samt fru Hamrin-Thorell ävensom
till suppleanter för dem respektive fru
Lindström, herrar Lange, Holmqvist,
Per Jacobsson, Ebbe Ohlsson, Hermansson,
Lennart Geijer, Göran Karlsson,
Kling, Alexanderson, Sveningsson, Einar
Eriksson, Sundin, Björk och Fritz
Persson, fru Segerstedt Wiberg, fröken
Stenberg, herrar Wickman, Lars Larsson,
Eric Carlsson, Palm, Stefanson och
Ottosson, fru Myrdal samt herr Tistad.

Företogs val av åtta medlemmar i
Nordiska rådet för tiden intill dess val
nästa gång äger rum.

Den av herr förste vice talmannen
för detta val avlämnade listan upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:
fröken Ranmark (s)
herr Geijer, Arne, (s)

» Larsson, Lars, (s)

» Lundström (fp)

» Holmberg (m)

» Sundin (ep)

» Johansson, Tage, (s)
fru Segerstedt Wiberg (fp)

Efter det denna lista upplästs och

av kammaren godkänts, förklarades de
å listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till medlemmar i Nordiska
rådet.

Anställdes val av suppleanter till
förut bestämt antal i de ständiga utskotten,
nämligen åtta suppleanter i
utrikesutskottet, fjorton suppleanter i
konstitutionsutskottet, tjuguåtta sup -

pleanter i statsutskottet, fjorton suppleanter
i bevillningsutskottet, elva
suppleanter i bankoutskottet, tretton
suppleanter i första lagutskottet, tretton
suppleanter i andra lagutskottet,
tretton suppleanter i tredje lagutskottet,
fjorton suppleanter i jordbruksutskottet
och sjutton suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

suppleanter i utrikesutskottet:
herr Palm (s)
fröken Mattson (s)
herr Andersson, Sten, (s)

» Andersson, Axel, (fp)

» Hernelius (in)

» Johansson, Ivar, (ep)

» Johansson, Tage, (s)

» Nilsson, Yngve, (m)

suppleanter i konstitutionsutskottet:
herr Dahlberg (s)

» Palm (s)

» Pettersson, Karl Gustav, (s)

» Nyman (fp)

» Svenungsson (m)

» Olsson, Ernst, (ep)

» Nyquist (s)

» Andersson, Ivar, (s)

» Norberg (s)

» Lindblad (fp)
fröken Stenberg (m)
herr Richardson (fp)

» Pettersson, Axel Georg, (ep)
fröken Lundbeck (in)

suppleanter i statsutskottet:
herr Hjorth (s)

» Rönnberg (s)

» Wååg (s)

» Peterson, Eric, (fp)

» Kaijser (in)

» Larsson, Nils Theodor, (ep)

» Persson, Yngve, (s)

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

herr Björk (s)

» Högström (s)

» Dahlén (fp)

» Wallmark (in)
fru Ohlsson, Lilly, (s)
herr Larsson, Thorsten, (ep)

» Svensson, Erik, (s)

» Jonsson (,s)

» Wirtén (fp)

» Åkerlund (m)

» Nilsson, Thorle, (s)

» Levin (fp)

» Sundin (ep)

» Strandberg (m)

» Persson, Nils, (fp)
fru Diesen (m)
herr Gustafsson, Nils-Eric, (ep)
fru Olsson, Elvy, (ep)
herr Olsson, Johan, (ep)

» Lindblad (fp)

» Brundin (m)

suppleanter i bevillningsutskottet:

herr Möller (s)

» Wirmark (s)

» Jansson, Paul, (s)

» Stefanson (fp)

» Ottosson (m)

» Mattsson (ep)

» Jansson, Erik, (s)

» Pettersson, Arne, (s)

» Stadling (s)

» Annerås (fp)

» Pettersson, Karl, (m)

» Karlsson, Ove, (s)

» Olsson, Johan, (ep)

» Levin (fp)

suppleanter i bankoutskottet:

herr Larfors (s)

» Rönnberg (s)

» Olsson, Manne, (s)

» Österdahl (fp)

» Brundin (in)

» Mattsson (ep)

» Stadling (s)
fru Lundblad, Margit, (s)
herr Larsson, Thorsten, (ep)

» Wirtén (fp)

» Carlsson, Vilhelm Erik, (m)

suppleanter i första lagutskottet:
herr Larfors (s)

» Hedlund (s)

» Karlsson, Helge, (s)
fru Segerstedt Wiberg (fp)
herr Lidgard (m)
fru Olsson, Elvy, (ep)
herr Carlsson, Oscar, (s)
fru Ohlsson, Lilly, (s)
herr Lundin (s)

» Ernulf (fp)

» Jacobsson, Gösta, (in)

» Richardson (fp)

» Nilsson, Ferdinand, (ep)

suppleanter i andra lagutskottet:
herr Magnusson (s)

» Högström (s)

» Pettersson, Arne, (s)

» Kilsmo (fp)

» Kaij.ser (in)

» Andreasson (ep)

» Andersson, Ivar, (s)
fru Lundblad, Grethe, (s)
herr Skagerlund (fp)

» Axelson (Tp)

» Blomquist (m)
fröken Pehrsson (ep)
herr Pettersson, Axel Georg, (ep)

suppleanter i tredje lagutskottet:
herr Wirmark (s)

» Jansson, Paul, (s)
fröken Ranmark (s)
herr Skärman (fp)

» Lidgard (in)

» Nilsson, Ferdinand, (ep)

» Hansson (s)
fru Landberg (s)
herr Berglund (s)

» Jacobsson, Per, (fp)

» Svenungsson (m)

» Skagerlund (fp)

» Nilsson, Nils, (ep)

suppleanter i jordbruksutskottet:
herr Olsson, Manne, (s)
fru Lundblad, Margit, (s)
herr Lokander (s)

» Åkesson (fp)

» Sveningsson (in)

» Pettersson, Harald, (ep)

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

herr Wanhainen (s)

» Kristiansson, Svante, (s)

» Svedberg, Erik, (s)

» Annerås (fp)

» Hiibinette (m)

» Andersson, Ingvar, (m)

» Kristiansson, Axel, (ep)

» Nilsson, Nils, (ep)

suppleanter i allmänna beredningsutskottet: herr

Wååg (s)

» Hansson (s)
fru Landberg (s)

» Hamrin-Thorell (fp)

» Diesen (m)
herr Svanström (ep)

» Nyquist (s)

» Svensson, Erik, (s)

» Karlsson, Ove, (s)

» Sörenson (fp)

» Blomquist (m)
fru Lundblad, Grethe, (s)
fröken Pehrsson (ep)
herr Axelson (fp)

» Andreasson (ep)

» Richardson (fp)

» Andersson, Ingvar, (m)

I samband med valet av suppleanter
i utrikesutskottet beslöts, på framställning
av herr talmannen, att riksdagens
kanslideputerade genom utdrag av protokollet
skulle underrättas om kammarens
val av ledamöter och suppleanter
i utrikesutskottet samt anmodas låta
uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
till den skrivelse i ämnet, som
borde till Konungen avlåtas.

Företogs val av åtta suppleanter i
riksdagens lönedelegation för valperioden
1969—1972, med erinran om punkten
5 i övergångsbestämmelserna till
vilande förslag till ändringar i riksdagsordningen.

Den av herr förste vice talmannen
för detta val avlämnade listan upptog
under partibeteckningen »Den gemensamma
listan» följande namn:

herr Hjorth (s)

» Pettersson, Arne, (s)

» Petersson, Bertil, (s)

» Stefanson (fp)

» Nilsson, Yngve, (m)

» Carlsson, Eric, (ep)
fru Landberg (s)
herr Ottosson (m)

Sedan denna lista upplästs och av
kammaren godkänts, förklarades de å
listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till suppleanter i riksdagens
lönedelegation.

Kammaren beslöt, på framställning
av herr talmannen, att riksdagens
kanslideputerade genom utdrag av protokollet
skulle underrättas om kammarens
val av ledamöter och suppleanter
i riksdagens lönedelegation samt
anmodas låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag till skrivelse till
Konungen med anmälan om de förrättade
valen.

Anställdes val av åtta suppleanter
för de av kammaren valda medlemmarna
i Nordiska rådet för tiden intill
dess val nästa gång äger rum.

Den av herr förste vice talmannen
avlämnade lista, som gällde detta val,
upptog under partibeteckningen »Den
gemensamma listan» följande namn:
herr Palm (s)

» Jansson, Paul, (s)

» Wååg (s)

» Mundebo (fp)

» Hernelius (m)

» Garlsson, Eric, (ep)

» Hedlund (s)
fru Hamrin-Thorell (fp)

Efter det denna lista upplästs och
av kammaren godkänts, förklarades de
å listan upptagna personerna hava blivit
utsedda till suppleanter i Nordiska
rådet.

På framställning av herr talmannen
beslöts att riksdagens kanslideputerade
genom utdrag av protokollet skulle un -

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

derrättas om kammarens val av medlemmar
och suppleanter i Nordiska
rådet samt anmodas låta uppsätta och
till kamrarna ingiva förslag dels till
förordnanden för de valda, dels ock
till skrivelse till Konungen med anmälan
om de förrättade valen.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1969 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse nr 6, med
tillkännagivande att Kungl. Maj:t förordnat
statsrådet Lennart Geijer att under
innevarande riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som
jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll genom utdrag av
protokollet meddelas vederbörande utskott
samt riksdagens kanslideputerade.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens lönedelegations
redogörelse för dess verksamhet under
år 1968.

Föredrogos och hänvisades
motionen nr 1 till utrikesutskottet,
motionen nr 2 till konstitutionsutskottet,

motionerna nr 3—9 till statsutskottet,
motionen nr 10 till bankoutskottet,
motionerna nr 11—19 till lagutskott,
motionen nr 20 till jordbruksutskottet
och

motionen nr 21 till allmänna beredningsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
justitieombudsmännens ämbetsberättelse.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
riksdagens revisorers
verksamhetsberättelse för år 1968.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen och
herrar vice talmän i riksdagens
första kammare samt de ledamöter
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta tjänstemän hos kammaren,
samt kammarens sekreterare,
den januari 1969.

§ 1

Antecknades att den under sessionsuppehållet
tjänstlediga stenografpersonalen
inkallats till tjänstgöring fr. o.m.
den 10 januari 1969, förste stenografen
Ernst L. Ekman dock fr. o. in. den 7 januari.

§ 2

Anställdes som ersättare för kammarens
sekreterare hovrättsassessor Bengt
Lambe fr. o. m. den 10 januari tills vidare
under år 1969, med rätt för honom
att åtnjuta arvode med 1 000 kronor
per månad.

§ 3

Anställdes som biträdande jurister
tills vidare under år 1969 revisionssekreteraren
Brit-Marie Ericsson fr. o. m.
den 9 januari och t. f. avdelningsdirektören
Torgny Asplund fr. o. in. den 10
januari mot arvode om 2 100 kronor
per månad.

§ 4

Anställdes som kontaktman riksdag
—skola fr. o. in. den 10 januari tills vidare
under år 1969 adjunkten HansOlof
Hanselid mot arvode om 2/3 av
2 100 kronor per månad.

§ 5

Anställdes som reservstenografer
fr. o.m. den 10 januari tills vidare under
år 1969 fru Kerstin Eiderfors och
fru Yvonne Junestrand; och antecknades
att expektansarvode skulle utgå
med 2 000 kronor per år.

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Interpellation ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen

§ 6

Anställdes som maskinskrivare vid
snabbprotokollet fr. o. m. den 10 januari
tills vidare under år 1969
fru M.-B. Backman
» K. Borg
» K. Gunnarsson
» M. Holm
» I. Nordstrand
» G. Roos och
» G. Skoog-.

Het antecknades, att till maskinskrivare
vid snabbprotokollet skulle utgå
dels expektansarvode med 250 kronor
för månad under vilken tjänstemannen
varit närvarande minst 75 % av den
tid han kallats till tjänstgöring, dels
timarvode med kronor 14: 50 för tjänstgöring
före kl. 18.00, kronor 17: 65 mellan
kl. 18.00—22.00 och kronor 20: 75
efter kl. 22.00.

§ 7

Anställdes som biträde åt kontaktmannen
riksdag—skola förste vaktmästarna
Bertil Selfvin och Harry Eriksson
för tjänstgöring fr. o. m. den 10 januari
tills vidare under år 1969 tre timmar
per vecka. Ersättning skulle utgå motsvarande
ersättning för enkel övertid.

§ 8

Anställdes förste stenografen Ernst
L. Ekman fr. o. in. den 10 januari tills
vidare under år 1969 att utöver honom
normalt åvilande göromål bl. a. organisera
kammarens stenografers tjänstgöring
i andra kammaren. För nämnda
uppdrag skulle till Ekman utgå uppdragstillägg
med 225 kronor per månad
under sessionstid.

§ 9

Upptogs till behandling fråga rörande
viss omläggning av skolornas studiebesök
hos riksdagen. Genom det stora
intresse som från skolhåll visats studiebesöken
hos riksdagen har stark
koncentration av besöken till plenidagar
medfört vissa problem och svårigheter
att i tillräcklig omfattning för

verksamheten erhålla biträde av ledamöter
med tid och möjlighet att informera
de besökande klasserna.

Beslöts att studiebesök av klasser
från grundskolan försöksvis i viss utsträckning
skulle förläggas till måndag
och till torsdag förmiddag. Härför skulle
2—3 extra medhjälpare med god utbildning
i samhällsämnen och kännedom
om riksdagen anställas som informatörer
mot arvode inklusive semesterersättning
om 30 kronor per timme.

§ 10

Heltidsanställde stenografen Arne
Löfling, som anhållit om tjänstledighet
med helt löneavdrag under tiden den
1 februari—den 23 maj 1969 för studier,
beviljades tjänstledighet med Cavdrag
under tiden den 10 februari—
den 23 maj 1969. Herrar deputerade
uppdrog åt herr talmannen att förordna
erforderlig vikarie.

§ 11

Då jämlikt 30 § 4 mom. i riksdagsstadgan
herr talmannen äger besluta
om semester och annan ledighet för
tjänsteman beslöts nu att åt herr talmannen
uppdraga att vid beviljande
av ledighet för semester och sjukdom
ävensom vid annan anledning för tid
ej överstigande två månader jämväl förordna
om ersättare för den från tjänsten
ledige.

År och dag som ovan
K.-G. Lindelöw

/S.-G. Grahn

Interpellation ang. tillämpningen av
expropriationslagstiftningen

Herr BERGLUND (s) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Genom ändring av byggnadslagen
1953 infördes en ny expropriationsform,
zonexpropriation, i
byggnadslagstiftningen. I proposition
nr 218/1953 angavs beträffande propo -

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Interpellation ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen

sitionens huvudsakliga innehåll att det
nya institutet har avsetts komma till användning
vid stora, saneringssyftande
stadsplaneregleringar, närmare bestämt
då tättbebyggt område som med hänsyn
till den allmänna samfärdseln eller
kravet på ändamålsenlig bebyggelse finnes
vara i behov av genomgripande ombyggnad
och ombyggnaden icke lämpligen
kan ske annorledes än i ett sammanhang.
Enligt den införda lagregeln,
44 § byggnadslagen, kan såväl den mark
som behövs för ombyggnaden, som annan
inom saneringsområdet eller i dess
omedelbara närhet belägen mark, för
vilken stadsombyggnaden kan väntas
medföra väsentligt ökat värde, exproprieras.
Enligt senare tillägg till nämnda
lagregel kan jämväl exproprieras
nyttjanderätter i av staden ägda fastigheter
inom ett sådant saneringsområde.

Stockholms stad har, för genomförandet
av den omfattande stadsombyggnaden
i cityområdet, sökt och beviljats
zonexpropriationstillstånd för ett betydande
antal fastigheter. Bland de ansökningar,
som gjorts av staden och
som behandlats av Kungl. Maj:t, är stadens
ansökan den 24 februari 1964, vilken
behandlades av Kungl. Maj:t den
2 april 1965, av särskilt intresse.

1964 års ansökan avsåg fastigheter
som — utöver tidigare av staden ägda
eller genom tidigare expropriationstillstånd
behärskade fastigheter — erfordrades
för genomförandet av 1962 års
cityplan, vilken antagits av stadsfullmäktige
i december 1963. Genom sitt
beslut den 2 april 1965 meddelade
Kungl. Maj:t staden expropriationstillstånd
till 110 fastigheter på Norrmalm
och Östermalm. Vidare förlängdes tidigare
meddelat expropriationstillstånd
avseende 81 fastigheter inom samma
stadsdelar. Beträffande nio av de i stadens
ansökan upptagna fastigheterna
meddelade Kungl. Maj:t emellertid icke
något beslut. I resolutionen angavs att
Kungl. Maj :t framdeles skulle meddela
beslut rörande dessa fastigheter.

Merparten av dessa fastigheter var be -

lägna inom kvarteren Pennfäktaren och
Pensionären, vilka ligger mellan Vasagatan,
Klarabergsgatan, Östra järnvägsgatan
och Bryggargatan. Enligt underhandsuppgift
till staden skulle beslut
rörande dessa fastigheter meddelas inom
6 månader. Anledningen till min
interpellation är att Kungl. Maj:t fortfarande
3 år och 9 månader efter denna
tidpunkt icke avgjort frågan. Denna
förhalning av avgörandet i ett för staden
vitalt ärende är i och för sig förvånande,
men så mycket mera anmärkningsvärt
som staden vid upprepade
tillfällen såväl muntligen som skriftligen
påmint om ärendets vikt och
brådska. Bland annat beslöt stadsfullmäktige,
i samband med antagandet av
reviderade principplanen City 67 i januari
föregående år, påminna Kungl.
Maj:t om nödvändigheten av att fatta
beslut i den delvis vilande expropriationsframställningen
från 1964 (dvs.
kvarteren Pensionären och Pennfäktaren
samt berörd del av stadsäga 1).

Jag vill till belysande av frågan allmänt
orientera om dessa kvarters läge
i staden och betydelse för den pågående
stadsombyggnaden.

1962 års cityplan förutsatte att Klarabergsviadukten,
Vasagatan och Bryggargatan
skulle vidgas genom ianspråktagande
av tomtmark i kvarteren
Pensionären och Pennfäktaren samt del
av stadsäga 1. Vidare skulle en rampförbindelse
anordnas mellan Klarabergsviadukten
och Vasagatan. Denna
ramp skulle med hänsyn till lutning
och kurvradier ordnas via Bryggargatan
och Östra järnvägsgatan. Tillfart
till de kvarter, som bildas av återstående
delar av berörda kvarter, avsågs ske
genom en nedfart, belägen mitt i rampgatan
till Klarabergsviadukten. Detta
föranledde staden att i 1964 års expropriationsansölcan
inta de fastigheter,
som inom ifrågavarande kvarter
berördes av genomförandet och icke
var i stadens ägo. För breddningen av
Östra järnvägsgatan på delen norr om
Bryggargatan erfordrades vidare rådig -

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Interpellation ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen

het över de av staden icke ägda fastigheterna
i kvarteren Hasseln och Klockan,
som är belägna längre norrut mellan
östra järnvägsgatan och Vasagatan.

Av den reviderade cityplanen, City
67, framgår att i utbyggnadsplanerna
för det system av kapacitetstarka trafikleder,
som avses sammanknyta cityområdet
med övriga delar av staden,
intar kvarteren Pensionären och Pennfäktaren
en strategisk position. Klarabergsleden,
som sammanbinder cityområdet
med västra delen av staden, är
redan fullt utbyggd mellan Sergels torg
och Kungsholmen, med undantag för
viadukten över Vasagatan—Centralplan
och rampförbindelsen i östra järnvägsgatan.
Dessa delar av utbyggnaden
hindras endast genom att staden ännu
icke erhållit rådighet över marken i
kvarteren Pensionären och Pennfäktaren
samt berörd del av stadsäga 1.

I City 67 förutsätts vidare att Östra
järnvägsgatan får avsevärt ökade trafikuppgifter
för förbindelsen mellan å
ena sidan Klarabergsleden—Vasagatan
och å andra sidan dels Torsgatan dels
Tunnelgatsleden.

För sammankopplingen av den nordsj^dliga
trafiken i östra järnvägsgatan
med Vasagatan söder om Bryggargatan
berörs en vidgning av såväl Vasagatan
som Bryggargatan. Kvarteren Pensionären—Pennfäktaren
och berörd del av
stadsäga 1 tas alltså i anspråk för gatuvidgningar
på alla fyra sidorna. Resterande
del av kvartersmarken måste
sammanläggas till en kvartersenhet.

Kvarteren Pensionären och Pennfäktaren
ligger i omedelbar närhet till två
viktiga kollektivtrafiksystem, nämligen
tunnelbanan till Järvafältet och Stockholmsregionens
pendeltrafiksystem.

Under korsningen Vasagatan—Bryggargatan
samt under delar av kvarteret
Pennfäktaren skali utföras en biljetthall
för station T-Centralen, vilken i första
hand avses betjäna tunnelbanan till
Järva. Biljetthallen förutsättes få underjordisk
förbindelse med pendeltågplattformarna.

För stadsombyggnaden inom området
östra järnvägsgatan—Vasagatan viktiga
beslut rörande kollektivtrafiksystemet
har fattats, dels genom den s. k.
Hörjelöverenskommelsen den 17 december
1964, dels genom statens vägverks
godkännande av anläggningsplan för
spårtunnlar för Järvabanan den 8 augusti
1968, dels ock genom Kungl.
Maj :ts beslut om koncessionstillstånd
för Järvabanan och expropriationstillstånd
för tunnelutrymmen för denna
bana den 27 september 1968.

Slutligen bör det noteras att staden
i en huvudöverenskommelse med KSL,
som antagits av KSL:s fullmäktige den
29 augusti 1967 och av stadsfullmäktige
den 18 mars 1968, förbundit sig att svara
för anskaffande av den mark, som
erfordras för anläggande av biljetthallar
och uppgångar. I cityområdet, där
anordnandet av tunnelbanestationer och
uppgångar förutsättes samordnat med
de av staden bedrivna regleringsarbetena,
är avsikten att erforderliga utrymmen
för biljetthallar och uppgångar
skall upplåtas till KSL med nyttjanderätt,
servitutsrätt eller tomträtt. Det
måste förutsättas att KSL kan förlita
sig på att staden, bl. a. och vad avser
biljetthall och uppgång i Vasagatan,
uppfyller detta åtagande.

Beträffande gångtrafiken i området
anförs i City 67 följande:

»Med Tunnelgatan som huvudmatargata
inom denna del av city kan också
andra förbättringar göras i den nordvästra
citysektorns trafikstruktur. Genom
den i City 67 visade utformningen
av östra Järnvägsgatan kan nordsydlig
trafik både anslutas till citygatunätet
och passera planskilt under Tunnelgatan.
Vissa gator kan därigenom helt befrias
från körtrafik. I förslaget har
Gamla Brogatan gjorts till gånggata från
Vasagatan upp till Hötorget och Vasagatan
föreslås bilfri från Vasahuset till
Norra Bantorget. Båda dessa gångstråk
har stor betydelse för trafikanterna
från den tredje tunnelbanans nya station
inom området med uppgångar i

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Interpellation ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen

Vasagatan och för pendelresenärerna
på SJ. De senare måste kunna lämna
plattformarna på flera ställen för att
nå sina gångmål i city och på Kungsholmen.
Därför finns i förslaget dels
en gångtunnel till Vasagatan och den
nyssnämnda tunnelbanestationen, dels
eu gångviadukt i samma läge som den
nuvarande Kungsbroviadukten. Denna
nya gångbro leder till Kungsgatans
busslinjer. Pendelresenärerna kan under
topptrafik komma att uppgå till ca
8 000 personer i kvarten.»

I 1962 års cityplan anföres under kapitel
IV »Cityplanens förverkligande»,
följande beträffande genomförandeprogrammet
i nu aktuellt område (s. 52):

»Arbetena på att vidga KlarabergsIedens
viadukt öster om järnvägsområdet
torde kunna inledas tidigast 1967,
då evakueringen av kontorsutrymmena
i kvarteret Pensionären, vilka helt disponeras
av SJ, torde böra samordnas
med förlängning av ilgodsets byggnad
åt norr, varigenom bl. a. även nya
kontorsutrymmen erhålls. Rampförbindelsen
mellan viadukten och Vasagatan
torde tidigast kunna vara färdig omkring
1970, då fastigheterna i kvarteret
Pennfäktaren med ett par komplicerade
evakueringsfall — bl. a. SJ:s telefonväxel
— dessförinnan måste ha rivits.
»

Samtliga regleringsåtgärder inom området
mellan Östra järnvägsgatan och
Vasagatan, från Centralplan—Klarabergsviadukten
till Norra Bantorget,
hänger intimt samman, dels inbördes,
dels med cityregleringen i övrigt. Enligt
de tidplaner som förutsattes i 1962
års cityplan, skulle genomförandet av
kvartersregleringar och trafikregleringar
inom området ha skett i sådan tid,
att utbyggandet av erforderliga kollektivtrafikanordningar
skulle ha kunnat
anpassas härtill. Med hänsyn till dels
att behandlingen av stadens expropriationsansökan
förhalats inom kommunikationsdepartementet,
dels att SJ:s
i 1962 års cityplan förutsatta evakueringsbyggen
icke i tid genomförts

måste nu ordningsföljden mellan kvartersregleringar
och utbyggandet av tunnelbaneanläggningarna
omkastas. Följden
av att det komplicerade inbördes
styrningsförhållandet rubbas är, att genomförandet
av kollektivtrafikanordningarna
nu kommit att bli de tidsmässigt
bestämmande.

De utredningar gatukontoret utfört
rörande genomförandet av biljetthallsbygget
under Vasagatan och kvarteret
Pennfäktaren har visat att dessa byggnadsarbeten
kräver att kvartersmark
inom kvarteret Pennfäktaren kan disponeras
i avröjt skick från den 1 januari
1970 för trafikomläggningar och
ledningsarbeten i anslutning till biljettliallsutbyggnaden,
om Järvabanan skall
kunna tas i bruk före 1975 såsom förutsatts
i Hörjelöverenskommelsen. Detta
kräver i sin tur att berörda fastigheter
i kvarteret Pennfäktaren kan tillträdas
senast den 1 oktober 1969. Om det, trots
det långa dröjsmålet med behandlingen
av stadens expropriationsansökan, skall
kunna finnas någon möjlighet att evakuera
berörda fastigheter och friställa
marken inom kvarteret till angiven tidpunkt,
måste expropriationstillstånd
meddelas omgående.

De successivt stegrade trafikmängderna
gör det angeläget dels att det hinder
för Klarabergsviaduktens utbyggnad
som befintlig bebyggelse i kvarteret
Pensionären och del av stadsäga 1
utgör snarast möjligt undanröjes, dels
att övriga gatuvidgningar i anslutning
till kvarteren Pensionären och Pennfäktaren
snarast möjligt genomföres.
Härigenom kan via rampsystemet i
Östra järnvägsgatan kontakterna mellan
Klarabergsleden och Vasagatan förbättras
och ges sin slutliga standard.
Genom dessa stadsombyggnadsåtgärder
skapas vidare förutsättningar för den
höjning av gångtrafikstandarden som
det kollektiva trafiksystemets utbyggnad
(Järvabanan och pendeltrafiken)
ger anledning till.

Den omständigheten att Kungl. Maj: t
under hittills 3 år och 9 månader icke

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

Interpellation ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen

kunnat komma till beslut om stadens
inlösenansökan rörande de av staden
icke ägda fastigheterna i kvarteren Pensionären
och Pennfäktaren har givit anledning
till fråga om icke zonexpropriationsreglerna
skulle vara tillämpliga
på denna del av det sammanhängande
regleringsområdet.

Lydelsen av lagtexten i 44 § byggnadslagen
torde vara tillräckligt välbekant
för att icke i detta sammanhang
behöva citeras. Till belysande av ovannämnda
frågeställning kan däremot vara
av intresse att citera vad departementschefen
i prop. 218/1953 (s. 74)
vid framläggandet av förslag till ifrågavarande
lagregel anförde om lagens
tillämpning:

»Planmässighet i arbetets utförande
är av den allra största betydelse icke
minst för att erforderliga evakueringar
och andra provisoriska anordningar
skall kunna vidtagas under övergångstiden.
Det är därför enligt min mening
ofrånkomligt att i princip låta kommunen
överta ledningen för företaget, så
att detta kan genomföras under kommunens
aktiva kontroll. Först då behöver
kommunen icke längre befara att
arbetenas igångsättande och genomförande
försvåras och fördröjes, först då
blir det med andra ord möjligt att undvika
den ur samhällets synpunkt ödesdigra
splittringen och oreda, som lätt
kan uppstå enligt den nuvarande ordningen.

Resultatet av dessa överväganden blir
att en lagregel om expropriation för sådana
stora saneringsföretag, som icke
lämpligen kan utföras annorledes än i
ett sammanhang, bör utformas så, att
den i princip tillerkänner staden expropriationsrätt,
oavsett huruvida de
av regleringen berörda markägarna har
förmåga och vilja att själva genomföra
planen och alltså oavsett huruvida dessa
hos den tillståndsgivande myndigheten
förklarar sig ha för avsikt att,
kanske efter direktiv från stadens sida,
låta på egen hand verkställa erforderliga
ombyggnader. Expropriationsrät -

ten bör med andra ord ej göras beroende
av hur en undersökning av dessa
ofta i hög grad subjektiva omständigheter
utfaller. Ej heller bör för expropriation
vara erforderligt att det beträffande
varje i saneringsföretaget ingående
fastighet kan konstateras en tillräckligt
stor skillnad mellan den gamla
bebyggelsen och bebyggelsen enligt den
nya stadsplanen.»

Med hänsyn till dels ovan relaterade
förutsättningar för och sammanhang i
stadsombyggnaden i området Östra
järnvägsgatan—Vasagatan, dels tidigare
meddelade expropriationstillstånd för
genomförande av saneringsåtgärder av
liknande art i Stockholms innerstad,
förutsätter jag att de i 44 § byggnadslagen
angivna lagreglerna är tillämpliga
även på stadsombyggnaden i detta
område. Att så borde vara fallet styrks
även av det förhållandet att Kungl.
Maj:t redan i 1965 års beslut med anledning
av 1964 års ansökan meddelade
expropriationstillstånd till övriga av
staden icke ägda fastigheter i området
mellan Östra järnvägsgatan—Vasagatan.

Med hänsyn till att stadsombyggnaden
i området Östra järnvägsgatan—
Vasagatan är en integrerande del av
stadsombyggnaden i Stockholms city
som föranleds av den allmänna samfärdselns
krav och kravet på ändamålsenlig
bebyggelse och eftersom denna
stadsombyggnad är av så genomgripande
omfattning att den icke lämpligen
kan ske annorledes än i ett sammanhang
finner jag det helt klart att zonexpropriationsreglerna
i 44 § byggnadslagen
måste vara tillämpliga på ifrågavarande
stadsombyggnad och att stadens
expropriationsansökan beträffande
kvarteren Pennfäktaren och Pensionären
icke på objektiva skäl borde
kunna avvisas.

Med anledning av vad som förevarit
i detta ärende och de förhållanden som
jag ovan redogjort för vill jag till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
ställa följande frågor:

1. Finns det några principiella skill -

Nr 1

Onsdagen den 15 januari 1969

Interpellation ang. tillämpningen av expropriationslagstiftningen

nader i förutsättningarna för tillämpningen
av zonexpropriationsreglerna i
de två nordligaste respektive de två
sydligaste kvarteren i området mellan
Östra järnvägsgatan och Vasagatan, vilka
samtliga ingår i den stadsombyggnad
som stadsfullmäktige i Stockholm
beslutat om och vilka innefattades i
samma expropriationsansökan 1964?

2. Får expropriationslagstiftningen
sättas ur spel genom en onödigt lång
handläggningstid inom kommunikationsdepartementet
av en zonexpropriationsansökan? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande motioner: nr

22, av herrar Svenungsson och
Brundin, angående skyddet för svenska
fiskefartyg utanför den norska kusten;

nr 23, av herr Werner, om upprättande
av officiella förbindelser med
Sydvietnams nationella befrielsefront
(FNL);

nr 24, av herr Werner, om upprättande
av diplomatiska förbindelser
med Demokratiska folkrepubliken Korea
(Nordkorea);

nr 25, av herr Björk, om rätt för sjuka
m. fl. att rösta med valsedelsförsändelse; nr

26, av herr Svenungsson in. fl., om
åtgärder mot pornografi;

nr 27, av herr Jacobsson, Gösta, in. fl.,
om inrättande vid Lunds universitet av
en professur i företagsekonomi;

nr 28, av herr Svenungsson, angående
de gemensamma samlingarna i gymnasiet
och fackskolan;

nr 29, av herr Sörenson m. fl., om inrättande
av ett institut för förebyggande
av självmord;

nr 30, av herr Sörenson in. fl., om inrättande
av reträtthem för personer,
som försökt begå självmord;

nr 31, av herr Carlsson, Eric, in. fl.,
om ett statligt grundbelopp i det kommunala
bostadstillägget;

nr 32, av herr Werner, om ett statligt
grundbelopp i det kommunala bostadstillägget
;

nr 33, av herr Svenungsson in. fl., om
portofrihet för korrespondensstuderande; nr

34, av herr Virgin m. fl., om rätt
till avdrag vid beskattningen för barntillsyn
;

nr 35, av herr Virgin in. fl., om skattefrihet
för folkpension, m. in.;

nr 36, av herr Werner, om förstatligande
av bensin- och oljehandeln,
m. in.;

nr 37, av herr Björk och fröken Mattson,
angående ärekränkning av främmande
makts statsöverhuvud;

nr 38, av herr Olsson, Ernst, in. fl.,
om vidgad behörighet för vigselförrättare; nr

39, av herr Björk och herr Larsson,
Lars, om upphävande av lagen om
åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet,
m. in.;

nr 40, av herr Dahlén m. fl., om sänkning
av pensionsåldern för vissa grupper,
ni.ni.;

nr 41, av herr Kristiansson, Axel, och
herr Carlsson, Eric, angående förmånerna
inom den allmänna försäkringen
för deltids- och korttidsanställda samt
lågavlönade;

nr 42, av herr Kristiansson, Svante,
och herr Wååg, om jourskyldighet för
läkare;

nr 43, av fröken Pehrsson och fru
Olsson, Elvy, om frivillig tilläggssjukpenning''
vid barnsbörd i vissa fall;

nr 44, av herr Peterson, Eric, in. fl.,
om allmän försäkring vid våldsbrott;

nr 45, av herr Svenungsson in. fl., om
sänkning av pensionsåldern för yrkesfiskare; nr

46, av herr Svenungsson in. fl., angående
korum i militärtjänst;

nr 47, av herr Werner, om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg
vid förtida uttag av folkpension;

Onsdagen den 15 januari 1969

Nr 1

nr 48, av herr Werner, om omprövning
av reglerna för basbeloppets beräkning
inom ATP-systemet;

nr 49, av lierrar Svenungsson och
Brundin, i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Stödfartyg
för sillfisket;

nr 50, av herr Bengtson, angående de
hemarbetandes situation; och

nr 51, av herr Werner, om statliga
bolags utträde ur Svenska arbetsgivareföreningen.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1 och 2 skulle sättas sist på föredragningslistan
för kammarens nästa
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.31.

In fidem
K.-G. Lindelöw

/Solveig Gemert

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969