3 ANDEA KAMMAREN 1969

ProtokollRiksdagens protokoll 1969:3

RIKSDAGENS

ttlft PROTOKOLL

ÄJ

3 ANDEA KAMMAREN 1969

24 januari — 4 februari

Debatter m. m.

Måndagen den 27 januari

Sid.

Interpellation av herr Löfgren (fp) ang. en ny mönsterskyddslag m. m. 6

Meddelande om enkla frågor av:

herr Westberg i Ljusdal (fp) ang. pensionärs inbetalning av kvar skatt.

................................................... 10

herr Hermansson (vpk) ang. befrielse från aktievinstbeskattning

vid fusion mellan företag................................... 10

herr Skoglund (s) ang. skyldighet för privatflygare att avlämna

färdplan eller s. k. färdmeddelande.......................... 10

herr Wennerfors (m) ang. åtgärder för att förebygga kollisioner
mellan motorfordon och älg................................ 10

Tisdagen den 28 januari

Meddelande om enkel fråga av herr Polstam (ep) ang. kostnadsersättning
till militär personal vid deltagande i civila idrottstävlingar.. 13

Fredagen den 31 januari

Svar på frågor av:

herr Wedén (fp) ang. initiativ av den svenska regeringen för att

förbättra situationen i Biafra................................. 33

herr Sjöholm (fp) ang. olägenheterna av dröjsmål med beslut om

existensminimum i vissa skatteärenden...................... 38

herr LIermansson (vpk) ang. befrielse från aktievinstbeskattning

vid fusion mellan företag................................... 39

fru Marklund (vpk) ang. den ökande arbetslösheten i Norrbotten 41
herr Gustavsson i Ängelholm (s) ang. åtgärder för att främja sysselsättningen
inom ängelholmsområdet...................... 43

herr Berndtsson (fp) ang. arbetslöshetsunderstöd till fiskare i vissa

fall...................................................... 43

— Andra kammarens protokoll 1969. Nr 3

2

Nr 3

Innehåll

herr Westberg i Ljusdal (fp) ang. pensionärs inbetalning av kvar skatt.

................................................... 44

fru Ekroth (s) ang. utbyggnad av fritidshemmen................ 45

Meddelande om enkla frågor av:

herr Ahlmark (fp) ang. beviljandet av inresetillstånd till annat

land för svensk korrespondent.............................. 49

herr Ullsten (fp) ang. begravningshjälp till statsanställd.......... 49

herr Gustavsson i Alvesta (ep) ang. principerna för beräkning av
höjning av anslag för avlöning till departementschef........... 49

Tisdagen den 4 februari

Interpellationer av:

herr Jadestig (s) ang. de handikappades anställningsformer....... 50

herr Ekvall (s) ang. den anställdes innestående lön och semesterersättning
vid företags konkurs............................. 50

Samtliga avgjorda ärenden
Fredagen den 31 januari

Val av valmän och suppleanter för utseende av fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret med suppleanter.................... 32

Fredagen den 24 januari 1969

Nr 3

3

Fredagen den 24 januari

Kl. 10.00

§ 1

Herr talmannen meddelade, att herr
Hamrin enligt till kammaren inkommet
läkarintyg vore sjukskriven från och
med den 10 innevarande januari tills
vidare.

Herr Hamrin, som vid kammarens
sammanträde den 10 januari beviljats
ledighet från riksdagsgöromålen samma
dag, erhöll nu fortsatt ledighet tills
vidare.

§ 2

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts å bordet
vilande proposition nr 10, med förslag
till förordning om ändring i förordningen
den 2 juni 1922 (nr 260) om
automobilskatt.

§ 3

Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 173—178;

till statsutskottet motionerna nr 179—
225;

till bevillningsutskottet motionerna nr
226—238;

till bankoutskottet motionerna nr 239
—243;

till lagutskott motionen nr 244;

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 245 och 246; samt

till lagutskott motionerna nr 247—
250.

Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 251, om åtgärder mot
narkotikamissbruket, hänvisades motio -

nen, såvitt avsåg momenten d), e), f),
och i) till lagutskott och i övrigt till
statsutskottet.

Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till lagutskott motionerna nr 252—
254; och

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 255.

Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 256, angående arbetsmarknadspolitiken,
hänvisades motionen,
såvitt avsåg ökad arbetsmarknadsutbildning
inom företagen samt en
analys av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna, till statsutskottet, såvitt
gällde skattefri avsättning till utbildningsfond
och omställningsfond, till bevillningsutskottet
och i övrigt till lagutskott.

Vidare föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till lagutskott motionerna nr 257—
260;

till statsutskottet motionen nr 261;

till lagutskott motionerna nr 262—
266;

till jordbruksutskottet motionerna nr
267—276;

till statsutskottet motionen nr 277;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 278—282; och

till statsutskottet motionen nr 283.

Slutligen föredrogs den å bordet vilande
motionen nr 284, om åtgärder
mot narkotikamissbruket; och hänvisades
motionen, såvitt avsåg förslag om
åtgärder mot försäljning av råvaror för

1* — Andra kammarens protokoll 1969. Nr 3

4

Nr 3

Fredagen den 24 januari 1969

inhemsk illegal framställning av amfetaminer,
till lagutskott och i övrigt till
statsutskottet.

§ 4

Föredrogs var för sig följande, vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda interpellationsframställningar,
nämligen av:

herr Nilsson i Agnäs (m), till herr
statsrådet och chefen för industridepartementet
angående ytterligare malmbrytning
i Norrbotten,

herr Nilsson i Agnäs (m), till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående prästmans skyldighet
att förrätta vigsel, och

herr Nilsson i Östersund (s), till herr
statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående byggande av en bro
över Sannsundet i Jämtland.

Kammaren biföll dessa framställningar.

§ 5

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att bilaga 1 till statsverkspropositionen
1969 (finansplanen)
skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande sammanträde.

§ 6

Anmäldes följande motioner:

nr 285, av herr Andersson i Örebro
in. fl., om stöd till den svenskamerikanska
pressen i Nordamerika,

nr 286, av herr förste vice talmannen
von Friesen, angående principerna för
export av krigsmateriel,

nr 287, av herr Adamsson m. fl., om
ökad information i författningsfrågan,
nr 288, av herr Blomkvist m. fl., angående
förvaltningen av byggnad för
skoländamål,

nr 289, av herr Magnusson i Borås
in. fl., angående vilande grundlagsför -

slag om överförande från riksdagen till
Kungl. Maj:t av beslut om postmedel,
nr 290, av herrar Ahlmark och Ullsten,
om utbyggnad av den svenska biståndsverksamheten
i Zambia,

nr 291, av herr Holmberg m. fl., om
tillsättande av en parlamentarisk försvarskommitté,
m. in.,

nr 292, av herr Lindholm in. fl., angående
det svenska biståndet till u-länderna,

nr 293, av fru Gradin m. fl., om utbildning
för vissa vårdare av missanpassad
ungdom,

nr 294, av herr Ahlmark in. fl., om
statsbidrag till Riksförbundet för kriminalvårdens
humanisering,

nr 295, av herr Eriksson i Arvika, om
överförande av karlstadsregionen till de
s. k. storstadsalternativen i lokaliseringspolitiskt
hänseende,

nr 296, av fru Gradin in. fl., om statsbidrag
till Riksförbundet för kriminalvårdens
humanisering,

nr 297, av fröken Wetterström och
fru Kristensson, om en utredning angående
läkemedelskonsumtionen,

nr 298, av fröken Wetterström m. fl.,
angående reglerna för statsbidrag till
omsorgerna för de utvecklingsstörda,
nr 299, av herr Björk i Påarp m. fl.,
om en statlig transportorganisation för
inrikesflyget, m. m.,

nr 300, av herr Eriksson i Arvika, om
vidgad rätt till statsbidrag till enskilda
vägar,

nr 301, av herr Gustavsson i Alvesta
in. fl., angående löneavdrag för statstjänsteman
vid tjänstledighet för offentligt
uppdrag,

nr 302, av herr Holmberg m. fl., om
avslag på Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Teckning av aktier i Sveriges
Investeringsbank AB, m. m.,
nr 303, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om försäljning av aktier i statliga
företag,

nr 304 av fru Marklund m. fl. om
ökad malmprospektering, m. m.,

nr 305, av herr Rimås, om en un -

Fredagen den 24 januari 1969

Nr 3

5

dersökning angående förekomsten av
naturgas och olja på östgötaslätten,
nr 306, av herr Hermansson m. fl.,
angående beskattningen av aktievinst
och markvärdestegring,

nr 307, av fröken Ljungberg m. fl.,
om rätt för handikappade till särskilda
avdrag vid beskattningen,

nr 308, av herr Pettersson i Lund
in. fl., om inskränkning i rätten till avdrag
vid beskattningen för periodiskt
understöd,

nr 309, av herr Westberg i Ljusdal
in. fl., angående avskrivningsunderlaget
för skogsbilvägar,

nr 310, av herr Hellström m. fl., om
förstatligande av läkemedelsindustrin,
nr 311, av herr Hermansson m.fl.,
om vissa åtgärder för ökad företagsdemokrati,

nr 312, av herr Holmberg m.fl., om
fördjupande av företagsdemokratin,
nr 313, av herr Holmberg m. fl., angående
Sveriges Investeringsbank AB,
in. in.,

nr 314, av herrar Johnsson i Blentarp
och Johansson i Simrishamn, om
anmälningsplikt vid nyetablering av
industri,

nr 315, av herr Magnusson i Borås,
om vidgad information till riksdagen i
valutapolitiska frågor,

nr 316, av fru Marklund m.fl., om
överförande i samhällets ägo av rikets
mineraltillgångar, m. m.,

nr 317, av herrar Blomkvist och Odhe,
om ändrade bestämmelser för tillsättande
av tjänster inom svenska kyrkan,
nr 318, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Berndtsson, om utvidgning av ansvarighetsförsäkring
att gälla även vid
skada på grund av olyckshändelse,
nr 319, av herr Werner m.fl., om en
demokratiskt uppbyggd organisation av
svenska kyrkan,

nr 320, av herrar Göransson och Marcusson,
angående reglerna för intagning
av patienter på mentalsjukhus,

nr 321, av herrar IJgltander och Enskog,
angående det kommunala bostadstillägget
för folkpensionär,

nr 322, av fru Lindberg, angående ersättning
för resor i samband med läkarbesök,

nr 323, av fru Lindberg och herr Aidén,
angående ersättning för resor i
samband med läkarbesök,

nr 324, av fru Lindberg, om översyn
av reglerna om sjukförsäkringsavgift,
nr 325, av fru Lindberg m. fl., angående
värnpliktigs sjukpenningavgift,
nr 326, av herr Svensson i Kungälv
och fru Skantz, om viss ändring av reglerna
i barnavårdslagen angående s. k.
återflyttning,

nr 327, av herr Westberg i Ljusdal
m. fl., om ersättning från den allmänna
försäkringen för resekostnad vid sjukgymnastik
behandling m. m.,

nr 328, av herr Björk i Påarp in. fl.,
angående förvaltning och underhåll av
s. k. grönområden,

nr 329, av herr Blomkvist m. fl., om
klagan över beslut i dispensmål enligt
affärstidslagen,

nr 330, av herr Blomkvist m. fl., angående
förläggningen av utbildning på
naturvårdens område,

nr 331, av herr Josef son i Arrie m. fl.,
om åtgärder för att åstadkomma bärkraftiga
och effektiva familjejordbruk,
nr 332, av herr Hugosson m. fl., angående
datateknikens inverkan på den
enskildes integritet, samt

nr 333, av herr Persson i Heden m.
fl., om åtgärder för att åstadkomma mera
trafiksäkra bilar.

Dessa motioner bordlädes.

§ 7

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.05.

In fidem

Sune K. Johansson

6

Nr 3

Måndagen den 27 januari 1969

Måndagen den 27 januari

Kl. 14.00

Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr andre vice talmannen.

§ 1

Justerades protokollet för den 17 innevarande
januari.

§ 2

Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till utrikesutskottet motionerna nr
285 och 286;

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 287—289;

till statsutskottet motionerna nr 290
—305;

till bevillningsutskottet motionerna
nr 306—309;

till bankoutskottet motionerna nr 310
—316;

till lagutskott motionerna nr 317—
329;

till jordbruksutskottet motionerna nr
330 och 331; samt

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 332 och 333.

§ 3

På hemställan av herr andre vice talmannen
beslöt kammaren, att bilaga 1
till statsverkspropositionen 1969 (finansplanen)
skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

§ 4

Interpellation ang. en ny mönsterskyddslag
m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr LöFGREN (fp), som yttrade:

Herr talman! Frågan om genomförandet
av en ny mönsterskyddslag i
vårt land har länge varit ett angeläget
intresse, inte minst för vårt näringsliv.
Den lag vi nu har härrör från år 1899
och är inte bara föråldrad utan också
mycket bristfällig i fråga om sin omfattning.
Den ger möjlighet till skydd
endast för alster inom metallområdet
och dessutom endast för en varas prydnadsutseende.

Med anledning av en av mig väckt
motion beslöt riksdagen år 1954 att anhålla
om en utredning, vilken tillsattes
år 1958. Efter ett ingående utredningsarbete,
som även bedrevs tillsammans
med motsvarande tillsatta utredningar
i de övriga nordiska länderna,
avlämnade den svenska utredningen år
1965 sitt betänkande med förslag till
ny lag.

Jag vill i detta sammanhang hänvisa
till att den svenska utredningen i sitt
betänkande även framlade förslag till
ändrade bestämmelser inom upphovsrättslagens
område, avseende skyddet
för brukskonsten.

Remissförfarandet var avslutat redan
under år 1966, men ännu har någon
proposition inte framlagts.

Då jag varit ledamot av den svenska
mönsterskyddsutredningen och i
denna egenskap även varit svensk de -

Måndagen den 27 januari 1969

Nr 3

7

Interpellation ang. en ny mönsterskyddslag m. m.

legat vid omfattande nordiska överläggningar
känner jag väl till de problem,
som kan resa sig vid genomförandet
av nya lagar inom immaterialrättens
område, men jag kan det oaktat
inte underlåta att framföra mina
betänkligheter mot att det dröjer så
länge med förverkligandet av de starkt
motiverade önskemålen om tidsenliga
lagbestämmelser inom mönsterskyddets
och upphovsrättens brukskonstområde.

Jag vill ytterligare peka på vissa
olägenheter, som också drabbar svenska
företags intressen inom ett annat
av immaterialrättens områden, nämligen
patenträtten. Såvitt jag förstår kan
Sverige inte ansluta sig till Pariskonventionens
Lissabontext, huvudsakligen
på grund av att vi inte har en fullständig
mönsterskyddslag. Detta medför
t. ex. att svenska uppfinnare inte
kan tillgodoräkna sig prioritetsrätten
om ett år efter ansökan om patent i
Sverige vid ansökan om patent i vissa
andra länder, t. ex. Argentina. Även av
denna anledning är det ett intresse för
det svenska näringslivet att en tidsenlig
mönsterskyddslag snarast genomföres
i Sverige.

Det är mig bekant att många företag
i vårt land, inte minst beträffande produkter
av nya material, t. ex. plast,
med stigande otålighet väntar på rimliga
skyddsmöjligheter.

De nämnda frågorna, liksom de följande,
överensstämmer helt med min
interpellation till statsrådet och chefen
för justitiedepartementet den 29 november
1968. Då interpellationen på
grund av justitieministerns sjukdom ej
kunde besvaras före riksdagsarbetets
slut 1968 och förteckningen över propositioner
som väntas bh förelagda
riksdagen under vårsessionen 1969 ej
heller upptager frågan om ny mönsterskyddslag
har jag funnit skäl föreligga
för ett upprepande av min interpellation.

Med hänvisning till det anförda an -

håller jag härmed om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet få rikta
följande frågor:

1. Har några komplikationer tillstött,
exempelvis inom det i och för sig
önskvärda nordiska samarbetets ram,
som fördröjt arbetet med framläggandet
av en proposition om ny mönsterskyddslag
och nya bestämmelser inom
upphovsrättslagens brukskonstområde?

2. Kan herr statsrådet nu meddela,
när proposition om ny mönsterskyddslag
och nya bestämmelser inom upphovsrättslagens
brukskonstområde beräknas
kunna föreläggas riksdagen?

3. Kan man förvänta att andra eventuella
hinder för Sveriges anslutning
till Pariskonventionens Lissabontext
blir uppklarade vid ifrågavarande propositions
framläggande, så att en anslutning
till Pariskonventionens Lissabontext
kan ske och därmed undanröja
de av mig påtalade nackdelarna
beträffande prioritetsberäkning vid
patentansökningar i vissa andra länder? Denna

anhållan bordlädes.

§ 5

Anmäldes följande motioner:
nr 334, av herr XVedéti m. fl., om
ökade humanitära insatser i Biafra,
in. m.,

nr 335, av herr Grebäck in. fl., angående
samhällsplaneringen,

nr 336, av herr Lindahl och fru Lewén-Eliasson,
om utredning angående
pressetiska frågor,

nr 337, av fru Sundberg, angående
kommunal- och landstingsrådens ställning
i kommunalrättsligt hänseende,
nr 338, av herr Svensson i Eskilstuna,
om fingerade val enligt majoritetsvalmetod,

nr 339, av herrar Ahlmark och Wiklund
i Stockholm, angående forskningen
rörande det civila överljudsflyget,
nr 340, av herr Eriksson i Bäckmora

8

Nr 3

Måndagen den 27 januari 1969

m. fl., om ökad svensk livsmedelshjälp
till u-länderna,

nr 341, av herrar Nordstrandh och
Wennerfors, angående de statliga garantierna
för investeringar i u-länder,
nr 342, av herr Lundberg, om inrättande
av ytterligare en professur i medicin
vid Uppsala universitet,

nr 343, av herr Lundberg, om inrättande
av en professur i barnkirurgi vid
Uppsala universitet,

nr 344, av herrar Mattsson och Westberg
i Ljusdal, om ökat stöd till enskilda
företagsskolor,

nr 345, av herr Wiklund i Stockholm
m. fl., om statsbidrag till Evangeliska
Fosterlandsstiftelsens sjömansmission,
nr 346, av herr Andersson i Örebro
m. fl., angående maximibeloppet för företagareföreningarnas
utlåning,

nr 347, av fru Anér in. fl., angående
föräldrautbildning och familjerådgivning,

nr 348, av herrar Antbg och Berndtsson,
angående behandlingen av trestadsoinrådet
T rollhättan—Uddevalla—Vänersborg
i lokaliseringspolitiskt hänseende,

nr 349, av herr Lundberg, om förenklad
handläggning av socialvårdsärenden
in. m.,

nr 350, av herr Lundberg, om utförande
av kommunala fritidsanläggningar
in. in. såsom beredskapsarbeten,
nr 351, av herr Lundberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Bidrag till nordiskt institut
för odontologisk materialprovning,
nr 352, av herr Lundberg, om inrättande
av ytterligare tre tjänster som
underläkare vid akademiska sjukhuset
i Uppsala,

nr 353, av herr Ringabg in. fl., om
inrättande av ett hälsocentrum,

nr 354, av herr Sjönell, angående alkoholforskningskliniken
vid karolinska
sjukhuset, in. m.,

nr 355, av herr Wedén in. fl., angående
kriminalvårdens framtida utformning,
m. m.,

nr 356, av herrar Westberg i Ljus -

dal och Sellgren, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Bidrag
till företagareföreningar in. fl.: Administrationskostnader,

nr 357, av herrar Jonsson i Mora och
Jönsson i Ingemarsgården angående
folkpensionärs avgift för installation av
telefon,

nr 358, av herrar Persson i Heden och
Mattsson, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Bidrag till
drift av kommunala vägar och gator,
nr 359, av herrar Persson i Heden
och Mattsson, om höjt anslag till enskilda
vägar, m. m.,

nr 360, av herrar Ringabg och Andersson
i Örebro, angående ändrade
grunder för beräkning av statsbidrag
till viss linjetrafik på landsbygden,
in. m.,

nr 361, av fru Sundberg och herr
Clarkson, om ändring av taxebestämmelserna
inom allmänflyget,

nr 362, av herr Westberg i Ljusdal,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Byggande av statliga
vägar,

nr 363, av herr Wikner in. fl., om
uppskov med del av det trafikpolitiska
reformprogrammet,

nr 364, av herr Åberg in. fl., om anslag
av bensinskattemedel till mindre
hamnar,

nr 365, av herr Åberg in. fl., om en
översiktlig planering av den statliga
verksamheten vid rikets kuster,

nr 366, av herr Andersson i Örebro
m. fl., om höjning av anslaget till småindustrins
exportråd,

nr 367, av herr Burenstam Linder
och fröken Ljungberg, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Industridepartementet,

nr 368, av herr Hermansson m. fl.,
om statens övertagande av kommunernas
skolut gifter, m. m.,

nr 369, av herr Hermansson m. fl.,
om höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp,

nr 370, av herr Larsson i Öskevik
in. fl., om kompensation åt primärkom -

Måndagen den 27 januari 1969

muner och landsting för viss arbetsgivaravgift,

nr 371, av herr Grebäck m. fl., angående
beskattningen av realisationsvinst
vid avyttring av vissa jordbruksoch
skogsfastigheter,

nr 372, av herrar Lindkvist och Bergman,
om befrielse från stämpelskatt i
syfte att främja samverkan mellan byggherrar,
in. in.,

nr 373, av herr Lindkvist m. fl., om
ändring av bestämmelserna för beskattning
av bostadsrätt,

nr 374, av fru Nettelbrandt m. fl., om
befrielse jämväl från arvsskatt för stiftelser
och sammanslutningar som är befriade
från gåvoskatt,

nr 375, av herrar Petersson i Gäddvik
och Nilsson i Agnäs, angående rätten
till avdrag vid beskattningen för
resor till arbetsplatsen,

nr 376, av herr Rimås m. fl., om befrielse
från arbetsgivaravgift för vissa
stiftelser och organisationer,

nr 377, av herr Sjönell, om åtgärder
mot missbruk av s. k. T-sprit,

nr 378, av herr Åberg m.fl., om rätt
för fiskare att göra avsättning till resultatutjämningsfond,

nr 379, av herr Clarkson m. fl., om
inrättande av en riksdagens informationstjänst,

nr 380, av herr Eskel m. fl., om åtgärder
mot företagsnedläggningar,
nr 381, av herr Hermansson m. fl.,
om ökat statligt inflytande inom byggnadsindustrin,

nr 382, av herr Hermansson m. fl.,
om förstatligande av cementindustrin,
in. m.,

nr 383, av fru Rgding m. fl., om ökat
statligt inflytande inom den värmländska
skogs- och verkstadsindustrin, in. m.,
nr 384, av herrar Sjönell och Eriksson
i Bäckmora, om åtgärder för att stimulera
nyetablering av mindre företag,
nr 385, av herr Wedén m. fl., om ett
näringspolitiskt program för Norrland,
nr 386, av herr Löfgren, om förlängd
preskriptionstid i vissa fall vid åtal för
deklarationsbrott,

Nr 3 9

nr 387, av herrar Almgren och Svensson
i Eskilstuna, om åtgärder mot otillbörligt
utnyttjande av behovsprövade
sociala förmåner,

nr 388, av herrar Andersson i Örebro
och Jönsson i Ingemarsgården, angående
ersättningen för resor i samband
med sjukvård,

nr 389, av fru Ekroth och herr Almgren,
angående änkepensionen inom den
allmänna försäkringen,

nr 390, av herr Hermansson in. fl.,
om lagstadgad minsta uppsägningstid
vid avskedande från arbetsanställning,
in. m.,

nr 391, av fru Jonäng, om förverkande
av berusningsmedel vid intagning på
sjukhus för sluten psykiatrisk vård,
nr 392, av fru Nettelbrandt m. fl., om
ekonomiskt stöd i samband med adoption,

nr 393, av fru Rgding m. fl., om ändring
av bestämmelserna rörande vapenfri
tjänst,

nr 394, av fru Sundberg, om åtgärder
för att begränsa spridningen av giftiga
preparat,

nr 395, av fru Sundberg, angående
bestämmelserna om kommunala soptippar,
m. in.,

nr 396, av herr Åberg m. fl., om visst
tillgodoräknande av tjänstgöring på
fiskefartyg,

nr 397, av herr Åberg m. fl., angående
pensionsåldern för fiskare,

nr 398, av herr Andersson i Örebro,
om inrättande av skyddsrum såsom gemensamhetsanläggning,

nr 399, av herrar Fridolfsson i Stockholm
och Ringaby, om upphävande av
affärstidslagen,

nr 400, av fru Lewén-Eliasson, om
översyn av bestämmelserna angående
handeln med preventivmedel,

nr 401, av fru Sundberg och fru Mogård,
om viss varudeklaration på tvättmedelsförpackningar,

nr 402, av herr Andersson i Örebro
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Avsättning
till fonden för friluftslivets främjande,

10

Nr 3

Måndagen den 27 januari 1969

nr 403, av herrar Berndtsson och
Antby, om statlig kreditgaranti för deltidsjordbrukare,

nr 404, av herrar Lundmark och
Skoglund, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrukets
högskolor m. m.,

nr 405, av herr Nilsson i Lönsboda
m. fl., om inrättande vid lantbrukshögskolan
av en tjänst som statsagronom i
vattenvård,

nr 406, av herrar Persson i Heden
och Mattsson, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Bidrag
till kommunala avloppsreningsverk,
m. in.,

nr 407, av herr Strömberg in. fl., om
.statsbidrag till centraliserade anläggningar
för uppvärmning och sop destruktion,

nr 408, av herrar Wedén och Åberg,
om utredning angående det framtida
stödet till yrkesfisket,

nr 409, av herr Wikner m. fl., angående
den reglerade älgjakten,

nr 410, av herr Åberg m. fl., angående
användningen av vissa fettvaruavgifter,

nr 411, av herr Åberg in. fl., om fria
resor för yrkesfiskare,

nr 412, av herr Bohman m. fl., om
riktlinjer för en samordnad skärgårdspolitik
i Stockholms skärgård,

nr 413, av herr Hermansson m. fl.,
angående företagens hälsovård,

nr 414, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., angående en ekonomisk
värdering av hemarbete,

nr 415, av herr Lundberg, om åtgärder
till främjande av fritidsverksamhet,
m. m.,

nr 416, av fru Mogård, om obligatorisk
ansvarsförsäkring för tillverkare och
försäljare av läkemedel, samt

nr 417, av herrar Wiklund i Stockholm
och Strömberg, angående personalvården
inom den offentliga sektorn.

Dessa motioner bordlädes.

§ 6

Meddelande om enkla frågor

Meddelades, att herr talmannen tillställts
fyra enkla frågor, nämligen av:

herr Westberg i Ljusdal (fp), till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
angående pensionärs inbetalning
av kvarskatt,

herr Hermansson (vpk), till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet
angående befrielse från aktievinstbeskattning
vid fusion mellan företag,

herr Skoglund (s), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående skyldighet för
privatflygare att avlämna färdplan eller
s. k. färdmeddelande, samt

herr Wennerfors (m), till herr statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
angående åtgärder för
att förebygga kollisioner mellan motorfordon
och älg.

§ 7

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.04.

In fidem

Sune K. Johansson

Tisdagen den 28 januari 1969 fm.

Nr 3

11

Tisdagen den 28 januari

Kl. 10.00

Förhandlingarna vid detta sammanträde
leddes av herr förste vice talmannen.

§ 1

Herr förste vice talmannen meddelade,
att herr Trana enligt till kammaren
inkommet läkarintyg vore sjukskriven
under tiden den 25 innevarande
januari—den 15 nästkommande februari.

Herr Trana beviljades ledighet från
riksdagsgöromålen under angivna tid.

§ 2

Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 334, om ökade humanitära
insatser i Biafra, m. m., hänvisades
motionen, såvitt avsåg de humanitära
insatserna, till statsutskottet
och i övrigt till utrikesutskottet.

Härefter föredrogs den å bordet vilande
motionen nr 335, angående samhällsplaneringen;
och hänvisades motionen,
såvitt avsåg ändring i sekretesslagen,
till konstitutionsutskottet och
i övrigt till lagutskott.

Vidare föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 336—338;

till jordbruksutskottet motionen nr
339;

till statsutskottet motionerna nr 340—
370;

till bevillningsutskottet motionerna
nr 371—378; och

till bankoutskottet motionerna nr
379—382.

Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 383, om ökat statligt
inflytande inom den värmländska
skogs- och verkstadsindustrin, m. m.,
hänvisades motionen, såvitt avsåg förbättring
av kommunikationerna, till
statsutskottet och i övrigt till bankoutskottet.

Slutligen föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till bankoutskottet motionerna nr
384 och 385;

till lagutskott motionerna nr 386—
401;

till jordbruksutskottet motionerna nr
402—411;

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 412—416; samt

till statsutskottet motionen nr 417.

§ 3

Föredrogs den av herr Löfgren (fp)
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående en ny
mönsterskyddslag m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 4

På hemställan av herr förste vice talmannen
beslöt kammaren, att bilaga 1
till statsverkspropositionen 1969 (finansplanen)
skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

2* — Andra kammarens protokoll 1969. Nr 3

12

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 fm.

§ 5

Anmäldes följande motioner:
nr 418, av herr Holmberg m. fl., angående
riktlinjerna för utrikespolitiken,
nr 419, av herr Ahlmarlc, om utvecklingsbistånd
till Sudan, m. m.,

nr 420, av herrar Ahlmark och Romanus,
om svenskt internationellt bistånd
till länder i Latinamerika,

nr 421, av herr Hermansson m. fl.,
om tillsättande av en ny försvarsutredning,
m. m.,

nr 422, av herr Holmberg m. fl., angående
det svenska biståndet till uländerna,

nr 423, av herrar Romanus och Ahlmark,
om en övergång till rullande försvarsplaner,

nr 424, av fru Kristensson, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Bidrag till hälso- och sjukvård
samt motionsverksamhet för studerande,

nr 425, av herr Andersson i Örebro
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Bidrag till
företagareföreningar m. fl.: Administrationskostnader,

nr 426, av herrar Hedlund och Wedén,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Lokala polisorganisationen
: Förvaltningskostnader,
nr 427, av herrar Hedlund och Wedén,
om ändrade bestämmelser för statsbidrag
till kommunala familjedaghem,
nr 428, av herr Hedlund m. fl., angående
bostadspolitiken,

nr 429, av herr Hermansson m. fl.,
om höjning av anslaget till Allmänna
barnbidrag,

nr 430, av herr Holmberg m. fl., om
åtgärder mot den stegrade kriminaliteten,

nr 431, av herr Holmberg m. fl., angående
inriktningen av socialpolitikens
fortsatta utbyggnad,

nr 432, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., angående beräkningen av
stödunderlaget vid beslut i lokaliseringsärenden,

nr 433, av herrar Larsson i Umeå och

Petersson i Gäddvik, i anledning av
Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Bidrag till företagareföreningar
m. fl.: Administrationskostnader,

nr 434, av herr Larsson i Umeå m. fl.,
om lokaliseringsstöd åt servicenäringar
i glesbygd,

nr 435, av herr Larsson i Umeå m. fl.,
angående omställningsbidraget till äldre
småbrukare m. fl.,

nr 436, av herrar Oskarson och Enarsson,
om en undersökning angående de
allmänna vägarnas beskaffenhet,
nr 437, av herr Holmberg m. fl., om
tillsättande av en parlamentarisk besparingsutredning,

nr 438, av herr Wedén m. fl., angående
kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun,

nr 439, av herr Wedén m. fl., om en
allmän skattereform,

nr 440, av herr Holmberg m. fl., om
skattefri avsättning till forskningsfonder,

nr 441, av herr Holmberg m. fl., om
användning av skattesystemet såsom
miljöpolitiskt instrument,

nr 442, av herr Holmberg m. fl., om
åtgärder inom den ekonomiska politikens
och näringspolitikens område,
nr 443, av herr Holmberg in. fl., angående
riktlinjerna för lokaliseringspolitiken,
m. m.,

nr 444, av herr Larsson i Umeå m. fl.,
om åtgärder för att förbättra sysselsättningen
i Norrlands inland,

nr 445, av herr Ohlin m. fl., om ett
värdefast statligt obligationslån,

nr 446, av fru Rgding m. fl., om förstatligande
av läkemedelsindustrin,
nr 447, av herr Wedén m. fl., om andel
för de anställda i långsiktigt företagssparande,

nr 448, av herr Holmberg m. fl., om
kortvarigt frihetsberövande som påföljd
för brott, m. m.,

nr 449, av fru Holmquist m. fl., om
åtgärder mot skatteflykt,

nr 450, av fru Kristensson, om skilda
avgöranden i brottmål i skuldfrågan
och påföljdsfrågan,

Tisdagen den 28 januari 1969 fm.

Nr 3

13

nr 451, av fru Kristensson in. fl., om
begränsning av straffbestämmelsers användningsområde,

nr 452, av herr Hermansson m. fl.,
om höjning av det allmänna barnbidraget,

nr 453, av fru Marklund in. fl., om
förbättring av de värnpliktigas sociala
förmåner,

nr 454, av herr Nilsson i Lönsboda,
om slopande av försäkringsnämnderna
för prövning av folkpensionsärenden,
nr 455, av herr Holmberg m. fl., om
fastställande av gränsvärden för buller
samt vatten- och luftföroreningar,
nr 456, av herr Hedlund m. fl., angående
den kommunala miljövården,
nr 457, av herr Holmberg m. fl., angående
formerna för landskapsvård,
nr 458, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., om statsbidrag till byggande
av skogsflygplats,

nr 459, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., angående statsbidraget till
skogsbilvägar, m. m., samt

nr 460, av herr Grebäck m. fl., om
inrättande av beställningscentraler för
byggnadsreparationer.

Dessa motioner bordlädes.

§ 6

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

Till Riksdagens andra kammare

Härmed får vi anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden 27—
31 januari 1969 för deltagande i möte
med Europarådets rådgivande församling
i Strasbourg.

Stockholm den 22 januari 1969

Stig Alemyr Astrid Bergegren

Sven Gustafson Daniel Wiklund

Bo Martinsson Bengt Sjönell

Kammaren biföll denna ansökan.

§ 7

Meddelande om enkel fråga

Meddelades, att herr talmannen tillställts
en enkel fråga av herr Polstam
(ep) till herr statsrådet och chefen för
försvarsdepartementet angående kostnadsersättning
till militär personal vid
deltagande i civila idrottstävlingar.

§ 8

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.06.

In fidem

Sune K. Johansson

14

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Tisdagen den 28 januari

Kl. 19.30

I anledning därav, att motionstiden
denna dag utgick, var kammarens ledamöter
kallade att jämväl nu sammanträda;
och leddes förhandlingarna därvid
av herr förste vice talmannen.

§ 1

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 12, med förslag till lag om
ändring i lagen den 20 mars 1964 (nr
163) om införande av brottsbalken,
överlämnats till kammaren.

Denna proposition bordlädes.

§ 2

Anmäldes följande motioner:
nr 461, av herr Antonsson, om ett
svenskt initiativ till en återuppbyggnadsplan
för Vietnam på internationell
bas,

nr 462, av herrar Björck i Nässjö och
Clarkson, om behandling av Biafrakonflikten
i FN:s säkerhetsråd,

nr 463, av herr andre vice talmannen
Cassel in. fl., om aktioner inom
FN :s ram för bland annat humanitär
hjälp vid internationell konflikt,

nr 464, av herr Fälldin, om förbättrad
samordning av de nordiska ländernas
utlandsrepresentation,

nr 465, av herr Hermansson m. fl.,
om stöd åt befrielserörelserna i de portugisiska
kolonierna,

nr 466, av herr Jonsson i Mora m. fl.,
om vidgning av krigsmaterielinspektionens
befogenheter, m. m.,

nr 467, av herr Larsson i Borrby, om
förbud för supertankers att trafikera
Östersjön,

nr 468, av herrar Nordstrandh och
Wachtmeister, om upprättande av diplomatiska
förbindelser med Vatikan -

staten,

nr 469, av fru Sundberg och herr
IJovhammar, om en europeisk luftvårdsstadga,
m. m.,

nr 470, av herr Werner m. fl., om en
gemensam nordisk framställning i FN:s
generalförsamling om behandling av
Biafra-konflikten,

nr 471, av herr Antonsson in. fl., om
utredning angående den regionala och
lokala förvaltningens uppgifter och
organisation,

nr 472, av herrar Bengtsson i Landskrona
och Lundberg, om kommunala
åtgärder för att bereda sysselsättning
åt partiellt arbetsföra,

nr 473, av herr Boo, om tillämpning
på kommunala bolag av interpellationsinstitutet
och reglerna om proportionella
val,

nr 474, av herr Elmstedt m. fl., om
sänkning av rösträttsåldern,

nr 475, av herrar Franzén i Träkumla
och Gustafsson i Stenkyrka, angående
minsta antalet mandat i valkrets,
nr 476, av herr Fridolfsson i Rödeby
m. fl., om förbud mot valkartell vid
val inom riksdagen, landstingen samt
stads- och kommunalfullmäktige,

nr 477, av herr förste vice talmannen
von Friesen, angående riksdagens
kontrollmakt,

nr 478, av herr Holmberg, om införande
av kognatisk tronföljd,

nr 479, av herrar Johansson i Simrishamn
och Johnsson i Blentarp, angående
val av nämndemän,

nr 480, av herr Jonasson m. fl., om
sekretesskydd för vallängd,

nr 481, av herr Jönsson i Malmö
m. fl., om underlättande av röstning vid
vårdinrättningar,

nr 482, av herr Wedén m. fl., om ett

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

15

miljövårdspolitiskt program,

nr 483, av herr Lothigius m. fl., angående
utlandssvenskarnas rösträtt,
nr 484, av fru Mogård m. fl., om samordning
av plan- och miljöfrågor inom
den kommunala nämndorganisationen,
nr 485, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Berndtsson, om rätt till röstning
genom ombud på postanstalt,

nr 486, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om rätt för kommun att i sysselsättningsfrämjande
syfte lämna ekonomiskt
stöd åt jordbrukare,

nr 487, av herrar Sjönell och Sundman,
angående den kommunala självstyrelsens
medborgerliga förankring,
nr 488, av fru Sundberg och herr
Clarkson, om ändring av valkretsindelningen
i Malmöhus län,

nr 489, av fru Sundberg och herr
Werner, angående utlandssvenskarnas
rösträtt,

nr 490, av herrar Wahlund och Eliasson
i Sundborn, angående utlandssvenkarnas
rösträtt,

nr 491, av herr Björck i Nässjö m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Utvecklingsbistånd:
Fältverksamhet,

nr 492, av herr Elmstedt m. fl., om
bättre utrustning till värnpliktiga för
motion och fysisk träning,

nr 493, av herr Ericson i Örebro och
fru Hjelm-Wallén, angående stödet till
enskilda organisationers arbete i u-länderna,

nr 494, av herr Ericson i Örebro och
fru Hjelm-Wallén, om ökad information
i internationella frågor,

nr 495, av herr Hedin m. fl., om export
av fisk till u-länderna,

nr 496, av herr Hellström m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Utvecklingsbistånd:
Fältverksamhet,

nr 497, av herrar Johansson i Växjö
och Nilsson i Tvärålund, om åtgärder
för att demokratisera försvaret,

nr 498, av herr Krönmark m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Försvarsupplysning,

nr 499, av fru Lewén-Eliasson m. fl.,
angående det svenska biståndet till uländerna,

nr 500, av fru Mogård, angående utbildningen
av stipendiater från u-länderna,

nr 501, av herrar Nilsson i Agnäs och
Larsson i Norderön, angående utbildningen
av svensk u-landspersonal,
nr 502, av herr Nordsirandh m. fl.,
om upptagande av Algeriet som s. k.
huvudmottagarland för statligt utvecklingsbistånd,

nr 503, av herr Ohlin m. fl., om statsbidrag
till Europarörelsens svenska råd,
nr 504, av herr Oskarson m. fl., angående
hemvärnets uniformsutrustning,
nr 505, av herr Oskarson in. fl., angående
stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna,

nr 506, av herr Persson i Heden m. fl.,
om överförande av värnpliktiga jordbrukare
m. fl. till lokala försvarsförband,

nr 507, av herr Petersson i Gäddvik
in. fl., om ökat anslag till enskilda
svenska organisationers biståndsverksamhet
i u-länderna,

nr 508, av fru Sundberg och herr
Nordstrandh, om samordning av informationen
i internationella frågor,
nr 509, av herr Svensson i Eskilstuna
in. fl., om publicering i telefonkatalogen
av broschyren »Om kriget kommer»,

nr 510, av herrar Wedén och Hedlund,
angående förberedelserna för ett
nytt försvarsbeslut, in. m.,

nr 511, av herrar Wedén och Hedlund,
angående det svenska biståndet
till u-länderna,

nr 512, av herrar Werner och Oskarson,
om ökat anslag till enskilda svenska
organisationers biståndsverksamhet
i u-länderna,

nr 513, av fröken Wetterström, angående
anskaffningen av gasskyddsmasker,

nr 514, av fröken Wetterström m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Vissa kostnader för

IG

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

civilförsvarsutbildning m. m.,

nr 515, av herr Ahlmark och fru Jonäng,
om en central kurs för flyginstruktörer,

nr 516, av herr Andersson i Örebro
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Resestipendier
för yrkesutbildning,

nr 517, av herr Bergman m. fl., om
inrättande vid Göteborgs universitet av
en personlig professur i plastikkirurgi
för docenten Bengt Johansson,

nr 518, av herr Bergqvist, om inrättande
av referensgrupper för socialpolitisk
forskning,

nr 519, av herr Björck i Nässjö m. fl.,
om effektivare trafikundervisning i skolorna,

nr 520, av herr Carlstein och fru
Hörnlund, om förläggande av en lärarhögskola
till Borås,

lir 521, av fru Dahl m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till Nordiska afrikainstitutet,

nr 522, av herr Elmstedt och fru
Nilsson, om undervisning vid gymnasiefilial,

nr 523, av herr Eskel in. fl., om ordinariesättning
av ytterligare lärartjänster
vid folkhögskolorna,
nr 524, av fru Frsenkel och herr Larsson
i Borrby, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Bidrag
till hälso- och sjukvård samt motionsverksamhet
för studerande,

nr 525, av herr förste vice talmannen
von Friesen m. fl., om inrättande av en
universitetslektorstjänst i spanska vid
Göteborgs universitet,

nr 526, av herr Gadd m. fl., angående
den socialpolitiska utrednings- och
forskningsverksamheten,
nr 527, av herrar Gustafsson i Barkarby
och Andersson i Södertälje, angående
samarbetsnämnder inom skolväsendet,
m. in.,

nr 528, av herrar Gustafsson i Stenkyrka
och Franzén i Träkumla, om förläggande
av en universitetsfilial till
Gotland,

nr 529, av herr Gustafsson i Stenkyrka
in. fl., om statsbidrag till kommun
för uppförande av idrotts- och simhall,

nr 530, av herr Gustafsson i Uddevalla
in. fl., om statsbidrag till Restenässkolan,

nr 531, av herr Hammarberg in. fl.,
angående det statliga stödet till vuxenutbildningen,

nr 532, av herr Hammarsten in. fl.,
om ökat inackorderingstillägg till vissa
skolelever,

nr 533, av herr Hedin in. fl., om inrättande
av vissa professurer vid socialhögskolorna,

nr 534, av herr Hedin m. fl., angående
statsbidraget till Solbacka läroverk,
nr 535, av herr Hellström och fru Gradin,
om ökad utbildning av tandläkare
m. fl.,

nr 536, av herr Hovhammar m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Främjande av lärlingsutbildning
hos hantverksmästare
in. in.,

nr 537, av herr Hovhammar m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till kostnader
för granskning av utförda gesällprov,

nr 538, av herrar Johansson i Skärstad
och Nilsson i Tvärålund, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till privatskolor,

nr 539, av herr Johansson i Skärstad
och fru Nilsson, om pedagogisk utbildning
för lärarvikarier,

nr 540, av herr Johansson i Skärstad
m. fl., om sänkt åldersgräns för
deltagande i statsbidragsberättigad studiecirkel,

nr 541, av herrar Johansson i Växjö
och Sundkvist, om statsbidrag till Tekniska
linjers elevförbund,

nr 542, av fru Jonäng och herr Elmstedt,
angående forskningen rörande
hj ärtkär Isj ukdomar,

nr 543, av fru Jonäng och fru Nilsson,
angående föräldrautbildningen,
nr 544, av herr Josef son i Arrie m. fl.,

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

17

om särskilda läroböcker för synskadade
barn,

nr 545, av herr Jönsson i Arlöv m. fl.,
om eu ambulerande utställning av pedagogiska
hjälpmedel i Malmöhus län,
nr 546, av fru Kristensson m. fl., om
inrättande av ytterligare tjänster inom
narkomanvården,

nr 547, av herr Krönmark, om anlitande
av utländska experter för utbildning
av idrottslärare,

nr 548, av herr Källstad m. fl., angående
den pedagogiska stödpersonalen
i grundskolan,

nr 549, av herr Källstad m. fl., om
inrättande av Up-tjänster i övningsämnen
för låg- och mellanstadiet i
grundskolan,

nr 550, av herr Källstad in. fl., om
samarbetsnämnd vid grundskola med
högstadium,

nr 551, av herr Larsson i Borrby, angående
utbildningen av tjänstemän inom
kommunernas miljö- och hälsovårdsorgan,

nr 552, av herr Larsson i Luttra m. fl.,
om förläggande av en universitetsfilial
till Skaraborgs län,

nr 553, av fröken Ljungberg in. fl.,
om inrättande vid Uppsala universitet
av en personlig professur i humanistisk
pedagogik för professor Wilhelm
Sjöstrand,

nr 554, av herr Lothigius in. fl., om
höjning av statsbidragen till vissa internatskolor,

nr 555, av herr Löfgren in. fl., om
statsbidrag för centralantenner och videobandspelare
m. m. till skolorna,
nr 556, av herr Löfgren m. fl., om
ökad teknisk och naturvetenskaplig
forskning,

nr 557, av herr Magnusson i Nennesholm
in. fl., angående åldersgränsen för
deltagande i vuxenutbildning, in. m.

nr 558, av herr Mattsson, om utredning
angående praktiktjänstgöring för
samhällsvetare,

nr 559, av herr Mattsson, om statsbidrag
till det tionde nordiska yrkesskolmötet,

nr 560, av herr Mattsson m. fl., angående
skolornas elevvård,

nr 561, av herr Mattsson in. fl., om
inrättande av en gymnasiefilial i
Strömstad,

nr 562, av fru Mogård, om likvärdig
standard i grundskolorna,

nr 563, av fru Mogård m. fl., angående
skolkuratorer i grundskolan,
nr 564, av herr Mundebo och fru
Jonäng, angående statsbidragen till studieförbunden,

nr 565, av herr Mundebo in. fl., om
en intensifierad och planmässig social
forskning,

nr 566, av herr Kelander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till hälso- och
sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande,

nr 567, av fru Nilsson, om forskning
vid Lunds universitet rörande attitydpåverkan
genom film,

nr 568, av fru Nilsson och herr Josefson
i Arrie, om inrättande av en professur
i näringsforskning vid Lunds
universitet,

nr 569, av fru Nilsson och herr Mundebo,
om hushållslärares tjänstgöring
som ledare av studiecirkel,

nr 570, av fru Nilsson m. fl., om skolor
för psykiskt störda barn,

nr 571, av herrar Nordstrandh och
Thylén, om statsbidrag till allmän arbetsgivaravgift
för viss personal inom
studieförbunden,

nr 572, av herr Nordstrandh m. fl.,
om inrättande av en professur i religionssociologi
vid Lunds universitet,
nr 573, av herr Nordstrandh m. fl.,
om inrättande av Up-tjänster i övningsämnen
vid vissa lärarhögskolor,

nr 574, av herr Nordstrandh m. fl.,
om ökat stöd till korrespondensstuderande,

nr 575, av herr Nordstrandh in. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Statliga skolor för
vuxna: Undervisningsmateriel m. m.,
nr 576, av herr Polstam m. fl., om
inrättande av ytterligare en tjänst som

18

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

klinisk lärare vid universitetsfilialen
i Linköping,

nr 577, av herr Romanus m. fl., om
representation för skolelever i nämnder
och styrelser,

nr 578, av herr Romanus m. fl., angående
det statliga stödet till internatskolor,

nr 579, av herrar Sjönell och Nilsson
i Tvärålund, angående inträdeskraven
vid universiteten,

nr 580, av herr Strömberg och fru
Mogård, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. in.,

nr 581, av fru Sundberg och fru Mogård,
om åtgärder för att bättre utnyttja
skoltelevisionsprogram,

nr 582, av fru Sundberg och herr
Werner, om inrättande av en tjänst
som skolkurator vid folkhögskolorna
i Malmöhus län,

nr 583, av fru Sundberg m. fl., om
rätt för elev att utföra arbete för elevorganisation
under skoltid,

nr 584, av fru Sundberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till hälso- och
sjukvård samt motionsverksamhet för
studerande,

nr 585, av herr Svenning, om anordnande
av en mentalhygienisk fortbildningskurs
vid socialhögskolan i Lund,
nr 586, av herr Svensson i Kungälv
m. fl., om höjning av anslagen till fredsoch
konfliktforskning vid Lunds och
Uppsala universitet,

nr 587, av herrar Tobé och Grebäck,
om inrättande av en professur i fastighetsrätt
vid tekniska högskolan i Stockholm,

nr 588, av herr Ullsten in. fl., om
statsbidrag till låg- och mellanstadierna
vid Höglandsskolan i Stockholm,
nr 589, av herr Wachtmeister och fru
Sundberg, om inrättande av en tjänst
som förste trädgårdsintendent vid
Lunds universitet,

nr 590, av herrar Wedén och Hedlund,
angående vuxenutbildningen,

nr 591, av herr Wennerfors och fru
Mogård, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Lärares
fortbildning m. m.,

nr 592, av herr Wiklund i Härnösand,
om fria läroböcker till vuxenstuderande,

nr 593, av herr Wiklund i Härnösand
m. fl., angående den socialpolitiska
forskningen,

nr 594, av herr Åkerlind m. fl., om
inrättande vid karolinska institutet av
en personlig professur i perifer kärlkirurgi
för docenten Sven Bellman,
nr 595, av herr Blomkvist m. fl., angående
skyddad sysselsättning,

nr 596, av herr Börjesson i Falköping
m. fl., om en statlig propagandakampanj
för en bättre förebyggande
hälsovård,

nr 597, av herr Börjesson i Glömminge
m. fl., om ökat företagsstöd till sysselsättningssvaga
områden i östra Götaland,

nr 598, av herr Carlshamre, om inrättandet
av ytterligare tjänster vid
ungdomsvårdsskolorna,

nr 599, av herr Dockered m. fl., angående
planeringsrådens sammansättning
och verksamhetsformer,

nr 600, av herrar Ekström och Fagerlund,
om avskrivning av statsbidragen
till anordnande av pensionärshem,
nr 601, av herr Eliasson i Sundborn
in. fl., om en upplysningskampanj i
kostfrågor,

nr 602, av herrar Elmstedt och Josefson
i Arrie, angående rätten till bostadsförbättringslån,

nr 603, av herrar Eriksson i Arvika
och Jonsson i Mora, om statsbidrag
till inköp av batterier för hörapparater,
nr 604, av herr Eriksson i Bäckmora,
om komplettering av låginkomstutredningen
med flera parlamentariker,
nr 605, av herr Eriksson i Bäckmora,
om serviceinrättningar i glesbygderna,
nr 606, av herrar Fridolfsson i Stockholm
och Werner, om ett vidgat samarbete
mellan sociala myndigheter och
kristna organisationer,

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

19

nr 607, av herr Fälldin, angående
grundbidraget till gift kvinna vid omskolning,

nr 608, av herrar Fälldin och Antonsson,
om inrättande av personliga tjänster
för arkivarbetare, m. m.,

nr 609, av herr Fälldin m. fl., om
översyn av bestämmelserna angående
statligt omställningsstöd,

nr 610, av herr Fälldin in. fl., i anledning
av Kung''1. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till driften av
verkstäder för handikappade,

nr 611, av herr Gadd m. fl., om inrättande
av vissa läkar- och psykologtjänster
inom kriminalvården, m. m.,
nr 612, av herrar Glimnér och Polstam,
om förbättringslån för installation
av telefon,

nr 613, av herr Glimnér m. fl., om
fast dagarvode till vittne för inställelse
vid domstol,

nr 614, av fru Gradin och herr Lindkvist,
om statligt bosättningslån för
inköp av bostad,

nr 615, av herrar Grebåck och Nilsson
i Tvärålund, om statligt kreditstöd
vid vissa fastighetsförvärv i glesbygder,

nr 616, av herrar Gustafsson i Stenkyrka
och Franzén i Träkumla, om
bostadslån till ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull byggnad,

nr 617, av herrar Gustafsson i Stenkyrka
och Franzén i Träkumla, angående
lokaliseringsstöd till Gotland,
nr 618, av herr Gustafsson i Stenkyrka
m. fl., om åtgärder för att underlätta
upprustning av äldre småhus,
nr 619, av herr Gustavsson i Alvesta
ni. fl., om en regional samordning av
den statliga och kommunala samhällsplaneringen,

nr 620, av herr Gustavsson i Alvesta
777. fl., angående familjevården,

nr 621, av herr Hansson i Skegrie
in. fl., om förbättrad prognosverksamhet
beträffande tillgång och efterfrågan
på akademiker m. fl.,

nr 622, av herrar Hedlund och We3*
— Andra kammarens protokoll 1969.

dén, om förbättrat stöd till barnfamiljer,

nr 623, av herr Hedlund in. fl., angående
lokaliseringsstödet,

nr 624, av herr Hedlund m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till beredskapsarbeten,
in. in.,

nr 625, av herr Hedlund m. fl., om
en landstingskommunal samhällsplanering,

nr 626, av herr Hedlund m. fl., om
ytterligare lokaliseringspolitiska åtgärder
till glesbygdsområden, m. m.,
nr 627, av herr Hovhammar m. fl.,
om höjning av maximigränsen för hantverks-
och industrilån, m. m.,

nr 628, av fru Hörnlund m. fl., angående
planeringsrådens ställning,
nr 629, av herr Johansson i Norrköping
m. fl., angående återbetalningen
av förbättringslån,

nr 630, av herrar Johansson i Skärstad
och Mattsson, om ökad information
i narkotikafrågan,

nr 631, av herr Johansson i Skärstad
in. fl., om en förbättrad prognosverksamhet
för ungdomens yrkesval,

nr 632, av herr Johansson i Skärstad
in. fl., om åtgärder för att underlätta
gift kvinnas förvärvsarbete,

nr 633, av fru Jonäng, om utbildningskurser
för medlare,

nr 634, av fru Jonäng och fru Nilsson,
angående den sociala rådgivningen,

nr 635, av fru Jonäng m. fl., om rörelseträning
för åldringar m. fl.,

nr 636, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., om riktlinjer för den
fortsatta försöksverksamheten med
halvskyddad sysselsättning, m. m.,
nr 637, av herr Jönsson i Ingemarsgården
m. fl., om utläggning av försvarsbeställningar
för att förbättra sysselsättningen
i Norrland,

nr 638, av herr Krönmark m. fl., om
delning av Kalmar skyddskonsulentdistrikt,

nr 639, av herr Larsson i Umeå in. fl.,
om rätt för jordbrukare att erhålla näNr
3

20

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

ringsbidrag för upprustning av bostadsoch
ekonomibyggnader,

nr 640, av herr Larsson i öskevik
m. fl., angående bostadstillägg för barnfamiljer,

nr 641, av fru Lewén-Eliasson m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till statens institut
för folkhälsan,

nr 642, av herr Lindkvist, om särskilda
räntelån för småhus upplåtna
med bostadsrätt eller hyresrätt,

nr 643, av herr Lindkvist, angående
bostadslånen för konstnärlig utsmyckning,

nr 644, av herrar Lindkvist och Svenning,
om förskottsutbetalningar av bostadslån
för förbättringar i flerfamiljshus,

nr 645, av herr Mattsson m. fl., angående
bostadskvoten för kommuner
inom turist- och fritidsområden,

nr 646, av herr Mundebo, om utredning
angående polisnämndernas verksamhet,

nr 647, av herr Mundebo m. fl., om
överförande av trafikövervakningsuppgifter
till personal utan fullständig polisutbildning,

nr 648, av fru Nilsson och herr Mattsson,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till driften
av särskolor, m. m.,

nr 649, av herr Nilsson i Kristianstad,
om höjning av maximibeloppet för
bidrag till motorfordon för handikappade,

nr 650, av herr Nilsson i Kristianstad
m. fl., angående socialpolitikens
målsättning och inriktning,

nr 651, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om användningen av de särskilda
glesbygdsanslagen för teleservice,

nr 652, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om statligt bidrag till företagareföreningarna
för teknisk och ekonomisk
rådgivning åt mindre och medelstora företag,

nr 653, av herr Nilsson i Östersund

m. fl., om särskilt statsbidrag till företagareföreningarna
i Jämtlands län,
nr 654, av herrar Nordstrandh och Petersson
i Gäddvik, om inrättande vid
Umeå lasarett av en klinik för alkoholoch
läkemedelsmissbrukare,

nr 655, av herr Nygren m. fl., angående
omställningsbidragen,

nr 656, av herr Oskarson m. fl., om
ökad TV-övervakning av trafiken,
nr 657, av herr Petersson i Gäddvik,
om inrättande av viss specialpolis i
Norrbottens län,

nr 658, av herrar Petersson i Gäddvik
och Enarsson, om ökat statligt bidrag till
företag som anordnar halvskyddad sysselsättning,

nr 659, av herr Romanus m. fl., angående
statsbidragen till barnstugor,
nr 660, av herr Sjönell och fru Jonäng,
angående alkoholforskningskliniken
vid karolinska sjukhuset,

nr 661, av herr Sjönell in. fl., om utredning
angående mindre och medelstora
företags förhållanden,

nr 662, av herr Strömberg, om höjning
av statsbidraget till de politiska partierna,

nr 663, av fru Sundberg och herr
Enarsson, angående lånefonden för allmänna
samlingslokaler,

nr 664, av herrar Sundkvist och Börjesson
i Falköping, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.,

nr 665, av herr Sundman, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Kriminalvården: Frivården,

m. in.,

nr 666, av herrar Sundman och Ahlmark,
om höjning av anslaget till bibliotek
vid fångvårdsanstalter,

nr 667, av herr Thylén m. fl., angående
TV-bevakning av trafiken vid Tingstadstunneln
i Göteborg,

nr 668, av herr Thylén m. fl., om inrättande
av en tjänst som reseinspektör
vid rikspolisstyrelsen,

nr 669, av herr Wedén m. fl., om höjt

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

21

anslag till Allmänna beredskapsarbeten
m. m.,

nr 670, av herr Westberg i Ljusdal,
angående lokaliseringsstödens fördelning
på lån och bidrag,

nr 671, av herr Westberg i Ljusdal,
om viss utvidgad omskolningsverksamliet,

nr 672, av herr Vigelsbo m. fl., om slopande
av stödområdesindelningen inom
lokaliseringspolitiken,

nr 673, av herr Zachrisson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till De blindas förening,

nr 674, av herr Zachrisson in. fl., angående
bidrag till biträdeshjälp åt De
blindas förenings konsulenter,

nr 675, av herr Zetterström m. fl., om
översyn av bestämmelserna för lokala
trafikövervakare,

nr 676, av herr Åkerlind m. fl., om rätt
för kommun till ersättning av statsmedel
för socialhjälp till utlänningar,

nr 677, av herr Åkerlind m. fl., angående
föreningen av statliga lån till flerfamiljshus
och småhus,

nr 678, av fröken Åsbrink m. fl., angående
statsbidraget till frivården inom
kriminalvården,

nr 679, av herr Östrand m. fl., angående
resebidragen i samband med omskolning,

nr 680, av herr Almgren m. fl., om ytterligare
utvidgning av flygplatsen i
Jönköping,

nr 681, av herr Bengtsson i Landskrona
in. fl., om upprättande av hjälptelefon
vid vissa vägar,

nr 682, av herrar Bengtsson i Landskrona
och Björk i Påarp, om expertgrupper
för undersökning av trafikolyckor,

nr 683, av herr andre vice talmannen
Cassel m. fl., om utbyggnad av Trollhätte
kanal, m. m.,

nr 684, av herr Boo m. fl., om uppskov
med del av det trafikpolitiska reformprogrammet,

nr 685, av herrar Elmstedt och Lars -

son i Borrby, angående bidragen till enskilda
vägar,

nr 686, av herr Enarsson, om höjning
av anslagen till vägväsendet i Dalsland
och Bohuslän,

nr 687, av herrar Franzén i Träkumla
och Gustafsson i Stenkyrka, om reducering
av flygtaxorna på gotlandslinjen,
nr 688, av herrar Glimnér och Polstam,
om projektering av vissa anläggningar
inom väner-västerhavsregionen,
m. m.,

nr 689, av herr Gustavsson i Ängelholm
m. fl, om en översiktlig plan för
inrikesflygets utbyggnad,

nr 690, av herrar Hedlund och Wedén,
angående den statliga trafikpolitiken,
nr 691, av herr Hedlund m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Byggande av statliga vägar,

nr 692, av fru Holmberg, om rabatt på
statens järnvägar för vissa pensionärer,
nr 693, av herr Hovhammar m. fl., om
nedsatt TV- och radiolicens för äldre
personer,

nr 694, av herr Hovhammar m. fl., angående
uppbörden av TV- och radiolicenser,

nr 695, av herrar Johansson i Skärstad
och Polstam, om inrättande av omkörningsfiler,

nr 696, av herr Jonasson, om en mellanriksväg
genom Dalarna och Värmland
till isfri hamn i Norge,

nr 697 av herr Jonsson i Mora m. fl.,
om rabatt på statens järnvägar för vissa
pensionärer,

nr 698, av fru Jonäng och herr Eriksson
i Bäckmora, om bibehållande av
lotsplatsen vid Hudiksvall—Hölick,
nr 699, av fru Jonäng m. fl., om lokala
kommunala trafikorgan,

nr 700, av herr Josef son i Arrie m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Ersättning till trafikföretag
för drift av icke lönsamma busslinjer,

nr 701, av herr Josef son i Arrie m. fl.,
om gemensamma stationer för post, tele
och järnväg,

22

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

nr 702, av herr Lindahl, angående trafiksäkerhetsarbetet,

nr 703, av herr Lothigius, angående
det svenska allmänflyget,

nr 704, av herrar Lothigius och Hedin,
om utredning angående Göta kanal,

nr 705, av herrar Lothigius och Petersson
i Gäddvik, om en utredning rörande
vägväsendets framtida finansiering,

nr 706, av herr Lothigius in. fl., om inrättande
vid länsstyrelsen i Jönköpings
län av en byrådirektörstjänst för vattenvård,

nr 707, av herr Lothigius in. fl., angående
den fortsatta utbyggnaden av Arlanda
flygplats,

nr 708, av herr Lothigius m. fl., angående
den statliga trafikpolitiken,

nr 709, av herrar Magnusson i Nenneshohn
och Persson i Heden, om åtgärder
i syfte att undvika användning av
salt på vägar,

nr 710, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Berndtsson, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Bidrag
till drift av enskilda vägar m. m.,
nr 711, av herr Nordstrandh in. fl., om
en översyn av avtalet mellan staten och
Sveriges Radio,

nr 712, av herr Nyström in. fl., om utredning
angående lots- och fyrväsendets
framtida organisation,

nr 713, av herr Oskarson m. fl., om en
gemensam nordisk taxetariff för de statliga
kommunikationsmedlen,

nr 714, av herr Petersson i Gäddvik,
om sänkning av vissa investeringsanslag
inom kommunikationsväsendet,

nr 715, av herr Petersson i Gäddvik
in. fl., om samordning av den civila och
militära väderlekstjänsten,
nr 716, av herrar Rask och Fridolfsson
i Rödeby, om uppskov med del av
det trafikpolitiska reformprogrammet,
nr 717, av herr Sellgren m. fl., angående
televisionens utbyggande med ytterligare
en kanal,

nr 718, av fru Sundberg och herr

Clarkson, angående det svenska allmänflyget,

nr 719, av fru Sundberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Trafiksäkerhetsforskning,
nr 720, av herr Svanberg m. fl., angående
den statliga trafikpolitiken,

nr 721, av herr Wachtmeister, om avslag
å Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till flygfältet vid Sturup, m. m.,
nr 722, av herr Wedén m. fl., om
radio- och TV-verksamhetens fortsatta
organisation,

nr 723, av herrar Wennerfors och
Magnusson i Borås, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Rundradioanläggningar,

nr 724, av herr Wennerfors m. fl., om
utökning av Sveriges Radios programverksamhet
för utlandet,

nr 725, av herr Wennerfors m. fl., om
ökade resurser för den regionala radioverksamheten
i Storstockholm,

nr 726, av herr Wennerfors m. fl., om
åtgärder i syfte att stimulera båtsporfen,

nr 727, av herr Åkerlind m. fl., om
förbättring av postförbindelserna i glesbygd,

nr 728, av herr Ahlmark m. fl., om inrättande
av ordinarie halvtidstjänster
inom den statliga förvaltningen,

nr 729, av herr Andersson i Örebro
in. fl., i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till De blindas förenings
allmänna biblioteksverksamhet,
nr 730, av herrar Björck i Nässjö och
Wennerfors, i anledning av Kungl.
Maj ds framställning om anslag till Bidrag
till Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd,

nr 731, av herr Björk i Påarp, om åtgärder
för att stimulera konsumtionen
av fruktdrycker,

nr 732, av herrar Boo och Larsson i
Borrby, i anledning av Kungl. Maj ds
framställning om anslag till Bidrag till
ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet,

nr 733, av herr Boo m. fl., om sänk -

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

23

ning av åldersgränsen för deltagare i
statsbidragsberättigad fritidsgrupp,
nr 734, av herr Boo m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Bidrag till ungdomsledarutbildning,

nr 735, av herr Burenstam Linder, i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till Naturhistoriska
riksmuseet,

nr 736, av herrar Carlsliamre och
Wiklund i Härnösand, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Föreningen Sveriges pressarkiv och
pressmuseum,

nr 737, av herr Carlstein, om ändrad
behandling av anslagen till ungdomsverksamhet
m. m.,

nr 738, av herr Carlstein m. fl., om
ekonomiskt stöd till de ideella rörelsernas
tidningsutgivning,

nr 739, av herr Dockered m. fl., angående
biblioteksverksamheten för blinda,
nr 740, av herr Ericsson i Åtvidaberg
in. fl., om anslag för svenskt deltagande
i världsutställningen i Osaka,

nr 741, av herrar Gustafsson i Stenkyrka
och Franzén i Träkumla, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Främjande av utrikeshandeln
m. m.,

nr 742, av herr Hedlund in. fl., om en
jämnare inkomstfördelning, m. m.,

nr 743, av herr Hugosson in. fl., angående
politiska opinionsundersökningar,
nr 744, av herr Hugosson m. fl., om
utbyggande av den regionala statistiken,
nr 745, av herr Källstad m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,
nr 746, av herr Lothigius m. fl., om
inrättande av en tjänst som handelssekreterare
i Bangkok,

nr 747, av herr Lothigius m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet,

nr 748, av herr Löfgren in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om

anslag till Patent- och registreringsverket,

nr 749, av herr Magnusson i Borås
m. fl, om försäljning till allmänheten av
aktier i LKAB,

nr 750, av herr Mattsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till Tekniska museet,

nr 751, av herr Nelander, angående
statens personalvårdsnämnd,

nr 752, av herr Nelander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,
nr 753, av fru Nilsson och herr Larsson
i Borrby, angående verksamheten
vid statistiska centralbyråns prognosinstitut,

nr 754, av herr Nilsson i Lönsboda
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till Föreningen
Fruktdrycker,

nr 755, av herr Nordstrandh in. fl.,
om höjt statsbidrag till Göteborgs lyriska
teater,

nr 756, av herr Nordstrandh m. fl., om
höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp,

nr 757, av herr Ohlin m. fl., om löpande
statistiska undersökningar av konsumenternas
inköpsplaner m. in.,

nr 758, av herr Romanus, om uppflyttning
av vissa kommunblock i högre dyrortsgrupp,

nr 759, av herr Strömberg, om mikrofilmning
av svenskamerikanska tidningar,

nr 760, av fru Sundberg, angående
elektriska kraftstationer vid mindre vattendrag,

nr 761, av fru Sundberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Konstnärsstipendier,

nr 762, av hem Sundelin m.fl, angående
det statliga stödet till eldistributionen
på landsbygden,

nr 763, av herr Sundkvist m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Avsättning till fonden för
idrottens främjande,

24

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

nr 764, av herr Sundman, om särskilt
anslag för nordiska författarstipendier,
nr 765, av herrar Sundman och Ahlmark,
om höjd ersättning åt författare
för utlåning av deras verk genom bibliotek,

nr 766, av herrar Sundman och Källstad,
angående kulturrådets verksamhet
m. m.,

nr 767, av herr Trana m. fl., om ändrade
regler för skatteutjämningsbidrag,
nr 768, av herr Ullsten in. fl., om anslag
ur Norrlandsfonden till samerna,
nr 769, av herr Wedén m. fl., om åtgärder
för konsumentupplysning m. m.,
nr 770, av herr Westberg i Ljusdal,
om höjning av statsbidragen till nykterhetsundervisning
m. m.,

nr 771, av herrar Westberg i Ljusdal
och Nelander, om avveckling av dvrortsgrupperingen,

nr 772, av herr Wildund i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till nykterhetsundervisning
m. m.,

nr 773, av herr östrand m. fl., om
flyttning till Söderhamn av mynt- och
justeringsverket,

nr 774, av herrar Ahlmark och Mundebo,
om införande i Sverige av s. k. negativ
skatt,

nr 775, av herr Andersson i Örebro,
om undantag från mervärdeskatt för frimärken,

nr 776, av herr Andersson i Örebro
in. fl., om avveckling av försäljningsskatten
på guldsmedsvaror,

nr 777, av herrar Antonsson och Elmstedt,
om rätt till avdrag vid beskattningen
för periodiskt understöd åt studerande,

nr 778, av herrar Boo och Eliasson i
Sundborn, om skatteavdrag i vissa fall
för fördyrade levnadskostnader,

nr 779, av herr Boo in. fl., om införande
av ett särskilt schablonavdrag vid
taxeringen till kommunalskatt,

nr 780, av herr Börjesson i Glömminge
m. fl., om undantag från mervärdeskatt
för vissa sjötransporter av motorfordon,

nr 781, av herr Carlshamre, om fördelning
mellan kommuner av kommunalskatt
vid bosättning i flera kommuner,

nr 782, av herr Carlshamre, om undantag
från mervärdeskatt för böcker
och musikalier,

nr 783, av herrar Carlshamre och Hedin,
om undantag från mervärdeskatt
för fisklådor,

nr 784, av herrar Elmstedt och Antonsson,
om premiering vid beskattningen
av visst sparande,

nr 785, av herrar Elmstedt och Larsson
i Borrby, angående inkomstbeskattningen
av svenska fiskare,

nr 786, av herrar Elmstedt och Sundkvist,
om skatt på utlandsresor,

nr 787, av herrar Ericsson i Åtvidaberg
och Larsson i Umeå, om vissa åtgärder
för att stimulera svenska investeringar
i u-länderna,

nr 788, av herr Fridolfsson i Stockholm
in. fl., om undantag från mervärdeskatt
för garantiåtaganden beträffande
försålda varor,

nr 789, av herr Fridolfsson i Stockholm
m. fl., angående anstånd med erläggande
av skatt,

nr 790, av herr Hedin, angående behandlingen
av statliga affärsverk vid
tillämpning av medvärdeskatteförordningen,

nr 791, av herr Hedin, angående beräkningen
av det beskattningsbara värdet
av naturaförmån,

nr 792, av herrar Hedin och Eliasson
i Moholm, om rätt till nedskrivning vid
beskattningen av värdet å djurbesättning,

nr 793, av herr Hermansson in. fl., om
höjning av schablonavdragen för erlagd
kommunalskatt,

nr 794, av herr Hermansson m. fl, om
höjning av arvs- och gåvoskatten samt
förmögenhetsskatten,

nr 795, av herr Hermansson m. fl., om
en allsidig utredning angående företagsbeskattningen,

nr 796, av herr Holmberg m. fl., om en
skattereform, m. m.,

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

25

nr 797, av herr Holmberg m. fl., om
vissa sparstimulerande åtgärder inom
beskattningen,

nr 798, av herrar Hovhammar och
Clarkson, om tillstånd till barservering
av spritdrycker vid offentlig danstillställning,

nr 799, av herrar Jonasson och Dockered,
angående avskrivningsunderlaget
för skogsbilvägar,

nr 800, av herr Josef son i Arrie m. fl.,
om rätt till avdrag vid beskattningen för
vatten- och luftvårdande anläggningar å
jordbruksfastighet,

nr 801, av fru Kristensson, om rätt
till avdrag vid beskattningen för kostnad
för vidareutbildning,

nr 802, av fru Kristensson, om rätt till
avdrag vid beskattningen för kostnad
för tillsyn av anhörig,

nr 803, av fru Kristensson och fröken
Wetterström, om särbeskattning av makar
utan särskild ansökan,

nr 804, av herr Larsson i Umeå, angående
de handikappades skatteproblem,

nr 805, av herr Larsson i Norderön
m. fl., om undantag från realisationsvinstbeskattning
vid fastighetsförsäljning
i visst fall,

nr 806, av herr Lothigius och fru Jonäng,
om ökat avdrag vid beskattningen
för underhåll av barn,

nr 807, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om skyldighet för statliga och
kommunala företag att erlägga mervärdeskatt
i vissa fall,

nr 808, av herrar Krönmark och Hedin,
om undantagande från beskattning
som naturaförmån av fritt bränsle från
egen fastighet,

nr 809, av fru Nilsson och herr Josefson
i Arrie, om återbetalning av erlagd
medvärdeskatt,

nr 810, av herrar Nilsson i Bästekille
och Krönmark, angående rätten för yrkesfruktodlare
till avdrag vid beskattningen
för omplantering av fruktträd,
nr 811, av herrar Nilsson i Bästekille
och Krönmark, om rätt till avdrag vid

beskattningen för nyanläggning genom
skogsplantering,

nr 812, av herr Nilsson i Agnäs m. fl.,
om rätt till avdrag vid beskattningen för
kostnad för resa till u-land,

nr 813, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om utjämningskonto inom rennäringen,

nr 814, av herr Ngström m. fl., om
skattemässig täckning av kommuns kostnad
för fritidsbebyggelse,

nr 815, av herrar Oskarson och Petersson
i Gäddvik, angående beskattningen
av ekonomiska föreningar,
nr 816, av herrar Petersson i Gäddvik
och Nilsson i Agnäs, om rätt till avsättning
till skogskonto vid nedläggning av
flottled,

nr 817, av herrar Petersson i Gäddvik
och Nilsson i Agnäs, angående beskattningen
av kraftverksanläggningar,

nr 818, av herrar Sellgren och Westberg
i Ljusdal, om rätt till avdrag vid
inkomstbeskattningen för gåvor till
u-hjälp,

nr 819, av herr Thglén m. fl., om sänkning
av energiskatten på elström för
uppvärmning av bostadsfastighet,

nr 820, av herr Wachtmeister, angående
kapitaliseringsprocenten vid 1970
års allmänna fastighetstaxering,

nr 821, av herr Wennerfors, angående
beskattningen av tjänstepensionsförsäkring,

nr 822, av herrar Werner och Fridolfsson
i Stockholm, angående beskattningen
av totalisatorspel,

nr 823, av fröken Wetterström och
herr Hovhammar, om avveckling av den
särskilda varuskatten på choklad- och
konfektyrvaror,

nr 824, av herr Åkerlind, om undantag
från beskattning som naturaförmån av
fritt bränsle från egen fastighet,

nr 825, av herr Antonsson m. fl., angående
näringspolitiken,

nr 826, av herr Bergman, om en översyn
av riksdagens handläggnings- och
kanslirutiner,

nr 827, av herr Boo m. fl., om åtgärder
för att främja företagsdemokratin,

26

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

nr 828, av herr Elmstedt in. fl., om
forskning angående befolkningsfördelningen
mellan glesbygder och tätorter,
in. m.,

nr 829, av herr Enarsson m. fl., om
utredning angående glesbygdernas problem,

nr 830, av herr Grebäck, om en exportpromotionsfond,

nr 831, av herrar Gustafsson i Stenkyrka
och Franzén i Träkumla, om förläggande
till Gotland av statlig verksamhet,

nr 832, av herr Gustafsson i Uddevalla
in. fl., om statsbidrag till Europarörelsens
riksdagsgrupp,

nr 833, av herr Hansson i Skegrie
in. fl., om avsättning av särskilda medel
till förebyggande av företagsnedläggning,

nr 834, av herr Hedlund m. fl., om en
mer aktiv lokaliseringspolitik,

nr 835, av herr Hedlund m. fl., om ett
program för den regionala samhällsplaneringen,

nr 836, av herr Hovhammar m. fl., om
utredning angående de mindre företagen,

nr 837, av herr Hugosson m. fl., om
fondering av medel inom företag till
trygghet för de anställda,

nr 838, av herrar Johansson i Skärstad
och Mattsson, om utnyttjande av
det högre utbildningsväsendets utbyggnad
som regionpolitiskt instrument,
nr 839, av herr Josef son i Arrie m. fl.,
om utflyttning av statlig verksamhet
från Stockholm,

nr 840, av herrar Larsson i Norderön
och Eriksson i Bäckmora, angående avfolkningsbygdernas
problem,

nr 841, av herr Larsson i Umeå, om
förläggande av en statlig eller halvstatlig
massafabrik i Västerbottens inland,
nr 842, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om åtgärder till skydd för vissa
hemmamarknadsindustrier,

nr 843, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Larsson i Umeå, om åtgärder i syfte
att främja turismen i Norrland,

nr 844, av herrar Petersson i Gäddvik

och Nilsson i Agnäs, angående zonindelningen
vid beräkningen av bilförsäkringspremier,

nr 845, av herr Eask m. fl., angående
den mindre och medelstora industrin,
nr 846, av herr Skoglund m. fl., om
närings- och regionpolitiska åtgärder i
Västerbotten,

nr 847, av herr Skoglund m. fl., om
åtgärder till stöd för skogsbruket i Norrlands
inland,

nr 848, av herr Svanberg in. fl., om
överförande i statlig ägo av skogsmark,
nr 849, av herr Stridsman, om riktlinjer
för ett regionalt utvecklingsstöd
i Norrbotten,

nr 850, av herrar Wedén och Hedlund,
angående den ekonomiska politiken,

nr 851, av herr Wedén m. fl., om utbyggd
statlig prognosverksamhet och
ekonomisk planering,

nr 852, av herr Adamsson m. fl., om
utbyte av beteckningen »övervakare»
mot »kontaktman»,

nr 853, av fru Anér och herr Eriksson
i Arvika, om upphävande av vigselplikten
för präst,

nr 854, av herr Börjesson i Falköping
in. fl., om ersättning ur dödsbo för viss
vård,

nr 855, av herr Dockered m. fl., angående
rättsvården,

nr 856, av fru Eriksson i Stockholm
m. fl., om viss översyn av medborgarskapslagstiftningen,

nr 857, av fru Hörnlund m. fl., om
frivillig medling i samband med äktenskapstvist,

nr 858, av fru Mogård och fru Kristen
sson, om viss uppgiftsplikt för försäkringsgivare
vid förinånstagarförordnande,

nr 859, av herr Mundebo m. fl., om
ersättning av statsmedel vid personskada
genom brott,

nr 860, av herr Oskarson in. fl., om
ett samlat handlingsprogram för bekämpande
av brottsligheten,

nr 861, av herrar Polstam och Glimnér,
om ersättning för skada vid läm -

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

27

nande av hjälp i samband med trafikolycka,

nr 862, av fru Skantz m. fl., om ersättning
av allmänna medel till vittne
som åberopas av enskild part i brottmål,

nr 863, av herrar Äkterlind och Nilsson
i Agnas, om rätt att bortforsla på
svenskt territorialvatten grundstött fartyg,

nr 864, av herrar Ahlmark och Mundebo,
angående förmånerna inom den
allmänna försäkringen för deltids- och
korttidsanställda,

nr 865, av herr Andersson i Knäred
in. fl., angående socialförsäkringsskydd
för företagare och fria yrkesutövare,
nr 866, av fru Berglund in. fl., angående
rätten till invaliditetstillägg,
nr 867, av herrar Boo och Eriksson
i Bäckmora, om pensionsrätt för hemmadöttrar
med vårduppgifter,

nr 868, av herr Börjesson i Falköping,
om rätt för frånskild kvinna till änkepension,

nr 869, av fru Dahl in. fl., om ersättning
från den allmänna försäkringen
till adoptivföräldrar, m. m.,

nr 870, av herrar Ekvall och Sörenson,
angående ersättningen vid yrkesskada,

nr 871, av fru Frsenkel, angående beräkningen
av semester och arbetslöshetsersättning
för deltidsarbetande,
nr 872, av herrar Fälldin och Ahlmark,
om ändrade regler för ersättning
från arbetslöshetsförsäkring samt sjukoch
yrkesskadeförsäkringarna,

nr 873, av herrar Gustafsson i Stenkyrka
och Börjesson i Falköping, angående
änkepensionen inom den allmänna
försäkringen,

nr 874, av herr Gustavsson i Alvesta
och fru Nilsson, om samordning av
samtliga lagbestämmelser angående underhåll
till barn,

nr 875, av herr Gustavsson i Alvesta
och fru Nilsson, om förbättrade förmåner
inom den allmänna försäkringen
för hemarbetande kvinnor,

nr 876, av herr Gustavsson i Alvesta

m. fl., angående rätten till förtidspension
och invaliditetsersättning,

nr 877, av herr Hedin och fru Kristensson,
om ersättning från den allmänna
försäkringen för resekostnader
i samband med sjukgymnastik behandling,

nr 878, av fru Håvik och fru Skantz,
angående tidpunkten för inplacering i
ny sjukpenningklass,

nr 879, av herrar Johansson i Skärstad
och Josefson i Arrie, om samordning
av sjukpenning och sjukbidrag,
nr 880, av herr Johnsson i Blentarp
in. fl., om lagstiftning för kontroll av
hälsofarliga ämnen och produkter,
nr 881, av herrar Jonsson i Mora och
Eriksson i Arvika, angående beräkningen
av basbeloppet inom den allmänna
försäkringen,

nr 882, av fru Jonäng, om differentierade
avgifter vid ålderdomshem,
nr 883, av fru Jonäng och fru Nilsson,
om förbättrade sjukförsäkringsförmåner
för hemarbetande,

nr 884, av fru Jonäng m. fl., om förbättrat
skydd vid sjukdom i anslutning
till anstaltsvistelse eller värnpliktstjänstgöring,

nr 885, av herr Josefson i Arrie m. fl.,
om tillvaratagande av den enskildes rätt
vid försäkringsdomstolen,

nr 886, av fru Kristensson, om återställande
av studiebidragens realvärde,
m. m.,

nr 887, av fru Kristensson, angående
beräkningen av pension för hemarbetande
i vissa fall,

nr 888, av fru Kristensson, om sänkning
av statsbidraget till de allmänna
försäkringskassorna,

nr 889, av fru Kristensson och fröken
Wetterström, om en frivillig sjukpenningförsäkring
för ålderspensionärer,
nr 890, av herrar Larsson i Borrby
och Boo, angående inkomstprövningen
av viss studiehjälp,

nr 891, av herr Lindkvist m. fl., om
sänkning av den allmänna pensionsåldern,
m. m.,

nr 892, av herr Magnusson i Nennes -

28

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

holm m. fl., om kostnadsfria sprutor
in. m. till diabetiker,

nr 893, av fru Marklund in. fl., om
förbud mot användning av DDT m. fl.
preparat,

nr 894, av lierr Nilsson i Agnäs m. fl.,
om barnbidrag till svenskar i u-landstjänst,

nr 895, av herr Oskarson in. fl., angående
beräkningen av pensionsgrundande
inkomst,

nr 896, av herr Oskarson in. fl., angående
samordningen av statlig tjänstepension
samt tilläggspension,

nr 897, av herr Persson i Heden m.
fl., om lagstadgad skyldighet för företag
att varsla om driftsnedläggning m. m.,
nr 898, av herrar Petersson i Gäddvik
och Lothigius, angående erättningen
från den allmänna sjukförsäkringen
för sjukhus- och läkarvård utomlands,
nr 899, av fröken Sandell m. fl., om
en allmän översyn av arbetarskyddslagen,

nr 900, av fru Skantz och fru Iiåvik,
angående storleken av sjukpenning vid
sjukhusvård, m. m.,

nr 901, av fru Skantz m. fl., om ersättning
från den allmänna försäkringen
för behandling av missbildningar i
ansiktet,

nr 902, av fru Skantz m.fl., om en
allmän översyn av lagen om allmän försäkring,

nr 903, av herrar Sundkvist och Magnusson
i Nennesholm, om en allmän
arbetslöshets- eller sysselsättningsförsäkring,

nr 904, av herrar Sundman och Ullsten,
angående beräkningen av ATPavgifter
i vissa fall,
nr 905, av herrar Ullsten och Ahlmark,
angående föreningsrätten,
nr 906, av herrar Wennerfors och
Enarsson, om åtgärder mot ambulerande
försäljning av varm korv,

nr 907, av fröken Wetterström m. fl.,
om avskaffande av inkomstprövningen
beträffande änkepension i vissa fall,
nr 908, av herr Wikner m. fl., om

återplacering i sjukpenningklass i visst
fall,

nr 909, av fru Håvik och fru Skantz,
angående förhållandet mellan sjukbidrag
och förtidspension,

nr 910, av herr Enarsson, om viss utbildning
för erhållande av körkort,
nr 911, av herrar Franzén i Träkumla
och Gustafsson i Stenkyrka, om viss
ändring av bestämmelserna angående
återkallelse av körkort,

nr 912, av herr Fälldin, om beaktande
vid stads- och byggnadsplanering av
behovet av friluftsliv,

nr 913, av herrar Glimnér och Polstam,
om obligatorisk reflexanordning
för gående,

nr 914, av herrar Gustavsson i Ängelholm
och Nilsson i Kristianstad, om
byggnadslov för vissa ekonomibyggnader,

nr 915, av herr Hedin m.fl., om skyldighet
att samråda med kyrkoråd i
stadsplanefrågor,

nr 916, av herr Henningsson m.fl.,
om obligatorisk kontroll av hastighetsmätare
å motorfordon,

nr 917, av herr Hugosson m. fl., angående
försäljningen av preventivmedel,
nr 918, av herr Jönsson i Ingemarsgården,
om åtgärder till skydd för den
medeltida miljön i Visby,

nr 919, av fröken Ljungberg m. fl., om
åtgärder till skydd för den medeltida
miljön i Visby,

nr 920, av herr Löfgren m. fl., om särskild
markering å långsamtgående fordon,

nr 921, av fru Marklund m. fl., angående
sammansättningen av vattendomstolarna,

nr 922, av fru Mogård m. fl., om upphävande
av rätten i vissa fall att döda
annans hund, m. m.,

nr 923, av fru Nilsson, om obligatorisk
reflexanordning för gående,

nr 924, av herrar Nilsson i Kristianstad
och Engkvist, om rätten att parkera
i s. k. T-kors,

nr 925, av herrar Petersson i Gäddvik
och Enarsson, om upphävande av viss

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

29

inskränkning i rätten till inmutning i
Norrbottens län,

nr 926, av herr Pettersson i Lund
m. fl., om förbud mot ofullständig prisangivelse,

nr 927, av herr Sundman m. fl., om
förlängd tid för bokhandelns dispens
från bruttoprisförbudet,

nr 928, av herrar Svenning och Henningsson,
om tvångsförvaltning av bostadsfastighet
i vissa fall,

nr 929, av herr Svenning m. fl., om åtgärder
mot trafikbuller,

nr 930, av herr Svenning m. fl., angående
preciserade normer för de
stadsplanemässiga kraven på parkeringshus,

nr 931, av herr Thglén m. fl., angående
utformningen av körkort,

nr 932, av herr Tobé m. fl., om rätt för
kommun att inrätta särskilda naturvårdsorgan,

nr 933, av herrar Wachtmeister och
Ringaby, om undantagande av böcker
och musikalier från bruttoprisförbudet,
nr 934, av herr Werner m. fl., om vidgat
straffansvar vid djurplågeri,

nr 935, av herr Wennerfors, om rätt
att anlita valfri resebyrå vid resa i statens
tjänst,

nr 936, av herr Wikner, angående jakten
på råbock,

nr 937, av herr Boo, om en plan för
bevarande av kulturlandskapet,

nr 938, av herr Börjesson i Glömminge
m. fl., angående rätten till kronoparken
Böda,

nr 939, av herr Dahlgren m. fl., om befogenhet
för lantbruksstyrelsen att göra
vissa omfördelningar mellan anslagsposler
under anslaget till Stöd åt hästaveln,

nr 940, av herrar Dockered och Jonasson,
angående upphandlingen av
hundar för djurförsök,

nr 941, av herrar Eliasson i Moholm
och Hedin, i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Statens
växtsky ddsanstalt,

nr 942, av herr Eliasson i Moholm
m. fl., om en samordnad bedömning av

frågor om jordbrukslokalisering och
landskapsvård,

nr 943, av herr Eliasson i Sundborn
m. fl., om en samordning av jordbruksoch
naturvårdspolitiken, m. m.,

nr 944, av herr Eliasson i Sundborn
m. fl., om förläggande av ett skogsinstitut
till Kopparbergs län,

nr 945, av herrar Eriksson i Arvika
och Jonsson i Mora, om översyn av bestämmelserna
för bidrag till byggnadsarbeten
vid lantbrukets yrkesskolor,
nr 946, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., om en allsidig utredning av fiskerinäringens
problem,

nr 947, av herr Fagerlund m. fl., om
förläggande av ett skogsinstitut till
Växjö,

nr 948, av herr Fålldin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till vatten- och
luftvårdande åtgärder inom industrin
och jordbruket,

nr 949, av herrar Glimnér och Polstam,
i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till Bidrag till
naturvårdsupplysning m. m.,

nr 950, av herrar Grebäck och Jönsson
i Ingemarsgården, om inrättande
av en tjänst som statskonsulent vid lantbrukshögskolan,

nr 951, av herr Grebäck m. fl., om inrättande
av en professur vid lantbruksliögskolans
avdelning för radiobiologi,
nr 952, av herr Grebäck m. fl., om inrättande
av en tjänst som statsagronom
i vattenvård vid lantbrukshögskolan,
nr 953, av herrar Gustavsson i Alvesta
och Johansson i Växjö, om vidgad
rätt till ersättning från älgskadefonden,
nr 954, av herr Hammarsten m. fl.,
om förläggande av ett skogsinstitut till
Älvsbyn,

nr 955, av herr Hansson i Skegrie, angående
utnyttjandet av åkerjorden,
nr 956, av herr Hansson i Skegrie
m. fl., om översyn av livsmedelsberedskapen,

nr 957, av herr Hedin m. fl., om statsbidrag
till jordbruksföretag för vattenoch
luftvårdande åtgärder,

30

Nr 3

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

nr 958, av herr Henningsson m. fl.,
om ett naturreservat vid Kullaberg,
nr 959, av herr Hermansson m. fl., om
inrättande av ett internationellt institut
för miljövårdsforskning,

nr 960, av herr Hermansson m. fl., om
inrättande av ett institut för forskning
angående kommunala föroreningsfrågor,
nr 961, av herr Hermansson m. fl., angående
miljövården,

nr 962, av herr Johansson i Växjö
m. fl., om semester för jordbrukare,
nr 963, av herr Jonasson m. fl., angående
undervisningstiden vid skogsinstituten,

nr 964, av herr Josef son i Arrie m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till den praktiskt vetenskapliga
forskningen vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt,

nr 965, av herr Jönsson i Ingemarsgården
in. fl., angående kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun på miljövårdens
område,

nr 966, av herr Larsson i Borrby, i
anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till vattenoch
luftvårdande åtgärder inom industrin,

nr 967, av herr Larsson i Borrby, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till Bidrag till naturvårdsupplysning,
m. m.,

nr 968, av herr Larsson i Norderön
in. fl., om intensifiering av kartläggningsarbetet,

nr 969, av herr Larsson i Norderön
in. fl., angående förläggningsorten för
det norra skogsinstitutet,

nr 970, av herr Larsson i Umeå m. fl.,
om viss uppräkning av det extra mjölkpristillägget
i norra Sverige,

nr 971, av herr Larsson i Umeå in. fl.,
om statligt stöd till vissa mjölkbillinjer
i Norrlands glesbygder,

nr 972, av herr Lothigius in. fl., om
oskadliggörande av oljeavfall,

nr 973, av herrar Lothigius och Hedin,
om skoglig utrikesrepresentation,
nr 974, av fru Nilsson m. fl., om om -

bildande av Kolleberga skogsskola till
miljövårdsinstitut,

nr 975, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om anslag till förbättring av laxbeståndet
i Mörrumsån,

nr 976, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om ersättning för skada vid viltolyckor
i trafiken,

nr 977, av herrar Oskarson och Enarsson,
om statligt stöd för bildande och
komplettering av skogsbruk,

nr 978, av herrar Petersson i Gäddvik
och Nilsson i Agnäs, om en beredskapsplan
för åtgärder vid naturkatastrofer,
nr 979, av fru Sundberg, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till Bidrag till Sveriges utsädesförening,

nr 980, av herr Svenning m. fl., om
vissa villkor för statsbidrag till vattenoch
luftvårdande åtgärder,

nr 981, av herrar Thglén och Nordslrandh,
om den framtida exploateringen
av kustområdet i göteborgsregionen,
nr 982, av herr Thglén m. fl., angående
renhållningen på rastplatser vid vägarna,

nr 983, av herr Wachtmeister, om statlig
inlösen av laxfisken vid Mörrumsån,

nr 984, av herrar Wachtmeister och
Tobé, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Bidrag till
naturvårdsupplysning, m. m.,

nr 985, av fröken Wetterström m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Bidrag till viss praktiskt
vetenskaplig växtförädling,

nr 986, av herr Wiklund i Härnösand
in. fl., om överförande av den skogliga
yrkesutbildningen till vissa centrala yrkesskolor,

nr 987, av herr Wikner in. fl., om anslag
ur jaktvårdsfonden till Jägarnas
riksförbund — Landsbygdens jägare,
nr 988, av herr Zetterström m. fl., angående
bidragsgivningen till skogsvägar,

nr 989, av herr Åkerlind m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning

Tisdagen den 28 januari 1969 em.

Nr 3

31

om anslag till Ersättningar vid bildande
av naturreservat m. m.,

nr 990, av herrar Burenstam Linder
och Fälldin, om statistik för bedömning
av levnadsnivån,

nr 991, av herrar Börjesson i Falköping
och Sundman, angående skadeverkningarna
av antibiotika,

nr 992, av fru Eriksson i Stockholm
m. fl., om införande av ljudenlig stavning,

nr 993, av herrar Fridolfsson i Stockholm
och Nilsson i Agnäs, om åtgärder
för att förhindra trafikolyckor bland
skolungdom,

nr 994, av herr Fridolfsson i Rödeby
m. fl., om ökad information angående
regeringens och riksdagens arbete,
nr 995, av herr Gustavsson i Alvesta
och fru Jonäng, angående konsekvenserna
av lång resväg till arbete och skola,

nr 996, av herr Johansson i Skärstad
in. fl., om rätt för gift kvinna att inträda
i makes grupplivförsäkring,

nr 997, av herr Johansson i Skärstad
in. fl., om en förebyggande ungdomsvård,
m. m.,

nr 998, av herrar Johansson i Växjö
och Polstam, om åtgärder mot barnolycksfall,

nr 999, av herr Jonsson i Mora m. fl.,
om förenkling av företagens uppgiftsskyldigheter
m. m.,

nr 1000, av fru Jonäng in. fl., angående
åldringsvården,

nr 1001, av fru Kristensson in. fl., om
högtidlighållande av femtioårsminnet
av den kvinnliga rösträttens införande,
nr 1002, av herr Larsson i Borrby,
om åtgärder för att mäta olika välfärdskomponenter,

nr 1003, av herr Larsson i Borrby,
om förbud mot engångsglas, m. m.,
nr 1004, av herrar Larsson i Borrby
och Boo, om kontinuerlig forskning an -

gående ungdomens situation i samhället,

nr 1005, av herr Lothigius, om en samhällelig
servicetjänst för barnfamiljer
och äldre personer,

nr 1006, av herr Lothigius, om utredning
angående äldre personers situation
i dagens samhälle,

nr 1007, av herrar Mellqvist och Nilsson
i Kristianstad, om en enhetlig organisation
för samhällets rehabiliteringsverksamhet,
m. m.,

nr 1008, av fru Mogård och herr
Nordstrandh, om åtgärder för att minska
fosfathalten i tvättmedel,

nr 1009, av fru Nilsson, om intensifierad
forskning och upplysning om allergier,

nr 1010, av fru Nilsson in. fl., angående
åtgärder mot reklam för sprit och
tobak m. m.,

nr 1011, av herrar Nilsson i Bästekille
och Clarkson, om inventering av väderkvarnar,

nr 1012, av herr Nilsson i Kristianstad,
om föreskrifter angående personalmatriklar
bekostade av allmänna
medel,

nr 1013, av herrar Polstam och Glimnér,
om utbildning vid trafikskolorna i
olycksfallsvård,

nr 1014, av fru Sundberg m. fl., om
bättre service i bostadsområden,

nr 1015, av fru Thunvall m.fl., om
bättre belysning för motorfordon,
nr 1016, av herr Thylén och fröken
Ljungberg, angående skyddet för de
svenska nationalparkerna, samt

nr 1017, av herr Ullsten m.fl., angående
naturvården inom de svenska
fjällområdena.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 19.47.

In fidem

Sune K. Johansson

32

Nr 3

Fredagen den 31 januari 1969

Fredagen den 31 januari

Kl. 11.00

§ 1

Justerades protokollen för den 21,
den 22 och den 23 innevarande januari.

§ 2

Herr talmannen meddelade, att herr
Dockered enligt till kammaren inkommet
läkarintyg vore sjukskriven under
tiden den 31 innevarande januari—den
8 nästkommande februari.

Herr Dockered beviljades ledighet
från riksdagsgöromålen under angivna
tid.

§ 3

I enlighet med kammarens därom
den 23 innevarande januari fattade beslut
företogs nu val av tjugofyra valmän
för utseende av dels fullmäktige
i riksbanken och riksgäldskontoret,
dels ock suppleanter för dessa fullmäktige.

Ordet lämnades på begäran till

Herr WEDÉN (fp), som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skall företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Listan upptar namn
å så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Den av herr Wedén för valet av valmän
avlämnade listan upptog under
partibeteckningen »Gemensam lista»
följande namn:

Karlsson i Olofström (s)

Odhe (s)

Persson i Skänninge (s)

Larsson i Luttra (ep)

Nelander (fp)

Cassel (m)

Almgren (s)

Bengtsson i Landskrona (s)

Hagnell (s)

Börjesson i Glömminge (ep)
Lundmark (s)

Antby (fp)

Bohman (m)

Andersson i Billingsfors (s)
Carlstein (s)

Dockered (ep)

Haglund (s)

Gustafsson i Uddevalla (s)

Enskog (fp)

Wetterström, fröken (m)

Anderson, fröken (s)

Eriksson i Bäckmora (ep)
Hammarsten (s)

Källstad (fp).

Herr talmannen uppläste nu denna
lista, vilken kammaren godkände; och
förklarades de personer, vilkas namn
upptagits å listan, utsedda till valmän.

§ 4

Anställdes val av tolv suppleanter
för de under nästföregående paragraf
omförmälda valmännen. Herr Wedén
avlämnade en lista, vilken under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Lindkvist (s)

Göransson (s)

Mossberg (s)

Larsson i Norderön (ep)

33

Fredagen den 31 januari 1969 Nr 3

Svar på fråga ang. initiativ av den svenska regeringen för att förbättra situationen
i Biafra

Löfgren (fp)

Magnusson i Borås (m)

Jönsson i Arlöv (s)

Wiklund i Härnösand (s)

Sundström, fru (s)

Josefson i Arrie (ep)

Nilsson i Lönsboda (fp)

Krönmark (m).

Sedan denna lista av herr talmannen
upplästs och av kammaren godkänts
förklarades de personer, vilkas namn
fanns upptagna å listan, utsedda till
suppleanter för här ifrågavarande valmän.

§ 5

Svar på fråga ang. initiativ av den svenska
regeringen för att förbättra situationen
i Biafra

Ordet lämnades på begäran till

Hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena NILSSON, som yttrade:

Herr talman! Herr Wedén har ställt
frågan till mig vilka initiativ den svenska
regeringen planerar för att underlätta
hjälpsändningar till Biafra och för
att påverka berörda regeringar att stoppa
vapensändningar till de krigförande
parterna.

Jag ber om ursäkt, herr talman, för
att jag här kommer att lämna ett ganska
utförligt svar. Frågan är nämligen
av den karaktären att den enligt mitt
förmenande i stället borde ha fått formen
av en interpellation. För att jag
skall kunna ge de upplysningar som
frågeställaren velat ha tvingas jag nu
att bli något mera utförlig än jag själv
skulle ha önskat.

Jag vill i första hand hänvisa till de
svar på frågor och interpellationer rörande
konflikten i Nigeria, som jag avgett
tidigare i denna kammare. För att
först ta frågan om att stoppa vapen -

sändningarna, så gav jag en utförlig
redovisning av regeringens ståndpunkt
i mitt svar den 12 december förra året
till herr Wedéns partikamrat herr Ullsten
med anledning av dennes enkla
fråga i ämnet. Vad jag då sade står sig
alltjämt. Som sammanfattning vill jag
läsa upp de två sista styckena i svaret:

»Den insats som Sverige kan göra
för att bistå Nigerias hårt prövade befolkning
ligger på det humanitära planet.
All erfarenhet säger oss att våra
möjligheter att lämna fortsatt humanitär
hjälp till den nödlidande befolkningen
skulle försvåras eller rent av
omintetgöras om Sverige tog initiativ
som kunde framställas som politiskt
kontroversiella. Vi har därför hittills
konsekvent undvikit uttalanden eller
ställningstaganden med politisk udd
mot någon av parterna.

Sammanfattningsvis vill jag alltså säga,
att ett initiativ av Sverige för att
åstadkomma ett vapenembargo på Nigeria,
inklusive utbrytarregionen Biafra,
skulle vara en innehållslös gest. Den
skulle inte ändra det nuvarande sakläget
i fråga om vapenexport och inte heller
gagna den nödlidande befolkningen.
Däremot skulle ett sådant initiativ kunna
skada våra fortsatta möjligheter att
lämna humanitärt bistånd.»

Vad beträffar hjälpsändningarna kan
jag meddela att de av den kyrkliga hjälpen
— vad Sverige beträffar Svenska
Lutherhjälpen — bedrivna hjälpflygningarna
från ön San Thomé kraftigt
utvidgats under de senaste veckorna.
Utöver de sju flygplan som man tidigare
disponerade har man nu fått ytterligare
fem. Dessa har dubbel kapacitet,
vilket innebär att man i stället för 100
ton per natt nu kan föra in 300 ton
per natt, och man räknar med att siffran
skall kunna höjas ytterligare. Vad
beträffar den av det internationella
Röda korset bedrivna verksamheten vet
vi att denna beklagligtvis drabbades av
en svår motgång när regeringen i Ekva -

Nr 3

34

Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. initiativ av den svenska regeringen för att förbättra situationen
i Biafra

torialguinea förbjöd IRK:s hjälpflygplan
att starta från ön Fernando Poo,
den mest praktiska utgångspunkten för
en luftbro till Biafra. I likhet med vissa
andra regeringar riktade även vi
hänvändelser till Ekvatorialguineas regering
för att stödja IRK:s ansträngningar
att få till stånd en omprövning
av förbudet. Tyvärr har någon ljusning
härvidlag inte varit skönjbar. IRK
har därför letat efter en ny bas, och
man har nu funnit en sådan i Cotonou
i Dahomey.

Med hänsyn till det mycket stora behovet
i Biafra är enbart flygtransporter
så som nu i mörker inte tillräckliga
för att avhjälpa nöden. Förhoppningen
har varit att man skulle kunna förmå
bägge parter i konflikten att nå en överenskommelse
— inte bara en principöverenskommelse
utan en överenskommelse
som kan tillämpas praktiskt -—■
om inrättandet av en landkorridor respektive
hjälpflygningar i dagsljus. I
det pressmeddelande angående Biafrafrågan,
som utsändes av de nordiska
statsministrarna vid mötet i Stockholm
den 19 januari, erbjuder de fyra nordiska
länderna sina bona officia därest
parterna skulle anse att detta skulle
främja uppnåendet av detta humanitära
syfte.

Jag kan tillägga det självklara att regeringen
genom våra ambassader utomlands,
särskilt ambassaderna i Lagos och
Addis Abeba samt FN-representationen,
noga följer utvecklingen i Nigeriakonflikten.
I den mån på området för den
humanitära hjälpen initiativ kan tas
som är realistiska och ägnade att effektivisera
hjälpen, så kommer regeringen
att ta sådana initiativ.

Slutligen vill jag säga — som jag sade
till herr Thylén den 3 december förra
året i denna kammare — att regeringen
kommer att fortlöpande och positivt
bedöma de framställningar om bidrag
av statsmedel för hjälpen till Nigeria
och Biafra som görs av Svenska

röda korset, Lutherhjälpen och Rädda
barnen. Hittills har sammanlagt 4 miljoner
kronor utbetalats såsom statsbidrag
till denna hjälp. I dagens konselj
har regeringen beslutat om utbetalning
av ytterligare sammanlagt 4,5 miljoner
kronor. Totala statsbidraget hittills utgör
alltså 8,5 miljoner kronor.

Vidare anförde:

Herr WEDÉN (fp):

Herr talman! Jag vill först säga att
jag accepterar den kritik som låg i utrikesministerns
uttalande att mitt spörsmål
till honom helst borde ha fått formen
av en interpellation.

Jag vill sedan framhålla att det naturligtvis
är med stort intresse vi mottar
beskedet i dag att regeringen ställt
ytterligare 4,5 miljoner kronor till förfogande
för hjälpen till Biafra. Jag instämmer
också i utrikesministerns uttalanden
beträffande den stora betydelsen
av en landkorridor för den humanitära
hjälpen. Och jag ser med tillfredsställelse
på det initiativ som därvidlag
tagits av de nordiska regeringarna.
Självfallet måste emellertid ett sådant
arrangemang, om det genomförs,
omgärdas med sådana garantier — och
det torde vara förutsättningen för att
det skall komma till stånd — att korridoren
inte blir en ytterligare möjlighet
för den ena parten att penetrera
den andra partens område militärt.

På två punkter skiljer sig emellertid
mina uppfattningar tydligt från utrikesministerns.
Utrikesministern säger att
man vill undvika politiskt kontroversiella
handlingar eller yttranden från
den svenska regeringen. Jag vill ställa
frågan, om det verkligen är politiskt
kontroversiellt att söka ett avgörande
genom förhandlingar och inte genom
krig, d. v. s. att söka föra över uppgörelsen
från slagfältet till förhandlingsbordet.
Jag har svårt att föreställa mig

35

Fredagen den 31 januari 1969 Nr 3

Svar på fråga ang. initiativ av den svenska regeringen för att förbättra situationen
i Biafra

att detta kan betraktas som politiskt
kontroversiellt.

Samma dag som utrikesministern i
denna kammare i december förra året
lämnade sitt svar till herr Ullsten, av
den innebörden att några åtgärder eller
initiativ från den svenska regeringen
beträffande vapenembargot skulle
kunna betraktas som politiskt kontroversiella,
förekom det märkliga sammanträffandet
att även den kanadensiske
utrikesministern Mr Sharp gjorde
ett uttalande i det kanadensiska parlamentet
i denna fråga. Han meddelade
att den kanadensiska regeringens hållning
var att inga vapen borde sändas
till Nigeria från något land. Såvitt jag
vet har detta uttalande inte försvårat
Kanadas deltagande i den humanitära
hjälpen.

När det gäller Frankrike är det uppenbart
att denna stat, även om franska
företag är vapenleverantörer till Biafrasidan,
gör stora insatser inom den humanitära
hjälpen, såvitt jag förstår utan
att möta nämnvärda hinder.

Ett par brittiska experter har framfört
tankegången att man skulle försöka
få till stånd en grupp, bestående dels
av en representant för den etiopiska regeringen,
dels av en representant för
en afrikansk stat som har erkänt Biafra
och en representant för en afrikansk
stat som inte gjort det, för att söka initiera
förhandlingar.

Det är klart att vapenembargot är ett
svårt problem, men den brittiske utrikesministern
har icke ställt sig principiellt
avvisande — låt vara att han naturligtvis
pekat på svårigheterna. Det är
ju Storbritannien och Sovjetunionen
som är huvudleverantörer på Lagosregeringens
sida, Sovjetunionen vad beträffar
flygplan och därtill hörande materiel.
Jag skulle därför vilja tillåta mig
att rikta den tilläggsfrågan till utrikesministern,
om han skulle kunna tänka
sig att med den kanadensiska och den
etiopiska regeringen sondera möjlighe -

terna att få till stånd förhandlingar,
initierade av en grupp enligt den modell
jag här kortfattat skisserat.

Hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena NILSSON:

Herr talman! Självfallet syftar jag
inte, när jag talar om att vi inte ger
oss in på politiskt kontroversiella spörsmål,
på frågan om förhandlingar. Båda
parter känner väl till att den svenska
regeringen anser att konflikten bör lösas
förhandlingsvägen.

Vad vapenembargot beträffar, så har
vi inte officiellt givit oss in på det i
annan mån än att både den brittiska
och den sovjetiska regeringen känner
till den svenska regeringens uppfattning
om att vapen inte bör sändas till stridsområdet.
Om vi skulle vidtaga en mera
spektakulär åtgärd kunde man frukta
att regeringen i Lagos — det vet vi
på grund av de rapporter vi har därifrån
— skulle lägga hinder i vägen för
de humanitära sändningar som Sverige
genomför till stridsområdet.

När det gäller frågan om att få till
stånd medlingskontakter är det alldeles
klart att den etiopiska regeringen vidtagit
åtgärder. Man anser att det är den
afrikanska organisationen som skall träda
till för att få till stånd en fredlig
uppgörelse, och man vill inte ha någon
inblandning utifrån — d. v. s. man vill
inte att vi från Europa skall blanda oss
i detta. Det är därför som vi begränsat
vårt handlande till kontakter med den
etiopiska regeringen för att försöka påskynda
åtgärder från dess sida i syfte
att få till stånd förhandlingar.

Den svenska regeringen har sålunda
gjort allt vad man rimligtvis kan begära
för att även bidraga till en politisk
förhandlingslösning av konflikten i Nigeria.

Herr WEDÉN (fp):

Herr talman! Låt mig först bara än
en gång hänvisa till de exempel som jag

Nr 3

36

Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. initiativ av den svenska regeringen för att förbättra situationen
i Biafra

gav på att varken franska eller kanadensiska
humanitära åtgärder såvitt jag
förstår har hindrats i större utsträckning
än humanitära åtgärder från andra
länders sida genom de positioner
som den franska och den kanadensiska
regeringen har intagit när det gäller
vapenfrågan och som ju är inbördes
motsatta. Men är det ändå inte klart,
herr utrikesminister, att det kan finnas
ett samband mellan möjligheterna att få
till stånd förhandlingar och den aktivitet
som kan utvecklas när det gäller
ett vapenembargo eller — om man vill
ta ett blygsammare steg — en successiv
nedtrappning av vapenleveranserna?
Det gäller naturligtvis i så fall främst
den sida som är militärt överlägsen,
som ju Lagossidan är.

Jag tror inte, herr talman, att det
skulle vara alldeles gagnlöst om den
svenska regeringen även härvidlag tog
någon kontakt med den kanadensiska regeringen
— vid sidan av de goda kontakter
som jag utgår från att svenska regeringen
har med den brittiska regeringen
— eftersom Kanada intar en framskjuten
plats inom samväldet.

Sedan vill jag tillägga att Storbritannien
har många vänner här i landet och
att många av dem oroas över att Storbritannien
glidit in i ett sådant läge
att dess vapensändningar kan försvåra
möjligheterna att flytta konflikten från
slagfältet till förhandlingsbordet.

Hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena NILSSON:

Herr talman! För det första vill jag
ännu en gång understryka att det varken
är den brittiska eller sovjetiska regeringen
obekant att den svenska regeringen
anser att man bör tillämpa vapenembargo
när det gäller Nigeria. För
det andra vill jag påpeka att i fråga om
Kanada och Frankrike, som enligt herr
Wedén mera klart har uttalat en ståndpunkt
beträffande önskvärdheten av ett
sådant vapenembargo, har ingenting

hittills inträffat. Vapentillströmningen
har snarast ökat under den senare tiden
jämfört med tidigare.

Därtill vill jag fästa herr Wedéns
uppmärksamhet på att de afrikanska
staterna beträffande ett ingripande från
deras sida anser att det här skall komma
en uppgörelse till stånd som innebär
att Nigeria inte delas, eftersom
samma problem möter i varje ny afrikansk
stat. Typiskt är exempelvis ett
uttalande av general Mobuto i Kongo:
Om Biafra bryter sig ut ur Nigeria kan
detta innebära att Kongo får 299 nya
stater. Detta är också anledningen till
att 33 av de nya afrikanska staterna
ställt sig på den federala regeringens
sida och endast fyra försiktigt slutit
upp på den s. k. Biafraregeringens sida.

Därmed får man en bild av hur invecklat
problemet i själva verket är.
Då är det meningslöst att vi här i svenska
riksdagen skall kringgå problemen
och hänge oss åt något som helst önsketänkande.

Herr WEDÉN (fp):

Herr talman! Jag är väl medveten
om det problem som utrikesministern
talade om när han här vidgade debatten.
Jag har inte tagit någon ställning
till detta problem. Det föresvävar mig
att det kanske vore lyckligt, om inte
heller den svenska regeringen toge någon
definitiv ställning till det. Därför
tillät jag mig att ge ett försiktigt förord
för den modellen att den grupp
som verkligen skulle kunna åstadkomma
något skulle vara afrikansk under
etiopisk ledning och innehålla representanter
dels från ett afrikanskt land
som erkänt Biafra, dels från ett som
icke gjort det.

Jag kan bara konstatera, herr talman,
att jag måste beklaga att utrikesministern
— såvitt jag förstår — intar en
helt negativ ståndpunkt när det gäller
en ökad aktivitet från svenska rege -

37

Fredagen den 31 januari 1969 Nr 3

Svar på fråga ang. initiativ av den svenska regeringen för att förbättra situationen
i Biafra

ringens sida för att tillvarata de visserligen
små men dock möjligheter som
kan finnas att få till stånd en minskning
av de enligt utrikesministern nu ökande
vapensändningarna till Nigeria och
Biafra.

Hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena NILSSON:

Herr talman! Herr Wedén inkasserar
något som han icke kan utläsa ur mitt
anförande. Han talar om att den svenska
regeringen även i fortsättningen skulle
vara passiv, som han uttryckte det.

I själva verket har vi följt utvecklingen
i Förenta Nationerna. Vi har varit
i kontakt med generalsekreteraren
för att få åtgärder till stånd. Vi har varit
i kontakt med den etiopiska regeringen
och hemställt om att denna skulle
aktivisera sina ansträngningar för att
få till stånd en medling i Nigeriakonflikten.

Det är den ena sidan av saken, och
vi tänker fortsätta med detta. Men om
herr Wedén stämplar detta såsom inaktivitet,
förstår jag inte vad han menar.

Den andra ståndpunkt som vi intar är
att vi inte skall vidta några åtgärder
som riskerar den humanitära hjälpen,
tv det blir då fråga om att människoliv
i hundratusental offras. Skall vi offra
dessa människoliv för nöjet att spektakulärt
vara mera aktiva i den anda som
herr Wedén företräder?

Regeringen har hittills anslagit 8,5
miljoner kronor för humanitär hjälp,
allt som man begärt från hjälporganisationernas
sida. Vi handlar även i politiskt
avseende i samarbete med dessa
hjälporganisationer, och de är verkligen
på grund av sina humanitära strävanden
fullt ense med oss om att man
inte skall vidta sådana åtgärder som kan
äventyra denna humanitära verksamhet.
Det är allt vad den svenska regeringen
beflitar sig om.

Herr WEDÉN (fp):

Herr talman! Vi är medvetna om den
aktivitet som den svenska regeringen
har utvecklat när det gäller den humanitära
aspekten. Det var inte alls om den
jag talade, utan om frånvaron av aktivitet
i fråga om möjligheterna att åstadkomma
ett vapenembargo. Utrikesministern
säger i sitt svar att varje initiativ
från Sverige för att få ett sådant
till stånd skulle vara en innehållslös
gest. Jag tillåter mig betvivla att detta
är fullständigt riktigt, men det är onekligen
ett uttryck för en inaktiv hållning.
Ligger det inte, herr utrikesminister,
sannolikt så till att om man inte
åstadkommer någonting på vapenområdet,
upphör problemet att existera
genom att det sorgliga kriget drivs till
sin slutpunkt på ett ganska fruktansvärt
sätt?

Tiden är alltså knapp även när det
gäller möjligheten att verka på vapenområdet.

Hans excellens herr ministern för utrikes
ärendena NILSSON:

Herr talman! Det verkar i och för
sig ganska hopplöst att fortsätta denna
diskussion. I mitt senaste anförande
har jag redogjort för alla de åtgärder
som vi har vidtagit för att rikta uppmärksamheten
på vår syn på konflikten
i FN, i London, i Moskva och i Addis
Abeba. .lag kan försäkra, herr Wedén,
att om den svenska regeringen genom
ett ingripande skulle kunna åstadkomma
ett omedelbart vapenstillestånd,
skulle vi ha ingripit i dag.

Vad vi i själva verket har gjort är
att vi har undvikit sådana spektakulära
åtgärder som herr Wedén och folkpartiet
tycks vara ute efter. Det anser vi
vara demonstrationspolitik och innehållslösa
gester, och vi vill inte genom
sådana gester riskera den svenska humanitära
hjälpen till den svältande befolkningen
i Biafra och Nigeria. Detta
stämplar herr Wedén som inaktivitet,

Nr 3

38

Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. olägenheterna av dröjsmål med beslut om existensminimum i
vissa skatteärenden

men vi anser det vara en påtaglig, humanitärt
betonad aktivitet, som samtidigt
naturligtvis också har ett politiskt
syfte. På lång sikt anser jag det nämligen
vara fruktansvärt om detta krig
fortsätter. Det kommer att framkalla
ett vitglödgat hat mellan de stridande.
Därför är det ur alla synpunkter klart
att vapenstillestånd och fredsförhandlingar
är den bästa utvägen, men i avvaktan
därpå måste vi bedriva den humanitära
verksamheten för att rädda
människoliv.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 6

Svar på fråga ang. olägenheterna av
dröjsmål med beslut om existensminimum
i vissa skatteärenden

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för finansdepartementet, herr
statsrådet STRÄNG, som yttrade:

Herr talman! Herr Sjöholm har frågat
mig vilket råd jag vill ge alla dem som
i dessa dagar på grund av avdrag för
kvarstående skatt och i avvaktan på att
beslut om existensminimum kan erhållas
från lokala skattemyndigheten saknar
medel till sitt uppehälle.

Lokal skattemyndighet skall författningsenligt
meddela beslut om existensminimum
senast tio dagar efter det ansökan
härom har inkommit till myndigheten.
Arbetsgivaren skall tillämpa beslutet
senast vid det avlöningstillfälle
som inträffar sedan en vecka förflutit
från det han fick del av beslutet. Har
arbetsgivaren dragit av för stort belopp,
skall han skyndsamt återbetala till den
skattskyldige vad som innehållits för
mycket.

Vidare anförde:

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka för
svaret, som egentligen inte var något

svar på min fråga. Det börjar bli betänkligt
att statsråden nonchalerar själva
frågeställningen. Jag frågar finansministern
vilket råd han vill ge alla
dem som nu inte har någonting att leva
av, och de är många, men finansministern
svarar med att redogöra för hur
systemet verkar. Det är ju just systemets
verkningar som gör frågeställningen
aktuell.

Detta system är alltför brutalt, särskilt
i ett så välordnat folkhem som
vårt. Det finns många människor som
inte får ut ett öre av sin lön, och om
de försöker låna pengar hos socialvården
blir de avvisade. Det problemet kan
man inte lösa bara genom att redogöra
för hur systemet fungerar.

Jag har en gång från denna talarstol
föreslagit att vi skulle ha ett existensminimum
som var en gång för alla vedertaget
och som arbetsgivarna alltid
skulle iaktta. Det skulle inte innebära
någon olycka — pengarna kommer inte
därmed ur hanteringen; det enda som
kan hända är att de hamnar hos exekutionsverket,
och där är de i goda händer
som finansministern vet.

Hur skall de klara sig som inte är
veckoavlönade och som inte får ut ett
enda öre av sin lön? Av finansministerns
svar framgår att det kan ta upp
till tre veckor innan vederbörande får
ut någon lön. Dessutom är det så att de
lokala skattemyndigheterna numera i
regel inte hinner meddela beslut inom
de stipulerade tio dagarna, utan denna
tid överskrids.

Detta är faktiskt en allvarlig fråga,
och finansministern har inte svarat på
den.

Chefen för finansdepartementet, herr
statsrådet STRÄNG:

Herr talman! Om herr Sjöholm är
missnöjd med svaret kan jag bara hänvisa
till frågans formulering. Herr Sjöholm
har en benägenhet att ställa frågor
som inte kan besvaras på annat sätt

Fredagen den 31 januari 1969

Nr 3

39

Svar på fråga ang. befrielse från aktievinstbeskattning vid fusion mellan företag

än med en redovisning av de lagar och
förordningar som gäller. Därmed görs
vederbörande uppmärksam på de lagenliga
möjligheter som finns ifall han
själv inte haft reda på dem. Om det är
fel på lagstiftningen kan man sedan
rikta uppmärksamheten på det.

Sedan jag under de senaste veckorna
framträtt i olika sammanhang, även i
massmedia, har jag uppvaktats av ett
oändligt antal människor som sagt:
»Jag har inga pengar. Vad skall jag leva
av?» Det finns inget standardsvar på en
sådan fråga. Man får tala med vederbörande,
fråga honom vad han har
gjort och vad det finns för möjligheter,
och sedan får svaret individualiseras
med hänsyn till omständigheterna. En
del människor som lever under sådana
förhållanden att de inte kommer upp
till existensminimum bör följaktligen
göra framställning om att få behålla
mer av sin lön. Inom tio dagar skall
de erhålla ett svar på sin framställning.
Får de inte det kan man ge dem rådet:
Tag ny kontakt med den lokala
skattemyndigheten och fråga varför de
inte svarat! Det kan ju tänkas att en person
har ett så gott förhållande med arbetsgivaren
att han kan få förskott på
lönen, om arbetsgivaren sätter värde på
honom som arbetare, tills det har gått
tre veckor då den lokala skattemyndigheten
något försenat lämnar svar.

Standardiserade svar för hela den
skala av olika individuella problem som
möter i det praktiska livet är inte möjligt
att ge, och det borde måhända herr
Sjöholm utifrån sin praktiska verksamhet
känna till.

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Finansministern anser
att jag ställer frågor som inte går att
besvara. Det hederligaste vore ju då att
finansministern sade: »Denna fråga kan
jag inte svara på.» Det hade jag varit
mer tillfredsställd med än med en redogörelse
för någonting som jag känner
till förut. Om någon ställer en fråga som

inte går att besvara bör vederbörande
statsråd säga det; så borde frågeinstitutet
fungera.

Finansministern var emellertid inne
på en tanke som jag anser riktig och
som jag gärna hade sett att finansministern
hade utvecklat: att det är lagstiftningen
som är felaktig. Ändrar man
lagstiftningen, så ändrar man ju förhållandena
för alla. Det är den vägen
jag skulle vilja råda finansministern att
gå: Ändra lagstiftningen i den riktning
som jag föreslog i mitt förra anförande!

Chefen för finansdepartementet, herr
statsrådet STRÄNG:

Herr talman! Naturligtvis är jag för
vänlig mot herr Sjöholm. Jag skulle
kunna brutalisera mitt svar och säga:
Herr Sjöholm har en benägenhet — han
är rätt ensam därom — att ställa frågor
på en sådan nivå att varken jag eller
någon annan kan svara på dem. Detta
har herr Sjöholm nu tvingat mig att
säga.

Herr SJÖHOLM (fp):

Herr talman! Jag uppfattar inte finansministern
som en brutal person —
i synnerhet infe när jag läser i bladen
att finansministern i Börssalen i Göteborg
har blivit hedrad med benämningen
charmtroll. Men jag är inte säker
på att de människor som nu inte
har någonting att leva av är benägna
att använda samma beteckning — de
kanske tar bort prefixet i ordet.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 7

Svar på fråga ang. befrielse från aktievinstbeskattning
vid fusion mellan
företag

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för finansdepartementet, herr
statsrådet STRÄNG, som yttrade:

Nr 3

40

Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. befrielse från aktievinstbeskattning vid fusion mellan företag

Herr talman! Herr Hermansson har
frågat mig om vilka skälen är till att
regeringen befriat vissa aktieägare från
aktievinstbeskattning i samband med
fusion mellan företag.

Skälen för sådan skattebefrielse anges
i proposition nr 1966:90 som godkänts
av riksdagen. Där uttalas att möjlighet
bör finnas att befria från aktievinstbeskattning
i de fall, då beskattning kan
anses hindra en från allmänna synpunkter
önskvärd strukturrationalisering.
Enligt propositionen bör dispens
från beskattning inte medges i alla de
fall då försäljningen leder till att två
företag sammanslås, utan fråga bör vara
om en bedömning från fall till fall. Dispensregeln
gäller vidare endast vinster
som beräknas enligt schablon, d. v. s. då
aktier innehafts under minst fem år.

Vid befrielse från aktievinstbeskattningen
har dessa kriterier följts.

Vidare anförde:

Herr HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Jag tackar för svaret,
som återger vad som sägs i kommunalskattelagen.
Men frågan är hur dess regler
tillämpas och om inte tillämpningen
ibland får orimliga konsekvenser.
Som illustration härtill kan vi tänka
oss följande fall.

Finanshuset W äger de avgörande aktieposterna
i två företag i en populär
bransch — vi kan kalla dem SA och
SC. Av vissa skäl vill man ytterligare
centralisera sitt grepp över företagen
och beslutar att slå ihop dem. Formellt
går det till så, att aktieägarna i SC för
varje femtal aktier erhåller tre aktier
i SA. Fem aktier i SC var före beskedet
om transaktionen värda något under
800 kronor, medan tre aktier i SA var
värda nära 950 kronor. Efter offentliggörandet
om affären ökade aktierna i
SC omedelbart med cirka 20 kronor per
styck. En person som innehade låt oss
säga 35 688 aktier i SC kunde omedelbart
notera en förmögenhetsvinst på

över 700 000 kronor. Om han själv suttit
med i förhandlingarna, kom detta naturligtvis
inte som någon överraskning.
Andra personer och grupper som avgjorde
affären har erhållit miljonvinster.
Nu har aktierna i SA, sedan transaktionen
blev bekant, ökat med 23 kronor
per styck och aktierna i SC med 42
kronor. Det innebär att den tidigare
kursskillnaden på cirka 30 kronor per
SC-aktie försvunnit — fem aktier i SC
och tre i SA noteras i omkring 1 000
kronor.

År det enligt finansministerns mening
i ett sådant fall, som jag här konstruerat
med hjälp av vissa data ur tidningspressen,
verkligen befogat att regeringen
befriar aktieägarna i SC från skatt på
den favör som de erhåller i och med
aktieutbytet? Kan man i ett sådant fall
verkligen tala om en transaktion som
skulle vara »önskvärd från allmän synpunkt»?
Detta är bakgrunden till min
fråga.

I svaret påpekas också att enligt den
lag som gäller bör det göras en bedömning
från fall till fall. Detta måste betyda
att det kan tänkas sådana fall där
skattebefrielse inte rimligen skall förekomma.

Chefen för finansdepartementet, herr
statsrådet STRÄNG:

Herr talman! Det kan mycket väl
tänkas sådana fall där skattebefrielse
inte bör förekomma. Jag kan säga rent
generellt att en minoritet av framställningarna
bifalles och en majoritet avslås,
men finns de i lagstiftningen angivna
och av riksdagen mycket enhälligt
sanktionerade kriterierna har regeringen
bifallit en framställning.

Herr Hermansson har varit så till
den grad hänsynsfull att han inte vill
tala om Scania och SAAB när han
åberopar ett speciellt fall, utan han ger
dem täcksignaturer.

Sammanslagningen av dessa båda bilföretag
gör att de gemensamt kan satsa
sina krafter på forskning, utveckling

Fredagen den 31 januari 1969

Nr 3

41

Svar på fråga ang. den ökande arbetslösheten i Norrbotten

och framtidsarbete. De är verksamma
på en marknad där konkurrensen förmodligen
är hårdare än på de flesta
andra områden. De skall kämpa med
enormt mycket större och i ekonomiskt
avseende bättre och mera välkonsoliderade
företag — jag erinrar om Volkswagen,
Fiat och Citroen — som nu har
gått tillsammans -— och General Motors.
Det lilla Sverige har alltså här gett
sig in på ett område där den verkligt
fräna och hårda konkurrensen gäller.
Hitintills har vi gjort det med framgång
och skall väl lyckas även i fortsättningen.
Men då gäller det att samla
krafterna. Kanske vore det till och
med önskvärt att samla dem i ännu
större utsträckning än hitintills, men
därom har jag för dagen ingen uppfattning.

Om man tänker litet grand på framtiden
är det också riktigt med en fusion
i detta fall. Sammanslagningen ger större
möjligheter att konkurrera på världsmarknaden,
där bilindustrins produkter
i väsentlig utsträckning skall avsättas*,

När läget är detta finns också kriterierna
för befrielse från aktievinstbeskattning.
Svårare är inte det problemet.

Vill man sedan ta upp en diskussion
om de senaste månadernas mycket förunderliga
kursutveckling så är det en
fråga för sig. Jag har ett minne av att
en ledamot av denna kammare riktat
en interpellation till mig just på den
punkten, och när svaret på den lämnas
får vi väl tillfälle att i en litet utförligare
interpellationsdebatt ventilera
de problemen. Men det är en annan fråga,
som inte har med kriterierna för
fusion att göra.

Herr HERMANSSON (vpk):

Herr talman! Det för naturligtvis mycket
långt att ta upp en konkret diskussion
huruvida det fall jag syftade på
innebär en strukturrationalisering som
är önskvärd från allmän synpunkt, så
som det står i lagen. Här kan naturligt -

vis olika meningar anföras. Enligt en
finansministern närstående person rör
det sig framför allt om en transaktion
inom finanshuset Wallenberg. Frågan
är också, om sammanslagningen skulle
ha skett om aktieägarna inte hade fått
denna skattebefrielse. Jag har inte sett
något bevis för det.

Men till frågan om fusioner och sammanslagningar
av företag vill jag säga
att jag känner till tidigare fall då just
finanshuset Wallenberg genomfört dylika
transaktioner på ett sätt som medfört
stora förmögenhetsvinster, samtidigt
som det är synnerligen ovisst om
någon rationalisering i ordets egentliga
mening skett. Det är inte säkert att det
blir en verklig rationalisering därför att
man slår ihop två stora företag. Sakkunniga
personer anser att det sammanslagna
företaget snarast fungerar sämre.

Det avgörande i min fråga är emellertid,
om det verkligen är befogat att
ge skattebefrielse för de stora aktieägare
som fått en betydande vinst — på
fackspråket heter det visst bonus eller
favör —■ i samband med sammanslagningen
av SAAB och Scania-Vabis. Jag
anser det inte. Detta måste man låta ingå
i den allmänna fråga som finansministern
också snuddade vid. Vad som
bör ske nu är inte att undantag från
skatt ges till stora aktieägare, utan i stället
att aktievinstbeskattningen skärpes.
Riksdagen får också tillfälle att ta ställning
till sådana förslag, som är motiverade
just av vad finansministern kallade
den förunderliga utvecklingen på aktiebörsen
under de senaste tolv månaderna.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 8

Svar på fråga ang. den ökande arbetslösheten
i Norrbotten

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för inrikesdepartementet, herr
statsrådet HOLMQVIST, som yttrade:

42

Nr 3

Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. den ökande arbetslösheten i Norrbotten

Herr talman! Fru Marklund har frågat,
vilka åtgärder regeringen avser vidtaga
med anledning av de nya, alarmerande
siffrorna för arbetslöshetens ökning
i Norrbotten.

Sysselsättningssituationen är alltjämt
otillfredsställande i Norrbotten. De arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna kommer
därför att intensifieras ytterligare
i länet. Arbetsmarknadsstyrelsen har i
detta syfte i första hand beslutat att
omdirigera en del beredskapsarbeten
från södra och mellersta delen av landet
till Norrbotten och till övriga skogslän.
Samtidigt fortsätter strävandena att
genom mera långsiktiga lokaliseringspolitiska
åtgärder skapa nya bestående
arbetstillfällen.

Vidare anförde:

Fru MARKLUND (vpk):

Herr talman! Jag ber att få tacka inrikesministern
för svaret på min fråga.

På en konferens i onsdags, där jag
tog del av informationer om de handikappades
situation på arbetsmarknaden,
föresvävade det mig en stund att
hemvist i Norrbotten måhända också
kunde betraktas som ett handikapp i
detta avseende, men jag vill inte hårdra
resonemanget. Norrbottningen har
»tack vare» de rörliglietsfrämjande åtgärderna
möjlighet att flytta på sig
och få arbete någon annanstans. Det
finns ju — det får vi ofta upplysning
om — orter där antalet lediga arbetstillfällen
är större än antalet registrerade
arbetslösa.

Jag har naturligtvis ingenting emot
rörlighet på arbetsmarknaden i och för
sig, men varför rörlighet bara i en riktning,
och varför bara av arbetskraft?
Man måste väl kunna tänka sig att också
flytta på industrierna.

De siffror över antalet arbetslösa i
Norrbotten som utgjorde den direkta
anledningen till min fråga till inrikesministern
visar att Norrbotten befinner
sig i en fördjupad sysselsättnings -

kris och att situationen successivt försämras.
Arbetslösheten är den värsta
sedan 1959. Till siffran 5 501 för arbetslösa
i Norrbotten, som innebär en
ökning sedan samma tid i fjol med 610
personer, måste också läggas de kvinnor
och ungdomar som svarar för den
dolda arbetslösheten.

Inrikesministern säger nu i svaret
att man fortsätter strävandena att skapa
nya och bestående arbetstillfällen.
Jag tackar för den upplysningen, men
jag finner fortfarande anledning att efterlysa
ett mera samlat grepp för att
engagera staten för en planmässig industrilokalisering
i Norrbotten. De tidigare
försummelserna är påtagliga —
det ger de här siffrorna eftertryck åt,
och de ger också eftertryck åt kravet
på en medveten näringspolitik i Norrbotten.

Chefen för inrikesdepartementet, herr
statsrådet HOLMQVIST:

Herr talman! Jag undrar om sysselsättningsförhållandena
i Norrbotten på
lång sikt kan tas upp till diskussion
inom ramen för en enkel fråga. Fru
Marklund hade ju tillfälle att för bara
två månader sedan föra en lång interpellationsdebatt
med min företrädare
som inrikesminister, där han redogjorde
för hela den långa rad av åtgärder
som staten har vidtagit för att främja
sysselsättningen i Norrbotten.

Den förteckningen var synnerligen
imponerande. Jag har inte anledning i
dag att upprepa den. Jag skulle bara
vilja tillägga, att även sedan det materialet
insamlades har stödgivningen
fortsatt. Under det senaste halvåret
har det givits stöd till ytterligare sex
företag, och sysselsättning kan sägas ha
beretts åt ett hundratal arbetare. Detta
var inte med i den redogörelse som inrikesministern
tidigare lämnade. Självfallet
måste man —- det är också utgångspunkten
för de åtgärder som arbetsmarknadsstyrelsen
och andra vidtar
— satsa även framöver, kanske star -

Fredagen den 31 januari 1969

Nr 3

43

Svar på fråga ang. åtgärder för att främja sysselsättningen inom ängelholmsområdet
— Svar på fråga ang. arbetslöshetsunderstöd till fiskare i vissa fall

kare än hittills, på att försöka lösa de
kvarstående problemen i Norrbotten
och i skogslänen över huvud taget.

Fru MARKLUND (vpk):

Herr talman! Det är naturligtvis alldeles
riktigt som inrikesministern säger
att jag helt nyligen har dryftat dessa
frågor i en interpellationsdebatt med
den förre inrikesministern. Jag har bara
velat använda detta frågeinstitut till
att mot bakgrunden av de siffror som
Norrbottens länsarbetsnämnd nyligen
har presenterat ytterligare belysa behovet
av en starkare satsning från statsmakterna
för att lösa de här arbetslöshetsproblemen
och för att lösa dem
långsiktigt. Att vi inte i dag kan ta en
debatt om de långsiktiga projekten är
jag fullt på det klara med.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 9

Svar på fråga ang. åtgärder för att främja
sysselsättningen inom ängelholmsområdet Ordet

lämnades på begäran till

Chefen för inrikesdepartementet,
herr statsrådet HOLMQVIST, som yttrade: Herr

talman! Herr Gustavsson i Ängelholm
har frågat vilka åtgärder jag
avser vidta i syfte att främja sysselsättningen
i ängelholmsområdet, där
ca 160 anställda nu drabbats av nedläggningsvarsel.

Det är för närvarande en betydande
efterfrågan på arbetskraft i västra Skåne.
Omplaceringsmöjligheterna förefaller
därför vara goda för en stor del
av de arbetstagare som berörs av den
varslade industrinedläggelsen. Vissa åtgärder
har redan vidtagits för att underlätta
omplaceringen. Sålunda har arbetsförmedlingen
i Ängelholm förstärkts.
Vidare har arbetsmarknadssty -

relsen beslutat medge att lokaler för
hantverk och mindre industri får uppföras
som beredskapsarbete för en kostnad
av 800 000 kronor. Dessutom har
undersökningar påbörjats om möjligheterna
att vid behov anordna ytterligare
beredskapsarbeten i staden.

Vidare anförde

Herr GUSTAVSSON i Ängelholm (s):

Herr talman! Jag ber att till inrikesministern
få framföra ett tack för det
svar jag erhållit. Som framgår av svaret
har man redan hunnit vidta vissa
positiva åtgärder i detta fall, men ändå
inger det bekymmer. Det är dock 160
anställda med familjer som blir friställda
och förlorar sin inkomst.

En stor del av dessa inkomsttagare är
i den åldern då de har svårt att få sysselsättning
inom andra områden. De
är yrkesarbetare och har sysslat med
läder i över 40 år. De är nu uppe i 60-årsåldern, och det torde vara ganska
svårt att omskola dem.

Jag förstår dock genom svaret att
inrikesministern är positivt inställd,
och jag tror att jag kan förvänta, att
han gör vad på honom ankommer.

Jag ber än en gång att få tacka för
svaret.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 10

Svar på fråga ang. arbetslöshetsunderstöd
till fiskare i vissa fall

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för inrikesdepartementet, herr
statsrådet HOLMQVIST, som yttrade:

Herr talman! Herr Berndtsson har frågat,
om jag vill medverka till att svenska
yrkesfiskare anslutna till Sveriges
fiskares erkända arbetslöshetskassa
också kan erhålla arbetslöshetsunderstöd,
då de på grund av långvariga

44 Nr 3 Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. pensionärs inbetalning av kvarskatt

stormperioder tvingas ligga overksamma
i norska eller danska hamnar.

Jag har från arbetsmarknadsstyrelsen
inhämtat att styrelsen beslutat att
tills vidare medge medlemmarna i Sveriges
fiskares erkända arbetslöshetskassa
rätt till s. k. självdeklaration angående
arbetslöshet för tid, då de på grund
av väderleksförhållanden tvingas att ligga
i nordiska hamnar utan möjlighet
att bedriva fiske. Kassan har att med
ledning av detta beslut pröva ersättningsfrågorna
i enlighet med bestämmelserna
om erkända arbetslöshetskassor.
Tolkningen av dessa bestämmelser
ankommer på arbetsmarknadsstyrelsens
försäkringsdelegation. En framställning
från kassan i den berörda frågan
har den 30 januari kommit in till
arbetsmarknadsstyrelsen.

Jag anser mig i detta läge böra avvakta
kassans och arbetsmarknadsstyrelsens
vidare åtgärder.

Vidare anförde

Herr BERNDTSSON (fp):

Herr talman! Jag skall be att få tacka
statsrådet för detta svar. Jag vill även
uttrycka den förhoppningen, att vi vid
den fortsatta behandlingen av frågan
— det gäller ändring av kassans stadgar
—- får en positiv lösning. Då min
fråga ställdes för en vecka sedan var
läget mycket bekymmersamt, men det
har som väl är ändrats till det bättre.

Jag tackar än en gång för svaret.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 11

Svar på fråga ang. pensionärs inbetalning
av kvarskatt

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för socialdepartementet, herr
statsrådet ASPLING, som yttrade:

Herr talman! Herr Westberg i Ljus -

dal har frågat om jag anser det vara
tillfredsställande »att en pensionär
skall betala minst halva kvarskatten
före den 10 januari för att erhålla sin
pension den 15 januari, om han själv
betalar sin kvarskatt».

För januari utbetalas folkpension och
ATP utan avdrag för eventuell kvarskatt.
Avdrag för kvarskatt görs av riksförsäkringsverket
— med ledning av
uppgifter från skattemyndigheterna —-med början i februari under en tvåeller
fyramånadersperiod. Den som vill
betala kvarskatten själv kan göra det.
I så fall skall pensionären sända en uppgift
om skatteinbetalningen till riksförsäkringsverket
senast den 10 januari.
Skulle man flytta fram denna tidpunkt,
löper man risken att sådana pensionärer
som redan har betalat sin kvarskatt
också får ett kvarskatteavdrag i
februari.

Vidare anförde:

Herr WESTBERG i Ljusdal (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka socialministern
för svaret på min fråga.

Emellertid var det så till vida knappast
ett direkt svar på frågan, som han
inte lämnade något besked om huruvida
han fann ifrågavarande ordning
tillfredsställande eller inte utan enbart
hänvisade till gällande bestämmelser.
Enligt dessa måste man ju betala kvarskatten
före den 10 januari, om man
vill betala den själv, för att man skall
kunna få pensionen utbetalad den 15
januari. Det var det förhållandet som
jag undrade om statsrådet fann tillfredsställande.

Jag tycker att man skulle kunna framflytta
datum för inbetalningen av kvarskatten,
så att man hade pensionen att
tillgå, när man skulle betala den. Det
vore enligt min mening en lyckligare
ordning. Det borde inte möta något hinder
att genomföra en sådan ändring,
när vi nu får veta, att man under januari
månad inte tar ut någon kvar -

Fredagen den 31 januari 1969

Nr 3

45

Svar på fråga ang. utbyggnad av fritidshemmen

skatt utan att detta sker först i februari.
Under sådana förhållanden skulle man
ju utan svårighet kunna flytta fram datum
för inbetalningen t. ex. till den 1
februari.

Chefen för socialdepartementet, herr
statsrådet ASPLING:

Herr talman! Ingen tvingar någon
pensionär att betala kvarskatten före
den 10 januari, utan pensionärerna har
liksom andra skattebetalare möjlighet
att under en fyramånadersperiod få
kvarskatten betald genom avdrag vid
pensionsutbetalningarna. Sådana skatteavdrag
görs för en pensionär under
tiden februari—maj, medan för en vanlig
löntagare motsvarande kvarskatteavdrag
sker under tiden januari—april.

Låt mig också, herr talman, göra ett
annat påpekande. Enligt vad jag inhämtat
från riksförsäkringsverket är det av
tekniska skäl inte möjligt att flytta fram
tidpunkten till efter den 10 januari.
Denna förberedelsetid är erforderlig för
databehandlingen av pensionsutbetalningarna.
Man skall komma ihåg att
riksförsäkringsverket varje månad har
att göra 1 300 000 pensionsutbetalningar.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 12

Svar på fråga ang. utbyggnad av fritidshemmen Ordet

lämnades på begäran till

Statsrådet fru ODHNOFF, som yttrade: Herr

talman! Fru Ekroth har frågat,
om jag kan redogöra för de planer som
föreligger beträffande de närmaste
årens utbyggnad av fritidshemmen.

Socialstyrelsen har genom en enkät
i september 1968 samlat in uppgifter
om kommunernas utbyggnadsplaner för
barnstugeverksamlieten för de närmaste
åren. På grundval av dessa uppgif -

ter bör man kunna räkna med att antalet
platser i fritidshem kommer att
öka med omkring 700 under innevarande
budgetår och med mellan 1 000
och 1 500 under vart och ett av de
följande två budgetåren. Det skulle innebära
att antalet platser i fritidshem
ökar från omkring 4 500 i juli 1968 till
närmare 8 000 år 1971. Fritidshemsverksamhet
finns för närvarande organiserad
i ett femtiotal kommuner. Utbyggnadsplaner
redovisas av omkring
hälften av dessa kommuner och dessutom
av ett tjugotal kommuner som nu
inte har något fritidshem.

Enligt direktiven till den under förra
året tillsatta barnstugeutredningen skall
denna utredning undersöka olika åtgärder
för att åstadkomma en ökad organiserad
fritidsverksamhet för barn i
skolåldern.

Vidare anförde:

Fru EKROTH (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet
Odhnoff för svaret på min fråga.
Den var föranledd av att jag funnit att
tillväxttakten i utbyggnaden av fritidshemmen
under de senaste åren har varit
ringa eller nästan obefintlig. Detta
har oroat mig mycket, och jag har
också fått bekräftelse på att det förhåller
sig på detta sätt genom statsrådets
svar.

Under det senaste året har det börjat
röra på sig något litet. Under budget-,
året 1967/68 tillkom ungefär 850 platser
i fritidshem. Som jämförelse kan
nämnas att 4 900 platser tillkom på daghemmen.

Varje år lämnar ett stort antal barn
daghemmen för att börja skolan, och
det är då fritidshemmen kommer in i
bilden. Många mödrar tvingas avbryta
ett yrke eller eventuellt en fortsatt utbildning
för att de inte har någonstans
att lämna barnen när skolan börjar.
Under barnens första skolår är skol
tiderna mycket oregelbundna, och till

46

Nr 3

Fredagen den 31 januari 1969

Svar på fråga ang. utbyggnad av fritidshemmen

detta kommer att barn som den ena dagen
lämnar en skyddad tillvaro i daghemmen
dagen därpå inte har någonstans
att ta vägen. På fritidshemmet
skall modern kunna lämna barnet på
morgonen. Man skall ta hand om barnen,
ge dem mat på dagen, de skall få
komma dit under alla raster och leka,
de skall få hjälp med läxläsning, och
det skall fungera som ett hem för barnen.

Hur blir det nu med de barn som inte
har någonstans att ta vägen? Hur klarar
sig en sjuåring? Vem som helst kan
väl räkna ut hur det blir. För alla de
mödrar, framför allt de ensamstående,
som tvingas utföra sitt arbete blir det
bekymmersamt att inte veta var de har
sina barn. Många barn måste också leva
på torrskaffning därför att alla kommuner
inte har fullt utbyggd skolmåltidsverksamhet.

Erfarenheterna av de nya statsbidragsbestämmelserna
är utan tvivel
mycket goda, men kommunerna har inte
tagit vara på dem när det gäller fritidshemmen.
Man räknar med att nästa
budgetår skall det finnas 34 000 daghemsplatser,
men antalet platser i fritidshemmen
kommer endast att bli
ungefär 7 000, alltså endast en femtedel
av daghemsplatserna. Den kraftiga
satsningen på daghemmen är naturligtvis
nödvändig, det råder ingen tvekan
om den saken. Nuvarande disproportion
beror väl också på att driftbidragen till
daghemmen är betydligt större än driftbidragen
till fritidshemmen, ett förhållande
som jag tror att man behöver titta
närmare på och rätta till.

Fritidshemmen är en ganska ny institution,
som på många håll är helt
oprövad. Det framgår ju också av statsrådets
svar. Vi behöver alltså sätta in
en upplysningsverksamhet. Vi har visserligen
redan en vandringsutställning,
»Bygga för barn», och på länsplanet
har vi en organisation med uppgift att
driva dessa frågor framåt, men jag undrar
om inte dessa länsorganisationer

skulle kunna göra mera för att sprida
upplysning på detta område så att flera
fritidshem kommer till stånd.

Jag tackar än en gång för svaret som
jag fått, och jag hoppas också att statsrådet
genom socialstyrelsen och på annat
lämpligt sätt hjälper till, så att det
verkligen blir en puff framåt och sker
litet mera på detta område.

Statsrådet fru ODHNOFF:

Herr talman! Jag vill understryka att
det är riktigt att utbyggnadstakten har
legat på en låg nivå, men den börjar
öka. Det finns flera orsaker till att fritidshemsverksamheten
hittills haft en
relativt liten omfattning. Jag tror att
den ringa utbyggnadstakten inte minst
beror på att många föräldrar tydligen
inte upplever en organiserad fritidsverksamhet
för barn i lägre skolåldern
som nödvändig på samma sätt som tillsyn
av förskolebarn. Beträffande den
senare verksamheten har en mycket
stark föräldraopinion varit med och
drivit på utbyggnaden ute i kommunerna.

Den upplysningsverksamhet som här
efterlyses behöver bedrivas med sikte
på både kommuner och föräldrar. Jag
har också i direktiven till barnstugeutredningen
sagt, att det som komplement
till skolan behövs ökade insatser
för en organiserad fritidsverksamhet.
Detta gäller alla barn, oavsett om föräldrarna
är hemma eller arbetar utanför
hemmet. Vidare säges i samma utredningsdirektiv,
att upplysningen måste
intensifieras och insatserna på det
området förstärkas.

Fru EKROTH (s):

Herr talman! Jag är tacksam för detta
senaste besked om att vi skall få
mera hjälp med upplysningsverksamheten.
Jag är också medveten om att
fritidshemsverksamhet i många fall är
oprövad ute i kommunerna. I min egen
hemkommun har vi dock efter många
överläggningar med dem som har hand

Fredagen den 31 januari 1969

Nr 3

47

Svar på fråga ang. utbyggnad av fritidshemmen

om stadens angelägenheter lyckats få
ett fritidshem till stånd, och det har
inte varit någon svårighet att få hemmet
belagt. Många av mödrarna har också
uttryckt sin stora tacksamhet över att
hemmet har kommit till.

Fritidshemmen har en utomordentligt
stor uppgift att fylla, framför allt
i förebyggande syfte. Man finner ofta
de barn, som nu blir lämnade åt sig
själva, på t. ex. varuhusen där de kan
få en smula värme och kan sysselsätta
sig med att se sig omkring. Man kan
träffa på dem i skiftande sammanhang,
och det är många gånger svårt att veta
vad de tar sig för. Dessa barn kan
ofta få en snedvriden inställning och
råka ut för svårigheter i tillvaron. Om
man genom fritidshemmen kan medverka
till att dessa förhållanden rättas till
är mycket vunnet.

Jag hoppas att man framför allt kommer
att satsa på upplysningen men också
kommer att ge kommunerna större
driftbidrag till denna verksamhet.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 13

Föredrogs och hänvisades till lagutskott
Kungl. Maj :ts å bordet vilande
proposition nr 12, med förslag till lag
om ändring i lagen den 20 mars 1964
(nr 163) om införande av brottsbalken.

§ 14

Föredrogs var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till utrikesutskottet motionen nr 418;

till statsutskottet motionerna nr 419—
438; och

till bevillningsutskottet motionerna
nr 439—441.

Vid föredragning av den å bordet vilande
motionen nr 442, om åtgärder
inom den ekonomiska politikens och
näringspolitikens område, hänvisades

motionen, såvitt avsåg upprättande av
en finanspolitisk beredskapsplan, till
bevillningsutskottet och i övrigt till bankoutskottet.

Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till bankoutskottet motionerna nr
443—447; och

till lagutskott motionerna nr 448—
455.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 456, angående den
kommunala miljövården, hänvisades
motionen, såvitt avsåg den kommunala
kompetensen, till konstitutionsutskottet
och i övrigt till jordbruksutskottet.

Vidare föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till jordbruksutskottet motionerna nr
457—459;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 460; och

till utrikesutskottet motionerna nr
461—464.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 465, om stöd åt
befrielserörelserna i de portugisiska
kolonierna, hänvisades motionen, såvitt
avsåg anvisande av anslag, till
statsutskottet och i övrigt till utrikesutskottet.

Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till utrikesutskottet motionerna nr
466—470;

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 471—481;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 482;

till konstitutionsutskottet motionerna
nr 483—490; och

till statsutskottet motionerna nr 491
—526.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 527, angående sam -

48

Nr 3

Fredagen den 31 januari 1969

arbetsnämnder inom skolväsendet,
in. m., hänvisades motionen, såvitt avsåg
sammansättningen av skolstyrelse,
till lagutskott och i övrigt till statsutskottet.

Vidare föredrogs var efter annan och
hänvisades till statsutskottet de å bordet
vilande motionerna nr 528—576.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 577, om representation
för skolelever i nämnder och
styrelser, hänvisades motionen, såvitt
avsåg elevers rätt till representation i
skolstyrelse, till lagutskott och i övrigt
til] statsutskottet.

Härefter föredrogs var efter annan
och hänvisades till statsutskottet de å
bordet vilande motionerna nr 578—621.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 622, om förbättrat
stöd till barnfamiljer, hänvisades motionen,
såvitt avsåg bostadstillägg för
barnfamiljer, till statsutskottet och i övrigt
till lagutskott.

Vidare föredrogs var efter annan och
hänvisades till statsutskottet de å bordet
vilande motionerna nr 623—625.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 626, om ytterligare
lokaliseringspolitiska åtgärder till glesbygdsområden,
m. m., hänvisades motionen,
såvitt avsåg tillsättande av en
parlamentarisk utredning rörande glesbygdsproblemen,
till bankoutskottet och
i övrigt till statsutskottet.

Härefter föredrogs var efter annan
och hänvisades till statsutskottet de å
bordet vilande motionerna nr 627—631.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 632, om åtgärder
för att underlätta gift kvinnas förvärvsarbete,
hänvisades motionen, såvitt avsåg
rätt till visst avdrag vid inkomsttaxeringen,
till bevillningsutskottet och
i övrigt till statutskottet.

Vidare föredrogs var efter annan och
hänvisades till statsutskottet de å bordet
vilande motionerna nr 633—660.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 661, om utredning
angående mindre och medelstora företags
förhållanden, hänvisades motionen,
såvitt avsåg anvisande av anslag,
till statsutskottet och i övrigt till bankoutskottet.

Härefter föredrogs var efter annan
och hänvisades till statsutskottet de å
bordet vilande motionerna nr 662—687.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 688, om projektering
av vissa anläggningar inom vänervästerhavsregionen,
m. m., hänvisades
motionen, såvitt avsåg skydd för grusåsar,
till lagutskott och i övrigt till
statsutskottet.

Vidare föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till statsutskottet motionerna nr 689
—730;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 731; och

till statsutskottet motionerna nr 732
—741.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 742, om en jämnare
inkomstfördelning, m. m., hänvisades
motionen, såvitt avsåg utredning
angående beskattningen, till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Härefter föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till statsutskottet motionerna nr 743
—759;

till jordbruksutskottet motionen nr
760;

till statsutskottet motionerna nr 761
—773;

till bevillningsutskottet motionerna
nr 774—824; och

till bankoutskottet motionerna nr
825—836.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 837, om fondering
av medel inom företag till trygghet
för de anställda, hänvisades motio -

Fredagen den 31 januari 1969

Nr 3

49

nen, såvitt avsåg skattefria fondavsättningar,
till bevillningsutskottet och
i övrigt till bankoutskottet.

Vidare föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och hänvisades
därvid

till bankoutskottet motionerna nr 838

—851;

till lagutskott motionerna nr 852—
936; och

till jordbruksutskottet motionerna nr
937—971.

Vid föredragning av den å bordet
vilande motionen nr 972, om oskadliggörande
av oljeavfall, hänvisades motionen,
såvitt avsåg importavgift för
smörjolja, till bevillningsutskottet och
i övrigt till jordbruksutskottet.

Slutligen föredrogs var för sig följande
å bordet vilande motioner; och
hänvisades därvid

till jordbruksutskottet motionerna nr
973—989; och

till allmänna beredningsutskottet motionerna
nr 990—1017.

§ 15

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att bilaga 1 till statsverkspropositionen
1969 (finansplanen)
skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

§ 16

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj :ts propositioner överlämnats till
kammaren:

nr 5, med förslag till lag om telefonavlyssning
vid förundersökning angående
grovt narkotikabrott m. m.,

nr 11, angående anslag till teckning
av aktier i AB Gullhögens Bruk, och
nr 13, med förslag till lag om ändring
i narkotikastrafflagen den 8 mars 1968
(nr 64), m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 17

Meddelande om enkla frågor

Meddelades, att herr talmannen tillställts
tre enkla frågor, nämligen av:

herr Ahlmark (fp), till hans excellens
herr ministern för utrikes ärendena angående
beviljandet av inresetillstånd
till annat land för svensk korrespondent,

herr Ullsten (fp), till herr statsrådet
och chefen för civildepartementet
angående begravningshjälp till statsanställd,
och

herr Gustavsson i Alvesta (ep), till
herr statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
angående principerna
för beräkning av höjning av anslag
för avlöning till departementschef.

§ 18

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.10.

In fidem

Sune K. Johansson

50

Nr 3

Tisdagen den 4 februari 1969

Tisdagen den 4 februari

Kl. 16.00

§ 1

Justerades protokollen för den 24
och den 27 nästlidne januari.

§ 2

Föredrogs var för sig följande Kungl.
Maj:ts å bordet vilande propositioner;
och hänvisades därvid

till lagutskott propositionen nr 5,
med förslag till lag om telefonavlyssning
vid förundersökning angående
grovt narkotikabrott m. m.;

till statsutskottet propositionen nr 11,
angående anslag till teckning av aktier
i AB Gullhögens Bruk; och

till lagutskott propositionen nr 13,
med förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen
den 8 mars 1968 (nr
64), m. m.

§ 3

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren, att bilaga 1 till statsverkspropositionen
1969 (finansplanen)
skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

§ 4

Interpellation ang. de handikappades
anställningsformer

Ordet lämnades på begäran till

Herr JADESTIG (s), som yttrade:

Herr talman! Möjligheterna att bereda
handikappade sysselsättning ökar i
och med att den halvskyddade sysselsättningen
successivt utbygges. Såväl
de handikappade som näringslivet och

samhället i övrigt har anledning förvänta
sig att denna form av arbetsvärd
skall kunna medverka till att den handikappade
kan övergå till ordinär anställning
hos sin arbetsgivare i de fall
då den handikappade i den halvskyddade
sysselsättningen kunnat anpassa
sig och träna upp sin prestationsförmåga
så att den motsvarar den rninimiprestation
som krävs av övriga anställda.

Med hänvisning till vad här anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få rikta följande
frågor:

Har statsrådet för avsikt att låta utreda
hur de handikappade i halvskyddad
sysselsättning skall följas för att
man från samhällets sida skall kunna
medverka till ändring i anställningsformen
så snart den handikappades
prestationsförmåga motiverar detta?

Har statsrådet övervägt att ge arbetsträningsinstituten
resurser att i förevarande
fall pröva den enskilde handikappades
prestationsförmåga?

Denna anhållan bordlädes.

§ 5

Interpellation ang. den anställdes innestående
lön och semesterersättning vid
företags konkurs

Ordet lämnades på begäran till

Herr EK VALL (s), som yttrade:
Herr talman! Det händer ofta vid företagskonkurser
och därpå följande
nedläggningar att de anställda har lön
och semesterersättning innestående. De

Öl

Tisdagen den 4 februari 1969 Nr 3

Interpellation ang. den anställdes innestående lön och semesterersättning vid företags
konkurs

anställda kan då ofta få vänta lång tid
innan de får ut åtminstone viss del av
dessa innestående medel. Det händer
även att de inte får ut någonting alls
av vad de tjänat in. Det förra inträffar
i huvudsak vid de s. k. bevakade konkurserna
medan det senare gäller vid
konkurser utan tillgång till konkurskostnaderna,
vid vilka konkurser det
inte förekommer någon bevakning.

Dessa förhållanden utgör för den enskilde
drabbade ett stort och allvarligt
problem. Ingen vet egentligen hur mycket
som anställda i vårt land årligen
förlorar i samband med konkurser vid
vilka löne- och semesterersättningsfordringar
inte täcks; förlusterna kan
emellertid beräknas till miljonbelopp
per år.

Jag vill nämna ett exempel på de
för den enskilde ofta katastrofala vådorna
av nu gällande regler.

I maj månad 1967 gick ett företag
i konkurs. En av de anställda, en kvinna,
hade därvid bevakade fordringar
på tillsammans 1 700 kronor. Fordringarna
utgjordes av innestående lön, semesterersättning
samt lön för ej iakttagen
uppsägningstid. I slutet av oktober
1968, alltså efter 1 1/2 år, kunde hon
kvittera ut 153 kronor 31 öre hos konkursförvaltningen.
Detta var allt som
hon kunde få.

Det anförda exemplet är inte något
särfall. Åtskilliga har samma tråkiga
erfarenheter, och många anställda kommer
att drabbas på liknande sätt i framtiden,
om ingenting görs för att råda
bot på förhållandena.

De anställda kommer nästan alltid
på något sätt i kläm när ett företag
går i konkurs. De drabbades antal har,
delvis på grund av strukturomvandlingen,
ökat under de senaste åren, vil -

ket framgår bl. a. därav att enligt senast
föreliggande statistiska uppgifter
antalet nytillkomna konkurser ökade
från 1 294 år 1965 till 2 013 år 1966
och 2 328 år 1967.

Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få framställa följande
fråga:

År statsrådet beredd medverka till att
åtgärder prövas för att vid arbetsgivares
konkurs säkerhet skall föreligga
för anställdas innestående lön och semesterersättning? Denna

anhållan bordlädes.

§ 6

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj:ts skrivelse nr 3, med redogörelse
för behandlingen hos Kungl. Maj:t av
riksdagens skrivelser.

§ 7

Anmäldes följande motioner i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
10, med förslag till förordning om ändring
i förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) om automobilskatt, nämligen

nr 1018, av herr Dahlgren m. fl.,

nr 1019, av herr Gustafsson i Stenkyrka
in. fl., och

nr 1020, av herr Stridsman m. fl.

Dessa motioner bordlädes.

§ 8

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.03.

In fidem
Bertil Björnsson