1959 F Ö R S TA K AM M A RE N Nr 29 (Riksdagens protokoll 1959:29)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1959 F Ö R S TA K AM M A RE N Nr 29

28 november—1 december

Debatter m. m.

Tisdagen den 1 december Sid.

Anförande efter gemensam votering i fråga om allmän varuskatt. . 9

Anförande efter gemensam votering i fråga om allmän energiskatt,
m. m....................................................... 10

Höjning av det allmänna barnbidraget.......................... 12

Om höjning av folkpensionsavgiften............................ 16

Vissa sänkningar av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen
.................................................... 17

Förbättring av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
m. m........................................... 19

Om vissa besparingar under fjärde huvudtiteln.................. 21

Om besparingar å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
m. m............................................. 22

Försäljning av aktier i statsägda företag........................ 23

Förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen m. m. . . 27

Om en långsiktsplan för statsfinanserna ...................... 28

Sänkning av inkomstskatten för små och medelstora inkomster . . 29

Samtliga avgjorda ärenden

Måndagen den 30 november

Bevillningsutskottets memorial nr 67, ang. kamrarnas skiljaktiga
beslut i fråga om förslag till förordning om allmän varuskatt,

m. m..................................................... 4

— nr 71, ang. kamrarnas skiljaktiga beslut rörande ändring i förordningen
om allmän energiskatt, m. m..................... 4

1 Första kammarens protokoll 1959. Nr 29

Jfr 29

Innehåll

Tisdagen den 1 december Sid.

Gemensamma omröstningar:

ang. allmän varuskatt ...................................... 6

ang. allmän energiskatt, m. m............................... 9

Andra lagutskottets utlåtande nr 46, ang. ändrad lydelse av 1 § lagen
om allmänna barnbidrag .............................. 12

— nr 47, om höjning av folkpensionsavgiften .................. 16

— nr 48, om vissa sänkningar av statsbidraget till den allmänna

sjukförsäkringen .......................................... 17

— nr 49, ang. förbättring av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m............................... 19

Statsutskottets utlåtande nr 167, om besparingar å vissa utgifter
under flera huvudtitlar .................................... 21

— nr 168, om besparingar under fjärde huvudtiteln ............ 21

— nr 169, om besparingar under femte huvudtiteln.............. 21

— nr 170, om besparingar under sjätte huvudtiteln.............. 22

— nr 171, om besparingar under åttonde huvudtiteln .......... 22

— nr 172, om besparingar under tionde huvudtiteln ............ 22

— nr 173, om besparingar å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
m. m................................... 22

— nr 174, om besparingar på bostadsförsörjningens område...... 22

— nr 175, om minskning av kostnaderna för skolböcker ........ 22

— nr 176, om förbilligande av skolbyggandet .................. 23

— nr 177, om försäljning av aktier i statsägda företag .......... 23

— nr 178, ang. förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen
m. m............................................. 27

— nr 179, om en långsiktsplan för statsfinanserna .............. 28

Bevillningsutskottets betänkande nr 65, ang. ändrad lydelse av 10 §

1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt ................ 29

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39, ang. nedbringande av utgifterna
å vissa i riksstaten under nionde huvudtiteln upptagna
anslag .................................................... 31

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24, ang. undantagande från exploatering
av ett representativt urval av sjöar och vattendrag, m. m. 31

Lördagen den 28 november 1959

Nr 29

Lördagen den 28 november

Kammaren sammanträdde kl. 14.00;
och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets utlåtanden:

nr 167, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 å vissa utgifter under flera huvudtitlar; nr

168, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under fjärde huvudtiteln, avseende
försvarsdepartementets verksamhetsområde; nr

169, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under femte huvudtiteln, avseende
socialdepartementets verksamhetsområde; nr

170, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under sjätte huvudtiteln, avseende
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde; nr

171, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under åttonde huvudtiteln, avseende
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde; nr

172, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under tionde huvudtiteln, avseende
handelsdepartementets verksamhetsområde; nr

173, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 å utgifterna till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar, m. m.;

nr 174, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 på bostadsförsörjningens område;

nr 175, i anledning av väckta motioner
om minskning av kostnaderna för
skolböcker;

nr 176, i anledning av väckta motioner
om förbilligande av skolbyggandet;

nr 177, i anledning av väckta motioner
om försäljning av aktier i statsägda
företag;

nr 178, i anledning av väckta motioner
angående förenklingar och besparingar
i den statliga förvaltningen m. m.;
samt

nr 179, i anledning av väckta motioner
om en långsiktsplan för statsfinanserna; bevillningsutskottets

betänkande och
memorial:

nr 65, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt jämte i ämnet
väckta motioner;

nr 67, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 60 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 162 med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m., såvitt propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet, jämte i ämnet
väckta motioner; samt

nr 71, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 64 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 163 med förslag
till förordning angående ändring i vissa
delar av förordningen den 31 maj 1957
(nr 262) om allmän energiskatt, m. m.,
jämte i ämnet väckta motioner;

tredje lagutskottets utlåtande nr 24, i
anledning av motioner angående undantagande
från exploatering av ett representativt
urval av sjöar och vattendrag,
m. m.; ävensom

jordbruksutskottets utlåtande nr 39, i
anledning av väckta motioner rörande
nedbringande av utgifterna å vissa i riks -

Nr 29

Måndagen den 30 november 1959

staten för budgetåret 1959/60 under nionde
huvudtiteln upptagna anslag.

Anmäldes och bordlädes en av herr
Aastrup under sammanträdet till herr
förste vice talmannen avlämnad motion,
nr 611, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 175, med förslag till förordning
angående beräkning av pensions -

grundande inkomst enligt lagen om försäkring
för allmän tilläggspension,
m. m.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 14.02.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Måndagen den 30 november

Kammaren sammanträdde kl. 16.00.

Justerades protokollet för den 24 innevarande
månad.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott motionen nr 611, av
herr Aastrup.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 167—179 och
bevillningsutskottets betänkande nr 65.

Föredrogs bevillningsutskottets memorial
nr 67, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 60 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 162 med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m., såvitt propositionen hänvisats till
bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta
motioner.

Beträffande detta memorial hade utskottet
hemställt, att detsamma måtte företagas
till avgörande efter allenast en
bordläggning.

På gjord proposition bifölls vad utskottet
sålunda hemställt.

Härefter lades den i memorialet gjorda
anmälan till handlingarna.

På sedermera gjord proposition godkändes
den i detta memorial föreslagna
voteringspropositionen.

Föredrogs bevillningsutskottets memorial
nr 71, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 64 i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition nr 163 med förslag
till förordning angående ändring i vissa
delar av förordningen den 31 maj 1957
(nr 262) om allmän energiskatt, m. m.,
jämte i ämnet väckta motioner.

Även beträffande detta memorial hade
utskottet hemställt, att detsamma måtte
företagas till avgörande efter allenast en
bordläggning.

På gjord proposition bifölls denna
hemställan.

Sedermera godkändes på gjord proposition
den i memorialet föreslagna voteringspropositionen.

Herr talmannen yttrade, att, under förutsättning
att de vid detta sammanträde
godkända voteringspropositionerna bleve
godkända även av andra kammaren,
enligt överenskommelse med nämnda
kammares talman gemensamma omröstningar
över dessa voteringspropositioner
komme att anställas vid kamrarnas
sammanträden under morgondagen.

Måndagen den 30 november 1959

Nr 29

Föredrogos och bordlädes ånyo tredje
lagutskottets utlåtande nr 24 och jordbruksutskottets
utlåtande nr 39.

På framställning av herr talmannen
beslöts att tredje lagutskottets utlåtande
nr 24 skulle uppföras sist på föredragningslistan
för morgondagens sammanträde.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:
nr 159, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående medel för återuppförande
av viss byggnad;

nr 160, i anledning av väckt motion i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ytterligare ersättningar till förutvarande
ombordanställda m. fl. å motorfartyget
Ningpo;

nr 161, i anledning av väckt motion
om översyn av den militära stabs- och
förvaltningsorganisationen;

nr 162, i anledning av väckta motioner
om kurser för hantverksmästare m. fl.;

nr 163, i anledning av väckta motioner
om utökning av kristendomsundervisningen
i folkskolorna;

nr 164, i anledning av väckt motion
angående doktorandstipendier vid de
tekniska högskolorna m. m.;

nr 165, i anledning av väckta motioner
angående rekryteringen av polispersonal
i Stockholm;

nr 166, i anledning av väckt motion
om utredning rörande möjligheterna att
åstadkomma en bättre balans mellan de
olika partiernas ekonomiska resurser i
valrörelserna; samt

nr 180, i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner angående dels vissa markförvärv
för försvaret, i vad propositionen
avser övnings- och skjutfält för infanteriskjutskolan,
dels ock vissa organisationsförändringar
inom försvaret, i vad
propositionen avser flyttning av nämnda
skola, jämte i ämnet väckta motioner;
ävensom

andra lagutskottets utlåtanden:
nr 44, i anledning av väckta motioner
angående översyn av vägtrafiklagstiftningen,
m. m., i vad motionerna behandlats
av andra lagutskottet;

nr 46, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag
om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
dels ock i ämnet väckta motioner; nr

47, i anledning av väckta motioner
om höjning av folkpensionsavgiften;

nr 48, i anledning av väckta motioner
om vissa sänkningar av statsbidraget till
den allmänna sjukförsäkringen; samt
nr 49, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition angående förbättring
av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m., såvitt
propositionen hänvisats till lagutskott,
dels i ämnet väckta motioner.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.14.

In fidem

Fritz af Petersens

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Tisdagen den 1 december

Kammaren sammanträdde kl. 14.00

Företogs jämlikt § 65 riksdagsordningen
omröstning över följande av bevillningsutskottet
i dess memorial nr 67 föreslagna
samt av båda kamrarna godkända
voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren
vill, att riksdagen skall bifalla yrkandet
under punkten A) 1—3) i den
vid bevillningsutskottets betänkande nr

60 fogade reservationen nr I av herr
Ericsson i Kinna m. fl. och alltså,

med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 162, såvitt
angår nedan under 1) angivna författningsförslag,
icke kunnat av riksdagen
oförändrad antagas,

1) antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om allmän
varuskatt med följande såsom utskottets
förslag betecknade ändringar.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

10 §. 10 §.

1 mom. Från skatteplikt undantagas följande varor

1. Utsäde, fröer, foder- och gödsel- 1. Utsäde, fröer, plantor, foder- och
medel, torvströ, konserveringsmedel för gödselmedel, torvströ, konserveringsmefoder,
betningsmedel, bakteriekulturer del för foder, betningsmedel, bakterieför
växter, medel för bekämpning av kulturer för växter, medel för bekämpogräs
och växtskyddsmedel ävensom ning av ogräs och växtskyddsmedel.
skogsplantor, skogsfröer och plantor av

icke-perenna växter.

2. Levande djur,---liknande affärer.

3. Drivmedel och andra bränslen.

4. Jord, sand,---krossat skick.

5. Fartyg med en nettodräktighet av 5. Fiskefartyg, så ock andra fartyg
minst 20 registerton ävensom luftfartyg, med en nettodräktighet av minst 20 registerton
ävensom luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som — — — underkastad utförselförbud.

7. Allmänna nyhetstidningar,---särskild avgift.

8. Läkemedel, som---till sjukhus.

12 §. 12 §.

1 m o m. Skattskyldighet åvilar---skattepliktig vara.

Den som---varor yrkesmässigt.

2 m o m. Beträffande handelsbolag---i företaget.

(Se vidare anvisningarna.) 3 mom. Skattskyldigheten inträder,

när vederlag för skattepliktig vara inflyter
kontant eller eljest kommer den
skattskyldige till godo eller når skattepliktig
vara uttages ur rörelsen. Har enligt
16 § medgivande lämnats att inräkna
uppkomna fordringar i omsättningen
enligt bokföringsmässiga grunder, skall
dock skattskyldigheten, i vad avser fordran
uppkommen under tid för medgi -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

vandets tillämpning, inträda då fordringen
uppkommer.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §. 18 §.

1 mom. Har skattskyldig---enligt 69 §.

Avdraget verkställes — — — eller redovisningsperioder.

2 mom. För rörelse,---60 procent av den eljest skattepliktiga omsätt ningen.

Är i---80 procent av den eljest skattepliktiga omsättningen.

(Se vidare anvisningarna.) Efter framställning av skattskyldig må

länsstyrelsen medgiva att rörelse, som i
första eller andra styckena sågs och som
bedrives jämsides med annan väsentligen
artskild verksamhet, skall anses såsom
särskild förvärvskälla.

3 mom. För rörelse, i vilken ingår
tillhandahållande av monteringsfårdiga
trähus, skall skatten, i vad avser tillhandahållande
och uttag ur rörelse av sådana
hus, beräknas allenast å 70 procent
av den eljest skattepliktiga omsättningen.

(Se vidare anvisningarna.)

68 §. 68 §.

Skattskyldighet åvilar---införse

Skattskyldighet föreligger icke,

a) därest allmän varuskatt icke skolat
utgå om varan i stället sålts inom landet
av yrkesmässig säljare till den, för vars
räkning införseln sker,

b) därest varan införes under sådana
omständigheter som för tullpliktig vara
medföra rätt till tullfrihet enligt 5—8 §§
samt 9 § andra stycket sista punkten
tulltaxeförordningen; dock att skattskyldighet
föreligger vid återinförsel av vara,
för vilken allmän varuskatt icke erlagts
eller för vilken erlagd sådan skatt restituerats.

(Se vidare anvisningarna).

n sker.

Skattskyldighet föreligger icke,

a) därest allmän varuskatt icke skolat
utgå om varan i stället sålts inom landet
av yrkesmässig säljare till den, för vars
räkning införseln sker,

b) därest varan införes under sådana
omständigheter som för tullpliktig vara
medföra rätt till tullfrihet enligt 5—8 §§
samt 9 § andra stycket sista punkten
tulltaxeförordningen; dock att i fall som
avses i 5 § s) nämnda förordning skattskyldighet
skall föreligga såvida icke
varan återinföres av den som själv utfört
densamma.

Skattskyldighet föreligger icke heller
om det visas att i anledning av varans
tillhandahållande skattskyldighet enligt
denna förordning föreligger för annan
än den för vars räkning införseln äger
rum.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 10 §.

Undantaget från-----liknande sätt.

Med drivmedel-----av butiksvara.

Anvisningar
till 10 §.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

(Kungl. Maj:ts förslag:)

(Utskottets förslag:)

Undantaget för -Till fartyg —

Undantaget för
hetstidningar
kationer med
malt utkomma med minst tre nummer
varje vecka. Undantaget för övriga periodiskt
utgivna publikationer gäller sådana
alster av angivet slag, som enligt
utgivningsplan utkomma med normalt
minst fyra nummer om året. Skattefriheten
omfattar även utländska publikationer
av angivna slag.

Undantaget för allmänna nyhetstidningar
gäller sådana publikationer
av dagspresskaraktär, som normalt
utkomma med minst ett nummer
varje vecka. Undantaget för övriga periodiskt
utgivna publikationer gäller sådana
alster av angivet slag, som enligt
utgivningsplan utkomma med normalt
minst fyra nummer om året. Skattefriheten
omfattar även utländska publikationer
av angivna slag.

----av detaljhandlare.

----skattepliktiga varor.

allmänna nygäller
sådana publinyhetsinnehåll,
som nor -

Denna förordning---tillämpningen därefter.

I samband med ikraftträdandet skall I samband med ikraftträdandet skall
följande iakttagas. följande iakttagas.

1. Förordningen äger icke tillämpning 1. Förordningen äger icke tillämpning
i fråga om sådant tillhandahållande inom i fråga om sådant tillhandahållande inom
riket av vara eller tjänsteprestation, riket av vara eller tjänsteprestation, som
som skett före den 16 oktober 1959 eller skett före den 1 december 1959 eller
varom före nämnda dag slutits skriftligt varom före den 16 oktober 1959 slutits
avtal däri vederlaget blivit till beloppet skriftligt avtal däri vederlaget blivit till
fastställt. beloppet fastställt. Vad nu sagts om ver kan

av skriftligt avtal skall ock gälla
i fråga om införsel till riket, därest den,
för vars räkning införseln sker, före den
1 januari 1960 till generaltullstyrelsen
skriftligen anmält sin avsikt att vid införseln
åberopa avtalet. Icke heller skall
förordningen äga tillämpning i fråga
om sådant tillhandahållande genom postverkets
försorg av periodiska publikationer,
för vilket vederlag influtit till
postverket före utgången av år 1959, ändå
att vederlaget först därefter kommer
mottagaren till godo.

Stadgandet i---nästföregående stycke.

2. Den som-----skattepliktig omsättning.

3. Skall någon----- 62—66 §§.

4. De i-----juni 1963.

5. Erfordras eljest-----sådana bestämmelser.

2) antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om ändring i
taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623);

3) antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning angående
ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 1 juni 1951 (nr 442) om rätt att

av riksskattenämnden erhålla förhandsbesked
i taxeringsfrågor,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har riksdagen, i likhet
med andra kammaren, bifallit vad be -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

villningsutskottet hemställt under punkten
A) i betänkande nr 60 och alltså beslutat
att

med bifall till motionerna I: 528 och
11:639, 1:540 och 11:651, 1:548 och
II: 658 samt I: 558 och II: 668, i vad motionerna
innefattar yrkande om avslag
å Kungl. Maj:ts proposition nr 162, avslå
de vid propositionen fogade förslagen
till

1) förordning om allmän varuskatt;

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr
623);

3) förordning angående ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 1 juni 1951
(nr 442) om rätt att av riksskattenämnden
erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Sedan efter given varsel kammarens
ledamöter intagit sina platser och voteringspropositionen
upplästs, meddelade
herr talmannen, att om vid någon av
de förestående voteringarna ledamot av
misstag skulle rösta fel men anmälde
detta före det respektive omröstning
förklarats avslutad, ny röstavgivning
komme att anordnas. Omröstningen verkställdes
härefter medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 78;

Nej — 66.

Därjämte hade 4 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Herr Carlsson, Georg, anmälde, att
han av misstag röstat för ja-propositionen.

Efter det protokoll över omröstningen
blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett

protokollsutdrag, nr 566, som upplästes
och varav inhämtades att omröstningen
därstädes utfallit med 107 ja och 112 nej
samt att båda kamrarnas sammanräknade
röster befunnits utgöra 185 ja och
178 nej, vadan beslut i frågan blivit av
riksdagen fattat i överensstämmelse med
ja-propositionen.

Herr ANDERSSON, TORSTEN, (ep) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Jag ber att få antecknat
till protokollet, att herr Lindblom och
jag avstått vid denna gemensamma omröstning
och kommer att avstå vid omröstningarna
i fortsättningen under dagen,
då vi — i enlighet med fyrpartiöverenskommelsen
—- är utkvittade mot
respektive herrar Sandler och Geijer.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen
omröstning över följande av bevillningsutskottet
i dess memorial nr 71
föreslagna samt av båda kamrarna godkända
voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren
vill, att riksdagen skall bifalla yrkandet
under punkten A) i den vid bevillningsutskottets
betänkande nr 64 fogade
reservationen nr I av herr Ericsson
i Kinna m. fl. och alltså

dels antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt;

dels ock antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning om tillfällig
energiskatt å bensin och vissa andra
bränslen som finnas i riket den 1 januari
1960 med följande såsom utskottets förslag
betecknade ändringar av 2 § 2
mom. och 16 §.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

2 §.

2 in o m. Skattskyldighet enligt denna
förordning skall icke åvila staten, ej
heller den som registrerats enligt 6 §
förordningen om allmän energiskatt.

(Utskottets förslag:)

2 §.

2 mom. Skattskyldighet enligt denna
förordning skall icke åvila staten ej
heller den som, med avseende å de varor
varom fråga är, registrerats enligt
6 § förordningen om allmän energiskatt.

Skatt enligt —--- från tillverkningsstället.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

(Kungl. Maj:ts förslag:)
16 §.

Närmare bestämmelser —- —

(Utskottets förslag:)

16 §.

Kungl. Maj:t äger, när synnerliga skäl
därtill åro, medgiva befrielse från eller
återbäring av skatt enligt denna förordning.

av Kungl. Maj:t.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har riksdagen, i likhet
med andra kammaren, fattat beslut i enlighet
med den vid utskottets betänkande
nr 64 fogade reservationen nr II av
herr Hagberg m. fl. och alltså beslutat
att

avslå de av Kungl. Maj:t i proposition
nr 163 framlagda förslagen till

dels förordning angående ändring i
vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt;

dels ock förordning om tillfällig energiskatt
å bensin och vissa andra bränslen
som finnas i riket den 1 januari
1960.

Sedan efter given varsel kammarens
ledamöter intagit sina platser och voteringspropositionen
upplästs, verkställdes
omröstningen medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 77;

Nej — 69.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Efter det protokoll över omröstningen
blivit uppsatt, justerat och avsänt
till andra kammaren, ankom därifrån
ett protokollsutdrag, nr 567, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen
därstädes utfallit med 107 ja
och 117 nej samt att båda kamrarnas
sammanräknade röster befunnits utgöra
184 ja och 186 nej, vadan beslut i frågan
blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionen.

Herr ÖHMAN (k) erhöll ordet och yttrade: Herr

talman! Sedan nu höstens stora
diskussionsfråga har avgjorts i riksdagen,
har vårt parti ansett det lämpligt
att avge en gemensam deklaration i riksdagens
bägge kamrar.

Regeringen har genom statsministern
meddelat, att den ämnar avgå om den
förlorar den slutliga voteringen om omsättningsskatten.
Regeringsförslagen till
nya indirekta skatter har mötts med
stark förbittring i arbetarleden på grund
av deras karaktär av klassbeskattning
och deras samband med upprustningen
och skattelättnaderna för bolagen och
förmögenheterna.

Även om regeringen försökt minska
missnöjesanledningarna över omsättningsskatten,
förändrar detta icke det
väsentliga, att de 1 600 miljonerna skall
i huvudsak tas från de små och mellanstora
inkomsterna. Trots detta har regeringen
satt sin egen existens på spel
i förhoppning att kommunistiska partiet
inte skall handla lika ansvarslöst.

I stället för en sådan politik gäller
det att slå vakt om alliansfriheten liksom
om den allmänna tjänstepensionsreformen
och i enlighet med väljarmajoritetens
krav genomföra en framstegsvänlig
politik på samhällslivets alla områden.
Kommunistiska partiet och dess
representanter i riksdagen känner sig
ansvarigt inför hela arbetarklassen liksom
inför alla fredsälskande människor
i vårt land. Vi slå vakt om demokratien
och vill därför inte medverka i något
hasardspel. Att springa ifrån ansvaret
och de löften som väljarna erhöll vid
senaste val och överlämna regeringsmakten
till de borgerliga är kapitulation.

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

De borgerliga förslagen har det gemensamt,
att de starkt driver upp hyrorna,
ökar folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter,
försämrar sociala förmåner
och ersätter omsättningsskatten
med en serie punktskatter. Högerförslagen
berövar normalfamiljen mer än tusen
kronor per år. Centerpartiets och
folkpartiets förslag närmar sig högerförslagen.

Endast kommunisternas förslag skiljer
sig i principfrågorna från regeringens
och de borgerliga partiernas förslag. De
lägger huvudvikten vid sparsamhet visavi
det militära slöseriet och skulle ha
fyllt hålet i regeringens budget på förmögenheternas,
börsspekulationens och
bolagens bekostnad. Därigenom skulle
de också ha skyddat alla vanliga inkomsttagare
och motverkat inflationstendenserna.

Den kommunistiska riksdagsgruppen
intar en kritisk position till viktiga delar
av regeringens ekonomiska politik,
särskilt dess skattepolitik, liksom till
dess kapitulation för de militaristiska
krafterna. Å andra sidan har den kunnat
understryka ett samförstånd i fråga
om viktiga delar av regeringens utrikes-,
social- och kulturpolitik. Den betraktar
en borgerlig regeringskombination som
ett hot mot alliansfriheten och mot uppnådda
sociala framsteg och som direkt
verkställare av storfinansens önskemål.
Denna uppfattning har vi icke dolt, och
vår kamp in i det sista mot de indirekta
skatterna både i regeringens och i de
borgerliga partiernas version har motsvarat
och understött den starka förbittringen
bland arbetare och likställda
över den nya skattelinjen.

Då de kommunistiska motförslagen utvoterats
av de fyra icke kommunistiska
partierna, återstod endast valet mellan
å ena sidan den nuvarande regeringen
och omsättningsskatten och å andra sidan
de borgerliga partiernas indirekta
skatter och sociala raseringslinje inklusive
en borgerlig regering, kanske under
högerns ledning. Då vi icke velat
medverka till en sådan borgerlig regeringsbildning
under högerns ledning och
till det raseringsprogram, varom de borgerliga
partierna i princip är eniga,

men å andra sidan tänker fortsätta kampen
mot omsättningsskatten, har vi lagt
ned våra röster i den voteringen sedan
våra egna förslag utvoterats.

Vi har röstat ned regeringsförslaget
om energiskatterna på grund av den belastning
dessa skulle vara för hyresgäster
och egnahemsägare, för nyttotrafiken
och för bilisterna. På samma sätt
har vi understött varje förslag som syftar
till att för de mindre löntagarna
lindra verkningarna av regeringens nya
skattepolitik.

I enlighet härmed kommer vi att fortsätta
kampen mot omsättningsskatten
och för en demokratisk skattepolitik och
ställa denna fråga inför medborgarna i
nästa års riksdagsmannaval.

Justerades protokollet för den 25 nästlidne
november.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 329, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m., såvitt propositionen
hänvisats till bevillningsutskottet;
och

nr 330, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående ändring i vissa delar av förordningen
den 31 maj 1957 (nr 262) om
allmän energiskatt, m. m.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare
Undertecknad anhåller om befrielse
från riksdagsarbetet under tiden 4—
12 december för deltagande i den
Fria Fackföreningsinternationalens sjätte
världskongress i Bryssel.

Stockholm den 1 december 1959

Valter Åman
Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets
utlåtanden nr 159—166 och
180 samt andra lagutskottets utlåtande
nr 44.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ang. höjning av det allmänna barnbidraget Föredrogs

andra lagutskottets utlåtande
nr 46, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag
om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 9 oktober 1959 dagtecknad
proposition, nr 169, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av
andra lagutskottet, hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag.

Det av Kungl. Maj :t framlagda lagförslaget
innebar, att det allmänna barnbidraget
från och med den 1 januari 1960
skulle höjas från 400 till 450 kronor för
barn och år. Höjningen var avsedd som
en kompensation till barnfamiljerna för
den ökning av levnadskostnaderna som
den i propositionen nr 162 föreslagna
allmänna varuskatten väntades medföra.

I anslutning till propositionen nr 169
hade utskottet behandlat följande i anledning
av densamma väckta motioner,
nämligen.

1) de likalydande motionerna nr 536
i första kammaren av herr Ewerlöf m.
fl. och nr 648 i andra kammaren av herr
Hjalmarson m. fl.,

2) de likalydande motionerna nr 602
i första kammaren av herr Aastrup m. fl.
och nr 716 i andra kammaren av herr
Ohlin m. fl., samt

3) de likalydande motionerna nr 603
i första kammaren av herr Andersson,
Torsten, m. fl., och nr 715 i andra kammaren
av herr Hedlund m. fl.

I samtliga motioner hade hemställts,
att riksdagen måtte avslå förevarande
proposition.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt, att
riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 536 och II: 648, I: 602 och II:
716 samt I: 603 och II: 715, avslå förevarande
proposition, nr 169.

Därjämte hade utskottet hemställt, att
förevarande ärende måtte företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.

Reservation hade avgivits av herrar
Strand, Nils Eloivsson och Axel Svensson,
fru Carlqvist samt herrar Nilsson i
Göteborg, Lundberg, Odhe och Fredriksson,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort hava den lydelse, reservationen visade,
samt att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, med avslag å motionerna
I: 536 och II: 648, I: 602 och II:
716 samt I: 603 och II: 715, bifalla förevarande
proposition, nr 169.

På gjord proposition beslöt kammaren,
att förevarande ärende nu skulle företagas
till avgörande.

Herr EWERLÖF (h):

Herr talman! Med stöd av en förstakammarmajoritet,
som inte återspeglar
ståndpunkter och ställningstaganden hos
väljarna, och med stöd av kommunisternas
nedlagda röster har ministären Erlander
nu fått sitt förtroendevotum och
sin omsättningsskatt. Det kan i detta
sammanhang förtjäna erinras om att för
den händelse ej blott andra kammaren
utan även första avspeglat förra årets
båda val, skulle ministären förmått mobilisera
186 demokratiska röster — socialdemokratiska
röster —■ för sin omsättningsskatt.
De demokratiska meningsriktningar,
som motsätter sig den
största skattehöjning som någonsin företagits
i fredstid, skulle ha kunnat räkna
med 188 röster i den gemensamma voteringen.

Nu föreligger emellertid faktum. Bristen
på samordnad budgetbehandling,
som medför att man icke kan väga inkomster
mot utgifter, bidrag mot skatter,
leder till det i och för sig orimliga
förhållandet, att besparingsalternativet
inte blir föremål för riksdagens prövning.
När det kommer på kamrarnas
bord, är det redan avslaget —■ genom
besluten om de nya skatterna.

Vi kommer därför, herr talman, inte
att nu fullfölja våra besparingsförslag
genom att ställa formliga yrkanden om
bifall till dem. Men — dessa förslag,

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. höjning av det allmänna barnbidraget

kompletterade och utbyggda, återkommer
så snart regeringens förslag till ny
budget föreligger i januari månad nästa
år. Vår beslutsamhet att åstadkomma
täckning för statens löpande utgifter
utan höjning av det sammanlagda skattetrycket
är orubbad.

Vi kommer däremot att rösta mot de
följdförslag till den allmänna omsättningsskatten,
som regeringen har presterat.
Icke ens i dessa avseenden vill
vi dela ansvaret för en politik, vars följder
är inflation och bestående statsfinansiell
kris. I konsekvens härmed yrkar
jag, herr talman, i nu föreliggande
ärende bifall till utskottets förslag.

Herr BENGTSON (ep):

Herr talman! Vi har hela tiden motsatt
oss förslagen till allmän omsättningsskatt
och till höjning av skatten på bensin
och motorbrännolja. Vi har angett
framför allt tre skäl mot regeringsförslaget.
För det första: Den allmänna
omsättningsskatten är alltför kostnadsfördyrande
för näringslivet, vilket är
särskilt känsligt i ett läge då vi måste
räkna med skärpt konkurrens på exportmarknaden.
För det andra: Den allmänna
omsättningsskatt som nu genomdrivits
betyder en alltför hård skattebörda
på såväl enskilda som näringslivet, och
den är enligt vår mening ett alltför behändigt
instrument för ytterligare skattehöjning.
För det tredje: Den allmänna
omsättningsskatten medför betydande
kostnader och extraarbete för ett par
hundra tusen företagare utan ersättning
och nödvändiggör tillsättande av en omfattande
stab av tjänstemän.

Vi har utarbetat ett eget program för
budgetens sanering under en tvåårsperiod.
Som ett led i ett sådant saneringsprogram
har vi förklarat oss beredda att
medverka till en skatt på eldningsoljor,
kol m. m. om sammanlagt 95 miljoner
kronor. Men vi har givetvis inte varit
beredda att ovanpå omsättningsskatten
medverka till ökad skatt på eldningsolja
m. in. Hela vårt alternativ bygger
på förutsättningen att omsättningsskatten
icke genomföres.

Vårt förslag syftar i första hand till
besparingar, d. v. s. praktiskt taget totalstopp
för nya, icke ofrånkomliga utgifter
och en kraftig prutning på redan
beslutade utgifter. Det tar naturligtvis en
viss tid att åstadkomma balans i budgeten
utan skärpning av nuvarande skattetryck.
Vi har beräknat två år. För att
betala statens räkningar under denna tid
har vi velat ta ut vissa punktskatter på
tobak, sprit, lyxvaror m. m. och en särskild
saneringsavgift under två år. Om
vårt förslag bifallits, kunde budgeten ha
sanerats utan allmän omsättningsskatt,
utan höjd bensinskatt och utan höjd
skatt på motorbrännolja.

I centerpartiet kommer vi, trots att
omsättningsskatten genomdrivits, att arbeta
vidare för en sanering av budgeten
enligt våra linjer, där besparingar i första
hand skall eftersträvas. Vi kommer,
såsom jag framhållit, att kräva praktiskt
taget stopp för alla icke ofrånkomliga
utgifter.

Den fråga som nu skall avgöras av
kammaren, nämligen den om kompensation
till barnfamiljerna för utgifterna i
anledning av den nyss av socialdemokraterna
och kommunisterna genomdrivna
allmänna omsättningsskatten, utgör
en del av ett större komplex. Då vi röstat
emot den allmänna omsättningsskatten,
följer härav att vi även röstar mot
de regeringsförslag, som utgör delar av
det med omsättningsskatten sammanhängande
komplexet. I konsekvens härmed
avstår vi från att i detta sammanhang
fullfölja våra egna besparingsförslag.

Herr AASTRUP (fp):

Herr talman! Det beslut, som regeringspartiet
nu med kommunisternas
medverkan genomdrivit är det senaste
och allvarligaste utslaget av en högskattepolitik,
som vi inom folkpartiet bestämt
motsätter oss. Staten kommer under
nästa år att i skatter till det allmänna
indra mer än hela den inkomstökning
Sveriges folk kan räkna med. På
detta sätt kan det icke få fortsätta. Fn
ny finanspolitik under ny ledning måste

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ang. höjning av det allmänna barnbidraget

till, så snart förutsättningar därför kan
skapas. Det bör vara en finanspolitik,
som hushållar inom ramen för statskassans
begränsade resurser med ett rimligt
och efter hand sänkt skattetryck.

Omsättningsskatten utgör en del av
ett komplex av åtgärder, som regeringen
föreslagit. Vi kommer att rösta mot inte
bara denna skatt utan även de förslag,
varmed omsättningsskatten kompletterats.
I det läge som nu skapats saknas
anledning att vidhålla förslagen enligt
vår alternativa linje. Under vårriksdagen
kommer vi att återuppta vårt arbete
på att åstadkomma en skattereform
och en mer sparvänlig utgiftspolitik, så
att de ständiga skattestegringar, som är
den nuvarande regeringspolitikens utmärkande
drag, ersättes med en rimligare,
rättvisare och mer produktionsfrämjande
skattepolitik.

Herr statsrådet STRÄNG:

Herr talman! De borgerliga partierna
är i minoritet i riksdagens båda kamrar.
Socialdemokratien har majoritet i
första kammaren men befinner sig i minoritet
i den andra. I de gemensamma
voteringarna har socialdemokratien en
röst mindre än hälften. Det är på detta
förhållande de sju kommunisterna bygger
sin ställning. Om socialdemokraterna
haft ytterligare två mandat, hade denna
situation icke uppstått.

De borgerliga partierna kan hävda,
att de har majoritet i andra kammaren
i de gemensamma voteringarna endast
om de räknar in kommunisterna i sitt
röstunderlag. De borgerliga partierna är
således beroende av kommunisternas aktiva
stöd. Detta stöd har uteblivit när
det gällt varuskatten. I detta fall har
kommunisterna lagt ned sina röster.
Däremot har kommunisterna gjort gemensam
sak med de borgerliga när det
gäller oljeskatten, av vilken hälften bäres
av industrien, samt bensinskatten.
Härigenom har budgeten fått avvara en
i nuvarande läge ytterligt välbehövlig inkomstförstärkning.
Förvisso är detta allvarligt,
men regeringen anser sig trots
detta kunna föra en budgetpolitik, för

vilken den är beredd att ta ansvar. Hur
den utformas, kommer att redovisas i
nästa års statsverksproposition.

Enighet råder i Sveriges riksdag om
att budgeten behöver förstärkas med en
dryg miljard kronor. De ökade utgifter,
som riksdagen nära nog samstämmigt
beslutat, måste också betalas. Ingen bestrider,
att den svenska ekonomien kräver
ett stabilt utgångsläge inför de nya
möjligheter, som öppnar sig när den
friare handeln blir en verklighet. Regeringens
förslag till inkomstförstärkning
tillgodosåg kraven på social rättvisa och
lika fördelning av bördorna.

Mot regeringsförslaget fanns intet realistiskt
alternativ. Högern var ensam om
sitt angrepp mot barnfamiljerna, folkpartiet
var ensamt om den kraftiga höjningen
av folkpensionsavgifterna, som i
verkligheten är en skatt främst för de
mindre inkomsttagarna, och centerpartiet
vann icke stöd från något håll för
sin budgetsaneringsavgift. Intet av oppositionspartierna
lyckades samla ens en
femtedel av riksdagens ledamöter bakom
sitt förslag. Samstämmigheten om
att statsfinanserna borde förstärkas med
en miljard kronor visar nödvändigheten
av handling. Endast socialdemokratien
har fastheten, samlingen och beslutsamheten
att också kunna handla.

Herr förste vice talmannen STRAND
(s):

Herr talman! Vi har hört de tidigare
anförandena, som har hållits i det ärende,
som nu är föremål för riksdagens
behandling och som gäller frågan om en
höjning av barnbidragen med 50 kronor
för att kompensera barnfamiljerna för
den kostnadsökning, som naturligt nog
följer med omsättningsskattens genomförande.
Utskottet har yrkat avslag på
höjningen. Vi har inte företagit någon
lottning i utskottet, vars ledamöter består
av åtta från de borgerliga partierna
och åtta socialdemokrater. Vi har funnit
det ändamålsenligt att knyta andra
lagutskottets utlåtanden över följdpropositionerna
till bevillningsutskottets ut -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. höjning av det allmänna barnbidraget

låtande i fråga om varuskatten, och detta
utlåtande gick, soin sagt, ut på ett avslag
i fråga om varuskatten. De socialdemokratiska
ledamöterna har emellertid
reserverat sig i bevillningsutskottet,
och den i dag företagna gemensamma
omröstningen har givit till resultat, att
varuskatten blivit genomförd. De socialdemokratiska
ledamöterna i andra lagutskottet
har reserverat sig till förmån
för ett bifall till förslaget om höjning
av barnbidragen. Då nu varuskatten är
ett faktum, är det en naturlig konsekvens,
att riksdagen också bifaller propositionen
om en höjning av barnbidragen
såsom kompensation för de kostnader,
som följer med varuskattens införande.

Något behov att i detta sammanhang
från min sida avge någon deklaration om
hur jag tänker handla i fortsättningen
när det gäller handläggningen inom det
parti jag tillhör av angelägenheter
rörande statsfinanserna, känner jag inte.
Jag förstår däremot mycket väl att
de borgerliga partierna och jämväl
kommunisterna har ett sådant behov. Av
den allmänna debatt, som har föregått
ärendets behandling — dels remissdebatten
i samband med propositionens
hänvisning till bevillningsutskottet, dels
den allmänna debatten kring förslaget
från bevillningsutskottet — har ju framgått
att de borgerliga partierna var
djupt oense i allt som hörde samman
med positiva åtgärder för att komma till
rätta med de svårigheter, som nu faktiskt
föreligger i fråga om statens finanser.
Den enda ljuspunkt som i det avseendet
har förelegat var, när centerpartiet
i andra kammaren i sista stund fann
sig föranlåtet att förena sig med de övriga
borgerliga ledamöterna i omröstningen
när det gäller skatten på vissa
oljor.

Så länge socialdemokraterna sitter vid
regeringsmakten, kan de tre borgerliga
partierna kosta på sig att ha var sin mening
i betydelsefulla frågor. Skulle det
mot förmodan komma dithän, att de träder
till i kanslihuset, vill jag bara poängtera
att de då sannolikt får anstränga

sig för att på ett eller annat sätt förena
sig om någonting som de kan ha gemensamt.

Jag ber att få yrka bifall till reservationen.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen enligt de
därunder förekomna yrkandena propositioner,
först på bifall till vad utskottet
i det under behandling varande utlåtandet
hemställt samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades i
den vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen, efter
att hava upprepat propositionen på
bifall till utskottets hemställan, sig finna
denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herr förste vice talmannen Strand begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes
och godkändes en omröstningsproposition
av följande lydelse:

Den, som bifaller vad andra lagutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 46, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr
talmannen förklarade, att enligt hans
uppfattning flertalet röstat för nej-propositionen.

Då emellertid herr Ewerlöf begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 61;

Nej — 82.

Därjämte hade 5 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Om höjning av folkpensionsavgiften

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 47, i anledning av väckta motioner
om höjning av folkpensionsavgiften.

Andra lagutskottet hade till behandling
förehaft vissa inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner rörande
höjning av folkpensionsavgiften,
nämligen

dels de likalydande motionerna I: 538,
av herr Ewerlöf m. fl., och II: 645, av
herr Hjalmarson m. fl.,

dels de likalydande motionerna I: 547,
av herr Aastrup m. fl., och II: 657, av
herr Ohlin m. fl.,

dels ock de likalydande motionerna I:
556, av herr Johansson, Ivar, m. fl., och
II: 667, av herr Hedlund, m. fl.

I motionerna I: 538 och II: 645 hade
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj :t måtte för innevarande riksdag
framlägga förslag till sådan ändring av
lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering,
att pensionsavgiften från
och med den 1 januari 1960 höjdes med
0,5 procent av den avgiftspliktiges taxerade
inkomst.

I motionerna 1:556 och 11:667 hade
hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att folkpensionsavgiften under 1960
skulle utgå med 4,5 procent av den taxerade
inkomsten enligt i övrigt nu gällande
bestämmelser.

Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet
på åberopade grunder hemställt,
att förevarande motioner.

1) I: 538 och II: 645,

2) I: 547 och II: 657,

3) I: 556 och II: 667

icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hade därjämte hemställt, att
förevarande ärende måtte företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.

Reservationer hade anförts

1) av herr Jacobsson i Tobo, fru Hamrin-Thorell,
herr Åkesson och fru Sandström; -

2) av herrar Mannerskantz och Björkman;
samt

3) av herrar Eric Carlsson och Wahrendorff,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort hava den lydelse, reservationen
visade, samt att utskottet bort hemställa,

A. att riksdagen med bifall till motionerna
I: 538 och II: 645 samt I: 556 och
II: 667 måtte för sin del antaga i denna
reservation infört förslag till lag angående
ändrad lydelse av 19 § 2 mom. lagen
den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering; B.

att motionerna I: 547 och II: 657
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

På gjord proposition beslöt kammaren,
att förevarande ärende nu skulle företagas
till avgörande.

Herr CARLSSON, ERIC, (ep):

Herr talman! Till andra lagutskottets
utlåtande nr 47 har jag tillsammans med
herr Wahrendorff antecknat en reservation,
enligt vilken vi anser det riktigt
att redan nästa år genomföra en höjning
av folkpensionerna. Vi menar att folkpensionärerna
bör få den standardhöjning
som har utlovats tidigare. Det är
angeläget att de får den folkpension, som
vi utgick ifrån när vi diskuterade frågan
om tjänstepensioneringen. För att finansiera
denna höjning föreslår vi att
folkpensionsavgiften måtte höjas med en
halv procent.

Jag ber därför, herr talman, att få
yrka bifall till reservationen nr 3).

Herr BENGTSON (ep):

Herr talman! Jag ber att få ansluta
mig till herr Carlssons yrkande om bifall
till reservationen nr 3).

Herr förste vice talmannen STRAND
(s):

Herr talman! Den fråga som nu behandlas
är av betydelse inte enbart ur
de synpunkter, som har gjort att den har
kommit på riksdagens bord i detta sam -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. vissa sänkningar av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen

Den, som bifaller vad andra lagutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 47, röstar

manhang. Den har betydelse också i
fråga om finansieringen av folkpensionerna
och folkpensionskostnaderna i
fortsättningen. Allmänna pensionsberedningen
men också utskottet, som har behandlat
frågan om förbättrade folkpensionsförmåner,
har behandlat frågan om
pensionsavgiften. Beredningen hade föreslagit
att folkpensionsavgiften skulle
höjas i etapper, nästa gång den 1 januari
1961 från nuvarande 4 till 5 procent.
Sedermera skulle den höjas med
ytterligare en procent om det visade sig
erforderligt.

Man har emellertid på borgerligt håll
ansett sig böra föreslå en höjning av
folkpensionsavgiften i syfte att bidraga
till en sanering av statens finanser.
Detta har vi på socialdemokratiskt håll
inte kunnat ansluta oss till. Vi har följaktligen
yrkat avslag på samtliga motioner
om en folkpensionsliöjning i detta
sammanhang. Såsom ett motiv härtill har
vi åberopat att finansministern har tillsatt
en särskild utredning, som skall
syssla med frågor sammanhörande med
folkpensioneringens finansiering i framtiden.

Med hänsyn härtill, herr talman, hemställer
jag om bifall till utskottets förslag,
som innebär avslag på samtliga reservationsvis
framförda yrkanden om
höjning av folkpensionsavgiften.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjorde herr talmannen
jämlikt därunder förekomna yrkanden
propositioner, först på bifall till vad utskottet
i det nu ifrågavarande utlåtandet
hemställt samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den av
herrar Eric Carlsson och Wahrendorff
vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen, sedan
han upprepat propositionen på bifall
till utskottets hemställan, sig anse denna
proposition vara med överviigande ja
besvarad.

Herr Carlsson, Eric, begärde votering,
i anledning varav uppsattes samt efter
given varsel upplästes och godkändes en
så lydande omröstningsproposition:

2 Första hammarens protokoll 1959. Nr 29

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herrar Eric Carlsson
och Wahrendorff vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Då emellertid herr Carlsson, Eric, begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 79;

Nej — 20.

Därjämte hade 49 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Ang. vissa sänkningar av statsbidraget till
den allmänna sjukförsäkringen

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 48, i anledning av väckta motioner
om vissa sänkningar av statsbidraget
till den allmänna sjukförsäkringen.

Andra lagutskottet hade till behandling
förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr
557 i första kammaren av herr Johansson,
Ivar, och herr Andersson, Torsten,
samt nr 666 i andra kammaren av herr
Hedlund m. fl.

I motionerna, vilka voro likalvdande,
hade hemställts, att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 162 måtte
besluta, med verkan från den 1 juli 1960,
att statsbidragen till sjukförsäkringen
skulle reduceras

1. genom sänkning av det s. k. medlemsbidraget
enligt besparingsutredningens
förslag,

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ang. vissa sänkningar av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen.

2. genom sänkning av de statsbidrag,
som nu utgingo med 50 procent, till 25
procent enligt i övrigt gällande bestämmelser.

Utskottet hade i det nu förevarande
utlåtandet av angivna orsaker hemställt,
att riksdagen i anledning av förevarande
motioner, 1:557 och 11:666, måtte hos
Kungl. Maj :t hemställa om förslag vid
kommande vårsession till sådana ändringar
i sjukförsäkringslagen, som innebure
en sänkning av statsbidraget till
den allmänna sjukförsäkringen om minst
cirka 100 miljoner kronor för budgetår.

Utskottet hade därjämte hemställt, att
förevarande ärende måtte företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.

Reservation hade avgivits av herrar
Strand, Nils Elowsson och Axel Svensson,
fru Carlqvist samt herrar Nilsson i
Göteborg, Lundberg, Odhe och Fredriksson,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort hava den lydelse, som i reservationen
angivits, samt att utskottet bort
hemställa, att riksdagen måtte avslå förevarande
motioner, I: 557 och II: 666.

Vid utlåtandet fanns därjämte fogat
ett särskilt yttrande av herrar Mannerskantz
och Björkman.

På gjord proposition beslöt kammaren,
att förevarande ärende nu skulle
företagas till avgörande.

Herr förste vice talmannen STRAND
(s):

Herr talman! Även förevarande ärende
har aktualiserats i samband med propositionen
om allmän varuskatt. Sedan nu
denna skatt har blivit genomförd, har
väl i stort sett motiven för det i detta
sammanhang väckta förslaget om vissa
besparingar för statsverket på sjukförsäkringens
område förfallit. Utskottet
har emellertid för sin del yrkat bifall
till förevarande motioner i ämnet. Jag
finner dock att samma motiv, som har
förelegat för höjning av barnbidragen,
också är bärande i fråga om det förslag
om avslag på förevarande motioner som
framförts reservationsvis.

I motionerna anföres vissa synpunkter
beträffande sjukkassornas ekonomi,
däribland att kassorna har samlat relativt
stora fonder under dessa år, varför
det skulle vara möjligt för sjukförsäkringen
att bära en större del av de kostnader,
som nu delvis bestrides med
statsmedel, utan att behöva vidta någon
höjning av avgifterna.

Förmodligen är detta riktigt, i varje
fall under en övergångstid. Men vi skall
inte glömma bort, att vi har haft en
mycket god konjunktur under ett stort
antal år, och det är ett faktum, att folk
är mindre sjuka under en period, då
sysselsättningen är god, än under en period,
då det är svårt att få i varje fall
full sysselsättning. Det måste väl därför
ändå vara en klok ekonomi från kassornas
sida att under de goda åren samla
något i ladorna att användas under en
period, då det är svårare att få in avgifter
i samma utsträckning som under
de goda konjunkturerna, eftersom avgifterna
ju har ett visst samband med inkomstnivån.
Jag finner alltså att det
motiv, som bygger på fondbildningen i
kassorna, inte är särskilt bärande.

Från högerns sida har vid upprepade
tillfällen framförts förslag om att man
skulle höja det nuvarande antalet karensdagar
från tre till sju, eftersom den
ökade standarden i samhället skulle möjliggöra
för löntagarna att numera svara
för de första sju dagarna vid varje sjukdomstillfälle.
Detta innebär, att föreskriften
om sju dagars karenstid skulle
gälla för s. k. vanlig sjukdom, medan
däremot vid olycksfall i arbetet ersättning
skulle utgå från och med första dagen.
Det har tidigare påpekats, att detta
skulle föra oss tillbaka till en period, då
vi hade besvärligheter med den gradering
som var nödvändig. Nu lämnas ersättning
genom sjukförsäkringen även
för de första 90 dagarna av sjukdom på
grund av yrkesskada, och det kan inte
vara lämpligt att återinföra nödvändigheten
av att omedelbart vid sjukdomsfallet
konstatera, huruvida detta är föranlett
av yrkesskada eller hör samman
med vad vi brukar kalla vanlig sjukdom.

Ytterligare en omständighet gör det

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. förbättring av ersättningarna inom

svårt att acceptera ett förslag sådant
som det nu framförda. För tjänstemännens
del är det ju inte fråga om utebliven
ersättning ens för de tre första dagarna,
alltså de nuvarande karensdagarna,
ty under dessa dagar får tjänstemännen
i allmänhet full avlöning, och de
skulle sannolikt få full lön under karenstiden,
även om denna skulle ökas till
sju dagar. Om en sådan försämring av
den nuvarande sjukförsäkringen genomfördes,
skulle detta ytterligare markera
en kategoriklyvning mellan olika slag av
löntagare, som inte kan vara hälsosam
och inte är någonting att sträva efter.

Herr talman! Jag hemställer om bifall
till den vid utskottets utlåtande fogade
reservationen.

Herr MANNERSKANTZ (h):

Herr talman! I anledning av vad herr
förste vice talmannen nu har sagt angående
brytande av samordningen mellan
sjuk- och olycksfallsförsäkringen vill jag
erinra om att vi tidigare här i denna
sal har ventilerat den frågan och att det
i våras från vårt håll framlades ett förslag,
som i hög grad skulle neutralisera
nackdelarna av att bryta den nämnda
samordningen. Förslaget gick ut på att
man inte skulle kräva återbetalning, om
en person skulle ha fått ut ersättning såsom
för olycksfall i arbete, fastän fallet
senare visat sig icke kunna hänföras till
denna grupp. Jag tror att denna uppmjukning
av de nuvarande bestämmelserna
skulle eliminera en betydande del
av de olägenheter som ett brytande av
samordningen eljest skulle medföra.

Det sista momentet i herr förste vice
talmannens framställning är någonting
som han har hittat på nu i höst — det
ventilerades inte förra gången vi hade
denna fråga uppe — men det är ju i alla
händelser en negativ sak och någonting
som visserligen kanske skulle kunna ha
en viss psykologisk betydelse men som
reellt inte spelar någon roll.

I övrigt vill jag, herr talman, just nu
inte ställa något yrkande, utan jag vill
endast hänvisa till vad som är skrivet i
utskottsutlåtandet.

den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,

m. m.

Efter härmed slutad överläggning yttrade
herr talmannen, att i avseende på
det nu föredragna utlåtandet endast yrkats
att kammaren skulle godkänna den
vid utlåtandet avgivna reservationen.

Sedermera gjordes propositioner, först
på bifall till vad utskottet i det nu ifrågavarande
utlåtandet hemställt samt vidare
på godkännande av reservationen; och
förklarades den senare propositionen
vara med övervägande ja besvarad.

Ang. förbättring av ersättningarna inom
den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
m. m.

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 49, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition angående förbättring
av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
m. m., såvitt
propositionen hänvisats till lagutskott,
dels i ämnet väckta motioner.

Genom en den 16 oktober 1959 dagtecknad
proposition, nr 171, hade Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen bland annat
att antaga vid propositionen fogade förslag
till

1) förordning angående ändrad lydelse
av 29 § 1 mom. förordningen den
14 december 1956 (nr 629) om erkända
arbetslöshetskassor; och

2) förordning angående ändrad lydelse
av 2 § förordningen den 14 december
1956 (nr 630) om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor.

I de av Kungl. Maj:t framlagda förordningsförslagen
hade — i anslutning
till propositionen nr 162 om allmän varuskatt
— föreslagits en höjning från och
med den 1 januari 1960 av grundstatsbidraget
och barntillägget till daghjälp
inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen.

I samband med propositionen hade utskottet
behandlat

dels följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ang. förbättring av ersättningarna inom

m. m.

1) de likalydande motionerna I: 537,
av herr Ewerlöf m. fl., och II: 650, av
herr Hjalmarson m. fl.,

2) de likalydande motionerna 1:604,
av herr Aastrup m. fl., och 11:718, av
herr Ohlin m. fl.,

3) de likalydande motionerna I: 606,
av herr Andersson, Torsten, m. fl., och
II: 720, av herr Hedlund m. fl.,

dels ock de under den allmänna motionstiden
vid riksdagens början väckta
likalydande motionerna I: 322, av herr
Persson, Helmer, och II: 394, av herr
Hagberg m. fl.

I de likalydande motionerna 1:537
och 11:650, 1:604 och 11:718 samt I:
606 och II: 720 hade yrkats avslag å
propositionen i här ifrågavarande delar.
De sistnämnda motionerna innehöllo
dessutom en hemställan att de genom
propositionen väckta frågorna måtte bliva
föremål för ytterligare utredning.

I de likalydande motionerna I: 322 och
II: 394 hade hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla
om skyndsam utredning och förslag beträffande
ändring i förordningen om erkända
arbetslöshetskassor i huvudsaklig
överensstämmelse med vad i motionerna
anförts.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt,

A. att riksdagen, med bifall till motionerna
1:537 och 11:650 samt 1:604
och II: 718 ävensom till motionerna I:
606 och II: 720, såvitt däri yrkats avslag
å Kungl. Maj:ts förevarande förslag, måtte
avslå propositionen nr 171, såvitt denna
behandlats av andra lagutskottet;

B. att motionerna 1:606 och 11:720 i
övrigt samt motionerna I: 322 och II:
394 måtte anses besvarade genom vad
utskottet i utlåtandet anfört.

Utskottet hade därjämte hemställt, att
förevarande ärende måtte företagas till
avgörande efter allenast en bordläggning.

Vid utlåtandet hade reservation avgivits
av herrar Strand, Nils Elowsson

den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,

och Axel Svensson, fru Carlqvist samt
herrar Nilsson i Göteborg, Lundberg,
Odhe och Fredriksson, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort hava den lydelse,
reservationen visade, samt att utskottet
bort hemställa,

A. att riksdagen, med avslag å motionerna
I: 537 och II: 650 samt I: 604 och
II: 718 ävensom å motionerna I: 606 och
II: 720, såvitt däri yrkats avslag å Kungl.
Maj:ts förevarande förslag, måtte bifalla
propositionen nr 171, såvitt denna behandlats
av andra lagutskottet;

B. att motionerna 1:606 och 11:720 i
övrigt samt motionerna I: 322 och II:
394 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

På gjord proposition beslöt kammaren,
att förevarande ärende nu skulle
företagas till avgörande.

Herr EWERLÖF (h):

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
hemställan.

Herr förste vice talmannen STRAND
(s):

Herr talman! Med hänvisning till detta
ärendes beroende av redan tidigare
fattade beslut hemställer jag om bifall
till reservationen, vilket innebär bifall
till propositionen i detta ämne.

Herr PERSSON, HELMER, (k):

Herr talman! Vi har väckt en motion
i denna fråga. Med hänsyn till att det i
reservanternas skrivning bland annat
anges, att de problem, som finns uppradade
i vår motion, kommer att bli föremål
för ytterligare utredning och
övervägande, skall jag inte yrka bifall
till motionen utan förenar mig med reservanternas
yrkande.

överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter i enlighet med de yrkanden,
som därunder framkommit, gjordes propositioner,
först på bifall till vad utskottet
i det nu föredragna utlåtandet

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Om vissa besparingar under fjärde huvudtiteln

hemställt samt vidare på antagande av
det förslag, som innefattades i den vid
utlåtandet avgivna reservationen; och
förklarades den senare propositionen
vara med övervägande ja besvarad.

Vid förnyad föredragning av statsutskottets
utlåtande nr 167, i anledning av
väckta motioner om besparingar för budgetåret
1959/60 å vissa utgifter under
flera huvudtitlar, bifölls vad utskottet i
detta utlåtande hemställt.

Om vissa besparingar under fjärde
huvudtiteln

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 168, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret
1959/60 under fjärde huvudtiteln, avseende
försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1 två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herrar
öhman och Helmer Persson (I: 564) och
den andra inom andra kammaren av
herr Hagberg in. fl. (II: 673), hade hemställts,
att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t begära åtgärder,
som förpliktade de militära myndigheterna
att på innevarande budgetårs
försvarsanslag inbespara 250 000 000 kronor.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet på åberopade grunder hemställt,
att motionerna 1:564 och 11:673
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Herr PERSSON, HELMER, (k):

Herr talman! I de två likalydande motioner,
som redovisas i statsutskottets
utlåtande nr 168, har vi begärt vissa besparingar
på försvarskostnaderna.

I nära ett år har diskussionens vågor
nu gått höga i vårt land om hur man
skall kunna klara den statsfinansiella situationen.
Regeringen har förklarat, att
man måste ha 1 600 miljoner kronor, vilket
i verkligheten betyder att man säger
till svenska folket att det måste dra åt

svångremmen och spara in dessa pengar.
Riksdagen har i dag avslagit förslaget
om energiskatten, vilket medför att
finansministern på något sätt måste
skaffa ytterligare 225 miljoner kronor.
Vi kommunister anser, att dessa medel
mycket väl kan åstadkommas genom
den minskning av militäranslagen som
vi yrkar på.

Ute bland folket stiger som bekant
missnöjet med de ständigt ökade militärutgifterna.
Men här har utskottet varit
fullständigt enigt, såväl de borgerliga
som de socialdemokratiska ledamöterna,
om att man icke skall pruta något på militärutgifterna
och där göra vissa besparingar.
Den enighet på denna punkt som
finns i utskottet saknar dock motsvarighet
inom det svenska folket. Det är
ett glädjande faktum att opinonen mot
försvarskostnaderna växer ute bland
folket, men denna opinion har tydligen
ännu inte kunnat tränga in i statsutskottet.

Vi hävdar emellertid fortfarande, att
på en militärbudget om drygt 3 miljarder
kronor kan man saklöst spara 250
miljoner kronor innevarande budgetår.
Med hänvisning till detta och vad som
tidigare har sagts i denna fråga ber jag,
herr talman, att få yrka bifall till motionerna
1:564 och 11:673.

Herr GILLSTÖM (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjordes enligt de därunder förekomna
yrkandena propositioner, först
på bifall till vad utskottet i det nu föredragna
utlåtandet hemställt samt vidare
på bifall till de i ämnet väckta motionerna;
och förklarades den förra propositionen,
vilken förnyades, vara med övervägande
ja besvarad.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

169, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Om besparingar å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar, m. m.

60 under femte huvudtiteln, avseende
socialdepartementets verksamhetsområde; nr

170, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/60
under sjätte huvudtiteln, avseende kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde; nr

171, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under åttonde huvudtiteln, avseende
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde;
och

nr 172, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 under tionde huvudtiteln, avseende
handelsdepartementets verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Om besparingar å utgifterna till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar, m. m.

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 173, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret
1959/60 å utgifterna till avskrivning av
nya kapitalinvesteringar, m. m.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ewerlöf m. fl. (1:531) och den andra
inom andra kammaren av herr Hjalmarson
m. fl. (II: 643) hade, såvitt motionerna
behandlats i förevarande utlåtande,
bland annat yrkats, att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t för
sin del understryka nödvändigheten av
att Kungl. Maj:t föreläde 1960 års riksdag
ett fullständigt förslag till budget
för 1960/61, där löpande utgifter täcktes
av löpande inkomster — utan omsättningsskatt
—• och att därvid i motionerna
angivna riktlinjer för utgiftsbegränsningarna
borde följas.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet av angivna orsaker hemställt,
att motionerna 1:531 och 11:643, såvitt
de behandlats i förevarande utlåtande,
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Vid utlåtandet hade reservation avgivits
av herrar Ragnar Bergh, Skoglund i
Doverstorp, Nilsson i Göingegården och
Heckscher, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort lyda så, som i reservationen
angivits, samt att utskottet bort
hemställa, utom annat, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna 1: 531
och II: 643, såvitt de behandlats i förevarande
utlåtande,

B. i skrivelse till Kungl. Maj:t för sin
del understryka nödvändigheten av att
Kungl. Maj:t föreläde 1960 års riksdag
ett fullständigt förslag till budget för
1960/61, där löpande utgifter täcktes av
löpande inkomster — utan omsättningsskatt
—- och att härvid i motionerna angivna
riktlinjer för utgiftsbegränsningarna
borde följas.

Herr EWERLÖF (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till vad som är anfört under momentet
B i den vid utskottsutlåtandet fogade reservationen
av herr Ragnar Bergh m. fl.

Herr THUN (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets förslag.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjordes enligt därunder
förekomna yrkanden propositioner, först
på bifall till vad utskottet i det nu förevarande
utlåtandet hemställt samt vidare
på bifall till utskottets hemställan
med den ändring, som föranleddes av
bifall till yrkandet under B i den vid utlåtandet
avgivna reservationen; och förklarades
den förra propositionen, som
upprepades, vara med övervägande ja
besvarad.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden: nr

174, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/
60 på bostadsförsörjningens område;

nr 175, i anledning av väckta motioner
om minskning av kostnaderna för
skolböcker; och

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Om försäljning av aktier i statsägda foretag

nr 176, i anledning av väckta motioner
om förbilligande av skolbyggandet.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt
bifölls.

Om försäljning av aktier i statsägda
företag

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 177, i anledning av väckta motioner
om försäljning av aktier i statsägda
företag.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ewerlöf m. fl. (1:532) och den andra
inom andra kammaren av herr Hjcilmarson
m. fl. (II: 642), hade yrkats, att riksdagen
skulle i skrivelse till Kungl. Maj :t
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte till försäljning
låta utbjuda aktier i LKAB i enlighet
med vad i motionerna föreslagits.

Vidare hade i två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Aastrup m. fl. (I: 543)
och den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (II: 654), hemställts, att
riksdagen — i samband med de genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 162, om allmän
varuskatt, aktualiserade budgetfrågorna
— måtte besluta

1) att av statens innehav av aktier i
LKAB aktier till ett nominellt belopp av
228 miljoner kronor skulle erbjudas allmänheten
i valörer på 50 kronor per aktie
till en emissionskurs, motsvarande
ett pris av 200 kronor för varje sådan
aktie och i övrigt på i motionerna angivna
villkor,

2) att det genom sådan försäljning till
staten inflytande beloppet, som sammanlagt
kunde beräknas till ca 900 miljoner
kronor, skulle användas för nödvändiga
statliga investeringar och således nedbringa
.statens upplåningsbehov,

3) att försäljningen tills vidare under
budgetåret 1960/61 med hänsyn till försökskaraktären
skulle begränsas till en
åttondel av aktiestocken eller nominellt
62,5 miljoner kronor, motsvarande ett

emissionsbelopp av 250 miljoner kronor,
samt

4) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om skyndsam utredning beträffande
den utsträckning, i vilken övriga
statsägda företag kunde försäljas till allmänheten
samt lämpliga metoder härför.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet på anförda skäl hemställt,

1. att motionerna 1:532 och 11:642
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

2. att motionerna 1:543 och 11:654
icke måtte av riksdagen bifallas.

Reservationer hade avgivits

1) av fröken Andersson samt herrar
Skoglund i Doverstorp, Staxäng och
Nilsson i Göingegården, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort hava den lydelse,
reservationen visade, samt att utskottet
bort hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till motionerna I: 532 och II
642 samt i anledning av motionerna I:
543 och II: 654,

1) uppdraga åt Kungl. Maj:t att till
omedelbar försäljning låta utbjuda aktier
i LKAB i enlighet med de grunder som
angivits i motionerna I: 528, av herr
Ewerlöf m. fl., och II: 639, av herr Hjalmarson
m. fl., vilka motioner väckts i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162, med förslag till förordning om
allmän varuskatt, m. m.;

2) uppdraga åt Kungl. Maj:t att vidtaga
skyndsamma åtgärder för att bereda
skattskyldig fysisk person, som på
grundval av 1959 års taxering hade att
utfå överskjutande skatt, tillfälle att utbyta
denna mot en statlig förbindelse
att den 1 juli 1960 utbetala beloppet i
fråga jämte bonus å 5 procent med samtidig
rätt för den skattskyldige att utbyta
förbindelsen mot aktier i LKAB;

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om skyndsam utredning beträffande
den utsträckning, i vilken övriga
statsägda företag kunde försäljas till allmänheten
samt lämpliga metoder härför; -

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Om försäljning av aktier i statsägda företag

2) av herrar Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Nestrup, Malmborg, Wedén
och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett,
att utskottets yttrande bort lyda så, som
i denna reservation angivits, samt att
utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna I: 543
och 11:654 samt i anledning av motionerna
I: 532 och II: 642, besluta

1) att av statens innehav av aktier i
LKAB aktier till ett nominellt belopp av
228 miljoner kronor skulle erbjudas allmänheten
i valörer på 50 kronor per aktie
till en emissionskurs, motsvarande
ett pris av 225 kronor för varje sådan
aktie och i övrigt på i motionerna angivna
villkor;

4) att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de åtgärder, som erfordrades för
emissionen av LKAB-aktier i enlighet
med de riktlinjer, som angivits av reservanterna; 5)

att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om skyndsam utredning beträffande
den utsträckning, i vilken övriga
statsägda företag kunde försäljas till allmänheten
samt lämpliga metoder härför;
samt

3) av herrar Ivar Johansson, Pålsson,
Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i
Kårby, vilka ansett, att utskottets yttrande
bort hava den avfattning, reservationen
visade, och avslutas med en
hemställan, att riksdagen måtte, i anledning
av motionerna 1:532 och 11:642
samt 1:543 och 11:654, i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om utredning av
frågan om försäljning till enskilda av
aktier i statsägda företag i enlighet med
vad i denna reservation anförts.

Herr AASTRUP (fp):

Herr talman! Folkpartiets förslag om
ett utbud till den stora allmänheten av
en viss del av de av staten ägda LKABaktierna
ingår i den plan för statsfinansernas
sanering som vi liar framlagt men
är samtidigt ett uttryck för den uppfattning
som vi hyser, nämligen att man bör
ordna så att folket direkt blir intresserat
i och får äganderätt till viss statlig
affärsmässig verksamhet.

Finansministern har i propositionen
om allmän varuskatt lämnat vissa uppgifter
om den troliga statliga upplåningen
under åren 1960 och 1961.

Även om man inte kan helt acceptera
dessa beräkningar kvarstår som ett faktum
att kapitalmarknaden är ansträngd
över hövan genom den statliga upplåningen
och att det därför i och för sig
är önskvärt att kunna minska det statliga
lånebehovet genom olika åtgärder.
En lämplig sådan åtgärd — utan att rubba
på statens majoritetsställning — är
att utbjuda en viss del av de statsägda
aktierna i LKAB till försäljning. Härigenom
skulle en icke oväsentlig avlastning
på kapitalmarknaden kunna uppnås. Vi
har tänkt oss en försäljning till den
breda allmänheten, och man skulle följaktligen
kunna slussa över småspararnas
sparmedel till en mera fast placering.
Det totala beloppet av friska pengar som
man på detta sätt skulle kunna få in till
statskassan uppgår, om staten skall behålla
sin majoritet i bolaget, till omkring
900 miljoner kronor. Det är naturligtvis
av olika skäl icke lämpligt att emittera
aktier för ett sådant belopp omedelbart,
och vi har därför på vårt håll föreslagit
en första tranch på något under 300
miljoner kronor.

Vi har emellertid även haft en annan
avsikt med detta förslag. Allmänhetens
intresse för aktieplacering bör enligt vår
uppfattning uppmuntras, men det tillgängliga
materialet på börsen är inte tillräckligt
för en sådan allmänt utbredd
placering av sparmedel i aktier. Vill man
alltså främja sparande i aktier, som utgör
en värdebeständig placering, är det
angeläget att skapa en form av aktie,
vars valör inte är alltför hög och som

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Om försäljning av aktier i statsägda företag

utfärdats i ett bolag med solid ekonomisk
bakgrund. Ett sådant företag är
utan tvekan LKAB, och folkaktier i detta
bolag skulle säkerligen vinna den stora
allmänhetens förtroende. Detta syftemål
med vårt förslag skulle också främjas
om försäljningen skedde i småposter, och
vi har därför föreslagit att rätten att
köpa dessa folkaktier i LKAB skulle begränsas
till 10 aktier per person, en rätt
som skulle tillkomma dem som är upptagna
i taxeringslängderna.

Jag vill också erinra om att folkaktier
inte är något svenskt påhitt. Man har
på andra håll i världen, bl. a. nu senast
i Västtyskland, emitterat folkaktier i
statsägda företag med mycket gott resultat.

Utskottet har avvisat vårt förslag med
kortast möjliga motivering. Jag beklagar
att man inte velat ordentligt penetrera
frågan vid behandlingen av ärendet i utskottet,
vilket kanske i någon mån beror
på att utskottet arbetat under tidsnöd.

Jag är övertygad, herr talman, om att
den tanke som här väckts inte kommer
att försvinna ur den allmänna debatten.
Svenska folket har säkerligen svårt att
förstå varför statens aktieinnehav i denna
och andra statliga affärsrörelser skall
ligga begravt i finansministerns kassavalv
och varför inte hela svenska folket
skall kunna få känslan av att ha ett meddelägarskap
i dessa företag genom innehav
av aktier i dem.

Jag ber därför, herr talman, att få
yrka bifall till reservation nr 2.

Herr EWERLÖF (h):

Herr talman! Vi står här inför ett förslag
som sannerligen inte har blivit inaktuellt
i och med att omsättningsskatten
har antagts. Jag har i de diskussioner,
som vi fört under hösten om det allmänna
ekonomiska läget, haft anledning
framhålla såsom det kanske allvarligaste
draget i detta läge att det -— trots beslutet
om en omsättningsskatt av den
storlek som regeringen nu har velat ha
— medför ett lånebehov som är större
än vad vi snart sagt någonsin liaft under

ett löpande år. Tendensen är ju att lånebehovet
snarast skulle komma att bli
större än de 2,5 miljarder kronor, som
från början har angivits. Under sådana
förhållanden borde ju alla klutar sättas
till i syfte att nedbringa detta lånebehov,
och jag förvånar mig över att finansministern
icke har funnit anledning att
underställa riksdagen förslag, vilka varit
ägnade att minska denna siffra, som ju
är den mest oroväckande i hela vår situation.

I det sammanhanget har vi menat att
en försäljning av LKAB-aktier till ett
belopp av 500 miljoner kronor skulle ha
utomordentlig betydelse genom att den i
motsvarande mån komme att minska det
statliga lånebehovet. Dessutom har vi
med vårt förslag åsyftat en kombination,
som gjorde det möjligt för sådana som
i slutet av året får tillbaka för mycket
erlagd skatt att låta beloppet innestå till
vårsidan och då ha möjlighet att i stället
använda pengarna för teckning på de
utbjudna LKAB-aktierna. Det är en praktisk
och effektiv åtgärd för att med en
halv miljard nedbringa detta lånebehov
som — det är jag övertygad om — bereder
finansministern lika stor oro som
det bereder mig när jag ser på framtiden.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till högerreservationen, alltså reservation
1 i detta ärende.

Herr BENGTSON (ep):

Herr talman! Den reservation som avgivits
av herrar Ivar Johansson, Pålsson,
Svensson i Stenkyrka och Gustafsson
i Kårby skall inte ses som något led
i de besparingssträvanden, som kommit
till uttryck i de andra frågor vi behandlat
i dag. Å andra sidan finner vi det
vara ett så pass gott uppslag att eventuellt
sälja till allmänheten av statens aktier,
att det bör komma under diskussion
och prövas. Enligt vår mening är saken
dock så komplicerad att man inte utan
vidare kan fatta beslut i den.

Därför har vi ansett att frågan bör utredas
ocli även föreslagit att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa
om utredning.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Om försäljning av aktier i statsägda företag

Jag ber, herr talman, att med denna övervägande ja för deras mening, som
motivering få yrka bifall till reserva- ville till kontraproposition antaga bifall
tion 3. till herr Aastrups yrkande.

Herr HOLMQVIST (s):

Herr talman! Herr Aastrup nämnde att
utskottet yttrat sig ganska kortfattat i
denna fråga, och det kan jag naturligtvis
hålla med om. Vi hade inte väntat att det
så här i skuggan av debatten om omsättningsskatten
skulle bli så långa utläggningar
i frågan. Spörsmålet om försäljning
av aktier i de statliga bolagen har
dock ganska nyligen diskuterats i riksdagen,
och såvitt jag kan finna har ingenting
nytt framkommit som kunde ge
anledning att se det ur andra synpunkter
i dag.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Överläggningen ansågs härmed slutad,
varefter herr talmannen yttrade, att därunder
yrkats l:o) att vad utskottet i det
nu föredragna utlåtandet hemställt skulle
bifallas; 2:o), av herr Ewerlöf, att det
förslag skulle antagas, som innefattades
i den av fröken Andersson m. fl. vid utlåtandet
avgivna reservationen; 3:o), av
herr Aastrup, att kammaren skulle godkänna
det förslag, som innehölls i den
av herr Axel Johannes Andersson m. fl.
vid utlåtandet anförda reservationen;
samt 4:o), av herr Bengtson, att kammaren
skulle antaga det förslag, som innehölles
i den av herr Ivar Johansson
m. fl. vid utlåtandet avgivna reservationen.

Sedermera gjorde herr talmannen propositioner
enligt berörda yrkanden och
förklarade sig finna propositionen på
bifall till utskottets hemställan vara med
övervägande ja besvarad.

Herr Ewerlöf begärde votering, i anledning
varav herr talmannen upptog
vart och ett av de återstående yrkandena
med hemställan, huruvida kammaren
ville antaga detsamma till kontraproposition
i den förestående omröstningen;
och förklarade herr talmannen sig anse
de härå avgivna svaren hava utfallit med

Herr Ewerlöf äskade emellertid votering
jämväl om kontrapropositionens innehåll,
i anledning varav herr talmannen
upptog vartdera av de ovan under
2 :o) och 4:o) upptagna yrkandena
med hemställan, huruvida kammaren
ville antaga detsamma till kontraproposition
i den sålunda begärda, närmast före
huvudvoteringen infallande omröstningen
(första förvoteringen); och förklarade
herr talmannen sig finna de härå
avgivna svaren hava utfallit med övervägande
ja för deras åsikt, som ville till
kontraproposition antaga bifall till herr
Bengtsons yrkande.

Fröken Andersson begärde likväl votering
om innehållet av denna kontraproposition,
i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes och
godkändes för den andra förvoteringen
en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som till kontraproposition i voteringen
om kontraproposition i huvudvoteringen
angående statsutskottets utlåtande
nr 177 antager godkännande av
det förslag, som innefattas i den av herr
Ivar Johansson m. fl. vid utlåtandet avgivna
reservationen, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har till kontraproposition i
nämnda votering antagits godkännande
av det förslag, som innefattas i den av
fröken Andersson m. fl. vid utlåtandet
avgivna reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Ewerlöf begärde
rösträkning, verkställdes nu votering medelst
omröstningsapparat; och befunnos

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen m. m.

vid omröstningens slut rösterna hava utfallit
sålunda:

Ja — 24;

Nej — 18.

Därjämte hade 102 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Härefter uppsattes, upplästes och godkändes
för den första förvoteringen en
så lydande omröstningsproposition:

Den, som till kontraproposition i huvudvoteringen
angående statsutskottets
utlåtande nr 177 antager godkännande
av det förslag, som innefattas i den av
herr Axel Johannes Andersson m. fl. vid
utlåtandet avgivna reservationen, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har till kontraproposition
i nämnda votering antagits godkännande
av det förslag som innefattas i den av
herr Ivar Johansson m. fl. vid utlåtandet
avgivna reservationen.

Sedan denna voteringsproposition ånyo
upplästs, verkställdes till en början omröstning
genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Bengtson begärde
rösträkning, verkställdes nu votering medelst
omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava utfallit
sålunda:

Ja — 47;

Nej — 24.

Därjämte hade 71 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Slutligen uppsattes, upplästes och godkändes
för huvudvoteringen en omröstningsproposition
av följande lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 177, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den av herr Axel Johannes

Andersson m. fl. vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Då emellertid herr Aastrup begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava
utfallit sålunda:

Ja — 76;

Nej — 48.

Därjämte hade 19 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Ang. förenklingar och besparingar i den
statliga förvaltningen m. m.

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 178, i anledning av väckta motioner
angående förenklingar och besparingar
i den statliga förvaltningen m. m.

Statsutskottet hade till behandling i
ett sammanhang förehaft tre inom riksdagen
väckta motioner, nämligen

dels de likalydande motionerna I: 542,
av herr Aastrup m. fl., och 11:653, av
herr Ohlin m. fl.,

dels ock motionen 11:675, av herr
Christenson i Malmö.

I motionerna I: 542 och II: 653 hade
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam
utredning i syfte att nå förenklingar
och besparingar i den statliga förvaltningen.

Utskottet hade i det nu ifrågavarande
utlåtandet på åberopade grunder hemställt,

1. att motionerna 1:542 och 11:653
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

2. att motionen 11:675 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Om en långsiktsplan för statsfinanserna

Vid utlåtandet hade reservation avgivits
av herr Ivar Johansson, fröken
Andersson samt herrar Pålsson, Axel Johannes
Andersson, Jacobsson, Nestrup,
Skoglund i Doverstorp, Malmborg, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, Nilsson i
Göingegården, Wedén, Gustafsson i Skellefteå
och Gustafsson i Kårby, vilka ansett,
att utskottets yttrande bort hava
den lydelse, reservationen visade, samt
att utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna I:
542 och II: 653 samt i anledning av motionen
II: 675, i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om skyndsam utredning i syfte
att nå förenklingar och besparingar i den
statliga förvaltningen samt rationalisering
och effektivisering av den statliga
affärsverksamheten.

Herr EWERLÖF (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr AASTRUP (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr HOLMQVIST (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets förslag.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, gjorde herr talmannen enligt de
därunder förekomna yrkandena propositioner,
först på bifall till vad utskottet
i det nu förevarande utlåtandet hemställt
samt vidare på antagande av det
förslag, som innefattades i den vid utlåtandet
avgivna reservationen; och förklarade
herr talmannen, efter att hava
upprepat propositionen på bifall till
utskottets hemställan, sig finna denna
proposition vara med övervägande ja besvarad.

Herrar Ewerlöf och Aastrup begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes och
godkändes en så lydande omröstningsproposition: -

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 178, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Mannerskantz begärde
rösträkning, verkställdes nu votering
medelst omröstningsapparat; och
befunnos vid omröstningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

Ja — 75;

Nej —- 66.

Därjämte hade 2 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Om en långsiktsplan för statsfinanserna

Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande
nr 179, i anledning av väckta motioner
om en långsiktsplan för statsfinanserna.

I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr Ivar
Johansson m. fl. (I: 555) och den andra
inom andra kammaren av herr Hedlund
m. fl. (11:664), hade hemställts, att
riksdagen, vid behandling av propositionen
nr 162 om allmän varuskatt, måtte
besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t
anhålla, att en långsiktsplan för statsfinanserna,
utformad enligt besparingsutredningens
förslag, måtte framläggas
för riksdagen redan nästa år.

Utskottet hade i det nu föreliggande
utlåtandet av angivna orsaker hemställt,
att motionerna 1:555 och 11:664 icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. sänkning av inkomstskatten för små och medelstora inkomster

Reservation hade anförts av herr Ivar
Johansson, fröken Andersson samt herrar
Pålsson, Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Nestrup, Skoglund i Doverstorp,
Malmborg, Staxäng, Svensson i
Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, Wedén,
Gustafsson i Skellefteå och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett, att utskottets
yttrande bort hava den lydelse,
som i reservationen angivits, samt att
utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna 1:555
och II: 664, besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla, att en långsiktsplan
för statsfinanserna, utformad enligt besparingsutredningens
förslag, måtte
framläggas redan för 1960 års riksdag.

Herr BENGTSON (ep):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr EWERLÖF (h):

Herr talman! Jag ber ävenledes att få
yrka bifall till reservationen.

Herr AASTRUP (fp):

Herr talman! Jag skall också be att få
yrka bifall till reservationen.

Herr HOLMQVIST (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets förslag.

Efter det överläggningen förklarats
härmed slutad, gjorde herr talmannen i
enlighet med de därunder framkomna
yrkandena propositioner, först på bifall
till vad utskottet i det nu föredragna
utlåtandet hemställt samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades
i den vid utlåtandet avgivna reservationen;
och förklarade herr talmannen,
sedan han upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan, sig
anse denna proposition vara med övervägande
ja besvarad.

Herrar Bengtson och Ewerlöf begärde
votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes och

godkändes en omröstningsproposition av
följande lydelse:

Den, som bifaller vad statsutskottet
hemställt i sitt utlåtande nr 179, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, antages det förslag, som
innefattas i den vid utlåtandet avgivna
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herrar Bengtson och
Ewerlöf begärde rösträkning, verkställdes
nu votering medelst omröstningsapparat;
och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 74;

Nej — 67.

Därjämte hade 3 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Ang. sänkning av inkomstskatten för små
och medelstora inkomster

Föredrogs ånyo bevillningsutskottets
betänkande nr 65, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10
§ 1 mom. förordningen den 26 juli 1947
(nr 576) om statlig inkomstskatt jämte
i ämnet väckta motioner.

I en den 9 oktober 1959 dagtecknad,
till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 164, hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt.

I anslutning till de förslag om en allmän
varuskatt in. m., som framlagts i
propositionerna nr 162 och 163 hade genom
nu förevarande proposition föreslå -

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ang. sänkning av inkomstskatten för små och medelstora inkomster

gits en sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomster.
Skattebortfallet beräknades till 225
miljoner kronor per år.

Det lägre skatteuttaget skulle enligt
förslaget gälla redan vid källskatteuppbörden
år 1960.

Till utskottet hade hänvisats följande i
anledning av propositionen, nr 164,
väckta motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:534,
av herr Ewerlöf m. fl., och II: 647, av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte avslå förevarande
proposition,

II) de likalydande motionerna 1:594,
av herr Aastrup m. fl., och II: 708, av
Ohlin in. fl., vari hemställts, att riksdagen
måtte avslå propositionen nr 164,

III) de likalydande motionerna I: 595,
av herr Torsten Andersson m. fl., och II:
709, av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,
utom annat, att riksdagen måtte
avslå propositionen nr 164,

IV) motionen I: 520, av herr Åman,
vari hemställts, att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 164 måtte
besluta, att skatteskalan i den statliga inkomstskatten
från och med den 1 januari
1960 skulle utformas så, att någon höjning
av skattesatsen ej inträdde — i förhållande
till nuvarande nivå — i något
inkomstskikt, vare sig för makar eller
för ensamstående, ävensom

V) motionen II: 704, av fru Kristensson
m. fl.

Utskottet hade i det nu föreliggande
betänkandet på anförda skäl hemställt,

A) att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 534 och II: 647, I: 594 och
11:708 samt 1:595 och 11:709, avslå
Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 164 med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt;

B) att följande motioner, nämligen

1) motionerna 1:534 och 11:647,

2) motionerna 1:594 och 11:708,

3) motionerna 1:595 och 11:709,

4) motionen I: 520 samt

5) motonen II: 704,

måtte, i den mån de icke kunde anses
besvarade genom vad utskottet i betänkandet
anfört och hemställt, av riksdagen
lämnas utan åtgärd.

Reservationer hade avgivits

I) av herrar Ericsson i Kinna, Eriksson,
Snygg och Jansson, fröken danmark
samt herrar Möller, Sundström,
Brandt i Aspabruk, Allard och Kärrlander,
vilka ansett, att utskottets yttrande
bort hava den lydelse, reservationen visade,
samt att utskottet bort under A
hemställa, att riksdagen måtte, med bifall
till Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 164 samt med avslag å motionerna
1:534 och 11:647, 1:594 och II:
708 samt 1:595 och 11:709, antaga det
vid propositionen fogade förslaget till
förordning angående ändrad lydelse av
10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt;
samt

II) av herrar Hagberg, Nilsson i Svalöv
och Magnusson i Borås, vilka ansett, att
utskottets yttrande bort erhålla den avfattning,
som i denna reservation angivits.

Herr ERIKSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till den med I betecknade reservationen.

Herr ÅMAN (s):

Herr talman! Jag ber att med hänvisning
till de skäl som angavs i mitt anförande
den 27 november i år få yrka att
motionen 520 återremitteras till utskottet
för upprättande av de skatteskalor som är
påkallade av yrkandet i motionen.

Herr HAGBERG (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Herr ÅMAN (s):

Herr talman! Det förklaras här att av
tekniska skäl går det inte att återremittera
bara frågan om de skatteskalor som

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ang. sänkning av inkomstskatten för små och medelstora inkomster

berörs i min motion, utan återremissen
måste gälla alla skatteskalorna. Jag ändrar
därför mitt återremissyrkande till att
gälla förslaget i dess helhet.

Herr PALME (s):

Herr talman! Jag ber att få anmäla,
att enligt min åsikt det i och för sig
finns skäl för den sakståndpunkt som
förfäktats i herr Åmans motion, men
efter den behandling som energiskattefrågan
fått tidigare i dag saknas enligt
min mening helt förutsättningar för att
tillmötesgå motionären.

Herr ERIKSSON (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka avslag
på återremissyrkandet.

Sedan överläggningen ansetts härmed
slutad, yttrade herr talmannen, att med
anledning av vad därunder yrkats propositioner
till en början komme att
framställas beträffande yrkandet av herr
Åman, att betänkandet skulle visas åter
till utskottet, varefter, om herr Åmans
yrkande avsloges, propositioner komme
att framställas särskilt angående vardera
av de båda punkterna av utskottets i
nu förevarande betänkande gjorda hemställan.

Därefter gjorde herr talmannen propositioner,
först på bifall till yrkandet om
återremiss samt vidare därpå att nämnda
yrkande skulle avslås; och förklarade
herr talmannen sig finna den senare
propositionen vara med övervägande ja
besvarad.

Herr Åman begärde votering, i anledning
varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en så
lydande omröstningsproposition:

Den, som avslår herr Åmans under
överläggningen framställda yrkande om
återremiss till bevillningsutskottet av
dess betänkande nr 65, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, bifalles nämnda yrkande.

Sedan kammarens ledamöter intagit
sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes till en början
omröstning genom uppresning. Herr talmannen
förklarade, att enligt hans uppfattning
flertalet röstat för ja-propositionen.

Då emellertid herr Åman begärde rösträkning,
verkställdes nu votering medelst
omröstningsapparat; och befunnos
vid omröstningens slut rösterna hava utfallit
sålunda:

Ja — 96;

Nej — 7.

Därjämte hade 41 ledamöter tillkännagivit,
att de avstode från att rösta.

Sedermera gjordes enligt de i fråga
om punkten A förekomna yrkandena
propositioner, först på bifall till vad utskottet
i nämnda punkt hemställt samt
vidare på antagande av det förslag, som
innefattades i den av herr Ericsson i
Kinna m. fl. vid betänkandet avgivna
reservationen; och förklarades den senare
propositionen vara med övervägande
ja besvarad.

Slutligen bifölls på gjord proposition
vad utskottet i punkten B hemställt.

Vid förnyad föredragning av jordbruksutskottets
utlåtande nr 39, i anledning
av väckta motioner rörande nedbringande
av utgifterna å vissa i riksstaten
för budgetåret 1959/60 under nionde
huvudtiteln upptagna anslag, bifölls
vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Vid ånyo skedd föredragning av tredje
lagutskottets utlåtande nr 24, i anledning
av motioner angående undantagande
från exploatering av ett representativt
urval av sjöar och vattendrag m. m.,
bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 326, till Konungen i anledning
av väckta motioner om svensk forsknings-
och försöksverksamhet på jord -

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

brukets område inom de s. k. underutvecklade
länderna.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökning:

Till riksdagens första kammare

Undertecknad får härmed vördsamt
anhålla om ledighet från riksdagsarbetet
den 4 och den 5 december för deltagande
i sammanträde i Paris med Europarådets
permanenta kommitté.

Stockholm den 1 december 1959

Bengt Elmgren

Den begärda ledigheten beviljades.

Anmäldes och bordlädes Kungl. Maj :ts
till kammaren överlämnade proposition
nr 186, angående godkännande av konventionerna
inom OEEC om säkerhetskontroll
på atomenergiens område och

om ett bolag för behandling av atombränsle.

Anmäldes och bordlädes följande under
sammanträdet till herr talmannen
avlämnade motioner:

nr 612, av herr Mannerskantz, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
183, med förslag om personalförstärkning
vid statens pris- och kartellnämnd,
m. m.; samt

nr 613, av herr Lindblom, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 183,
med förslag om personalförstärkning vid
statens pris- och kartellnämnd, m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 16.06.

In fidem
K.-G. Lindelöw

Stockholm 1959. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

591761