FÖRSTA KAMMAREN 1961 (Riksdagens protokoll 1961:29)

RIKSDAGENS

Nr 29

PROTOKOLL

FÖRSTA KAMMAREN 1961

3—8 november

Debatter m. m.

Fredagen den 3 november Sid.

Svar på fråga av herr Larsson, Thorsten, ang. möjligheterna att
övergå till gengasdrift vid en avspärrning av drivmedelsimporten
.................................................... 3

Tisdagen den 7 november

Utsträckt motionstid i vissa ärenden .......................... 6

Interpellation av herr Hilding ang. bristen på studentbostäder .. 7

Onsdagen den 8 november

Om undantagande från den allmänna varubeskattningen av tvätt

till landsting .............................................. 9

Om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass...... 10

Interpellation av herr Svanström om tillsättning i kariesbekämpande
syfte av fluor i vattenledningsvatten .................. 12

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 8 november

Bevillningsutskottets betänkande nr 69, om undantagande i visst
fall från den allmänna varubeskattningen av tvätt till landsting
.................................................... 9

— nr 72, om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass
.................................................... 10

Andra lagutskottets utlåtande nr 58, ang. lydnadsföreskrifter vid
permittering från allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare . . 12

— nr 60, ang. skyddsarbetet inom försvaret, m. m............... 12

Tredje lagutskottets utlåtande nr 29, ang. ändring i vattenlagen

m. m..................................................... 12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 36, ang. försäkringsverksamhet
till motverkande av vissa förluster inom pälsdjursuppfödningen
.................................................. 12

1 Första kammarens protokoll 1961. Nr 29

? t*''di It

»"''i*

Fredagen den 3 november 19G1

Nr 29

Fredagen den 3 november

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 27 nästlidne
oktober.

Ledighet från riksdagsgöromålen för
fullgörande av uppdrag såsom ombud
vid Förenta Nationernas generalförsamling
i New York beviljades fru Lindström
från och med den 6 november för
den tid, som åtginge för uppdragets fullgörande.

Vidare beviljades herr Kronstrand ledighet
från riksdagsgöromålen för tiden
till den 14 i denna månad på grund av
ett från honom inkommet, nu uppläst läkarintyg,
utvisande att han vore sjukskriven
till följd av encephalopathia hypertonica.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 354, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad
lydelse av 53 § 1 mom. kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr
370), in. m.; och

nr 355, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 4 oktober
1929 (nr 307) angående tullrestitution.

Ang. möjligheterna att övergå till gengasdrift
vid en avspärrning av drivmedelsimporten Med

stöd av § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Larsson, Thorsten,
till herr statsrådet och chefen för
handelsdepartementet framställt en så
lydande fråga: »Vill herr statsrådet lämna
kammaren en redogörelse för möjligheterna
för övergång till gengasdrift i

jordbruket och på transportområdet vid
en avspärrning av drivmedelsimporten?»

Herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet
LANGE, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid
detta sammanträde besvara nämnda fråga,
erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Herr Thorsten Larsson
har frågat mig om möjligheterna för
övergång till gengasdrift i jordbruket
och på transportområdet vid en avspärrning
av drivmedelsimporten.

Med anledning härav vill jag först
framhålla att det inom riksnämnden för
ekonomisk försvarsberedskap ständigt
pågår en planering av beredskapsåtgärder
på detta område. I ett snabbt inträffat
krigsfall torde omställning till gengasdrift
ej kunna genomföras. Vid beredskapsläge
förutsättes däremot att omställning
till gengasdrift av alla fordonskategorier
skyndsamt påbörjas. De problem
som uppstår vid en sådan omställning
sammanhänger dels med anskaffningen
av lämpliga gengasaggregat, dels
med möjligheterna att förse dessa med
bränsle.

När det gäller gengasaggregaten pågår
forsknings- och försöksverksamhet för
att framställa s. k. vedgasaggregat för
lastbilar, bussar, traktorer och personbilar.
Dessa försök har resulterat i att
en prototyp har tillverkats. Genom att
gå över från de under senaste världskriget
huvudsakligen använda träkolsaggregaten
till vedgasaggregat tillvaratager
man icke endast de värmeenheter som
själva kolningen kräver, utan man inbesparar
såväl arbetskraft som investeringar.
Preliminära planer har utarbetats
för tillverkning i större skala av
vedgasaggregat med tillbehör inom landet.
Fn sådan tillverkning kan vid behov
igångsättas med kort varsel.

I fråga om bränsle till gengasaggregat
förutsättes tillverkningen kunna ske i
takt med den planerade aggregattill -

Nr 29

Fredagen den 3 november 1961

Ang. möjligheterna att övergå till gengasdrift vid en avspärrning av drivmedelsimporten -

verkningen. En översyn av tidigare utförda
planläggningsarbeten för gengasbränsleförsörjningen
med hänsyn till det
ökade behovet av gengasved pågår. Riktpunkten
är att planlägga en snabb igångsättning
av produktionen av gengasbränsle
för tillgodoseende av det omedelbara
behovet i en krissituation samt
att förbereda åtgärder för ytterligare utökad
produktion.

De här nämnda åtgärderna visar att
denna fråga står under fortlöpande bevakning
för att giva landet högsta möjliga
totalberedskap.

Med det anförda anser jag mig ha besvarat
herr Larssons fråga.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag vill gärna här framföra
ett tack till statsrådet och chefen
för handelsdepartementet för det svar
som han har lämnat på min fråga. Det
är ett som jag tolkar det i stora delar
positivt svar, och jag är övertygad om
att allmänheten med största intresse tager
del av denna upplysning om vår beredskap
på det känsliga dragkrafts- och
transportområdet för den händelse våra
handelsvägar blir mer eller mindre spärrade.

Jag fäste mig särskilt vid den del av
svaret, där statsrådet nämner problemen
att skaffa fram vissa prototyper för
de olika fordonskategorierna. Det beror
väl, som jag ser det, i mycket stor utsträckning
på att här har inträffat en
ganska stark förändring sedan förra avspärrningsperioden.
Dels har motordriften
ökat mycket kraftigt och dels har en
förändring ägt rum från förgasarmotorer
till dieselmotorer.

Vid den s. k. Suez-krisens utbrott var
vi nog ganska dåligt rustade på detta
område. Det är därför lugnande att i dag
få veta att det har gjorts en hel del på
detta område sedan den tidpunkten. Jag
har mig emellertid bekant att särskilt
den ena typen av aggregat som är avsedd
för dieselmotorer — det gäller då både
traktorer och bilar — bygger på ett
blandningssystem, som kräver en ganska

stor oljemängd jämte gengasen. Detta i
sin tur förutsätter givetvis en beredskapslagring
av olja, och en sådan lagring
borde ske i större utsträckning ute
hos förbrukarna, ty där är den minst
sårbar. Här måste jag tyvärr konstatera
att de åtgärder som vidtagits från statens
sida kanske inte har varit av den
art att de har stimulerat till en sådan
beredskapslagring. Är det vidare riktigt,
som det har berättats mig, att nämnden
för ekonomisk beredskap i våras
ville lägga ned försöken och proven för
gengasdrift? Det hade i så fall uppenbarligen
varit olyckligt. Jag vet dock att
de har fortsatt, och det är tacknämligt.
Jag tror att det i stället vore klokt att
sätta in en drive för en ytterligare intensifiering
av verksamheten för att lösa
problemet enligt ett system som skulle
göra oss ännu mer oberoende av oljetillgången,
och en sådan lösning är som
bekant möjlig. Försök har gjorts med
ren gengasdrift på dieselmotor, men det
har endast skett på en enda motor. Dessa
försök borde få fortsätta.

Med detta, herr talman, ber jag att
ännu en gång få rikta ett tack till chefen
för handelsdepartementet för det
svar som jag erhållit på min fråga.

Herr statsrådet LANGE:

Herr talman! I anledning av herr
Larssons anförande kanske jag får lämna
den upplysningen, att hittills har över
300 000 kronor anvisats för det ändamål
som berörts i den av herr Larsson till
mig ställda frågan, och för innevarande
budgetår har utgått, om jag minns rätt,
cirka 30 000 kronor. Avsikten är att detta
arbete inte skall avslutas förrän man
kan säga att vi på detta område har en
tillfredsställande beredskap.

Den konstruktion beträffande dieselmotorer
som man stannat inför och vill
ge förord innebär ändå en oljebesparing
på cirka 75 procent, och det har sin
betydelse. Sedan är det, som herr Larsson
vet, också riksnämndens uppgift att
följa frågan om oljelagringen och föranstalta
om de åtgärder som erfordras för

Fredagen den 3 november 1961 Nr 29 5

Ang. möjligheterna att övergå till gengasdrift vid en avspärrning av drivmedels importen att

vår beredskap i det hänseendet skall ring för företag, som år 1960 verkställt
vara tillfredsställande och i nivå med extra inbetalning i riksbanken å konto
vad vi har ansett önskvärt och lämpligt för investering i rörelse.
på andra områden.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Jag ber att få tacka också
för dessa upplysningar, som ytterligare
ger mig den känslan att man ingalunda
håller upp med att bedriva dessa
försök, som jag nämnde i slutet av mitt
förra anförande, för att få fram ett aggregat
som gör oss mera oberoende av
den importerade oljan.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
motionerna nr 693—696.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

188, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 190, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947
(nr 529) om allmänna barnbidrag;

nr 191, angående statlig kreditgaranti
för lån avseende anskaffning av vissa
maskiner in. m. åt domänverkets skogsarbetare; nr

192, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Thailand för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet;
samt

nr 193, med förslag till förordning om
rätt till visst avdrag vid 1962 års taxe -

Anmäldes och bordlädes
bevillningsutskottets betänkanden:
nr 69, i anledning av väckta motioner
om undantagande i visst fall från
den allmänna varubeskattningen av tvätt
till landsting; och

nr 72, i anledning av väckta motioner
om upphävande av den särskilda varuskatten
å gräddglass;

andra lagutskottets utlåtanden:
nr 58, i anledning av väckta motioner
angående lydnadsföreskrifter vid permittering
från allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare;
och

nr 60, i anledning av väckta motioner
angående skyddsarbetet inom försvaret,
in. m.;

tredje lagutskottets utlåtande nr 29, i
anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring
i vattenlagen m. in., dels ock i ämnet
väckta motioner; samt

jordbruksutskottets utlåtande nr 36, i
anledning av väckt motion angående försäkringsverksamhet
till motverkande av
vissa förluster inom pälsdjursuppfödningen.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.14.

In fidem

Fritz af Petersens

Nr 29

Tisdagen den 7 november 1961

Tisdagen den 7 november

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 31 nästlidne
oktober.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Lange för tiden den 15—
den 22 innevarande månad för tjänsteresa
till Paris och Geneve.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 188, med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28
september 1928 (nr 370), m. m., hänvisades
propositionen, såvitt avsåge förslaget
till lag angående ändrad lydelse
av 19 § 1 mom. och 2 mom. lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering,
till behandling av lagutskott samt
i övrigt till bevillningsutskottet.

Ang. utsträckt motionstid i vissa ärenden

Föredrogs Kungl. Maj:ts proposition
nr 190, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag.

Ordet lämnades på begäran till herr
HAGBERG (h), som anförde:

Herr talman! Med hänsyn till omfattningen
av de ärenden, som avses med
Kungl. Maj:ts propositioner nr 188, med
förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr
370), m. m., och nr 190, med förslag till
lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den
26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
tillåter jag mig anhålla att kammaren
måtte medgiva utsträckning av
tiden för avgivande av motioner i anledning
av sagda propositioner till det
sammanträde som infaller näst efter
femton dagar från den dag propositionerna
kom kammaren till lianda.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, hänvisades den nu föredragna
kungl. propositionen till behandling av
lagutskott.

På särskild proposition beslöt kammaren,
med bifall till herr Hagbergs därom
framställda yrkande, medgiva, att tiden
för avgivande av motioner i anledning
av Kungl. Majrts propositioner nr 188
och 190 utsträcktes till det sammanträde,
som infölle näst efter femton dagar
från det propositionerna kommo kammaren
till handa.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj:ts proposition
nr 191, angående statlig kreditgaranti
för lån avseende anskaffning av
vissa maskiner m. m. åt domänverkets
skogsarbetare.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

192, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Thailand för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet;
samt

nr 193, med förslag till förordning om
rätt till visst avdrag vid 1962 års taxering
för företag, som år 1960 verkställt
extra inbetalning i riksbanken å konto
för investering i rörelse.

Föredrogos och bordlädes ånyo bevillningsutskottets
betänkanden nr 69 och
72, andra lagutskottets utlåtanden nr 58
och 60, tredje lagutskottets utlåtande nr
29 samt jordbruksutskottets utlåtande nr
36.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: -

Tisdagen den 7 november 1961

Nr 29

Interpellation ang. bristen på studentbostäder

nr 181, angående hälsovård och öppen
sjukvård i landstingsområdena m. m.;
samt

nr 196, med förslag till lag om nedsättning
av allmän kommunalskatt i anledning
av övergångsbidrag vid vissa ändringar
i den kommunala indelningen,
in. m.

Interpellation ang. bristen på studentbostäder Herr

HILDING (fp) erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Bristen på bostäder för
studenterna vid universitet och högskolor
har under en längre tid varit besvärande.
Även om läget på vissa håll något
ljusnat under senare tid, kvarstår
fortfarande ett mycket stort behov av
studentbostäder. Prognoser för de närmaste
tio åren visar, att detta behov
kommer att stegras mycket kraftigt. Man
kan därvid notera, att de av universitetsutredningen
för några år sedan gjorda
beräkningarna inte stämmer med den
konstaterade ökningen av studentantalet.
Mera aktuella prognoser gjorda av
respektive studentkårer visar, att behovet
av alit att döma kommer att bli väsentligt
större. Dessa prognoser, som
bygger på det faktiska antalet studenter,
visar bl. a. att i Stockholm 1 100
rumsenheter per år måste färdigställas
under åren 1963—1970 för att 43 % av
stockholmsstudenterna skall få tillgång
till studentbostäder. För Uppsalas del
räknar man med att det återstående behovet
av enkelrum sedan den beräknade
tillgången på den allmänna bostadsmarknaden
plus redan färdigställda och
projekterade särskilda studentbostäder
tagits i anspråk skall uppgå till ca 3 200
enheter 1965/66. För lägenhetsbehovet
iir motsvarande siffra ca 1 350.

Den nyligen avslutade 1957 års studentbostadsutredning
har i enlighet med
sina direktiv framlagt förslag till råd
och anvisningar beträffande eu ändamålsenlig
produktion av studentbostadsrum.
Utredningen har också iignat uppmärksamhet
åt försöken att nedbringa

kostnaderna för dessa bostäder för att
därigenom få fram en större produktion.
Däremot har denna utredning inte framlagt
några förslag beträffande omfattningen
av byggnadsverksamheten.

Den pågående studiesociala utredningen
har enligt direktiven att framlägga
förslag beträffande studenternas sociala
och ekonomiska förmåner. För min del
anser jag att de till denna utredning
givna direktiven inte bör hindra att den
vid sidan av de direkta ekonomiska
stödåtgärderna även tar upp till behandling
den form av indirekt ekonomiskt
stöd som uppförande av statssubventionerade
studentbostäder innebär.

Det synes i hög grad angeläget att en
konkret plan för ökning av studentbostadsbyggandet
snarast kommer till
stånd. Utarbetandet härav synes i första
hand ankomma på den studiesociala utredningen.
Men med hänsyn till den
akuta och svårartade bristen på studentbostäder
måste det anses synnerligen
angeläget att omedelbara åtgärder vidtages
för ökning av studentbostadsbyggandet.
Så bör kunna ske utan att studiesociala
utredningens arbete föregripes.
Det bör också framhållas, att i den
mån man kan öka tillgången på s. k.
studentbostäder så underlättas samtidigt
bostadsfrågans ordnande för andra kategorier
studerande, för vilka bostadsproblemet
på ifrågavarande orter under
studietiden också är besvärande.

Med hänvisning till ovanstående hemställer
jag om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
socialdepartementet få framställa följande
fråga:

Vilka åtgärder planerar man från departementets
sida att vidtaga i syfte
att avhjälpa bristen på studentbostäder?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 697, av herr Stefanson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

Nr 29

Tisdagen den 7 november 1961

188, med förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;

nr 698, av herr Kaijser, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 185, angående
riktlinjer för en omorganisation av
det rättspsykiatriska undersökningsväsendet; nr

699, av herr Kaijser, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 185, angående
riktlinjer för en omorganisation av
det rättspsykiatriska undersökningsväsendet; nr

700, av herr Hedström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
182, angående vissa prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område;

nr 701, av herr Jonasson, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 182, angående
vissa prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område;

nr 702, av herr Svanström, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

182, angående vissa prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område;

nr 703, av herr Hermansson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 183, angående vissa ändringar i hushållningssällskapens
organisation, m. m.;

nr 704, av herr Svanström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

183, angående vissa ändringar i hushållningssällskapens
organisation, m. m.; och

nr 705, av herr Sveningsson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 183, angående vissa ändringar i hushållningssällskapens
organisation, m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.12.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Onsdagen den 8 november 1961

Nr 29

Onsdagen den 8 november

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokoll för den 1 innevarande
månad.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr 181,
angående hälsovård och öppen sjukvård
i landstingsområdena m. m.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 196, med förslag till lag om
nedsättning av allmän kommunalskatt i
anledning av övergångsbidrag vid vissa
ändringar i den kommunala indelningen,
m. in., hänvisades propositionen, såvitt
avsåge lagförslaget, till konstitutionsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Föredrogos och hänvisades
motionen nr 697 till bevillningsutskottet,

motionerna nr 698 och 699 till behandling
av lagutskott samt

motionerna nr 700—705 till jordbruksutskottet.

Om undantagande från den allmänna varubeskattningen
av tvätt till landsting

F''öredrogs ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 69, i anledning av väckta
motioner om undantagande i visst fall
från den allmänna varubeskattningen av
tvätt till landsting.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet
hänvisade likalydande
motionerna I: 143, av herr Oscar Carlsson
m. fl., och 11:214, av herr Eskel
in. fl., hade hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att förordningen om allmän
varuskatt icke skulle äga tillämpning beträffande
tvätt som för landstings räkning
utfördes på av försvarets fabriksverk
drivna tvätterier. Som skäl för yrkandet
hade i motionerna bland annat

framhållits, att de förutsättningar, på vilka
samarbetet mellan staten och landstingen
i fråga om tvätteriverksamheten
grundats, blivit rubbade genom att
landstingen i och med införandet av den
allmänna varuskatten åsamkats högre
kostnader än staten.

Utskottet hade i det nu föreliggande
betänkandet på anförda skäl hemställt,
att de likalydande motionerna I: 143, av
herr Oscar Carlsson m. fl., och 11:214,
av herr Eskel m. fl., om undantagande
i visst fall från den allmänna varubeskattningen,
icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Reservation hade anmälts av herrar
Oscar Carlsson, Yngve Nilsson, Nilsson i
Svalöv och Kärrlander, vilka likväl ej antytt
sin åsikt.

Herr CARLSSON, OSCAR, (s):

Herr talman! I de föreliggande motionerna
hade vi hemställt, att riksdagen
måtte besluta, att förordningen om allmän
varuskatt icke skall äga tillämpning
beträffande tvätt som för landstings
räkning utföres på av försvarets fabriksverk
drivna tvätterier.

Motiveringen till dessa motioner var
ju utgångspunkten för det förordade
samarbetet mellan staten och landstingen,
nämligen att man genom det skulle
uppnå bättre ekonomiskt resultat för
båda parter. Denna grundläggande förutsättning
för samarbetet har nu rubbats,
och motionens syfte var att söka
återställa den jämlikhet med hänsyn till
kostnaderna som åsyftades då samarbetet
inleddes.

Som jag förstår, herr talman, att utskottet
inte gärna vill vara med om
några avsteg från principerna för den
allmänna varuskatten, liksom även med
vetskap om att det ytterst sällan går att
charma kammaren till, att bifalla eu
motion mot ett enhälligt utskottsbetänkande,
har jag intet yrkande i frågan.

Nr 29

Onsdagen den 8 november 1961

Om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass

Herr ERICSSON, JOHN, (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Efter härmed slutad överläggning bifölls
vad utskottet i det nu föredragna
betänkandet hemställt.

Om upphävande av den särskilda varuskatten
å gräddglass

Föredrogs ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 72, i anledning av väckta
motioner om upphävande av den särskilda
varuskatten å gräddglass.

I de inom riksdagen väckta, till bevillningsutskottet
hänvisade likalydande
motionerna 1:30, av herr T horsten
Larsson in. fl., och II: 53, av herr Wahrendorff
in. fl., hade hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att särskild varuskatt
å gräddglass från och med den 1
januari 1962 icke längre skulle uttagas.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
betänkandet på åberopade grunder hemställt,
att de likalydande motionerna I:
30, av herr Thorsten Larsson m. fl., och
II: 53, av herr Wahrendorff m. fl., om
upphävande av den särskilda varuskatten
å gräddglass, icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservation hade avgivits av herrar
Hagberg, Gustaf Elofsson, Yngve Nilsson,
Kronstrancl, Kollberg, Nilsson i Svalöv,
Vigelsbo, Gustafson i Göteborg och
Stiernstedt, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort i viss angiven del hava
den lydelse, reservationen visade, samt
att utskottet bort hemställa, att riksdagen
— i anledning av de likalydande motionerna
1: 30, av herr Thorsten Larsson
m. fl., och II: 53, av herr Wahrendorff
in. fl. — måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om utredning och
förslag till 1962 års riksdag angående
upphävande av den särskilda varuskatten
å gräddglass.

Herr ELOFSSON, GUSTAF, (ep):

Herr talman! År 1941 infördes en extra
beskattning på gräddglass upp till

65 procent av varans värde, och den
skatten har alltsedan dess utgått. Det
gäller dock en vara som är särskilt viktig
med tanke på barnen — det är väl
bra mycket bättre att de köper sig en
glasspinne än att de äter snask som förstör
både tänder och annat på dem. Men
på glasspinnen tar man ut en 65-procentig
skatt. Det är detta som gör att vi
anser att man inte vidare bör fastliålla
vid den nuvarande ordningen utan slopa
denna extra skatt på gräddglass.

Om en återförsäljare köper i större
partier utgår som bekant ingen skatt,
men så snart det rör sig om mindre än
1/3 liter skall den extra skatten utgå.
Yi anser att detta inte kan vara motiverat,
alldenstund man nu börjar tillverka
glass även av helt andra produkter
än grädde, som ursprungligen användes.
Man ersätter grädden med andra
kemiska fettämnen och säljer produkten
som gräddglass, och ingen vill väl
ändå att den ordningen skall bli bestående
i längden.

Det är av sådana anledningar som motioner
varje år väcks om avskaffande av
denna extra varubeskattning på gräddglass.
Jag skall dock inte, herr talman,
uppehålla tiden längre med att tala om
dessa för alla kammarens ledamöter välkända
frågor utan ber kort och gott att
få yrka bifall till den av herr Hagberg
m. fl. vid utskottets betänkande fogade
reservationen.

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep):

Herr talman! Även om denna fråga är
viktig skall jag inte uppehålla tiden så
länge.

Det ligger väl så till — jag förmodar
att jag inte har fel därvidlag — att denna
särskilda skatt har tillkommit som en
sorts lyxskatt, en beskattning i stil med
skatten på choklad och konfekt. Tiden
står emellertid inte stilla. Konsumtionen
och konsumtionsvanorna har ändrats,
och utvecklingen torde ha lett till att
man numera måste säga att gräddglassen
är mat, fullvärdig näring, samtidigt
som den är god. Herr Elofsson var också
inne på att det är nyttigare för bar -

Onsdagen den 8 november 1961

Nr 29

Om upphävande av den särskilda varuskatten å gräddglass

nen alt äta glass, och jag vill ytterligare
betona att glassen inte har samma förödande
effekt på barnens tänder som
viss annan konfektyr och karameller. I
många skolor är det ju förbjudet att äta
snask, men jag skulle tro att glassen
inte kan hänföras till detta begrepp. Det
är också ur denna synpunkt angeläget
att staten inte genom en beskattning så
att säga lägger ytterligare tyngd på bördan
när det gäller glassen.

Från utskottsmajoritetens sida anföres
statsfinansiella skäl för avslag på
motionerna. Jag hade knappast väntat
att man i nuvarande finansläge skulle
anföra sådana skäl när det gäller en
skatt som eventuellt skulle inbringa 6
miljoner kronor.

Det importeras i dag glass, som ur
näringssynpunkt är mindre tillfredsställande.
Jag tänker därvid på den emulsionsglass,
som tidigare har varit föremål
för diskussion här i riksdagen.
Gräddglass blir ju dyrare, varför producenterna
av den kan tänkas bli tvungna
att övergå till produktion av just
denna emulsionsglass. En sådan åtgärd
blir till förfång inte bara för en som
jag anser fullvärdig näringstillförsel
utan också i viss mån för jordbruket.
Gräddglassen hjälper ju till att avlasta
ett smöröverskott, och även om det inte
är så många ton som går åt för denna
glasstillverkning, har den ändå en ganska
stor betydelse.

Jag vill med detta, herr talman, helt
kort instämma i den reservation, som
herrar Hagberg och Elofsson m. fl. har
fogat till detta betänkande.

Herr ERICSSON, JOHN, (s):

Herr talman! Man kan ju hålla med
om att skattebelastningen på glass och
sötvaror över huvud taget är hög; den
är ju inte mindre än 65 procent. När
det gäller glassen är det emellertid att
uppmärksamma, att hushållsglassen är
undantagen från beskattning. Men när
man koinmer och säger att det betyder
väldigt mycket för jordbruket, om vi
slopar skatten på gräddglass, kan jag
inte följa med längre. Det rör sig här

om mindre än en procent av avsättningen
på vår smörproduktion, och vi får
väl ändå försöka tänka litet på ordens
valör när vi talar om dessa frågor. Betydelsen
för jordbruket kan inte vara
något avgörande skäl. Om man nu säger
att gräddglassen bör komma i ett favoriserat
läge i förhållande till annan
glass, går det ju att framställa ett sådant
önskemål — det har gjorts många
gånger tidigare — men om man skall
diskutera denna skattefråga, får man
väl göra det från utgångspunkten, att vi
antingen skall slopa skatten eller också
behålla den.

Den framställning, som gjorts från
kontrollstyrelsen och statens jordbruksnämnd,
går närmast ut på att man skulle
lägga om skattesystemet av den anledningen
att det är svårt att tillämpa det
skattesystem vi nu har när det gäller
dessa varor. Till vilket beslut denna
framställning leder från Kungl. Maj:ts
sida, vet inte jag, men denna fråga är
alltså under Kungl. Maj :ts prövning, och
det innebär att en riksdagsskrivelse, som
reservanterna hemställer om, är alldeles
onödig i detta sammanhang. Därför tycker
jag, herr talman, att det är konsekvent
från utskottets sida att yrka avslag
på föreliggande motioner.

Jag hemställer om bifall till utskottets
förslag.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
därunder förekomna yrkanden propositioner,
först på bifall till vad utskottet i
det nu förevarande betänkandet hemställt
samt vidare på antagande av det
förslag, som innefattades i den vid betänkandet
avgivna reservationen; och
förklarade herr talmannen, efter att hava
upprepat propositionen på bifall till
utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja besvarad.

Herr Elofsson, Gustaf, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt
efter given varsel upplästes och godkändes
en så lydande omröstningsproposition: -

Nr 29

Onsdagen den 8 november 1961

Interpellation om tillsättning i kariesbekämpande syfte av fluor i vattenledningsvatten -

Den, som bifaller vad bevillningsutskottet
hemställt i sitt betänkande nr 72,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid betänkandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr
talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Elofsson, Gustaf,
begärde rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja —70;

Nej — 58.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Föredrogos ånyo andra lagutskottets
utlåtanden:

nr 58, i anledning av väckta motioner
angående lydnadsföreskrifter vid permittering
från allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare;
och

nr 60, i anledning av väckta motioner
angående skyddsarbetet inom försvaret,
in. m.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Vid förnyad föredragning av tredje
lagutskottets utlåtande nr 29, i anledning
av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om ändring i vattenlagen
m. m., dels ock i ämnet väckta motioner,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Vid ånyo skedd föredragning av jordbruksutskottets
utlåtande nr 36, i anled -

ning av väckt motion angående försäkringsverksamhet
till motverkande av vissa
förluster inom pälsdjursuppfödningen,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

194, angående medelsanvisning för
iståndsättande av Sydostbrottens fyranläggning;
och

nr 195, angående ökning av det högsta
belopp intill vilket staten må åtaga sig
betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkredit.

Anmäldes och bordlädes en av bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet från
riksdagens revisorer inkommit framställning
angående viss ändring i instruktionen
för revisorerna.

Interpellation om tillsättning i kariesbekämpande
syfte av fluor i vattenledningsvatten Herr

SVANSTRÖM (ep) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Från många olika håll
har omvittnats att tandkaries och övriga
tandsjukdomar är en verklig folksjukdom.
Vissa tendenser synes utvisa att
sjukdomen snarare tilltar än minskar.
Samhällets kostnader för bekämpningsåtgärder
rör sig i det här fallet om storleksordningen
300 miljoner kronor,
främst för reparation av redan uppkomna
skador. Därtill kommer självfallet
människornas egna utgifter för tandvård.

Under vårriksdagen frågade jag inrikesministern
dels om han var beredd att
medverka till skapandet av en särskild
forskningsinstitution på det här området,
dels vilka åtgärder han ansåg nödvändiga
för en ökad profylaktisk verksamhet
i fråga om tandröta.

Onsdagen den 8 november 1961

Nr 29

Interpellation om tillsättning i kariesbekämpande syfte av fluor i vattenledningsvatten -

I sitt svar i riksdagen den 9 maj i år
meddelade statsrådet Johansson bl. a.
på tal om pågående försök med fluortillförsel
i olika former att »det torde
emellertid vara för tidigt att uttala sig
om det slutliga resultatet av dessa undersökningar».

Enligt tidningsuppgifter har i dagarna
en redovisning skett av sedan år 1952
pågående försök med tillförsel av fluor
till vattenledningsvattnet i Norrköping.
Av samma uppgifter synes framgå att
resultatet är över förväntan gott. Omkring
50 % lägre kariesfrekvens redovisas
hos de skolbarn, som dagligen använt
det fluorerade dricksvattnet. Några
negativa verkningar, vilka på sina håll
har befarats, har inte förmärkts, anser
de medicinska experter, vilka lett undersökningen.

Den i Norrköping praktiserade metoden
förefaller synnerligen enkel och
billig och borde rimligen kunna komma
till användning allmänt i hela landet.

Med anledning av det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få framställa följande fråga: Är

herr statsrådet beredd att som ett
led i den kariesprofylaktiska verksamheten
medverka till åtgärder i syfte att
snabbt låta städer och samhällen, som
så önskar, få möjligheter att tillsätta
fluorpreparat till vattenledningsvattnet?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.25.

In fidem
K.-G. Lindelöw