Debatter m. m.Onsdagen den 24 januari (Riksdagens protokoll 1951:3)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1951

ANDRA KAMMAREN

Nr 3

23—25 januari.

Debatter m. m.
Onsdagen den 24 januari.

Sid.

Svar på fråga av herr Svensson i Vä ang. ersättning till de jordbrukare,
som på grund av de häftiga snöfallen i södra och mellersta Sverige fått

ekonomibyggnader förstörda...................................... 5

Interpellationer av:

herr Nilsson i Svalöv ang. åtgärder i syfte att nedbringa antalet järnvägsolyckor.
..................................................... 6

herr Hansson i Skediga ang. redogörelse för de hjälpåtgärder, som planeras
för jordbrukare i området kring sjön Tämnaren................ 7

herr Senander ang. vissa arbetsförhållanden inom tullverket .......... 7

Torsdagen den 25 januari.

Uppdelning av motion nr 122 ...................................... 14

Interpellationer av:

herr Lager ang. innebörden av vissa direktiv, som regeringen lämnat

arméstaben, m. m................. 15

herr Dickson ang. en översyn av gällande tulltaxa i syfte att göra denna
mer tidsenlig ............................................... 16

Samtliga avgjorda ärenden.

Onsdagen den 24 januari.

Bankoutskottets memorial nr 1, ang. fullmäktiges i riksbanken berättelse
— nr 2, ang. fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse................

1—Andra kammarens protokoll 1951, Nr tf.

05 05

i M) A■

/ J , * i 11 ''*•. /i I 5»

/ nu tf r '' H :■ ii Vi /

rr»if

ci ■** . f.

i ii.cntii it tvnt d‘»siili«t((i

. vir.. .. vn»/

• *

Tisdagen den 23 januari 1951.

Nr 3.

Tisdagen den 23 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollen för den 16 och
den 17 innevarande januari.

§ 2.

Herr talmannen meddelade, att herr
Adamsson denna dag intagit sin plats
i kammaren.

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades
därvid

till jordbruksutskottet propositionen
nr 15, angående försäljning av vissa
kronoegendomar m. in.;

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

18, angående ersättning från kyrkofonden
för övertalig personal vid domänverket;
och

nr 20, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 20 december 1940
(nr 1044) om vissa av landsting eller
kommun drivna sjukhus; samt

till statsutskottet propositionen nr 22,
angående bidrag till driften av anstalter
för psykopatiska och nervösa barn.

§ 4.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:

nr 53 av herrar Gustafsson i Borås
och Mosesson; och

nr 54 av herrar Forsberg och Svensson
i Alingsås;

till statsutskottet motionerna:
nr 55 av herr Dickson;
nr 56 av herr Sjölin;
nr 57 av fröken Vinge;
nr 58 av herr Hagård och fru Ewerlöf; nr

59 av herrar Hagård och Hagberg
i Malmö; samt

nr 60 av herrar Lindberg och Holm;

till bankoutskottet motionen nr 61 av
herrar Mårtensson i Uddevalla och
Larsson i Stockholm;

till statsutskottet motionen nr 62 av
herrar Henriksson och Jönsson i Lund;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

63 av herrar Hagård och Edström; nr

64 av herrar Lindberg och Holm;
och

nr 65 av herr Kyling m. fl.; samt
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 66 av herr Norup m. fl.; och
nr 67 av herr Hellbacken.

§ 5.

Föredrogos, men bordlädes åter bankoutskottets
memorial nr 1 och 2.

§ 6.

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 19, med förslag till kungörelse
om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. och
4 § allmänna resereglementet den 27
juni 1929 (nr 210) tillställts kammaren.
Denna proposition bordlädes.

§ 7.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet överlämnats följande
motioner, nämligen

Nr 3.

Tisdagen den 23 januari 1951.

nr 68, av lierrar Edström och Nilsson
i Svalöv, om ökning av regeringsrådens
antal;

nr 69, av herrar Edström och Nilsson
i Svalöv, om höjning av förslagsanslagen
Regeringsrätten: Avlöningar och Finansdepartementet:
Avlöningar;

nr 70, av herr Adolfsson, om restitution
av tull å vissa för militärt bruk
lämpliga terrängbilar, som av enskilda
införas i landet;

nr 71, av herr Thapper och fröken
Wetterström, om förhöjt bidrag till
riksluftskyddsförbundets upplysningsverksamhet; nr

72, av herr Dahlgren m. fl., om
höjning av de värnpliktigas daglön,
m. m.;

nr 73, av herr Christenson i Malmö,
om anslag för experimentell programverksamhet
på televisionens område;

nr 74, av herr Bylander, angående
lönegradsplacering för uppsyningsmannen
vid kroppssjukliuset å Långholmen
K. Ståhl;

nr 75, av lierrar Nilsson i Svalöv ocli
Edström, om anslag till anskaffande av
en ny tågfärja;

nr 76, av herr Dahlgren m. fl., om
ökad avsättning till fonden för idrottens
främjande;

nr 77, av herr Olsson i Mellerud, om
förhöjd pension åt förre stenarbetaren
J. V. Larsson;

nr 78, av herr Sjölin m. fl., om förlängd
tid för erläggande av kvarskatt;

nr 79, av herr Edström, om ändrat
förfarande vid tillhandahållande åt
skattskyldiga av debetsedel å slutlig
skatt;

nr 80, av herr Persson i Svensköp
m. fl., om rätt att vid taxering i vissa

fall njuta avdrag för utgifter för åstadkommande
av vattentäkt å fastighet;

nr 81, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
om rätt att vid taxering njuta avdrag
för kostnad för maskiner och redskap,
som användas i jordbrukets drift;

nr 82, av herr Adolfsson, om åtgärder
i syfte att med inkomstskatteeftergift
införa ett skattestopp från den 1
januari 1952;

nr 83, av herrar Hedlund i Rådom
och Staxäng, om beredande av möjlighet
att mellan olika år utjämna beskattningen
av inkomster av skogsbruk;

nr 84, av herr Nilsson i Bästekille,
om skärpning av ansvarsbestämmelserna
i uppbördsförordningen;

nr 85, av herrar Sjölin och Schmidt,
om uppskov med ikraftträdande av
nattarbetsförbudet;

nr 86, av herr Persson i Svensköp
m. fl. om överflyttande av förmedlingen
av statsunderstöd till betesförbättringar
från lantbruksnämnderna till
hushållningssällskapen;

nr 87, av herr Edström, angående en
snabbare handläggning av frågor om
arbetstillstånd åt arbetssökande utlänningar;
och

nr 88, av herr Birke, angående en utredning
om lämpligaste formen för en
förenkling av kommunernas finansstatistik.

Dessa motioner bordlädes.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.06 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 24 januari 1951.

Nr 3.

Onsdagen den 24 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Svar på fråga ang. ersättning till de jordbrukare,
som på grund av de häftiga
snöfallen i södra och mellersta Sverige
fått ekonomibyggnader förstörda.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Chefen för jordbruksdepartementet,
herr statsrådet STRÄNG, som anförde:
Herr talman! Herr Svensson i Vä har
frågat mig om det finns möjligheter att
lämna ersättning till de jordbrukare,
som på grund av de häftiga snöfallen
i södra och mellersta Sverige fått sina
ekonomibyggnader förstörda. Jag fattar
detta så, att herr Svensson endast
vill ha upplysning om de ersättningsmöjligheter
som över huvud taget stå
till buds. Utan att gå in på en bedömning
av några aktuella fall — och jag
har för övrigt inte något material för
en sådan bedömning — vill jag då till
svar nämna, att Kungl. Maj:ts möjligheter
att bevilja ersättning i sådana fall
inskränker sig till vad som kan utgå
ur den s. k. undsättningsfonden. Ur
denna får årligen disponeras högst
50 000 kronor. Hittills ha under innevarande
budgetår utlämnats bidrag på
cirka 20 000 kronor. Omkring 30 000
kronor finnas alltså för närvarande disponibla.
För att bidrag skall kunna beviljas
utöver denna summa fordras att
riksdagen anvisar medel för ändamålet.

Härefter yttrade

Herr SVENSSON i Vä: Herr talman!
•lag ber att till herr statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet få uttala
ett tack för svaret på min enkla

fråga angående ersättning för de skador,
som drabbat jordbrukarna med
anledning av det häftiga snöfallet.

Av svaret framgår att endast 30 000
kronor stå regeringen till buds i detta
fall. Med den omfattning skadorna ha
är det uppenbart att dessa 30 000 kronor
inte på långt när täcka behovet,
då skadorna säkerligen komma att belöpa
sig till miljontals kronor. I slutet
av svaret säger jordbruksministern, att
de medel som ytterligare behövas måste
anvisas av riksdagen för ändamålet. Jag
tar det som en anvisning, att man motionsvägen
kan komma till riksdagen
med en begäran om anvisande av nödiga
medel, och jag har för avsikt att
motionera i saken.

Det är klart att en inventering och
värdering av skadorna måste verkställas,
och det vore givetvis synnerligen
önskvärt, att detta kunde ske så snart
som möjligt. Skadorna begränsa sig ju
inte till enbart byggnaderna, utan även
maskiner och redskap och en betydande
mängd foder ha gått till spillo. Det
betyder ett allvarligt avbräck i produktionen
med åtföljande inkomstminskning
för de jordbrukare som ha drabbats
av olyckan. Dessas situation är
alltså ganska brydsam, och snar hjälp
är uppenbarligen av nöden. Jag vill
därför redan nu vädja till regeringen
och riksdagen att så snart som möjligt
ställa de medel till förfogande, som äro
nödvändiga för att man skall kunna
hjälpa dem som ha drabbats av denna
katastrof.

överläggningen var härmed slutad.

S 2.

Föredrogs och remitterades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts å bordet vilan -

Nr 3.

Onsdagen den 24 januari 1951.

Interpellation ang. åtgärder i syfte att nedbringa antalet järnvägsolyckor.

de proposition, nr 19, med förslag till
kungörelse om ändrad lydelse av 2 § 1
mom. och 4 § allmänna resereglementet
den 27 juni 1929 (nr 210).

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande
å kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott motionen
nr 68 av herrar Edström och Nilsson
i Svalöv;

till statsutskottet motionen nr 69 av
herrar Edström och Nilsson i Svalöv;

till bevillningsutskottet motionen nr
70 av herr Adolfsson;

till statsutskottet motionerna;
nr 71 av herr Thapper och fröken
W etterström;

nr 72 av herr Dahlgren m. fl.;
nr 73 av herr Christenson i Malmö;
nr 74 av herr Rylander;
nr 75 av herrar Nilsson i Svalöv och
Edström;

nr 76 av herr Dahlgren m. fl.; och
nr 77 av herr Olsson i Mellerud;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 78 av herr Sjölin in. fl.;
nr 79 av herr Edström;
nr 80 av herr Persson i Svensköp
m. fl.;

nr 81 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.;
nr 82 av herr Adolfsson;
nr 83 av herrar Hedlund i Rådom
och Staxäng; och

nr 84 av herr Nilsson i Bästekille;

till behandling av lagutskott motionen
nr 85 av herrar Sjölin och Schmidt;

till jordbruksutskottet motionen nr
86 av herr Persson i Svensköp m. fl.;
samt

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionerna:
nr 87 av herr Edström; och
nr 88 av herr Birke.

§ 4.

Föredrogos och lades till handlingarna
bankoutskottets memorial:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet avgivna
berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

§ 5.

Interpellation ang. åtgärder i syfte att
nedbringa antalet järnvägsolyckor.

Herr NILSSON i Svalöv erhöll på begäran
ordet och anförde: Herr talman!
Den ohyggliga järnvägsolycka, som i
förrgår inträffade i söderhamnstrakten
och vid vilken elva människor dödades
och ett stort antal skadades, synes av
de hittills tillgängliga rapporterna att
döma ha orsakats av en lång rad i viss
mån olyckliga omständigheter. Dessa
synas dock tyda på att bl. a. säkerhetsföreskrifterna
icke fylla den uppgift
som den resande allmänheten och personalen
ha rätt att fordra och att icke
tillbörlig uppmärksamhet ägnats järnvägspersonalens
fysiska och psykiska
kondition.

Denna olycka har föregåtts av en rad
liknande. Som exempel kan nämnas
några av de allvarligaste under 1950.
Den 6 maj inträffade en kollision mellan
ett godståg och ett motorvagnsset
vid Lärje, varvid en person dödades
och 18 skadades, den 14 maj en kollision
vid Mjölby mellan ett persontåg
och expresståget Östergyllen, varvid 5
personer skadades, den 21 juli en kollision
mellan ett malmtåg och ett ellok
vid Abiskojokk, varvid en person dödades
och tre svårt skadades, och den
28 oktober en kollision mellan en rälsbuss
och ett persontåg på linjen Mjölby
—Krylbo, varvid nio personer dödades
och åtta skadades. Till detta komma
så de alltför talrika rapporterna om

Onsdagen den 24 januari 1951.

Nr 3.

Interpellation ang. redogörelse för de hjälpåtgärder, som planeras för jordbrukare
i området kring sjön Tämnaren. — Interpellation ang. vissa arbetsförhållanden
inom tullverket.

icke blott urspåringar och mindre
olyckstillbud utan även en mängd kollisioner
mellan tåg och andra trafikmedel
med ett stort antal dödsoffer och
skadade som resultat.

Den senaste stora trafikolyckan har
också aktualiserat frågan om beredskapsåtgärder
för att lindra katastrofernas
följder. Det är icke osannolikt
att dessa i vissa fall bli svårare än som
skulle vara oundgängligen nödvändigt
av den anledningen, att de svårt skadade
icke tillräckligt snabbt erhålla nödig
vård.

Under åberopande härav anhåller jag
om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få rikta följande fråga:

Har herr statsrådet för avsikt att vidtaga
några åtgärder i syfte att nedbringa
frekvensen av järnvägsolyckor
av olika slag och i möjligaste mån lindra
verkningarna av sådana olyckor?

Denna anhållan bordlädes.

§ C.

Interpellation ang. redogörelse för de
hjälpåtgärder, som planeras för jordbrukare
i området kring sjön Tämnaren.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HANSSON i Skediga, som yttrade:
Herr talman! Sedan cirka 25 år
tillbaka ha förslag diskuterats om
torrläggning av de stora markområdena
kring sjön Tämnaren, som ligger dels
i Uppsala län och dels i Västmanlands
län. Nu stå torrläggningsplanerna som
först inför sitt påbörjande. Under alla
dessa år ha skogsmarker och andra områden
i trakten torrlagts genom avdikningar,
och vattnet från dessa har haft
sitt utflöde i Tämnaren. Dessa hastigt
tillrinnande vattenmängder ha skapat
stora svårigheter för jordbrukarna
kring Tämnaren, vilka svårigheter yt -

terligare förvärrats därigenom att vattendragen
slammat igen. Dessa förhållanden
ha gjort att jordbrukarna inte
kunnat erhålla det utbyte av sin åkerjord,
som normalt skulle ha varit fallet.

Jordbrukarna kring Tämnaren ha lidit
stora förluster genom vattenskadorna
på sina marker under senare år
och vid flera tillfällen hos Kungl. Maj :t
hemställt om att erhålla hjälp för täckande
av lidna förluster. Även fjolårets
skörd blev så ringa, att den inte ens
tillnärmelsevis täcker jordbrukarnas
kostnader för produktionen. Om jordbrukarna
tidigare icke hade erhållit
ekonomisk hjälp skulle många av dem
säkerligen icke ha kunnat behålla sina
gårdar. Läget är nu återigen detsamma,
och eftersom torrläggningen av området
nu påbörjats, finns det desto större
skäl att denna gång lämna de berörda
jordbrukarna ekonomisk hjälp. Ansökan
härom har i underdånighet framförts
till Kungl. Maj:t, men något svar
på framställningen har ännu icke erhållits.

Med anledning härav hemställer jag
om kammarens tillstånd att få rikta
följande fråga till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet:

Är statsrådet villig att lämna redogörelse
för de hjälpåtgärder för jordbrukarna
i området kring sjön Tämnaren,
som Kungl. Maj:t planerar?

Denna anhållan bordlädes.

§ 7.

Interpellation ang. vissa arbetsförhållanden
inom tullverket.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr SENANDER, som anförde: Herr
talman! Inom tullverket förrättas i stor
utsträckning regelbunden nattjänstgöring.
Vid den inre bevakningen inträf -

8 Nr 3- Onsdagen den 24 januari 1951.

Interpellation ang. vissa arbetsförhållanden inom tullverket.

far sådan tjänstgöring i allmänhet var
fjärde natt. Under mellantiden förrättas
dagtjänstgöring med undantag för dagen
efter nattjänst, vilken är fridag. I regel
omfattar nattjänsten 7 timmar. Detta är
också den minimitid som fastställts för
erhållande av hel dags ledighet efter
nattjänst. Understiger tiden för natttjänsten
7 timmar, kräves i allmänhet
inställelse viss tid dagen efter densamma.
Därest nattvakt infaller under söneller
helgdagsnatt förrättas även dagtjänst
på sön- eller helgdagen under fem
timmar, varför hela tjänstgöringen omfattar
12 timmar. Då nattvakt infaller
jämväl var fjärde lördagsnatt, blir ledigheten
under sön- och helgdagsdygn begränsad
till vartannat sådant dygn.

Nattjänstgöringen avser bevakning av
gods å kajer och i varuskjul samt av
fartyg och måste ofta utföras under oväder
och stark kyla. Den utgör därför en
stark fysisk och psykisk påfrestning.
Det är också uppenbart, att den söndersplittrade
tjänstgöringen i övrigt verkar
i samma ogynnsamma riktning.

Vad som här anförts avser förhållandena
i allmänhet för den nattvaktsförrättande
personalen vid tullverkets inre
bevakning. I Göteborg äro emellertid
förhållandena för tullpersonalen med
hänsyn till nattjänstgöring och annat
övertidsarbete än värre, och det ligger
ingen överdrift i påståendet, att de tidvis
äro fullständigt olidliga. Redan natttjänstgöring
var fjärde natt under en
tidrymd av i runt tal 25 år är så pass
krävande för den mänskliga organismen,
att många kunna ta skada därav.
För Göteborgs vidkommande tillkommer
emellertid — utöver den allmänna
påfrestning som en regelbunden stark
hamntrafik utövar — att den nattvaktsförrättande
personalen är skyldig att
vid behov utföra nattvaktstjänst varannan
natt. Den är pliktig att inte bara
»passa» ordinarie nattvakt var fjärde
natt utan måste också vara beredd att
eventuellt göra extravakt under tiden
mellan två ordinarie vakter. Alldeles

oavsett om sådan extravakt förekommer
eller ej, är det tydligt att befattningshavarna
i fråga icke på förhand kunna
planera något för den kväll de stå i tur
till extra nattjänst, vilket självfallet förminskar
värdet av en sådan »frikväll».

Extravakterna äro emellertid inga enstaka
företeelser vid Göteborgs tullbevakning.
Som exempel kan nämnas, att
under december månad 1949 utgjorde
antalet extravakter 384. För januari och
februari månader 1950 voro motsvarande
siffror respektive 237 och 227. I december
månad 1950 fullgjordes inte
mindre än ca 500 extravakter. Det förekommer
inte sällan, att den personal,
som står i tur till extravakt, nära nog
helt tages i anspråk. Under avsevärda
tidsperioder kan det sålunda förekomma,
att nattjänst eller övertidstjänstgöring
får förrättas varannan natt. Det är
sant, att extravakterna i ganska stor utsträckning
utgöras av s. k. kortpass —
i allmänhet från kl. 17 till kl. 20 — men
då är vederbörande befattningshavare
i gengäld, trots att hans frikväll förstörts,
skyldig att påföljande morgon
inställa sig till tjänstgöring kl. 7.

Även med bortseende från extravakterna
torde följande redogörelse klart
illustrera den splittrade och oregelbundna
dag- och nattjänstgöringen för den
nattvaktsförrättande personalen i Göteborg.
Redogörelsen omfattar en tidrymd
av åtta dagar. Första dagen är tjänstgöringen
förlagd mellan kl. 9 och 17,
andra dagen kl. 7—15, tredje dagen kl.
7—13 och kl. 15—17. Därefter följer nattvakt
kl. 0—7. Fjärde dagen är tjänstefri.
Femte dagen fortgår tjänstgöringen kl.
9—17, sjätte dagen kl. 9—17, sjunde dagen
kl. 7—13, varpå följer nattjänstgöring
kl. 17—24, åttonde dagen är fridag.
Utom denna tjänstgöring förekomma
dessutom i ganska stor utsträckning bevakningsresor
till platser utanför hamnområdet,
varav följer ännu ogynnsammare
förhållanden beträffande måltidsraster
och vilotider.

När sedan extravakter tillkomma, blir

Onsdagen den 24 januari 1951.

Nr 3.

Interpellation ang. vissa arbetsförhållanden inom tullverket.

givetvis tjänstgöringstiden ännu mera
söndertrasad. Vid dylika vakter, som
förrättas de dagar, då tjänstgöringstiden
är förlagd mellan kl. 9 och kl. 17, får
personalen i regel tjänstgöra kl. 9—15
för att därefter påbörja den extra kvällstjänstgöringen
eller nattjänsten kl. 17.
Denna kvällstjänstgöring varierar starkt,
beroende på omfattningen av förekommande
göromål, medan nattvakterna
räcka till kl. 24. Men tjänstgöringen kan
även vid fall av extravakt förläggas till
tiden kl. 9—17 på dagen, varefter extravakten
förrättas mellan kl. 0 och 7. Tillläggas
bör, att före all kvälls- och natttjänstgöring
får personalen alltid under
dagen tjänstgöra 6 å 8 timmar. Under
förekommande sön- och helgdagstjänstgöring
uppgår tjänstgöringstiden för ett
20-tal befattningshavare till 22 timmar
eller från kl. 7 söndag morgon till kl. 7
måndag morgon, med endast en måltidsrast
om två timmar.

En dylik tjänstgöring är i längden
hälsovådlig. Flertalet av de nattvaktsförrättande
hindras dessutom genom
trångboddhet att efter avslutad natttjänstgöring
få en någorlunda tillfredsställande
vila. De oregelbundna måltidsrasterna
måste också medföra en
menlig inverkan i fysiologiskt avseende,
med störningar i matsmältningsorganen
etc. Att en sådan tjänstgöring —
ofta under ogynnsamma väderleksförhållanden
— har en skadlig inverkan
på leverns funktioner, på hjärta, nervsystem,
blodtryck etc., är klart även för
den icke medicinskt sakkunnige. Magsjukdomar,
tbc, reumatiska åkommor
och nervsjukdomar äro icke ovanliga
företeelser vid tullkåren i Göteborg.

Förhållandena ha under senare år
undergått en allvarlig försämring. Orsaken
härtill är en ständigt stegrad personalbrist.
Trafiken har utvecklats år
från år, medan en däremot .svarande
ökning av personalen icke ens tillnärmelsevis
kommit till stånd. Statsmakternas
hårda restriktiva inställning i fråga
om nyanställning av personal har inte

bara konserverat ett redan tidigare
ohållbart tillstånd utan ytterligare förvärrat
det. De upprepade framställningarna
från personalorganisationen i syfte
att vinna rättelse ha av detta skäl icke
kunnat tillgodoses av tullmyndigheterna,
ehuru dessa säkerligen inse de vådor,
som förhållandena medföra både
för personalen och för statsverket.

Tullmannaförbundets avdelning i Göteborg
har därför känt sig nödsakad
att hänvända sig till statens institut för
folkhälsan för att påkalla dess uppmärksamhet
på förhållandena. Detta
skedde genom en utförligt motiverad
skrivelsesav den 16 mars 1950. Institutet
delegerade två läkare till Göteborg
för undersökning. Något definitivt besked
har ännu icke erhållits, men det
råder ingen tvekan om att förhållandena
betraktades som anmärkningsvärda.

Såsom tidigare antytts äro de olidliga
tjänstgöringsförhållandena för tullpersonalen
i rikets största sjöstad till
skada icke endast för personalen utan
också för statsverket. Jag syftar inte
därvidlag enbart på kostnaderna för
sjukhus- och läkarvård m. m. Dessa
kostnader äro säkerligen förhållandevis
små i jämförelse med de förluster för
statsverket, som måste uppstå i andra
avseenden. Ingen kan begära, att en
överansträngd och hetsad personal
skall kunna på ett tillfredsställande sätt
sköta de ömtåliga och grannlaga uppgifter
tullverket har sig förelagda. Då
tullpersonalen i Göteborg har ansvaret
för godsmängder till miljontals kronors
värde, torde var och en kunna förstå,
att dess vaksamhet alltid måste vara på
högspänn. Samma är förhållandet med
övervakandet av smugglingstrafiken.
Uppenbart är emellertid, att man av en
personal, som tvingas till en orimlig
tjänstgöring och dessutom är underbetald,
icke kan påräkna samma intresse
för tjänsten som under normala förhållanden.
De jäktande och pressande
tjänstgöringsförhållandena i Göteborg
ha också medfört en allt mera till -

Nr 3.

Onsdagen den 24 januari 1951.

Interpellation ang. vissa arbetsförhållanden inom tullverket.

tagande otrivsel och känsla av meningslöshet
hos personalen. Flera av de
yngsta och kanske bästa krafterna ha
på senare tid lämnat sina anställningar.
Andra söka tjänstledighet för att pröva
på annat, mera lönande och trivsamt
arbete, andra åter rekommendera stridsåtgärder
för att få en ändring. Ett är
säkert: det blir värre att behålla och
nyanställa förstklassiga arbetskrafter
ju längre de oefterrättliga förhållandena
tillåtas existera.

Förslag har nu framlagts om en nedprutning
av icke-ordinarieanslaget för
tullverket med icke mindre än 400 000
kronor. Det är utan tvekan jdart, att
skulle förslaget vinna riksdagens bifall,
så måste personalen frånsäga sig allt
ansvar för vad som kan inträffa på
grund av personalbristen. Bristningsgränsen
är redan nådd. En ytterligare
påfrestning kan få oberäkneliga följder.

Med hänvisning till vad jag anfört,
anhåller jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande frågor: 1.

Äger statsrådet kännedom om de
förhållanden inom tullverket jag här
påtalat?

2. Vilka åtgärder kan man påräkna
att statsrådet vidtager i syfte att åstadkomma
drägligare arbetsförhållanden
inom tullverket i allmänhet och Göteborgs
tullbevakning i synnerhet?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8.

Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag till riksdagens skrivelse,
nr 13, till Konungen angående utseende
av ledamöter och supjjleanter i utrikesutskottet
och utrikesnämnden.

§ 9.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen: -

nr 21, angående omorganisation av
statens forskningskommitté för lantmannabyggnader
in. m.;

nr 23, angående avveckling av statens
sekundärlånefond för jordbrukare
m. in.;

nr 25, angående bestridande av vissa
haverikostnader; och

nr 26, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 10.

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet inlämnats till herr
talmannen, nämligen:

nr 89, av fröken Vinge m. fl., om beredande
av möjlighet att anbringa valkretsbeteckning
å valsedel vid vissa
allmänna val;

nr 90, av herr Gustafson i Göteborg,
om ökning av regeringsrådens antal;

nr 91, av herr Gustafson i Göteborg,
om anslag till bestridande av kostnaderna
för ökning av regeringsrådens
antal;

nr 92, av herr Rylander m. fl., om åtgärder
för avhjälpande av missförhållanden
vid de slutna fångvårdsanstalterna
i riket;

nr 93, av herr Edström m. fl., om inrättande
av en kommendantbeställning
för Göteborgs garnison;

nr 94, av herrar Netzén och Jönsson
i Lund, om inrättande av professur i
ekonomisk historia vid Lunds universitet; nr

95, av herrar Olsson i Mellerud
och Svensson i Alingsås, om ökat statsunderstöd
till kommunala gymnasiet i
Åmål;

nr 96, av fröken Ager, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid statens skolköksseminarium
och hushållsskola;

nr 97, av herr Hoppe m. fl., om an -

Nr 3.

Onsdagen den 24 januari 1951.

slag till gäldande av den svenska årsavgiften
till Kyrkornas världsråd;

nr 98, av herr Adolfsson in. fl., om
vidgad rätt till statsbidrag för anskaffande
av inventarier för skollokaler; nr

99, av herr Schmidt in. fl., om anslag
till Göteborgs stadsbibliotek för inlösen
av ofrankerade postförsändelser,
innehållande friexemplar av tryckta
skrifter;

nr 100, av herr Senander, om inrättande
av ett kräftforskningsinstitut;

nr 101, av herr Lindberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till statens alkoholistanstalt på
Venngarn samt till statens tvångsarbetsanstalt
å Svartsjö och statens alkoholistanstalt
därstädes;

nr 102, av fru Boman m. fl., om utredning
rörande distriktsbarnmorskeväsendets
organisation m. m.;

nr 103, av fru Boman m. fl., om bidrag
och lån av statsmedel för anordnande
av allmänna samlingslokaler för
religiösa sammanslutningar;

nr 104, av herr Boman i Stafsund
in. fl., om ökat anslag till nyanläggning
av bygdevägar;

nr 105, av herr Sundström m. fl., om
anslag till påbörjande av breddning av
de smalspåriga västgötajärnvägarna;

nr 106, av herr Hansson i Skediga
m. fl., om statens övertagande av underhållet
av vissa enskilda vägar;

nr 107, av herr Senander, om ökat
anslag till avlöningar till icke-ordinarie
personal vid tullverket;

nr 108, av herrar Kärrlaiuler och
Hedlund i Itådom, om pension åt arbetsledaren
N. E. Tengström;

nr 109, av herr Allard, om förhöjd
pension åt f. d. kronohäktesföreståndaren
R. Leufstedt;

nr 110, av herr Engkvist in. fl., om
förhöjd pension åt fanjunkaren P. Silfverberg; nr

111, av fröken Ager in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om provisorisk
lönereglering för de centrala
verkstadsskolornas lärarpersonal;

nr 112, av herr Larsson i Julita in. fl.,

om pension åt lantbruksinspektoren E.
A. Isaksson;

nr 113, av herr Fröderberg, om ändrade
grunder för beräkning av dyrtidstillägg
till statliga befattningshavare;

nr 114, av herrar Nestrup och Gustafsson
i Borås, om upphävande av
rikets indelning i olika dyrortsgrupper; nr

115, av fru Boman, med förslag
till lag om ändring i vissa delar av
kommunalskattelagen;

nr 116, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl., om utredning rörande samernas
beskattning av inkomst från renskötseln; nr

117, av herr Swedberg m. fl., om
utredning rörande befrielse från skatteplikt
för vissa inkomster av sparmedel;

nr 118, av herr Adolfsson m. fl., angående
rätt att redovisa nettointäkt av
jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga
grunder;

nr 119, av herr Nilsson i Bästekille,
om rätt för fruktodlare att vid taxering
njuta värdeminskningsavdrag för anläggningskostnad
för fruktodlingsanläggningen; nr

120, av herr Sjölin m. fl., om utredning
rörande lindrigare beskattning
av merinkomst, som härflyter från
övertidsarbete;

nr 121, av herrar Utbult och Svensson

1 Ljungskile, om visst tillägg till 28 §

2 mom. kommunalskattelagen;

nr 122, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl., om vissa åtgärder till stöd åt den
svenska fruktodlingen m. m.;

nr 124, av herr Larsson i Luttra, om
utredning rörande en obligatorisk försäkring
mot vissa skador, orsakade av
naturkatastrofer eller naturfenomen;

nr 125, av herrar Netzén och Persson
i Appunda, angående viss ändring i
lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar; nr

126, av herrar Hedlund i Östersund
och Lindberg, om utredning rörande
ändrade lagbestämmelser angående
arrcstlokaler;

nr 127, av herrar Edström och Dickson,
om utredning angående ändrade

Nr 3.

Onsdagen den 24 januari 1951.

regler beträffande placering av omyndigas
penningmedel;

nr 128, av fru Sandström, om utredning
rörande överförmyndarnas arvodering; nr

129, av herr Gavelin in. fl., angående
viss ändring i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete;

nr 130, av herr Edberg m. fl., om rätt
för kommun att införa obligatorisk bostadsförmedling; nr

131, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om ändrad lydelse av 6 § lagen om rätt
till fiske;

nr 132, av herr Staxung m. fl., om utredning
rörande åtgärder för åstadkommande
av en ökad hästavel;

nr 133, av herr Mårtensson i Smedstorp
in. fl., om ökat anslag till diverse
utgifter på husdjursavelns område
m. m.;

nr 134, av herr Adolfsson in. fl., i anledning
av Kungi. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till hushållningssällskapens
undervisningsverksamhet
m. m.;

nr 135, av herr Larsson i Karlstad
in. fl., angående utredning om statens
stöd åt växt- och fruktträdförädlingen
m. m.;

nr 136, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., i anledning av Kung], Maj:ts
framställning om anslag till Lantbruksnämnderna:
Omkostnader;

nr 137, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Lantbruksnämnderna:
Kostnader för planeringskommittéer; nr

138, av herr Jönsson i Rossbol
m. fl., om ökat anslag till odlings- och
byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m.;

nr 139, av herrar Nilsson i Svalöv
och Netzén, om ökat anslag till bidrag
till bokföringsverksamhet inom jordbruket; nr

140, av herrar Svensson i Va och

Boman i Stafsund, om viss ändring i
kungörelsen angående den statliga jordbruksegnahemsverksamheten; nr

141, av herr Hseggblom m. fl., om
ökade anslag till skogsvårdsstyrelserna
och till lantmäteriets distriktsorganisation; nr

142, av herr Hseggblom m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till jordbrukets
rationalisering;

nr 143, av herr Hseggblom m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till jordbrukets
rationalisering;

nr 144, av herr Svensson i Grönvik
m. fl., om ökat anslag till bidrag till
byggnadsarbeten vid vissa lantbruksundervisningsanstalter; nr

145, av herr Hansson i Skediga
m. fl., angående viss ändring av gällande
bestämmelser angående sittplatsbiljetter
å tåg;

nr 146, av herr Ekdahl, om viss ändring
av gällande persontaxor vid statens
järnvägar;

nr 147, av herr Huss m. fl., angående
utredning om formerna och målsättningen
för skolans fostran genom
kroppsövningar;

nr 148, av herr Gavelin m. fl., om åtgärder
till förminskande av hygieniska
vådor i följd av bristfälliga metoder vid
renslakt m. in.; och

nr 149, av herrar Hansson i Önnarp
och Svensson i Vä, om beredande åt
landsbygdens kvinnor av förbättrad förebyggande
mödravård.

Dessa motioner bordlädes.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.15 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Torsdagen den 25 januari 1951.

Nr 3.

Torsdagen den 25 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollen för den 19 innevarande
januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan och läkarintyg:

Halmstad den 22 januari 1951.

Till Riksdagens Andra kammare,
Stockholm.

Med hänvisning till bifogade läkareintyg
får undertecknad härmed vördsamt
anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
till den 14 februari 1951.

Högaktningsfullt
Tore Bengtsson.

Riksdagsman Tore Bengtsson fr. Halmstad
har denna dag undersökts i sitt
hem för akut luftvägsinfektion + Neurastenia.
— Sjukdomen utgör hinder för
deltagande i riksdagsarbetet före den
14 februari 1951.

Vilket härmed intygas.

Halmstad den 22 januari 1951.

A. M. Aronson,
leg. läk.

Kammaren biföll denna ansökan.

§ 3.

Föredrogos var för sig följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid till

jordbruksutskottet propositionerna: nr

21, angående omorganisation av
statens forskningskominitté för lantmannabyggnader
in. m.; och

nr 23, angående avveckling av statens
sekundärlånefond för jordbrukare
in. m.; samt

till statsutskottet propositionerna:
nr 25, angående bestridande av vissa
haverikostnader; och

nr 26, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

§ 4.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionen
nr 89 av fröken Vinge in. fl.;

till behandling av lagutskott motionen
nr 90 av herr Gustafson i Göteborg; till

statsutskottet motionerna:
nr 91 av herr Gustafson i Göteborg;
nr 92 av herr Ryländer m. fl.;
nr 93 av herr Edström m. fl.;
nr 94 av herrar Netzén och Jönsson i
Lund;

nr 95 av herrar Olsson i Mellerud
och Svensson i Alingsås;
nr 96 av fröken Ager;
nr 97 av herr Hoppe m. fl.;
nr 98 av herr Adolfsson m. fl.;
nr 99 av herr Schmidt m. fl.;
nr 100 av herr Senander;
nr 101 av herr Lindberg;
nr 102 och 103 av fru Boman m. fl.;
nr 104 av herr Boman i Stafsund
in. fl.;

nr 105 av herr Sundström in. fl.;
nr 106 av herr Hansson i Skediga
in. fl.;

nr 107 av herr Senander;

Nr 3.

Torsdagen den 25 januari 1951.

nr 108 av herrar Kärrlander och Hedlund
i Rådom;

nr 109 av herr Allard;
nr 110 av herr Engkvist m. fl.;
nr 111 av fröken A ger m. fl.;
nr 112 av herr Larsson i Julita m. fl.;
nr 113 av herr Fröderberg; och
nr 114 av herrar Nestrup och Gustafsson
i Borås;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 115 av fru Boman;
nr 116 av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl.;

nr 117 av herr Smedberg m. fl.;
nr 118 av herr Adolfsson m. fl.;
nr 119 av herr Nilsson i Bästekille;
nr 120 av herr Sjölin m. fl.; och
nr 121 av herrar Utbult och Svensson
i Ljungskile.

Härefter föredrogs för remiss till utskott
den å kammarens bord vilande
motionen nr 122 av herr Nilsson i Bästekille
in. fl. och lämnades därvid på
begäran ordet till

Herr NILSSON i Bästekille, som anförde:
Herr talman! På uppdrag av
motionärerna anhåller jag, att motionen
nr 122 måtte få uppdelas i två motioner,
den ena likalydande med den
ursprungliga motionen, endast med den
ändringen, att klämmen erhåller följande
lydelse: »att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, 1.
att Kungl. Maj :t vid tullöverenskommelser
ville utsträcka tullen för äpplen att
gälla till den 1 april, 2. att Kungl. Maj:t
måtte vidtaga viss importbegränsning
av utländsk frukt», samt den andra
med följande lydelse: »Med hänvisning
till motiveringen i vår motion, nr 122,
om vissa åtgärder till stöd åt den .svenska
fruktodlingen, få vi hemställa, att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte,
för ernående av en ökad fruktkonsumtion
i Norrland, bevilja fraktlindring
för färsk frukt till Norrland.»

Kammaren biföll denna hemställan
och uppdelade i enlighet härmed före -

varande motion i tvenne, nr 122, om
vissa åtgärder till stöd åt den svenska
fruktodlingen, och nr 123, om fraktlindring
för färsk frukt till Norrland.

Dessa motioner hänvisades, den förra
till bevillningsutskottet och den senare
till jordbruksutskottet.

Vidare föredrogos var för sig följande
på bordet liggande motioner; och
hänvisades därvid

till behandling av lagutskott motionerna: nr

124 av herr Larsson i Luttra;
nr 125 av herrar Netzén och Persson
i Appuna;

nr 126 av herrar Hedlund i Östersund
och Lindberg;

nr 127 av herrar Edström och Dickson; nr

128 av fru Sandström;
nr 129 av herr Gavelin in. fl.;
nr 130 av herr Edberg in. fl.; och
nr 131 av herr Jansson i Kalix m.fl.;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 132 av herr Staxäng m. fl.;
nr 133 av herr Mårtensson i Smedstorp
m. fl.;

nr 134 av herr Adolfsson m. fl.;
nr 135 av herr Larsson i Karlstad
in. fl.;

nr 136 och 137 av herr Nilsson i
Bästekille m. fl.;

nr 138 av herr Jönsson i Rossbol
m. fl.;

nr 139 av herrar Nilsson i Svalöv
och Netzén;

nr 140 av herrar Svensson i Vä och
Boman i Stafsund;

nr 141—143 av herr Hseggblom m. fl.;
och

nr 144 av herr Svensson i Grönvik
m. fl.;

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionerna:

nr 145 av herr Hansson i Skediga
in. fl.;

nr 146 av herr Ekdahl;
nr 147 av herr Huss in. fl.; och
nr 148 av herr Gavelin m. fl.; samt

till statsutskottet motionen nr 149 av

Torsdagen den 25 januari 1951. Nr 3.

Interpellation ang. innebörden av vissa direktiv, som regeringen lämnat arméstaben,
m. m.

herrar Hansson i Önnarp och Svensson
i Va.

§ 5.

Föredrogs den av herr Nilsson i
Svalöv vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
angående åtgärder
i syfte att nedbringa antalet
järnvägsolyckor.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 6.

Föredrogs den av herr Hansson i
Skediga vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående redogörelse
för de hjälpåtgärder, som planeras
för jordbrukare i området kring
sjön Tämnaren.

Kammaren biföll denna anhållan.

8 7.

Föredrogs den av herr Senander vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående vissa arbetsförhållanden
inom tullverket.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8.

Interpellation ang. innebörden av vissa
direktiv’, som regeringen lämnat arméstaben,
m. m.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr LAGER, som yttrade: Herr talman
! Genom pressen har bekantgjorts

att regeringen uppdragit åt arméstaben
att företa en — som det heter —
principiell utredning om uppsättandet
av en svensk militärstyrka, avsedd att
ställas till förfogande åt främmande
makt för krigsföretag i främmande länder.
I ett uttalande till tidningen Ny
Dag bekräftar en major Grafström i
arméstaben att ett sådant uppdrag meddelats
av regeringen.

Enligt mera detaljerade uppgifter i
en stor borgerlig tidning skulle utredningen
gälla uppställandet av en militärstyrka
på ca 1 000 man. Denna svenska
militärstyrka vore enligt tidningen
avsedd att insättas i Korea. I tidningsuppgifterna
förutses att den också kunde
tänkas komma till användning i
»stridsverksamhet bakom fronten».
Samma tidningsuppgifter meddela att
ifrågavarande militära styrka skall utrustas
och övas med utrustning av utländsk
modell.

Uppgifterna om att regeringen förbereder
uppställandet av svenska militära
förband, avsedda att sättas in mot
det koreanska folket i dess kamp för
nationell oavhängighet, väcka stor och
berättigad oro. Det av Förenta staterna
igångsatta kriget mot Korea föres officiellt
under Förenta Nationernas flagga.
Beslutet om interventionen i Korea strider
emellertid mot Förenta Nationernas
stadga och måste därför av medlemsstaterna
betraktas som stadgevidrigt
och ogiltigt. Ett aktivt ingripande med
svenska militära förband i Korea öppnar
alla dörrar till politiska äventyrligheter.

De bestämda tidningsuppgifterna, att
nämnda utredning skall gälla uppsättandet
av ett svenskt militärt förband,
utrustat med utländskt material, tyda
på att detta förband skall ingå i en
större militär enhet under utländskt befäl.
Svenska militära förbands uppträdande
i Korea kan dock på intet sätt
motiveras utifrån vårt lands nationella
intressen.

Nr 3.

16 Nr 3.
Interpellation ang-.

Torsdagen den 25 januari 1951.

enlig.

Svenska folket är motståndare till
svenskt militärt engagemang i Koreakonflikten.
För svenska folket ter det
sig ytterst motbjudande att dess unga
pojkar skola bjudas ut som kanonmat
åt utländska makters militära befälhavare.
Det blir dubbelt motbjudande om
avsikten är att de skola sättas in mot
ett folk, som kämpar för sin rätt att
självt få bestämma över sitt statsskick
och sin samhällsordning. Av tidningsuppgifterna
att döma är regeringen
dock inte främmande för en sådan
tanke.

Jag hemställer därför om kammarens
tillstånd att till herr statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet få framställa
följande frågor:

Vad är innebörden i de direktiv som
regeringen lämnat arméstaben om utredning
angående uppsättandet av en
pansarskvttebataljon med utrustning av
utländsk modell?

Har arméstabens utredning berört
frågor om förberedelse för deltagande
i Koreakriget, om utländsk utrustning
och om tvångskommendering av svenska
värnpliktiga till bataljonen, därest
frivillig rekrytering inte ger avsett resultat? Denna

anhållan bordlädes.

§ 9.

Interpellation ang. en översyn av gällande
tulltaxa i syfte att göra denna mer
tidsenlig.

Herr DICKSON erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! Nylon
och liknande syntetiska spånadsfibrer
ha under de senaste åren fått en allt
större och mera mångskiftande användning
för olika ändamål.

Sveriges nu gällande tulltaxa klassificerar
emellertid nu nämnda ämnen
och produkter därav på ett sådant sätt,

att import i många fall närmast omöjliggöres,
varigenom vårt lands industri
och i andra hand den svenska allmänheten
endast i begränsad omfattning
ges tillfälle att få dra nytta av desamma.

Så är till exempel fallet med rep och
linor innehållande nylon. Medan rep
och linor tillverkade av annat material,
t. ex. bomull, åsatts en tull om 25 öre
per kg, måste en importör av liknande
linor innehållande nylon betala en 60
gånger högre tull eller 15 kronor per kg.

En interpellation av herr von Friesen
upptog 1947 denna fråga, och dåvarande
finansministern Wigforss svarade
då — efter att ha refererat generaltullstyrelsens
och kommerskollegii
synpunkter, att en översyn av tulltaxan
i vad rörde ifrågavarande varuslag vore
påkallad — att man torde kunna räkna
med att frågan om tullsatserna för artiklar
av nylon i en nära framtid komme
att upptagas till behandling inom
finansdepartementet.

Generaltullstyrelsen har sedermera
gjort underdåniga påminnelser 1948
och 1950, vid det senaste tillfället gemensamt
med kommerskollegium.

Jag får i anslutning till vad jag nu
anfört anhålla om kammarens medgivande
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet få rikta följande
fråga:

Har herr statsrådet för avsikt att
inom den närmaste tiden anbefalla en
översyn av nu gällande tulltaxa i syfte
att göra densamma mer tidsenlig, speciellt
med hänsyn till på senare tid
tillkomna nya produkter, såsom t. ex.
nylon?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen

nr 150, av herrar Håstad och Ståhl,

Torsdagen den 25 januari 1951.

Nr 3.

om redogörelse till riksdagen för Europarådets
förhandlingar och de svenska
delegaternas ställningstagande;

nr 151, av herrar Johansson i Mysinge
och Larsson i Luttra, om inrättande
av särskilda kulturnämnder i
kommunerna;

nr 152, av herr Hallén in. fl., om revision
av ansvarighetslagen för statsrådets
ledamöter;

nr 153, av herr Gustafsson i Borås
in. fl., om vissa bestämmelser angående
beskaffenheten av valsedlar vid riksdagsmannaval
och kommunala val;

nr 154, av herr Ahlsten in. fl., angående
utredning om sammanförande avvalen
till riksdagens andra kammare
och valen till landstingen till en gemensam
valdag;

nr 155, av herr Holmberg, om förhöjt
anslag till Folkskolor m. m.: Bidrag
till vissa byggnadsarbeten;

nr 156, av fröken Öberg m. fl., om
upprättande av en statlig maskinteknisk
aftonskola i Göteborg;

nr 157, av herr Håstad m. fl., angående
statsbidrag till stiftelsen Höglandsskolan
i Stockholm;

nr 158, av herr Stähl, om statsbidrag
till Karlstads liandelsgymnasium;

nr 159, av herr Gustafson i Göteborg
in. fl., om ökat statsbidrag till handelshögskolan
i Göteborg;

nr 160, av fru Hellström in. fl., om
anslag till understöd åt finlandssvenska
skönlitterära författare;

nr 161, av herr Bergstrand m. fl., om
studielån med statlig kreditgaranti åt
flyktingstudenter, som bedriva studier
vid landets universitet och högskolor;

nr 162, av herr Nordkvist m. fl., om
förbättrad löneställning åt övningslärarna
i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminarierna; nr

163, av herr Krislensson i Osby
m. fl., om vidgad statlig stipendiegivning
åt studerande vid korrespondensinstitut
och motsvarande muntliga undervisningsanstalter; nr

164, av herrar Skoglund i Umeå
och Jansson i Kalix, om ändrade grun -

der för statsbidrag till kommunala och
enskilda yrkesskolor;

nr 165, av herrar Johansson i Mysinge
och Svensson i Stenkyrka, om
viss ändring av bestämmelserna om
stipendier till lärjungar vid högre läroanstalter; nr

166, av herr von Friesen m. fl.,
om anslag till en statens aftonskola vid
högre allmänna läroverket i Majorna i
Göteborg;

nr 167, av herr von Friesen, om inrättande
av en professur i oftalmiatrik
vid medicinska högskolan i Göteborg;

nr 168, av herr von Friesen, om inrättande
av en personlig professur vid
medicinska högskolan i Göteborg åt docenten
A. V. Engström;

nr 169, av herrar Nilsson i Bästekille
och Nilsson i Svalöv, om påskyndande
av vissa förberedande undersökningar
för en ny dyrortsgruppering;

nr 170, av herr Wedén m. fl., om
framläggande av förslag om en tioårsplan
för upprustning av eftersatta sociala
vårdområden;

nr 171, av herr Pettersson i Dahl
m. fl., om inrättande av nya ordinarie
provinsialläkardistrikt;

nr 172, av fru Sjöstrand och herr
Kristensson i Osby, om inrättande av
nya ordinarie provinsialläkardistrikt;

nr 173, av horr Carlsson i Bakeröd
m. fl., om statsbidrag till kommunerna
till kostnaderna för utbetalningen av
de allmänna barnbidragen;

nr 174, av herr Larsson i Luttra
m. fl., om anslag till Folkets husföreningarnas
riksorganisation, Bygdegårdarnas
riksförbund och Ordenshusens
riksförening;

nr 175, av herr Hjalmarson m. fl., om
genomförande av kreditgarantisystemet
för de statliga bostadskrediterna m. m.;

nr 176, av herr Hansson i Skegrie
in. fl., om ändrade grunder för statsbidrag
till driften av barnhem;

nr 177, av herr Hellbacken m. fl., om
inrättande av ytterligare befattningar
vid statens sinnessjukhus;

nr 178, av herr Mårtensson i Udde -

2 — Andra kammarens protokoll 1951. Nr .1.

Nr 3.

Torsdagen den 25 januari 1951.

valla in. fl., om ökat anslag till statliga
farledsarbeten;

nr 179, av herr Staxäng in. fl., om
ökat anslag till bidrag till liandelshamnar
och farleder;

nr 180, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl., om förhöjda anslag till
byggande och till underhåll av enskilda
vägar m. in.;

nr 181, av herr Jacobson i Vilhelmina
m. fl., om förhöjda anslag till nyanläggning
av ödebygdsvägar och till
ombyggnad av bygdevägar och ödebygdsvägar; nr

182, av herr Lindberg in. fl., om
återbäring till Lifaco AB av till statsverket
erlagd varuskatt m. m.;

nr 183, av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om ökat anslag till vatten- och avloppsanläggningar; nr

184, av herr Holmberg, om årlig
livränta eller pension åt järnvägsarbetaren
F. O. Nordkvists efterlevande
maka Selma Kristina Nordkvist;

nr 185, av herr Holmberg, om pension
åt kolonisten O. G. Johansson;

nr 186, av herrar Hedqvist och Nilsson
i Varuträsk, om förhöjd pension åt
förre kronojägaren A. Lindström;

nr 187, av herr Nilsson i Varuträsk,
om understöd åt arbetaren J. A. Forsberg; nr

188, av fru Sjöstrand och herr
Boman i Kieryd, om årlig livränta åt
värnpliktige K. Å. E. Jacobsson;

nr 189, av fru Sjöstrand, om pension
åt förre brevbäraren B. I. Simonsson;

nr 190, av herr von Friesen, om jämställande
i pensionshänseende av personalen
på frivillig övergångsstat med
annan förtidsavgången personal;

nr 191, av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., om restitution av skatt å bensin,
som förbrukas vid jordbruket till bensindrivna
traktorer;

nr 192, av herr Dickson, om nedsättning
av tullsatsen för selfaktorlina innehållande
nylon;

nr 193, av herr Htmsson i Skegrie
m. fl., om ändring av tiden för avlämnande
av självdeklaration i vissa fall;

nr 194, av herrar Edström och Nilsson
i Svalöv, angående omprövning av
frågan om beskattning av livräntor;

nr 195, av herr Antbg m. fl., angående
avdragsrätt för personbilkostnader
vid taxering för inkomst av jordbruksfastighet; nr

196, av herr Pettersson i Ersbacken,
angående ändring av gällande
skatteskalor för förmögenhets- och
kvarlåtenskapsskatten;

nr 197, av herr Holmberg, angående
vissa skärpningar av den direkta beskattningen; nr

198, av fröken Elmén m. fl., om
utredning rörande vetenskaplig forskning
beträffande arbetet och arbetsplatsens
förhållanden;

nr 199, av herrar Gavelin och Jansson
i Kalix, om inrättande av nya tekniska
tjänster för civilförsvarets lokala
organisation;

nr 200, av herr Hansson i Skegrie
m. fl., om avskaffande av bostadskostnadsgrupperingen
inom folkpensioneringen
in. in.;

nr 201, av herr Larsson i Karlstad,
angående viss ändring i lagen om införsel
i avlöning, pension eller livränta;

nr 202, av herr Onsjö m. fl., om viss
ändring av bestämmelserna rörande belysning
å motorfordon;

nr 203, av herr Dahlgren, om utredning
för åstadkommandet av en samordning
mellan sjuk- och olycksfallsförsäkringarna; nr

204, av herr Lindberg m. fl., om
införande av lagregler rörande sättet
för tillfälligt omhändertagande av sjuka
personer samt av barn och ungdom;

nr 205, av herr Svensson i Göteborg
m. fl., om utredning i syfte att möjliggöra
prövning av återkrav av belopp,
erhållet såsom ekonomiskt bistånd från
utlandsmyndighet;

nr 206, av herr Gunnarsson m. fl., om
åtgärder för tryggande av fiskerätt åt
befolkningen i Norrland;

nr 207, av herr Holmberg, om viss
ändring i lagen om förbud mot arbets -

Torsdagen den 25 januari 1951.

Nr 3.

tagares avskedande med anledning av
värnpliktst j änstgöring;

nr 208, av herr Ericsson i Näs in. fl.,
om upprättande av speciell skiftesorganisation
för Kalmar län;

nr 209, av lierr Johansson i Norrfors
in. fl., om ökat anslag till lägre mejeriskolor
;

nr 210, av herr Staxäng in. fl., om
ökat anslag till avsättning till fonden
för befrämjande av fisket på avlägsna
fiskevatten, m. m.;

nr 211, av herrar Skoglund i Umeå
och Levin, om ökat anslag till säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg; nr

212, av herrar Skoglund i Umeå
och Levin, om utredning rörande den
lämpliga budgettekniska utformningen
av gottgörelse till fiskerinäringen för
av dess utövare erlagd bensinskatt;

nr 213, av herr Staxäng m. fl., om
understöd åt de ombordanställda vid
1950 års sillfiskeexpedition till Island;

nr 214, av herrar Skoglund i Umeå
och Levin, om inrättande vid fiskeristyrelsen
med statens fiskeriförsök av
en laboratorsbefattning för ostkustfisket; nr

215, av herr Svensson i Va m. fl.,
om ekonomisk hjälp åt jordbrukare,
som på grund av snöfall drabbats av
skador på byggnader och inventarier;

nr 216, av herr Johansson i Norrfors
m. fl., om ökat anslag till väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo;

nr 217, av herr Antby in. fl., i anledning''
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till bidrag till jordbrukets rationalisering; nr

218, av herr Vigelsbo, angående
kronogårdarnas elektrifiering;

nr 219, av herrar Huss och Bergstrand,
angående viss ändring i apoteksvarustadgan; nr

220, av fru Hellström och fru Boman,
om nedskärning och rationalisering
av provinsialläkarnas skrivarbete;

nr 221, av herrar Stähl och Widén,
om överflyttning av utländsk arbetskraft
till det svenska skogsbruket;

nr 222, av herr Kollberg, angående
vetenskapsakademiens privilegium att
utgiva almanackor m. m.;

nr 223, av herr Nyberg, om sänkning
av inträdesavgifterna för telefonabonnemang
m. m.;

nr 224, av herr Nyberg, om förhöjt
anslag till nya abonnentanläggningar,
nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Dessa motioner bordlädes.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.18 fm.

In fidem
Gunnar Britth.