30 januari—1 februari (Riksdagens protokoll 1950:4)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1950

ANDRA KAMMAREN

Nr 4

30 januari—1 februari.

Debatter in. m.

Måndagen den 30 januari.

Sid.

Herr Hagberg i Luleå vid föredragning av motionen nr 419 ...... 6

Interpellation av herr Lundberg angående auktorisering av maskinstationer
på jordbrukets område, m. m...................... 6

Onsdagen den 1 februari.

Interpellationer av:

herr förste vice talmannen Skoglund angående genomförandet av
1947 års principbeslut rörande ålderdomshemvårdens framtida

ordnande ............................................ 9

herr Huss angående skärpt lagstiftning i fråga om behörighet att

utöva läkarkonsten .................................... 10

herr Larsson i Luttra angående ifrågasatt utvidgning av Remmene
skjutfält.............................................. 10

Samtliga avgjorda ärenden.

Onsdagen den 1 februari.

Lagutskottens memorial nr 1, angående av lagutskotten antagna allmänna
grunder för ärendenas fördelning mellan lagutskotten .. 9

1—Andra kammarens protokoll 1950. Nr 4.

Måndagen den 30 januari 1950.

Nr 4.

Måndagen den 30 januari.

Kl. 4 em.

§ 1.

Justerades protokollen för den 21 och
den 24 innevarande januari.

§ 2.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition nr 40, angående
täckande av vissa medelsbrister,
redovisade såsom propriebalanser i försvarets
civilförvaltnings räkenskaper.

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 233 av fröken Vinge och herr
Larsson i Stockholm; och
nr 234 av herr Håstad m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 235 och 236 av herr Edström;
nr 237 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 238 av herrar Rglander och Kristensson
i Osby;

nr 239 av herrar Hseggblom och Nilsson
i Bästekille;

nr 240 av herr Andersson i Linköping
m. fl.;

nr 241 av herr Ericsson i Näs; samt
nr 242 och 243 av herr Hjalmarson
m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen
nr 244 av herr Hjalmarson m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 245 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 246 av herr Hammar m. fl.;
nr 247 och 248 av fröken Elmén
m. fl.;

nr 249 av herr Håstad m. fl.;

nr 250 av herr Häckner in. fl.;
nr 251 av herr Bergstrand;
nr 252 av herrar von Friesen och
Nilsson i Göteborg;

nr 253 av fröken Nygren m. fl.;
nr 254 av herr von Friesen m. fl.;
nr 255 av herr Nordkvist in. fl.;
nr 256 av herr Jansson i Kalix m. fl.;
nr 257 av herr Adolfsson m. fl.;
nr 258 av herr Hagberg i Malmö;
nr 259 av herr Hammar m. fl.;
nr 260 av herr Håstad m. fl.;
nr 261 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 262 av herr Pettersson i Dahl
m. fl.;

nr 263 av herrar Nilson i Spånstad
och Jacobsson i Igelsbo;

nr 264 av herr förste vice talmannen
Skoglund m. fl.;

nr 265 av herr Bergstrand och fru
Sjöstrand;

nr 266 av herr Hjalmarson m. fl.;
och

nr 267 av herr Hjalmarson;

till behandling av lagutskott motionen
nr 268 av herr Hjalmarson;

till statsutskottet motionerna:
nr 269 av herr Jansson i Kalix m. fl.;
nr 270 av herr Levin;
nr 271—273 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 274 av fru Sandström m. fl.;
nr 275 av fru Sandström;
nr 276 av fru Ewerlöf m. fl.;
nr 277 av herr Hseggblom m. fl.;
nr 278 av herrar Ward och Malmborg
i Skövde;

nr 279 av herr Johnsson i Skoglösa;
nr 280 av fröken Nygren;
nr 281 av herr Jansson i Kalix; och
nr 282 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

Nr 4.

Måndagen den 30 januari 1950.

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 283 av herr Hjalmarson in. fl.;
nr 284 av herr Johnsson i Skoglösa
m. fl.;

nr 285 av herr Hieggblom m. fl.;
nr 286 av herrar Äqvist och Gunnarsson; nr

287 av herr Kristensson i Osby;
och

nr 288 av herr Hedlund i Rådom;

till konstitutionsutskottet motionen
nr 289 av herr Edström;

till bevillningsutskottet motionen nr
290 av herr Edström;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

291 av fru Sandström;
nr 292 av herr Hedlund i Östersund;
nr 293 av herr Hjalmarson m. fl.;
nr 294 av herr Andersson i Dunker;
nr 295 av herr Lundberg;
nr 296 av herr Hoppe m. fl.;
nr 297 av herrar Johansson i Norrfors
och Persson i Norrby;

nr 298 av herrar Åqvist och Häckner;
nr 299 av herr Norup m. fl.;
nr 300 av fru Boman m. fl.;
nr 301 av herr Hagård m. fl.;
nr 302 av herr Fagerholm;
nr 303 av herrar Svensson i Ljungskile
och Vtbult;

nr 304 av herr Edström;
nr 305 av fröken Liljedahl m. fl.;
nr 306 av fröken Elmén m. fl.; och
nr 307 av herr Rylander;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 308 av herr Antbg m. fl.;
nr 309 av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.;

nr 310 av herr von Friesen m. fl.;
nr 311 av herr Pettersson i Dahl;
nr 312 av herr Jacobsson i Igelsbo
m. fl.;

nr 313 och 314 av herr Andersson i
Dunker in. fl.;

nr 315—317 av herr Ericsson i Näs
m. fl.;

nr 318 av herr Heeggblom m. fl.;
nr 319 av herr Norup m. fl.;

nr 320 av herr Andersson i Björkäng
in. fl.;

nr 321 av herr Nolin in. fl.;
nr 322 av herr Boman i Stafsund;
nr 323 av herr Onsjö m. fl.;
nr 324 av herr Svensson i Ljungskile;
nr 325 av herr Ericsson i Sörsjön
m. fl.;

nr 326 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.; och

nr 327 av herr Dickson m. fl.;

till bevillningsutskottet motionen nr
328 av herr Edström;

till allmänna beredningsutskottet motionerna: nr

329 av fru Sjöstrand och herr Bergstrand; nr

330 av herr Ericsson i Näs m. fl.;
nr 331 av herr Edström m. fl.;
nr 332 av herr Pettersson i Dahl;
nr 333 av herr Onsjö m. fl.;
nr 334 av herr Andersson i Björkäng
m. fl.;

nr 335 av herr östlund och fru Boman; nr

336 av fru Boman;
nr 337 av herrar Nilsson i Varuträsk
och Gunnarsson;

nr 338 av herr Jonsson i Skedsbygd;
och

nr 339 av fru Boman och fröken Wetterström; till

utrikesutskottet motionen nr 340
av herrar IJåstad och Nilsson i Bästekille; till

konstitutionsutskottet motionerna:
nr 341 av herr Nihlfors m. fl.;
nr 342 av herr Johansson i Torp;
samt

nr 343 och 344 av herr Håstad;

till statsutskottet motionerna:
nr 345 av herr Larsson i Stockholm
m. fl.;

nr 346 av herr Gustafsson i Borås
m. fl.;

nr 347 och 348 av herr Fröderberg
m. fl.;

nr 349 av herr Braconier;

Måndagen den 30 januari 1950.

Nr 4.

nr 350 av herr Nihlfors m. fl.;
nr 351 av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå;

nr 352 av herr Johansson i Mysinge
m. fl.;

nr 353 av herr Gustafsson i Borås
m. fl.;

nr 354 av herrar Sjölin och Nordkvist; nr

355 av fröken Wetterström och fru
Ewerlöf;

nr 356 av herrar Gustafson i Göteborg
och Nihlfors; och
nr 357 av herr Edström;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 358 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 359 av herrar Hagberg i Luleå och
Holmberg;

nr 360 av herr Gunnarsson m. fl.;
nr 361 av herr Dickson;
nr 362 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 363 av herrar Carlsson i Bakeröd
och Staxäng;

nr 364 av herr Rubbestad m. fl.;
nr 365 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 366 av herrar Ahlsten och Svensson
i Stenkyrka;

nr 367 av herr Svensson i Ljungskile;
och

nr 368 av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 369 av herr Braconier m. fl.;
nr 370 av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl.;

nr 371 av herrar Kristensson i Osby
och Ohlin;

nr 372 av herr Rubbestad m. fl.;
nr 373 och 374 av herr Hjalmarson

in. fl.;

nr 375 av herrar Svensson i Ljungskile
och Ulbult;

nr 376 av herrar Edström och Birke;
nr 377 av herrar Gustafson i Göteborg
och Häckner;

nr 378 av herr Håstad;
nr 379 av herrar Kg ting och Nordkvist;
samt

nr 380 av herr Ohlin m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna
:

nr 381 av herr Johansson i Mysinge
in. fl.;

nr 382 av herr Andersson i Dunker;
nr 383 av herr Johnsson i Stockholm;
nr 384 av herr Nilson i Spånstad;
nr 385 av herrar Lindberg och Hansson
i Skediga;

nr 386 av herr Johansson i Mysinge
in. fl.;

nr 387 av herr Carlsson i Bakeröd
in. fl.;

nr 388 av herr Pettersson i Dahl
in. fl.; och

nr 389 av herr Ohlin m. fl.;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 390 av herr Ohlin m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 391 av herr Nilsson i Bästekille;
nr 392 av herrar Jönsson i Rossbol
och Svensson i Stenkyrka;

nr 393 av herrar Mårtensson i Smedstorp
och Persson i Svensköp;

nr 394 av herr Ericsson i Näs m. fl.;
nr 395 av herr Carlsson i Bakeröd;
och

nr 396 av herr Svensson i Ljungskile
in. fl.;

till statsutskottet motionen nr 397 av
herr Utbult m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 398 av herr Hedlund i Rådom
m. fl.;

nr 399 av herrar Håstad och Nilsson
i Bästekille; samt

nr 400 av fröken Wetterström m. fl.;

till allmänna beredningsutskottet motionerna: nr

401 av herr Wikhtnd i Stockholm;
nr 402 av fröken Wetterström och
herr Braconier;

nr 403 av herr Ohlin in. fl.;

Nr 4.

Måndagen den 30 januari 1950.

Interpellation ang. auktorisering av maskinstationer på jordbrukets område, m. m.

nr 404 av herrar Kgling och Braconier; nr

405 av herr Ericsson i Näs in. fl.;
nr 406 och 407 av herr Nilson i Spånstad; nr

408 av herrar Carlsson i Bakeröd
och Boman i Stafsund;

nr 409 av herr Johnsson i Stockholm;
nr 410 av herr Jönsson i Rossbol;
nr 411 av herr Persson i Norrby
m. fl.;

nr 412 av herr Braconier och fröken
Wetterström;

nr 413 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;
nr 414 av herr Braconier;
nr 415 av herr Braconier och fröken
Wetterström; samt

nr 416 av herr Hjalmarson m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 417 av
herr Hjalmarson m. fl.; samt

till bankoutskottet motionen nr 418
av herr Hjalmarson m. fl.

Härefter föredrogs för remiss till utskott
den på bordet liggande motionen
nr 419 av herr Lager m. fl., om åtgärder
för avhjälpande av bostadsbristen
m. m.; och lämnades därvid på begäran
ordet till

Herr HAGBERG i Luleå, som anförde:
Herr talman! På uppdrag av motionärerna
anhåller jag, att motionen nr
419 måtte få uppdelas i två motioner,
den ena likalydande med den ursprungliga
motionen, endast med den ändringen,
att klämmen erhåller följande
lydelse: »att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om snabba åtgärder
för ökad bostadsbyggnation, för
produktion av byggnadsmaterial i tillräcklig
omfattning och till billigare priser
och för en utvidgning av subventionsverksamheten,
allt i enlighet med
vad ovan anförts», samt den andra med
följande lydelse: »Med hänvisning till
motiveringen i vår motion nr 419 om
åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen
m. m. få vi hemställa, att riks -

dagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller
om snabba åtgärder för införande
av obligatorisk kommunal bostadsförmedling.
»

Kammaren biföll denna hemställan
och uppdelade i enlighet härmed förevarande
motion i tvennc, nr 419, om
åtgärder för avhjälpande av bostadsbristen
m. in., samt nr 420, om införande
av obligatorisk kommunal bostadsförmedling.

Dessa motioner hänvisades, den förra
till statsutskottet och den senare till
behandling av lagutskott.

§ 4.

Interpellation ang. auktorisering av maskinstationer
på jordbrukets område,
m. m.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr LUNDBERG, som yttrade: Herr
talman! Med stöd av statsmedel och i
enlighet med statsmakternas önskan
om ökad gemensam maskinanvändning
ha maskinstationer på jordbrukets område
bildats på många platser i landet.
Utvecklingen här går utomordentligt
snabbt fram, och det är svårt att få en
siffermässig uppgift om maskinstationernas
andel i jordbruksmekaniseringen.
Man behöver emellertid endast
peka på sådana arbeten som stenröjning,
dikesgrävning, gödselspridning,
ogräsbekämpning, skördetröskning förutom
alla vanliga jordbearbetningsarbeten
för att förstå, att maskinstationsidén
väsentligt bidrager till att öka
varje maskins årliga användningstid
med åtföljande mindre kapitalinvestering
för maskininköp. Därjämte blir
det möjligt för det mindre jordbruket
att bli delaktigt av den arbetsbesparing
och möjlighet till ökad rationalisering,
som maskininsatsen innebär och som
icke vore möjlig att få till stånd, om
den enskilde småbrukaren skulle svara
för maskinanskaffningen. Det betydan -

Måndagen den 30 januari 1950. Nr 4.

Interpellation ang. auktorisering av maskinstationer på jordbrukets område, m. m.

de kapital, som maskinerna representera
inom ett modernt jordbruk, nödvändiggör
även att maskinparken icke
göres större än att den rationellt kan
utnyttjas.

Även om man inte kan misstaga sig
på maskinstationernas initiativrikedom
och ansvar för uppgiften, får man inte
vara främmande för de svårigheter som
stationerna ha att brottas med. Allt
flera jordbrukare anskaffa egna traktorer
och redskap. Denna den enskildes
önskan att själv få råda över de
tekniska hjälpmedlen i sin jordbruksdrift,
även om det med hänsyn till
brukningsdelens ringa åkerareal är
oekonomiskt, är det svårt för det allmänna
att påverka. Däremot kan det
inte anses vara riktigt att lån och Didrag
av statsmedel utlämnas till mindre
maskinhållare inom område, där maskinstation
arbetar, och för inköp av
maskintyper som även maskinstationen
hyr ut till jordbrukarna. Det är riktigt,
att uthyrningen grannar emellan
är en beprövad form av maskinhållning
med gamla anor. I ofredstider är
den mindre sårbar än maskinstationen,
men i regel slutar sådan maskinhållning
med att var och en köper sin
maskin. Kanske samgåendet de första
sex åren endast skedde för att komma
åt statsbidraget. I varje fall stimulerar
det mera sällan till anskaffning av erforderliga
specialmaskiner. Men ändock
verkar det störande på maskinstationernas
verksamhet. Det är bra med
konkurrens till en viss grad. Jordbrukarnas
anskaffning av egna maskiner
torde emellertid i det här fallet vara
en tillräcklig tumskruv på maskinstationerna
och ett effektivt kontrollorgan,
så att inte taxorna bli för höga eller
arbetet dåligt utfört.

En annan fara för maskinstationerna
är storgårdarnas maskinanskaffning i
syfte att även bedriva maskinuthyrning.
Det är nu inte ovanligt, att ägaren på
en större gård och lians familj bilda
bolag för uthyrning av lantbruksmaski -

ner. Gården håller inga egna maskiner,
utan bolaget anskaffar alla maskiner
och utför arbetet åt gården, eventuellt
mot högsta möjliga taxa. Detta minskar
gårdens nettoinkomst, och bolagets
vinst reduceras genom snabb avskrivning
och fördelas därefter på flera
aktieinnehavare. Uppenbart är att en
sådan skenmanöver sker ur skatteteknisk
synpunkt, och även om dessa storgårdars
maskinuthyrning till andra gårdar
kan förväntas bli av relativt obetydlig
omfattning, inverkar den dock
ur flera synpunkter störande på en i
bygden arbetande maskinstations verksamhet.

Med hänsyn till maskinstetionernas
allmännyttiga verksamhet och då ett
ökat stöd från det allmännas sida uppenbarligen
är nödvändigt, tillåter jag
mig att anhålla om andra kammarens
tillstånd att till herr statsrådet och
chefen för jordbruksdepartementet få
rikta frågan, huruvida en auktorisering
av maskinstationerna och ett fastställande
av deras räjonger genom länsstyrelserna
och på förslag av hushållningssällskapen
kunna tagas under skyndsamt
övervägande, och om herr statsrådet
desslikes har för avsikt att låta
verkställa en översyn av nu gällande
bestämmelser om lån och bidrag ur
jordbrukets maskinlånefond i vad berör
anförda frågor.

Denna anhållan bordlädes.

§ 5.

Justerades protokollsutdrag.

§ 6.

Till bordläggning anmäldes lagutskottens
memorial nr 1, angående av
lagutskotten antagna allmänna grunder
för ärendenas fördelning mellan lagutskotten.

§ 7.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren,
nämligen:

8 Nr 4. Tisdagen den 31 januari 1950.

nr 41, angående grunderna för höjning
av löner enligt statens löneplansförordning
m. m.;

nr 43, med förslag till lag om ändring
i arbetarskyddslagen den 3 januari
1949 (nr 1), m. in.; och
nr 44, angående bestridande av vissa
haverikostnader.

Dessa propositioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 4.12 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 31 januari.

Kl. 4 em.

§ 1.

Justerades protokollet för den 25 innevarande
januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Härmed intygas, att riksdagsman Anders
Stjärne, f. 25/1 1884, från Ramfall,
sedan 29/1 1950 vårdas på härvarande
lasaretts kirurgiska avdelning för Hypertrofia
prostatae c. retentio urin.
total.

Han beräknas få kvarstanna på lasarettet
i minst 1 månad och vara i behov
av vila från arbete i ytterligare
minst 1 månad.

Tore Ekström
leg. läk.

Kammaren beviljade herr Stjärne ledighet
från riksdagsgöromålen tills vidare
från och med den 29 innevarande
januari.

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades
därvid

till statsutskottet propositionen nr 41,
angående grunderna för höjning av
löner enligt statens löneplansförordning
m. m.;

till behandling av lagutskott propo -

sitionen nr 43, med förslag till lag om
ändring i arbetarskyddslagen den 3
januari 1949 (nr 1), m. m.; samt

till statsutskottet propositionen nr 44,
angående bestridande av vissa haverikostnader.

§ 4.

Föredrogs, men bordlädes åter lagutskottens
memorial nr 1.

§ 5.

Föredrogs den av herr Lundberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående auktorisering
av maskinstationer på jordbrukets
område, m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

§ 7.

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 47, angående befrielse från ersättningsskyldighet
i visst fall m. m.,
tillställts kammaren.

Denna proposition bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 4.04 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 1 februari 1950.

Nr 4.

Onsdagen den 1 februari.

Kl. 2 em.

§ 1.

Justerades protokollet för den 26
nästlidna januari.

§ 2.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition, nr 47, angående
befrielse från ersättningsskyldighet
i visst fall m. m.

§ 3.

Föredrogs och lades till handlingarna
lagutskottens memorial nr 1, angående
av lagutskotten antagna allmänna
grunder för ärendenas fördelning
mellan lagutskotten.

§ 4.

Interpellation ang. genomförandet av
1947 års principbeslut rörande ålderdomshemsvårdens
framtida ordnande.

Herr förste vice talmannen SKOGLUND
erhöll på begäran ordet och anförde:
Herr talman! Socialvårdskommittén
överlämnade i juli 1946 ett betänkande
med förslag angående ålderdomshemsvårdens
ordnande. Den bärande
tanken i detta förslag var, att de kommunala
ålderdomshemmen skulle göras
till hem av inackorderingstyp, där de
gamla, som icke kunde reda sig själva,
mot betalning inom folkpensionens ram
skulle kunna få bostad, kost och omvårdnad
i en omgivning, som i minsta
möjliga mån avvek från en naturlig
hemmiljö. Vägen till detta mål skulle gå
över en gradvis utrensning av det klientel,
som för närvarande stör trivseln
och tryggheten på ålderdomshemmen:
sinnessjuka, sinnesslöa och allmänt svårhanterliga
personer.

Den proposition, som av socialministern
förelädes 1947 års riksdag, byggde
i princip på socialvårdskommitténs
tankegångar. Propositionen lämnade
emellertid väsentliga frågor rörande reformens
genomförande öppna i avvaktan
på pågående eller planerade utredningar
angående andra vårdformers
framtida gestaltning. Socialvårdskommittén
hade föreslagit, att den tid, inom
vilken ålderdomshemmen skulle vara
fullständigt ordnade, borde bestämmas
till fem år från tiden för lagens ikraftträdande.
Socialministern var emellertid
på ovan angivna grunder icke benägen
att förelägga riksdagen något förslag
till lag om ålderdomshem. Reformen
kom härigenom att få karaktären
av ett starkt uttunnat principbeslut.

Statsutskottet, som tillstyrkte Kungl.
Maj:ts proposition, underströk i samband
härmed mycket bestämt, att en
utveckling av ålderdomshemmen i av
propositionen föreslagen riktning på
alla sätt borde påskyndas. Särskilt framhöll
utskottet önskvärdheten av att
grunderna för statens bidrag till nyeller
ombyggnad av ålderdomshem snarast
fixerades. Dessa synpunkter underströkos
även i debatten.

Utöver de olägenheter för trivsel och
arbetsro inom hemmen, som varje dröjsmål
med frågans lösning innebär, framträder
för varje dag svårigheterna allt
klarare för dem, som i kommunerna ha
att sörja för ålderdomsliemsvårdens ordnande.
Särskilt gäller dessa svårigheter
osäkerheten om de framtida statsbidragsgrunderna.
Enighet förelåg i riksdagen
om att kommunerna borde erhålla
statsbidrag för ny- eller ombyggnad
av ålderdomshem, som påbörjats
efter den 1 juli 1946. De närmare grun -

Nr 4.

Onsdagen den 1 februari 1950.

Interpellation ang. skärpt lagstiftning i fråga om behörighet att utöva läkarkonsten.

derna för bidragens storlek och deras
beräknande kunde emellertid inte i detta
sammanhang fixeras. Riksdagen underströk
emellertid vikten av att detta
skedde snarast möjligt. Att socialdepartementet
ännu efter så lång tid icke
förelagt riksdagen förslag på denna
punkt kommer med all sannolikhet att
verka hämmande på det nydaningsarbete
inom ålderdomshemsvården, varom
allmän enighet råder. Om än byggsvårigheterna
fortfarande lägga hinder i
vägen för ett igångsättande av nybyggnader
i någon större utsträckning, skulle
redan nu det viktiga planeringsarbetet
kunna slutföras, om klara besked
beträffande statsbidragen förelåge.

Svårigheter vållas även av det förhållandet,
att frågan om det framtida huvudmannaskapet
för en rad av de vårdformer,
av vilkas utbyggande den nya
ålderdomshemsvården är direkt beroende,
ännu verkar vara olöst. Detta gäller
främst sinnessjukvården, sinnesslövården,
kronikervården och vården av
allmänt genstörtiga och störande element.
Visserligen håller en viss praxis
på att växa fram, men denna har av
naturliga skäl icke kunnat vinna erforderlig
fasthet. Resultatet härav har blivit
en besvärande osäkerhet och tveksamhet
— icke endast ute i kommunerna
utan i vissa fall även i de instanser,
från vilka de kommunala förtroendemännen
och myndigheterna vänta klara
direktiv.

Då snart tre år förflutit sedan propositionen
förelädes riksdagen borde
tillräcklig tid ha stått till förfogande för
slutförande av nödiga utredningsarbeten
på detta område.

Vid den rationalisering av socialvården,
som den nya kommunindelningsreformen
väntas medföra, komma otvivelaktigt
en hel del användbara äldre
byggnader att bli lediga, som skulle
kunna användas som vårdanstalter för
skilda klientel, t. ex. osnygga och störande
element. Innan så sker måste

emellertid frågan om huvudmannaskapet
klarläggas.

På kommunalt håll skulle man otvivelaktigt
med tillfredsställelse hälsa en
sammanfattande redogörelse från socialministerns
sida i de frågor som här
vidrörts. Jag får därför anhålla om kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för kungl. socialdepartementet
få rikta följande fråga:

Är statsrådet villig upplysa kammaren
om vidtagna åtgärder och föreliggande
planer för genomförandet av 1947
års principbeslut rörande ålderdomshemsvårdens
framtida ordnande?

Denna anhållan bordlädes.

§ 5.

Interpellation ang. skärpt lagstiftning i

fråga om behörighet att utöva läkarkonsten.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HUSS, som yttrade: Herr talman!
Under den senaste tiden liar den
amerikanske pastorn och helbrägdagöraren
William Freeman utövat läkarkonsten
i Göteborg och Stockholm under
former, som måste betecknas såsom
uppseendeväckande och såsom ett alltför
stort avsteg från god ordning.

Med anledning av den danska »undergörerskan»
Dorothea Iversens mottagningar
i Stockholm i januari 1949 riktade
såväl fru Eriksson i Stockholm som
undertecknad en interpellation till statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet
den 14 januari 1949. Interpellationerna
utmynnade i en fråga, huruvida
nuvarande bestämmelser kunde anses
vara tillräckliga för att förebygga
händelser av denna art och huruvida
statsrådet vore beredd att framlägga förslag
till ytterligare eller skärpta bestämmelser.

Statsrådet besvarade dessa interpellationer
gemensamt den 16 februari 1949.
Svaret innebar ett konstaterande av att

Onsdagen den 1 februari 1950.
Interpellation ang. ifrågasatt utvidgning av Remmene skjutfalt.

nu gällande lagstiftning vore otillräcklig
och otillfredsställande. Statsrådet
framhöll vidare sin avsikt vara att inom
departementet uppta medicinalstyrelsens
förslag om skärpt lagstiftning till
förnyat övervägande, men kunde givetvis
icke uttala någon mening om vilket
resultat denna prövning kunde komma
att få.

Utom den inledningsvis omnämnde
pastor Freeman lära enligt uppgifter
ytterligare två helbrägdagörare, den
amerikanske pastorn William Branham
och indiern Lam Jeevaratnam, ha förebådat
sin ankomst till vårt land. Den
sistnämnde skulle f. n. vistas i London
efter ett hollandsbesök, som lär ha slutat
med utvisning.

Nu nämnda förhållanden synas i hög
grad tala för nödvändigheten av att den
av statsrådet i utsikt ställda prövningen
av gällande lagstiftning påskyndas och
att, om prövningen redan verkställts
utan att lämna något positivt resultat,
frågan om en ändrad lagstiftning upptas
till förnyat övervägande. Vid ett sådant
övervägande torde hänsyn böra tagas
till det förhållandet, att de betänkliga
konsekvenser, som blivit och komma
att bliva oupplösligt förenade med
här ifrågavarande helbrägdagörares
verksamhet, sådan den hittills bedrivits,
framför allt är en följd av att verksamheten
i dessa fall utövas under massmöten.
Därmed vill jag även hava understrukit,
att jag icke tagit principiellt
avstånd från den religiösa lielbrägdagörelsen
i form av ett religiöst eller annat
psykiskt inslag vid behandling av
sjuka. Att det finnes ett samband mellan
psykiska processer och övervinnandet
av olika sjukdomstillstånd är erkänt
inom läkarvetenskapen.

Måhända skulle man kunna komma
till rätta med nu påtalade missförhållande
genom ändrade föreskrifter på
annat lagstiftningsområde än behörighetslagen.

Med stöd av det anförda anhåller jag
om kammarens tillstånd att till stats -

rådet och chefen för inrikesdepartementet
få rikta följande frågor:

Anser herr statsrådet, att prövningen
av bestämmelserna i lagen om behörighet
att utöva läkarkonsten aktualiserats
av under den senaste tiden inträffade
händelser så starkt, att prövningen bör
verkställas utan tidsutdräkt eller att, om
prövningen redan verkställts med negativt
resultat, densamma bör upptas till
förnyat övervägande?

År statsrådet beredd att ange några
positiva riktlinjer för ändrade bestämmelser
i nyssnämnda lag eller på annat
område av lagstiftningen?

Denna anhållan bordlädes.

§ 6.

Interpellation ang. ifrågasatt utvidgning
av Remmene skjutfält.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr LARSSON i Luttra, som anförde:
Herr talman! I en motion vid 1949 års
riksdag (1:197) föreslogs att Remmene
skjutfält inom Remmene, Jällby och
Kvinnestads socknar i Älvsborgs län
skulle utvidgas genom tillköp av ca
2 440 hektar mark. Skjutfältets nuvarande
areal utgör 807 hektar och skulle
efter utvidgningen alltså bli 3 247 hektar.
I sitt utlåtande nr 107 avstyrkte
statsutskottet bifall till motionen, men
utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t hade
sin uppmärksamhet riktad på frågan
och, då förhållandena det så medgåve,
skulle framlägga förslag i ärendet.

Kungl. Maj:t lärer ha givit vederbörande
militära myndighet i uppdrag att
verkställa närmare utredning för en sålunda
ifrågasatt utvidgning av skjutfältet.
Utredningen har givit vid handen,
att därvid 87 fastighetsägare skulle
få avstå hela eller största delen av sin
mark, att sex av dessa fastighetsägare
iiro villiga att sälja, om antagbara villkor
bjudas, under det att de övriga över

Nr 4.

Onsdagen den 1 februari 1950.

Interpellation ang. ifrågasatt utvidgning av Remmene skjutfält.

huvud taget icke vilja avstå sin mark
till kronan. Utöver dessa beröras ytterligare
mer än ett hundratal fastigheter,
fast i mindre grad, av utvidgningen.

Det är uppenbart att ett ärende, som
berör ett så stort antal sakägare och
som ingriper i en hel bygds normala
liv, icke har kunnat undgå att väcka en
livlig diskussion i bygden. Det har därvid
starkt satts i fråga, om det över
huvud taget går att åstadkomma en tillfredsställande
lösning av skjutfältsfrågan
inom detta område med hänsyn till
begränsningen åt två håll av järnvägen
Borås—Herrljunga och västra stambanan
samt åt andra håll av landsvägar
och mera betydande bebyggelse. Därvid
bör tagas i beaktande att modernt fältartilleri,
som här skulle komma i fråga,
har en skottvidd av upp till 10 600 meter
och modernt luftvärnsartilleri ca
16 000 meter. Man får väl därtill räkna
med att ännu kraftigare pjäser inom en
snar framtid kunna bli aktuella. Enligt
en utbredd uppfattning i bygden är det
icke möjligt att skjuta på längre håll än
6 000 meter på detta fält efter utvidgningen
samt att möjligheterna att skjuta
i olika riktningar bli mycket begränsade.

Från de berörda fastighetsägarna har
det även riktats kritik mot myndigheterna
på grund av deras sätt att handlägga
ärendet. Det vill sålunda synas
som om hänsyn alltför litet tagits till
de berörda fastighetsägarnas legitima
intresse av att få kontrollera värderingar
m. fl. faktorer. Över huvud taget synes
man icke ha tagit vara på möjligheterna
att åstadkomma förtroendefulla
överläggningar mellan de berörda parterna.

Av vad här anförts framgår att utvidgningen
av Remmene skjutfält är en
fråga av synnerligen komplicerad natur.
Det förefaller därför som om en
mera ingående utredning av frågan i
dess helhet borde komma till stånd innan
regering och riksdag ta ställning

till frågan. I denna utredning borde
även andra intressen än de rent militära
vara representerade.

Med anledning av det anförda tillåter
jag mig att till statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet rikta följande
frågor:

1. Anser sig statsrådet kunna ställa i
utsikt en mera allsidig utredning angående
en eventuell utvidgning av Remmene
skjutfält med beaktande av att
även andra intressen än de militära beredas
tillfälle att medverka?

2. Om statsrådet icke kan ställa i utsikt
en sådan utredning, är statsrådet i
så fall beredd att för kammaren lämna
en redogörelse för frågan, därvid då
särskilt möjligheten att med den nu
ifrågasatta utvidgningen åstadkomma en
tillfredsställande lösning på lång sikt
bör belysas, liksom även myndigheternas
sätt att handlägga ärendet med sakägarna? Denna

anhållan bordlädes.

§ 7.

Justerades protokollsutdrag.

§ 8.

Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 45, angående lån till Sveriges
utsädesförening, tillställts kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 9.

Anmäldes, att under sammanträdet
till herr talmannen avlämnats en motion,
nr 421, av herr Senander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 41, angående grunderna för höjning
av löner enligt statens löneplansförordning
m. in.

Denna motion bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 2.15 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Iduns tryckeri, Esselte AB. Stockholm 1950

016182