1957 AN D RA KAMMAR E N Nr 1 (Riksdagens protokoll 1957:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1957 AN D RA KAMMAR E N Nr 1

10—17 januari

Debatter m. m.

Torsdagen den 10 januari

Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal .............................. 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen.................... 10

Fredagen den 11 januari

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande................. 12

Tisdagen den 15 januari

Interpellation av herr Svensson i Stenkyrka ang. den aktuella bränslesituationen
.................. 14

Onsdagen den 16 januari

Svar på frågor av:

herr Braconier ang. redogörelse för de åtgärder som vidtagits för
att omhänderta de ungerska flyktingar, som kommit till Sverige 20
herr Königson ang. arbetstillstånd för den konstfrusna isbanan vid
Rambergsvallen i Göteborg ............................. 23

Interpellationer av:

herr Eliasson i Moholm ang. genomförandet av 1952 års riksdags

beslut om ny underbefälsorganisation...................... 28

herr Magnusson i Borås ang. tillsättandet av experter för en samordning
och översyn av utredningsmaterialet beträffande ungdomsbrottslighetsfrågorna.
.............................. 28

Torsdagen den 17 januari

Interpellationer av:

herr Hallén ang. publicering av en s. k. vitbok om affären Raoul

Wallenberg........................................... 35

herr Sticrnstedt ang. storflygplatsen Halmsjön................ 35

herr Andersson i Björkäng ang. beskattningen av ersättningar för

rökskador från skifferoljeverket i Kvarntorp................ 36

1—Andra kammarens protokoll 1957. Nr t

Nr 1

Innehåll

Samtliga avgjorda ärenden

Torsdagen den 10 januari

Sid.

Val av talmän............................................ 10

Val av sekreterare......................................... 11

Tisdagen den 15 januari

Val av talmanskonferens.................................... 13

» » kanslideputerade.................................... 14

» » kanslitillsättare..................................... 14

» » ekonomideputerde................................... 14

Onsdagen den 16 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten...................... 17

» » statsrevisorer med suppleanter......................... 19

» » ombud i Nordiska rådet.............................. 20

Torsdagen den 17 januari

Val av suppleanter i de ständiga utskotten och i Nordiska rådet .... 30

Torsdagen den 10 januari 1957

Nr 1

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingssalen.

Torsdagen den 10 januari

Kl. 11.00

§ 1

Sammanträdet öppnades av representanten
för Värmlands län herr HALLÉN
såsom den ledamot, vilken bevistat de
flesta riksdagarna, med följande ord:

Jag hälsar er, ärade riksdagskamrater,
välkomna till 1957 års riksdag.

Alltjämt samlas vi under osäkra förhållanden.
Sedan flera år tillbaka skockar
sig ovädersmolnen vid synranden.
Om något upplöses, bildas snart ett
nytt. Världen är fylld av konfliktämnen,
men det är som om ryggade staterna
tillbaka för att tillgripa de vapen som
hotar vår värld med en allomfattande
förintelse. Men det är ingen betryggande
fredsgaranti i sig själv, om det
också ger fredens krafter en viss respit.

En fredsfaktor i tillväxt är Förenta
Nationerna. Vi har sett, hur förbundet
har lyckats stävja aggressiva tilltag, låt
vara att andra för dess fredsaktion
gynnsamma omständigheter varit medverkande.
Men vi har också bevittnat
förbundets begränsning och fått en ny
påminnelse om nödvändigheten att utrusta
det med än starkare resurser.
Särskilt glädjande är, kamrater, att förbundet
trots påtagliga brister dock i
växande omfattning börjar i allmänna
tänkandet förkroppsliga världssamvetet
och att människorna alltmer knyter
sina förhoppningar och riktar sina vädjanden
till förbundet. Den anda av klart
omdöme och omutlig opartiskhet och
redbarhet som FN-chefcn utvecklar,
ålägger inte minst oss såsom hans landsmän
att slå vakt om den andan.

Vi har i dag att hälsa en ovanligt stor
skara nya kamrater. Vi frågar oss då
helt naturligt: Skall denna förnyelse
också kunna märkas på kammarens
yttre sätt att vara? Det är naturligt att
många nykomlingar söker anknyta till
rådande praxis och vanor. Det är kanske
i och för sig riktigt, och i ett avseende
är detta av högsta värde. Nu
blir de — jag säger det till de nya
kamraterna — snart placerade i de
respektive utskotten. Den svenska riksdagens
utskottsarbete har med rätta
namn om sig för grundlighet, saklighet
och vederhäftighet, en tradition, som
bör väl vårdas. Jag har den känslan, att
utskottsarbetet är liksom en konkret
bild av den svenska demokratien, när
den arbetar som bäst med hänsynstagande
till olika meningar och försöker
att så objektivt som möjligt nalkas
problemen.

Denna saklighet och grundlighet brukar
också komma fram i våra kammardebatter.
Skulle man uttala en önskan
angående dessa, så vore det att man
skulle försöka bryta den tendens som
jag, som tillbragt ganska många år här,
har tyckt mig finna på senare år, nämligen
att anförandena mister mycket av
sin personliga färg och blir lätt stereotypa
och till formen ganska likriktade.
Tänk, om det stora inslaget av nya
krafter i kammaren skulle komma till
synes även i debatterna! Något som
man skulle önska vore en större koncentralion,
alltså kortare anföranden
och kortare repliker, ja, jag går så långt

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1957

att jag ifrågasätter, om inte frågor och
inpass i måttlig omfattning skulle ge
debatterna mera färg och livfullhet. Det
skulle framför allt framkalla ett större
intresse hos pressen och genom den
hos allmänheten.

Det är alltså fråga om liksom en nybildning.
Men en god tradition, som
man bör följa, är det goda kamratskapet
och vänskapen över partierna. Det
underlättar också den sakliga bedömningen
av problemen till det helas gagn.

Med hopp alltså att denna riksdag
måtte ge prov samtidigt på en frisk,
radikal förnyelseanda och en vakthållning
kring gamla beprövade värden,
när det gäller den personliga umgängeisen,
förklarar jag denna sammankomst
öppnad.

§ 2

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
till erforderligt antal av honom för tillfället
antagen; och blevo på framställd
proposition dessa åtgärder av kammaren
godkända.

§ 3

Upplästes följande till kammaren inkomna
protokoll angående den i §
32 riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 3 januari 1957.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infunno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar Åsbrink,
Persson och Kollberg samt av

fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
Nordlander, Strand och Hagberg.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för de vid allmänna valen
under september 195C utsedda 231
ledamöterna av riksdagens andra kammare,
däribland numera avlidne förbundsordföranden
Jerker Svensson.

Den för Svensson utfärdade fullmakten
undantogs från granskning.

Vid granskning av övriga fullmakter
framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till
andra kammaren.

I ämbetet
Oskar Adelsohn

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den 3
januari 1957.

Stockholms stad.

1 Statsministern Tage Erlander

2 Professorn Bertil Ohlin

3 Professorn Elis Håstad

4 Statsrådet Torsten Nilsson

5 Ombudsmannen Gerda Höjer
G Fru Nancy Eriksson

7 Direktören Gustaf Kollberg

8 Fru Elsa Ewerlöf

9 Ombudsmannen Sture Henriksson

10 Socialsekreteraren Einar Rimmer fors 11

Redaktören Hilding Hagberg

12 l:e ombudsmannen Ernst Ahlberg

13 Metallarbetaren Hans Gustafsson

14 l:e aktuarien Folke Nihlfors

15 Ombudsmannen Sigrid Ekendahl

16 Möbelsnickaren Martin Larsson

17 Professorn Gunnar Heckscher

18 Civilekonomen Hans Hagnell

19 Direktören C. W. Carlsson

20 Rektorn Stellan Arvidsson

21 Pol. mag. Olle Dahlén

Torsdagen den

T. f. komministern, teol. lic. David
Svenungsson

Redaktören Gustav Johansson

Förbundsordföranden Inga Thorsson Stadsfiskaien

Lennart Eliasson

Stockholms län.

Lantarbetaren Eskil Eriksson i
Hökhuvud

Redaktören Gunnar Helén i Saltsjö-Duvnäs Metallarbetaren

Arthur Sköldin i
Sundbyberg

Direktören Jarl Hjalmarson i Lidingö 1

:e aktuarien Margit Vinge i Nacka

Metallarbetaren Sven Hedqvist i
Nynäshamn

Godsägaren Lennart Stiernstedt i
Knivsta

Folkskollärarinnan Gunnel Olsson
i Åkersberga

Lantbrukaren Hjalmar Allmän i
Rånäs

Kommunalarbetaren Carl-Erik Johansson
i Södertälje

Redaktören Augustinus Keijer i
Lidingö

Redaktören Erik Karlsson i Huddinge Fru

Ulla Lidman-Frostenson i
Lovö

Uppsala län.

Ombudsmannen John Lundberg i
Uppsala

Hemmansägaren Edvin Jacobsson
i Tobo

Statssekreteraren Ragnar Edenman
i Uppsala

Professorn Henrik Munktell i Uppsala Fru

Eivor Wallin i Skutskär

Södermanlands län.

Redaktören Ossian Sehlstedt i Eskilstuna Lantarbetaren

Gustaf Larsson i
Julita

Disponenten Sven Wedén i Eskilstuna -

10 januari 1957 Nr 1 5

47 Fru Ellen Svedberg i Eskilstuna

48 Landstingsmannen Carl Eric He din

i Kärrboda, Nyköping

49 Lantbrukaren Ragnar Ekström i

Rjörkvik

50 Godsägaren Karl Kilsmo i Wings leör,

Lista

Östergötlands län.

51 Metallarbetaren Fridolf Thapper i

Finspång

52 Redaktören Ingemar Andersson i

Linköping

53 Hemmansägaren Martin Skoglund

i Doverstorp

54 överingenjören Gustav Boija i

Norrköping

55 Lantarbetaren Sven Persson i

Appuna

56 Kontoristen Astrid Bergegren i

Norrköping

57 Hemmansägaren Ivar Johansson i

Mysinge, Östra Husby

58 Kamreraren Karin Wetterström i

Linköping

59 Lantbrukaren Sigvard Rimås i Me devi 60

Ombudsmannen Rune Johansson i

Norrköping

61 Metallarbetaren Oscar Franzén i

Motala

Jönköpings län.

62 I-’. d. banbiträdet Edvin Gustafs son

i Tenhult

63. Chefredaktören Yngve Hamrin i
Jönköping

64 Metallarbetaren Harald Almgren i

Norrahammar

65 Ryttmästaren greve Torgil G. von

Selh å Bratteborg

66 Hemmansägaren John Wilhelm

Pettersson i Sävsjö

67 Charkuteriarbetaren Henning

Carlsson i Huskvarna

68 Ombudsmannen Anders Forsberg

i Nässjö

69 Lantbrukaren C.-W. Lothigius i

örserumsbrunn

70 Fabrikören Karl Rask i Bredaryd

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1957

Kronobergs län.

71 Lantbrukaren Hjalmar Gustafson

i Dädesjö

72 Hemmansägaren Erik Magnusson

i Tumhult

73 Hemmansägaren Fridolf Jansson i

Benestad, Alvesta

74 Sektionschefen Fritz Persson i

Växjö

75 Civilekonomen Erik Strandh i

Växjö

Kalmar län.

76 Fru Tekla Torbrink i Kalmar

77 Agronomen Einar Haeggblom i Kå remo 78

Typografen Eric W. Johanson i

Västervik

79 Hemmansägaren Fritz Börjesson i

Isgärde, Glömminge

80 Distrikslantmätare Mac P. Hamrin

i Kalmar

81 Rektorn Stig Alemyr i Vimmerby

82 Hemmansägaren Sven Svensson i

Krokstorp

Gotlands län.

83 Fiskaren Bengt Arweson i Gothem

84 Lantbrukaren Per Svensson i Sten kyrka 85

Lantbrukaren Johan Alilsten i

Hemse

Blekinge län.

86 Metallarbetaren Thure Andersson

i Ronneby

87 Lantbrukaren Per A. Johnsson i

Mörrum

88 Rörmontören Eric Karlsson i Olof ström 89

Landstingsmannen greve Hans

Wachtmeister i Vambåsa, Ronneby 90

Barnavårdsmannen Thyra Löf qvist

i Mörrum

Kristianstads län.

91 Målarmästaren Gunnar Engkvist i

Bjärnum

92 Lantbrukaren Jöns Nilsson i Bäste kille,

Vitaby

Bankofullmäktigen Filip Kristensson
i Osby

F. d. lantarbetaren Karl Jönsson
i Gärds Köpinge
Statsrådet Sam B. Norup
Barnavårdsmannen Etty Eriksson
i Ängelholm

Direktören Gösta Darlin i Osby
Sågverksarbetaren Arvid Nilsson i
Lönsboda

Malmö, Hälsingborgs, Landskrona
och Lunds städer.

Chefredaktören Gösta Netzén i
Malmö

Redaktören Jean Braconier i
Malmö

Ombudsmannen Einar Henningsson
i Hälsingborg
Köpmannen Carl Christenson i
Malmö

Expeditören Erik Adamsson i
Malmö

Folkskollärarinnan Eva Karlsson i
Hälsingborg

Seminarieläraren Johannes Blidfors
i Lund

Disponenten Sigfrid Löfgren i
Malmö

Redaktören Eric Svenning i
Malmö

Bankdirektören C. G. Regnéll i
Lund

Plåtslagaren Hugo Valter Bengtsson
i Landskrona

Malmöhus läns valkrets.

Förutvarande statsrådet Per Edvin
Sköld

Lantarbetaren Axel Landgren i
Bjäresjö

Förste stationsskrivaren Eric Nelander
i Trelleborg
Agronomen Eric Nilsson i Svalöv
Lantbrukaren Nils G. Hansson i
Skegrie

Fiskaren Hans Levin i Kämpinge
Barnavårdsmannen Mary Holmqvist
i Svalöv

Lantbrukaren Nils Persson i
Svensköp

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

112

113

114

115

116

117

Torsdagen den 10 januari 1957

Nr 1

Hallands län.

118 Ombudsmannen Tore Bengtsson i

Halmstad

119 Lantbrukaren Anders Pettersson i

Dahl, Vessigebro

120 Kontorsföreståndaren Ingemund

Bengtsson i Varberg

121 Läroverksadjunkten Nils Nestrup

i Halmstad

122 Godsägaren Gust. Nilsson i Göinge gården,

Lindberga

Göteborgs stad.

123 Leg. läkaren Bertil von Friesen

124 Leg. läkaren Elisabet Sjövall

125 Bankkamreraren Sven Gustafson

126 Trafikinspektoren Olof Nilsson

127 Direktören Bengt Bengtsson

128 Civilingenjören Carl S:son

Schmidt

129 Tulltjänstemannen Knut Senander

130 avliden

131 Socialinspektören Brita Elmén

132 Linjearbetaren Olof Andreasson

133 Verkstadsarbetaren Ture Königson

134 Industritjänstemannen Stina Wal lerius Göteborgs

och Bohus läns landstingsområde.

135 Pappersbruksarbetaren Gösta An dersson 136

Agronomen Waldemar Svensson

137 Lantbrukaren Carl E. Johansson

138 Hemmansägaren Ernst V. Staxäng

139 Fiskaren Olof Johansson

140 överläraren Einar Dahl

141 Hemmansägaren C. O. Carlsson

Älvsborgs län,
norra valkretsen.

142 Boktryckaren Patrik Svensson i

Alingsås

143 Lantbrukaren Sven Antby i Långa red,

Anten

144 F. d. ombudsmannen Artur Lund qvist

i Trollhättan

145 Bankofullmäktigen Axel Rubbestad

i Vrine, ödeborg

146 Kammarherren James I. A. Dick son

i Vikaryd, Alingsås

F. d. överingenjören Bengt Sjölin
i Trollhättan

Älvsborgs län,
södra valkretsen.

Statsrådet John Ericsson
Disponenten Tage Magnusson i Borås Lantbrukaren

Einar Andersson i
Hyssna

Pastorn Axel Gustafsson i Borås
Folkskolläraren Hans Nyhage i
Kinna

Skaraborgs län.

Folkskolläraren Walter Sundström
i Skövde

Folkskolläraren Oscar Malmborg i
Skövde

Lantmätaren Rolf Eliasson i Moholm Lantbrukaren

Johannes Onsjö i
Larv

Lantarbetaren Nils Odhe i Vinninga Fabrikören

Harry Carlsson i Tibro
Barnavårdsmannen Elisabet Johansson
i Skövde
Handlanden Einar Setterberg i
Vilske-Kleva

Värmlands län.

Prosten Harald Hallén i Arvika
Stadsbibliotekarien Gustaf Nilsson
i Kristinehamn

Chefredaktören Manne Ståhl i
Karlstad

Lantbrukaren Leif Cassel i Gunnerud,
Alster

F. d. järnvägstjänstemannen August
Spångberg i Charlottenberg
Lantbrukaren Arvid Andersson i
Ryggestad, Gunnarskog
Ombudsmannen Harry Wahrendorff
i Höjen, Nor
Lantbrukaren Arthur Widén i Norum,
Nyed

Assistenten Viola Sandell i Karlstad -

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1957

Örebro län.

170 Ombudsmannen Erik Brandt i As pabruk 171

Pastor Ruben Swedberg i Örebro

172 Annonschefen Henry Allard i Öre bro 173

Metallarbetaren Göran Petterson

i Degerfors

174 Direktören Helmer Nordqvist i

Karlskoga

175 Direktören Ebbe Rydén i Örebro

176 Folkskollärarinnan Lena Ren ström-Ingenäs

i Kumla

177 Hemmansägaren Karl Andersson i

Björkäng, Bångbro

Västmanlands län.

178 Bankofullmäktigen David Hall i

Västerås

179 Folkskolläraren Hernfrid Bark i

Riddarhyttan

180 Borgmästaren Olov Rylander i

Västerås

181 Rådmannen Ernst Jacobsson i

Sala

182 Landstingsledamoten Rosalie (Ro sa)

Svensson i Kungsör

183 Majoren Dag Edlund i Västerås

184 Lantbrukaren Sven Vigelsbo i Sala

Kopparbergs län.

185 Järnbruksarbetaren Erik Leonard

Östrand i Avesta

186 Fru Elsa Ingeborg Lindskog, född

Forsberg, i Kvarnsveden

187 Rektorn Anders Olof Hammar i

Folkärna

188 Järnvägskontoristen Sven Axel

Mellqvist i Falun

189 Advokaten Lars Evald Birger Ge zelius

i Falun

190 Köpmannen Johan östen Ågren i

Malung

191 Gruvarbetaren Karl Torsten Fred riksson

i Grängesberg

192 Hemmansägaren Robert Leander

Jansson i Rävbacken, Aspeboda

193 Skogsarbetaren Kvickers Olof

Persson i Lima

Gävleborgs län.

Redaktören Gustav Adolv Olsson i
Gävle

Statsrådet Per Sigurd Lindholm

Direktörsassistentcn Nils Göran
Stenberg i Edsbyn

Åkeriägaren Per Einar Asp i Kilafors Ombudsmannen

Erik Johan Severin
i Gävle

Ombudsmannen John Erik Eriksson
i Hudiksvall

Glasmästaren Gustaf Gerhard Nilsson
i Gävle

Första distriktssköterskan Edith
Virginia Liljedahl i Gävle

Ombudsmannen Henning Ferdinand
Nilsson i Gävle

Västernorrlands län.

Jordbrukaren E.W. Norén i Nyadal

F. d. skogsarbetaren Lars Jonsson
i Överturingen

Folkskolläraren John R. Anderson
i Sundsvall

Ombudsmannen Harald Kärrlander
i Kyrkdal

Statsrådet Gunnar Hedlund

Ombudsmannen Bernhard Sundelin
i Bredbyn

Häradshövdingen Nils Gustaf Fröding
i Sundsvall

Lantbrukaren Oscar Andersson i
Långviksmon

Fabriksarbetaren Alf Andersson i
Essvik

Jämtlands län.

Skogsarbetaren Sigfrid Jonsson i
Strömsund

Hemmansägaren Helge Lindström
i Lockne

Direktören Nils Agerberg i Östersund Hemmansägaren

Elias Jönsson i
Jämtlands Sikås

Ombudsmannen Birger Nilsson i
Östersund

Västerbottens län.

Folkskolläraren Gösta Skoglund i
Umeå

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1957

218 Folkskollärarinnan Ragnhild

Sandström i Teg

219 överrevisorn Oskar Åkerström i

Klemensnäs

220 Hemmansägaren Carl östlund i

Klutmarksby, Skellefteå

221 Handlanden Uddo R. Jacobson i

Vilhelmina

222 Kommunalarbetaren Henning Gus tafsson

i Skellefteå

223 Hemmansägaren Jan-Ivan Nilsson

i Västerås, Tvärålund

Norrbottens lön.

224 Folkskolläraren Ivar Jansson i

Kalix

225 Sågverksarbetaren Olof W. Wik lund

i öjebyn

226 Redaktören Helmer Holmberg i

Luleå

227 Förste kriminalassistenten R. Las sinantti

i Luleå

228 Fru Märta Boman i Prästholm

229 Bokhållaren John G. Löfroth i Lu leå 230

Fru Annie Jäderberg i Kiruna

231 Skogsinspektoren Harald Larsson

i Hedenäset

Vidare upplästes följande protokoll
angående fullmaktsgranskning:

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 8 januari 1957.

Till justitiedepartementet hade den
5 och den 7 januari 1957 från länsstyrelserna
i Östergötlands län och Göteborgs
och Bohus län inkommit fullmakter
för Einar Gustafsson, Mem, Söderköping,
Evert Svensson, Kungälv, och
Valter Kristenson, Göteborg, vilka vid
nya röstsammanräkningar blivit utsedda
såsom ledamöter av riksdagens andra
kammare i stället för avgångna ledamöter
av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäildskontoret,
framställdes mot fullmakterna
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1957.

Till justitiedepartementet hade den
9 januari 1957 från länsstyrelsen i
Kristianstads län inkommit fullmakt
för Christer Olofson, Kristianstad, vilken
vid ny röstsammanräkning blivit
utsedd såsom ledamot av riksdagens
andra kammare i stället för avgången
ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs
inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn

Vid sistnämnda båda protokoll voro
fogade de däri avsedda fullmakterna
för dels föreståndaren Einar Gustafsson,
Mem, Söderköping, socialvårdstjänstemannen
Evert Svensson, Kungälv, och
metallarbetaren Valter Kristenson, Göteborg,
dels ock chefredaktören Christer
Olofson, Kristianstad, att inträda såsom
ledamöter av kammaren för tiden till
den 1 januari år 1961 efter respektive
herrar Johansson i Mysinge, Andersson
i Mölndal, Svensson i Göteborg och
Kristensson i Osby.

§ 4

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos fröken Olsson
samt herrar Andersson i Linköping,
Netzén, Löfgren, Bengtsson i Halmstad,
Johansson i Torp, Dickson, Sundström,

Nr 1

Torsdagen den 10 januari 1957

Ståhl, Widén, Rylander och Olsson frånvarande.

Fröken Olsson samt herrar Andersson
i Linköping, Netzén, Löfgren,
Bengtsson i Halmstad, Johansson i Torp,
Dickson, Sundström, Widén och Rylander
hade i till kammaren ingivna
ansökningar, som nu upplästes, anhållit
om ledighet från riksdagsgöromålen.

Herrar Ståhl och Olsson hade till
kammaren inkommit med läkartintyg,
vilka nu föredrogos.

§ 5

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Nilsson i Kristinehamn
med samtliga godkända eller
206 röster.

§ 6

Vid nu företaget val av förste vice
talman utsågs därtill herr Skoglund i
Doverstorp med samtliga vid detta val
avgivna 173 röster.

§ 7

Företogs val av andre vice talman;
och blev därtill utsedd herr Malmborg
med samtliga avgivna eller 160 röster.

§ 8

Herr TALMANNEN yttrade:

Ärade kammarledamöter! På egna och
vice talmännens vägnar ber jag att få
framföra ett tack för det förtroende,
som kammaren visat oss genom de val
som nu förrättats.

§ 9

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
de under § 4 här ovan omförmälda
ansökningarna och läkarintygen,
vilka voro av följande lydelse:

Till Riksdagens andra kammare

Undertecknade anhåller härmed vördsamt
om ledighet från riksdagsgöromåden
den 10—12 jan. 1957, för deltagande

i sammanträde med Europarådets rådgivande
församling.

Stockholm den 12 dec. 1956
Gunnel Olsson Ingemar Andersson

Tore Bengtsson Walter Sundström

Riksdagens andra kammare

Kansliet, Riksdagshuset,

Stockholm

För fullgörande av uppdraget som
delegat vid Förenta Nationernas generalförsamling
anhåller undertecknad om
ledighet från riksdagsarbetet under den
tid generalförsamlingen pågår.

Malmö den 1 januari 1957

Gösta Netzén

Till Riksdagens andra kammare

Stockholm

Då jag ej kunnat undgå att under
kommande vecka fullgöra ett angeläget
affärsuppdrag i Frankrike för det företag,
i vilket jag är anställd, anhåller
jag om ledighet från riksdagsarbetet dagarna
10—12 januari.

Malmö den 5 januari 1957

Sigfrid Löfgren

Undertecknad anhåller härmed om
ledighet från riksdagsgöromålen den
10 januari 1957 p. g. a. att jag skall närvara
vid en jordfästning och ej kan inträffa
förrän kl. 12 i Stockholm.

Torp den 9/1 1957

Carl E. Johansson
i Torp

Till andra kammaren

Med anledning av session i Europarådets
rådgivande församling samt därpå
följande kommittésammanträden får jag
anhålla om ledighet från de ordinarie
riksdagsgöromålen från den 10 t. o. m.
den 15 januari 1957.

Vikaryd, Alingsås, den 4 januari 1957
James I. A. Dickson

Till Riksdagens andra kammare

Härmed anhåller jag vördsamt om ledighet
från riksdagsarbetet från och
med den 10 jan. 1957 för bevistande

Torsdagen den 10 januari 1957

Nr 1

av F. N:s generalförsamling i New York
samt att i samband med vistelsen i USA
företa en planerad studieresa.

Norum, Molkom, den 2 jan. 1957

A. Widén

Till Riksdagens andra kammare

Med anledning av tjänsteresa tiden
10—12 januari 1957 anhåller jag härmed
vördsamt om ledighet från riksdagsgöromålen
under sagda tid.

Västerås den 9 januari 1957

Olov Rylander

Att ledamoten av Riksdagens andra
kammare redaktör Manne Ståhl på
grund av genomgången operation för
Sinuitis max. chron. tills vidare är förhindrad
att deltaga i Riksdagens arbete
intygas härmed på heder och samvete.

Centrallasarettet, Karlstad, den 7/1
1957

J. Chr. Hafstad
avd.läkare

Härmed intygas att riksdagsman Gustav
Adolv Olsson på grund av sjukdom
vårdas på Södersjukhuset och ej kan
infinna sig till Riksdagens öppnande.

Stockholm den 8/1 1957

Jan Philipson
leg. läk.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Johansson i Torp innevarande
dag samt från och med denna
dag för fröken Olsson och herrar Andersson
i Linköping, Bengtsson i Halmstad,
Sundström, Löfgren och Rylander
till och med den 12 januari, för herr
Dickson till och med den 15 januari
samt för herrar Netzén, Widén, Ståhl
och Olsson tills vidare.

§ 10

Föredrogos åter de under § 3 här ovan
intagna protokollen, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de
däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollen till handlingarna.

§ 11

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts statskommissarien Gunnar Britth
med samtliga avgivna eller 145 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst F. Staxäng Nancy Eriksson

§ 12

Tillkännagavs, att Ivungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att fredagen
den 11 innevarande månad kl. 11
infinna sig i slottskapellet samt, efter
förrättad gudstjänst, enligt § 34 riksdagsordningen
begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl. Maj :t
hade att meddela riksdagen.

§ 13

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var
och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.IG.

In fidem
Gunnar Britth

Nr 1

Fredagen den 11 januari 1957

Fredagen den 11 januari

Kl. 10.30

§ 1

Herr talmannen meddelade, att herrar
Johansson i Torp och Rylander, som
vid kammarens sammanträde den 10
januari beviljats ledighet från riksdagsgöromålen,
denna dag intagit sina platser
i kammaren.

§ 2

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 15 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex ledamöter
att jämte talmannen och vice
talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 3

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 16 i denna månad företaga val
av ledamöter respektive ombud och påföljande
dag val av suppleanter i de
ständiga utskotten och i Nordiska rådet
samt vid förstnämnda sammanträde
jämväl av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning.

§ 4

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av

pastor primarius teologie doktorn Olle
Nystedt. Efter slutad gudstjänst begav
sig kammaren till rikssalen. Hans Maj:t
Konungen öppnade där riksdagen med
ett tal. Sedan första kammarens talman
härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

Den andra kammare, som i dag deltager
i det högtidliga öppnandet av
1957 års riksdag, har utsetts vid de
under fjolåret förrättade direkta valen.

Kammaren har i betydande grad fått
en ny sammansättning. Den omständigheten
lär emellertid inte komma att
medföra någon ändring i kammarens
vana att grundligt och plikttroget fullgöra
sina arbetsuppgifter.

Den tendens till ökad förståelse och
samarbetsvilja länderna emellan, som
vi tidvis trott oss se, byttes under det
gångna årets sista månader i öppna
konflikter med förödande av liv och
egendom som enda resultat.

Denna tragiska händelseutveckling visar
oss att freden ständigt är i fara i
vår värld och att de undertryckta folkens
frihetssträvanden kommer att förbli
en ständig källa till oro intill dess
deras rättigheter erkänts.

Genom dessa händelser har vi också
fått en påminnelse om hur intimt vårt
öde är bundet till andra folks och att
vår egen försörjning och särskilt den
höga levnadsstandard vi gläder oss åt,
är, och alltmer blir, avhängig av att
fred och ordning råder i världen omkring
oss.

Mot bakgrunden härav ter det sig
riktigt och naturligt att vår yttre politik
inriktas inte allenast på självklar

Tisdagen den 15 januari 1957

Nr 1

humanitär hjälpverksamhet bland av
olyckor drabbade folk, utan även på
aktiva insatser inom Förenta Nationernas
ram i syfte att utjämna och motverka
konfliktanledningar.

Vårt lands deltagande i vakthållningen
i Egypten, som vi med sorg erfarit
redan krävt offer av den engagerade
truppen, liksom vår medverkan i säkerhetsrådet,
är ur denna synpunkt pliktuppfyllelser,
som vi inte kan undandraga
oss, utan att åsidosätta våra egna
intressen.

Inom vårt lands gränser har vi att
fortsätta och fullfölja vårt samhällsbyggande
arbete. Eders Majestät har
gett oss del av de planer, som närmast
är aktuella. Med tillfredsställelse erfares,
att det nu synes möjligt att genomföra
en upprustning av familjepolitiken
och folkpensioneringen utan att detta
behöver betyda eftersättande av nödvändiga
förstärkningsåtgärder på forsk -

ningens, undervisningens, sjukvårdens
och ungdomsvårdens områden.

Andra kammaren kommer beredvilligt
att medverka uti det parlamentariska
arbete, som erfordras i såväl dessa
som andra sammanhang.

Jag framför till Eders Majestät andra
kammarens försäkran om dess tillgivenhet
och undersåtliga vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungi.
Maj :ts proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1957/58, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1957 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades; och
åtskildes kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth

Tisdagen den 15 januari

Kl. 10.00

§ 1

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg och ansökan:

Härmed intygas på begäran att riksdagsmannen
Ernst Ahlberg på grund
av hjärtåkomma är intagen på härvarande
sjukhus fr. o. m. den 12 jan. 1957.

Lidingö den 14 jan. 1957

Åke Frisk
leg. läk.

Till talmannen i Riksdagens andra
kammare.

För att fullgöra uppdraget som medlem
av den svenska FN-delegationen får
jag härmed vördsamt anhålla om ledighet
från riksdagsarbetet från och med
lördagen den 12 januari med beräknad

återkomst omkring månadsskiftet februari—mars.

Stockholm den 11 januari 1957

Jarl Hjalmarson

Kammaren beviljade herrar Ahlberg
och Hjalmarson ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 12 innevarande
januari tills vidare.

§ 2

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda herr

Hjalmarson,

» Ohlin,

» Pettersson i Dahl och
» Skoglund i Umeå,
envar med 97 röster.

Nr 1

Tisdagen den 15 januari 1957

Interpellation ang. den aktuella bränslesituationen

§ 3

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade:

Herr talman! För vart och ett av de
ytterligare val, som skola företagas vid
detta plenum, ber jag att få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen beträffande
detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

Svensson i Alingsås

Sjölin

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Svensson i Alingsås och Sjölin utsedda
till kanslideputerade.

§ 4

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare hos kammaren.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hall

Jacobsson i Tobo

Nilsson i Göteborg

Nilsson i Göingegården

Onsjö

Thapper

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 5

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckning
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Netzén

Nihlfors

von Seth

Vigelsbo

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 6

Justerades protokollsutdrag angående
de under §§ 2—5 här ovan omförmälda
valen.

§ 7

Interpellation ang. den aktuella bränslesituationen Herr

talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr SVENSSON i Stenkyrka (bf), som
anförde:

Herr talman! Det var givetvis nödvändigt
att åtgärder till minskning av
oljeförbrukningen vidtogs i den bristsituation,
som uppstod genom Suezkonflikten.
Det s. k. söndagsförbudet
för motorfordonstrafiken är emellertid
en åtgärd som drabbar landsbygden
hårt och orättvist. En sådan ransoneringsmetod
kan givetvis inte upprätthållas
under någon längre tid. Det har
också i olika sammanhang framgått, att
söndagsförbudet framkallat starkt missnöje,
särskilt bland landsbygdens folk.

I städer och andra större tätorter, där
man inte besväras av stora avstånd och

Tisdagen den 15 januari 1957

Nr 1

Interpellation ang. den aktuella bränslesituationen

där man har god tillgång till andra kommunikationsmöjligheter
såsom bussoch
spårvagnsförbindelser, föranleder
söndagsförbudet inte tillnärmelsevis så
stort avbräck som på landsbygden.
Bilismen är numera av allra största betydelse
för landsbygdens folk. För bygder,
där avstånden till exempelvis affärs-
och administrationscentra är stora,
utgör bilen oftast förutsättningen för
upprätthållande av såväl yrkesverksamheten
som samhällets funktioner i övrigt.
Genom lcörförbudet föranledes ofta
betydande avbräck i förrättningar som
är nödvändiga för näringsliv och yrkesverksamhet.
Därtill kommer, att kulturliv
och föreningsverksamhet i stor utsträckning
hämmas. Därest restriktioner
på bränsleområdet fortfarande måste
upprätthållas under någon längre tid,
synes det vara nödvändigt att andra
åtgärder än söndagsförbudet kommer
till användning.

För närvarande synes stor oklarhet
råda i fråga om situationen på oljemarknaden.
Från ett stort oljebolag har
man uttalat att nuvarande lagerhållning
och import tillåter, att alla restriktioner
slopas, medan man på andra håll hävdat,
att bristen fortfarande är allvarlig.
Inom motororganisationerna anser man,
enligt vad som framgått i pressen, att
söndagsförbudet kan slopas och ersättas
med någon form av frivillig ransonering.
I den oklarhet, som råder beträffande
läget, får missnöjet givetvis
ny näring. Det synes mig därför nödvändigt,
att med det snaraste en redogörelse
lämnas för hur man inom regeringen
bedömer situationen i fråga om
lagerhållning och importmöjligheter
liksom i fråga om hur länge söndagsförbudet
avses att äga giltighet.

Vi är alla medvetna om att vår oljelagring
ur beredskapssynpunkt är alldeles
otillräcklig. 1951 års bränsleutredning
har påtalat behovet av väsentligt
ökade drivmedelslager, och 1955 års
oljelagringskommitté har i delta syfte
för kort tid sedan framlagt förslag, som

för närvarande remissbehandlas. Den
nödvändiga oljelagringen bör givetvis
främst handhas av oljebolag och raffinaderier.
Men det är otvivelaktigt också
av betydelse, om enskilda konsumenter
kan uppmuntras att i större utsträckning
lagra olja och bensin för sin egen
förbrukning. De flytande bränslena spelar
en förhållandevis mycket stor roll
inom vår energiförsörjning. I nuvarande
utrikespolitiska läge är den otillräckliga
lagerhållningen på ifrågavarande
område en allvarlig fara för såväl
näringslivet som försvarsmakten.
Det synes mig därför angeläget att åtgärder
i syfte att öka lagerhållningen
av flytande bränslen snarast möjligt
vidtages.

Med anledning av vad jag här har
anfört anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
handelsdepartementet ställa följande
frågor:

1. Är herr statsrådet beredd att lämna
kammaren en redogörelse för den
aktuella bränslesituationen?

2. Avser herr statsrådet att inom snar
framtid vidtaga åtgärder till upphävande
av det s. k. söndagsförbudet för motorfordonstrafiken? 3.

När kan förslag väntas i syfte att
öka lagerhållningen av flytande bränslen? Denna

anhållan bordlädes.

§ 8

Till bordläggning anmäldes Kungl.
Maj :ts den 11 innevarande januari på
rikssalen avlämnade

dels proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov,

dels ock berättelse till 1957 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

Vidare anmäldes till bordläggning:

riksdagens revisorers berättelser över
den år 1956 av dem verkställda granskningen
angående statsverket samt av
riksbanken och riksgäldskontoret;

Nr 1

Tisdagen den 15 januari 1957

justitieombudsmannens ämbetsberättelse;
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 9

Anmäldes, att följande Kungl. Maj :ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1956/57,
nr 3, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 24 § 3 mom. samt punkt 2 av
anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
nr 5, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Japan för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter,

nr 8, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet,

nr 10, angående ytterligare tillägg å
de livräntor som uigå enligt förordningen
den 11 juni 1943 (nr 347) om vissa
ersättningar vid införandet av statsmonopol
å importen av tobaksvaror,
nr 11, angående fråga om befrielse
från viss betalningsskyldighet till Kronan,

nr 12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag,

nr 13, med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till lagen
den 18 april 1935 (nr 113) med vissa
bestämmelser om arbetsförmedling,
nr 16, med förslag till kommunallag
för Stockholm,

nr 17, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 16 februari
1934 (nr 19) om fullgörande i vissa
fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet in. m.,

nr 18, med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av Internationella
arbetsorganisationens allmänna
konferens år 1956 vid dess trettionionde
sammanträde fattade beslut,

nr 23, angående anslag ur kyrkofonden
till extra utgifter, och

nr 24, angående ersättning åt ledamot
av allmänt kyrkomöte.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 10

Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner:

nr 1, av herr Spångberg m. fl., angående
viss ändring av lagen om bidrag
till änkor och änklingar med barn,

nr 2, av herr Carlsson i Stockholm
in. fl., om utredning rörande beskattningen
av priser vid vissa lotteribetonade
tävlingar,

nr 3, av herr Carlsson i Stockholm,
angående en effektiv bevaknings- och
beredskapsorganisation för väghållningen
vintertid, och

nr 4, av herr Gustafsson i Mem in. fl.,
om skyndsam utredning rörande åtgärder
mot ungdomsbrottsligheten.

Dessa motioner bordlädes.

§ 11

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj ds proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1957/58, samt proposition nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1956/57, skulle
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.18.

In fidem
Gunnar Britth

Onsdagen den 16 januari 1957

Nr 1

Onsdagen den 16 januari

Kl. 10.00

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2

I enlighet med kammarens därom
den 11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val förrättas av dels ledamöter
i de ständiga utskotten, dels sex
revisorer för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning
jämte sex suppleanter för dessa revisorer,
dels ock ombud i Nordiska rådet;
och lämnades, då nu först val av ledamöter
i utrikesutskottet skulle anställas,
ordet på begäran till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! För vart och ett av de
val som skola företagas vid detta plenum
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å
så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
för val av ledamöter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Olsson

Ohlin

Hall

Iljalmarson
Skoglund i Umeå
Svensson i Ljungskile
Skoglund i Dovcrstorp
Pettersson i Dahl.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med
anmälan om samma val.

§ 3

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hallén

von Friesen

Norén

Håstad

Spångberg

Swedberg

Jonsson i Haverö

Sehlstedt

Svensson i Ljungskile
Pettersson i Norregård.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 4

Anställdes val av ledamöter i statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteck -

2 — Andra kammarens protokoll 1957. Nr 1

Nr 1

Onsdagen den 16 januari 1957

ningen »Gemensam lista» upptog följande
namn:

Åkerström

Malmborg

Petterson i Degerfors
Skoglund i Doverstorp
Thapper
Ståhl

Jansson i Kalix
Persson i Växjö
Staxäng
Elmén, fröken
Rubbestad
Svensson i Alingsås
Gustafsson i Stockholm
Widén

Nilsson i Göingegården.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i statsutskottet.

§ 5

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Olsson
Kollberg
Sundström
Nilsson i Svalöv
Brandt

Gustafson i Göteborg

Allard

Kärrlander

Persson i Svensköp

Vigelsbo.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 6

Anställdes val av ledamöter i bankoutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Sköldin

Schmidt

Larsson i Julita

Nordqvist

Severin

Strandh

Andersson i Ronneby
Svensson i Stenkyrka.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bankoutskottet.

§ 7

Anställdes val av ledamöter i första
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Landgren
Rylander
Skoglund i Umeå
Gezelius
Hedqvist

Gustafsson i Borås
Boman, fru
Onsjö.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.

§ 8

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Onsdagen den 16 januari 1957

Nr 1

Nilsson i Göteborg
Jacobsson i Tobo
Lundberg
Ewerlöf, fru
Odhe

Sandström, fru
Ekendahl, fru
Carlsson i Bakeröd.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.

§ 9

Anställdes val av ledamöter i tredje
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Torp

Allmän

Levin

von Seth

Eriksson i Sandby
Johnsson i Kastanjegården
Torbrink, fru
Hansson.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i tredje lagutskottet.

§ 10

Anställdes val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafson i Dädesjö
Antby

Jacobson i Vilhelmina
Hseggblom
Andersson i Hyssna

Ahlsten

Jonsson i Strömsund

Sköld

Östlund

Pettersson i Dahl.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 11

Anställdes val av ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafsson i Bogla

Hammar

Svedberg, fru

Dickson

Bark

Nestrup

Netzén

Eriksson i Stockholm, fru

Braconier

Königson

Andersson i Björkäng
Engkvist.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i allmänna beredningsutskottet.

§ 12

Anställdes val av dels sex revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under innevarande
år, dels ock sex suppleanter
för dessa revisorer.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista med partibeteckningen »Gemensam
lista» av följande utseende:

Nr 1

Onsdagen den 16 januari 1957

Svar på fråga ang. redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att omhänderta de

ungerska flyktingar, som kommit till Sverige

Riksdagsman Jonsson, L J., Haverö Överturingen	Riksdagsman Gustafson, Hj., Dädesjö
Riksdagsman Rylander, A. 0. E., Väs-terås	Fru Sandström, Ragnhild, Teg
Riksdagsman Landgren, A. H., Bjä-resjö, Ystad	Riksdagsman Sundström, N. W., Skövde
Riksdagsman von Setli, T. G., Bratte-borg	Riksdagsman Gezelius, L. E. B., Falun
Riksdagsman Norén, E. W., Nyadal	Riksdagsman Eriksson, E. F. V., Sandby, Gimo
Riksdagsman Ståhl, M. D. E., Karl-stad	Riksdagsman Antby, S. 0., Anten
Sedan herr talmannen för kammaren	tan, utsedda till ombud i Nordiska rå-

uppläst denna lista, blev densamma av det.

kammaren godkänd; och förklarades
hava blivit utsedda till revisorer herrar
Jonsson i Haverö, Rylander, Landgren,
von Seth, Norén och Ståhl samt till
suppleanter för dem respektive herr
Gustafson i Dädesjö, fru Sandström samt
herrar Sundström, Gezelius, Eriksson i
Sandby och Antby.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av kammarens protokoll
underrättas om detta val samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna avgiva
förslag dels till förordnanden för de
valda, dels ock till skrivelse till Ko-nungen med anmälan om det förrättade
valet.

§ 13

Anställdes val av ombud i Nordiska
rådet.

Herr förste vice talmannen avlämna-

§ 14

Justerades protokollsutdrag angåen-de de under §§ 2—13 här ovan omför-mälda valen.

de en lista, som under partibeteckning-en »Gemensam lista» upptog följande
namn:

Skoglund i Umeå

Rylander

Netzén

Skoglund i Doverstorp

Sehlstedt

Sandström, fru

Jonsson i Strömsund

Pettersson i Dahl.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kam-maren godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å lis-

§ 15

Svar på fråga ang. redogörelse för de
åtgärder som vidtagits för att omhän-derta de ungerska flyktingar, som kom-mit till Sverige

Chefen för socialdepartementet, herr
statsrådet ERICSSON, erhöll på begäran
ordet för att besvara herr Braconiers
fråga angående redogörelse för de åt-gärder som vidtagits för att omhänderta
de ungerska flyktingar, som kommit till
Sverige.

Svaret hade före sammanträdet i sten-cilerad form tillställts kammarens leda-

Onsdagen den 16 januari 1957

Nr 1

Svar på fråga ang. redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att omhänderta de

ungerska flyktingar, som kommit till Sverige

möter, och herr statsrådet Ericsson
lämnade nu en kort redogörelse för
dess innehåll.

Det inom kammaren utdelade svaret
var av följande lydelse:

Herr talman! Herr Braconier har frågat
om jag vill ge en redogörelse för de
åtgärder, som vidtagits för att omhänderta
de ungerska flyktingar som kommit
till Sverige.

I anledning härav får jag anföra följande.

Sammanlagt har hittills 3 984 ungerska
flyktingar mottagits i Sverige. Omhändertagandet
av flyktingarna har
uppdragits åt arbetsmarknadsstyrelsen
i samråd med socialstyrelsen och medicinalstyrelsen.
Vid ankomsten till Sverige
placeras flyktingarna i genomgångsförläggningar
i Malmö och Hälsingborg.
Vistelsen där omfattar i regel två dygn.
Under denna tid avklaras formaliteterna
för upprättande av passhandlingar,
varjämte flyktingarna får genomgå
skärmbildsfotografering och läkarundersökning.
Från genomgångsförläggningarna
överföres flyktingarna till s. k.
arbetsförmedlingsförläggningar. Härför
utnyttjas i huvudsak sommarhotell och
sommarpensionat, där innehavarna svarar
för förläggning och utspisning.
Arbetsförmedlingsanläggningar finns
f. n. på 28 orter — från Falsterbo i söder
till Sätrabrunn utanför Sala i norr.

Under lägervistelsen utgår fickpengar
med 1: 50 kronor per dag för flykting,
som fyllt 16 år, och med 75 öre per
dag för barn under 16 år. På förläggningen
erhåller flyktingarna erforderlig
komplettering av klädesutrustningen
samt sina främlingspass från utlänningskoinmissionen.
De som arbetsplaceras
får i mån av behov starthjälp i form av
lan till ytterligare klädesutrustning, bohagsutrustning
samt bidrag till första
tidens uppehälle. Intill dess arbetsplacerad
flykting i vanlig ordning blir berättigad
härtill utger arbetsmarknadsstyrelsen
bidrag motsvarande allmänna

barnbidrag samt ersättning motsvarande
den sjukhjälp från allmän sjukkassa,
som skulle ha utgått om vederbörande
varit försäkrad enligt lagen om sjukförsäkring.

Under tiden den 25 november 1956—
5 januari 1957 arbetsplacerades 456 personer.
Dessa åtföljdes av något mer än
100 anhöriga. Arbetsmarknadsstyrelsen
beräknar den närmaste tidens utplacering
till 200—300 personer per vecka.
Totalantalet flyktingar på arbetsförmedlingsförläggningarna
var den 5 januari
1957 3 321. Av dessa var 2 005 män, 791
kvinnor och 525 barn under 16 år.

Någon fullständig fördelning av flyktingarna
på yrken har ännu inte kunnat
göras. Den största yrkesgruppen torde
utgöras av metallarbetare, vilka beräknas
till ca 30 procent av samtliga
arbetssökande. En annan stor grupp,
omkring 10 procent, består av ingenjörer
och tekniker. Talrikt representerade
är också textilarbetare, lantarbetare,
byggnadsarbetare, kontorister, handelsarbetare,
transportarbetare och gruvarbetare.
Enstaka representanter finns
för flertalet övriga yrkesområden. Många
flyktingar är studenter eller andra ungdomar,
som ännu icke hunnit fullfölja
sin yrkesutbildning. Ålders- och familjesammansättningen
bland flyktingarna
är gynnsam från arbetsplaceringssynpunkt.

Bland flyktingarna finns en del som
icke kan placeras i arbetslivet. Det gäller
ett litet antal åldringar, ensamma
mödrar med barn och en del fysiskt och
psykiskt handikappade. Dessa flyktingar
omhändertas på samma sätt som
svenska medborgare i motsvarande situation
genom socialstyrelsens försorg.
Långvarigt sjuka tas om hand av medicinalstyrelsen
för sjukhusvård.

Under väntetiden före arbetsplacering
bedrives språkstudier vid förläggningarna.
Alla flyktingar får eu svenskungersk
parlör med kortfattad grammatik.
Vidare anordnas i samarbete med

Nr 1

Onsdagen den 16 januari 1957

Svar på fråga ang. redogörelse för de åtgärder som vidtagits för att omhänderta de

ungerska flyktingar, som kommit till Sverige

Radiotjänst en kurs i svenska språket
för ungrare i samband med de ungerska
sändningarna, som i regel kommer fem
gånger per vecka.

Genom de ungerska radioprogrammen
erhåller flyktingarna bl. a. information
om olika svenska förhållanden. Vidare
har varje flykting erhållit en broschyr
på ungerska språket med upplysningar
om arbetsmarknad, löner, priser och
andra förhållanden av betydelse.

Flyktingar, som saknar lämplig yrkeserfarenhet,
kommer att beredas tillfälle
att genomgå yrkesutbildning och omskolning.
Härvid kommer i första hand
vakanta elevplatser vid yrkesutbildningskurser
för arbetslösa, partiellt arbetsföra
in. fl. samt vid vanföreanstalternas
yrkesskolor att tagas i anspråk.
För den skolmässiga yrkesutbildningen
vid t. ex. handelsskolor, tekniska skolor
och institut gäller i huvudsak detsamma.
De flyktingar, som kommer att anvisas
yrkesutbildning och omskolning,
erhåller samma ekonomiska förmåner
som svenska deltagare. Utbildningen
som sådan är kostnadsfri. Dessutom erhåller
kursdeltagarna särskilda försörjningsbidrag.

I samarbete med skolöverstyrelsen
och Svenska folkhögskolans lärarförening
har ett antal platser -— f. n. omkring
100 — ställts till förfogande vid
folkhögskolorna. Till dessa platser kommer
att anvisas studieintresserade ungdomar
(studenter och andra). Det blir
fråga om en eller två — högst fyra —
ungerska ungdomar, som vid en och
samma folkhögskola får tillfälle att deltaga
i undervisningen under återstoden
av vinterkursen. Eleverna får kostnaderna
för mat och husrum täckta. De
får vidare erforderlig litteratur och undervisningsmateriel
samt, om de fyllt
18 år, 100 kronor i månaden och om de
är yngre 75 kronor i månaden för personliga
utgifter.

Registrering pågår av alla universitets-
ocli högskolestuderande. De stu -

denter, som bedömes ha förutsättning
för fortsatta studier och som icke omedelbart
kan placeras i arbete vid folkhögskolor
eller på annat sätt, planerar
arbetsmarknadsstyrelsen att samla i särskilda
förläggningar, där de under vintermånaderna
kan få en intensiv undervisning
i svenska, främmande språk och
eventuellt andra ämnen. Med hänsyn
till att studenterna först måste lära sig
svenska samt eventuellt komplettera
sina kunskaper på andra områden kan
man icke räkna med att de egentliga
studierna kommer att kunna återupptagas
förrän tidigast under höstterminen
1957.

Bland flyktingarna finns även en del
gymnasister. Arbetsmarknadsstyrelsen
och skolöverstyrelsen överväger att för
dessa ordna särskild undervisning.

Övrig ungdom kommer genom skolöverstyrelsens
och de lokala skolmyndigheternas
försorg att placeras i svenska
folk- och småskolor. De som har
förutsättning härför kommer givetvis
sedan ha möjlighet att i vanlig ordning
söka sig till realskolor och gymnasier.

Härpå anförde

Herr BRACONIER (h):

Herr talman! Jag ber att till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet
få framföra mitt tack för det
ganska utförliga svaret, som ju innehåller
en del belysande preliminära uppgifter.
Jag antar, att statsrådet fru Lindström,
som i dessa dagar besöker flyktinglägren,
kanske vid något tillfälle
kan ge kammaren en redogörelse för
hur hon uppfattat förhållandena där.
De som har följt utvecklingen i flyktinglägren
menar, att det är en ganska
varierande standard på de olika lägren.
I regel torde det vara väl ordnat,
men det har gjorts gällande att det åtminstone
i ett läger har varit mycket
ont bland annat om skor, så att till och
med inom familjerna den ene haft skor

Onsdagen den 16 januari 1957 Nr 1

Svar på fråga ang. arbetstillstånd för den

i Göteborg

att gå ut i den ena dagen och fått byta
med en annan nästa dag. Möjligheterna
för de ungerska flyktingarna att få kulturell
förströelse har i ett par fall varit
mycket ringa, och detta har hos
ganska många skapat depressionstendenser.
Det har till och med talats om
att en del skulle vilja återvända till
Ungern. Jag nämner detta med en viss
reservation för att uppgifterna kan vara
föremål för delade meningar, och jag
riktar här ingen kritik mot någon enskild
person. De som i Lund har följt
förhållandena, inte minst studenter, har
emellertid framfört grava anmärkningar.

Det är självklart, att när man haft
så kort tid på sig att ta emot flyktingarna
som fallet varit vid dessa lager,
kan det inte krävas, att allting skall gå
friktionsfritt. Däremot får man ändå
anse, att när det gått så lång tid som
två månader måste det finnas vissa
möjligheter att ge ungrarna inte minst
kulturell förströelse. De flesta av dem
kan möjligen tyska förutom ungerska
men inte svenska språket, och detta
ställer dem givetvis inför särskilda svårigheter.
Man kan också hysa olika
meningar om huruvida det verkligen
är tillräckligt med en fickpenning på
1 krona och 50 öre — 75 öre för barn
— åt dessa, som speciellt i begynnelsen
måste ha ganska stora behov. Jag hoppas
och tror, att det, när erfarenheterna
blivit litet större skall kunna ordnas
bättre för dem.

I Förenta Nationerna har vårt land
otvivelaktigt i många fall gjort en
initiativgärning i flyktingfrågor. Det
är uppenbart, som det konstaterades redan
i höstas vid den debatt, som vi då
hade i dessa frågor, att Förenta Nationernas
insatser för att hjälpa flyktingarna
varit ganska ringa. Vi vet, att
förhållandena för de ungerska flyktingar,
som kommit till Österrike, blivit
särskilt besvärliga och att många av
dem vill återvända. De bär där mött

konstfrusna isbanan vid Rambergsvallen

andra flyktingar, som vistats i läger i
tio års tid. När människor levat en så
oerhörd tidsrymd i ett flyktingläger
blir de bittra och icke sällan psykiskt
sjuka och kan inte inplaceras i förvärvsarbete.
Sverige har som sagt i Förenta
Nationerna gjort insatser, som jag
anser att vi har anledning att ge lovord.
Det kan dock diskuteras, om vi
har varit särskilt hjälpsamma när det
gällt att ta emot ungerska flyktingar,
och om inte vi med våra resurser skulle
ha kunnat ta emot en större kvot. Jag
vill framhålla detta, även om jag är
medveten om att de arbetslöshetstendenser,
som i vissa fall nu kan konstateras,
gör att man får vara försiktig,
så att man inte tar emot folk, som man
inte kan placera i yrkesarbete. Det
måste ju vara av stort värde, att ungrarna
kommer in i sådana ordnade förhållanden,
att de trivs i det nya hemlandet.
Detta gäller inte minst de intellektuella,
som vi ofta varit benägna
att placera som arkivarbetare. Vi vet,
hur blygsamma inkomster arkivarbetarna
har i vårt land.

Herr talman! Jag ber att än en gång
få framföra mitt tack till socialministern,
och jag gör det i den förhoppningen,
att vi skall få ytterligare upplysningar
om förhållandena i de olika
lägren, så att vi kan få till stånd en
bedömning för framtiden, och att allt
göres för att de ungerska flyktingarna
verkligen skall trivas i vårt land.

Överläggningen var härmed slutad.

§ 16

Svar på fråga ang. arbetstillstånd för
den konstfrusna isbanan vid Rambergsvallen
i Göteborg

Ordet lämnades på begäran till

Chefen för socialdepartementet, herr
statsrådet ERICSSON, som yttrade:

Herr talman! Herr Königson har frågat
om jag vill medverka till att ar -

24 Nr 1 Onsdagen den 16 januari 1957

Svar på fråga ang. arbetstillstånd för den konstfrusna isbanan vid Rambergsvallen
i Göteborg

betstillstånd beviljas så snabbt för färdigställande
av den konstfrusna isbanan
vid Rambergsvallen i Göteborg, att
den kan tas i bruk redan under innevarande
säsong.

Arbetsmarknadsstyrelsen har den 15
november 1956 avslagit ansökan om
byggnadstillstånd för nämnda anläggning
med hänsyn till att tillståndskvoten
för idrottsändamål varit helt ianspråktagen
för år 1956. En väsentlig
del av tillståndssumman har gått till
Göteborg för ett nytt fotbollsstadion.
Det är angeläget, att det knappa utrymmet
för investeringar i idrottsanläggningar
användes så, att dessa investeringar
får en skälig geografisk
spridning. Denna uppfattning torde delas
av idrottens huvudorganisationer.

Det kan nämnas att Göteborg redan
har en konstisbana. Jag är mycket väl
medveten om att detta är otillräckligt
för stadens behov, men det finns många,
relativt stora orter, som helt saknar en
sådan bana.

Härefter anförde:

Herr KöNIGSON (fp):

Herr talman! Jag vill först tacka socialministern
för svaret på min fråga.

Jag måste emellertid säga att innehållet
i svaret något förvånar mig. Det
kan väl ändå inte vara socialministerns
allvarliga mening att det förhållandet,
att Göteborgs stad får uppföra den nya
idrottsanläggningen på Ullevi, skall
stoppa allt annat byggande av idrottsplatser
i Göteborg. Jag vill påminna om
att den nya anläggningen på Ullevi
egentligen är en paradidrottsplats, som
har mycket litet med folkidrott att göra.
När det gäller isbanan på Rambergsvallen
rör det sig däremot om en idrottsplats
för förorterna, där folkidrotten
kanske framför allt har sin hemvist.
Den nya anläggningen på Ullevi ökar
inte heller antalet idrottsplatser i Göteborg,
utan man river helt enkelt en

idrottsanläggning för att uppföra en

ny Socialministern

säger i sitt svar att
man måste ta hänsyn till att även andra
orter kan vilja bygga konstfrusna isbanor.
Men det är väl också rimligt att i
någon mån ta hänsyn till väderleksförhållandena.
Om det är trångt om utrymme
när det gäller byggnadskvoten för
konstfrusna isbanor bör man väl först
och främst tillmötesgå framställningar
från orter som har en mycket opålitlig
vinter. Det kan inte vara rimligt att
man, om utrymmet är trångt, beviljar
arbetstillstånd för konstfrusna isbanor
på platser som har en pålitlig vinter.

På västkusten har vi en mycket opålitlig
vinter, något som alldeles .särskilt
gjort sig märkbart under denna
säsong. I detta sammanhang vill jag
erinra om att isbanan på Rambergsvallen,
låt vara att den skulle byggas
som en ishockeybana, också skall användas
som skridskobana för barn och
Ungdom och säkerligen kommer att
mest utnyttjas för detta ändamål. Och
när man har sett, hurusom det under
det senaste jullovet knappast funnits
några möjligheter för barn och ungdom
i Göteborg att bedriva vintersport, måste
man säga sig att det är kanske mer
angeläget att bygga en konstfrusen isbana
i Göteborg än på någon annan
plats.

Jag skulle också vilja något beröra
de faktiska förhållandena när det gäller
denna isbana på Rambergsvallen för
att alla skall förstå hur orimligt det
egentligen är att inte bevilja det begärda
arbetstillståndet.

Anläggningen på Rambergsvallen
skall vara den förnämsta idrottsplatsen
på Hisingen, men under många år har
omklädningspaviljongen vid denna
idrottsplats befunnit sig i sådant skick
att det helt enkelt varit skandal. Jag
vet att fotbollsklubbar i Göteborg, som
haft att ta emot gästande lag, har skämts
för att anvisa sina gäster denna om -

Onsdagen den 16 januari 1957 Nr 1

Svar på fråga ang. arbetstillstånd för den konstfrusna isbanan vid Rambergsvallen
i Göteborg

klädningspaviljong som faktiskt varit
hälsovådlig. När man nu äntligen kommit
därhän, att Göteborgs stad är villig
att bygga en ny omklädningspaviljong,
skall arbetet stoppas av de statliga
myndigheterna.

Då idrottsnämnden i Göteborg förstod
att det skulle bli svårt att få arbetstillstånd
för hela anläggningen på Rambergsvallen,
gick man ned så långt
med sina krav att man bara begärde
arbetstillstånd för isbanan. Den ansökan
om arbetstillstånd som föreligger
omfattar alltså bara utläggningen avrör
och uppförandet av en byggnad
för själva frysanläggningen. Vidare är
att märka att frysanläggningen, vilken,
om jag inte missminner mig, kostat
ungefär 300 000 kronor, redan är inköpt
och hela vintern har legat upplagd
vid idrottsplatsen — först på senaste
tiden har man varit tvungen att
flytta bort de mest ömtåliga delarna
för att de inte skulle bli förstörda av
väder och vind. Det arbetstillstånd på
23 000 kronor, som begärts, skulle alltså
möjliggöra att man kunde ta vara på
den frysanläggning som redan är inköpt.
När statsrådet framhåller att hänsyn
måste tas till de totala investeringarna
för idrottsändamål, så bör det understrykas
att huvuddelen av den investering,
som det i detta fall gäller,
redan är gjord. Det kan inte vara klokt
att låta en frysanläggning av detta slag
ligga oanvänd bara därför att det måste
beviljas ett arbetstillstånd på 23 000
kronor.

I svaret säger statsrådet, såsom var
väntat, att orsaken till att detta arbetstillstånd
inte kunnat beviljas har varit
att tillståndskvoten för idrottsändamål
varit helt ianspråktagen under år 1956.
Men nu har vi ju kommit in i ett nytt
kvotår, och jag vill direkt fråga socialministern,
om man kan räkna med att
under detta nya kvotår få arbetstillstånd
för den planerade konstisbanan
i Göteborg. Kvottänkandet bär i landet

får väl inte drivas så in absurdum att
sådant som kan anses klokt och rimligt
inte skall få komma till utförande.

Chefen för socialdepartementet, herr
statsrådet ERICSSON:

Herr talman! Herr Königson frågar
om jag vill ändra ett beslut som ett
statligt verk har fattat. Jag har redogjort
för skälen för denna styrelses ställningstagande
och sagt, att jag förstår
att den handlat på det sätt som skett.
Nu säger herr Königson att det förhållandet,
att Göteborg fått en väsentlig
del av den kvot som är anslagen för
idrottsanläggningar, inte skall hindra
Göteborg från att få annat. I och för sig
inte, men när herr Königson säger att
denna anläggning, som kommer att
kosta 18 eller 19 miljoner kronor, bara
är en paradanläggning, då måste jag
säga att idrottsfolket här i riket fört
mig bakom ljuset, om den inte skall
tjäna annat syfte. Jag trodde idrottsrörelsen
här i landet var tämligen ense
om att denna anläggning i olika sammanhang
skulle kunna användas till
fromma för rörelsen som sådan. Det är
ett underbetyg han utfärdar och närmast
en anklagelse mot myndigheterna
för att de beviljat tillstånd till denna
anläggning.

Det finns ett stort behov, säger herr
Königson, av isbanor av detta slag i
Göteborg. Det finns stort behov av
idrottsanläggningar runt om i riket,
men vi har begränsade möjligheter att
släppa fram sådana byggen. Nu ironiserar
Königson över att vi är fast i ett
kvottänkande. Jag bestrider att så är
förhållandet. Men de skäl som herr Königson
anför som motivering för att ge
tillstånd i detta fall är att Göteborgs
stads myndigheter i förväg skaffat en
viss mängd material för att med hänsyn
till denna materialmängd söka påverka
myndigheterna att ge tillstånd.
Skulle vi ta detta som skäl att bevilja
tillstånd vore det mycket lätt att ge -

Nr 1

Onsdagen den 16 januari 1957

Svar på fråga ang. arbetstillstånd för den konstfrusna isbanan vid Rambergsvallen
i Göteborg

nom dispositioner i förväg få fram vad
man ville.

Efter vad herr Königson här har anfört
står det alldeles klart, att man vill
bygga omklädnadsrum och en del andra
anordningar där nere. Några få tusen
är det inte fråga om utan om en
siffra på mellan 300 000 och 400 000
kronor.

Herr KÖNIGSON (fp):

Herr talman! Med tanke på det sista
som socialministern sade vill jag bara
än en gång påpeka, att vad det nu gäller
är att få göra ett arbete som är nödvändigt
för att man skall kunna använda
den frysanläggning som redan
finns där. Den ligger där redan, det
är ofrånkomligt. Det gäller 23 000 kronor
för schaktningsarbeten och uppförande
av ett hus omkring själva frysaggregatet.

Yad sedan beträffar frågan vad man
skall kalla de olika idrottsanläggningarna
är väl inte socialministern så främmande
för hur det ser ut på idrottsplatserna
att han inte väl förstår, att
en anläggning sådan som den som nu
byggs där nere inte kan upplåtas för
vilket fotbollslag som helst. Det är mycket
noga med att den skall hållas i bättre
skick än en liten idrottsplats. Gräsmattan
måste skötas på annat sätt än på
de mindre. Därför kan jag inte se att
det är något fel att säga att detta är en
paradidrottsplats. Som alla mycket väl
vet bygges den direkt för världsmästerskap
i fotboll. Annars har vi ytterst sällan
behov av en så stor idrottsplats som
detta kommer att bli. Det kan inte vara
rimligt, det måste väl socialministern
ändå erkänna, att stoppa alla idrottsplatsbyggen
för Göteborg för detta nya
Ullevis skull.

Socialministern vill inte svara på huruvida
han anser att isbanan även under
detta nya kvotår skall stoppas med
hänsyn till att Göteborg får så mycket
till nya Ullevi. Det skulle emellertid

vara ytterst angeläget för idrottsnämden
i Göteborg att få klart för sig om
man inte heller detta år kan få arbetstillstånd
till denna konstfrusna isbana.

När sedan socialministern säger att
det är ett honom underlydande verk
som fattat beslut, vill jag påminna om
att idrottsnämnden besvärat sig hos
Kungl. Maj:t och att ärendet alltså ligger
hos socialministern.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 17

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1957 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 18

Föredrogos var för sig och hänvisades
till bevillningsutskottet Kungl. Maj :ts
å bordet vilande propositioner:

nr 3, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 24 § 3 mom. samt punkt 2 av
anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
och

nr 5, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Japan för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande
av skatteflykt beträffande inkomstskatter.

§ 19

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 8, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Ingvar Lindell
att under innevarande riksdag utöva
den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet; och

skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

Nr 1

Onsdagen den 16 januari 1957

§ 20

Föredrogos var efter annan följande
på kammarens bord liggande propositioner;
och remitterades därvid

till behandling av lagutskott propositionen
nr 10, angående ytterligare tilllägg
å de livräntor som utgå enligt förordningen
den 11 juni 1943 (nr 347)
om vissa ersättningar vid införandet av
statsmonopol å importen av tobaksvaror; till

statsutskottet propositionen nr 11,
angående fråga om befrielse från viss
betalningsskyldighet till Kronan;

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 1 § lagen den 26 juli 1947 (nr
529) om allmänna barnbidrag, och

nr 13, med förslag till lag om ändring
av övergångsbestämmelserna till lagen
den 18 april 1935 (nr 113) med vissa
bestämmelser om arbetsförmedling;

till konstitutionsutskottet propositionen
nr 16, med förslag till kommunallag
för Stockholm; samt

till behandling av lagutskott propositionen
nr 17, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den
16 februari 1934 (nr 19) om fullgörande
i vissa fall av betalningsskyldighet i
förhållande till utlandet m. m.

Vid härefter skedd föredragning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 18, med
anhållan om riksdagens yttrande angående
vissa av Internationella arbetsorganisationens
allmänna konferens år
1956 vid dess trettionionde sammanträde
fattade beslut, hänvisades propositionen
såvitt angick rekommendationen
(nr 101) till jordbruksutskottet samt i
övrigt till behandling av lagutskott.

Härefter föredrogos var för sig följande
propositioner, och remitterades
därvid

till behandling av lagutskott propositionen
nr 23, angående anslag ur
kyrkofonden till extra utgifter; samt

till bankoutskottet propositionen nr
24, angående ersättning åt ledamot av
allmänt kyrkomöte.

§ 21

Föredrogos var för sig följande å bordet
vilande motioner; och hänvisades
därvid

till behandling av lagutskott motionen
nr 1, av herr Spångberg m. fl.;

till bevillningsutskottet motionen nr
2, av herr Carlsson i Stockholm m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 3, av
herr Carlsson i Stockholm; samt

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 4, av herr Gustafsson i Hem
m. fl.

§ 22

Föredrogos var för sig riksdagens revisorers
berättelser; och hänvisades
därvid

till statsutskottet berättelsen över den
år 1956 av dem verkställda granskningen
angående statsverket; samt

till bankoutskottet berättelserna om
den år 1956 av dem verkställda granskningen
l:o) angående riksbanken; och
2 :o) angående riksgäldskontoret.

§ 23

Föredrogos var för sig och hänvisades
till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
och militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelser.

§ 24

Föredrogs den av herr Svensson i
Stenkyrka vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men (lå bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för handelsdepartementet angående den
aktuella bränslesituationen.

Kammaren biföll denna anhållan.

28 Nr 1 Onsdagen den 16 januari 1957

Interpellation ang. genomförandet av 1952 års riksdags beslut om ny underbefälsorganisation
— Interpellation ang. tillsättandet av experter för en samordning
och översyn av utredningsmaterialet beträffande ungdomsbrottslighetsfrågorna

§ 25

Interpellation ang. genomförandet av
1952 års riksdags beslut om ny underbefälsorganisation Herr

talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr ELIASSON i Moholm (h), som
yttrade:

Herr talman! Den av 1952 års riksdag
i princip beslutade nya underbefälsorganisationen
trädde i kraft den 1
april 1953. Det dittills gällande systemet
med kontraktsanställning samt
tjänstgöring längst t. o. m. 34 :e levnadsåret,
avlöstes av ett nytt, som är uppbyggt
efter samma linjer som övriga
statliga yrken, vilket innebär tjänstgöring
intill en viss fixerad pensionsålder
samt därefter pension. Att vara underbefäl
blev därmed ett yrke -— inte en
tillfällighetsanställning. Det blev andra
statliga yrken likt även såvitt avser befor
dringsgång. Man sökte åstadkomma
en konkurrensmässig slutlön genom inrättandet
av förstetjänster (rustmästarebeställningar).

Det största problemet för försvaret
har varit, kanske inte så mycket att stimulera
nyrekryteringen som att behålla
den utbildade personalen i underbefälsbefattning.
En omfattande avgång har
under åren gjort sig märkbar. Ingen av
de rustmästarebeställningar, vilka enligt
planen skulle tillskapas, har inrättats.
Därmed har också den viktiga stimulansen
för att förhindra avgång uteblivit.
Resultatet är att kunnig och yrkesskicklig
personal icke kunnat behållas
inom försvaret i den omfattning som
riksdagen ansett nödvändigt.

Underbefälsläget är som en följd härav
katastrofalt. En alltför stor arbetsbörda
åvilar i nuvarande läge den tillgängliga
personalen. De för 1957/58
planerade repetitionsövningarna torde
ytterligare komma att accentuera de
betydande svårigheter som utbildnings -

apparaten har att brottas med. Situationen
på det berörda området inger starka
farhågor och kräver snar uppmärksamhet.

Åberopande det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet
få framställa följande frågor:

1) Har herr statsrådet uppmärksammat,
att det 1952 av riksdagen fattade
beslutet om ny underbefälsorganisation
icke genomförts planenligt samt att detta
förhållande medför allvarliga konsekvenser
för bl. a. utbildningsverksamhetens
effektivitet?

2) Om så är fallet har herr statsrådet
för avsikt att vidtaga de åtgärder som
är nödvändiga för att snarast möjligt
fullfölja 1952 års riksdagsbeslut?

Denna anhållan bordlädes.

§ 26

Interpellation ang. tillsättandet av experter
för en samordning och översyn
av utredningsmaterialet beträffande ungdomsbrottslighetsfrågorna Ordet

lämnades på begäran till

Herr MAGNUSSON i Borås (h), som
anförde:

Herr talman! När riksdagen i maj månad
förra året diskuterade ungdomsbrottsligheten
och de därmed sammanhängande
problemen var riksdagens ledamöter
eniga om angelägenheten av
att Kungl. Maj :t snarast uppdrog åt berörda
departement att i samråd låta
verkställa en samordning och översyn
av tillgängligt och kommande utredningsmaterial
genom tillkallade experter
på olika områden.

Enligt uppgift har dessa experter
ännu icke utsetts, vilket betyder att
samordningsarbetet ännu icke kunnat
påbörjas.

Med stöd av det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att till stats -

Onsdagen den 10 januari 1957

Nr 1

Interpellation ang. tillsättandet av experter för en samordning och översyn av ut
redningsmaterialet beträffande ungdomsbrottslighetsfrågorna

rådet och chefen för justitiedepartementet
få ställa följande frågor:

1) Vill herr statsrådet meddela kammaren
anledningen till dröjsmålet med
att tillsätta experter för en samordning
och översyn av utredningsmaterialet beträffande
ungdomsbrottslighetsfrågorna?

2) Vill herr statsrådet ge riksdagen
en redogörelse för när sagda experter
kommer att tillkallas?

Denna anhållan bordlädes.

§ 27

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren:

nr 4, med förslag till lag om tillfällig
förlängning av skyddstid för litterära
och musikaliska verk,

nr 6, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.,

nr 7, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål,

nr 9, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 23 kap. 3 och 20 §§ rättegångsbalken,

nr 14, angående ersättning till Matilda
Elisabet Andersson m. fl.,

nr 15, angående försäljning av vissa
kronoegendomar in. in.,

nr 19, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag,

nr 20, angående bidrag ur statens
järnvägars driftmedel till utbyggnad av
Folkets hus i Hallsberg,

nr 22, angående anslag för budgetåret
1957/58 till Fiskeristyrelsen med statens
fiskeriförsök: Undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet samt Fiskeriintendcnter
in. in.,

nr 25, angående bestridande av vissa
haverikostnader, och

nr 20, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom pro -

priebalanser i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 28

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner:

nr 5, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl., angående effektivisering av barnens
trafikfostran,

nr 6, av herr von Friesen m. fl., angående
ändring av gällande bestämmelser
rörande skyddskoppympning,

nr 7, av herr Gustafsson i Borås m. fl.,
angående ökat anslag till abortförebyggande
åtgärder,

nr 8, av herr Gustafsson i Borås m. fl.,
om en snar översyn av nu gällande
abortindikationer, och

nr 9, av herr Nilsson i Göingegården
m. fl., om en skyndsam utredning angående
gengasberedskapen.

Dessa motioner bordlädes.

§ 29

Herr TALMANNEN yttrade:

Jag hemställer, att kammaren måtte
vid plenum torsdagen den 17 innevarande
januari utse suppleanter i de
ständiga utskotten till ett antal av nitton
i konstitutionsutskottet och bevillningsutskottet,
tjugoåtta i statsutskottet,
aderton i bankoutskottet, tjugo i jordbruksutskottet,
tjugoen i allmänna beredningsutskottet
samt sjutton i vart
och ett av de övriga utskotten utom i
utrikesutskottet, där antalet grundlagscnligt
skall vara åtta.

Kammaren biföll denna hemställan.

§ 30

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1 och nr 2 skulle uppföras sist
å föredragningslistan för kammarens
nästkommande sammanträde.

Nr 1

Torsdagen den 17 januari 1957

§ 31

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.44.

In fidem
Gunnar Britth

Torsdagen den 17 januari

Kl. 10.00

§ 1

Justerades protokollet för den 11 innevarande
januari.

§ 2

I enlighet med kammarens därom
den 11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu anställas val av suppleanter
för ledamöterna i de ständiga utskotten
och ombuden i Nordiska rådet;
och verkställdes först val av suppleanter
i utrikesutskottet.

Ordet lämnades därvid på begäran
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde:

Herr talman! För vart och ett av de
val, som skola företagas vid detta plenum,
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Thapper

von Friesen

Netzén

Håstad

Bengtsson i Halmstad

Wedén

Renström-Ingenäs, fru

Rubbestad.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

§ 3

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafsson i Bogla
Hammar
Svedberg, fru
Magnusson i Tumhult
Bark

Hamrin i Jönköping
Andersson i Linköping
Dahl

Wetterström, fröken
Dahlén

Larsson i Hedenäset

Alemyr

Henningsson

Stenberg

Svenungsson

Svenning

Adamsson

Torsdagen den 17 januari 1957

Nr 1

Olofsson

Nilsson i Tvärålund.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 4

Verkställdes val av suppleanter i
statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Karlsson i Olofström

Nihlfors

Olsson, fröken

Cassel

Blidfors

Gustafsson i Skellefteå

Almgren

Andreasson

Karlsson, fröken

Löfroth

Hansson

Mellqvist

Wallin, fru

Vinge, fröken

Nilsson Gerhard i Gävle

Arvidsson

Thorsson, fru

Nelander

Tassinantti

Heckscher

Helén

Sjövall, fru

Svensson i Stenkyrka

Svensson i Kungälv

Hjalmarson

Hall

Gustafsson i Mem
Liljedah], fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i statsutskottet.

§ 5

Anställdes val av suppleanter i bevillningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Wiklund

Strandh

Henriksson

Magnusson i Borås

Eriksson i Stockholm, fru

Christenson i Malmö

Engkvist

Asp

Nilsson i Bästekille
Anderson i Sundsvall
Jansson i Aspeboda
Andersson i Essvik
Holmqvist, fru
Stenberg
Darlin
Forsberg

Kristensson i Göteborg
Rydén

Eriksson i Bäckmora.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 6

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Persson i Appuna
Carlsson i Tibro
Adamsson
Regnéll

Renström-Ingenäs, fru

Löfgren

Hagnell

Rask

Scttcrberg

Nr 1

Torsdagen den 17 januari 1957

Boija

Onsjö

Bengtsson i Landskrona
Nilsson i Östersund
Wedén

Wachtmeister

Sköld

Börjesson

Gustafson i Göteborg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bankoutskottet.

§ 7

Verkställdes val av suppleanter i
första lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson, fru

Larsson i Stockholm

Östrand

Fröding

Ekström

Keijer

Jacobsson i Sala
Löfqvist, fru
Svensson i Krokstorp
Ågren

Andersson i Björkäng

Lundqvist

Alemyr

Eliasson i Stockholm
Edlund

Bergegren, fröken
Lidman-Frostenson, fru.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i första
lagutskottet.

§ 8

Anställdes val av suppleanter i andra
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Bengtsson i Varberg
Höjer, fröken
Sandell, fröken
Wetterström, fröken
Johansson i Södertälje
Rimmerfors
Fredriksson

Eriksson i Ängelholm, fru

Alilberg

Königson

Larsson i Hedenäset
Sundelin

Johansson i Norrköping
Jönsson i Jämtlands Sikås
Lothigius
Svensson, fru
Jansson i Benestad.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i andra
lagutskottet.

§ 9

Verkställdes val av suppleanter i
tredje lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Ryggestad

Carlsson i Stockholm

Bengtsson i Halmstad

Munktell

Persson i Tandö

Kilsmo

Lindström

Nilsson i Östersund

Stiernstedt

Johansson i öckerö

Jansson i Benestad

Renström-Ingenäs, fru

Svenning

Hamrin i Kalmar

Bengtsson i Göteborg

Nr 1

Torsdagen den 17 januari 1957

Persson i Appuna
Jansson i Aspeboda.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i tredje
lagutskottet.

§ 10

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Netzén

Svensson i Ljungskile

Lindström

Agerberg

Lindskog, fru

Rimås

Arweson

Jönsson i Gärds Köpinge
Eliasson i Moholm
Nilsson i Lönsboda
Wahrendorff
Johansson i Västervik
Franzén

Andersson i Långviksmon
Nilsson i Bästekille
Jäderberg, fru
Persson i Tandö
Johansson i öckerö
Eriksson i Bäckmora
Hedin.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 11

Verkställdes val av suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Östrand

Nihlfors

Andersson i Linköping
Wallerius, fröken
Ekström

Carlsson i Huskvarna
Andersson i Ryggestad
Wallin, fru
Nyhage

Hamrin i Jönköping

Börjesson

Jacobsson i Sala

Lundqvist

Kilsmo

Svenungsson

Adamsson

Jäderberg, fru

Olofson

Svensson i Kungälv
Lothigius

Gustafsson i Mem.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i allmänna beredningsutskottet.

§ 12

Anställdes val av suppleanter i Nordiska
rådet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ekendahl, fru
Helén

Andersson i Ryggestad

Braconier

Thapper

Nihlfors

Mellqvist

Gustafsson i Mem.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i Nordiska rådet.

Riksdagens kanslideputerade skulle

3 —Andra kammarens protokoll 1957. Nr 1

Nr 1

Torsdagen den 17 januari 1957

genom utdrag av kammarens protokoll
underrättas om detta val samt anmodas
låta uppsätta och till kamrarna avgiva
förslag dels till förordnanden för de
valda, dels ock till skrivelse till Konungen
med anmälan om det förrättade
valet.

§ 13

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades
därvid

till behandling av lagutskott propositionen
nr 4, med förslag till lag om tillfällig
förlängning av skyddstid för litterära
och musikaliska verk;

till statsutskottet propositionen nr 6,
angående frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan in. in.;

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

7, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen den 21 mars 1952 (nr
98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål, och
nr 9, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 23 kap. 3 och 20 §§ rättegångsbalken; till

statsutskottet propositionen nr 14,
angående ersättning till Matilda Elisabet
Andersson in. fl.;

till jordbruksutskottet propositionen
nr 15, angående försäljning av vissa
kronoegendomar in. in.;

till statsutskottet propositionerna:
nr 19, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag, och
nr 20, angående bidrag ur statens
järnvägars driftmedel till utbyggnad av
Folkets hus i Hallsberg;

till jordbruksutskottet propositionen
nr 22, angående anslag för budgetåret
1957/58 till Fiskeristyrelsen med statens
fiskeriförsök: Undersökningar inom
sötvattenslaboratoriet samt Fiskeriintendenter
in. in.; samt
till statsutskottet propositionerna:
nr 25, angående bestridande av vissa
haverikostnader, och

nr 26, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper.

§ 14

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 5, av herr Carlsson i Stockholm
m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen
nr 6, av herr von Friesen m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 7, av
herr Gustafsson i Borås m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen
nr 8, av herr Gustafsson i Borås
m. fl.; samt

till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 9, av herr Nilsson i Göingegården
in. fl.

§ 15

Justerades protokollsutdrag angående
de under §§ 2—12 här ovan omförmälda
valen.

§ 16

Föredrogs den av herr Eliasson i Moholm
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få fråmställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
försvarsdepartementet angående genomförandet
av 1952 års riksdags beslut
om ny underbefälsorganisation.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 17

Föredrogs den av herr Magnusson i
Borås vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
justitiedepartementet angående tillsättandet
av experter för en samordning
och översyn av utredningsmaterialet
beträffande ungdomsbrottslighetsfrågorna.

Kammaren biföll denna anhållan.

Nr 1

Torsdagen den 17 januari 1957

Interpellation ang. publicering av en s. k. vitbok om affären Raoul Wallenberg
Interpellation ang. storflygplatsen Halmsjön

§ 18

Interpellation ang. publicering av en s. k.

vitbok om affären Raoul Wallenberg

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr HALLÉN (s), som anförde:

Herr talman! Någon gång under sistlidne
oktober, jag minns ej dagen, men
jag vet att det var en eller två dagar sedan
ryska regeringen mottagit utrikesdepartementets
senaste note i affären
Anatole Eriksson, besökte jag vår ambassad
i Moskva. Då jag någon timme
senare skulle få ett samtal med en medlem
av det ryska regeringspresidiet, förhörde
jag mig hos ambassaden, om det
kunde vara för saken gagneligt, om jag
framhöll den allmänna väntan på svar,
som rådde i Sverige i fråga om Raoul
Wallenberg. Jag minns mycket väl, att
man på ambassaden avrådde mig härför.
Just då rådde en optimistisk förhoppning
om svar på vår note. Jag
minns, att min sagesman trodde, att svaret
vore nära förestående, ehuru jag ej
erinrar mig uttrycket, »inom någon
vecka, före månadsskiftet» e. d. Jag
fann det emellertid under sådana omständigheter
lämpligast, att jag avstod
från att påtala affären Wallenberg. Jag
har omnämnt detta bl. a. för att få ett
tillfälle att vederlägga det i några tidningar
gjorda påståendet, att jag hörde
till de Rysslands-farare, som saknade
intresse för att påtala affären Wallenberg.

Den svenske ambassadtjänstemannens
optimism, som jag förmodade hade förmedlats
till utrikesdepartementet, visade
sig tyvärr ogrundad. Därmed kan
man väl antaga, att denna tragiska affär
— åtminstone i den diplomatiska noteväxlingens
form -— är slutbehandlad.

Men för den svenska opinionen känns
det beklämmande att det skall ruva ett
mörkt vacuum över en svensk mans liv,
då han gjorde sin insats i humanitetens
tjänst.

Därför skulle det vara av stort värde,
om det tillskott av nya upplysningar,
som utrikesdepartementet under år 1956
lyckats anskaffa, bleve publicerat, och
jag får därför anhålla om kammarens
tillstånd att ställa följande frågor till
lians excellens, herr ministern för utrikes
ärenden:

1) Ämnar herr utrikesministern låta
publicera en s. k. vitbok om affären
Raoul Wallenberg?

2) Om så blir fallet, vid vilken ungefärlig
tidpunkt kan den vara att förvänta? Denna

anhållan bordlädes.

§ 19

Interpellation ang. storflygplatsen
Halmsjön

Ordet lämnades på begäran till

Herr STIERNSTEDT (li), som yttrade:

Herr talman! Övergivandet av tanken
på Halmsjön som storflygplats har icke
kunnat undgå att väcka berättigad undran
i vida kretsar. Detta gäller särskilt
som det allmänna där nedlagt betydande
kostnader, vilka icke synes kunna
göras räntebärande. Det är ett starkt
önskemål att allmänheten informeras
om fakta rörande Halmsjö-projektets
avveckling.

Med stöd av ovanstående hemställer
jag om kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för kommunikationsdepartementet
få ställa följande frågor:

1) Vill herr statsrådet ge kammaren
en redogörelse för skälen till att utbyggnaden
av den berörda storflygplatsen
icke fullföljts samt redogöra för de
kostnader som de hittills utförda arbetena
åsamkat det allmänna?

2) Ämnar herr statsrådet vidtaga
några åtgärder för att nyttiggöra de
företagna investeringarna och har herr
statsrådet för avsikt att uppta förhandlingar
med de lokala parterna angående

Nr 1

Torsdagen den 17 januari 1957

Interpellation ang. beskattningen av ersättningar för rökgasskador från skifferoljeverket
i Kvarntorp

de ianspråktagna områdenas framtida
användning?

Denna anhållan bordlädes.

§ 20

Interpellation ang. beskattningen av ersättningar
för rökgasskador från skifferoljeverket
i Kvarntorp

Herr ANDERSSON i Björkäng (bf) erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Driften vid skifferoljeverket
i Närkes Kvarntorp började 1942.
Anläggningarna byggdes ut successivt
under kriget, och efter krigsslutet har
en fortsatt utbyggnad skett till ytterligare
ökad kapacitet. Tämligen snart sedan
oljeverket tagits i bruk visade sig
betydande skadeverkningar i omgivningarna.
I första hand iakttogs skador
på vegetationen; sedermera observerades
även en anmärkningsvärd ökning
av korrosionen på järn och andra metaller.
De för bygden väsentliga skadorna
utgöres av skador på skog samt
ökad förrostning på byggnader, stängsel,
ledningar och lantbruksmaskiner.
Till de rent materiella skadorna kommer
de luftföroreningar, som utgör en
betydande olägenhet för befolkningen
och ett allvarligt salulyte för fastigheterna.

Ersättningarna för rökgasskador från
skifferoljeverket regleras numera genom
på speciella värderingsnormer grundade
överenskommelser mellan parterna.
Den totala ersättningen för produktionsförlusten
på växande skog rör sig
enligt tillgängliga uppgifter om ca
100 000 kronor årligen, ersättningen för
död skog om ca 50 000 kronor och ersättningen
för rostskador, om ca 100 000
kronor, alltså sammanlagt omkring
250 000 kronor, vartill kommer ränta.
Antalet sakägare i fråga om skogsskador
är i runt tal 260 och i fråga om
rostskador 625. Utbetalningarna sker i
regel för femårsperioder.

Skattekonsekvenserna för de enskilda

sakägarna är i många fall synnerligen
betungande. 1951 års förordning om
ackumulerad inkomst är i sin nuvarande
utformning inte tillämplig. Enda
möjligheten att få lindring i beskattningen
i samband med utbetalande av
flera års ackumulerade ersättningar synes
dock vara, att nämnda förordning
kunde tillämpas.

För att anses som »ackumulerad»
måste en inkomst enligt gällande förordning
uppgå till minst 4 000 kronor, och
detta belopp måste utgöra lägst en tredjedel
av den taxerade inkomsten. Det
kan ifrågasättas om det inte vore skäligt
att denna inkomstgräns sänktes till
förslagsvis 2 000 kronor — mindre inkomsttagare
har nu föga eller ingen
glädje av förordningen om ackumulerad
inkomst.

Med hänvisning till det anförda hemställer
jag om kammarens tillstånd att
fråga statsrådet och chefen för finansdepartementet: Ämnar

herr statsrådet pröva skäligheten
av att 1951 års förordning om ackumulerad
inkomst tillämpas vid beskattningen
av ersättningar för rökgasskador
från skifferoljeverket i Kvarntorp? Är

herr statsrådet beredd att föranstalta
om sådan ändring i nämnda förordning,
att mindre inkomsttagare icke
missgynnas?

Denna anhållan bordlädes.

§ 21

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen

nr 10, av herr Nihlfors och fröken
Elmén, om ökat anslag till konsumentvaruforskning
och konsumentupplysning,

nr 11, av herr Johansson i öckerö
m. fl., om anslag till bidrag för installation
av radiotelefon å handelsfartyg under
300 ton,

Torsdagen den 17 januari 1957

Nr 1

nr 12, av herrar Gustafson i Dädesjö
och Håstad, om uppdelning av nationalmusei
nuvarande avdelning för
slottssamlingar och utom museet deponerade
konstverk på två fristående avdelningar,

nr 13, av herr Rimmerfors m. fl., om
ökat statsbidrag åt de privata hemsysterskolorna,

nr 14, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om förbättrade möjligheter för
studiebegåvad ungdom att erhålla studielön
eller stipendier,

nr 15, av herr Lundberg, om förhöjning
av allmänna barnbidragen,

nr 16, av herr Lundberg, om ändrad
lydelse av 1 § lagen om allmänna barnbidrag,

nr 17, av herr Jansson i Aspeboda
m. fl., angående skyndsam prövning av

frågan om familjebidrag till jordbrukare
och andra egna företagare,

nr 18, av herrar Pettersson i Norregård
och Vigelsbo, om sänkning i vissa
fall av åldersgränsen för avläggande av
prov för körkort till bil, och

nr 19, av herr Gustafsson i Mem, om
utredning rörande samordning och effektivisering
av information utomlands
rörande Sverige och svenska förhållanden.

Dessa motioner bordlädes.

§ 22

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 10.17.

In fidem
Gunnar Britth