Första Kammaren. N:o 17
ProtokollRiksdagens protokoll 1892:17
RIKSDAGENS PROTOKOLL
; o»
1892.
Första Kammaren. N:o 17.
Lördagen den 19 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
i
Justerades protokollet för den 12 i denna månad.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
13, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att å rötter,
ej specificerade, ätbara, sättes en tull af 50 öre pr 100 kilogram,
röstar
Vinner Nej, har Riksdagen, i''likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att tullfrihet skall bibehållas för ifrågavarande artikel.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda: -
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 158, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 78 ja och 137 nej samt att båda
kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 154 ja och
Första Kammarens Prof. 1892. N:o 17. \
Ja;
Den, det ej vill, röstar
.V H) 1 . < . fic - 1 - '' n''1 t: ..
Nej;
Ja — 76;
Nej — 54.
(j
N:0 17. 2
Lördagen den 19 Mara.
191 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i
öfverensstämmelse med nej-propositionen.
vj ;__. ''<3 Ctjf
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
14, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
kött, andra slag, ej specificerade, skall bibehållas vid gällande
belopp, 7 öre per kilogram, röstar
J a;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, besluta,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
- ,
Ja — 99;
Nej — 42.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 159, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 93 ja och 131 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 192 ja
och 173 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
15, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att fläsk,
andra slag, skall draga eu tull af 10 öre per kilogram, röstar
Ja;
Lördagen den 19 Mars.
3 N:o 17.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit, att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Civilt -ni h''*r:. 9-‘-''h’*1i* Ji» vlfi
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda: -
Ja — 102;
• j 1* rf • , v . , ; I '' r * 1 ( T >'') • J f . T '' ■ i ‘t ,t , , f • . '' F*
Nej — 41.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 160, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 98 ja och 127 nej samt att båda
kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 200 ja och
168 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i
öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
16, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som, lika med Första Kammaren, vill, att tullen å
nötkreatur bibehålies vid 10 kronor per stycke, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
* Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren,
beslutit tullfrihet för nötkreatur.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda: -
Ja — 97;
Nej — 44.
No 17. 4
Lördagen den 19 Mars.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 161, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 100 ja och 124 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 197 ja
och 168 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
17, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition
:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen
å får bibehålies vid 1 krona per stycke, röstar
Ja,
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, besluta
tullfrihet för får.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:
Ja — 97;
Nej - 42.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 162, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 95 ja och 126 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 192 ja
och 168 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
18, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition
:
Lördagen den 19 Mars.
5 N:o 17.
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
svin sättes till samma belopp som för närvarande, 15 öre per
kilogram, röstar
J a |
Den, det ej vill, röstar
Nej;
•7 .i
Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutit tullfrihet för svin.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja
— 103;
Nej — 39.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 163, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 96 ja och 124 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 199 ja
och 163 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
19, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition
:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullen å
smör, naturligt, bibehålies vid 20 öre per kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit,
att nu gällande tull å ifrågavarande artikel skall borttagas.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:
No 17. 6
Lördagen den 19 Mars.
Ja — 94;
Nej — 49.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justerad t
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 164, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 93 ja och 130 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 187 ja
och 179 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
20, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition
:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att tullsatsen
för smör, konstgjord^ skall, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, bestämmas
till samma belopp som det nu gällande, 20 öre per
kilogram, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren,
besluta, att tullen å ifrågavarande artikel skall borttagas.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:
Ja — 106;
Nej — 29.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 165, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 115 ja och 105 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 221 ja
och 134 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Lördagen den 19 Mars.
7 N:o 17.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
21, föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition
:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att, i enlighet
med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, i tulltaxan å vederbörligt
ställe införes en så lydande rubrik:
»Oleomargarin — 1 kilogram 20 öre», röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, beslutit
att, med afslag å hvad Kongl. Maj:t föreslagit angående
tull å ifrågavarande artikel, i tulltaxan skall å vederbörligt ställe
införas en så lydande rubrik:
»Oleomargarin — fritt.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:
Ja — 105;
Nej — 23.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 166, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 114 ja och 86 nej samt att
båda kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 219 ja
och 114 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt
i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial n:o 3, punkten
22, föreslagna och af båda kamrarne godkända voteringsproposition
:
Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att, i enlighet
med Kongl. Majrts förslag, gällande tullsats för ister, 20 öre
per kilogram, bibehålies oförändrad, röstar
Ja;
N:o 17. 8
Lördagen den 19 Mars.
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Andra Kammaren, besluta,
att ifrågavarande artikel skall vara tullfri.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja
— 95;
Nej — 23.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 167, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 98 ja och 98 nej samt att båda
kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 193 ja och
121 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i
öfverensstämmelse med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af statsutskottet i dess memorial n:o 32, punkten 1, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som vill, att, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
åt förre fanjunkaren vid nu mera upplösta kronoarbetskompaniet
å Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å allmänna
indragningsstaten uppföras en årlig pension af 400 kronor, att
under hans återstående lifstid utgå från och med månaden näst
efter den, då Pettersson frånträder sin befattning såsom slottsvaktmästare
å Vaxholms fästning, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt bifallits, att åt förre fanjunkaren vid nu mera upplösta
kronoarbetskompaniet å Vaxholm Carl Gustaf Pettersson må å
allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension af 200
kronor, att under hans återstående lifstid utgå från och med
år 1892.
Lördagen den 19 Mars.
9 N:0 17.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:
'' ■ -d ■ ’i H-!''.''-a:!
Ja — 124;
•>'' 1 jcu :>''-!v, t, t»
Nej — 14.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 168, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 71 ja och 143 nej samt att båda
kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 195 ja och 157
nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattad t i öfverensstämmelse
med ja-propositionen.
■■{i sbb Vi :.i; <r:,. .-''.V?, • ■; y j-jJnJjcS''-''’'' i: . ■ :!
i ’• sfi! rr>''> na.: .it/. ,•;<>.• •
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af statsutskottet i dess memorial n:o 32, punkten 2, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som vill, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning
på det sätt bifalles, att regementsläkaren vid flottans station i
Karlskrona C. I. Th. Lundberghs enka Augusta Lovisa Dorothea
Lundbergh, född Mossberg, må från allmänna indragningsstaten
åtnjuta årlig pension till belopp af 240 kronor att utgå från och
med februari månad 1891 och så länge hon i sitt nuvarande enkestånd
förblifver, röstar
’ • •.‘ v''; i f ! yf) t'' v, f; . v t, - ry ij*
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen afslagit så väl utskottets hemställan
som Kongl. Maj:ts framställning i ämnet.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja
— 123;
Nej — 7.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokolls
-
N:0 17. 10
Lördagen den 19 Mars.
utdrag, n:o 169, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 71 ja och 145 nej samt att båda
kamrames sammanräknade röster befunnits utgöra 194 ja och
152 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med ja-propositionen.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver
följande af statsutskottet i dess memorial n:0 32, punkten 3, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:
Den, som vill, att, med bifall till Kongl. Maj:ts framställning,
åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och fysiologi vid
Ultuna landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström må å allmänna
indragningsstaten uppföras en årlig pension af 1,500 kronor,
att utgå från och med månaden näst efter den, hvarunder
han från sin befattning erhåller entledigande, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kongl. Maj:ts förevarande framställning på
det sätt bifallits, att åt läraren i veterinärkunskap, anatomi och
fysiologi vid Ultuna landtbruksinstitut Carl Jonas Axel Segerström
må å allmänna indragningsstaten uppföras en årlig pension
af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst efter den,
hvarunder han från sin befattning erhåller entledigande.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:
Ja — 91;
Nej — 42.
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 170, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 48 ja och 167 nej samt att båda
kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 139 ja och
209 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionen.
Lördagen den 19 Mars.
11 N:o 17.
Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen, omröstning öfver
följande af statsutskottet i dess memorial n:o 32 punkten 4, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition :
>Den, som vill, att Kongl. Maj:ts förevarande framställning
på det sätt af Riksdagen bifalles, att förre kamreraren vid de
kongl. teatrarne Gustaf Fredrik Törner må beviljas en årlig pension
från allmänna indragningsstaten af 1,200 kronor, att utgå
under hans återstående lifstid från och med månaden näst efter
den, hvarunder han frånträder anställning vid kongl. operan,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bar Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke
vunnit Riksdagens bifall.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:
Ja - 97;
Nej — 31. , ''
Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 171, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen
derstädes utfallit med 23 ja och 191 nej, samt att båda
kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 120 ja och 222
nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionen.
Herr statsrådet friherre von Essen aflemnade Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till Riksdagen, angående beredande af ålder -domsunderstöd åt lärare och lärarinnor vid småskolor och mindre
folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskolor.
Denna Kongl. proposition blef härefter föredragen och hänvisad
till statsutskottet.
N:0 17. 12
Lördagen den 19 Mars.
Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets den 17 i denna månad bordlagda utlåtanden n:is
22—25 och Första Kammarens tillfälliga utskotts samma dag
bordlagda utlåtande n.o 3 äfvensom statsutskottets under gårdagen
bordlagda utlåtanden mis 34—36.
Lånemedel till
iutveckling af statens
telefonväsende.
Föredrogs å ny o statsutskottets den 16 och 17 innevarande
mars bordlagda utlåtande mo 33, i anledning af Kongl. Maj:ts
proposition angående beredande af lånemedel till utveckling af
statens telefonväsende.
Friherre Åker hi el m, Gustaf: Jag var icke beredd på
att efter dagens gemensamma voterungar något ärende skulle
företagas till slutlig behandling inom kammaren. Detta må lända
till ursäkt för, att hvad jag nu kommer att yttra icke kan vara
så i allo genomtänkt, som jag skulle hafva önskat. Men jag kan
ej med tystnad förbigå föredragningen af detta ärende i det skick
det nu föreligger. Mig har förefallit förvånande, att då icke före
framläggandet af den kongl. propositionen fullmägtige i riksgäldskontor^
hörts, ej sedermera under dess behandling i statsutskottet
tillfälle lemnats dem att yttra sig om det väckta förslaget.
Detta är dock för vårt riksgäldsverk en nyhet och till sin form
ett helt och hållet annat, än vi äro vande att med statens mellankomst
i upplåningsform stödja. Det afser att — låt vara till
en så af uppmuntran förtjent institution som telefonen — anslå
lånta medel. Och skall nu uppfattningen att lämpligen lånta
medel vid slika tillfällen kunna användas — hvilken lämplighet
jag icke vill bestrida — stadgas och fastslås, håller jag
dock före, att det varit i sin ordning och är i sin ordning att,
då Riksdagen i yttersta hand förbehållit sig genom sina fullmägtige
rätt att förvalta de upplånta medlen, desse fullmägtige såsom
beslutande myndighet och sakkunnige varit i tillfälle att yttra
sig. Jag vill icke mot den föreslagna låneutvägen göra någon
anmärkning, äfven om den nu något tätt på hvartannat anlitas,
många skäl bjuda mig att det icke göra, icke minst det,
att statsutskottet varit enhälligt om sin tillstyrkan. Men jag vill
icke hafva sutit tyst på min plats utan att framhålla, att det,
enligt mitt förmenande, icke är fullt öfverensstämmande med vår
konstitutionella praxis, om, i en så vigtig fråga som den föreliggande,
icke vederbörande, som hafva hand om densamma och
skola utföra Riksdagens beslut, dessförinnan få tillfälle att afgifva
ett utredande utlåtande. Vid sådant förhållande, att slik utredning
fortfarande saknas, skulle jag visserligen för min del ansett
rigtigast, att saken icke i sitt nuvarande skede framginge
Lördagen den 19 Mars. 13 N;0 17.
till ett bestämdt bifall, men jag får vara tillfreds med att hafva
yttrat mig.
Herr vice talmannen: Jag ber att mot den föregående
talaren få anmärka, att det är icke första gången, som staten
lemnar låneanslag för detta ändamål. Ett lika stort anslag och
på samma vilkor lemnades redan förra året. Det är således endast
ett upprepande i år af hvad som i fjol skedde, och vid sådant
förhållande tror jag, att någon remiss från statsidskottets
sida till fullmägtige i riksgäldskontoret har varit fullkomligt obehöflig.
Beloppet är dessutom synnerligen litet. Jag vill lemna helt
och hållet å sido, i hvilka fall utskottet bör remittera frågor till
fullmägtiges yttrande. I föreliggande fall anser jag det komplett
obehöfligt. Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.
Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad
utskottet i förevarande utlåtande hemstält.
Föredrogs å nyo lagutskottets den 15 och 16 i denna månad
bordlagda utlåtande n:o 21, i anledning af väckt motion angående om landsting
tillägg till ej mindre förordningen om landsting den 21 mars
1862 än äfven stadgan angående skjuts väsendet den 31 maj 1878.
Herr Bergström: Jag yrkar afslag å utskottets hemställan
på skäl, som jag skall söka att i största korthet utveckla. Enligt
gällande bevillningsförordning erlägges för statens fastigheter icke
någon bevillning af det naturliga skäl, att det vore eu omgång,
om staten för sina fastigheter skulle utgöra skatt till sig sjelf.
Till följd deraf utgår ej heller bevillning af statens jordbruksfastigheter.
En ytterligare följd deraf är, att någon landstingsskatt
af dessa jordbruksfastigheter icke utgöres. Men bevillningsstadgan
innehåller, att arrendatorer af kronodomäner skola uppskattas
för inkomst. Så sker äfven, och för denna inkomst deltaga arrendatorerne
i utgörande af landstingsskatten.
Nu behagar utskottet säga, att utskottet tror sig veta, att i
de visserligen icke talrika fall, der en dylik uppskattning af inkomst
förekommit, densamma varit temligen godtycklig. Lyckligtvis
har utskottet nöjt sig med att säga tro sig veta. Något
bestämdt vetande finnes nemligen icke hos utskottet. Jag måste,
hvad Örebro län beträffar, förklara, att förhållandet ingalunda är
att arrendatorer af kronodomäner i icke talrika fall, det vill säga
sällan, uppskattas för inkomst af sina arrenden. Tvärtom sker så
i alla de fall, der de hafva någon inkomst. Och jag påstår vidare,
att denna uppskattning icke varit godtycklig.
N:o 17. 14
Lördagen den 19 Mars.
Nu är det ju en allmän beskattningsregel, att den, som icke
har något att skatta för, skall vara fri från skatt. Denna beskattningsprincip
skulle i väsentlig mån kränkas genom bifall till
utskottets hemställan, förutsatt nemligen att Kongl. Maj:t ginge
in på att utarbeta ett förslag sådant som det ifrågasatta — hvilket
jag emellertid tror mig hafva anledning att på det högsta
betvifla.
ifrågasatt tillägg Utskottet säger, att det förslag i ämnet, som vid 1889 års
om landsting riksdag väcktes af numera aflidne J. Rundbäck, blef i deröfver
m■ m■ afgifna Underdåniga utlåtanden tillstyrkt af rikets samtliga lands
(Forts.
) (-ing och me(j endast två undantag af samtliga länsstyrelser.
Detta är fullkomligt korrekt; men just den omständighet, att
regeringen, trots så talrika förord för Riksdagens framställning,
afslog densamma, måtte väl bevisa, att regeringen haft goda
skäl att så handla. Detta afslag gafs den 28 november
1890. Nu frågar jag, om det är passande och tillständigt att
ånyo framkomma med ett liknande förslag, som dertill går ännu
längre, än det förra, ty nu är fråga om att utsträcka berörda obilliga
beskattningsgrund äfven till utgörande af bidragen till skjutsentreprenaderna.
Sedan beslutet gafs af regeringen, har icke inom
rådskammaren någon personalförändring Ornat hvad angår den
som haft att föredraga nämnda ärende. År det verkligen meningen,
att i vårt land regeringen icke skall få hafva en egen sjelfständig
mening gent emot representationen? Skall regeringen
blott vara ett blindt redskap för expedierande af Riksdagens beslut?
År detta meningen, så få vi ju norska förhållanden här
införda. Jag tror, att denna kammare icke är otillgänglig för
detta senare skäl, äfven om de sakliga skälen icke skola vinna
afseende hos kammaren.
Sedan öfverläggningen förklarats härmed slutad, yttrade herr
talmannen, att beträffande det nu föredragna utlåtandet endast
yrkats afslag å hvad utskottet deri hemstält.
Härefter gjordes propositioner, först på bifall till utskottets
hemställan och vidare på afslag derå, och förklarades den senare
propositionen vara med öfvervägande ja besvarad.
Afgåfvos följande motioner:
N:o 32, af friherre von Otter, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om meddelande af bestämmelser rörande samtrafik mellan
svenska jemvägar; och
N:o 33, af herr Lithander, med förslag till ändrad lydelse af
71 § riksdagsordningen.
15 N:o 17,
Lördagen den 19 Mars.
Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda
yrkanden, bordlagda.
iföl
Ledighet från riksdagsgöromålen under fjorton dagar från
denna dag beviljades herrar Pehr sson och Lithander.
iCinllr
A U
i J . llVÅi
Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.
äi?
-mi '' o:rr sivtpJjiiu: sfaitojisJugfct asbwimod doo
Kammaren åtskildes kl. 8,07 e. m. ,i ,
guiibuBjiod
In fidem
t emu, ;.ub tru
■ytäaaaiU abmniäh In
rj* : f ‘ om ■‘b:::,- i i
■ ‘»bfOvi ''■>ai anai:.1 ''A akta
Unna ;åui abfiUiuo i pubuåar
''■''•h:*'' • eif,.sb i d9vuss<u:.
o
A. von Krusenstjerna.
.
.givif > L;
HSOI, ''!>
N:o 17 16
Måndagen den 21 Mars.
Måndagen den 21 mars.
Kammaren sammanträdde kl. 2.30 e. m.
Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till
Riksdagens skrifvelse, n:o 15, till Konungen, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition angående nedsättning under innevarande år i
tullen å vissa slag af spanmål m. m.
Anmäldes och bordlädes lagutskottets utlåtande n:o 26, i anledning
af väckt motion om revision af lagen angående lösdrifvares
behandling.
Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet
protokollsutdrag, n:o 177, med delgifning af nämnda kammares
beslut öfver dess tillfälliga utskotts utlåtande n:o 11, i anledning
af väckt motion om ändring i gällande bestämmelser rörande ersättning
till förrättningsman för utmätning i enskilda mål samt
till stämningsmän, beslöt Första Kammaren hänvisa detta ärende
till sitt tillfälliga utskott jn:o 3.
Vid föredragning af friherre von Otters den 19 i denna månad
bordlagda motion, n:o 32, angående skrifvelse till Konungen i
fråga om meddelande af bestämmelser rörande samtrafik mellan
svenska jernvägar, beslöt kammaren hänvisa denna motion till
ett tillfälligt utskott.
Herr Reuterswärd erhöll på begäran ordet och yttrade: Jag
anser denna frågas utredning vara af så stor vigt, att det torde
vara alldeles nödvändigt för kammaren att tillsätta ytterligare ett
tillfälligt utskott för att bland sina ledamöter kunna utvälja just
dem, som specielt äro inne i de ganska invecklade förhållanden,
som i motionen beröras.
Derföre tager jag mig friheten hemställa, huruvida icke kammaren
behagade besluta tillsättande af ett 4:de tillfälligt utskott,
Måndagen den 21 Mars. 17 N:o 17.
bestående af 5 ledamöter och 2 suppleanter, och anhåller jag om
proposition derpå.
• På gjord proposition beslöt kammaren att för behandling af
ifrågavarande motion tillsätta ett fjerde tillfälligt utskott, bestående
af fem ledamöter med två suppleanter, hvarefter kammaren, på
hemställan af herr talmannen, bestämde, att val af ledamöter och
suppleanter i detta utskott Skulle företagas vid kammarens sammanträde
onsdagen den 23 innevarande månad.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr
Lithanders den 19 i denna månad bordlagda motion, n:o 33, med
förslag till ändrad lydelse af 71 § riksdagsordningen.
Justerades fyra protokollsutdrag för detta sammanträde.
På framställning af herr talmannen beslöts, att lagutskottets
denna dag bordlagda utlåtande n:o 26 skulle uppföras främst
bland utskottsbetänkandena på föredragningslistan till nästa
sammanträde.
Kammaren åtskildes kl. 2.45 e. m.
In fidem
A. von Krusenstjerna.
Första Kammarens Prat. 1892. N:o 17.
2