1958 ANDRA KAMMAREN Nr 3 (Riksdagens protokoll 1958:3)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1958 ANDRA KAMMAREN Nr 3

24—29 januari

Debatter m. m.

Onsdagen den 29 januari

Sid.

Svar på frågor av:

fru Torbrink ang. skärpt kontroll över saluförandet av stilettknivar 20
herr Fröding ang. verksamheten vid fångvårdens ungdomsanstalt

i Roxtuna ........................................... 22

herr Gustafsson i Borås ang. tillämpning av föreskrifterna om kyrkas
upplåtande till jordfästning i annan ordning än svenska kyrkans
................................................ 23

Svar på interpellationer av:

herr Rylander ang. revisionen av bestämmelserna i § 28 regeringsformen
om svenskt medborgarskap som förutsättning för erhållande
av offentlig tjänst i Sverige ........................ 26

herr Alemyr ang. frågan om bibehållande av statsrådseden...... 27

herr Nyhage ang. arbetet rörande ungdomsbrottslighetens bekämpande
............................................... 28

Ändrad lydelse av förordningen om Konungariket Sveriges stads hypotekskassa

och om stadshypoteksföreningar, m. m........ 32

Interpellationer av:

herr Carbell ang. redogörelse för åtgärder för att skapa en beredskap
mot vissa avmattningstendenser i sysselsättningsläget för

tjänstemännen m. m................................... 33

herr Jansson i Benestad ang. enhetliga bestämmelser om vem som
skall bekosta omläggning av järnvägskorsning, m. m......... 34

1—Andra kammarens protokoll 195S. Nr .‘I

Nr 3

Innehåll

Sid.

Samtliga avgjorda ärenden

Onsdagen den 29 januari

Bankoutskottets memorial nr 1, med överlämnande av fullmäktiges i

riksbankens berättelse................................... 32

— nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse
............................................... 32

— utlåtande nr 3, om ändrad lydelse av förordningen om Konunga riket

Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,
m. m.......................................... 32

Fredagen den 24 januari 1958

Nr 3

Fredagen den 24 januari

Kl. 10.00

§ 1

Justerades protokollet för den 17 innevarande
januari.

§ 2

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts å
kammarens bord vilande proposition
nr 33, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

§ 3

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna: nr

48, av herrar Persson i Appuna
och Rask,

nr 49, av herr Spångberg m. fl.,
nr 50, av herr Holmberg m. fl., och
nr 51, av herr Sköldin m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 52, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl.,

nr 53, av herr Alemyr m. fl.,
nr 54, av herr Börjesson m. fl.,
nr 55, av herr Ahlsten m. fl.,
nr 56, av herr Hamrin i Kalmar in. fl.,
nr 57, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl.,

nr 58, av herr Sundelin m. fl.,
nr 59, av herrar Olofson och Nilsson
i Lönsboda,

nr 60, av herr Gustafsson i Uddevalla
in. fl.,

nr 61, av fröken Liljedahl,
nr 62, av herrar Lundqvist och .4 77-dreasson,

nr 63, av herr Björkänge in. fl.,

nr 64, av herr Andersson i Ronneby,
nr 65, av herr Rimås,
nr 66, av herr Lothigius m. fl.,
nr 67, av herrar Jönsson i Jämtlands
Sikås och Agerberg,

nr 68, av fröken Liljedahl m. fl.,
nr 69, av fröken Karlsson m. fl.,
nr 70, av herr Gezelius m. fl.,
nr 71, av herrar Hammar och Keijer,
nr 72, av herrar Rubbeslad och
Dickson,

nr 73, av herr Rubbestad,
nr 74, av herr Ståhl,
nr 75, av herr Johansson i Stockholm
m. fl.,

nr 76, av herr Johansson i Torp
m. fl.,

nr 77, av herrar Persson i Växjö och
Larsson i Julita,

nr 78, av herr Hamrin i Jönköping
m. fl.,

nr 79, av herr Rimmerfors m. fl.,
nr 80, av fru Eriksson i Stockholm
och fru Renström-Ingenäs,

nr 81, av herr Königson m. fl., och
nr 82, av herr Nilsson i Lönsboda
m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 83, av herr Jansson i Benestad,
nr 84, av herr Börjesson m. fl.,
nr 85, av herr Johansson i öckerö
m. fl.,

nr 86, av herr Gustafsson i Uddevalla
m. fl.,

nr 87, av herr Rimmerfors,
nr 88, av fru Johansson m. fl.,
nr 89, av herrar Senander och Holmberg,

nr 90, av herr Hamrin i Jönköping
m. fl., och

nr 91, av herr Henning Nilsson i
Gävle 777. fl.;

Nr 3

Fredagen den 24 januari 1958

till bankoutskottet motionerna:
nr 92, av herr Norén m. fl.,
nr 93, av herr Senander m. fl., och
nr 94, av herr Hagberg m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

95, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl.,

nr 96, av herr Widén m. fl.,
nr 97, av herrar Olof son och Nilsson
i Lönsboda,

nr 98, av herr Hamrin i Kalmar
m. fl.,

nr 99, av fru Sandström m. fl.,
nr 100, av herr Boi ja m. fl.,
nr 101, av herrar Petterson i Degerfors
och Lundqvist,

nr 102, av herr Lundqvist m. fl.,
nr 103, av herrar Jansson i Aspeboda
och Gezelius,

nr 104, av herr Bengtsson i Landskrona
m. fl.,

nr 105, av herrar Alemyr och Henningsson,

nr 106, av herr Ståhl,
nr 107, av fru Eriksson i Stockholm
m. fl.,

nr 108, av herr Björkänge, och
nr 109, av herr Rimmerfors;

till bevillningsutskottet motionen nr
110, av herr Rimmerfors;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 111, av herrar Widén och Jönsson
i Jämtlands Sikås,

nr 112, av herr Åhman m. fl.,
nr 113, av herr Wahrendorff m. fl.,
nr 114, av herr Johansson i öckerö
m. fl.,

nr 115, av herr Rimås m. fl.,
nr 116, av herr Hansson i Skegrie
m. fl.,

nr 117, av herr Rimås m. fl.,
nr 118, av herr Rimås m. fl., och
nr 119, av herr Persson i Tandö;

till bevillningsutskottet motionen nr
120, av herr Persson i Tandö;

till allmänna beredningsutskottet motionerna: nr

121, av fru Lindskog m. fl.,
nr 122, av herr Vigelsbo m. fl.,

nr 123, av herr Almgren,
nr 124, av herr Hamrin i Jönköping,
och

nr 125, av herr Svenning m. fl.;
till bankoutskottet motionen nr 126,
av herr Helén; och

till utrikesutskottet motionen nr 127,
av herr Pettersson i Dahl.

§ 4

Föredrogs den av herr Rylander vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående revisionen
av bestämmelserna i § 28 regeringsformen
om svenskt medborgarskap som
förutsättning för erhållande av offentlig
tjänst i Sverige.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5

Tillkännagavs, att följande Kungl.
Maj:ts propositioner överlämnats till
kammaren:

nr 32, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 98 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr
623), m. m., och

nr 35, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 maj 1944 (nr
219) om djurskydd.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 6

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner, nämligen

nr 128, av herr Hagberg m. fl., angående
Sveriges ombildning till republik,
nr 129, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl., om utredning angående viss omläggning
av det statliga skattesystemet,
nr 130, av herrar Magnusson i Tumhult
och Lothigius, med förslag till förordning
angående ändring av 3 § 2
mom. förordningen om statlig förmögenhetsskatt,

Fredagen den 24 januari 1958

Nr 3

nr 131, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
om viss ändring av anvisningarna till
24 § kommunalskattelagen,

nr 132, av herr Nilsson i Svalöv
in. fl., om vidgad möjlighet till anstånd
med inbetalning av skatt för skattskyldig,
som anfört besvär rörande sin
taxering,

nr 133, av fröken Wallerius m. fl.,
om höjning av den s. k. artistskatten
för utländska medborgare,

nr 134, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om befrielse för Föreningen
Kristianstadsfrukt från erläggande av
viss investeringsskatt,

nr 135, av herr Wachtmeister, om
sänkning av skogsvårdsavgift^ för år
1958,

nr 136, av herr Rydén m. fl., om viss
ändring av förordningen angående beräkning
av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst,

nr 137, av herrar Eriksson i Bäckmora
och Jönsson i Jämtlands Sikås,
om lindring i elskatten för s. k. detaljabonnenter,

nr 138, av herr Braconier m. fl., om
åtgärder för firandet av 150-årsminnet
av 1809 års regeringsforms tillkomst,
nr 139, av herr Nilsson i Östersund
m. fl., om utredning och förslag i frågan
om full sysselsättning och trygghet i
anställningen,

nr 140, av herr Dahlén m. fl., om utarbetande
av en plan för olika lösningar
av en ombyggnad av riksdagshuset,
nr 141, av herrar Holmberg och Hagberg,
om övergång till helt statlig drift
vid gruvor och därtill hörande anläggningar
inom Västerbottens län,

nr 142, av herr Kristenson i Göteborg
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 29, med förslag till strålskyddslag
m. m.,

nr 143, av fröken Elmén, om antagande
av ny ärvdabalk,

nr 144, av herr Hseggblom in. fl., om
vissa ändringar i jordförvärvslagen
samt om utredning rörande lagens upphävande,

nr 145, av herrar Henning Nilsson i
Gävle och Holmberg, om Sveriges ra -

tificering av 1951 års internationella
konvention angående likalönsprincipen,
nr 146, av herrar Nilsson i Göteborg
och Andreasson, om utvidgning av arbetarskyddslagens
tillämpningsområde,
nr 147, av fröken Bergegren m. fl.,
angående viss ändring av 105 § lagen
om allmän sjukförsäkring,

nr 148, av fröken Wallerius m. fl.,
angående viss ändring i lagen om ersättning
till polisman,

nr 149, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl., angående lagstiftning för
säkrande av rätt till arbete, full sysselsättning
och trygghet i anställningen,
m. m.,

nr 150, av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., om vissa ändringar av flottningslagstiltningen,

nr 151, av herr Ohlin m. fl., om utredning
angående justitiekanslersämbetets
arbetsuppgifter och organisation,

nr 152, av fru Ewerlöf och fröken
Wetterström, angående upphävande av
lagen om utfyllnad av vissa underhållsbidrag,

nr 153, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Pettersson i Dahl, om skyddsbestämmelser
för omogna lingon,

nr 154, av herr Wachtmeister, om
förbud mot plockning av vissa växtarter
för avsalu,

nr 155, av fru Sjövall och herr Kristenson
i Göteborg, om viss ändring av
nuvarande tillämpning av sjukkassetaxan,

nr 156, av herrar Hseggblom och
Stiernstedt, i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag om inrättande av en ny
husdjursbyrå i lantbruksstyrelsen,
nr 157, av herrar Börjesson och
Hseggblom, om ändring av grunderna
för fördelningen av hushållningssällskapens
omkostnadsanslag,

nr 158, av herr Ahlsten m. fl., om viss
ändring i villkoren för lånegaranti för
jordbrukets inre rationalisering,

nr 159, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Olofson, angående utredning av
frågan om rådgivningsverksamheten för
fruktodlingen,

Nr 3

Fredagen den 24 januari 1958

nr 160, av herr Eriksson i Bäckmora,
om utvidgad väderlekstjänst till förmån
för jordbruket,

nr 161, av herr Wahrendorff, om viss
ändring i villkoren för lånegaranti och
statsbidrag för täckdikning,

nr 162, av herr Ahlsten m. fl., angående
stöd åt fårskötseln på Gotland och
Öland,

nr 163, av herr Kilsson i Bästekille
m. fl., om vidgad möjlighet för trädgårdsföretagare
att erhålla lånegaranti
för rationalisering,

nr 164, av herrar Björkänge och
Eriksson i Bäckmora, i anledning av
Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till avlöningar vid statens växtskyddsanstalt,

nr 165, av herr Wahrendorff m. fl.,
om ökat anslag till bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter,

nr 166, av herr Hansson i Skegrie
in. fl., om framläggande av förslag angående
grunderna för beräkning av
statsanslagen till växtförädlingsanstalterna
m. m.,

nr 167, av herr Nilsson i Lönsboda
m. fl., om framläggande av förslag angående
statsunderstödet till växtförädlingsverksamheten
vid institutionen
Balsgård,

nr 168, av herr Jansson i Benestad
m. fl., om inrättande av en virologisk
avdelning vid statens veterinärmedicinska
anstalt,

nr 169, av herr Wahrendorff, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till förekommande och hämmande
av smittsamma husdjurssjukdomar,
nr 170, av herr Hansson i Skegrie
m. fl., om bättre tillgodoseende av fiskerinäringens
kreditbehov,

nr 171, av herr Hedin m. fl., om bättre
tillgodoseende av fiskerinäringens
kreditbehov,

nr 172, av herrar Widén och von
Seth, om ökat statsbidrag till Samfundet
för hembygdsvård,

nr 173, av fru Ewerlöf och fröken
Wetterström, om uppflyttning i högre

lönegrad av rektorstjänsten vid lanthushållningsseminariet
i Rimforsa,
nr 174, av herr Thapper m. fl., om
uttagande av särskilda avgifter vid exploatering
av grus- och stentäkter,
nr 175, av fröken Elmén m. fl., om
utredning rörande prostitutionsproblemet,

nr 176, av herrar Bengtsson i Varberg
och Bengtsson i Halmstad, om
minskning av kostnaderna för det statliga
trycket genom tryckeribeställningars
spridning till landsortstryckerier,
nr 177, av herr Anderson i Sundsvall,
om ett förenklat förfarande vid
permutation av donationsvillkoren för
s. k. frisängsfonder vid vissa sjukvårdsinrättningar,

nr 178, av herr Nyhage, angående befolkningsfrågan,

nr 179, av fröken Wetterström, angående
normgivande bestämmelser om
nytryckning av lagar och förordningar,
som blivit föremål för väsentliga
eller upprepade ändringar,

nr 180, av herr Carbell, om en allsidig
utredning beträffande den svenska
reklamens omfång och kostnader, in. m.,
nr 181, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., om upphävande av den s. k. kvoteringen
vid sjukhusbyggen,

nr 182, av herr Staxäng m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag angående
överfältveterinärens lönegradsplacering
m. in.,

nr 183, av fru Lindskog m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till kostnader för överflyttning
av arbetskraft,

nr 184, av herr Rydén m. fl., om höjning
av räntan å statens bosättningslån,

nr 185, av herr Carlsson i Bakeröd
in. fl., angående avvecklingen av de generella
subventionerna till bostadsproduktionen,

nr 186, av herr Kelander m. fl., om
ändrade bestämmelser angående ferieresor
för barn och husmödrar,

nr 187, av herr Kelander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning

Nr 3

Fredagen den 24 januari 1958

om anslag till ombyggnads- och reparationskostnader
vid Kuröns vårdanstalt
m. in.,

nr 188, av herr Mellqvist och fru
Lindskog, i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag angående ombyggnad av gamla
landsstatsliuset i Falun,

nr 189, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., om höjning av statsbidraget till
underhåll av enskilda vägar m. m.,
nr 190, av herr Wiklund m. fl., om
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp,

nr 191, av herr Magnusson i Borås
m. fl., om utbyggnad av televisionsnätet
i Boråsområdet och Trollhätte-Vänersborgsområdet,

nr 192, av herr Lundqvist m. fl., angående
omorganisation av statens prisregleringsnämnd
för elektrisk ström
m. m.,

nr 193, av herrar Christenson i Malmö
och Olof son, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till anskaffning
av viss materiel vid tullverket,

nr 194, av herr Stenberg m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag angående
statsgaranti för lån till hantverksoch
småindustriföretag,

nr 195, av herr Gerhard Nilsson i
Gävle m. fl., i anledning av Kungl.
Maj :ts förslag angående statsgaranti för
lån till hantverks- och småindustriföretag,

nr 196, av herr Gerhard Nilsson i
Gävle m. fl., angående främjande av
lärlingsutbildning hos hantverksmästare,

nr 197, av herrar Sundelin och Asp,
om disposition av medel på beredskapsstat
till byggande av allmänna
samlingslokaler å vissa orter,

nr 198, av herr Johansson i Stockholm,
om ökat anslag till avsättning till
fonden för idrottens främjande,

nr 199, av herr Anderson i Sundsvall
m. fl., om besparingar å vissa anslag
under elfte huvudtiteln,

nr 200, av herr Ilglander tn. fl., angående
uppflyttning i högre lönegrad

av en tjänst såsom förste taxeringsinspektör
vid överståthållarämbetets
skatteavdelning,

nr 201, av herrar Nihlfors och Nelander,
angående omorganisation av
befattningen som föreståndare för musikhistoriska
museet,

nr 202, av fröken Wallerius m. fl.,
om anslag till Göteborgs musikkonservatorium,

nr 203, av herrar Widén och Nilsson
i Göingegården, om inrättande av en
professur i virologi vid universitetet i
Uppsala,

nr 204, av herr Bengtsson i Göteborg
m. fl., om inrättande av en professur
i sociologi vid universitetet i Göteborg
m. m.,

nr 205, av herr Jansson i Kalix m.fl.,
om inrättande av professurer i vägbyggnad
vid tekniska högskolan i
Stockholm och Chalmers tekniska högskola,

nr 206, av herr Adamsson m. fl., om
utökning av arkitektutbildningen vid
Chalmers tekniska högskola m. m.,
nr 207, av fröken Karlsson och fröken
Wetterström, om beredande av
möjlighet för lärare på skolans lågstadium
att få sin utbildning förlagd till
lärarhögskolan,

nr 208, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till bidrag till
vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet,

nr 209, av herr Ivarsson i Hedenäset
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till försökskostnadsbidrag
vid folkskolor,

nr 210, av herr Lassinantti m. fl., om
förstärkt stöd till ungdomens föreningsliv
och fritidsverksamhet,

nr 211, av herr Engkvist m. fl., om
ökade anslag till nykterhetsorganisationer
samt till nykterlietsfrämjande verksamhet
bland barn och ungdom,

nr 212, av herr Allard in. fl., om inrättande
av en TV-sändare i Örebro,
nr 213, av herr Rubbestad, angående

Nr 3

Fredagen den 24 januari 1958

en begränsning av antalet nya upplagor
av telefonkatalogerna,

nr 214, av herr Ståhl, angående viss
modifiering av investeringar för ljudradioanläggningar,
m. m.,

nr 215, av herr Allard, om ersättning
av statsmedel till poliskonstapeln
Arne Gustav Borgström i Örebro för
uteblivet skadestånd,

nr 216, av herrar Svensson i Kungälv
och Alemyr, om rätt för viss lärarpersonal
vid statsunderstödda folkbildningsorganisationer
att i fråga om löneklassuppflyttning
och pension tillgodoräkna
statlig tjänstgöring,

nr 217, av herr Sundström m. fl., angående
utredning av frågan om korrespondensrealskolornas
villkor och arbetsförhållanden,

nr 218, av herrar Johansson i Stockholm
och Hagberg, angående ytterligare
järnvägsanläggningar i Stockholms
södra ytterområden,

nr 219, av herr Löfgren m. fl., angående
besparingar å vissa anslag under
riksstatens sjätte huvudtitel,

nr 220, av herrar Olofson och Nilsson
i Lönsboda, i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag om anslag till undersökning
om ämbetsbyggnad i Märsta,
nr 221, av herr Ny hage och fröken

Karlsson, om nedsättning av elevantalet
i små- och folkskolans klasser,
nr 222, av herr Senander m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till ferieresor för barn,
nr 223, av herr Löfroth m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till utrikesförvaltningen,
m. m„

nr 224, av herr Christenson i Malmö,
angående översyn och utredning av utrikesförvaltningens
organisation,

nr 225, av herr Wachtmeister, om
förhöjt anslag till lottaorganisationen,
nr 226, av herr Wachtmeister, i anledning
av Kungl. Majrts framställning
om anslag till länsstyrelsernas kostnader
för fångtransport, och

nr 227, av herr Wachtmeister, om
förhöjning av från Vadstena krigsmanshuskassa
utgående understöd.

Dessa motioner bordlädes.

§ 7

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.15.

In fidem
Gunnar Britth

Lördagen den 25 januari 1958

Nr 3

Lördagen den 25 januari

Kl. 12.00

§ 1

Vid nu skedd föredragning av Kungl.
Maj:ts å bordet vilande proposition, nr
32, med förslag till förordning om ändrad
lydelse av 98 § taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623),
m. m. hänvisades propositionen, såvitt
angick förslaget till lag angående tillägg
till lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3)
om Kungl. Maj:ts regeringsrätt, till behandling
av lagutskott och i övrigt till
bevillningsutskottet.

Vidare föredrogs och remitterades
till behandling av lagutskott propositionen
nr 35, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 19 maj 1944 (nr
219) om djurskydd.

§ 2

Föredrogos var för sig följande å
kammarens bord liggande motioner; och
hänvisades därvid

till konstitutionsutskottet motionen
nr 128, av herr Hagberg m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 129, av herr Nilsson i Tvärålund
m. fl.,

nr 130, av herrar Magnusson i Tumhult
och Lothigius,

nr 131 och 132, av herr Nilsson i
Svalöv m. fl.,

nr 133, av fröken Wallerius in. fl.,
nr 134, av herr Nilsson i Bästekille
in. fl.,

nr 135, av herr Wachtmeister,
nr 136, av herr Rydén m. fl., samt
nr 137, av herrar Eriksson i Bäckmora
och Jönsson i Jämtlands Sikås;
till bankoutskottet motionerna:
nr 138, av herr Braconier in. fl.,
nr 139, av herr Nilsson i Östersund
in. fl.,

nr 140, av herr Dahlén m. fl., och
nr 141, av herrar Holmberg och Hagberg; till

behandling av lagutskott motionerna: nr

142, av herr Kristenson i Göteborg
m. fl.,

nr 143, av fröken Elmén,
nr 144, av herr Hseggblom m. fl.,
nr 145, av herrar Henning Nilsson i
Gävle och Holmberg,

nr 146, av herrar Nilsson i Göteborg
och Andreasson,

nr 147, av fröken Bergegren m. fl.,
nr 148, av fröken Wallerius m. fl.,
nr 149, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl.,

nr 150, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl.,

nr 151, av herr Ohlin m. fl.,
nr 152, av fru Ewerlöf och fröken
Wetterström,

nr 153, av herrar Nilsson i Tvärålund
och Pettersson i Dahl,

nr 154, av herr Wachtmeister, samt
nr 155, av fru Sjövall och herr Kristenson
i Göteborg;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 156, av herrar Hseggblom och
Stiernstedt,

nr 157, av herrar Börjesson och
Hseggblom,

nr 158, av herr Ahlsten in. fl., samt
nr 159, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Olofson;

till statsutskottet motionen nr 160,
av herr Eriksson i Bäckmora;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 161, av herr Wahrendorff,
nr 162, av herr Ahlsten in. fl.,
nr 163, av herr Nilsson i Bästekille
m. fl.,

Nr 3

Lördagen den 25 januari 1958

nr 164, av herrar Björkänge och
Eriksson i Bäckmora,

nr 165, av herr Wahrendorff m. fl.,
nr 166, av herr Hansson i Skegrie
in. fl.,

nr 167, av herr Nilsson i Lönsboda
m. fl.,

nr 168, av herr Jansson i Benestad
m. fl.,

nr 169, av herr Wahrendorff,
nr 170, av herr Hansson i Skegrie
m. fl.,

nr 171, av herr Hedin m. fl.,
nr 172, av herrar Widén och von
Seth, samt

nr 173, av fru Ewerlöf och fröken
Wetterström;

till behandling av lagutskott motionen
nr 174, av herr Thapper m. fl.;

till allmänna beredningsutskottet motionerna: nr

175, av fröken Elmén m. fl.,
nr 176, av herrar Bengtsson i Yarberg
och Bengtsson i Halmstad, samt
nr 177, av herr Anderson i Sundsvall;

till statsutskottet motionen nr 178, av
herr Nyhage;

till allmänna beredningsutskottet
motionerna:

nr 179, av fröken Wetterström, och
nr 180, av herr Carbell;

till behandling av lagutskott motionen
nr 181, av herr Karlsson i Stuvsta
in. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 182, av herr Staxäng m. fl.,
nr 183, av fru Lindskog m. fl.,
nr 184, av herr Rydén m. fl.,
nr 185, av herr Carlsson i Bakeröd
m. fl.,

nr 186 och 187, av herr Nelander
in. fl.,

nr 188, av herr Mellqvist och fru
Lindskog,

nr 189, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl.,

nr 190, av herr Wiklund m. fl., och
nr 191, av herr Magnusson i Borås
m. fl.;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 192, av herr Lundqvist m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 193, av herrar Christenson i
Malmö och Olofson,

nr 194, av herr Stenberg m. fl.,
nr 195 och 196, av herr Gerhard
Nilsson i Gävle m. fl.,

nr 197, av herrar Sundelin och Asp,
nr 198, av herr Johansson i Stockholm,

nr 199, av herr Anderson i Sundsvall
m. fl.,

nr 200, av herr Rylander m. fl.,
nr 201, av herrar Nihlfors och Nelander,

nr 202, av fröken Wallerius m. fl.,
nr 203, av herrar Widén och Nilsson
i Göingegården,

nr 204, av herr Bengtsson i Göteborg
in. fl.,

nr 205, av herr Jansson i Kalix m. fl.;
nr 206, av herr Adamsson m. fl.,
nr 207, av fröken Karlsson och fröken
Wetterström,

nr 208 och 209, av herr Larsson i
Hedenäset m. fl.,

nr 210, av herr Lassinantti m. fl.,
nr 211, av herr Engkvist m. fl.,
nr 212, av herr Allard m. fl.,
nr 213, av herr Rubbestad,
nr 214, av herr Ståhl,
nr 215, av herr Allard,
nr 216, av herrar Svensson i Kungälv
och Alemyr,

nr 217, av herr Sundström m. fl.,
nr 218, av herrar Johansson i Stockholm
och Hagberg,

nr 219, av herr Löfgren m. fl.,
nr 220, av herrar Olofson och Nilsson
i Lönsboda,

nr 221, av herr Ny hage och fröken
Karlsson,

nr 222, av herr Senander m. fl.,
nr 223, av herr Löfroth m. fl.,
nr 224, av herr Christenson i Malmö,
och

nr 225—227, av herr Wachtmeister.

Anmäldes Kungl. Maj:ts till kammaren
avlämnade proposition nr 39, an -

Nr 3

Lördagen den 25 januari 1958

gående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter
i Linköping.

Denna proposition bordlädes.

§ 4

Tillkännagavs, att följande motioner
under sammanträdet avlämnats till herr
talmannen:

nr 228, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 24, med förslag till lag med
vissa bestämmelser om kommunalval
för perioden 1959—1962 m. m.,

nr 229, av herrar Henning Nilsson i
Gävle och Karlsson i Stuvsta, om utredning
i syfte att bereda samtliga riksdagspartier
möjlighet att deltaga i riksdagsutskottens
arbete och beslut,

nr 230, av herr Persson i Svensköp,
angående översyn av bestämmelserna
om val av kyrkomötets lekmannaombud,

nr 231, av herr Hedlund m. fl., angående
ortsgrupperingen inom skattesystemet,

nr 232, av herr Hjalmarson m. fl., angående
ortsgrupperingen inom skattesystemet,

nr 233, av herr Hjalmarson m. fl., angående
ändring av lagen med särskilda
bestämmelser om kommuns, landstingskommuns
och annan samfällighets utdebitering
av skatt för åren 1958—
1965,

nr 234, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om ändrade beskattningsregler
beträffande s. k. ofullständiga familjer,
nr 235, av herr Larsson i Stockholm,
angående översyn av bestämmelserna
om avdrag för nedsatt skatteförmåga
vid existensminimum m. m.,

nr 236, av herr Cassel m. fl, om vissa
lindringar i motorfordons- och drivinedelsbeskatt
ningen,

nr 237, av herr Darlin in. fl, om utredning
angående småföretagens och
jordbrukets kapitalproblem,

nr 238, av herr Brandt in. fl, angående
den skattefria försäljningen av
skattebelagda varor i öresundstrafiken,

nr 239, av herrar Rubbestad och Börjesson,
om sänkning av skogsvårdsavgiften
för år 1958,

nr 240, av herrar Olofson och Carlsson
i Stockholm, angående nedbringande
av kostnaderna för framställningen
och distributionen av preliminärskattetabellerna,

nr 241, av herrar Hedlund och Larsson
i Hedenäset, om skärpta straffbestämmelser
för vissa våldsbrott,

nr 242, av fru Sandström och herr
Carlsson i Stockholm, om utredning
rörande lämpliga företagsformer för affärsmässig
statlig och kommunal verksamhet,

nr 243, av herrar Magnusson i Borås
och Dickson, om avskaffande av byggnadsregleringen,

nr 244, av herr Hedin m. fl angående
dispens från gällande bestämmelser om
axel- och boggitryck på landets vägar,
nr 245, av fröken Elmén m. fl., angående
utredning av frågan om stöd åt
ensamstående familjeförsörjare vid deras
barns eller andra anhörigas sjukdom,

nr 246, av herr Hedin, om förbud mot
roulettspel på restaurang,

nr 247, av herr Setterberg m. fl., angående
utredning för verkställande av
omprövning av lagen mot illojal konkurrens,

nr 248, av herr Magnusson i Borås
och fröken Wetterström, om viss ändring
av förordningen om statsbidrag till
erkända arbetslöshetskassor,

nr 249, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl, om höjning av avgifterna för
registrering i bilregistret,

nr 250, av fröken Elmén m. fl., om
viss ändring av 10 § sjömanslagen,
nr 251, av herr Magnusson i Borås
m. fl, om utredning rörande handhavandet
av kommunal verksamhet,

nr 252, av herr Hansson i Skegrie
in. fl, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till gottgörelse
till trädgårdsnäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt,

nr 253, av herr Hansson i Skegrie

Nr 3

Lördagen den 25 januari 1958

m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till täckande
av förluster på grund av statlig kreditgaranti,

nr 254, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl., i anledning av vissa av Kungl.
Maj :t gjorda framställningar om anslag
till lantbruksnämnderna och till bidrag
till jordbrukets rationalisering,

nr 255, av herr Hwggblom, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till upplysningsverksamhet och
omkostnader för markkartering, m. m.,
nr 256, av herr Hseggblom, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till främjande av forskning på
jordbrukets område, m. m.,

nr 257, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., om utredning angående uppsättande
av bärkraftiga och moderna arrendejordbruk
på samhällsägd jord,
nr 258, av herrar Löfroth och Antbg,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om bidrag till jordbrukets rationalisering,

nr 259, av herrar Löfroth och Antby,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till kostnader för särskilda
planeringsåtgärder,

nr 260, av herrar Ahlsten och Löfroth,
om en närmare redovisning under
riksstatens huvudtitlar av verksamhet,
som medfört inkomst, vilken redovisas
under vederbörande anslag,

nr 261, av herr Senander m. fl., om
åtgärder för säkerställande av ersättning
i vissa fall åt ensamstående familjeförsörjare
vid deras barns sjukdom,
nr 262, av herr Carlsson i Stockholm,
om förstärkning av häradsrätternas
och hovrätternas personalorganisation
m. m.,

nr 263, av herr Nelander m. fl., i
anledning av vissa av Kungl. Maj:t gjorda
framställningar om anslag under
fjärde huvudtiteln,

nr 264, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl., om inställande av repetitionsövningarna
budgetåret 1958/59,
nr 265, av herr Rimmerfors och fröken
Olsson, i anledning av Kungl. Maj:ts

framställning om anslag till en statlig
vårdanstalt å Brotorp för alkoholmissbrukare,

nr 266, av herr Senander m. fl., om
ökat anslag till den halvöppna barnavården,

nr 267, av herr Senander m. fl., om
höjning av stipendierna för underlättande
av husmoderssemester,

nr 268, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till ferieresor
för husmödrar,

nr 269, av fröken Elmén m. fl., om
utökning av hemvårdarinneverksamheten,

nr 270, av herr Larsson i Stockholm,
om förbättring av lönevillkoren för s. k.
arkivarbetare och musikerhjälpta,
nr 271, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till viss omorganisation av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå
m. m.,

nr 272, av herrar Lothigius och Magnusson
i Borås, i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag till viss omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
vägbyrå m. m.,

nr 273, av herr Hedlund m. fl., om
en successiv och planmässig ökning av
vägbyggandet,

nr 274, av herrar östlund och Hedin,
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till statens bilinspektion
m. m.,

nr 275, av fru Sandström och herr
Helén, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till ekonomisk
information,

nr 276, av herr Hjalmarson m. fl.,
om försäljning till privatpersoner dels
av aktier i AB Statens skogsindustrier,
dels ock av statens stamaktier i LKAB,
nr 277, av herrar Svensson i Krokstorp
och Hedin, i anledning av vissa
av Kungl. Maj:t gjorda framställningar
om anslag under åttonde huvudtiteln,
nr 278, av herrar Nihlfors och Arvidson,
om ett investeringsanslag till nybyggnad
för Musikaliska akademien och
musikhögskolan m. m.,

Lördagen den 25 januari 1958

Nr 3

nr 279, av herr Börjesson m. fl., angående
upprättandet av en fältstation
för terrestrisk ekologisk forskning på
Öland,

nr 280, av herr Brandt, om inrättande
av en särskild arkivchefsbefattning vid
Svenska ortsnamnsarkivet,

nr 281, av fröken Höjer och herr
Nihlfors, om inrättande av en professur
i klinisk epidemiologi vid karolinska
institutet,

nr 282, av herr Munktell m. fl., om
inrättande av en professur i kriminologi
vid Stockholms högskola,

nr 283, av herr Munktell m. fl., om
anvisande av medel till en professur i
kriminologi vid Stockholms högskola,
nr 284, av herr Nihlfors, om ändrad
lönegradsplacering av en intendentstjänst
vid naturhistoriska riksmuseets
paleobotaniska avdelning,

nr 285, av herr Arvidson m. fl., om
ersättning åt översättare för utlåning
av deras verk genom bibliotek,

nr 286, av herr Munktell m. fl., om
lån åt Uppsala studentkår för uppförande
och inredande av en studentmatsal,

nr 287, av herrar Carlsson i Stockholm
och Löfgren, om inrättande av en
konsulenttjänst inom skolöverstyrelsen
för trafikundervisningen,

nr 288, av fröken Vinge, om inrättande
av en konsulenttjänst inom skolöverstyrelsen
för skolmåltidsverksamheten,

nr 289, av herr Johnsson i Kastanjegården,
i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till bidrag till
anordnande av skolmåltider,

nr 290, av herr Johnsson i Kastanjegården,
i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om anslag till bidrag till
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn in. in.,

nr 291, av fröken Olsson och fru
Lewén-Eliasson, om statsbidrag till stiftelsen
Kristofferskolan,

nr 292, av fröken Vinge, om anslag
till studiestipendier för lärarinnor på
det husliga området,

nr 293, av herr Nihlfors m. fl., i anledning
av vissa av Kungl. Maj :t gjorda
framställningar om anslag under tionde
huvudtiteln,

nr 294, av herr Hedin, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställningar om vissa
anslag till statens pris- och kartellnämnd
samt statens handelslicensnämnd,

nr 295, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar om vissa anslag till AB
Atomenergi,

nr 296, av fröken Höjer och fröken
Liljedahl, angående utökning av sjukvårdspersonalen
vid sinnessjukhusen,
nr 297, av herrar Magnusson i Borås
och Dickson, om tillämpning av upphandlingskungörelsen
å alla s. k. allmännyttiga
bostadsföretag,

nr 298, av herr Carlsson i Stockholm,
om förhöjt anslag till Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande,

nr 299, av herr Stenberg, om anslag
till bidrag till företagarföreningar
m. fl. för administrationskostnader,
nr 300, av herr Löfgren m. fl., angående
utredning om den fortsatta utbyggnaden
av trådradionätet, m. m.,
nr 301, av herr Löfgren m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om
anslag till televisionsverksamhetens
driftkostnader,

nr 302, av herr Löfroth, om årligt
pensionsunderstöd till reparatören vid
SJ A. Jakobssons efterlämnade maka,
nr 303, av herr Henning Nilsson i
Gävle in. fl., angående vissa spörsmål i
samband med nedläggandet av trafiksvaga
järnvägslinjer,

nr 304, av herr Holmberg m. fl., angående
höjning av anslaget till Bidrag
för säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar,

nr 305, av herr Rimmerfors, om statsbidrag
till Iliksförbundet mot tobaken
för bestridande av kostnaderna för
framställning av en svensk upplysningsfilm,

nr 306, av herrar Nilsson i Lönsboda

Nr 3

Lördagen den 25 januari 1958

och Olofson, om rätt för f. stationsmästaren
Aina Ohlsson i Lönsboda att för
pension tillgodoräkna hela den tid hon
varit ordinarie poststationsföreståndare,

nr 307, av fröken Wetterström, angående
viss omläggning av flyktingpolitiken,
m. m.,

nr 308, av fru Ewerlöf m. fl., angående
ändrad löneställning för civilförsvarsöverläkartjänsten,

nr 309, av herr Spångberg, om avslag
å Kungl. Maj :ts förslag att inrätta ytterligare
en amanuenstjänst i riksarkivet,
nr 310, av herr Spångberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
höjning av anslaget till Kungl. Maj:ts
hovhållning,

nr 311, av herrar von Seth och Carlsson
i Stockholm, i anledning av Kungl.
Maj:ts förslag beträffande 1959 års investeringar
på landsbygdens vägar,
nr 312, av herr Nihlfors, om nedsättning
av anslaget till Ersättningar på
grund av förbud mot bebyggelse inom
vissa strandområden,

nr 313, av herr Magnusson i Borås
och fröken Wetterström, angående utredning
rörande statliga normerande
författningar, som framtvinga en onödigt
hög utgiftsnivå för kommunerna,
nr 314, av fru Segerstedt-W iberg

m. fl., angående anslag till Förenta
Nationernas barnfond (UNICEF),
nr 315, av herr Lothigius m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag om anslag
till statens bakteriologiska laboratorium,

nr 316, av herr Carlsson i Tibro m. fl.,
angående utredningen om formerna för
det statliga kreditstödet till hantverk
och småindustri, m. in.,

nr 317, av herr Johnsson i Kastanjegården,
angående åtgärder till avhjälpande
av vissa svårigheter för näringslivet
i Blekinge län,

nr 318, av herr Bengtsson i Varberg
och fröken Sandell, om utredning rörande
hjälpbehovet hos vissa eftersatta
grupper av medborgare, samt

nr 319, av herr Larsson i Hedenäset,
angående utredning av frågan om avståndskostnadernas
inverkan på levnads-
och produktionskostnaderna i
Norrland.

Dessa motioner bordlädes.

§ 5

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.16.

In fidem
Gunnar Britth

Söndagen den 26 januari 1958

Nr 3

Söndagen den 26 januari

Kl. 19.30

I anledning därav, att motionstiden
denna dag utgick, voro kammarens ledamöter
kallade att jämväl nu sammanträda.

§ 1

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
39, angående försäljning av vissa lektorsprebendefastigheter
i Linköping.

§ 2

Föredrogos var efter annan följande
å kammarens bord vilande motioner;
och remitterades därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 228, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl.,

nr 229, av herrar Henning Nilsson i
Gävle och Karlsson i Stuvsta, samt
nr 230, av herr Persson i Svensköp;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 231, av herr Hedlund m. fl.,
nr 232 och 233, av herr Hjalmarson
m. fl.,

nr 234, av herr Gustafson i Göteborg
m. fl.,

nr 235, av herr Larsson i Stockholm,
och

nr 236, av herr Cassel m. fl.;
till bankoutskottet motionen nr 237,
av herr Darlin m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 238, av herr Brandt m. fl.,
nr 239, av herrar Bubbestad och Börjesson,
samt

nr 240, av herrar Olofson och Carlsson
i Stockholm;

till behandling av lagutskott motionerna
:

nr 241, av herrar Hedlund och Larsson
i Hedenäset,

nr 242, av fru Sandström och herr
Carlsson i Stockholm,

nr 243, av herrar Magnusson i Borås
och Dickson,

nr 244, av herr Hedin m. fl.,
nr 245, av fröken Elmén m. fl.,
nr 246, av herr Hedin,
nr 247, av herr Setterberg m. fl.,
nr 248, av herr Magnusson i Borås
och fröken W etterström,

nr 249, av herr Svensson i Krokstorp
m. fl.,

nr 250, av fröken Elmén m. fl., och
nr 251, av herr Magnusson i Borås
m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 252 och 253, av herr Hansson i
Skegrie m. fl.,

nr 254, av herr Magnusson i Tumhult
m. fl.,

nr 255 och 256, av herr Hseggblom,
nr 257, av herr Karlsson i Stuvsta
m. fl., samt

nr 258 och 259 av herrar Löfroth och
Anlby;

till statsutskottet motionen nr 260, av
herrar Ahlsten och Löfroth;

till behandling av lagutskott motionen
nr 261, av herr Senander m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 262, av herr Carlsson i Stockholm,
nr 263, av herr Nelander m. fl.,
nr 264, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl.,

nr 265, av herr Rimmerfors och fröken
Olsson,

nr 266 och 267, av herr Senander
m. fl.,

Nr 3

Söndagen den 26 januari 1958

nr 268, av herr Johansson i Stockholm
m. fl.,

nr 269, av fröken Elmén m. fl.,
nr 270, av herr Larsson i Stockholm
m. fl.,

nr 271, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl.,

nr 272, av herrar Lothigius och Magnusson
i Borås,

nr 273, av herr Hedlund m. fl.,
nr 274, av herrar östlund och Hedin,
nr 275, av fru Sandström och herr
Helén,

nr 276, av herr Hjalmarson m. fl.,
nr 277, av herrar Svensson i Krokstorp
och Hedin,

nr 278, av herrar Nihlfors och Arvidson,

nr 279, av herr Börjesson m. fl.,
nr 280, av herr Brandt,
nr 281, av fröken Höjer och herr
Nihlfors,

nr 282 och 283, av herr Munktell
m. fl.,

nr 284, av herr Nihlfors,
nr 285, av herr Arvidson m. fl.,
nr 286, av herr Munktell m. fl.,
nr 287, av herrar Carlsson i Stockholm
och Löfgren,

nr 288, av fröken Vinge,
nr 289, av herr Johnsson i Kastanjegården,

nr 290, av herr Johnsson i Kastanj egården,

nr 291, av fröken Olsson och fru Lewén-Eliasson,

nr 292, av fröken Vinge,
nr 293, av herr Nihlfors m. fl.,
nr 294, av herr Hedin,
nr 295, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl.,

nr 296, av fröken Höjer och fröken
Liljedahl,

nr 297, av herrar Magnusson i Borås
och Dickson,

nr 298, av herr Carlsson i Stockholm,
nr 299, av herr Stenberg,
nr 300 och 301, av herr Löfgren m. fl.,
nr 302, av herr Löfroth,
nr 303, av herr Henning Nilsson i
Gävle m. fl.,

nr 304, av lierr Holmberg m. fl.,
nr 305, av herr Rimmerfors,
nr 306, av herrar Nilsson i Lönsboda
och Olofson,

nr 307, av fröken Wetterström,
nr 308, av fru Ewerlöf m. fl.,
nr 309 och 310, av herr Spångberg,
nr 311, av herrar von Seth och Carlsson
i Stockholm,

nr 312, av herr Nihlfors,
nr 313, av herr Magnusson i Borås
och fröken Wetterström,

nr 314, a\ iruSegerstedt-Wiberg m. fl.,
och

nr 315, av herr Lothigius m. fl.;
till bankoutskottet motionerna:
nr 316, av herr Carlsson i Tibro m.fl.,
och

nr 317, av herr Johnsson i Kastanjegården;
samt

till allmänna beredningsutskottet motionerna: nr

318, av herr Bengtsson i Yarberg
och fröken Sandell, samt

nr 319, av herr Larsson i Hedenäset.

§ 3

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner, nämligen

nr 320, av herr Dahlén, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition, nr 24,
med förslag till lag med vissa bestämmelser
om kommunalval för perioden
1959—1962 m. in.,

nr 321, av herr Cassel, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag om överföring till
statsverket av ökad andel av insatserna
vid totalisatorspel,

nr 322, av herr Ohlin m. fl., angående
vissa skattepolitiska frågor,

nr 323, av herr Ohlin m. fl., angående
viss reformering av avskrivningsreglerna
i fråga om byggnad, som ingår i rörelse,

nr 324, av herr Kollberg m. fl., om
sänkning av bolagsskatten,

nr 325, av herrar Cassel och Darlin,
om sänkning av bolagsskatten,

nr 326, av herr Eriksson i Bäckmora
in. fl., om restitution av skatt på bensin,
som användes vid drift av truckar

Söndagen den 26 januari 1958

Nr 3

och traktorer i sågverksdriftens brädgårdar,

nr 327, av herrar Hallén och Rubbestad,
angående tillstånd för Inomeuropeisk
Mission att tills vidare tullfritt få
införa vissa flyktingarbeten,

nr 328, av herrar Nyhage och Magnusson
i Borås, angående omjustering
av reglerna för fastighetstaxeringsvärdenas
inverkan på beräkningen av stipendier
vid vissa läroanstalter,

nr 329, av herr Nestrup m. fl., om viss
ändring av gällande ortsgruppering vid
beskattningen,

nr 330, av herr Håstad, om avdragsrätt
vid beskattningen av donationer till vetenskaplig
undervisning och forskning,
nr 331, av herrar Carlsson i Bakeröd
och Johansson i Torp, i anledning av
Kungl. Maj ds förslag om inrättande av
vissa kontoristtjänster vid lantbruksnämnderna,

nr 332, av herr Antby m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning rörande
statens avdikningsanslag,

nr 333, av herrar Wahrendorff och
Eriksson i Bäckmora, i anledning av
Kungl. Maj ds framställning rörande bidrag
till produktionsbefrämjande åtgärder
i Norrland m. in.,

nr 334, av herr Wahrendorff, i anledning
av Kungl. Maj ds framställning rörande
bidrag till återbetalning av lån
från jordbrukets maskinlånefond,
nr 335, av herr Wahrendorff m. fl.,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
angående avskrivning av stödlån
till jordbrukare m. fl.,

nr 336, av herrar Löfroth och Rydén,
i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar,

nr 337, av herr Wahrendorff, angående
anvisande av anslag till täckdikning
å Sunne försöksgård,

nr 338, av herr Antby m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds framställning om
bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten,

nr 339, av herr Hjalmarson m. fl.,
angående vissa ändringar i bestämmelserna
om allmänna barnbidrag m. m.,

nr 340, av herr Hjalmarson m. fl., om
vissa åtgärder för begränsning av statens
utgifter för den allmänna sjukförsäkringen,

nr 341, av herr Antby m. fl., om upphävande
av jordförvärvslagen;

nr 342, av herr Björkänge, om införande
på försök av viss hastighetsgräns
för motorfordon,

nr 343, av herr Cassel m. fl., om införande
av ett rättsinstitut innebärande
enskild äganderätt till lägenheter,
nr 344, av herr Håstad, om utredning
rörande domstolsmässig prövning av
rättsfrågor inom förvaltningen genom
utbyggnad av de administrativa domstolarna,

nr 345, av herr Heckscher in. fl., om
utredning angående den framtida socialpolitikens
grundläggande målsättningar
och organisation,

nr 346, av herr Helén, angående åtgärder
i syfte att nedbringa olägenheterna
av omdömeslös motorcykeltrafik
i tätorterna,

nr 347, av herr Björkänge, angående
ansvaret för att ur trafiksäkerhetssynpunkt
godtagbar belysning kommer till
stånd,

nr 348, av herr Eliasson i Stockholm,
angående avvägning mellan enskilt och
allmänt intresse vid utlämnande av anmälningar
ställda till JO, MO och JK,
nr 349, av herr Eliasson i Stockholm,
angående ändrade bestämmelser om rätt
för målsägande att närvara vid åklagarens
sakframställning,

nr 350, av herr Eliasson i Stockholm,
om bättre skydd för den enskilde mot
offentlighet av menliga uppgifter i personundersökning
i brottmål,

nr 351, av herr Eliasson i Stockholm,
om viss ändring av 23 kap. 7 §
rättegångsbalken,

nr 352, av herr Eliasson i Stockholm,
angående utredning om en bättre koncentration
av rättsvården på den mera
samhäll sfarliga kriminaliteten,

nr 353, av herr Eliasson i Stockholm,
angående förenklat förfarande vid föredragning
inför domstol av skriftligt bevismaterial,

2 — Andra kammarens protokoll 1958. Nr 3

Nr 3

Söndagen den 26 januari 1958

nr 354, av herr Eliasson i Stockholm,
om viss utredning angående 107 § utsökningslagen,

nr 355, av herr Eliasson i Stockholm,
angående rättegångsbalkens bestämmelser
om telefonavlyssning,

nr 356, av herr Eliasson i Stockholm,
angående beredande av möjlighet till
lämpligare behandling av värnpliktiga,
som av religiösa betänkligheter vägra
att utföra vapenfri tjänst,

nr 357, av herr Nihlfors, angående beredande
av möjlighet att i vissa fall
försälja utmätt egendom efter anbudsförfarande,

nr 358, av herrar Gustafsson i Kårby
och Larsson i Hedenäset, angående hotellnäringens
kreditproblem,

nr 359, av herrar Eriksson i Bäckmora
och Larsson i Hedenäset, angående
småföretagsamhetens lokalfrågor,
nr 360, av herrar Björkänge och Larsson
i Hedenäset, angående den framtida
utformningen av närings- och bebyggelsestrukturen
i landet,

nr 361, av herr Ohlin m. fl., angående
landsbygdens näringsliv och övriga vitala
problem,

nr 362, av herr Ohlin m. fl., om åtgärder
för att främja sparande och kapitalbildning,

nr 363, av herrar Larsson i Hedenäset
och Wahrendorff, angående jordbrukets
behov av långfristiga krediter,

nr 364, av herr Hjalmarson m. fl., om
vissa lättnader i beskattningen av fysiska
personer,

nr 365, av herr Nyhage och fru Lidman-Frostenson,
om överförande i enskild
ägo av bostadshus, som innehavas
av kommuner och kommunala bostadsföretag,

nr 366, av herr Hjalmarson m. fl.,
om åtgärder i syfte att begränsa de offentliga
utgifterna och deras stegringstendens,

nr 367, av fröken Elmén och herr
Rylander, om inrättande av vissa nya
tjänster inom fångvården,

nr 368, av herr Dickson och fru Lidman-Frostenson,
i anledning av vissa

av Kungl. Maj:t gjorda framställningar
om anslag under femte huvudtiteln,
nr 369, av herr Hedlund m. fl., om
en allmän översyn av socialpolitiken,
nr 370, av herr Hjalmarson m. fl.,
om ersättande av långivningen till flerfamiljshus
och egnahem med ett kreditgarantisystem,

nr 371, av herr Hansson i Skegrie, om
främjande av småhusbyggandet,

nr 372, av herr Cassel m. fl., angående
den koncessionerade inrikes lufttrafiken
i Sverige,

nr 373, av herr Magnusson i Borås
m. fl., angående televisionsverksamheten,

nr 374, av fru Sandström och herr
Löfroth, om avveckling av vattenfallsstyrelsens
rederirörelse,

nr 375, av herr Larsson i Hedenäset,
om fastställande av en ram för investeringarna
inom stockholmsregionen,
nr 376, av herrar Larsson i Hedenäset
och Pettersson i Dahl, angående den
framtida järnvägsdriften,

nr 377, av herr Heckscher in. fl., om
ändrad ordning för vissa anslags uppförande
i statsbudgeten,

nr 378, av herr Dickson, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning rörande
bidrag till anordnande av skolmåltider,
nr 379, av fröken Wetterström och
herr Svenungsson, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till
bidrag till driften av folkskolor m. m.,
nr 380, av herrar Magnusson i Borås
och Svenungsson, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till bidrag
till vissa byggnadsarbeten inom
det allmänna skolväsendet,

nr 381, av herrar Nyhage och Dickson,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
angående ersättning åt författare
för utlåning av deras verk genom
bibliotek,

nr 382, av herr Dahlén, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till atomenergiverksamhet inom AB
Atomenergi,

nr 383, av herr Hansson i Skegrie m.
fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till bidrag till fö -

Söndagen den 26 januari 1958

Nr 3

retagareföreningar m. fl. samt till täckande
av förluster i anledning av statlig
garanti för lån till hantverks- och
småindustriföretag m. m.,

nr 384, av herr Hansson i Skegrie
m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
framställning om ett investeringsanslag
till fonden för lån till företagareföreningar
in. fl.,

nr 385, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., angående omarbetning av gällande
bestämmelser beträffande tjänsteoch
familjepensionsförmåner för tjänstemän,
som avgått ur statens tjänst,
nr 386, av herr Ohlin in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställningar
om anslag till byggande av länsvägar
samt till vissa vägbyggnadsarbeten,
nr 387, av herr Eliasson i Stockholm,
angående införande av särskilda lönebestämmelser
för polispersonalen i
Stockholm,

nr 388, av herr Rubbestad, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om anslag
till Allmänna barnbidrag,

nr 389, av herrar Persson i Svensköp
och Gustafsson i Skellefteå, om ändrade
grunder för statsbidraget till kommunerna
i anledning av den senaste ortsavdragsref
ormen,

nr 390, av fröken Höjer, om höjning
av medelsanvisningen till inventarieanskaffning
vid statens sinnessjukhus,
nr 391, av herr Hedlund m. fl., angående
tillsättande av en besparingskommission
med uppgift att göra en översyn
av riksstatens utgiftsposter,

nr 392, av fru Lewén-Eliasson, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag om
Lån till anordnande av kollektiva tvätterier,

nr 393, av herr Boija m. fl., om inrättande
av en väg- och vattenbygg -

nadsteknisk linje vid ett av de tekniska
läroverken,

nr 394, av herrar Löfroth och Gustafsson
i Skellefteå, angående besparingar
genom omorganisation och rationalisering
i fråga om den indirekta
beskattningens administration,

nr 395, av herrar Nihlfors och Svenungsson,
om förhöjt investeringsanslag
till Statens lånefond för universitetsstudier,

nr 396, av herrar Löfroth och Rydén,
i anledning av vissa av Kungl.
Maj:t gjorda framställningar om anslag
under femte huvudtiteln,

nr 397, av herr Helén och fröken
Vinge, angående gymnasiernas lokalisering,
m. m.,

nr 398, av fru Löfqvist, om rätt för
vägarbetaren H. S. Svensson att för erhållande
av pension tillgodoräkna viss
tjänstgöring,

nr 399, av fru Sandström och herr
Wedén, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Djurgårdsnämnden,
m. m.,

nr 400, av herr Eliasson i Stockholm,
angående rätt för ledamot av kammarrätten
att med tjänsten förena uppdrag
i underordnad skatteinstans, och

nr 401, av herr Ståhl m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Flygvapnet: Anskaffning av
flygmateriel.

Dessa motioner bordlädes.

§ 4

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 19.40.

In fidem
Gunnar Britth

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Onsdagen den 29 januari

Kl. 14.00

§ 1

Justerades protokollen för den 21
och den 22 innevarande januari.

§ 2

Svar på fråga ang. skärpt kontroll över
saluförandet av stilettknivar

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Chefen för handelsdepartementet,
herr statsrådet LANGE, som yttrade:

Herr talman! Fru Torbrink har frågat,
om jag har för avsikt att skärpa
kontrollen över saluförandet av de
farliga stilettknivarna.

Till svar vill jag meddela följande.

En stilett av det slag, fru Torbrink
torde avse, är ett stickvapen, som kan
hållas dolt i handen och vars skarpa
och spetsiga klinga — normalt infälld
i skaftet — kan genom en omärklig
fingerrörelse fås att springa ut för att
riktas mot en eventuell antagonist. Svåra
olyckor kan lätt inträffa vid hanteringen
av detta vapen, som tyvärr synes
ha fått en viss spridning bland barn
och ungdom.

Stiletten tjänar enligt min mening inte
något nyttigt ändamål. Min bestämda
uppfattning är vidare att det är i hög
grad klandervärt att försälja dessa vapen
till minderåriga. Någon kontroll
över saluförandet av stiletter är för närvarande
inte för handen, men jag vill
gärna hålla med fru Torbrink om att
tanken på att införa en sådan ligger
nära till hands. Från de ansvariga myndigheternas
sida — exempelvis på ungdomsvårdens
område — har emellertid
mig veterligt inte hittills gjorts någon

framställning eller framlagts något material,
som visar, att en så långt gående
åtgärd som ett statligt ingripande mot
handeln är av nöden. Jag vill gärna
hoppas, att det skall visa sig möjligt att
genom upplysning och propaganda
bland föräldrar och målsmän samt inom
affärslivet stävja det missförhållande,
som förekomsten av stiletter hos barn
och ungdom innebär. Det kan framhållas,
att berörda riksorganisationer inom
handeln — Cykel- och Sporthandlarförbundet
samt Järnhandlarförbundet -—
offentligt uttalat sitt ogillande av saluförandet
av stiletter och att vissa lokala
branschföreningar i cirkulär uppmanat
sina medlemmar att upphöra därmed.

Härefter anförde:

Fru TORBRINK (s):

Herr talman! Jag vill tacka chefen
för handelsdepartementet för svaret,
och jag vill särskilt tacka för att han
har givit mig ett moraliskt stöd i denna
fråga.

Det beror inte på klåfingrighet att
jag velat ta upp denna sak, som har
oroat de människor som sysslar med
ungdomsvård och har konfronterats
med denna fråga inte bara i vårt land,
utan också i andra länder. Jag har här
ett klipp ur tidningen Times, av vilket
framgår att man vid en rättegång har
uttalat sitt ogillande av att stiletter får
säljas och att juryn ansåg att statsmakterna
borde uppmärksamma problemet.

Detta var i England, men vi har
samma problem här. Vi behöver bara
öppna en tidning för att se, att vår
ungdom hittar på än det ena och än
det andra, men vi tar ofta inte i be -

Onsdagen den 29 januari 1958

Nr 3

Svar på fråga ang. skärpt kontroll över saluförandet av stilettknivar

traktande att varudiskarna i sportaffärer
och varuhus snart sagt är översvämmade
av alla sorters farliga leksaker
och redskap. Eftersom ungdomarna
inte har så ont om pengar köper de
dessa saker för att bli »tuffa» och anses
som »riktiga killar». En olycka kan
lätt ske — det behöver inte vara elakt
uppsåt, utan den kan inträffa under lek
— och man kan göra medmänniskor
mycket illa.

Det är,för övrigt inte bara barn och
ungdomar som använder dessa knivar.
Vi läste för en tid sedan i tidningarna
om en chaufför som hade nattpass och
som blev så illa störd av en del ungdomar
när han skulle sova ut på dagen,
att han med en stilett anföll en pojke
och skadade honom.

Jag och många med mig förstår inte
att det skall vara nödvändigt att föra
in de här redskapen till vårt land. De
fyller inte något vettigt ändamål. Med
en stilett kan man inte skära eller tälja
i trä, man kan inte använda den för
slöjd eller hobbyverksamhet, utan det
är ett rent stickverktyg. Det bär nu
också kommit en annan variant, som
kallas fiskdödare, en sorts kastkniv.
Det finns flera andra sådana saker
som borde plockas bort i denna rikhaltiga
flora. Vi förstår inte varför vi
skall betungas med detta samtidigt som
samhället strävar att hjälpa ungdomen
så att den inte kommer in på vägar
som tangerar brottslighet.

.lag är tacksam för att handelsministern
har uppmärksammat detta problem.
Han säger att han delar min
åsikt, men jag vill be handelsministern
sträcka sig längre och överväga ett förbud
mot försäljning av dessa redskap.

Handelsministern säger, att ingen
barnavårdande eller ungdomsvårdande
myndighet har påpekat några olägenheter
i detta avseende, men det har faktiskt
skett. Stockholms barnavårdsnämnd
har gjort en framstöt i detta
ärende, och en del grossister har skrivit
till Sveriges köpmannaförbund och

företag inom järn- och sporthandeln
och bett dem att inte sälja dessa redskap.
Det rådet har följts, och många
affärer vägrar att sälja till barn och
ungdom, men det finns andra affärer
som inte är med i branschorganisationerna,
och de får ju så mycket större
marknad. Åtgärderna når alltså inte
alla. Dessutom finns det efterkravsaffärer,
som gärna vänder sig till ungdomen
när de försöker bli av med sina
varor, och de säljer också sådana här
saker. Det är alltså ingen svårighet för
ungdomen att få tag i dessa saker.

Handelsministern talar om att man
skulle försöka göra föräldrar och målsmän
uppmärksamma på saken och på
så sätt hindra försäljningen till framför
allt minderåriga, men det är inte så
lätt för en affärsman att avgöra om en
pojke har fått tillstånd att köpa en stilettkniv.
Affärsmannen kanske frågar:
»Har du fått lov av dina föräldrar?»
»Javisst», säger pojken, och så får han
lov att köpa, eftersom det är en vara
som saluförcs och på vilken det inte
finns några restriktioner.

Det är några små enkla reflexioner
som jag har gjort. Jag vill försäkra handelsministern,
att denna fråga ute hos
vårt folk inte anses vara en liten bagatell.
Det är en sak bland alla andra,
som gör att människorna börjar fundera
över om vi inte är litet för släpphänta
med att sätta dessa redskap i
händerna på vår ungdom, vilka många
gånger kan bli till deras fördärv. Det
är med anledning av detta som jag
skulle önska att det blir ett direkt försäljningsförbud
och även ett importförbud.
Dessa saker av olika slag kommer
nästan undantagslöst från Tyskland
— det finns en hel provkarta på
olika farliga »leksaker».

Med detta vill jag, herr talman, ännu
en gång tacka för svaret, och jag hoppas
att handelsministern har sin uppmärksamhet
riktad på detta problem, som
inte är så litet som det kan synas vid
första påseendet.

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Svar på fråga ang. verksamheten vid fångvårdens ungdomsanstalt i Roxtuna

Chefen för handelsdepartementet,
herr statsrådet LANGE:

Herr talman! Även om jag inte är
någon vän av kontroll och regleringar,
ställer jag mig i princip inte främmande
till att lagstiftningsåtgärder på detta
område, i det syfte som fru Torbrink
önskar, skulle kunna erfordras i framtiden,
men jag tror inte att man kan
komma ifrån frågan så enkelt som med
att hänvisa till möjligheten av ett import-
och försäljningsförbud. Där erfordras
i så fall en apparat för kontroll.
Jag tror därför att hela detta spörsmål
är värt att närmare överväga, innan
man tar bestämd ställning till behovet
av ytterligare åtgärder.

Fru TORBRINK (s):

Herr talman! Jag förstår att det kan
vara besvärligt, men när det gäller
arbetsredskap och dylikt finns väl för
närvarande inom arbetarskyddsstyrelsen
ett organ som har till uppgift att
granska de olika redskapen. Skulle man
inte kunna tänka sig att man kunde få
ett liknande organ för granskning av
alla de mer eller mindre konstiga leksaker,
som för närvarande importeras
och saluföres?

Överläggningen var härmed slutad.

§ 3

Svar på fråga ang. verksamheten vid
fångvårdens ungdomsanstalt i Roxtuna

Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet LINDELL, erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Herr Fröding har frågat
mig, om verksamheten på fångvårdens
ungdomsanstalt i Roxtuna numera
bedrivits under så lång tid, att jag anser
mig kunna delgiva min uppfattning
om vårdresultatet. Bl. a. önskar herr
Fröding besked, huruvida den hittillsvarande
återfalls- och rymningsfrekvensen
varit påfallande lägre än för
övriga ungdomsanstalter.

Roxtunaanstalten togs i bruk i början

av år 1955, alltså för tre år sedan. Den
är avsedd för behandling av de svårast
belastade och mest svårbehandlade
ungdomsbrottslingarna i åldern 18—21
år. Jag behöver inte erinra kammarens
ledamöter om de svårigheter som förelegat
vid startandet av anstaltens verksamhet.
Svårigheterna har särskilt hänfört
sig till personalrekryteringen, som
hämmats bl. a. genom bristen på personalbostäder.
Sedan riksdagen beviljat
erforderliga medel, är ytterligare
personalbostäder nu under uppförande
vid anstalten. Chefsfrågan vid anstalten
är för närvarande provisoriskt löst. En
särskild sakkunnig, förste vice talmannen
Skoglund, har tillkallats för att utreda
hur anstaltens ledning i medicinskt
och administrativt hänseende bör
ordnas.

Det är självfallet att verksamheten
vid anstalten under de förhållanden
som rått inte kunnat i allo drivas på det
sätt som avsetts, och även om anstalten
fått arbeta i sin slutliga utformning under
tre år, skulle detta ha varit en alltför
kort tid för bedömning av vårdresultatet.
Det bör även framhållas, att
en sådan bedömning inte, såsom herr
Fröding tycks förutsätta, kan ske genom
en enkel jämförelse med utfallet
av behandlingen på andra ungdomsanstalter,
eftersom det är ett klientel av
speciellt slag som omhändertages på
Roxtuna. För att man skall få ett säkert
underlag för bedömningen kräves
en ingående undersökning, och jag anser
inte att tiden är mogen för att göra
en sådan undersökning.

Vidare anförde

Herr FRÖDING (h):

Herr talman! Jag ber att få tacka
justitieministern för hans svar.

Som av min frågas formulering väl
framgår hade jag kanske räknat med ett
svar av innebörd att det ännu vore för
tidigt att uttala något definitivt omdöme
om roxtunaverksamheten.

Onsdagen den 29 januari 1958

Nr 3

Svar på fråga ang. tillämpningen av föreskrifterna om kyrkas upplåtande för jord fästning

i annan ordning än svenska kyrkans

Jag hör, herr talman, ingalunda till
de många Roxtuna-ätarna. Jag har vid
två tillfällen besökt anstalten, dels med
första lagutskottet ganska snart efter
det att anstalten tagits i bruk och dels
hösten 1956 med min häradsnämnd.
Efter dessa besök har jag haft anledning
att i olika sammanhang mer eller
mindre offentligt göra vissa uttalanden
om anstalten. Jag har därvid bland annat
sagt att varken jag eller mina medbesökare
funnit talet om överdriven lyx
vara på något sätt motiverat. Däremot
har jag framhållit att kostnaderna per
intern på en anstalt av Roxtunas typ
givetvis blir mycket höga. Anstalten
bygger ju på den lilla gruppens idé. Det
är endast ett fåtal interner med vårdare
inrymda i varje paviljong, och meningen
är att de såvitt möjligt skall bilda
en sluten grupp.

Beträffande kostnaden har jag uttalat,
att om Roxtuna-vården skulle kunna
påvisa gynnsamma återfallssiffror, fick
man också acceptera den höga kostnaden
per intern. Vid vårt senaste besök
på anstalten, hösten 1956, fick vi av anstaltsledningen
den glädjande upplysningen,
att såvitt då kunde bedömas
tycktes antalet återfall beträffande de
från Roxtuna utskrivna vara avsevärt
lägre än det vid vissa andra ungdomsanstalter.

Huvudmotivet för min fråga till statsrådet
var, huruvida denna gynnsamma
tendens fortsatt. Herr statsrådet har tyvärr
inte ansett sig kunna gå in på ett
svar i det avseendet.

Jag vill slutligen uttala den förhoppningen,
att förste vice talmannen Skoglunds
enmansutredning snarast skall
resultera i bästa möjliga organisation
för Roxtuna-anstalten och att anstaltens
fortsatta verksamhet skall visa en glädjande
låg återfallsprocent. Då — men
också endast då — bör man nämligen
enligt min uppfattning vid det fortsatta
planerandet av ungdomsanstalter inom

fångvården- ta Roxtuna-idén som förebild.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 4

Svar på fråga ang. tillämpningen av
föreskrifterna om kyrkas upplåtande
för jordfästning i annan ordning än
svenska kyrkans

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet LINDELL, som yttrade:

Herr talman! Herr Gustafsson i Borås
har frågat mig, om jag anser att de föreskrifter
som nu gäller för kyrkas upplåtande
för jordfästning i annan ordning
än svenska kyrkans är till fyllest

eller, om så icke är förhållandet, jag
då vill medverka till att sådana tillämpningsföreskrifter
utfärdas, som i görligaste
mån utesluter sådana fall som det
vilket på sista tiden inträffat i Solna.

Till svar på dessa frågor vill jag anföra
följande.

I jordfästningslagen stadgas att kyrkorum
som invigts för svenska kyrkans
gudstjänst får upplåtas för jordfästning
i annan ordning än svenska kyrkans,
om det föreligger särskilda skäl. Detta
stadgande har, frånsett formella jämkningar,
haft samma innebörd sedan år
1926. Dess lydelse behandlades ingående
år 1957 vid tillkomsten av den nya
jordfästningslagen. Därvid övervägdes
om man i lagtexten borde sätta in några
exempel på vad som skulle menas med
särskilda skäl. I det utredningsförslag,
som låg till grund för den nya lagen,
hade nämligen en sådan komplettering
av lagtexten förordats. Förslaget innehöll
att det skulle såsom exempel i lagen
angivas otjänliga väderleksförhållanden
och avsaknaden av annan för
jordfästningen lämplig lokal i närheten
av begravningsplatsen. De sakkunniga
som biträtt vid utredningen hade vis -

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Svar på fråga ang. tillämpningen av föreskrifterna om kyrkas upplåtande för jord fästning

i annan ordning än svenska kyrkans

serligen varit eniga om att kyrka borde
få upplåtas i dylika och även i andra
fall, men man hade inte varit ense om
det lämpliga i att omarbeta lagbestämmelsen
på detta sätt.

Vid utarbetandet av propositionen
ansåg min företrädare på justitieministerposten
att det var lämpligare att bibehålla
den mera allmänt hållna formuleringen
samtidigt som han, i anslutning
till ett tidigare riksdagsuttalande,
starkt betonade att stadgandet skulle
tillämpas i en generös anda. Riksdagen
anslöt sig till denna uppfattning; första
lagutskottet anförde sålunda att de skiftande
förhållanden, som bör föranleda
att kyrka ställes till förfogande, endast
ofullständigt kan komma till uttryck
vid en exemplifiering och att därför
en allmän formulering är att föredraga.
Även kyrkomötet biträdde den ståndpunkt
som intagits i propositionen. Man
har alltså så sent som förra året noga
övervägt denna fråga och inte ansett en
exemplifiering i själva lagtexten lämplig Det

är självfallet inte möjligt för mig
att här ingå på ett bedömande av det
speciella fall som åsyftas i herr Gustafssons
fråga. Jag vill här endast understryka
de allmänna grunder som bör
gälla, nämligen att den pastor, som har
att pröva frågan om kyrkoupplåtelsen,
i överensstämmelse med lagens anda
bör taga all rimlig hänsyn till de efterlevandes
önskemål och de särskilda
omständigheter som de har att andraga.
Otillbörliga och stötande stridigheter
kring formerna och platser för en avliden
människas jordfästning bör inte få
äga rum. Jag vill även framhålla att
kyrkolagsutskottet vid fjolårets kyrkomöte
uttalade, att det ifrågavarande lagstadgandets
restriktiva karaktär — alltså
kravet på »särskilda skäl» — inte
utesluter en generositet, då verkliga
skäl föreligger för kyrkorummets upplåtande.
Det ligger — sade utskottet —
i linje med kyrkans eget budskap att

bevisa en sådan generositet, och den
bör vara en självklar sak.

Härpå anförde

Herr GUSTAFSSON i Borås (fp):

Herr talman! Först vill jag på övligt
sätt tacka herr statsrådet och chefen
för justitiedepartementet för svaret på
min fråga.

Jag kan försäkra både statsrådet och
kammaren, att det inte varit med någon
särskild glädje jag framställt frågan.
Som bekännande kristen känner jag
förödmjukelse över att behöva fråga
som jag gjort. Jag tycker att vi borde
ha kommit så pass långt i förståelse
och tolerans på detta område, att händelser
av påtalat slag borde vara uteslutna.
På lagstiftningens område har
riksdagen stegvis gått fram på toleransens
väg utan att trampa på vare sig
tradition eller pietet. Men i praktiken
är det annorlunda ute i landet trots alla
vackra ekumeniska deklamationer.

Sedan år 1926 är den kyrkliga jordfästningen
inte längre obligatorisk. Förra
året kom Kungl. Maj :ts proposition
med förslag om ny jordfästningslag, vilken
alltså ersatte lagen av år 1894. Dåvarande
justitieministern föreslog ingen
ändring i fråga om bestämmelserna för
kyrkas upplåtande, men han framhöll
att tillämpningen av lagen skulle ske i
generös anda, vilket också herr justitieministern
nu i sitt svar starkt understrukit.
Det borde vara av värde, skrev
man i propositionen, för kyrkan att bistå
de sörjande, som behöver rum för
en begravningsakt, men lika självklart
är att i förrättningen icke får förekomma
något, som med skäl kan anses vara
för församlingen eller kyrkorummet
stötande.

Första lagutskottet godtog Kungl.
Maj :ts förslag med en ringa ändring av
§ 10, där ordet »kunna» ströks, och
därmed kom den paragraf som nu gäller
att lyda: »För jordfästning i annan

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Svar på fråga ang. tillämpningen av föreskrifterna om kyrkas upplåtande för jord fästning

i annan ordning än svenska kyrkans

ordning än svenska kyrkans må kyrkorum
som invigts för svenska kyrkans
gudstjänst upplåtas, om särskilda skäl
därtill äro.»

Herr talman! Jag är ledsen över att
behöva säga, att den generositet som
Kung]. Maj:t, utskott och riksdag uttalat
sig för är ganska obefintlig på många
håll. Jag är emellertid också angelägen
om att betyga, att många präster inte
av den anledningen att kyrkolag eller
författningar säger så, eller därför att
riksdagen har uttalat sig i den riktningen,
visar stort tillmötesgående när det
gäller denna sak, utan de gör det av
inneboende kristen vidsyn och handlar
liksom inifrån i överensstämmelse med
vad gällande författning föreskriver.
Men motsatsen är likväl i många fall så
pass frappant, att man inte kan säga
att undantagen bekräftar regeln.

Jag bär i min fråga antytt fallet i
Solna utan att jag fördenskull vill göra
särskilt stort väsen av det. Lokalfrågan
i Solna är svår. Kyrkan är det enda
gudstjänstrum som står till buds i fråga
om storlek. Det s. k. gravkoret har plats
endast för ett 25-tal personer. Acta i
målet är i korthet följande: Pastor
Hörnberg i Filadelfiaförsamlingen begärde
å de anhörigas vägnar att Solna
kyrka skulle upplåtas för jordfästning
utan att denna skedde i svenska kyrkans
ordning. Svaret blev nekande.
Många anhöriga och vänner kunde därför
inte komma med, enär man inte vågade
utsätta sig för risken att få stanna
utanför. Det var nämligen blåsigt och
kallt. Några vände därför om hem.

Jag tycker att det hade varit av ett
visst värde, om justitieministern här
hade kunnat säga några ord om att ett
dylikt handlingssätt med hänsyn till
gällande föreskrifter inte är i överensstämmelse
med lagens anda. Det verkar
också minst sagt underligt, när vederbörande
prästman i sin offentliga förklaring
i pressen säger, att han visst
inte har nekat att upplåta kyrkan, om

bara själva jordfästningsakten förrättades
av präst i svenska kyrkan. Han var
givetvis fullt medveten om att det som
konstituerar en jordfästning som en
handling i svenska kyrkans ordning
eller som en handling utanför denna
ordning just är vem som viger stoftet
till jorden. Detta har också ärkebiskopen
uttalat som sin mening. Att då
efteråt säga, att han visst inte vägrat
upplåta kyrkan, om han bara själv hade
fått officiera, tycker jag är en lek med
ord, ovärdig i sådana här sammanhang.

Vad jag ville ha svar på genom min
fråga var följande:

Anser justitieministern att lagens mening
efterleves, då på en plats, där
ingen annan lämplig lokal än kyrkan
finnes, denna icke upplåtes?

då som i detta fall väderleken är
sådan, att det ur den synpunkten är berättigat
att kyrkan upplåtes?

då den avlidne tillhört svenska kyrkan
men också är medlem i en frikyrklig
församling?

då jordfästningen är kristen och avviker
föga eller intet från den kyrkliga
ritualen men förrättas av frikyrkopastor? År

inte ett nekande att upplåta kyrkan
under dessa förhållanden emot vad
lagstiftaren har menat? Det är dessa
frågor, som jag så gärna hade önskat
ett svar på, eftersom det anförda konkreta
fallet också är typiskt för många
andra.

Herr talman! Jag har frågat om dessa
saker därför att jag tycker att vi ur
religiös synpunkt inte har råd med alltför
många intermezzon av detta slag.
Det skadar den kristna saken i dess
helhet, när tidningarna i nummer efter
nummer slår upp rubriker om kristet
gräl. Om det vore möjligt, ville jag oerhört
gärna få slut på ett dylikt, religiöst
föga hedrande förfarande.

Göteborgs-Tidningen hade i sitt söndagsnummer
en femspaltig rubrik över

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Svar på interpellation ang. revisionen av bestämmelserna i § 28 regeringsformen om
svenskt medborgarskap som förutsättning för erhållande av offentlig tjänst i
Sverige

en artikel om hur kyrka inte uppläts
för begravning, hur den dödes anhöriga
bojkottade den på övligt sätt hållna
tacksägelsegudstjänsten och om att
kyrkoherden på orten vägrade upplåta
kyrkan med den motiveringen att »kyrkan
orenades» med en frikyrklig officiant.
Man fick på den platsen i all
hast låna ihop bockar och bräder och
ha jordfästningsakten i den avlidnes
hem under de mest primitiva förhållanden.

För min del har jag nästan upphört
att häpna över någonting vid det här
laget — utom över Guds gränslösa nåd

— men jag måste fråga mig: Är detta
Sverige, frihetens stamort på jorden
1958? Saken blir inte bättre genom att
man på kyrkligt håll, när alla andra
arrangemang var vidtagna, helt plötsligt
ansåg sig kunna tänka på att upplåta
kyrkan. I ett brev, som jag fått i
dag, får jag f. ö. veta att de anhöriga,
som tillhör statskyrkan och icke pingströrelsen,
säger att något erbjudande
i den vägen icke förekommit. Här står
alltså uppgift mot uppgift.

Herr talman! Jag har i min hand
tolv, tretton fall av samma karaktär,
som jag samlat ihop under dessa dagar.
Jag vill än en gång poängtera att jag
tycker, att det är mycket förödmjukande
att röra vid detta, och jag skall icke
ta tiden i anspråk med att relatera
dessa fall. Skulle justitieministern önska
att få dem som handlingar, skall jag
gärna överlämna dem efter kammardebatten.

Syftet med min fråga är att om möjligt
slippa händelser av detta slag i
fortsättningen. Nu säger justitieministern
— det är väl kontentan av svaret

— att det inte är någonting att göra,
utan att man bara kan hoppas att vederbörande
skall efterleva författningarnas
bestämmelser och vad riksdagen
sagt. Jag fäster mig dock särskilt vid
attt justitieministern i sitt svar säger, att

»i överensstämmelse med lagens anda
bör man taga all rimlig hänsyn till de
efterlevandes önskemål». Jag ber att få
tacka för de orden. Jag hoppas att det
kan betyda något i sammanhanget, att
justitieministern betraktar en stor generositet
som en självklar sak. Vi hade
hoppats att just tiden skulle medföra
en större vidsynthet.

Jag vill, herr talman, sluta med att
säga, att vi på frikyrkligt håll upplåter
våra kyrkor, särskilt småsalarna, för
skolklasser. Det gäller både folkskola,
samskola och realskola. Det gör vi även
om det ibland förorsakar oss ganska
stora svårigheter i vårt ungdomsarbete,
och vi tycker rakt inte, att det är någonting
att skryta över. Det är en plikt
att söka hjälpa till i dessa lokalbristens
tider.

När svenska kyrkan ibland behöver
reparera sina gudstjänstlokaler och står
utan gudstjänstrum, ställer vi våra missionshus
till förfogande. Kyrkan får
sätta in altare i våra missionshus och
får hålla sina högmässogudstjänster. Vi
tycker inte heller att detta tillmötesgående
är någonting att skryta över; det
är bara ett riktigt förfarande när det
gäller tillmötesgående mot andra människor.
Då tycker vi, att man borde ha
kommit så pass långt i förståelse och
tolerans, att saker av det slag jag här
påpekat inte borde behöva hända.

Med detta skall jag, herr talman, sluta
mitt anförande.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 5

Svar på interpellation ang. revisionen
av bestämmelserna i § 28 regeringsformen
om svenskt medborgarskap som
förutsättning för erhållande av offentlig
tjänst i Sverige

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet LINDELL, som yttrade:

Onsdagen den 29 januari 1958

Nr 3

Svar på interpellation ang. frågan om bibehållande av statsrådseden

Herr talman! Med kammarens tillstånd
har herr Rylander frågat mig, om
jag — till efterkommande av riksdagens
uttalade mening — är beredd att föranstalta
om igångsättandet av utredningsarbetet
med en revision av bestämmelserna
i § 28 regeringsformen
om svenskt medborgarskap som förutsättning
för erhållande av offentlig
tjänst i Sverige.

Till svar på interpellationen får jag
anföra följande.

Jag delar uppfattningen att de åsyftade
bestämmelserna i regeringsformen
snarast bör revideras, särskilt med hänsyn
till det vidgade nordiska samarbetet.
Såsom interpellanten anför har också
vissa förberedande undersökningar
redan ägt rum i justitiedepartementet.
Att något egentligt utredningsarbete ännu
icke igångsatts beror på att departementets
resurser på senaste tiden varit
hårt ansträngda av de många andra utredningar
som pågår i departementets
regi. Det har varit nödvändigt att tills
vidare låta anstå även med mycket angelägna
utredningar. I årets statsverksproposition
begäres emellertid en väsentlig
höjning av andra huvudtitelns
kommittéanslag för nästa budgetår, och
förstärkning begäres även för innevarande
budgetår på tilläggsstat. Om riksdagen,
som jag hoppas, bifaller dessa
framställningar, räknar jag med att
bl. a. den av interpellanten avsedda utredningen
utan ytterligare dröjsmål
skall kunna igångsättas.

Härefter anförde

Herr RYLANDER (fp):

Herr talman! Jag ber att få tacka
herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
för att jag så snart fått
svar på min fråga. Jag är också helt
tillfredsställd med svarets innehåll. Av
justitieministerns svar framgår ju att
han anser denna utredning höra till de
mest angelägna bland de utredningar
som ännu inte kommit till stånd, och

jag är säker på att den av mig aktualiserade
utredningen kommer att sättas
i gång när möjligheter därtill erhålles
genom anslagsfrågornas lösning. Detta
spörsmål är av stor betydelse med hänsyn
till det vidgade nordiska samarbetet.
I vårt land finns tusentals av de
övriga nordiska ländernas medborgare,
och åtskilliga av dem har anställning
i allmän tjänst. Enligt vad jag inhämtat
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
sålunda ett 20-tal och vattenfallsstyrelsen
ett 70-tal anställda, beträffande vilka
denna fråga är av betydelse.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 6

Svar på interpellation ang. frågan om
bibehållande av statsrådseden

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för justitiedepartementet, herr
statsrådet LINDELL, som yttrade:

Herr talman! I en med kammarens
tillstånd framställd interpellation har
herr Alemyr frågat mig om jag anser
att statsrådseden i sin nuvarande utformning
bör bibehållas och, om svaret
blir nekande, vilka åtgärder jag då
överväger att vidtaga i denna sak.

I anledning härav får jag anföra följande.

Frågan i vad mån statsrådseden i någon
form över huvud bör bibehållas torde
komma att prövas i författningsutredningen
eller i vart fall få upptagas
i anslutning till de förslag angående
vår författning som utredningen kommer
att framlägga. Jag är alltså inte nu
beredd att taga närmare ståndpunkt
till denna fråga. Emellertid är det tydligt
att avfattningen av den nuvarande
statsrådseden är i hög grad föråldrad
både i avseende på innehållet och beträffande
den stilistiska utformningen.
Jag viil också nämna att redan min företrädare
på justitieministerposten anmodat
riksarkivarien att hjälpa till med
en översyn av edens lydelse. Personli -

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Svar på interpellation ang. arbetet rörande

gen hyser jag närmast den uppfattningen
att, i avbidan på att författningsutredningen
blir färdig med sitt
arbete, eden bör utbytas mot en högtidlig
försäkran och formuläret i övrigt
moderniseras och förenklas. Då emellertid
frågan om statsrådseden motionsvis
bragts under prövning av den församlade
riksdagen, vill jag, innan jag
vidtager någon ytterligare åtgärd, avvakta
huruvida riksdagen har några
synpunkter att anlägga som avviker
från min sålunda deklarerade mening.

Vidare anförde

Herr ALEMYR (s):

Herr talman! Jag utgår ifrån att det
kommer att bli debatt i kammaren i
denna fråga när motionen om statsrådseden
ligger på kammarens bord. I avvaktan
därpå och då jag är helt nöjd
med det svar jag fått inskränker jag
mig till att be att få till herr statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
framföra mitt tack för ett snabbt och
positivt interpellationssvar.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 7

Svar på interpellation ang. arbetet rörande
ungdomsbrottslighetens bekämpande Chefen

för justitiedepartementet, herr
statsrådet LINDELL, erhöll på begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Med kammarens tillstånd
har herr Nyhage under erinran
om att min företrädare i ämbetet kallat
representanter för riksdagen och för
vissa statsdcpartement att jämte experter
från olika områden överlägga angående
åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten
— frågat mig 1) hur långt arbetet
rörande ungdomsbrottslighetens
bekämpande fortskridit genom dessa
överläggningar och 2) om några resultat
därav kommer att föreläggas årets
riksdag.

ungdomsbrottslighetens bekämpande

Till svar på dessa frågor får jag anföra
följande.

Vid 1956 års riksdag väcktes flera
motioner om utredningar beträffande
ungdoms- och uppfostringsfrågor samt
om åtgärder för motverkande av ungdomsbrottsligheten
m. in. Dessa motioner
föranledde en framställning från
riksdagen (skr. nr 298) till Kungl.
Maj:t. Framställningen grundade sig på
ett utförligt utlåtande av allmänna beredningsutskottet
(nr 22), vari lämnades
en redogörelse för det arbete på
åtgärder mot ungdomsbrottsligheten,
som redan pågick inom olika områden.
Det förhållandet, att flertalet av de frågor
som berörts i de av utskottet behandlade
motionerna redan var föremål
för utredning hos Kungl. Maj:t eller
genom kommittéer, föranledde utskottet
att icke förorda nya utredningar. Redan
förelåge, uttalade utskottet, ett rikhaltigt
utredningsmaterial, och ytterligare
sådant material vore att motse den
närmaste ttiden. Det syntes utskottet
böra undersökas, om icke i detta material
kunde finnas underlag för åtgärder,
som kunde vidtagas utan tidsutdräkt.
För att vinna klarhet i detta
hänseende fann utskottet det nödvändigt
med en samordning och översyn
av materialet. Enligt utskottets mening
var det lämpligt att Kungl. Maj:t uppdrog
åt berörda departement att i samråd
låta verkställa samordningen och
översynen genom tillkallade experter på
olika områden; även lekmannasynpunkterna
borde bli företrädda bland dessa
experter. Beträffande planeringen på
lång sikt framkastade utskottet tanken,
att det borde tillskapas ett särskilt organ
med uppgift att följa utvecklingen
på hithörande områden och framlägga
förslag till åtgärder. I ett sådant organ
skulle experter på olika områden medverka,
men även här borde lekmannasynpunkterna
vara representerade.

I enlighet med de av riksdagen sålunda
uttalade önskemålen och med stöd
av Kungl. Maj :ts bemyndigande förord -

Onsdagen den 29 januari 1958 Nr 3

arbetet rörande ungdomsbrottslighetens bekämpande

Svar på interpellation ang.

nade min företrädare den 17 januari
1957 två ledamöter av denna kammare
och tre ledamöter av första kammaren
att inom justitiedepartementet deltaga
i konferenser för översyn och samordning
av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten.

Sedermera anhöll 1957 års riksdag i
skrivelse (nr 144, allmänna beredningsutskottets
utlåtande nr 1) till Kungl.
Maj :t att vissa vid nämnda riksdag
väckta motioner — dels om skyndsam
utredning nkrande åtgärder mot ungdomsbrottsligheten
och dels om en utredning
angående samordning av de
samhälleliga stödformer och åtgärder,
som syftar till en lösning av barna- och
ungdomsproblemen på längre sikt —
måtte överlämnas till de av chefen för
justitiedepartementet sammankallade
konferenserna. Beslut härom meddelades
av Kungl. Maj:t den 13 september
1957.

Konferenserna har pågått sedan januari
1957. I konferenserna, som leds
av statsrådet Kjellin såsom ordförande,
deltar jämte de tillkallade riksdagsledamöterna
företrädare för justitie-, social-,
inrikes-, kommunikations-, ecklesiastik-
och civildepartementen samt
representanter för socialvården och för
polis- och åklagarmyndigheterna i
Stockholm. Dessutom har till de olika
sammanträdena kallats personer, som
på skilda fält sysslar med ungdomsproblem.

Konferenserna har tillgått så, att till
varje sammanträde har kallats sakkunniga
inom ett visst område, och dessa
har fått redogöra för undersökningar,
som har företagits inom detta område,
och för andra erfarenhetsrön, som de
har inhämtat under sin verksamhet.
På grundval av det på detta sätt förebragta
materialet har därefter diskuterats
lämpliga åtgärder mot ungdomsbrottsligheten.
Vid sammanträdena har
förts utförliga protokoll över vad som
har förekommit därvid.

I konferensserien har hittills hållits

15 sammanträden. Vid dessa sammanträden
har behandlats — utom frågor
om arbetets planläggning — följande
ämnen, som jag anger i den ordning
de förekommit vid konferenserna:

Ungdomsbrottslighetens omfattning
och utveckling i belysning av tillgänglig
kriminalstatistik.

Kriminalstatistikens ändamålsenliga
utformning.

Redogörelse för vissa i olika sammanhang
företagna undersökningar över
det unga kriminalvårds- och vanartsklientelets
beskaffenhet.

Redogörelse för vissa undersökningar
rörande bilstölder.

Fortsatt diskussion om bilstölderna.

Skolan och de anpassningsstörda barnen.

Ungdomsbrottslingars återfall och behandlingsmetodernas
brister.

Brott och skadestånd.

Ungdomen och fritiden samt stödet
åt de ideella ungdomsorganisationerna.

Redogörelse för de s. k. nyårskravallerna
i Stockholm, för en ungdomsliga
i en Stockholmsförort samt för 1956
års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar.

Ungdomsprostitutionen.

Psykisk barna- och ungdomsvård.

Allmän familjerådgivning.

Polisens uppgifter i kampen mot
ungdomsbrottsligheten.

Ungdomen och alkoholen.

Det är min uppfattning att dessa
konferenser, som främjat ett värdefullt
samarbete mellan olika departement
och myndigheter, redan har stimulerat
och påskyndat det arbete på många olika
områden, som måste bedrivas för att
bekämpa ungdomsbrottsligheten. Det är
också att vänta att konferenserna genom
en samlad översyn skall kunna påvisa
brister och luckor i detta arbete,
där en effektivare insats skulle kunna
göras. Enligt vad jag har inhämtat pågår
vid konferenserna ett förarbete till
de uttalanden i denna riktning, som
konferenserna anser sig kunna göra på

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Svar på interpellation ang. arbetet rörande ungdomsbrottslighetens bekämpande

grund av det insamlade materialet. Det
är däremot icke avsett att dessa konferenser
skall framlägga i detalj utarbetade
förslag, som direkt kan läggas till
grund för proposition till riksdagen.
Värdet i att hålla konferenserna ligger
i den översyn över problemen, som där
kan erhållas.

Jag behöver inte särskilt påpeka att
regeringen med största uppmärksamhet
följer de problem som sammanhänger
med ungdomsbrottsligheten.

Härefter anförde

Herr NYHAGE (h):

Herr talman! Jag ber att få tacka
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
för svaret på min interpellation.

För ett år sedan motionerade jag i
denna kammare om en utredning angående
samordning av samhälleliga åtgärder
för motverkande av ungdomsbrottsligheten
m. m. Motionen överlämnades
av riksdagen på utskottets förslag
till de av justitieministern sammankallade
konferenserna, vilkas uppgift just
skulle vara att behandla hithörande
problem. Enligt uppgift var dessa konferenser
avsedda att hållas under våren
1957, varför man hade anledning
att vänta en redogörelse för resultaten
av överläggningarna senast under hösten.
Då så icke blev fallet, ansåg jag det
värdefullt att få besked om hur långt
arbetet hade framskridit.

Av justitieministerns svar framgår nu
att konferenserna fortfarande pågår
och att man alltjämt inte vet, när resultaten
kan redovisas. Alldeles klart är
att det här rör sig om ett mycket omfattande
arbete. Men skall man kunna
komma till rätta med dessa problem
är det absolut nödvändigt, att man
lägger fram konkreta förslag så snabbt
som möjligt, varför varje dröjsmål är
av ondo.

Jag kan visserligen inte bedöma den
intensitet med vilken dessa konferen -

ser arbetar, och jag har heller ingen anledning
tro, att man försitter någon avsevärd
tid, men jag tror ändå att man
bör undersöka, om det finns ytterligare
möjligheter att forcera verksamheten.
Jag kan inte underlåta att påminna om
den tänkvärda sats som säger: Medan
gräset gror dör kon. Efter vad jag vet
råder på väsentliga områden inga meningsskiljaktigheter
mellan utredningens
ledamöter. En omedelbar redogörelse
för de resultat man uppnått inom
dessa områden skulle säkerligen kunna
lämnas.

Att problemen alltjämt är lika brännande
har vi fått flerfaldiga bevis för
under senare tid. Jag behöver bara erinra
om oroligheterna i Falun, i Örebro
och senast häromdagen i Stockholm.
Visserligen tror jag nog att händelserna
förstorats i pressen, men som tendens
är de ändå värda allvarlig uppmärksamhet.

Tyvärr har det också visat sig, att
dessa oarter får fäste i allt yngre och
yngre årgångar — en skrämmande utveckling
framför allt därför att sådana
här händelser ofta leder in ungdomarna
på den verkliga kriminalitetens område.
Och där står vi inför problemet
att stämma i ån, vilket som bekant är
betydligt svårare än att stämma i
bäcken.

Jag är själv något engagerad i ungdomsarbetet
och vet av egen erfarenhet,
vilka svårigheter man ställs inför och
vilken osäkerhet som råder på detta
fält. Vad vi saknar i det praktiska arbetet
är fasta riktlinjer, som kan ge konsekvens
och som underlättar för de frivilliga
krafterna att göra en insats. Det
är av den anledningen jag har velat
fråga herr statsrådet, om man kan vänta
sig en redogörelse, som spänner över
hela fältet och som kan ge oss det stöd
och den handledning vi behöver. Den
sortens publicitet och uppmärksamhet
åt de hithörande problemen tror jag är
välgörande och nyttig. Däremot kan jag
inte underlåta att i detta sammanhang

Onsdagen den 29 januari 1958 Nr 3

arbetet rörande ungdomsbrottslighetens bekämpande

Svar på interpellation ang.

framföra min strängt personliga uppfattning,
att den publicitet och uppmärksamhet,
som stundom i både press
och radioreportage ägnas kravaller och
ligistuppträdanden, är mindre lyckad.
I det hänseendet tror jag också att statsrådet
och jag är överens.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 8

Föredrogos var för sig följande å
kammarens bord liggande motioner.
Därvid hänvisades

till konstitutionsutskottet motionen
nr 320, av herr Dahlén;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 321, av herr Cassel,
nr 322 och 323, av herr Ohlin m. fl.,
nr 324, av herr Kollberg m. fl.,
nr 325, av herrar Cassel och Darlin,
nr 326, av herr Eriksson i Bäckmora
m. fl., samt

nr 327, av herrar Hallén och Rubbestad; till

statsutskottet motionen nr 328,
av herrar Ny hage och Magnusson i
Borås;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 329, av herr Nestrup m. fl., och
nr 330, av herr Håstad;
till statsutskottet motionen nr 331, av
herrar Carlsson i Bakeröd och Johansson
i Torp;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 332, av herr Antby m. fl.,
nr 333, av herrar Wahrendorff och
Eriksson i Bäckmora,

nr 334, av herr Wahrendorff,
nr 335, av herr Wahrendorff m. fl.,
nr 336, av herrar Löfroth och Rydén,
nr 337, av herr Wahrendorff, och
nr 338, av herr Anlby m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna: nr

339 och 340, av herr Hjalmarson
m. fl.,

nr 341, av herr Antby m. fl.,
nr 342, av herr Björkänge,

nr 343, av herr Cassel m. fl., och
nr 344, av herr Håstad;
till statsutskottet motionen nr 345, av
herr Heckscher m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

346, av herr Helén, och
nr 347, av herr Björkänge;
till konstitutionsutskottet motionen
nr 348, av herr Eliasson i Stockholm;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

349—356, av herr Eliasson i Stockholm,
och

nr 357, av herr Nihlfors;
till bankoutskottet motionerna:
nr 358, av herrar Gustafsson i Kårby
och Larsson i Hedenäset,

nr 359, av herrar Eriksson i Bäckmora
och Larsson i Hedenäset,

nr 360, av herrar Björkänge och Larsson
i Hedenäset,

nr 361 och 362, av herr Ohlin m. fl.,
samt

nr 363, av herrar Larsson i Hedenäset
och Wahrendorff;

till bevillningsutskottet motionen nr
364, av herr Hjalmarson m. fl.;

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 365, av herr Nyhage och fru
Lidman-F rostenson;

till statsutskottet motionerna:
nr 366, av herr Hjalmarson m. fl.,
nr 367, av fröken Elmén och herr
Rylander,

nr 368, av herr Dickson och fru Lidman-F
rostenson,

nr 369, av herr Hedlund m. fl.,
nr 370, av herr Hjalmarson m. fl.,
nr 371, av herr Hansson i Skegrie,
nr 372, av herr Cassel m. fl.,
nr 373, av herr Magnusson i Borås
m. fl.,

nr 374, av fru Sandström och herr
Löfroth,

nr 375, av herr Larsson i Hedenäset,
samt

nr 376, av herrar Larsson i Hedenäset
och Pettersson i Dahl.

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Ändrad lydelse av förordningen om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och
om stadshypoteksföreningar, m. m.

Vid härefter skedd föredragning av
motionen nr 377, av herr Heckscher
in. fl., hänvisades motionen såvitt angick
jordbruksärenden till jordbruksutskottet
och i övrigt till statsutskottet.

Härpå föredrogos var efter annan nedannämnda
motioner; och remitterades
därvid:

till statsutskottet motionerna:
nr 378, av herr Dickson,
nr 379, av fröken Wetterström och
herr Svenungsson,

nr 380, av herrar Magnusson i Borås
och Svenungsson,

nr 381, av herrar Nyhage och Dickson,
nr 382, av herr Dahlén,
nr 383 och 384 av herr Hansson i
Skegrie m. fl.,

nr 385, av herr Larsson i Hedenäset
m. fl.,

nr 386, av herr Ohlin m. fl.,
nr 387, av herr Eliasson i Stockholm,
nr 388, av herr Rubbestad,
nr 389, av herrar Persson i Svensköp
och Gustafsson i Skellefteå,
nr 390, av fröken Höjer,
nr 391, av herr Hedlund m. fl.,
nr 392, av fru Lewén-Eliasson,
nr 393, av herr Boija m. fl.,
nr 394, av herrar Löfroth och Gustafsson
i Skellefteå,

nr 395, av herrar Nihlfors och Svenungsson,

nr 396, av herrar Löfroth och Rydén,
nr 397, av herr Helén och fröken
Vinge,

nr 398, av fru Löfqvist, samt
nr 399, av fru Sandström och herr
Wedén;

till bevillningsutskottet motionen nr
400, av herr Eliasson i Stockholm; och
till statsutskottet motionen nr 401, av
herr Ståhl m. fl.

§ 9

Föredrogos vart för sig och lades till
handlingarna bankoutskottets memorial: -

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse, och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.

§ 10

Ändrad lydelse av förordningen om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar, m. m.

Föredrogs bankoutskottets utlåtande
nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 och 5 §§ förordningen
den 27 mars 1953 (nr 95) om
Konungariket Sveriges stadshypotekskassa
och om stadshypoteksföreningar,
m. in.

Sedan utskottets hemställan föredragits,
anförde:

Herr SVENSSON i Stenkyrka (ep):

Herr talman! Såsom framgår av utlåtandet
biträder bankoutskottet propositionen
om ökning av stadshypotekskassans
och bostadskreditkassans
grundfonder. Herr Eliasson och jag har
emellertid avgivit ett särskilt yttrande.
Vi önskar inte motsätta oss utskottets
förslag, men vi har velat göra ett påpekande
i detta sammanhang, ty det är
ju riksbanken som avgör, i vilken omfattning
obligationslån får upptagas.

Det kan nämligen ifrågasättas, om en
riktig avvägning skett mellan å ena sidan
bostadsbyggandets och å andra sidan
näringslivets behov. Jag vill som
exempel peka på att när Sveriges allmänna
hypoteksbank i fjol begärde att
få upptaga nya obligationslån, beviljades
detta endast till ett belopp av 40
miljoner mot av hypoteksbanken tidigare
under 1950-talet upptagna obligationslån
på mellan 60 och 70 miljoner
årligen. Man får väl ändå förutsätta att
näringslivet och inte minst jordbruket

Onsdagen den 29 januari 1958

Nr 3

Interpellation ang. redogörelse för åtgärder för att skapa eu beredskap mot vissa
avmattningstendenser i sysselsättningsläget för tjänstemännen m. m.

har en sådan betydelse för den allmänna
produktionen, på vilken vi bygger vårt
välstånd, att riksbanken vid dessa jämförelser
inte borde vara så restriktiv
som den i detta fall varit.

Det är bara detta påpekande vi har
velat göra i detta sammanhang.

Herr ANDERSSON i Ronneby (s):

Herr talman! Med anledning av herr
Svenssons i Stenkyrka anförande angående
det särskilda yttrande, som har
fogats till bankoutskottets utlåtande,
vill jag säga, att här gäller det ju inte
att göra en avvägning mellan behoven,
utan det gäller att skapa de formella
möjligheterna för kassorna att skaffa
det kapital som är nödvändigt med hänsyn
till den starkt stegrade bostadsbyggnadsverksamheten.
Det gäller med
andra ord rent formella ting. Vad beträffar
den berörda avvägningen har
ju departementschefen sagt, att i fråga
om den faktiska upplåningen och den
därpå grundade kreditgivningen har de
båda kassorna självfallet att även i
fortsättningen inrikta sig efter den allmänna
kreditpolitiken. Det är alltså
med hänsyn till denna som näringslivets
kreditbehov får avvägas. Det är
självfallet att ingen bortser från näringslivets
behov, men det är uppenbart,
att det inte är denna sak, som
vi i dag behandlar, utan i dag gäller det
att skapa de formella förutsättningarna
för den upplåning som kassorna är i
behov av.

Vidare yttrades ej. Utskottets hemställan
bifölls.

P 11

Interpellation ang. redogörelse för åtgärder
för att skapa en beredskap mot
vissa avmattningstendenser i sysselsättningsläget
för tjänstemännen m. in.

Herr CAltBELL (s) erhöll pa begäran
ordet och yttrade:

Herr talman! Under den senaste li3
tnt/rn Ixiimnwrcnx i>ri>tol,alt \

den har det i ett relativt stort antal
fall förekommit att industrier meddelat
att de nedlägger verksamheten och att
de anställda i samband därmed friställes.

Det är problem i samband därmed
som jag vill aktualisera med denna interpellation.
Däremot har jag inte för
avsikt att beröra den delvis svårartade
säsongarbetslöshet, som för närvarande
präglar vår arbetsmarknad. Jag förutsätter
nämligen att denna fråga kommer
under riksdagens behandling i annat
sammanhang.

Bland de svsselsättningssvårigheter,
som vid sådana driftsinställelser uppkommer,
utgör tjänstemännens återanstiillning
en särfråga, sotn ger anledning
till speciell uppmärksamhet.

Det är allmänt känt, och styrkt av
all erfarenhet, att en arbetslös tjänsteman
har betydligt svårare att vinna
återanställning än andra anställda. Detta
gäller framför allt för de tjänstemän
som uppnått, eller närmar sig, medelåldern.
Oftast är det ej möjligt för vederbörande
att nå en ny med den tidigare
jämförlig anställning. I många
fall uppkommer här en misshushållning
med god och erfaren arbetskraft. I sådana
fall synes det högst sannolikt att
en lämplig omskolningsverksamhet
skulle visa sig vara en mycket god investering.

Sedan en tid tillbaka har man kunnat
märka en viss förändring på arbetsmarknaden.
Till en del beror denna
på förändringar på cfterfrågesidan. I
framtiden kommer emellertid förändringarna
på tillgångssidan att spela en
alltmer framträdande roll. De stora
ungdom skullarna på 40-talet kommer
in på arbetsmarknaden. Eu stegring av
arbetsgivarnas krav på kvalifikationer
har enligt uppgift redan förmärkts, och
denna tendens kan med bii 11 ro tillgång
på arbetskraft förväntas bli än starkare.
Därmed torde återanslällningsmöjr
:i

Nr 3

Onsdagen den 29 januari 1958

Interpellation ang. enhetliga bestämmelser om vem som skall bekosta omläggning
av järnvägskorsning, m. m.

ligheterna för arbetslösa tjänstemän
komma att ytterligare försvåras.

Hela detta problemkomplex belyser
att det är särskilt nödvändigt med en
god beredskap mot arbetslöshetstendenser
på tjänstemannasidan, och jag hemställer
därför om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för
socialdepartementet få ställa följande
fråga:

Är herr statsrådet i tillfälle lämna
kammaren en redogörelse för de åtgärder
han planerar för att skapa en beredskap
mot vissa avmattningstendenser
i sysselsättningsläget för tjänstemännen
med angivande av vad som planeras
särskilt för att vid driftsinställelser
eller andra lokala sysselsättningssvårigheter
underlätta de friställdas återanställning
i jämförlig tjänst?

Denna anhållan bordlädes.

§ 12

Interpellation ang. enhetliga bestämmelser
om vem som skall bekosta omläggning
av järnvägskorsning, m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr JANSSON i Benestad (ep), som
anförde:

Herr talman! Under den upprustning,
som det enskilda vägväsendet nu genomgår,
uppstår ofta fråga om vem som
i förekommande fall skall bekosta omläggning
av järnvägskorsning. Därvid
synes olika direktiv tillämpas. Understundom
tages via trafiksäkerhetsorgan
initiativ som resulterar i ombyggnader,
bekostade av vederbörande järnvägsförvaltning,
medan i andra fall den
senare helt avvisar varje deltagande i
någon ombvggnadskostnad.

Förenämnda spörsmål har särskilt
aktualiserats i samband med ett vägbvggnadsföretag
söder om Älmhult, som
berör södra stambanan. Anläggningen
av dubbelspår och den avsevärt stegrade
tåghastigheten har här framtvingat en

omläggning av en järnvägskorsning,
som är belägen inte mindre än 2—4
meter över den omgivande terrängen
med ty åtföljande besvärliga och livsfarliga
trafikförhållanden.

Vid den av vägföretaget föranledda
förrättningen jämlikt 2 kap. enskilda
väglagen tillstädeskom ombud för berörda
bansektion, men vägföretaget
förvägrades bidrag från järnvägen till
arbetet, ehuru detta med stöd av 41 §
i enskilda väglagen till självkostnadspris
kommer att utföras av anställda vid
järnvägen. Då det är tydligt att olika
direktiv här tillämpas anhålles om kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för kommunikationsdepartementet
få rikta följande fråga:

Är statsrådet beredd att via kungl.
järnvägsstyrelsen lämna sådana direktiv
att enhetliga bestämmelser tillämpas
samt att dessa gives ett sådant innehåll
att icke enskilda vägföretag betungas
med kostnader, som rätteligen
synes åvila järnvägen?

Denna anhållan bordlädes.

§ 13

Anmäldes och godkändes bankoutskottets
förslag till riksdagens skrivelse,
nr 19, till Konungen i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition (nr 28) med
förslag till förordning om ändrad lydelse
av 2 och 5 §§ förordningen den
27 mars 1953 (nr 95) om Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa och om
stadshvpoteksföreningar, m. m.

§ 14

Meddelades att till kammaren överlämnats
följande Kungl. Maj:ts propositioner,
nämligen

nr 10, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 6 juni 1924 (nr
301) om samhällets barnavård och ungdomsskydd
(barnavårdslag), och

nr 41, angående frågor om befrielse

Onsdagen den 29 januari 1958

Nr 3

35.

från ersättningsskyldighet till kronan
m. ni.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 15

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 15.07.

In fidem
Gunnar Britth