1959 ANDRA KAMMAREN Nr 29 (Riksdagens protokoll 1959:29)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1959 ANDRA KAMMAREN Nr 29

28 november—1 december

Samtliga avgjorda ärenden

Måndagen den 30 november

8 Sid.

Bevillningsutskottets memorial nr 67, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets betänkande nr 60 i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 162 med förslag till förordning

om allmän varuskatt, m. ................................ 4

— nr 71 med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande
utskottets betänkande nr 64 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 163 med förslag till förordning angående ändring i
vissa delar av förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt, m. ........................................ 4

Debatter m. m.

Tisdagen den 1 december

Anföranden i anslutning till gemensamma omröstningar beträffande

allmän varuskatt och allmän energiskatt .................... 10

Ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna barnbidrag ............ 14

Höjning av folkpensionsavgiften ............................ 15

Sänkning av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen...... 16

Förbättring av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. .......................................... 16

Besparingar under fjärde huvudtiteln ........................ 18

Besparingar under femte huvudtiteln.......................... 18

Besparingar å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

m. .................................................. 1®

Minskning av kostnaderna för skolböcker...................... 20

Försäljning av aktier i statsägda företag ...................... 22

Förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen m. m..... 26

Långsiktsplan för statsfinanserna ............................ 28

1—Andra kammarens protokoll 1959. Nr 29

Nr 29

Innehåll

• • OiUi

Andrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt. 29
Undantagande från exploatering av ett representativt urval av sjöar
och vattendrag, m. m..................................... 3j

Samtliga avgjorda ärenden

Tisdagen den 1 december

Bevillningsutskottets memorial nr 67, ang. allmän varuskatt, m. m.
(gemensam omröstning).................................. 6

— nr 71, ang. allmän energiskatt, m. m. (gemensam omröstning).. 9

Andra lagutskottets utlåtande nr 46, ang. ändrad lydelse av 1 § lagen

om allmänna barnbidrag ................................ 14

— nr 47, om höjning av folkpensionsavgiften .................. 15

— nr 48, om sänkning av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen
............................................ 16

— nr 49, ang. förbättring av ersättningarna inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen
m. m............................. 16

Statsutskottets utlåtande nr 167, om besparingar å utgifter under flera
huvudtitlar ....................................... 17

— nr 168, om besparingar under fjärde huvudtiteln ............ 18

— nr 169, om besparingar under femte huvudtiteln.............. 18

— nr 170, om besparingar under sjätte huvudtiteln.............. 19

— nr 171, om besparingar under åttonde huvudtiteln............ 19

— nr 172, om besparingar under tionde huvudtiteln ............ 19

— nr 173, om besparingar å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
m. m................................... 19

— nr 174, om besparingar på bostadsförsörjningens område ...... 20

— nr 175, om minskning av kostnaderna för skolböcker.......... 20

— nr 176, om förbilligande av skolbyggandet.................. 22

— nr 177, om försäljning av aktier i statsägda företag .......... 22

— nr 178, ang. förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen
m. m........................................... 26

— nr 179, om en långsiktsplan för statsfinanserna .............. 28

Bevillningsutskottets betänkande nr 65, ang. ändrad lydelse av 10 §

1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt................ 29

Jordbruksutskottets utlåtande nr 39, ang. nedbringande av utgifterna

å vissa under nionde huvudtiteln upptagna anslag............. 31

Tredje lagutskottets utlåtande nr 24, ang. undantagande från exploatering
av ett representativt urval av sjöar och vattendrag, m. m. 31

Lördagen den 28 november 1959

Nr 29

Lördagen den 28 november

Kl. 14.00

§ 1

Föredrogs den av herr Eriksson i
Bäckmora vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet angående
upplåtande av åkermark för vägändamål.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 2

Till bordläggning anmäldes

statsutskottets utlåtanden:

nr 167, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret
1959/60 å vissa utgifter under flera huvudtitlar,

nr 168, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret
1959/60 under fjärde huvudtiteln, avseende
försvarsdepartementets verksamhetsområde,

nr 169, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under femte huvudtiteln, avseende
socialdepartementets verksamhetsområde,

nr 170, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under sjätte huvudtiteln, avseende
kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde,

nr 171, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under åttonde huvudtiteln, avseende
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,

nr 172, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under tionde huvudtiteln, avse -

ende handelsdepartementets verksamhetsområde,

nr 173, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret
1959/60 å utgifterna till avskrivning av
nya kapitalinvesteringar, m. m.,

nr 174, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret
1959/60 på bostadsförsörjningens område,

nr 175, i anledning av väckta motioner
om minskning av kostnaderna för
skolböcker,

nr 176, i anledning av väckta motioner
om förbilligande av skolbyggandet,

nr 177, i anledning av väckta motioner
om försäljning av aktier i statsägda
företag,

nr 178, i anledning av väckta motioner
angående förenklingar och besparingar
i den statliga förvaltningen
m. m., och

nr 179, i anledning av väckta motioner
om en långsiktsplan för statsfinanserna; bevillningsutskottets

betänkanden och
memorial:

nr 65, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt jämte i ämnet
väckta motioner,

nr 67, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 60 i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 162 med förslag
till förordning om allmän varuskatt,
m. m., såvitt propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet, jämte i ämnet
väckta motioner, och

nr 71, med föranledande av kamrar -

Nr 29

Måndagen den 30 november 1959

nas skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 64 i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 163 med
förslag till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 31
maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner; tredje

lagutskottets utlåtande nr 24, i
anledning av motioner angående undantagande
från exploatering av ett

representativt urval av sjöar och vattendrag,
m. in.; samt

jordbruksutskottets utlåtande nr 39,
i anledning av väckta motioner rörande
nedbringande av utgifterna å vissa i
riksstaten för budgetåret 1959/60 under
nionde huvudtiteln upptagna anslag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 14.01.

In fidem

Sune K. Johansson

Måndagen den 30 november

Kl. 16.00

§ 1

Justerades protokollet för den 24 innevarande
november.

§ 2

Föredrogos, men bordlädes åter statsutskottets
utlåtanden nr 167—179 och
bevillningsutskottets betänkande nr 65.

§ 3

Föredrogs bevillningsutskottets memorial
nr 67, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 60 i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 162 med
förslag till förordning om allmän varuskatt,
m. m., såvitt propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet, jämte i
ämnet väckta motioner.

Kammaren biföll på framställd proposition
utskottets hemställan att detta
memorial måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning.

Den i memorialet gjorda anmälan lädes
till handlingarna.

Den av utskottet föreslagna voteringspropositionen
godkändes.

§ 4

Föredrogs bevillningsutskottets memorial
nr 71, med föranledande av kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande utskottets
betänkande nr 64 i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 163 med
förslag till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt,
m. in., jämte i ämnet väckta motioner.

Sedan kammaren på framställd proposition
bifallit utskottets hemställan att
memorialet måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning,
godkändes den av utskottet föreslagna
voteringspropositionen.

§ 5

Herr TALMANNEN yttrade:

Efter samråd med första kammarens
talman får jag meddela, att gemensamma
omröstningar avseende frågorna i
de nu godkända voteringspropositionerna
kommer att anställas vid början av

Måndagen den 30 november 1959

Nr 29

kamrarnas sammanträden i morgon, tisdagen
den 1 december.

§ 6

Föredrogos, men bordlädes åter tredje
lagutskottets utlåtande nr 24 och jordbruksutskottets
utlåtande nr 39.

§ 7

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att tredje lagutskottets utlåtande
nr 24 skulle uppföras sist bland
två gånger bordlagda ärenden på morgondagens
föredragningslista.

§ 8

Till bordläggning anmäldes
statsutskottets utlåtanden:
nr 159, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående medel för återuppförande
av viss byggnad,

nr 160, i anledning av väckt motion
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ytterligare ersättningar
till förutvarande ombordsanställda m. fl.
å motorfartyget Ningpo,

nr 161, i anledning av väckt motion
om översyn av den militära stabs- och
förvaltningsorganisationen,

nr 162, i anledning av väckta motioner
om kurser för hantverksmästare
m. fl.,

nr 163, i anledning av väckta motioner
om utökning av kristendomsundervisningen
i folkskolorna,

nr 164, i anledning av väckt motion
angående doktorandstipendier vid de
tekniska högskolorna m. m.,

nr 165, i anledning av väckta motioner
angående rekryteringen av polispersonal
i Stockholm,

nr 166, i anledning av väckt motion
om utredning rörande möjligheterna att
åstadkomma en bättre balans mellan de
olika partiernas ekonomiska resurser
i valrörelserna, och

nr 180, i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner angående dels vissa markförvärv
för försvaret, i vad propositionen
avser övnings- och skjutfält för in -

fanteriskjutskolan, dels ock vissa organisationsförändringar
inom försvaret,
i vad propositionen avser flyttning av
nämnda skola, jämte i ämnet väckta motioner;
samt

andra lagutskottets utlåtanden:
nr 44, i anledning av väckta motioner
angående översyn av vägtrafiklagstiftningen,
m. m., i vad motionerna behandlats
av andra lagutskottet,

nr 46, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag
om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
dels ock i ämnet väckta motioner,

nr 47, i anledning av väckta motioner
om höjning av folkpensionsavgiften,
nr 48, i anledning av väckta motioner
om vissa sänkningar av statsbidraget till
den allmänna sjukförsäkringen, och
nr 49, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition angående förbättring
av ersättningarna inom den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen m. m., såvift
propositionen hänvisats till lagutskott,
dels i ämnet väckta motioner.

§ 9

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

Riksdagens Andra Kammare
Stockholm

Härmed får jag anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet under tiden den
2—den 12 december för deltagande i
Fria Fackföreningsinternationalens kongress
i Bryssel.

Högaktningsfullt
Sigrid Ekendahl

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 10

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.10.

In fidem

Sune K. Johansson

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Tisdagen den 1 december

Kl. 14.00

§ 1

Anställdes, jämlikt § 65 riksdagsordningen,
omröstning över följande av bevillningsutskottet
i dess memorial nr 67
och 71 föreslagna, av riksdagens båda
kamrar godkända voteringspropositioner
i följande ordning, nämligen

l:a omröstningen

(enligt bevillningsutskottets memorial
nr 67)

Den, som i likhet med första kammaren
vill, att riksdagen skall bifalla

yrkandet under punkten A) 1—3) i den
vid bevillningsutskottets betänkande nr
60 fogade reservationen nr I av herr
Ericsson i Kinna m. fl. och alltså
med förklarande att Kungl. Maj :ts
förevarande proposition nr 162, såvitt
angår nedan under 1) angivna författningsförslag,
icke kunnat av riksdagen
oförändrad antagas,

1) antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om allmän
varuskatt med följande såsom utskottets
förslag betecknade ändringar.

(Kungl. Maj:ts förslag:)

10 §.

1 mom. Från skatteplikt undantagas följande varor

(Utskottets förslag:)
10 §.

1. Utsäde, fröer, plantor, foder- och
gödselmedel, torvströ, konserveringsmedel
för foder, betningsmedel, bakteriekulturer
för växter, medel för bekämpning
av ogräs och växtskyddsmedel.

1. Utsäde, fröer, foder- och gödsel
medel, torvströ, konserveringsmedel för
foder, betningsmedel, bakteriekulturer
för växter, medel för bekämpning av
ogräs och växtskyddsmedel ävensom
skogsplantor, skogsfröer och plantor
av icke-perenna växter.

2. Levande djur,------liknande affärer.

3. Drivmedel och andra bränslen.

4. Jord, sand,-------krossat skick.

5. Fartyg med en nettodräktighet av 5. Fiskefartyg, så ock andra fartyg

minst 20 registerton ävensom luftfartyg. med en nettodräktighet av minst 20

registerton ävensom luftfartyg.

6. Krigsmateriel, som---underkastad utförselförbud.

7. Allmänna nyhetstidningar,---särskild avgift.

8. Läkemedel, som------— till sjukhus.

12 §.

1 m o m. Skattskyldighet åvilar---skattepliktig vara.

Den som —--—---varor yrkesmässigt.

2 m o m. Beträffande handelsbolag---i företaget.

(Se vidare anvisningarna.) 3 mom. Skattskyldigheten inträder,

när vederlag för skattepliktig vara inflyter
kontant eller eljest kommer den
skattskyldige till godo eller när skatte -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

pliktig vara uttages ur rörelsen. Har
enligt 16 § medgivande lämnats att inräkna
uppkomna fordringar i omsättningen
enligt bokföringsmässiga grunder,
skall dock skattskyldigheten, i vad
avser fordran uppkommen under tid för
medgivandets tillämpning, inträda då
fordringen uppkommer.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §. 18 §.

1 m o m. Har skattskyldig---enligt 69 §.

Avdraget verkställes---eller redovisningsperioder.

2 m o m. För rörelse,--- — 60 procent av den eljest skattepliktiga omsätt ningen.

Är i---80 procent av den eljest skattepliktiga omsättningen.

(Se vidare anvisningarna.) Efter framställning av skattskyldig

må länsstyrelsen medgiva att rörelse,
som i första eller andra styckena sägs
och som bedrives jämsides med annan
väsentligen artskild verksamhet, skall
anses såsom särskild förvärvskälla.

3 m o m. För rörelse, i vilken ingår
tillhandahållande av monteringsfårdiga
trähus, skall skatten, i vad avser tillhandahållande
och uttag ur rörelse av
sådana hus, beräknas allenast å 70 procent
av den eljest skattepliktiga omsättningen.

(Se vidare anvisningarna.)

68 §. 68 §.

Skattskyldighet åvilar---införseln sker.

Skattskyldighet föreligger icke, Skattskyldighet föreligger icke,

a) därest allmän varuskatt icke skolat a) därest allmän varuskatt icke sko -

utgå om varan i stället sålts inom landet
av yrkesmässig säljare till den, för
vars räkning införseln sker,

b) därest varan införes under sådana
omständigheter som för tullpliktig vara
medföra rätt till tullfrihet enligt 5—8 §§
samt 9 § andra stycket sista punkten
tulltaxeförordningen; dock att skattskyldighet
föreligger vid återinförsel
av vara, för vilken allmän varuskatt
icke erlagts eller för vilken erlagd sådan
skatt restituerats.

(Se vidare anvisningarna.)

lat utgå om varan i stället sålts inom
landet av yrkesmässig säljare till den,
för vars räkning införseln sker,

b) därest varan införes under sådana
omständigheter som för tullpliktig vara
medföra rätt till tullfrihet enligt 5—8 §§
samt 9 § andra stycket sista punkten
tulltaxeförordningen; dock att i fall
som avses i 5 § s) nämnda förordning
skattskyldighet skall föreligga såvida
icke varan återinföres av den som själv
utfört densamma.

Skattskyldighet föreligger icke heller
om det visas att i anledning av varans
tillhandhållande skattskyldighet enligt

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

denna förordning föreligger för annan
än den för vars räkning införseln äger
rum.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar
till 10 §.

Undantaget från--—---liknande sätt.

Med drivmedel-----— av butiksvara.

Undantaget för------av detaljhandlare.

Till fartyg--— —--skattepliktiga varor.

Undantaget för allmänna nyhetstidningar
gäller sådana publikationer
med nghetsinnehåll, som
normalt utkomma med minst tre nummer
varje vecka. Undantaget för övriga
periodiskt utgivna publikationer gäller
sådana alster av angivet slag, som enligt
utgivningsplan utkomma med normalt
minst fyra nummer om året. Skattefriheten
omfattar även utländska publikationer
av angivna slag.

Undantaget för allmänna nyhetstidningar
gäller sådana publikationer
av dagspresskaraktär, som
normalt utkomma med minst ett nummer
varje vecka. Undantaget för övriga
periodiskt utgivna publikationer gäller
sådana alster av angivet slag, som enligt
utgivningsplan utkomma med normalt
minst fyra nummer om året. Skattefriheten
omfattar även utländska publikationer
av angivna slag.

Denna förordning

tillämpningen därefter.

I samband med ikraftträdandet skall
följande iakttagas.

1. Förordningen äger icke tillämpning
i fråga om sådant tillhandahållande
inom riket av vara eller tjänsteprestation,
som skett före den 16 oktober
1959 eller varom före nämnda dag slutits
skriftligt avtal däri vederlaget blivit
till beloppet fastställt.

I samband med ikraftträdandet skall
följande iakttagas.

1. Förordningen äger icke tillämpning
i fråga om sådant tillhandahållande
inom riket av vara eller tjänsteprestation,
som skett före den 1 december
1959 eller varom före den 16 oktober
1959 slutits skriftligt avtal däri vederlaget
blivit till beloppet fastställt. Vad
nu sagts om verkan av skriftligt avtal
skall ock gälla i fråga om införsel till
riket, därest den, för vars räkning införseln
sker, före den 1 januari 1960
till generaltullstyrelsen skriftligen anmält
sin avsikt att vid införseln åberopa
avtalet. Icke heller skall förordningen
äga tillämpning i fråga om sådant
tillhandahållande genom postverkets
försorg av periodiska publikationer,
för vilket vederlag influtit till postverket
före utgången av år 1959, ändå
att vederlaget först därefter kommer

mottagaren till godo.

Stadgandet i------nästföregående stycke.

2. Den som-------skattepliktig omsättning.

3. Skall någon---—-- 62—66 §§.

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

(Kiingl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

4. De i------juni 1963.

5. Erfordras eljest-------sådana bestämmelser.

2) antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning om ändring
i taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623);

3) antaga det vid propositionen fogade
förslaget till förordning angående
ändrad lydelse av 1 § förordningen
den 1 juni 1951 (nr 442) om rätt att av
riksskattenämnden erhålla förhandsbesked
i taxeringsfrågor,

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har riksdagen, i likhet
med andra kammaren, bifallit vad bevillningsutskottet
hemställt under punkten
A) i betänkande nr 60 och alltså
beslutat att

med bifall till motionerna 1:528 och
11:639, 1:540 och 11:651, 1:548 och
11:658 samt 1:558 och 11:668, i vad
motionerna innefattar yrkande om avslag
å Kungl. Maj:ts proposition nr 162,
avslå de vid propositionen fogade förslagen
till

1) förordning om allmän varuskatt;

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen
den 23 november 1956
(nr 623);

3) förordning angående ändrad lydelse
av 1 § förordningen den 1 juni
1951 (nr 442) om rätt att av riksskattenämnden
erhålla förhandsbesked i taxeringsfrågor.

Sedan efter given varsel kammarens
ledamöter intagit sina platser samt voteringspropositionen
blivit uppläst,
verkställdes omröstning medelst omröstningsapparat.
Innan omröstningen
förklarats avslutad lämnades på begäran
ordet till

Herr SVENSSON i Stenkyrka (ep),
som yttrade:

Herr talman! Jag har röstat nej, men

på omröstningstavlan har det registrerats
som om jag avstått.

Vid i anledning härav företagen ny
omröstning utföll densamma med 107
Ja och 112 Nej, varjämte 8 av kammarens
ledamöter förklarade sig avstå från
att rösta.

Den omröstning över ovanintagna
voteringsproposition, som, enligt ankommet
och nu uppläst protokoll, blivit
av första kammaren samtidigt anställd,
hade utfallit med 78 Ja och 66 Nej,
Vadan, då därtill

lades andra kammarens
röster

eller ........ 107 Ja och 112 Nej,

sammanräkningen

visade ........ 185 Ja och 178 Nej,

och hade alltså beslut i denna fråga
blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med ja-propositionens innehåll.

2:a omröstningen

(enligt bevillningsutskottets memorial
nr 71)

Den, som i likhet med första kammaren
vill, att riksdagen skall bifalla yrkandet
under punkten A) i den vid bevillningsutskottets
betänkande nr 64
fogade reservationen nr I av herr Ericsson
i Kinna m. fl. och alltså

dels antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den
31 maj 1957 (nr 262) om allmän energiskatt; dels

ock antaga vid propositionen fogat
förslag till förordning om tillfällig
energiskatt å bensin och vissa andra
bränslen som finnas i riket den 1 januari
1960 med följande såsom utskottets
förslag betecknade ändringar av
2 § 2 mom. och 16 §.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

(Kungl. Maj.ts förslag:)

2 §.

2 m o m. Skattskyldighet enligt denna
förordning skall icke åvila staten,
ej heller den som registrerats enligt 6 §
förordningen om allmän energiskatt.

(Utskottets förslag:)

2 §.

2 m o m. Skattskyldighet enligt denna
förordning skall icke åvila staten
ej heller den som, med avseende å de
varor varom fråga är, registrerats enligt
6 § förordningen om allmän energiskatt.
Skatt enligt------från tillverkningsstället.

16 §. 16 §.

Kungl. Maj:t äger, när synnerliga
skäl därtill äro, medgiva befrielse från
eller återbäring av skatt enligt denna
förordning.

Närmare bestämmelser------av Kungl. Maj:t.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har riksdagen, i likhet
med andra kammaren, fattat beslut i
enlighet med den vid utskottets betänkande
nr 64 fogade reservationen nr II
av herr Hagberg m. fl. och alltså beslutat
att

avslå de av Kungl. Maj :t i proposition
nr 163 framlagda förslagen till

dels förordning angående ändring i
vissa delar av förordningen den 31 maj
1957 (nr 262) om allmän energiskatt;

dels ock förordning om tillfällig energiskatt
å bensin och vissa andra bränslen
som finnas i riket den 1 januari
1960.

Sedan efter given varsel kammarens
ledamöter intagit sina platser samt voteringspropositionen
blivit uppläst,
verkställdes omröstningen medelst omröstningsapparat,
och utföll densamma
med 107 Ja och 117 Nej, varjämte 3 av
kammarens ledamöter förklarade sig
avstå från att rösta.

Den omröstning över ovanintagna voteringsproposition,
som, enligt ankommet
och nu uppläst protokoll, blivit av
första kammaren samtidigt anställd, ha -

de utfallit med . . 77 Ja och 69 Nej,

Vadan, då därtill

lades andra kammarens
röster

eller.......... 107 Ja och 117 Nej,

sammanräkningen

visade ........ 184 Ja och 186 Nej,

och hade alltså beslut i denna fråga
blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionens innehåll.

Härefter anförde:

Herr HAGBERG (k):

Herr talman! Regeringen har genom
statsministern meddelat att den ämnar
avgå, om den förlorar den slutliga voteringen
om omsättningsskatten.

Regeringsförslagen till nya indirekta
skatter har mötts med stark förbittring
i arbetarleden på grund av deras karaktär
av klassbeskattning och deras
samband med upprustningen och skattelättnaderna
för bolagen och förmögenheterna.

Även om regeringen försökt minska
missnöjesanledningarna över omsättningsskatten
förändrar detta icke det
väsentliga, att de 1 600 miljonerna skall
i huvudsak tas från de små och mellanstora
inkomsterna. Trots detta har
regeringen satt sin egen existens på spel
i förhoppning att kommunistiska partiet
inte skall handla lika ansvarslöst.

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

I stället för en sådan politik gäller
det att slå vakt om alliansfriheten liksom
den allmänna tjänstepensionsreformen
och i enlighet med väljarmajoritetens
krav genomföra en framstegsvänlig
politik på samhällslivets alla områden.

Kommunistiska partiet och dess representanter
i riksdagen känner sig ansvariga
inför hela arbetarklassen liksom
inför alla fredsälskande människor
i vårt land. Vi slår vakt om demokratien
och vill därför inte medverka i något
hasardspel. Att springa ifrån ansvaret
och de löften som väljarna erhöll
vid senaste val och överlämna regeringsmakten
till de borgerliga är kapitulation.

De borgerliga förslagen har det gemensamt
att de starkt driver upp hyrorna,
ökar folkpensions- och sjukförsäkringsavgifter,
försämrar sociala förmåner
och ersätter omsättningsskatten
med en serie punktskatter. Högerförslagen
berövar normalfamiljen mer än tusen
kronor per år. Centerpartiets och
folkpartiets förslag närmar sig högerförslagen.

Endast kommunisternas förslag skiljer
sig i principfrågorna från regeringens
och de borgerliga partiernas förslag.
De lägger huvudvikten vid sparsamhet
visavi det militära slöseriet och
skulle ha fyllt hålet i regeringens budget
på förmögenheternas, börsspekulationens
och bolagens bekostnad. Därigenom
skulle de också ha skyddat alla
vanliga inkomsttagare och motverkat
inflationstendenserna.

Den kommunistiska riksdagsgruppen
intar en kritisk position till viktiga delar
av regeringens ekonomiska politik
särskilt dess skattepolitik, liksom till
dess kapitulation för de militaristiska
krafterna. Å andra sidan liar den kunnat
understryka ett samförstånd i fråga
om viktiga delar av regeringens utrikes-,
social- och kulturpolitik. Den betraktar
en borgerlig regeringskombination
som ett hot mot alliansfriheten och
mot uppnådda sociala framsteg och som
direkt verkställare av storfinansens öns -

kemål. Denna uppfattning har vi icke
dolt, och vår kamp in i det sista mot de
indirekta skatterna i både regeringens
och de borgerliga partiernas version
har motsvarat och understött den starka
förbittringen bland arbetare och likställda
över den nya skattelinjen.

Då de kommunistiska motförslagen
utvoterats av de fyra icke kommunistiska
partierna återstod endast valet
mellan å ena sidan den nuvarande regeringen
och omsättningsskatten och å
andra sidan de borgerliga partiernas indirekta
skatter och sociala raseringslinje
inklusive en borgerlig regering,
kanske under högerns ledning.

Då vi icke velat medverka till en sådan
borgerlig regeringsbildning under
högerns ledning och till det raseringsprogram
varom de borgerliga partierna
i princip är eniga men å andra sidan
tänker fortsätta kampen mot omsättningsskatten,
har vi lagt ned våra röster
i den slutliga voteringen sedan våra
förslag utvoterats.

Vi har röstat ned regeringsförslaget
om energiskatterna på grund av den belastning
dessa skulle vara för hyresgäster
och egnahemsägare, för nyttotrafiken
och för bilisterna. På samma sätt
har vi understött varje förslag som syftar
till att för de mindre löntagarna
mildra verkningarna av regeringens nya
skattepolitik.

I enlighet härmed kommer vi att fortsätta
kampen mot omsättningsskatten
och för en demokratisk skattepolitik och
ställa denna fråga inför medborgarna i
nästa års riksdagsval.

Herr OHLIN (fp):

Herr talman! Det beslut om omsättningsskatt
ovanpå övriga skatter som regeringspartiet
nu med kommunisternas
medverkan genomdrivit är det senaste
och allvarligaste utslaget av en högskattepolitik,
som vi i folkpartiet bestämt
motsätter oss. Staten kommer under
nästa år att i skatter till det allmänna
indra mer än hela den inkomstökning
Sveriges folk kan räkna med. På

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

detta sätt kan det icke få fortsätta. En
ny finanspolitik under ny ledning måste
till, så snart förutsättningar därför kan
skapas. Det bör vara en finanspolitik
som hushållar inom ramen för statskassans
begränsade resurser med ett rimligt
och efter hand sänkt skattetryck.

Omsättningsskatten utgör en del av ett
komplex av åtgärder som regeringen har
föreslagit. Vi kommer att rösta mot inte
bara denna skatt utan även mot de förslag,
varmed omsättningsskatten kompletterats.
I det läge som nu skapats
saknas anledning att vidhålla förslagen
enligt vår alternativa linje. Under vårriksdagen
kommer vi att återuppta vårt
arbete på att åstadkomma en skattereform
och en mera sparvänlig utgiftspolitik,
så att de ständiga skattestegringar
som är den nuvarande regeringspolitikens
utmärkande drag ersättes
med en rimligare, rättvisare och mera
produktionsfrämjande skattepolitik.

Herr HJALMARSON (h):

Herr talman! Detta år kommer att gå
till den politiska historien som det finanspolitiska
virrvarrets år. Det började
med att regeringen, klart åsidosättande
grundlagens bud, underlät att
framlägga en fullständig budgetplan i
jnauari. Det fortsatte med att regeringen
drev igenom sina utgiftsförslag utan
att kunna redovisa hur de skulle täckas
och förmådde riksdagsmajoriteten att
vid vårsessionens slut anta en riksstat
med en jättelik brist.

Efter att på detta sätt ha brutit sönder
den enhetliga budgetbehandling som
konstitutionen förutsätter framlägger
regeringen vid höstriksdagen det förslag
till allmän omsättningsskatt, vars
aktualitet samma regering hade förnekat
så sent som kort före valen för ett
år sedan. Trots att detta förslag betecknar
ett rekord på de svenska skattehöjningarnas
utvecklingskurva, nödgas regeringen
medge att en jättelik statsupplåning
likväl blir ofrånkomlig under
budgetåret. Upplåningsbehovets storlek
hade tidigare utpekats som den största

faran för stabiliteten i vår ekonomi, särskilt
mot bakgrunden av de skärpta
konkurrensbetingelser vårt näringsliv
möter på en friare världsmarknad.

Med hjälp av en handfull nedlagda
kommuniströster har regeringen fått sin
omsättningsskatt antagen, men den har
inte ens själv vågat påstå, att den därmed
presterat en verklig lösning av den
statsfinansiella krisen.

Vi har härigenom hamnat i en både
politiskt och statsfinansiellt fullkomligt
orimlig situation. Det riktiga hade varit
att låta medborgarna i val uttala sin mening
för att söka åvägabringa större
klarhet om vilken kurs vi skall följa för
att kunna bemästra svårigheterna. Att
fortsätta som hittills blir bara omöjligare
för varje dag som går.

Vi hade i fjol både andrakammarval
och landstingsval. Om dessa senare omedelbart
hade fått slå igenom i första
kammaren, hade regeringen icke haft
någon gemensamvoteringsmajoritet i
dag — röstsiffrorna hade varit 188 för
de tre borgerliga partierna mot 186 för
socialdemokraterna.

Vi har strax att ta ställning till vissa
följdförslag till själva omsättningsskatten.
Dessa förslag utgör en del av hela
skattekomplexet, och vi kommer därför
att rösta emot även dem.

Vi i högerpartiet kommer att målmedvetet
fullfölja vår linje för att med omfattande
beskärningar av utgifterna skapa
balans i statens affärer. Beslutet i
omsättningsskattefrågan sätter punkt för
vår handlingsfrihet just nu. Men redan
om några veckor börjar nästa års riksdag.
Vi kommer då tillbaka med våra
besparingsförslag för att komma ut ur
det statsfinansiella trasslet, skydda penningvärdet,
avskaffa omsättningsskatten
och lägga en stabil grund för framåtskridandet
i landets ekonomi.

Herr HEDLUND (ep):

Herr talman! I centerpartiet har vi
hela tiden motsatt oss regeringens förslag
om allmän omsättningsskatt och
om höjning av skatten på bensin och på

Nr 29

Tisdagen den 1

motorbrännolja. Vi har anfört framför
allt tre skäl mot regeringsförslaget.

För det första är den allmänna omsättningsskatten
alltför kostnadsfördyrande
för näringslivet, vilket är särskilt
känsligt i ett läge då vi måste räkna
med skärpt konkurrens på exportmarknaden.
Den lägger en hård börda
på enskilda och på näringslivet.

För det andra är den allmänna omsättningsskatt
som nu genomdrivits enligt
vår mening ett alltför behändigt
instrument för ytterligare skattehöjningar.

F''ör det tredje: den allmänna omsättningsskatten
medför betydande kostnader
och extraarbete för ett par hundra
tusen företagare utan ersättning och
nödvändiggör tillsättande av en omfattande
stab av tjänstemän för att driva
in omsen.

Vi har utarbetat ett eget program för
budgetens sanering under en tvåårsperiod.
Som ett led i ett sådant saneringsprogram
har vi förklarat oss beredda
att medverka till en skatt på eldningsoljor,
kol m. m. om sammanlagt 95 miljoner
kronor. Men vi har givetvis inte
varit beredda att ovanpå omsättningsskatten
medverka till ökad skatt på eldningsolja
m. m. Hela vårt alternativ bygger
på förutsättningen att omsättningsskatten
icke genomföres.

Vårt förslag syftar i första hand till
besparingar, d. v. s. praktiskt taget totalstopp
för nya icke ofrånkomliga utgifter
och en kraftig prutning på redan
beslutade utgifter. Vi vill ha en allmän
översyn i besparingssyfte av hela förvaltningen,
både den civila och den militära.
Det tar naturligtvis en viss tid
att åstadkomma balans i budgeten utan
skärpning av nuvarande skattetryck. Vi
har beräknat två år för den saken. För
att betala statens räkningar under denna
tid har vi velat ta ut vissa punktskatter
på sprit, tobak, lyxvaror in. m.
och en särskild sancringsavgift under
två år. Om vårt förslag hade bifallits,
kunde budgeten ha sanerats utan allmän
omsättningsskatt, utan höjd bensinskatt
och utan höjd skatt på motorbrännolja.

december 1959

I centerpartiet kommer vi, trots att
omsättningsskatten genomdrivits, att
arbeta vidare för en sanering av budgeten
enligt våra linjer, där besparingar
i första hand skall eftersträvas. Som jag
framhållit kommer vi att kräva praktiskt
taget stopp för alla icke ofrånkomliga
utgifter.

De frågor som nu skall avgöras av
kammaren, nämligen de om kompensation
för utgifterna i anledning av den
nyss beslutade allmänna omsättningsskatten,
utgör enligt vår mening en del
av ett större komplex. Då vi har röstat
emot den allmänna omsättningsskatten,
följer härav att vi även röstar emot de
regeringsförslag, som utgör delar av det
med omsättningsskatten sammanhängande
komplexet. Därest vi röstat för omsättningsskatten,
skulle vi tveklöst ha
medverkat till kompensationsförslagens
genomförande.

Hans excellens herr statsministern
ERLANDER:

Herr talman! De borgerliga partierna
är i minoritet i riksdagens båda kamrar.
Socialdemokratien har majoritet i första
kammaren men befinner sig i minoritet
i andra kammaren. I de gemensamma
voteringarna bär socialdemokratien
en röst mindre än hälften. Det är
på detta förhållande de sju kommunisterna
bygger sin ställning. Om socialdemokraterna
hade haft ytterligare två
mandat, hade denna siuation inte uppstått.
De borgerliga partierna kan hävda,
att de har majoritet i andra kammaren
eller i de gemensamma voteringarna
endast om de räknar in kommunisterna
i sitt röstunderlag. De borgerliga partierna
är således beroende av kommunisternas
aktiva stöd. Detta stöd har
uteblivit när det gällt varuskatten, där
kommunisterna nedlagt sina röster.

Däremot gjorde kommunisterna gemensam
sak med de borgerliga när det
gällde oljeskatten, av vilken hälften bäres
av industrien, samt bensinskatten.
Härigenom har budgeten fått avvara en
i nuvarande läge ytterligt välbehövlig

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna barnbidrag

inkomstförstärkning. Förvisso är detta
allvarligt, men regeringen anser sig trots
detta kunna föra en budgetpolitik, för
vilken den är beredd att ta ansvar.

Hur denna budgetpolitik kommer att
utformas kommer att redovisas i nästa
års statsverksproposition.

Enighet råder i Sveriges riksdag om
att budgeten behöver förstärkas med
drygt en miljard kronor. De ökade utgifter
som riksdagen nära nog samstämmigt
beslutat måste betalas. Ingen
bestrider att den svenska ekonomien
kräver ett stabilt utgångsläge inför de
nya möjligheter som öppnar sig, när
den friare handeln blir verklighet. Regeringens
förslag till inkomstförstärkning
tillgodosåg kraven på social rättvisa
och lika fördelning av bördorna.

Mot regeringsförslaget fanns intet realistiskt
alternativ. Högern var ensam
om att lägga huvudbördan på barnfamiljerna.
Folkpartiet var ensamt om den
kraftiga höjningen av folkpensionsavgiften,
som i verkligheten är en skatt
främst på mindre inkomsttagare. Centerpartiet
vann inte stöd från något håll
för sin budgetsaneringsavgift. Intet av
oppositionspartierna lyckades samla ens
en femtedel av riksdagens ledamöter
bakom sitt förslag. Samstämmigheten
mellan alla de politiska partierna om
att statsfinanserna borde förstärkas med
en miljard visar nödvändigheten av
handling. Endast socialdemokratien hade
fastheten, samlingen och beslutsamheten
att också kunna handla.

§ 2

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets
förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 329, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m., såvitt propositionen
hänvisats till bevillningsutskottet,
och

nr 330, i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till förordning
angående ändring i vissa delar av för -

ordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om
allmän energiskatt, m. m.

§ 3

Justerades protokollet för den 25
nästlidne november.

§ 4

Föredrogos, men bordlädes åter statsutskottets
utlåtanden nr 159—166 och
180 samt andra lagutskottets utlåtande
nr 44.

§ 5

Ändrad lydelse av 1 § lagen om allmänna
barnbidrag

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 46, i anledning av dels Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till lag
om ändrad lydelse av 1 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag,
dels ock i ämnet väckta motioner.

Kammaren biföll på framställd proposition
utskottets hemställan att detta
utlåtande måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning.

Genom en den 9 oktober 1959 dagtecknad
proposition, nr 169, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av
andra lagutskottet, hade Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden, föreslagit riksdagen att
antaga ett genom propositionen framlagt
förslag till lag om ändrad lydelse
av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr 529)
om allmänna barnbidrag.

I propositionen föreslogs, att det allmänna
barnbidraget skulle höjas från
nuvarande 400 till 450 kronor om året.
Höjningen vore avsedd att vara en kompensation
till barnfamiljerna för den
höjning av levnadskostnaderna som den
i propositionen nr 162 föreslagna allmänna
varuskatten väntades medföra.

Tisdagen den 1

I anslutning till propositionen hade
utskottet behandlat följande i anledning
av densamma väckta motioner, nämligen 1)

de likalydande motionerna nr 536
i första kammaren av herr Ewerlöf
m. fl. och nr 648 i andra kammaren av
herr Hjalmarson m. fl.;

2) de likalydande motionerna nr 602
i första kammaren av herr Aastrup
m. fl. och nr 716 i andra kammaren av
herr Ohlin m. fl.; samt

3) de likalydande motionerna nr 603
i första kammaren av herr Andersson,
Torsten, m. fl. och nr 715 i andra kammaren
av herr Hedlund m. fl.

I samtliga motioner hade hemställts,
att riksdagen måtte avslå förevarande
proposition.

Utskottet hemställde, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna I: 536
och 11:648, 1:602 och 11:716 samt
1:603 och 11:715, avslå förevarande
proposition, nr 169.

Reservation hade avgivits av herrar
Strand, Nils Elowsson och Axel Svensson,
fru Carlqvist samt herrar Nilsson
i Göteborg, Lundberg, Odhe och Fredriksson,
vilka ansett att utskottet bort
hemställa, att riksdagen måtte, med avslag
å motionerna 1:536 och 11:648,
I: 602 och II: 716 samt I: 603 och II: 715,
bifalla förevarande proposition, nr 169.

Utskottets nu förevarande hemställan
föredrogs; och yttrade därvid:

Herr NILSSON i Göteborg (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till den vid utskottets utlåtande fogade
reservationen.

Herr JACOBSSON i Tobo (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Härmed var överläggningen slutad.
Herr talmannen framställde propositioner
dels på bifall till utskottets hemställan,
dels ock på bifall till den vid utlå -

december 1959 Nr 29 15

Höjning av folkpensionsavgiften

tandet fogade reservationen av herr
Strand m. fl.; och fann herr talmannen
den förra propositionen vara med övervägande
ja besvarad. Herr Nilsson i Göteborg
begärde emellertid votering, i
anledning varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes
och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
andra lagutskottets hemställan i utskottets
utlåtande nr 46, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit den
vid utlåtandet fogade reservationen av
herr Strand m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Därvid befanns, att flertalet av
kammarens ledamöter röstat för nejpropositionen,
vadan kammaren bifallit
den vid utlåtandet fogade reservationen.

§ 6

Höjning av folkpensionsavgiften

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 47, i anledning av väckta motioner
om höjning av folkpensionsavgiften.

Kammaren biföll på framställd proposition
utskottets hemställan att utlåtandet
måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning.

Sedan utskottets hemställan i övrigt
föredragits, yttrade

Herr NILSSON i Göteborg (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Vidare anfördes ej.

Utskottets hemställan bifölls.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Sänkning av statsbidraget till den allmänna sjukförsäkringen — Förbättring av ersättningarna
inom den frivilliga arbetslöshetsförsäkringen m. m.

§ 7

Sänkning av statsbidraget till den
allmänna sjukförsäkringen

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 48, i anledning av väckta motioner
om vissa sänkningar av statsbidraget
till den allmänna sjukförsäkringen.

På framställd proposition biföll kammaren
utskottets hemställan att utlåtandet
måtte företagas till avgörande efter
allenast en bordläggning.

Andra lagutskottet hade till behandling
förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr
557 i första kammaren av herr Johansson,
Ivar och herr Andersson, Torsten,
samt nr 666 i andra kammaren av herr
Hedlund m. fl.

I motionerna, vilka voro likalydande,
hade hemställts, »att riksdagen vid behandling
av propositionen nr 162 måtte
besluta med verkan från den 1 juli
1960 att statsbidragen till sjukförsäkringen
må reduceras,

1. genom sänkning av det s. k. medlemsbidraget
enligt besparingsutredningens
förslag,

2. genom sänkning av de statsbidrag,
som nu utgår med 50 procent, till 25
procent enligt i övrigt gällande bestämmelser».

Utskottet hemställde, att riksdagen i
anledning av förevarande motioner,
1:557 och 11:666, måtte hos Kungl.
Maj:t hemställa om förslag vid kommande
vårsession till sådana ändringar
i sjukförsäkringslagen, som innebure
en sänkning av statsbidraget till den
allmänna sjukförsäkringen om minst cirka
100 milj. kronor för budgetår.

Reservation hade avgivits av herrar
Strand, Nils Elowsson och Axel Svensson,
fru Carlqvist samt herrar Nilsson
i Göteborg, Lundberg, Odhe och Fredriksson,
vilka ansett att utskottet bort

hemställa, att riksdagen måtte avslå förevarande
motioner, 1:557 och 11:666.

Vidare hade ett särskilt yttrande avgivits
av herrar Mannerskantz och
Björkman.

Utskottets nu förevarande hemställan
föredrogs; och anförde därvid

Herr NILSSON i Göteborg (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till den vid utlåtandet fogade reservationen
av herr Strand m. fl.

överläggningen var härmed slutad.
Herr talmannen gav propositioner dels
på bifall till utskottets hemställan, dels
ock på bifall till den vid utlåtandet fogade
reservationen; och biföll kammaren
reservationen.

§ 8

Förbättring av ersättningarna inom den
frivilliga arbetslöshetsförsäkringen m. m.

Föredrogs andra lagutskottets utlåtande
nr 49, i anledning av dels Kungl.
Maj :ts proposition angående förbättring
av ersättningarna inom den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen m. m.,
såvitt propositionen hänvisats till lagutskott,
dels i ämnet väckta motioner.

Kammaren biföll på framställd proposition
utskottets hemställan att detta
utlåtande måtte företagas till avgörande
efter allenast en bordläggning.

Genom en den 16 oktober 1959 dagtecknad
proposition, nr 171, hade
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit
riksdagen bl. a. att antaga genom
propositionen framlagda förslag till 1)
förordning angående ändrad lydelse av
29 § 1 mom. förordningen den 14 december
1956 (nr 629) om erkända arbetslöshetskassor;
och 2) förordning
angående ändrad lydelse av 2 § förordningen
den 14 december 1956 (nr

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Förbättring av ersättningarna

630) om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

I propositionen föreslogos — i anslutning
till propositionen den 9 oktober
1959, nr 162, med förslag till förordning
om allmän varuskatt, m. m. — vissa åtgärder,
som syftade till en omedelbar
förbättring av ersättningarna inom den
frivilliga arbetslöshetsförsäkringen.

Propositionen hade i angivna delar
hänvisats till lagutskott och behandlats
av andra lagutskottet.

I samband med propositionen hade
utskottet behandlat

dels följande i anledning av propositionen
väckta motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:537
av herr Ewerlöf tv. fl. och 11:650 av
herr Hjalmarson m. fl.;

2) de likalydande motionerna I: 604
av herr Aastrup m. fl. och II: 718 av
herr Ohlin m. fl.;

3) de likalydande motionerna 1:606
av herr Andersson, Torsten, m. fl. och
II: 720 av herr Hedlund m. fl.;

dels följande under den allmänna motionstiden
vid riksdagens början väckta
motioner, nämligen

4) de likalydande motionerna 1:322
av herr Persson, Helmer, och II: 394 av
herr Hagberg m. fl.

I de under 1)—3) upptagna motionerna
hemställdes, att riksdagen måtte avslå
Kungl. Maj:ts ovan intagna författningsförslag.
I de under 3) upptagna
motionerna hemställdes dessutom, att
riksdagen måtte hos Kungl. Maj :t anhålla,
att prövning av gällande bestämmelser
angående statsbidrag till daghjälp
och barntillägg inom arbetslöshetsförsäkringen
måtte vidtagas i samband
med en av motionärerna i de likalydande
motionerna 1:605 och 11:719
förordad utredning av former och grunder
för särskilt stöd till erkända arbetslöshetskassor
m. m.

arbetslöshetsförsäkringen m. m.

tionerna 1:537 och 11:650 samt 1:604
och II: 718 ävensom till motionerna
I: 606 och II: 720 såvitt däri yrkats avslag
å Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
måtte avslå propositionen nr 171,
såvitt denna behandlats av andra lagutskottet; B.

att motionerna I: 606 och II: 720 i
övrigt samt motionerna 1:322 och
11:394 måtte anses besvarade genom
vad utskottet i detta utlåtande anfört.

Reservation hade avgivits av herrar
Strand, Elowsson, Nils, och Svensson,
Axel, fru Carlqvist samt herrar Nilsson
i Göteborg, Lundberg, Odhe och
Fredriksson, vilka ansett att utskottet
bort hemställa

A. att riksdagen, med avslag å motionerna
I: 537 och II: 650 samt I: 604 och
II: 718 ävensom å motionerna I: 606 och
II: 720 såvitt däri yrkats avslag å Kungl.
Maj :ts förevarande förslag, måtte bifalla
propositionen nr 171, såvitt denna
behandlats av andra lagutskottet;

B. att motionerna I: 606 och II: 720 i
övrigt samt motionerna 1:322 och
II: 394 icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Sedan utskottets nu förevarande hemställan
föredragits, yttrade:

Herr NILSSON i Göteborg (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen av herr Strand
m. fl.

Herr JACOBSSON i Tobo (fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.
Herr talmannen gav propositioner dels
på bifall till utskottets hemställan, dels
ock på bifall till den vid utlåtandet fogade
reservationen; och biföll kammaren
reservationen.

§ 9

Föredrogs statsutskottets utlåtande

nr 167, i anledning av väckta motioner

Utskottet hemställde
A. att riksdagen, med bifall till mo2
— Andra kammarens protokoll 1959. Nr 29

inom den frilliga

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Besparingar under fjärde huvudtiteln —

om besparingar för budgetåret 1959/60
å vissa utgifter under flera huvudtitlar.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 10

Besparingar under fjärde huvudtiteln

Föredrogs statsutskottets utlåtande
nr 168, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/60
under fjärde huvudtiteln, avseende försvarsdepartementets
verksamhetsområde.

I två likalydande motioner, väckfa
den ena inom första kammaren av herrar
öhman och Helmer Persson (I: 564)
och den andra inom andra kammaren
av herr Hagberg m. fl. (11:673), hade
hemställts, att riksdagen måtte besluta
att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära
åtgärder, som förpliktade de militära
myndigheterna att på innevarande budgetårs
försvarsanslag inbespara
250 000 000 kronor.

Utskottet hemställde, att motionerna
1:564 och 11:673 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottets hemställan föredrogs; och
anförde därvid:

Herr SENANDER (k) :

Herr talman! Denna motion har ingått
som ett led i det program vi ställt
upp som ett motförslag till den av regeringen
framlagda propositionen om
omsättningsskatt.

Motionen har avstyrkts av utskottet,
och detta skedde före omröstningen beträffande
energiskatten. Nu har regeringen
— som statsministern nyss framhållit
— blivit berövad en inkomst på
225 miljoner kronor. Det underskottet
skulle man kunna täcka genom att acceptera
vår motion. Vårt förslag innebär,
att regeringen hos de militära myndigheterna
skall begära att de under de
sju månader som återstår av budgetåret
skall spara in 250 miljoner kronor.
Gentemot vårt förslag invände social -

Besparingar under femte huvudtiteln

ministern i debatten om folkpensionshöjningen
nästa år, att beställningar redan
är utlagda och att det följaktligen
inte finns några möjligheter att spara
ett så pass stort belopp som 250 miljoner
kronor.

Vi måste uttala vår största förvåning
över att man kan använda ett sådant
argument. Försvarsministern har uppgivit,
att han räknar med en sammanlagd
utgift på 3,3 miljarder kronor för
militära ändamål. Kan det verkligen vara
rimligt att påstå, att man av detta
väldiga belopp inte skulle kunna spara
250 miljoner på den tid som återstår av
budgetåret? Tre miljarder kronor skulle
ändå stå till de militära myndigheternas
förfogande.

Funnes det vilja att spara, skulle man
nog kunna göra det utan att åsidosätta
effektiviteten. Jag tänker närmast på de
repetitionsövningar som man håller under
våren; där skulle man kunna spara
åtskilligt. Det lär väl inte heller vara
alldeles omöjligt att uppskjuta eller inhibera
utlagda beställningar för militära
ändamål.

Herr talman! Jag ber med dessa ord
att få yrka bifall till motionerna 1:564
och II: 673.

Herr förste vice talmannen SKOGLUND
(h):

Herr talman! Statsutskottet är fullständigt
enigt när det yrkar avslag på
de av kommunisterna väckta motionerna.
Jag ber alltså, herr talman, att få
yrka bifall till utskottets hemställan.

Överläggningen var härmed slutad.

Herr talmannen gav propositionejr
dels på bifall till utskottets hemställan,
dels ock på bifall till de i ämnet väckta
motionerna; och biföll kammaren utskottets
hemställan.

§ 11

Besparingar under femte huvudtiteln

Föredrogs statsutskottets utlåtande

nr 169, i anledning av väckta motioner

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Besparingar å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar, m. m.

om besparingar för budgetåret 1959/60
under femte huvudtiteln, avseende
socialdepartementets verksamhetsområde.

Efter föredragning av utskottets hemställan
yttrade

Herr CASSEL (h):

Herr talman! Sedan omsättningsskatten
nu antagits av riksdagen har vi icke
funnit anledning yrka bifall till våra reservationer
i statsutskottet i vad gäller
nedsatta anslag. Dessa reservationsvis
framställda yrkanden bildar tillsammans
vårt alternativ till omsättningsskatten.
Förslaget om försäljning av aktierna
i LKAB kommer vi däremot att
vidhålla även i det nya läge som nu inträtt,
eftersom dess motivering icke är
beroende av frågan om omsättningsskatten.

Vidare anfördes ej.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 12

Föredrogos vart för sig statsutskottets
utlåtanden:

nr 170, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under sjätte huvudtiteln, avseende
kommunikationsdepartementets
"v erksamhetsområde,

nr 171, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under åttonde huvudtiteln, avseende
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde,
och

nr 172, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret

1959/60 under tionde huvudtiteln, avseende
handelsdepartementets verksamhetsområde.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa
utlåtanden hemställt.

§ 13

Besparingar å utgifterna till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar, m. m.

Föredrogs statsutskottets utlåtande

nr 173, i anledning av väckta motioner
om besparingar för budgetåret 1959/60
å utgifterna till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
m. m.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ewerlöf m. fl. (I: 531) och den andra
inom andra kammaren av herr Hjalmarson
m. fl. (11:643), hade yrkats,
såvitt nu vore i fråga, att riksdagen
måtte i .skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,

1) att Kungl. Maj :t måtte genom direktiv
till berörda myndigheter och genom
åtgärder i övrigt tillse, att utgifterna
för budgetåret 1959/60 till avskrivning
av nya kapitalinvesteringar under följande
fonder nedbringades i förhållande
till riksstaten med nedan angivna belopp: Fond

Kronor

Statens allmänna fastighets fond

.................... 1 400 000

Lånefonden, för allmänna

samlingslokaler .......... 2 000 000

2) att Kungl. Maj :t måtte genom direktiv
till berörda myndigheter och genom
åtgärder i övrigt tillse, att reservationsmedelsförbrukningen
under budgetåret
begränsades, så att nettominskningen
av behållningarna bleve högst
100 000 000 kronor.

Vidare hade i nämnda motioner yrkats,
att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t för sin del understryka
nödvändigheten av att Kungl. Maj :t föreläde
1960 års riksdag ett fullständigt
förslag till budget för 1960/61, där löpande
utgifter täcktes av löpande inkomster
— utan omsättningsskatt —•
och att därvid i motionen angivna riktlinjer
för utgiftsbegränsningarna borde
följas.

Utskottet hemställde, att motionerna
1: 531 och II: 643, såvitt nu vore i fråga,
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Reservation hade avgivits av herrar

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Minskning av kostnaderna för skolböcker

Ragnar Bergh, Skoglund i Doverstorp,
Nilsson i Göingegården och Heckscher,
vilka ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna I: 531 och II: 643, såvitt nu
vore i fråga,

A. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte genom direktiv
till berörda myndigheter och genom
åtgärder i övrigt tillse,

1) att utgifterna för budgetåret
1959/60 till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
nedbringades i förhållande
till riksstaten med 3 400 000 kronor
på sätt i motionerna angivits;

2) att reservationsmedelsförbrukningen
under budgetåret begränsades,
så att nettominskningen av behållningarna
bleve högst 100 000 000 kronor;

B. i skrivelse till Kungl. Maj :t för sin
del understryka nödvändigheten av att
Kungl. Maj:t föreläde 1960 års riksdag
ett fullständigt förslag till budget för
1960/61, där löpande utgifter täcktes
av löpande inkomster — utan omsättningsskatt
— och att härvid i motionerna
angivna riktlinjer för utgiftsbegränsningarna
borde följas.

Till utlåtandet hade fogats ett särskilt
yttrande av herrar Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Edström, Malmborg,
Wedén och Gustafsson i Skellefteå.

Utskottets hemställan föredrogs. Därvid
anförde

Herr CASSEL (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till den vid utlåtandet fogade reservationen
av herr Ragnar Bergh m. fl.,
dock endast såvitt avser punkten B.

Härmed var överläggningen slutad.
Herr talmannen framställde propositioner
dels på bifall till utskottets hemställan,
dels ock på bifall till utskottets
berörda hemställan med den ändring
däri, som föreslagits i punkten B. i den
vid utlåtandet fogade reservationen;
och fann herr talmannen den förra propositionen
vara med övervägande ja be -

svarad. Herr Cassel begärde emellertid
votering, i anledning varav efter given
varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i utskottets
utlåtande nr 173, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit utskottets
berörda hemställan med den
ändring däri, som föranledes av bifall
till punkten B. i den vid utlåtandet fogade
reservationen.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Herr talmannen tillkännagav, att
han funne flertalet av kammarens ledamöter
hava röstat för ja-propositionen.
Herr Cassel begärde emellertid rösträkning,
vadan votering medelst omröstningsapparat
verkställdes. Därvid avgåvos
131 ja och 53 nej, varjämte 38 av
kammarens ledamöter förklarade sig
avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

§ 14

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr

174, i anledning av väckta motioner om
besparingar för budgetåret 1959/60 på
bostadsförsörjningens område.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 15

Minskning av kostnaderna för skolböcker

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr

175, i anledning av väckta motioner om
minskning av kostnaderna för skolböcker.

I två likalydande motioner, väckta den
ena inom första kammaren av herr

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Pev-Olof Hanson (I: 565) och den andra
inom andra kammaren av herr Gustafsson
i Skellefteå m. fl. (11:677), hade
hemställts, att riksdagen — i samband
med den av Kungl. Maj:ts proposition
nr 162 aktualiserade behandlingen av
budgetfrågorna — måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa,

1) att åtgärder vidtoges för att befrämja
övergång till lånesystem i stället
för fria läroböcker i skoldistrikten
med undantag för de böcker, som angivits
i motionerna, och för att med tilllämpande
av andra i motionerna redovisade
besparingsmöjligheter minska
kostnaderna för läroböckerna, samt

2) att den i motionerna föreslagna
ändringen i grunderna för ifrågavarande
bidrag till kommunerna genomfördes
så att en besparing kunde vinnas för
budgetåret 1960/61 om 5 milj. kronor.

Utskottet hemställde, att motionerna
1:565 och 11:677 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservationer hade avgivits

1) av herrar Axel Johannes Andersson,
Sanne, Edström, Malmborg, Wedén
och Gustafsson i Skellefteå, vilka ansett
att utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna
I: 565 och II: 677, i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa

a) att åtgärder vidtoges för att befrämja
övergång till lånesystem i stället
för fria läroböcker i skoldistrikten med
undantag av de böcker, som angivits i
motionerna, och för att med tillämpande
av andra i motionerna redovisade besparingsmöjligheter
minska kostnaderna
för läroböckerna;

b) att den i motionerna föreslagna ändringen
i grunderna för ifrågavarande
bidrag till kommunerna genomfördes så
att en besparing kunde vinnas för budgetåret
1960/61 om 5 milj. kronor;

2) av herrar Hagnar Bergh och Skoglund
i Doverstorp, fröken Karlsson och
herr Heckscher, vilka ansett att utskottet
bort hemställa, att riksdagen måtte, i

Minskning av kostnaderna för skolböcker

anledning av motionerna I: 565 och
11:677, med uttalande att tillhandahållande
av fria läroböcker ej skulle vara
obligatoriskt för kommunerna, i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte vidtaga den ändringen
i grunderna för lärarlönebidraget
till kommunerna att avdragsbeloppet
sattes till 957 kronor i hyresgrupp
1, 1 200 kronor i hyresgrupp 2,

1 380 kronor i hyresgrupp 3, 1 616 kronor
i hyresgrupp 1 och 1 852 kronor i
hyresgrupp 5, räknat per statsbidragsberättigande
lärartjänst;

3) av herrar Ivar Johansson, Pålsson,
Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i
Kårby, vilka ansett att utskottets yttrande
bort ha annan, i reservationen
angiven lydelse, samt att utskottet bort
hemställa, att riksdagen måtte, i anledning
av motionerna 1:565 och 11:677,
i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna
vad dessa reservanter anfört.

Sedan utskottets hemställan föredragits,
anförde

Herr SVENSSON i Stenkyrka (ep):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen nr 3 av herr Ivar
Johansson m. fl.

Vidare yttrades ej.

Herr talmannen framställde propositioner
dels på bifall till utskottets hemställan,
dels ock på bifall till den vid
utlåtandet fogade reservationen 3) av
herr Ivar Johansson in. fl; och fann herr
talmannen den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr
Svensson i Stenkyrka begärde emellertid
votering, i anledning varav efter given
varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i utskottets
utlåtande nr 175, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Tisdagen den 1 december 1959

22 Nr 29

Försäljning av aktier i statsägda företag

Vinner Nej, har kammaren bifallit den
vid utlåtandet fogade reservationen 3)
av herr Ivar Johansson m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom uppresning.
Därvid befanns, att flertalet av
kammarens ledamöter röstat för ja-propositionen,
vadan kammaren bifallit utskottets
hemställan.

§ 16

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr

176, i anledning av väckta motioner om
förbilligande av skolbyggandet.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 17

Försäljning av aktier i statsägda företag

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr

177, i anledning av väckta motioner om
försäljning av aktier i statsägda företag.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ewerlöf m. fl. (I: 532) och den andra
inom andra kammaren av herr Hjalmarson
m. fl. (II: 642), hade yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
till försäljning låta utbjuda aktier i
LKAB i enlighet med vad i motionerna
föreslagits.

Vidare hade i två likalydande motioner,
väckta den ena inom första kammaren
av herr Aastrup m. fl. (I: 543) och
den andra inom andra kammaren av
herr Ohlin m. fl. (11:654), hemställts,
att riksdagen — i samband med de genom
Kungl. Maj:ts proposition nr 162
aktualiserade budgetfrågorna — måtte
besluta

1) att av statens innehav av aktier i
LKAB aktier till ett nominellt belopp av
228 milj. kronor skulle erbjudas allmänheten
i valörer på 50 kronor per ak -

tie till en emissionskurs, motsvarande
ett pris av 200 kronor för varje sådan
aktie och i övrigt på i motionerna angivna
villkor;

2) att det genom sådan försäljning till
staten inflytande beloppet, som sammanlagt
kunde beräknas till ca 900
milj. kronor, finge användas för nödvändiga
statliga investeringar och således
nedbringa statens upplåningsbehov;

3) att försäljningen tills vidare under
budgetåret 1960/61 med hänsyn till försökskaraktären
begränsades till en åttondel
av aktiestocken eller nominellt
62,5 milj. kronor, motsvarande ett emissionsbelopp
av 250 milj. kronor; samt

4) att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om skyndsam utredning beträffande
den utsträckning, i vilken övriga
statsägda företag kunde försäljas
till allmänheten samt lämpliga metoder
härför.

Utskottet hemställde

1. att motionerna 1:532 och 11:642
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

2. att motionerna 1:543 och 11:654
icke måtte av riksdagen bifallas.

Beservationer hade avgivits

1) av fröken Andersson samt herrar
Skoglund i Doverstorp, Staxång och
Kilsson i Göingegården, vilka ansett att
utskottet bort hemställa, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna 1:532
och 11:642 samt i anledning av motionerna
I: 543 och II: 654,

1) uppdraga åt Kungl. Maj:t att till
omedelbar försäljning låta utbjuda aktier
i LKAB i enlighet med de grunder,
som angivits i motionerna I: 528 och
II: 639;

2) uppdraga åt Kungl. Maj:t att vidtaga
skyndsamma åtgärder för att bereda
skattskyldig fysisk person, som på
grundval av 1959 års taxering hade att
utfå överskjutande skatt, tillfälle att utbyta
denna mot en statlig förbindelse att
den 1 juli 1960 utbetala beloppet i fråga
jämte bonus å 5 procent med samtidig

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

rätt för den skattskyldige att utbyta förbindelsen
mot aktier i LKAB;

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om skyndsam utredning beträffande
den utsträckning, i vilken övriga
statsägda företag kunde försäljas "till
allmänheten samt lämpliga metoder härför; 2)

av herrar Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Nestrup, Malmborg, Wedén
och Gustafsson i Skellefteå, vilka
ansett att utskottet bort hemställa, att
riksdagen måtte, med bifall till motionerna
I: 543 och II: 654 samt i anledning
av motionerna 1:532 och 11:642, besluta 1)

att av statens innehav av aktier i
LKAB aktier till ett nominellt belopp av
228 milj. kronor skulle erbjudas allmänheten
i valörer på 50 kronor per aktie
till en emissionskurs, motsvarande ett
pris av 225 kronor för varje sådan aktie
och i övrigt på i motionerna angivna
villkor;

att försäljningen tills vidare under
budgetåret 1960/61 med hänsyn till
försökskaraktären begränsades till en
åttondel av aktiestocken eller nominellt
62,5 milj. kronor, motsvarande ett emissionsbelopp
av 280 milj. kronor;

4) att bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
de åtgärder, som erfordrades för
emissionen av LKAB-aktier i enlighet
med de riktlinjer, som angivits av reservanterna; 5)

att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om skyndsam utredning beträffande
den utsträckning, i vilken övriga
statsägda företag kunde försäljas till
allmänheten samt lämpliga metoder härför; 3)

av herrar Ivar Johansson, PAlsson,
Svensson i Stenkyrka och Gustafsson

Försäljning av aktier i statsägda företag

i Kårby, vilka ansett att utskottet bort
hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av
motionerna I: 532 och II: 642 samt
I: 543 och II: 654, i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om utredning av frågan
om försäljning till enskilda av aktier i
statsägda företag i enlighet med vad
dessa reservanter anfört.

Utskottets hemställan föredrogs; och
yttrade därvid:

Herr BOHMAN (h):

Herr talman! Som herr Cassel nyss
meddelade vidhåller vi våra krav på
försäljning av LKAB-aktierna, och jag
skall be att få yrka bifall till reservationen
nr 1 av fröken Andersson m. fl.

Samtidigt vill jag emellertid rätta dels
en felskrivning, dels en direkt saklig
felaktighet i motionerna. Denna fråga
om försäljning av LKAB-aktier har ju
aktualiserats år efter år och var alltså
uppe även på den tid då man hade
aktierna uppdelade i stam- och preferensaktier.
Tröghetslagen har nu lett
till att spår av denna uppdelning kommit
att gå igen i årets motion, där det
fortfarande talats om stamaktier. Men
att det är fråga om en ren felskrivning
framgår av den promemoria, som fogats
till motionerna och där aktieförsäljningsförslaget
närmare utvecklats.

I promemorian föreslås vidare att aktierna
skall försäljas till en emissionskurs
motsvarande 4,5 gånger pari. Detta
kan, heter det i motionerna, uttryckas
på så sätt, att bolagets reella aktiekapital
utgör 2 250 miljoner kronor. Så
långt är det naturligtvis riktigt.

Men härtill har motionärerna fogat
ett förslag om att priset på aktierna för
överskådlighetens och enkelhetens skull
bör vara lika med deras nominella värde
och att detta pris skall sättas till 100
kronor. Detta förutsätter emellertid en
verklig uppskrivning av aktiekapitalet
med 4,5 gånger det nuvarande, en transaktion
som jag tror är praktiskt ogenomförbar.
.lag har därför fått motio -

Tisdagen den 1 december 1959

24 Nr 29

Försäljning av aktier i statsägda företag

närernas och statsutskottsreservanternas
uppdrag att meddela, att högerförslaget
numera skall förstås på det sättet,
att det nominella värdet på aktierna
skall fastställas så, att en emissionskurs
beräknad till 4,5 gånger pari leder
till ett försäljningspris på aktierna av
omkring 100 kronor. Detta skulle alltså
innebära en uppdelning av de nuvarande
aktierna på 1 000 kronor vardera i
ett avsevärt större antal med ett nominellt
värde av cirka 22 kronor. Vissa
justeringar i förslaget i övrigt måste då
naturligtvis vidtagas, men någon saklig
betydelse har de inte, såvitt jag förstår.

Reservanternas yrkande avser ju uppdrag
åt Kungl. Maj :t att utbjuda aktierna
enligt de grunder som angivits i motionerna.
Det är aliså inte fråga om att
Kungl. Maj:t skulle vara låst av motionernas
ordalydelse på varje punkt.

Herr GUSTAFSSON i Skellefteå (fp):

Herr talman! Jag ber kort och gott att
få yrka bifall till reservation nr 2 av
herr Axel Johannes Andersson m. fl.

Herr GUSTAFSSON i Kårby (ep):

Herr talman! När denna fråga behandlades
i våras hade vi i centerpartiet
sällskap med folkpartiet på en reservation
som gick ut på att en utredning
skulle begäras. Nu har folkpartiet
gjort en särskild undersökning och anser
sig på basis av denna kunna framlägga
mera detaljerade förslag. Vi centerpartister
vidhåller emellertid vår
ståndpunkt från i våras, att det här
tarvas en grundligare genomgång än
vad som kan åstadkommas genom partimässiga
utredningar, och därför yrkar
jag bifall till reservation nr 3 av
herr Ivar Johansson m. fl.

Herr HAGNELL (s):

Herr talman! Det är glädjande att högern
hunnit ändra sig på ett par punkter
efter diskussionen i denna fråga för
några dagar sedan. Det finns en hel
del punkter ytterligare som högern skul -

le behöva ändra på, innan dess förslag
kan bli praktiskt. Det kunde vara intressant
att veta, om någon från högerhåll
•— exempelvis en jurist såsom herr
Cassel — vill rekommendera ett aktiebolag
att höja aktiekapitalet på det sätt
som högern nu föreslår för LKAB. Ger
det utrymme för t. ex. den i aktiebolagslagen
stadgade reservfonden på 20 procent? Ni

säger att ni inte vill ha endast ett
personligt ägande utan ett personligtdemokratiskt
ägande. Menar ni därmed
att aktier och ägande skulle spridas
mera inom samhället? Tydligen är det
så, men ni säger inte huruvida ni avser
endast statliga företag eller om ni menar
att även de privata koncernerna
skall bli demokratiskt ägda. Det skulle
vara intressant att också få den sidan
av ert förslag belyst.

Det hänvisas i en av reservationerna
till att utländska erfarenheter — det
måste vara de tyska — skulle vara så
överväldigande, att man bör bygga på
dem. Vid den bolagsstämma, som
»Preusag» hade i somras, var, trots
att aktierna såldes ut som »Volkaktier»,
den helt domierande majoriteten av aktier
och röster i händerna på ett fåtal
storbanker. Mera blir det inte av »Volkaktierna»,
sedan förslaget väl blivit realiserat.
Är det i sådana syften ni är ute,
kan ni vara vänliga och förklara er litet
närmare också på den punkten.

Herr GUSTAFSSON i Stockholm (s):

Herr talman! Jag skall inte ta upp någon
ny diskussion i denna fråga. Den
har ju diskuterats för ett par dagar sedan
och även vid många tidigare tillfällen.

Låt mig bara göra den reflexionen i
anslutning till herr Bohmans yttrande,
att det tycks råda mycket stor förvirring
på högerhåll och även på folkpartihåll
om hur man skall klara den här
saken. Jag vill påpeka, att aktierna under
tiden från det folkpartiet skrev sin
motion och tills reservationen framla -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

des stigit med 25 kronor, från 200 till
225 kronor. Efterfrågan tycks sålunda
redan ha satt in på detta område.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets
förslag.

Herr BOHMAN (h):

Herr talman! Med anledning av herr
Hagnells inlägg vill jag bara säga, att
jag uttryckligen framhöll att det icke var
fråga om att höja aktiekapitalet. Men
även om det varit fråga om att höja aktiekapitalet,
skulle därmed inte inträda
någon skyldighet att omedelbart avsätta
en reservfond, motsvarande 20
procent av aktiekapitalet. Det skulle
bara föreligga skyldighet att varje år
avsätta 10 procent av årsvinsten.

Överläggningen var härmed slutad.

Herr talmannen framställde propositioner
på 1: o) bifall till utskottets hemställan;
2: o) bifall till den av fröken
Andersson m. fl. avgivna reservationen

1) ; 3: o) bifall till den av herr Axel
Johannes Andersson m. fl. avgivna, med

2) betecknade reservationen; samt 4: o)
bifall till reservationen 3) av herr Ivar
Johansson in. fl.; och fann herr talmannen
den förstnämnda propositionen
vara med övervägande ja besvarad. Herr
Bohman begärde likväl votering, i anledning
varav herr talmannen för
bestämmande av kontrapropositionen
ånyo upptog de tre återstående propositionerna,
av vilka herr talmannen nu
fann den under 2: o) angivna hava flertalets
mening för sig. Beträffande kontrapropositionen
äskade dock herr Gustafsson
i Kårby votering, i anledning
varav herr talmannen för bestämmande
av kontraproposition i voteringen om
kontraproposition i huvudvoteringen
ånyo upptog de båda återstående propositionerna,
av vilka herr talmannen
nu fann den under 3: o) angivna hava
flertalets mening för sig. Jämväl beträffande
sistnämnda kontraproposition
äskade dock herr Gustafsson i Kårby
votering, i anledning varav efter gi -

Försäljning av aktier i statsägda företag

ven varsel följande voteringsproposition
upplästes och godkändes:

Den, som vill, att kammaren till kontraproposition
i den votering, som skall
företagas för bestämmande av kontraproposition
i huvudvoteringen angående
statsutskottets utlåtande nr 177, antager
det förslag, som innefattas i den
av herr Axel Johannes Andersson m. fl.
avgivna, med 2) betecknade reservationen,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren till kontraproposition
i nämnda votering antagit
reservationen 3) av herr Ivar Johansson
m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
blivit ännu en gång uppläst,
verkställdes omröstning genom
uppresning. Herr talmannen tillkännagav,
att han funne flertalet av kammarens
ledamöter hava röstat för ja-propositionen.
Herr Gustafsson i Kårby begärde
emellertid rösträkning, vadan votering
medelst omröstningsapparat anställdes.
Därvid avgåvos 78 ja och 42
nej, varjämte 101 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att
rösta.

Kammaren hade alltså till kontraproposition
i voteringen om kontraproposition
i huvudvoteringen antagit den
under 3: o) angivna propositionen.

I enlighet härmed blev efter given
varsel följande voteringsproposition
uppläst och godkänd:

Den, som vill, att kammaren till kontraproposition
i huvudvoteringen angående
statsutskottets utlåtande nr 177
antager det förslag, som innefattas i
den av fröken Andersson m. fl. avgivna,
med 1) betecknade reservationen, röstar

Ja,

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen m. m.

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren till kontraproposition
i nämnda votering antagit
reservationen 2) av herr Axel Johannes
Andersson m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
ånyo intagit sina platser och sistnämnda
voteringsproposition blivit ännu
en gång uppläst, verkställdes omröstning
genom uppresning. Herr talmannen
tillkännagav, att han funne
flertalet av kammarens ledamöter hava
röstat för ja-propositionen. Herr Gustafsson
i Skellefteå begärde likväl rösträkning,
vadan votering medelst omröstningsapparat
anställdes. Därvid avgåvos
68 ja och 36 nej, varjämte 118 av
kammarens ledamöter förklarade sig
avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså till kontraproposition
i huvudvoteringen antagit den
under 2: o) angivna propositionen.

I enlighet härmed blev efter given
varsel följande voteringsproposition
uppläst och godkänd:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i utskottets
utlåtande nr 177, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit
den vid utlåtandet fogade reservationen

1) av fröken Andersson m. fl.

Sedan kammarens ledamöter härefter
ånyo intagit sina platser och sistnämnda
voteringsproposition blivit ännu
en gång uppläst, verkställdes omröstning
genom uppresning. Herr talmannen
tillkännagav, att han funne flertalet
av kammarens ledamöter hava röstat
för ja-propositionen. Herr Bohman
begärde likväl rösträkning, vadan votering
medelst omröstningsapparat anställdes.
Därvid avgåvos 115 ja och 45

nej, varjämte 62 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

§ 18

Förenklingar och besparingar i den statliga
förvaltningen m. m.

Föredrogs statsutskottets utlåtande
nr 178, i anledning av väckta motioner
angående förenklingar och besparingar
i den statliga förvaltningen m. m.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Aastrup m. fl. (1:542) och den andra
inom andra kammaren av herr Ohlin
m. fl. (11:653), hade yrkats, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om skyndsam utredning i
syfte att nå förenklingar och besparingar
i den statliga förvaltningen.

Vidare hade i en inom andra kammaren
av herr Christenson i Malmö
väckt motion (II: 675) hemställts, att
riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nummer 162 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t med anledning
av 1958 års besparingsutrednings förslag
anhålla,

a) att den statliga förvaltningen och
de statsägda företagen anmodades vidta
rationaliseringar av olika slag för att
öka produktionen per anställd,

b) att en revision av den allmänna
verksstadgan verkställdes och nya instruktioner
utfärdades till verkscheferna
för att få förenklingar och besparingar
till stånd, vilka snabbt kunde
påverka rationalisering och ekonomi i
statsförvaltningen,

c) att direktiv utfärdades till affärsverken
och andra statsföretag att vid
framställningar rörande olika investeringar
i fall där det vore möjligt dessa
åtföljdes av kalkyler för bedömande av
investeringarnas lönsamhet i form av
ökade intäkter eller sänkta omkostnader,

d) att affärsverkens nuvarande av -

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Förenklingar och besparingar i den statliga förvaltningen m. m.

skrivningsregler, som inte kunde anses
tillräckliga genom att verken i vissa fall
redovisade en missvisande nettoinkomst,
ändrades därhän att nya avskrivningsregler
övervägdes ur företagsekonomisk
synpunkt,

e) att affärsverken anmodades redovisa
det ekonomiska resultatet av de
olika rörelserna på ett sådant sätt att
riksdagen kunde få en fortlöpande bild
av lönsamheten,

f) att samtliga myndigheter och företag
(t. ex. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå,
SJ m. fl.) uppmanades begränsa
den egna produktionsverksamheten,
som i viss mån ökat det allmänt
administrativa arbetet och förorsakat
större statsutgifter, och att i stället i
största möjliga utsträckning entreprenörer
och underordnade serviceföretag
användes och arbeten först utbjödes genom
anbudsförfarande, samt

g) att statsbolag, som inte förräntade
de kapitalmedel som ställts till förfogande
och under ett antal år inte lämnat
någon vinst av rörelsen, utarrenderades
eller försåldes.

Utskottet hemställde

1. att motionerna 1:542 och 11:653
icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd;

2. att motionen II: 675 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservation hade avgivits av herr
Ivar Johansson, fröken Andersson samt
herrar Pålsson, Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Neslrtip, Skogland i
Doverstorp, Malmborg, Staxång, Svensson
i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården,
Wedén, Gustafsson i Skellefteå och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett att utskottet
bort hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till motionerna 1:542 och
11:653 samt i anledning av motionen
II: 675, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
om skyndsam utredning i syfte
att nå förenklingar och besparingar i
den statliga förvaltningen samt rationa -

lisering och effektivisering av den statliga
affärsverksamheten.

Efter föredragning av utskottets hemställan
anförde:

Herr CASSEL (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen av herr Ivar Johansson
m. fl.

Herr JOHANSSON i Norrköping (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Herr CHRISTENSON i Malmö (fp):

Herr talman! Den statliga verksamheten
har kraftigt expanderat under de
senaste decennierna, trots att dess arbetsuppgifter,
dess förutsättningar och
former endast i ringa omfattning har
varit föremål för forskning eller expertundersökning
då det gäller lönsamheten.
I riksdagen har det av politiska skäl
inte varit möjligt att få till stånd någon
granskning av det problemkomplex, som
den offentliga äganderätten fört med
sig i fråga om ökade administrativa bördor
och omkostnader för förvaltningen.
Det är också svårt att bedöma de statliga
företagens resultat, sådana som de
presenteras i riksdagens handlingar och
i statsföretagens årsberättelser, med den
begränsade insyn och rätt till kontroll
som riksdagen har. 1958 års besparingsutredning
har också föreslagit vissa
konkreta reformer och det är viktigt
att riksdagen snabbt tar ställning till
dessa problem.

Under höstriksdagen har det av bl. a.
mig väckts motioner som skulle kunna
leda till vissa förbättringar under
budgetåret 1960/61. Min motion berör
också vissa grenar av statsbolagen som
går med förlust eller inte ger någon
vinst. Som exempel kan jag nämna
restaurang- och hotellverksamheten i
statsbolagens regi. Statsrevisorerna
gjorde häromåret anmärkning på AB
Trafikrestauranger, ett företag som ju
sorterar under SJ.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Långsiktsplan för statsfinanserna

Jag har i dag, herr talman, fått ett
uttalande från dansk sida, i vilket det
meddelas, att restaurangdriften på färjor
och stationer liksom kiosker i allmänhet
bortarrenderas mot en årlig avgift
utgörande viss procent av omsättningen.
Av de danska statsbanornas årsberättelse
för finansåret 1957/58 framgår,
att inkomsten av reklam- och kioskverksamhet
belöper sig till 14,2 miljoner
danska kronor. Arrendeavgifter för
restauranger, olika butiker, uppläggningsplatser
m. m. på statsbanornas områden
har gett 9,5 miljoner danska kröner.
Det är ett »paent overskud», menar
danskarna.

De danska statsbanorna får således in
rätt stora inkomster i provisioner på
omsättningen genom att låta privata
sköta rörelserna i stället för att bedriva
dessa i statlig regi. Liknande förfaringssätt
har jag föreslagit i min motion, och
jag har blivit ytterligare stärkt i min
uppfattning, när jag fått del av den danska
rapporten.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall
till den föreliggande reservationen.

Härmed var överläggningen slutad.
Herr talmannen gav propositioner dels
på bifall till utskottets hemställan, dels
ock på bifall till den vid utlåtandet fogade
reservationen; och fann herr talmannen
den förra propositionen vara
med övervägande ja besvarad. Herr Cassel
begärde emellertid votering, i anledning
varav efter given varsel följande
voteringsproposition upplästes och
godkändes:

Den, som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i utskottets
utlåtande nr 178, röstar
Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit
den vid utlåtandet fogade reservationen.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropo -

sitionen ånyo upplästs, verkställdes omröstning
genom uppresning. Herr talmannen
tillkännagav, att han funne
flertalet av kammarens ledamöter hava
röstat för ja-propositionen. Herr Cassel
begärde dock rösträkning, vadan votering
medelst omröstningsapparat verkställdes.
Därvid avgåvos 108 ja och 105
nej, varjämte 5 av kammarens ledamöter
förklarade sig avstå från att rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

§ 19

Långsiktsplan för statsfinanserna

Föredrogs statsutskottets utlåtande nr
179, i anledning av väckta motioner om
en långsiktsplan för statsfinanserna.

I två likalydande motioner, väckta
den ena inom första kammaren av herr
Ivar Johansson m. fl. (1:555) och den
andra inom andra kammaren av herr
Hedlund m. fl. (11:664), hade hemställts,
att riksdagen vid behandling av
propositionen nr 162 måtte besluta att
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla att
en långsiktsplan för statsfinanserna, utformad
enligt besparingsutredningens
förslag, framlades för riksdagen redan
nästa år.

Utskottet hemställde, att motionerna
1:555 och 11:664 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Reservation hade avgivits av herr
Ivar Johansson, fröken Andersson samt
herrar Pälsson, Axel Johannes Andersson,
Jacobsson, Nestrup, Skoglund i
Doverstorp, Malmborg, Staxäng, Svensson
i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården,
Wedén, Gustafsson i Skellefteå och
Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet
bort hemställa, att riksdagen
måtte, med bifall till motionerna I: 555
och 11:664, besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla, att en långsiktsplan
för statsfinanserna, utformad enligt
besparingsutredningens förslag,
framlades redan för 1960 års riksdag.

Tisdagen den 1 december 1959

Nr 29

Ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt

Utskottets hemställan föredrogs. Därvid
yttrade:

Herr CASSEL (h):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen.

Herr GUSTAFSSON i Stockholm (s):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till utskottets hemställan.

Herr andre vice talmannen MALMBORG
(fp):

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall
till reservationen av herr Ivar Johansson
m. fl. under hänvisning till den i
densamma anförda motiveringen.

som vill, att kammaren bifaller
statsutskottets hemställan i utskottets
utlåtande nr 179, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar
Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit
den vid utlåtandet fogade reservationen.

Sedan kammarens ledamöter härefter
intagit sina platser och voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes
omröstning genom uppresning. Herr
talmannen tillkännagav, att han funne
flertalet av kammarens ledamöter hava
röstat för ja-propositionen. Herr Cassel
begärde dock rösträkning, vadan votering
medelst omröstningsapparat
verkställdes. Därvid avgå vos 108 ja och
106 nej, varjämte 5 av kammarens le -

damöter förklarade sig avstå från att
rösta.

Kammaren hade alltså bifallit utskottets
hemställan.

§ 20

Ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt

Föredrogs bevillningsutskottets betänkande
nr 65, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av
10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 9 oktober 1959 dagtecknad,
till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 164, hade Kungl. Maj:t, under
åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 10 § 1 mom.
förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt.

Beträffande propositionens huvudsakliga
innehåll anförde utskottet följande.

I anslutning till de förslag om en allmän
varuskatt in. m. som framlagts i
propositionerna nr 162 och 163 föreslås
en sänkning av den statliga inkomstskatten
för små och medelstora inkomster.
Skattebortfallet beräknas till
225 milj. kronor per år.

Det lägre skatteuttaget skall enligt
förslaget gälla redan vid källskatteuppbörden
år 1960.

Till utskottet hade hänvisats följande
i anledning av propositionen väckta
motioner, nämligen

I) de likalydande motionerna 1:534
av herr Ewerlöf m. fl. och 11:647 av
herr Hjalmarson m. fl., vari hemställts,
»att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
proposition nr 164 med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt

10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt»;

II) de likalydande motionerna 1:594
av herr Aastrup m. fl. och 11:708 av
herr Ohlin in. fl., vari hemställts, »att
riksdagen måtte avslå Kungl. Maj :ts
proposition nr 164 med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av
10 § 1 mom. förordningen den 26 juli
1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt»;

III) de likalydande motionerna I: 595
av herr Torsten Andersson m. fl. och
II: 709 av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,
att riksdagen måtte

1) avslå propositionen nr 164,

2) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om en allmän översyn av olika
skatteformers ekonomiska, sociala och
administrativa konsekvenser med avseende
på såväl den statliga som den
kommunala beskattningen i enlighet
med vad i motionerna anförts;

IV) motionen I: 520 av herr Åman,
vari hemställts, »att riksdagen vid behandling
av proposition nr 164 måtte
besluta att skatteskalan i den statliga inkomstskatten
från och med den 1 januari
1960 utformas så, att någon höjning
av skattesatsen ej inträder -— i förhållande
till nuvarande nivå — i något inkomstskikt,
vare sig för makar eller för
ensamstående»; ävensom

V) motionen 11:704 av fru Kristensson
m. fl., vari hemställts, »att riksdagen,
därest den antager en förordning
om allmän varuskatt, med avslag å
Kungl. Maj:ts proposition nr 164 måtte
besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall
ingå i preliminär skatt för senare hälften
av budgetåret 1959/60 med 94 procent
av grundbeloppet».

Utskottet hemställde,

A) att riksdagen måtte, med bifall till
motionerna 1:534 och 11:647, 1:594
och II: 708 samt I: 595 och II: 709, avslå
Kungl. Maj :ts förevarande proposition
nr 164 med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom.

förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt;

B) att följande motioner, nämligen

1) motionerna I: 534 och II: 647,

2) motionerna I: 594 och II: 708,

3) motionerna I: 595 och II: 709,

4) motionen 1:520 samt

5) motionen II: 704,

måtte, i den mån de icke kunde anses
besvarade genom vad utskottet i sitt betänkande
anfört och hemställt, av riksdagen
lämnas utan åtgärd.

Reservationer hade avgivits

I) av herrar Ericsson i Kinna, Eriksson,
Snygg och Jansson, fröken danmark
samt herrar Möller, Sundström,
Brandt i Aspabruk, Allard och Kärrlander,
vilka

a) ansett att utskottets yttrande bort
ha annan, i denna reservation angiven
lydelse;

b) ansett att utskottet under punkten
A) bort hemställa, att riksdagen måtte,
med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 164 samt med avslag å
motionerna 1:534 och 11:647, 1:594
och II: 708 samt I: 595 och II: 709, antaga
det vid propositionen fogade förslaget
till förordning angående ändrad
lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den
26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt; II)

av herrar Hagberg, Nilsson i
Svalöv och Magnusson i Borås, vilka ansett
att utskottets yttrande bort ha av
dessa reservanter angiven lydelse.

Utskottets hemställan föredrogs; och
yttrade därvid:

Herr NILSSON i Svalöv (h):

Herr talman! Den fråga vi nu behandlar
är en del av det komplex som har
med omsättningsskatten att skaffa. Med
hänvisning till vad som i denna fråga
sagts vid förra torsdagens och fredagens
debatt ber jag att få yrka bifall till
utskottets hemställan.

Herr ERICSSON i Kinna (s):

Herr talman! Med hänvisning till mo -

Tisdagen den 1 december 1959 Nr 29

Undantagande från exploatering av ett representativt urval av sjöar och vattendrag,
m. m.

tiveringen i den till utskottsutlåtandet
fogade reservationen av undertecknad
m. fl. ber jag få yrka bifall till densamma.
Detta innebär också ett bifall
till den av Kungl. Maj :t avlämnade propositionen.

Överläggningen var härmed slutad.

Punkten A

Herr talmannen gav propositioner
dels på bifall till utskottets hemställan,
dels ock på bifall till den av herr Ericsson
i Kinna m. fl. avgivna reservationen
I); och biföll kammaren denna reservation.

Punkten B

Utskottets hemställan bifölls.

§ 21

Föredrogs jordbruksutskottets utlåtande
nr 39, i anledning av väckta motioner
rörande nedbringande av utgifterna
å vissa i riksstaten för budgetåret
1959/60 under nionde huvudtiteln
upptagna anslag.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 22

Undantagande från exploatering av ett
representativt urval av sjöar och vattendrag,
m. m.

Föredrogs tredje lagutskottets utlåtande
nr 24, i anledning av motioner angående
undantagande från exploatering
av ett representativt urval av sjöar och
vattendrag, m. m.

Utskottets hemställan föredrogs. Därvid
anförde:

Herr WACHTMEISTER (h):

Herr talman! Jag har med min blanka
reservation velat understryka mina allvarliga
farhågor för att utskottets förslag
i realiteten kommer att bli en ny
bekräftelse på det gamla ordspråket:
medan gräset växer, dör kon.

Vi har just i vattenmål sett så många
exempel härpå, att jag uppriktigt sagt
inte tror på någon som helst effekt av
en eventuell skrivelse från riksdagen
med begäran om en skyndsam utredning.
Tyvärr fruktar jag, att det kommer
att gå med den skrivelsen som med
så många andra: den hamnar i en skrivbordslåda
i något departement, och sedan
bygger man gladeligen på, tills det
inte längre finns några vatten kvar att
rädda.

Inom vattenfallsstyrelsen har man sedan
länge varit väl medveten om att
Lilla Luleälv är ett för naturvården
ytterst känsligt område — icke desto
mindre har styrelsen inriktat sin projektering
för den närmaste tiden på
just den älven.

Utvecklingen på det här området går
fort. 1956 uttalade dåvarande chefen
för vattenfallsstyrelsen, att inga utbyggnadsplaner
förelåge beträffande bl. a.
Torne och Kalix älvar och att de planer,
som efter 1963 kunde komma att
aktualiseras, troligen skulle beröra Skellefte
älv. I dag vet vi alla hur det ligger
till med den saken.

Är det då så märkvärdigt om de, som
ej företräder kraftintressena, har svårt
att ta på allvar talet om förhandlingsvilja.
Man tycks sakna en långsiktig
plan för vattenkraftens utbyggande; därför
vill man vara fri att ta ställning från
fall till fall, eller kanske man bör säga
från vattenfall till vattenfall. Den inställningen
kan jag mycket väl förstå,
om man anser sig inte behöva ta hänsyn
till de motsatta intressena, och så
kunde man ju handla tidigare, då vi
hade hur många outbyggda vattenfall
som helst. Men nu har faktiskt utbyggnaden
av våra vatten fortskridit så
långt, att en mängd i nuvarande vattenlag
ej medräknade eller i varje fall blott
i föregående nämnda parter måste tillerkännas
ett avsevärt inflytande.

I handlingarna beträffande Letsi säges,
att för denna kraftstations fulla ut -

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Undantagande från exploatering av ett representativt urval av sjöar och vattendrag,

m. m. . «t.fj

nyttjande omfattande regleringar krävs
längre upp i älven. Om dessa regleringar
utföres i full utsträckning, kommer oerhörda
naturvärden att totalt förstöras,
och inte ens Sareks nationalpark kommer
att lämnas i fred.

Enligt min åsikt kan man nog utan
alltför stort men för naturvårdsintressena
gå med på utbyggnader även i Lilla
Luleälv, till och med stora utbyggnader,
men då krävs förhandlingar med
vattenkraftsintressena utan den snara
om halsen, som det för naturskyddets
förespråkare innebär, att vattendomstolen
redan har under behandling ansökan
om utbyggnad. Det är därför, som det
hade varit så värdefullt med ett uppskov
i denna fråga. Jag beklagar att utskottet
ej velat vara med om ett sådant.

Under den senaste tiden har vattenfallsstyrelsen
visat tecken på ökad vilja
att tillmötesgå naturskyddsintressena.
Om detta som vanligt inte är allvarligt
menat eller om kommunikationsministern
lyckats utöva ett förädlande inflytande
på styrelsen vet jag inte; jag hoppas
det sistnämnda.

Om kommunikationsministern kunde
försäkra mig, att han energiskt kommer
att verka för att vi verkligen får en
skyndsam utredning och att han inte
kommer att låta sig ledas vid handen
av sin än mer energiske vattenfallschef
på samma de hänsynslösa utbyggnadernas
väg som tidigare, skulle jag känna
mig i högsta grad lugnad. Om herr Skoglund
dessutom kunde få den här utredningen
färdig så tidigt, att dess resultat
kan beaktas i den av justitieministern
nyligen bebådade propositionen
om ändringar i vattenlagen, skulle jag
önska honom ett långt liv även som
kommunikationsminister.

Statsministern sträckte häromdagen i
denna kammare upp ett förmanande
pekfinger mot de stygga gossar, som
opponerat sig mot en del regleringar.
Han menade att de borde lära något av
den gånga sommaren. .lag lär väl vara en

av dem, som avsågs med statsministerns
pekfinger. Jag kan av den nuvarande
kraftsituationen dra också en annan
slutsats, rakt motsatt den statsministern
dragit. På naturskvddshåll har man
aldrig någonsin bestritt vikten av sjöregleringar
för kraftändamål, men uteblir
regnet tjänar inga regleringar något
till, de må vara aldrig så hårda. Vi har
i den klimatperiod, i vilken vi nu befinner
oss, märkt att torkperioderna kommer
med allt tätare mellanrum. Kan det
då vara en riktig politik att praktiskt
taget uteslutande satsa på vattenkraften
i stället för att skapa fler olikartade
kraftkällor?

I USA räknar man med konkurrenskraftig
atomkraft 1965 eller 1966. När
vi med vårt vanskötta atomprogram kan
komma dithän är ovisst, men förr eller
senare är vi också där. Vore det inte
beklämmande, om vi då inte ens delvis
hade något orört vatten kvar? Har vi
inte gått för långt i vår materialism,
om vi inte ger våra efterkommande möjlighet
att se en otämjd fors?

Jag vet att så gott som alla kammarens
ledamöter föraktfullt rycker på axlarna
åt sådant här känsloprat, men jag
tar mig likväl friheten att påstå, att ett
sådant argument med vår semesterlag
och vår ökade fritid fått ökad betydelse.
Strandlagen, vars syfte jag i förbigående
sagt högt gillar, tar ju just sikte på
rekreation och fritid. Varför skulle man
då inte kunna gå samma väg, lagstiftningsvägen,
även i fråga om strömfallsägare?
Här kan det ju aldrig bli tal om
annat än ett begränsat antal fall och
alltså betydligt lättare överskådliga ekonomiska
konsekvenser.

Om man lagstiftningsvägen undantar
vissa vatten, namneligen angivna, eller
om man genom allmänna bestämmelser i
vattenlagen ger skyddsintressena tillbörligt
inflytande, kan väl komma på
ett ut. Huvudsaken är att vattenlagen
får en med hänsyn till de aktuella förhållandena
lämplig utformning. Inte

Tisdagen den 1 december 1959 Nr 29

Undantagande från exploatering av ett representativt urval av sjöar och vattendrag,
m. m.

minst bör man väl därvid för övrigt
ta hänsyn till de militära intressena, som
i fråga om Torne och Kalix älvar förefaller
ha blivit satta på undantag.

Det finns fall, där ingen ersättning i
pengar kan bli till fyllest. Vattenfallsstyrelsen
har en särskild verksamhet för
att kunna lämna t. ex. jordbrukare annan
jord i stället. Svårare är det för samerna.
För den som avser att sluta med
renskötseln och bli bofast är förvisso
kontant ersättning för mistade renbetesmöjligheter
välkommen. Men med
varje renskötande same som försvinner,
försvinner också en bärare av det väsentliga
i samekulturen. Vi har i vårt
land cirka 10 000 samer, men av dem är
bara 2 700 nomader. På lång sikt kommer
den icke nomadiserande samebefolkningen
att assimileras av den övriga
svenska befolkningen, och därmed är
obönhörligen den specifika samekulturen
dödsdömd.

Vi har för närvarande tre utredningar
beträffande renskötselfrågor i gång, och
man får hoppas att de kommer fram till
ett resultat, som möjliggör för samerna
att som folk leva vidare. Det går inte
att slingra sig från problemet genom en
hänvisning till kraven på elkraft eller
genom att hävda att det inte gör så
mycket om en del samer måste omskolas.
Det går inte heller att påstå, att
vattenbyggnaderna tar bort så obetydliga
arealer renbetesmark. Det är nämligen
tyvärr så, att renbetet hotas även
från andra håll, t. ex. genom omläggningen
av skogsbruksmetoderna, vilken
tagit bort avsevärda arealer.

Detta är en för samerna ytterligt allvarlig
fråga. Jag skulle vilja hänvisa
till unionsupplösningen 1905, där man
från svensk sida mycket starkt framhöll
våra skyldigheter »att träffa en betryggande
ordning av detta nomadfolks
framtid». Då var det svenskarna som
fick avtalat om samernas rättigheter
ouppsägbart. Man ansåg helt enkelt att
vårt lands heder krävde, att samernas
3 — Andra kammarens protokoll A

rättigheter bevakades med all den kraft
vi kunde sätta in. Då gällde det samernas
rättigheter i ett avtal med en annan
nation, Norge. Nu gäller det deras intressen
inom vårt eget land. Vi brukar
höra till dem, som allra livligast hävdar
minoriteternas intressen när det
gäller andra länder. Vore det inte genant,
om samerna skulle realisera sina
planer att dra frågan inför FN. Då får
man sannerligen konstaterat, att utvecklingen
sedan 1905 gått bakåt.

Låt mig till sist, herr talman, bara
som hastigast beröra fiskets intressen.
För några år sedan ingrep Sovjetryssland
mot det japanska laxfisket på internationellt
vatten utanför Kamtchatka
och krävde en begränsning. Man menade
med viss rätt, att det var fråga om
i ryska älvar kläckta laxar och att japanerna
därför borde foga sig i de ryska
villkoren. Vi får allt passa oss, så att
vi inte behandlar våra älvar på ett sådant
sätt, att det går likadant med vårt
laxfiske i Östersjön. Ur den synpunkten
förvånar det mig, att inte ens fiskeristyrelsens
representant i utskottet velat
stödja motionen i dess sista del; han
har dock varit med om den skrivelse
till Kungl. Maj:t i denna fråga, som avlåtits
av de fyra ämbetsverken kammarkollegium,
domänstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och fiskeristyrelsen.

Herr talman! Jag har inget yrkande.

Herr HENNINGSSON i Hälsingborg
(s):

Herr talman! För endast några veckor
sedan fick vi på kammarens bord en
proposition nr 185 gällande elransonering.
Om herr Wachtmeister hade tagit
del av den, tror jag att hans utfall i någon
mån skulle ha ändrats, men han
framhärdar i samma stil som tidigare
med att tala om vattenkraftbyggarnas
hänsynslöshet. Han medger att de som
inte företräder vattenkraftbyggarnas intressen
må ha en annan uppfattning.
Men vilka i vårt land är det som i dag
r 2.9

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

Undantagande från exploatering av ett representativt urval av sjöar och vattendrag,
m. m.

har nytta av vattenkraften, herr Wachtmeister?
Är det inte ett gemensamt
intresse för hela landet att det sker en
utbyggnad? Är det obekant för herr
Wachtmeister att uttaget av elektrisk
energi ökar med sådant fart, att det
fördubblas på tio—tolv år? Skall vi värna
oss mot att vår vattenkraft utbygges?

Herr Wachtmeister säger att vi kan
anlita atomkraften och inte längre behöver
utnyttja vattenkraft. Här är herr
Wachtmeister långt borta från verkligheten.
De som sysslar med de här spörsmålen
är fullt på det klara med att vi
ännu inte på lång tid kan tillvarata
atomkraften på ett sätt som är ekonomiskt
försvarbart — det dröjer åtskillig
tid innan vi kommer så långt.

För närvarande går alla ångkraftverk
i vårt land för fullt, och vattenfallsstyrelsen
försöker till och med låna upp
tanktonnage för att med hjälp av båtarnas
elektricitetsverk framställa elektrisk
energi. Jag kan omtala, att det
kraftverk som för närvarande svarar för
den största produktionen i vårt land
icke är något vattenkraftverk utan ett
ångkraftverk, som ligger i södra Sverige.

Att vi under dessa förhållanden skulle
hålla tillbaka utbyggandet av vattenkraften
kan jag inte finna förenligt med
landets intresse. Jag vill också bestämt
protestera mot dessa ständiga utfall
mot vattenkraftbyggarna, vilka har gjort
vårt land ovärderliga tjänster.

för övrigt dessa kraftverk bli färdiga?
De har inte något som helst sammanhang
med den proposition om tillfällig
elkraftransonering som kom häromdagen.
Just den propositionen är snarare
ytterligare ett belägg för vad jag sade
tidigare, att det knappast kan vara riktigt
att satsa uteslutande på vattenkraft.

Herr Henningsson talade själv om att
det tycks räcka med att ett par båtar
hjälper till att alstra kraft. Om det är så
litet som behövs på sina håll och om
man kan få elkraft så billigt, varför inte
lägga an litet mer på sådana metoder?

Jag har inte heller sagt, att vi i dag
kan använda atomkraft — det hör till
framtiden. Jag sade uttryckligen, att
man inte vet, när det blir, så illa som
vårt atomkraftprogram är skött, men att
vi förr eller senare kommer dithän att
atomkraften kan utnyttjas.

Jag har inte riktat några anfall mot
vattenkraftbyggarna. Nej, jag har sagt
att de tidigare gått fram hänsynslöst,
och ingen kan påstå någonting annat.
Det har emellertid också sagts, att vi på
senare tid börjat märka tydliga tecken
på tillmötesgående från den sidan —
huruvida det är på grund av kommunikationsministerns
förädlande inflytande
eller ej vill jag låta vara osagt. Vi
får dock hoppas, att det är någonting
som kommer att sätta sin prägel på vattenkraftutbyggandet
även i fortsättningen,
så att vi slipper dessa motsättningar.

Herr WACHTMEISTER (h):

Jag vet inte om herr Henningsson
hörde på vad jag sade •—• det förefaller
inte så.

Jag sade att det hade varit av värde
att kunna diskutera de nuvarande vattenfallsutbyggnaderna
utan att ha en
snara om halsen, den snara som det innebär
att ärendet ligger under vattendomstolens
handläggning. Det är inte
fråga om att för all framtid inställa
alla arbeten i Lilla Luleälv. När skulle

Herr HENNINGSSON i Hälsingborg
(s):

Herr talman! Om herr Wachtmeister
inte förstår sammanhanget mellan den
risk för ransonering som nu föreligger
och den utbyggnadstakt vi önskar, rår
inte jag för det.

Herr Wachtmeister protesterar mot
påståendet, att han har beskyllt vattenkraftutbyggarna
för hänsynslöshet, men
han bär faktiskt sagt, att de tidigare
har gått fram hänsynslöst, och han bär

Tisdagen den 1 december 1959 Nr 29

Undantagande från exploatering av ett representativt urval av sjöar och vattendrag,
m. m.

även sagt att de numera något har mildrat
sina metoder.

Om herr Wachtmeister tror att man
genom att låta vissa båtar alstra elkraften
kan klara elektricitetsförsörjningen,
visar det med all tydlighet att han för
litet har satt sig in i det problem som
elkraftförsörjningen innebär.

Herr WACHTMEISTER (h):

Herr talman! När herr Henningsson
påstår att jag har sagt att man med
hjälp av några båtar kan klara bristerna
i försörjningen, visar det att han
inte har satt sig in i det jag nyss anförde.
Jag sade, att om den lilla kraft som båtarna
producerar lokalt kan lätta bekymren,
detta visar att det hade varit
riktigare att i varje fall delvis försöka
få fram fler kraftverk för ånga och
andra energikällor än just vattenkraften.

Herr HENNINGSSON i Hälsingborg
(s):

Herr talman! Det bör väl stå klart
att det här problemet också har ekonomiska
aspekter. Om jag säger att Sydkraft
i Malmö eldar upp råolja för
140 000 kronor per dag, tror jag att detta
ger en bild av vad det här rör sig om
i ekonomiskt avseende. Om man bygger
ut ett vattenkraftverk och utnyttjar det
vatten som där rinner fram, får man
helt andra kostnader, vilket har stor
betydelse för såväl jordbruk och industri
som för städernas tätbebyggelse.
Vi kan inte se detta som ett naturskyddsproblem.
.lag tycker för övrigt att även
herr Wachtmeister skulle kunna ge vattenkraftbyggarna
elt erkännande för att
de i flera fall har skapat utomordentliga
skönhetsvärden genom sina utbyggnader.

.lag vill slutligen påpeka, att det inte
bara är i dag som herr Wachtmeister
har gjort sådana utfall mot vattenkraftbyggarna
— de har pågått länge, och
jag tycker därför att det kan vara befogat
att försvara vattenkraftbyggarna.

Herr WACHTMEISTER (h):

Herr talman! Jag vet inte hur jag skall
uttrycka mig för att herr Henningsson
inte skall lyckas missförstå mig. Herr
Henningsson påstår att jag har gjort
utfall mot Vattenfall; det fallet har jag
inte gjort något utfall mot, utan vad jag
har sagt är att kraftbyggarna tidigare
har varit hänsynslösa men att de har
bättrat sig. Jag tycker tvärtom att det
är ett erkännande.

Jag konstaterar att herr Henningsson
inte har någon som helst förståelse för
de andra problemen i detta ärende. Som
jag sade tidigare är naturskyddet i underläge
i ett sådant här fall -— vi mötes
av föraktfulla axelryckningar och tal
om känslopjunk. Det är emellertid inte
bara frågan om naturskydd. Samerna är
i hög grad intresserade av huru många
av dem som går miste om sitt levebröd
för att elkraften skall göra vår tillvaro
här nere bekvämare. Deras problem har
kommit alltför mycket i skymundan.

överläggningen var härmed slutad.

Vad utskottet hemställt bifölls.

§ 23

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets
förslag till riksdagens skrivelse
till Konungen, nr 326, i anledning av
väckta motioner om svensk forskningsoch
försöksverksamhet på jordbrukets
område inom de s. k. underutvecklade
länderna.

§ 24

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 186, angående godkännande
av konventionerna inom OEEC om säkerhetskontroll
på atomenergiens område
och om ett bolag för behandling av
atombränsle, överlämnats till kammaren.

Denna proposition bordlädes.

Nr 29

Tisdagen den 1 december 1959

§ 25

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade motioner: nr

725, av lierr Rimmerfors, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition nr
183, med förslag om personalförstärkning
vid statens pris- och kartellnämnd,
m. m., och

nr 726, av herrar Magnusson i Borås
och Cassel, likaledes i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 183.

Dessa motioner bordlädes.

§ 26

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:

För deltagande i kommittésammanträden
inom Europarådet anhåller undertecknad
om ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden den 4 t. o. m.
den 9 december.

Stockholm den 1 december 1959

C. G. Regnéll

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 27

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 16.11.

In fidem

Sune K. Johansson

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 59
900944