1954 ANDRA KAMMAREN Nr 3
ProtokollRiksdagens protokoll 1954:3
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1954 ANDRA KAMMAREN Nr 3
26—27 januari.
Debatter m. m.
Tisdagen den 26 januari.
Sid.
Svar på fråga av herr Hansson i Skegrie ang. indragningar och sammanslagningar
av arrendegårdar under gods................. 5
Interpellationer av:
herr Gustafsson i Borås ang. för barn och ungdom olämpliga tryckalster
.............................................. 8
herr Svensson i Stenkyrka ang. automatisering av Gotlands telefonnät
.............................................. 10
Onsdagen den 27 januari fin.
Svar på frågor av:
herr Nihlfors ang. parkeringsplatser på kronans mark i centrala
Stockholm .......................................... 14
herr Gustafsson i Borås ang. ombyggnaden av Aplaredsvägen i
Älvsborgs län ........................................ 16
Interpellationer av:
herr Vigelsbo ang. utredningen om avskaffande av fideikommissinstitutionen
........................................ 19
herr Ståhl ang. en redogörelse för »kreditstoppet» på bostadsmarknaden
.............................................. 21
1 — Andra kammarens protokoll 195b. Nr 3-
Fredagen den 22 januari 1954.
Nr 3.
3
Fredagen den 22 februari.
Kl. 11.00.
§ 1.
Justerades protokollet för den 15 innevarande
januari.
§ 2.
Föredrogos var för sig följande å
kammarens bord vilande motioner; och
hänvisades därvid
till statsutskottet motionen nr 57 av
herr Spångberg m. fl.;
till bevillningsutskottet motionen nr
58 av herr Spångberg m. fl.;
till jordbruksutskottet motionen nr
59 av herr Johnsson i Kastanjegården
m. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 60 av herr Schmidt m. fl.;
nr 61 av herr Andersson i Mölndal;
nr 62 av herr Lundqvist m. fl.;
nr 63 av herrar Åkerström och Karlsson
i Olofström;
nr 64 av herr Gavelin m. fl.;
nr 65 av herr Svensson i Göteborg
m. fl.;
nr 66 av herr Lundberg m. fl.;
nr 67 av herr Andersson i Dunker
m. fl.;
nr 68 och 69 av herrar Senander
och Holmberg samt
nr 70 av herr Senander;
till bevillningsutskottet motionen nr
71 av herrar Svensson i Vä och Pettersson
i Norregård;
till bankoutskottet motionen nr 72 av
fröken Vinge m. fl.;
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
73 av herr Lindberg m. fl.;
nr 74 av herr Andersson i Löbbo
m. fl.; och
nr 75 av fru Nilsson och herr Hagberg
i Stockholm; samt
till jordbruksutskottet motionen nr
76 av herr Jansson i Kalix m. fl.
§ 3.
Föredrogos vart för sig och lades
till handlingarna bankoutsköttet memorial:
nr
1, med överlämnande av fullmäktiges
i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och
nr 2, med överlämnande av fullmäktiges
i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
§ 4.
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen
:
nr 37, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. in.;
nr 40, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag;
nr 42, angående ersättning till P. O.
H. Rydbro m. fl.;
nr 43, angående ersättning i vissa fall
i anledning av olycksfall i arbete eller
yrkessjukdom;
nr 44, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.;
nr 45, med förslag till lag angående
upphävande av lagen den 28 juni 1935
(nr 445) om emeritilöner för vissa prästmän
i ledande ställning i missionens
och diakoniens tjänst, m. m.;
nr 46, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 7 och 12 §§ lagen
den 29 juni 1945 (nr 420) om semesler;
och
nr 47, angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda bär
-
4
Nr 3.
Fredagen den 22 januari 1954.
nen för kläder, beklädnadsmateriel och
livsförnödenheter.
Dessa propositioner bordlädes.
§ 5.
Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade motioner:
nr
77 av fröken Wetterström, om viss
översyn av 1947 års allmänna familjepensionsreglemente;
nr
78 av herr Christenson i Malmö
m. fl., angående förhöjt anslag för
skrivhjälp å sjöbefälsskolornas rektorsexpeditioner;
nr
79 av herr Fredriksson m. fl., om
inrättande av en professur i klinisk experimentell
allergologi vid karolinska
institutet;
nr 80 av herrar Boija och Schmidt,
om befrämjande av forskningen och undervisningen
på sjörättens område;
nr 81 av herr Johansson i Stockholm,
angående höjning av anslaget till naturastipendier
åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter;
nr 82 av herr Johansson i Stockholm,
angående avskaffande av terminsavgifterna
vid de allmänna läroverken och
därmed jämförliga kommunala läroanstalter;
nr
83 av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om höjning av anslaget Folkskolor
m. in.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten;
nr
84 av herr Nihlfors m. fl., om
översyn av kallortstillägget för tjänstemän
i övre Norrland;
nr 85 av herr Munktell, om pension
åt docenten i musikforskning vid Uppsala
universitet Richard Engländer;
nr 86 av herr Munktell, om tilläggspension
åt f. d. akademiträdgårdsmästaren
vid universitetet i Uppsala Gustaf
Sälldin;
nr 87 av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om höjning av investeringsanslaget
till Fonden för lån
till företagareföreningar m. fl.;
nr 88 av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om förlängning av
ostkustbanan;
nr 89 av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om byggande av en
kustjärnväg mellan Luleå och Karlsborgsverken;
nr
90 av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om ökat anslag till
väghållningen m. m.;
nr 91 av fru Nilsson m. fl., om anläggande
av järnväg Ljusdal—Sveg;
nr 92 av herrar Larsson i Hedenäset
och Jansson i Kalix, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag om kommunalisering
av arbetsstugorna i Norrbottens
och Västerbottens län;
nr 93 av fru Boman m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till ferieresor för barn m. in.;
nr 94 av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om uppförande å ordinarie stat av befattningshavarna
vid Tornedalens rättshjälpsanstalt;
nr
95 av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm, om bildande av ett
statligt aktiebolag med uppgift att i
Norrland starta vissa förädlingsindustrier;
nr
96 av herr Larsson i Stockholm,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 28, med förslag till förordning
angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;
nr 97 av herr Carlsson i Bakeröd, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 28, med förslag till förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. in.;
nr 98 av herr Jansson i Kalix m. fl.,
om åtgärder för Tornedalens och Överkalixbygdens
försörjning medelst där
befintliga naturtillgångar och tillgänglig
arbetskraft;
nr 99 av herr Nilsson i Bästekille, i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag om
anslag till Lantbruksnämnderna: Kostnader
för planeringskommittéer;
nr 100 av herr Nilsson i Göingegården
m. fl., om ökat anslag till hästavelns
främjande;
5
Tisdagen den 26 januari 1954. Nr 3.
Svar på fråga ang. indragningar och sammanslagningar av arrendegårdar under
gods.
nr 101 av lierr Staxäng m. fl., i anled-ning av Kungl. Maj:ts framställning om nr 102 av herrar Jansson i Kalix och nr 103 av herr Jansson i Kalix m. fl., nr 104 av herr Jansson i Benestad | nr 105 av herrar Jansson i Kalix och Dessa motioner bordlädes. § 6. Justerades protokollsutdrag. Kammarens ledamöter åtskildes här-efter kl. 11.06. In fidem |
Tisdagen den 26 januari.
K!. 11.00.
§ 1. Justerades protokollen för den 19 och | I motionerna 1:11 och II: 20 till 1953 |
§ 2. Svar på fråga ang. indragningar och | och förslag, bl. a. i syfte att utvidga |
Herr talmannen lämnade på begäran | då något behov ur rationaliseringssyn-punkt ej kan synas förefinnas för så-dana sammanslagningar. |
Chefen för jordbruksdepartementet, Herr talman! Herr Hansson i Skegrie Med anledning härav får jag anföra | I yttrande över motionerna anförde Tredje lagutskottet yttrade i sitt ut-låtande nr 13, att lantbruksstyrelsens |
Nr 3.
6
Tisdagen den 26 januari 1954.
Svar på fråga ang. indragningar och sammanslagningar av arrendegårdar under
gods.
tet föranledde motionerna icke någon
åtgärd från riksdagens sida.
Lantbruksstyrelsens förslag inkom till
jordbruksdepartementet den 4 december
1953. Förslaget innefattar vissa ändringar
i 2 kapitlet 53 § arrendelagen av
följande innebörd. Enligt gällande bestämmelser
går arrendator förlustig sin
rätt till nytt arrende (optionsrätt), om
jordägaren ett år före arrendetidens utgång
uppsäger arrendatorn på den
grund, att jordägaren själv, hans make
eller avkomling eller adoptivbarn eller
dess avkomling avser att själv bruka
fastigheten. Lantbruksstyrelsen föreslår,
att i två fall undantag skall göras från
detta stadgande, nämligen
1) om anledning finns att antaga, att
arrendatorns skiljande från arrendet
skulle leda till en uppenbart olämplig
ändring av indelningen i brukningsenheter;
och
2) om på grund av att fastigheten
under lång tid innehafts av arrendatorn
och dennes släkt synnerliga skäl måste
anses föreligga för att arrendatorn skall
bibehållas vid arrendet.
Liksom nu skall enligt förslaget frågan
huruvida optionsrätt föreligger av
arrendatorn kunna bringas under domstols
prövning.
Vidare föreslås, att de nya bestämmelserna
skall kunna tillämpas även då
uppsägning av arrendeavtal skett före
lagens ikraftträdande, därest arrendet
utlöper minst ett år därefter.
Lantbruksstyrelsens förslag innefattar
alltså ändring endast i fråga om sociala
arrenden och avses därför skola beröra
blott vissa arrendegårdar med en areal
odlad jord som understiger 50 hektar,
bl. a. sådana som lyder under huvudgård.
I fråga om arrenden som faller
under de allmänna bestämmelserna bär
styrelsen däremot uttalat som sin åsikt,
att någon ändring nu ej bör göras.
Vad lantbruksstyrelsen föreslagit är
av sådan betydelse, att jag har ansett
det nödvändigt, att förslaget för yttran
-
de remitteras till ett flertal myndigheter,
däribland vissa hovrätter ävensom samtliga
länsstyrelser, hushållningssällskap,
arrendenämnder och lantbruksnämnder.
Först sedan remissyttrandena, vilka
infordrats till den 10 mars 1954, inkommit
och bearbetats kan jag taga
ställning till frågan huruvida lantbruksstyrelsens
förslag bör läggas till grund
för en proposition. Innan proposition
framlägges, måste vidare lagrådet höras.
Med hänsyn till den tid dessa åtgärder
kommer att taga i anspråk torde det
icke bli möjligt att hinna med att framlägga
en eventuell proposition i ämnet
till innevarande års riksdag.
Härefter anförde:
Herr HANSSON i Skegrie (bf):
Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
för detta svar. Jag vill emellertid
uttala mitt beklagande över att
denna lantbruksstyrelsens utredning
inte har kunnat bli färdig så pass tidigt
att därest statsrådet finner, att en proposition
med anledning därav och remissyttrandena
bör framläggas, denna
proposition kunnat framläggas vid detta
års riksdag. Jag har nämligen den uppfattningen,
att i denna fråga bör man
handla snabbt. Jag menar att den tid,
som förflyter mellan det att denna fråga
förts på tal och till dess att en lagändring
träder i kraft, bör göras så kort
som möjligt.
Nu vill jag emellertid säga att jag är
tacksam för ett yttrande i utredningen,
där det talas om att en sådan lagändring
kan och bör göras retroaktiv. Dröjsmålet
med en lagändrings ikraftträdande
kan ju kompenseras genom att retroaktivitet
införes, och jag hoppas att i
en eventuell proposition denna retroaktivitet
kan komma att tas med.
Jag vill annars uttala som min uppfattning
om lantbruksstyrelsens utredning
och förslag att de är väl avvägda,
7
Tisdagen den 26 januari 1954. Nr 3.
Svar på fråga ang. indragningar och sammanslagningar av arrendegårdar under
gods.
och jag tror att förslaget kan genomföras
utan alltför stora lagtekniska åtgärder.
En sak vill jag emellertid bestämt
reagera emot, och det är att man
i denna utredning har begränsat sitt
förslag till endast de sociala arrendena,
d. v. s. sådana arrendegårdar som understiger
50 hektar. Jag har den meningen
att ingen sådan gräns här borde
förefinnas, utan att detta borde kunna
utsträckas även till större utgårdar under
godsen. Det inträffar nämligen mycket
ofta att även sådana gårdar dels
dras in till huvudgårdarna, dels sammanslås.
Det är därför mycket svårt att
finna någon rimlig förklaring till begränsningen
ur vare sig rationaliseringssynpunkt
eller annan synpunkt.
Jag hade alltså varit mera till freds om
inte gränsen 50 hektar hade tagits upp.
Jag skall inte nu väcka upp någon debatt
med herr statsrådet i denna fråga.
Den debatten hade vi här i våras, när
motionerna i ärendet behandlades. Jag
vill endast uttala min förhoppning om
att denna fråga kan bringas till en lösning
så snart som det är praktiskt möjligt.
Chefen för jordbruksdepartementet,
herr statsrådet NORUP:
Herr talman! Jag kan mot bakgrund
av den senare tidens utveckling i stor
utsträckning förstå herr Hanssons i
Skegrie oro över att det inte är möjligt
att lägga fram någon proposition till
detta års riksdag. På många håll blir det
ju så, att en arrendator som skaffat sig
en någorlunda hygglig ställning plötsligt
står i det predikamentet, att han är
uppsagd och arrendegården skall indragas
till huvudgården, antingen så att
den sammanläggs med densamma eller,
när det gäller större egendomar, att det
tillsätts ett befäl som får sköta gården.
Det är självfallet att sådant skapar en
hel del oro.
Innan jag blev statsråd motionerade
jag ett par gånger om att nuvarande ar
-
rendebestämmelser skulle gälla även
gårdar över 50 hektar, och jag förstår
därför väl de synpunkter som herr
Hansson framlägger i detta ärende.
Emellertid finns det nog inte möjlighet
att lägga fram någon proposition i frågan
till 1954 års riksdag. När remissvaren
kommit in får man ta ställning till
hur en eventuell proposition skall utformas.
Detta är en mycket ömtålig sak,
och det gäller att söka åstadkomma
största rättvisa och säkerhet för såväl
arrendatorn som jordägaren.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 3.
Föredrogos var för sig följande Kungl.
Maj :ts på kammarens bord liggande propositioner;
och hänvisades därvid
till bevillningsutskottet propositionen
nr 37, med förslag till lag om ändring
i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.;
till statsutskottet propositionerna:
nr 40, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag;
nr 42, angående ersättning till P. O.
H. Rydbro m. fl.;
nr 43, angående ersättning i vissa
fall i anledning av olycksfall i arbete
eller yrkessjukdom; och
nr 44, angående frågor om befrielse
från ersättningsskyldighet till kronan
m. m.;
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
45, med förslag till lag angående
upphävande av lagen den 28 juni 1935
(nr 445) om emeritilöner för vissa
prästmän i ledande ställning i missionens
och diakoniens tjänst, m. m.; och
nr 46, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 7 och 12 §§ lagen
den 29 juni 1945 (nr 420) om semester;
samt
till bevillningsutskottet propositionen
nr 47, angående fortsatt tullfrihet
8
Nr 3.
Tisdagen den 26 januari 1954.
i vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och
livsförnödenheter.
§ 4.
Föredrogos var efter annan- följande
å bordet vilande motioner. Därvid remitterades
till
statsutskottet motionerna:
nr 77 av fröken Wetterström;
nr 78 av herr Christenson i Malmö
m. fl.;
nr 79 av herr Fredriksson m. fl.;
nr 80 av herrar Boija och Schmidt;
nr 81 och 82 av herr Johansson i
Stockholm;
nr 83 av herr Johansson i Stockholm
in. fl.;
nr 84 av herr X Hd fors in. fl.;
nr 85 och 86 av herr Munktell;
nr 87—90 av herrar Holmberg och
Hagberg i Stockholm;
nr 91 av fru Nilsson in. fl.;
nr 92 av herrar Larsson i Hedenäset
och Jansson i Kalix;
nr 93 av fru Boman m. fl.;
nr 94 av herr Jansson i Kalix m. fl.
och
nr 95 av herrar Holmberg och Hagberg
i Stockholm;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 96 av herr Larsson i Stockholm
och
nr 97 av herr Carlsson i Bakeröd;
till bankoutskottet motionen nr 98,
av herr Jansson i Kalix m. fl.; samt
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 99 av herr Nilsson i Bästekille;
nr 100 av herr Nilsson i Göingegårdcn
m. fl.,
nr 101 av herr St axäng in. fl.;
nr 102 av herrar Jansson i Kalix och
Larsson i Hedenäset;
nr 103 av herr Jansson i Kalix m. fl.;
nr 104 av herr Jimsson i Benestad
m. fl. och
nr 105 av herrar Jansson i Kalix och
Gavelin.
§ 5.
Interpellation i anledning av förekomsten
av för barn och ungdom olämpliga tryckalster.
Ordet lämnades på begäran till
Herr GUSTAFSSON i Borås (fp), som
anförde:
Herr talman! De senare årens alltmer
stigande flod av förströelseläsning av
viss art har vållat stora bekymmer hos
dem som känner ansvar för barn och
ungdom. Föräldrar ger uttryck åt sin
oro över utvecklingen, målsmänsorganisationer,
lärar- och ungdomsorganisationer
likaså. Barnpsykiater, pedagoger,
bibliotekarier och barnlitteraturkritiker
framhäver att den stigande aggressiviteten
bland barnen i skolorna
är till ej ringa del att söka i konsumtionen
av seriemagasin.
Serieläsandet ingår i vår kulturbild.
Man har bara att konstatera detta, och
man bör i sanningens intresse även erkänna
att det finns små bra konstnärliga
mästerverk, med äkta dramatik och
sannfärdiga person- och miljöskildringar.
Detta bör erkännas.
En mängd serier måste dock betecknas
som gift för de omogna intellekt
som de främst appellerar till. Det räcker
med att nämna sådana som Stålmannen,
Fantomen och Hopalong Cassidy samt
diverse kriminal- och cowboyserier. De
psykiskt och andligt skadliga verkningarna
av seriekonsumtionen är påtagliga.
Kan f. ö. annat än bestialitet och antihumana
impulser växa fram ur en läsning
av detta slag? Oavsett differenser
i fråga om ideologisk förankring synes
skolman och ungdomsledare vara överens
om att serierna fostrar till råhet
och till en våldsmentalitet som ligger
nära sadismen och gör mordet och brottet
till underhållande förströelse.
Det finns ju dock moral- och värdenormer
som samhället för sitt eget väl
och bestånd gett sin sanktion och som
måste värnas. Tryckalster av detta slag
tjänar ej detta syfte, utan i stället är
9
Tisdagen den 26 januari 1954. Nr 3.
Interpellation i anledning av förekomsten av för barn och ungdom olämpliga tryck
alster.
de folkmoraliska vådorna odisputabla.
Kända barnläkare och psykiater uttalar,
att en del tecknade serier långsamt förgiftar
barnasinnet och gör barnens lekar
så brutala att fara för livet föreligger.
Därtill kommer även att serietidningar
är på väg att i alltför hög grad bli
den dominerande litteraturen med en
åtföljande språkets dekadans. Erfarna
bibliotekarier anser att serieläsningen
tenderar att bli förödande för barnens
läsvanor. Den skapar likgiltighet för all
läsning, som kräver engagemang och
tankeverksamhet. Jag är inte i tillfälle
att framlägga någon utförlig och tillförlitlig
statistik, men följande siffror torde
i någon mån belysa seriemagasinens
och de mindervärdiga veckotidningarnas
utbredning.
Pressbyrån, som väl är den ojämförligt
största förmedlaren, sålde 1938
cirka 80 miljoner exemplar. Förra året
var siffran uppe i 215 miljoner. Häri
ingår 25 miljoner seriemagasin med utpräglad
»pang-pang»-mentalitet. Denna
oerhörda ökning har blivit en tankeställare
för många och borde kunna påräkna
uppmärksamhet även från statsmakterna.
Ett särskilt spörsmål, som på det allra
närmaste sammanhänger med seriemagasinen,
är de alltmer öppet demonstrerade
pornagrafiska alstren. Jag är fullt
på det klara med att man här är inne
på en fråga som är ytterligt svårlöst,
enär den berör tryckfriheten. För den
har våra föregångare kämpat, och den
vill vi alla värna. En fri press hör till
det elementära i en demokratisk stat.
Men pressen har icke fattat tryckfriheten
så, att den skulle ge frihet att
sätta allting på pränt på vad sätt som
helst. Den har efter överenskommelse
enats om vissa regler.
En del novellister excellerar likväl i
ett ohöljt ockrande på urspårade och
hämningslösa sexualinstinkter i öppen
våldtäktspornografi. Jag tillät mig att i
årets remissdebatt anföra ett flagrant
exempel på just denna genre. Det gällde
novellen »Skinnknutten» i nr 11 av
»All Världens Berättare» årg. 1952. Faller
inte pornografi av just denna typ
under 18 kap. 13 § i strafflagen? Man
kan inte undgå att inför dylika tryckalster
fråga: Om icke tukt och sedlighet
såras genom dylika noveller och om ej
allmän förargelse eller fara för andras
förförelse därav kommer — hur såras
då tukt och sedlighet och hur och på
vad sätt förför man då genom utnyttjande
av tryckfriheten människor och särskilt
ungdom i dagens Sverige? Det synes
mig som om myndigheterna på hithörande
område hade visat en så långt
gående tolerans att lagen står i faktisk
fara att sättas ur funktion.
Till de destruktiva krafter, som är
verksamma i vårt samhälle, intar enligt
mitt sätt att se de sedeslösa novellerna
och de antihumana seriemagasinen en
framstående plats.
I anslutning till det anförda ber jag
att till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
få rikta följande frågor:
1. Har statsrådet givit akt på hurusom
pornografiska alster av skilda slag
alltmer översvämmar marknaden och
hurusom seriemagasinen synes äventyra
uppfostran i hem och skola?
2. Delar statsrådet min uppfattning
att denna tendens kan medföra allvarliga
skador för särskilt barn och ungdom?
3.
Anser statsrådet att tryckfrihetslagens
s. k. sedlighetsparagraf och strafflagens
utformning i hithörande ämne är
till fyllest när det gäller att komma till
rätta med hithörande problem?
4. För den händelse statsrådet anser
lagens utformning vara till fyllest, är
statsrådet Villig medverka till en merå
ändamålsenlig tillämpning av lagen?
Denna anhållan bordlädes.
1(1
Nr 3.
Tisdagen den 26 januari 1954.
§ 6.
Interpellation ang. automatisering av
Gotlands telefonnät.
Herr SVENSSON i Stenkyrka erhöll
på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! Gotlands län är i fråga
om erläggande av avgifter för telefonsamtal
uppdelat i två taxeområden. Visby
stad samt norra delen av länet utgör
ett frikretsområde, d. v. s. samtal inom
området, däri inbegripna samtal mellan
Visby och landsbygden, är icke belagda
med särskild avgift. Södra delen av länet
däremot får sina samtal med Visby
och norra länsdelen avgiftsbelagda.
Att ett så enhetligt och slutet område
som Gotlands län uppdelats i två olika
taxeområden medför onödiga svårigheter
för telefontrafiken, vartill kommer
ekonomiska orättvisor. Samtalstrafiken
från Gotlands landsbygd till Visby är
mycket livlig, därför att Visby är residensstad
och för övrigt länets enda
stad. Där ligger länsstyrelsen, domkapitlet,
domsagans kansli samt övriga statliga
lokala myndigheter, landstingets
och hushållningssällskapets expeditioner,
där finns vidare jordbrukets ekonomiska
länsorganisationer och deras
företag, och där finns privata företag
av skilda slag liksom föreningar på
olika områden. Länets landsbygdsbefolkning
måste fördenskull ständigt anlita
telefonen för kontakt med myndigheter,
institutioner och företag i Visby.
Befolkningen i norra delen av länet kan
göra detta utan extra kostnader utöver
abonnemangsavgifterna, medan befolkningen
i södra delen av länet måste erlägga
avgift för varje samtal till Visby,
liksom över huvud taget till hela det
faxeområde Visby tillhör. För de gotlänningar,
som bor i länets södra del
och som för sin verksamhet är tvungna
att ofta anlita telefonen för kontakt med
residensstaden, kan avgifterna för telefonsamtalen
per år stiga till betydande
belopp.
Det är fördenskull ett väsentligt intresse
för Gotlands befolkning att ett
riktigare och rättvisare system för telefontaxorna
kommer till stånd. Det har
av telestyrelsen utarbetats en generalplan
för automatisering av hela telefonnätet
på Gotland, och av denna anledning
torde någon ändring av taxeområden
för närvarande icke kunna ske. Först
när automatiseringen genomförts i sin
helhet blir det möjligt att lägga om taxesystemet,
så att detta kan uppfylla kraven
på rättvisa och riktig avvägning
mellan abonnenterna.
Gotland skall enligt generalplanen indelas
i tre områden, Visby-området,
Hemse-området för södra Gotland och
ett område för norra Gotland. Visbyområdets
automatisering lär i huvudsak
bli klar redan i år, och i årets kapitalbudget
är under kommunikationsdepartementets
stat upptaget ett anslagsbelopp
på 2 100 000 kronor för anläggande av
eu rikskabel mellan Hemse och Visby
för att möjliggöra Hemse-områdets automatisering.
Detta område skall alltså utbyggas
närmast efter Visby-området.
Som tredje etapp skulle komma utbyggnaden
av området på norra Gotland.
När automatiseringen i sin helhet kan
bli färdig är således för närvarande
ovisst. Statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
har i årets
statsverksproposition förordat återhållsamhet
med investeringarna för statens
affärsdrivande verk, och ramen för televerkets
investeringar föreslås enligt det
uppgjorda normalprogrammet bli 12
miljoner kronor mindre än vad verket
själv begärt. Därest konkurrensen om
investeringsresurserna skulle skärpas,
förutses ytterligare minskning av investeringsramen,
medan å andra sidan en
utökning av denna förordas, om depressiva
tendenser skulle inträda inom näringslivet.
Med utgångspunkt från det konjunkturläge,
som för närvarande råder, förefaller
det alltså antagligt, att det kommer
att dröja åtskillig tid innan automatiseringen
av Gotlands telefonnät blir
helt genomförd och möjlighet till införande
av rättvisare taxor för abonnenter
föreligger. Med hänsyn till de
11
Tisdagen den 26 januari 1954. Nr 3.
Interpellation ang. automatisering av Gotlands telefonnät.
allvarliga olägenheter och ekonomiska
orättvisor, som den nuvarande indelningen
i taxeområden på Gotland innebär,
vore det i hög grad önskvärt, att
automatiseringen av Gotlands telefonnät
kunde påskyndas och att de investeringar,
som härför måste ske, kunde
erhålla viss förtursrätt.
Med anledning av vad som sålunda
anförts hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet få
framställa följande fråga:
Är statsrådet beredd medverka till att
automatiseringen av Gotlands telefonnät
påskyndas, så att möjlighet kan skapas
för införande av ett taxesystem för
telefonsamtalen, som är rättvisare och
riktigare avvägt än det nu tillämpade
systemet?
Denna anhållan bordlädes.
§ 7.
Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag till riksdagens skrivelse,
nr 13, till Konungen angående utseende
av ledamöter och suppleanter i utrikesutskottet
och utrikesnämnden.
§ 8.
Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökan:
Riksdagens Andra Kammare.
Härmed anhåller jag att bli beviljad
ledighet från riksdagsarbetet från den
2 februari 1954 t. o. m. den 17 mars
1954 på grund av utlandsresa i en viktig
angelägenhet för min firma.
Göteborg den 23 januari 1954.
Walter Edström.
Kammaren biföll denna ansökan.
Herr talmannen meddelade, att
herr Jönsson i Rossbol, som vid kammarens
sammanträde den 14 januari
med läkarintyg styrkt sig tills vidare
vara hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
under gårdagen åter intagit sin
plats i kammaren.
§ 9.
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen
nr
41, med förslag till utlänningslag;
nr 48, angående ratifikation av Förenta
Nationernas konvention om kvinnans
politiska rättigheter;
nr 49, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;
nr 52, angående ersättning från kyrkofonden
för övertalig personal vid domänverket;
och
nr 53, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 5 § lagen den 20
mars 1936 (nr 56) om socialregister.
Dessa propositioner bordlädes.
§ 10.
Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner:
nr 106 av herr Hansson i Skegrie
m. fl., om visst förtydligande av vallagen;
nr
107 av herr Ståhl, angående utformandet
av debatterna i riksdagens kamrar;
nr
108 av herr Ohlin in. fl., angående
ungdomssociala frågor;
nr 109 av herr Staxång m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
rörande vissa anslagstekniska frågor
beträffande vägunderhåll och vägbyggnader;
nr
110 av herr Håstad och fröken
Karlsson, angående lärarpersonalens
tillsyn vid skolmåltiderna;
nr 111 av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om inrättande av en kuratorstjänst
för svensk ungdom i England;
nr 112 av fru Sjöstrand, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till understöd åt inhemska skönlitterära
författare och tonsättare av utmärkt
förtjänst;
nr 113 av herr Kyling m. fl., om förbättrade
förmåner för i statens tjänst
återanställda pensionärer;
12
Nr 3.
Tisdagen den 26 januari 1954.
nr 114 av fru Sjöstrand in. fl., om
statsbidrag till kurser för utbildande av
lärare för musikcirklar;
nr 115 av herr Levin, om förhöjd
pension åt vågmästare L. Jönssons änka
och barn;
nr 116 av herr Henriksson, om pension
åt förra städerskan vid statens
järnvägar Elin Amanda Olsson;
nr 117 av herrar Persson i Appuna
och Netzén, om anslag för utgivande av
en regelbundet utkommande skrift, innehållande
aktuella meddelanden från
medicinalstyrelsens verksamhetsfält;
nr 118 av herr Gustafsson i Borås
m. fl., om höjning av byggnadskvoten
för uppförande av lokaler för religiösa
ändamål;
nr 119 av herr Helén in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till kompletteringsgymnasier;
nr 120 av fröken Vinge m. fl., om anslag
till två amanuenstjänster vid Musikaliska
akademiens bibliotek;
nr 121 av herr Håstad, om uppflyttning
i högre lönegrad av e. o. museiassistenten
vid riksmuseet fil. dr H.
Persson;
nr 122 av herrar Håstad och Edström,
om anslag till kurser i industriell psykologi
och humanistiska ämnen m. m.
för de studerande vid de tekniska högskolorna;
nr
123 av fröken Karlsson, om tilllämpning''
av statens allmänna avlöningsreglemente
på lärarpersonalen å
enhetsskolans högstadium;
nr 124 av fröken Karlsson m. fl., i
anledning av Kungl. Majrts framställning
om anslag till stipendier åt folkskollärare
för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska;
nr 125 av herrar Mårtensson och
Antby, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till Armén: Remontering;
nr
126 av herrar Jonsson i Strömsund
och Severin i Gävle, angående
viss ändring i bestämmelserna om utbildningsbidrag
till partiellt arbetsföra;
nr 127 av herr Jacobson i Vilhelmina,
om ändring av § 1 i kungörelsen den
22 juni 1939 om statsbidrag till anordnande
av pensionärshem, m. m.;
nr 128 av fröken Höjer m. fl., angående
lärarpersonalens tillsyn vid skolmåltiderna;
nr
129 av herr Svensson i Krokstorp,
angående viss omläggning av det statliga
stödet till fiskarbostäder m. in.;
nr 130 av herr Hallén m. fl., om ökat
anslag till Sigtunastiftelsens bibliotek;
nr 131 av herrar Boija och Stenberg,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet;
nr
132 av herr Gustafsson i Skellefteå
in. fl., om inrättande av en medicinsk
högskola i Norrland;
nr 133 av herrar Nyberg och Stenberg,
om ökade anslag till det frivilliga
försvarsarbetet;
nr 134 av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., om ökat anslag till Fonden för
lån till företagareföreningar m. fl.;
nr 135 av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till försökskostnadsbidrag;
nr
136 av herr Holmberg och fru
Nilsson, angående kapitalbudgeten för
televerket;
nr 137 av herr Munktell, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till främjande av samhälls- och
rättsvetenskaplig forskning;
nr 138 av herrar Gustafsson i Stockholm
och Henriksson, om utredning rörande
organisation och utformning beträffande
priskontrollen;
nr 139 av herr Ohlin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr
17, med förslag till förordning om begränsning
av rätten till fri avskrivning
å maskiner och andra inventarier vid
1955 års inkomsttaxering, m. in.;
nr 140 av herrar Adolfsson och Ericsson
i Näs, om ändrad användning av
vissa med statliga lån och bidrag upp^
förda lantarbetarbostäder;
nr 141 av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., om utsträckt tullskydd för frukt;
Tisdagen den 26 januari 1954.
Nr S.
13
nr 142 av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., angående rätt att tillverka och
försälja ciderdrycker;
nr 143 av herr Lundberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 28, med
förslag till förordning angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å rusdrycker,
m. m.;
nr 144 av herr Gavelin m. fl., om rätt
att vid taxering till skatt för inkomst
göra avdrag för läkar- och sjukvårdskostnader;
nr
145 av herrar Sjölin och Strandh,
om förlängning av inbetalningstiden för
kvarstående skatt;
nr 146 av herr Ohlin m. fl., om utredning
rörande dels förutsättningarna för
en liberalisering av den ekonomiska
politiken, dels åtgärder för uppmuntran
av det enskilda sparandet;
nr 147 av herr Henriksson, om ändring
i pensionsgrunderna för de äldre
riksdagsvaktmästarna;
nr 148 av herr Nilsson i Bästekille,
angående folkomröstning i högertrafikfrågan;
nr
149 av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., angående slopande av s. k. normerad
behovsprövning av familjebidragen
till de värnpliktiga;
nr 150 av herr Gavelin m. fl., angående
införsel i arbetsinkomst för beredande
av ersättning åt målsägande i
brottmål;
nr 151 av fröken Vinge m. fl., angående
rätten till släktnamn;
nr 152 av herr Jacobson i Vilhelmina,
angående ändring av bestämmelserna
om förvaltningsarvode åt förmyndare;
nr 153 av herrar Adolfsson och Hansson
i Önnarp, om upphävande av prisregleringslagen
samt avveckling av priskontrollnämnden;
nr
154 av herr Munktell m. fl., om en
allmän överarbetning av gällande ersättningsbestämmelser
vid samhälleliga
rådighetsbegränsningar över fast egendom;
nr
155 av herrar Dahlén och Håstad,
angående ändrad lydelse av 2 § 2:o
lagen den 26 maj 1909 (nr 38), om
Kungl. Maj:ts regeringsrätt m. m.;
nr 156 av herrar Widén och Rimås,
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
om bidrag till jordbrukets rationalisering;
nr
157 av herr Staxäng m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till säkerhetsanordningar till
ledning för fiskefartyg;
nr 158 av herr Nilsson i Bästekille
m. fl., angående ökat anslag till understödjande
av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm;
nr 159 av herrar Nilsson i Bästekille
och Nilsson i Svalöv, angående bevakningsfartyg
för laxfiskeområdena i södra
Östersjön;
nr 160 av herr Nilsson i Bästekille,
i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg;
nr 161 av herr Östlund m. fl., om
ökat statsbidrag till främjande av juverhälsokontroll
hos nötkreaturen;
nr 162 av herr Jönsson i Rossbol
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag om anslag till väg- och flottledsbyggnader
i enskild ägo;
nr 163 av herrar Löfgren och Sjölin,
om minskat anslag till Lantbruksnämnderna:
Kostnader för planeringskommittéer;
nr
164 av herr Andersson i Björkäng
m. fl., angående utredning av kostnaderna
för veterinärvården;
nr 165 av herrar Hseggblom och Nilsson
i Bästekille, om ersättning till rörelseidkare
för upptagande av förmalningsavgifter
för råg och vete;
nr 166 av herr Netzén, om ökade anslag
till naturskydd;
nr 167 av herr Jacobson i Vilhelmina,
angående ändring av bestämmelserna
om utanordnande av producentoch
kontantbidrag till brukare av mindre
jordbruk i Lappmarken;
nr 168 av herr Helén m. fl., om höjning
av elevstipendierna vid vissa under
jordbruksdepartementet hörande läroanstalter;
-
14
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Svar på fråga ang. principerna för upplåtande av parkeringsplatser på kronan tillhörig
mark i centrala delar av Stockholms stad.
nr 169 av herrar Nilsson i Göingegården
och Nilsson i Svalöv, i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om anslag
till statens kommission för krisuppgifter
på livsmedelsområdet;
nr 170 av herr Anderson i Sundsvall
m. fl., angående samtrafik mellan statens
järnvägar och de enskilda bussföretagen
i Norrland;
nr 171 av herr Nilsson i Bästekille,
om utredning angående förläggande av
idrottsutövning till söckendagar;
nr 172 av herr Andersson i Björkäng
m. fl., om utredning rörande upphävande
av stadsprivilegier om rätt till
viss del av försäljningssumma vid auktion
inom stads område;
nr 173 av herr Nyberg m. fl., om översyn
av det offentliga utredningsväsendet;
samt
nr 174 av herrar Rimmerfors och Helén,
om allmän översyn av gällande bestämmelser
rörande övervakning inom
olika vårdområden, m. in.
Dessa motioner bordlädes.
§ 11.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.18.
In fidem
Gunnar Britth.
Onsdagen den 27 januari.
Kl. 11.00.
§ 1.
Svar på fråga ang. principerna för upplåtande
av parkeringsplatser på kronan
tillhörig mark i centrala delar av Stockholms
stad.
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Chefen för kommunikationsdepartementet,
herr statsrådet ANDERSSON,
som yttrade:
Herr talman! Herr Nihlfors har frågat
mig, om jag vill upplysa om vilka principer
som byggnadsstyrelsen lagt till
grund för sitt ställningstagande att icke
medge parkeringsplatser på kronan tillhörig
mark i centrala delar av Stockholm.
Med anledning av denna fråga vill
jag lämna följande upplysningar, som
jag inhämtat från byggnadsstyrelsen.
Inom stadens centrala delar äger kro -
nan endast i begränsad omfattning
mark, som icke är tagen i anspråk för
bebyggelse. De frågor om upplåtelse av
parkeringsutrymme som aktualiserats
har därför varit få, och de har tnåst
bedömas var för sig med hänsyn till
omständigheterna i de särskilda fallen.
Under de senare åren har följande
förslag om upplåtelser av parkeringsutrymme
prövats av styrelsen.
År 1948 anhöll Stockholms stads gatukontor
om styrelsens medgivande till
viss ändring av parkeringsplatsen öster
om operahuset, varigenom antalet parkeringsplatser
skulle ökas från 17 till
29. Med anledning härav meddelade styrelsen
gatukontoret, att den ifrågasatta
utökningen skulle medföra en beskärning
av parkområdet med ungefär 9
meter. Ett sådant inkräktande på Kungsträdgårdens
för trafikändamål redan
hårt anlitade område ansåg sig styrelsen
icke kunna medgiva. Styrelsen err
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Nr 3.
15
Svar på fråga ang. principerna för upplåtande av parkeringsplatser på kronan till
hörig mark i centrala delar av Stockholms stad.
inrade om att viss del av parkområdet
beklagligtvis redan förut måst tagas i
anspråk i samband med spårvägslinjernas
omläggning vid Strömbrons tillkomst.
Återstående platser i stadens
centrum, som var i kronans ägo och
vilka allmänheten kunde använda för
rekreation, borde icke tagas i anspråk
för andra ändamål, annat än i absolut
tvingande fall. Härtill kom, att ett genomförande
av det av gatukontoret
framlagda förslaget ur estetisk synpunkt
skulle vara till direkt skada för parken.
År 1951 hemställde gatukontoret om
tillstånd att få anordna parkering å
följande kronan tillhöriga områden,
nämligen dels i Kungsträdgården utmed
muren vid S:t Jakobs kyrka (25 parkeringsplatser),
dels på Slottsbacken framför
Finska kyrkan och väster om obelisken,
dels ock på Riddarholmen omkring
Riddarholmskyrkan och utmed
södra Riddarholmskajen.
Styrelsen ansåg sig icke kunna medge
den begärda upplåtelsen i vad den avsåg
Kungsträdgården. Styrelsens beslut
grundade sig därvid dels på att parkeringsplatsens
anordnande bl. a. förutsatte
att ej mindre än 18 träd fälldes,
och dels på att ett anordnande av parkeringsplatser
i parken ej kunde anses
stå i god överensstämmelse med syftet
med kronans upplåtelse av parken till
staden. Styrelsen erinrar i sammanhanget
om att enligt 1940 års markavtal
mellan kronan och Stockholms stad
bl. a. Kungsträdgården upplåtits till staden
för en tid av 50 år för att användas
såsom en för allmänheten utan avgift
tillgänglig park. För upplåtelsen gäller
bl. a., att parken skall av staden hållas
i ett efter tidens fordringar avpassat
skick och att väsentligare ändring i
dess utseende icke får ske utan tillstånd
av Kungl. Maj:t.
Reträffande parkeringsutrymmet på
Slottsbacken ansåg styrelsen, att parkeringsplatser
borde anordnas i den utsträckning,
som ståthållarämbetet på
Stockholms slott ansåge sig kunna förorda.
Styrelsen erinrar om att gatukontoret
samtidigt som frågan underställdes
styrelsens prövning begärde ståthållarämbetets
yttrande. Enligt vad ämbetet
meddelat, har sedermera parkeringsplatser
anordnats dels på yttre
borggården för personal tillhörande
slottsförvaltningen och dels, efter samråd
mellan ämbetet, överståthållarämbetet
och gatukontoret, på Slottsbacken
för allmänheten. Därigenom har för ändamålet
tagits i anspråk mark i all den
utsträckning som varit möjlig, utan att
allvarliga olägenheter för trafiken skall
behöva uppkomma.
Rörande förslaget om parkeringsplatser
på Riddarholmen har styrelsen icke
haft annat att erinra än att frågan om
att upplåta ett område öster om Riddarholmskyrkan,
utmed järnvägen, såsom
parkeringsutrymme borde upptagas till
prövning först sedan tunnelbanearbetena
avslutats och platsens utseende och
lämplighet i övrigt med säkerhet kunde
bedömas. Enligt vad jag erfarit, har
emellertid platsen numera, sedan järnvägstunneln
förbi Riddarholmen blivit
färdig, tagits i anspråk för parkering.
Härmed anser jag mig ha besvarat
herr Nihlfors’ fråga.
Härpå anförde
Herr NIHLFORS (fp):
Herr talman! Jag ber att få tacka herr
statsrådet för det svar han lämnat på
min fråga om vad byggnadsstyrelsen
haft för principer för sitt ställningstagande
till begäran om tillstånd att använda
kronans mark i centrala delar
av Stockholm för bilparkering.
När jag ställde min fråga, pågick i
pressen en diskussion om parkeringseländet
i Stockholm och om vilka åtgärder
som kunde vidtagas för att råda
bot på detsamma. Man fick då den uppfattningen
att byggnadsstyrelsen, som
har hand om kronan tillhörig mark,
skulle ha ställt sig helt avvisande till
16
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Svar på fråga ang. ombyggnaden av Aplaredsvägen i Älvsborgs län.
framkomna förslag från stadens myndigheter.
Av det svar herr statsrådet
nyss lämnat synes emellertid framgå
att byggnadsstyrelsen icke varit helt
negativ i sitt ställningstagande.
Man får inte heller intrycket att de
stadens myndigheter, som har hand om
parkeringsproblemen, har varit särskilt
energiska med framställningar. Byggnadsstyrelsen
har endast två gånger på
sex år haft anledning pröva förslag om
upplåtelse av mark för bilparkering.
När gatukontoret år 1951 begärde tillstånd
att få anordna bilparkering utmed
muren vid S:t Jakobs kyrka i
Kungsträdgården, där 25 platser skulle
kunna iordningställas, ansåg byggnadsstyrelsen
att sådant tillstånd icke kunde
medgivas. Byggnadsstyrelsen tycks ha
stött sitt beslut på samma motiveringar,
som herr statsrådet nyss anfört, alltså
i huvudsak på att 18 träd i så fall måste
fällas och att anordnande av parkeringsplatser
icke står i god överensstämmelse
med syftet med kronans upplåtelse av
parken till staden. Ingen förändring i
parkens utseende får nämligen ske utan
tillstånd av Kungl. Maj :t.
För att undvika hets hos motionärerna
bör, enligt vad jag kan förstå, dagens
plenum icke bli alltför kortvarigt, och
jag vill därför här rapportera vad jag i
går kunde iaktta på den omtvistade plats
i Kungsträdgården, som det här gäller.
Det är det hörn av den norra delen av
Kungsträdgården, som man först kommer
till när man går Arsenalsgatan från
Riksdagshuset sett. Den mur man där
finner norr om S:t Jakobs kyrka är
cirka fyra meter hög och av sten och
är inte särskilt estetiskt tilltalande. De
träd, som skulle befinna sig i farozonen,
om man här ordnar med en parkeringsplats,
står i två rader med nio
träd i vardera raden, till vänster om
den asfalterade promenadväg, som leder
från Arsenalsgatan upp emot
Hamngatan. Marken mellan denna väg
och muren är inte alls någon parkmark
utan är antingen asfalterad eller
grusad, vilketdera kunde jag faktiskt
inte se på grund av snötäcket. Och så
finns det på området inte, som man
skulle kunna tro, buskar och andra inslag
i en park, utan i stället står där en
telefonkiosk modell äldre och ett så att
säga förargelsens hus, också modell
äldre. Det är vad man kan se i denna
del av Kungsträdgården. Man frågar sig
onekligen om detta hörn verkligen är
sådant att det inte skulle kunna ordnas
parkeringsplatser där, detta allra
helst som säkert få människor skulle
observera, om man toge bort dessa omtvistade
träd, ty det är tillräckligt med
träd kvar i parken ändå. Fn bilparkering
skulle också rent av kunna göra
parkområdet trevligare än det nu är,
om man finge bort de två inrättningar
som finns där.
Det ankommer som tidigare sagts på
Kungl. Maj:t att ge tillstånd till väsentliga
förändringar i parkens utseende.
Inom parentes sagt hoppas jag att
Kungl. Maj:t gav ett sådant tillstånd
när Stockholms stad gjorde Kungsträdgården
till en livaktig plats i samband
med 700-års jubileet och där uppförde
en hel del byggnader. En ordnad bilparkering
i detta bortglömda mörka hörn
av Kungsträdgården skulle inte försämra
utseendet på parken, det är jag övertygad
om, herr statsråd. Jag hoppas att,
om denna fråga tas upp inför Kungl.
Maj:t, statsrådet som föredragande departementschef
då ställer sig välvillig
till dess lösning.
Överläggningen var härmed slutad.
§ 2.
Svar på fråga ang. ombyggnaden av
Aplaredsvägen i Älvsborgs län.
Ordet lämnades på begäran till
Herr statsrådet HJALMAR NILSON,
som yttrade:
Herr talman! Herr Gustafsson i Borås
har frågat mig om jag uppmärksammat
det stora antal olyckor och olyckstill
-
Onsdagen den 27 januari 1954 fm. Nr 3. 17
Svar på fråga ang. ombyggnaden av Aplaredsvägen i Älvsborgs län.
vissa andra företag — påbörjas i år så -
bud, som under senaste tiden inträffat
på Aplaredsvägen i Älvsborgs län och
om jag ville medverka till att den planerade
ombyggnaden av ifrågavarande
väg snarast kommer till stånd. I anledning
härav får jag anföra följande.
Frågan torde närmast avse sträckan
genom Aplareds samhälle mellan Nytorp
och Kärra söder om Borås på länshuvudvägen
nr 107 från Falkenberg till
nämnda stad. Vägen är där mycket kurvig
och även till sin beskaffenhet i övrigt
sådan, att den fordrar skärpt vaksamhet
av vägtrafikanterna. Därför
finns också, efter vad jag inhämtat, ett
flertal varnings- och upplysningsmärken
av olika slag uppsatta på vägsträckan.
Det aktuella vägavsnittet genom Aplareds
samhälle jämte en del av vägen
strax norr därom är upptaget i gällande
flerårsplan för förstärkning och
förbättring av vägar inom Älvsborgs
län under perioden 1952—1956 med
medelstilldelning under åren 1954 och
1955. För att igångsätta detta planerade
arbetsprojekt, som bl. a. avser viss omläggning
av vägen, krävs överarbetning
av förefintligt utredningsmaterial. Enär
foyggnadskostnaderna för samtliga förelag
i planen avsevärt ökat sedan planen
uppgjordes, har det emellertid inte bedömts
möjligt att planenligt påbörja
■detta företag i år, om man skulle upprätthålla
den i planen angivna ordningsföljden
mellan de olika företagen.
Den erforderliga överarbetningen kom
därför ej till stånd under det gångna
året.
Enligt uppgifter i ortspressen skulle
under tiden den 27 september 1953—
den 12 januari 1954 ha inträffat 12 trafikolyckor
i Aplareds närhet, varav 7 på
vägen mellan Nytorp och Kärra.
I anledning av denna höga olycksfallsfrekvens
har på hemställan av länsvägnämndens
ordförande en ändring i
■ordningsföljden mellan flerårsplanens
arbetsobjekt nu vidtagits, så att ifrågavarande
företag kan — med tur före
som man ursprungligen avsåg. Beslut
härom fattades den 15 januari.
Jag har inhämtat, att vägförvaltningen
i dagarna igångsatt stakning och
närmare undersökningar på platsen för
upprättande av fullständig arbetsplan.
Arbetet härmed bedrives skyndsamt, och
så snart förberedelserna är klara kommer
företaget att påbörjas utan dröjsmål.
Med hänsyn till vad jag sålunda anfört
anser jag inte vidare åtgärder från
min sida påkallade.
Härefter anförde:
Herr GUSTAFSSON i Borås (fp) :
Herr talman! Det är mig mycket angenämt
att till statsrådet Hjalmar Nitson
få framföra ett tack för det första
för att han lämnat svar på min enkla
fråga, för det andra för att jag fått svaret
även skriftligt och för det tredje
för att han givit svaret ett så positivt
innehåll.
Den rad av olyckor, som inträffat på
den i vårt län så sorgligt ryktbara Aplaredsvägen,
som vi kallar den, beror
till en del på bilisternas ovarsamhet
— det bör erkännas — men hela frågans
lösning ligger inte i att få eu
förbättring till stånd därvidlag. Faktum
är, att denna väg hör till de sträckor,
där trafikfällorna krokar i varandra
som länkar i en kedja. Det kan
vara farligt nog för dem som känner
vägen, men ändå värre är det för främmande
trafikanter, och vid miserabelt
väglag är det naturligtvis allra värst.
Jag skall nu inte uppta kammarens
tid med vidare resonemang. När hyggligt
folk får något gott så tackar de, och
jag vill gärna höra till den kategorien.
Vi är i vår landsända tacksamma för
att inom en snar framtid få inviga den
nya väg, som statsrådet utlovar. .Tåg
kan försäkra, att om statsrådet Nilson
då vill hedra oss med sin närvaro, så
kommer han att bli synnerligen välkommen.
2 — Andra kammarens protokoll 195b. Nr 3.
18
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Svar på fråga ang. ombyggnaden av Aplaredsvägen i Älvsborgs län.
Jag ber att än en gång få tacka för
svaret.
Härmed var överläggningen slutad.
§ 3.
Föredrogos var efter annan följande
Kung], Maj:ts på bordet liggande
propositioner. Därvid hänvisades
till behandling av lagutskott propositionen
nr 41, med förslag'' till utlänningslag;
till
utrikesutskottet propositionen nr
48, angående ratifikation av Förenta
Nationernas konvention om kvinnans
politiska rättigheter;
till jordbruksutskottet propositionen
nr 49, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;
samt
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
52, angående ersättning från kyrkofonden
för övertalig personal vid domänverket;
och
nr 53, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 5 § lagen den 20 mars
1936 (nr 56) om socialregister.
§ 4.
Föredrogos var för sig följande å
kammarens bord vilande motioner; och
remitterades därvid
till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 106 av herr Hansson i Skegrie
in. fl. och
nr 107 av herr Ståhl;
till statsutskottet motionerna:
nr 108 av herr Ohlin in. fl.;
nr 109 av herr Staxäng in. fl.;
nr 110 av herr Håstad och fröken
Karlsson;
nr 111, av herr Gustafson i Göteborg
in. fl.;
nr 112 av fru Sjöstrand;
nr 113 av herr Kyling in. fl.;
nr 114 av fru Sjöstrand in. fl.;
nr 115 av herr Levin;
nr 116 av herr Henriksson;
nr 117 av herrar Persson i Appuna
och Netzén;
nr 118 av herr Gustafsson i Borås
in. fl.;
nr 119 av herr Helén in. fl.;
nr 120 av fröken Vinge in. fl.;
nr 121 av herr Håstad;
nr 122 av herrar Håstad och Edström;
nr
123 av fröken Karlsson;
nr 124 av fröken Karlsson in. fl.;
nr 125 av herrar Mårtensson och
Antby;
nr 126 av herrar Jonsson i Strömsund
och Severin i Gävle;
nr 127 av herr Jacobson i Vilhelmina;
nr
128 av fröken Höjer in. fl.;
nr 129 av herr Svensson i Krokstorp;
nr
130 av herr Hallén in. fl.;
nr 131 av herrar Boija och Stenberg;
nr 132 av herr Gustafsson i Skellefteå
in. fl.;
nr 133 av herrar Nyberg och Stenberg;
nr
134 och 135 av herr Larsson i
Hedenäset in. fl.;
nr 136 av herr Holmberg och fru
Nilsson; och
nr 137 av herr Munktell;
till behandling av lagutskott motionen
nr 138 av herrar Gustafsson i
Stockholm och Henriksson;
till bevillningsutskottet motionen nr
139 av herr Ohlin in. fl.;
till statsutskottet motionen nr 140
av herrar Adolfsson och Ericsson i Näs;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 141 och 142 av herr Nilsson i
Bästekille in. fl.;
nr 143 av herr Lundberg;
nr 144 av herr Gavelin in. fl. och
nr 145 av herrar Sjölin och Strandh;
till bankontskottet motionerna:
nr 146 av herr Ohlin m. fl. och
nr 147 av herr Henriksson;
till behandling'' av lagutskott motionerna:
-
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Nr 3.
19
Interpellation ang. utredningen om avskaffande av fideikommissinstitutionen.
nr 148 av herr X ils son i Bästekille;
nr 149 av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl.;
nr 150 av herr Gavelin m. fl.;
nr 151, av fröken Vinge m. fl.;
nr 152 av herr Jacobson i Vilhelmina;
nr
153 av herrar Adolfsson och
Hansson i önnarp,
nr 154 av herr Munktell in. fl.; och
nr 155 av herrar Dahlén och Håstad;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr ISO av herrar Widén och Rimås;
nr 157 av herr Staxäng in. fl.;
nr 158 av herr Nilsson i Bästekille
in. fl.;
nr 159 av herrar Nilsson i Bästekille
och Nilsson i Svalöv;
nr 160 av herr Nilsson i Bästekille;
nr 161 av herr östlund m. fl.,
nr 162 av herr Jönsson i Rossbol
in. fl.;
nr 163 av herrar Löfgren och Sjölin;
nr 164 av herr Andersson i Björkäng
in. fl.;
nr 165 av herrar Hmggblom och
Nilsson i Bästekille;
nr 166 av herr Netzén;
nr 167 av herr Jacobson i Vilhelmina;
nr
168 av herr Helén in. fl.; och
nr 169 av herrar Nilsson i Göingegården
och Nilsson i Svalöv;
till statsutskottet motionen nr 170 av
herr Anderson i Sundsvall in. fl.;
till allmänna beredningsutskottet motionerna;
nr
171 av herr Nilsson i Bästekille;
nr 172 av herr Andersson i Björkäng
in. fl.;
nr 173 av herr Nyberg in. fl.; samt
nr 174 av herrar Rimmerfors och
Helén.
§ 5.
Föredrogs den av herr Gustafsson i
Borås vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
i anledning av förekomsten
av för barn och ungdom
olämpliga tryckalster.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 6.
Föredrogs den av herr Svensson i
Stenkyrka vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet angående
automatisering av Gotlands telefonnät.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 7.
Interpellation ang. utredningen om avskaffande
av fideikommissinstitutionen.
Herr VIGELSBO (bf) erhöll på begäran
ordet och yttrade:
Herr talman! År 1952 tillsattes en
utredning avseende fideikommissinstitutionens
avskaffande. Utredningen
fick från början karaktären av enmansutredning
men utökades senare, år 1953,
med ytterligare en man. Då en utredning
i frågan tidigare förelåg, fick den
nu tillsatta utredningen i uppdrag att
bearbeta det material som på grund
härav tidigare sammanbragts. Det är
med stort intresse utredningsresultatet
motses åtminstone av dem som närmast
heröres därav, nämligen arrendatorerna.
Tanken, som ursprungligen låg bakom
kravet på fideikomissinstitutionens
upphävande och som även resulterade
i en utredning av frågan, var att de
många arrendatorer, som lyder under
sådana gårdar, skulle beredas möjlighet
att förvärva sina arrendegårdar och
därmed bli egna jordbrukare.
Vilka direktiv den tillsatta utredningen
fick, utöver vad som tidigare an
-
20
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Interpellation ang'', utredningen om avskaffande av fideikommissinstitutionen.
givits, är inte bekant. Bekant är inte
heller vilken tid den fått på sig för att
slutföra sitt arbete. Oavsett vilken angelägenhetsgrad
frågan tillmätes från
statsmakternas sida, är det för många
fideikommissarrendatorer nära nog en
livsfråga, dels när problemet kommer
att lösas, dels också bur det kommer
att lösas. Fideikommissförvaltningarna
är nu på många ställen i färd med att
slopa sina arrendegårdar, dels för att
inordna dem under huvudgårdens förvaltning,
dels för att slå sönder dem
för uppdelning på andra arrendegårdar.
Såväl arrondering som bärighet
synes härvid ha lämnats helt utan avseende.
Denna politik innebär, utöver
arrendatorernas rättsosäkerhet, att de
bygder där fideikommissen är belägna
drives till en avfolkning, som i sin tur
medför en svårbemästrad samhällsorganisation.
Bygdens kulturliv och kommunala
struktur samt hela dess administrativa
gestalt ändrar därmed karaktär
i en för hela vårt samhälle mindre
lycklig riktning.
Nu kan visserligen hänvisas till det
rättsskydd arrendatorerna äger i den
s. k. optionsrätten. Denna optionsrätt
synes emellertid med sin nuvarande
utformning vara i det närmaste värdelös
som rättsskydd. En arrendator äger
visserligen rätt att inför domstol hävda
sin optionsrätt, men med de många
skäl, verkliga eller förmenta, som en
fideikommissarie kan anföra som försvar
för sin åtgärd, är säkerligen varje
arrendator, som försöker att inför domstol
hävda sin rätt, dömd att misslyckas.
Det enda resultat han åstadkommer är
att han får betala rättegångskostnader,
sina egna och även fideikommissariens,
som ofta uppgår till tusentals kronor,
ett belopp kraftigt överstigande hans
ekonomiska bärkraft. Med sådana prejudikat
för ögonen är det fullt begripligt,
om ingen arrendator av ekonomiska
skäl nu vågar inför domstol
hävda sin rätt. Han har endast att packa
ihop sina tillhörigheter och söka sin
utkomst på annat håll, detta även om
han och hans förfäder har hundraårig
arrendehävd på sin gård. Trots den
optionsrätt som gäller synes således
arrendatorerna på sådana gårdar alltjämt
vara nära nog rättslösa. Samma
företeelse kunde säkerligen noteras
även på andra gårdstyper, bolagsdomäner
och andra storjordbruk, men vad
som nu synes vara mest aktuellt är likväl
fideikommissen.
Fideikommissens vara eller inte vara
är en fråga som länge diskuterats. Man
frågar sig med ständigt stegrat intresse
vad som slutgiltigt skall bli resultatet.
Utredningen pågår, det vet vi, men vi
vet också att, samtidigt som denna utredning
pågår, pågår också från fideikommissens
sida en verksamhet som,
om den får tillräckligt länge och ostört
fortsätta, kommer att förta värdet av det
resultat, vartill utredningen en gång
eventuellt kan komma. Den stora grupp
av arrendatorer, som alltjämt är knuten
till denna gårdstyp, är i stort sett ättlingar
till tidigare innehavare av arrendegårdarna.
Det är sannolikt arrendatorerna
som genom tiderna med trägen
arbetsinsats medverkat till att ur
jordbrukssynpunkt ge fideikommissen
den ställning de kommit att inta. Man
måste i medvetande därom ställa sig
frågan: Är det riktigt att, samtidigt som
en utredning om fideikommissens avskaffande
pågår, berörda ägargrupp
skall lämnas möjlighet att under tiden
avpollettera sina arrendatorer?
Tillvägagångssättet är upprörande
och i vårt demokratiska samhälle rent
stötande för den allmänna rättskänslan,
varför det är nödvändigt att mycket
snart en ändring kommer till stånd.
Denna fråga har flerfaldiga gånger förut
från vårt håll påtalats, och jag tilllåter
mig härmed att ännu en gång
med utgångspunkt från förhållandena
och sådana de med växande skärpa synes
utveckla sig, till statsrådet och chefen
för justitiedepartementet, om kam
-
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Nr 3.
21
Interpellation ang. en redogörelse för »kreditstoppet» på bostadsmarknaden.
maren därtill lämnar sitt medgivande,
framställa följande frågor:
1. Vilka är utredningsmännens direktiv?
2.
Hur snart kan utredningen tänkas
vara klar?
3. Är det möjligt att i avvaktan på
utredningens slutförande i förebyggande
syfte tillgripa interimistiska åtgärder
för att förhindra fideikommissförvaltningarnas
här berörda jordpolitiska åtgärder?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 8.
Interpellation ang. en redogörelse för
»kreditstoppet» på bostadsmarknaden.
Ordet lämnades på begäran till
Herr STÅHL (fp), som anförde:
Herr talman! Det »kreditstopp» på
bostadsmarknaden, som delgivits förmedlingsorganen
bl. a. i form av bostadsstyrelsens
cirkulär av den 18 december
1953, har vållat stor oro för
bostadsbyggandets utveckling under
den överskådliga framtiden. Det är känt
att många kommuner igångsatt bostadsföretag
först sedan preliminärt lånebeslut
delgivits, medan andra igångsatt
byggande utan sådant formligt tillstånd.
Detta har skett på grundval av de från
regeringshåll ofta upprepade deklarationerna
att bostadsbyggandet skulle
ske i största möjliga omfattning utan
andra hinder än det som reses av tillgången
på arbetskraft.
Det nu inträffade har väckt så mycket
större uppmärksamhet som det måste
ses mot bakgrunden av beslutet om
byggnadsregleringens upphävande beträffande
bostadsbyggandet fr. o. m. årsskiftet.
Vad man väntade skulle bli ett
friläggande har i stället genom »kreditstoppet»
kommit att framstå som en
ytterligare hämsko på bostadsbyggandet.
Med stöd av det här anförda anhåller
jag om andra kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för socialdepartementet
få rikta följande fråga:
Vill herr statsrådet snarast lämna en
uttömmande redogörelse för det omdiskuterade
»kreditstoppet» på bostadsmarknaden
och för de åtgärder, som
med anledning därav planeras för att
hålla bostadsbyggandet uppe vid högsta
möjliga nivå?
Denna anhållan bordlädes.
§ 9.
Anmäldes följande Kungl. Maj:ts till
kammaren avlämnade propositioner:
nr 56, angående befrielse från skyldighet
alt gälda visst skadestånd m. m.;
och
nr 57, angående vissa anslag ur
kyrkofonden m. m.
Dessa propositioner bordlädes.
§ 10.
Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:
nr 175 av herr Ohlin in. fl., om effektivare
skydd för medborgarna mot
övergrepp och misstag från förvaltningens
sida;
nr 176 av fru Sandström m. fl., om
avslag å Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till förvärv av billinjer vid statens
järnvägar;
nr 177 av herr Håstad in. fl., om anslag
till psykiatrisk forskning;
nr 178 av herr Carlsson i Bakeröd
m. fl., om ökade medel till statliga steninköp;
nr
179 av fröken Karlsson och herr
Braconier, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om naturastipendier åt
studerande vid universitet m. fl. läroanstalter;
nr
180 av fröken Karlsson och herr
Braconier, om avskaffande av elevavgifterna
vid handelshögskolan i Göteborg;
nr
181 av fröken Karlsson m. fl., i
22
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till avlöningar vid skolöverstyrelsen
;
nr 182 av herr Ståhl m. fl., om ökat
anslag till bidrag till hamnar och farleder;
nr
183 av herr Hansson i Skegrie
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till remontering;
nr
184 av herr Kijling in. fl., om uppflyttning
i högre lönegrad av vissa
tjänster hos kammarkollegiet;
nr 185 av herr Kyling m. fl., angående
förhöjning av äldre tjänst*- och familjepcnsioner;
nr
ISO av fröken Liljedahl in. fl., om
vidgad rätt till statsbidrag för distriktssköterskornas
resor;
nr 187 av herrar Hammar och Jacobsson
i Sala, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställningar om anslag till
avlöningar vid statens skol- och yrkeshem
på Salbohed och i Vänersborg;
nr 188 av herr Hammar in. fl., angående
studiebidrag åt elever vid folkhögskolornas
sommarkurser;
nr 189 av herr Johansson i Stockholm
in. fl., i anledning av Kungl. Maj ds
proposition, nr 24, angående fortsatt
statsgaranti för exportkredit m. m.;
nr 190 av fru Nilsson m. fl., om byggande
av bro mellan Alnön och fastlandet;
nr
191 av herr Holmberg in. fl., angående
minskning av försvarsutgifterna;
nr 192 av herr Holmberg in. fl., angående
de militära materiel- och övningsanslagen;
nr
193 av herr Hjalmarson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj ds framställningar
om anslag till förvärv av billinjer
åt postverket och statens järnvägar;
nr 194 av herr Nygren m. fl., angående
lärlingsbidragets storlek;
nr 195 av fru Sjöstrand in. fl., angående
sinnessjukvården inom privata
hem och anstalter;
nr 196 av herr Anderson i Sundsvall
in. fl., om inrättande av vissa nya tjänster
vid Sidsjöns sjukhus;
nr 197 av herr Håstad in. fl., i anledning''
av Kungl. Maj ds förslag rörande
konsumentprisindex;
nr 198 av herr Dahlén in. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds förslag rörande
inrättande av vissa tjänster vid radiumhemmet;
nr
199 av herr Stenberg in. fl., om
ökat anslag till Bidrag till hamnar och
farleder;
nr 200 av fröken Elméii in. fl., om inrättande
av en läkartjänst för psykisk
hälsovård bland Stockholms studenter;
nr 201 av herrar Persson i Tandö
och Gezeliits, om förhöjd ersättning åt
Lund Ernfrid Jonsson i Malung för
sjukdom, ådragen under militärtjänstgöring;
nr
202 av herr Nilsson i Göingegården
m. fl., angående studiebidrag åt
elever vid folkhögskolornas sommarkurser;
nr
203 av herr Nihlfors, om ändrad
lydelse av § 55 mom. 1 riksdagsordningen;
nr
204 av herr Hamrin in. fl., om
vidgade möjligheter för röstberättigade,
som drabbats av ohälsa eller invaliditet,
att utöva rösträtt;
nr 205 av herr Ekdahl, angående
ändrade bestämmelser om tillsättning
av kyrkobetjäning;
nr 206 av herr Dickson, angående
spörsmålet om den nordiska penningpolitikens
utformande;
nr 207 av herr Persson i Norrby
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
till omreglering av Svea hovrätts
och hovrättens för Nedre Norrland
domkretsar;
nr 208 av herrar Sjölin och Stenberg,
om ökat anslag till Flygvapnet: Understöd
åt privatflyget;
nr 209 av herr Staxäng m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 3, med förslag till förordning angående
markegångstaxor;
nr 210 av fröken Ager m. fl., om inrättande
av ett barnhem med förskola
för blinda barn;
nr 211 av fröken Ager, om anslag för
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Nr 3.
inköp av inventarier till Andrea Eneroths
högre handarbetsseminarium;
nr 212 av herrar Widén och Hamrin,
angående omprövning av frågan om
den heraldiska verksamhetens organisation;
nr
213 av fröken Vinge, om inrättande
av en gallringsavdelning vid riksarkivet;
nr
214 av herr Braconier in. fl., om
viss ändring av direktiven för utredningen
av frågan om statsbidrag till
folkskolebyggnader;
nr 215 av herrar Munktell och Ahlsten,
om inrättande av en vaktmästartjänst
vid zoofysiologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala;
nr 216 av herrar Gustafsson i Skellefteå
och Boija, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till Fortifikationsförvaltningen:
Forsknings
verksamhet;
nr
217 av herr Ekdahl, angående anställande
av civil ekonomisk sakkunskap
vid militära förband;
nr 218 av herrar Gustafson i Göteborg''
och Königson, i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition, nr 44, angående
frågor om befrielse från ersättningsskyldighet
till kronan m. m.;
nr 219 av herr Netzén m. fl., om inrättande
av en professur i ekonomisk
historia vid Lunds universitet;
nr 220 av fru Andrén in. fl., om inrättande
av ett provisoriskt statligt seminarium
för utbildning av lärarinnor
i kvinnlig slöjd;
nr 221 av fru Andrén in. fl., om befrielse
från nöjesskatt för god barnfilm;
nr 222 av fru Andrén in. fl., om ökat
anslag till Barnfilmskommittén;
nr 223 av herr Blidfors, om inrättande
av en professur i sociologi vid Lunds
universitet;
nr 224 av herr Spångberg in. fl., angående
en upprustning av skolbiblioteken;
nr
225 av herr Svensson i Göteborg
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om statsbidrag till inrättande
av sjömansskolor;
nr 226 av fröken Wetterström, om
inrättande av en tjänst som första laboratoriebiträde
vid hygienisk-bakteriologiska
institutionen vid Uppsala
universitet;
nr 227 av fru Ewerlöf in. fl., om inrättande
av en professur i barnpsykiatri
vid karolinska institutet;
nr 228 av fru Ewerlöf in. fl., om uppflyttning
i lönegrad av osteologbefattningen
vid statens historiska museum;
nr 229 av fru Ewerlöf in. fl., angående
lärarinneutbildningen inom det
husliga området;
nr 230 av fröken Ager in. fl., om anslag
till utbildning av lärarinnor i
barnavård;
nr 231 av herr Gustafsson i Borås
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning rörande vissa lån till
Stockholms stadsmission;
nr 232 av herr Braconier, om avveckling
av försvarets fabriksstyrelse;
nr 233 av herr Hagård m. fl., om
statsbidrag till de vanföras riksorganisation;
nr
234 av herr Hagård in. fl., om inrättande
av ytterligare en fast lärartjänst
vid socialinstitutet i Stockholm;
nr 235 av herr Engkvist in. fl., om
ökat anslag till lån för anordnande av
allmänna samlingslokaler;
nr 236 av herrar Braconier och Helén,
i anledning av Kungl. Maj ris framställningar
om anslag till avlöningar vid
karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet;
nr
237 av herr förste vice talmannen
Skoglund m. fl., om åtgärder för främjande
av den kyrkliga nybyggnadsverksamheten
m. m.;
nr 238 av herr Helén m. fl., om inrättande
av en tjänst som inspektör för
den psykiska barna- och ungdomsvården;
nr
239 av herr Blidfors, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till avlöningar vid Vipeholms sjukhus;
nr
240 av fru Eriksson i Stockholm
och fröken Öberg, i anledning av Kungl.
24
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Maj:ts framställningar om anslag till
avlöningar vid statens skol- och yrkeshem
på Salbohed och i Vänersborg;
nr 241 av herr Lindberg m. fl., angående
viss ändring av bestämmelserna
om statsbidrag till driftkostnader vid
erkända och enskilda alkoholistanstalter;
nr
242 av herr Lindberg in. fl., i anledning
av Kungl. Majrts framställning
om anslag till avlöningar vid statens
alkoholistanstalt å Venngarn;
nr 243 av herr Lindberg, i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till Svenska diakonsällskapet;
nr 244 av fru Sjöstrand in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till avlöningar vid karolinska
sjukhuset;
nr 245 av herrar Nilsson i Göingegården
och Jansson i Kalix, angående
viss ändring av bestämmelserna om
statsbidrag för anskaffande av bostäder
åt provinsialläkare;
nr 246 av fröken Olsson m. fl., om
vidgade direktiv för 1951 års byggnadsutredning
in. in.;
nr 247 av herr Svensson i Krokstorp
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till avlöningar
vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
nr 248 av herr östlund in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
statens järnvägars dispositionsanslag;
nr 249 av herr Mellqvist, om ändrad
löneklassplacering för vissa befattningshavare
vid statens järnvägar;
nr 250 av herr Kollberg m. fl., om
avveckling av statens priskontrollnämnd
in. in.;
nr 251 av fröken Olsson m. fl., angående
helt förstatligande av StockholmRoslagens
järnvägar;
nr 252 av herr Utbrnt in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till byggande av fiskehamnar;
nr 253 av herr Staxäng in. fl., om utredning
av frågan om underhållet av
s t a t s b i d r a gs b er ä 11 i g a d e fiskehamnar;
nr 254 av herr Jansson i Benestad
m. fl., angående viss ändring i gällande
dyrortsgruppering;
nr 255 av herr Sundström, om pension
till läraren vid musikhögskolan
Karin Fredga;
nr 256 av herrar Gezelius och andre
vice talmannen Olsson, angående återgäldande
till Anders Mattson i Falun.
av visst skattebelopp jämte ränta;
nr 257 av herrar Hseggblom och
Agerberg, om pension åt lantbruksattachén
M. W. F. von Wachenfelt;
nr 258 av herr Kollberg, angående
ändrad praxis i fråga om tillämpningen
av 1947 års allmänna tjänstepensionsreglemente
beträffande vissa tjänstemän;
nr
259 av herr Thapper m. fl., angående
omreglering av pensionerna till
av staten övertagna enskilda järnvägars
pensionärer;
nr 260 av herr Lindberg m. fl., om
återbäring till Lifaco AB av till statsverket
erlagd varuskatt m. in.;
nr 261 av fröken Wetterström och
fri! Boman, angående omprövning av
vissa äldre pensioner;
nr 262 av herr Andersson i Brämhult
in. fl., om förbättrade pensionsförmåner
åt f. d. förrådsförvaltaren vid intendenturkåren
II. P. Gelin;
nr 263 av herr Pettersson i Norregård,
om tillämpning av 1947 års tjänstepensionsreglemente
för småskollärarinnan
Elin Håkansson;
nr 264 av herr Gustafsson i Stockholm
in. fl., om utredning av vissa frågor
rörande de partiellt arbetsföra;
nr 265 av herr Engkvist m. fl., om
förstärkning av socialstyrelsens nykterhetsvårdsbyrå;
nr
266 av herr Nihlfors in. fl., om
rätt att vid taxering till skatt för inkomst
göra avdrag för viss ökning av
levnadskostnaderna i samband med
ombyte av tjänstgöringsort;
nr 267 av herrar Fröding och Edström,
om viss ändring av 80 § uppbördsförordningen
den 5 juli 1953 (nr
272);
nr 268 av herr Löfroth, om en all -
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Nr 3.
25
män översyn av gällande beskattningsbestämmelser
för organisationer, som
tillhandahåller allmänna samlingslokaler;
nr
269 och 270 av herr Magnusson
in. fl., i anledning av Kungl. Majrts
proposition, nr 14, med förslag till förordning
om taxering för inkomst av
medel, som insatts å skogskonto, in. in.;
nr 271 av herr Widén in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :is proposition, nr
14, med förslag till förordning om taxering
för inkomst av medel, som insatts
å skogskonto, m. m.
nr 272 av herr Gezelius m. fl., om viss
ändring av 15 g förordningen den 21
december 1945 om nöjesskatt (nr 823);
nr 273 av herr Munktell in. fl., om
viss ändring av 28 § förordningen om
arvsskatt och gåvoskatt;
nr 274 av herrar Persson i Norrby
och Johansson i Norrfors, om sådana
ändringar i skattelagstiftningen att hänsyn
vid beräkningen av skattepliktig inkomst
tages till inträffade förändringar
i penningvärdet;
nr 275 av herr Helén m. fl., angående
utredning av frågan om tullfrihet för
pressfotos m. m.;
nr 276 av herr Petterson i Degerfors
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 28, med förslag till förordning
angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;
nr 277 av herr Nilsson i Svalöv
m fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 28, med förslag till förordning
angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. in.;
nr 278 av herrar Edström och Birke,
om viss ändring av anvisningarna till
33 § kommunalskattelagen;
nr 279 av herr Ohlin in. fl., om vissa
lättnader i beskattningen;
nr 280 av herr Ohlin m. fl., om avskaffande
av kvarlåtenskapsskatten,
in. m.;
nr 281 av herr Hjalmarson in. fl., om
upphävande av förordningen om kvarlåtenskapsskatt;
nr
282 av herr Hjalmarson in. fl.,
med förslag till ändring av 46 § 3 inom.
kommunalskattelagen, m. in.;
nr 283 av herr Hjalmarson m. fl., om
viss ändring av 47 och 58 §§ kommunalskattelagen,
m. in.;
nr 284 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
om utredning och förslag till sådan ändring
av skattelagstiftningen att bättre
möjligheter till resultatutjämning vinnes;
nr
285 av herr Gustafsson i Borås,
om upphävande av bestämmelsen rörande
insättningsmaximum på sparkasseräkning;
nr
286 av fru Nilsson m. fl., om förstatligande
av skogsindustrierna;
nr 287 av fru Nilsson m. fl., om utredning
i syfte att säkra full sysselsättning
och utkomstmöjligheter åt Alnöns
befolkning;
nr 288 av herr Hjalmarson in. fl.,
om vissa lättnader i valutaregleringen
och om ökad kontroll av dess handhavande;
nr
289 av herr Nygren in. fl., angående
småföretagens kreditfrågor;
nr 290 av herr Pettersson i Dahl
m. fl., angående den framtida utformningen
av närings- och bebyggelsestrukturen
i landet;
nr 291 av fröken Ager in. fl., om viss
ändring av 29 § lagen om allmän sjukförsäkring;
nr
292 av herr Agerberg m. fl., angående
åtgärder för motverkande av skadegörelse
av älg å växande skog;
nr 293 av fröken Wetterström, om
inrättande av en rådgivande språknämnd;
nr
294 av herr Andersson i Björkäng
m. fl., angående kronoarrendatorernas
jakträtt;
nr 295 av herrar Johansson i Mysinge
och Hansson i Skegrie, om upphävande
av gällande inskränkning i rätten
till beställningstrafik för godsbefordran
inom stads område;
nr 296 av herr Nihlfors m. fl., om ersättning
i vissa fall till värnpliktig arbetstagare;
nr
297 av herr Andersson i Ronneby
2 C»
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
in. fl., om ändrad lydelse av 11 § lagen
om rätt til] fiske;
nr 298 av herr Vigelsbo in. fl., om
översyn av lagen om kronans förköpsrätt;
nr
299 av herr Vigelsbo in. fl., om
lagstiftning beträffande tillstånd för utövande
av fastighetsmäklaryrket;
nr 300 av herr Ericsson i Näs in. fl,
om inrättande av ett språkvårdsråd;
nr 301 av herr östlund in. fl., om lagstiftning
rörande redovisning och revision
i koncerner med avseende å de
ekonomiska föreningarna;
nr 302 av herrar Lindström och Jonsson
i Strömsund, om viss ändring av
bestämmelserna för val av lantbruksombud
till hushållningssällskapen;
nr 303 av herr Nyberg in. fl., om viss
ändring i 8 § strandlagen;
nr 304 av herr Larsson i Luttra, om
viss ändring av den ecklesiastika boställsordningen
m. in.;
nr 305 av herr Jacobsson i Igelsbo
in. fl., angående viss ändring av gällande
bestämmelser om intagning å sjukhus
av kroniskt sjuka;
nr 300 av herrar Svensson i Krokstorp
och Eliasson, om vissa ändringar
i vattenlagen;
nr 307 av herr Ohlin in. fl., om åtgärder
för en effektivisering av justitieombudsmannaämbetet;
nr
308 av herr Ohlin in. fl., angående
viss översyn av lagen om Kung], Maj:ts
regeringsrätt m. m.;
nr 309 av herr Ohlin in. fl., om vissa
åtgärder för stärkande av förvaltningsmyndigheternas
opartiska ställning;
nr 310 av herr Kyling in. fl., om sådana
ändringar i lagen om allmän sjukförsäkring,
att vissa grupper av tjänstemän
undantagas från den obligatoriska
försäkringen;
nr 311 av herr Kyling in. fl., angående
förhållandet mellan tjänstepension
och folkpension;
nr 312 av herr Hjalmarson in. fl., angående
avveckling av prisregleringslagen;
nr
313 av herr Eliasson in. fl., angå -
ende åtgärder för förbättring av fastighetsbestånd,
som skadas genom vägbyggnad;
nr
314 av herr Håstad m. fl., angående
allmänna jävsregler för statsförvaltningen;
nr
315 av herr Håstad m. fl., angående
vidgad domstolsprövning av administrativa
frågor;
nr 316 av herr Håstad in. fl., angående
åtgärder för effektivisering av justitieombudsmannens
kontroll över förvaltningen;
nr
317 av herr Håstad m. fl., angående
en periodiskt utkommande handbok
över gällande lagar och författningar;
nr
318 av herr Håstad m. fl., om utredning
angående former för sakkunnig
granskning av lagar och författningar;
nr
319 av herr Håstad m. fl., om utredning
angående åtgärder för en likformig
reglering av rätten till ersättning
vid ingrepp i enskilds äganderätt
och frihet;
nr 320 av herr Hansson i Skegrie.
in. fl., om höjning av uppfödningspremierna
för varmblodiga och nordsvenska
hästar;
nr 321 av herrar östlund och Johansson
i Norrfors, om förhöjt anslag till
Bidrag till hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska
laboratorier;
nr 322 av herr Hseggblom, om anvisande
av medel för fortsatta undersökningar
rörande kalkningens betydelse;
nr 323 av herr Svensson i Krokstorp
in. fl., om rätt för lärare vid lantmannaskolor
att såsom fyllnadstjänstgöring
tillgodoräkna sig anställning hos Jordbrukarungdomens
förbund;
nr 324 av herr Widén in. fl., om utredning
rörande omfattningen och den
inbördes avvägningen av statens anslag
till liästaveln och boskapsskötseln i övrigt
m. in.;
nr 325 av herr Gustafson i Göteborg
in. fl., angående ändrade bestämmelser
om restitution av regleringsavgift och
Onsdagen den 27 januari 1954 fm.
Nr 3.
27
regleringsbidrag under fettvaruregleringen;
nr
326 av herr Hseggblom in. fl, om
anslag till engångsavgifter till statens
pensionsanstalt för vissa lärare vid lantbruksundervisningsanstalterna;
nr
327 av herr Svensson i Ljungskile,
om ersättning till fil. lic. H. Lindstedt
för viss kursförlust i samband
med avvecklingen av internationella
lantbruksinstitutet;
nr 328 av herrar Senander och Hagberg
i Stockholm, i anledning av Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till Kostnader
i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet;
nr 329 av herrar Nilsson i Svalöv
och Nilsson i Bästekille, om viss ändring
av bestämmelserna i kungörelsen
om statsbidrag till kontrollföreningsverksamhet
rörande bestämning av
mjölkens mängd och fetthalt in. in.;
nr 330 av herr Anderson i Sundsvall
m. fl., om utredning angående trädgårdsundervisningens
ordnande i Norrland;
nr
331 av herr Larsson i Julita in. fl.,
om gratifikationer till personalen vid
hampberedningsverket i Värmbol;
nr 332 av herr Mårtensson in. fl., om
förhöjt anslag till Understödjande av
den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm;
nr 333 av herr Hansson i Önnarp
in. fl., om förhöjt anslag till Understödjande
av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm;
nr 334 av herrar Hansson i önnarp
och Hansson i Skegrie, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning om anslag
till en fjäderfäskötarskola å Lida säteri;
nr 335 av herr Larsson i Luttra in. fl.,
om ökat anslag till Bidrag till byggnadsarbeten
vid vissa lantbruksundervisningsanstalter;
nr
336 av herr Hseggblom m. fl, i
anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om vissa anslag till jordbrukets
rationalisering m. in.;
nr 337 av herr Hseggblom och fru
Boman, om anordnande av utbildnings
-
kurs för hos hushållningssällskapen anställda
hemkonsulenter;
nr 338 av herr Pettersson i Norregård
m. fl., om upphävande av skyldigheten
att erlägga förmalningsavgift
vid s. k. löneförmalning;
nr 339 av herr Jacobsson i Igelsbo
in. fl., om anvisande av medel för påbörjandet
av en allmän statistik för sötvattensfislcet;
nr
340 av herr Munktell m. fl., om
utredning av frågan om åtgärder till
stöd för fiskerinäringen inom Västerbottens,
Västernorrlands, Gävleborgs
och Uppsala län;
nr 341 av herr Levin in. fl, om anslag
till Bidrag till fiskare för förlust
av fiskredskap m. m.;
nr 342 av herr Utbult m. fl, om byggande
av ett nytt undersökningsfartyg
för fisket;
nr 343 av herr Utbult in. fl, om ökat
anslag till fiskerilånefonden;
nr 344 av herr Jonsson i Skedsbygd,
om ökat anslag till fiskerilånefonden;
nr 345 av herr Andersson i Björkäng
m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
framställning om anslag till fiskets befrämjande
i de särskilda orterna;
nr 346 av herr Staxäng in. fl, om inrättande
av ytterligare tjänster vid havsfiskelaboratoriet
i Lysekil, m. m.;
nr 347 av herr Staxäng, om utredning
angående bevaknings- och undersökningsfartyg
åt västkustfisket;
nr 348 av herrar Jansson i Aspeboda
och Svensson i Vä, om förhöjt anslag
till Väg- och flottledsbyggnader å skogar
i enskild ägo;
nr 349 av herrar Ekdahl och Nilsson
i Svalöv, om anslag till underhållsarbeten
vid Kolleberga skogsskola;
nr 350 av herrar Persson i Tandö
och Severin i Gävle, om beredande av
möjlighet för vissa arbetare vid domänverket
att av domänfondens driftmedel
erhålla lån till bostadsförbättring och
bosättning;
nr 351 av herr Hseggblom in. fl, om
förhöjt anslag till åtgärder för ökad
skogsproduktion i Norrland m. in.;
28
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
nr 352 av herr Staxäng in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till Skogshögskolan: Avlöningar;
nr
353 av herr Östlund in. fl., om införande
av genomgående zontariffberäkning
mellan statens järnvägar samt
postverkets och statens järnvägars busslinjer
m. m.;
nr 354 av herrar Edström och Dickson,
om viss ändring av bestämmelserna
angående statens offentliga utredningars
yttre anordning;
nr 355 av herr Senander, om upprättande
av förteckning över sådana arbets-
och tjänsteuppgifter inom statliga
verk och inrättningar, som lämpligen
kan anförtros åt partiellt arbetsföra
personer;
nr 356 av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om viss utredning angående
barnens och ungdomens förströelseläsning,
m. in.;
nr 357 av herr Staxäng m. fl., om beredande
av möjlighet till lokala synpunkters
beaktande vid mera betydelse
-
fulla förändringar i affärsverkens serviceförhållanden
;
nr 358 av fröken Wetterström och
herr Braconier, om sådan ändring i
lotteriförordningen, att organisation,
som drivit verksamhet eller propaganda
i samhällsfientlig riktning, icke må beviljas
lotteri tillstånd;
nr 359 av herr Adolfsson in. fl., om
en allmän översyn av den statliga förvaltningen
i rationaliseringssyfte;
nr 360 av herr Nygren m. fl., angåde
igångsättande av offentliga televisionssändningar;
och
nr 361 av fru Ewerlöf m. fl., om förhöjt
anslag till Understöd åt lanthushållningsseminariet
å Rimforsa.
Dessa motioner bordlädes.
§ 11.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.29.
In fidem
Gunnar Britth.
Onsdagen den 27 januari.
Kl. 19.30.
Med anledning därav, att tiden för
avlämnande av motioner denna dag utgick,
voro kammarens ledamöter kallade
att jämväl nu sammanträda.
§ 1.
Anmäldes och godkändes riksdagens
kanslis förslag
dels till riksdagens skrivelse till Konungen
:
nr 14, angående val av ombud och
suppleanter i Nordiska rådet;
dels ock till riksdagens förordnanden: -
nr 15, för herr Rickard Sandler att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 16, för herr Gustav Möller att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 17, för herr Birger Andersson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 18, för herr Oscar Werner att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 19, för herr Sven Ohlon att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 20, för herr Nils Herlitz att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 21, för fru Anna Sjöström-Bengtsson
att vara ombud i Nordiska rådet;
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
Nr 3.
29
nr 22, för herr Elon Andersson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 23, för herr Edgar Sjödahl att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 24, för herr Anselm Gillström att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 25, för herr Emil Ahlkvist att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 26, för herr Olof Pålsson att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 27, för herr Axel Andersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 28, för fröken Ebon Andersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 29, för herr Georg Pettersson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 30, för herr Torsten Bengtson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 31, för herr Erik Fast att vara
ombud i Nordiska rådet;
nr 32, för herr Waldemar Svensson
att vara ombud i Nordiska rådet;
nr 33, för herr Rolf F. Edberg att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 34, för herr Anders Pettersson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 35, för herr Olof Andersson att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 36, för herr Olov Rylander att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 37, för herr Frans Severin att
vara ombud i Nordiska rådet;
nr 38, för herr Martin Skoglund att
vara omhud i Nordiska rådet;
nr 39, för herr Klas Gösta Netzén att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 40, för fru Ragnhild Sandström
att vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 41, för fru Disa Yästberg att vara
suppleant i Nordiska rådet;
nr 42, för herr Gunnar Ericsson att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 43, för herr Gösta Skoglund att
vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 44, för herr Nils Gunnar Helén
att vara suppleant i Nordiska rådet;
nr 45, för herr Ossian Sehlstedt att
vara suppleant i Nordiska rådet; och
nr 46, för herr Folke Kyling att vara
suppleant i Nordiska rådet.
§ 2.
Anmäldes, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 55, med förslag till lag om ändring
i vattenlagen m. m. tillställts kammaren.
Denna proposition bordlädes.
§ 3.
Anmäldes följande till herr talmannen
under sammanträdet avlämnade
motioner:
nr 362 av herr Birke, om förbättring
av hamnförhållandena vid Landsorts
lotsplats;
nr 363 av herrar Carlsson i Bakeröd
och Larsson i Hedenäset, i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag om vissa provundersökningar
för omläggning av metoden
för skördeuppskattningen;
nr 364 av herr Löfgren m. fl., om
ökat anslag till Bidrag till Svenska
slöjdföreningen;
nr 365 av herr Lundberg, om ökat
anslag till Hemmens forskningsinstitut;
nr 366 av fröken Höjer m. fl., om gratifikation
till friställd arbetskraft vid
hampberedningsverket i Värmbol och
linberedningsverket i Gimo;
nr 367 av herr Boija m. fl., om undersökning
av möjligheterna att begränsa
försvarskostnaderna;
nr 368 av herr Nilsson i Göteborg
m. fl., om beviljande åt Chalmers tekniska
högskolas studentkår av ett lån
för utbyggnad av dess kårhus;
nr 369 av herr Dickson, om ökat anslag
till Bidrag till musikhistoriska
museet;
nr 370 av herr Helén, om beredande
av tillfälle för tjänstemannaorganisationerna
att förhandla om lärarnas skyldighet
att övervaka skolbarnens bespisning;
nr
371 av herrar Agerberg och Nilsson
i Göingegården, angående rätt för
finska fosterbarn i Sverige att lika med
svenska medborgare erhålla stipendier
vid genomgående av skolor;
nr 372 av herr Gustafson i Göteborg
m. fl., om statsbidrag och lån till Stif
-
30
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
telsen Guldhedens studiehem i Göteborg;
nr
373 av herr Ohlin in. fl., om inrättande
av en arvodesbefattning som
skolbibliotekskonsulent i skolöverstyrelsen
;
nr 374 av herr Ohlin in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag om anslag
till Statens skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården: Omkostnader;
nr 375 av herr Rimmerfors in. fl., om
förbättring av provinsialläkarnas arbetsförhållanden,
m. in.;
nr 376 av herr Ohlin in. fl., om avveckling
av byggnadsregleringens tillståndstvång,
m. in.;
nr 377 av herr Jansson i Kalix in. fl.,
om förhöjt pensionsunderlag för vissa
egnaliemsdirektörer;
nr 378 av herr Birke in. fl., om viss
ändring av bestämmelserna om tertiärlån
och tilläggslån för flerfamiljshus;
nr 379 av herr Gavelin in. fl., om förhöjt
anslag till Bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;
nr 380 av herr Helén in. fl., om ökat
anslag till Bidrag till internationell
hjälpverksamhet;
nr 381 av herr Nilsson i Göingegården
in. fl., angående utredning om fördelningen
mellan staten och kommunerna
av kostnaderna för folkpensioneringen;
nr
382 av herr Adamsson in. fl., angående
ramarna för vissa lån för bostadsbyggande;
nr
383, av herr Nyberg in. fl., om viss
modifikation av den frivilliga överenskommelsen
om behovsprövning på bostadsmarknaden;
nr
384 av herr Ohlin in. fl., angående
vissa ändringar beträffande formen för
det statliga stödet till bostadsbyggande
m. in.;
nr 385, av herr Ohlin in. fl., angående
ramen för lånefonden för bostadsbyggande
under budgetåret 1953/54;
nr 386 av herr Ohlin in. fl., om förhöjt
anslag till Kapitahnedelsförluster
och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån;
-
nr 387 av herr Ohlin in. fl., angående
ändrade avskrivningsregler beträffande
vissa anslag till lån för bostadsbyggande
in. in.;
nr 388 av herr Utbult in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till Bidrag till upprättande av
byggnadsplaner in. in.;
nr 389 av herr Andersson i Dunker
in. fl., om egnahemslån och förbättringslån
för bostadsbyggnad å jordbruksfastighet;
nr
390 av herr Petterson i Degerfors
in. fl., om viss utredning angående allmänna
samlingslokaler;
nr 391 av herr Königson, angående
ombildande av förlikningsmannaexpeditionen
till en byrå inom socialstyrelsen
;
nr 392 av fröken Höjer in. fl., om anslag
för utrustning av Spenshults reumatikersjukhus;
nr
393 av herr Blidfors in. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag om anslag
till Statens sinnessjukhus: Avlöningar;
nr
394 av herr Kilsmo, om inrättande
av ytterligare en läkartjänst vid S:ta
Annas sjukhus i Nyköping;
nr 395 av herr Gustafsson i Skellefteå
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag om anslag till Civilförsvaret:
Engångsanskaffning av materiel;
nr 396 av herrar Svensson i Vä och
Carlsson i Bakeröd, om införande av
ett premiesysteni för arkitekter och
byggnadstekniker i syfte att förbilliga
kostnaderna för uppförande av offentliga
byggnader;
nr 397 av herr Larsson i Luttra in. fl.,
angående anslag till Bygdegårdarnas
riksförbund in. fl. organisationer;
nr 398 av herr Cassel, angående begränsning
och förbilligande av de av
statliga verk och institutioner utgivna
tidskrifterna;
nr 399 av herr Nordkvist i Kalmar
in. fl., om utredning i syfte att göra
statsbidragen till kommunerna värdebeständiga;
nr
400 av herrar Hansson i Önnarp
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
Nr 3.
31
och Gustafson i Göteborg, om grunderna
för utbildningsbidrag och bidrag till
familjeförsörjning åt s. k. civilskadade,
m. in.;
nr 401 av herr Jönsson i Rossbol, angående
statens förvärv av fastigheten
Onkel Adam nr 6 i Östersund;
nr 402 av herr Staxiing in. fl., om
sänkning av räntesatsen för lån från
statens lånefond till den mindre skeppsfarten;
nr
403 av herr Håstad in. fl., om ökad
avsättning till fonden för friluftslivets
främjande;
nr 404 av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl., om iordningställande av en
fiskehamn vid Hallshuks fiskeläge på
Gotland;
nr 405 av herr Ericsson i Näs, i anledning
av Kungl. Maj :ts framställning
rörande vissa anslagstekniska frågor
beträffande vägunderhåll och vägbyggnader
;
nr 406 av herr Ohlin m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till avlöningar vid statens sinnessjukhus
m. m.;
nr 407 av herr Ohlin in. fl., om anslag
till främjande av vetenskaplig
forskning rörande nerv- och sinnessjukdomarna;
nr
408 av herrar Cassel och Munktell,
om ökat anslag till Undersökningar
rörande vägtrafikolyckor in. in.;
nr 409 av herr Lindberg, om förbättrade
pensionsförmåner för vissa sjömän;
nr
410 av herr Jacobson i Vilhelmina,
om rätt för innehavare av kronolägenhet
att kvarbo på lägenheten utan att
detta påverkar hans rätt till arbetarpension;
nr
411 av fröken Höjer in. fl., angående
omreglering av s. k. äldre pensioner
från statens pensionsanstalt;
nr 412 av herr Dickson, angående
höjning av maximiåldern för ingående
av äktenskap, medförande rätt till
familjepension;
nr 413 av herr Fredriksson, om förhöjd
livränta åt E. A. Göransson med
anledning av olycksfall i arbete;
nr 414 av fröken Höjer, om livränta
åt värnpliktige N. R. Hallströms efterlämnade
maka Ethel Hallström;
nr 415 av fröken Elmén, om inrättande
av en kansliskrivartjänst i lönegraden
Ca 15 hos luftfartsverket;
nr 416 av herr Jonsson i Skedsbygd
in. fl., om en översyn av statsutgifterna
i syfte att åstadkomma förenklingar
och besparingar i förvaltningen m. in.;
nr 417 av herr Jansson i Kalix in. fl.,
om ökat anslag till fonden för lån till
företagareföreningar m. fl.;
nr 418 av herr Johnsson i Kastanjegården
in. fl., om ökad intagning av enskilda
vägar till allmänt underhåll;
nr 419 av herr Andersson i Dunker
m. fl., om ändrade grunder i vissa avseenden
beträffande lån från kraftledningslånefonden;
nr
420 av herr Håstad in. fl., angående
viss ändring i förordningen om
statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor;
nr
421 av herr Håstad in. fl., angående
anslaget till bidrag till erkända arbetslöshetskassor
;
nr 422 av herr Håstad, om ökning av
högsta antalet fullmäktige i valkrets vid
kommunala val, m. m.;
nr 423 av herr Johansson i Stockholm,
om viss ändring av bestämmelserna
rörande debatterna i riksdagens
kamrar;
nr 424 av herrar Rimmerfors och
Straiulh, om skattefrihet för partiellt
arbetsföra för belopp, varmed utbildningsbidrag
utgår;
nr 425 av herrar Cassel och Staxäng,
om ändrade bestämmelser för beskattning
av villafastigheter;
nr 426 av herrar Cassel och Kyling,
om vissa ändringar beträffande det
s. k. förvärvsavdraget vid taxering till
skatt;
nr 427 av herr Cassel in. fl., om ändrad
ordning för uppbörd av kvarstående
skatt;
nr 428 av herr Kollberg in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 28, med förslag till förordning an
-
32
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
gående omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;
nr 429 av herr Braconier in. fl., i anledning
av Kungl. Maj.ds proposition,
nr 28, med förslag till förordning angående
omsättnings- och utskänkningsskatt
å rusdrycker, m. m.;
nr 430 av herr Edström, om vissa
ändringar beträffande förmögenhetsbeskattningen,
m. m.;
nr 431 av herr Östlund in. fl., angående
rätt för skogsägare, som anlagt
.skogsbilväg, att vid taxering till skatt
åtnjuta avdrag för kostnaderna härför;
nr 432 av herr Kristensson i Osby
m. fl., i anledning av Kungl. Maj ds proposition,
nr 14, med förslag till förordning
om taxering för inkomst av medel,
som insatts å skogskonto, m. m.;
nr 433 av herr Adamsson in. fl., om
ändring i nöjesskatteförordningen beträffande
ideella organisationers beskattning;
nr
434 av fru Löfqvist och fru Ericsson
i Luleå, angående beskattningen av
rese- och traktamentsersättningar för
anställda i enskild tjänst;
nr 435 av herr Sjölin in. fl., om ändrad
ordning för taxering av villafastigheter;
nr
436 av herrar Sjölin och Kristensson
i Osby, i anledning av Kungl. Maj ds
proposition, nr 37, med förslag till lag
om ändring i kommunalskattelagen den
28 september 1928 (nr 370), m. m.;
nr 437 av herr Carlsson i Bakeröd
in. fl., angående utredning av frågan
om beskattning av förströelsetidskrifter;
nr
438 av herrar Dickson och Lindberg,
om rätt att vid 1955 års taxering
till .skatt för inkomst åtnjuta avdrag för
vissa gåvor till hemvärnsförbund,
in. in.;
nr 439 av herr Widén in. fl., om ändrade
regler för beskattning av skogsinkomster
i samband med vissa markupplåtelser;
nr
440 av herr Hjalrnarson in. fl., om
ändrad ordning för taxering av villafastigheter;
-
nr 441 av herr Hjalrnarson m. fl., i
anledning av Kungl. Maj ds proposition,
nr 17, med förslag till förordning om
begränsning av rätten till fri avskrivning
å maskiner och andra inventarier
vid 1955 års inkomsttaxering, m. m.;
nr 442 av herr Håstad, angående en
publikation över riksdagens ledamöter
efter år 1904;
nr 443 av herr Lundberg, angående
lönegradsplaceringen för förste expeditionsvakten
vid riksdagsbiblioteket;
nr 444 av herr Svensson i Vä m. fl.,
om utredning angående premiering av
s. k. bosättningssparande;
nr 445 av herr Johansson i Torp
in. fl., om utredning i syfte att främja
näringslivet och befolkningsutvecklingen
å landsbygden i Bohuslän;
nr 446 av herr Birke, om återupptagande
av utredningen rörande småföretagens
lokalfrågor;
nr 447 av herr Birke, om viss utredning
rörande näringslivets lokalisering;
nr 448 av herr Stöld m. fl., om vidgat
ekonomiskt skydd för militär personal,
som i fredstid drabbas av olycksfall,
in. m.;
nr 449 av herr Ståhl in. fl., om ersättning
till A. G. Rödin med anledning av
olycksfall vid militärövning;
nr 450 av herr Ohlin in. fl., om ändrad
lydelse av 28 § första stycket lagen
om allmän sjukförsäkring;
nr 451 av herr Hansson i Önnarp
in. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 20, med förslag till allmän
förfogandelag m. m.;
nr 452 av herrar Ericsson i Näs och
Larsson i Hedenäset, om utredning av
frågan om skadeståndsansvar för ärekränkning
genom tryckt skrift;
nr 453 av herr Hammar, om visst tilllägg
till 5 § lagen om Kungl. Maj:ts
regeringsrätt;
nr 454 av herr Nilsson i Göteborg,
om åtgärder för användning av enhetliga
körriktningsvisare på bilar;
nr 455 av fröken Elmén och herr
Widén, om vissa ändringar av gällande
fridlysningsbestämmelser;
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
Nr 3.
33
nr 456 av herr Håstad, om utvidgning
av kretsen av de tysklandssvenskar,
som skola vara behöriga till hjälp från
de år 1950 anvisade krigsförsäkringsmedlen;
nr
457 av herr Östlund, med förslag
till lag om ändring i 9 kap. 33 § vattenlagen;
nr
458 av herr Agerberg in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 23, med förslag till lag om ändring
i vattenlagen;
nr 459 av herr Andersson i Brämhult,
angående viss ändring av lagen om
kronans förköpsrätt;
nr 460 av herr Kilsmo in. fl., om upphävande
av lagen om inskränkning i
rätten att förvärva jordbruksfastighet;
nr 461 av herrar Löfgren och Carlsson
i Stockholm, om utredning rörande
lagen om skydd för vissa mönster och
modeller samt rörande Jagens tillämpningsområde;
nr
462 av herrar Carlsson i Stockholm
och Löfgren, angående viss översyn
av lagen om trafikförsäkring å motorfordon;
nr
463 av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., om förkortning av maximitiden
för upplåtelse av skogsavverkningsrätt;
nr 464 av herr Andersson i Dunker
in. fl., angående utredning av frågan
om statens skadeståndsansvar vid skador,
orsakade av övergång till högertrafik;
nr
465 av herrar Birke och Hjalmarson,
om upphävande av eller vissa ändringar
i strandlagen;
nr 466 av fru Ericsson i Luleå och
herr Hammar, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition, nr 26, med förslag
till lag om undervisning och vård av
vissa psykiskt efterblivna;
nr 467 av herr Andersson i Ryggestad
in. fl., om inrättande av ett jaktråd;
nr
468 av herr Jonsson i Skedsbygd
in. fl., om förbud för universitetet i
Uppsala att öka sitt innehav av jordbruks-
och skogsfastigheter, m. m.;
nr 469 av herrar Nilsson i Svalöv och
Nilsson i Göingegården, om utbytande
av tjänstebeteckningarna »jordbrukskonsulent»
och »husdjurskonsulent»
mot beteckningen »länsagronom»;
nr 470 av herr Andersson i Brämhult
m. fl., om anslag till Befrämjande
av landsbygdens elektrifiering;
nr 471 av herr Staxäng, om uppgörande
av ett arbetsprogram till åtgärder
för ökad skogsproduktion i Norrland;
nr 472 av herr Johansson i Torp
in. fl., om anslag till förstärkning av
lantmäteripersonalen i Göteborgs och
Bohus län;
nr 473 av herr Larsson i Hedenäset
in. fl., om en allsidig utredning av olika
norrländska skogsproblem;
nr 474 av herrar Andersson i Dunker
och von Seth, om bidrag till uppfödningspris
för i galopplöpningar pristagande
hästar;
nr 475 av herr Carlsson i Bakeröd
in. fl., om anslag till fraktbidrag för
fisk;
nr 476 av herrar Widén och Staxäng,
om ökat anslag till skogsvårdsgårdar;
nr 477 av herr Svensson i Ljungskile
in. fl., om ökning av vissa anslag till
rådgivnings- och upplysningsverksamhet
på jordbrukets område m. m.;
nr 478 av herrar Helén och Widén,
om utredning av formerna för bedömningen
av studentexamensproven med
sikte på censorsinstitutionens avskaffande;
nr
479 av fröken Elmén m. fl., om
ökad forsknings- och propagandaverksamhet
rörande barnolycksfallen;
nr 480 av herr Larsson i Hedenäset
m. fl., om rätt för värnpliktiga och
vissa studerande att utnyttja veckoslutsbiljetter
på statens järnvägars busslinjer;
nr
481 av herr Gavelin, om redovisning
av statens spritinkomster och samhällets
av spritbruket föranledda utgifter;
nr
482 av herr Birke, om viss ändring
i direktiven för 1953 års vattenvårdskommitté;
nr
483 av herr Löfgren, om avskaffande
av tjänstebrevsrätten;
3 — Andra kammarens protokoll 195b. Nr 3.
34
Nr 3.
Onsdagen den 27 januari 1954 em.
nr 484 av lierr Hjalmarson m. fl.,
angående planmässiga åtgärder för rationaliseringar
och begränsningar i den
statliga verksamheten;
nr 485 av fru Lindskog m. fl., angående
viss ändring av bestämmelserna
om änkepension i lagen om folkpensionering;
nr
486 av herr Ohlin m. fl., om ökade
anslag och andra åtgärder till stödjande
av hantverk och småindustri
m. m.;
nr 487 av herr Ohlin m. fl., angående
viss ändring i bestämmelserna om
bidrag till lärlingsutbildning hos hantverksmästare;
nr
488 av herr Håstad in. fl., om en
rådgivande folkomröstning angående
beslutande folkomröstning;
nr 489 av lierr Hjalmarson m. fl., om
vissa åtgärder för bostadsbristens hävande;
nr
490 av herr Hjalmarson m. fl., angående
dels ändring i lagen om allmän
sjukförsäkring, dels överarbetning av
samma lag m. m.; och
nr 491 av herr Hjalmarson in. fl., angående
dels viss ändring av lagen om
uppsikt å jordbruk, dels upphävande
av lagen om kronans förköpsrätt.
Dessa motioner bordlädes.
§ 4.
Justerades ett protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 19.35.
In fidem
Gunnar Britth.
IDUNS TRYCKERI, ESSELTE. STHLM 54
402156