31 januari—3 februari (Riksdagens protokoll 1967:5)

RIKSDAGENS

* PROTOKOLL

Nr 5

FÖRSTA KAMMAREN

1967

31 januari—3 februari

Debatter m. in.

Tisdagen den 31 januari Sid.

Meddelande ang. enkel fråga av herr Möller om tillsättande av en
pressutredning .......................................... 4

Torsdagen den 2 februari

Svar på enkel fråga av herr Möller om tillsättande av en pressutredning
................................................ 5

Svar på interpellation av herr Hansson, Torsten, om hyresreglering
i områden som inkorporeras med stad ................ 5

Interpellationer:

av herr Skärman ang. hjälpklasselevernas yrkesförberedelse

och arbetsanpassning .................................. 8

av herr Stadling ang. arbetsmarknadsproblem i samband med
nedläggande av flottlederna i Ljungan och Indalsälven,
m. m................................................. 10

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Jansson, Paul, om ytterligare åtgärder mot försök att

undandraga skatt ...................................... 10

av fru Ohlsson, Lilly, ang. personaltillgången vid fångvårdsanstalterna
............................................ 10

Fredagen den 3 februari

Meddelande ang. enkla frågor:

av herr Werner om ökade resurser för behandling vid sjukhusens
njurkliniker av svårt njursjuka .................. 11

av herr Kaijser ang. ändring av förteckningen över kostnadsfria
läkemedel ........................................ 11

1 Första kammarens protokoll 1967. Nr 5

Tisdagen den 31 januari 1967

Nr 5

Tisdagen den 31 januari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollen för den 19 och
den 20 innevarande månad.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Andersson, Sten, för tiden
den 26 januari till och med den
12 februari på grund av ett från honom
inkommet, nu uppläst läkarintyg,
utvisande att lian till följd av överansträngning
vore sjukskriven för tiden
till och med sistnämnda dag.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Majrts proposition nr
15, angående försäljning av vissa allmänna
arvsfonden tillfallna fastigheter.

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 17, med förslag till förordning
om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning, m. m.,
hänvisades propositionen, såvitt den avsåge
ändring i lagen om inskränkningar
i rätten att utbekomma allmänna handlingar,
till konstitutionsutskottet och i
övrigt till bevillningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 18, med förslag till lag om klinisk
prövning av vissa, medel för födelsekontroll;
och

nr 20, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 29 maj
1964 (nr 321) om kommunal trafikövervakning.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts proposition nr
21, angående anslag för budgetåret
1967/68 till vissa statsdepartement
m. m.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition
nr 22, med förslag till lag om antalet
statsdepartement och statsråd utan
departement.

Föredrogos och hänvisades

motionerna nr 379—381 till konstitutionsutskottet,

motionerna nr 382—414 till statsutskottet,

motionerna nr 415—428 till bevillningsutskottet,

motionerna nr 429—436 till bankoutskottet,

motionerna nr 437—456 till lagutskott,

motionerna nr 457—459 till jordbruksutskottet,

motionerna nr 460—464 till allmänna
beredningsutskottet och

motionen nr 465 till utrikesutskottet.

Vid föredragning av motionen nr 466
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
medelsanvisning, till statsutskottet
och i övrigt till utrikesutskottet.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
motionen nr 467.

Vid föredragning av motionen nr 468
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
fri rättshjälp, till lagutskott och
i övrigt till konstitutionsutskottet.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 469—475 till konstitutionsutskottet
och

motionerna nr 476—478 till statsutskottet.

tl Första kammarens protokoll 1967. Nr 5

Nr 5

Tisdagen den 31 januari 1967

Meddelande ang. enkel fråga

Vid föredragning av motionen nr 479
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
ändringar i skattelagstiftningen,
till bevillningsutskottet och i övrigt till
statsutskottet.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 480—555 till statsutskottet
och

motionerna nr 556—558 till bevillningsutskottet.

Vid föredragning av motionen nr 559
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
beskattningen av skördeskadeersättning,
till bevillningsutskottet och i övrigt
till jordbruksutskottet.

Föredrogos. och hänvisades
motionerna nr 560—566 till bevillningsutskottet,

motionen nr 567 till statsutskottet och
motionerna nr 568—588 till bevillningsutskottet.

Vid föredragning av motionen nr 589
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
statens övertagande av kostnader för
skolväsendet, till statsutskottet och i övrigt
till bevillningsutskottet.

Föredrogos och hänvisades

motionen nr 590 till bevillningsut skottet,

motionerna nr 591—599 till bankoutskottet,

motionen nr 600 till bevillningsut skottet,

motionerna nr 601—610 till bankoutskottet,

motionerna nr 611—614 till lagutskott,

motionen nr 615 till bevillningsut skottet

och

motionen nr 616 till lagutskott.

Vid föredragning av motionen nr
617 hänvisades densamma, såvitt den
avsåge skattefrågor, till bevillningsutskottet
och i övrigt till lagutskott.

Föredrogos och hänvisades till lagutskott
motionerna nr 618 och 619.

Vid föredragning av motionen nr 620
hänvisades densamma, såvitt den avsåge
skattefrågor, till bevillningsutskottet
och i övrigt till lagutskott.

Föredrogos och hänvisades
motionerna nr 621—645 till lagutskott,

motionerna nr 646—655 till jordbruksutskottet,

motionerna nr 656—672 till allmänna
beredningsutskottet,

motionen nr 673 till konstitutionsutskottet,

motionerna nr 674—683 till statsutskottet
samt

motionen nr 684 till statsutskottet, bevillningsutskottet,
bankoutskottet och
lagutskott.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

23, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 32 § förordningen
den 14 december 1956 (nr 629)
om erkända arbetslöshetskassor; och
nr 24, angående ökning av statens
andel i lotterimedel.

Meddelande ang. enkel fråga

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
fråga den 27 januari framställts av herr
Möller (s) till herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet: »När ämnar
Justitieministern tillsätta den av
fjolårets riksdag begärda pressutredningen?» -

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.04.

In fidem
K.-G. Lindeluw

Torsdagen den 2 februari 1967

Nr 5

Torsdagen den 2 februari

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollen för den 24 och
den 25 nästlidne januari.

Om tillsättande av en pressutredning

Herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
KLING erhöll ordet för
att besvara herr Möllers fråga om tillsättande
av en pressutredning, vilken
fråga intagits i kammarens protokoll
för den 31 januari, och anförde:

Herr talman! Herr Möller har frågat
mig när jag ämnar tillsätta den av
fjolårets riksdag begärda pressutredningen.

Fjolårets riksdag har behandlat frågan
om en förbättring av dagspressens
ekonomiska villkor och dessutom frågan
om en utbyggnad och effektivisering
av samhällsinformationen. Samhällsinformationen
är så till vida redan
föremål för utredning, att statskontoret
har i uppdrag att utreda den statliga
publikationsverksamhetens finansiering.
Arbetet med att färdigställa
direktiv för utredningar om dessa båda
frågor, som otvivelaktigt äger visst
samband med varandra, har pågått under
hösten 1966 men kan inte avslutas
förrän statskontoret redovisat sin nu
pågående utredning. Först då blir det
möjligt att bedöma vilka ytterligare
undersökningar som blir nödvändiga.
Enligt uppgift lär statskontoret komma
att slutföra sin utredning under februari
månad.

Herr MÖLLER (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka
justitieministern för svaret på min fråga.
Det är positivt i sak och visar att

förberedelserna för att skriva direktiv
för utredningen pågått sedan i höstas.
Eftersom det gäller en omfattande och
komplicerad utredningsuppgift förstår
jag att det kan behövas tid för vissa förberedande
undersökningar innan utredningen
kan tillsättas.

Jag vill också understryka det nära
sambandet mellan en blivande utredning
om dagspressens ekonomiska villkor
och frågan om samhällsinformationen.

Jag hoppas att förberedelserna med
direktivskrivningen kan slutföras på
rimlig tid så att utredningen därpå kan
tillsättas. De orsaker som låg bakom
riksdagens enhälliga hemställan i fjol
om en pressutredning har inte förlorat
i styrka. Alldeles tvärtom. Trots att
några mer uppmärksammade nedläggelser
av tidningsföretag inte skett under
det senaste året har dagspressens
allmänna ekonomiska ställning inte förbättrats.
Riskerna för en tilltagande
koncentration och regional monopolisering
i dagspressen har snarast förstärkts
genom kostnadsutvecklingen
och de strukturella svagheter som
finns i dagspressens ekonomi.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Om hyresreglering i områden som inkorporeras
med stad

Herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
JOHANSSON, som
tillkännagivit, att han hade för avsikt
att vid detta sammanträde besvara herr
Torsten Hanssons interpellation om hyresreglering
i områden som inkorporeras
med stad, erhöll ordet och yttrade:

Herr talman! Herr Torsten Hansson
har frågat om jag är beredd att över -

Nr 5

Torsdagen den 2 februari 1967

Om hyresreglering i områden som inkorporeras med stad

väga ett dispensförfarande som medger,
att med städer inkorporerade områden
får samma ställning i hyresregleringshänseende
som städerna i fråga.

Jag vill först erinra om att hyresregleringen
under senare år successivt har
avvecklats, helt eller delvis, på ett stort
antal orter. Regeringens beslut om avveckling
ger uttryck för den av riksdagen
fastställda grundsatsen att hyresregleringen
bör avvecklas i den mån
det kan ske utan att olägenheter uppstår
på hyresmarknaden.

Mot bakgrund härav är det naturligt
att frågor om att utsträcka hyresregleringens
tillämpning till förut inte
reglerade områden har prövats restriktivt.
Enbart den omständigheten att ett
inte hyresreglerat område sammanläggs
med en hyresreglerad kommun har i
allmänhet inte ansetts utgöra skäl för
en sådan utvidgning av hyresregleringen.
I enlighet härmed har regeringen
beslutat att de kommunala indelningsändringar,
som genomförts den 1 januari
i år, inte skall medföra någon
ökning av hyresregleringens tillämpningsområde.

Som interpelianten påpekat berör
detta beslut bl. a. vissa kommuner som
införlivats med Göteborgs stad. Ändringen
av den kommunala indelningen
har, som jag nyss nämnt, inte betraktats
som ett tillräckligt skäl för att införa
hyresreglering i dessa kommuner.
Däremot kan naturligtvis den faktiska
utvecklingen i form av ökad tätbebyggelse
och ökad efterfrågan på bostäder
ge anledning till att frågan om hyresförhållandena
i dessa områden tas upp
till prövning.

Jag vill i detta sammanhang erinra
om att hyreslagstiftningssakkunniga
förra året lämnade ett betänkande med
förslag till ny hyreslagstiftning. Enligt
detta förslag skall hyresregleringen slopas
och ersättas med sådana regler i
en allmän hyreslag, som bl. a. förenar
principiell avtalsfrihet på hyresmarknaden
med ett starkt skydd för hyresgästerna
mot obefogade uppsägningar

och oskäliga hyror. Förslaget innehåller
vidare särskilda bestämmelser, som är
avsedda att tillämpas i orter där »särskild
uppmärksamhet är påkallad till
förekommande av oskälig hyresstegring».
Den av interpelianten väckta frågan
kommer således i ett annat läge om
lagförslaget genomförs, och bedömningen
påverkas givetvis härav.

De sakkunnigas förslag prövas f. n.
inom justitiedepartementet. Det är regeringens
avsikt att proposition med
förslag till ny hyreslag skall föreläggas
riksdagen i år.

Herr HANSSON, TORSTEN, (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka inrikesministern
för det snabba svaret
på min interpellation.

Kungl. Maj:t har enligt hyresregleringslagen
möjlighet att utan föregående
lokala initiativ förordna såväl om
införandet som avskaffandet av hyresreglering
inom ett visst område. Interpellationssvaret
klargör på ett tillfredsställande
sätt hur man inom departementet
tillämpar denna befogenhet.

Generellt har regeringen beslutat, att
de kommunala indelningsändringar,
som genomförts den 1 januari i år, inte
skall medföra någon ökning av hyresregleringens
tillämpningsområde. Detta
blir så mycket skäligare sett i samband
med den nära förestående reformen på
hyreslagstiftningens område.

Jag har emellertid i min interpellation
visat på ett specialfall, som enligt
vad jag vet inte är helt unikt. Inom de
områden, som nu införlivats med Göteborgs
stad, kommer huvuddelen av
den överblickbara framtidens bostadsproduktion
att ske. Det skulle vara
olyckligt, om en avsevärd del av nyproduktionen
av bostäder skulle undandragas
hyresreglering i ett bristområde.
Även om den nya hyreslagen införs
med all önskvärd skyndsamhet, måste
vi räkna med att Göteborg kommer att
omfattas av övergångsbestämmelser un -

Torsdagen den 2 februari 1967

Nr 5

Om hyresreglering i områden som inkorporeras med stad

der åtskilliga år framöver — under år,
då kanske 6 000 å 7 000 lägenheter årligen
producerats i just sådana områden.

Visserligen utförs sedan lång tid tillbaka
den övervägande delen av Göteborgs
bostadsbyggande i allmännyttig
form, och även bostadskooperationen
har en stark förankring där. Man kan
emellertid i dagens läge inte blunda
för möjligheten att andra företagsformer
anförtros en växande andel av stadens
bostadsbyggande. Därmed skulle
alltså ändå en betydande andel av det
nya bostadsbeståndet i regionen få en
hyressättning utanför samhällets inflytande.

Jag vill därför uttrycka den förhoppningen,
att Kungl. Maj :t i detta fall överväger
den andra av inrikesministern
nämnda anledningen till införande av
hyresreglering i berörda områden.
Statsrådet säger ju, att ökad tätbebyggelse
och ökad efterfrågan på bostäder
kan ge anledning till sådan prövning.

Det kan sägas att införandet av hyresreglering
medför ett omfattande administrativt
arbete och betungande förhandlingar
för hyresmarknadens parter.
Dessa problem väger dock lätt mot
de uppenbara fördelar för de boende,
som åtgärden medför. Ett införande av
hyresreglering i de nämnda områdena
förefaller väl motiverat, såväl av konsekvensskäl
som av omsorgen om de bostadssökande.

Med förhoppning om prövning av
dessa aspekter ber jag, herr talman,
ännu en gång att få tacka inrikesministern
för svaret.

Herr statsrådet JOHANSSON:

Herr talman! Yi har inte haft anledning
att göra annat än ett principiellt
övervägande om hur vi skall förfara
med områden, som vid kommunindelningsändringar
läggs till städer eller
orter, där hyresreglering gäller.

Den stad som herr Torsten Hansson
nämner, Göteborgs stad, har heller in -

te aktualiserat frågan för den nya kommunens
vidkommande, och det är nog
ganska föreståeligt eftersom man väl
ännu inte har något materialunderlag,
på vilket man skulle kunna bygga ett
beslut som skulle innefatta en utvidgad
tillämpning av hyresregleringen. Skulle
det vara så att man från stadens sida
anser att uppenbara olägenheter föreligger
i de inkorporerade områdena,
räknar jag med att man kommer att
aktualisera denna fråga, och då får vi
tillfälle att pröva den utifrån de utgångspunkter
som jag nämnde i mitt
interpellationssvar, om det eventuellt
skulle föreligga några särskilda besvärligheter.

Som interpellanten sade i sitt anförande
är de statsbelånade husen i nyproduktionen
ju i praktiken hyresreglerade.
Det fastställs en hyra med hänsyn
till statsrådsbelåningen. Det är inte
där problemet behöver uppkomma, utan
det skulle vara i en befintlig äldre bebyggelse.
Frågan är då i vilken utsträckning
sådan finns och om man har anledning
att ägna det speciell uppmärksamhet
i dessa områden.

Jag tror att det också är viktigt att
vi får göra denna bedömning utifrån de
resultat, som regering och riksdag kommer
till i fråga om övergångsbestämmelser
till en ny hyreslag, som kan
komma att innefatta vissa särskilda åtgärder
och där diskussionen också måste
innefatta vilka orter och vilka områden
som i så fall skall komma i fråga
och läggas under övergångsbestämmelserna.

I det sammanhanget, i fråga om tilllämpningen
av övergångsbestämmelserna,
tror jag att det blir svårt att dela
kommuner. Då skulle självfallet de nytillkomna
delarna av Göteborg innefattas
i sådana eventuella övergångsbestämmelser.

Överläggningen förklarades härmed
slutad.

Nr 5

Torsdagen den 2 februari 1967

Interpellation ang. hjälpklasselevernas yrkesförberedelse och arbetsanpassning

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj ds proposition nr 23,
med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 32 § förordningen
den 14 december 1956 (nr 629) om erkända
arbetslöshetskassor.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj ds proposition
nr 24, angående ökning av statens andel
i lotterimedel.

Anmäldes och bordlädes

dels Kungl. Maj ds till kammaren
överlämnade skrivelse nr 3, med redogörelse
för behandlingen hos Kungl.
Maj d av riksdagens skrivelser;

dels ock Kungl. Maj ds till kammaren
överlämnade propositioner:

nr 14, angående tillägg till livräntor
enligt förordningen den 11 juni 1943
(nr 347) om vissa ersättningar vid införandet
av statsmonopol å importen av
tobaksvaror; samt

nr 25, med förslag till lag om ändring
i lagen den 6 juni 1925 (nr 382)
angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk m. in.

Interpellation ang. hjälpklasselevernas
yrkesförberedelse och arbetsanpassning Herr

SKÄRMAN (fp) erhöll på begäran
ordet och anförde:

Herr talman! Det är ett glädjande
faktum att de handikappades problem
äntligen blivit uppmärksammade och
därtill i en omfattning, som man tidigare
knappast kunnat tänka sig. Det
förefaller emellertid som om man vid
detta uppvaknande mest tänker på de i
fysiskt hänseende misslottade, under
det att de intellektuellt handikappade
inte på samma sätt fått uppmärksamheten
riktad på sig. Det kan bero på att
dessa redan tidigt varit föremål för åtgärder
från samhällets sida. Så började

man redan 1879 i Norrköping, som på
detta område synes ha varit något av
föregångsstad, med lijälpklasser för de
elever, som inte kunde följa med den
vanliga undervisningen. Detta system
har sedan spritts, utbyggts och förbättrats
allt mera. I maj 1965 kunde riksdagen
godkänna Kungl. Maj:ts proposition
nr 79 angående speciallärarutbildningen.
Man kan således ha fått den
uppfattningen, att på detta område är
allt väl beställt.

Emellertid har i skoldiskussionen ofta
framhållits att skolans kontakt med eleven,
sedan denne lämnat grundskolan,
är en överlämnande situation i det att
den f. d. eleven överlämnas till gymnasium,
fackskola, yrkesskola eller arbetsmarknad.
För den normalt utrustade
eleven är denna situation väl klarlagd
och på många sätt underlättad,
man behöver bara peka på yrkesvalslärare,
om vilkas utbildning vi i vår har
proposition att vänta, kuratorer och
andra kontakt- och rådgivningsmöjligheter.
För hjälpklasseleven, som har
många handikapp som försvårar kontaktmöjligheterna,
är det mindre väl
ordnat. Detta gör att han i alltför många
fall drivs ut i arbetslöshet eller blir arbetsskygg
med alla de kostnader för
samhället samt problem och bekymmer
för eleven själv och hans, anhöriga, som
detta för med sig.

Man kan dock inte säga att frågan är
ny. Redan 1932 års seminariesakkunniga
har tagit upp den i sitt betänkande,
liksom 1940 års skolutredning. Ungdomsvårdskommittén
föreslog 1947 att
efterkontaktverksamheten skulle knytas
till specialklassernas yrkesvägledning.
Detta förslag har betecknats som en radikal
lösning av problemet, men ännu
i dag efter 20 år har detta förslag ej
realiserats.

Sedan ecklesiastikdepartementet i
januari 1962 uppdragit åt skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning
och arbetsmarknadsstyrelsen att
utreda och föreslå åtgärder för hjälpklasselevers
yrkesförberedelse och ar -

Torsdagen den 2 februari 1967

Nr 5

Interpellation ang. hjälpklasselevernas yrkesförberedelse och arbetsanpassning

betsanpassning, har en arbetsgrupp
1964 lämnat en utredning med en rad
av förslag. Det förefaller som om inga
centrala åtgärder ännu gjorts för att
förverkliga utredningens förslag. I ett
brev till Expressen den 10 oktober förra
året gör speciallärare P. A. Wåhlberg
från Norrköping gällande att hjälp klasserna
närmast lämnas i sticket.

Innan jag ställer vissa frågor i anledning
av detta vill jag framhålla, att
alla som haft med hjälp klasselever att
göra vitsordar, att många av dem kan
bli synnerligen goda och plikttrogna
yrkesarbetare om de får ett lämpligt
arbete, som passar dem och inte överstiger
deras förmåga. Och jag talar här
om vanliga intellektuellt handikappade,
inte om sådana som blivit sent utvecklade
eller hämmade på något sätt och
sedan liksom hämtar in sin efterblivenhet.
Man vet även att många av hjälpklasseleverna
genom tidigare misslyckanden
i skolan, som de tagit hårt,
fått en negativ inställning till skolan.
Därtill kan även föräldrarna ha bidragit
genom att öppet visa sin besvikelse
över att deras barn blivit satt i hjälpldass,
Hjälpklasseleverna vill därför ofta
inte fortsätta sina studier med yrkesutbildning
utan motser skolans slut
som den hägrande frihetens dag. Systemet
med förlängd yrkesutbildning i
särskild hjälpklass kan även avskräcka.
En praktiskt begåvad hjälp klasselev,
som vill bli målare t. ex., är ju inte
särskild trakterad av att stå och fila på
en järnbit ett år utan vill hoppa direkt
in på sin egentliga yrkesutbildning.

Man vet emellertid också att mellan
eleverna och förstående speciallärare i
de relativt små hjälp klasserna ofta uppstår
ett förtroendefullt förhållande, som
borde utnyttjas både vid den praktiska
yrkesorienteringen och den enskilda
yrkesvägledningen. Kunde detta förtroende
även utnyttjas för efterkontakt
under de närmaste åren efter skolans
slut tror jag att många hjälp klasselever
skulle kunna räddas till ett för samhäl -

let värdefullt och för dem själva meningsfullt
arbetsliv. Detta är desto viktigare
i dessa dagar, då en hårdnande
arbetsmarknad gör dessa elevers inpassning
desto svårare och en sysslolös,
lättledd ungdom lätt kan komma på
glid.

I anledning av vad jag här anfört anhåller
jag om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet få ställa följande
frågor:

1) Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för vad som från
departementets eller skolöverstyrelsens
sida gjorts i anledning av de förslag,
som 1964 framlagts i samband med den
utredning om hjälp klasselevers yrkesförberedelse
och arbetsanpassning, vilken
verkställts av skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och
arbetsmarknadsstyrelsen?

2) Är herr statsrådet beredd att underlätta
de svåra anpassningsuppgifterna
för hjälp klassbarn under brytningsåren
genom att tillskapa ett system av
efterkontakt med dessa elever genom
anlitande av den skola, de speciallärare
och läkare m. fl., som haft hand
om dem under grundskolan och därmed
har den mest ingående kännedomen
om barnen?

3) Vill herr statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för vad från departementets
sida gjorts för att råda
och ekonomiskt stimulera kommunerna
till aktiv verksamhet för att ge hjälpklasseleverna
yrkesförberedelse, rådgivning,
vidareutbildning och stödjande
efterkontakt?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Nr 5

Torsdagen den 2 februari 1967

Meddelande ang. enkla frågor

Interpellation ang. arbetsmarknadsproblem
i samband med nedläggande
av flottlederna i Ljungan och
Indalsälven, m. m.

Ordet lämnades härefter på begäran
till herr STADLING (s), som yttrade:

Herr talman! Under det senaste årtiondet
har det svenska skogsbruket genomgått
en rationaliserings- och mekaniseringsprocess,
som i fråga om intensitet
torde ha få motsvarigheter inom
andra näringsgrenar. Förändringarna
har givit skogsägarna betydande
vinster i fråga om effektivitet och har
så till vida bidragit till en gynnsam tillväxt
inom samhällsekonomien. I sammanhanget
bör emellertid erinras om
att skogsarbetarna i vissa områden av
landet drabbats av betydande sysselsättnings-
och omställningsproblem. Till
stor del — men långtifrån fullständigt
— har dock svårigheterna därvidlag
kunnat övervinnas genom olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Det skede av skogsnäringens fortsatta
utveckling som vi nu befinner oss i
kännetecknas bl. a. av stora ansträngningar
för att göra transporterna rationellare.
Sålunda läggs nu också flottningen
i de jämförelsevis stora vattenlederna
ned, samtidigt som företagen
går över till landtransporter.

Så sker exempelvis i Ljungan under
1968 och i Indalsälven under 1969. Allt
flottgods skall efter nämnda år transporteras
på järnväg och landsväg. Järnvägstransporterna
beräknas till 40 procent
och landsvägstransporterna till 60
procent av virkesfångsten efter dessa
floddalar. Omläggningen kan väntas
föranleda dels vissa sysselsättningsproblem
inom de berörda områdena, dels
en rad transportsvårigheter som har
samband med vägnätets beskaffenhet.

Med hänvisning till det sagda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
framställa följande frågor: 1.

Är herr statsrådet beredd vidta
åtgärder för att motverka de sysselsättningssvårigheter,
som — utöver re -

dan existerande sådana — kan väntas
uppstå i samband med att flottlederna i
Ljungan och Indalsälven lägges ned?

2. Kan det förväntas att medel redan
under innevarande år anvisas för att
på väg E 75 sätta i gång sådana projekterade
ny- och ombyggnadsarbeten,
som under alla omständigheter synes
bli nödvändiga för att vägarna inom
området skall tåla den starkt ökade
belastning, som följer av att timret
framgent transporteras med lastbil?

3. Vilken är statsrådets bedömning
av den mera långsiktiga arbetsmarknadsmässiga
situationen inom det aktuella
området?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen
av herr Jansson, Paul, (s) till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet:
»Anser Statsrådet att nu gällande
föreskrifter och resurser för taxeringsnämndernas
möjligheter att fullfölja
sina skyldigheter enligt taxeringsförordningen
att till förste taxeringsintendenten
anmäla misstänkta fall av
skattefusk är tillfredsställande? Är
Statsrådet villig att medverka till att
ytterligare åtgärder vidtages för att
stävja det pågående skattefusket?»;
samt

av fru Ohlsson, Lilly, (s) till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet:
»Är tillgången på läkare, kuratorer,
vård- och annan personal vid
våra fångvårdsanstalter tillräcklig för
att ge internerna hjälp med deras problem?» -

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.16.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Fredagen den 3 februari 1967

Nr 5

Fredagen den 3 februari

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollen för den 26
nästlidne januari.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts skrivelse nr 3, med
redogörelse för behandlingen hos
Kungl. Maj :t av riksdagens skrivelser.

Föredrogos och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 14, angående tillägg till livräntor
enligt förordningen den 11 juni 1943
(nr 347) om vissa ersättningar vid införandet
av statsmonopol å importen
av tobaksvaror; och

nr 25, med förslag till lag om ändring
i lagen den 6 juni 1925 (nr 382)
angående uppvärmning av till kreatursföda
avsedd mjölk in. m.

Anmäldes och bordlädes Kungl.
Maj :ts till kammaren överlämnade proposition
nr 19, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 12 juni 1942
(nr 350) om fornminnen, in. m.

Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av § 2 i riksdagens
revisorers berättelse över 1965 års
granskning av statsverket;

nr 2, i anledning av motion om tidsbegränsning
av anförandena i kamrarna; nr

3, i anledning av motioner om
sänkning av rösträttsåldern;

nr 4, i anledning av motioner om
sänkning av valbarhetsåldern;

nr 5, i anledning av motioner angående
kvinnlig tronföljd; samt

nr 6, i anledning av motioner angående
riksdagens högtidliga öppnande;

statsutskottets utlåtanden:
nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret
1967/68 för kungl. hov- och
slottsstaterna; samt

nr 13, i anledning av Kungl. Maj :ts
i statsverkspropositionen gjorda framställning
om anslag för budgetåret 1967/
68 till oförutsedda utgifter; ävensom

bankoutskottets memorial:
nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet avgivna
berättelse; samt

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

Meddelande ang. enkla frågor

Meddelades, att jämlikt § 20 i kammarens
ordningsstadga följande enkla
frågor denna dag framställts, nämligen
av herr Werner (k) till herr statsrådet
och chefen för socialdepartementet:
»överväger Statsrådet några initiativ
i syfte att förstärka resurserna
vid sjukhusens njurkliniker för behandling
av svårt njursjuka?»; samt

av herr Kaijser (h) till herr statsrådet
och chefen för socialdepartementet:
»Avser Statsrådet att fastställa en ändring
av förteckningen över kostnadsfria
läkemedel i anslutning till av medicinalstyrelsen
år 1965 framlagda förslag
utan att avvakta ställningstagandet till
den aviserade propositionen om läkemedelsförmånen?» -

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.03.

In fidem
K.-G. Lindelöiv

KUNGL. BOKTR. STHLM l%7