1959 FÖRSTA KAMMAREN Nr 25 (Riksdagens protokoll 1959:25)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1959 FÖRSTA KAMMAREN Nr 25

29 oktober—11 november

Debatter in. rn.

Tisdagen den 3 november Sid.

Svar på fråga av herr Siegbahn ang. för sent tillhandahållande av
läroböcker .............................................. 4

Svar på interpellation av fru Svenson om samverkan i ungdomsfostrande
syfte mellan hem, skola och kamratkrets .......... 6

Interpellation av herr Johansson, Robert, ang. förhindrande av
flyghavres spridning genom vissa importerade fodermedel .... 8

Tisdagen den 10 november

Interpellation av herr Larsson, Thorsten, ang. nedsättning av kostnaderna
för vissa lantmäteriförrättningar .................. 15

Onsdagen den 11 november

Interpellation av herr Svedberg, Lage, ang. ändringar i gällande
föreskrifter avseende lantbruksnämndernas beslutanderätt .... 18

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 11 november

Bevillningsutskottets betänkande nr 56, ang. avtal med Österrike

för undvikande av dubbelbeskattning ...................... 18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 35, ang. försäljning av kronoegendomen
Mjogaryd Mellangärden 21 i Jönköpings län m. fl. fastigheter
.................................................... 18

— nr 36, ang. .statligt stöd till försöksverksamhet vid lantbruksoch
lantmannaskolor med gengasdrift av traktorer och bilar. 18

1 Första kammarens protokoll 1959. Nr 25

''• t i .

-••■ii-»

lf »rf ris n / v «''* • <%>t a-t o *'' >34 * * t/,- t'' V

• fn»v ?<;•*: t i

Torsdagen den 29 oktober 1959

Nr 25

Torsdagen den 29 oktober

Kammaren sammanträdde kl. 10.00.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

163, med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt, m. m.; och

nr 164, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
propositioner:

nr 168, med förslag till lag om ändring
i byggnadslagen den 30 juni 1947
(nr 385) samt till byggnadsstadga;

nr 169, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947
(nr 529) om allmänna barnbidrag; och
nr 170, med förslag till lag om ändring
i luftfartslagen den 6 juni 1957 (nr
297).

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 171, angående förbättring
av ersättningarna inom den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen m. m., hänvisades
propositionen, såvitt gällde de i
densamma upptagna förordningsförslagen,
till behandling av lagutskott samt i
övrigt till statsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
Kungl. Maj :ts proposision
nr 172, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 79 § kommunallagen den
18 december 1953 (nr 753).

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 518, av herr Wirmark och fru Wallentheim,

nr 519, av herr Carlsson, Georg, m. fl.,
och

nr 520, av herr Åman.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 521, av herr Elmgren, och
nr 522, av herr Mattsson m. fl.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 523, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl.,

nr 524, av herr Berg, Gunnar, och
nr 525, av herr Spetz.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.03.

In fidem
Fritz af Petersens

Nr 25

Tisdagen den 3 november 1959

Tisdagen den 3 november

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Ang. för sent tillhandahållande av läroböcker Jämlikt

§ 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Siegbahn till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
framställt följande fråga:
»Har herr statsrådet observerat, att det
vid skolornas början i år liksom föregående
år i stor utsträckning förekommit,
att läroböcker, som avsetts komma
till användning, icke kunnat tillhandahållas
eleverna förrän åtskilliga veckor
in på det nya läsåret, och avser herr
statsrådet att vidta åtgärder för att
förebygga att liknande situationer i
framtiden inträffa?»

Herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
EDENMAN, som
tillkännagivit, att han hade för avsikt
att vid detta sammanträde besvara
nämnda fråga, erhöll ordet och anförde:

Herr talman! Herr Siegbahn har frågat,
dels om jag har observerat att det
vid skolornas början i höst liksom föregående
år i stor utsträckning förekommit
att läroböcker, som avsetts komma
till användning, inte har kunnat tillhandahållas
eleverna förrän åtskilliga
veckor in på det nya läsåret, dels om
jag avser att vidta åtgärder för att förebygga
att liknande situationer inträffar
i framtiden.

Jag är väl medveten om att förseningar
av det slag, som herr Siegbahn åsyftar,
har inträffat när nya läroböcker
skall komma till användning. Särskilt
har detta gällt under de senaste åren då
ju, bl. a. på grund av organisatoriska
förändringar, nya kursplaner och metodiska
anvisningar utfärdats för flertalet
skolstadier och skolformer.

För att undvika dylika förseningar

bör eftersträvas ännu större förutseende
och planmässighet beträffande manuskriptgranskning,
framställning, rekvisition
och distribution av läroböckerna.
För de lokala skolmyndigheterna gäller
det att, när nyanskaffning skall ske, besluta
härom så tidigt som möjligt och att
ha god och säker kontakt med bokhandlare
och förlag. För förlagens del gäller
det naturligtvis att ha en produktionsoch
distributionskapacitet, som kan klara
av den säsongmässiga anhopningen i
läroboksutgivningen. Viktigt är också att
vid utgivningsplaneringen beaktas den tid
som måste åtgå för läroboksnämndens
granskning.

Jag kan försäkra herr Siegbahn, att
alla berörda parter inser de olägenheter,
som vållas av förseningar i läroboksutgivningen,
och att de alla strävar efter
att genom ökat samarbete och samförstånd
eliminera dessa förseningar i
största möjliga utsträckning. Några särskilda
åtgärder från regeringens sida i
denna fråga anser jag inte vara motiverade
för närvarande.

Herr SIEGBAHN (s):

Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet Edenman för svaret på den av
mig framställda frågan. Jag noterar av
svaret, att statsrådet är medveten om att
det föreligger vissa förseningar, som kan
vålla vissa olägenheter, samtidigt som
herr statsrådet inte är benägen att för
närvarande vidta några åtgärder.

Man kan möjligen vid åhörandet av
svaret få den uppfattningen att statsrådet
inte anser att olägenheterna är särskilt
väsentliga. För den som har fått denna
uppfattning vill jag då framhålla, att jag
nog anser, att de olägenheter som här
föreligger i större eller mindre utsträckning
i olika skolor här i landet och i
olika skolformer många gånger är högst
väsentliga. Jag skulle vilja skärpa detta

Tisdagen den 3 november 1959

Nr 25

Ang. för sent tillhandahållande av läroböcker

omdöme därhän att jag säger att man
vid vissa skolor vissa terminer skulle
kunna vinna kanhända en hel vecka, om
man fick läroböckerna vid terminens
början. Nu inträffar det inte så sällan,
att det dröjer upp till en månad eller sex
veckor, innan eleverna har fått de läroböcker
de behöver under terminen.

Nästa fråga är, om det går att göra något.
Herr statsrådet har lämnat några
allmänna kloka råd om hur frågorna
skulle kunna lösas och försäkrar att alla
instanser är överens om det samt att de
gör vad de kan. Det är möjligt. Jag vill
inte utge mig för att vara någon expert
på detta område, men jag har plockat
ihop lite upplysningar här och var, vilka
kan vara av betydelse för denna frågas
lösning. Det förefaller mig som om det
skulle kunna göras en del även från
ecklesiastikdepartementets sida.

Man får av svaret det intrycket, att
statsrådet i första hand syftar på nya
läroböcker. Han talar om korrekturläsning,
manusgranskning o. s. v. Det är
emellertid kanske bara en liten del av
läroböckerna som är nya. Den övervägande
delen är kanske omtryckningar
med eller utan revidering. Av en tidningsartikel
för några månader sedan
kunde man läsa sig till att chefen för
ett av de största bokförlagen i landet
framhöll att man trycker upplagor som i
allmänhet varar tre år. Men det är en
mycket osäker sak. Första året går en
mycket liten upplaga åt. Andra året har
boken kanske slagit igenom, och tredje
året kan det bli en stor rush efter boken.
Frågan är om förlaget då i tid har kunnat
sörja för att tillfredsställa efterfrågan.

I den mån en bok antingen skall tryckas
för första gången eller omtryckas
gäller det för förläggaren att så tidigt
som möjligt få veta hur många exemplar
som kan väntas bli efterfrågade för det
kommande läsåret. Ilär i Stockholm gäller
ju, att skoldirektionen har utfärdat
instruktioner, enligt vilka — har det
sagts mig — skolorna senast den 4 juli
skall ha bestämt sig för vilka böcker de
skall använda under det kommande läs -

året. Det är en mycket kort tid som förlagen
då får på sig om skolorna börjar i
slutet av augusti. De får endast 6 å 7
veckors tid på sig för att trycka böckerna,
och under den tiden infaller också
semestrarna. Varje vecka utöver denna
tid skulle innebära en väsentlig förbättring
för förlagen. Ifrågavarande förlagschef
framhöll, att om man hade uppgifterna
så tidigt som när skolorna slutar,
d. v. s. omkring den 10 -15 juni, skulle
kanske redan därigenom hela detta problem
försvinna. Nu fastställs läroböcker
i viss utsträckning vid ämneskonferenser
under våren ganska lång tid innan
skolan slutar, men då det inte krävs att
önskemålen om läroböcker inges så tidigt,
har det blivit så, som en rektor vid
ett läroverk i Stockholm framhållit, att
man inte skickar in rekvisitionerna förrän
i juli, fastän man skulle ha kunnat
göra det redan i maj. Det skulle här vara
möjligt att för läroverksrektorer och
kollegier påpeka betydelsen av att rekvisitionerna
kommer in tidigare.

En annan sak är att många lärare, såväl
ordinarie som icke ordinarie, utnämns
först den 1 juli. Detta är kanske
det viktigaste skälet till att man för
Stockholms del har utfärdat direktiv om
att meddelande angående läroböcker
skall lämnas först omkring den 1 juli.
Finns det ingen möjlighet för skolöverstyrelsen
när det gäller stockholmsläroverk
och vissa andra skolor och för de
lokala skolstyrelserna när det gäller
övriga skolor att utnämna lärarna med
verkan från den tidpunkt som önskas
men på ett tidigare stadium? Om detta
vore möjligt och man kunde ta kontakt
med de nyutnämnda lärarna i god tid för
att höra deras önskemål, skulle man
kanske kunna på ett så tidigt stadium
bestämma sig för vilka böcker och vilka
kvantiteter som skulle behövas, att man
skulle kunna komma ifrån detta problem,
som jag betraktar såsom en ganska avsevärd
belastning för skolarbetet.

överläggningen förklarades härmed
slutad.

Nr 25

Tisdagen den 3 november 1959

Om samverkan i ungdomsfostrande syfte
mellan hem, skola och kamratkrets

Ordet lämnades ånyo till herr statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet
EDENMAN, som meddelat att
han ämnade vid detta sammanträde besvara
jämväl fru Svensons interpellation
om samverkan i ungdomsfostrande
syfte mellan hem, skola och kamratkrets,
och nu yttrade:

Herr talman! Med första kammarens
tillstånd har fru Svenson frågat

dels om jag avser att ta initiativ till en
undersökning rörande möjligheterna att
inordna kamratkretsen i en samverkan
med hem och skola i ungdomsfostrande
syfte samt till sådana kompletterande
och samordnande undersökningar, som
kan befinnas erforderliga för frågans
lösning,

dels om jag finner det befogat att ta
upp nu gällande bestämmelser och anvisningar
för föreningsverksamheten vid
skolan till prövning och, om så är fallet,
huruvida initiativ är att förvänta inom
en nära framtid.

Jag vill först framhålla, att varje undersökning,
som kan bidra till att skapa
ett säkrare underlag för bedömningen
och lösningen av aktuella problem om
ungdomens fostran, i och för sig får anses
vara angelägen. Många undersökningar
har gjorts på detta område och åtskilliga
torde vara under utförande. Någon
vetenskaplig undersökning, som mera
isolerat tar sikte på just möjligheterna
att inordna kamratkretsen i den samverkan
mellan hem och skola, som pågår
i olika former, har dock mig veterligt
inte gjorts hittills. Interpellanten undrar
nu om en sådan undersökning finns med
bland de åtgärder rörande ungdomsproblemen,
som enligt vad interpellanten
erfarit vidtagits eller överväges av regeringen.
Jag vill därför nämna, att de
närmast aktuella åtgärderna från regeringens
sida i dessa avseenden är sådana,
som siktar till att mera omedelbart
motverka ungdomsbrottsligheten. En undersökning
med den speciella inriktning,
som fru Svenson åsyftar, är ett omfattande
vetenskapligt arbete på längre
sikt, och jag anser inte att det i detta

särskilda hänseende finns anledning till
ett initiativ från regeringens sida vid sidan
av den aktivitet, som samhällsforskningen
och dess företrädare för närvarande
visar och kan förväntas utveckla
i framtiden. Det kan med skäl förutsättas
att forskningen följer de berörda
problemen och över huvud taget bidrar
till att skapa en hållbar grund för ett
intensifierat arbete på att ge ungdomen
en god fostran i nära samarbete mellan
hem och skola och så långt möjligt under
aktiv medverkan från de unga själva.

Beträffande föreningsverksamheten i
skolorna vill jag framhålla att de bestämmelser,
som numera gäller härom, direkt
siktar att främja tillkomsten av elevsammanslutningar
i studiesyfte eller för
andra ideella ändamål. Till vägledning
för de lokala skolmyndigheterna i detta
avseende kommer att tjäna bl. a. skolöverstyrelsens
allmänna anvisningar för
undervisning och fostran. I dessa anvisningar,
som utkommer av trycket någon
av de närmaste dagarna, understryks vikten
av att skolan genom sina arbetsformer
fostrar eleverna till både självständighet
och samarbetsvilja och att eleverna
aktivt engageras och får känna
eget ansvar. Elevråd och skolföreningar
av skiftande slag kan därvid spela en väsentlig
roll och verksamt bidra till elevernas
fostran. Jag kan också nämna att
anvisningarna i fråga om den på några
håll alltjämt diskuterade lämpligheten
av speciella politiska skolföreningar anger,
att dessa skall kunna påräkna samma
förståelse och intresse från skolans
sida som all annan sund föreningsverksamhet.

I förvissning om att fru Svenson hör
till dem, som med intresse kommer att
ta närmare del av innehållet i nämnda
anvisningar, anser jag mig, herr talman,
härmed ha besvarat interpellationen.

Fru SVENSON (ep):

Herr talman! Jag ber att till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få framföra mitt tack för
svaret på min interpellation.

Vad beträffar den senare delen av svaret
är jag i stort sett till freds. De anvis -

Tisdagen den 3 november 1959

Nr 25

Om samverkan i ungdomsfostrande syfte mellan hem, skola och kamratkrets

ningar för föreningsverksamheten vid
skolorna, som jag efterlyste kommer ju
inom kort, och det återstår bara att uttala
den förhoppningen, att de skall ha
fått en tillfredsställande utformning. Av
särskilt värde är att även politiska organisationer
i framtiden skall kunna påräkna
samma välvilja från skolans sida
som föreningar i övrigt. Enligt min mening
är det på tiden, att denna ändring
i betraktelsesättet kommer till stånd.

Vad gäller den första delen av statsrådets
svar tycker jag att den kunde ha
varit något mera klarläggande. Jag tvivlar
inte på att man inom samhällsforskningen
kommer att bedriva arbete på
dessa områden, även om det inte kommer
några initiativ från regeringen. I
min interpellation hänvisade jag ju också
till ett sådant vetenskapligt arbete,
men jag framhöll, att detta kanske behöver
kompletteras. Jag ser dessa frågor
ur lekmannens synpunkt, men vågar ändå
påståendet att dylika forskningsinsatser
måste vara av stort värde när det
gäller att lägga en realistisk grund för
ungdomens fostran i skolan.

Riksdagen har ju hemställt om en utredning
om samverkan hem—skola—kamratkrets
när det gäller ungdomens fostran.
Man hade därför kunnat förvänta,
att ecklesiastikministern skulle ha utvecklat
några synpunkter på detta i stället
för att meddela, att de åtgärder regeringen
nu överväger siktar till att mer
omedelbart motverka ungdomsbrottsligheten.

Givetvis är åtgärder för att motverka
ungdomsbrottsligheten angelägna, ja, till
och med mycket angelägna. Detta får
man nästan dagligen bevis för. Jag kan
bara ta som ett litet exempel dessa raggargäng,
som nu håller på att förpesta
hela vårt land. Och inte nog med vårt
land; de vill även visa vårt grannland
Norge vad de duger till. Jag är fullt införstådd
med att det från samhällets sida
måste göras allt för att dessa och
andra vilsegångna ungdomar skall komma
på bättre tankar och få en bättre inställning
till livet och samhället. Men
jag tycker ändå, att det ena inte får
skymma (tet andra.

Herr statsrådet litar till att samhällsforskningen
på eget initiativ skall genomföra
det forskningsarbete, som kan
anses behövligt på dessa områden. Om
herr statsrådet bär vetskap om att det
inom samhällsforskningen finns aktuella
planer på sådana insatser, är hans svar
positivt till innebörden. Svaret leder
emellertid fram till ytterligare en fråga:
Ämnar herr statsrådet vidtaga åtgärder
för att dessa forskningsresultat snabbt
skall komma till nytta i det praktiska
arbetet i och kring skolan?

Den samverkan för ungdomsfostran,
som är nödvändig i våra dagar, måste
främst bedrivas på det lokala planet, och
då är en viss vägledning nödvändig. Inte
minst viktig är en upplysningsverksamhet,
som når ut till föräldrarna.

Herr statsrådet EDENMAN:

Herr talman! Metodiken på detta område
är ganska besvärlig. Det är lätt,
fru Svenson, att ställa frågor till ett
statsråd om vad regeringen ämnar göra,
men i vårt fria samhälle måste vi ju i
hög grad verka genom organisationer,
samfund, kommuner, myndigheter och
— inte minst på detta område — genom
fri forskning. Jag vill i anslutning till
vad jag nämnde om regeringens arbete
för att söka komma fram till positiva
resultat för att motverka ungdomsbrottsligheten
också tillägga, att meningen är
att försöka stimulera organisationer och
andra att samordna den ungdomsfostrande
verksamheten. Jag är övertygad
om att man då inte kan gå förbi sådana
problem, som gäller samarbetet mellan
hem och skola, kamratgäng och kamratfostran.
Men från regeringens sida kan
inte gärna arbetas på annat sätt än vad
som nu sker under statsrådet af Geijerstams
ledning, då man försöker stimulera
organisationerna att själva försöka
få i gång en verksamhet på det området.

.lag vill också ta upp ett annat exempel.
Fru Svenson undrar, om jag litar
till samhällsforskningen på detta område.
På detta måste jag svara ett obetingat
ja. Häromdagen hade .statens råd för
samhällsforskning sammanträde och be -

Nr 25

Tisdagen den 3 november 1959

slöt — om jag inte är alldeles fel underrättad
— att anslå, jag tror det var
30 000 kronor till en befattning för en
kriminologisk forskare, som bl. a. skulle
ta upp några av de centrala problemen
på detta område. Under justitieministerns
ordförandeskap hade regeringen
i våras en sammankomst, där det fanns
representanter för olika forskningsråd
och andra myndigheter, och vi diskuterade,
hur man skulle kunna — som det
heter — initiera eller komma i gång
med forskning på dessa områden. Såväl
det forskningsråd, som jag nyss apostroferade,
som statens medicinska forskningsråd
var helt övertygade om att
detta skulle vara möjligt. Men, fru Svenson,
det går inte att kommendera fram
forskning. Det måste finnas ett intresse
hos forskarna själva att angripa problemen,
och det är på denna punkt som
jag litar på dem. Är problemen stora och
centrala — och det är ungdomsproblemet
— är det uppenbart att samhällsforskarna
inte går förbi dem. På den
punkten är jag ganska optimistisk.

Sedan, fru Svenson, måste man ändå,
när det gäller så oerhört brännande frågor
som spörsmålet om ungdomens fostran,
inte bara räkna med de myndigheter
det här gäller, utan man måste även
lita till samverkan mellan föräldrar och
skola, organisationer, föräldraföreningar
och alla de hundratals kanaler vi har
för ett positivt och konkret samhällsarbete
i detta land.

Fru SVENSON (ep):

Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet även för det klarläggande anförande,
som herr statsrådet nu har hållit.

Överläggningen ansågs härmed slutad.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj :ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 173, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den 10 juli
1947 (nr 523) om kommunala åtgärder
till bostadsförsörjningens främjande.

Interpellation ang. förhindrande av flyghavres
spridning genom vissa importerade
fodermedel

Herr JOHANSSON, ROBERT, (ep) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Genom press och radio
har jordbrukarna fått uppmärksamheten
riktad på den fara, som hotar det svenska
jordbruket genom flyghavrens spridning.
Statsmakterna har även genom utfärdade
bestämmelser, som kontrollerar
handel med utsäde och fodersäd, medverkat
till att få detta ogräs under kontroll
och förhindra dess spridning. I vissa
delar av vårt land har dock flyghavren
fått sådan spridning att en utrotning
bedöms som mycket svår att utföra.
I andra delar av landet, och dit hör
Västsverige, inskränker sig förekomsten
till enstaka ströfall där vägen till källan
för spridningen ofta varit svår eller
omöjlig att följa.

Vid prov som i dagarna tagits på importerat
vetekli har detta vetekli befunnits
bemängt med relativt stort antal
flyghavrekärnor. Även vid prov tagna ur
kraftfoderblandningar har flyghavre
kunnat konstateras. Vid frökontrollanstalten
i Skara har ett tiotal prov på vetekli
La Plata undersökts och befunnits
innehålla flyghavre. En analys redovisar
över 100 st. flyghavrekärnor per kg.

Jordbrukaren, som köper dessa fodermedel,
riskerar att genom gödseln få
flyghavren spridd över hela sin gård och
sedan få begynna ett svårt och dyrbart
bekämpningsarbete. Dessa risker orsakar
stor oro hos jordbrukarna, som inför
årets fodersituation är nödsakade att
komplettera foderstaterna med inköpta
fodermedel. Nu gällande bestämmelser
för bekämpande av flyghavren i handelsledet
lämnar importen av kli och kraftfoder
utanför, då föreskrift för kontrollen
saknas.

Jag anhåller om kammarens tillstånd
att till herr stasrådet och chefen för
jordbruksdepartementet få framställa följande
interpellation.

Har herr statsrådet uppmärksammat
vilka risker som det svenska jordbruket
löper genom att vissa fodermedel får till

Onsdagen den 4 november 1959 Nr 25

Interpellation ang. förhindrande av flyghavres spridning genom vissa importerade

fodermedel

riket införas utan att förekomsten av
flyghavre vid införandet kontrolleras?

Är herr statsrådet beredd att utfärda
kompletterande bestämmelser för handeln
med fodervaror så att dessa risker
bortfaller eller minskar?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 526, av herr Larsson, Thor sten,
m. fl., i anledning av Kungi. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m.; och
nr 527, av herr Nilsson, Ferdinand,
m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 167, med förslag till lag om
förlängning av tiden för vissa servitut.

Kammaren åtskildes kl. 16.25.

In fidem
K.-6. Lindelöw

Onsdagen den 4 november

Kammaren sammanträdde kl. 10.00.

Justerades protokollen för den 28
nästlidne oktober.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 173, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 1 § lagen den
10 juli 1947 (nr 523) om kommunala åtgärder
till bostadsförsörjningens främjande.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 526, av herr Larsson,
Thorsten, m. fl.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 527, av
herr Nilsson, Ferdinand, m. fl.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 10.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Nr 25

Fredagen den 6 november 1959

Fredagen den 6 november

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Justerades protokollet för den 29 nästlidne
oktober.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl, propositioner: nr

174, angående anläggande av flygplatser
vid Skellefteå och Örnsköldsvik;
samt

nr 176, angående medel för återuppförande
av viss byggnad.

Anmäldes och bordlädes

bevillningsutskottets betänkande nr 56,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående godkännande av avtal mellan
Sverige och Österrike för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter
å inkomst och förmögenhet; ävensom

jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 35, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition angående försäljning av vissa
kronoegendomar, m. m., såvitt avser
Mjogaryd Mellangärden 21 i Jönköpings
län m. fl. fastigheter; samt

nr 36, i anledning av väckta motioner
angående statligt stöd till försöksverksamhet
vid lantbruks- och lantmannaskolor
med gengasdrift av traktorer och bilar.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 528, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 529, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allr
män varuskatt, m. m.;

nr 530, av herr Ewerlöf m. fl., i anled -

ning av Kungl. Maj :ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 531, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 532, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl, Maj :ts proposition nr

162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 533, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

163, med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt, m. m.;

nr 534, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

164, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt;

nr 535, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
171, angående förbättring av ersättningarna
inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m.;

nr 536, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
169, med förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag;

nr 537, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
171, angående förbättring av ersättningarna
inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. in.;

nr 538, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 539, av herr Ewerlöf m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 540, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

Fredagen den 6

162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. in.;

nr 541, av herr Aastrup in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 542, av herr Aastrup in. fl., i anledning
av Kungl. Majits proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 543, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, in. m.;

nr 544, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 545, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr

162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 546, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Majits proposition nr

163, med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt, m. in.;

nr 547, av herr Aastrup in. fl., i anledning
av Kungl. Majits proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 548, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 549, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, in. m.;

nr 550, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. in.;

nr 551, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, in. in.;

nr 552, av herr Johansson, Ivar, in. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, in. m.;

nr 553, av herr Johansson, Ivar, in. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition

november 1959 Nr 25 11

nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. in.;

nr 554, av herr Johansson, Ivar, in. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, in. in.;

nr 555, av herr Johansson, Ivar, in. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 556, av herr Johansson, Ivar, in. fl.,
i anledning av Kungl. Majits proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 557, av herr Johansson, Ivar, och
herr Andersson, Torsten, i anledning av
Kungl. Majits proposition nr 162, med
förslag till förordning om allmän varuskatt,
in. m.;

nr 558, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl. Majits
proposition nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. in.;

nr 559, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl. Majits
proposition nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. in.;

nr 560, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m.;

nr 561, av herr Öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m.;

nr 562, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,

m. m.;

nr 563, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl.
Majits proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,

in. m.;

nr 564, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, i anledning av Kungl.

Majits proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,

m. m.;

nr 565, av herr Hanson, Per-Olof, i
anledning av Kungl. Majits proposition

12 Nr 25 Fredagen den

nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 566, av herr Hanson, Per-Olof, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 567, av herr Hanson, Per-Olof, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 568, av herr Hanson, Per-Olof, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 569, av herr Hanson, Per-Olof, m.
fl-, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m.;

nr 570, av herr Hanson, Per-Olof, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 571, av herr Hanson, Per-Olof, och
herr Hansson, Gustaf Henry, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 162,
med förslag till förordning om allmän
varuskatt, in. m.;

nr 572, av herr Sveningsson och herr
Hanson, Per-Olof, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 163, med förslag
till förordning angående ändring i vissa
delar av förordningen den 31 maj 1957
(nr 262) om allmän energiskatt, m. m.;

nr 573, av herr Sveningsson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 574, av herr Sveningsson, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 575, av herr Sveningsson och herr
Nilsson, Yngve, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
ro. m.;

nr 576, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Sveningsson, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m.;

nr 577, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Sveningsson, i anledning av Kungl.

6 november 1959

Maj :ts proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m.;

nr 578, av herr Alexanderson, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 579, av herr Andersson, Birger, och
herr Möller, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 162, med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m.;

nr 580, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m.;

nr 581, av herr Carlsson, Eric, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 582, av herr Hagberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 583, av herr Hagberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 584, av fru Hamrin-Thorell, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.;

nr 585, av fru Hamrin-Thorell m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 586, av herr Hermansson och herr
Nilsson, Ferdinand, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 162, med
förslag till förordning om allmän varuskatt,
m. m.;

nr 587, av herrar Jonasson och Sundin,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m.;

nr 588, av herr Larsson, Sigfrid, m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

nr 589, av herr Ringaby m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.; och

Tisdagen den 10 november 1959

Nr 25

nr 590, av herr Spetz m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
162, med förslag till förordning om allmän
varuskatt, m. m.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 14.25.

In fidem

K.-G. Lindelöw

Tisdagen den 10 november

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollen för den 3 och
den 4 innevarande månad.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Majrts propositioner:

nr 174, angående anläggande av flygplatser
vid Skellefteå och Örnsköldsvik;
samt

nr 176, angående medel för återuppförande
av viss byggnad.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
motionen nr 528, av herr
Ewerlöf m. fl.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
motionen nr 529, av
herr Ewerlöf m. fl.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 530, av herr Ewerlöf
m. fl.

Vid föredragning av den av herr
Ewerlöf m. fl. väckta motionen nr 531
hänvisades densamma, i vad den avsåg
anslag till Riksdagen och dess verk
m. m., till bankoutskottet samt i övrigt
till statsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 532 av herr Ewerlöf
m. fl.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 533, av herr Ewerlöf m. fl., och
nr 534, av herr Ewerlöf m. fl.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 535, av herr Ewerlöf
m. fl.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 536, av herr Ewerlöf m. fl.,
nr 537, av herr Ewerlöf m. fl., och
nr 538, av herr Ewerlöf m. fl.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
motionen nr 539, av herr
Ewerlöf m. fl.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 540, av herr Aastrup m. fl., och
nr 541, av herr Aastrup m. fl.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 542, av herr Aastrup m. fl.,
nr 543, av herr Aastrup m. fl., och
nr 544, av herr Aastrup m. fl.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 545, av herr Aastrup m. fl., och
nr 546, av herr Aastrup m. fl.

Nr 25

Tisdagen den 10 november 1959

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 547, av
herr Aastrup m. fl.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 548, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
nr 549, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
nr 550, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
nr 551, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
nr 552, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
och

nr 553, av herr Johansson, Ivar, m. fl.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 554, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
och

nr 555, av herr Johansson, Ivar, m. fl.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 556, av herr Johansson, Ivar, m. fl.,
samt

nr 557, av herr Johansson, Ivar, och
herr Andersson, Torsten.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 558, av herr Öhman och herr Persson,
Helmer,

nr 559, av herr Öhman och herr Persson,
Helmer,

nr 560, av herr Öhman och herr Persson,
Helmer,

nr 561, av herr öhman och herr Persson,
Helmer,

nr 562, av herr öhman och herr Persson,
Helmer, samt

nr 563, av herr öhman och herr Persson,
Helmer.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 564, av herr öhman och herr Persson,
Helmer,

nr 565, av herr Hanson, Per-Olof, samt
nr 566, av herr Hanson, Per-Olof.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:
nr 567, av herr Hanson, Per-Olof,
nr 568, av herr Hanson, Per-Olof,
nr 569, av herr Hanson, Per-Olof, m.

fl;

nr 570, av herr Hanson, Per-Olof,
nr 571, av herr Hanson, Per-Olof, och
herr Hansson, Gustaf Henry,

nr 572, av herr Sveningsson och herr
Hanson, Per-Olof,

nr 573, av herr Sveningsson m. fl.,
nr 574, av herr Sveningsson,
nr 575, av herr Sveningsson och herr
Nilsson, Yngve,

nr 576, av herr Nilsson, Yngve, och
herr Sveningsson,

nr 577, av herr Ohlsson, Ebbe, och
herr Sveningsson,

nr 578, av herr Alexanderson,
nr 579, av herr Andersson, Birger, och
herr Möller,

nr 580, av herr Andersson, Torsten,
m. fl.,

nr 581, av herr Carlsson, Eric,
nr 582, av herr Hagberg m. fl.,
nr 583, av herr Hagberg m. fl.,
nr 584, av fru Hamrin-Thorell,
nr 585, av fru Hamrin-Thorell m. fl.,
nr 586, av herr Hermansson och herr
Nilsson, Ferdinand,

nr 587, av herrar Jonasson och Sunddin,

nr 588, av herr Larsson, Sigfrid,
m. fl.,

nr 589, av herr Ringaby m. fl., samt
nr 590, av herr Spetz m. fl.

Föredrogos och bordlädes ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 56 samt
jordbruksutskottets utlåtanden nr 35 och
36.

Anmäldes och bordlädes följande till
kammaren överlämnade kungl. propositioner: nr

177, med förslag till lag om ändring
i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och import
av tobaksvaror, m. m.; samt

nr 178, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förord -

Tisdagen den 10 november 1959

Nr 25

Interpellation ang. nedsättning av kostnaderna för vissa lantmäteriförrättningar

ningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften.

Anmäldes och bordlädes en av bankoutskottet
jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjord anmälan, att till utskottet från fullmäktige
i riksgäldskontoret inkommit
framställning angående avlöningsbestämmelserna
för hos riksdagen tillfälligt anställda
tjänstemän.

Interpellation ang. nedsättning av kostnaderna
för vissa lantmäteriförrättningar

Herr LARSSON, THORSTEN, (ep) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Av flera orsaker föreligger
ofta icke identitet mellan fastighet
och brukningsenhet. Jorddelningslagen
innehåller heller icke någon uttrycklig
föreskrift att detta skall eftersträvas
vid fastighetsbildningen. Jordägarna
är emellertid av lättförklarliga
skäl angelägna om att ha lagfart på sitt
fastighetsinnehav.

Ofta inträffar att en del av en fastighet
icke längre lämpligen kan brukas tillsammans
med fastighetens övriga ägor,
medan den med betydligt större fördel
skulle kunna sambrukas med grannfastigheten.
Anledningen därtill kan vara
att fastighetsdelen blivit avskuren genom
ett vägbyggnads- eller vattenavledningsföretag.
I våra dagar inträffar att järnvägsfastigheter
icke längre användes för
avsett ändamål utan utbjudes till försäljning
för att brukas tillsammans med
intilliggande fastigheter. Även de moderna
brukningsmetoderna kan föranleda
gränsjusteringar.

Förändringar av här antytt slag påkallar
ändringar i fastighetsindelningen. Är
ändringarna av större omfattning torde
bistånd i olika former kunna påräknas
från lantbruksnämnderna. Gäller det
däremot ändringar, som ur direkt ekonomisk
synpunkt är av mindre betydelse,
får jordägarna ordna saken själva.
Därvidlag kan självfallet de ekonomiska
synpunkterna bli av avgörande betydelse.
Är det område, som skall överföras
från en fastighet till en annan, av sä

ringa ekonomiskt värde att det icke kan
anses bära de för lagfart erforderliga
lantmäteri- och sammanläggningskostnaderna,
finnes endast två möjligheter: antingen
får området brukas tillsammans
med fastighetens övriga ägor så gott det
går eller får det brukas tillsammans
med annan fastighet enligt något slag av
nyttjanderättsavtal, muntligt eller skriftligt.
På grund av bestämmelserna i 7
och 8 §§ jordförvärvslagen blir nämligen
överlåtelse av del av jordbruksfastighet
ogiltig om den icke leder till avstyckning.
Det kan befaras, att här påtalade
brister i fastighetsindelningen
torde komma att öka allteftersom lantmäteritaxan
höjes.

Detta förhållande kan icke anses tillfredsställande
vare sig ur enskild eller
allmän synpunkt, önskvärd förbättring
synes enklast kunna åstadkommas genom
sänkning av lantmäterikostnaderna.

Enligt gällande lantmäteritaxa (SFS
475/52, 95/58, 216/59) är ersättningen
för avstyckning av ett område under eller
lika med 0,5 hektar 210 kronor. För
större områden ökas ersättningen. Skall
området sammanläggas med flera än en
fastighet tillkommer 12 kronor för varje
fastighet utöver den första. Ofta måste
gränsbestänming företagas’ i samband
med avstyckningen. Ersättning därför
tillkommer med minst 84 kronor. I ersättningen
ingår icke kostnaden för
hantlangning och gränsmarkeringsmaterial.
Till allt detta kommer sedan kostnaderna
för lagfart och sammanläggning.
Därav kan de, som äro förenade
med i vissa fall erforderliga inteckningsåtgärder,
vara av den största betydelsen.

Lantmäteritaxan upptager för de vanligast
förekommande förrättningarna
och uppdragen sakersättning och i övrigt
huvudsakligen tidsersättning. Ersättningen
hänför sig till åtgärdernas art
och icke ändamål. Det synes därför icke
lämpligt att införa särskilda tariffer för
förrättningar för här avsett ändamål.
Taxan innehåller emellertid bestämmelser
om nedsättning av ersättningsbelopp
för vissa angivna fall. Rätt att medgiva
nedsättning tillkommer lantmiiteristyrelsen
eller, efter lantmäteristyrelsens be -

Nr 25

Tisdagen den 10 november 1959

Interpellation ang. nedsättning av kostnaderna för vissa lantmäteriförrättningar

stämmande, överlantmätaren och förrättningsmannen.
Lantmäteristyrelsen
har medgivit förrättningsmannen rätt att
besluta om nedsättning i vissa angivna
fall.

Genom 1952 års lag om sammanföring
av samfälld vägmark med angränsande
fastighet m. m. har införts ett enkelt
och förhållandevis billigt förrättningsförfarande
för att i vissa fall anpassa fastighetsindelningen
till befintliga förhållanden.
Fördelarna härav är enligt min
uppfattning så stora, att det förtjänar
övervägas, om inte detta förfaringssätt
kunde tillämpas även beträffande andra
områden av mindre värde. Om man därtill
i lantmäteritaxan införde bestämmelser
av den innebörden, att förrättningsmannen
efter hörande av överlantmätaren
medgavs rätt att besluta om nedsättning
av ersättning för här avsedda
avstyckningar, vilka kan bedömas lämpliga
ur allmän synpunkt, så skulle därmed
ha givits möjligheter att utan alltför
betungande kostnader för den enskilde
åstadkomma en rationellare fastighetsindelning.

Med anledning av vad som sålunda anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet få framställa
följande fråga:

Är herr statsrådet villig att vidtaga åtgärder
i syfte att få till stånd av mig
här åsyftade möjligheter till nedsättning
av lantmäterikostnaderna och utnyttjande
av ett enklare och billigare förfaringssätt
i fråga om berörda lantmäteriförrättningar? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 591, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 163, med förslag till förordning
angående ändring i vissa delar av
förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)
om allmän energiskatt, m. in.;

nr 592, av herr Bergh, Ragnar, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
163, med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt, in. in.;

nr 593, av herr Jonasson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr

163, med förslag till förordning angående
ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt, in. m.;

nr 594, av hem Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr

164, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt;

nr 595, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition
nr 164, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 §
1 mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt;

nr 596, av herr Anderson, Carl Albert,
och herr Jansson, i anledning av Kungl.
Maj ds proposition nr 168, med förslag
till lag om ändring i byggnadslagen den
30 juni 1947 (nr 385) samt till byggnadsstadga; nr

597, av herr Danmans, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr 168,
med förslag till lag om ändring i byggnadslagen
den 30 juni 1947 (nr 385)
samt till byggnadsstadga;

nr 598, av herr Jansson, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 168, med
förslag till lag om ändring i byggnadslagen
den 30 juni 1947 (nr 385) samt
till byggnadsstadga;

nr 599, av hem Jansson, i anledning av
Kungl. Maj ds proposition nr 168, med
förslag till lag om ändring i byggnadslagen
den 30 juni 1947 (nr 385) samt
till byggnadsstadga;

nr 600, av hem Pålsson m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr
168, med förslag till lag om ändring i
byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385)
samt till byggnadsstadga;

nr 601, av herr Ringaby, i anledning
av Kungl. Maj ds proposition nr 168,
med förslag till lag om ändring i bygg -

Tisdagen den 10 november 1959

Nr 25

nadslagen den 30 juni 1947 (nr 385)
samt till byggnadsstadga;

nr 602, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
169, med förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag;

nr 603, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
nr 169, med förslag till lag om
ändrad lydelse av 1 § lagen den 26 juli
1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;

nr 604, av herr Aastrup m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
171, angående förbättring av ersättningarna
inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m.;

nr 605, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 171, angående förbättring av

ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m.;

nr 606, av herr Andersson, Torsten,
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 171, angående förbättring av
ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m.; samt
nr 607, av herr Hanson, Per-Olof, och
herr Söderquist, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 171, angående förbättring
av ersättningarna inom den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.17.

In fidem
K.-G. Lindelöw

2 Första kammarens protokoll 11)59. Nr 25

Nr 25

Onsdagen den 11 november 1950

Onsdagen den 11 november

Kammaren sammanträdde kl. 14.00.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner: nr

177, med förslag till lag om ändring
i lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och import
av tobaksvaror, m. m.; samt

nr 178, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 3 och 23 §§ förordningen
den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften.

Föredrogs och lädes till handlingarna
den av bankoutskottet jämlikt § 21 riksdagsstadgan
gjorda anmälan, att till utskottet
från fullmäktige i riksgäldskontoret
inkommit framställning angående
avlöningsbestämmelserna för hos riksdagen
tillfälligt anställda tjänstemän.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 591, av herr Andersson, Torsten,
m. fl.,

nr 592, av herr Bergh, Ragnar,
nr 593, av herr Jonasson m. fl.,
nr 594, av herr Aastrup m. fl., och
nr 595, av herr Andersson, Torsten,
m. fl.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda motioner: nr

596, av herr Anderson, Carl Albert,
och herr Jansson,
nr 597, av herr Danmans,

nr 598, av herr Jansson,

nr 599, av herr Jansson,

nr 600, av herr Pålsson m. fl.,

nr 601, av herr Ringaby,

nr 602, av herr Aastrup m. fl.,

nr 603, av herr Andersson, Torsten,
rn. fl., samt

nr 604, av herr Aastrup m. fl.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 605, av herr Andersson,
Torsten, m. fl.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 606, av
herr Andersson, Torsten, m. fl.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
motionen nr 607, av herr Hanson,
Per-Olof, och herr Söderquist.

Vid förnyad föredragning av bevillningsutskottets
betänkande nr 56, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande av avtal mellan
Sverige och Österrike för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter å
inkomst och förmögenhet, bifölls vad utskottet
i detta betänkande hemställt.

Föredrogos ånyo jordbruksutskottets
utlåtanden:

nr 35, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående försäljning av vissa
kronoegendomar, m. m., såvitt avser
Mjogaryd Mellangärden 21 i Jönköpings
län m. fl. fastigheter; samt

nr 36, i anledning av väckta motioner
angående statligt stöd till försöksverksamhet
vid lantbruks- och lantmannaskolor
med gengasdrift av traktorer och
bilar.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Interpellation ang. ändringar i gällande
föreskrifter avseende lantbruksnämndernas
beslutanderätt

Herr SVEDBERG, LAGE, (s) erhöll på
begäran ordet och yttrade:

Herr talman! Lantbruksnämnden i
Västerbottens län har behandlat ett jordförvärvsärende,
vars slutliga handläggning
synes ge anledning att aktualisera

Onsdagen den 11 november 1959 Nr 25

Interpellation ang. ändringar i gällande föreskrifter avseende lantbruksnämndernas
beslutanderätt

vissa frågeställningar. Ifrågavarande
ärende har, om man ser blott till dess
grunddrag, följande i detta sammanhang
relevanta innehåll.

En lantbrukare som ägde en fastighet,
innehållande ca 35 hektar åker och 175
hektar produktiv skogsmark, köpte i januari
1956 av ett stärbhus en fastighet,
innehållande 225 hektar produktiv skogsmark.
Köpeskillingen var 175 000 kronor.
Lantbrukarens ansökan om förvärvstillstånd
beträffande fastigheten avslogs
av lantbruksnämnden i Västerbottens
län med stöd av 3 och 4 §§ jordförvärvslagen.
Sökanden överklagade beslutet
hos lantbruksstyrelsen. I yttrande
över besvären vidhöll lantbruksnämnden
sin mening, och lantbruksstyrelsen fann
i juni 1956 att skäl icke förelåg att ändra
nämndens beslut. Häröver anfördes besvär
hos Kungl. Maj :t. Sedan remissyttranden
avgivits av lantbruksstyrelsen
och lantbruksnämnden, vilka båda vidhöll
sina tidigare ståndpunkter, beslöt
Kungl. Maj:t den 31 januari 1958 att
ogilla besvären.

Den 2 juni 1958 ingavs ny ansökan
om tillstånd till förvärv av ifrågavarande
fastighet. I ansökan framfördes nu
såsom nya skäl för tillstånd till förvärvet
att kraftverket i Stornorrfors medförde
intrång i sökandens tidigare ägda
fastighet och att en vägomläggning var
till förfång för denna fastighet. Lantbruksnämnden
tillstyrkte ansökningen
och överlämnade den till lantbruksstyrelsen.
En av ledamöterna anmälde dock
reservation och menade i första hand att
frågan borde ha bordlagts för utredning
och i andra hand att framställningen
borde avslås med hänvisning till den tidigare
prövningen. Lantbruksstyrelsen
förklarade att ärendet skulle avgöras av
lantbruksnämnden och återförvisade det
till denna. Vid ny behandling av ansökningen
biföll nämnden densamma, men
två ledamöter reserverade sig för avslag,
varför beslutet underställdes lantbruksstyrelsens
prövning. Innan lantbruksstyrelsen
tagit ställning till del underställda
beslutet återkallade emellertid sökanden
sin ansökning om förviirvstillstånd,
varför ärendet den 12 januari 1959 av -

skrevs. Han ingav dock kort tid därefter
— den 20 januari 1959 —- ännu en gång
ansökan om tillstånd till sagda förvärv
till lantbruksnämnden. Även denna gång
beslöt nämnden bifalla ansökningen,
varvid dock endast en ledamot reserverade
sig för avslag. Till följd härav blev
lantbruksnämndens beslut, som fattades
den 24 januari 1959, gällande.

Ärendets gång är förvisso känd för
jordbruksministern med hänsyn till att
tämligen kompletta handlingar i ärendet
finns inom departementet. Någon utförligare
beskrivning av ärendets handläggning
synes därför icke vara erforderlig
i detta sammanhang.

Av de officiella handlingarna framgår,
att vederbörande lantbrukare har
spekulativa tendenser. Det får också antagas
att risken för spekulationsköp är
ett av motiven till Kungl. Maj:ts avslagsbeslut
i januari 1958. Antagligt är att
ett annat motiv till nyssnämnda avslagsbeslut
är att vederbörande redan före
inköpet av det nu aktuella området med
ägande- eller nyttjanderätt innehade stora
arealer av såväl åkerjord som skogsmark.
Vidare bär det i ärendet upplysts
att andra jordbrukare, som bär sina fastigheter
belägna nära intill och till och
med angränsande till den fastighet förvärvsansökan
avsett, velat förvärva det
aktuella skogsskiftet såsom kompletteringsmark
till deras ofullständiga jordbruk.

Enligt min mening utgör inte de nya
skäl, som anfördes vid förvärvsansökan
i juni 1958, ett tillräckligt motiv för en
ändring i Kungl. Maj:ts avslagsbeslut i
januari samma år. För mig framstår det
såsom mindre tillfredsställande att en
underordnad myndighet, vilket faktiskt
var fallet, utan ingående prövning av
de påstådda, nya skälen kunnat för egen
del besluta i ett ärende, som så nyligen
avgjorts av Kungl. Maj:t. Min uppfattning
är att frågan bort på nytt underställas
Kungl. Maj ds prövning, då de
grundläggande motiven för Kungl. Maj ds
tidigare ståndpunktstagande uppenbarligen
måste ha kvarstått.

De förhållanden jag här omnämnt ger
mig anledning hemställa om kammarens

20 Nr 25 Onsdagen den 11 november 1959

Interpellation ang. ändringar i gällande föreskrifter avseende lantbruksnämndernas
beslutanderätt

medgivande att till statsrådet och chefen
för jordbruksdepartementet framställa
följande fråga:

Finner herr statsrådet, med beaktande
av vad som förevarit vid lantbruksnämndens
handläggning av omförmälda ärende,
att åtgärder bör vidtagas för sådana
ändringar i gällande föreskrifter, att ett
upprepande av här ovan berörda tillvägagångssätt
vid en lantbruksnämnd kan
undvikas?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 14.14.

In fidem
K.-G. Lindelöiv

Stockholm 1959. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

591646